I veckans avsnitt börjar med en djupdykning i Polestars nuvarande situation. Den svensk-kinesiska elbilstillverkaren har haft det tufft ekonomiskt, med förluster och vikande försäljningssiffror. Vi analyserar orsakerna bakom detta, bland annat den försenade lanseringen av Polestar 3 och 4 samt den ökade konkurrensen på elbilsmarknaden. Dessutom diskuterar vi ledningsrockaderna inom företaget och vad de kan innebära för Polestars framtid.
Livsuppehållande åtgärder på Varta
Vidare i avsnittet pratar vi om den tyska batterijätten Varta, som trots sin långa historia inom batteritillverkning, har missat elbilsvågen och hamnat i en allvarlig skuldkris. Vi går igenom deras försök att etablera sig på marknaden för fordonsbatterier och hur det slutligen ledde till Porsches räddningsaktion.
Fabriksnedläggning för Volkswagen i Tyskland?
Självklart pratar vi även om Volkswagenkoncernens utmaningar i den föränderliga bilindustrin. Vi diskuterar deras kamp för att sänka kostnaderna och möta den ökade konkurrensen från elbilstillverkare som Tesla och BYD, och spekulerar i om deras varsel om fabriksnedläggningar i Tyskland är ett förhandlingsutspel gentemot fackföreningarna.
Nya fiffiga reduktionsplikten hotar skogen
Avslutningsvis vänder vi blickarna hemåt och analyserar den svenska regeringens kovändning gällande reduktionsplikten. Vi diskuterar hur den nya, lägre nivån på 10% ska finansieras genom skattesänkningar, och hur den fiffiga lösningen att inkludera laddinfrastruktur i beräkningarna kan påverka både bränslepriser och utbyggnaden av snabbladdningsstationer. Vi ställer oss också frågan om det är en hållbar lösning i längden och om den verkligen räcker för att Sverige ska nå sina klimatmål.
Som alltid bjuder vi på en blandning av skarpa analyser, intressanta reflektioner och en gnutta humor. Häng med!
Ungefärliga tidskoder:
- 00:00-07:45: Inledning och Alfreds startup-investeringar.
- 07:45-21:00: Anders optikerbesök, Fabians podcast-tips och diskussion om Elon Musk.
- 21:00-37:45: Lyssnarbrev om Tesla FSD och etiska dilemman kring elbilsköp.
- 37:45-50:55: Polestars ekonomiska situation, nya modeller och ledningsrockad.
- 50:55-55:15: Vartas ekonomiska kris och Porsches räddningsaktion.
- 55:15-59:55: Volkswagens utmaningar och potentiella fabriksnedläggningar.
- 59:55-1:23:35: Reduktionsplikten, biobränsle och LULUCF-förordningen.
- 1:23:35-1:26:35: Avslutning och uppmaning till lyssnarna.
Observera att tidskoderna är ungefärliga då reklam kan förskjuta dem.
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:00
– Jag har ju varit utan glasögon jättelänge för att jag gjorde en laseroperation.
Fabian – 0:03
– Förlåt killar men det här är så himla trist.
Alfred – 0:07
– Vi klipper bort det och så går vi vidare.
Anders – 0:10
– I veckans avsnitt pratar vi svensk-kinesiska Polestar. Hur går det egentligen för elbilsstartupen från Göteborg? Vi hör om Volkswagen kräftgång på elbilsmarknader och pratar om batteritillverkaren Vartas finansiella problem. Dessutom lyssnarbrev, norrsken och ännu mer om självkörande bilar. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:55
– Generöst måtte jag säga att kalla Geely-bolaget Polestar. Jag kallar dem svensk-kinesiska.
Alfred – 1:05
– De har mycket folk i Göteborg. Sen har de cheferna på annat håll och från andra kanter.
Fabian – 1:11
– Förvisso men det är ju inte svenskt längre. Volvo-lastvagnar är väl.
Anders – 1:16
– De har ingenting med det att göra. Men jag tänkte att svensk-kinesiskt passar bra för att de ändå finns i Göteborg till stor del. Det är rätt mycket utveckling som sitter i Göteborg.
Fabian – 1:25
– Ja men det känner jag till.
Alfred – 1:26
– Ibland om man är i startup-världen som jag är så kan man springa på folk som har varit med och byggt upp Skype. Det är ett sådant bolag som väldigt många länder claimar. Sa du inte så?
Anders – 1:36
– Vad hette han Niklas Zennström?
Alfred – 1:39
– Han är svensk men sen så hade de mycket folk i Baltikum. Jag tror det är esterna som gärna vill tycka att det är ett estniskt bolag. Sen är det brittiska pengar. Ja ni vet. Men Polestar är svenskt. Det hade jag bestämt.
Anders – 1:54
– Svensk-kinesiskt i alla fall.
Fabian – 1:55
– Jag tycker det är göteborgskt.
Alfred – 1:57
– Nej nej nej, det är svenskt.
Fabian – 1:59
– Vi ska väl säga att det är svensk-göteborgskt. Hörni, hur har era veckor varit? Era bilveckor. Hur går bilarna? Får jag börja?
Alfred – 2:08
– Jag vill inte prata bilar idag. Jag måste berätta. Jag håller på att investera i startups och jobbar med bolag i ett tidigt skede. Som ni vet, Hälsa hemma är ni ganska bekanta med att jag är inne och påtar i. Men en rolig grej som jag gör nu, det är att jag är med och coachar, eller mentor som det kallas, i ett acceleratorprogram på Norrsken. Har ni koll på Norrsken?
Anders – 2:28
– Ja, det är ett venture capital VC bolag, som investerar i miljövänliga saker tror jag.
Alfred – 2:34
– De har riskkapitalgren också, men framför allt så är det ett hus i Stockholm och nu på flera andra håll i världen, där de hjälper bolag, som på något sätt bidrar positivt till alla de här globala utvecklingsmålen som FN har satt att komma till. Så det är bolag som ska vara en bra affär, så att det kan bli bra bolag, men också gör gott för världen någonstans. Det är väl han gamla Klarna-grundaren som från början har gjort det, så om det är lite smutsiga Klarna-pengar bakom, så är det bra för världen. Men jag är i alla fall med och mentor där och jobbar rätt nära flera bolag där. De är så spännande. Det finns så himla bra affärsidéer, som är på mycket av klimatförändringarna också. Ett av dem är kanske extra relevant för den här podden.
Fabian – 3:19
– Får du prata om det här?
Alfred – 3:20
– Jag hade faktiskt möte med dem tidigare idag. Jag frågade om lov om jag fick nämna dem. De heter Drev. Jag är inte helt övertygad om namnet, att det är det bästa. Jag har frågat dem om det.
Anders – 3:30
– Drev, alltså D-R-E-V?
Alfred – 3:31
– Ja, drev stavas det. Men det är så himla coolt. Jag har fått sätta mig in i jättemycket av vad som är svårt, när man ska producera batterier, tack vare det bolaget. Det är så coolt när man har de här stora batterifabrikerna. Ni kan ju tänka. Jag tror att ni och våra lyssnare vet ganska mycket om hur batterier kommer till. Det är ju liksom litium, magan, kobalt och alla de här olika mineralerna och sedan ska man pressa ihop det till katod och anod och montera de här rullarna. Det är superviktigt att det inte blir några föroreningar i det där, överhuvudtaget. Så de här fabrikerna är ju som riktiga dry rooms , att det är totalt filtrerad luft. Det ska vara jättelite partiklar i luften och det måste vara snustorrt när man gör det och så vidare. Men det som oundvikligen händer, när man håller på med det där, det är att det ryker upp. De här mineralerna kommer att damma i rummet. Lite av det där försvinner en liten del, men ändå lite kommer att hamna i luften.
Anders – 4:23
– Gör det så mycket då?
Alfred – 4:24
– Ja, de är supergiftiga, så man vill absolut inte andas in de här.
Fabian – 4:27
– Exakt. Var det inte det som hände på Northvolt? Rätt nyligen?
Alfred – 4:31
– Ja, en av de här uppmärksammade olyckorna på Northvolt. Vi ska säga det igen, det kommer inte bli det här avsnittet, men vi ska komma tillbaka till allt som händer i Northvolt. Vi måste ha ett stort grepp på det. Men förutom att det är giftigt och andas in, så är det också så att det här ansamlas sakta men säkert på alla ytor i fabriken och lite extra i hörnen och sådär. Och när man blandar de här mineralerna, så är de ju väldigt brandfarliga. Väntar du tillräckligt länge kommer de att självantända, för att de är brandfarliga när du kombinerar dem. Så det är verkligen så att man måste stänga av fabriken och göra rent, för att få bort de här mineralerna. Både för personalens hälsas skull, men också för att förebygga att det börjar brinna. Så om man gör det nu, så kan man inte hålla på och spola med vattenslang i de här lokalerna. Det går inte heller att få bort de här mineralerna.
Anders – 5:17
– Nej, du pratar ju väldigt små, mikroskopiska. Det är svårt med en sopborste och gå runt och.
Fabian – 5:22
– Och stora ytor.
Alfred – 5:23
– Exakt, mikroskopiska. De här batterifabrikerna använder miljoner och miljoner liter med alkohol, för att få rent det här och måste stå stilla superlänge, när man gör rent och så måste man göra det regelbundet, för att det inte ska gå åt skogen. Det här bolaget har nu utvecklat en patent pending, en automatisk dammsugare, som går omkring och plockar de här mineralerna direkt ur luften istället, innan de hinner lägga sig.
Fabian – 5:48
– Så den luftfiltrerar då?
Alfred – 5:50
– Ja, man luftfiltrerar hela tiden, fast det är så små partiklar, så man lyckas fånga upp dem, vilket är rätt svårt. Då slipper man stänga fabriken, det blir aldrig farligt för personalen och det coolaste är att materialet kan man fånga upp och använda, till att göra batterier på istället, för att man ska spola ner det i slasken.
Anders – 6:07
– Men det handlar om väldigt små volymer?
Alfred – 6:10
– Nej, det som är coolt är när man kollar på hur. Det är så stor skala på de här batterifabrikerna nu. Den branschen blir så stor, så även om det är en väldigt försvinnande liten del av det totala materialet, så blir det jättemycket pengar. Det här har varit stora kostnadsposter för bolagen, framför allt med produktionsbortfallet och skyddet, men värdet på materialet man tar tillvara, det är många gånger större än vad kostnaderna har varit hittills, för att stänga av. Nu kommer batterifabrikerna göra det här av rengyrighet, bara för att materialet är så värdefullt. På köpet vinner man alla säkerhetsfördelarna. Det blir aldrig någon brandfara, det blir aldrig några farliga partiklar.
Anders – 6:48
– Det är ju en sak Alfred, att uppfinna själva produkten, en helt annan sak att bygga ett bolag runt det där. Det är ju många som går bet på det, man blandar ihop innovation med uppfinning. Men det är faktiskt två olika saker, det finns ingenting som säger att en uppfinnare nödvändigtvis måste vara en bra entreprenör.
Fabian – 7:04
– Jag tror att Alfred har tänkt på det här.
Alfred – 7:06
– Ja, det är en total nyhet. Det är ganska coolt med det här teamet, hon som är vd för det här bolaget, hon är från Venezuela från början, men hon har varit med och byggt upp Gigafabriken i Nevada. Hon har varit med där och jobbat, så de har Tesla, Redwood Materials, Northvolt, hela gänget som pilotkunder. Så det här är ju. Nej, vad coolt.
Fabian – 7:23
– Shit vad man lär sig, bara i bilen med sladd lär man sig sådana här spännande saker.
Anders – 7:30
– Dammsugning av fabriker och grejer.
Alfred – 7:31
– Man börjar tänka på det, det är någon dammsugare som ska dammsuga, när man fick den där pitchen första gången, och sen när jag träffar bolaget börjar jag förstå skalan på det här, hur viktigt det är, hur stort problem det här är. Det är så coolt, man lär sig något varje dag.
Anders – 7:44
– Det är roligt. Jag har varit sur här några dagar, jag var hos optikern för att jag skulle slipa mina solglasögon, glaset där i. Det är alltid så när jag går till optikern att jag kommer inte ihåg långsynt och närsynt, när är man vad?
Fabian – 8:01
– Jag är doktor och jag gör inte heller det.
Anders – 8:04
– Den tumregeln är så jävla dum Fabian, för att det är liksom så här, när du ser bra på långt håll, då är du långsynt. Så att du ska säga det du är bra på när du går till optikern. Alltså tänk om dina patienter hade kommit till dig och sagt, jag har två fina armar, säger man när man är halt.
Fabian – 8:21
– Vad säger man inte ändå att man är högremt för att man använder höger bäst?
Anders – 8:25
– Jo, det gör man förstås. Men det är ju inte ett fel.
Fabian – 8:28
– Förlåt, not to rain on your parade.
Anders – 8:29
– Man har ett synfel och då ska man säga vad man är bra på.
Alfred – 8:33
– Hur många gånger tror ni att optikern har fått höra att man inte är långsynt?
Anders – 8:37
– Nej, just det. Det är ett roligt skämt. Nej, just det.
Alfred – 8:40
– Nu fattade Fabian.
Fabian – 8:42
– Nej, det var bara Anders reaktion. Jävla avmätt.
Anders – 8:46
– Underbart. Så jag har varit lite grinig ett tag.
Fabian – 8:50
– Det har du varit grinig på? Ja, vi har olika saker.
Anders – 8:52
– Det blir inga slipade solglasögon, utan jag får gå och se suddigt i ett år till.
Fabian – 8:57
– För att du har sagt fel till dem? Eller vadå?
Anders – 8:59
– Det var så himla dyrt att göra det här. Så jag fick bara köpa nya solglasögon. Men nu är den säsongen över.
Fabian – 9:04
– Ja, eller hur?
Alfred – 9:05
– Jag tycker det är kul. Lyssnade ni någon på Anders och Måns? De har ju roliga poddar.
Fabian – 9:08
– Men de kör fortfarande, va?
Alfred – 9:10
– Ja, de håller på.
Fabian – 9:10
– Så funkar det eller vad heter det?
Alfred – 9:12
– Det heter inte det längre. Det heter bara Anders och Måns. Men Anders, för de är ju några år före oss i ålder. Men de håller på att åldras med behag. Han hade varit och skaffat progressiva glasögon. Och plötsligt upptäckt varför alla, för oss tanter och gubbar, får den här looken där man sitter och har ett videomöte och plötsligt börjar titta lite uppåt. Ja, så sitter jag! Och det är ju för att de försöker läsa på skärmen. Ja, det är det. Vinklar de upp huvudet liksom.
Fabian – 9:42
– De är så söta också, gamlingarna. Vi har ju videosamtal på Hälsa hemma med 90-åringar. Och då är det så här, man pratar med en panna. De har ingen koll. Skulle du kunna hålla telefonen lite så att man ser det? Det vore trevligt att se ögonen i alla fall.
Anders – 9:59
– Ja, men det gör en del andra som inte är så tech. Man ser bara hårtoffs som sticker upp. Och de gör inte någon ansats heller. Att försöka rätta till det där.
Fabian – 10:08
– Ja, men själv sitter jag mest bara och tittar på min bild. Jag skulle precis säga det.
Alfred – 10:13
– Jag tar det som något sympatiskt. De kollar ju på mig. Istället för att göra som jag och bara sitta och titta på mig själv. Som vi på Centrica gör.
Anders – 10:19
– Men en sak som jag ser, trots att jag ser lite dåligt, det är att jag har problem med folien på min bil. För att jag har fått massa stenskott. Jag har haft den i typ fem år nu.
Fabian – 10:28
– Det där är ju en fördel med att se sämre. Man ser ju inte när bilen är skitig och man ser inte alla repen.
Anders – 10:34
– Precis. Så jag behöver byta folie i alla fall på fronten.
Alfred – 10:38
– Har du börjat upptäcka skillnaden med den där folien som jag har nu?
Anders – 10:41
– Ja, men varför skulle din vara bättre?
Alfred – 10:45
– För att den är en tjock stenskottsskyddsfolie?
Anders – 10:48
– Jag har en vanlig folie, men min bil är vit undertill och så har jag folierat den så den är matt grå.
Fabian – 10:54
– Jag kan hälsa lyssnarna att det går alldeles utmärkt med den där folien, som Alfred och numera också jag har på bilen, ända tills att en cyklist kör in i den och det blir bucklor och då blir man av med folien på den sedan. Så nu har jag massa repor där.
Alfred – 11:05
– Jag vill erkänna att jag också har märkt en häpnadsväckande sak på vår Model X, som är aluminiumkaross. Men nu har ena dörren börjat oxidera lite grann under folien. Jag ger mig sjutton på att Tesla kommer inte tycka att det finns någon som helst garanti. Dels är den ju gammal, men det är också så att sitter det någon folie på så kommer de hävda att det är foliens fel, även om det inte finns något rimellt.
Fabian – 11:24
– Den river du ju av innan du reklamerar.
Anders – 11:26
– De här rostskyddsgarantierna är ju inte vattenvärda, för att det ska vara genomrostat för att de ska betala någon garanti. Jo, absolut. Du får ingenting på det. Det ska vara ett rejält fabrikationsfel.
Fabian – 11:39
– Så det får inte vara estetiskt.
Alfred – 11:41
– Är inte det hela grejen med att det är en aluminiumkaross? Det är lättare, mycket, mycket dyrare, men det rostar också aldrig.
Anders – 11:48
– Ja, men de oxiderar ju. Det rostar ju, det är bara att det kallas något annat.
Fabian – 11:53
– Det rostar inte, men det vittrar.
Anders – 11:57
– Det jag skulle säga var att jag behöver byta folien på fronten. Det kostar 20 000 att foliera hela bilen. Men nu vill de ha 7 000 spänn för att foliera om fronten bara. Jag tyckte det lät otroligt dyrt.
Alfred – 12:10
– Det har varit lite inflation sen du köpte den bilen. Det är nog dyrare för hela bilen nu för tiden.
Anders – 12:15
– Men om det är någon lyssnare som vet var man kan foliera fronten rimligt i Stockholmsområdet så är jag öppen för det.
Alfred – 12:21
– Jag har lite kompisar i den här runt mig som folierar bilarna själva. De lyckas ju. Så har man inte tummen mitt i handen så kan man nog ge sig på det. Säg inte för mycket.
Fabian – 12:29
– Anders gör mycket själv.
Anders – 12:32
– Faktum är att jag har varit och försökt foliera. Jag köpte en sån här rulle med folie från Kina. All Express, billig folie. Varning, det ska man inte göra. Så skulle jag foliera mitt släp hade jag för mig, bara för att testa. Det var as svårt, jag fick inte alls till det där. Så jag fick riva av det och skita i det. Sen kommer jag aldrig foliera något själv. Behöver inte ta in någon expert på det.
Fabian – 12:54
– Det kan ju också vara bra på solglasögonen. Det kan vara bra att veta det där med slipning och solglasögon. Det finns ju regler för hur mörka solglasögon man får ha, för att de ska vara slipade. Har ni koll på det?
Alfred – 13:06
– Nej, det visste jag inte.
Fabian – 13:07
– Man får inte ha hur mörka solglasögon som helst. Man ska kunna åka genom en tunnel och sådär.
Anders – 13:11
– När man kör bil menar du?
Alfred – 13:12
– Ja, när man kör bil.
Fabian – 13:14
– Det är lite special.
Alfred – 13:16
– Man får inte tänka att man tar av sig solglasögonen i tunneln?
Fabian – 13:19
– Nej, men då ser du ju ingenting.
Anders – 13:21
– Då ska man ju ha rejält dålig syn.
Alfred – 13:23
– Förlåt, jag hängde inte med på det.
Anders – 13:26
– Jo, men när man blir äldre, så börjar linsen slappa.
Fabian – 13:35
– Tvärtom, den blir stel, men visst, absolut.
Anders – 13:37
– Men då blir det ju långsynt, för du ser bra på långt håll.
Fabian – 13:42
– Hörni, något som var mycket mer intressant och en anledning till att jag blev ganska sen. Det är inte bara så att jag, som alla lyssnare har hört i leda, jobbar som ett as. Jag satt ganska sent på min mottagning och sen tog jag bilen hem. Och vad gör man i bilen? Jo, man lyssnar på podcasts. Det vet jag att ni gör jättemycket också. Och säkert våra lyssnare också, som ju lyssnar snubb på en podcast.
Anders – 14:04
– Vad brukar du lyssna på? Vad är favoritpodden, förutom Bilar med sladd?
Fabian – 14:06
– Ja, men här kommer ju ett litet tips då. Det som är roligt är ju att det här tipset kommer från dig, Alfred, från början. Du har ju fått både mig och sen i sin tur min pojkvän Erik att börja lyssna på Lex Fridmans podcast. Vem är han? Vad har vi på honom egentligen?
Alfred – 14:22
– Han är ju ryssamerikan. Nu när du säger det så vet jag inte så jättemycket mer om honom. Han är ju i techbranschen på något sätt.
Fabian – 14:33
– Ja, jag tror han är fysiker i botten och programmerare och sådär. Och han har intervjuat allt ifrån supertekniska intervjuer med han som har gjort programmeringsspråket Swift, som Apple släppte för ett par år sedan, till Elon Musk och Max Tegmark och massa människor som vi också har namedroppat här i den här podcasten också. Jag har inte gått hela vägen tillbaka, men jag har lyssnat ganska mycket på Lex Fridman det sista året.
Alfred – 15:00
– Så bra som hans intervjuare är. Han ställer så grymma frågor, han kommer så djupt. Tänk vad bra det skulle vara om han inte hade världens tråkigaste röst.
Fabian – 15:07
– Ja, han verkar lite deprimerad stackaren. Men han verkar ändå stå ganska nära Joe Rogans podcast. Han är ju kompis med Joe Rogan också, säger han själv. Så han är nog lite libertarian-style själv. Men det jag gillar med hans podcast är att han låter folk prata ut. Det blir inte det här hetsiga. Och det är det som formatet är så himla gött med. Jag tror att det här med debatter är så jäkla ute. Folk som står och skriker på varandra i två pulpeter. Låt folk prata och lägga ut orden så man får lära känna och förstå vad de tänker själva. Och helst inte redigera så mycket i det, tänker jag. Och för ett par månader sedan så intervjuade han Ivanka Trump, Trumps fru. Det var en ganska bra intervju.
Alfred – 15:51
– Dotter, dotter.
Fabian – 15:52
– Jaha, nej, är det dottern?
Alfred – 15:55
– Det är dottern, absolut.
Fabian – 15:56
– Det förklarar ju en hel del.
Alfred – 15:59
– Det finns ju lite fel med könen, men lite ojdipus komplex omvänt på något sätt. Donald har varit så himla imponerad av Ivanka att det har låtit lite småsunkigt några gånger. Fair enough.
Fabian – 16:13
– Men då tänkte jag i alla fall att nu kommer han nog snart intervjua Trump. Och det gjorde han. Och det släpptes precis. Det var verkligen glödhett. Det släpptes precis lagom till när jag satt mig i bilen. Och jag har precis på sekunden hunnit lyssna klart det innan vi startade det här. Och det som är intressant som jag reagerade på är att han erkänner faktiskt i podcasten att han förlorade valet. Men i en bisats.
Alfred – 16:38
– Så han erkänner att det var en genuin förlust eller erkänner att han var tvungen att ge sig?
Fabian – 16:44
– Nej, han undviker ju ämnet. Men han säger att han lost by a whisker. Alltså precis på gränsen. Det var verkligen på håret att han förlorade. Han har aldrig lagt i sin mun ens innan att han har förlorat. Han har aldrig varit där ens. Så jag tyckte det var otroligt intressant och så tänkte jag att det här måste han ju följa upp på. Han ställer ju bra frågor och så. Den gode läxfamn. Men han är ändå inte inne och geggar så mycket. Han låter ganska mycket få prata. Men jag tror han har någon producent för ett par frågor senare så kommer han tillbaka till det här med valet.
Alfred – 17:18
– På journalistutbildningen när jag utbildade mig en gång i tiden så fick vi lära oss att man får planera alla frågor man ställer. Om man har frågor, vilket man bör ha till makthavare, som kommer att göra dem lite sura. Då ska man ju spara dem tills man har fått de svaren som man vill ha ofärgade av den dåliga stämningen först. Det tycker jag han är ganska duktig på. Han taktar med när han ska pressa på och när han ska backa undan. Ja.
Fabian – 17:43
– Trump pratar ju som han gör. Han håller sig sämre till ämnet än vad jag gör. Det får man ju säga. Det här påverkar ju allt. Det påverkar ju elbilar och klimatpolitik och allting förstås. Så är det med de här sakerna. Jag tycker Trump framstår som något mer sympatisk i den här intervjun. Men han framstår också som ganska gammal och undviker ämnen och spinner iväg till andra saker vad han vill prata om. Som han ju ofta gör. Det är intressant hur han plötsligt blev den gamla i rummet i det här valet. Det verkar nästan som att han önskar att. Han pratar mycket om Joe Biden. Joe Biden är ju helt ute. Varför håller han på att prata om honom?
Anders – 18:24
– Han har svårt att ställa om till en annan. Han har svårt att ställa om.
Fabian – 18:27
– Det är som att han har svårt att släppa det.
Alfred – 18:29
– Det ska bli så spännande att se hur det går i valet. Jag har svårt att låta bli att följa alla opinionsmätningar slaviskt nu. Harish leder ju ganska mycket i popular vote, så det kommer hon säkert att vinna. Men hårfint i jättemånga av vågmästarstaterna. Det kan gå precis hur som helst.
Anders – 18:46
– Men varför är det viktigt för elbilsomställningen och gröna ämnena som vi pratar om i den här podden?
Alfred – 18:53
– Det kanske du har rätt i. Eller har du något bra svar, Fabian? Jag kan inte koppla det själv.
Fabian – 18:58
– Det påverkar ju allt. Det påverkar importtullar, det påverkar Ukraina-kriget, det påverkar handelsbalans mellan länder, dollarkursen, vad era Teslor kommer att kosta eller vad ni nu köper. Det påverkar ju allt.
Alfred – 19:13
– Det kommer att påverka svinmycket vad som händer vid nästa klimatförhandling. För nu har de senaste klimatförhandlingarna baxat EU tack vare att USA inte var en stor motståndare. Oljeländerna rätt långt. Det är framförallt de utsatta ö-nationerna också, vars desperation börjar få genomslag. Men det känns som att om Trump vinner Vita huset, då kommer det vara baklås på alla klimatförhandlingar igen. Om man bryr sig om sådant som att tänka på utsläppsbudget, hur mycket det finns kvar vi kan släppa ut innan vi måste ha ställt om, så det finns inte så många mandatperioder kvar att spela på. Utan varje gång vi skjuter upp det en mandatperiod till, då blir det ännu mer omöjligt att hinna fram.
Anders – 19:53
– En annan grej är att Trump är ju ingen Europavän egentligen. Han har uttalat sig väldigt kritiskt mot Europa många gånger. Och om USA sätter upp tullar och annat mot Europa och krånglar med oss, det gör det svårare för oss. Våra europeiska bolaget handlar med USA. Så det får ju en direkt påverkan på europeiska startups och vår möjlighet att konkurrera på den globala scenen.
Fabian – 20:16
– En annan sak som har hänt i veckan, det är att jag har fått igång, och nu har jag ett erkännande kära lyssnare, jag har fått igång min bilen med sladdmejl. Kanon nämnde vid något tillfälle att jag hade problem med den, det var ett halvår, jag har inte tittat. Där låg nu 400 mejl ungefär, och efter att ha gått igenom alla de mejlen så kan jag konstatera, gud vilka gulliga lyssnare vi har. Det var inget hat, bara kärlek, det var en sån himla ego-boast. Och i det mejlet så låg också en lite kritisk kommentar om vad vi har pratat om Trump tidigare. Och jag tycker att man vill skapa sig en bättre bild om vad Trump säger när han får prata mer fritt under kontrollerade omständigheter. Så ta och lyssna på Lex Fridmans podcast. Och skriv, som många andra har gjort.
Speaker – 21:02
– Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Gå in för att få vår överföring. Du har fått mejl.
Anders – 21:12
– Då har vi fått mejl från Filip Mulder som skriver Hej och tack för en grym podd as always. Två funderingar som kom upp i samband med temat FSD, alltså full self-driving, full självkörning, Europa i förra avsnittet. Ett, tror ni att det innebär att vi kan slippa röra ratten när autopiloten är aktiverad? Det gäller både autopiloten och enhanced autopilot, alltså varumärken hos Tesla där. Eller två, när lagstiftningen i EU sitter, tror ni att Tesla kommer köra full self-driving, supervised, abonnemang, så som man gör i USA? Typ reducerad avgift de första tre månaderna, för att så många som möjligt ska kunna prova. Tack på förhand säger Filip. Alfred, du är vårt Tesla-orakel. Vad säger du?
Alfred – 21:53
– Jag knarkar ju allt som har med självkörning att göra. Så svaren är ja och ja.
Anders – 21:58
– Vad var frågorna då?
Alfred – 22:00
– Han undrar helt enkelt, kommer vi slippa ta i ratten när autopiloten kommer till Europa, eller när full FSD-paketet blir släppt till Europa. Där tror jag svaret kan vara ganska tydligt ja, för det är släppt i USA nu. Övervakningen via den här kabinkameran är så bra, att så länge man har uppmärksamheten på vägen, då behöver man inte ta i ratten. Och det kommande EU-regelverket, det ser ut att ha alla definitioner som krävs, för att låta FSD fortsätta funka, precis som det gör i USA, även här. Så där är det nog ganska tydligt att när det väl kommer, då blir det så.
Fabian – 22:29
– Men är det verkligen så, att det är en sak att man inte känner av ratten, för er som inte har kört en Tesla, så har Tesla och många andra bilar inga sensorer på ratten. Utan det är ju att du måste viggla det här lilla utrymmet mellan servon och styrningen då. Och det är det som den känner av. Så ibland får man viggla lite på ratten. Så man får in den här tekniken efter ett tag, men det är ju lite meckigt. Men menar du alltså att jag inte behöver ens hålla händerna på ratten då? Är det det vi pratar om här?
Alfred – 22:56
– Ja, exakt. Precis så. Och så är det alltså redan med FSD i USA. Så systemet håller koll på att du har koll på vägen. Om du tar på dig en keps, så att den inte kan se var du har din uppmärksamhet, eller än så länge med solglasögon, men de har lovat att så länge man har polariserade solglasögon, så ska det funka i framtiden. Så kommer den att kunna hålla koll på var du har blicken, även när du har solglasögon på dig. Så länge den kan se var du har uppmärksamheten, vilket den verkar vara häpnadsväckande bra på att göra, då slipper du röra i ratten överhuvudtaget. Men så fort du döljer var du har uppmärksamheten, eller kameran slutar funka, då kommer de här kraven på att nudga ratten tillbaka. Då är de också mycket mer aggressiva, både i autopilotbeteendet och i det kommande regelverket från UNECE. Så om man inte har en kabinkamera, som min gamla bil har, eller om man inte får kameran att funka, då blir det mycket mer aggressivt med hur mycket man måste hålla i ratten, än vad det är för autopiloten idag.
Fabian – 23:58
– Men alltså förlåt, jag fick en så himla, jag får inte ur den här bilden ur huvudet, men skulle man kunna ha sådana här glasögon med sådana här dojngögon?
Alfred – 24:07
– Jag vet inte, det är ganska coolt.
Fabian – 24:08
– Så att man tittar, om ni förstår vad jag menar, sådana med fjäder, sådana med ögon.
Anders – 24:11
– Vi har fler lyssnarbrev, hörni.
Fabian – 24:14
– Jag trodde det var glasögon på den idag.
Alfred – 24:17
– Lyssna här, den är så avancerad, så att den har koll på vart du borde titta också. Så när man kör framåt i vanlig fart, då är det framåt du måste kolla. Kollar du åt sidan så säger den ifrån på en gång. Men om du stannar i en korsning och du behöver kolla korsande trafik och sådär innan du ska köra ut, då är det fritt fram att göra det. Då tycker den att du ska göra det.
Anders – 24:33
– Hur många år kommer det vara så att vi måste titta på vägen och så, innan vi helt kan släppa bilen, så att den får köra själv?
Fabian – 24:40
– Jag tänker att det här är två år bort.
Alfred – 24:43
– Det vi pratar om nu, det tror jag kommer att komma nästa år, om FSD kommer till Europa. Det är så det kommer funka när FSD Supervised kommer till Europa. Det kan nog ske nästa år. Hur länge vi sen måste fortsätta övervaka, det är det ju ingen som vet. De har precis inlett March of Nines och det säger alla som kan någonting i branschen. Att nå den här nia för nia i att det ska bli 99,99% tillförlitlighet. De har precis inlett det. Med lite välvilja kan man påstå att de är på 99% nu, men de flesta skulle nog snarare säga att de är på 90%, så de har inte ens andra nian. Frågan är ju hur många nior de måste bygga innan de kan få bort det legala ansvaret och börja ta ansvaret för det själva istället för föraren. Det är det ingen som vet. Alla som har försökt göra det här förut säger att varje nia är svårare än den förra.
Anders – 25:33
– Men kan man inte tänka sig att det är två steg där? Att bilarna är så pass självkörande vid någon tidpunkt, att man tar bort alla de här stränga kraven på att man ska sitta och titta rakt fram och inte få ha glasögon på sig, men att du fortfarande är ansvarig som förare?
Alfred – 25:46
– Man skulle kunna tänka sig att det blir lite som det finns utrymme för i regelverket nu, kring hur Mercedes har kunnat släppa level 3 på motorväg till exempel, som ju innebär i viss mån att du ska få sluta vara uppmärksam på motorväg. Man skulle kunna tänka sig att de differentierar det, för att det är olika grad av hur mycket man måste vara påkopplad på olika delar, men så funkar inte FSD i USA idag. Jag har inte kunnat läsa mig till något sånt i det här kommande regelverket för Europa.
Fabian – 26:11
– Någonstans måste ju. Människor är inte heller 100% kan göra alla situationer, så yttre gränsen måste ju ändå vara vad människor i regel klarar av.
Alfred – 26:21
– Ja, man brukar säga att det finns en tumregel att tekniken måste bli typ 10 gånger så bra som människor, för att det ska gå att få igenom förändring. Så frågan är då hur många nyor vi själva klarar av, men ingen kan nå 100%, varken människor eller tekniken.
Fabian – 26:35
– Jag menar det är ju ganska vanligt att någon har säkert fått lämna ratten och säga vet du vad, den här parkeringen, den tar du kära sambo. Det har ju hänt ett par gånger.
Alfred – 26:44
– Ja och sen när det finns många sådana här bilar, då kommer det naturligtvis att bli så att det blir färre olyckor totalt, för att de är bättre. Men den olyckan som ändå sker, den kanske är en olycka som en människa aldrig skulle ha gjort fel på. Och då kommer det bli jättestark opinion mot det, för då kommer alla uppleva det som osäkert. Så de tidningsrubrikerna kan jag garantera att vi kommer att få läsa.
Fabian – 27:02
– Ja, absolut. Och vill man höra mer om det så har ju vi gjort en framtidsspaning om det för ett par år sedan som handlar precis om det. Att det finns situationer som en bil inte kommer kunna reda ut, det kanske är en omöjlig situation och då kommer det vara ett jädra liv.
Alfred – 27:17
– Men den andra delen av frågan här var ju om Tesla kommer att släppa trials och grejer, alltså prova på perioder och gratis och sådant där. Och det kan jag garantera att det verkar dumt att de inte skulle göra det i Europa. Och det har de ju redan byggt på, att det är den försäljningstaktiken de har för det här. Så fort det är släppt kan vi tänka att det är ganska rimligt att de kommer börja jobba med resten av marknaden på samma sätt.
Anders – 27:37
– Så alla som har en Tesla-bil, de kommer få ett erbjudande om att testa gratis i tre månader och Tesla hoppas att man blir hooked och sen köper det här för, vad kostar det? 55 000?
Alfred – 27:46
– Jag minns inte nu, det är olika priser. Det är högre pris i USA än vad det är i Europa nu. Så det är förmodligen billigare att köpa det upfront nu i väntan på att få det, än vad det kommer att bli att köpa det sen. Men å andra sidan, nu kan man ju inte köpa det här månadspriset. Så om man hellre vill betala i månaden med en engångskostnad, då får man vänta tills de släpper det. Och då finns det väl en risk att när de släpper det så kanske det blir gratis att prova på, men också dyrare än vad det är att köpa det nu.
Anders – 28:10
– Vi har fler lyssnarbrev.
Fabian – 28:12
– Och då har vi en lyssnare som skriver så här.
Fabian – 28:27
– Vi, ni hade insyn i Kina. Hade man köpt Polestar om vi hade vetat allting? Någon kinesisk bil alls. Moralpanik växer lavinartat, men logiken bakom är ofta baserad på ologiska resonemang, skriver Niklas. Vad handlar det här om? Det var lite rakt på här. Inget fjäsk Niklas, men nästa gång kanske.
Anders – 28:50
– Det här var ju diskussionen i förra programmet som vi hade runt Elon Musk. Det var väldigt många som skrev till oss efter den diskussionen. Och många skrev att det är en liten konstig diskussion för att vi bryr oss inte om vad bolags-vd i andra företag tycker och tänker. Bara för att vi inte vet om det. Det var en diskussion vi hade i programmet också. Det var många som höll med oss där. Jag tänkte lite mer på det här efter att alla de här breven kom in. Jag är väldigt inne på det här att det blir väldigt anekdotiskt när Elon Musks beteende blir utslagsgivande för om man ska köpa en Tesla eller inte. Där inte Teslas beteende styr. Det Tesla har gjort är att de har accelererat övergången till elbilar. De har nog betytt mer för positiv klimat.
Fabian – 29:41
– Elon säger det själv som försvar i de här situationerna. Kan man verkligen i dagsläget skilja Tesla från Elon Musk? Det är ju svårt alltså.
Anders – 29:52
– Du har en väldig skillnad. Du har till exempel de här Mondelez, det här stora bolaget som äger massor med varumärken. De äger Gevalia och Marabou. De var inne och fortsatte göra affärer i Ryssland när Putin hade invaderat och storsatsade dessutom. När andra stora västeuropeiska eller västerländska varumärken drogs ur Ryssland, då satsade de ännu hårdare och tog marknadsandelar. Där har du ett företag som beter sig förkastligt. Men det vi pratar om här är ett bolags VD och vad den personen tycker inte vad själva bolaget gör.
Fabian – 30:28
– Det går inte skilja i min poäng. Du kan inte göra den distinktionen när det kommer till en sådan person som Elon Musk. Det är svårt att göra det. Han är så högprofilerad, så kopplat till bolaget. Äger så stora andelar och har så mycket att säga om i det bolaget.
Anders – 30:41
– Jo, men om det bolaget gör är bra. Det accelererar övergången till elbilar på ett sätt som inget annat företag i världen gör. Det är Elon Musk som har gjort det också.
Fabian – 30:50
– Han har både goda och positiva egenskaper, men inte bara. Inte på sistone.
Anders – 30:56
– Nej, nej, nej. Elon Musk. Jag tror att de lyssnarna som skriver till oss och den poängen som jag försöker göra är att skilja bolaget från den personen.
Fabian – 31:04
– Det anser jag inte är en framkomlig väg.
Anders – 31:05
– Men som vi var inne på i förra programmet, du går och köper en pennvässare på Clas Ohlson. Du skiter blankt i det. Du har ingen aning om vad vdn för det bolaget som har byggt den pennvässan tycker om uigurerna i västra Kina. Du bryr dig inte ens om att ta reda på det. Så det är väldigt anekdotiskt.
Fabian – 31:22
– Fast en pennvässare kostar ju inte heller 800 000. Ju mer pengar jag lägger på någonting, ju större impact gör det också. Och då är det rimligare att göra bättre market research.
Anders – 31:29
– Okej, dina solpaneler som du har påtagit. Vad tycker vdn för tillverkarna av dem?
Fabian – 31:34
– Exakt. Jag vet. 160 000 kostar de. Visst, absolut.
Alfred – 31:37
– Det är en god poäng. Det finns ju en anledning till varför de flesta vd inte uttalar sig om vad de tycker politiskt. Just för att inte polarisera och så vidare. Man kan inte kräva av konsumenterna att man antingen ska skita i vad alla tycker eller måste ta reda på vad alla bolags vd i något bolag tycker om allt, innan man köper något. Det är helt orimligt att kräva av konsumenterna. Det finns ju inget rätt eller fel i det här. Alla måste ju fråga sig själv vad de tycker är etiskt och vad de vill göra. Det jag tog upp i förra programmet, det handlar framför allt om att jag upplever att jag verkligen har folk i min bekantskapskrets nu, som inte kan tänka sig att köpa Tesla, på grund av hur Elon uttalar sig. Jag känner mig mycket mindre stolt över allt jag tycker är bra med Tesla nu, för att det är nedsolkat av att det kommer desinformation i klimatfrågan och så vidare. Det är ju verkligen en förmildrande omständighet för mig, om det är så att han gör det slukt för att vinna över det riktiga elbilsmotståndet, att börja köra elbil.
Alfred – 32:36
– Men det är ju verkligen en långsökt och ganska generös tolkning att tänka att det är så.
Anders – 32:44
– Jag är ganska säker på att du har rätt i det Alfred, framför allt baserat på det vi lyfte att han hade sagt i förra veckans program, när han började prata om varför klimatförändringarna är dåliga. När han pratade om att luften blir svår att andas.
Alfred – 32:56
– Det går ju emot vad han bevisligen vet, i hur han har uttalat sig tidigare. Det skulle kunna vara så, men det går inte att veta.
Fabian – 33:02
– Bara för lyssnarnas skull, som ni kanske hört förra avsnittet, poängen här är att Elon anpassar sitt narrativ lite med vem man pratar med, så att han säger rätt saker i rätt situation, för att få med sig så många som möjligt, för den goda sakens skull. Så är resonemanget. Ja, eller hur?
Alfred – 33:17
– Oavsett om det är klimatfrågan som blir den utlösande faktorn för mig, i min ilska, eller om det är hans syn på fackföreningsrörelser. Det finns många olika strängar man kan ha, men han väljer verkligen att ta en offentlig position i nästan alla sakfrågor, även sakfrågor där det inte finns någon anledning för honom att uttala sig. Då får man bara acceptera att det som kommer hända är att en del kommer att bli ifrånstötta och inte kunna tänka sig att köpa bolagets produkter, som han är en representant för, även om inte bolaget i sig har någon ställning där. Det enda som känns viktigt för mig är att alla får göra som de vill. Jag känner mig tämligen säker att det här kommer att få åtminstone några konsumenter att inte köpa Teslor. Sen är det väldigt intressant om det får andra konsumenter, som innan det här absolut inte kunde tänka sig att köpa Teslor, läst av väldigt många republikaner i USA. Kanske blir mer benägna att köpa Tesla istället.
Anders – 34:01
– Och så går de hem och dricker en kopp Gevalia-kaffe, bolaget som storsatsar i Ryssland.
Fabian – 34:06
– Det är så roligt hur den här diskussionen börjar. Det här händer alltid, när vi har diskussioner vi tre. Jag och Anders ryker ihop först, om vi har varit i ände av arenan. Sen sitter Alfred tyst en liten stund och säger en hand om de smartaste sakerna. Så är det ofta. Jag vill ändå säga just det här med. Jag vill lyfta det här, Alfred. Vad säger du om det här som Anders säger? Att man ska separera bolagets vd från.
Alfred – 34:32
– Nej, är man i en offentlig position, vilket man är som vd, då behöver man förstå att allt man säger kommer också att tolkas på bolaget. Det finns ingen som bestämmer om det är så eller inte. Det är bara ett faktum att så kommer det vara för många konsumenter.
Anders – 34:47
– Absolut. Man får tolka det som man vill, självklart. Men jag bara lyfter ett varningsfinger för att det blir väldigt anekdotiskt när du har en vd som talar och säger ut vad han tycker och tänker. Sen har du andra som håller käften, men som kanske har vansinniga åsikter.
Alfred – 35:01
– Att använda det som ett argument att vissa konsumenter inte ska få låta det påverka deras inköpsbeslut. Det är lika dumt som att säga att det finns någon form av regel som gör att alla måste.
Anders – 35:11
– Nu gjorde du en halmgubbe-restaurang. Jag har inte sagt att.
Alfred – 35:14
– Nej, men jag tycker det är möjligtvis med risk för att jag gör halmgubbe av brevskrivaren, att det är det som insinueras i det här brevet, det man borde göra. De här Marabou-exemplen som du tog upp, det är ett utmärkt exempel. Det var många bolag som hamnade under spotlighten efter Rysslands invasionen och sen fick backa ur med svansen mellan benen om västmarknaden var viktig. Sen fanns det jättemånga andra bolag som gör precis lika mycket affärer i Ryssland som aldrig hamnade i strålkastarljuset då. Så det är inte konsekvent. Man behöver förstå att det här är.
Anders – 35:46
– Gevalia kör på för fullt i Ryssland fortfarande. Jag kollade alldeles nu i februari så var det ny information om att de tutar på.
Fabian – 35:53
– Det här är ju precis som den här pennvässaren som du tar upp i exemplet också, Claes Olsson. Jag vet inte vad deras vd står för, men det är också skillnad på en pennvässare för 80 kronor och den summan jag lägger in spelar också väldigt stor roll. Det kan inte komma som en newsflash att konsumentmakt är reell. Vi har, precis som Alfred säger, vi fick ju stora bolag att backa från Ryssland. Konsumentmakt finns absolut. Sen kan ju var och en bestämma hur de vill göra. Jag tenderar att vara en halvmedveten konsument i alla fall. Jag kanske inte aktivt söker information om bolag, om pennvässaren här i exemplet. Men det är också så här att ibland landar information på ens bord. Det är jag ganska van vid som doktor att ta hänsyn till. Det är inte så att jag frågar alla patienter om de misshandlar sina barn. Men om någon råkar säga att de misshandlar sina barn, då måste jag agera på det. Det är det också att när information hamnar hos mig så måste jag också kanske göra någonting med den informationen.
Fabian – 37:01
– Men det betyder inte att jag aktivt måste. Jag har mycket annat i mitt liv som jag prioriterar. Det tror jag att lyssnarna har också.
Alfred – 37:06
– Jag tänker i alla fall att det har gått från att det är 100% säkert att min nästa bil blir en Tesla till att det kanske är 95% säkert att nästa bil blir en Tesla. Jag tycker fortfarande att produkterna är så överlägsna så det kommer vara jättesvårt för mig att köpa något annat. Men jag kommer vara lite mindre stolt när jag gör det än vad jag var tidigare.
Fabian – 37:21
– Jag har bojkottat bolag förut. Jag bojkottar fortfarande Barilla som är det stora italienska pastamärket som har uttalat sig homofobt och eländigt. Jag ställer mig på baggarden om det är så att information finns framför mig. Jag söker inte andras aktivt information. Jag tycker det är svårt när nästa bil ska köpas här. Det är ett par år bort som tur är så vi får se vart vi hamnar.
Anders – 37:45
– Men samtidigt, Tesla har betytt så mycket för omställningen och klimatet. Det är så himla svårt att bortse från den här elbilsvågen hade vi inte haft utan Tesla.
Fabian – 37:58
– Nej, så är det absolut. Men samtidigt, jag när ju en dröm av att någon gång i livet äga en Porsche. Det spelar ju också in här. Det är inte bara att jag är så himla snäll och köper en Porsche.
Anders – 38:11
– Vi kommer prata lite om Porsche strax så håll den tanken.
Alfred – 38:13
– Ja, för det blåser höststormar hos Polestar och det kommer bli livsuppehållande åtgärder hos en anrik batteritillverkare. Volkswagen är i brygga och sen så gör reduktionsplikten oväntad comeback. Allt efter detta. Ja, vi ska börja med ödesdagarna hos Polestar. Det är riktigt spännande tider det här. Det är mycket som är på gång med, som vi sa, den svensk-kinesisk-göteborgska biltillverkaren. De har modellerna Polestar 3 och 4 som är på väg ut på marknaden. Polestar 3 är en kraftigt försenad bil. Det är väl mest Volvos fel egentligen, för den är byggd på samma plattform som Volvo EX90, vilket innebär att det är en stor och lyxig SUV som kommer, även om Polestars variant är lägre än de flesta SUVar. Prislappen på den bilen kommer att starta, vad det verkar, på 890 000 kronor i Sverige, vilket innebär att det knappast kommer att bli någon vidare storsäljare, även om den säkert är lönsam när de väl säljer den. Polestar 4 däremot, det är en lite mer modest prisat bil, något mindre och fortfarande SUV i Model Y-segmentet någonstans.
Alfred – 39:16
– Den är likt många av syskonmärket Seekers modeller byggd på Geelys SEA-plattform, och därför så är den något billigare. Startpriset är förvisso hela 700 000 kronor nu, men man kan nog anta att det snart kommer att komma lite mer, vad ska man säga, offensivt prissatta modeller med mindre batterier, när de väl är klara med hela lanseringsdriven. Om vi börjar med de här bilarna, vad säger ni? Vi har ju pratat om dem tidigare, men är de snygga? Hur åldras designen på dem?
Anders – 39:44
– Jag tycker att Polestar lyckas hålla designspråket, men jag tycker de ser lite mer generiska ut nu, så här generisk kinabil. Jag tycker att Polestar 2, första varianten och ändra uppdaterade faceliften, tycker jag de lyckades hålla väldigt snygg design på.
Fabian – 40:00
– Jag håller med, nu är det ju det här återigen att diskutera design, men det är faktiskt väldigt väl uttryckt där Anders, med att de ser lite mer generiska ut. Jag tycker Polestar 4 påminner lite om Tesla Model 3 också, den har lite mer de dragen på fronten. Men det är ingen tvekan om att Polestar gör ju vackra bilar, det är ju helt uppenbart. Volvo-koncernen, G-League-koncernen, de är inne i ett formspråk just nu. Det finns många likheter mellan Volvos bilar och Polestars bilar designmässigt, det måste man ju säga. De är inne i ett formspråk nu som är en bra period.
Alfred – 40:36
– Jag vet inte om det är det svenska hjärtat, men jag tycker om jag bara gick på utseendet, då skulle det nog vara Polestar jag köpte. Jag tycker de är de snyggaste bilarna över hela linjen. Kommer ni ihåg cabben som vi testade på en mässa? Motsvarlig KP som kommer, jag tror det är Polestar 5 och 6 som de ska heta.
Fabian – 40:54
– Kommer vi få se dem dock?
Anders – 40:56
– Polestar 3 är ju väldigt lik de här Lynco-companies man ser rulla runt överallt. Ganska generiskt utseende. Det ser ut som de allra flesta bilarna just nu. Vi är inne i en period generellt när många bilar är snygga eller ser okej ut. De flesta sticker inte ut riktigt. Möjligen Kia som har lite mer aggressiv, boxig design.
Fabian – 41:17
– Kia gör väldigt snygga bilar.
Anders – 41:18
– Jag menar, de sticker ut.
Alfred – 41:19
– Kia har också tagit ett viktigt steg tycker jag. De har verkligen fräschat upp sin design jämfört med för några år sedan och börjat få ett universellt formspråk över alla modellerna. Men i alla fall, tillbaka till Polestar 3 och 4. Båda de här modellerna, det har börjat komma ut tidiga provkörningar av dem. Det ser ut som att vi kommer få låna dem under hösten här, så vi får återkomma med egna provkörningar. Men de ser ut att få ett ganska positivt mottagande av de som hunnit provköra. Det är lite funktioner som saknas i både Volvos EX90 och Polestar 3 som kommer senare. Det sitter ju lite lidars och grejer i de där bilarna som inte är aktiverade från start till exempel. Men överlag så är ändå mottagandet ganska varmt och mjukvaran som är Google Android på mittkonsolen funkar väldigt bra och så vidare. Så det är både bra köregenskaper, en genomtänkt, tydlig, inte första elbilen som kommer, utan det börjar funka ganska bra med de här bilarna. Men sedan senaste avsnittet så har bolaget även kommit med kvartalsrapport.
Alfred – 42:12
– Den som har bra minne vet att det har varit väldigt mycket stök runt Polestars ekonomiska rapporter. Det dröjde hela vägen till juni i år innan de lyckades få ut siffrorna för förra året, för att det var bokföringsmissar i bolaget och de hade jättesvårt att städa upp i siffrorna för att förstå bakåt hur det egentligen hade gått och så vidare, vilket har gjort att det har varit mycket oro kring de här siffrorna. Nu verkar de vara någorlunda ikapp. Nu har de alltså släppt bokföringen för andra kvartalet. Man kan se att de krymper nu. Det är verkligen så att i väntan på att Polestar 3 och 4 kommer ut på marknaden här nu, så har de svårt att hänga med. De säljer alldeles för få av Polestar 2, så de går ner från förra året.
Anders – 42:47
– De har ju då bara en enda bil på marknaden fortfarande.
Alfred – 42:50
– Ja exakt och det är Polestar 2. Polestar 1 byggdes det nästan aldrig några exemplar av. Det är den där första hybrida modellen som kom.
Fabian – 42:57
– Den som vi alla låtsades att vi inte såg.
Alfred – 43:00
– Den var ju väldigt snygg. Den var väldigt snygg, men med all rätta så byggde de inte så många av den. Men under det första halvåret i år så har de levererat 20 371 bilar, vilket är nästan 30% färre än förra året. Det som är värre är att man har gjort en förlust på hela 5,5 miljarder kronor, vilket är 60% mer än vad de förlorade förra året, så det tyder på en ganska stark prispress att de går bakåt. Dessutom, det som är nästan ännu värre, det är att det är nästan hela den återstående kassan som finns i bolaget vid utgången av juni. Så det verkar helt enkelt som att bolaget måste lyckas väldigt mycket bättre det här andra halvåret i år nu. Det är helt enkelt Polestar 3 och 4 som måste få det att börja vända för Polestar, för att de inte ska vara ute på riktigt djupt vatten. Sen är det ju förvisso så att de har väldigt kapitalstarka ägare, till skillnad från Fisker, som var i motsvarande situation lite tidigare här, som vi har rapporterat om förut i podden, och som till slut slutade med en konkurs.
Alfred – 43:52
– Där fanns det inte starka ägare, som kunde pumpa in pengarna som behövs. Men är det så att Geely och andra kommer behöva pumpa in mer pengar i Polestar, för att få dem att överleva, då kommer det drabba de som eventuellt är aktieägare, vilket faktiskt kan vara några av våra lyssnare. De sitter med alla som har ägt aktier i Volvo nyligen och har fått sina Polestar-aktier. De har inte sålt dem, så då har man kvar dem. Men nyheterna är inte heller slut där, för nu är det också riktig storm i ledningen. Thomas Ingela, som har varit hela frontfiguren för Polestar, har stakat ut den här designledda organisationen, där om det är ingenjörerna som styr i vissa bolag och säljnissarna i andra, så är det designerna som har haft makten i Polestar, som har varit hans vision. Han har nu fått kliva åt sidan och det kan jag tänka mig har mycket att göra med kraftgången.
Anders – 44:35
– Du har träffat honom, Fabian?
Fabian – 44:38
– Ja, precis. Jag intervjuade honom för kanske tre år sedan, i samband med släppet av Polestar 2. Jag gillar honom väldigt mycket. Det var tråkigt. Han har varit högprofilerad också, men nu kapar de honom.
Alfred – 44:51
– Ja, exakt. Det är svårt att tolka det på något annat sätt, att han får kicken för det här med att bolaget går så dåligt och att de inte ens har koll på siffrorna. Det är inte okej för en VD att ha organisationen i det skicket. Men det är en stor ledningsrockad. Det är allt från Sverigechefer och CFOer som byts ut, men själva kaptenmössan, VD-rollen, den hamnar hos Mikael Loscheller, som närmast kommer från Stellantis ägda Opel. Det återstår väl att se om den här nya ledningen är vad som kommer vända skutan åt rätt håll, för hans meritförteckning ser i mina ögon inte superlovande ut.
Fabian – 45:23
– Okej, vad har ni hittat på då?
Alfred – 45:24
– Opel är en del av Stellantis-koncernen. Det är inte direkt några som vi har tänkt på, som går i bräschen för den här omställningen till eldrift. Då väger man upp det i hans meritförteckning med lite mer branschspecifik kunskap. Han har nämligen tidigare även varit hos den här vietnamesiska tillverkaren Vinfart, som vi har pratat om i ett avsnitt. Och dessutom hos det här ökända bränslecells-slash-elbils-lastbilsföretaget Nikola, som var mycket på tapeten ett tag. De hade en VD-grundare som var ute och ville.
Anders – 45:54
– Fick de ut någon bränslecells-lastbil?
Alfred – 45:55
– Jag tror att de har gjort konkurs nu. Det borde jag ha läst på. Aktiekursen är ju noll och intet i alla fall. Jag vet inte om de faktiskt lever fortfarande, men det var ju väldigt hög profil på deras uttalanden ett tag, om hur de låg hästlängde före Tesla och hade så mycket bättre teknik. Allt det där visade sig vara totalbluff. Deras prototyp var inte ens deras egen teknik, utan de hade bara skruvat ihop komponenter från andra och så vidare.
Anders – 46:18
– Men Vinfart är väl inte något haveri på något sätt? Det är ju en vietnamesisk elbilstillverkare.
Alfred – 46:23
– Ja, som har presenterat sjukt offensiva planer på hur mycket bilar de ska bygga och sälja. De har faktiskt börjat bli tillgängliga. Bland annat i USA säljer Vinfart bilar nu. Men lejoparten av alla bilar de säljer, säljer de inom samma koncern till systerföretag, till ägaren. Det är en stor fastighetskoncern i Vietnam, som ligger bakom hela Vinfart. Det kommer jag ihåg. Jag tror inte riktigt att det. De är inte så konkurrenskraftiga, som det kan verka, utan det är bilar, som är billiga och delvis subventionerade av intäkter från annat håll, för att kunna vara så där billiga, tror jag. Det gör att jag har svårt att se det långsiktiga i det. Jag får gärna ha fel.
Anders – 47:03
– En intressant grej. Det är väldigt låga löner, förstås, när man producerar i Vietnam, men lönekostnaden i bilindustrin har sjunkit ganska mycket i och med att det är så mycket robotar, som bygger ihop bilarna och det är så pass dyrt att producera bilar, att själva lönekostnaden är en ganska liten del, eller i alla fall en begränsad del, så du tjänar inte så jättemycket på att ha produktionen i låglöneländer.
Alfred – 47:24
– Det är synd om det blir höga strafftullar på att sedan exportera.
Anders – 47:27
– Nej, det är också sant. Men i många andra industrier, som är väldigt personalintensiva, som till exempel sömnad och sy kläder och så, det görs fortfarande manuellt i väldigt hög utsträckning. Du sitter och syr i långa rader. Det blir väldigt ekonomiskt att ha i låglöneländer.
Alfred – 47:44
– Det är jättesvårt att hantera textil med robotar. Det är så svårt material. Men oavsett vilket, jag håller verkligen tummarna här för att vi kommer att gilla Polestar 3 och 4 när vi får provköra dem. Visst hejar man på något sätt på att det ska gå bra för Polestar här?
Fabian – 47:59
– Ja, man gör ju det inte. Jag tycker att de har gjort så himla mycket rätt också längs resan, så det blir lite orättvist det här. Men det är klart att de har inte fått ut en bil på ganska många år och Polestar -ägarna har ju varit ganska frustrerade också över ganska buggy mjukvara och rätt så mycket som har varit meckigt med de där bilarna också, såvitt jag förstår.
Anders – 48:21
– Fast nu är de ju ganska bra, tror jag, de bilarna som är nu.
Alfred – 48:24
– Ja, barnsjukdomarna verkar ju vara borta och nu är det ju samma mjukvara mellan generationerna och så vidare som man kan bygga på.
Fabian – 48:29
– Men man undrar ju valet av den här Michelle Löchschiller, tysk så antar jag. Man uppfattar honom som en lojal person kanske inom bolaget?
Alfred – 48:41
– Jag tror att det är en ordning och reda rekrytering. Det har varit för mycket lekstuga och design startup över Polestar och nu får de växa upp, kan man säga, och se till att få koll på siffrorna och börja klänga bilar. Det är en sådan rekrytering.
Anders – 48:53
– Men det är ju svåra tider nu. Det är ju en överetablering. Det produceras för mycket batterier och elbilar. Det är ju svårt för Polestar och alla andra.
Fabian – 49:03
– Vet vi hur mycket Geely äger och hur mycket som aktieägarna på börsen äger av Polestar?
Alfred – 49:10
– Ja, det är i alla fall information som man kan ta reda på. Om jag tar den på volley så är det väl så att de har fått kritik över att det är för liten float, alltså att det är för liten andel av bolaget som ligger på börsen. Så det är väldigt mycket som är kontrollerat hos huvudägarna. Det är ju så att Volvo har gjort sitt bästa för att bli av med sitt ägande i Polestar, genom att dela ut det till aktieägarna och ge tillbaka till Geely, tror jag. Mycket för att Volvo vill komma undan det ekonomiska ansvaret för Polestar. För mig är det någonstans. Vi har ju pratat tidigare om att det ser ut att bli ett ganska lovande år för Volvo. De säljer väldigt bra Volvo och det är mycket som går rätt för Volvo i den här elektrifieringsomställningen. Och det tror jag mycket de har tackat det som hände med Polestar för. Det är Polestar som är anledningen till varför det går så pass bra.
Fabian – 49:54
– Polestar är lite kastade under bussen, ursäkta uttrycket.
Alfred – 49:57
– Ja, men absolut.
Fabian – 49:58
– Ja, och mycket av tekniken, de måste ha lånat jättemycket Polestar-teknik i Volvo-bilar, tänker jag. Men diskussionen är lite konstig att jämföra med andra startup-bolag. Om det är så nu att Geely äger större majoriteten av både Volvo och Polestar, så är det väl inte så mycket att prata om. Det är Geely som äger de här bolagen. Varför skulle de lägga ner de bolagen då? Varför ska de göra det?
Alfred – 50:23
– De kommer inte offra Polestar. Men det finns ju ändå externa ägare i de här bolagen, som definitivt kommer bli utspädda, ifall Geely kommer behöva pumpa in mer pengar.
Anders – 50:30
– Sen är det ju Volvos EX30s försening, som har gjort att Polestar 3 försenar också.
Alfred – 50:36
– Ja, EX90 tänker du på då?
Anders – 50:37
– EX90, förlåt. Så det är ett systerföretag, som har sabbat lite för dem i alla fall. Jag vet inte hur mycket.
Fabian – 50:43
– Det är ju inte täta skott där, så det blir lite konstigt tycker jag, när man delar upp ekonomin så här också.
Alfred – 50:48
– Ja, men det tänker jag verkligen är Volvos problem med utvecklingen av plattformen, som är orsaken till att Polestar 3 är sen. Som jag har förstått det, så ska vi ut och resa, eller hur var det Anders? Just det!
Anders – 50:59
– Och jag säger så här. Varta är vi på väg! Ja, det är så här nämligen, att den tyska batteritillverkaren Varta, har haft stora ekonomiska problem under en längre tid. Känner ni till Warta? Varumärket måste ni ha sett, eller hur?
Alfred – 51:17
– Ja, det där har man ju haft på batterier i leksakståg och annat sedan man växte upp.
Anders – 51:21
– Eller hur, precis. De är en jättestor spelare globalt på batterier. De omsätter ungefär 800 miljoner euro per år. Men det är framför allt små konsumentbatterier de gör. Det är därför ni känner igen dem.
Alfred – 51:33
– Alltså 800 miljoner euro för att vara en ledande batteritillverkare. Då är man inte en ledande batteritillverkare längre.
Anders – 51:39
– Nej, därför att de har missat elbilståget. De är väldigt mycket i konsumentelektronikspåret fortfarande. De har hållit på väldigt länge, ända tillbaka till 1887. De vill ge sig in i batterier för fordonsindustrin för några år sedan och började bygga fabriker och storsatsa på det här området. De till exempel har Porsche som kund och bygger högpresterande battericeller till Porsches hybridbilar. De kallar dem V4 Drive, som tydligen är väldigt uppskattat av Porsche och mycket bra batterier. Men det området är bara ett nischområde för Varta. Det är ändå konsumentbatterierna som har varit deras stora grej.
Alfred – 52:19
– Det blir inte så stora volymer med Porsche.
Fabian – 52:22
– Det är mycket vi som gillar hemautomatisering. Då går det åt mycket Varta-batterier till att byta i alla de här jävla sensorerna som ska sitta överallt. Sen har jag automatiska vattenkranar med jättemärkligt batteri som ska sitta i. Det är bara Varta som gör dem.
Alfred – 52:36
– Hur är det med alla Duracell? Är det egna batteribolag eller är det bara varumärken? Varta är det i alla fall.
Anders – 52:44
– De har flera stycken batterifabriker och framförallt producerar de väldigt mycket i Tyskland. Det är ett tyskt jättebolag. Men de har hamnat i en akut skuldkris. Delvis den här satsningen på elbilar. De fick till slut dra helt i nödbromsen där, för att det höll på att kosta alldeles för mycket. De hamnar då i en skuldkris och är nu skyldiga sina fordringsägare ungefär 6 miljarder euro och har varit på väg rakt mot konkurs. De säger själva att anledningen till att de hamnar i den här situationen handlar mycket om ökade råvarupriser och höga energipriser i EU och producera batterier. Och sen de här halvledarkrisen som vi har varit igenom. Och sen ökad konkurrens från Asien också. Men mycket är ju också att de satsade på sina elbilsbatterier. En satsning som gick snett.
Fabian – 53:31
– Det verkar ju väldigt tufft för dem.
Anders – 53:34
– Tufft tåg, absolut.
Alfred – 53:36
– Det är bara förnamnet.
Anders – 53:38
– Du ångar på här Fabian.
Fabian – 53:39
– Jajamensan.
Alfred – 53:42
– Snälla, kan vi komma vidare?
Anders – 53:43
– Ja, förlåt. En sak som är värd att nämna här för stackars Varta. Mitt i den här fruktansvärda ekonomiska problemen de fick här i våras så var de med om en riktad IT-attack. Någon gav sig på Varta och bröt sig in i deras tekniska system och slog så hårt mot Varta att när de som värst brottades med att försöka hitta nya investerare så lamslogs hela deras produktion i hela koncernen i en månads tid.
Alfred – 54:10
– Herregud.
Anders – 54:11
– Det i sin tur gjorde att de investerare de hade hittat drogs ur. De trodde att de aldrig kommer att ro i hamn. Så de var på väg rakt mot konkurs här nu och aviserade att de inte kommer klara det här. De klarar inte att rädda bolaget. Då har Porsche nu precis gått in och nu gör de en rekonstruktion av Varta. Det innebär i stort sett att de skulle gått i konkurs, eller de har gått i konkurs halvvägs. Men genom den här rekonstruktionen så bedömer konkursförvaltaren att det finns ett livskraftigt bolag här bakom. Det finns någonting värt att rädda. Så småspararna i Varta de blir av med sina pengar och många andra investerare blir av med sina pengar. Men Porsche går nu in och tar en betydande andel av Varta.
Alfred – 54:52
– Så då har Porsche helt enkelt egen batteritillverkning?
Anders – 54:56
– Ja, precis.
Alfred – 54:57
– Med avgång sedan 1887.
Anders – 54:58
– Det de säger också Porsche, det är på grund av det här batterisystemet, V4 Drive, som de är väldigt nöjda med. Det är bara en liten del av Varta, som bygger de här fordonsbatterierna. Men det är räddningen för Varta. Så nu kommer de leva ett tag till.
Alfred – 55:11
– Det är lite spännande generellt med Volkswagenkoncernen, där Porsche ingår, för de lyssnare som inte har koll på det sedan tidigare. Volkswagen vill verkligen samordna att alla bilarna ska börja använda ungefär samma batterier för att få skalfördelare. Men samtidigt vill man släppa iväg Porsche på lite egna äventyr. Att de får använda lite dyrare teknik, som pressar gränserna.
Fabian – 55:31
– Det förstår jag. Hela tysk ekonomi är ju lite i gungning just nu. De har ju precis haft ett val också. Det var uppe i en hårsmån när nynazister skulle kunna ha vetorätt och sådär. Mycket av detta handlar ju om att den tyska ekonomin har varit dopad av rysk gas. Som man då fick igenom i EU, att det skulle vara miljövänligt. Så det här är ju inte det enda bolaget i Tyskland som krisar. Hela tysk ekonomi är ju i total gungning nu. Jättetråkigt.
Anders – 56:05
– Till exempel Volkswagen. Ja!
Fabian – 56:08
– Men precis, för det är inte bara Polestar och Varta som har det tufft. Även Volkswagen svettas i nuvarande marknad. Och nu har koncernens vd, Oliver Blume. Säger man så tror ni?
Alfred – 56:20
– Blume. Han har faktiskt ett förflutet i Porsche.
Fabian – 56:24
– Han har i alla fall uttalat sig om att här råder det ett extremt fokus nu på att få ner kostnaderna. För första gången kan man faktiskt tvingas stänga ner fabriker på hemmaplan i Tyskland.
Anders – 56:39
– Alltså hela bilfabriker?
Fabian – 56:41
– Ja, absolut. Hela bilfabriker i Tyskland. Kvalitetsbilens hemland. Och det här, jag menar, fackföreningarna är ju ganska starka i Tyskland också. Det här har ju lett till superstora reaktioner från fackföreningarna också förstås. Och flera av koncernens bilmärken går just nu i kräftgång. Och koncernen är då Volkswagen, inte bara bilmärket. Men värst går det just då för själva Volkswagen.
Anders – 57:07
– Alltså bilmärket Volkswagen. Ja, precis.
Fabian – 57:09
– Exakt. Det är lite knepigt det där. Vad är orsakerna till det här då? Jo, det är vikande försäljning, konkurrens från massa nya aktörer och dessutom minskar efterfrågan på elbilar överlag. Det här är anledningen till att det blir så här. Och det här har vi pratat om tidigare. Vi tror att de stora traditionella biltillverkarna kommer få det supertufft. Och just i år då?
Alfred – 57:33
– Ja, om man har följt marknaden ett tag så vet man att Volkswagens problem är priskriget, tänker jag. Att eftersom Tesla och BYD kan bygga sina bilar mycket billigare, har de kunnat sänka priserna när efterfrågan vek. Och det har inneburit jättestora utmaningar för Volkswagen, för det gör att de måste sänka priserna för att kunna sälja sina elbilar som de bygger. Och samtidigt så får de inte göra för stora förluster på dem. Så då hamnar man i ett moment 22, där man hade tänkt att man skulle kunna sälja många fler elbilar än vad de gör och kunna få bättre betalt för varje. Och så måste man nu. Shit, vi går för mycket back på varje bil, men då måste vi dra ner hur många vi bygger och så måste vi skynda oss att bygga något annat istället. Och det har lett till det här ganska yrvakna intresset och en halv reträtt tillbaka till laddhybrider, som har gått upp jättemycket i mixen av hur mycket bilar som Volkswagen säljer nu. Och kollar man bara på försäljningen i Sverige så är det mycket högre försäljning på laddhybrider igen i Sverige.
Anders – 58:22
– Just det, och det har gått fort också det här ju. Bara på några månader egentligen.
Fabian – 58:26
– Men vad tror du att kunderna kommer säga om det här? Vill kunderna ha hybrider eller?
Alfred – 58:29
– Uppenbarligen får de hybriderna sålda åtminstone. Det verkar på något sätt gå att få ut dem åtminstone till en begränsad del. De klarar inte av att sälja så många av dem som de skulle behöva för att rädda lönsamheten totalt. Marginalerna i Volkswagen har gått ner jättemycket. De är nere på drygt 2 procent eller någonting, vilket innebär att koncernen som helhet är nu nettojämnt lönsam, vilket är långt från målen som investerare och ägare har. Men jag tänker att det de håller på med här, det är egentligen ett förhandlingsutspel, tror jag.
Fabian – 59:04
– Mot facket då?
Alfred – 59:05
– Ja, exakt. För de har ju, som du var inne på, så har ju tyskarna, det är en jättestark fackföreningsrörelse i Tyskland och Volkswagenkoncernen har tydligen haft avtal med fackföreningsrörelsen i Tyskland om att alla tyska arbetstillfällen är heliga. De skulle ha slutit det här avtalet 1994 och det skulle sträcka sig hela vägen fram till 2029. Så de har det och så har de pressen på att de vill ha jättehöga löneökningar, samtidigt som hela koncernen måste få ner kostnadsstrukturen för att kunna ta konkurrensen med Tesla och BYD. Jag tror att det inte går ihop. Varför skulle man annars berätta i pressen att man kanske ska lägga ner en fabrik? Det är väl för att få en förhandlingsposition med facket.
Anders – 59:45
– Det måste det vara.
Fabian – 59:46
– Signalera för anställda till kris och att nu blir det inte några löneförhöjningar här.
Alfred – 59:50
– Om inte ni är kompromissvilliga i förhandlingarna, då har vi inga jobb alls.
Fabian – 59:54
– Det är väl en lite mer sofistikerad variant av No sir, I cannot, I lose money.
Alfred – 1:00:01
– Vem säger så?
Fabian – 1:00:03
– Varenda gång man förhandlar om någonting i Thailand. Fruktansvärt semirasistiskt. Jag ber om ursäkt. Jag backar långsamt.
Alfred – 1:00:10
– Oväntad referens helt plötsligt.
Anders – 1:00:12
– Ja, precis. Med svensk engelsk dialekt.
Fabian – 1:00:13
– No sir, I cannot, I lose money. Oj, det var italienskt. Vi får se om det här överlever klippningen.
Alfred – 1:00:22
– Ska vi vända blickarna mot hemmaplan? Ja. Jag har fastnat på det här med att reduktionsplikten gör comeback, för alla som tycker att det är spännande att prata om. I veckan gjorde regeringen något av en 180 graders gir och flaggade för att man återkommer att höja reduktionsplikten. Alltså hur mycket bensinen som säljs i Sverige måste blandas ut med biobränsle. Alla som inte har levt under en sten de senaste åren kommer ihåg kanske hur det lät inför förra valet och att regeringen var tvungna att sänka reduktionsplikten från 30 procent som den låg på ner till EUs miniminivå på 6 procent.
Fabian – 1:00:55
– Och vi pratade alla om priset vid pump.
Alfred – 1:00:57
– Ja, exakt. Allt för att få ner priset vid pump.
Fabian – 1:01:00
– Och det flög korvar i luften och det var en härlig tid, det där innan valet. Men nu när valet är över, då låter det lite annorlunda.
Anders – 1:01:07
– Ja, men gör det det? För de har ju sänkt reduktionsplikten rejält.
Alfred – 1:01:11
– Ja, de sänkte den till 6 procent och nu har man då vänt och så ska man höja reduktionsplikten till 10 procent. Jag vet inte om ni kommer ihåg, vi nosade lite på, vi lånade ett scoop som DN var på i våras, tror jag det var, där de hade nosat upp att det regeringen hade planerat för i sin klimatplan, det var att efter nästa val så skulle reduktionsplikten höjas väldigt mycket av den regeringen.
Fabian – 1:01:30
– Konstigt att det var fyra år fram, om det låg planerat.
Alfred – 1:01:33
– Ja, men nu säger man i alla fall att anledningen till att man gör det här, det är att man måste klara EUs klimatmål till 2030 och därmed undvika att Sverige åker på de här miljardböterna, som vi har varit rädda på från EU, för att vi missar klimatmålen. Och det regeringen gör här, samtidigt som man sätter dit reduktionsplikten, det är att höjer den till 10 procent, det är att man samtidigt ska göra en rejäl skattesänkning på bränslepriserna, så att priset vid pump, som vi var på tidigare, helt enkelt ska bli detsamma. Det ska inte märkas vid pump att det här sker. Vad säger man om helheten här?
Anders – 1:02:06
– Vänta lite, reduktionsplikten är väl tänkt att få ner mängden fossilt bränsle för bränsle? Är inte det hela poängen?
Alfred – 1:02:14
– Jo, det är det ju. Men om man samtidigt sänker priset vid pump, då blir det väl fler liter bränsle som säljs. Men det är i alla fall så att 10% av det bränslet ska vara biobränsle. Så det blir mindre fossilt kol per liter bränsle. Sen blir det inte så mycket färre liter bränsle totalt, om priset är detsamma vid pump.
Fabian – 1:02:31
– Man har väl gjort ekvationen att de här böterna hade blivit dyrare än den här skattesänkningen som man gör. Rimligen då. Ja, det kan hända. Det är väl den ekvationen de måste ha gjort då. Sen måste jag säga att det här med. Jag tror inte alls på det här med biodrivmedel i det stora hela. Det funkar ju i Sverige. Knappt i Sverige. Vi importerar slaktavfall och annat för att det ska snurra runt. Så det är en teknik som är som bäst. Något slags övergångsteknik skulle jag säga.
Anders – 1:02:59
– Men det finns ju tillämpningar där det är väldigt svårt med el och batterielektrisk drift.
Fabian – 1:03:05
– Ja, flyget har vi ju sagt att gärna hade varit mycket bättre att man skulle öronmärka det där. För det är mycket svårare att få den energidensiteten upp i ett flyg och fungera i närtid.
Anders – 1:03:17
– Fast ett av problemen som flyget har är just att när du förbränner saker på hög höjd så får du något som kallas höghöjdseffekten. Som innebär att du ändå får en betydande växthusproblematik.
Fabian – 1:03:25
– Det där måste vi prata om någon gång. Jag fattar inte det. Hur fan är det möjligt?
Alfred – 1:03:29
– Det kan vi gärna återgälda. Jag har ett till norrskenbolag jag ska prata om. Det är ganska coolt. De kan fånga kol ur atmosfären och göra metanol av det. Annars är skalbarheten på biobränslen ett stort problem. Hur mycket man kan göra. Det finns inte så mycket träd och slaktavfall.
Fabian – 1:03:43
– Jag menar det. Det känns oskalbart och kanske därför inte något som vi borde storsatsa på. Men det här är en komponent för att få ner utsläppen så att vi klarar oss undan EUs regler.
Alfred – 1:03:55
– Det har en viktig roll att spela i att få ner utsläppen på gamla bilar, som inte kan elektrifieras över en natt. Men det finns ett par saker som är kluriga i det här. Det är två saker framför allt som jag tänkte ta upp. Vi kan börja med den första delen. Det finns en viktig asterisk på det här nya 10 %. Vi var på 30 %, regeringen sänkte till 6 % och nu höjer de till 10 % igen. Det som är nytt, för att använda Ebba Busch, energiministerns egna ord, hon kallar det för fiffigt, det är att el får nu också räknas med i den här reduktionsplikten. Så det betyder att om man är en aktör, som säljer både bensin och snabbladdning vid sin mack, då får man räkna in elen som man säljer, för att kunna blanda in mindre dyrt biobränsle i bensinen som man säljer.
Fabian – 1:04:39
– Oj, det här blir knepigt.
Anders – 1:04:41
– Det kommer att sporra utbyggnaden av snabbladdarstationer på bensinmackarna.
Alfred – 1:04:44
– Ja, men exakt. Fördelen är att det skulle kunna skapa ett incitament för de stora bensinkedjorna att se till att det finns snabbladdare, så att de kan slippa köpa lika mycket dyrt biobränsle och därmed kunna få bättre lönsamhet på bensinen man säljer, eller kanske sänka priset på den, för att få folk att köpa bensin.
Fabian – 1:04:59
– Men bara så länge de fortfarande säljer bensin? Ja. Så de som bara gör snabbladdare får ingenting?
Alfred – 1:05:04
– Exakt. Omvänt innebär det för alla laddoperatörer, som inte säljer bensin, de får en nackdel, eftersom de andra bolagen, som får en ökad lönsamhet på bensinen, kan hjälpa till att finansiera utbyggnaden av snabbladdare på det sättet. För oss konsumenter måste man tänka att om vi stannar på Circle K och laddar där, då kommer det innebära att bensinbilarna strax intill kommer bli lite smutsigare, när jag laddar där. Eller om jag laddar på en ren elleverantör, som Ionity eller Tesla till exempel, då kommer inte det att påverka.
Fabian – 1:05:33
– Då vet ni vilka ni ska välja. Konsumentmakt.
Anders – 1:05:36
– Storheterna här är lite viktiga också. För att med den här bensinen, hur mycket sparar man på en enskild bensinstation? Hur mycket pengar handlar det om? För det är väldigt dyrt att bygga snabbladdare och dra dit högspänd el och grejer.
Alfred – 1:05:53
– Man brukar säga att det är en halv miljon ungefär att smälla upp en snabbladdare, beroende på hur långt det är till transformatorn. Så det är inte superstora pengar i sammanhanget, utan det är investeringar, som många av bensinmackarna gör redan.
Anders – 1:06:05
– Hur mycket pengar blir det att spara pyttelite inblandning av biodrivmedel i bensinen på en enskild bensinstation?
Alfred – 1:06:14
– Det är en välkänd hemlighet att bensinmackarna, de tjänar inga pengar på bensinen de säljer, för att det är så otroligt låga marginaler. Det är därför de är så duktiga på att kränga korv och så vidare nu för tiden. För att det är där de tjänar sina pengar. Så varje öre de kan få i extra lönsamhet per liter bränsle de säljer, den är nog ganska viktig och har en ganska stor inverkan på deras lönsamhet.
Fabian – 1:06:31
– Vad ska de här skattepengarna tas ifrån då? När man sänker skatten där? Det här tycker jag är spännande med politiska förslag. Mer till alla, alltid. Men det är aldrig så här, okej, men vad ska ni dra ner på?
Alfred – 1:06:43
– Politikernas hemliga knep är att alla reformer de gör inte indexomräknas, så att det frigörs nytt reformutrymme hela tiden. Klassiker. Måste man göra samma reform igen, för att den ska bestå.
Fabian – 1:06:52
– Det har vi märkt, vi som jobbar i primärvården och som är finansierad av offentliga medel. Så är det.
Alfred – 1:06:57
– Vi kan lägga den åt sidan i alla fall. Jag har inte räknat ut i detalj hur det här kommer påverka och hur hårt det slår mot varje liter bensin, men vi får se om det kommer några reaktioner från de rena laddoperatörerna, om de känner sig orättvist behandlade och att det här är marknadsstörande. Det andra som är klurigt med regeringsförslag, det är huruvida det verkligen räcker för att nå EU-målen. För om bensinen inte blir dyrare vid pump, det var vi inne på, då skapar det inget ökat tryck att ställa om till andra lösningar. Direkt på presskonferensen var det väldigt många som undrade hur de här beräkningarna kunde gå ihop. Alla hade tidigare trott att man skulle behöva ha mycket högre reduktionsplikt än 10 procent, för att det skulle räcka till EU-målen. Den gamla regeringen var som bekant inne på att det var 30 procent som behövdes, med en ganska offensiv tidtabell på att höja ännu mer. När journalisterna nu har hunnit granska de här beräkningarna, så visar det sig att 10 procent inte alls räcker på egen hand, utan det visar sig istället att regeringen utnyttjar en buffert som Sverige hade ackumulerat, genom att den förra regeringen låg före tidtabellen med sina utsläppsminskningar och genom att de hade infört reduktionsplikt tidigt.
Alfred – 1:07:59
– Så därigenom kan man tillgodoräkna sig utsläpp som hade fått ske tidigare, men som inte blev av. Därmed kan man tillsammans med en lite högre nivå, eller lite högre än förut, men inte så hög som tidigare, nå fram till 2030 på totalen.
Anders – 1:08:11
– Man klarar sig hela vägen till 2030 på de här tidigare besparingarna?
Alfred – 1:08:15
– Ja, jag tänkte att vi kunde lyssna lite på hur det lät i Ekots lördagsintervju när Ebba Busch blev intervjuad.
Alfred – 1:08:26
– Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten, men räcker det för att Sverige ska klara klimatmålen?
Fabian – 1:08:34
– Ebba Busch, Kristdemokraternas partiledare, Sveriges energi och näringsminister är det också. Välkommen till Ekots lördagsintervju.
Alfred – 1:08:41
– I måndags avslöjade SVT att ni ska höja reduktionsplikten, som alltså är inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, från 6 till 10 procent. Vad var anledningen till att ni nu höjer den? Det är flera anledningar egentligen. Som kristdemokrat har jag lovat svenska folket att försöka göra det billigare att vara svensk. Jag tycker att det är alldeles för dyrt. Och en del i det är att hålla nere priset på drivmedel och samtidigt behöver vi nå våra klimatmål. Nu har vi hittat ett upplägg, en modell, en win-win-lösning som gör att vi både kan fortsätta hålla nere priset på drivmedel, hålla nere kostnaden för att vara svensk och samtidigt beräknas nå våra klimatmål inom ESR.
Fabian – 1:09:29
– När ni presenterade det här senare i veckan så var det många journalister och experter som undrade hur ni fick ihop de här siffrorna, alltså hur ni kunde nå EUs klimatmål för vägtransporter, trots att ni bara höjde reduktionsplikten lite grann. Kan du förklara hur det går till?
Alfred – 1:09:45
– Jag ska göra mitt bästa och jag fattar om folk tycker att det är lite svårt att hänga med. Om man då tittar på utsläppen så är det flera saker som händer. För det första så tar vi nu tillvara på att EU har ställt krav på att man också ska räkna med, när man räknar med utsläppsminskningar för reduktionsplikten, elen som säljs vid laddstolpar. Då har vi valt publika laddstolpar, inte privata laddstolpar. Det gör att vi får ner utsläppen eller når ESR-målet också tack vare att vi nu räknar med elen.
Fabian – 1:10:21
– Men just den biten med elen är en otroligt liten del i sammanhanget.
Alfred – 1:10:24
– Exakt, men det är ändå en faktor. Den stora delen skulle jag säga är att vi nu också nyttjar det som kallas för ETS-flexibiliteten. Då har vi två system inom EU-maskineriet, ESR och ETS. ETS rör till exempel sådant som händer inom industrin och där går det mycket bättre för Sverige att få ner utsläppen. Så vi nyttjar den flexibiliteten och kan därför bättre nå det åtagande som vi har inom ESR.
Fabian – 1:10:56
– En annan sak som ni gör är att ni kommer att använda ett tidigare utrymme. Den förra regeringen hade en högre reduktionsplikt och då sparade man på utsläppsminskningar. Det där utrymmet kommer ni också att använda en stor del. Det är egentligen den största delen som ni kommer att använda.
Alfred – 1:11:18
– Ja och då är frågan om det också är ETS-flexibiliteten till del som det hänsyftar till. Men om man räknar ihop allting enligt de beräkningar som vi har gjort så går vi in i början på året med ett beräknat gap så att vi bommar det här ESR-målet på en miljon ton. Men när man då både genomför skattesänkning och reduktionspliktshöjning då ger det minskade utsläpp totalt på 2,2 miljoner ton. Det ger oss en liten marginal på drygt en miljon ton koldioxidutsläpp för att nå vårt åtagande inom ESR.
Fabian – 1:11:59
– Det låter som ett fiffigt fifflande med siffror.
Alfred – 1:12:02
– Ja, det stämmer ju. De når ju målen på pappret i systemet. Jag tycker hon har en bra poäng, Ebba. Varför ska man inte använda bufferten som finns? Det verkar väl dumt att inte utnyttja den om det nu är besparingar som vi har gjort genom att betala med dyra bränslepriser före förra valet. Så det är väl ett bra argument. Vad säger du Anders?
Anders – 1:12:23
– Det är inte särskilt långsiktigt.
Alfred – 1:12:26
– Nej, det ger väl behandlande att man måste höja kraftigt efter 2030.
Anders – 1:12:29
– Problemet är om de själva sitter och tänker på att om de själva kommer till makten igen i nästa mandatperiod, då sitter de med den heta potatisen själva och ska försöka lösa det här.
Alfred – 1:12:39
– Ja, det som jag tycker är riktigt intressant, det är när man börjar tänka på vad den gamla regeringen hade tänkt att den här bufferten skulle användas till. För nu använder den nya regeringen den gamla regeringens upparbetade buffert till att slippa höja reduktionsplikten lika mycket. Det visar sig att den gamla regeringen, de hade inte tänkt vaska den där bufferten. Det var inte Miljöpartiet som hade lyckats få fram en mer offensiv tidtabell än vad man behövde. Utan den var tänkt att användas. Det utrymmet skulle användas till att sänka kraven i ett helt annat system, som ingår i de här klimatmålen, som rör hur mycket kol vi måste binda i skogen. Så att Sverige hade tänkt att vi kan använda att vi går lite före i transportsektorn till att se till att vår skogsindustri inte måste binda lika mycket kol och därmed kan fortsätta hugga ner träd, ungefär som de är vana vid.
Anders – 1:13:24
– Under en begränsad period?
Alfred – 1:13:25
– Ja, fram till 2030 är det vi pratar om fortfarande. Sen måste man hitta andra sätt att påverka det där. Men nu förbrukar den här regeringen hela bufferten på att nå transportsektorns mål, vilket innebär att det finns ingen buffert kvar och därmed måste vi på något sätt få ner utsläppen med 10% i skogsindustrin. Vi ska öka kolbindningen med 10% i skogsindustrin. Jag tänkte att ni kunde lyssna lite till från Eko Slöders intervju, hur det lät när Ebba fick svara på det här.
Fabian – 1:13:52
– En annan konsekvens av det här sättet att nå klimatmålet med att ni kvittar utsläppen mot utsläppshandelssystemet är att det uppstår ett problem att uppnå ett annat av EU-mål. Den så kallade Lulucea-förordningen. Den innebär att vi måste lagra 10 % mer kol i skog och mark. Den förra regeringen hade den här högre reduktionsplikten och de kvittade utsläppsminskningarna mot just den här kolinlagringen. De behövde inte lagra lika mycket kol för de drog in mer på reduktionsplikten. De minskade utsläppen på det viset. Och nu ska ni använda det utrymmet för att kompensera för trafikutsläppen.
Alfred – 1:14:33
– Vad tror du, kommer Sverige ha en chans att klara Lulucea-målet nu? Dels ska jag vara rak med att vi är inte nöjda med Lulucea-utformningen så som den är. Vi tycker att den är utformad för spanska skogar och inte svenska skogar. Det finns en grundläggande avsaknad av att en skog som brukas används träd som växer. Det är också de som binder mest koldioxid. Sverige har hållit på med en märklig självspäkning av att varför ska vi krångla till det värre för oss själva än nödvändigt? Det finns fortfarande så att vi kanske skulle kunna räkna med lite mer av vårt sätt att bruka skogen idag. Även med en LULUCF, en EU-förordning kring hur vi ska förvalta skogen som vi inte är nöjda med. Det kommer vi fortsätta driva. Med det sagt, nu förbättrar vi kraftigt prognosen att kunna nå vårt klimatåtagande inom ESR. Trafiken. Precis. Och vi pekar och fortsätter att förbättra förutsättningarna tack vare energipolitiken för att nå det inom de delar som rör till exempel industrin. Vi kommer inte slå oss till ro här utan vi kommer fortsätta att presentera åtgärder som både minskar utsläpp och värnar hushåll och företag.
Fabian – 1:15:55
– Men när det gäller just LULUCF så ser det ju väldigt svårt ut. Jag tror att ni beräknar det här att det handlar om 13-14 miljoner ton utsläpp som ni ska få ner. Och det har ni ännu inte presenterat någon lösning för i alla fall. Vad tror du, kommer det vara möjligt att nå det målet?
Alfred – 1:16:10
– Jag har försökt vara rak hela tiden. Även när jag sa att nu minskar vi inblandningen av biobränsle, det gör det billigare att vara svensk, det ökar våra utsläpp på kort sikt. Det står jag för. Vi kommer presentera fler åtgärder för att hantera det. Nu har vi gjort det. Det kommer vi fortsätta göra på fler områden. Men som kristdemokrat så håller jag också fast vid att vi kommer inte att bruka våld på den svenska skogen och lägga en blöt filt över det. Och gå emot det vi vet binder koldioxid.
Anders – 1:16:37
– Jag tycker det är rätt intressant. Jag kände inte till LULUCF-förordningen sedan tidigare.
Alfred – 1:16:43
– Känns det oväntat att vi får billigare bensin vid pumpen och därför kommer skogsindustrin bli sura och få lida?
Anders – 1:16:52
– Det hon säger är helt rätt, Ebba Busch. Att skogen binder som mest koldioxid under de 30 första levnadsåren när träden växer. Då är de riktigt bra på att binda kol. Sedan när skogen blir äldre så växer den inte lika mycket och binder där, men det är lika mycket kol. Så vi ska absolut ta ner skog och plantera ny skog. Det är det mest effektiva sättet.
Fabian – 1:17:13
– Det är intressant det där. Jag vet inte hur det fungerar riktigt, men om man bygger trähus eller smörknivar som blir liggande, då har det ju bundit. Och sedan växer det upp ny skog som binder mer. Det är ju toppen.
Anders – 1:17:24
– Bygga hus och broar och staket.
Alfred – 1:17:27
– Det är en jättebra poäng.
Fabian – 1:17:28
– Förordningen måste väl rimligen ha tagit hänsyn till det. Så korkad kan den väl inte vara?
Alfred – 1:17:32
– Nej, det kan nog finnas brister i det. Hon har en poäng i det. Den är säkert inte perfekt. Det är helt avgörande hur mycket kol man binder. Vad man väljer att göra med träden när man hugger ner dem. Jag har ett skogsbolag i min portfölj som jag följer lite grann och har läst en del om skogen. Det är väldigt mycket så att forskningen kring skogen i Sverige finansieras av skogsbranschen. Alla slutsatser om att det verkligen är så att skogen binder som mest de första 30-40 åren och så vidare. Att det bara är en bra idé att bruka skogen aktivt. Det ska man veta. Det är forskning som verkligen är finansierad av vår skogsindustri, som är så inflytelserik i Sverige. Det tar hänsyn till. Då räknar man ju träden, men vad händer med allt kol som är bundet i marken och allting runt omkring? Om man börjar räkna med det så är det inte lika lätt längre att vara tydlig med att det bara är ungskog som binder mest kol. Utan det är en väldigt bekväm slutsats för skogsindustrin, för att man ska få driva på.
Alfred – 1:18:26
– Det ska man veta är ett väldigt viktigt näringslivsintresse i Sverige, som politiker kommer att fajtas med laboratorier för.
Anders – 1:18:31
– Men det som Fabian är inne på, som vi har pratat om många gånger i podden, att binda i träet i hus och sådär, det är jätteviktigt. Kan vi exportera mer trähus till Europa, så ersätter det dessutom väldigt klimatintensiva stenhus, som är väldigt vanliga på kontinenten. För att ta fram betong är ju dunderdåligt för klimatet. Jättedåligt.
Fabian – 1:18:53
– Några reflektioner som jag har kring det här, det är att dels ordet reduktionsplikt, det har ju ett PR-problem. Hade jag varit vänster-sosse, då hade jag kanske döpt om det till någonting trevligare.
Alfred – 1:19:13
– Just det, något som är roligare, pro-life.
Fabian – 1:19:15
– Ja, exakt lite åt det hållet. Men det talar ju för hur komplexa saker är. Jag hade nog hellre sett någon typ av, kanske inte helikopterpengar, men där man gjorde det lite mindre teknik-kopplat, lite mer teknik-neutralt. Till exempel en negativ kilometerskatt. Jag förstår de praktiska problemen med det. Men då hade folk fått tillbaka pengar när de kör bil, oavsett om det är en elbil eller en bensinbil. Och då tjänar man förstås på att köra en elbil. Så det hade kanske varit bättre att jobba så.
Anders – 1:19:53
– Du vill ha en kilometerskatt?
Fabian – 1:19:55
– En negativ kilometerskatt. Du får tillbaka pengar för varje kilometer du kör.
Anders – 1:19:59
– Alltså så att ju mer du kör, desto bättre är det? Ja, precis.
Alfred – 1:20:03
– Men vad skulle poängen vara med det?
Fabian – 1:20:04
– Du har ju redan betalat för el eller bensin. Så ju billigare du kör bilen per kilometer, ju mindre bil du drar, ju mindre bil du har, desto mer ekonomiskt blir det.
Anders – 1:20:19
– Om du slutar åka tåg och kör riktigt mycket så lönar det sig som mest?
Fabian – 1:20:22
– Nej, men det gör det inte. För du måste fortfarande ladda bilen eller ge den bensin. Nivån måste ju vara så att du fortfarande förlorar pengar på att köra bil.
Alfred – 1:20:29
– Jag tänker att jag skulle vilja angripa det någon helt annanstans. Generellt vill man få ett system som motiverar folk att köpa få liter bränsle. Men att de liter som ändå måste köpas för att leva, att man ska kunna ha råd med det, även om man är en låginkomsttagare i glesbygd. Det känns ju som att. Man brukar prata om externaliteter i prissättning, alltså dolda kostnader. Om man inte tar betalt för dem i priset, då kommer man inte få fram rätt beteende. Det är ett typexempel på bränsle. Det finns jättehöga kostnader för samhället om vi fortsätter att släppa ut fossila gaser. De kostnaderna kommer vi alla få dela på. Man skulle vilja baka in de kostnaderna, lite som jag har tänkt, att rökarna ska i allt högre utsträckning finansiera sin egen vård genom att betala högre och högre skatt på cigaretterna.
Fabian – 1:21:18
– Det gör de inte, kan jag säga.
Alfred – 1:21:19
– Nej, de är inte nära. Men det är den principen man skulle vilja använda på bensinen också, så att man verkligen får synligt hur dyr bensinen är. Och så skulle man vilja tänka på hur man kan rikta stöd till de som verkligen behöver det, för att ha råd med bensinen. Om de i sin tur väljer att använda en del av stödpengar på att slippa köpa lika många liter bensin, då får de behålla överskottet. Så att man får fram en beteendeförändring och att man tjänar mycket på att ställa om, samtidigt som man inte driver ut någon i att de inte tar sig till jobbet, eller vad som kan hända i glesbygd. Det är så man skulle vilja styra styrmedlen, istället för att det inte ens ska märkas vid pump att det blir dyrare. Varför är det så? Bensinpriset måste ju komma upp om vi ska kunna lösa det här. Vi måste få folk att köpa färre liter bensin, antingen genom att lyckas skaffa sig en elbil, de börjar vara rätt billiga på begagnatmarknaden, eller att hitta andra sätt att resa mindre.
Anders – 1:22:11
– Nya förbränningsmotorbilar borde ju pronto förbjudas, eller alternativt att det är så mycket skatter på dem, att det är ingen som köper en förbränningsmotorbil.
Fabian – 1:22:23
– Det är helt orimligt.
Anders – 1:22:25
– För det skulle ganska snabbt driva en förändring, för alla de som inte kan tänka sig att köpa en gammal förbränningsmotorbil, kommer vilja köpa en ny elbil förstås.
Fabian – 1:22:35
– Rimligen så, om man förbjuder det så blir väl priset lite högre på det också?
Alfred – 1:22:40
– Ja men alltså ni pratar ju om, det är ju så de gör i Norge, där betalar man ju bilskatten upfront och eftersom den är skyhög på förbränningsmotorbilar, så blir det väldigt dyrt med förbränningsmotorbilar.
Anders – 1:22:51
– Läste ni det? Nu säljs det i stort sett inga bensinbilar i Norge längre, överhuvudtaget. Det var någon bästsäljare på farten, en Suzuki Swift eller någonting, hade sålt sju bilar en månad.
Alfred – 1:23:02
– De är ju uppe långt över 80% nu i andel nybilsförsäljning.
Anders – 1:23:05
– Långt över 90% tror jag att de är.
Alfred – 1:23:07
– Det var mer än vad vi visste. Absolut. Vi har ju kartan där. Vi vet varför vi var sena på den bollen, varför vi gjorde om så att vår fordonsskatt inte kommer upfront. Det var för att Volvo skulle kunna sälja nya bilar på 90-talet. Man behöver få med sig svensk fordonsindustri på det, men nu börjar ju Volvo vara ett bolag som tjänar som mest och går i täten på elektrifieringen, så det kanske kan hända i Sverige snart. Eller vad tror ni?
Anders – 1:23:30
– Jag hoppas verkligen på det. Det är helt vansinnigt att vi tillåter nya förvandlingsmotorbilar att säljas. Det går inte att motivera det på något annat sätt än att vi värnar Volvo.
Fabian – 1:23:41
– Det finns ju lastbilar och specialscenarius och gruvmaskiner och allt möjligt.
Anders – 1:23:47
– Man kan ju börja med personbilar.
Fabian – 1:23:49
– Det finns ju.
Alfred – 1:23:51
– Vi kanske låter det vara sista ordet i podden. Så fort Volvo är beredda så ställer vi om. Vad är det vi brukar säga när vi rullar ur podd, grabbar?
Anders – 1:24:00
– Vi brukar säga att om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera på oss. Vi finns på alla poddplattformar och poddspelare överallt, Spotify och så vidare. Om du betalar 29 kr i månaden så får du hela podden utan reklam. Du får tillgång till hela vårt aktiv tillbaka till 2016 när vi startade och du får höra avsnitten lite tidigare. Hur gör man Alfred för att prenumerera?
Alfred – 1:24:22
– I Apple Podcaster, många som använder den appen, då kan man bara klicka direkt i appen. Använder du Spotify kan du söka upp bilar med sladd plus för att hitta betalfilen. Använder du någon annan poddspelare kan du använda e-kortlänken i avsnittsbeskrivningen för att komma vidare.
Fabian – 1:24:41
– Då faller det väl på min lott att informera om att vi har också en Facebook-sida. Den är ganska död.
Alfred – 1:24:48
– Anders postade häromveckan.
Fabian – 1:24:50
– Jag såg det. Ibland händer det. Håll koll där. Vi brukar informera om när säsongen drar igång. Det brukar vara uppskattat. Sen har vi en hemsida också, bilamedsladd.se. Den är ny och fräsch. Kolla gärna in den där alla avsnitt finns. Det finns en liten sökmotor man kan söka på och ämnen. Det är taggat. Vill man leta efter ett gammalt avsnitt så kan man också gå in där. Jag och Anders och i viss mån även du Alfred driver också Hälsa hemma vårdcentralen som kommer hem till dig. Vi åker i våra rosa, rappade, fina elbilar hem till våra patienter.
Alfred – 1:25:29
– Det är lättare för mig som inte är lika mycket part i målet. Använd Hälsa hemma. Det är Sveriges bästa vårdcentral. Kolla in recensionerna som de får av sina patienter. Så låter det inte om andra vårdcentraler. Testa. Bor ni i Stockholm, Göteborg eller Malmö? Lyssna er på en gång. Det är det värt.
Anders – 1:25:46
– Tipsa gärna den vän eller bekant om podden. Vi vill gärna ha fler lyssnare. Om du tycker om våra program så får du väldigt gärna höra av dig till oss. Då skriver du till oss på info@bilarmedsladd.se. Du kan också skicka direkt till mig, Anders, atbilamedsladd.se, Alfred eller Fabian, @bilarmedsladd.se.
Fabian – 1:26:02
– Just det. Och min mail fungerar ju nu då, så nu går det bra att skicka till mig också.
Alfred – 1:26:06
– Redigeringen hjälper Johan Chandrakarp på Umami Produktion. Tack så mycket, Johan.
Anders – 1:26:10
– Och ansvarig utgivare är du, Alfred. Det vill säga Alfred Ruth.
Fabian – 1:26:14
– Och med det så rullar vi ur show för denna gång. Och kommer då att ses i ett gemensamt symposium igen om två veckor.
Anders – 1:26:24
– Nu ångar vi ur.
Fabian – 1:26:25
– Rätt spår och sådär.
Alfred – 1:26:26
– Bara helt spårat ur. Vänta, kör elektriskt.
Fabian – 1:26:29
– Jag säger kör försiktigt och Alfred säger.
Alfred – 1:26:30
– Snadda lugnt.
Anders – 1:26:31
– Hej då på er tuttut.