Slutet för ratten? Nu kommer FSD till Sverige. I veckans program pratar vi om Teslas självkörning som nu äntligen är släppt i Europa, men när kommer det till Sverige? Och så snackar vi kinesisk batteritillverkning i EU, hör om den svenska elbilsboomen som kom av sig, och om den gröna ståltillverkaren Stegra som till slut räddas av det svenska storkapitalet som inte tycks tro att det är någon grön bubbla.
Vi hinner också med en lyssnarsågning om Plug and Charge, Fabians semesterrapport från Costa Rica, Alfreds 77-åriga mamma som skulle köra Tesla själv, och Anders nya favoritprojekt: en mikrokontrollerkurs som gör dig hatad av släkt, vänner och familj. Dessutom förklarar Anders varför EU ETS är elbilsvännens underskattade hjältepjäs.
Pura Vida, en dieselbil och en mamma som tämjer Teslan
Fabian har varit i Costa Rica – ett land med fler artrika arter än militärer, där han hyrde en Toyota Fortuner på diesel och lyckades klämma in fem personer, packning och en hel del nya hål i lacken. Elbilsandelen på den lokala nybilsförsäljningen? Faktiskt 17 procent. Inte illa för en destination där motorvägarna toppar på 90 km/h och vägarna ibland består av en betongplatta över en ravin.
Hemma i Sverige gav Alfred sig i kast med ett annat slags uppdrag: att lära sin 77-åriga mamma köra familjens Tesla medan föräldrarna var i Göteborg. Det blev en mild påminnelse om att ”intuitivt” är ett relativt begrepp, att sökfältet i kartan kan hitta ett Arboga som inte alls är Arboga, och att ett mobilbatteri på väg mot noll procent kan förvandla en skogsutflykt till ett dramatiskt lopp tillbaka till bilen.
Lyssnarsågning: Plug and Charge fungerar ju jättebra
Lyssnaren Christian Ernsten skrev in och bad oss skärpa oss. Han har kört elbil sedan 2019, aldrig laddat på Supercharger, och tycker att vi killgissar för mycket om hur det är att ladda utanför Teslas ekosystem. Han har rätt – utvecklingen har kommit längre än vi rapporterade om senast. Plug and Charge finns numera på fler laddoperatörer än Ionity, och allt fler bilmärken stödjer det: Ford, Hyundai, Kia, Volvo (från och med nu), Polestar 3 och 4 och en rad till. På laddarsidan hänger Ionity, Allego och flera europeiska kedjor med, medan Circle K kör sin egen Autocharge-variant.
Det lustiga är att Tesla-bilarna själva ännu inte talar Plug and Charge. Om utvecklingen fortsätter kommer vi snart befinna oss i den omvända världen: en Ionity-laddning kan bli mer sömlös med andra elbilar än med en Tesla.
Elbilsboomen som kom av sig – och politikerna som hjälpte till
SVT:s kortdokumentär Vid pump visar att Sveriges publika snabbladdare står oanvända 92 procent av tiden. 36 procent av nybilsförsäljningen i Sverige är elbilar – jämför med 96 procent i Norge och 68 procent i Danmark. Circle K, som en gång sponsrade Bilar med sladd och spådde att bensinbolagen skulle bli elbilsbolag, slår nu själva larm: kalkylerna bakom storsatsningen höll inte.
Samtidigt pågår en diskussion där elbilen knappt finns med. Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladets ledarsida fick oemotsagt sprida en handfull klassiska elbilsmyter i Godmorgon världen, och energiminister Ebba Busch svarade i Agenda på katastrofsiffrorna med ett anförande som mest handlade om att det var någon annans fel. Vi reder ut vad som faktiskt sades, vad som är sant – och varför den här typen av retorik just nu är politiskt rationell, oavsett vad man tycker om den.
FSD Supervised är godkänt i Nederländerna – när kommer det till Sverige?
Den 10 april godkände holländska RDW Teslas paket för övervakad självkörning, och redan samma kväll började FSD Supervised rulla ut till nederländska kunder. Det är samma system som finns i USA, inklusive rondeller, trånga gator och cyklister från fel håll. Nu väntar en teknisk kommitté inom UNECE där RDW ska argumentera för att beslutet ska gälla hela EU. Bästa gissningen för en första omröstning är 30 juni – vilket innebär att FSD faktiskt kan nå Sverige redan till sommaren eller tidig höst, med ett halvår som en rimlig yttre gräns.
Men: det finns en hake för tidiga Tesla-kunder. RDW har bara godkänt fordon med Hardware 4, och mycket talar för att Hardware 3-bilar inte kommer att få FSD i Europa. Det har redan börjat dyka upp grupptalan-initiativ där svenska ägare kan gå med – realistiskt handlar det nog snarast om symbolisk ersättning eller medflytt till en nyare bil, men missnöjet är på riktigt.
Orbán ut – men Kina har redan flyttat batterifabrikerna till Ungern
Victor Orbán förlorade valet i Ungern, och bland de mest oroade finns inte hans vänner i Moskva och Peking utan de kinesiska batteri- och elbilstillverkarna. Under hans styre blev Ungern EU:s självklara ”gate to Europe” för kinesisk batterikraft: BYD och CATL bygger Europas största elbils- och batterifabriker där. CALB, Huayou Cobalt, Ningbo Zhenhua, Eve Energy och Sunwoda har alla etablerat sig i samma land.
Det är den roll Sverige en gång siktade på. Nu är både Northvolts kollaps och den stoppade PTL-anodfabriken i Timrå hårda påminnelser om att vi tappat positionen – och att Sverige behöver bli betydligt mer inbjudande mot utländska industriinvesteringar om vi ska få tillbaka något av den.
Stegra räddas – Wallenberg in, Harald Mix ut
Stålbolaget Stegra i Boden får in 15 miljarder kronor i nytt kapital och en ny storägare: ett konsortium lett av Wallenberg Investment, som ensamt skjuter till 2,7 miljarder och blir största ägare. Leif Johansson föreslås som ny ordförande. Den tidigare frontfiguren Harald Mix är i princip avpolletterad, och investerar numera genom Vargas i stället för Altor. Det är den klassiska grön-bubbla-berättelsen som får en rejäl kängamarsch bakåt: nya pengar, ett tungt namn och ett projekt som plötsligt ser fullt levande ut igen.
EU ETS – utsläppshandeln som faktiskt funkar (och som Sverige räddade)
EU:s utsläppsrättshandelssystem, EU ETS, började som något man skrattade åt och har sedan dess blivit en förlaga för Kinas egen utsläppshandel. Vi går igenom varför systemet var på väg att dö en gång i tiden, hur en svensk förslagspaketering 2017 ledde till att ungefär tre miljarder ton CO₂ aldrig släpptes ut, och varför det här är en av de mest underskattade klimatvinsterna på EU-nivå och varför det är helt avgörande för att Stegra ska visa sig vara en bra idé.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:00 – 00:56 Programöversikt – vad vi pratar om i veckan.
- 00:57 – 10:07 Fabian hem från Costa Rica – dieseläventyr, elbilsskyltar och Pura Vida.
- 10:08 – 14:48 Alfreds 77-åriga mamma tar sig in i Teslan – och hittar ett Arboga som inte är Arboga.
- 14:49 – 19:30 Anders mikrokontrollerkurs: Hur du gör dig hatad av släkt, vänner och familj.
- 19:31 – 25:39 Lyssnarbrev från Christian Ernsten: Plug and Charge funkar ju faktiskt – vi reder ut läget.
- 25:40 – 30:36 Elbilsboomen som kom av sig – SVT:s Vid pump och Circle K slår larm.
- 30:37 – 42:47 Tove Lifvendahls elbilsmyter i Godmorgon världen – och varför de fyller en politisk funktion.
- 42:48 – 51:40 Energiminister Ebba Buschs försvarsanförande – fyra år senare.
- 51:41 – 59:34 FSD Supervised godkänt i Nederländerna – tidslinjen för Sverige.
- 59:35 – 1:04:25 Hardware 3-ägarna och den europeiska grupptalan.
- 1:04:26 – 1:17:07 Orbán ut, men Ungern är redan EU:s batterinav – BYD, CATL, CALB och Sveriges förlorade position.
- 1:17:08 – 1:23:46 Stegra räddas – Wallenberg in med miljarder, Harald Mix sidsteppas.
- 1:23:47 – 1:34:31 EU ETS – utsläppshandeln ni nästan aldrig hör om, men som faktiskt funkar.
- 1:34:32 – 1:37:00 Prenumerera på Bilar med sladd+, Hälsa hemma och avslutning.
Tack för att ni lyssnar! Nu kör vi ut på vägen, håller ögonen på rondellerna och rattarna där de hör hemma – i alla fall tills FSD landar här hemma. Kör försiktigt, ladda smart och glad elbilspåsk!
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:17
I veckans program pratar vi kinesisk batteritillverkning i EU och hör om den svenska elbilsboomen som kom av sig. Vi snackar om hur den gröna ståltillverkaren Stegra till slut räddas och så är Teslas självkörning äntligen släppt i Europa. Vi gissar på svenskt releasedatum. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:43
Hörrni! Har ni tänkt på det här med försäkringar? Hur bra det är att de finns!
Alfred – 0:50
Ja, du skojar. Välkommen hem var jag på väg att säga, men. Vad hände i Costa Rica, Fabian?
Fabian – 0:57
Alltså Costa Rica, vilket land, rekommenderar jag verkligen. Jag kände inte till att det var ett land innan jag åkte dit, ska jag ärligt säga.
Alfred – 1:05
Va? Men det känner man väl till? Det är väl det enda landet som inte har en militär, tror jag.
Fabian – 1:09
Det är en av de få, i alla fall, som inte har en militär. Det är helt riktigt. litet land i Mellanamerika, det vill säga mitt emellan Syd och Nordamerika. Vid Panama, där om ni tänker er, där det är så tunt däremellan. Där ligger det lilla landet med fyra miljoner invånare. Och det är då alltså inte Puerto Rico, utan det är Costa Rica.
Alfred – 1:29
Precis. Men det tror jag de flesta av oss visste nog det innan du sa det.
Fabian – 1:32
Inte jag.
Alfred – 1:34
Varför åkte ni dit?
Fabian – 1:36
Det är väldigt mycket naturliv. Det sägs vara det mest artrika. Det är en demokrati sedan 40 år tillbaka. Lite märkligt med tanke på länderna som ligger omkring. Och kom precis under tiden vi var där. De ligger faktiskt ett steg högre på lyckligaste listan. Sverige ligger på plats fem och Costa Rica ligger på plats fyra.
Alfred – 2:02
Är det Finland som toppar?
Fabian – 2:04
Ja, jag tror att det är Finland som år efter år envist toppar listan.
Alfred – 2:09
Så kritikerna brukar säga att det är. Det handlar inte om vilka som är lyckligast, utan det handlar egentligen om vilka som är mest nöjda.
Fabian – 2:16
Den finska bastumentaliteten. Jag har precis köpt en ny bastu och på den instruktionsmanualen så står det hur man bastar. Man ska slappna av. Bredvid det att de här varningarna inte övertäckas så står det verkligen så här. Ta det lugnt och drick ett glas vatten och prata inte för högt i bastun. Det har vi med det att göra.
Alfred – 2:37
Jag tyckte det roligaste, om vi ska dit på den tangenten, det roligaste. Det roligaste när vi byggde bastu för några år sedan, och jag höll på att läsa den där manualen, det är att man ska ju tydligen byta stenar mellan varven. Hur många tror du är det som byter sina stenar?
Anders – 2:50
Slits de ut?
Alfred – 2:51
Ja, exakt. Man köper speciella bastustenar och så försöker de få en till att det ska vara en förbrukningsvara.
Fabian – 2:58
Det var en hel sida om hur man staplar stenar, som jag följde noga.
Anders – 3:02
Jag och min son, vi mötte en kvinna som hävdade bestämt att reflexer ska bytas för att Reflektionsförmågan minskar för de slits. De ska bytas varje år, reflexer.
Fabian – 3:17
Costa Rica i alla fall, väldigt varmt och fuktigt land och otroligt trevliga människor som säger Pura Vida till en vart man än kommer.
Alfred – 3:27
Vad betyder det? Hej, hur mår du?
Fabian – 3:29
Ja, det gör det faktiskt. Det betyder hej, men ordagrant betyder det rent liv. Och det är väl lite Hakuna Matata. Det vet många länder har en sån där, liksom. catchphrase. Det är en väldigt bra catchphrase. Den kan betyda allt möjligt i Costa Rica. Den kan betyda hej och välkommen. Det är lugnt. Hoppas allt är bra. Hej då. Den kan betyda lite av varje. Så till exempel när jag efter en lång bilsemester rullade in med en stor repa längs hela bilen. Då ryckte de på axlarna och sa Pura vida.
Anders – 3:59
Vad otippat. Var det du som körde?
Fabian – 4:01
Jag körde nästan hela resan. Och jag måste säga, citera mig inte på detta. Men jag förstår varför Toyota har varit världens största biltillverkare. Måste jag säga. Vi hyrde en sån här stor Toyota Fortuner. Ni har en bild där. Det är en lite äldre modell av en fyrhjulsdriven.
Alfred – 4:19
Men det är ingen elbil?
Fabian – 4:20
Nej, verkligen ingen elbil. Det här är ju liksom en riktig arbetshäst för vägarna på Costa Rica. Deras motorvägar har hastighetsbegränsning. Högsta hastighetsbegränsningen jag hittade var 90. Vägarna är otroligt dåliga. Så pass dåliga. Att de faktiskt har flygplatser runt om i hela landet, som ju ändå inte är så stort för att man ska kunna flyga mellan. För att det är dåliga vägar. Verkligen dåliga vägar.
Alfred – 4:45
Och ändå är de lyckligare än oss.
Anders – 4:48
Då vet vi att det inte hänger på vägarna i alla fall.
Alfred – 4:50
Då behöver vi inte bygga bättre vägar.
Fabian – 4:51
Det måste vara något i vattnet. Och de har väldigt bra kranvatten också. Det är ju ett land som kan se ganska fattigt ut på sina ställen. Men alla har vatten och el i princip. Ibland bara ett el. heluttag framdraget till korrugerad plåt, och så bor det någon där uppe på några stolpar, så att inte ormarna biter en.
Alfred – 5:12
Jag var på Seychellerna 2013 och så pratade jag med folk som bodde där. De sa att det är mycket fattigdom här och det är störigt när man ser de rika ryssarna och rika araberna som kommer hit och turistar. Men det är ändå rätt bra stämning, för inte ens de allra fattigaste svälter. Det är bara att käka fallfrukt ifall Exakt.
Fabian – 5:35
Det är väl i den andan även i Costa Rica. Vilket förklarar varför de ändå är lyckliga. Inte så billigt, ska jag säga. Däremot matpriser och boende och så kostar ungefär som i Sverige. Men otroligt kul att åka runt. Man kan åka på stränderna med den här bilen. Väldigt roligt. Man kan åka i vägar som är en bro över en ravin. Och då är det inte ens räcken. Utan det är bara någon som har lagt en betongplatta över. Den ska man tydligen köra på då i. Alltså det är otroligt vilt och roligt.
Alfred – 6:07
Du visar ju bilder här för oss samtidigt, Fabian. Det ser ut som att ni varit på forsränning också, men då tog du inte Toyota i alla fall i forsen?
Fabian – 6:15
Inte nerför forsen, men det fanns folk som körde faktiskt. Det är förbjudet, men det fanns folk som körde motorcykel nerför forsarna. Såg jag.
Anders – 6:23
Alltså vadå, de körde motorcykel i vattnet?
Fabian – 6:25
Ja, i vattnet. Yes.
Anders – 6:26
Hur var det med elbilar och så där?
Fabian – 6:28
Det är faktiskt 17 procent i Nyby. elbilsförsäljning. Vi kommer prata om nybilsförsäljning av elbilar här snart. I Costa Rica. Vi placerar dem ganska långt ner på listan i världen. Men man ser skyltar. Där är de fan före oss. Man ser skyltar mot elbilsladdning i Costa Rica. Kan jag tala om. Och man ser lite elbilar. Väldigt mycket BYD och kinesiska märken. Geely är ett eget varumärke tydligen i Costa Rica. Det känner jag inte till att de sålde bilar under eget varumärke. Men vår bil var inte en elbil. Vi behövde en stor, stabil. bil och trots att vi var fem personer med väldigt mycket packning så fick vi precis plats. Vi fick fota bakluckan hur vi fick in all packning så att vi skulle kunna packa in igen. Vi gjorde lite olika stopp.
Anders – 7:12
När du säger att ni behövde en stor stabil bil betyder det att en elbil inte skulle kunna packa?
Fabian – 7:17
Det hade gått alldeles utmärkt, men jag måste erkänna, nu har den en automatväxlad också. Vi hade inte klarat oss utan fylljusdrift. Det hade gått alldeles utmärkt om man till exempel körde en Model X eller någon av de här elektriska. Men det var jävligt roligt att köra en bensinbil. Eller diesel var det faktiskt. Det var faktiskt väldigt roligt. Jag måste säga det. Visst, absolut. Det är långsam acceleration. Jo, men man kör en backe som känns som att den är 90 grader upp. Fast det är den ju förstås inte. Och så bara gasar man upp och den äter sig upp där längs vägen. Och motorn morrar.
Anders – 7:53
Men det gör väl min Tesla Model X? Jag gör ju samma.
Fabian – 7:56
Ja, jag hittade i alla fall. Någon slags glädje i att köra en ICE. Så var det faktiskt.
Alfred – 8:03
Har ni hört talas om det? Tydligen så är det på sådana bilar jättelång fördröjning mellan att man trycker på pedalen och att det händer något. Det blir ganska spännande. Det blir som en spelupplevelse nästan.
Fabian – 8:12
Ja, eller hur?
Anders – 8:12
Lustigt med din upplevelse där. För jag har precis tvärtom upplevelse. När jag har kört ICE-suvar så är det fruktansvärt segt när jag åker upp för en backe. Då får man trycka gasen i botten nästan för att orka sig upp. Men med min bil så pinnar den ju på som det inte var en backe ens.
Fabian – 8:28
Jag ska bara säga att ni förstår min känsla. Det var lite som att spela en vinylskiva. Förstår ni? Det kändes lite retro. Så här, jaha, här ska jag hålla på med blinkers och helljus. Och jag ska hålla på, inte med växelspak förvisso.
Alfred – 8:42
Men blinkers är jättebra om du använder på elbilen också.
Fabian – 8:45
Jaså, jaha, okej. Jag trodde det var automatiskt.
Anders – 8:47
Han är gammal BMW-förare, vet du.
Fabian – 8:51
Ställa om till fyrhjulsdrift och manuell klimatanläggning också. Helmanuell klimatanläggning. anläggning som man liksom som pappa där i familjen fick slå av och på och ordna så att alla var nöjda. Det var väldigt mycket fiffel med det här, med den här gamla bilen som vi hyrde. Men väldigt kul. Rekommenderas kanske inte en dieselbil, men rekommenderas verkligen en resa till Costa Rica. Hör av er om ni vill ha tips.
Alfred – 9:18
Är det inte ganska kul att de har 17 procent av nybilsförsäljningen i elbilar? Och så säger du de ligger långt ner på listan. Det är inte så. Det säger ju ändå någonstans om hur långt vi har kommit globalt. Att 17 procent, det är ju ändå var femte bil typ som är ny, är elbil. Och ändå så ligger man jättelångt ner på listan. Det är ju toppen.
Anders – 9:37
Men det är ju inte säkert att man ser så mycket elbilar ändå. För det är ju en väldig skillnad på om nybilsförsäljningen är 17 procent och hur många elbilar som faktiskt finns.
Fabian – 9:45
Ja, jag såg en hel del kan jag säga. Och det här är ju ett land som inte riktigt utkanterna ens kan klara av att leverera kontinuerlig ström till alla. Utan det är ju strömavbrott varje dag i vissa delar där vi var.
Alfred – 9:59
Sen kommer det ju ta ett par år innan vagnparken är uppdaterad och så vidare.
Fabian – 10:02
Det är ganska outvecklat på vissa sätt.
Anders – 10:03
Ja. Ja. Du, hur är det med dig Alfred då? Och din bil, snurrar den på?
Alfred – 10:08
Ja, men absolut. Vi har också varit ute och rest lite grann. Inte till Costa Rica, utan jag har faktiskt varit i era hoods lite grann. Till Göteborg. Och så var jag tvungen att ordna barnvakt då. Och då hade jag min åldrande mamma på besök.
Anders – 10:21
Vadå era hoods? Jag bor i Täby.
Alfred – 10:22
Ja, men det låter ju som att du. Du är från Kungsbacka?
Anders – 10:25
I andra sidan landet.
Fabian – 10:26
Nästan lika bra som Costa Rica, det hör jag ju.
Alfred – 10:29
Skitsamma. Jag tycker du är göteborgare. För mig är du göteborgare alltid, Anders, oavsett om jag bor i Stockholm.
Fabian – 10:33
För mig med.
Alfred – 10:34
I alla fall, jag fick bjuda in min mamma. Hon var på besök hemma hos oss medan jag och min fru åkte till Göteborg. Och så skulle hon ta hand om vår femåring. Och bor man där vi bor, då vill man gärna ha bil. Så det här ledde fram till situationen att jag fick se till att min mamma, som är nu 77 år, tog tag i att både ta sig in i vårt garage, kunna låsa upp och komma in i Teslan och köra iväg med den och känna sig bekväm med det så att hon inte kunde bli bunden hemma med femåring. Jag ser ju Teslorna som, precis som om man jämför iPhone med andra telefoner, äldre telefoner, att de är mycket mer intuitiva. Teslorna som bilar också är mycket mer intuitiva med alla funktioner och allting jämfört med andra bilar. Delar ni den synen?
Fabian – 11:24
Alltså, egentligen är de ju det. Men om man har kört ett helt liv i en bil där man är van vid helt andra sätt, som är helt ologiskt, då är det inte säkert att det är så intuitivt. Det har jag hört från andra i alla fall.
Anders – 11:34
Mm. Jag håller med.
Alfred – 11:35
Man får alltid visa hur folk ska öppna dörrarna. Det är första steget. Det räcker med att man ska ge någon skjuts så märker man att de inte ristar ut själva hur de ska öppna dörrarna på Teslorna. Det har jag fått visa.
Anders – 11:45
Men växelspak vid ratten? Har du växelspak på ratten på din bil?
Alfred – 11:49
Ja, det här var Model 3 som är från 20. 2020 som hon ska köra, så den har en vanlig växelspak på ratten. Hon kör en automatväxlad bil annars. Det var ändå så att det gick ganska bra. Hon hade en jättestor rädsla när vi skulle börja med det här. Men jag såg till att innan jag åkte hemifrån, så satte vi igång med allting. Hon körde mig när vi skulle runt och hämta på förskola och allt möjligt. Ganska snart var det som att hon bara släppte det här. Det här är ju ingen större skillnad. Det är ju precis som allting annat. Allting gick jättebra. Hon blir lite förvånad att hon inte ska stänga av nånting. Hon ska kliva ur och så där. När hon väl har vant sig vid det så började hon verkligen gilla det.
Anders – 12:23
Fram till att nu kommer något. Ja, nu kommer ett men här.
Alfred – 12:27
Vi hörde den. Men. Och sen säger hon så här, om vi behöver hitta vart vi ska då? Jag bara, yes, score. Det här är ju liksom nu äntligen. Paradgren. Det här är paradgrenen för Tesla om man jämför med alla andra bilar. Hitta i navigatorn. Jag bara, det här är som en iPad. Det är hur lätt som helst att använda. Vad tror du att du ska trycka? Så bara stirrade hon på skärmen ett tag. Nej, jag vet inte vart jag ska trycka.
Anders – 12:47
Jaha.
Alfred – 12:49
Trycker här på sökrutan, så kan du börja skriva. Hon kunde inte förvänta sig att det skulle komma upp ett tangentbord på skärmen. Men då gjorde det det, och så började hon skriva. Vi bor ju strax utanför Arboga. Jag tror hon hittade till Arboga, men hon testade i alla fall att skriva in Arboga. Jag vet inte om det här någonsin har hänt. För mig har det aldrig hänt i alla fall. Men hon skriver Arboga. Det dyker upp något i sökresultatet som heter Arboga. Hon trycker på det, och då borde det ju verkligen vara så att det navigerade i Arboga. Det här har vi gjort hundratusentals gånger. Ändå, såklart, när min mamma ska testa det här, så har hon lyckats hitta något som heter Arboga i kartan, men som inte är Arboga. Så hennes enda slutsats är att navigeringen går det absolut inte att lita på.
Fabian – 13:35
Det är jag jag sett faktiskt. Man kan slå in någon ort och så råkar det heta samma som någonstans åt tjottabalängan bort.
Alfred – 13:43
Jag tycker det är så störigt. Det är så ofta när man är teknikoptimisten och den som har. Mycket teknik hemma och så där. Man hamnar i den här situationen. Det är superlätt och det är så himla bra. Jag ska bara visa. Och sen så när folk testar det, så gör de någonting. Det är som att när hon ber mig hjälp att jag ska laga hennes dator, så räcker det typ att jag är i rummet, så börjar den funka av sig själv också.
Fabian – 14:02
Fast det som Tesla har gjort är ju så att säga rätt. Alltså om man uppfinner en bil idag, då ska den ju byggas så här. Men sen finns det ett helt legacy med folk som är vana vid att ha det på något visst sätt. Men då ska man ju veta att mellan olika bilar skiljer ju jättemycket varenda ny bil. När man ska sitta i så måste man ju fundera på, oj då, var sitter växelspaken här och hur blinkar man här? Det är ju konstigt egentligen att man får ha det så olika mellan olika bilmodeller faktiskt.
Anders – 14:26
Man kommer ju snabbt in i det, tycker jag.
Alfred – 14:29
Ja, men det gick i alla fall bra. De tog sig ut på skogsutflykt medan vi var borta, men sen fick de bråttom tillbaka från picknicken, för mamma insåg att hon hade för lite laddning kvar i telefonen och hon blev livrädd att nyckeln skulle sluta funka. Alltså, ja. Ja. Nej, det kan inte vara lätt. Hur är det med dig Anders?
Anders – 14:44
Ja. Jag har hamnat lite i blåsväder, ska jag säga.
Fabian – 14:48
Jaha? Vadå?
Anders – 14:49
Vad har du gjort med den? Moppebilen? Nej. Det är min humor som är lite svår ibland. Jag vet inte om ni har märkt det.
Fabian – 14:55
Jo, tack! Det är väl så här, du missar så här, det kommer en konstig harang. Och sen så här, jaha, var det ett skämt? Okej, grundkriteriet för humor är väl ändå att det ska vara roligt?
Anders – 15:09
Ja, absolut. Men det är ju lite så här, försöker man inte så kommer man ju inte lyckas.
Fabian – 15:14
Lyssnarna så ska jag bara meddela att vi klipper ju bort Anders alla misslyckanden.
Anders – 15:18
Nej, så illa är det inte. I alla fall, jag har haft en kurs för kidsen i FRO där i Sollentuna. Som jag är med i med min son i mikrokontroll och programmering. Och då lite fyndigt så döpte jag min kurs till Hur du gör dig hatad av släkt, vänner och familj. Och beskrivningen var då att vi under kursen ska ta fram en pryl som skapar social oro och så vidare. Jag tänkte att det var så absurt.
Fabian – 15:46
Det är så jävla typiskt din humor. Alltså för oss som känner dig. Det här är så jävla typiskt dig.
Anders – 15:51
Jag tänkte att det var så absurt så det skulle vara självförklarande att det här var på skoj. Men det fattade ju inte alla. De trodde att det här var en kurs för ungdomar.
Fabian – 16:01
Folk anmälde sig till den här kursen som är de här förväntningarna.
Alfred – 16:05
Hur gamla är barnen?
Anders – 16:07
De är väl från 10 till 17 typ.
Alfred – 16:11
Okej. Det är ändå så att barnen har kommit upp i åldern att de själva borde förstå ironi.
Anders – 16:16
Barnen fattade det, men det var lite andra vuxna där i den där Discord-kanalen som inte riktigt förstod att tyckte att det var en olämplig kurs för barn och ungdomar. Det vi gjorde var att vi byggde en pryl med mikrokontroller där det satt ett litet ljudkort och en liten högtalare och så hade jag mp3-filer med olika röster som sa Hallå! Och sen så programmerar vi en pryl som spelar upp de här ljuden med liksom så här mellan 9 och 15 timmars random fördröjning. Och så kan man ju då gömma den någonstans. Så du gömmer den i innertaket på ett kontor och så plötsligt hör man så här. Den låter bara en gång var nionde timma så den blir helt omöjlig att hitta. Och bara vad fan var det liksom?
Fabian – 17:01
Det är i och för sig väldigt roligt.
Anders – 17:03
Ja väldigt roligt. Alla hade ju väldigt kul på den här kursen så att de bad mig komma tillbaka och köra en till kurs. En fördjupning, nu ännu mer mikrokontroller. Programmering. Så det var ju väldigt.
Fabian – 17:13
Jag hörde om någon som skulle jävlas med något gammalt ex och la räkskal i gardinstängerna. Det är lite på den nivån.
Anders – 17:21
Men det här är på den nivån att det hade varit fruktansvärt irriterande. Man skulle aldrig hitta det. Någon ropar så här. Vad sa du?
Alfred – 17:30
Och sen hör du ingenting mer på 15 timmar.
Fabian – 17:33
Du ska ha två stycken som ligger på olika ställen också.
Alfred – 17:36
Men hördu, Anders, jag vill inte sätta dig på pottkanten här nu, men har du ordnat så att vi får en uppföljning från STR?
Anders – 17:42
Det kommer i nästa program.
Alfred – 17:44
I nästa program, okej.
Anders – 17:45
Men inte detta. För jag hade fullt upp med ångest efter den här beskrivningen av.
Alfred – 17:50
Jag var tvungen att prioritera den här viktiga uppgiften istället.
Anders – 17:52
Nej, nästa kurs. Jag får ha en lite mer vanlig beskrivning i den där. Jag tror det är något i det här att jag inte använder smileys när jag. Mm.
Fabian – 18:00
Det kan vara något där.
Anders – 18:01
Ja, det är något på spåren. Ja, ja. Nej, men så har jag haft det. Det var en lyckad kurs i alla fall.
Fabian – 18:06
Men det där var ju kul. Det ska jag erkänna.
Alfred – 18:08
Men vad säger försvarsledningen och alla andra? som är inblandade när du ska hålla de här utbildningarna i cybersäkerhet? Är det här.?
Anders – 18:16
Nej, men det är med ESP32-controllers från Kina. Ja, jag tror att.
Alfred – 18:23
Nej, jag tänkte väl mer på så här, skapa social oro som agenda.
Anders – 18:25
Ja, just det. Nej, men det är ju ett bra gäng där. De som dök upp till slut insåg att det var lite på skoj. Ja, ja. Det är som det är. Nu ska jag vara lite mer tydlig när jag skojar framöver.
Alfred – 18:39
En tråkig.
Speaker – 18:53
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You got mail.
Alfred – 19:04
Ja, eller vi har inte fått mejl den här gången, utan jag tyckte det var kul att bara hacka upp och blanda in lite grann en kommentar från programmet, där det postas på Spotify. Lite för att highlighta också, att där kan man ju ge oss kommentarer om man vill, och det verkar inte alls vara lika tillrättalagt med folk som säger att ni är bäst i världen och vi älskar podden. Det är som att där smörar de inte för oss, utan bara försöker rätta oss istället. Det kan vara befriande.
Fabian – 19:28
Det är därför jag inte har tittat där.
Alfred – 19:31
Så här skriver i alla fall Christian Ernsten Håller inte alls med om att det skulle vara krångligt att snabbladda. Det här är alltså en kommentar på ett tidigare avsnitt. Där vi pratade lite om hur det funkar med plug and charge. Och auto charge och sådana grejer. Och så tror jag att vi som är vana Tesla-ägare någonstans. Vi vet hur det funkar och pratade om det. Men det visar att vi kanske inte har hängt med. På hur det funkar för andra bilägare och andra bilmärken. Han skriver fortsätter här. Jag har laddat och kört elbil sedan 2019. Jag har aldrig en endaste gång laddat på Tesla Supercharger. med Mercedes MB Charge som funkar nästan överallt. Det är bara blippa kortet och plugga in, eller faktiskt bara att plugga in på många ställen. Plug and Charge verkar stödjas av fler än Ionity numera och jag tycker inte ni ska killgissa och chansa så mycket kring de upplevelser ni inte har provat själva. Det finns ju folk att fråga om ni är osäkra. Skärpning, tack, skriver han. Ja, det var ord och inga visor till oss. Vad säger du Fabian? Ska vi skärpa oss nu?
Fabian – 20:24
Vi har faktiskt fått en liknande kommentar från en icke, som vi inte ska namnge podd eftersom de kallar. kallar oss för Tesla-podden. Jag tror att det kan ha något att göra med dig, Alfred. Så vi kan väl kalla dem för.
Alfred – 20:37
Det hette ju Tesla-podden, ska vi säga, i flera år. Ja, det är sant. Får väl komma med saklig kritik i så fall.
Fabian – 20:42
Ja, men precis.
Alfred – 20:43
Det är mest ni som har börjat kalla mig för Tesla fanboy. Jag är nykter och nyanserad och objektiv.
Fabian – 20:48
Så den här podden som vi kan kalla för elbilsradion, de har samma kritik. Det ligger faktiskt någonting i detta, måste jag säga. Menar också att om du har ett abonnemang och faktiskt bara blippar så är det inte. Så svårt! Köper du abonnemang som tillhör bilen oftast så blir man erbjuden något när bilen säljs. Så svårt är det inte att blippa. Vi kopplar bara in och blippar inte ens. Men att koppla in och blippa är kanske inte så svårt. Då går de alltid igång i princip. Det ligger något i det tror jag.
Alfred – 21:18
Jag har faktiskt tagit Christian på orden här och läst på lite grann. Vill ni höra resultatet? Det här rör sig väldigt mycket framåt nu. Precis som Christian kör Mercedes. Han verkar ha ett väldigt välfungerande. Det finns ett abonnemang som verkar ingå. När man köper bilen så ingår det första året och sen kanske man får betala lite grann för det där abonnemanget. Men det gör att man får tillgång till ett virtuellt laddnätverk kan man säga, genom Mercedes i det fallet. Det blir väldigt lätt att få igång laddning på många ställen. Och Mercedes bilar stödjer också plug and charge. De laddare som stödjer plug and charge, då behöver man inte ens blippa någonting. Och där är de i ganska gott sällskap egentligen med de andra tyska tillverkarna också. Alla tyska tillverkare, Audi, Porsche, BMW och faktiskt även Volkswagen på nyare modeller, så volymtillverkarna också. De funkar på det här sättet numera och de stödjer plug and charge i bilarna. Dessutom då om man tänker på just den här plug and charge standarden då som alltså är standardiserat, få igång laddning utan att ens behöva blippa någonting.
Alfred – 22:19
Ford har vi pratat om tidigare, de har ju stöd för det, men även Hyundai och Kia är på gång, så på nyare modeller så finns det. Och Volvo ska ha det på alla modeller från och med nu. Så man kan inte räkna med det på några år äldre Volvo-elbilar. Man bör nog kolla efter att den man köper har stöd för det. Men det ska finnas, inklusive på EX30 faktiskt, som är den billigaste Volvon. Ska ha stöd för plug and charge framgent nu. På Polestar så gäller det på Polestar 3 och 4, men inte Polestar 2 ännu. Även om man köper en splitterny Polestar 2 så är det inte plug and charge på den. Men annars kan man säga att kollar man på de elbilsmodeller som säljer stora volymer i Sverige så börjar det vara så, plug and charge. kan man räkna med om man köper en ny elbil anno 2026. På laddarsidan är det fortfarande mer osäkert. Ionity har stöd på det och har det på alla laddare. Det har vi pratat om tidigare. Utöver dem är Lego ganska stora nu. De finns på många platser i Sverige och har också stöd för plug and charge på sina laddare.
Alfred – 23:13
Nere på kontinenten finns det andra kedjor, men de stora svenska kedjorna, Circle K, OKQ8, Vattenfall med flera andra, där kan det finnas på något enstaka ställe, men inte stöd för plug and charge. Circle K har som bekant Autocharge, som vi pratade om då. senaste där det är ett alternativ, man får regga någonting med Circle K och sen funkar det sömlöst. Men jag tycker det blir spännande att se vart det här tar vägen. De andra biltillverkarna är på väg att komma ikapp och än så länge så har ju Tesla haft ett försprång med den här upplevelsen som vi har pratat om. Vi Tesla-ägare, vi bara pluggar in bilarna och så funkar det. Tesla vill ju gärna att vi ska ladda på deras laddare. Om de ska få de andra bilmärkena att ladda på Tesla-laddare framgent, när allt fler stödjer plug and charge, då tror jag att det kan börjar bli aktuellt för Tesla att behöva stödja plug and charge i sina laddare. Men den dagen de gör det, då blir det ju verkligen så att då är ju de andra bilarna bättre än Tesla-bilarna.
Alfred – 24:07
För då laddar ju de sömlöst på alla laddare, inklusive Teslas laddare. Medan vi som kör Tesla bara laddar sömlöst på Tesla-laddarna. Så då kanske vi får plug and charge till och med i Tesla.
Anders – 24:15
Varför skulle inte vi kunna ladda på andra laddare?
Fabian – 24:18
Ja, om Tesla implementerar det.
Alfred – 24:20
Ja, Tesla-bilarna stödjer inte plug and charge, den standarden. Så vi kan inte få en sömlös upplevelse på Ionity-laddarna med Teslorna, än så länge.
Fabian – 24:27
Men är det hårdvara alla som krävs för det? Är det inte så att man kan uppgradera?
Alfred – 24:31
Det borde gå för Tesla, tror jag, att kunna rulla ut det mjukvarumässigt. Jag ska inte ta gift på det. Det kan hända att det är något som saknas. Men jag tror att det bara är en mjukvaruförändring som skulle behövas för Tesla. Att kunna rulla ut Plug and Charge, både i sina laddare och i sina bilar. Jag vågar inte svära, jag vågar inte ta gift på det. Men jag skulle tro att det är på det sättet. Och det gör ju att Tesla kan ändra på det där. Och det kanske är det som det här kommer leda till. Att det faktiskt börjar bli en utbredd standard hos de andra bilarna. biltillverkarna kanske på sikt kan leda fram till att det kommer på plats även då både i Teslas laddare och Teslas bilar.
Anders – 25:02
Det är lustigt. Då sitter vi med sämre bilar. Det är lite som när iPhone satt med sina Lightning-kontakter och alla andra körde USB-C. Till slut var ju Apple tvungna att gå över till det också.
Fabian – 25:12
Ja, just det.
Alfred – 25:14
Tack Christian för att du gav mig anledning att kolla efter och nu har vi gjort det. Jag hoppas det här var en rättelse och att det känns bättre nu.
Anders – 25:23
Ja, men gröna bubblan visades inte vara en bubbla. Men elbilsboomen uteblev åtminstone i Sverige. Kina sörjer Orbán i Ungern och så är Teslornas självkörning äntligen på G till Sverige. Allt efter detta.
Fabian – 25:40
Ja, elbilsboomen i Sverige som uteblev. Om det har det på senaste tiden rapporterats en hel del. Elbilsförsäljningen blev inte vad många hade planerat. Och nu så står laddplatser tomma i snitt 92 procent av tiden. I alla fall om man ska tro siffror som Energimyndigheten tagit fram åt SVT och som man kan höra om i SVTs kortdokumentär Vid pump.
Anders – 26:07
Får jag bara fråga, är det ladd, alltså snabbladd? platser? Eller vad är det för laddplatser?
Fabian – 26:12
Väldigt bra fråga. Det har inte SVT disklosat, men jag skulle tro att det är siffror från både och. Tydligen är det så att det finns något register som man rapporterar beläggningsgraden till. Och det är inte ens alla som är med i registret. Så de stjärnorna i kanten hade SVT också.
Anders – 26:27
Och hur står det sig mot andra? Jag tänker just att snabbladdare är ju helt tomma nattetid och ofta dagtid och så också. Och det är ju inte negativt att vi har en väl. utbyggd laddinfrastruktur, tänker jag. Alltså, jag menar, det är ju något positivt.
Fabian – 26:43
Ja, men precis. Du går hårt ut där direkt. Ja, men precis. 92 procent av tiden. Hur ska man förhålla sig till det? Ja, men det är klart att de här laddarna ska ju stå tomma stora delar av tiden. Så är det ju med bensinpumpar och så där också, förstås. En del av värdet är ju att de är tillgängliga, så att säga. Men enligt de som sätter ut laddare så menar de att det är ungefär dubbelt så hög beläggningsgrad. 20 procent bör man åtminstone ha för att man ska börja överväga att bygga nästa laddare i samma område. Så det här är hälften. Jämför man med andra länder så är det tydligen lägre. En av de som har storsatsat på snabbladdare är Circle K. Som också om ni minns var med i samband med den storsatsningen i Bilar med sladd. De var ju mer sponsrade bilar med sladd i den stora lanseringen. Vi spådde att det här blir bensintillverkarnas framtid att ladda bilar. Nu säger. Circle K ett par år efter den här satsningen så här.
Speaker – 27:40
Vi såg framförallt framför oss att elbilsutvecklingen skulle sakta men säkert öka. Och 2025 var ett sånt här magiskt år då många hade förutsett att det här är tipping point. 2025 är året då inköpspriset för en elbil är lika med en bensin eller dieselbil eller lägre. Och då skulle det ta ytterligare fart. Så det är ju den prognosen som vi har. Jobbat mot helt enkelt.
Fabian – 28:08
Och den prognosen, den hade ju typ vi också, eller hur? Att det är game over för bensin och dieselbilar i samband med att det kostar mindre eller lika mycket att köpa en elbil av samma kvalitetssort.
Anders – 28:23
Fast är vi där verkligen?
Fabian – 28:26
Ja, men typ är vi ju faktiskt där.
Alfred – 28:28
Ja, det beror ju väldigt mycket på hur långt man kör. Men för de allra flesta som kör mycket så är det definitivt så att de räknar. på det så skulle det löna sig. Men däremot vid inköpspriset, vid inköpstillfället, så är det svårare.
Fabian – 28:42
Det här är alltså Circle K, ett bensinbolag som nu slår larm om att elbilsboomen inte blev vad de hade tänkt sig i Sverige.
Anders – 28:53
På den tiden, va? Det här är ju inte slut på något sätt. De hade hoppats att det skulle gå fortare.
Fabian – 28:59
Nej, men efter att man nu då tittar på vad som har hänt med den här mandatperiodens elbils och klimatpolitik så kan vi ju jämföra med våra grannländer. Vi kan ju titta på Norge som är uppe i 96 procent. 96 procent av alla nybilar är elbilar, rena elbilar. I Danmark 68 procent. I Sverige 36 procent.
Alfred – 29:26
Är det för 2025 du pratar om nu då?
Fabian – 29:27
Detta är år 2025.
Alfred – 29:29
Och typ Finland är nästan som oss men har ett preskriberat. Precis, de har smugit om oss också. Finland som låg jättelångt bak förut har smugit om oss.
Fabian – 29:37
Ja, vi har ju helt tappat det! Vi har ju helt tappat det!
Anders – 29:40
Nej, inte helt. Men incitamenten försvann. Det totalt dödade ju den extra fjongen vi hade. Men 36 procent är väl inte så dåligt?
Fabian – 29:49
Absolut, vi ligger högre än Costa Rica. Men jag menar, vi ska väl ändå vara riktigt bra på miljöpolitik i Sverige. Det var det jag trodde i alla fall. Så hur sjutton har det kunnat bli så här då? Ja, men de senaste fyra åren så har det ju låtit så här.
Speaker – 30:02
Är det någon som har tankat bilen här i sommar? Vid pump när man tankar, då syns de här Magda-priserna klart och tydligt. Här och nu så har människor ångest när de tankar. 900 kronor dyrare att tanka en vanlig Volvo. Vill vi ha det så här? Nu vill vi sänka priset med 9 kronor liter vid pump för diesel. 5 kronor för bensinen. Vad säger du om dieselpriset? Det är ju 16 kronor nu, det är ju perfekt.
Alfred – 30:28
Mm, det här hade du klippt ut. Ur det här programmet som var nysänt nu, Fabian. Men det vi hör är citat som de har hämtat i sin tur från förra valrörelsen.
Fabian – 30:37
Precis, de senaste fyra åren. SVTs kortdokumentär Vid pump kommer ju det här ifrån. Och det här är ju, det har varit ett väldans prat om bensin och dieselpriser helt enkelt. Och i den här debatten så har ju helt, elbilsfrågan har ju helt uteblivit helt och hållet. Och till och med nu då, för bara någon vecka sedan, så lät det så här. Det här är ett av mina favoritprogram, Godmorgon världen, i Sveriges Radio. När Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladet uttalade sig i frågan.
Speaker – 31:08
Det faktum att vi har ganska stora projekt som har gått om intet och försenats gör att vi har idag inte den kapacitet som vi behöver för att kunna elektrifiera i den takt vi kan. Och har man varit i Norrland i vinter så har man sett något annat som har stått stilla. Nämligen ett antal elbilar som inte klarar kallt väder, vilket Sverige har mycket. Här har det funnits väldigt, och finns fortfarande, väldigt stora ambitioner. Och de är inte annorlunda för den här regeringen. Utan frågan är nu bara vilken realism man kan ha i takten det tar. Och det kan man inte förändra genom att fatta ett beslut någonstans. Utan.
Fabian – 31:43
Är det inte väldigt märkligt att så fort en elbil verkar köra över från gränsen Norge till Sverige, ja då blir den plötsligt stillastående. Det är väldigt märkligt alltså.
Anders – 31:52
Nej men är inte det här, var det i vintras eller förra vintern, någon sån här plogbil? förare som sa att elbilarna står i drivor och det visade sig vara bara påhittat alltihopa.
Fabian – 32:03
Ja, alltså Norge är ju då också ett väldigt kallt land och 96 procent av nybilsförsäljningen är elbilar. Och det här då, att vi inte skulle ha el. Är det inte jättekonstigt att Norge verkar klara detta då?
Anders – 32:13
Ja, det är ju oinformerat.
Fabian – 32:14
Det är ju rena elbilsmyter som fortfarande. Alltså, jag trodde vi var klara med detta, grabbar. Det verkar inte så.
Alfred – 32:19
Ja, jag trodde det. Ja, men det är vi inte liksom. Och det är väl ett tips till er. Lyssna här. Jag höll en elbilsmyt-föreläsning nu för STR. För bara någon månad sedan. Den gör vi gärna fler gånger ifall ni har koll på arbetsplatser eller andra där man behöver snacka elbilsmyter. Så går vi gärna igenom det här. Det är väldigt roligt. Det blir typ som en show. Det är bara kul att lyssna på när man börjar sova hål på de här myterna. Det kan ju Tove Lifvendahl behöva.
Fabian – 32:43
Om man är på Svenska Dagbladet bör man väl ändå veta bättre?
Alfred – 32:48
Så är det ju tyvärr i mycket politisk diskurs nu. Tove Lifvendahl, hon är ju en borgerlig ledarskribent som är väldigt profilerad. Hon är ju superskicklig och hon har ju varit etablerad. sedan decennier tillbaka, så hon vet ju såklart bättre än det hon låter påskina här. Problemet är att det känns som att det där är sant för väldigt många av mottagarna. Så det är ju ett väldigt bra sätt att mobilisera dem, att gå och rösta. Om man säger någonting som faller mitt i prick för dem och så bara passar det in. Och så kan man relativisera och låtsas att man inte visste bättre, ifall man behöver det. Hela det här, att det blev en valfråga senast, med att göra bensinpriset till en valfråga, det är ju så otroligt Lite oansvarigt, men det är också ganska självklart att gå hem i stugorna.
Anders – 33:28
Men däremot, det som jag reagerar på, det är att jag har inte upplevt på många år ett sånt motstånd mot elbilar. Utan det har handlat mycket om att det ska bli billigare att köra förbränningsmotorbil med den här inblandningen. Men det som hon säger här är ju rena gamla myter om att elbilar inte skulle funka. Det är ju hur många som helst som kör elbil i Norrland och så som direkt kan säga att det hon säger är fel.
Fabian – 33:52
Det verkar som att det här är liksom När vi startade den här podden för snart tio år sedan, då var det ju ganska vanligt med den här typen av mytbildning och skepsis och det var väldigt främmande det här med elbilar. Men nu så verkar det som att det har blivit politiserat på en annan nivå, precis som resten av klimatpolitik och sådär har varit.
Alfred – 34:13
Jag tror att, är det inte det här, det är lite som samma fråga som vi var på senast, att det håller på att bli en höger-vänster fråga igen, om man ska vara för eller emot miljö. Och det tycker jag är jättesynd. Det var så skönt när det var när vi inte behövde göra klimatomställningen som är helt nödvändig för vår överlevnad till en höger-vänsterfråga och man dessutom kunde välja olika stöpningar av miljöpolitik. Ska det vara mörkgrönt eller ljusgrönt? Ska det vara teknikoptimistiskt och för tillväxt och omvandling eller ska det bromsa sig till framtiden? Nu är vi tillbaka till att det blir en höger-vänsterfråga istället. Där tror jag ett problem är att det som många av partierna på högersidan i politiken har fattat nu det är att SD Storlek gör ju att de blir i princip en total bromskloss på all klimatprogressiv politik. De kommer verkligen stoppa det. Och det betyder att högerblocket kommer ha svårt att få väljare som tycker att klimatfrågan är viktig. Utan de måste satsa på väljare som inte tycker att klimatfrågan är så himla viktig.
Alfred – 35:09
Och så måste de tvärtom börja konkurrera om de väljarna som verkligen tycker att motstånd mot klimatomställning är viktigt. Så nu vill Moderaterna plötsligt börja konkurrera om de där SD-väljarna. väljarna som tycker att bensinpriset är viktigt istället för att konkurrera om de ljusgröna teknikoptimistiska väljarna.
Anders – 35:26
Det är lite osäkert, vi blandar ihop saker lite nu. Det är inte bara av klimatskäl som folk skaffar elbil. Täby där jag bor är den kommun i landet där det säljs mest elbilar. Varenda hus på hela min gata har elbilsladdare och jag ser knappt förbränningsmotorbilar längre. Det här är ju blått som i ljuset. djupast Stilla havet liksom. Det är ju Moderaterna har ju regerat i Täby sedan Dackefejden. Så att jag tror, och jag menar det är ju inte såhär.
Fabian – 35:56
Men elbilar köper de. Men elbilar köper de, eller hur?
Anders – 36:00
Ja, ja. Jag är ganska säker på att alla här inte köper elbil på grund av klimatengagemang. Utan det är ju helt okej. Det är bättre bilar och billigare. Det finns massa andra anledningar.
Alfred – 36:10
Exakt. Men de kommer väl gå och rösta på Moderaterna oavsett vad Tove Lifvendahl säger om elbilsmyter.
Anders – 36:15
Ja, ja. Absolut.
Alfred – 36:16
Det är väl det som är poängen liksom.
Anders – 36:17
Ja, men däremot så är det ju gott och ont. Och som inte gör det av klimatskäl, utan för att de av olika skäl tycker det är bättre bilar, vilket det förstås är.
Alfred – 36:28
Men det är så jag tror man ska förstå varför Tove Lifvendahl säljer vad hon säger. Dina Täbygrannar, de kommer rösta på Moderaterna oavsett vad hon säger i den här frågan. Det spelar ingen roll. Men genom att säga vad hon säger här nu i Gomorron Världen, Tove Lifvendahl och på andra ställen, då kan hon kanske få en del av de som annars hade röstat på Sverigedemokraterna, att rösta på Moderaterna istället.
Fabian – 36:47
Men det som är högt Reellt, det är ju att precis som vi tidigt konstaterade i början av den här mandatperioden, så är nuvarande regerings klimat och elbilspolitik en veritabel katastrof. Regeringen har ju blivit beskylld på att de lyssnar just då på radikalhögern. Ja, läs SD då. De tog bort den generella elbilsbonusen, de gjorde bensin och diesel billigare, de har sänkt skatt och sänkta krav på inblandning av biodrivmedel. Och allt detta har ju lett oss fram till där vi är nu. Vi har varnat för detta, men jag måste säga att effekten är något värre än vad jag vågade tro. Jag trodde nog ändå att folk skulle köpa elbilar för att de fattar att det är bättre bilar. Men det här har verkligen blivit, om man tittar på grannländerna, verkligen. Vi presterar ju dåligt.
Anders – 37:31
Men du kan inte jämföra med Norge och de här incitamenten.
Fabian – 37:35
Men ska vi bara lägga oss platt en gång för alla?
Anders – 37:37
Nej, det ska vi såklart inte göra. Men vi ligger fortfarande bättre till. Hur ligger vi till i EU i förhållande till EU? Vi ligger långt över EU-snittet.
Alfred – 37:45
EU-snittet är någonstans på 20 procent.
Fabian – 37:49
Precis före. Inte jättemycket före.
Anders – 37:51
Långt före. Vad ligger vi på? 36 procent. EU-snittet är nästan dubbelt så mycket elbilar i Sverige som EU-snittet.
Alfred – 37:56
Jag håller delvis med dig här. Jag tänkte att . Jag var försiktigt optimistisk när de tog bort elbilspremien, för jag tycker den var lite missriktad. Jag minns det också. Sådana som jag, som haft tur i livet och tjänat mycket pengar och har råd att köpa nya bilar, vi fick en elbilssubvention, medan folk som bara har råd att köpa begagnade bilar fick ingen elbilssubvention. Det tyckte Det var också så att vi är framme i att alla som kan räkna med matematik och kör tillräckligt långt, för dem lönar det sig att köpa elbil oavsett. Jag trodde att det fanns en chans att det här skulle kunna fortsätta och öka, självklart långsammare än om subventionen funnits kvar. Men jag tyckte ändå det gick att säga att det sakligt började finnas problem med den gamla typen av elbilsbonus som fanns. Det var inte effektivt att använda skattepengar helt enkelt. Så därför var jag försiktig och optimistisk när de tog Nu har vi platåat. Om man ska se glaset som halvtomt, så har det ju liksom inte störtdykt efter att de tog bort elbilsbonusen.
Alfred – 38:52
Vi kom nästan upp i 40% innan och så har vi platåat runt 40% och nu har vi för första gången krympt lite från 2024 till 2025. Vilket ju är illa, men det är ingen katastrof. Och kollar man på de danska siffrorna, jag håller med Anders om att man inte ska jämföra med Norge, för där har det varit så otroligt kraftiga subventioner som har hjälpt fram det hela. Därför är det svårt att jämföra. Danmark har ju också haft en ryckighet i scenen. De låg ju före oss tidigt. Sen var det de som imploderade och vi gick om dem när de tog bort elbilssubventioner ett par år före oss. Sen är det efter det som det har kickat igång i Danmark. Jag vet faktiskt inte hur det ser ut med subventionerna i Danmark nu. Men man får komma ihåg att alla de här marknadssiffrorna är rätt störda av subventioner. Jag är på riktigt nyfiken att se hur den nya elbilspremien slår, som ändå är riktad mer mot glesbygd, låginkomsttagare och förstagångsköpare. Om den blir en framgång så kommer det vara mycket effektivare använt skattemedel i alla fall på att orsaka framgång.
Alfred – 39:48
Samtidigt som man kan säga att den kostar i storleksordningen, jag tror det är några hundra miljoner den kostar ur statsbudgeten. Medans regeringen på en gång nu vid Iraninvasionen och annat lägger miljarder på att igen sänka bränsleskatterna. Det blir tydligt när man kollar på storheterna i resurser som de lägger på respektive sida av stimulans.
Fabian – 40:06
Jag tror inte alls att detta bara har med elbilsbonusen att göra, utan jag tror att det du säger säger nu igen utav nyckelfaktorerna. Det är mycket annat. Det är också att det. Man pratar inte om elbilar på samma sätt. Det har varit fokus, som ni hörde i klippet innan, på bränslepriser hela tiden. Det är där fokus har varit. Både i verbalt, i själva diskursen, i debatten, men också i reell politik. Och det här blir då resultatet. Att man har gjort det till en politiserad fråga och all den här Högervoken där det ingår att vara emot vindkraft, däribland också emot elbilar. Och så ska man sitta i sina jävla skitbilar och fortsätta betala höga bränslepriser som vi vet att vi inte kommer kunna kompensera hela vägen för. Särskilt inte som det ser ut i världen just nu. Vi är så oerhört beroende av oljan. Vi behöver göra oss mindre beroende av den. Om inte tidigare så verkligen nu. Så det här är supertråkigt att se att vi har lagt oss platt för norrmannen här tycker jag.
Anders – 41:09
Jag tror att du drar lite för stora växlar på det här. Jag tycker när man läser kvällstidningar och morgontidningar och så både till höger och vänster så är det i stort sett bara elbilstester numera och man hyllar elbilar. Förbränningsmotorbilar drunknar i stort sett. Det är nästan så jag hajar till när jag ser att någon har testat en förbränningsmotorbil. Så att generellt i samhället så tycker jag nog att elbilar ändå har fått en liksom prominent position. Jag tycker däremot att det är ganska. Dels är det häftigt att utan nästan några subventioner. alls så klarar elbilar att stå sig på egna ben. Det är fortfarande så att vägskatten är väl 360 kr för elbilar medan den är någon tusenlapp eller så. Men det är ju väldigt, väldigt lite subventioner.
Fabian – 41:49
Men hur kan det ens vara tillåtet? De här bilarna ska överleva i 20 år. Hur kan det vara tillåtet att sälja ens vanliga bensin och diesel? Det är ju helt galet ju.
Anders – 41:58
Det är totalt vansinne att vi säljer diesel och bensinbilar. Absolut. Märkligt att folk köper dem fortfarande i så stor utsträckning. Det är obegripligt.
Alfred – 42:05
Ja, det är hål i huvudet. Men hörni, snart är ju EX60 här. Då är även Volvos storsäljarsegment över i rena elbilar. Strax efter det så får man tänka att XC60, den gamla förbränningsmotor varianten, kommer typ sluta sälja. Om man kollar på de andra modellerna i Volvos modellprogram så är det ju mest ren el som säljs faktiskt. Kommer inte svenska regeringen tina upp och oavsett färg ha mycket, mycket lättare att skyndsamt driva på för rask el? bilsomställning på alla fronter när nationalklenoden är över.
Anders – 42:40
Det är ju en Volvoeffekt det här. Vi har pratat om det många gånger i podden att liksom Sverige var emot elbilar när Volvo var emot elbilar och så svängde Sverige när Volvo svängde.
Fabian – 42:48
Jag tror inte att detta går att skylla på Volvo längre. Lyssna här vad energiminister fru Ebba berättar om det här katastrofala resultatet vi ser nu fyra år senare.
Speaker – 42:59
Jag tycker att det är rätt och riktigt att vi inte har den vägen som Norge har där man lägger ungefär 50 miljarder av. statens medel på att subventionera elbilarna. Nu har vi istället det här riktade stödet som ska underlätta för människor som bor på landsbygden och som har lite tuffare ekonomisk situation.
Fabian – 43:16
Ja, ni hör, hon dillar iväg om allt möjligt och sen fortsätter hon att prata om att vi ska få ner inflationen och att det har varit så viktigt och då kanske elbilarna kommer igång. Och när journalisterna då pressar på lite mer, ja då låter det så här.
Speaker – 43:28
2025 var ju trots att det var ett ganska tungt ekonomiskt år ändå det näst bästa året. för nybilsförsäljning av just laddbara bilar. Men om du tittar då på hur det ser ut här. Nu måste det ändå vara möjligt för mig att få svar. Alla dina frågor är otroligt politiskt färgade. Det är inte neutrala ingångar, det är en väldigt tydlig vinkel. Det måste åtminstone vara möjligt för mig att tala till punkt. Jag är lite bekymrad över att du säger att det är politiskt färgade frågor, för det är det ju liksom inte. Jo, på elområdet, 100%. Hur då? Hur då? Jag kan inte ens förklara gravitationen för dig. Jag kommer inte gå in på det. Jag svarar. tillbaka så jag tror att det blir bra balans som helhet. Tack snälla.
Alfred – 44:06
Ja, alltså det där, det där får mig, de här typerna av svar. Man märker att det är en väldigt tydlig talepunkt från sittande regeringen nu. De har bestämt sig för att det finns en prognos som visar att 2025 kommer bli lägre än när de tillträdde. Och den klamrar de sig fast vid. Det de inte pratar om är att det är på typ tredje värdesiffran som det är lite, lite lägre än vad det var när de tillträdde. Och det är efter att vi haft en stor kulle under mandatperioden. Så ser man. Ser man på snittet över tiden de har suttit, så är det en stor ökning jämfört med tidigare och det är alltså ett trendbrott. Det är inte så att vi tidigare har ökat och så hade vi precis börjat minska, utan vi har haft minskande utsläpp i Sverige sedan 1990-talet och det här är första gången som vi har brutit den trenden och utsläppen istället har ökat på den här regeringens watch. Jag blir så otroligt frustrerad när man inte ens står för det, utan att man vill ha det till att det har sjunkit den här mandat på grunden också, vilket det verkligen inte har. Det är bara oärligt att påstå det.
Fabian – 45:05
Hon är så oärlig. Kör en Trump och skyller på journalisterna.
Alfred – 45:07
Det är väldigt, väldigt oärligt att de inte ens berättar. Att hela deras prognoser framåt för hur det ska sjunka, då har de räknat med att nästa regering ska återinföra reduktionsplikten på ungefär samma nivå som innan de tillträdde. Det kommer de inte kunna göra om de själva tillträder. Det är bara så intellektuellt ohederligt. Och att sen bli arg för att det skulle vara ohederliga frågor när de ställs.
Anders – 45:31
Men det här sker ju i hela världen nu, den här högergiren. Sverige är ju bara ett av alla andra länder. Finns det något land kvar där? Det är ju så här överallt.
Alfred – 45:42
Ja, men kampen måste väl tas överallt då? Det är väl inte så enkelt som att det sker överallt. De politiska diskurserna har ju flyttats så att det verkligen inte längre är så att både ekonomiskt liberala partier och mer vänsterorienterade partier kan vara för klimatomställning, utan nu är det som att det är en kamp mellan en liberalism som är för att vi ska göra en ordnad klimatomställning och sen konservatism som av någon anledning tack vare Trump antagligen har fått för sig att drill baby drill och all in på det.
Fabian – 46:18
Det intressantaste är det hon säger i det här sista klippet. Det är allra, allra sista egentligen. Där hon nästan avslöjar sig. Det här är en så otroligt tung fråga för dem och väldigt politiskt att vara för elbilar. Väldigt politiskt är det tydligen att vara för elbilar. Där ser man ju, där tycker jag det skiner igenom hur de gör detta till en politiserad fråga. anda som är helt grundlös och inte genomtänkt. Jag måste säga avslutningsvis att KD, det verkar ha blivit, det har fan blivit SD för tjejer. Så som man har tagit det partiet, den resan man har tagit ditom, det är vad det är.
Alfred – 47:00
Ja, där vet man två partier som Fabian inte kommer att rösta på antagligen. Jag tror inte det är någon hemlighet att ingen av oss kanske kommer att rösta så långt ut till höger i alla fall. Men det är ju spännande. Vad ska man rösta på om man är för klimatomställning, men känner sig ekonomiskt höger? Vad röstar man på då?
Anders – 47:17
Liberalerna, tror jag. Som jag sa förra gången.
Fabian – 47:19
Kan vara 2,2 procent.
Anders – 47:22
Svaret är ju att alla måste rösta på dem. Det måste ju rösta väldigt många på dem, så att de blir den liberala rösten.
Alfred – 47:28
Ska man rösta på dem och sen blir Jimmie Åkesson statsminister och driver igenom sin miljöpolitik?
Fabian – 47:32
Jag är lite part i målet, men det finns ju också ett lite grönt, trevligt parti som heter Centerpartiet också.
Anders – 47:39
Ja, fast då blir det ju en vänsterregering. Så om man är höger är det ju svårt.
Fabian – 47:43
Ja, det är inte säkert. Det är faktiskt inte säkert.
Anders – 47:44
Det kommer det ju bli.
Fabian – 47:44
Det beror lite på hur valet utspelar sig.
Alfred – 47:47
Stopp, på dig. Nu ska vi gå vidare till någonting som absolut inte är politiskt. I alla fall inte ännu. För nu ska vi prata full självkörning. Jag vet att ni har suttit som på nålar, grabbar. Ni tröttnar ju aldrig på att jag pratar om full självkörning, eller hur?
Fabian – 48:01
Ja, det är ju vargen kommer alltså.
Anders – 48:02
Ja, men det är ju spännande. Men du har ju i varje program i fyra år berättat. Nu kommer det.
Alfred – 48:09
Nej, det var inte alls det. Jag har gett rimliga estimat på utvecklingen.
Fabian – 48:13
Det är den bilden jag och Anders har. Och vi är majoritet i den här podden. Är du antidemokrat, eller?
Alfred – 48:18
Nej, det är bara fel. Nu är det i alla fall verkligen någonting som har hänt. Så det är en stor uppdatering. Och jag står fast vid att jag inte har gett några felaktiga löften tidigare. Och jag vågar faktiskt lova nu att nu börjar det dra ihop sig för oss svenskar. Det kan faktiskt vara så att FSD, alltså full självkörning, under övervakning, kommer till Sverige. redan innan sommaren. För den 10 april så var det dags. Då godkände holländska motsvarigheten till transportstyrelsen, de heter RDW, eller RDW, de godkände Teslas paket för övervakad självkörning. Och det innebar att det redan samma kväll så började Tesla rulla ut FSD Supervised till kunder i Nederländerna, som nu då får tillgång till samma funktionalitet som har funnits i USA sedan flera år. Och stegvis har det blivit så bra att bilen klarar i princip all körning själv, även om man som förare fortfarande är ansvarig och måste sitta och vara beredd på att ta över.
Anders – 49:06
Vad kul. Har du sett några klipp från hur det här funkar i Holland?
Alfred – 49:10
Ja, absolut. Har ni hunnit kolla själva?
Anders – 49:13
Nej, inte alls.
Alfred – 49:14
Innan vi kommer in på hur det funkar, för att få tillgång till det här, så måste man ha en Tesla med hårdvara 4. Det betyder att det här omfattar bilar, som är från 2023 eller nyare. Det är oklart hur brett de har rullat ut access till det här hittills, men Youtube börjar faktiskt fyllas med filmer på folk, som har tillgång här i Europa. Nu till din fråga Anders. Hur funkar det? Vid en första anblick så verkar faktiskt FSD i Europa funka ungefär lika bra som i USA. Bilarna kör en egen underversion av FSD version 14.2, vilket är typ den senaste versionen, även i USA. 14.3 är utrullat där. Men enligt Elon Musk på X så ska det här vara en version som egentligen bygger på 14.3-versionen. Det är bara en teknikalitet, förmodligen, som har att göra med att RDW måste vara inblandade i att godkänna versionerna som rullas ut. Enligt RDW själva så har dom krävt av Tesla, att de gör förarövervakningen mer offensiv än vad den är i USA, för att säkerställa att föraren verkligen är beredd att ta över.
Alfred – 50:10
Men utöver det och att det finns ett par inställningar i Europa som man inte har i USA och att brukaren måste se en instruktionsvideo innan man får börja använda systemet för första gången, så är det till synes samma funktionalitet som i USA, det vill säga bilen kör själv i stadstrafik och så vidare. Till din fråga då Anders, hur funkar det? Jo men det finns redan klipp och titta på på Youtube där bilen kör omkring i tät stadstrafik. i Amsterdam i Holland, mitt bland cyklister och fotgängare och felparkerade bilar och allt möjligt. Det funkar bra. Det ser ut att vara precis på samma standard som i USA. Systemet är ju så avancerat nu, att man kan inte bilda sig en uppfattning om hur väl det funkar genom att titta på en enstaka video, för de allra flesta körningar går bra utan någon form av intervention från föraren, men det räcker ju inte för att säga att det här är säkert, eller att det har nått 99,9 procents tillförlitlighet eller någonting, utan då måste man ha många klipp eller mycket data.
Alfred – 51:06
Och det finns det alldeles för lite klipp för att uttala sig någonting om ännu. Men till synes vid en första anblick så är det likt hur det funkar i USA. Det är inte en nedrömmad version.
Anders – 51:15
För er som också har varit och kört bil i USA, så är ju amerikanska vägar och europeiska väldigt lika varandra på många sätt. Men på många sätt så är vi också bättre, tycker jag, i skyltning och linjer och så. De har ju ofta jättebreda vägar med dåliga streck och så där. Det är säkert lättare att köra på europeiska vägar förutom när du kommer in i centrala Amsterdam på små kullerstensgator med miljoner cyklister. Men hade du sett videos på just det där?
Alfred – 51:41
Ja, precis. Det är verkligen så att den trafikerar en liten smal gata där det inte finns plats för mötande trafik och det kommer cyklister på gatan som cyklar åt fel håll och det är fotgängare som går till höger och vänster. Den får inte panik, den stannar inte, den är bra på att ta hänsyn till alla och visa sin intention och att ta plats och ta sig fram även i den här miljön. Så det är verkligen avancerad förhandling med den omgivande trafikmiljön som ligger i linje med det vi har sett från de här klippen på hur det har utvecklats i USA. För ett par generationer FSD sen så var det här ingenting som den klarade överhuvudtaget. Men det har ju stegvis blivit bättre och det verkar funka även här i Europa. Så det är väldigt kul att se att de har inte snickrat ner eller så här, ja, men den kan inte köra rondeller eller den kan inte klara sådana här saker överhuvudtaget, utan det är ungefär samma FSD som finns i USA, som vi får i Europa också, vilket ju är jättekul att se. Men nu då, den viktiga frågan. När kommer det här till Sverige?
Alfred – 52:35
Eller hur? Det är väl det som vi alla undrar.
Fabian – 52:37
Det är det vi alla undrar. När kommer det? Vad säger profeten?
Anders – 52:41
Jag undrar också en sak som inte är lika viktig, men ändå. Om du kör en sån här Amsterdambil eller en nederländsk bil utanför Nederländerna, vad händer då när du kör in i Tyskland?
Alfred – 52:54
Det är en bra fråga. Det är bara utrullat till VIN-nummer som finns i Nederländerna än så länge. Jag vet faktiskt inte vad som händer om man kör en sån här bil utanför Nederländerna. Det har jag inget svar på.
Fabian – 53:05
Det är mycket annat som är anpassat efter vad bilen är, som hur helljus och sånt fungerar. Så den fungerar ju bara så.
Alfred – 53:12
Jag vet inte. Poängen är att det nog ganska snart är irrelevant faktiskt. För nu då till den viktiga frågan. När kommer det till andra länder?
Fabian – 53:17
Vi måste höra. Vad säger oraklet i Fellingsbro? Vad säger han? När kommer det?
Alfred – 53:21
Jo, här är dörren stor. Det de har gjort är att de har gett ett förhör. förhandsgodkännande till ett system som de tror kommer att godkännas enligt UNECE-reglerna. Det där har vi pratat om till länder tidigare. Sättet som det här egentligen ska godkännas på är ju av UNECE, som de europeiska länderna följer. Det Holland har gjort här är att de har gett ett förhandsgodkännande, vilket det finns utrymme för i regelverket, att nationella trafikmyndigheter kan göra. Det betyder att de tror att det här så småningom kommer bli godkänt inom hela UNECE, och att de vill snabba på det. Vilket de då har rätt att göra. Vi får vänta på att det här ska gå hela vägen genom UNECE. Då kan det nog dröja upp till nästan ett år till. Att det blir först nästa år som det godkänns i UNECE. Men det ska man nog faktiskt se som någon form av worst case scenario. Jag tror att det här kommer gå mycket snabbare för oss. För i samma stund som RDW godkände det här i Holland, så är det egentligen fritt fram för nationella transportmyndigheter i andra länder att acceptera samma utredning, samma grund till beslut som de har, för att expandera det godkännandet till att gälla. Så det betyder att svenska myndigheter, Transportstyrelsen, skulle redan nu kunna säga egentligen på en gång att det här holländska beslutet, det ska gälla även i Sverige. Utan att behöva göra en helt egen utredning.
Alfred – 54:36
Så det skulle kunna hända egentligen när som helst, att de svenska myndigheterna skulle säga bara, ja men nu gäller det i Sverige också.
Anders – 54:41
Men är det rimligt då?
Alfred – 54:42
Nej, det har vi inte hört någonting om.
Anders – 54:44
Du vet, Sverige vill jag minnas var ju en av de få länder som la in sitt veto mot när det här hanterades, den här, vad heter den, grav eller nåt sånt där.
Alfred – 54:53
Ja, GRVA heter den där. undergruppen i UNECE och där var det då Sverige och Storbritannien som var en av bromsklossarna tidigare under den här processen. Transportstyrelsen har inte sagt ett pip om det här än så länge. Jag har inte lyckats få tag på någon som vill uttala sig om det heller, men det är nog orimligt att tänka sig att Transportstyrelsen kommer att helt enkelt expandera det holländska beslutet till att gälla i det egna landet utan ytterligare utredning. Däremot verkar det som att en del andra europeiska länder är på väg att göra det, som Tyskland. Frankrike till exempel verkar ligga ganska nära att vara på väg att göra det. Men, och här kommer då det som är kanske en godare nyhet för oss svenskar. Det som verkar vara det mest sannolika sättet som det här ska nå oss och som gör att FSD faktiskt kan nå oss redan till sommaren om vi har tur, det är att RDW, när de gör det här godkännandet, då har de en skyldighet att också ta det vidare till en teknisk kommitté inom EU och argumentera för sin sak om varför de har fattat det här beslutet.
Alfred – 55:50
Och där kommer det att bli en majoritetsomröstning. huruvida det är ett vettigt beslut eller inte. Om det blir ja, då blir det här godkännandet något som börjar gälla i hela EU på en gång, oavsett vad Transportstyrelsen säger i Sverige. Vad jag kan förstå så är det alltså ett majoritetsbeslut inom EU, som kan göra att det holländska beslutet expanderar till att omfatta även oss. Då behöver Transportstyrelsen inte ta något ansvar för det här, vilket jag tror är vad Transportstyrelsen är ute efter. De vill slippa ha en åsikt.
Anders – 56:16
Skönt för dem. Jag tror inte de kommer åka till EU och lägga in sitt veto.
Alfred – 56:20
De har inget veto vad jag kan förstå. förstå, utan de kan möjligtvis rösta nej då. Men det verkar som att det blir ett majoritetsbeslut där. Är det så att Transportstyrelsen verkligen vill åka dit och rösta nej och har tillräckligt mycket kompisar som också tänker rösta nej, så att det blir majoritetsbeslut mot det här godkännandet, ja men då kommer EU-beslutet i så fall att upphäva det holländska godkännandet. Så då försvinner det i Holland igen. Så det kan ta ett steg tillbaka också.
Anders – 56:43
Det är lustigt att Nederländerna, för de har ju ingen egen bilindustri. De har ju lite tillverkning, tror jag va?
Fabian – 56:49
Men de monterar väl ihop?
Alfred – 56:50
Tesla tillverkade i Europa, så gjorde slutmonteringen av Model S och X i Holland. RDW verkar ha gjort det här till en principsak, och de har ju blandat sig i här då, att i princip bli kontrollmyndigheten för det här. De ska godkänna varenda gång som Tesla ska rulla ut en ny version, till skillnad från hur det funkar i USA och så vidare. De ser sig helt enkelt, så blir det ju om man kollar på flygsäkerhet och så vidare, när Airbus släpper ett nytt flygplan, då är det europeiska myndigheterna som kontrollerar det, och de amerikanska myndigheterna och övriga. De är liksom med på att låta det europeiska godkännandet gälla i hela världen. Och så är det motsvarande åt andra hållet, att det är amerikanska myndigheter som godkänner nya flygplan från Boeing. Jag tror att RDW, de ser sig här helt enkelt som att de har gjort det till sin grej, att vara den som godkänner FSD för UNECE-länder. Och tycker att det är ganska kul. Och de sa till Reuters när det blev klart att de hade lämnat in det här, för att redan nu i maj få träffa sina EU-kollegor och argumentera för varför det här ska godkännas i hela Europa.
Alfred – 57:46
Om det är ett bra nog förhållande, då är det bra. Bra nog för hela Europa och det ska vi upp och visa. De har ju gjort ett väldigt väl underbyggt arbete här och där de har åkt miljontals kilometer med den här tekniken och verkligen har tänkt igenom sitt beslut.
Anders – 57:59
Det är nog mycket också för att Tesla har sitt europeiska, det är väl i alla fall huvudkontor, eller jag vet inte om det är huvudkontor, men de stora stora kontoren där. Sverige till exempel körs ju från Nederländerna. Här har vi nästan inget folk alls i Sverige, så det är ju där nere de kör sina grejer.
Fabian – 58:12
Tesla har ju gjort det här för att komma undan tullarna ju, så att om man har levererat bilarna Bilarna är i tre delar. Batteri, chassi och motor separat, om jag minns rätt. Och så monterade man ihop det i Nederländerna och duckade tullarna. I alla fall var det så tidigare.
Alfred – 58:28
Man fick lite lägre tullar än vad man fick annars. Hörni, vad gäller om man har en äldre Tesla? Om man inte har hårdvara 4? Jag tror att det är många som lyssnar där ute som kanske kör omkring med FSD-paketet aktivt på en hårdvara 3-bil. Jo, om man har riktigt gamla Model S och X, typ som du Anders. Du har ju så gammalt att du inte har FSD-paketet ens en gång. Om man har hårdvara 2 eller sådär. I alla fall om man saknar invändig kamera i kabinen. Då är det nog helt kört att bli uppgraderad. Dom här bilarna som är i dom förutsättningarna. Dom är också så ovanliga. När man pratar om dom här frågorna så brukar det komma upp. Som ett scenario som Tesla får frågor om. Så dom är verkligen bortglömda. För bilar som skeppades med hårdvara 3 redan från början. Som har en sån här invändig kamera. något nyare Model S och X, samt de flesta Model 3 från 2022 tidigare och de Model Y som kom då. Här blir det faktiskt ganska spännande att se. För till skillnad från i USA, så är det mycket möjligt att de här besluten som kommer från de holländska myndigheterna nu, kommer att göra det tydligt att det är en förutsättning för att få FSD godkänt, att man har hårdvara 4 eller senare.
Alfred – 59:35
De godkänner nämligen bara det i det här beslutet. Det gör att det nu har börjat poppa upp initiativ för grupptalan. Det börjar i Holland, men de samlar in underskrifter från hela Europa. Så om man har en sån här äldre Tesla, då kan man googla lite på det där. Vi kan kanske länka också till det initiativet från hemsidan, så kan man hitta fram till vart man kan signa upp sig om man vill bli med i en grupptalan, som är sur på att andra får FSD innan man själv, fastän man var en tidig kund. Jag tror fortfarande att det man kan hoppas på framför allt kanske är en symbolisk ersättning, eller möjligtvis rabatt eller medflytt till en nyare Tesla, om man köper en sån. Men det går inte att veta säkert. Det skadar kanske inte att vara med i en grupptalan, om man är intresserad av det. Men det blir nog allt mer som talar för att vi aldrig kommer få se FSD på hårdvaru-3 bilar i Europa, skulle jag tro.
Anders – 1:00:19
Men då ska man ha köpt en bil med FSD? Om du aldrig köpte det paketet med din bil, då är det nog svårt att ha grupptalan, för att du inte längre har möjlighet att köpa det?
Alfred – 1:00:30
Jag skulle tro det. Man har definitivt ett sämre case om man inte köpte det. Men jag tror man kan ha ett case ändå byggt kring att när man köpte bilen så sa de att man skulle kunna köpa det sen. Spännande.
Anders – 1:00:41
Vi har ju en sån bil.
Alfred – 1:00:42
Så det är i alla fall FSD. Vi får väl se om jag får rätt. Har vi tur så kan det komma innan sommaren. Men jag börjar nog tänka att inom ett halvår åtminstone kommer vi nog ha det i Sverige.
Fabian – 1:00:52
Okej, men då kommer ju den sista och viktigaste frågan. Kommer ni köpa det? Eller tror ni vi kommer få hyra det? Och kommer ni i så fall hyra det?
Alfred – 1:00:59
Jag äger det ju redan på mina bilar. Just det. Så jag har redan fattat beslutet. Jag tycker det är lite svårt att guida folk innan de ska köpa eller hyra. Jag noterar att de flesta som räknar ut på om det lönar sig att betala för det i månaden eller om man ska köpa det, de jämför vad det kostar i inköpspris med hur många månader man måste prenumerera och tänker inte alls på att det kan påverka försäljningspriset när man säljer bilen ifall man har förbetalt.
Fabian – 1:01:21
Fast det gör det inte. Det gör det inte.
Alfred – 1:01:22
När det här finns på riktigt och det innebär att man inte behöver ett abonnemang för 1 000 kronor i månaden, då är det klart som korvspad att det kommer påverka försäljningspriset.
Fabian – 1:01:29
När jag har sålt Teslor så kan jag säga utrustningen har inte spelat någon roll. Om jag har en Homelink för 5-6 000 kronor, det påverkar inte värdet. Om jag har fina vita säten, det påverkar inte värdet. Om jag har en handfast, därför att de som köper dem förstår inte det.
Alfred – 1:01:46
Jag har motsatt erfarenhet när jag sålde den enda Teslan jag sålt hittills.
Fabian – 1:01:50
Okej, vi har olika erfarenhet. Det är okej. Vi kan ha olika erfarenhet. Vi kommer klara det.
Anders – 1:01:57
Vi kan ju inte köpa det. Min Model X är för gammal och Model 3 får du inte om man ska lita på dig här Alfred.
Fabian – 1:02:06
Jag kommer hyra det. Vi räknar med att det kommer kosta 1000 spänn i månaden. något liknande och jag har ju bilarna bara i tre år och eftersom jag inte tror att det påverkar försäljningsvärdet nämnvärt så är det goare att bara hyra det i 36 månader och sen så rullar man vidare till nästa bil.
Alfred – 1:02:23
Hej, Alfred här från redigeringsrummet. För efter vi hade spelat in den här diskussionen, ja då uttalade sig såklart Transportstyrelsen, vilket fick hela internet att gå upp i spinn på X. Det har nämligen visat sig att godkännandet som förhoppningsvis kan komma på plats genom den här EU-processen, bara egentligen kommer att gälla för bilar som tillverkas efter det att godkännandet är på plats. Och det dröjde inte länge förrän folk började spekulera i om det här var den svenska byråkraternas nya sätt att sätta käppar i hjulet. Så jag ringde helt enkelt upp till Transportstyrelsen för att kolla läget. Och det visade sig korrekt. Som EU-regelverket är utformat kommer ett FSD -godkännande i EUs tekniska kommitté inte automatiskt att omfatta befintliga bilar. Men, det här är en rest av att ingen hade föreställt sig att bilar kunde få nya funktioner. genom mjukvaruuppdateringar i efterhand när regelverket skrevs. Ett problem som nu blir alltmer frekvent förekommande och som antagligen kommer leda fram till att det här regelverket så småningom förändras.
Alfred – 1:03:17
Under tiden innebär det att Transportstyrelsen måste fatta också ett nationellt kompletterande beslut för hur godkännandet ska kunna utvidgas till befintliga bilar. Den lösning som finns på plats sedan tidigare är att man ska göra en ny registreringsbesiktning, men Transportstyrelsen arbetar på att hitta en lösning som är bättre än att tiotusentals bilar ska behöva genomföra meningslösa registreringsbesiktningar på grund av en formalitet. De jobbar på det, de vet ännu inte exakt hur den här lösningen ska komma till, men de försöker då hitta ett bra sätt som rimmar med befintliga lagar och regler. Vad gäller tidslinjen för själva godkännandet så är Transportstyrelsens bästa gissning att det antagligen blir mötet i juni som en första omröstning kan ske på. Om det blir då, alltså den 30 juni, då återstår sen ett par administrativa steg på EU-nivå och i Holland innan det holländska godkännandet träder i kraft i hela EU. Med andra ord är det inte omöjligt att det kommer på plats under sommaren.
Alfred – 1:04:05
Men det kanske är mer troligt att det blir till hösten. Och hur ska Sverige rösta då? Det vet de inte ännu. Eftersom RDW ännu inte har delat underlaget. Vi hoppas på att göra en inspelad intervju till ett kommande avsnitt. När Transportstyrelsen vet vilken fot de ska stå på. Tillbaka till det vanliga programmet. Hörni, nu drar vi till Ungern.
Anders – 1:04:26
Ja, det gör vi. Kinesiska batteritillverkare svettas nu när Orbán förlorade valet i Ungern. Det har ni säkert hängt med på. Men har Sverige redan förlorat positionen som EUs batterimecka ska vi höra mer om. Ni har ju säkert följt med på valet i Ungern ju och med spänning dragit en lättnadens suck här när Orbán förlorade valet.
Alfred – 1:04:45
Ja, man bara så här, ja, yes, vad skönt att Orbán förlorade. Ja, undrar vad han står för nu? Den här andra? Ja, precis. Han har bara röstat på någon som inte är Orbán.
Anders – 1:04:54
Några som är riktigt oroade nu, det är faktiskt kineserna. För att Victor Orbáns Ungern har haft ett tätt samarbete med auktoritära stater, som ni vet. Och Alltså både Trump och Putin hade ju nära kontakt med Orbán, men även Kinas Xi Jinping har ett riktigt gott öga till Orbán och kineserna har investerat stort i Ungern. Det är bara två år sedan, tror jag, som Orbán var på statsbesök och mötte Xi Jinping i egen hög person och då är ju Ungern ett litet, litet, litet land med nio miljoner invånare eller nåt sånt där.
Alfred – 1:05:24
Ja, men jag tror att visst är det så att det är i Ungern eller Bulgarien som det ska monteras BYD-bilar och massa . I Ungern? Okej, så det är det som är kinesiska, eller gate to Europe för Kina liksom.
Anders – 1:05:39
Ja, för under Orbáns styre så har Ungern blivit en hubb för kinesiska företag att ta sig in i EU. Och med Sveriges kollaps om att bli ledande på batterifronten så har Ungern faktiskt då blivit en sån här go-to-marknad för de här kinesiska elbils och batteritillverkarna. För nu när de kinesiska bilarna och batterierna är producerade i Ungern så är de ju EU-tillverkade och därför så är ju hela EU-marknaden öppen för dem. Ni kanske kommer ihåg att vi i Sverige en gång i tiden försökte oss på att bli Europas stora batterinav?
Alfred – 1:06:09
Ja, det har vi här bakom oss.
Fabian – 1:06:11
Minns det som att det var igår?
Anders – 1:06:13
Ja, Alfred, du berättade ju nyligen om Senior Material Europe i Eskilstuna som nästan byggt färdigt sin batterifabrik eller sin fabrik för separatorfilm för litiumjonbatterier.
Alfred – 1:06:23
Vi fattade väl ett beslut här. Vi är väl ansedda som högsta instans i frågan, tror jag. Vi fattade ett beslut om att de skulle få öppna. Har de fått öppna nu då? Eller vad händer?
Anders – 1:06:29
Nej, det ligger. Jag tror det ligger hos Högsta domstolen. Eskilstuna kommun drog in den här dispensen som de har gett efter att det var att använda metylenklorid i tillverkningen.
Fabian – 1:06:39
Ja, de blev så nervösa.
Anders – 1:06:41
Lokalbefolkningen hade lyssnat på konspirationsteoretiker och börjat samla in namnunderskrifter. Då fick kommunen kalla fötter. Northvolt gick också upp i rök. Vi har tidigare talat om kinesiska PTL som skulle bygga Europas största anodfabrik i Timrå. Det projektet stoppades av ISP, det har vi pratat om innan, Inspektionen för strategiska produkter. Just det.
Alfred – 1:07:02
Det var för att det var kinesiskt direktägande som de inte ville ha in det.
Anders – 1:07:05
De ställde så tuffa krav på det här kinesiska bolaget att de inte kunde etablera sig i Sverige. De var tvungna att dra sig ur Sverige helt och hållet. Förra året sa de upp den här tomten, så de har ingenting kvar i Sverige. Den chansen är helt borta. Hade den fabriken fått starta så hade de varit igång i år, var planen. Det hade blivit 1900 arbetstillfällen där uppe. Vi hade haft en chans att ändå kunna bli det här dragplåstret för stora europeiska batterisatsningar. Medan vi i Sverige sysslar med vårt självskadebeteende och helt enkelt dödar drömmen om att bli den här batterihubben så har det sett helt annorlunda ut i Ungern.
Alfred – 1:07:44
Men det känns som att nu hoppar du ju över. Sen har vi ju Novo Energy, alltså Volvo och Northvolts satsning i Öster. Ja, det är många andra. Torslanda som är helt inställt. Och så har du ju Volvo Lastvagnar, deras fabrik i Mariestad. Den är inte inställd, men den är ju fyra-fem år försenad. Spaden är knappt i jorden ännu.
Anders – 1:08:03
Alltså, det är deppigt. Du behöver inte vrida om kniven, Alfred.
Fabian – 1:08:06
Skulle inte vi ha ett inslag snart om att den gröna bubblan inte var en bubbla? Det låter inte så när vi presenterar det.
Anders – 1:08:12
I alla fall. Just nu bygger både elbilstillverkaren BYD och batteritillverkaren CATL enorma fabriker i Ungern. Det här är de största batteri och elbilsfabrikerna i hela Europa och det är inte de enda som håller på i Ungern. För Ungern har blivit en magnet för alla nya batteribolag, både från Kina, men också från resten av Europa och andra länder. Ungern tog den positionen som vi ville ha. Förutom BYD och CATL så har du CALB China Aviation Lithium Battery Company som är en jättestor batteritillverkare som satsat i Ungern.
Alfred – 1:08:49
Oj, Aviation Lithium Battery. Det låter som batteri för flygplan.
Anders – 1:08:53
Huayou Cobalt producerar katodmaterial. Ningbo Zhenhua Technology producerar metallkomponenter till battericeller. Eve Energy som producerar battericeller. Det är ju sådana batterier jag har i min moppebil.
Alfred – 1:09:06
Anders, är din poäng här helt enkelt att, vi har ju frågat många gånger nu, om man är höger och för klimatomställning, vad ska man rösta på i svenska valet? Försöker du lansera Orbán som kandidat i Sverige?
Anders – 1:09:16
Nej, min fråga är väl snarare, Sverige, vad gör vi när vi, missar det här tåget. Det är inte så att.
Fabian – 1:09:28
Till och med Orbán fattar det här tåget.
Anders – 1:09:30
Nej, men grejen är att han har väl varit väl Kinavänlig då. Men han är inte mutad av kineserna på något sätt.
Fabian – 1:09:37
För han är ju ganska korrupt den där herren.
Anders – 1:09:39
Ja, men det är inte så att andra EU-länder inte får något av det här. Det är många som etablerar sig i andra europeiska länder också. CATL bygger fabriker på fler håll och så där till exempel. Jag skulle ändå bara runda av lite. Sunwoda har du pratat om. med Alfred tidigare som en stor tillverkare av battericeller.
Alfred – 1:09:58
Som också kom i Ungern. Det är deras tillverkningsproblem som har ställt till det lite för Geely. Så att dom har fått göra.
Anders – 1:10:04
Ja, precis. Berätta i förprogrammet. ODV Electric, Insi Controls, Prolan och en massa andra leverantörer. Inte bara från Kina utan från resten av världen har etablerat sig i Ungern. För att tillverka komponenter och som underleverantörer till hela batterisektorn. Så nu är det helt klart att Ungern har blivit det här battericentret som Sverige ville bli. Och nu när alla de här tillverkarna är inne i EU via Ungern då, vad tjänar vi i Sverige på att vi stoppade dem och har sabbat så mycket för oss själva och varit så tuffa mot de kinesiska bolagen?
Fabian – 1:10:36
Det är inte EU-lagar som stoppar de här nationella, vi hade ju de här nationella intressena. Sverige har gjort egna lagar för detta då. Och det får vi göra utan att det är handelshinder och så. Det är intressant.
Anders – 1:10:48
Det finns i grunden EU-lagar som också Ungern rättar sig efter, men som är väldigt mycket mer begränsade. Sverige har Europas mest långtgående regelverk för att stoppa utländska direktinvesteringar. Det här handlar i grunden om att stoppa investeringar som hotar nationell säkerhet och samhällsfunktioner eller viktig teknik. Det omfattar massa olika viktiga sektorer, men det som Sverige har gjort det är att vi har tagit med mycket mindre, många mindre investeringar och många fler kategorier än vad EU kräver och så där. Och det gäller då inte bara kinesiska bolag, utan amerikanska bolag. Och i Sverige så måste även EU-interna affärer anmälas. Så vi är nu tuffast i Europa med att stoppa utländska investeringar.
Alfred – 1:11:34
Okej, skickligt upplagt, Anders. Du har verkligen lagt upp det på fat här. Man får det serverat som att Ungern har gjort allting rätt här.
Anders – 1:11:42
Nej, det menar jag verkligen inte.
Alfred – 1:11:44
Jag tycker det är bra upplagt. Jag förstår att du kanske inte tänker så 100% fullt ut. Men om man får argumentera emot det lite. Att Ungern verkar på olika sätt ha . Vi vet ingenting om hur mycket korruption som är inblandat, hur mycket en del har fått emellan för att skapa de här godkännandena som gör att kineserna känner sig trygga med att bygga sina fabriker just i Ungern och så vidare. Vi vet varför vi har våra egna regler. Vi tycker att det är obehagligt med direkt ryskägande i aluminiumfabriker vid Sundsvall och att ryssarna ska äga tomter och annat som ligger i anslutning till våra militära områden. Av samma anledning tycker vi att det finns stora risker med direkt kinesiskt ägande, speciellt i sådan tillverkning, som sen blir strategiska produkter. Om vi till exempel behöver de här batterierna i våra framtida stridsvagnar, så är det ingen bra idé för oss om det är fabriker, som ägs av våra tänkbara geopolitiska motståndare. Vi har ju också, Lyten kommer väl på något sätt få igång tillverkning i likhet av Northvolt batterifabriken.
Alfred – 1:12:45
Fabriken i Mariestad, den ska väl komma igång Så det är väl inte kört att det blir fler batterifabriker än de här ungerska?
Anders – 1:12:52
Alltså min poäng här är någonstans att att få igång ett batterikluster innebär ju inte att svenska stridsvagnstillverkare måste gå till kineserna och köpa batterier, utan det här blir ju dragplåster för annan industri. I Ungern, det är inte bara kinesiska bolag som etablerar sig där utan nu kommer jättemycket andra batteri och komponenttillverkare att etablera sig i de här batteriklusterområdena och så skulle det naturligtvis ha blivit i Sverige. också. Så det att vi är så strikta med vårt regelverk gör att vi lägger krokben för oss själva. Sen är ju ungen då såklart totala motpolen. De är på andra sidan. Jag tycker inte vi ska vara som dem. Men alltså det att vara bäst i klassen här, det kommer ju med en kostnad.
Fabian – 1:13:37
Resultatet riskerar ju bli att vi inte överhuvudtaget har någon produktion av strategiska produkter då internt istället. Frågan är då om det är bättre.
Alfred – 1:13:47
Om man tänker att det Kina gjorde så himla bra en gång i tiden, när de låg efter väst tekniskt, det var ju att de begränsade hur man fick tillträde till den kinesiska marknaden, och såg till att det var jättemycket tekniköverföring med i att få tillstånd att sälja överhuvudtaget, så man var tvungen. Det var länge som alla också var tvungna, och det är klart finns det i grund och botten kvar fortfarande att det ska vara majoritetsägt av någon kinesisk partner. Det är väl så man skulle vilja att det här gick till, så att vi fick kinesiska fabriker i Sverige, där vi fick lära oss av dem, något som de kan så mycket bättre än oss. Problemet är att vår marknad, den är ju helt ointressant för kineserna, om det finns någon annan som bjuder under oss och låser upp den europeiska marknaden i sin helhet, utan att ställa samma krav.
Fabian – 1:14:38
Vi kanske skulle kunna haft ett regelverk där vi tillåter kineser, eller till och med ryssar, innan kriget och sådär. Att investera och bygga mycket fabriker och kanske till och med köpa hamnar hur mycket de vill i Sverige. Men att man har liksom en nödutgång om det blir så som det blev med Ryssland, att vi blir strategiska fiender. Man helt enkelt säger att ja, vet ni vad? Äganderätten upphör här. Vi har rätt att ta över den här kinesiska batterifabriken om vi hamnar i krig med Kina. Och att det med något slags enkelt sätt skulle finnas ett sätt att dra proppen i det läget. Jag tror, undrar om inte det hade varit så mycket smartare.
Anders – 1:15:21
Trump definierar ju att han är i krig mot allt möjligt. Krig mot narkotika.
Fabian – 1:15:27
Resultatet hade ju åtminstone varit då att folk kan etablera sig i Sverige och att det finns en risk att man blir av med alltihop. Och det är ju liksom frågan om någon vill ta den risken då. Men krig är ändå ganska unlikely ändå, trots allt. Jag vet att jag har pratat mycket om tredje världskrig och så, men. mellan Sverige och Kina?
Alfred – 1:15:45
Ja, alltså en som inte krigar är väl Putin. Så att det . Så att det . Ja, det blir ju jätteknäppigt.
Anders – 1:15:51
Och Trump ska ju ha fredspriset, är det inte så?
Alfred – 1:15:53
Ja, just det.
Anders – 1:15:54
Det är klart att vi inte ska bli som Ungern. Och nu börjar ju . De har ju varit väldigt, väldigt snälla, Ungern, mot kineserna. Och nu börjar ju de skaka på sig där. För vad som händer i Ungern nu är ju väldigt oklart för de här kineserna. Det är ju faktiskt så, jag ska bara nämna det, att Ungern har tagit emot världens näst mest utländska direktinvesteringar i hela världen från Kina för att bygga elbilar. Bara efter Indonesien, drygt 160 miljarder kronor har Ungern tagit emot av Kina. Det är en signifikant investering som Kina har gjort i Ungern. Nu är de såklart lite skakis när ingen vet vad som händer.
Alfred – 1:16:32
Så vad blir sensmoralen då? Det är att vänta och se och så får vi hoppas att kineserna börjar kolla bortanför Ungern nu då när de har tappat sin bundsförväntning.
Anders – 1:16:41
Ja, vi får väl hoppas att Sverige någonstans också gör sig mottagligt för investeringar. Vi kan inte vara så här hårda och ogästvänliga mot utländska investeringar. Det gynnar liksom inte oss i slutändan. Det är som du sa innan Fabian, att nu har vi ingen anodfabrik överhuvudtaget i Sverige.
Alfred – 1:17:03
Nej, precis.
Anders – 1:17:05
Och så hamnar den i ugnen till slut ändå. Nej, det är inte bättre.
Alfred – 1:17:08
Men hörni, då får ni. Lyssna om lite norrbottningar som är öppna för investeringar, för dem finns det gott om. Det är nämligen så att Stegra räddas. Har ni hört talas om det här?
Fabian – 1:17:19
Jajamensan, det var mycket glada nyheter här de sista veckorna.
Alfred – 1:17:22
Ja, och där får man väl ändå säga att den gröna bubblan inte var en bubbla, trots allt. Även om du la lite solk i bägaren för min rubrik här, Anders, genom att lägga upp stämningen så bra för oss. För i dagarna, det blev alltså klart att Stegra räddas. Pengarna som saknas kommer på plats och Därmed kan bolaget även få tillgång till de lån som redan tidigare har varit godkända,
Alfred – 1:17:48
Därför känner de sig lite olustiga med att betala ut fortsatta trancher på lånet, vilket sattes stegra i akuta problem. Det har vi hört mycket om i nyheterna under året som har varit. Men därmed verkar det nu i alla fall vara grönt ljus för full fart framåt, att de så snart som möjligt ska färdigställa fabriken i Boden och kunna börja leverera grönt fossilfritt stål.
Speaker – 1:18:13
Här är Kvart i fem-ekot. Stålbolaget Stegra säkrar mångmiljardbelopp. Vi ska till Boden där stålverket ser ut att kunna bli klart. Efter en lång och komplicerad process är det nu i princip klart att ståltillverkaren Stegra får in nya pengar. Det var beskedet som bolagets vd Henrik Henriksson gav på en presskonferens idag. Det är en väldigt spännande dag idag. Det är en väldigt positiv dag idag för Stegra. Solen sken in i stålbolaget Stegras kontorslokaler i Stockholm idag när bolagets vd Henrik Henriksson kunde berätta att ett drygt halvår av krisrubriker, långa dagar och hårda förhandlingar gett resultat. Vi har tagit in i en ny finansieringsrunda 15 miljarder i nytt kapital. Bolaget för in motsvarande 15 miljarder kronor från gamla och nya investerare. och får också en ny storägare, ett konsortium lett av Wallenberg investment. Den tidigare Volvochefen, Leif Johansson, föreslås bli ny ordförande. Jag tycker det känns bra. Jag har ju bara varit inblandad sedan i december och det har ju varit väldigt mycket teknik och tekniska frågeställningar.
Speaker – 1:19:25
Försöka utvärdera dem, sätta risker på dem. Och sen har det ju varit en väldigt spännande resa med finansieringen. Och nu är den i hamn.
Fabian – 1:19:33
Vilken god nyhet! Verkligen. Och en av de verkligt goda nyheterna är ju inte bara de här 15 miljarderna, utan det är ju också var de kommer ifrån. Att de kommer från herr Wall Enberg, som man kallar det i Jönssonligan. Det är ju ett tungt namn som är väldigt lovande. Och kanske framöver, om de behöver mer pengar, vilket de sannolikt kommer behöva, så finns det en tung svensk riskkapitalist där.
Alfred – 1:20:02
Ja, det är ju. Jag håller med dig, Fabian. Det är inte det klassiska Wallenbergbolaget Investor som är börsnoterade investmentbolaget. Det är ett pinnhål upp. Det är Wallenberg Investment AB som typ är stor ägare till Investor, men det är så de gör onoterade investeringar. Det är inte alla pengar som kommer från Wallenberg, utan det är en knapp femtedel ungefär. Så 2,7 miljarder kronor som Wallenberg går in med. Genom den här investeringen så blir de de största ägarna faktiskt. På det spåret kan man undersöka vad som har hänt med den tidigare frontfiguren. Harald Mix, som vi har pratat mycket om, han har gått lite från att vara den gröna omställningens hyllade galjonsfigur, med Stegra och Northvolt, till att snarare bli, han har gett projekten en aura av tvivelaktighet och luftblott och så vidare, vilket är ganska olyckligt för honom. Han är ju en väldigt etablerad finansman och var med och grundade riskkapitalbolaget Altor en gång i tiden och de finns i sin tur fortfarande kvar i det här Stegra-projektet och investerar nu jämte Wallenberg, men då är det andra representanter från Altor, som gör det och som står där bredvid och det är verkligen Wallenberg som får skylta här nu.
Fabian – 1:21:04
Harald har blivit ett problem.
Alfred – 1:21:05
Harald Mix är närmast avpolletterad. Han var ju fram till nyligen ordförande och var ju störst tidigare. Men nu finns det, han fanns ingenstans i närheten av offentliggörandet av den här nyheten och han uttalade sig själv separat, där han sa att investmentbolaget Vargas, som han numera representerar framför allt, snarare än Altor, som är hans gamla skapelse, de investerar också och så vidare, och de kommer kommer vara med och stötta, men det är verkligen tydligt att han är en bakgrundsfigur nu.
Fabian – 1:21:35
Vad spännande med den här dokusåpaliknande uppställningen, måste jag säga. Jag sitter ju på nålar kring hela det här. Man vill ju verkligen att det ska hända.
Anders – 1:21:45
Men det var ju för att han var så profilerad i Northvolt-härvan.
Alfred – 1:21:49
Ja, men sådana här kriser skapar sig ju nästan sig själva. Det blir som ett självspelande piano. Visst, Stegrand har råkat ut för en del förseningar och fördyringar. Alltså en av de grejerna har ju rört sig hur mycket av typ den infrastruktur som behöver byggas runt omkring ska staten stå för och hur mycket måste Stegra själva betala? Där har det funnits en del förändringar till det sämre för Stegra-projektet. Men det är egentligen ingenting extraordinärt. Visst, finansieringen var kanske från början en smula optimistisk i överkant med hur lite som skulle behövas och så var det maxat hur mycket risk de tog på sig, för hur mycket som var lån och hur mycket som var emissionskapital och så vidare. Men jag tror inte att Stegra hade briserat om inte Northvolt hade kollapsat först. Det var i det sammanhanget som alla blev så himla ängsliga att det här var nästan Northvolt, som gjorde att långivarna började dra i nödbromsen. Och då när låneutbetalningarna uteblev, då blir det som en självförstärkande spiral, där alla nästan räknade med att Stegra skulle gå samma öde till mötes som Northvolt.
Alfred – 1:22:51
Det blir verkligen att krisen skapar sig själv. Och så kliver en aktör som Wallenberg i sfären in. Och så får de saftig rabatt, för att alla andra har beröringsskräck. Det är ingen som vågar vara med och rädda upp det. Men de kan typ, bara genom sitt eget inträde, bota det mesta av den här rädslan. Alla tänker Wallenberg, då tänker de att det här är det värsta tråkkapitalet som finns. De tar ju inga risker. Ingen kan tro att Wallenberg skulle gå in för någon form av ideologisk grön omställningssjäl, utan de har räknat. De skulle aldrig gå in om det inte vore en bra affär. Så i och med att de Så måste det vara en bra affär och då försvinner all den här påhittade risken bara av att de är med. Och så har de fått sin rabatt ändå.
Anders – 1:23:30
Men det är ju fortfarande väldigt osäkert nu. Vi pratade ju om det bara för en liten stund sedan här. Att hela världen är på väg in i en lämna den här gröna omställningen och sådär. Och det är ju fortfarande jättemycket dyrare att producera det här gröna stålet än att producera konventionellt stål med kol. Eller hur?
Alfred – 1:23:47
Ja men precis. Ni känner ju mig. Det är inte så jätteofta man får många så här. rusa till högtalaren och vilja lyssna på podd och annat. Om man säger så här, jag skulle vilja prata om ett EU system som rör hur mycket det kostar att släppa ut kol, eller EU ETS systemet. Vill ni höra nästa kapitel om det?
Fabian – 1:24:05
Vi sitter på nålar.
Alfred – 1:24:06
Det här är ju den perfekta Qn. För sanningen om huruvida Wallenberg har räknat rätt på om det här blir en bra affär eller inte, det vet ingen. Utan det bygger på hur det går i framtiden. Det bygger på vad det kostar att släppa ut kol i framtiden. Om det är billigt att släppa ut kol, Det konventionella stålet kommer att vara mycket billigare än det gröna stålet. Och så blir man helt beroende av folks eventuella vilja att greenwasha sina produkter för att kunna sälja något stål överhuvudtaget. Men om politiken ser till att den här externaliteten som det ändå är, att det är mycket kolutsläpp från stål, faktiskt får betalas av de som tillverkar stål. Ja, då kommer grönt stål kunna vara konkurrenskraftigt med konventionellt stål i framtiden. Så allting hänger ju på hur det blir med den frågan.
Anders – 1:24:53
Och då måste man ju ha klart för sig att vi har ju i hela Europa lämnat kol. Tyskland har ju liksom verkligen gått. Att bränna kol. Ja, precis. Och då menar jag inte Helmut Kohl, utan kol. Nej, men Polen kör ju mycket kol och sådär fortfarande till kraftproduktion. Men annars så har vi ju under de senaste decennierna verkligen strävat efter att göra oss fria från Ja, inte när det gäller produktion av stål.
Fabian – 1:25:24
Det är ju det som är problemet. Det är ju en del av processen. Och en del av kritiken som riktas mot Stegraprojektet är ju också att ingen har gjort det förut. Och det är ju ett så värdelöst argument för att det inte kommer gå. Någon gång så var första gången man byggde en bil eller ett hus eller what have you. Det är ett kastargument. Man måste ju titta på en mycket bättre analys än så. Och här ser det ju ut som att det här är ju ett helt unikt projekt. Jag skulle nog ändå säga att. Hur mycket stål kommer den här fabriken producera? Det kan inte ens vara en procent. Det är klart att det kommer finnas en marknad för grönt stål. Om alla ställer om till grönt stål och man sedan tar bort utsläppssystemet, ja, men då kommer de ha ett problem. Men det ser ju inte ut att bli så just nu i alla fall.
Anders – 1:26:15
Min poäng var att vi har lämnat kolet. så hög utsträckning bakom oss i Europa, att det är ganska okontroversiellt att behålla de här ganska höga straffskatterna på kolutsläpp och utsläppssystemet.
Fabian – 1:26:30
Risken är annars att man börjar bränna kol igen.
Alfred – 1:26:32
Nu får ni lyssna på någon som har läst på. Okej. – Så här. Vi har ju i Europa något som kallas för utsläppsrättshandelssystemet. Det är det som går under förkortningen EU ETS. Det är inom ramen för det som den här utsläppsrättshandeln finns. Och den reglerar ju hur mycket det kostar för stora utsläppare, som då exempelvis SSAB, som ju är en gigantisk stålproducent som vi har här i Sverige. Och som är, liksom, det är inte bara någon enstaka procent i världen, utan det är verkligen sådär. Vi är ju de största leverantörerna till Europa och stegrar ska ju upp i sådana här stora skalor också. Vi lyder under det här regelverket. Vårat regelverk för utsläppshandel, det är lätt att glömma bort det. Nu är det ganska hyllat. Det har ju skapat stor nytta. Det har varit en förlaga som Kina har tittat på. när de har börjat införa liknande system borta i Kina. Det har varit hyllat under många år. Men i början av tiden som det här utsläppshandelssystemet fanns så skapade det i princip ingen nytta och folk bara skrattade åt det. Det var helt meningslöst.
Alfred – 1:27:29
Anledningen till varför det var helt meningslöst var att utsläppsrätterna var så himla billiga så det skapade ingen marknadsdynamik i det här. Det blev inte några intäkter för den som kunde sänka utsläppen och så vidare. Det var bara utskrattat. Sen är det faktiskt så att 2017 infördes något som kallas för det svenska förslaget. Det lades fram av dåvarande svenska regeringen. Vad det gick ut på var att när det fanns ett överskott i det här systemet, då skulle dom utsläppsrätterna som inte utnyttjades, de skulle helt enkelt annulleras, försvinna. Kommande år så ställdes det inte ut några sådana utsläppsrätter. Det gjorde att det infördes en självkalibreringsprocess i systemet för hur mycket utsläppsrätter som det finns. Sen dess har den här marknadsdynamiken tagit fart. Nu, snart ett decennium senare, då har utsläppsrättshandelssystemet i Europa sparat över 3 miljarder ton koldioxid sedan 2017. Det är lika mycket som de totala svenska utsläppen över 60 år, som det här systemet hittills har tagit ner.
Alfred – 1:28:27
Så det svenska förslaget i utsläppsrättshandelssystemen, för de som tycker om marknadslösningar på klimatproblem, det var riktigt, riktigt grymt. Det har verkligen skapat stor nytta. Och det är ju helt centralt för sådana här projekt som Stegra, att Wallenberg ska räkna rätt om Stegra. Det handlar väldigt mycket om att sånt där ligger kvar. Men nu har vindarna vänt, både globalt, som du har varit inne på Anders, och framför allt i Europa, där det börjar bli inrikespolitiskt svårt för tyska politiker till exempel, att profilera sig som något annat. I Tyskland just nu får man inte offra lokala jobb eller sysselsättning för något så vok som klimatet. Det har ändrat tongångarna i EU också, vilket gör att det svenska förslaget är på väg att tas bort ur det här utsläppsrättshandelssystemet, vilket då Det är inte som att det återuppstår ett överskott snabbt, men det gör att det kan verkligen bli mycket mer tandlöst, för att det kommer att bromsa hur snabbt antalet utsläppsrätter minskar i det systemet och därmed vad priset på utsläppsrätter blir.
Anders – 1:29:24
Ja, men just när det gäller kol i energisystemet, för kol i stål, det är ju någonting annat än utsläpp från energiproduktion. De använder ju kolet för att binda ihop med järn för att bilda stål, eller hur? Så att jag tänker att det här kolet som man har till att producera el i kraftverk, det har liksom inte så mycket med det här att göra.
Fabian – 1:29:51
Nej, det är riktigt. Men det är ju hål i huvudet att bränna upp det.
Anders – 1:29:54
Ja, men jag menar, det är ganska lätt för EU. Dels eftersom vi minskar energiproduktionen av kol och dels eftersom det här är ett ganska litet område.
Alfred – 1:30:01
Men det är någonting du missar, Anders. Alltså kol används ju i konventionell stålproduktion också för att tillföra energin som behövs i processen. Så det är ju något. Man eldar ju med koks för att masugnen ska funka.
Anders – 1:30:13
Ja, precis.
Alfred – 1:30:14
Det är ju inte så att de är hopkopplade med ett kolkraftverk. Det är inte så storproduktionen släpper ut mycket kol.
Anders – 1:30:20
Kolet binder ju med järnet, så du måste ha det för att producera stålet.
Alfred – 1:30:23
Det är svårt att ta bort kol ur konventionell ståltillverkning. Eldningen av koks är det som driver själva processen. Det gör att om utsläppsrätterna blir hälften så dyra som de var innan, då påverkar det jättemycket vilken prispunkt stegrum måste komma ner i på det koldioxidfria. stålet för att kunna vara konkurrenskraftiga. Omvänt, om nu släppsrättspriset går upp jättemycket, ja, då blir det mycket mindre press på att stegra hur billigt deras gröna stål måste bli för att fortfarande vara konkurrenskraftigt. Och det där är ju såklart i en global kontext. Skulle vi nu få om Kina följer efter Europa och Trump så småningom avgår och blir ersatt av någon annan som tänker annorlunda kring klimatet, så att USA inför något liknande, om man är optimist kan man ju tänka att det är ganska realistiskt. Då är det ju väldigt lätt att tänka sig att om tio år så kommer stegra och vara uppe i skala och då kommer det finnas jättebra avsättning på en global världsmarknad. Men om det inte blir så, ja, då måste vi hoppas på att Europa åtminstone skyddar den här typen av tillverkning och ser till att hålla borta subventionerat smutsigt stål, som inte behöver betala koldioxidpriser utifrån, för att skydda den europeiska tillverkningen av grönt stål.
Alfred – 1:31:32
Om de inte ens gör det, för att vi inte vill ha dyrare stål.
Fabian – 1:31:35
Så det du säger här är egentligen att det här är politiskt Utsatt och väldigt beroende av framtida politiska beslut.
Anders – 1:31:41
Ja, men vi har ju redan lämnat koldioxidutsläpp i stor skala. I Europa har vi redan vänt en stor del av det skeppet. Det är ett svårt skepp att vända tillbaka så där högt. Nu får vi släppa ut hur mycket som helst, för det är många länder som investerat jättemycket i det. Tyskland har avvecklat sina kolkraftverk och så vidare i hög grad för att, på den här liksom, för detta, svårt att vända. tillbaka, för det är egentligen bara gamla öststater och så i Europa kvar som är stora kol.
Alfred – 1:32:11
Skit i kolkraften, den har ingenting med det här att göra.
Anders – 1:32:13
Det har med koldioxidutsläpp att göra.
Alfred – 1:32:14
De tyska stålverken är ju också drivna av kol.
Anders – 1:32:17
Ja, men så är det absolut. Så alla som är stora kolutsläppare kommer ju driva det åt andra hållet. Men jag tror att det är en god chans ändå att vi behåller våra utsläppsrätter i Europa, även om den globala trenden pekar åt andra hållet just nu.
Alfred – 1:32:33
Jag tror, för att vara tydlig, att min poäng här är liksom om att det går inte att veta med 100 % säkerhet om det här är en bra idé eller inte, för det kokar ner till vad politiken kommer att säga om vad det kostar att släppa ut kol i framtiden, och det kommer vara på en global nivå som man behöver det svaret, och det vet inte Wallenberg, och det vet inte Harald Mix, och det vet inte vi, det är ingen som vet det, men när vi eller Harald Mix chansar på att säga att vi tror att det kommer bli så här, då har det inte dugit hittills för att finansieringen skulle Eller sys ihop att långivarna skulle öppna plånböckerna igen. Men när Wallenberg säger att de tror det, då räddas Stegra. Och så öppnar långivarna plånböckerna.
Fabian – 1:33:13
Det var ganska kul att se hur de här belackarna som varit ute i debatten och vevat mot Stegra på sistone. Nu när deras pengar är så här, det kommer gå åt skogen. De kommer aldrig få några pengar. Och sen får de pengar och de bara så här. Ja, men pengarna kommer inte räcka. Det kan bli politiska beslut och. Det var så uppenbart hur sura de var att det gick bra. Det är helt otroligt. Det är väl toppen om det går bra för svensk industri.
Anders – 1:33:44
Vetenskapen har i alla fall kunnat visa att de här koldioxidutsläppen som mänskligheten håller på med på marginalen påverkar klimatet. Man har kunnat visa de där trenderna. Det faktumet kommer ju inte att försvinna oavsett om vi just nu är inne i en politisk våg där miljön och men det kommer ju komma tillbaka igen. Så du behöver ju ha uthållighet bara.
Alfred – 1:34:07
Visst längtar man efter pendelrörelsen tillbaks? Herregud, när kommer den?
Fabian – 1:34:12
Ja, men det är väl Orbán, antar jag. Har vi inte sett början på den nu?
Anders – 1:34:15
Fast vi vet inte vad han är för jeppe som kom efter det här. Jag har inte satt mig in i det, men han är nog. Han har ju varit del av Orbáns parti, va?
Fabian – 1:34:24
Ska vi köra en klassisk? Den som lever får se.
Anders – 1:34:28
Det tycker jag.
Alfred – 1:34:29
Jag tycker det.
Anders – 1:34:30
Vad gör man om man vill.
Alfred – 1:34:32
Ja, vi är ju tillgängliga. Bästa sättet att stödja oss om man vill uppmuntra oss som håller på med det här på vår fritid, som vår hobby, det är att man faktiskt prenumererar på oss och blir betalande prenumerant. Så vi har råd att betala redigerare, webbtjänster, inspelningsgrejer och olika typer av stockbilder och annat som behövs. Då prenumererar man för 39 kronor i månaden och så får man podden utan reklam, tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016 och så får man höra avsnitten lite tidigare än annars.
Fabian – 1:35:02
Ja men då går man in och klickar där i Spotify och Apple Podcaster. Är det inte så? Att det funkar att prenumerera där. Men om man går in på Spotify så går man in på något som heter Bilar med sladd plus. Och i Apple Podcaster kan man trycka bara på prenumerera tror jag. Är det inte så?
Alfred – 1:35:17
Precis så tror jag det är.
Anders – 1:35:17
Ja. Det är en vanlig Facebooksida där vi lägger ut lite grejer. Nu var det ett jäkla länge sedan jag la ut något där. Ni får vara med och posta lite också. Annars blir det bara moppebilsbilder på Facebooksidan.
Alfred – 1:35:28
Jag tar ansvar för vad ni lägger ut. hemsidan. Jag postar varje gång.
Anders – 1:35:32
Du får fixa Facebook.
Alfred – 1:35:34
Fabian, du tar Tiktok.
Anders – 1:35:35
Vi har en vanlig hemsida också, Bilar med sladd.se. Förtjänstfullt publicerar våra avsnitt.
Fabian – 1:35:40
Det har vi. Hälsa hemma i vårdcentralen där man listar sig. Och så kommer vi ju hem med våra elbilar till dig om vi inte kan lösa dina besvär. Direkt i den eminenta Hälsa hem appen som jag och Anders har klurat ihop. Så välkommen att lista dig nu, helst innan du blir sjuk. Det är väl en bra idé, som en liten försäkring. Hälsahemma.se går man in på och laddar ner appen.
Alfred – 1:36:04
Om du aldrig har tänkt bli sjuk och därför inte är intresserad av en vårdcentral och du inte har råd att sponsra oss genom att prenumerera betalande på podden då kan du åtminstone hjälpa oss genom att sprida podden till alla som behöver höra den här evangelismen för grön omställning och att vi ska rädda klimatet. Vi hjälper gärna till att övertyga dina kompisar eller arga släktingar om att elbilen är det bästa.
Anders – 1:36:25
Ja, om du har. tankar, tips, idéer och så vidare till oss så kontakta oss på info@bilarmedsladd.se. Du kan också kontakta oss individuellt för då är det Alfred, Anders eller Fabian@bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:36:36
Eller så kan man kommentera det här på Spotify. Det var ju någon som hade gjort.
Anders – 1:36:39
Just det. Och Alfred, du är också vår ansvariga utgivare. Eller hur? Alfred Ruth heter du. Herregud.
Fabian – 1:36:45
Poddens ständiga redigerare, Johan Chandorkar på Umami Produktion. Stort tack till dig också. Och med det så rullar vi ur show. Ja, vad säger vi?
Anders – 1:36:56
Jag brukar säga kör elektriskt. Ladda lugnt.
Fabian – 1:36:59
Jag säger kör försiktigt så hörs vi igen om två veckor. Hejdå!