I veckans avsnitt av skärskådar vi första bilderna på Teslas robottaxi Cybercab. Dessutom djupdyker vi i batterikrisen i norr där Northvolt kämpar för sin överlevnad och så pratar vi kärnkraft och lär oss om svenska SMR-reaktorer efter Anders studiebesök hos Blykalla.
Men vi inleder med två programledare som har trasiga bilar och en som blivit av med körkortet. Den sistnämnde delar också med sig av sina upplevelser från Pride i Köpenhamn, där förbudet mot fossilbilar och generatorer som drivs fossilt ledde till att musiken svängde som den skulle.
Problemet med hemmaladdning i lägenhet
Sedan dyker vi in i veckans lyssnarbrev. En lyssnare, Anders Linde, som kör 10 000 mil om året i tjänsten, undrar hur politikerna ska få fler att köra elbilar när laddning i lägenhet är så dyrt. Vi diskuterar de höga priserna på hemmaladdning om man bor i lägenhet och den dåliga konkurrensen på marknaden, och kommer fram till att en del av problemet ligger i att laddningsleverantörerna inte tar hänsyn till elprisfluktuationer. Vi föreslår att man borde kräva att de ska erbjuda rörligt pris baserat på det aktuella elpriset, så att även de som bor i lägenhet ska kunna dra nytta av att ladda på natten när elen är billigare.
Spionbilder på Cybercab och billiga Tesla Model 2 kanske snart presenteras?
Därefter är det äntligen dags att disktuera de första spionbilderna på Teslas kommande robottaxi, CyberCab. Bilderna är dock så välkamouflerade att det är svårt att utläsa några detaljer om bilens design. Vi spekulerar kring om Tesla kommer att presentera sin kommande billiga småbil, Model 2, på eventet den 10 oktober där CyberCab ska visas upp.
Northvolt i kris – hur går det egentligen med produktionen?
Därefter gör vi en djupdykning i Northvolts pågående kris. Batteritillverkaren kämpar med att få igång massproduktion och är nära konkurs. Vi analyserar orsakerna till problemen och diskuterar hur det har kunnat gå så här illa för Sveriges stolthet. Vi konstaterar att Northvolt inte har lyckats få igång tillverkningen av eget katodmaterial och har därför tvingats köpa dyrt material från Kina. De har nu tvingats lägga ner sina egna katodprojekt och försöker resa mer kapital för att undvika konkurs. Vi diskuterar också hur EU:s politik, eller brist på politik, har bidragit till problemen och jämför med USA:s Inflation Reduction Act, som har skapat en stark efterfrågan på batterier tillverkade i Nordamerika. Avslutningsvis diskuterar vi om det finns en chans att Northvolt överlever krisen och i så fall hur det nya Northvolt kommer att se ut.
Kärnkraft som alla kan vara för? Svenska SMR-reaktorer från Blykalla
I programmets sista del tar vi oss an det laddade ämnet kärnkraft. Anders har intervjuat Jacob Stenman, VD för Blykalla, som utvecklar en ny typ av småskalig blykyld kärnreaktor (SMR). Vi lär oss om fördelarna med bly som kylmedel, hur Blykallas reaktor fungerar och om deras planer på att bygga en testreaktor i Oskarshamn. Vi diskuterar också den svenska kärnkraftshistorien och den folkliga opinionen kring kärnkraft. Vi jämför kostnaderna för olika energikällor och diskuterar hur kärnkraft kan spela en roll i att minska utsläppen av koldioxid. Avslutningsvis diskuterar vi om tiden är mogen för en startup i kärnkraftsbranschen och om Blykalla har en chans att lyckas med sina ambitiösa planer.
Ungefärliga tidskoder för avsnittet:
- Bilbekymmer och körkortshistorier: 0:00 – 13:00
- Lyssnarbrev om laddningspriser: 13:00 – 25:00
- Sponsrad lyssnartävling från Blipp: 25:00 – 30:00
- Spionbilder på Teslas CyberCab: 30:00 – 40:00
- Northvolts kris: 40:00 – 1:06:00
- Intervju med Blykalla om SMR: 1:06:00 – 1:43:00
- Diskussion om kärnkraft: 1:43:00 – 1:56:00
- Avslutning och information om podden: 1:56:00 – 1:57:23
Observera att tidkoderna är ungefärliga eftersom reklamen kan vara olika för olika lyssnare och därmed förskjuta tidkoderna.
För att delta i Blipps lyssnartävling, mejla din tagline på max 40 tecken inklusive mellanslag till hej@blipp.se.
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:17
I veckans avsnitt djupdyker vi i Northvolts pågående kris. Blir det konkurs för batterijätten i norr innan de ens hunnit börja? Dessutom har Anders gjort studiebesök hos Blykalla som bygger svenska SMR-reaktorer. Vi får första tippen på Teslas robottaxi och så besvarar vi lyssnarfrågor om begagnat köp och diesels fördelar. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Anders – 0:42
Dessutom Alfred, så har min bil gått sönder. Det nämnde du inte.
Alfred – 0:49
Din med, min har också gått sönder. Har din också gått sönder? Ja, fast det var inte Teslas fel.
Fabian – 0:52
Jag sa ju det, att batterierna håller inte. Men hörni, det var ju faktiskt ett inslag på Rapport, jag måste säga det med en gång, som var förfärligt. Som handlar om att, vi har ju ingen sådan punkt idag, men elbilsförsäljningen minskar ju och det verkar vara en liten dipp här. Det pratas om grön bubbla och inget bra alls. Då hade de intervjuat folk på stan och det var så mycket myter som de inte bemötte ens i Rapport. Det var helt otroligt dåligt. Batterierna måste bytas efter fem år. Det var ju så riktigt illa.
Anders – 1:26
Men det är ju inte batterierna som har gått sönder på min bil, det är förardörren. Alltså Teslas bilar är ju helt fullpackade med elektronik, även i ställen som kanske inte behövs. Precis, exakt. Min bil har ju inga, Tesla Model X har inga traditionella handtag på utsidan, utan det är en knapp man trycker på för att öppna den. Och den elektroniken då som öppnar dörren, den har gått sönder. Så från insidan så går det att öppna dörren mekaniskt. Så det jag gör nu när jag ska åka, det är att jag öppnar falkvingedörren bak. Och sen så välter jag förarsätet så att jag kan sträcka mig fram. Vevar ner fönsterrutan på förarplatsen, sträcker mig in och öppnar dörren. Så kommer jag in i bilen numera.
Alfred – 2:05
Det är premiumupplevelse.
Anders – 2:08
Premiumupplevelse, eller hur? Riktig premium.
Alfred – 2:11
Jag har lånat ut vår lilla Model 3 till bonusdottern. Hon kör den bra och har kört mycket. Men nu har hon parkerat i ett trångt garage och krockat med garaget. Så nu måste jag in på plåtverkstad. Jag hatar det, det är så jobbigt. Det kostar så mycket tid och så ska man in. Och pengar. Ja, pengar. Och det är inte kul med den där filmen då. För det var ju inte filmens fel och då måste man göra om det. Så då är det två olika besök.
Fabian – 2:39
Och det kan du bara göra i Stockholm, eller hur?
Alfred – 2:41
Det kan jag bara göra i Stockholm, ja. Exakt. Jag vet faktiskt inte om jag kan göra plåt i Örebrotrakten. Men om jag ändå måste med bilen till Stockholm för filmen, då kan jag lika gärna ta allting i Stockholm.
Fabian – 2:51
För du har en skyddsfilm, ska vi förklara för lyssnarna som kanske inte har hört alla avsnitt av den här sladden.
Alfred – 2:55
Nej, just det. Jag har ju en stenskottsskyddsfolie som gör den alldeles matt och fin också. Det är asnyggt med matt röd.
Anders – 3:01
Men de här grejerna, det är ju lite nybörjarmisstag när man precis är ny med körkort, att man skrapar i grejer och så. Hade det inte varit bättre att hon fick en gammal skräpbil att göra misstagen på?
Alfred – 3:13
Jo, men hon har ju en egen gammal skräpbil, men det är ju mycket billigare att köra på el. Och det är ganska praktiskt för oss att hon får låna den där bilen och skjutsa oss ibland också sådär så.
Anders – 3:17
Jaha.
Fabian – 3:26
Såklart.
Alfred – 3:26
Man ska väl inte. Det där har ju jag också gjort. Alla måste ju få skrubba bilarna liksom. Det är bara metall.
Fabian – 3:32
Ja, sånt händer ju. Det är världsliga ting, så är det. Hörni, apropå världsliga ting, som ändå är väldigt besvärligt. Jag har blivit utan körkort.
Alfred – 3:44
Vad har hänt? Har de äntligen satt dit dig för fartsynderna?
Fabian – 3:48
Precis, jag vet. Det är det lyssnarna tänker, att äntligen har det hänt. Och några är kanske lite glada över det, vad vet jag. Det sägs ju att skadeglädje är den enda sådana glädjen. Men jag kan ändå säga att nej, mitt körkort har gått ut. Visade det sig.
Anders – 4:02
Du glömde att förnya det. Otroligt ointressant.
Fabian – 4:06
Nej, men det är inte det. Det här gav mig en rejäl näsbränna. Jag blev ju uppmärksammad av mina kollegor att mitt körkort inte var giltligt. Och då vågar jag ju inte köra, förstås, på det körkortet.
Alfred – 4:19
Du brukar ha ”giltliga” körkort.
Fabian – 4:21
Ja, precis. Det brukar ju vara det. Jag började googla lite grann och det var olovlig körning på Lawline.
Alfred – 4:27
Säger man så i Göteborg, Anders?
Anders – 4:28
Giltigt heter det.
Alfred – 4:30
Giltigt.
Fabian – 4:31
Giltigt. Vad sa jag?
Anders – 4:33
Giltligt.
Fabian – 4:34
Väldigt intressant killar. Men i vilket fall, det som hände var ju att jag fick en hel helg utan mitt körkort. För jag tänkte att jag får inte köra. Och det var det som stod överallt på nätet. Så jag körde inte. Och Erik var ju väldigt glad över detta. Och inte en gång, utan många gånger påpekade han när han körde min bil olika saker. Och jag kunde inte påpeka hans dåliga körning då förstås heller. Så det var faktiskt rejält besvärligt måste jag säga att inte ha ett körkort. Så jag har verkligen fått känna på det. Sen ringer jag ju på måndag morgon direkt det första jag gör till Transportstyrelsen och frågar, det här är ett jätteproblem, hur snabbt kan jag få mitt körkort? För det här är ett underproblem. Nej men du kan köra. Det är som att du har glömt ditt körkort. Du kan få böter för det. Men det är som att du har glömt ditt körkort bara du har tillstånd att framföra en bil. Och nu har jag ju då ett körkort som ligger på posten. Så nu vet jag att jag har ett giltigt körkort.
Anders – 5:36
Vilken solskenshistoria.
Fabian – 5:39
Ja, eller hur? Men var rädda om mina körkort måste jag säga.
Anders – 5:42
Jag har ett pass som har gått ut också.
Alfred – 5:43
Jag har också varit tvungen att göra ett nytt pass.
Fabian – 5:45
Ska ni inte prata om era glasögon igen?
Anders – 5:50
Jag måste bara berätta med min bildörrskrället där. Jag ska väl ha 11 000 för att fixa det. Så att jag tror att jag ska, jag tackade nej till det faktiskt. Jag tänker att jag ska plocka isär dörren själv och laga den.
Fabian – 6:01
Men det fixar väl du?
Anders – 6:03
Ja, men det gör jag absolut. Jag har inte fixat den ännu, men det kommer jag göra. Jag hade en symaskin, vi hade en sån broderimaskin som vi använde för att brodera logotyper på kläder som bara kul grej. Men så hade min dotter sönder den. Så lämnade jag in den på symaskinsverkstaden. Så sa hon att nej, den här går inte att laga. Vi hade dessutom en kille från Singer här som tittade på den. Han sa att nej, det är bara att glömma. Så då skruvade jag upp den själv och lagade den.
Fabian – 6:28
Det är otroligt imponerande.
Anders – 6:31
Jag kommer fixa den här dörren också, jag är helt säker på det.
Fabian – 6:33
Ja, det tror jag också att du kommer. Ofta är det ju inte så himla svårt.
Anders – 6:36
Det som är dyrt hos Tesla är att det är dyrt att demontera den här dörren för det är ganska mycket plastdetaljer och skit och sånt som ska bort. Så det kommer ta en stund att göra det.
Fabian – 6:45
Hörni, jag har faktiskt en till anekdot. För ett par veckor sedan var jag på Pride i Köpenhamn. Har ni sett Pride eller gått med i Pride?
Alfred – 6:54
Ja, jag har varit på Pride i Stockholm. Inte gått i paraden, så gay är jag inte. Men jag har varit med och festat, det är askul.
Fabian – 7:01
Man måste inte vara gay bara för att gå i paraden. Det jag kan säga är att jag tycker det är väldigt kul att dansa. Det tycker jag är roligt. Jag är ju gammal DJ och dansar ganska illa. Förvisso då, vilket är bra om man är DJ kan man stå och bara fistpampa lite bakom ett DJ-bås. Men jag tycker det är kul att dansa. Dansar ni någonting? På väskan eller så?
Anders – 7:22
Jag dansar bugg tycker jag är roligt.
Fabian – 7:24
Just det, varenda era företagsfest som vi har haft, så har det varit så här, du måste spela bugg.
Anders – 7:29
Jag vet inte annars. Jo, det är roligt. Det kan ju folk från skolan.
Alfred – 7:33
Det upptäckte jag när jag flyttade ut på landet. Annars har jag bara klubbat när jag var yngre och dansat så. Men går man på fest i Fällingsbro, då kan det bli bugg helt plötsligt. Alla är duktiga på det.
Anders – 7:45
Jag är jätterolig med klubbdansen.
Alfred – 7:47
Det är lika mycket skämskudde för mig med bugg som det är med epa. Det är det nya coola i Fällingsbro. Och mina tonåringar bara stirrar på mig som om det är något som katten har släpat in, för jag står och försöker klubbdansa på festen.
Anders – 8:00
Men tycker du det är kul att klubbdansa och stå och hoppa?
Fabian – 8:02
Ja, jättekul. Men man står ju och hoppar då. Man dansar och flaxar omkring det där.
Alfred – 8:05
Det är roligt.
Anders – 8:06
Det har jag aldrig tyckt varit roligt.
Fabian – 8:07
Man får koppla fri hjärnan lite. Det är ganska gott. En av de roligare sakerna med att gå i paraden är just att man. Om ni tänker att det är som ett klubbgolv fast man dansar genom stan. Och då vill man ha ganska fett med ljud. Det ska vara fet bas så att man känner basen i hela kroppen. Precis som om det är på en konsert. Så vill man känna musiken.
Anders – 8:30
Finns det inte bugg i Pride-tågen?
Fabian – 8:33
Det gör det säkert. Inte vad jag har sett. Men det är väldigt speciellt att gå genom stan och dansa samtidigt. Man kan ta tag i någon dörr.
Anders – 8:42
Dörr?
Fabian – 8:43
Nej, dörrmö.
Alfred – 8:45
De dansar ju jävligt bra.
Fabian – 8:46
Man kan ta tag i någon lamppost och svänga sig runt. Det är jävligt roligt att dansa genom en stad. Det är skitkul. Bara det konceptet i sig. Och då behövs det ljud. I Pride i Köpenhamn har de däremot infört en ny regel. Och det är att man inte får ha några fossilbilar. Man får inte ha något fossilt faktiskt. Inga generatorer heller till musiken.
Alfred – 9:12
Oj då.
Fabian – 9:13
Och hur gick det med det? Jo, till att börja med var det jättemycket Volvo-lastbilar. Jag har aldrig sett så mycket Volvo-lastbilar. De var också med och sponsrade. Det var nog kanske alla Volvo-lastbilar.
Alfred – 9:22
De elektriska Volvo-lastbilarna.
Fabian – 9:23
Ja, absolut. Alla Volvo-lastbilar som var elektriska som har producerats tror jag typ var i Köpenhamn. För det kan inte vara så många. Men ljudet blev faktiskt ett problem. Folk hade gjort ganska mycket egna. Det här med att ha bas i musik, det kräver lite energi. Det här med att ha bas i musik, det kom från Jamaica från början faktiskt. Det här känns tangentens lyckning.
Anders – 9:49
Det kan väl inte ha kommit från Jamaica?
Fabian – 9:52
Jo, men de lyssnade på låtar innan 80-talet. När de lyssnade på skivor innan 80-talet så är det en väldigt tunn bas.
Alfred – 9:57
Det är inte det här med Jamaica.
Fabian – 9:58
Det är inte det här feta basen, dansbasen. Den kommer därifrån och blev populär i discon på 80-talet. Och Jamaica har en idé om att de bygger egna högtalare väldigt mycket. Så ni har säkert sett dem när jag har varit utomlands att folk har egna högtalare i bilar. Och det här hade folk gjort i Pride i Köpenhamn. Men det lät ju för jävligt. Det var ju inte något tryck i någonting.
Anders – 10:23
Man kan ju ha ett batteri. Är det så att de inte får in tillräckligt mycket energi i de där batterierna?
Fabian – 10:28
De har inte riktigt upptäckt hur det här ska göras tror jag. Jag tittade ju, de hade ju 12-voltsbatterier bara stående i de här grejerna. Så cyklade de och gjorde alla möjliga sätt för att ta sig fram. En och annan Tesla och andra elbilar fanns ju där. Men det förstörde faktiskt hela eventet. Att det inte fanns något tryck i musiken. Så det finns ju färdiga batteripacks för att erkänna generatorer.
Alfred – 10:54
Var du den där sköna killen som dansade fram till dem och på svenska förklarade hur de borde ha gjort?
Fabian – 10:59
Jag dansade fram till Nordea som det rök väldigt misstänkt om. De hade inte fått det PMet. De var de enda som hade en dieselgenerator som stod där och tickade och det rök.
Alfred – 11:13
Så alla hatade dem men dansade mest där ändå?
Fabian – 11:16
Ja, det var inte så bra ljud där heller. Men när jag pekade på den så bara skämdes de.
Anders – 11:21
Men går det att hyra sådana här stora batteripacket? För det är ju ganska dyrt när man ska köpa det.
Fabian – 11:25
De är inte så himla dyra. Jag är ganska övertygad om att man ska hyra nu. Det var länge sedan jag spelade på sådant event där jag behövde en generator. Men jag hade ju absolut kollat på de alternativen. Det är ju ändå så kortstunden som du behöver det där baslaget. Det är ju det batterier är bra på. Att leverera hög effekt korta perioder. Så jag tror inte att du behöver så stora batterier för att få riktigt bra gung. Men att spela utomhus kräver ju en annan. Det krävs ju att det är hög volym för det sprids ju ut så mycket. Så det är ju något annat. Det har säkert låtit bra när de har testat det i sitt garage hemma. Men sen när det kommer ut och alla kroppar som står och dansar plockar upp ljudet för att det blir mjuka material. Så funkar det sämre då.
Anders – 12:03
Jag tittade på att köpa batterier till min dotters mopedbil nu. Och då kostar det cirka 20 000 kr för 13 kWh. Jag tänker att det borde räcka mer än väl på ett sådant här flak.
Fabian – 12:15
Ja, det måste det göra.
Anders – 12:16
Och det är att köpa paketet. Att hyra borde inte kosta mer än 100 000 kr.
Fabian – 12:19
Borde inte vara ett problem. Men i Köpenhamn var det problem. Men vi skickar med dem det till Köpenhamnsborna, att de får bättra sig till nästa år.
Alfred – 12:27
Vi brukar väl tycka om i Sverige att Danmark ligger lite efter.
Fabian – 12:30
Exakt, det var lite känsla. Eller så ligger de före för att de har förbjudit fossila bränslen i Breddorff.
Anders – 12:37
Och danskarnas ekonomi är ju, vad är danska, man brukar prata om dansk BNP, med eller utan, vad heter det?
Fabian – 12:45
Sanofi, heter ett läkemedelsbolag som gör den här viktmedelsbolagen Novocempic.
Anders – 12:51
Om man ska säga att danskarna ligger bakom oss, vad menar man då?
Fabian – 12:56
Jag kan också meddela att svenska kronan inte är mycket värd i Danmark. De kommer till oss och köper alkohol nu. Det säger en del.
Alfred – 13:05
Man åker till Köpenhamn och bara, gud vad billigt allting är. Och sen så åker man hem och kollar på kontoutdraget, bara just det, det var en annan krona.
Anders – 13:13
Ska vi ta och lyssna på veckans lyssnarbrev?
Speaker – 13:18
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You got mail.
Fabian – 13:27
Och då har vi fått ett brev från Anders Lindes, han skriver, hej, ni pratar ofta om att bilar med förbränningsmotorer ska förbjudas, men vad ska komma först, hönan eller ägget? Han skriver, för min del kör jag 10 000 mil om året i tjänsten. Jag körde nästan 7 000 mil med en 9ET. Finns det en sån?
Anders – 13:50
E7, sedanen.
Fabian – 13:52
Jag körde nästan 7 000 mil med en 9ET7 och var inget annat än supernöjd. Men eftersom jag bor i lägenhet med och får betala 5 kronor per kWh plus extra parkeringsavgift per timma för att ladda hemma så går det inte runt att köra i tjänsten tyvärr med de 9,5 kronorna per mil man får skattefritt. Företaget jag jobbar för är inte intresserad av att höja, så en del blir beskattad. Att på hotell och snabbladdare längs vägen betala 5-7 kronor per kWh är, som ni förstår, inte ekonomiskt gångbart med en ersättning på 9,50 kronor per kWh. Jag tror inte att jag är ensam om den här situationen, så när ska politikerna eller Skatteverket vakna? Att det i hus betalar 30 kronor för en fulladdning och jag får betala 4-500 kronor är inte rimligt. Eller vill politikerna innerst inne inte att vi ska köra elbilar? Tack för en superbra podd, skriver Anders. Vad säger ni killar?
Alfred – 14:51
Det här är väl den klassiska, att det är så superekonomiskt för oss som bor i villa att köra elbil. Och så är det jättesvårt, för många är det svårt att få laddning överhuvudtaget om man bor i lägenhet, men som Anders är inne på här, så blir det också väldigt dyrt ofta. Då är det svårt att få det att gå ihop, kalkylen med att köra på el. Då måste man göra det som ett specialintresse. Så kommer inte omställningen att ske.
Anders – 15:14
Han har ett ganska ovanligt körmönster som kör så fruktansvärt mycket. Och dessutom är väldigt mycket av körningen utanför hemmet. Det är dyrt han betalar hemma också, 5 kronor per kWh. Om man räknar med att en elbil drar ungefär 2 kWh per mil, så är det 10 kronor milen då. Som är i paritet med en snål dieselbil.
Alfred – 15:38
Annars brukar tumregeln vara att ju mer man kör, desto lättare är det att gå ihop med en elbil. Den är dyr per månad, men billig per kilometer. Så bor man i villa, då är det verkligen så att ju längre man kör om året, desto mer kommer det löna sig att köra på el. Och så har break even-punkten flyttat sig lite beroende på hur mycket subventioner det har varit.
Anders – 15:58
Det stämmer ju inte när man laddar på långresa, för det är väldigt dyrt att ladda på långresa. Det blir dyrare än att köra diesel många gånger.
Alfred – 16:04
Ja, och det stämmer inte om man bor i lägenhet och har de här förutsättningarna heller. Då blir det ju inte bättre.
Fabian – 16:08
Men det finns en annan aspekt här och det har ju att göra med den här hur han får ersättning på 9,50 kronor per kWh.
Alfred – 16:16
Per mil?
Fabian – 16:17
Ja, han kan ju inte ha det här. Han skriver faktiskt kronor per kWh.
Alfred – 16:22
Ja, han skriver 9,50 i milen i början och sen 9,50 per kWh.
Fabian – 16:25
Jag kanske har lyst att använda det här. Alldeles oavsett så tänker jag att det finns en annan dimension här och det har att göra med hans arbetsgivare och hur den här bilen är ställd på honom. För om det skulle vara så att bilen. Har han verkligen den här som en förmånsbil då? Eller har han den som en tjänstebil? För det här blir lite olika hur man gör.
Alfred – 16:45
Jag antar att han har det som en förmånsbil, men man kan ju bocka i när man ska beräkna sitt förmånsvärde om man kör mer än 3 000 mil per år i tjänsten. Då blir det ju extra förmånligt, så att säga. Det blir ju ett lägre förmånsvärde än annars.
Anders – 16:58
Hans problem blir ju att han laddar ju bilen hemma. Jag antar att den här lyssnaren är ute och åker väldigt mycket och kanske är kringresande säljare eller så. Laddar helt och hållet hemma i lägenheten för 5 kr i kilowattimman. Det vill säga ungefär 10 kr milen. Med en stor bil som 9E7 så drar den nog mer än 10 kr milen. Men av Skatteverket får man tillbaka 9,50 kr milen. Han betalar nog ännu mer, 12-13 kr milen kanske med en 9E7. Som en stor bil då. Så det blir ju en förlust för honom. Man kan ju inte åka med en sådan bil när han får mindre av Skatteverket än vad han själv betalar.
Alfred – 17:33
Ja men exakt. Om han vill att politikerna ska vakna och göra någonting åt det här. Ska vi gå på den linjen då? Vad är det politikerna borde göra här? Är det krafttag för att få till billigare laddning hemma, så att det här löser sig den vägen? Eller ska reseavdraget upp så att det finns utrymme för mer om man kör på el? I vilken ände ska man angripa det?
Anders – 17:55
Till att börja med så är det som är ledsamt här, det här är en helt virtuell diskussion. För nu har vi teknik som ersätter förbränningsmotorbilen. Allting är på plats. Elbilen uppfyller alla hans behov. Konstig konstruktion i subventioner eller så, som gör att det blir dyrare för honom att köra elbilen än förbränningsmotorbil.
Fabian – 18:17
Det är många i lägenhet som har det så här faktiskt, som behöver ladda så här dyrt. Vi måste ju få med alla som bor i lägenhet också. Jag tror att en del av detta har att göra med att det är dålig konkurrens på de här långsamladdarna. Det blir ju en monopolsituation. Han kan ju inte ställa bilen på så många olika ställen om han bor i lägenhet. Han har några få ställen att ställa sig på. Det blir liksom inte någon valfri marknad då.
Anders – 18:41
Han laddar ju hemma för fem kronor kilowattimmen, så han har en parkeringsplats med laddplats. Det är ju väldigt dyrt.
Alfred – 18:47
Jag tror att Fabian är inne på någonting. Det som har hänt nu är att många bostadsrättsföreningar och andra, de har att vända sig till aktörer. Antingen så kan de, precis som vi villägare gör, köpa en egen laddbox och skruva upp den och hitta något smart sätt för hur de ska ta betalt. Men det har ju visat sig vara ganska krångligt i gemensamma anläggningar. Så då finns det flera bolag som har haft som affärsmodell att de säljer en tjänst till bostadsrättsföreningarna istället. Där de löser hela infrastrukturen kring vem som ska betala vad, när och alla får laddbickor.
Anders – 19:18
Och installera boxarna också.
Alfred – 19:19
Installera boxarna och ta hand om hela alltet.
Fabian – 19:21
Kortsiktigt smidigt.
Alfred – 19:22
Men de lägger sig på den här prisnivån då. Och poängen här är att den nivån är ju för dyr om vi ska få till en omställning. Så någonstans behöver ju initiativet komma ifrån att hur får man ner den kostnaden? Hur får man de här aktörerna att lägga sig lägre? För de har ju säkert sneglat på vad det kostar med snabbladdning på resa. När de har valt sina nivåer. Tänk på vad folk tycker är rimligt att betala per kilowattimme för att ladda bilen. Men om det är hemmaladdningen, om det är samma pris för hemmaladdning som det är för snabbladdning på långresa. Då kommer inte omställningen att ske tror jag. Då måste bilarna bli till och med billigare. Mycket billigare än förbränningsmotorbilarna för att folk ska byta av ett ekonomiskt skäl.
Fabian – 20:02
Det hade varit intressant att få ett namn av lyssnaren här på vilka jävla operatörer det är som har de här hutlösa priserna. För de tål ju att hängas ut lite grann. Jag menar 5 kronor per kilowattimme, det är ju som du säger, det är ju snabbladdarpriser. Och snabbladdar är en helt annan teknisk lösning. Snabbladden kostar en halv miljon bara den. Och så ska du få fram ström dit och effektavgifter.
Anders – 20:25
Men det är en helt annan användning på snabbladdar. Jag skulle vilja nyansera det här lite. Till exempel de som gör det här, det är Eways. Som jag tror har gått i konkurs nu. Eller är konkurs väldigt nära konkurs i alla fall.
Alfred – 20:38
Det var en som imploderade. Jag minns inte om det var Eways, men de hade inte haft koll på vilka pengar som var kundernas och vilka som var deras egna.
Anders – 20:45
Grundproblemet här är att det är väldigt dyrt att göra sådana här installationer. Och de här installationerna betalar sig över väldigt lång tid. För 5 kronor per kilowattimme, alltså titta vad en laddplats kan ge. Det är ju några tusenlappar du kan få betalt på en laddplats. Men du ska betala infrastrukturen och få in ström. Elektriker som monterar in alltihopa. Dessutom monterar de nog laddplatser på jättemånga parkeringsplatser där det inte står någon elbil överhuvudtaget.
Fabian – 21:12
Du får ju grönt avdrag också på de där, som BRF och även som privatperson. 50% försvinner ju ändå.
Anders – 21:19
Det är en stor installationskostnad om du installerar på väldigt mycket platser som sedan aldrig används. Till exempel. Det beror på hur mycket man installerar. Och sedan vet väl inte BRF hur många som kommer skaffa elbil.
Fabian – 21:29
Nej, de underskattar ju det i regel.
Alfred – 21:30
Jag tror att det är så att de räknar ut. De ska försöka kommunicera till folk som inte vet någonting om det här. Hur mycket det kostar att ladda. Och då är det väldigt svårt att säga att det är ett rörligt pris som förändrar sig beroende på vad elpriset är just då. Och de har förmodligen svårt att koppla upp sig och få tillgång till vad elpriset faktiskt är för bostadsföreningen precis där och då. Så då slutar det med att de lägger sig på en nivå så de vet att de aldrig går back. Och sedan är de på den nivån, dygnet runt, jämt och ständigt. Så det blir helt omöjligt för de här elbilsägarna att få ta del av att smartladda på natten när det är billigt. Fast det egentligen hade gått alldeles utmärkt att göra det. Det är någonstans i incitamentsstrukturen som det har gått sönder, så att man alltid får betala som om det vore något form av worst case scenario. Att man laddar precis på peakpris och så vidare. Det ligger ju inte i deras egen incitamentsmodell att göra någonting åt det. För så länge de kan komma undan med det, då kan de tjäna pengar på det.
Alfred – 22:24
Sedan tror jag precis som du Anders, att det är nog ingen fantastisk affär att bygga de här bolagen. Det blir svårt med många laddstationer som ska underhållas och tas hand om. Och mycket meck för ganska lite pengar. För det ska inte vara så himla dyrt att ladda.
Anders – 22:40
Ersättningen eller vinsten kommer i framtiden för de här bolagen. För när du väl äger den här infrastrukturen i tusentals BRF och så är det många tickar in. Efter fem, tio år så är hela investeringen avbetald. De där boxarna går ju inte sönder. De kommer ju stå där under väldigt lång tid.
Fabian – 22:55
Men fasen, vi har ju varit här tidigare när vi la fiber i varenda BRF i hela Sverige för ett par tiotals år sedan. Det här måste gå att göra snidigare. De skjuter sig också lite i foten. Det som kommer hända är att de inte får fler elbilar att ladda där. Om de ligger för högt så kommer de att ladda på andra ställen eller inte alls skaffa elbil. Då står ju boxarna oanvända. Så jag hoppas att de här leverantörerna tar sitt förnuft till fånga. Men jag tror också att man behöver se över de där 9,50 kronor per mil som Skatteverket ger.
Alfred – 23:29
Här kommer ett konkret förslag, lite på volley. Så får ni skjuta ner det. Det är ändå så att vi har nya regler som gör att alla nätägare måste byta ut elmätarna överallt. Och de elmätarna måste kunna mäta förbrukning per timme. Och de måste i sin tur, alla nya elmätare har en standardisering för en digital utgång, så att man kan kommunicera med de här elmätarna. Och faktiskt koppla upp sig mot dem. Kan man inte kräva av sådana här operatörer att de ska gå den extra lilla metern för att ta reda på vad elpriset är just då. Och att det man behöver ha i sin prismodell när man erbjuder hemmaladdning, att man ska kunna låta kunderna få ta del av elprisfluktuationerna, så att även de som bor i lägenhet med sådana här lösningar ska kunna få ta del av att det är billigare att ladda på natten. För det är ju den stora prispåverkan.
Fabian – 24:18
Påslag helt enkelt istället då?
Alfred – 24:20
Ja exakt. De får ha ett påslag som de kan konkurrera med varandra på, men alla måste ha som utgångspunkt att de faktiskt gör ett påslag på elpriset, som är elen de säljer.
Anders – 24:33
Absolut. Det låter ju toppen. Det här är nog ett problem som man stöter på ofta. Vi har det faktiskt på våra vårdcentraler. Vi driver ju Hälsa hemma vårdcentraler, det har vi pratat om många gånger. Men där är det ju fast elpris, tror jag, på alla vårdcentraler. För att hyresvärden har upphandlat.
Fabian – 24:49
Utan Malmö, det har vi dragit själva.
Anders – 24:52
Ja, men vi har dragit fram elboxarna själva, men elavtalet är fast. Det är hyresvärden som har det. Så vi betalar ett fast kilowattimmespris.
Fabian – 25:01
I Malmö betalar vi som att man kopplar in det i väggen bara. Medan på de andra ställena är det sådana här leverantörer.
Anders – 25:08
Ja, men det är ju inte rörligt elpris överhuvudtaget. Vi får ingen nytta av elprisfluktrationen som Alfred var inne på.
Alfred – 25:18
Hörni, första titeln på Teslas kommande robottaxi, djupgrävning i nortvåldskrisen och allt du vill veta om svenska SMR-reaktorer. Allt efter detta. Ja, hörni, i det här avsnittet så har vi ju fått äran att vara sponsrade av Blipp igen. Kommer ni ihåg vad Blipp är för någonting?
Fabian – 25:36
Jag har ju sålt min Tesla på Blipp och det var enkelt och smidigt och bra betalt fick jag också.
Alfred – 25:44
Jag har faktiskt lagt om, jag har gjort releasing med Blipp också. Vi ska komma till vad det är för någonting. Men det som är så himla kul den här gången är att Blipp ville att vi skulle anordna en lyssnartävling där man som lyssnare kan få vinna en hel vecka med en splitterny 9 EL6. Det är statscypen va, Anders?
Anders – 25:59
Ja, precis. Det är den mindre statscypen. Eller de är ju likadana, EL6 och EL7. Ja, EL7.
Alfred – 26:06
Men man får låna bilen hela veckan och man får gratis batteribyten och så vidare om man vill ge sig ut på en långresa och testa det här med batteribyte på allvar. Så det ligger i potten nu om man är med i Blipps lyssnartävling. Det blir en riktigt bra chans att få testa konceptet helt enkelt. Blipp är ju ett bolag som är en trygg mellanhand där man köper och säljer bilar utan att göra en massa stora påslag som vanliga bilhandlare brukar göra. Och nu har de tänkt sig att de ska börja sätta sådana här reg-skyltshållarlister. Ni vet den här lilla dekalen som sitter i närheten av reg-plåtarna. Vi har ju några som det står bilar med sladd på och så vidare. De ska börja sätta på sådana på bilar som de touchar. Och så vill de, för de är lite finurliga, att det ska vara lite roligt det som står här. Och det tänkte de att de skulle crowdsourcea. Så istället för att komma på det själva så vill de ha alla lyssnares hjälp att komma på en riktigt bra tagline för Blipp. Deras instruktion är helt enkelt att vi vill gärna få medtrafikanterna att dra lite på smilbanden när de ser den här taglinen.
Fabian – 27:00
Då är de ju på rätt ställe. Vi har många Göteborgslyssnare här också vet jag.
Anders – 27:03
Men du, det måste finnas någon begränsning i hur många tecken man får ha?
Alfred – 27:07
Ja, vi kommer till det. Men jag tänker att det kanske är bäst att börja i den här änden av vad. Om man ska kunna skriva en tagline så är det bra att veta vad Blipp gör, eller hur? Just det. Så dels har de den här tjänsten som jag har använt som kallas för Release. Det är den perfekta om man har en elbil som man är nöjd med. Det har gått ett tag på leasingen och man börjar fundera på antingen att leasingperioden börjar ta slut eller så. Man vill bara behålla bilen. Då ska man lägga om sin leasing med Blipp. Gör man ingenting så kommer man att fortsätta få betala samma leasingavgift som man har gjort hela tiden till banken. Men det som egentligen händer när leasingperioden går ut, det är att deras marginal på dig börjar öka jättemycket. Du skulle kunna få en mycket lägre leasingkostnad om du gjorde något aktivt. Det kan du då göra med Blipp. Du behåller samma bil, du bara får ner leasingavgiften. Det som är nytt nu är att man också kan få med garantier och serviceavtal med Blipp. Så det blir som att köra vidare med en helt ny bil som har nybilsgaranti.
Alfred – 27:56
Om man inte vill lägga om sin leasing, utan snarare kolla på att köpa bil, då kan man också använda Blipp. Antingen kan du hitta en bil att köpa via dem, eller så kan du faktiskt hitta en bil precis vart som helst som du vill köpa. Du kan hitta den på Blocket eller var du vill och välja att använda Blipp. Så istället för att köpa kontant direkt från en privatperson, så kan du använda Blipp som en mellanhand. Då kan du, om den inte är momssmittad, leasa den via Blipp eller ta ett billån för att delfinansiera. Men oavsett så får du den här mellanhanden och garantin som gör att det blir ett mycket tryggare köp än om du köper direkt från privatpersonen. Så slipper ni bli ovänner om bilen går sönder efter tre veckor till exempel. Detsamma gäller om du ska sälja bilen. Då kan du nå många fler kunder om du säljer med Blipp som mellanhand. För då kan även folk som inte har råd att betala hela beloppet kontant direkt fundera på att köpa din bil. För då kan du erbjuda den med leasing och så vidare.
Alfred – 28:45
Så om man funderar på att köpa eller sälja privat, då ska man definitivt kolla upp Blipp. För det kan vara ett riktigt bra alternativ för att göra hela affären tryggare. Och de är aldrig med och äger bilen, vilket gör att de inte tar det här stora påslaget som vanliga bilhandlare gör. Utan det blir bara smidigare för alla utan en massa extra kostnader.
Anders – 29:00
Just det. Och så slipper man bilhandla i den vevan?
Alfred – 29:03
Ja, den slipper man träffa helt och hållet helt enkelt.
Fabian – 29:05
Och du säger att privat, för jag sålde ju som bolag, så man kan väl både köpa och sälja bil som bolag på Blipp?
Alfred – 29:11
Ja exakt, med privat i det här avseendet så menar jag kanske inte en bilhandlare utan du som äger den på företaget eller som privatperson. Från en enskild individ till en annan.
Fabian – 29:20
Skönt, jag gillar inte bilhandlare nämnvärt. Ursäkta ni som lyssnar som är bilhandlare.
Anders – 29:24
Jag känner att man blir lurad varje gång på något sätt.
Alfred – 29:27
Ja, eller hur? De sitter ju med risken när de äger bilen, om de inte får den såld och så vidare. Så de måste ju göra påslag på dem de säljer för att de inte ska gå back på totalen. Men det slipper Blipp. Men om du som lyssnar på det här helt enkelt kan komma på en riktigt bra tagline åt Blipp som de kan skriva på de här små regplåtslistorna, då ska du helt enkelt höra av dig. Då ska du mejla till hej.blipp.se och din tagline får vara högst 40 tecken lång inklusive mellanslag. Och bästa tagline får alltså låna en nio under en vecka under oktober eller när det passar. Och tröstpriser utlås även till bra förslag som är nära att vinna men inte riktigt tar sig hela vägen.
Anders – 30:02
Då behöver man skynda sig nu då för det är under kommande månad som det ska avgöras.
Alfred – 30:08
Jajamän, det kommer att avgöras inom kort så skynda dig på helst innan du hör nästa avsnitt.
Anders – 30:12
Får vi vara med och tävla?
Alfred – 30:14
Ni får säkert försöka men det blir nog bara en t-shirt eller någonting till er.
Fabian – 30:17
Och Blipp det stavas ju då B-L-I-P-P.
Anders – 30:20
Just det.
Alfred – 30:20
Eller hur? Exakt. Hej.blipp.se. B-L-I-P-P.se. Ja, första spionbilderna på Teslas CyberCab är ute. Sedan vi spelade in senast har internet bubblat med nya spekulationer om kommande CyberCab, som anser att den här robottaxin som ska komma från Tesla och bli helt självkörande. Och som de ska presentera ordentligt den 10 oktober. Så det börjar dra ihop sig lite. Bilen förväntas bli en liten tvådörrars sedan som kanske eller kanske inte bara får två stolar i kupén. Och att Elon av misstag på senaste kvartalsrapportseventet pratade om den som CyberCab, det har ju fått folk att tänka att det här kanske kan bli en bil som kommer att påminna lite om Cybertruck i utseendet. Det vill säga kantiga former och råttfritt stål. Och nu har vi ju svaret med den nya bilden. Eller vad säger ni grabbar? Ni som tittar på spionbilden.
Anders – 31:12
Det är ju lite kontext här då, att de ska ju visa fram den här. Jag tror i oktober månad är det tänkt. Så de har hyrt någon stor filmstudio vill jag minnas, där de ska visa fram den här.
Alfred – 31:21
Ja, Warner Brothers Studios.
Anders – 31:23
Just det, och där har de hållit på att köra nu. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Och så har de kamouflerat bilen och gjort en jätteful gul uppe på någon låda. Så det vi ser på de här läckta bilderna, det är ju någonting som Tesla vill att vi ska se.
Alfred – 31:36
De har tänkt att den kommer att bli fotograferad, så det är väldigt svårt att skönja någonting. Men man kan ju faktiskt verkligen avgöra tycker jag, att det är nog bara två dörrar på den här bilen. Det är så mycket att se.
Anders – 31:47
Är det en låda?
Fabian – 31:49
Är det en pickup? Ja, det är en konstig pickup. Det är ju dålig radio i vanlig ordning. Det vi ser är en gul, ganska ful bil. Och den ser ju ut att vara i storlek av en Model 3 med två dörrar. Och någon slags pickup.
Alfred – 32:02
Det är svårt att säga någonting mer egentligen om det här. De har kamouflerat den så väl så att det inte går att avgöra någonting. Jag tycker att man kanske kan skönja att det är en väldigt låg front. Att den är lite spetsig som Cybertruck. Men då får man kisa lite och ta lite god vilja och fria spekulationer.
Fabian – 32:16
Jag fattar inte hela grejen här. Varför ska de ha en separat bilmodell för detta? Jag trodde det var Model 3 vi skulle ha till det här.
Alfred – 32:23
Det här är en bil som de tänker bygga helt utan ratt till exempel. Så om den bara ska ha två stolar och vara en taxi så är det ju jättebra. Då behöver ju faktiskt den vänstra platsen fram vara ett riktigt passagerarsäte. Så de har ju tänkt bygga en bil som är helt enkelt superbillig att bygga. Som är väldigt mycket tåligare tror jag än en privat ägd bil behöver vara. För att den ska tåla bara slitage av folk som inte bryr sig om den. Och om de ska kunna äga själva. Snarare än att de ska sälja massa sådana här bilar. Så är tanken att de ska äga det här själva. För att bygga upp robotaxinätverket med egna bilar som Tesla äger.
Fabian – 32:59
Jag trodde ändå det var en idé med att Model 3 har ratten utan instrumentkluster. Att det skulle enkelt gå att plocka bort den. Det var så den var byggd. Det var så det var sagt från början. Men nu ska de bygga en separat bilmodell för detta.
Anders – 33:12
Vi vet ju inte hur planerna ser ut. Det är ju inte offentliggjort. Det kommer i oktober. Men jag antar att de har gjort matematiken och tittat. Hur många resor är bara en eller två personer i en taxibil? Jo, det är sannolikt över 90 % eller någonting sådant. Och då är det mycket smartare att ta fram en väldigt liten bil än att bygga jättestora sedaner som Model 3 som är alldeles överspesade. Och sen så kan de ju ha Model 3 sedaner också som rullar när man vill ha en större taxibil.
Fabian – 33:38
Men vad händer med det här med att bilarna ska tjäna pengar åt er då?
Alfred – 33:41
Det har ju Tesla kommunicerat. Tanken är att de andra bilarna som folk vill äga själva och ha som privatpersoner. Där kan man välja om man ska kunna säga åt sin bil att sticka ut och köra själv och tjäna pengar genom att vara med i nätverket.
Fabian – 33:53
Det är ju toppen om den håller för det. Men om Tesla nu anser själva att inte bilarna håller för det och behöver bygga en separat bilmodell så kan man ju undra lite om man vill göra det.
Alfred – 34:02
Ja, absolut. Vad får man för kostnadstäckning för ifall någonting händer? Vem stoppar försäkringen och hur dyr blir den? Det är alla obesvarade frågor. Men en sak är säker. Folk har en tendens att vilja använda bilarna ungefär samtidigt. Så det finns ju verkligen toppar i efterfrågan. Så om man ska ha hela robotnätverket bara bestå av privatägda bilar som ska vara tillgängliga, då kommer det nog inte att finnas några bilar att låna på nyårsafton och så vidare. Det de vill göra är att fylla på nätverket med helt egna bilar. Sen är det som många ser fram emot på det här eventet att förstå vilken generation av den här självkörande hårdvaran sitter i de här bilarna. Är det samma hårdvara som sitter i de vanliga Tesla-bilarna som säljs? Eller har Tesla backat hela vägen och skruvat in leaders i de här nu för att få robotaxin att funka snabbare? Det vi kan säga, som vi redan vet säkert, är att förutom de tejpade bilarna, då har det snurrat omkring Model 3 med autopilotkameror som är monterade på bakrutorna.
Alfred – 35:01
Så passagerardörrarna där bak, autopilotkamerorna som brukar sitta på B-stolpen sitter på de rutorna istället. Det är lite vatten på kvarnen för de som tror att det här blir en tvådörrars bil. Om man har bara två dörrar, då brukar dörrarna vara lite bredare, vilket gör att B-stolpen hamnar längre bak. Så de här Model 3 som åkte omkring med kameror för att samla in data och kunna förbereda att man kan träna det neurala nätet för att köra de här bilarna. Då har de gjort det i förväg med Model 3 som åkte omkring med bara kamerorna temporärt monterade på samma plats som de skulle titta på om det hade varit en sådan här bil.
Anders – 35:36
Det ser man tydligt på den här bilden, för de som letar upp den här cybercab, den här gula tjuvfotade bilden, att kamerorna sitter väldigt långt bak. De sitter närmare baken på bilen än den främre delen. Sen är ju bakhjulen betydligt större än framhjulen på det här sättet.
Alfred – 35:52
Ja, det har jag tänkt på, men det har du rätt i nu när du säger det.
Fabian – 35:56
Jag vet inte vad jag ska göra av den här bilden, helt ärligt.
Alfred – 36:00
Det är svårt att urskilja mycket. Men vi ska naturligtvis återkomma till det här eventet när det har ägt rum den 10 oktober. Men om vi ska drista oss till lite förhandsspekulationer för att ladda upp hypen. Tror ni det blir en one more thing på det här eventet?
Fabian – 36:16
Har inte Tesla tillräckligt att göra ändå? Ska de släppa ny produkt på detta också?
Alfred – 36:22
När de presenterade att den här bilen, cybercaben, den har Tesla sagt ska byggas på den här nya produktionsprocessen som kallas för unboxed. Att man bygger alla delarna av bilen isär och sen bara monterar ihop bilen en gång. En mer konventionell produktionsprocess, då monterar man ju först ihop karossen, inklusive dörrar, och sen så doppar man den i färg så att den målas hela karossen samtidigt. Och sen tar man isär dörrarna igen och monterar allting inuti den färdiga karossen. Det skulle Tesla ändra på. Från början när man presenterade den produktionsprocessen så var det för att kunna få ner kostnaden på kommande billiga Model 2. Och sen så var det en stor nyhet, jag vet inte om ni kommer ihåg det, när Tesla gick ut med att det blir cybercab. Det var väl någon som avslöjade det till och med, att Tesla hade lagt om planerna. Så att cybercab blev den första bilen som skulle byggas på det här sättet.
Anders – 37:09
Det pratade man om i våras.
Alfred – 37:10
Ja, då pratade de om att den här Model 2 som har varit internetnamnet på den kommande billiga småbilen från Tesla, att den var inställd. Och det Tesla sa då var att nej, nej, den är inte alls inställd, det som har hänt är att vi har lagt om planerna för att kunna accelerera när vi kan lansera den. Så den kommer att byggas i samma fabriker som Model 3 och Y och på samma linjer som Model 3 och Y. Och har mycket mer gemensamt med den konventionella tillverkningsprocessen. Så att vi ska kunna sälja den tidigare än om vi väntar på den helt nya produktionsprocessen för den.
Fabian – 37:37
Nu vet jag vart du är på väg.
Alfred – 37:38
Så det jag är på väg till är såhär, Osborne Effect och så vidare. Man vill ju inte prata om den förrän den är nästan klar, men vi börjar närma oss när den borde presenteras. Ifall det ska vara snabbare än de från början hade tänkt. Och det är väl perfekt att bjuda in till ett robotaxievent och samtidigt presentera en ny småbil som börjar säljas i slutet på året, eller?
Anders – 37:56
Just det. Smart.
Fabian – 37:57
I slutet av året tror du det? Så snart?
Alfred – 37:59
Ja, jag tror inte de kommer prata om den förrän det bara är några månader kvar till leverans. Sen så är det en högoddsare. Jag tror att det är mer sannolikt att det inte blir så än att det blir så.
Fabian – 38:09
Men skulle man inte ha en produktionslina utan att det läcker?
Anders – 38:13
Nej, det tror jag inte. Plus att problemet är att Tesla har ju enorma problem att sälja de bilarna de redan gör. Jag tror att det är inte en jättegod idé.
Alfred – 38:21
Det är väl det som är problemet. Det är därför de ska göra det. För att de inte kan fylla produktionskapaciteten. De har inte tillräcklig efterfrågan på Model 3 och Y för att kunna fylla all sin produktionskapacitet. Så därför behöver de ändra om och kunna bygga en billigare bil på samma produktionskapacitet för att utnyttja den befintliga kapaciteten. Så det är väl det att man talar för. Sen får vi se. Förmodligen så har jag fel, men om det visar sig bli en one more thing, då vet ni vart ni hörde det först.
Fabian – 38:45
Anders, vad säger du? Det lyser i ögonen på Alfred där, men vi är lite luttrade.
Anders – 38:54
Det har ju varit mycket one more things på den här roadsten som vi inte har sett röken av presenterades ju 2018. Den här roboten Optimus, den har ju visserligen blivit en del av det. Den har man ju sett lite grann av. De visar fram en liten ATV, en sån där liten fyrhjulig motorcykel.
Fabian – 39:13
Vad är den?
Alfred – 39:14
Den säljer de i Europa nu. Den blev förbjuden i USA. De får inte sälja den i USA. Men de har ju sålt den. Det är ju barnversionen av ATVn.
Fabian – 39:23
Det är viss skillnad.
Alfred – 39:25
Den riktiga ATVn var ju aldrig ens tänkt att vara en riktig produkt. Den var ju bara med för att göra ett coolt demo.
Anders – 39:33
Men om det inte är en småbil som de visar fram som one more thing, vad kan det då vara?
Alfred – 39:38
Nej men jag tror att om det blir en one more thing, då tror jag det är. Model Y Uniper är ju på gång också, motsvarande Model 3 Highland, fast för Model Y. Den har det ju också börjat verkligen dyka upp prototyper på. Den är ute i det vilda nu. Så den kommer ju komma strax efter årsskiftet tror jag.
Anders – 39:56
Men det är bara en facelift, det är ju inte tillräckligt fett för att vara en one more thing. Det skulle kunna vara någon integration mellan SpaceX satellit, att du får satellitinternet i bilarna.
Fabian – 40:06
Starlink.
Anders – 40:06
Starlink, precis. Något sånt.
Fabian – 40:09
Jag är lite försiktigt avvaktande här. Tesla har så mycket problem, precis som alla har ju nu, som försöker kränga bilar i lågkonjunktur och högränta samhällen. Så, ja, vi får se.
Alfred – 40:25
Den som lever får se. 10 oktober vet vi. Och då blir det ett avsnitt efter det får ni höra precis vad som händer.
Fabian – 40:30
Så får vi höra vem som hade rätt.
Alfred – 40:32
Och vi tänkte att vi skulle ta och djupdyka i allt som händer i Northvolt nu. Det är ju något av en härdsmälta på gång i batteritillverkaren. Fabriksprojekten håller på att läggas ner och bolaget är till och med faktiskt nära konkurs. Vem hade kunnat ana det när bubblan blåstes upp som bäst för bara några månader sedan. Under våren och sommaren har det stridat en långsam ström av negativa nyheter från Northvolt. Det har varit arbetsplatsolyckor och det har varit förseningar. Och vi har haft lite dåligt samvete för att vi inte har kunnat bevaka det ämnet ordentligt. Det har varit så mycket annat att prata om så vi har inte riktigt hunnit få med de här små olyckorna.
Anders – 41:04
Inte de negativa, men vi hade ju Peter Karlsson med oss i programmet när han lanserade.
Alfred – 41:10
Vi har nämnt det förut. Jag tror vi har nämnt det någon gång.
Fabian – 41:13
Peter Karlsson är alltså grundare och vd på Northvolt.
Anders – 41:16
Så vi har inte missat Northvolt, men möjligen de här problemen de har haft nu.
Alfred – 41:21
Ja, exakt. Det är som att vi bara sjungit deras lov när allting har gått bra och sen när det faktiskt har kommit problem för Northvolt så har vi varit lite sämre på att rapportera det.
Fabian – 41:27
Han har gjort väldigt få intervjuer också, ska jag säga, Peter Karlsson, för övrigt. Så det är inte mycket ljudklipp som finns. Än så länge har jag inte hört att någon har lånat från klippet från Bilar med sladd, men kanske kommer.
Alfred – 41:40
Men faktum är att molnen verkligen hopar sig nu. När vi spelar in detta så är bolaget så illa ute att det faktiskt råder, jag har rått osäkerhet om personalen ens kommer få sina septemberlöner och externa bedömare har kaxat om att bolaget kan behöva ansöka om rekonstruktion vilken dag som helst för att undvika konkurs. Vad är det egentligen som har hänt och hur kunde det gå så här illa för Sveriges stolthet? Northvolt är ju ändå någonting av en kronjuvel i hela den gröna omställningen. Medan vanlig media yrvaket har rapporterat om att krisen kommer i spåren av vikande efterfrågan på elbilar, vilket gör att man kan få missuppfattningen att ingen vill köpa alla batterier som Northvolt producerar, så har vi naturligtvis gått något av ett steg längre och skrapat lite på ytan. För Northvolts problem är mycket mer fundamentalt än så. Det handlar inte om att ingen vill köpa batterierna. Northvolts problem är att man inte har lyckats få igång ordentlig massproduktion av sina batterier.
Anders – 42:25
Men det är många som har skrivit om att de inte får igång batteriproduktionen. I samma artikel kan man läsa att det beror på att vikande efterfrågan bara. Hur kan man ha vikande efterfrågan när man inte har någon produkt? Problemet är ju naturligtvis produkten.
Alfred – 42:41
De största är Volkswagen och Scania i det här. Där har Scania varit ute offentligt och uttalat sig om att Northvolts produktionsproblem faktiskt lett till att deras satsning på elbilar har blivit över ett år försenat till marknaden. Men nu är de stora ägare i bolaget, så de har ändå stått kvar vid Northvolts sida.
Anders – 42:56
BMW är också ägare och Volkswagen, så det är många som har investerat i Northvolt.
Alfred – 43:01
När Northvolt nu ändå tvingas visa korten så visar det sig att batterierna som man trots allt tillverkar, de produceras med katodmaterial som man har köpt in från Kina. Eftersom bolagets egen anläggning i Skellefteå inte lyckas uppnå tillräckligt bra kvalitet. När man ska bygga batterier så är det katod och anod och så ska det där antingen bli en pouchcell eller så rullas det ihop till ett rundbatteri som man är van att stoppa in.
Fabian – 43:21
Plus och minus.
Alfred – 43:23
Plus och minus och så vidare. Men det här materialet som man skulle tillverka själv till den ena halvan av batteriet, det lyckas man inte få till. Så därför får man då köpa det dyrt externt ifrån istället. Det gör att batterierna blir mycket dyrare än vad det är tänkt och inte lika miljövänliga som det är tänkt. Eftersom man får skeppa det där materialet över hela jorden. Och man kan ha synpunkter på hur det utvinns och framställs i Kina.
Anders – 43:42
Men det är ju temporärt. Alfred, det är ändå viktigt att säga. De har ju byggt en egen katodfabrik och tanken var att ta fram sin egen katod. De lyckas inte just nu och därför får de köpa från Kina. Men det innebär inte att det permanent.
Alfred – 43:54
Det har ju varit temporärt hittills. Problemet nu är att de lägger ner sin egen katodtillverkning. Så nu är det så att de släpper taget om det. Vi ska komma lite till det. För kanske är det här en viktig förklaring till varför man inte tidigare har rampat upp produktionen snabbt. Att det helt enkelt har blivit för dyra batterier om man skulle rampa med den här katoden, som kommer utifrån. Samtidigt som man tar alla kostnader på att försöka bygga katod själva. Anläggningen som finns i Skellefteå, den första stora fabriken, den har varit tänkt att på sikt nå en produktionskapacitet om 60 gigawattimmar batterier per år. Men att den här första fasen som de har byggt redan nu, den skulle nå en kapacitet på 16 gigawattimmar. Och det skulle ske under 2023. Hur mycket bolaget faktiskt producerar i dagsläget, det är det få utanför bolaget som har koll på. Men i en intervju från i våras så sa bolaget till Svenska Dagbladet att de har gått från tusentals celler per vecka till tiotusentals celler per vecka.
Alfred – 44:44
Det låter väl bra? Eller vad innebär det?
Anders – 44:46
Svårt att veta.
Fabian – 44:47
Det beror på hur mycket energiinnehåll det är i varje battericell, är mitt svar.
Alfred – 44:51
Ja men exakt. Om man vet energiinnehållet i varje cell, då kan man ganska enkelt räkna ut vad det var för kapacitet de låg på i våras. Problemet är att ingen utomstående har testat deras batterier, så det är ganska svårt att få veta. Men jag roade mig lite med att göra lite så här, ni vet baksidan av kuvertet, man bara.
Fabian – 45:06
Ja, men det håller väl sig till någon standard, tänker jag kanske?
Alfred – 45:08
Ja exakt, men det kan också vara olika. Det beror på kemi och så vidare. Men det vi vet är att de här cellerna kommer ändå vara mindre. Alltså Teslas celler som de bygger, de här 4680-cellerna, de är ovanligt stora per cell. Så att säga, runt batteri så är det extra mycket ström i dem, för de är större än vad konventionella batterier är. Och de vet vi att de innehåller ungefär 100 watt-timmar per cell i energiinnehåll. Så om man vill vara väldigt generös med Northvolt, då kan vi bara för att roa oss med räkneövningen tänka att vi låtsas att Northvolt-celler är lika stora som 4680, så har vi säkert varit generösa mot Northvolt då helt enkelt. Om de låg på 10 000 celler i veckan, så betyder det i runda slängar att man hade en produktionstakt på ungefär 50 MWh, eller 0,05 GWh batterier i våras. Sen är det svårt att veta hur mycket som har hänt sen i våras, men det är tveklöst ett tecken på att produktionen går väldigt kämpigt om de skulle ha varit uppe i hela 16 GWh redan 2023. De ligger helt enkelt långt efter plan.
Anders – 46:04
Och det kallas gigafaktur för att den ska producera en gigawatt-timmar eller mer, eller hur Per-År?
Alfred – 46:09
Ja men exakt.
Anders – 46:10
Och då ligger de på 0,05.
Alfred – 46:11
De verkar ligga på 0,05 i våras och det är ett ganska generöst sätt att räkna på. Det är tydligt att om man har kostnader för hela stora anläggningen och så får man inte till den här produktionskapaciteten, då har man kostnaderna men inte intäkterna.
Fabian – 46:25
Att det är så här svårt att göra batterier alltså? Julbatterier sen, vad är det? 100-150 år?
Alfred – 46:31
Jag tycker det är det som är så tydligt, som man själv som lekman utanför bolaget verkligen, det blir ju smärtsamt tydligt nu. Man har tänkt att det är så här, hur svårt är det att bygga en fabrik? Man bygger ett hus, man köper maskiner och sen så är det bara att trycka igång de maskinerna så kommer det ut batterier på andra sidan. Men nej, det verkar vara mycket svårare än så. Northvolt är ju ett väldigt gott sällskap om man har stora problem. Vi nämnde Tesla, de är också flera år försenade med sin egen batteriproduktion, även om de börjar få upp skalan nu. De är inte heller offentliga med sin produktionstakt, men de har för vana att uttala sig, nu har vi gjort en miljonte cellen och tionde miljonte och femtionde miljonte och hundra miljonte. Då kan man räkna tiden mellan de där uttalandena och få något hum om produktionskapaciteten.
Anders – 47:07
Norska Freja också, som byggde en fabrik i Mo i Rana. Freja är det kanske. De byggde en fabrik i Mo i Rana och nu aviserar de att de flyttar sin produktion till USA och kör där istället. De har helt andra subventioner i USA och stöd. Vi har ju inte tillräckligt bra stöd i Europa, det är lite därför vi hamnat här.
Alfred – 47:28
Det amerikanska systemet är ju ganska intrikat, att det de har gjort är att slutkonsumenterna får billigare bilar, ifall batterierna i dem är byggda i USA eller i Nordamerika. Det har gjort att det har skapats en mycket större efterfrågan på batterier som är tillverkade i Nordamerika, vilket gör att det skapar. Om batterierna, även om de är dyrare av andra anledningar, så blir de i slutändan billigare för slutkonsumenterna om de är gjorda i Nordamerika, vilket har dragit många satsningar dit. Men utöver Freja, du har även Volvo lastvagnar som håller på att skjuta upp sin fabrik i Mariestad. Det finns en anläggning i Finland som inte verkar bli av. Det står som spön i backen att det är svårt att få igång den här batteriproduktionen.
Anders – 48:08
Samtidigt produceras enorma mängder batterier i Kina, där man har gett stort statsstöd under lång tid för att få igång den här produktionen.
Fabian – 48:15
Men hörni, det kan också vara så att de är bättre i Kina.
Anders – 48:18
De har ju subventionerat och betalat, det är därför vi straffar ut kinesiska elbilar, för att kineserna har storsatsat statligt på att få igång produktionen. Det här är bara en tidsfråga.
Alfred – 48:30
De har börjat långt innan, så de har hunnit förbi de initiala produktionsproblemen.
Fabian – 48:34
Ja, det är ju det senaste laget också som vi ger spår det här.
Anders – 48:37
Och det är ju inget snack om att Northvolt kommer lyckas om de får tillräckligt lång tid. Men de har ju liksom bara hållit på ett par år och det tar tid helt enkelt. Eller hur? Eller tror ni att Northvolt kommer totalt misslyckas om de får tio år till på sig?
Fabian – 48:50
Jag har ingen aning, men jag tänker att det är nog dags för Peter Karlsson att ringa Elon. Jag tror han har lite extra pengar.
Alfred – 48:58
Det är viktigt att komma ihåg i det här sammanhanget, Tesla finansierar ju sin motsvarande smärtsamma period här. De är ju också flera år försenade, men det kan ju de finansiera med att de har ett väldigt lönsamt bolag i övrigt som kan ta kostnaden för det. Så att det inte blir att de måste få pengarna från kapitalmarknaderna utanför bolaget och måste säga exakt i förväg hur mycket pengar det ska kosta och sen bara hålla sig till de pengarna. Jag ska säga det att Tesla verkar vara uppe i, om man följer de här Twitter-inläggen som de lägger ut på när de kommer, då verkar de faktiskt vara uppe i ungefär en halv miljon celler om dagen nu. Vilket ju kan jämföras med de här tiotusentals cellerna som Northvolt ligger upp på. Och en årstakt på ungefär 18 gigawattimmar. Så de har ju kommit upp i massproduktionsskala nu sent om tider. Långt senare än vad de sa.
Anders – 49:38
Om du kommer ihåg Fabian, när vi började podda 2016, då presenterades ju Gigafactory Teslas egen satsning på att bygga batterier.
Fabian – 49:48
Ja, innan dess hade de ett samarbete med Panasonic.
Anders – 49:50
Ja, exakt. Det var ju överraskande då. Så här, men va? Ska de bygga en batterifabrik och så är det Panasonic som bygger batterierna? Okej, nu vet vi varför de gjorde det. Kanske Northvolt och Peter Karlsson skulle tagit hjälp av någon som kan bygga batterier.
Fabian – 50:02
Jag menar, jag tycker att Peter, han har tänkt som alla goda entreprenörer. Hur svårt kan det vara? Eller hur? Och sen visade det sig att det var satans svårt. Och sen jobbar man och jobbar och jobbar och jobbar. Och så kanske man lyckas.
Alfred – 50:17
Vad innebär det för Northvolt då? Den situationen de är i? För det är precis som du är inne på Fabian. Det de har försökt göra, som det ofta är när man ska bygga en startup och man ska göra det med externt kapital och så vidare. Man måste på något sätt hoppa upp mot stjärnorna och så får man bygga färdigt sin flygmaskin under sig medan man är i luften. Och så gäller det att hinna få klart den så att man kan flyga iväg innan man kraschlandar. De har dragit in massor med pengar. Det är åtskilliga miljarder. Både från offentliga stödorgan och kreditgarantier och så vidare. Och sen massor med miljarder från Volkswagen, Scania, BMW och gänget som vi har hört.
Anders – 50:49
Och Goldman Sachs är väl den som har stoppat in?
Alfred – 50:51
Goldman Sachs är med också. De är en av storägarna. Det här innebär att man har dragit på sig enorma kostnader för att man har gjort hela det ambitiösa bygget. Med att man ska få på plats katolmaterialtillverkning. De har dragit igång en fabrik i Polen som ska vara den fabrik som så småningom ska bygga energilagringslösningar med de här cellerna från batterifabriken och så vidare. Nu när alla de här kostnaderna är aktiverade för alla saker man har dragit igång och så bara uppströms, så kommer det inga battericeller. Då står man där med kostnader och inga intäkter och då förbrukar man sitt kapital i rasande takt så att man måste resa nya pengar. Men bevispunkterna som man ska resa de där pengarna på, de finns inte på plats. Det som är svårt här, det här är information som företagen inte så gärna delar med sig av, men rykteskarusellen gör gällande att det som har hänt är att Volkswagen med sina egna problem, där de har svårt att få sina elbilar sålda för att de faktiskt har svårt att få ner kostnaderna på dem lika mycket som Tesla och BYD.
Alfred – 51:48
Det gör att de är lite i brygga och riskerar att behöva, som vi rapporterade om i förra avsnittet, till och med stänga fabriker i Tyskland. Att i det läget börja plöja ner och återskilja nya miljarder i batteritillverkning i Skellefteå, det är inte helt enkelt bra tajming för Volkswagen just nu. Så det som har hänt här är att Northvolt har fram tills helt nyligen varit ute i marknaden och försökt stänga en runda på 15 miljarder kronor som då skulle ha gett bolaget den här tiden som Anders pratar om att de behöver för att komma ikapp med produktionen och kunna hålla igång alla satsningarna. Men den rundan har alltså spruckit. Och det verkar som att det har varit väldigt svårt för Northvolt att få Volkswagen att vilja ta sin del, vilket i sin tur leder till att då drar alla andra ägare också åt sig. Om man sitter där runt bordet och man ska dela på räkningen när ett av bolagen som man har tillsammans behöver mer pengar och så är det en som helt plötsligt inte vill vara med, då börjar de andra säga på en gång varför ska vi betala om inte ni betalar?
Alfred – 52:39
Inte bra läge. Och så blir det chickenrace.
Anders – 52:41
Det är det som kallas prorata, att man tar sin andel.
Alfred – 52:44
Ja men exakt, när man reser nya pengar i ett bolag, då brukar ett viktigt signalvärde för de nya investerarna som kommer utifrån, det är de som redan har insyn i bolaget, är de med och tar sin del och finansierar sin del. Det är alltså proratandelen. Om den ska resa 15 miljarder och så äger Volkswagen, nu chansar jag, jag vet inte hur mycket de äger, men om det är 20% de äger av Northvolt, då ska de ta 20% av de där 15 miljarderna. Om inte de vill ta sin del, då börjar andra dra öronen åt sig.
Anders – 53:10
Varför ska jag in och stoppa pengar här när inte ens de befintliga ägarna. I era projekt när inte ens du själv vill lägga pengar. Som har insyn i att stoppa pengar i det.
Alfred – 53:16
Ja men exakt. Så det som har hänt då är att de helt plötsligt har fått slakta den här rundan och istället försöka resa 7,5 miljarder, det vill säga hälften så mycket. Och det i kombination med det här sparprogrammet som de har presenterat, där de faktiskt då helt enkelt börjar slakta mycket av det här ambitiösa bygget. Så det första som har strukit på foten, det har vi hört sedan tidigare, att den här fabriken i Borlänge som skulle byggas för att producera katodmaterialet, det är helt inställt och de har redan börjat försöka sälja iväg den här tomten. Det kommer inte bli någon fabrik i Borlänge. Det andra de gör är att de faktiskt då också stänger den befintliga anläggningen i Skellefteå, där de har försökt producera katodmaterial. Där säger de upp personalen och bara lägger ner. Så det betyder helt enkelt att nu blir de beroende av att köpa katodmaterial utifrån, utan att egentligen ha kvar ett eget projekt ensingång, för att verkligen komma till egen tillverkning av katodmaterial.
Anders – 54:01
Nu drar du väl ändå de indicier som finns lite väl långt. Alltså det är inte sagt att de ska sälja hela den delen av fabriken. Det är bara att de gör sig av med de människorna som är anställda för att drifta den. I alla fall en del av dem, kanske inte alla. Planen måste ju ändå vara att dra igång egen katodtillverkning, så fort de har fått pengar på plats och är redo för det.
Alfred – 54:24
Jag tänker att när de har hämtat sig, så vill de säkert komma dit, för det är väl så de ska kunna få kostnadseffektivitet. Men de har helt enkelt haft en process. Northvolt är ett bolag som har sin forskning och utveckling och pilottillverkning i Västerås. Och sen är det i Skellefteå de ska skala upp det. Uppenbarligen har de trott att de var så nära att ha det här fungerande, att de har dragit igång försöket att göra massproduktion på sin egen process för katodmaterial i Skellefteå. De har en del av anläggningen i Skellefteå som har varit tänkt för det. Och så har de inte fått till kvaliteten på det, så istället har de varit tvungna att köpa katodmaterialet. Det de gör nu är att de säger upp personalen som jobbar med det här försöket att skala tillverkningen av katodmaterial. Så det innebär i så fall att om de i den mån de fortsätter att försöka tillverka eget katodmaterial, då är det tillbaka på pilotnivå. Då är det tillbaka till Västerås och forskning och utveckling. Vilket gör att det är en bra bit kvar tills det är redo för prime time.
Alfred – 55:10
Och jag tolkar nog ändå läget som att nu gäller det att till varje pris få det som ändå är förutsättningen för allt annat, nämligen celltillverkningen. Att få den att överleva och komma upp i volymer där. Så att det går att se bevispunkter utanför bolaget på att de faktiskt kan börja leverera batterier.
Fabian – 55:25
Det är ett räddningsläge här nu. Egentligen är det ju det det är.
Alfred – 55:28
Nu gäller det bara att lyckas leverera batterier till sina kunder. Skitsamma om vi får köpa katodmaterialet för att det ska kunna bli. Vi får ta att det är lägre marginaler på batterierna. Vi måste få trovärdighet att vi kan tillverka batterier och att vi kan leverera till kunderna. Så om pengarna inte räcker till mer, då får vi göra bara det.
Anders – 55:43
Men gänget i Västerås som har tagit fram det här katodmaterialet från början, de måste ju ha känt sig ganska säkra på att det här kan skalas upp när de har satsat hela bolaget på det kortet?
Alfred – 55:55
Ja, de jobbar ju också med säljtillverkningen. Så det är många delar här och det är ju svårt. Det här är inte dumma människor. Jag har haft förmånen att prata med folk på investerarmöten och annat. De har koll på läget har man tänkt. Det här verkar verkligen vara legit.
Anders – 56:09
Jag försökte inte bevisa att Västeråsarna är dummare än andra, men någonstans så har man trott sig att man är så pass nära massproduktion att man är redo att dra igång det. Annars skulle man väl aldrig gått från prototyp och experimenterande till fabriksproduktion. Så det kanske inte är så himla långt bort. Det är bara att pengarna tog slut innan de var redo.
Alfred – 56:30
Ja, det är svårt att veta. Klart att de ska försöka sälja den här fabriken i Polen. De har kallat den för Northvolt II eller på polska Northvolt II. Det känns ju ändå som att det var den första nästa stora anläggningen och nu släpper de taget om den. Om de lyckas undvika konkurs, om de får in pengarna som behövs för att hålla liv i kärnverksamheten och kunna börja producera celler, så är det tveklöst så att det som kommer ut på andra sidan är åtminstone ett mycket mindre storskaligt Northvolt. Det är mycket mer back to basics, att bara kunna göra celler och det är inte ens med eget katodmaterial. Ja, vad ska man tro? Överlever de krisen eller inte? Är det här slutet på tanken om att vi skulle ha en epok med en ledande europeisk batterijätte i form av Northvolt? Och att de blir en av många i värdekedjan på vägen till att det blir batterier i bilarna.
Fabian – 57:22
Det finns en ganska stor politisk enighet om att man måste fajtas för bilindustrin mot Kina. Det är tydligt att hela EU har den bilden. Northvolt är bara en spelare här förstås, men att tillverka batterier lokalt är en förutsättning för att vi ska kunna ha bilindustrin här. Det finns säkert andra i Europa som är på det här också. Jag tror att Volkswagen och andra har väl egna projekt också för att göra egna batterier.
Anders – 57:51
Fast det här är ju ett av de största och mest ambitiösa projekten i EU.
Alfred – 57:55
Ja, och Volkswagens första anläggning, deras egen tillverkning, det är ju något de skulle bygga i Southgate tillsammans med Northvolt. Så de ska väl bygga på Northvolt tekniken, att skala den batteritillverkningen.
Anders – 58:05
EU har ju ändå uttalat att batteriproduktion ska vi ha i Europa. Man har tittat på gruvbrytning i norra Sverige. Det här är ju, som du är inne på Fabian, oerhört strategiskt. EIB, alltså Europeiska investeringsbanken, har ju stoppat in jättemycket pengar i Northvolt också. Så jag skulle säga att det finns en stor vilja från EU att rädda Northvolt. Men problemet är väl att de politiska kvarnarna mal så långsamt, så att pengarna kommer inte hinna komma till Northvolt innan de behöver dem. Så det Northvolt skulle behöva nu, det är en liten planka av existerande ägare, så att de kan få hjälp av EU att få det här att överleva.
Fabian – 58:45
Ja, det kanske är det de ber om då. Vad tror ni om statsministerns uttalande om att han inte kommer vara med och rädda Northvolt? Det var ju faktiskt så att Miljöpartiet gick ut och tyckte att staten ska köpa en liten andel av Northvolt, för att de ska få lite pengar och staten kanske gör sig en hacka på det där på sikt. Det måste jag säga, det var liksom on brand på något sätt ändå för det partiet och en idé som inte jag tycker är så dum alls faktiskt.
Anders – 59:12
Jag tycker det är en ganska bra idé. Mycket av de här affärerna som vi har gjort i energi och sådär har ju faktiskt varit ganska lönsamma. Vi ska prata om kärnkraften om en liten stund.
Alfred – 59:22
Det är ett bra exempel på hur Sverige gick, skattebetalarna gick vinnande ur bankriten en gång i tiden när vi räddade Nordbanken, som blev Nordea sedan. Så småningom kunde vi sälja det med vinst. Då ersatte man ju aktieägarna helt och hållet. De som ägde banken innan, de gick ju lottlösa i den affären. Så det kan man fundera på, men jag tror att de europeiska politikerna skulle behöva börja i en helt annan ände. Den här konstruktionen av det amerikanska Inflation Reduction Act, som den så konstigt heter, som det ofta är i amerikansk politik. Den är ju smått genial på att se till att få tillverkning till Nordamerika. Istället för att stötta en enskild spelare eller att satsa alla kort på att precis ett enda företag ska lyckas, så har de skapat en stark efterfrågan efter batterier producerade i Nordamerika och sen får marknaden lösa vilka som bygger dem. Här tycker jag att de kinesiska jättarna som CATL och andra, de har ju aviserat satsningar i Europa, men frågan är om vi i Europa, vill vi nöja oss med att tillverkningen ligger i Europa, så att jobben hamnar här, men att kontrollen egentligen är hos kinesiska företag till exempel.
Alfred – 1:00:26
Eller vill vi att det ska finnas en batterijätte som är helt europeisk rakt igenom? Och hur skapar man det bäst då?
Anders – 1:00:33
Det finns ju en hel del kinesiska bolag som vi upplever som europeiska, alltså Volvo är ju där till exempel. Tänker vi på Volvo på det sättet, det gör vi inte riktigt, i alla fall inte jag. Jag tänker att Volvo är ju inte farligt, tänker jag. Även om kinesiska staten.
Alfred – 1:00:47
Men jag tänker att den synen har väl förändrats ganska mycket sedan egentligen invasionen av Ukraina. Att det är så där. Det som förut kändes som att det spelar inte så stor roll om det är Kina-ägt, bara jobben är här. Men nu är det strategiskt, då behövs det ju, om man tänker i en förlängning att de här batterierna, det som driver våra pansarvagnar och så vidare. Ska man släppa det till främmande makt att ha kontrollen över det, även om fabriken ligger här? Eller kan man i så fall ta över den i så fall, om det skulle behövas?
Fabian – 1:01:18
Ja, det är ännu större än så. Batterierna kommer att vara en del av energipolitiken för att stabilisera elnät och göra så att man kan köra ödrift om det är så att det blir krig. Batterierna är ju nyckeln till hela den gröna omställningen någonstans. Det är så oerhört viktigt att vi får styr på detta och inte bara låter Kina vinna det. För det kommer att vara en jättemaktfaktor. Där tror jag ändå att Europas politiker förstår någonstans ändå.
Anders – 1:01:45
Europas politiker förstår det absolut. Men frågan är, vad har de för muskler? Hur snabbt kan de agera? Vi är ju ändå 24 länder, va?
Alfred – 1:01:55
28 länder tror jag.
Fabian – 1:01:56
Jag tror att de kommer att få ihop de här pengarna. De kommer att få ihop 7,5 miljarder eller något liknande för att kunna rädda bolaget just nu. Och sen kommer de att få gå med mössan i hand till europeiska politiker. Det tror jag är vad som kommer att hända här.
Alfred – 1:02:13
Om man får skicka ett önskemål, då tror jag. Europa har ju generellt inte velat dra igång handelskrig och så vidare. Så det har funnits mycket europeisk kritik mot den här utformningen av det amerikanska systemet. Men om vi inte kan påverka och förändra det, då tror jag nästan det behövs något liknande. Att det helt enkelt blir riktade subventioner i slutkonsumentledet till bilar som har komponenter som är byggda i Europa. Så att det blir en anledning till att bilarna som byggs i Europa också ska ha batterier som är tillverkade i Europa. För annars blir det svårt.
Anders – 1:02:41
Men det är ju svårt det här med subventioner och skatter och så. För det hanteras ju lokalt i de lokala länderna. Det var det jag var inne på. Det är 28 länder och inte ett stort land. I USA är det mycket lättare med en stark federal stat som kan ta sådana här beslut. Och Kina, inte minst, som ett enda parti och en gubbe som bestämmer.
Fabian – 1:02:58
Ja, det är ju helt sant. Jag vet inte om du ska säga att USA, den federala staten, är inte så här hemskt stark. Svenska staten är starkare som stat på många sätt.
Alfred – 1:03:08
Den har mer makt över de gemensamma reglerna än vad EU har.
Fabian – 1:03:12
Och över ett större land. Det är för många som har skin in the game. Det är för många inblandade för att man ska låta det här gå omkull. Det är så lätt att bli smittad av den där. Skellefteåborna har väl en sån där att det kommer aldrig att gå. Har inte de en sån sägning? Det är så lätt att bli smittad av det där.
Anders – 1:03:37
Det är den Skellefteåska andan som har stängt hela Norrfals.
Fabian – 1:03:40
Nej, det menar jag inte alls.
Anders – 1:03:42
Det kommer aldrig att gå.
Fabian – 1:03:44
Det som var så fint var ju att nu kommer det att gå för Skellefteå. Det var det som var så fint. Men någonstans kan vi alla bli lite smittade av den där. Vi tappar tilltron till att det kommer att gå. Det krävs lite grann. Tron kan försätta berg här också. Det finns profetier som blir självuppfyllande. Det gäller också att ha lite tilltro till att det här ska de reda ut utan att vara naiv.
Anders – 1:04:12
Trots Skellefteåborna så menar du att vi ändå ska.
Fabian – 1:04:15
Och att inte vara naiv samtidigt. Det är skitsvårt det här. Hur många människor var det som skakade på huvudet åt Elon Musk länge?
Alfred – 1:04:24
Det finns ju definitivt en vanlig mentalitet i Sverige att om någonting går åt skogen så vill man gärna vara tidig med att säga att det där skulle aldrig gå. Det blir många som är snabba att hänga på. För det finns ju en del spelare här som har haft mycket att förlora på att Northvolt lyckas med det de ska. Som har hållit på långt innan det började blåsa upp till kris. Som har hållit på att säga att det här är inte bra och så vidare. Vi har ju bevakat det en del tidigare kring att det finns incitament hos företagare i Skåne till exempel. Att det inte blir stor elkonsumtion uppe i norr. För då blir det dyrare el för dem och så vidare. De är ju snabba nu såklart på att tycka att det här var vad vi sa. Det här är en idiotisk satsning. Det här är inte en bra idé. Så sticker man hål på hela den gröna bubblan som man pratar om. För att det är helt enkelt svårt att bygga batterier. Snarare än att nu är det här företaget i utmanande väder. Det är strategiskt viktigt. Nu får vi hjälpa till och stötta och se till att det ska lösa sig.
Alfred – 1:05:19
Jag hoppas verkligen att Northvolt klarar den här krisen. Jag hoppas att ni får rätt i att de kommer ta sig igenom. Men jag tror att det finns en överhängande risk. Att det Northvolt som överlever och kommer ut på andra sidan kommer vara mycket mindre ambitiöst än det bygget vi hade föreställt oss.
Anders – 1:05:33
Det är väl helt säkert. De här storslagna planerna är ju redan skrotade. Då får de ju starta upp igen, ambitiösa projekt. Jag tycker det var en bra idé att Sverige köper in sig i Northvolt nu. Miljöpartiet. Nu är det låg värdering på det också, så det är en bra affär för säljbetalarna. Sannolikheten att de får igång cellproduktion är oerhört stor. De är ju redan igång.
Alfred – 1:05:55
Det är skönt. Du har ändrat åsikt om Miljöpartiet här och helt plötsligt Anders är för ett av deras förslag och så ska vi prata kärnkraft. Det är skönt att prata om det.
Anders – 1:06:02
Det är mycket positivt om Miljöpartiet.
Alfred – 1:06:05
Jag skojar med dig.
Fabian – 1:06:05
Det har vi inte hört. Det får du nog leta fram de klipp när de spelar i så fall.
Anders – 1:06:12
Ja, för vi ska prata kärnkraft och det här är en polariserande diskussion. Alfred, du konfronterade mig för några veckor sedan. Jag fick manuset precis innan programmet. Är du redo för kärnkraftsdiskussion? Jag var totalt oförberedd. Jag tänkte att jag ska läsa in mig på det här. Framförallt har vi pratat mycket om SMR, de här Small Modular Reactor, alltså små reaktorer som är väldigt mycket diskuterat nu i samhället. Så jag har faktiskt grävt ner mig ordentligt i den här materien och åkt och intervjuat en riktig expert på området. Ska vi ta och lyssna på det? Det talas mycket nu i samhället om kärnkraft och framförallt kanske diskussionerna går runt framtidens sätt att bygga kärnkraft med små modulära reaktorer, SMR. Och i Sverige har vi nu en alldeles egen kärnkraftsbyggare som ritar och planerar Sveriges första SMR, Blykalla. Halloj, var är Jacob? Elias heter jag. Ja, jag sökte Jacob. Jacob sitter upptagen inom säkert några fem minuter. Om du väntar här så kommer det ut en lång man ur den golven.
Jakob Stenman – 1:07:23
Vill du ha en kaffe eller något?
Anders – 1:07:25
Jättegärna. Men vad kan vi i Sverige egentligen om att bygga kärnkraft? Ganska mycket faktiskt. På 70 och 80-talet var Sverige väldigt framgångsrika kärnkraftsbyggare. Efter andra världskriget sågs kärntekniken som framtidens lösning för att producera stora mängder billig energi och Sverige låg långt fram. Svenska Asea Atom ritade och byggde totalt 11 kärnreaktorer och svensk kärnkraft lyfts än idag fram i världen som extremt kostnadseffektiv att bygga och punktlig när det gäller att hålla tids och kostnadsramar. Men olyckan i kärnkraftverket i Harrisburg och Tjernobylolyckan 86 gjorde opinionen rädd och orolig för kärnkraft. Sammanblandningen med atombomber gjorde inte saken bättre och i Sverige bestämde sig Ingvar Carlsons regering med Birgitta Dahl som minister för energifrågor att det skulle vara slut på kärnkraft i Sverige. Den 1 februari 1987 trädde den uppdaterade lagen om kärnteknisk verksamhet i kraft. Lagen sa Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor.
Anders – 1:08:48
Det blev alltså olagligt att ens räkna på ny kärnkraft i Sverige. Den som satte sig med papper och penna för att planera ny kärnkraft i Sverige kunde räkna med fängelse motsvarande vållande till annans död. Men nu har vindarna vänt och hos Blykalla råder optimistisk stämning.
Jakob Stenman – 1:09:09
Jag heter Jacob Stenman och jag är VD på Blykalla.
Anders – 1:09:12
På ett kontor på Sveavägen i Stockholm sitter ett 40-tal pionjärer inom svensk SMR-teknik.
Jakob Stenman – 1:09:19
Vi är ett ingenjörsbolag. Vi har designat en ny typ av reaktor som vi kallar Sealer, Swedish Lead-cooled Reactor. Det vi gör är att bygga sealers, tusen stycken, de närmaste 25 åren och sälja dem över världen. Vattenfall håller på att titta på att bygga ut ringhals och tillföra upp till 2,5 gigawatt där. Där tittar man på klassisk gammeldags teknik, så kallad lättvattenteknik. Den tekniken som vi har bygger inte på vatten eller lättvatten utan bygger på flytande metall, nämligen bly i vårt fall, som vi tror är ett mycket bättre kylmedel på mer objektiva grunder. Men eftersom världen har jobbat med vatten som kylmedel under väldigt lång tid så kommer det ta, misstänker vi, tio år eller mer innan alla stora energibolag tittar på andra lösningar. Vi ser att vi bygger det man kan kalla en riktig SMR. Det är lite kul och kanske lite förvånande att många av de bolagen som säger att de bygger SMR, deras produkter är inte små eller modulära. SMR står för Small and Modular. Ni får fråga deras marknadsföringsteam hur de lyckas komma undan med att kalla det SMR.
Jakob Stenman – 1:10:23
Men vi har enhet som faktiskt är små och dessutom modulära.
Anders – 1:10:26
Vad betyder små i det här sammanhanget?
Jakob Stenman – 1:10:28
Man kan både syfta på effekten och storleken. Jag tror att när andra säger att vi bygger SMR och de är lika stora fysiskt, då menar de säkert att de är lika stora fysiskt som konventionell kärnkraft men de är mindre effekt. Man får ut mindre el av dem. Det är väl det man tänker på som small. Men vi har enhet som både är fysiskt mycket mindre och därmed mycket lättare att bygga men som också förstås ger mindre el.
Anders – 1:10:51
Så när man pratar om SMR så är det fortfarande jättestora reaktorbyggnader men de producerar mindre el. Det är det som är small för andra.
Jakob Stenman – 1:10:59
Exakt så.
Anders – 1:11:00
Okej. Men vad är det som ni menar att ni har kommit på som man inte har gjort tidigare? Det här med flytande bly förstår jag att ni gör.
Jakob Stenman – 1:11:09
Ja men precis. Det kan man säga är grunden för det som vår teknik. Det är många som under de sista 30 åren har tittat på hur man kyler kärnreaktioner. För det svåra är egentligen inte att klyva atomer. Det har vi känt till i 70-80 år hur man gör. Men det intressanta är hur har man ett kylmedel som dels för bort värmen så man har nytta av den här värmen som frigörs när man klyver atomkärnor. Så man kan driva en turbin och få el och allt det här. Men dessutom måste man kyla ner processen så att den inte skenar. Och då använder man ett kylmedel. Historiskt sett har man ofta använt vatten. Men vatten har ganska dålig värmeöverföringsförmåga så det är inte så effektivt kylmedel. Dessutom kokar ju vatten som bekant vid 100 grader. Trycksätter man det så kokar det kanske vid 300 grader. Vi använder ett kylmedel, bly, en flytande metall som kokar vid 1700 grader. Vilket innebär att vi har en helt annan säkerhetsprofil och vi slipper oroa oss för att det kan koka bort. Vilket också gör att man kan bygga en mycket mindre reaktor och en mycket enklare reaktor på många sätt.
Anders – 1:12:08
Det är ändå två system med blyet som hettas av själva reaktorhärden och sen värmer det i sin tur vatten som driver en ångturbin på något sätt.
Jakob Stenman – 1:12:18
Ja exakt, det stämmer. Så när vi pratar om att vi har bly så tänker vi på den primära loopen där själva fissionsreaktionen sker. Det är den som är blykyld. Sen precis som du säger, den sekundära loopen är vatten som i alla andra kraftverk.
Anders – 1:12:32
När tänker ni att ni ska kunna ha en sådan här produkt på marknaden?
Jakob Stenman – 1:12:36
Vi vill bygga en testreaktor nu i Oskarshamn. Hoppas kunna sätta spaden i marken de närmaste månaderna. Den är inte nukleär utan det är en elektrisk testreaktor. Sen hoppas vi att vara klara med en första reaktor innan årtiondet är slut.
Anders – 1:12:50
Vad menar du med att det är en elektrisk reaktor och inte nukleär?
Jakob Stenman – 1:12:52
Den första här, syftet med den är inte att klyva atomer. Det är ganska well understood vad som händer när man klyver en atom. Det kräver mycket mer licens, tillstånd och är en mycket dyrare att bygga en reaktor där man faktiskt ska bedriva riktig atomklyvning. Det vi vill göra med den första reaktorn är bara att se vad som händer när man har frigjort den här värmen som sker vid atomklyvning. Därför värmer vi upp låtsashärden till rätt temperatur och sen testar vi säkerhetssystemen. Om det sker worst case scenario, motsvarande som i Fukushima där en tsunami slog ut pumparna. Hur hanterar man en sådan situation? Hur kan man få reaktorn att stanna på ett säkert sätt? Så vi testar säkerhetssystemen, vi testar vissa nyckelkomponenter, vi testar materialet som reaktorn är byggd av och så vidare. Och då gör vi det utan någon kärnklyvning.
Anders – 1:13:43
Vad är det som ska testas? Vad är svårigheterna här?
Jakob Stenman – 1:13:45
En klassisk svårighet, för bly har ju som jag var inne på många fördelar. Det har väldigt hög kokpunkt, väldigt hög värmeuppföringsförmåga och så vidare. Det ger också, och en tredje fördel är att när man efter Fukushima så lärde sig hela världen att man skulle kunna stänga av en reaktor utan att vara beroende av extern strömförsörjning. För det var det som tsunamin slog ut. Och gör man det här med vatten, vatten har ju en väldigt låg densitet som bekant jämfört med mycket annat, och då måste man ha ett väldigt hög skorsten eller ett väldigt högt kärl för att kunna få en naturlig cirkulation av kylmedlet. så att man utan pumpar kan kyla ner härden. Och det är då man får de här 20-25 meter höga tonen. Med vår teknik och med bly, bly har väldigt hög densitet. Det är väldigt stor skillnad i densitet på kallt och varmt bly, vilket innebär att man med hjälp av termodynamik får en naturlig cirkulation av kylmedlet i kärlet, i ett väldigt kompakt kärl. Så även om det bara är 5-6 meter högt så kan man fortfarande kyla ner härden av sig själv.
Jakob Stenman – 1:14:41
Så det är ytterligare en fördel med bly. Tillbaka till utmaningar. Den största utmaningen med bly som kylmedel är att det är väldigt korrosivt. Det vill säga det rostar sönder stålet typiskt, om du använder vanligt stål. Så därför gör vi inte det, därför har vi utvecklat nytt material som kan hantera bly i de här temperaturerna.
Anders – 1:14:58
Är det ni som har kommit på det här från början eller? Jag menar man har ändå hållit på med kärnkraft i, vad är det, 70 år eller något sånt där? Har man inte tänkt på det här innan?
Jakob Stenman – 1:15:05
Det har man och det har funnits ett program med militära atomdrivna ubåtar sedan 60-talet i dåvarande Sovjetunionen där man använde just flytande blyreaktorer. Och det här var något som man lade väldigt mycket tid och pengar på. Jag hörde något rykte om att Sovjetunionen satsade mer på att utveckla blykilda ubåtar än de satsade på sitt månprogram. Sen kom de i och för sig inte till månen heller. Men det var fortfarande en enorm miljardsatsning på den tiden. Och när Sovjetunionen föll samman och man försökte närma sig väst så kan man säga att man sålde eller bjöd in väst att ta del av de här resultaten som man lärt sig under 40 års experimenterande. Och vår grundare Janne Wallenius som var en ung post-doc var på konferenser, tog del av de här forskningsresultaten och beslöt sig för att starta ett bolag i väst. Eller först forska och sen starta ett bolag för att kunna ta det här vidare.
Anders – 1:16:01
Om vi nu ska bygga ny kärnkraft i Sverige under de kommande åren, kommer ni ha en roll i den kärnkraftsutbyggnaden på något sätt?
Jakob Stenman – 1:16:08
Jo, det hoppas jag absolut. Jag tror att Sverige kommer att bygga med befintlig läggarteknik på samma sätt som på 80-talet. Det här är en konstruktiv bransch. Det är klart att jag fattar att man vill bygga med något som man vet är beprövat, som operatörerna är erfarenhet av, som reglermyndigheterna är erfarenhet av. Men jag tror också att det är väldigt viktigt att man ser till att få till stånd innovation även i den här branschen. Och det som vi kan bidra med. Vi tror att vi kan bygga snabbare, vi kan bygga billigare, vi kan använda kraftverk eller vi kan använda kärnkraft till mer användningsområden. Till exempel vätgasproduktion, inte bara för elproduktion. Och vi kan också se till att återanvända bränslet. Så de här fyra fördelarna med befintlig kärnkraft, bygga snabbare, bygga billigare, använda till vätgasproduktion och dessutom återanvända bränslet så att det blir mer långsiktigt hållbart. Det är fördelar som jag tror man kommer att tycka är viktigare och viktigare. Så vi tror absolut att vi har en roll att spela i det här.
Anders – 1:17:03
Och du säger att er reaktor är liten. Vad är liten i sammanhanget? Hur stor blir en sån här reaktor?
Jakob Stenman – 1:17:08
Vår reaktor kommer att vara 5-6-7 meter hög och ungefär 5 meter i diameter. Det är ett tvåvåningshus till skillnad från dagens vattenkylareaktorer som är 20-25 meter höga.
Anders – 1:17:21
Och ett av löftena med de här SMR-reaktorerna är att man ska kunna massproducera dem för att på så sätt få ner kostnaden. Hur tänker ni där?
Jakob Stenman – 1:17:28
Det är precis så. Tittar man på andra branscher, en anledning att Vestas som är vindturbiner, att deras vindturbiner kostar 90% mindre idag än för 20 år sedan är för att de har massproducerat. De har stått i fabriker och gjort samma turbinblad om och om igen. Och man lär sig ju, det är ju lärarkurvan. Helt plötsligt så blir man mycket bättre på processen, mycket bättre på att köpa in, mycket bättre på att tillverka. Och vi vill att kärnteknikområdet ska ha samma typ av utveckling. Att bygga kärnkraftverk har varit ett enormt skräddarsytt byggprojekt. Det är därför man ser alla projekten som har blivit oerhört försenade. Och det är ju för att det är väldigt svårt med gigaprojekt. Har du 10 000 gubbar och gummor som skickar sin avlägsen lansänd i tio år och ska bygga något som aldrig har byggts förr, aldrig samarbetat ihop tidigare. Och sen ska man följa ett ganttschema som är 30 meter långt och varje gubbe eller gumma måste varje dag göra exakt rätt uppgift på exakt rätt tid, annars blir allting försenat. Det är klart att det är krångligt.
Jakob Stenman – 1:18:21
Vi vill göra något som är fabriksprocess på samma sätt som att bygga en bil eller en cykel eller vad som helst, ett skrivbord i en fabrik. Där man har mycket färre saker som kan hända, där man följer samma process och där man ser till att hela tiden förbättra och utveckla processen.
Alfred – 1:18:38
Det är superspännande med de här sms-lektorerna. Det är grymt att få lära sig mer om dem. Men Anders, det här med. Det hölls ju ändå en folkomröstning om kärnkraft. Det var väl inte Ingvar Carlsson själv som bestämde att vi skulle inte ha kärnkraft längre? Varför har du inte nämnt folkomröstningen?
Anders – 1:18:54
Nej, men folkomröstningen var 1980 och Tjernobyl var 1986 i april. Och direkt efter Tjernobylolyckan så trummade man snabbt igenom den här lagstiftningen och den trädde i kraft 1987. Så den här väldigt tuffa lagen kom som en direktrespons på Tjernobylolyckan. För kärnkraftsomröstningen 1980, det var ju tre olika linjer där linje ett och två var exakt samma. Det handlar om att vi ska avveckla kärnkraften. Vi ska satsa på de tolv reaktorer som vi då vid den tiden hade och som planerades. Medan linje tre var nej till kärnkraft. Så alla tre var nej till kärnkraft. Så det fanns ju ingen ja till kärnkraft.
Fabian – 1:19:34
Man kan ha en hel del åsikter om hur den där folkomröstningen utformades, måste jag säga. Och sen också det här med att ha ett förbud för forskning som sjuk jäkla grej. Vad är det om? Förbjuda forskning? Det är nästan yttrandefrihetshämmande.
Anders – 1:19:48
Grejen är att det var ju inte förbud. Det missuppfattas ofta den där lagen. Det var inte förbjudet mot forskning, utan det var förbud mot forskning som syftar till att det ska byggas fler reaktorer i Sverige. Det är ju ganska brett. Det är så otydligt det där. Man vågade inte forska. Det var det som hände till slut. Det var därför man sen ryckte upp den där lagen. För det blir ju livsfarligt. Man forskar ju inte ens på att utöka säkerheten på de reaktorerna vi hade.
Fabian – 1:20:15
Jag hade en rolig diskussion med Richard Nordin som är vän av podden och Centerpartiets klimat och energipolitiska talesperson. Jag pratade lite om SMR och han sa att de här SMR är ganska stora för att vara små. Men de som du intervjuar nu, de verkar ju verkligen vilja bygga små SMR verkar det som.
Anders – 1:20:40
Ja, och problemet är så som jag förstår det när jag pratar med Jacob där, att problemet är att de måste vara stora. Därför att för att kyla de här med vanligt vatten så går det åt väldigt mycket yta. Men med den här flytande blylösningen så kan man ha väldigt små reaktorer. Vi behöver inte alls samma yta för kylningen.
Fabian – 1:21:01
Det är så spännande det här med blyn. När det ändrar aggregationstillstånd och blir stelt, expanderar inte det då? Så att rören blir. Jag har mycket funderingar kring just att köra bly i.
Anders – 1:21:13
Vi får inte fråga honom igen, men jag tror att det går åt andra hållet.
Fabian – 1:21:16
De kan inte ha maskinen kall heller. För att om den någonsin blir kall, då stelnar det. Då kan de inte pumpa runt blyet.
Anders – 1:21:21
Det är bara bra.
Alfred – 1:21:22
Men de flesta ämnen krymper väl när de blir fasta. Vatten är väl en av få.
Anders – 1:21:27
Ja, så kan det vara.
Fabian – 1:21:29
Men alldeles oavsett så måste den ju aldrig gå kall. Då går den sönder.
Anders – 1:21:33
Det har de säkert en lösning för. Men det är ju inte ett problem. Problemet är om den går varm. Eller hur? Det är ju det. Att ha en självsläckande variant. Det är det viktiga någonstans.
Alfred – 1:21:42
Ja, det är ju fascinerande. Alla de här olika reaktordesignerna som har funnits genom åren har i olika grad försökt ha någon form av, om det går åt skogen, om vi inte kan tillföra något, kan vi få dem att passivt stanna av säkert, utan att det blir en härdsmälta eller någon form av explosion. Det känns ju coolt om de har lyckats lösa det här och få till det så kompakt som de kan få med blyet. Men det lät ju som att det kommer behövas rätt mycket tester för att se till att det där nya stålmaterialet klarar av att inte korrodera.
Anders – 1:22:18
Men de har faktiskt hållit på ganska länge. De startade 2013. Så de har hållit på i 11 år redan och det de har gjort är just tagit fram de här nya materialen. Så det är inte första gången de testar det här, utan de har gjort jättemycket experiment. Så det de gör nu är första gången de bygger en fullskalig reaktor. Så de är mycket närmare än vad man kanske får intryck av här. Men tror ni tiden är mogen för startupbolaget kärnkraftsbranschen? Det här är ju så otroligt konventionellt och traditionellt.
Fabian – 1:22:47
Jag hoppas det. Människor är ju som sagt inte gjorda för stora projekt och det är ju därför de här små teamen ofta kan verkligen försätta berg. i. Och jag menar också det här med att de här SMR är ju ändå som tvåvåningshus, så små är de inte. Men det är ändå väldigt tilltalande att ha små enheter som kan repeteras. För mig makes a lot of sense. Även om de kanske inte är lika effektiva så borde det bli mycket billigare att massproducera dem. Alltså i teorin så checkar det här mina boxar.
Anders – 1:23:17
Men så fort man massproducerar så blir det ju en helt annan kostnad.
Alfred – 1:23:20
Jag gillar verkligen den här, jag tror att man brukar ju ofta tänka när man ska starta ett bolag, är tajmingen rätt? Är det för tidigt eller redan för sent? De flesta stora bra idéer, de har så här, det är två år ungefär som finns som är deras fönster. Är man tidigare än så så är det för tidigt och då är det svårt att få den finansiering som krävs och så vidare. Det kommer att kosta mer för att man gör det för tidigt. Och gör man det för sent så är det för sent. Det är rätt uppenbart. Om de har hållit på sedan 2013, det är så här, jäklar vilken tur de har haft. För det är ju tveklöst att de har optimal tajming nu när det verkligen finns en investeringsvilja i det här. Så det är ju väldigt framsynt eller bara flax. Oavsett så tror jag att det är bra tajming för dem nu. En sak som verkligen tilltalar mig med den här blydesignen, ett av de starkaste argumenten som jag hört är varför kärnkraft inte kan vara den globala lösningen på det här problemet. Det kommer faktiskt från ett av de här instituten som Tony Seba, som ni har pratat om för länge sedan i podden.
Alfred – 1:24:15
Han är futurist och har fått många rätt i sina förutsägelser om framtiden. De har hållit på att prata om kärnkraft och har inte trott på den som global lösning. Ett av de stora problem som de har lyft med varför det inte kan bli så, varför vi måste få de andra alternativen som vi kan föreställa oss till kärnkraft att funka ändå, det är att konventionell kärnkraft tar väldigt mycket vatten. Till exempel om man ska kyla en reaktor så krävs det mycket vatten och även om man kan rena det och återföra det. En sak som hände i Frankrike när det var torka häromåret till exempel, var att man fick dra ner effekten på kärnkraften för att det var för lågt vattenstånd i floderna. Så man kan inte ta så mycket vatten som kärnkraftsreaktorerna behövde utan att man skulle återföra det och det blev alldeles för varmt i floden, vilket skulle förstöra allt liv och så vidare. Deras poäng från Tony Sebas institut är att på väldigt många håll i världen så finns inte vattenförutsättningarna för att kunna köra konventionell kärnkraft, vilket gör att vi måste ha till en energilösning för de länderna som inte kan vara den här kärnkraftsdesignen.
Alfred – 1:25:11
Och därmed så måste man ändå få alternativet att funka och om alternativet funkar, då är det lika bra att göra det även i västvärlden där vi har tillräckligt med vatten för kärnkraft.
Fabian – 1:25:20
Men ligger alla kärnkraftverk då vid vattenreservoarer?
Anders – 1:25:23
Nej, de ligger vid havet.
Fabian – 1:25:25
Vid hav eller sjöar?
Alfred – 1:25:26
Vid hav eller sjöar.
Anders – 1:25:29
Det är ju bara de som måste det. Om man tittar på Tjernobyl, det är ju bara för att Ukraina. Eller förresten de hade ju.
Fabian – 1:25:36
Kanske ett dåligt exempel på en väl fungerande kärnkraftslösning.
Anders – 1:25:40
De bygger ju vid havet. Det var ju problemet med Fukushima, att det blev en tsunami och så blev de helt overfloded.
Alfred – 1:25:45
Ja, men jag tror att de vill gärna ha sötvatten snarare än saltvatten som kylmedel. Det är väl ofta vid havet som man kan släppa ut i havet, för då behöver man inte bry sig om temperaturförändringen på samma sätt. Eftersom det är en mycket större reservoar. Om man ska återföra kylvattnet i floden, då kan man höja temperaturen mycket mer. Om det är mindre reservoar som man släpper ut i. Oavsett, jag har inte hunnit kolla. Det är från Tony Seba och det gänget, så de brukar veta vad de pratar om. Jag har inte hunnit kolla upp om de har rätt i det. Men hela det problemet kan man tänka att den här reaktorn går runt. Om man då har bly i det här istället. För det enda vattnet som man ska till här, det är det man vill koka bort för att producera elen.
Fabian – 1:26:24
Fast du måste ju kunna kyla det mot någonting. Även om du har bly så måste du fortfarande ha reservoar där du kyler mot.
Anders – 1:26:30
Du kyler det i luften. Det är det han pratar om här i inslaget. Att du har mindre skorsten och så cirkulerar det och så har du luftkyl. Det är därför kärnkraftverken, du har sett de där stora ikoniska skorstenen.
Fabian – 1:26:43
Amerikanerna har ju framförallt dem. Men okej, så de som inte kyler på vatten, de kyler så då?
Anders – 1:26:49
Nej, man kyler vattnet genom att snurra.
Fabian – 1:26:53
Det förstår jag. Men de som inte kyler mot en vattenreservoar, de behöver ha de stora skorstenarna då?
Alfred – 1:26:58
Vi är ute på djupt vatten här. Vi skulle behöva följa upp med experterna om det är så. Både validiteten i det argumentet som jag tog upp och om blyreaktorn verkligen är en lösning på det. Men det är väl tänkbart så ändå. Jag ser framför mig att den här tekniken skulle kunna använda mycket mindre kylvatten och därför vara gångbar på ställen där det inte finns samma stora tillgång på sötvatten.
Anders – 1:27:19
Blyreaktorn är definitivt en potentiell lösning på det problemet. Deras utmaning handlar möjligen om korrosion och att de kanske har svårt att få det här att fungera i praktiken. Det är ju ny innovation här runt det här materialet för att slippa korrosion. Det är det som är nyckeln till att det här ska lyckas. Något att nämna också, det här är generation fyra kärnkraft och för att det alls ska få klassificeras som generation fyra kärnkraft, så måste bränslet kunna återanvändas och det kan man göra här.
Fabian – 1:27:49
Det kändes som att han sa nästan ingenting om det och det känns som en ganska stor sak och då kändes det för mig lite grann som en box som de måste bocka av i en PowerPoint-prestation när de pitchade här. Det där hade man velat höra lite mer om.
Anders – 1:28:03
Det är en väldigt stor sak att bränslet kan återanvändas och det han nämner att det här görs redan idag men det är dyrt. Det stämmer väl och det här är så att för att kärnkraftverk överhuvudtaget eller kärnkraftverk ska kallas generation fyra så måste man kunna återanvända bränslet och ska göra det också. Faktum är att man vill att man ska återanvända bränslet så pass många gånger att man i stort sett har blivit av med alla de här långlivade.
Alfred – 1:28:29
Just det, så halveringstiden är det som till slut kommer ur när man är klar med bränslet. Det är mycket kortare så att säga.
Anders – 1:28:34
Precis, så poängen är att man ska vara nere på 200-300 år. Ea säger att man ska återanvända det här radioaktiva materialet fram till den är radioaktiv bara 200-300 år och sen ska det kunna deponeras utan radioaktivitet.
Alfred – 1:28:51
Du var ju mycket bättre än mig, så du har spelat in det här i förväg och jag har fått chansen att lyssna. En av följdfrågorna som jag verkligen undrade var, vad tycker han om att vi håller på att börja gräva ner vårt kärnavfall? Att vi precis när vi är på upploppsrakan, så håller vi på att sätta igång planerna för slutförvar för den här 100 000 år förvaringen för konventionellt kärnavfall.
Anders – 1:29:12
Jag mejlade faktiskt den frågan, jag hann inte få svar till när vi spelade in det här programmet, men det låter ju som hål i huvudet när vi kan återanvända det här i nästa generations kärnkraft.
Alfred – 1:29:20
Ja exakt, man återanvänder det så man får ut mer energi, lönsamt som han säger och dessutom så blir man av med problemet att det ska lagras i 100 000 år. Det känns ju som ett bättre alternativ än att försöka förvara.
Anders – 1:29:30
Jag tror att mycket, för det har hänt så himla mycket på kärnkraftsområdet, men vi sitter kvar med väldigt mycket av den här 80-tals retoriken, att det ska lagras i miljarder år och det är livsfarligt och så vidare. Men det har hänt så mycket som inte har varit uppe i debatten, för att vi har haft i alla fall ett halvt tankeförbud runt kärnkraft, så att det har inte riktigt fått någon chans. Ska vi lyssna på del två av det här, som är lite mer politiskt och så får vi se hur diskussionen urartar sig då.
Fabian – 1:29:58
Ja, vi får se.
Anders – 1:29:58
Lagen som 1987 satte tvärstopp för ny svensk kärnkraft kallades nedsättande för Tankeförbudet om kärnkraft. 2005 insåg regeringen Persson att den lagen hämmat forskning om förbättrad kärnsäkerhet och dessutom var tveksam utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den 1 juli 2006 slopades lagparagrafen som blockerat svensk kärnkraft under nästan 20 år men industrin hade under den tiden förlorat mycket kompetens. Hur ska vi i Sverige kunna bygga ny kärnkraft när industrin slagits i spillror och med den folkliga opinionen som oroat sig för kärnkraftsolyckor kommer det vara möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige? Jacob Stedman igen.
Jakob Stenman – 1:30:44
Många som byggde kärnkraften på 80-talet är ju pensionerade idag förstås, så är det ju på många håll i väst. Att projekten blivit försenade i väst, Flammanville i Frankrike, Orkolutu och så vidare i Finland, Hickley Point i Storbritannien. Det har nog mer att göra med sättet man har byggt på, just att man saknar specifik kompetens. Sättet som vi vill bygga kärnkraft på är att bygga småskalig kärnkraft som har helt andra utmaningar men också helt andra möjligheter. De här jätteprojekten som vi sett försenas och försenas och försenas.
Anders – 1:31:15
Vi var ju väldigt duktiga på att bygga kärnkraft tidigare men mycket av den kompetensen har ju gått förlorad. Kommer vi kunna komma tillbaka dit att vi är världsledande på kärnkraft tror du?
Jakob Stenman – 1:31:24
Det hoppas jag. Jag tror att det här är viktigare och viktigare för Sverige. Och får bara ta en parallell. För fem år sedan var ju alla ganska chilla med att 90% av världens avancerade halvledare tillverkades 10 mil från Kinas kust. Idag är det ganska många som tänker att det här skulle kunna bli ett problem. Det kanske är så att Europa ska ha rådighet över en sån strategisk teknologi. Jag upplever att man landar till exakt samma sak nu med kärnkraft. Att industrin har tillgång till billigare och pålitlig el. Det är en förutsättning för Sveriges välstånd. För att industrin ska ha det så måste man kunna bygga ny elproduktion. Och då måste Sverige ha kontroll på den här strategiska infrastrukturen som elproduktion ändå är. Och då blir det väldigt viktigt att ha kompetens i Sverige för att bygga ny kärnkraft. Så jag upplever väldigt starkt politiskt stöd för den tanken. Sen kan man ha olika åsikter om hur det här ska göras. Är det underleverantörer som ska vara i Sverige? Är det en reaktortillverkare?
Jakob Stenman – 1:32:17
Är det bränsleproduktion? Vad gör man i värdekedjan i Sverige? Men jag upplever att det finns ett enormt starkt stöd för att Sverige ska ha en mer framträdande roll i att kunna bygga ny kärnkraft.
Anders – 1:32:28
Hur är marknaden för kärnkraft? Vi vet ju hur det snackas i Sverige. Men hur ser det ut i andra länder? För det här är ju någonting för världen i er marknad här förstås.
Jakob Stenman – 1:32:36
Det är ju en fantastisk fokus på att bygga ny kärnkraft i världen. I december på ett toppmöte i Dubai så kom 22 världsledare överens om att man skulle gå från dagens 300 gigawatt av installerad effekt till 900 gigawatt. Man ska alltså tredubbla den globala mängden kärnkraft som finns. Så det är mer när man byggt på hela 1900-talet ska man bygga kommande 25 år.
Anders – 1:32:58
Efter Tjernobyl på 80-talet så blev det ett väldigt folkligt motstånd mot kärnkraft. Och det har lanslagit mycket av kärnkraftsutbyggnaden efter det i hela världen. Hur tänker ni runt det och folklig opinionen?
Jakob Stenman – 1:33:12
Det är ju en energislag eller en kraftslag som förstås drivs mycket av opinionen. Vi har alla sett Johan Renks HBO-serie. Som kanske egentligen är mer en dom över ett totalitärt systems förmåga att hantera katastrofer. Men det är klart att det är någonting som det är viktigt att allmänheten känner förtroende för. Nu är det så i Sverige att 60% av svenska folket är väldigt positiva till ny kärnkraft. Så det finns ju en stor insikt att det här är det säkraste sättet att producera el på. Jag sa i någon intervju häromdagen att kärnkraft är säkrare än alla andra sätt att producera el på. Möjligtvis med undantag för solkraft. Att ingen har dött av solkraft. Och sen skrev någon in och sa att det är fel att det är massa människor som trillar av taket när de ska installera sina solpaneler och dör. Så solkraft är minsann också dödsfall. Och tittar man på statistik och data så är det färre som omkommit av kärnkraft än något annat kraftslag i världen. Även om man beräknar med sekundära effekter av Tjernobyl.
Jakob Stenman – 1:34:08
Det är ingen annan olycka i världen av civil kärnkraft som har lett till dödsfall överhuvudtaget. Fukushima ledde till att 100 000 människor omkom av tsunamin. Men ingen avstrålning. Sen var det en jättestor olycka som hade en jättestor ekonomisk påverkan som var fruktansvärd. Och det var en enorm katastrof. Men ingen dog av strålning. Så det är ganska viktigt att ta med sig det här att kärnkraft är oerhört säker idag.
Anders – 1:34:31
Men samtidigt, de största motargumenten handlar ju om kostnader. Nu påstås det i debatten att det är billigare att bygga vindkraft och solenergi och att det är dumt att satsa på kärnkraft. Hur är det med kostnaden egentligen?
Jakob Stenman – 1:34:45
Det är lite krångligt med elmarknaden men det som är billigast för varje enskild installation är inte alltid billigast för hela systemet. Och det stämmer att bygga, om jag skulle köpa in solpaneler eller om jag skulle köpa in ett vindkraftverk och montera i liten skala eller halvsolskala. Så kostnaden för det per kilowattimme är lägre än för i stort sett allt annat. Men det innebär inte att det skalar. Så för det första, om alla skulle köpa in vindkraftverk och bygga ut det så skulle priserna ganska snabbt dras ner till negativa. Vilket ju har hänt på många håll. När det blåser på ett håll så blåser det på andra håll. Då finns det så oerhört mycket kapacitet just då så då trycks priserna ner och blir noll eller negativa. Vilket innebär att alla vindkraftsägare förlorar. Så vindkraft var en mycket bättre investering tidigare innan det blev de här effekterna. Och när vinden slutar blåsa på ett ställe slutar det ofta blåsa på andra ställen. Och då har man ingen nytta av vindkraften just då. Om man inte har energilagring som kräver, skulle man bygga så mycket energilagring att man kan bara ha vindkraft och solkraft skulle det vara oerhört mycket dyrare än dagens kärnkraft. Det är de flesta bedömare ganska eniga om.
Anders – 1:35:50
Fast det är ju med dagens priser ändå. Man pratar om att vi har en överproduktion nu av batterier. Det projekteras och planeras batterifabriker över hela världen. Om vi tittar på 30-40-50 års horisont är det inte rimligt att anta att energilagring då är väldigt billigt?
Jakob Stenman – 1:36:05
Batterier är ju en lösning på energilagring på kort sikt. Du kan ju inte lagra el som produceras i juni till december när det verkligen behövs.
Anders – 1:36:12
Problemet med vindkraft är ju bara just den kortsiktiga lagringen.
Jakob Stenman – 1:36:15
Perioden av elproduktion under vintern är ju annorlunda än på sommaren. Du kommer ju ha mycket större behov av el på vintern än på sommaren eftersom du inte har någon uppvärmning på sommaren på samma sätt. Så då skulle du behöva dimensionera systemet för att kunna hantera vintrar. Vilket skulle vara också väldigt dyrt jämfört med alternativet att ha ett system som rullar på. Vi tror också att det är bra med andra kraftslag. Jag jobbade tidigare, jag var konsult och jobbade med vindkraftutbyggnad bland annat. Jag tror att vindkraft är en viktig del av systemet. Intermittent kraft bidrar till låga priser vissa delar på dygnet, vilket är jättebra för elförbrukare. För mig handlar det inte om att ett kraftslag skulle dominera. Men jag tror att de flesta aktörer pekar på att man måste ha kärnkraft i mixen tillsammans med vindkraft och sol. Dessutom är det så att man inte behöver ta våtord för det. Utan tittar man på internationella energiorganets beräkningar och massa olika statliga prognoser i Sverige så pekar i stort sett allting på att det blir mycket billigare att ha kärnkraft i mixen än om man bara skulle ha förnyelsebart.
Anders – 1:37:13
Men hur är det med era reaktorer då? För problemet med avfall och lagring av avfall och så, det finns ju kvar. Hur hanterar ni det?
Jakob Stenman – 1:37:20
Just avfall är ju en utmaning med kärnkraft. Som allt i livet så har kärnkraft massa starka sidor och det har utmaningar. Avfall är ju en av de utmaningarna. Det som är väldigt kul och väldigt viktigt med vår teknik är att vi kan använda vårt eget avfall om igen. Så man behöver inte bryta lika mycket nytt uran och man behöver inte gräva ner lika mycket använt avfall utan man kan stoppa in det i nästa generation reaktorer igen till stor del.
Anders – 1:37:46
Hur går det till att du återanvänder kärnbränslet?
Jakob Stenman – 1:37:50
Det går att göra idag. Det görs i vissa länder. Frankrike till exempel har en princip att man vill återanvända kärnbränsle så därför gör man det. Det är dock inte alls lönsamt rent företagsekonomiskt och därför har man i Sverige valt att göra det som är mer kostnadseffektivt i samhället vilket är att deponera uttjänt bränsle. Men med vår teknik så blir det mer fissilt material efter man använt bränslet vilket gör att man kan köra in det igen i reaktorn och då ha företagsekonomisk och samhällsekonomisk nytta av att återanvända bränslet.
Anders – 1:38:23
Så när de här reaktorerna är i full gång, hur många reaktorer behöver du för att kunna ersätta en konventionell jättereaktor?
Jakob Stenman – 1:38:30
Ungefär 25 stycken om det är en för de största.
Anders – 1:38:32
Och hur kommer kostnaden bli med att köpa in era reaktorer framför att bygga en konventionell reaktor?
Jakob Stenman – 1:38:37
Vi brukar säga att vi levererar 3%, alltså en trettiondel av den totala effekten till 2% av kostnaden. Så vi räknar med att vara ungefär en tredjedel lägre i livstidskostnaden än dagens nybyggda kärnkraft.
Anders – 1:38:54
Och tänker ni att era reaktorer ska stå på sajter där det redan finns kärnkraftverk eller tänker ni att de här ska kunna spridas ut och ställas ute på platser där det inte har funnits kärnkraft tidigare?
Jakob Stenman – 1:39:05
Båda delar. Jag tror att det är väldigt logiskt att bygga ut de här sajterna som finns idag, som Vattenfall bygger ut till exempel i Ringhals. Men tittar man på hur nätsituationen är på stora delar av Sverige så finns det ett behov av att bygga lokal elproduktion idag. Det kan man säga är olyckligt. Hade vi haft ett perfekt nät hade man kunnat bygga ut allt i Ringhals och sen hade industrier i Norrland eller Mellansverige fått den effekt de behöver. Men så är det ju inte. Pratade med en regionsfari till exempel där landshövdingen har sagt att man har tackat nej till flera tusen nya jobb för att industrierna i hans region inte har kunnat växa på grund av att de inte kunnat få mer effekt tilldelning. Då är lösningen att man måste bygga lokal elproduktion. Till exempel en SMR i regionen som kan hålla ett antal industrier försörjda med el.
Anders – 1:39:51
Allt det här låter ju toppen i teorin, men hur tror du när det kommer till praktiskt att åka ut i Motala och ställa en kärnkraftsreaktor där? Är det genomförbart på riktigt?
Jakob Stenman – 1:40:03
Absolut. Alla kärnkraftskommuner var ju icke-kärnkraftskommuner tills de blev kärnkraftskommuner. Och de som är mest positiva till kärnkraft i Sverige är ju dagens kärnkraftskommuner. Till skillnad från folk som bor nära vindkraftverk, som ofta är ganska skeptiska. Folk som bor nära kärnkraftverk älskar ju det, generellt.
Anders – 1:40:19
Ja, det är för att alla jobben liksom, det är så många som jobbar där.
Jakob Stenman – 1:40:22
Exakt. Det är klart att det är på grund av jobben. Men jag tror inte vi kommer ha 50 olika kärnkraftssajter i Sverige. Men idag har vi tre. Vi kanske kommer ha åtta om 20 år, vad vet jag. Eller tolv. Men jag tror absolut att vi kommer ha fler. Och jag tror att det förhoppningsvis kommer bli en liten kapplöpning mellan kommuner där folk känner att jag vill att min kommun ska kunna växa. Jag vill kunna ha industrier som ger arbetstillfällen. Då behövs elproduktion. Och då vill jag, från min kommuns sida, slåss om att få chansen att ta värd för ett kärnkraftverk.
Anders – 1:40:53
Känns inte det ändå lite utopiskt att vi skulle slåss i kommunerna om att få kärnkraftverk till.
Jakob Stenman – 1:41:00
Det finns ju redan idag. SR gjorde ju en undersökning vilka kommuner som kan tänka sig att bygga ny kärnkraft. Och den listan var ju betydligt längre än vad jag tror att det finns möjlighet att bygga kärnkraft kommande årtionden. Det var ju 20-talet kommuner som sa att de var intresserade av ny kärnkraft.
Anders – 1:41:14
Hur ser det ut i andra delar av världen? Är det samma positiva stämningar runt kärnkraft på andra håll?
Jakob Stenman – 1:41:20
Jo, men det är en enorm renässans för kärnkraft globalt. Jag var på ett toppmöte i Bryssel i mars där Ursula von der Leyen, som är EU-konventionens ordförande, så EUs mest seniora politiker, och dessutom då tysk. Tyskland har ju lagt ner all sin kärnkraft. Men hon pratade i alla fall i en kvart om vikten av ny kärnkraft för att nå unionens net zero-mål. För ett år sedan hade aldrig unionens mest seniora politiker pratat på det sättet om vikten av kärnkraft. Och efter henne så kom Who’s Who inom västerländska regeringar, Mr Macron, Ulf, sände bud från Kina, USA och så vidare, John Podesta, upp på scen och pratade om att i just vårt land så krävs nybyggnation av kärnkraft för att nå net zero-målen. Så det finns ett enormt globalt stöd i väst men också i hela världen egentligen för att bygga ny kärnkraft.
Anders – 1:42:09
Någonting som jag har pratat mycket om i våra program är kärnkraftens möjligheter att ersätta kol. I kolkraftverk där det redan finns befintliga turbiner för att producera el, att man bara ersätter kolen med en liten reaktor, är det genomförbart eller skulle du säga att det är utopiskt?
Jakob Stenman – 1:42:26
Nej men absolut, jag tror att det är ytterst genomförbart om de är, jag menar är det ett väldigt gammalt kraftverk så kanske turbinen är så gammal och ineffektiv och kräver så mycket underhåll att det inte är värt det. Men ja, generellt, absolut, man ska kunna använda sekundärsidan. I Sverige har vi inte så mycket kolkraftverk så det hjälper inte Sverige, men i Polen tittar jag mycket på det här.
Fabian – 1:42:48
Men intressant inslag Anders, det som jag tyckte var extra spännande att höra var just den här jämförelsen mellan vindkraftverk som ju också är repeterande enheter. Om så ganska mycket enklare då. Just att SMR kan bli billigare på grund av att man massproducerar det helt enkelt.
Alfred – 1:43:07
Det vore intressant att förstå skalorna här. För man får tänka att det blir några fler vindkraftverk än vad det blir SMR ändå. Men vilka volymer måste man upp i för att man verkligen ska få skalfördelarna med att bygga många. Men det är lätt att förstå att den andra kommer vara mycket lättare att bygga den första och den tredje lättare än den andra. Men hur många måste man upp i för att man verkligen ska få de här stora skalfördelarna.
Fabian – 1:43:26
Om man tänker bilar med sladd, bilpodd. Om man jämför med att producera en bil. Det är otroligt avancerat. Och så mycket delar att producera en bil. Man kan inte tänka sig det. Fast jag undrar hur mycket mer komplicerad det är att göra ett kärnkraftverk. Egentligen. För i teorin är det inte så svårt.
Anders – 1:43:44
Det handlar mycket om de här gigantiska projekten som spårar ur. Vi pratade i det programmet om hur dyrt jag blivit och de här jätteprojekten.
Alfred – 1:43:55
Jag tog det på sängen när jag läste på om rapporten.
Anders – 1:43:59
Det som inte sades då, det är att den tekniken som nu har blivit så otroligt dyr och så väldigt försenad, det är en helt ny generation kärnkraft som inte har byggts tidigare. De här som byggs nu, Okkilukta heter det väl, 3 och sådär. Och samma Hinkley Point i Storbritannien. Det är så kallad EHR teknik, Europeisk tryckvattenreaktor. Och det här är liksom, anledningen till att det har blivit försenat menar många är för att tekniken aldrig har byggts förut. Det är första gången man bygger de här kraftverken. Får man upp skala så kommer det också bli billigare att bygga de här.
Fabian – 1:44:32
Finns det inte en liten risk att det här ändå är lite av kejsarens nya kläder? För det är en gammal teknik. Vi har ju vetat att vi klyver atomer länge, säger han ju inslagen här också. Och att vi investerar oss in här nu i en teknik som i grunden är gammal. Visst, SMR är en ny variant av detta. Jag fick ett tips av Richard Nordin här också att jag skulle testa ett argument på er. Är det inte lite som att satsa på en hybridbil eller en ny version av en dieselbil som kommer ut istället för att gå rakt på en elbil?
Anders – 1:45:06
Och vad skulle det vara? För vindkraftverk, om du tittar på värdekvarnar och så ut på landsbygden så skulle jag nog hävda att vind harvestar vindenergi.
Alfred – 1:45:17
Det fanns elbilar redan i början på 1900-talet också. Du får hälsa Richard att jag tycker det var ett svagt argument.
Fabian – 1:45:25
Han lyssnar säkert.
Alfred – 1:45:27
Det var inte det bästa argumentet. Vi har fått ganska mycket mail efter den här kärnkraftsdiskussionen. Man märker att det är en fråga som många har en åsikt om. Jag tror att det har blivit ganska tydligt att vi alla här i podden, någonstans är för att vi ska få mycket ny energi och att den ska bli klimatvänlig. Att det inte ska släppa ut fossila gaser. Och gärna billig. Och gärna billig. Jag har, lite tack vare de mailen och för att jag visste att ämnet skulle komma upp igen, så har jag roat mig med att läsa en sammanställning av forskning från Energiforsk. Det är finansierat av Energimyndigheten. De har som uppdrag att på skattebetalarnas bekostnad ta fram en objektiv och neutral bild av saker. De har varit inne och balanserat lite nu när det finns många krafter som är mer till höger ut på den politiska skalan, som vill säga att all vindkraft är meningslös och dålig och dessutom dyrare än kärnkraften, som ofta blivit skyllt för att vara för dyr. Och så finns det ett annat läge på andra sidan som tycker att det är kärnkraften som är helt vansinnigt dyr.
Alfred – 1:46:27
Jag fick mig lite av en tankeställare när jag läste den sammanställningen, som ändå bör vara så neutral som det går. Därför att när de har gjort kostnadsanalys på alla de här olika kraftslagen, så kommer de förvisso fram till att kärnkraften är så där dyr, som jag har befarat. Men det jag verkligen lärde mig av att läsa den, det är att den havsbaserade vindkraften är också förbannat dyr. Så att havsbaserad vindkraft är mycket dyrare än landbaserad vindkraft. En av de stora sakerna som gör att det är svårt att sia om hur dyr havsbaserad vindkraft är, det är ju så här, hur mycket kommer skattebetalarna eller energikonsumenter behöva täcka upp för att det är rimligtvis, om det blir en väldigt stor andel av nätet som är vind, att de som tar kostnaden för att bygga de där vindkraftsparkerna måste få ett garanterat elpris de också, precis som vi har nu talat om för kärnkraften. Så att de får betalt för elen de genererar. För att om de bara får betalt det som är marknadspriset precis då och de genererar el precis samtidigt som alla andra, då går de jättemycket back, så då går det inte att få ut deras kalkyler.
Alfred – 1:47:25
Om det ska då täckas upp, vilket har skett till exempel med en havspark utanför Storbritannien, då blir det lika dyrt som kärnkraft.
Fabian – 1:47:32
Är inte lösningen här att vi måste få till batterier i större skala för att brygga över det här gapet ändå för att det här ska funka?
Alfred – 1:47:38
Jo men det blev också min slutsats när jag läste det, man har återkommit till det gång på gång, att de som tycker att vi inte ska ta kostnaden för kärnkraft, de gör ju det mycket för att poängen är att det händer mycket inom energilagring. Vi vet inte vad energilagring kommer att kosta om tio år, men det mesta tyder på att det kommer att vara så billigt att det här inte är ett problem och då kan allting vara vindkraft utan att det blir dyrt. Men ingen vet ju. Det är det som är problemet, det går inte att veta. Och det går inte att veta om de kommer att kunna hålla budgetramarna på de här stora kärnkraftsprojekten eller inte.
Fabian – 1:48:07
Eller, nej precis.
Alfred – 1:48:08
Att vi inte vet, det betyder inte att vi ska ta för givet att det går åt skogen. Det är inte min poäng. Det går inte att argumentera i den här situationen. Med den information vi har idag så går det inte att från den ena sidan övertyga den andra och så säger alla, okej du har rätt, då kör vi som ni vill. Utan vi måste ta riskerna åt båda hållen tror jag.
Fabian – 1:48:25
Det låter rimligt i och för sig.
Anders – 1:48:27
Det är också, jag är en stor vindkraftsvän också, så det är inte så att jag är emot vindkraft, jag är verkligen emot att polarisera det här. Men min ingång i det här är att vi har ett akut klimatproblem i världen som överskuggar allting annat. Jorden kan bli obeboelig eller väldigt många länder går under. Det här är en kedjereaktion när den väl är startad. Vattenytan höjs och polerna smälter och så. Då blir det väldigt stora vattenhöjningar som påverkar även oss här uppe. Man kan ju säga att det är bara de här stackars ö-nationerna som går under, men vi drabbas ju också. Hela världen drabbas på ett sätt som är extremt. Vi vet hur vi ska bygga miljövänlig kraft i gigantiska volymer med kärnkraft. Vi skulle kunna börjat för 30 år sedan och satt igång. Då har man problemet med avfallet och risken för härdsmälta och sådana saker. Det jag landar i hela tiden när jag tänker på det här, man kan inte bortse från den diskussionen. Det är där som är hela nyckeln till att låsa upp det här. Vad tycker man om riskerna?
Anders – 1:49:29
Vad tycker man om avfallet? Det är där diskussionen hela tiden kokar ner. Jag tror inte man kan med ekonomiska argument slå varandra i huvudet med det ena eller andra här.
Alfred – 1:49:39
Nej, exakt. Om man tycker att jag var raljant om alla kärnkraftsprojekt som har gått åt skogen i det avsnittet häromsistens. Min poäng här är att jag skulle kunna ha varit precis lika raljant mot havsbaserad vindkraft. Det går att göra ett sådant case. Det går att vara lika ogenerös med att hoppas på att det ska gå bra för de havsbaserade vindkraftsprojekten. Det går inte att resonera sig fram till vad det rätta svaret är. Det enda vi vet är att om vi inte chansar på båda, då finns det en överhängande risk för att vi misslyckas med att lösa problemet. Så man måste nog chansa på båda. Jag är nog framme där. Och det kommer behöva kosta. Så kanske det är.
Fabian – 1:50:20
Jag tycker inte riskfrågan alls är en. Om vi pratar riskerna med kärnkraft, tycker inte jag är nyckelfrågan alls här. Jag håller helt med Blykalla när han säger att riskerna är mycket mindre än vad man tror. Ur en medicinsk synpunkt har han helt rätt när det gäller de här riskerna. Det här med strålning är kraftigt överdrivet hur farligt det är. Faktum är att man inte riktigt vet hur farligt strålning är. Sannolikt har vi dragit gränsvärdena alldeles för snävt.
Anders – 1:50:52
Vi har ju facit från Tjernobyl, så vi vet hur många eller få som bor där.
Alfred – 1:50:58
Jag tycker det är svårt när man bara mäter i människoliv. Det ger vi handen att det är en relevant jämförelse. Men man måste också väga in att Pripyat är fortfarande obeboeligt och stora delar runt Fukushima är också obeboeligt. Det är mark som vi aldrig får tillbaka.
Fabian – 1:51:13
Det är sant. Någon som gillar skog och mark som du uppskattar.
Anders – 1:51:17
Jag måste bara få kommentera det. Jag har också läst in mig lite på det här. Tjernobyl var en helt vansinnigt galen kärnkraftsolycka som inte alls liknar Fukushima. De är helt olika varandra. Den var helt exponerad här. Om ni har sett Johan Rengs.
Fabian – 1:51:33
Om ni inte har sett Tjernobyl, gör det nu. Stoppa podden, slå på Netflix. Den är så jävla bra ljud och musik. Jag tror den är på HBO.
Anders – 1:51:44
Men det är ju något annat. Det där var en kärnvapenfabrik. Ett kärnkraftverk som byggts för att producera kärnvapen.
Alfred – 1:51:51
De skulle få plutonium som restprodukt så att de kunde göra kärnvapen.
Anders – 1:51:54
Ja, precis. Det är en helt annan teknik.
Fabian – 1:51:57
Men inte ens där dog så där hemskt många faktiskt.
Anders – 1:52:00
Nej, det var ju de som direkt blev påverkade.
Fabian – 1:52:03
Det jag försöker säga är att när man drar grafen över hur farligt strålning är så har man ju extrapolerat utifrån de här olyckorna. Men egentligen har vi väldigt få datapunkter. Så när man då drar gränsvärdena till med för låga strålningsnivåer så har man bara fortsatt grafen längre ner. Men vi vet inte egentligen hur farligt strålning i lägre dos är.
Alfred – 1:52:22
Risken är så osannolik så det betyder att den finns inte fast bara lite.
Anders – 1:52:25
Det var ju det jag sa.
Fabian – 1:52:29
Det var inte det jag sa.
Anders – 1:52:30
Det var ju den klassiska monologen om kärnkraften.
Fabian – 1:52:33
De som är för unga, ni kommer inte tycka det är roligt ändå.
Anders – 1:52:38
Men bara för att kommentera det som du sa Alfred, med att det blir obeboeligt i miljoner år och så vidare. Det problemet har man ju i Tjernobyl när man bygger en sarkofag runt det där. Man fick ju aldrig stopp på den utan den bara fortsatte. Den ligger där och lever än idag och det är alldeles för radioaktivt för att man ska ta sig dit. Men vi har ju också haft Fukushima som var en helt galen kärnkraftsförlyckad 2011.
Alfred – 1:52:58
Jo, men även i Fukushima så är det ju ett område på 20-25 kilometer runt Fukushima. Där är det ju obeboeligt och det är ju mycket mindre såklart än i Tjernobyl.
Anders – 1:53:06
Ja, men Japans atomenergiorgan räknar med att det kommer ta 30 år att sanera Fukushima helt och hållet. 30 år liksom. Det är något annat än miljoner år.
Fabian – 1:53:17
Ja, men kostnaderna på det och så.
Anders – 1:53:18
Det är klart det är jättedyrt och det får man ju räkna in absolut allt det här.
Fabian – 1:53:21
Alla kraftslag kommer ju med sina risker. Jag är inte så nervös över detta. I mitt arbetsliv är jag van att titta på liv eller förkortade år, livskvalitet och sådana faktorer. Det finns ju så mycket som påverkar. Det räcker att du bor nära en väg så är ljudnivån lite högre så har du lägre livslängd bara på grund av det. När man tittar på stora tal som vi gör ofta i min bransch då kommer man fram till att det kan bli väldigt speciellt.
Anders – 1:53:53
Tänk om man bygger en kärnkraftsreaktor i Ulricehamn till exempel och sen så blir det en stor olycka och så är det sajten där den låg är obeboelig i 30 år. Är inte det dumt?
Fabian – 1:54:02
Jo, det är jättedåligt.
Anders – 1:54:03
Men det är inte så farligt, eller hur?
Fabian – 1:54:04
En sak till som jag vill lyfta är det här med avfallet. Sverige har valt att bygga en liten sarkofag av vårt avfall, putta ner det i berggrunden och sen försöka sätta en flagga på toppen. Varning, varning för kommande tusentals års generationer. Och så har man då gjutit fast de här så att det ska inte gå att öppna de här. Det har ju medvetet gjort att de inte ska gå att öppna. Hade det inte varit mycket smartare att spara de här hinkarna ett tag till och köra in det i den här nya generationens kärnkraftverk då i så fall, om man nu ska bygga dem. För då blir de ju mycket mindre farligt avfallet. Det är ju det som är hela idén. Varför har vi tagit så här korkade beslut?
Alfred – 1:54:43
Vi har pratat om det tidigare, att jag tycker vi har en stolt historia av att satsa stort på tekniska lösningar precis innan de har levt ut sin tekniska livslängd. Från Göta kanal till stambanor i Norrlands inland och så vidare. Men hörni, 30 år är inte miljontals år och jag citerar dig på det Anders. Och det är dåligt ifall.
Fabian – 1:55:07
Det går från klarhet till klarhet. Ja, det är verkligen.
Alfred – 1:55:09
Det känns som att det är dags att börja runda av. Tack så mycket för en crash course i SMR i alla fall. Och spännande att följa Blikalla. Vad är det vi brukar säga när vi rullar ur podd?
Fabian – 1:55:17
Jo, om ni vill stötta podden då är det bästa sättet att prenumerera. Och det är nu tillgängligt på alla plattformar och poddspelare. Och för att beskriva hur man gör så har vi Alfred Ruth.
Alfred – 1:55:27
För bara 29 kronor i månaden så får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaks till 2016. Och så får man höra avsnitten lite tidigare än alla andra faktiskt. Så klicka direkt i Apple Podcaster-appen eller sök upp podden Bilar med sladd plus med ett plustecken på slutet i Spotify. Eller så kan du använda Acast-länken i avsnittsbeskrivningen om du använder någon annan poddspelare.
Anders – 1:55:48
Ja, vi har en Facebook-sida som jag ska lägga ut en liten bild här från inspelningen på. Vi har också en vanlig Bilar med sladd-hemsida, bilarmedsladd.se och där ligger alla våra program. Och lite bonusgrejer finns där också. Lite bonusmöjligheter. Lite allt möjligt sånt. Så tipsa vännerna och gå in på den.
Fabian – 1:56:07
Apropå tips så är ett väldigt bra tips att lista sig på Hälsa hemma, vårdcentralen som kommer hem till dig med elbilar. Rosa fina elbilar. Så om familjen blir sjuk eller så, då är man förberedd för en vinter. För nu kommer ju alla de här infektionerna ni vet. Ja, vad blir det? Influenserna och allting. Och passa på också att vaccinera dig mot TBE. Vi har ju just nu ett ganska förmånligt erbjudande. Jag tror inte ni hittar billigare TBE-vaccinationer någonstans. Så hör av er till Hälsa hemma om det.
Alfred – 1:56:40
Tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Vi är så glada för all hjälp vi får av er att bli fler och fler. Vi är så dåliga på att marknadsföra själva. Vi behöver verkligen din hjälp. Tipsa någon som borde lyssna. Speciellt de här inbitna elbilsmotståndarna. De behöver all hjälp att hitta fram.
Fabian – 1:56:52
Just det.
Anders – 1:56:53
Så tycker vi det är så roligt på era mail. Det är några stycken som faktiskt tar sig hela vägen till programmen, men det är väldigt många som skriver till oss. Det tycker vi är jätteroligt. Skriv till Anders, Alfred eller Fabian på bilarmedsladd.se. Eller info.bilamelsladd.se om du vill skriva till oss alla tre.
Alfred – 1:57:08
Redigering stod som vanligt ur Umami produktion och Johan Sandukar. Tack så mycket för hjälpen.
Fabian – 1:57:12
Och ansvarig utgivare, det är du Alfred Ruth. Med det rullar vi ur podd. Då säger jag kör försiktigt och behåll körkortet.
Anders – 1:57:21
Kör elektriskt, sladdar lugnt.
Fabian – 1:57:23
Så hörs vi igen om två veckor. Hej då. Bilar med sladd presenterades i samarbete med Blipp.