Det är mycket på gång i veckans avsnitt av Bilar med sladd. Alfred har äntligen fått på sommardäcken – och det leder förstås till en djupdykning i däckfrågan ingen riktigt klarar av: ska man köpa billiga kinesiska däck eller betala för märkesdäck? Anders har byggt en app med AI-hjälp och talar om vad vibe-kodning faktiskt innebär för en gammal räv som redan kan koda. Dessutom: en stor genomgång av den hetaste klassen av elbilar just nu – de riktigt prisvärda – med Kia EV2 i centrum.
Och så det vi lovade i inledningen: är det kinesiska allvar med solid state-batterierna, eller ett finskt aprilskämt? Svaret är mer intressant än du kanske tror. Häng med – det här avsnittet håller ångorna uppe hela vägen till 1:51.
Däckdjungeln – kinesiskt eller märkesdäck?
Alfred har precis fått på sommardäcken och passade på att byta till nya fälgar, och det triggar en genomgång av en fråga som plågar många elbilsägare: hur väljer man egentligen däck? Diskussionen kretsar kring om de billigaste kinesiska däcken är en verklig dödsfälla eller mer som ett Coca-Cola vs Pepsi-blindtest. Svaret lutar åt att skillnaden är riktig, framför allt i bromsprestanda, men att det finns en rimlig mellanklass att hålla sig till. Anders råd: hoppa upp till märkessegmentet och köp de billigaste däcken där.
En lika intressant poäng dyker upp kring fälgar: det finns mängder av reglering kring däck – energiklassning, bullervärden, bromstester – men nästan ingen standardisering alls kring hur fälgar påverkar räckvidd. Och fälgvalet kan ha mer att säga för räckvidden än däckvalet. Något att tänka på nästa gång man sitter och jämför Pirelli mot Michelin i timmar.
Vibe-kodning – när gamla rävar lär sig nya trick
Anders har experimenterat med vibe-kodning – att låta ett AI-verktyg som Claude skriva kod åt dig medan du instruerar på naturligt språk. Resultatet? En ny app till familjens reception, skapad i tv-soffan under ett par timmar. Som erfaren programmerare konstaterar han att det inte handlar om att ersätta sin kompetens, utan om att drastiskt sänka trösklarna för vad som är möjligt att bygga på kort tid. Alfred har gjort liknande saker och fixat poddsajten – bland annat automatiserat en process som krävde manuell hantering av 270+ avsnitt hos Apple.
Diskussionen landar i något större: vad händer med de verktyg och system som folk byggt sina karriärer kring när AI kan replikera funktionerna på en eftermiddag? Inte en enkel fråga, men båda är överens om att det händer nu – inte om fem år.
Vätgas – teknik med potential, men till vilket pris?
Ett lyssnarbrev från Tomas Granath öppnar upp ämnet vätgas, och framför allt det knepiga problemet med iridium – det sällsynta grundämne som behövs för att skala upp elektrolys till industriell nivå. Anders och Alfred går igenom verkningsgraden (runt 30 % för vätgas jämfört med över 90 % för batteri), varför vätgas ändå kan vara relevant i nischer som flyg och tung industri, och varför det stora tyska gasnätet nu delvis konverteras till att hantera vätgas.
En av de mest intressanta sidospåren handlar om alternativa sätt att lagra energi: smält salt och uppvärmd sand lyfts fram som riktigt lovande tekniker för storskalig säsongslagring, vilket batterier är dåliga på. En av Anders kompisar håller på med en konceptstudie på just det området.
Tesla FSD och hårdvaru 2-bilarnas öde
Jeremie Widén har skickat in ett lyssnarbrev om vad som händer med de äldre Tesla-bilar som saknar kupékameran som krävs för full self-driving. Alfred, som äger en sådan hårdvaru 2-bil sedan 2016, ger en personlig genomgång av vad Tesla egentligen lovat – och hur det löftet gradvis omformulerats. I USA har man löst det delvis genom att erbjuda uppgraderingar till hårdvaru 3, men i Europa är det än så länge oklart.
Det hela kokar ner till att Tesla med stor sannolikhet kommer dra ut på det tills bilarna är tillräckligt gamla för att försvinna naturligt ur poolen. Anders påminner om att Tesla förlorat liknande grupptalan tidigare, men att kompensationerna i regel tystats ned av sekretessavtal. Inte direkt en lysande kundupplevelse, men heller ingen chock för den som följt Tesla ett tag.
Kia EV2 – kan den bli årets lågpriselbil?
Anders har grävt ordentligt i Kia EV2, och det finns mycket att gilla. Bilen är Kias minsta och billigaste elbil någonsin, men trots kompakta mått rymmer den 362 liters bagageutrymme och bjuder på ett genuint försök att göra en superintuitiv interiör. Instegsmodellen börjar på 331 900 kronor i Sverige, men den är medvetet nerplockad – utan navigation och med begränsad räckvidd. Kia styr köparna mot plus-varianten på 365 900 kronor, och det är troligen den de flesta faktiskt bör köpa.
En sak som irriterar Alfred: navigationsspärren. Att låsa navigation bakom en prenumeration eller modellnivå lutar mer åt att mjölka ägarna på löpande intäkter än att göra en bra produkt. Det sätter fingret på en större trend – bilar som plattformar för abonnemang – som det är värt att hålla ögonen på.
Superprisklassen – en ny generation billiga elbilar
Kia EV2 är het, men den är inte ensam. Leapmotor T03 sticker ut: ett kinesiskt märke där Stellantis äger drygt 20 procent och fungerar som europeisk distributör, vilket gör att Citroën och Fiat snart kommer ha Leapmotor i sina utbud. T03 kostar från 215 000 kronor – 100 000 kronor under EV2. BYD Dolphin Surf nämns som liknande alternativ. Volkswagen ID.2 (troligen kommande ID.Polo), Renault 5 och Dacia Spring på 180 000 kronor i Europa fyller på listan.
Kärnan i diskussionen är att begreppet ”billig elbil” håller på att omdefinieras – och att det händer nu, under 2026. Det är en rörelse som är svår att ignorera om man funderar på nästa bilköp.
Klimatrådet granskar – och det ser lite mörkt ut
Regeringens eget klimatråd har utvärderat fyra år av klimatpolitik, och betyget är inte rosenrött. Alfred lyfter att den nya elbilspremien faktiskt kan göra skillnad, medan Anders är mer skeptisk till om Sverige bör sikta på att vara bäst i klassen i ett Europa som generellt kämpar med sina klimatmål. Diskussionen glider in på försvarsutgifter, geopolitik och hur klimatpolitiken konkurrerar med andra prioriteringar – hållen med den nyans som utmärker det här programmet.
Solid state – finskt aprilskämt eller kinesiskt allvar?
Det finska bolaget vars pressrelease såg ut som ett enormt genombrott avslöjades snabbt som ett aprilskämt med tydliga ledtrådar. Anders och Alfred ger honom lite skit. Men den verkliga solid state-diskussionen är allt annat än ett skämt. Anders redogör för var världen faktiskt står: tekniken är svår att skala, men kineserna – med SAIC och MG i spetsen – levererar redan semi-solid state-batterier i serieproduktion. De når 400 Wh/kg, presterar 20 % bättre i kyla och representerar en signifikant ökning. Toyota lovar fortfarande full solid state ”nästa år” – som de gjort i snart tio år. Men nu verkar det faktiskt hända, om inte med Toyota, så med Kina.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:15 – 01:27 – Intro och teaser.
- 01:28 – 09:44 – Däckdjungeln – kinesiska vs märkesdäck, fälgar och räckvidd.
- 09:45 – 17:04 – Vibe-kodning med AI – Anders bygger app, Alfred fixar poddsajten.
- 17:05 – 18:15 – STR vill svara + intro till lyssnarbrev.
- 18:16 – 33:39 – Vätgas: teknik, drömmar och energilagring i sand.
- 33:40 – 44:17 – Tesla FSD och hårdvaru 2-bilarnas osäkra framtid.
- 44:18 – 53:39 – Kia EV2 – djupdykning i årets priselbil.
- 53:40 – 1:10:12 – Stor genomgång av billiga elbilar: Leapmotor, BYD, Renault, VW med flera.
- 1:10:13 – 1:30:47 – Klimatrådet betygsätter fyra år av klimatpolitik.
- 1:30:48 – 1:35:59 – Det finska batteriaprilskämtet.
- 1:36:00 – 1:49:44 – Solid state i verkligheten – semi-solid, kineserna och Toyotas eviga löften.
- 1:49:45 – 1:51:41 – Avslut och tack.
Tack för att ni lyssnar! Vi ses om två veckor – kör elektriskt, sladda lugnt och håll däcken på rätt segment.
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:15
I veckans avsnitt tittar vi bredare på solid state batterierna. Är det kinesiskt allvar eller finska aprilskämt? Anders har kollat in nya Kia EV2 som kan bli en prisvärd utmanare, men kampen bland de billiga elbilarna tätnar. Och vi ger dig överblicken över alla alternativen. Och så har regeringens eget klimatråd utvärderat deras klimatpolitik. Kan ni gissa vilket betyg de fick? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Anders – 0:49
Vi är tillbaka och jag kan gissa vilket betyg de fick. Jag gissar att det är underkänt.
Alfred – 0:54
Ja, jag får säga det. Jag tror att jag har skrivit en cliffhanger sen också. Det är inte givet ännu. Jag tycker du är för pessimistisk här.
Anders – 1:01
Alltså, de har ju fått så mycket kritik för klimatarbetet under de här fyra åren.
Alfred – 1:05
Var är Fabian när man behöver någon som kan kliva in och nyansera? Man ska väl inte bara klanka på regeringen jämt? De förtjänar väl cred och. Nya den här, vad heter den, elbilspremien? Den är väl jättebra. Den kan ju bidra snabbt till mycket elektrifiering. Kan faktiskt få fart på el.
Anders – 1:19
Men det är ju det att typ hela Europa har ju svårt att nå sina mål. Och frågan är varför vi ska vara bäst i klassen då, kan jag tycka.
Alfred – 1:25
Ja.
Anders – 1:26
Vi ska prata mer om det sen.
Alfred – 1:28
Ja, precis. Får jag berätta, nu har jag äntligen min nya bil som jag köpte i höstas. Nu ser den äntligen ut som den ska, för nu är sommardäcken på. Och jag har fått ditt nya fälgar och så vidare. Hur brukar du göra när du ska köpa däck? Hur tänker du då?
Anders – 1:42
Det är en jättebra fråga. Och det är faktiskt många lyssnare som har skrivit in med den frågan genom åren, hur man ska tänka. Och tittar man på de här däcksidorna då så sorterar du på pris och så hittar du några som är 800 kronor kostar däcken styck. Och då är det regummerade kinesiska däck. Och så har man gjort mycket däcktester. Tidningarna brukar göra däcktester och då ser de att de där är helt kassa.
Alfred – 2:02
Jag tycker alltid att det är så svårt att navigera. Är det så här, typ blindtest, Coca-Cola, Pepsi och folk kan egentligen typ inte känna skillnad. Och det är så med däcken också. Eller är det på riktigt en dödsfälla att köpa billiga kinesiska däck?
Anders – 2:15
Alltså Robert Collin. på Aftonbladet, han har ju drivit det där länge. Han är ju helt fast i det där med däck och så. Så vitt jag har förstått så gör de däcktester på riktigt när de testar däcken och att de här däcken inte presterar. Det är så att du vill minnas att det är. Men om man hoppar upp ett segment, så du kommer upp i märkesdäck. Då har du Hancock och Michelin och det finns många däck där som är jättedyra. Men det finns också ganska många som är. prisvärda. Så jag brukar göra så att jag hoppar upp till märkessegmentet av däck och så köper jag de som är billigast i det segmentet. Så brukar jag göra. Och det vi får bara tillägga där, min Tesla Model X har ju 22-tumshjul och de däcken är så fruktansvärt dyra. Och det sliter, vi har pratat om det innan, den sliter ju däck. Alltså byter ju vartannat år. Så att jag har liksom inte råd att köpa för bra däck där.
Alfred – 3:09
Jag är precis likadan. Det händer ju nu, efter att vi har haft Tesla ett tag så har jag blivit lite mer försiktig med den där högerpedalen. Det är inte lika roligt varje gång.
Anders – 3:20
Det är inte lika kul längre.
Alfred – 3:21
Det gör att nu får jag i alla fall mina däck att hålla två säsonger åt gången. Vilket jag tycker är fortfarande, jämfört med förr om åren, man får byta däck ofta helt enkelt, för att man tuggar mycket däck.
Anders – 3:30
Vänta, två säsonger, du byggde varje år tidigare?
Alfred – 3:34
I början var det svårt för mig att få däcken att hålla mer än en och en halv säsong. Våra bilar rullar ju mycket också, vi bor i glesbygd. Det är en kombination av att vi, körde, vad ska man säga, inspirerat. Och att det dessutom då går många mil.
Anders – 3:50
Ja, just det.
Alfred – 3:50
Men varje gång jag ska köpa däck, så fastnar jag i det där träsket. Och jag är en sån person som, jag måste ta reda på det objektivt rätta beslutet innan jag fattar ett inköpsbeslut. Även när det typ inte spelar någon roll i vad det egentligen kostar, så har jag så svårt att fatta ett icke-informerat beslut. Och det gör att jag fastnar i den där evighetsloopen, för varje gång man ska välja däck, så inser man att det finns för mycket information för åtminstone mitt bästa.
Anders – 4:12
Ja, men intressant. Det är ju svårt att ta objektivt rätt beslut här. Alltså RFD Kina, du pratar om här nu då. Men vad har du kommit fram till? För jag är jätteintresserad. Jag hade gärna kört billiga Kina-däck om jag vågade.
Alfred – 4:24
Det kommer en lite oväntad poäng här nu. Jag har ingenting att säga dig om vilka däck du ska välja i år. För jag har faktiskt inte behövt köpa däck till den här säsongen. Men min poäng är att jag lägger så himla mycket tid på det där däckbeslutet. Och det det alltid kommer att koka ner till, det är liksom, å ena sidan bromssträcka i olika typer av förutsättningar. som är väldigt intresserade av räckvidd. Då vill man ha lågt rullmotstånd. Oftast är det så att lågt rullmotstånd kan stå lite i strid med säkerhetsaspekterna. Om du vill att den ska rulla lätt, men samtidigt, när du ska ha bromssträcka, så vill du ju ha motsatsen. Men poängen är att det finns så himla mycket information. Det finns till och med reglerat av EU hur de ska energiklassas, och alla decibeltester. Det finns hur mycket information som helst. Och det jag har köpt den här säsongen, det är nya fälgar. Och fälgarna har ju egentligen mycket större inverkan på räckvidd.
Anders – 5:18
Absolut, på räckvidden.
Alfred – 5:19
Men där finns det ingen som helst information. Det går typ inte att få veta hur en fälg presterar jämfört med en annan och påverkar min framtida räckvidd.
Anders – 5:28
Förutom de fälgarna som gör anspråk på det. Det finns ju någon Aero, och det finns ju en svensk tillverkare av fälgar som verkligen gör anspråk på det.
Alfred – 5:35
Absolut, vi är inte sponsrade eller någonting. Det finns ju några fälgar som har just som, hela sin pitch, att det är det de ska vara bra på. Men då finns det ingen standard för hur det ska testas. Så det finns inget oberoende sätt. De har sina egna claims om hur mycket bättre de är än alla andra. Men vad är det de då jämför sig med och hur ska man veta att man kan lita på vad de säger? Och jag som kanske är mer ute efter en fälg som är snygg, jag får ingen information alls om den ena fälgen jämfört med den andra, fast det här valet, det kommer, oavsett alla däck jag väljer i framtiden, så kommer jag ha med mig den här fälgen under många fler generationer. Så det är egentligen mycket viktigare beslut. Det är min poäng.
Anders – 6:07
Jag har ju Teslas original 22-tumsfälgar som kommer med i Tesla Model X. Och där säger Tesla själva att den fälgen drar 10 till 15 % mer räckvidd jämfört med standardfälgen. Men jag kör den år efter år och det är trots allt den äter räckvidd.
Alfred – 6:22
Och sen så sitter du och bråkar om de här enstaka procentenheterna när du ska välja däck sen.
Anders – 6:26
Nej, men det gör jag inte riktigt. Inte på räckvidden, utan det är framförallt. Jag vill inte ha ett osäkert däck.
Alfred – 6:33
Nej, men okej. Och förutom om man väljer en för svag fälg så kan man väl tänka att de flesta fälgarna kommer väl sen prestera ganska lika i säkerhet, om man inte tänker på sportfälgar och för bankörning och sånt där, utan där är det så att de ska bara hålla för bilen, och sen är det däcket som gör jobbet när det kommer till bromssträcka. Men när det gäller räckvidd och energiförbrukning, då tror jag fälgarna har ganska stor inverkan.
Anders – 6:52
Ja, det har de. Absolut.
Alfred – 6:53
Det är lite konstigt i ljuset av hur mycket det är reglerat kring däcken, att det helt saknas på fälgarna. Det kanske är för att de allra flesta konsumenter de köper aldrig tredjepartsfälgar, utan de köper bara biltillverkarnas egna.
Anders – 7:06
Ett råd jag kan ge, som jag har lärt mig genom åren, det är att aldrig åk ner till den lokala däckverkstaden och be dem rekommendera däck åt dig. De har alltid ett gott råd och det är ett råd som kostar din plånbok mycket mer.
Alfred – 7:20
Ta det här som jag har i lager.
Anders – 7:22
Exakt, precis. Sen har du det som vi köpte på oss förra året. Det är så otroligt mycket dyrare att köpa på den lokala däckfirman. Man förstår ju att de lokala entreprenörerna behöver tjäna pengar och sådär. Men att köpa, att själv informera sig om vad det är som. gäller, vad som är bra, jämföra priser på nätet, beställa på nätet och sen åka till den lokala däckfirman för att balansera fälgarna och skruva på dem. Det är så otroligt mycket billigare.
Alfred – 7:44
Jag har en sån här bra allians med min, för jag bor ju på liten ort och där känner man ju verkligen varandra. Det finns en liten Mekonomen hos oss. Jättebra, fint billigt däckhotell och sen så byter de hjul åt mig billigt. Men varje gång jag ska köpa däck, han vet ju att jag är medveten och just svårt att inte köpa rätt erbjudande, så att säga. Men då berättar jag åtminstone för honom. Jag är på väg att köpa det här för det priset. Sen kollar han i sin Mekonomakatalog vad han kan ge mig för pris. Och sen säger han så här, Nej, men köp det där.
Anders – 8:12
Det blir bäst. Jag är faktiskt genuint intresserad av den här frågan om de här Kinadäcken och så, som är så vansinnigt mycket billigare. Det är uppenbart att de är sämre, men hur mycket sämre är de? Hur farligt är det? Det hade varit intressant. Jag har aldrig någonsin vågat mig på att sätta hela familjen i en bil med sådana däck. Nej, men eller hur?
Alfred – 8:28
Det blir lite så här, unnar du inte dina barn det bästa? Det blir den typen av frågeställning. Svaret är säkert mycket mer nyanserat än att det finns ett objektivt och säkert svar på det ena eller det andra. Och så handlar det säkert om ojämn kvalitet. Vissa av de där billiga däcken kanske kan vara bra, men det man betalar premiumtillverkarna är säkert för att det inte finns några måndagsexemplar som letar sig ut.
Anders – 8:49
Ja, men kanske om man tittar på Kina och hur det har gått för dem med biltillverkningen nu. Deras bilar är ju på många sätt bättre än de europeiska. Nu har ju västvärlden jättesvårt att komma in igen på den kinesiska marknaden. Vi håller på att knuffas ut för att kineserna väljer. sina egna bilar för att de tycker de är objektivt bättre, bättre byggkvalitet, mer finesser och så vidare. Och då är frågan, varför skulle deras däck vara så fruktansvärt dåliga?
Alfred – 9:12
Och sen så finns det ju jättemånga tillverkare som också bara vet att konsumenterna har den här förväntan att betalar jag mer så är det bättre. Och det finns många som inte orkar göra ett informerat beslut, som bara tar det säkra före det osäkra och köper någonting som är dyrt, för att de tar för givet att det då är bättre. Men min fru läser ju medicin. Hon hade läst något test nu om olika typer av hudkrämer, för hon var på någon hudklinik nu och gjorde praktik. Och då var det så här, de dyraste var sämst. De billiga var bäst. Och den som var allra dyrast, den innehöll gift.
Anders – 9:41
Så det är så här.
Alfred – 9:42
Man kan inte ta för givet att det sambandet alltid gäller heller.
Anders – 9:45
Jag ska berätta en kul grej som jag har gjort sen vi träffades senast. Jag har ju kodat i hela mitt liv och satt upp serverdatorer och så där. Jag är ju tekniker ut i fingerspetsarna, får man väl säga. Och du och jag precis Precis som väldigt många av våra lyssnare har säkert labbat lite med vibe-kod. Alltså att man låter ChatGPT skriva kod och så där och snickra ihop grejer. Jag har gjort det ganska mycket och nu har det börjat gå upp för mig vilken enorm revolution som vi står inför i mjukvaruvärlden. Jag kan ge ett exempel här.
Alfred – 10:17
Det är från förra avsnittet som det här gick upp för dig?
Anders – 10:19
Nej, men det har gjort det successivt. Men jag ska ge ett exempel här på vad jag har gjort sen vi möttes senast. Vi satt i tv-soffan hemma och så har jag en denna jättebra, som vi är jättenöjda med. För att spela musik och filmljud och allting sånt. Och så tog den, den är ju några år på nacken, så den tog bort appen från Appstore. Så den går inte att styra längre med appen och den står i ett skåp. Så vi kan inte styra med fjärrkontroll. Så under en period har mina barn fått vara fjärrkontrollen. Så jag skickar fram dem så här, kan inte ni byta ingång?
Alfred – 10:55
Jättehög latens.
Anders – 10:57
Ja, segt. Då satte jag mig med datorn, vi såg på någonting i tv-soffan, satte mig med datorn i knät och så bad jag då Claude Code att hjälpa mig att skriva en ny app till den här receptionen. Och så satte vi igång och typ en och en halv timme senare, när jag ändå satt i tv-soffan och tittade, så hade jag en perfekt app som vi hade installerat på alla våra telefoner, som fjärrstyrde och bytte ljudingång och allting. Den var bättre än originalappen och dessutom gjorde jag lite som Tesla, så här snyggt att den. glider under, stannar i toppen och så glider den bakom. Snyggare, bättre och mer responsiva apps än jag själv snickrar ihop i tv-soffan.
Alfred – 11:37
Det är helt större. Jag tycker det har hänt någonting med just Claude. Vi har faktiskt fixat poddsajten med Claude sedan förra avsnittet också. Jag vet inte om du har lagt märke till det, Anders. Ett av problemen är Acast, som annars hostar den här podden, när de tog bort hela det här med betalläge och så vidare, som vi lanserade med dem från början. Det var att, Vi har sajten full av inbäddningsspelare. Man kan lyssna på avsnitten på sajten om man råkar googla sig in eller hur man hittar fram till rätt avsnitt. Om det är ett tillgängligt avsnitt, då ska man kunna lyssna på det där. Men om det ligger bakom betalvägg, då ska man kunna klicka där och så ska man få veta hur man får betala för tillgång på podden. Men Acast tog bort den från kvaliteten i sin plattform och alla våra inbäddningsspelare låg där på sajten. Det innebar att alla avsnitt som var bakom Paywall blev bara helt otillgängliga. Acast-inbäddningsspelare. Så jag var tvungen att byta ut dem mot Apples, som är en av de invändningsspelare som har koll på det.
Alfred – 12:35
Jag tror det är över 270 avsnitt som finns nu. För alla de så var jag tvungen att hitta den här invändningskoden hos Apple, en i taget. Och så var jag tvungen att kopiera den och klistra in den i blogginläggen i Word, pressa upp på sajten för två ställen på varje avsnitt. Sen när jag hade gjort det på tre stycken, jag bara hmm. Och sen så bad jag Claude, co-work, fixa det här. Jag fick skapa en API-nyckel till WordPress. Sen så gjorde den det.
Anders – 13:01
Alltså, det jag tänker är, många bolag, stora företag idag som bygger. Man pratar om SAS-bolagens död och så har det säkert fångat upp. Det handlar mycket om det här att en KTH-student kan sitta hemma i soffan och bygga en konkurrent till någonting som redan finns, något etablerat. Och göra det på en och en halv timme, som jag la på appen. Det är väl kanske lite överdrivet. Men lägg. i några veckor så har du byggt en fantastisk B2B leadsgeneratorsystem. Hur ska bolagen kunna konkurrera? Det är klart att du har en kundstock redan. Man lever på den kundstocken. Men när du har byggt teknik under många år, då sitter du också en massa legacy-teknik som är mycket svårare att utveckla därifrån. Medan KTH-studenten med lite klåd i knät kan ju springa förbi, springa åttor.
Alfred – 13:55
Och framförallt kanske erbjuda tjänsten till en prispunkt. Som är så mycket lägre att man tvingar fram folk att byta.
Anders – 14:01
Ja, men det är ju det. Jag menar, någonstans, om du sitter med Figma eller vad det nu är för mjukvaror. Så sitter du absolut och har investerat in dig i det. Så att folk kan det i bolaget och du har processer och så. Men när KTH-studentens bolag kommer till en tredjedel av priset. Jag menar, någonstans så måste man ändå överge det man har.
Alfred – 14:23
Jag som jobbar med att investera och jobbar med andra riskkapitalbolag, som investerar större belopp än vad jag gör själv, och försöker övertyga dem om förträffligheten i affärsidéer och annat. Det är ett jätteproblem nu att när man utvärderar affärsidéer så brukar man tänka ganska mycket på vad det finns för moat, brukar man prata om, alltså ballgrav runt den här idén. Hur kan man försvara en position som man har när man väl har fått den? Och då vill man gärna, helst vill man bygga produkter som har någon form Det blir mycket anglicismer här nu, men unfair advantage, ett orättvist övertag. Om du bygger Blocket, nu har ju Blocket äntligen blivit hårt konkurrensutsatt av Facebook, men om man bygger Blocket, det spelar inte så stor roll hur bra själva tjänsten är, som alla har märkt med Blocket, utan folk vill ju bara annonsera där det finns folk som tittar efter annonser, och folk vill bara titta efter annonser, där det finns annonser. Så därför blir det en orättvis fördel för Blocket, som gör att de kan få en vallgrav runt sin idé och det blir väldigt svårt att flytta på dem.
Alfred – 15:23
Det gör att man kan hålla i och få bra marginal. Men annars är ju det man säger nu med den här AI-utvecklingen, hur lätt det är att koda, det gör att i princip alla vallgravar är borta.
Anders – 15:35
Det är väldigt svåra mods.
Alfred – 15:37
Det blir andra typer av mots i alla fall.
Anders – 15:39
Ja, om du tar Facebook till exempel, som är en rätt jobbig upplevelse nu för tiden, men där har jag ju alla jag känner sen urminnes tider. Det finns säkert någon tjeckisk ingenjörsstudent som har gjort så här, Ja, jag vet inte hur de pratar i Tjeckien, men någon annan konkurrent. Det finns ju ingen där. Det är verkligen en spännande framtid vi har framför oss. Det är väldigt svårt. Jag tänker mig som entreprenör, vad är det man ska göra framöver? Vi har ju lite sånt mot med våra vårdavtal och vi är ingen bransch som är hårt reglerad.
Alfred – 16:17
Du har väl fullt upp?
Anders – 16:19
Nej, nej, absolut. Men jag tycker det är kul i mitt liv att bygga bolag. Det har jag gjort många gånger innan. Jag tänker ju framöver, i framtiden också, vad det är som kommer. Jag är intresserad av de här frågorna.
Alfred – 16:30
Jag försökte lägga upp för det förut. Jag frågade lite retoriskt var Fabian var, när man behövde någon som kunde kliva in och nyansera. Men ska vi säga det? Var Fabian är någonstans?
Anders – 16:38
Ja, han är ju på Costa Rica.
Alfred – 16:42
Vi får ge honom ordentligt med flygskam sen när han är tillbaka.
Anders – 16:44
Ja, det får vi göra.
Alfred – 16:45
Bara för att driva med honom.
Anders – 16:47
nämna en sista grej. Vi har lite lyssnarbrev och så där, men jag har ju kört ett drev mot trafikskolor och framför allt introduktionsutbildningen under tid.
Alfred – 16:58
Jag fick ju brev från SDR, så jag tänkte att det kanske skulle komma här på lyssnarbrev, men du kanske inte har förberett det ännu, eller? Vad är det som händer?
Anders – 17:05
Nej, precis. STR har gjort av sig om att de gärna vill kommentera det här lilla drevet. Dessutom uppmanar jag lyssnarna att skicka lyssnarbrev och jag har fått jättemycket lyssnare sen förra programmet. Jättemånga som fortfarande tycker samma som jag, att de här utbildningarna har varit helt kassa. Men jag har faktiskt fått, för transparensens skull, ska jag säga, fått en hel del som ändå tyckte man varit helt habila. Det verkar vara väldigt beroende av trafikskola då. Någon som skrev, de hade en lokal trafikskola där de kände ägaren och hade gjort en jättefin introduktionskurs. De här utbildningarna borde ju kunna vara bra. Tänker man med bra tips och tricks och så. mer att upplevelsen generellt har varit att de inte är bra.
Alfred – 17:50
Men för jag tycker ju att vi borde ge oss den här chansen att bemöta din kritik lite grann. Men det blir inte det här avsnittet vi får höra den om, eller ordnar du det till nästa avsnitt?
Anders – 17:57
Ja, men precis. Så de har hört av sig, så jag ska se till att få till någon sorts intervju och så får vi se om vi kan få till någonting till nästa program då.
Alfred – 18:05
Men nu tar vi och tittar vad vi har fått för andra vykort. Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Anders – 18:14
Standby.
Alfred – 18:16
Du fick mejl! Ja, då tänkte jag att vi börjar med ett mejl som vi har fått från Tomas Granath. Han skriver så här, hej, lyssnade på ert senaste avsnitt där ni var inne på energi, elektrifiering, chiptillverkning och Europas roll framåt. Ja, det är en bred podd det här numera. Det fick mig att tänka på en sak som jag tror skulle passa ganska bra hos er. Det pratas mycket om att skala vätgas, men en ganska konkret flaskhals är tillgången på iridium när man ska göra det. Det är så pass sällsynt att det i praktiken kan sätta ett tak på hur snabbt PEM-elektrolysörer, kan byggas ut? Oj, det ordet rörde jag inte åt tungan.
Anders – 18:51
Nej, precis. Vi måste ju kommentera det då, så lyssnarna förstår vad det handlar om.
Alfred – 18:55
Ja, vad är det för något?
Anders – 18:56
Ja, men för att producera vätgas. Jag tror det gjorde man på kemin i högstadiet. Man gjorde knallgas, va? Man satte ner, det gjorde jag i alla fall, eller min lärare, satte ner två elektroder i ett glas med vatten.
Alfred – 19:09
Det var därför man skulle ha dragskåp, va?
Anders – 19:10
Ja, det var väl bland annat därför och mycket annat. Eller om det var fysiken, kommer inte jag ihåg. Men man satte ner två elektroder och så fyllde en ballong med knallgas. Och sen så steg den uppåt. Knallgas är en blandning mellan syre och vätgas. Och sen så stod han, jag tror det var i en annan, inte den lektionen som han hade med mig, men då hade han stått. Han skulle sätta eld på den och så skulle det explodera och skulle vara en fantastisk upplevelse där att det smäller, den där knallgasen. Och då stod han med armarna i kors så här och så hade han pekpinnen. Och i änden av pekpinnen hade han ett ljus. Och då så höll han det ljuset mot snöret som ballongen satt i, så den blev som en stubin. Och började brinna upp och flög upp i taket. Det var ett stort märke i taket, den här ballongen som hade exploderat där med knallgasen. Men det är i alla fall så man producerar vätgas, att man elektrolyserar vatten. Om man ska göra det miljövänligt.
Alfred – 20:08
Samtalet och studierektorn känner bara, Hans, inte igen!
Anders – 20:17
Det ska också nämnas att vätgas i stort sett uteslutande idag produceras av att man ångreformerar naturgas, så det är ju smutsig vätgas, men det finns ett löfte här att du kan använda vatten och el.
Alfred – 20:28
– Alla som är stora förespråkare av någon form av grön vätgasrevolution, där vätgasen ska spela en väldigt viktig roll i elektrifieringen. Vi tycker väl i den här podden att det kanske inte riktigt hör hemma i personbilar, men det finns många andra ställen där vätgas kan spela roll, till exempel vid ståltillverkning och annat. och energilagring. Men allt det kräver ju jättestor utbyggnad av den här elektrolysörkapaciteten. Alltså hur mycket vätgas som kan produceras med elkraft då, istället för på det gamla smutsiga stället.
Anders – 20:56
Och då säger Thomas här ju att det behövs iridium för att producera dem, vilket i praktiken är en begränsande faktor. Det hade inte jag koll på.
Alfred – 21:03
Varför behövs det? Är det någon form av katalysator i den processen?
Anders – 21:06
Det verkar vara så, ja. Jag vet faktiskt inte. Det var nytt för mig. Men det är ganska intressant det där att hela det här vätgaslöftet hänger på iridium.
Alfred – 21:17
för han skriver då här, han har varit på en vätgaskonferens som sa att det krävs massa iridium för att skala det här och direkt efter det så gick, att han hade hört det, så gick då en VD för Smoltec Hydrogen upp och presenterade en teknik som gör just det här, att genom att använda kolnanofibrer kan öka den aktiva ytan i de här elektrolysörerna och därmed minska behovet av iridium kraftigt. Och det vill han ha. Nu har vi en nördig podd, om lyssnaren skriver och vill ha input på det här. Du hade aldrig hört talas om det här, sa du, men nu ska du svara tydligen.
Anders – 21:52
Jag tyckte det var intressant att först så presenterade han ett jätteproblem som i stort sett slår benen av hela den här vätgasrevolutionen. Och direkt efter så presenterade han lösningen. Det är inget problem egentligen. Så frågan är, vad ska vi prata om?
Alfred – 22:08
Har du kollat upp om han jobbar för det här företaget som har lösningen?
Anders – 22:12
Jag tänkte att jag har ganska många olika saker att prata om på det här temat. Dels var du inne på det med att vätgas är ett sätt att lagra energi som är himla käckt. Du kan producera vätgasen utifrån el och vatten. Har du överskottsel när vindsnurrorna snurrar och förbrukningen är låg eller massa solenergi, vad ska du göra av elen då? Jo, då kan du faktiskt producera vätgas av den.
Alfred – 22:36
Är det så himla käckt då? Det är dålig verkningsgrad, vätgas. skitjobbigt att förvara. Det finns ingen befintlig infrastruktur för att transportera det i pipelines och så vidare. Så varför tycker man att det är så himla bra då?
Anders – 22:48
Ja, men det är ju halvvägs sant då. Dels då, verkningsgrad ska vi nog förklara för de som inte vet vad det är. Det innebär att mycket av energin som du stoppar in för att lagra energin försvinner. Så för att producera den här vätgasen från elen så kastar du ju bort fruktansvärt mycket energi. Så du har väl kvar typ hälften av energin eller någonting?
Alfred – 23:12
Jag tror det är effektivare i det steget. Problemet är att det tar många steg. Så du tappar, först när du ska göra vätgas av elen du hade, om man jämför att nollsumman är, eller nollalternativet, det är att du har el som du laddar ett batteri med och som du sen kör bilen på. Om du ska göra samma sak med vätgas i tanken på bilen då, ja, då får du först producera vätgasen och tappa bort el för inverkningsgradsförlust då när du gör vätgasen. Och sen så ska du, omvandlar vätgasen till el igen i bilen. Det är det steget du tappar mest på. Ja. Totalt sett får du en verkningsgrad under hälften, så det går åt dubbelt så mycket el.
Anders – 23:49
Ja, man brukar säga att runt 30 % har du. Så om du stoppar in 10 kWh el i bilen, så får du ut 3 kWh sen. Med batteri är vi uppe i över 90 % av det där. Så det diskvalificerar ju vätgastekniken i bilar. Varför skulle du välja att kasta bort två tredjedelar av energin? Istället för att köra, alltså det finns ingen som helst anledning att göra det. Och därför så finns ju inte framtiden för vätgas i personbilar. Men som du var inne på innan, det finns ju i andra tillämpningar. Fartyg och så vidare.
Alfred – 24:20
Flyg till exempel kan vara relevant också.
Anders – 24:23
Ja, precis. Men du nämnde också att det finns ingen infrastruktur. Alltså du har ju Tyskland och stora delar av Europa som har valt att bygga ut ett jättestort gasnät. Och i praktiken, medan vi byggde ut vårt elnät i Sverige, så byggde de ut gasnät och har inte alls några.
Alfred – 24:38
För det var väl inte byggt för vätgas då? Det var väl byggt för naturgas i allmänhet? Kan man bara konvertera det? Vätgas är ju mycket flyktigare. Pyttesmå atomer som tränger igenom vad som helst.
Anders – 24:48
Ja, men precis. Det här är ju det stora problemet med vätgas. Det är ju den minsta atomen i periodiska systemet. Så att de tar igen packningar och allt tänkbart torkar ut och sådär.
Alfred – 24:56
Eller förlåt, nu är det kemister där ute som rullar på pyttesmå molekyler. H2-molekyler.
Anders – 25:02
Ja, just det. Vätgas är ju också en. atom då. Men den kommer ju i molekylen H2. Men i alla fall, tyskarna storsatsar på vätgas i alla fall för att, när de ser att det håller på att gå åt helvete med naturgassatsningen som de gjorde där ju. Först gjorde de sig beroende av Ryssland. Och sen då så har du Iran nu. Alltså fy fasen vad tufft. Lägger ner kärnkraften och så börjar de importera. Nu importerar de ju skitdyr såna här då. flytande naturgas från USA. Så nu är det vätgas de har tänkt satsa på istället. Jag utgår ifrån att de måste ha tänkt på det här problemet. Annars kan du ringa Tyskland och säga åt dem att.
Alfred – 25:50
Ska jag ringa? Varför just jag?
Anders – 25:53
Det var du som sa att det inte går. Det är i alla fall en storsatsning på vätgas.
Alfred – 25:59
Om man tänker på det stora industriella komplexet så kan det ju. Man kan tänka att det finns ganska många som har fungerande affärsmodeller för hur de ganska lätt kan konvertera till att det här kan fortsätta funka om man utgår från naturgas, som tycker att det är ganska bra om Tyskland fortsätter vara beroende av gas och kan förklara för dem att det går jättebra att göra grön vätgas, då är det bara att vi använder el istället, så vi får bygga ut lite elkraft. Sen kan det visa sig längs med vägen att det var svårt att skala den där gröna vätgasproduktionen så snabbt som det från början var tänkt, på grund av nya flaskhalsar som uppstår längs med vägen. Det måste ju inte vara till nackdel för de som är förespråkare för den modellen.
Anders – 26:35
Så kan det vara. Alltså Stegraprojektet i Norrland, att vi ska producera fossilfritt stål. Det är ju största projektet i världen för att bygga elektrolysörer för att producera vätgas. Så det här har ju inte gjorts i någon stor skala, eftersom man har haft så fin tillgång på naturgas från Mellanöstern och så där. Kan inte du förklara detta för mig? Det pratas så mycket om den här naturgasen. Det låter så bra med naturgas och man storsatsar på Men det är ju fossilt. Vi borrar ju upp skiten från komprimerade dinosaurier och eldar upp den. Visst är det miljövänligare än olja som är fruktansvärt.
Alfred – 27:13
Och framförallt miljövänligare än kol, som är den största utsläppsboven. Väldigt mycket av de positiva miljöeffekterna som har skett och utsläppsminskningarna som har skett i många länder de senaste decennierna, det är att de har gått från kol till naturgas. Så de har gått från ett fossilt kraftslag till ett annat, där då naturgasen. är jättemycket renare än kolet. Inte bara då i klimatgaser, utan också renare på massa andra sätt, när man tänker på alla de här partiklarna.
Anders – 27:38
Ja, just det. Ja.
Alfred – 27:39
Så att på så sätt så är naturgasen, alltså, det är inte pest eller kolera då, utan om kolen är pest så är väl naturgasen mässling eller någonting.
Anders – 27:49
Men det är fortfarande fossilt ju.
Alfred – 27:50
Det är dåligt, men det är mycket, mycket bättre än kol, så det har varit positivt för miljön att, framför allt USA har ju gjort en jättestor omställning från kol till naturgas, men det är Det är också uppenbart att det bara är ett steg på vägen. De kommer behöva ta nästa steg också.
Anders – 28:03
Jag fattar inte varför man tar det steget då. Varför går man från kolkraft, som är en helt . Du bryter ju kolen, eldar upp den i ett kolkraftverk, till gas som är flytande. Det är en helt annan teknik. Borde man inte gått direkt till andra sätt att producera el som är koldioxidfria? Jag har så himla svårt att se varför man pratar positivt.
Alfred – 28:25
Jo, jag håller såklart med dig om att det borde man ha gjort. Men varför det har hänt är ju för att det går att göra med lön. ensamhet. Dels finns det bra tillgång på naturgas och det finns till och med sätt att producera gas från, istället för att elda upp kolen i kraftverk, så kan man ju framställa gas bakvägen. Men det finns ju väldigt mycket gas. Sen så har ju de här kraftverken, ångturbinerna, de har ju andra fördelar. Att de också är väldigt bra att använda som reglerkraft, så att det går snabbt att sätta på och stänga av igen. Du kan växla upp och ner i produktionstakt väldigt snabbt. De är bra som såna här peaker plants och de har ju all en annan affärsmodell än bas-load-kraftverk och så vidare. Där har ju gasen en viktig roll att spela och kommer säkert finnas kvar i elnätet en god tid framöver, där de har rollen att vara beredda så länge de inte används. Bara fylla på när det verkligen måste ske.
Anders – 29:16
Det är så fascinerande att läsa om Tysklands haveri här, hur de då gjorde sig helt beroende av rysk naturgas och sen kriget i Ukraina, då började de köra båtar från USA och sen nu, de har ju som jag förstår det, som inte köpt så mycket från Mellanöstern i alla fall, så de är inte direkt beroende av Hormuzsundblockaden. Men däremot minskar tillgången nu på naturgas, så det påverkar ju tyskarna stenhårt att plötsligt så är ju priset på naturgas mycket högre och det är svårare att få tag på. Det är svårt, det är ett intressant inslag bara att prata om det här.
Alfred – 29:48
Fick inte du en fråga av den här lyssnaren om Iridium?
Anders – 29:52
Nej, jag har ingen aning. Det är svaret om Iridium. Jag skulle bara nämna en grej till. Jag har en kompis som har gjort en konceptstudie på ett helt annat sätt att lagra energi. Just det, det var det jag skulle fram till. Det finns nämligen en helt annat sätt att lagra energi på. Det finns massa andra sätt att lagra energi på än vätgas. Man pratar om smält salt. Det har du säkert hört. Att man värmer upp salt så att det smälter. Och sen så kan man använda det som långtidslagring.
Alfred – 30:19
Det är väldigt bra att behålla värmen. Då lagrar man energin som värmeenergi också. Pumpkraft är väl annars jättebra.
Anders – 30:26
Men det finns ett annat sätt som är nästan lika effektivt som smält salt och det är att värma sand. Det här är otroligt intressant och det är teknik som nu, det finns flera som håller på med det här, men bland annat ett finskt bolag som heter Polar Night Energy som har tagit fram extremt prisvärd teknik för att värma upp sand. Och då köper man sand som i stort sett är gratis ju. Och så bygger du en isolerad tunna och så fyller du den med den här sanden och så har de sina slingor som ligger där i och så värms den här sanden upp till typ. 150 grader. Och sen har du en vanlig sån här du vet som du har till värmepumpen. En slinga där du kör kylmedium när du sen vill ta ut energin. Det här är så billigt att bygga att det då räknar han på att om du skulle bygga ett nytt hus och så bygger du en sån här bara, du gräver grunden lite djupare. Sätter en smält sandbox där under. Värmer upp den. Så är det liksom nästan att du kan få med solceller på taket så kan du ha hela husets energibehov täckt året runt.
Alfred – 31:26
Som passivhus.
Anders – 31:27
Ja, exakt. Kostnaden var väl lite hög för det. Han räknade med merkostnad, lite beroende på sprängkostnad och så, men det är framförallt schaktkostnad och sånt där som kostar pengar annars.
Alfred – 31:39
Jag tycker det är intressant att en av mina bästa vänner pluggade till energiingenjör för, jag tror det kanske är 10 eller 15 år sedan nu, men då, på den tiden, då hade de mycket skoluppgifter i den energi i ingenjörsutbildningen, som gick ut på att jämföra olika alternativ för energilagring. Och så var det som att, det är så pass svårt att komma fram till ett vettigt svar på vilket som är bäst, för det blir nästan alltid en så här, det beror på. De är bra på lite olika saker. Batteri är jättedyrt för att lagra mycket, men är jättebilligt för att kunna ta ut snabbt. Och någon form av superkondensator, de är ju ännu snabbare än batterierna, men jättedåliga på att förvara länge. Och så är pumpar kraft och värmeenergi, då kan man lagra mycket för ganska billig investering. Men det går ganska långsamt att få ut det igen, så då får man inte . Det blir inte en bra peaker plant, att man ska täcka snabba toppar, utan då behöver man ta ut det långsamt och under kontrollerade former och så vidare.
Alfred – 32:38
Jag tycker det är . Det känns som att det borde vara lättare att resonera, lite som med de fördömda däcken som vi pratade om tidigare. Man vill bara ha det. Vilket är det som är bäst?
Anders – 32:50
För lyssnarnas skull är det värt att nämna att batterier lämpar sig fruktansvärt bra för kortare lagring. Om du vill fylla solel över dagen och sen ta ut det på kvällen. Men om du ska lagra över årstider, att det ska ligga lagrat den här energin över väldigt lång tid. Det är mycket svårare att göra på ett kostnadseffektivt och bra effektivt sätt. Vätgas är ett sånt sätt att du fyller en stor tank och så får den ligga i sex månader och så tar du ut det senare. Men det här att värma upp sand. Det är ju högintressant, för det är nog så att, lite beroende på elpriset, så kan man med solceller på taket få ekonomi i det där. Problemet är att det är så lång avbetalningstid på ett sånt projekt, så att du har säkert hunnit sälja huset innan du är break-even.
Alfred – 33:34
Ja. Hörru, jag har fått ett brev också som handlar lite mer om bilar. Ska vi försöka gå åt det hållet?
Anders – 33:40
Ja, jag tycker det. Det är Jeremie Widén som har skrivit. Hej! En sak jag funderar på är vad som händer när en bra version av FSD, alltså full self-driving, vi pratar Teslas självkörning här, lanseras i Sverige. Men den kräver hårdvaruuppdateringar av äldre bilar. Hur starkt är löftet från Tesla att kostnadsfritt uppdatera äldre bilar och kan man lita på att det kommer att ske? Låt oss säga att man har en bil med gamla hårdvaran, hårdvara 2 eller 3, och så lanseras en version av full självkörning, full-self-driving, som inte kan nyttjas fullt ut. Tror ni då att Tesla kommer uppgradera bilen till senare hårdvara. Med världens hälsning Jeremy och tack för en mycket bra podcast.
Alfred – 34:22
Ja, men jag blir ibland utnämnd till poddens Tesla fanboy av Fabian och andra här. Så jag känner att den här frågan var kanske till mig.
Anders – 34:29
Ja, inte bara ibland.
Alfred – 34:30
Jag föredrar att se mig som självkörningsreporter.
Anders – 34:33
Ja, du är ju Tesla fanboy.
Alfred – 34:36
Uppenbart. Jag tycker att jag bara är nykter och nyanserad och balanserad och objektiv. Men ja, det får ni lyssna och avgöra hur det ligger till med det där.
Anders – 34:42
Om vi sätter en AI-panel och ser hur mycket du pratar om Tesla, skulle jag tro hälften ungefär av dina ämnen.
Alfred – 34:48
Okej. Så här tror jag i alla fall om Tesla ska göra mig. Jag tror att man kan titta ganska mycket på hur de redan gör i USA, där det här är mycket mer relevant redan, för att FSD är utsläppt där redan. Tesla kommer hålla med dig om att de har det här ansvaret, att lansera det här på din bil, men de kommer tycka att det finns ingen definition av när det måste ske, utan det är i väntan på myndigheternas godkännande någonstans, så att om det blir godkänt av myndigheterna att rulla ut det här till din bil, som det var specifikt, då har de en skyldighet att göra det, men inte förrän det är godkänt. Det man kan notera nu är att de reglerna, som kommer att godkänna de här systemen, både det som kallas för övervakad självkörning och förmodligen då i framtiden, eller det oövervakade systemet ligger ännu längre bort, men den övervakade självkörningen, där är det väldigt tydligt att det kommer krävas en kabinkamera, det vill säga en kamera i kupén, som kollar att du som förare är med och övervakar körningen.
Alfred – 35:45
Där är det då så för alla som har såna här gamla hårdvaru 2-bilar, alltså framför allt Model S och X, De har inte det.
Anders – 35:53
Vi har en Tesla Model 3 från 2019. Den har ju en sån kamera. Vad har den för.?
Alfred – 35:59
Den har ju hårdvaru 3-sviten. Så det är från och med att Model 3 kom och strax därefter så introduceras det i nyare Model S och X. Så finns ju den här kupékameran i dem också. Men de äldre hårdvaru 2-bilarna, de saknar det. Och det gör att de kommer aldrig att få ens övervakad självkörning. De här bilarna kan man vara rätt säker på. Så det gör att har man en sån bil, då är det. Det var ju vad jag hade innan jag sålde vår i höstas. Då kan man vara rätt säker på att det bästa man kan hoppas på och få från Tesla, frivilligt från Tesla, det är nog egentligen bara kostnadsfri överföring till en ny bil. Jag tror att man egentligen, om man hårdrar det, speciellt om man köpt det som privatkund från Tesla, så har man nog juridisk rätt att få mer. Men Tesla är ju notoriska vad det gäller att skita i allt vad Allmänna reklamationsnämnden och sånt heter, så då måste man nog faktiskt driva det rätt. om man ska kunna få något mer. Och det tror jag inte kommer vara värt besväret.
Anders – 36:51
Jag tror inte att det är så många som kommer vara drabbade av det här. Jag menar, hur ser det ut i USA nu då, när man har möjlighet att få den här full självkörning? För de har väl lovat samma sak där, att man ska kunna köpa till det och få det?
Alfred – 37:02
Ja, men de har lovat samma sak där. De har inte tagit hand om hårdvaru 2-bilar överhuvudtaget specifikt, utan det som har hänt där är att man har uppgraderat dem till hårdvaru 3. Och i USA får man rulla ut övervakad självkörning till bilar utan sån här kabinkontroll. kamera, men de har en mycket sämre upplevelse, där de måste sitta hålla i ratten hela tiden nu. Medans bilar med kabinkamera, där är Teslasystem nu ganska bra på att lägga märke till ifall du är engaged, vilket gör att så länge du tittar på vägen, då behöver du inte hålla på och dutta i ratten hela tiden. Och det är en bidragande orsak till att folk har en väldigt positiv bild av hur bra övervakad självkörning funkar. Och så är det ju inte för de här gamla SOX-bilarna. Och vidare så tar de inte hand om hårdvaru 3, De ligger nu ett par generationer, fast de har köpt produkten tidigare och därmed ur nån form av konsumentperspektiv borde ha rätt till att få funktionaliteten först, så är ju den tekniska sanningen att det är svårare att få det här att funka på ett mer begränsat system.
Alfred – 38:01
Det är inte nödvändigtvis omöjligt. Det kan vara så att man först får det att funka på ett mer, vad ska man säga, ett system med högre hårdvarukapacitet. Och för att man får det att funka där så lär man sig sen vad man behöver för att kunna optimera det så mycket att det sen också faktiskt funkar på sämre håll.
Anders – 38:16
Varför skulle de orka göra det med de gamla . Det är ju en minoritet av bilarna som rullar på den här gamla hårdvaran.
Alfred – 38:24
Det är ganska många. Det är gott om såna här hårdvaru-3-bilar. Tesla kommer att börja ta hand om de här ägarna förr eller senare. Jag tror att de ganska aktivt drar ut på tiden med när de ska anses vara skyldiga att göra det. Ju längre de väntar, desto mindre blir den poolen av bilar. I synnerhet eftersom det är ett erbjudande som inte är aktivt. aktivt i USA längre, men som är aktivt i Europa, att man får ta med sig självkörningspaketet över om man köper en ny bil. Och varje gång någon gör det, då får de ju en mindre gammal bil att ta hand om. Just det. Så det är så de tunnar ut den där poolen. Det blir färre och färre kunder som de är skyldiga en uppgradering. Men sen kan det nog mycket väl vara så att en hårdvaru 3-bil, antingen till slut måste uppgraderas till hårdvaru 4, eller senare. Det återstår att se.
Anders – 39:06
Eller att upplevelsen blir så dålig att, det är ju inte sagt att full-self-driving, att den upplevelsen, det är ju inte sagt att du inte ska behöva ta i ratten. Det handlar ju bara om att bilen ska vara självkörande. Jag kommer inte ihåg hur löftet var?
Alfred – 39:18
Den finns det många svar på, för det löftet har förändrats över tid. Jag har ju skärmdumpar från när jag köpte vår hårdvaru 2-bil, som jag beställde i slutet på 2016, där de lovade mig att jag ska bara kunna låta bilen, kanske kunna kliva ur bilen och åka iväg och parkera. Saker som FST, Supervisor, fortfarande inte kan, ens i USA. Det var väldigt vidlyftiga löften ett kort tag där. Sen sa de, mer och mer begränsat det och hämmat in det. Vi har ju alla fått mjukvaruuppdatering i Teslorna nu, där de inte ens får kalla det autopilot längre. Efter ett domslut i Kalifornien. Det har ju hänt en hel del med marknadsföringsspråket här. Men det korta svaret på den här frågan är bara, man ska nog inte ha för höga förhoppningar på att Tesla kommer att ge dig saker automatiskt själv. Däremot, det som jag tror är rimligt att hoppas på, som man definitivt ska se till att dra nytta av, om det inte är helt uteslutet att äga en ny Tesla, det är att ta med sig paketet till en ny bil. Och det är naturligtvis vad Tesla vill att jag ska säga.
Alfred – 40:16
För det innebär att de får sälja en ny bil. Det är väl det som är det tråkiga här. Det påverkade verkligen mig i valet av bil. Jag ville ju inte byta till en annan bil som inte har det här. Det bidrog till att jag valde att köpa en ny Tesla. På så sätt har de ju verkligen lyckats låsa in mig som konsument. Men jag tror tyvärr att det är det man mest har att hoppas på.
Anders – 40:34
Det är många gånger som Tesla har lovat saker som de sen inte kunnat hålla. Och då har vi flera, tillfälligen har ägare av Teslabilar genomfört sådana här class action. Jag vet inte vad det heter på svenska, men sådana här .
Alfred – 40:47
Grupptalan brukar man prata om på svenska.
Anders – 40:48
Grupptalan, precis ja. Och Tesla har förlorat många av dem och ersatt de här Teslaägarna med väldigt, väldigt fina kompensationer. Mot att de aldrig talar om vad de har fått. Jag känner till en sån som jag själv var inbjuden att vara med i, men som jag tackade nej till eftersom jag inte vill stöta mig med Tesla.
Alfred – 41:07
Jaså, vadå? Vad var det för något?
Anders – 41:09
Jo, det var en . när jag hade en Tesla Model S som P85D med Insane Mode och när den lanserades så pratade Tesla om helt hårresande accelerationstid. Jag tror det var 3,3 sekunder 0 till 100. Sen klarade de inte att leva upp till det då när de levererade de här bilarna utan det var betydligt sämre då. Alltså inte betydligt sämre, men 3,9 eller någonting sånt. Då sa de att det var från rullande start. Då ändrade de Definitionen av det. Och det är klart, det är mycket lättare att åka fort 0-100 från rullande start. Och då var det ett helt gäng med sådana köpare och sådana bilar som förde en grupptalan. De som drev den grupptalan hörde av sig till alla som ägde sådana bilar och jag var en av dem. Och fick frågan om jag ville vara med. Det var en kille som ringde mig och frågade. Men jag tackade nej till det. Men jag fick höra sen, ryktesvägen, vad de hade blivit kompenserade med. Och det var liksom rejäl kompensation.
Alfred – 42:09
Annars tycker jag det alltid brukar vara så här, du får 70 spänn och en gratis kopp kaffe.
Anders – 42:13
Jag tror att när det är domslut och så, så är det nog annat. Där har Tesla rättat sig efter dem.
Alfred – 42:20
Jag har fått det på någon Apple-dator jag köpte, där tangentborden inte höll som de skulle. Men då blir det verkligen bara kaffepengar. Det är inte relevant.
Anders – 42:30
De har ju bara en skyldighet att få det att funka. Men i det här fallet, när du har köpt en bil som ska kunna vara självkörande och så sitter det inte den här kupé. kameran som är ett lagkrav, i det fallet så kan de inte leverera den produkten de har sålt och där kommer de vara skyldiga att lösa det på något sätt. Det borde gå att kunna föra en grupptalan här som gör att man kan få den bilen ersatt på något sätt.
Alfred – 42:48
Ja, det är väl det yttersta. Jag tror att i USA har man en bättre chans att komma fram med det. Det är en annan rättstradition. Jag tror inte man som, om man har köpt bilen begagnad så är det helt kört. Det är bara om man är privatkund som har köpt bilen direkt från Tesla med det här FSD-paketet, så man har ett case i Sverige överhuvudtaget. Och då tror jag att man kommer behöva stämma sig till någon form av kompensation.
Anders – 43:09
Ja, det tror jag.
Alfred – 43:09
Och det kommer man ju då kunna göra egentligen först när lagstiftaren har godkänt helt autonom körning och det inte är tillgängligt för bilen. För att så länge som de inte har godkänt det för någon bil, då kan ju Tesla hävda att ja, men vi väntar bara på godkännandet. Ja. Och det är det som är djävulen i detaljerna här. Ja, ja. Att det är det som är deras friskrivning, som de kommer kunna luta sig mot ganska länge. Att, ja, men det är ju väntan på godkännande.
Anders – 43:36
Och de kommer kunna vara kreativa på det området också. För att de kommer kunna säga att vi har inte rullat ut det här till alla bilar ännu. Och så kan de hålla en liten klick bilar som de inte rullar ut till. Så att de drar ut på det här över tid tills det inte finns några bilar kvar.
Alfred – 43:50
Ja, och så väntar de ju på att bilarna helt enkelt blir för gamla. Och därför försvinner de ur poolen så att säga.
Anders – 43:55
Ja, exakt. Ja, men spännande tema ändå. Trots Tesla-centristiskt.
Alfred – 44:02
Ja, ja, ja. Är Solid State batterierna bara ett aprilskämt? Har regeringen fått beröm för sin klimatpolitik? Och vilken är den bästa billiga elbilen att köpa 2026? Allt efter detta.
Anders – 44:18
Vi ska prata Kia EV2 till att börja med här och vi ska snart prata mycket, mycket mer om andra bilar. Men just Kia EV2 tycker jag är väldigt intressant. Du har väl följt med lite i flödet och sett att den har skymtat förbi?
Alfred – 44:30
Ja, den är ju ny och börjar leta sig ut. Den ska börja levereras ganska snart har jag förstått.
Anders – 44:35
Ja, april. Det här är ju då Kias minsta och billigaste elbil någonsin. Den ligger storleksmässigt förstås under EV3 i sortimentet och Kia presenterar den som en insteg.
Alfred – 44:49
Alltså man tycker man hör på namnet att det kommer komma en EV1 också så småningom, eller hur ska man tänka?
Anders – 44:54
Ja, kanske. Den här är ju väldigt liten, men den är liksom ytan, den är mindre än Volkswagen ID.3. Men i och med att den är elbil så har den jättestort bagage på hela 362 liter och gör att den har större bagage än bilar som Volkswagen Golf till exempel, som är i klassen över.
Alfred – 45:14
Men då tänker du på gamla bensingolf liksom?
Anders – 45:16
Ja, precis. För det finns ju en elgolf men den var ju i stort sett samma som bensingolfen. Det som gör den här bilen så väldigt intressant är att de har verkligen ansträngt sig för att göra en superintressant bil för alla som inte vill ha en stor bil. Alltså fullpackad med teknik. Det här är liksom ingen kompromissbil. Vi har köpt till Hälsa Emma, jag har pratat mycket om det, de här Renault Zoe-bilarna. Som har visserligen stort batteri och sådär men det är ju en dödstråkig bil. Men saknar all typ av kul teknik och så där. Men den här bilen den är packad med teknik som man annars bara hittar i premiumbilar och stora bilar med självkörningsteknik.
Alfred – 45:58
Men inte för de billigaste priserna, då får man lägga till ganska mycket på utrustningslistan.
Anders – 46:02
Ja, det är inte så mycket. Instegsmodellen börjar på 331 900 i Sverige. Den är väldigt nerskalad, så den har inte ens navigation, men en stor mittskärm och flera skärmar och så där. Och den har bara fyra säten, ska man säga. Lite okonventionellt. Det är en småbil, men vi brukar ändå förvänta oss.
Alfred – 46:21
Man brukar ha någon form av mittsäte där bak.
Anders – 46:23
Ja, precis. Så det är uppenbart, tycker jag, att de styr köparna att köpa den som heter EV2 Plus. Som kostar 365 900.
Alfred – 46:33
Just det. Så då får man lägga på drygt 30 000. Jaha, okej, den är femsitsig. Det är inte det att själva modellen är för liten, utan det är att de har tagit bort en stol i mitten där bak.
Anders – 46:45
Instegsbilen ska inte vara tillräckligt attraktiv, helt enkelt.
Alfred – 46:48
Jag surnade till när jag läste om det där med navigationen. Jag har ju varit på Kia om det här förut och jag har fått så mycket skit från lyssnarna när jag gick för långt och tog fel. I början var det så att Kiorna saknade ruttplanering och det finns numera i Kiorna. Nu finns det ruttplanering där. Men de är lite fula, Kia, tycker jag. Att de håller på. Nu är det igen så att de säljer en modell utan navigation och därmed utan ruttplanering, så det blir väldigt svårt och krångligt att i bilen lägga upp en, hur ska jag ta mig dit och var ska jag stanna och ladda på vägen? Och när jag kollade upp det där lite, även om man har de där paketen som har det där det ingår, då är det så här, man får nya kartor over the air i två år, eller om det är två gånger eller något sånt där. Sen måste man betala för att få det over the air. Då finns det ett sätt att uppdatera gratis, som typ att man ska hålla på och mecka med något USB-minne och så vidare. Vad det där leder till, det är att om man hyr en KIA om fyra år, De kommer ju ha ett mischmasch av olika kior där ute som har hundra olika mjukvarugenerationer för att folk inte har betalat för uppdateringar och annat.
Alfred – 47:54
Alla som vet nånting om teknik vet att man vill ha alla användare på en homogen senaste version som man kan se till att hålla säkerhetsuppdaterad och så vidare. Jag tycker det känns som att det är ett gammalmodigt tänk av Kia.
Anders – 48:03
Jag tror inte det är särskilt intelligent heller, för att om du hyr eller lånar en Kia som inte har betalat för att du ska kunna få den här navigationsmöjligheten då, att du kan få den att hitta laddare och så i närheten. Ja, då får du ju en riktigt sopig upplevelse.
Alfred – 48:18
Så är det ju när man hyr bil, tänker jag. Alltid när man hyr bil så får man ju sneak-varianterna. Hyrbilsfirman har köpt in de absolut billigaste av de här.
Anders – 48:24
Men då får du ju en riktigt kass upplevelse. Men jag ska bara säga, ryktesvägen har jag hört att Kia inte faktiskt har strypt tillgången till de här. Nu får lyssnarna gärna höra av sig, men så vitt jag har hört, jag tror det var till och med av Kia, som sa att de säger att de ska ta bort den här auto, eller den där liksom navigations, att man är i ruttplanering med laddning, men att de de facto inte har gjort det. Lite osäker.
Alfred – 48:51
Att det är en sån fråga att diskutera tyder ju på att det är någon som håller på och tänker på någon form av smart affärsstrategi, där de ska kunna sälja oss bilarna billigare, för att vi sen ska betala för någonting längre fram. Och sen för att vara tydlig, det gör vi ju i massa fall. Vi Teslaägare betalar ju för premium connectivity och massa sådana där grejer. Så det går ju att göra det utan att folk känner sig lurade. Och jag tycker att det är det som är den här otydligheten och att vissa basala saker som bara måste finnas där. Ruttplaneringen bara måste finnas i alla elbilar, tycker jag. Oavsett vad de kostar. För annars så sitter man där och har kunder med räckviddsångest som inte vet hur de ska ta sig fram.
Anders – 49:25
Samtidigt har jag ju, på min Tesla Model X, så köpte jag ju den med free super charging for life och free connectivity. Så jag har ju inga sådana kostnader. Du vet, vi åkte till Kroatien i somras. Vi betalar färjan över till Tyskland och sen betalar ingenting på hela vägen ner.
Alfred – 49:43
Binder-done-that. Jag har gjort flera roadtrips med min Model X också.
Anders – 49:46
Det är väldigt svårt att incitivera mig nu. Varför ska jag byta bil? Det är lite felsteg. Smart, kul tänkt av Elon Musk, men när de sen lämnar det där. Nu är det ju jättesvårt för mig att byta bil.
Alfred – 50:01
Men har du räknat lite grann på.
Anders – 50:03
Ja, jag vet att det inte blir så mycket pengar.
Alfred – 50:04
För det är ju just det. Det är någonting. i det där att det är gratis laddning när man är ute och reser och så vidare. Och att det inte kostar någonting i månaden. Det känns, det skapar så mycket av en frihetskänsla som är värd mycket, mycket mer än kronan om man faktiskt sparar. För om man räknar på det så har ju jag, både du och jag, gått svinmycket back på att vi har haft en alldeles för dyr bil som är alldeles för dyr i inköp och så vidare. För att vi ska ha fått de där grejerna gratis och så vidare.
Anders – 50:25
Så är det. Men däremot en annan sak som jag faktiskt har räknat på, det är vad jag sparar på att behålla den här bilen och ta reparationskostnaderna. Och jag nämner det i ett program. program att då och då går det sönder grejer. De är dyrt. Så jag åkte på någon smäll. Låt säga att jag betalat kanske 11 000 om året i reparationer och så som är jättemycket pengar. Men det är mindre än en tusenlapp i månaden. Det är ganska lite pengar i jämförelse med vilken stor bil, alltså driftskostnaderna i övrigt. Så det är jättedyrt att byta bil. Skitsamma.
Alfred – 50:58
Nu är det EV2 vi ska prata om.
Anders – 51:01
Så, det jag ville komma fram till var att det, Kia, styr användarna att göra här, eller köparna, det är att köpa den här dyrare modellen som de kallar EV2 Plus som kostar då 365 900. Och då ingår, då har de packat in all kul teknik här. Så det är självkörning motorväg i en sån här liten bil då. Self-driving-paket, de har autoparkering och så är det navigation och jättemycket annan teknik och lull-lull. Och sen är den ju femsitsig då förstås. Och det här är vi inte vana att se, så här mycket premiumteknik. Det här är ju en bil som passar sig jättebra för den som bor i städerna och inte vill ha en stor bil, för det är väldigt, väldigt störigt att ha en stor bil i stan, men ändå vill ha en fin bilupplevelse. Det är väl så de har tänkt, tänker jag.
Alfred – 51:52
Vi ska ju komma till det. Vi gav ju lite varandra. Du fick i uppgift att läsa på extra mycket här om EV2. Jag har försökt skapa mer av en överblick och ett svep över alla modeller. Det känns som att den här. klassen som EV2 nu hoppar in i. Det är typ andra bilar, motsvarande bilar i samma klass tycker jag är Renault 5, det är Citroen EC3, det är Hyundai Inster med lite god vilja. Den känns lite snikigare och lite billigare. Om man har en väldigt generös Fiat Grande Panda också, moderna varianten av Fiat Panda, som är mycket billigare än EV2 ska sägas, men De har ungefär samma storlek på batteri, de kommer ungefär 30 mil och de kan, med lite god vilja, faktiskt tas med på långresa. Man ska inte tänka att de är byggda för . Folk som köper de här bilarna ska inte åka ner på bilresa i Europa, på kontinenten och göra det till någon form av livsstil att vara ute och åka, som många har gjort med sina Teslor. Men om man någon gång ibland behöver åka långt, så klarar de här bilarna det. Det är inte så att de inte klarar det. Det går att snabbladda dem med 100 kilowatt ungefär.
Alfred – 53:01
De kan åka 100 mil på en dag om det måste till. De kommer vara någonting långsammare än premiumbilarna.
Anders – 53:08
Min känsla runt KIA, EV2, nu har jag inte pratat med importören, jag borde faktiskt göra det, men min känsla är att det här faktiskt är tänkt som en bil som man faktiskt ska kunna åka långt med. De har ju autopilot eller självkörning på motorväg och sådana här saker som är långfärdsgrejer som de har stoppat in och då laddningsnavigation och sådana saker som du behöver när du kör långt. Så jag tror att man har tänkt annorlunda.
Alfred – 53:38
Om du inte köper den billigaste.
Anders – 53:39
Ja, om du inte köper den billigaste. Absolut.
Alfred – 53:40
För det är väl det som är grejen. Jag tror att när vi gjorde det här svepet för ett år sedan med vilken som var den bästa billiga elbilen. Ska jag köra en liten sån här? Så ni får höra liksom går vi över på det svepet? För ett år sedan då började de första i det här segmentet som EV2 nu tillhör komma. Då var ju det som var de billigaste elbilarna. Det var de vi kallade för de billiga elbilarna. Men nu är det på väg att det kommer ett segment till, under i prisnivå. Det är som att EV2, när den kommer nu, så blir den ett av de bästa köpen i det segmentet som förut var det billigaste. Någonstans mellan 300-350 000 kronor för bilarna. Det är små, men inte mikroskopiska bilar. Det är bilar som främst är till för att vara pendlarbilar och stadskörningsbilar, men som faktiskt funkar helt okej på en och annan lång resa också. Kanske inte klämmer in hela barnfamiljen och så vidare, men när man behöver åka till västkusten på sommaren så kan man göra det. Eller om man börjar på västkusten så kan man åka till östkusten om det är så man ska göra.
Anders – 54:42
Jag tror ju att om man tittar på småbilar, hur de var tidigare. Så när jag växte upp så här 80-90-talet, då var det ju såna här, vad heter de, Fiat Uno och lite så här riktiga skitbilar. De hade ju nätt och jämnt ratt liksom. De var så sneakuthruttade. Min mamma hade en Opel Co. Den hade rattvärme, det var fantastiskt. Men i övrigt så var det ingenting i den bilen. Så de här bilarna har man ju länge sett som familjens andra bil som man har bara för att hämta barnen från dagis eller så. Och Renault Zoe som jag nämnde tidigare är lite sån också. Visst fin och trevlig och så, men det är ingen bil man sitter och åker ner till Spanien med. Utan då har du fått ha stora fina bilar. Men det som jag upplever kommer nu, som jag upplever att du är inne på lite grann också, är att det här är en ordentlig En riktig bil som man kan ha. Bor du i stan så har du detta som din enda bil, men den är väldigt liten.
Alfred – 55:32
– Ja, men precis. Det är så här, Volkswagen ID.2, som kommer att heta ID.Polo, tror jag den kommer att heta, och EV2 från KIA, som precis har kommit nu, och de som vi nämnde tidigare, Renault 5 och det här kopplet som har funnits ute redan något år nu, de är ju alla så här, en helt okej första bil för typ den unga vuxna, eller det unga paret som inte har barn ännu och så vidare. Det går att ha den som den enda bilen i familjen. Men nu Det jag vill komma till, nu kommer det ett gäng andra som nog är, antingen för folk som aldrig någonsin reser långt, utan bara ska åka i städerna, eller som vill ha en andra bil, men där själva premissen är att det ska vara så billigt som det kan bli. Där är det på väg ut en, redan för något år sedan så kom Renault koncernens absoluta lågprisare, Dacia Spring, som känns som en kartongbil. Den kommer nog tyvärr inte leta sig in i Sverige. Den säljs inte i Sverige ännu och Det finns inga tecken på att den kommer att göra det. Men den säljs på andra håll i Europa på en prisnivå på under 200 000.
Alfred – 56:31
Förmodligen, med vagnskadegaranti och sånt där, svenska påhitt, så hade den nog hamnat över 200 000 i Sverige. Dacia Spring ligger på 180 000 kronor i vissa europeiska marknader. Men om EV2 och de andra i den klassen har 30 mils räckvidd och kan ladda i 100 kilowatt, så Dacia Spring, den har bara . drygt 20 mils räckvidd och så laddar den i 30 kW, så den kan inte åka på långresa. Det blir väldigt svårt att åka långt med den. Det är verkligen en renodlad stadsbil.
Anders – 57:02
Ja, men det är helt fine om det är familjens andra bil, om du bara ska hämta på dagis och så där, eller hur?
Alfred – 57:06
Ja, precis. Och det som kommer då mer i år, för nu är det på gång att den får ändå sällskap i de andra europeiska länderna där den finns, och de första i den här nya klassen letar sig faktiskt också hela vägen in till Sverige.
Anders – 57:19
Och den nya klassen du pratar om är de här jättebilliga då? Ja.
Alfred – 57:22
Om den gamla lågprisklassen, där EV2 faller in nu, ligger på 300-350 000, så finns det en ny klass under, som ligger nånstans mellan 210 000 och 260 000, men där räckvidden då är kortare och de blir sämre på att ladda snabbt. Men den första bilen som går att beställa redan nu och är på gång med leveranser i Sverige också, det är Leapmotor T03. Det är alltså ett kinesiskt märke, Leapmotor, men då kan man alltså för 215 000 kronor i Sverige nu 2026 köpa en elbil som har har ändå enligt WLTP 25 mils räckvidd och 37 kilowattimmar batteri. Sen så kan den snabbladda om man tycker att det är snabbt att ladda med 45 kilowatt. Så det går att åka långt i den, men det kommer ta väldigt mycket längre tid än i en mer renodlad större elbil.
Anders – 58:05
Vad sa du den kostade då?
Alfred – 58:07
215 000 kronor, så det är 100 000 kronor billigare än Kia EV2.
Anders – 58:11
Ja, instegsmodellen av EV2. Du behöver ju lägga på till 365, va, för att få den 365, 9.
Alfred – 58:19
Och då ska sägas att. Leapmotor kommer med mobilapp och ruttplanering och navigering för 215 000 kronor, som Kia vill ha betalt extra för. Har du koll på Leapmotor och vad det är för företag?
Anders – 58:32
Jag har faktiskt hört om det, men jag har inte grävt ner i vad det är för bilar de har. Det är ganska intressant.
Alfred – 58:39
Det är ett kinesiskt företag som växer fram. De ökar snabbt i marknadsandel i hemmamarknaden i Kina. De har gått från någon form av klarhet till klarhet. Men det som gör det extra relevant för oss européer det är att Stellantis-koncernen har investerat i Leapmotor och äger drygt 20 procent av Leapmotor och är europeisk distributör för Leapmotor. Så alla de här Leapmotor-bilarna kommer säljas av Stellantis-koncernens bilhallar. Så det betyder att samma bilförsäljare som säljer Fiat, och Citroen, och såna där Peugeot till er, de kommer också ha Leapmotor i sitt utbud. Och det gör att de här säljarna, som annars kanske hade dragit fötterna efter sätter sig på att börja sälja elbilar, de kommer ha ett väldigt konkurrenskraftigt prismässigt erbjudande att erbjuda. Och det är också ganska intressant att det här skapar en bild för Stellantiskoncernen, vad man måste få till. För om man tittar på deras egna elbilar då, Citroëns variant och Fiats variant och så vidare, det de har gemensamt är att de är ganska törstiga, eller vad man nu ska säga i elbilsvärlden. De drar mycket energi.
Alfred – 59:42
De är inte så effektiva. Medan Leapmotor då, den är mycket, mycket mer snål på hur mycket Vilket gör att den på ett mindre batteri kan få lika mycket räckvidd och dessutom då vara billigare i drift än motsvarande modeller från Fiat och Citroen.
Anders – 59:56
Hur ser den ut den här Leapmotor T03, den här billiga? Du sa att den kostar, vad sa du, 214 900?
Alfred – 1:00:04
Exakt, i billigaste varianten. Jag tror de vill också helst uppgradera dig till 230 000 eller något sånt där. Det tar de för den med sunt förnuft köper.
Anders – 1:00:13
Fast en sån här bil som, jag menar, det här är uppenbart Du köper det billigaste som finns. Du vill ha en andra bil, antagligen. Varför skulle man uppgradera den bilen till något mer? Om du bara hämtar barnen från dagis och åker till butiken.
Alfred – 1:00:27
Jag har inte koll på allt som finns att säga för den. Det kan man göra om man vill. Det är en bil som är mindre än EV2 och så vidare. Det är inte så att den är bättre på allt. Men jag tror att den faktiskt är mer prisvärd. Den verkar fungera. Det är ingen dålig bil det här. Det är absolut en habil bil av ett företag. som kan bygga elbilar och säljer gott om dem i Kina.
Anders – 1:00:49
Du visade en bild på den där och den ser ju riktigt trevlig ut, tycker jag.
Alfred – 1:00:51
Ja, den är ju snyggare än Hyundai Inster i alla fall, som är väl klassens riktiga . ursäkta till er som har köpt en sådan, men de är inte vackra att titta på.
Anders – 1:01:00
Nej, de är fula.
Alfred – 1:01:01
Vad som är viktigt här då, det är att Leapmotor T03, den är inte heller ensam, utan utöver det så kommer BYD Dolphin Surf som kommer börja dyka upp här under 2026. Det är ungefär samma prestanda på BYD Dolphin Surf-variant som Leapmotor, men de ska Förmodligen, jag tror inte priset är riktigt annonserat ännu, men det verkar som att priset kommer landa någonstans på 260 000. Vi får se om de korrigerar det, för jag tror inte den kommer vara konkurrenskraftig om de ska ha 260 000. Då börjar den vara dyrare än Fiat Panda och mycket dyrare än Leapmotors alternativ. Så det kan hända att Biodé kommer behöva plocka ner priset på den. Det kommer även europeiska alternativ, så vi får inte Renault-koncernens Dacia, men Renault-koncernens Twingo kommer att börja dyka upp. Det är en klassisk modell som har funnits som en gammal, som du sa, andra bil eller stadsbil tidigare i bensintappning. Nu kommer elektriska Twingo. Renault verkar vara duktiga på att bygga effektivt. De ska på bara 27 kilowattimmars batteri kunna få över 25 mils räckvidd i den, vilket innebär att de hamnar prismässigt väldigt konkurrenskraftigt.
Alfred – 1:02:04
För den ska de också bara ha 220 000 för, är planen i svenska priser.
Anders – 1:02:09
Om man jämför med Kia EV2, som vi pratade om innan, det har skurit upp hela till 331 900 för instegsmodellen. Det är ju över 100 000 upp för en .
Alfred – 1:02:19
Ja, två tredjedelar av priset. Det är en ganska signifikant skillnad. Men det ska sägas att Kia EV2 är en bättre bil. Den är mycket större.
Anders – 1:02:28
Mycket bättre.
Alfred – 1:02:29
Den har mer plats och så vidare. Det är inte som att det är självklart att det är det ena eller andra man ska ta. Nu kommer det ett till segment som är ett helt pinnhål ner från de här, som vi tidigare klassade som de billiga elbilarna. Det blir ganska tydligt när man kolla på vad Volkswagenkoncernen gör. ID.2 Polo, den kommer ju dyka upp snart. Den konkurrerar ju ganska direkt med Kia EV2 och de andra som har funnits i något år nu. Sen kommer också Volkswagenkoncernen komma med en ID.1, som vi inte riktigt vet vad den kommer att heta när den får sitt riktiga namn. Om ID.3 är Golf och ID.2 är Polo, så vad kommer ID.1 bli? Den är någon form av arvtagare till gamla Volkswagen-app. Men den kommer inte komma ut på marknaden förrän 2027. Men då kommer den också hamna i den här prisklassen på någonstans dryga 200 000 kronor. 220-250 000 kronor någonstans, om man ska räkna på vagnskadegaranti och sånt där, som vi hittar på i Sverige. Men där verkar ju Volkswagen vara intresserade av att ta ID1 i den prisklassen och knuffa den över 30 mil i räckvidd, så att man även i den prisklassen ska kunna börja hoppas på 30 mils räckvidd.
Anders – 1:03:31
Men hur har vi råd att bygga den här typen av bilar i Europa när vi är så beroende av kinesiska batterier? Och överlag är det ju dyrare att producera i Europa. Det låter som att tyskarna här försöker konkurrera med kineserna på kinesernas hemmaplan. Är det bara de här EU-tullarna som gör det då?
Alfred – 1:03:48
Det som kommer för Volkswagen i framtiden, som gör att de ska kunna hålla de här prisklasserna, det är väl att de har ju någon form av strategi för Unified Battery, men jag tror att det sitter ganska mycket kinesiska batterier i de här också. Ja, det är klart. När det gäller Stellantis och Leapmotorsamarbetet, så är ju det här ett sätt för Leapmotor att kunna få europeisk marknadsandel, och för Stellantis att få tillgång till konkurrenskraft Där kinesernas inslagna väg nu verkar vara att inte bara exportera till Europa, utan att försöka äga lokal tillverkning i Europa. Geely pratar mycket om det också, att man vill lokalisera tillverkning till Europa, snarare än att man bara ska exportera till Europa. Så det är väl det sättet som de vill få bort det här från politikernas agenda.
Anders – 1:04:30
Ja, men de ser ju att de är tvungna av regulatoriska skäl. Det verkar ju helt safe att vara ett Kina-företag som äger en fabrik i Europa, men det är inte en säker business. idé att bygga bilar när Kina exporterar hit, när det är så politiskt.
Alfred – 1:04:43
Men i alla fall, jag tycker att det som är kontentan här, i synnerhet om man betänker det vi pratade om i förra avsnittet, nämligen den här nya elbilspremien som finns nu. Är man en förstagångsköpare av en elbil, i synnerhet om man då bor i glesbygd eller har dålig kollektivtrafik, så man verkligen har rätt till det här nya elbilsstödet, det är typ svårt att hitta på vem man ska vara, där det inte säkert ska löna sig nu att köpa el. elbil istället för bensinbil, om man tänker på priserna på de här nya bilarna. Den här elbilspremien gäller ju även begagnat, så man kan ju lika gärna kolla på en begagnad elbil för 200 000 och så vidare, men det börjar verkligen vara där, att man får verkligen anstränga sig för att kunna hitta på en fiktiv konsument som inte borde byta till elbil genast, om man väger in elbilspremien, de nya billigare elbilarna och så de skenande oljepriserna. Jag har några kompisar som är sådana här som bor i Stockholms innerstad och har bil för att de tycker att det är skönt.
Alfred – 1:05:36
att de vet vart den står och finns när de ska använda den, någon enstaka gång i månaden. Men det är typ de, som jag kan komma på. För dem blir det ju dyrare att byta till elbil, för att de typ inte kör bil, så de har så himla låga bensinräkningar. Men så fort man använder bilen, då är det typ helt kört att inte få ihop kalkylen på en bensinbil.
Anders – 1:05:55
Det var väl förra programmet som jag pratade lite om vad som kommer hända med elbilsefterfrågan och så nu, efter kriget i Iran och Hormuzsundets blockad och så. Nu har man faktiskt börjat se konsekvenser av det. Man ser att intresset för elbilar ökar lavinartat. Jag läste om bilhandlare i Manila i Filippinerna som såg en dubblering av elbilsförsäljningen före och efter det här utan att det kan förklaras av andra skäl. Man har runt om i Europa och världen sett en lavinartad ökning i intresse för elbilar. Så nu börjar man ju se det här och solceller är samma sak också. Så ger det några månader till så tror jag att Hormuzsundet och Iran kommer verkligen ha gett elbilsmarknaden en skjuts som ingen hade räknat med.
Alfred – 1:06:40
Ja, jag tycker det är så himla intressant också med . Jag tror det ska bli ett större gräv som jag får göra till ett annat avsnitt. Men jag har kollat lite på det här samarbetet mellan Stellantis och Leapmotor tyckte jag var så intressant. Det började få igång mig. Just det, det är så här Stellantis kommer att överleva. Det är så här de får tillgång till konkurrenskraftig kinesisk elbilsteknik och gör den till sin egen och får sina egna ingenjörer att förstå hur de ska benchmarka för att kunna produktionen. producera något som kan mäta sig. Vi har ju pratat om att Biodé kommer att bli den nya Toyota och så vidare, att det är de som kommer att vara de stora. Om man kollar på vad Toyota, att de faktiskt börjar komma igång ordentligt med elbilsförsäljning nu, vad är det de säljer för elbilar då? När de nu kommer igång med tillverkningen i Kina och säljer mycket elbilar i Kina, vad är det i dem? Ja, men det är ju Biodés teknik. Så Biodé blev Toyota, inte genom att konkurrera ut Toyota, utan är egentligen någon som bygger Toyota-bilar.
Anders – 1:07:28
De har ju faktiskt, BZ7 heter väl den som de har kommit igång med ordentligt i Kina, som är en stor lyxsuv, som säljs till ett riktigt attraktivt pris och som har blivit ordentligt efterfrågad. Men det är ju det som sitter i mycket av det där, har jag förstått.
Alfred – 1:07:44
Ja, och de har någon BZ3 också. Där är det faktiskt någon annan partner, tror jag, som bygger den åt Toyota. Men det blir väldigt tydligt att de gamla, alltså om man tänker på hur viktigt det har varit för Toyota genom åren och hur de har uppfunnit lin och hela deras fabriker har varit deras konkurrensfördel. Nu börjar de bli en katalog tillverkare som andra. De plockar ihop vilka av de billigaste kinesiska komponenterna som är konkurrenskraftiga och så bygger de elbilarna. Får vi se om det blir en övergångsfas eller vad som händer.
Anders – 1:08:12
Ja, och det som är gemensamt för alla, både europeiska, amerikanska och japanska biltillverkare och sydkoreanska är att man missade batteritåget. Eller koreanerna har lyckats rätt väl, för man bygger ju batterier och så där. Men det kineserna gjorde rätt och som alla andra gjorde fel var batterier och just därför är det också extra kollapsen i Sverige och sådär, att vi helt tappat bollen på någonting som borde gynna oss så mycket i Europa med batteritillverkning.
Alfred – 1:08:41
Panasonic är väl japanskt, är det inte det?
Anders – 1:08:44
Panasonic är japanskt, precis. Men de har inte riktigt, som jag förstått, steppat upp i det här elbilsracet, utan kineserna har.
Alfred – 1:08:51
Nej, jag tycker det är liksom, de är japanska. De var den tidiga leverantören till Tesla. De har verkligen fått alla chanser att kunna Men så har de inte klarat av att slå mynt av det och bli dominant aktör på det, utan de är ju frånåkta av kinesiska batteritillverkare.
Anders – 1:09:08
De har tappat bollen. Däremot har ju Sydkorea lyckats hänga med en del med LG och så där, så att de har ju faktiskt hängt med. Men det är ju fortfarande kineserna är ju överlägsna batteritillverkning. Men innan vi byter tema ska jag bara nämna om EV2, för jag nämnde kort hur mycket teknik de har packat in i den bilen, så jämfört med dina. superbilliga småbilar så är ändå EV2 på en helt annan plats. Det sitter till exempel en 360-graderskamera i den där. Det är fullt med parkeringssensorer och kollisionsundvikning vid backning. Man ska kunna stå utanför och den parkerar sig själv. Vehicle to grid och teknik som sitter i mycket, mycket dyrare premiumbilar har de stoppat in här. Värmepump och grejer. Så att EV2 är ju en bil som de flesta tror kommer bli en dunderstorsäljare när den kommer, eftersom den kommer till ett så attraktivt pris. Den kritik som jag har läst handlar om att den är lite tråkig invändigt. Den är ganska grå. Det är faktiskt Kia överlag. Deras bilar är ganska gråa invändigt och inte så roliga.
Anders – 1:10:13
Men i övrigt verkar folk lyriska över den här bilen. Så den ska man nog titta på.
Alfred – 1:10:17
Till för guds skull att ni inte får betala för ruttplanering. Det ska man kunna förvänta sig i en elbil tycker jag.
Anders – 1:10:22
Ja, håller med.
Alfred – 1:10:25
Jaha, men nu är det faktiskt dags att utvärdera klimatpolitiken för den här mandatperioden och tänka lite grann på hur det ser ut inför nästa, för sent omsider så fick ju regeringen faktiskt den här elbilspremien på plats, och den har ju vi gett lite försiktigt positivt mottagande, även om det såklart återstår att se exakt vilka följdverkningar den får, om det leder till en rusning till elbilar och sådär. Annars så har väl Anders, handen på hjärtat, det är väl kanske mest jag och Fabian som har klagat på klimatambitionerna hos den här regeringen. Jag tycker du har varit lite mer förlåtande. Mot dem. Liberalerna med Romina Pourmokhtari har ju haft, tycker jag, väldigt trögt i förhandlingarna med Sverigedemokraterna och resten av Tidögänget. Eller vad säger du?
Anders – 1:11:03
– Jag skulle säga så här, jag är en enorm klimatvän. Samtidigt är jag en stor vän av svenskt företagande och svensk ekonomi. Det jag tycker mig se är att med Trump i spetsen så svänger hela världen. Då tänker jag så här, det må vara fel, att vi ska späka oss själva. Jag nämnde det i ett tidigare program, och du har helt rätt. Det där att . Ja, men så här . Det är ju ett globalt problem, men vi är ju så små i Sverige att de facto så får det ingen påverkan. Och då är min känsla att om ingen annan bryr sig om klimatet, alla svänger, så blir det enda som händer om vi späker oss själva är att vi förlorar på det själva. Så det är bara så jag tänker, att det behöver drivas globalt, de här frågorna. Och jag tycker mig se en global trend att Intresset för grön teknik och klimat har i stort sett kollapsat.
Alfred – 1:11:56
Ja, vi ska komma till . Jag har faktiskt med mig lite inslag och inspelningar och så vidare, på objektiv och neutral sammanställning av hur det går för regeringen med klimatpolitiken och vad det är som ligger framför oss, oavsett vem som vinner valet härnäst. Jag inbillar mig att bland våra lyssnare så har vi folk som både bekänner sig till vänster och till höger. Vi har lyssnare i båda läger helt enkelt.
Anders – 1:12:19
Det är fullt rimligt antagligen. Det är ganska safe att anta det. Ja, det är ganska safe att anta det.
Alfred – 1:12:24
Men jag tror att vi delar alla som som är intresserad av den här podden överhuvudtaget, förutom att vi kanske har lite intresse för bilar, så är det nog ganska många intresserade av grön omställning, elektrifiering och klimat. Och där tycker jag att det är ganska oproblematiskt när man tänker på alla som sorterar sig själva till vänster, att säga att de kan bara fortsätta rösta ungefär som de har gjort tidigare, för de partierna står kvar i ett intresse för klimatfrågor och så vidare. Men det som är intressantast att tänka på är just om man är klimatmedveten och för grön omställning. omställning och vill ha till det, men är som jag tror att många, du och jag och Fabian bekänner oss, ljusgröna teknikoptimister, som är för någon form av liberal omställning och tror att det finns goda affärer att göra och goda företag att bygga på den här omställningen. Och kanske är såna lyssnare som normalt sett kanske befinner sig längre till höger på det politiska spektrumet, när de väljer parti att rösta på. Hur ska man, om man står där, rösta nu då, när högern verkar ha tagit en sväng som innebär att vara höger Det är det som jag tycker är den intressanta frågan här i sammanhanget.
Anders – 1:13:30
När jag rannsakar mig själv, det är en bra beskrivning av var jag befinner mig politiskt någonstans. Så länge det är bra för svensk ekonomi och Sverige, så är jag liksom all for det här. Men det jag börjar se konturerna av är att det i vissa fall inte är bra för affärerna att späka oss själva med en klimat. klimatpolitik som egentligen inte leder till affärer. Nu upplyste ju du mig i förra programmet om att den här koldioxidinfångningen då skulle på olika sätt incitivera svensk industri som på olika sätt skulle kunna skapa den här typen av teknik och därmed vara bra för landet Sverige. Men där får jag rannsaka mig själv någonstans. Om det är ren, bara kast för vårt land och de andra länderna inte drar sitt strå till stacken, då tycker jag att vi ska avvakta. I och med att det inte har någon påverkan på det stora hela, vårt lilla, lilla avtryck. Vi måste göra saker tillsammans med andra. Det är väl så jag resonerar.
Alfred – 1:14:31
Alright. Anledningen till att jag tog upp det här nu då, tog med det här till podden idag, det är i alla fall för att Klimatpolitiska rådet har kommit med en uppföljning på hur klimatpolitiken de senaste åren, den här mandatperioden, har gått. Innan vi ska lyssna på hur det låter när man tar upp det, har du koll på vilka Klimatpolitiska rådet är?
Anders – 1:14:49
Nej.
Alfred – 1:14:50
Berätta. Nej. För ibland i debatten så framstår det nu som att det klimatpolitiska rådet, det är någon form av tankesmedja för oppositionen, som man kan avfärda och man behöver inte lyssna på dem, för det är en av många partsinlagor på så här, ja men de tycker det. De som tycker det är viktigt att rädda klimatet, de låter så här och de är såklart arga på oss, som istället tycker att det är viktigt att prioritera hur mycket pengar folk har i plånboken och så vidare.
Anders – 1:15:11
Men stämmer inte det då? Den som söker sig till och jobbar med klimatpolitik har ett intresse av klimat och då är det som så, att sannolikt är det intresset att rädda klimatet inte förstöra klimatet. Så jag menar, de som sitter där har väl en bias till att vilja rädda våtmarker och vad det är. Det är mina fördomar.
Alfred – 1:15:29
Ja, och det tror jag är just fördomar. Det är därför det är viktigt att säga det. Så sent som 2017 bildades det klimatpolitiska rådet under bred politisk enighet. Från vänster till höger. Då skapade vi ett ramverk med långsiktiga klimatmål. Det var en blocköverskridande överenskommelse om att alla var överens om att det var viktigt. Och vi tog fram som en klimatlag som gjorde att det skulle bli olagligt för regeringar att sträva efter att följa de här klimatmålen. Och så tillsattes det ett neutralt klimatpolitiskt råd som består av forskare och experter som ska hjälpa regeringarna att få uppföljning på hur lagd politik, vad det leder till, om det leder till att man följer de här målen så att man kan korrigera längs med vägen och uppnå de här målen. Sen är det då nånting som har hänt. Så nu när det här klimatpolitiska rådet, som egentligen inte ska vara partipolitiskt bundet, utan ska vara sakpolitiskt bara helt neutralt och bestå av forskare och experter som utvärderar, följer vi, leder och lägger politik till att vi når de målen som vi har satt.
Alfred – 1:16:30
Då vill inte regeringen ens vara där och lyssna, för de förstår att de kommer få skitmycket kritik, eftersom de själva är medvetna om att deras politik inte når de här målen. Det har fått det här klimatpolitiska rådet att framstå som en partsinlaga, när det i själva verket inte ens är det. Det tycker jag är så himla sorgligt.
Anders – 1:16:50
Vilka som sitter där är ju uppenbart att det är folk som är intresserade av det här ämnet, så de kommer ju ha en bias.
Alfred – 1:16:57
Det är ungefär som att vi skulle ha tillsatt ett politiskt råd som skulle avgöra om jorden är platt eller inte. Sen skulle vi börja rena sidan av politiken och säga att vi skiter i, eller vi tycker inte att jorden är platt.
Anders – 1:17:10
Vi tycker att den är platt. Min poäng är verkligen inte att politik. regeringen har gjort ett bra klimatarbete. Det är ju alldeles uppenbart. Jag är väldigt negativ till fossilskatter. Som skit att de har sänkt det, att det ska vara billigare att köra. Det är ju helt vansinnigt uppenbart. Men samtidigt så. Det finns inget som heter objektivitet. Även polisen, när de skickar sina remissvar och så vidare, har ett bias åt vissa håll och det vet alla politiker att. Ingen av remissinstanserna kan du helt lita på, för de har sina olika perspektiv. Det måste ju gilla här också.
Alfred – 1:17:54
Det klimatpolitiska rådet säger nu sådana här saker som att vi har tagit bort och sänkt reduktionsplikten så mycket som det går, innebär att vi har ökat utsläppen istället för att minska dem den här mandatperioden och att det därför blir längre till målen. Om man ska följa regeringens egna prognoser på hur man ska nå målen långsiktigt, så måste man åter återinföra den här reduktionsplikten, när nästa mandatperiod tar vid. Det är så regeringen har räknat hela tiden. Men om man frågar deras väljare om de har uppfattat att Tidöpartierna och den här regeringen som har tagit bort reduktionsplikten, att de tänker införa det igen efter valet 2020, då tror jag inte att de väljarna har uppfattat det.
Anders – 1:18:33
Det har inte de fattat. Det kommer de nog inte säga. Du vet, i debatterna i höst, det kommer de inte säga.
Alfred – 1:18:38
Och det är ju en objektiv sanning. Det är någonting som det klimatpolitiska rådet då påpekar. Men det skulle regeringen inte ens vara där och lyssna på, för att de förstår att de får skit där.
Anders – 1:18:46
Jag kan säga redan nu, nu ska du få en spådom. Det dagens regeringspartier kommer säga i debatterna i höst är så här, de har infört den här elbilsbonusen som gynnar landsbygd och så vidare. Och så kommer de säga att den förra elbilsbonusen gynnade feta Danderydsbor med de stora suvarna. Så de har gjort mer än förra regeringen här när de har styrt de här incitamenten till de personer som verkligen behöver det. Det kommer handla mycket om det tror jag.
Alfred – 1:19:12
Jag tror du har helt rätt i det. Det har de väl rätt i. Det var ju kardinalfel av den gamla regeringen att inte kunna styra styrmedlen bättre, så att det kom till de som faktiskt behövde det, för att kunna delta i omställningen. Det tror jag var därför de förlorade valet. För det var det som gjorde dem så bräckliga och ömtåliga för populistisk politik, som gick ut på att sänka bensinpriset. Det har de ju rätt i. Och det är ju bra med den nya bonusen, ifall den kan leda till begagnat köp av folk som inte har råd att skaffa elbil annars. Det tycker jag. De personerna är ju i mycket större behov av av en elbilspremie än vad jag var som fick den gamla. Det tycker jag att de har helt rätt i, i Tidöpartierna. Men, vill du lyssna hur det lät när Klimatpolitiska rådet kommer? Ja visst.
Speaker – 1:19:51
Här är lunchekot torsdag. Skarp kritik mot regeringens klimatpolitik. Otillräcklig menar Klimatpolitiska rådet. Ja, Sverige når inte upp till sina klimatmål och många viktiga beslut har skjutits på framtiden, särskilt inom transportsektorn. Det slår klimat. Klimatpolitiska rådet fast i sin rapport där de utvärderar regeringens klimatpolitik och som de presenterade idag. Åsa Persson är rådets ordförande. Vi säger att klimatmålen går fortfarande att nå men att den här mandatperiodens politik den har varit otillräcklig och den har försämrat möjligheten att nå klimatmålen. Så därför finns det inget utrymme kvar att skjuta viktiga beslut på framtiden nu. Tiden rinner ut för att nå Sverige. Sveriges klimatmål anser rådet. Klimatpolitiken har under mandatperioden varit otillräcklig och försämrat möjligheten att nå dem. Rådet anser att det funnits en ryckighet i politiken och att den sänkt ambitionsnivån. Men ordförande Åsa Persson säger samtidigt att klimatmålen fortfarande går att nå till 2030.
Speaker – 1:21:00
Bland annat med en konkret klimathandlingsplan senast till höstbudgeten 2027 och framöver oavsett regering. kommer ett tydligt ledarskap att behövas och en ökad reduktionsplikt i bränslet. Vikarierande klimat och miljöminister Johan Brits säger att regeringen inte delar Klimatpolitiska rådets bild av att politiken försämrats. Tvärtom med bland annat effektiviserade tillståndsprocesser och ambitiös klimatpolitik inom EU. Men Miljöpartiets språkrör Amanda Lind är starkt kritisk till hur klimatpolitiken förts. Extremt hård kritik från klimatpolitiska rådet. Egentligen en total . Sågning.
Alfred – 1:21:42
Jag tror vi kan . Ni kan förstå själva hur det kommer att låta sen. För det är det som är min poäng här. Klimatfrågorna har verkligen blivit . Nu är det partipolitiskt käbbel om huruvida vi ska göra en klimatomställning eller inte. Jag kan inte sluta sörja det. För det vi behöver är ju alla politiker, oavsett färg, måste förstå att det måste till en klimatomställning.
Anders – 1:22:02
Jag tror det som har hänt här är att nu är det inte uppenbart . att det av ekonomiska skäl är bra att göra en omställning eller leda omställningen. Det var ju helt annorlunda under den tiden när det var tydligt att om du har en batterifabrik i Sverige eller ett fossilfritt stålverk så kommer du ha en enorm marknad för att hela världen svänger mot det här och är intresserad av det här. Men det är ju inte alls tydligt längre nu med Trump och så vidare. Plötsligt så har de här frågorna blivit ganska ointressanta och då tänker jag att man ser klimatpolitiken plötsligt. som en kostnad istället för en möjlighet på många håll. Jag tror att det är det som händer. Håller du inte med?
Alfred – 1:22:41
Ja, kanske. Och det känns så konstigt hur vi har kunnat hamna där, om det är Irankrig och skenande oljepris samtidigt. Och hela vår diskurs annars är att det är så himla jobbigt att alla jobben försvinner till Kina och att vi bara får köpa deras teknik hela tiden. Så det är som att så här, okej, så vi gjorde för lite och för sent så att Kina hann före och därför ska vi inte göra någonting nu heller, för att vi borde istället fortsätta att köra på fossilt, så att vi kan fortsätta köpa det som tyskarna är bäst på att tillverka.
Anders – 1:23:11
Det är helt tokigt. Ja, det är galet. Jag kommer ihåg när Northvolt krisade. Jag ville ju verkligen att Sverige, staten, skulle gå in och rädda Northvolt. Det hade varit så otroligt bra för vår ekonomi i hela landet, både kortsiktigt och långsiktigt, att kunna bli EUs stora batterikluster. Vi hade som världens chans där. Nu tar lighten visserligen över, men det blir ju mycket mindre och någonting helt annat. Och jag har fått skit för det. Så du vet, inte ens Centerpartiet som ligger som klimativrare, röstade eller tyckte att staten skulle rädda något.
Alfred – 1:23:43
Ja, det var väldigt glest i debatten. Det är som att den här jantedriften, den trumfar även klimatfördelarna hos vänstern. Men det de har rätt i är ju att, det är nog väldigt, väldigt svårt att inte slarva bort skattepengar om man ska göra storskaliga räddningsaktioner på. Vi klarade av att rädda gamla Nordbanken och Gotabanken en gång i tiden med bankakuten på 90-talet och skattebetalarna tjänade på det till slut. Men är det inte ganska stor risk att om det hade gått miljarder på att rädda Northvolt och så hade det sen ett halvår senare gått åt skogen ändå och alla miljarder var i sjön?
Anders – 1:24:21
Ja, ja. Det är klart. Då skulle man ju få ha lite is i magen och driva det. Men staten i Sverige har ju riktigt god erfarenhet av stora industriprojekt och stora lönsamma. Hela vår kraftproduktion är ju fantastiska exempel på det. Titta hur vi har köpt JAS 39 Gripen och Viggen och Hägglunds bandvagnar och Bofors. Mycket krig då förstås.
Alfred – 1:24:45
Men JAS är väl ändå inte någon fantastisk ekonomisk framgång?
Anders – 1:24:50
Nej, inte ännu kanske. Men om vi ändå ska ha stridsflygplan är det väl bättre att vi bygger de här och att det går till löner i Sverige än att vi skeppar de pengarna. också till USA, som ändå får alla våra andra pengar. Jag vill väldigt gärna att vi ska ha industri i Sverige och tycker mycket om när det går bra för svensk industri och det tror jag många andra lyssnare håller med om.
Alfred – 1:25:11
Men jag är inte säker på att vi kommer kunna komma fram till ett svar eller att det ens är vårt jobb att komma fram till ett tydligt svar, men jag tycker den här retoriska frågan, om man är höger och klimatvän, vad ska man rösta på då? Jag tycker den är intressant att fundera på. Hur tänker du kring den frågan?
Anders – 1:25:27
Det har ju varit och är fortfarande ganska För att nu Centerpartiet går ju till vänster så då blir det ju liksom en röst på Vänsterpartiet och Miljöpartiet där. Och är du höger eller miljövän så är det lite oklart faktiskt var man ska rösta. Länge såg det ut som att Liberalerna åker ut. Nu eventuellt kan de stanna kvar. Jag vet inte om de är Liberalerna möjligen. Jag vet inte.
Alfred – 1:25:50
Ja, men då ska man ju rösta på då. Det blir bästa scenariot att man får en ny mandatperiod med Romina eller hennes liberalkollegor. som har haft den här impacten på klimatpolitik hittills.
Anders – 1:26:04
Problemet är att de är så små. Det är ju det som är grejen, att Sverigedemokraterna är så dominerande längst ut där att de andra partierna har så lite att säga till om. Alltså övriga partier i Tidögruppen där behöver bli större.
Alfred – 1:26:20
Jag tycker det känns ganska tydligt att de övriga partierna i Tidögruppen, de har ju någonstans valt sina prioriteringar och låtit Sverigedemokraterna få bestämma. Sverigedemokraterna är de enda på högersidan, tycker jag, som är genuint ärliga. De hymlar inte med att de tycker att det här med klimatmål är båg och att det bara ska bort. De vet man i alla fall var de står.
Anders – 1:26:42
Jag tror att man har fått det svårt i de här klassiska högerpartierna när resten av världen börjar lämna det här. Jag läste innan om att både Tyskland och Italien har stora problem att nå sina klimatmål och minst 12 EU-länder når inte. Så att Sverige sällar sig till dem och blir en i mängden av alla andra som inte når sina mål, är väl liksom inte hela världen, tänker man nog. Om det bara innebär en kostnad, för den här reduktionsplikten är ju inte direkt en vinst för landet, om jag förstår det rätt.
Alfred – 1:27:12
Ja.
Anders – 1:27:12
Ja, det är svårt.
Alfred – 1:27:14
Jag tycker någonstans att det jag önskar skulle hända är att vi får bort den här dynamiken om att det måste finnas två tydliga, helt exkluderande regeringsalternativ. Det är antingen det ena eller det andra. och man måste välja att man antingen tycker om det ena laget och allt vad de står för, eller det andra laget och allt vad de står för. Jag tycker att det vore bättre om politiken funkade lite mer som det var tänkt när grundlagen skrevs, att vi först har val och sen så får man sy ihop en regeringskonstellation och att den regeringskonstellationen kan bestå av partier som inte i förväg har berättat innan valet precis vilka det är som ska samarbeta. För då kan det bli mycket mer att det kan vara olika sakpolitiska prioriteringar som får utrymme och det måste Det måste inte vara så att alla är överens om allt eller inget.
Anders – 1:27:58
Nej. Det var ju så tidigare, och så är det fortfarande i Danmark, att det kan bli de och de. Ja, vad är det?
Alfred – 1:28:06
Lars-Åke Rasmussen, eller vad heter han? Någon form av kungamakare där. Vågmästaren i mitten. Det är ju det bästa för partier som står i mitten, att det är på det sättet också. Den här nuvarande dynamiken ger ju extremt mycket makt åt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Och det har ju gjort att nu är det verkligen som att klimatet är en valfrihet. fråga. Om det är två frågor som jag tycker inte ska få vara valfrågor, så är det klimatpolitiken och energipolitiken. Där borde vi komma överens.
Anders – 1:28:35
– Det som jag tycker är lite lurigt med det här är ju att jag tror att klimatpolitiken kan gå hand i hand med god ekonomisk politik för landet, om de inser det, partierna. Att bygga batterifabriker i Sverige blir ett batterikluster. Det är jättebra för vår ekonomi på lång sikt. vara världens renässans för oss att ha de här batteriklustren här. För att det kommer behövas batterier i hela Europa. Så det är ju en ekonomisk fråga som också är bra för klimatet och miljön. Det finns jättemånga sådana frågor. Elbilar är en sådan fråga också. Varför ska vi skicka, vi pratade om det i förra programmet, skicka massa pengar till Iran och Ryssland och köpa olja som vi eldar upp. Sen köper vi ännu mer olja av de här skurkstaterna som bara blir rikare och rikare och rikare. Varför? Det går att kombinera.
Alfred – 1:29:22
Länderna tävlar om hur snabbt man kan sänka bensinskatterna så att folk inte ska drabbas av de högre oljepriserna. Men oljepriserna kommer ju stiga tills någon köper mindre olja, eftersom det är brist på utbud. Det går inte att sänka priserna tills det har löst sig. Det blir de stackarna som inte sänkte, om det finns någon som blir försenad med att sänka bensin. Nu är det de som får ännu mindre bensin.
Anders – 1:29:46
Men just därför tycker jag det är kul att se, jag följer ju det nu, vad händer i slutet biten av Iran här då, med intresset för solpaneler och elbilar. Och det ser verkligen ut på global nivå som att det händer någonting här nu. Så det kan vara att marknaden styr det här själv, att det blir rätt av privatekonomiska skäl att man ställer om.
Alfred – 1:30:08
Ja, hela Sydostasien som är väldigt, väldigt beroende av oljeimporten ju från Gulfen, de byter snabbt till kinesiska elbilar nu. Och så, ja.
Anders – 1:30:20
Det händer ju. Titta, Vietnam och Vinfast, det händer jättemycket där.
Alfred – 1:30:24
Det är ju vietnamesiskt i alla fall, det är inte bara kinesiskt. Men hördu, apropå det, vad har kineserna mer hittat på?
Anders – 1:30:33
Ja, du är ju helt fast i det här med de här finska Donut Labs, va? Dina.
Alfred – 1:30:40
Ja, jag har fått många arga brev också. Det heter Donut Lab, inte Donut Labs. Så det ska inte vara plural på laboratorierna, utan det är bara ett labb.
Anders – 1:30:48
Just det. Så när man ska prata om det här finska bedrägeriet, så ska man uttala det korrekt.
Alfred – 1:30:53
Faktum är, du och jag, vi sitter ju och spelar in det här 1 april. Och precis här idag så har finnarna nu släppt nästa. De brukar släppa det på måndag. dagar, men jag tyckte man kunde ana något som var lite läskigt när de sköt upp släppet av veckans video i den här följetongen om sina slodde-state-batterier som de haft till en onsdag. Och denna onsdag råkade vara första april. Vi kan lyssna hur det lät när filmerna gjorde det.
Speaker – 1:31:18
So are we ready to start? – Ah, yeah. Alright, Marco. It’s April first. It is. It is an. Det här är något jag ville få ur mig under väldigt lång tid. Så i stort sett alla Reddit-teorier om allt. De har varit korrekta och donutbatteriet är bara en flytande elektrolyt, NMC-cell eller något liknande. Jag vet inte ens vad det är. Men vi beställde några celler från Temu eller Ali Express, något liknande, under hösten förra året. Och sedan. Vi tänkte verkligen att vi gör de här stora aprilfansarna om fasta stater. Och. Ja, då kom det bara ur hand. Marknadsföringen blev upphetsad och vi tänkte, vad händer om vi startar aprilfansarna redan på CES? Och, ja, nu i bakgrunden är det kanske lite dumt, men. Ja, där är det. Nej, jag skojar bara. Ja, nej. Det finns inget bedrägeri. Donutbatterier är på riktigt. Glöm allt jag sa. Det var aprilfusket. Men nu, låt oss gå och göra den här intervjun. Jag är ganska exalterad. Så, Marco, det är april första. Det är det. Should people believe anything you say today?
Speaker – 1:33:16
Well, they don’t believe us on regular days, so I don’t think the date will make it any worse. That’s a good point.
Alfred – 1:33:25
Ja, vi kan stanna där. Det är en lång video.
Anders – 1:33:28
Så det de säger är att de låtsas som att det var ett april.
Alfred – 1:33:33
Då skulle du släppa ett test nu och då berättade de, så gjorde de det första april och det var inget test utan det var en intervju med vdn som Nej förresten, april, april. Det är det här som är skämtet. Allt är äkta.
Anders – 1:33:48
Alltså, de sitter ju inte i en plats där de har råd att aprilskämta på det här sättet. Jag fattar inte.
Alfred – 1:33:54
Nej, vi ska inte uppehålla oss för mycket. Vi har pratat så mycket om DonutLab. Det är förmodligen, som du har varit inne på, bara bluff och båg. Eller att det inte kommer att leva upp till förväntningarna. Nu har de berättat att det inte finns ett batteri, utan det är två. Och det kan vara så att det. Det är med det andra batteriet som kommer mycket senare i år som de bästa claimsen faktiskt uppfylls. Men det ska komma produkter med den här första generationens batteri alldeles nu strax.
Anders – 1:34:19
Ja, fast jag menar, lyssnarna uppmanar er att läsa på om energikatalysatorn. Han hette Mats Levan eller nån sån där. Ny Tekniks journalist, Levan, ja. Som blir helt fast i den här skammen.
Alfred – 1:34:31
Gud, vad han får mycket skit av oss. Gång på gång. Vi bara håller på att älta hur han gick på den här italienska . Alltså, han är väl jätteduktig på många andra sätt, den här journalisten.
Anders – 1:34:38
Ja, men det är så intressant. Blev ju hårt lurad tillsammans med jättemånga andra. Det var ju forskare och professorer och ingenjörer där och tittade och de var ju helt förbluffade av den här maskinen som producerar energi från ingenting då, från vatten. Och de blev totalskärmade av alla de här claimsen trots att det var ju ingenting. Och det är ju så bedragare gör, att det finns plausibla svar och allting verkar så. Varför skulle de göra ett aprilskämt om sin produkt? Det verkar ju vansinne.
Alfred – 1:35:12
De är ju duktiga på marketing. Vi pratar om det från avsnitt till avsnitt. Han får ju alla, hela internet att snacka om den här grejen. Hur skulle ett finskt litet småföretag som har en batteri-breakthrough annars få uppmärksamhet av kunder?
Anders – 1:35:25
Ja, eller vadå? Om de har en.
Alfred – 1:35:27
Men du vet, nu har de börjat sälja merge och det verkar som att de här cykel-life på 100 000 cykler, det har de ju inte kunnat testa ordentligt ännu, erkännande idag. Nu börjar det, precis som du förutspådde, det börjar krypa in. Han börjar luckra upp och fransa upp i kanten. Det enklaste testet av alla som bara skulle kunna på en gång. Man borde få se hur mycket det här batteriet väger. Allting annat är motiskt, de visar det. Det är konstigt. Kineserna håller på med solid state-batteri på riktigt, va?
Anders – 1:36:00
Precis. Berätta lite var resten av världen står när det gäller solid state batterier. lite vad ett solid state batteri är, för det dyker upp med jämna mellanrum det här. Om man tänker sig då, vi har pratat om det här flera gånger innan, men tänker repetera lite grann. Så i vanliga elbilar idag sitter det traditionella litiumjonbatterier och de har en flytande elektrolyt. Elektrolyten är den vätska som transporterar joner mellan katod och anod och den är flytande för du får en perfekt kontakt. Tänk dig om du har vatten i en, ja du fattar poängen, det liksom tränger in överallt.
Alfred – 1:36:35
De fyller ju ut alla tomrum och så vidare. De ytorna är lite ojämna, så får de ändå kontakt för att vätskan fyller ut allting.
Anders – 1:36:42
Poängen med solid-estate-batterier är att de ersätter den här flytande elektroniten med ett fast material, som ofta är polymer eller någonting sånt. Det låter som att det här skulle vara en liten grej bara, men har radikal inverkan på hela batteriet. Man får med det här betydligt högre energitäthet, vilket i praktiken innebär mycket mer räckvidd för samma storlek.
Alfred – 1:37:05
En av de sakerna som gör att man får högre energitäthet, det är just att det man försöker undvika i battericeller hela tiden, det är att de kortsluter varandra. För att man ska få hög energitäthet så måste man packa allting väldigt noggrant, det vill säga väldigt små avstånd. Och när man håller på och laddar och laddar ur och cyklar batterier, det är som att det växer stalaktiter och stalagmiter på den här katod och anodsidan, som till slut kan kortsluta varandra genom den här vätskan. Men om du har ett fast lager, om du har det som håller isär katod och anod, är faktiskt fast. inte kan på olika sätt genomkorsas eller gå sönder av de här cyklerna, då betyder det att du kan ladda på katodanod med olika typer av doping. Silikon till exempel höjer energitätheten jättemycket, men får batterierna att ändra storlek mycket mer när den cyklas. Du kan gå mycket offensivare fram med sådana lösningar som kan höja energitätheten om du inte har en flytande elektrolys.
Anders – 1:37:54
Du behöver inte vara så noga med toleransen och därför öka energimängden i batteriet. Det är inte så att man inte kan dra i mer energi i dagens batterier, att de börjar brinna då, eller så där, om du drar för mycket?
Alfred – 1:38:06
Det blir alltid en balansgång mellan, ska vi ha mycket energitäthet, eller ska vi ha lång driftsäkerhet, eller ska vi ha snabb laddning? Och så är det som en triangel.
Anders – 1:38:13
Men det här ger ju då både och, så att säga. Jag menar, det här att du har väldigt, väldigt liten risk
Anders – 1:38:32
sakerna ger ju fantastiska egenskaper. Som att du laddar batteriet mycket snabbare. Med högre energidensitet blir batterierna lättare. Det är bara fördelar med detta. Men problemet är att det har varit väldigt svårt att producera det här. Man har kunnat göra det i labb. Så det råder ingen brist på bolag som bygger battericeller i labb. Och det kan man tänka sig att även Donut Labs, faktiskt de här cellerna som de har lämnat iväg.
Alfred – 1:38:57
Donut Lab då, i singular.
Anders – 1:38:59
Väldigt viktigt.
Alfred – 1:39:00
Det kommer bli svårt.
Anders – 1:39:02
Bedrägericellerna här, att de, man skulle ju till och med kunna vara celler bara att det är labbproducerare som är helt omöjliga att producera i stor skala kan man tänka sig. För problemet är att de här materialen spricker, det är ett stort problem och de degraderar över tid. Så att de problemen som man har med vätskan då, med de här stalaktiterna och stalaktimiterna, har du också här för att materialet håller inte hur mycket urladdning som helst.
Alfred – 1:39:26
Ja, och det blir inte lägre tolerans utan tvärtom, materialet måste vara ännu mer. För att du ska få kontakt när det inte är en vätska som fyller ut alla tomrum, då är det i allmänhet så att de här batterierna lever under ett visst tryck, så att de trycks ihop istället för att de verkligen ska få kontakt. Men det säger sig självt att det måste vara väldigt släta ytor som man trycker ihop för att de ska ha kontakt på molekylär nivå, och att det inte finns små mikroskopiska tomrum där.
Anders – 1:39:48
Ja, och precis det du nämnde där är ett av de stora problemen med att skala upp det här. Det här kan man lösa i labb, men det är jättesvårt att göra det i fabriker och få den här otroliga kontakten mellan Ja, det som händer då är att man får det ibland, men inte alltid.
Alfred – 1:40:04
Och det kan man översätta till dålig yield i tillverkningen. Så det är en låg andel av alla celler man försöker tillverka som faktiskt funkar. Och då betyder det att, det var ju det problemet som Northvolt hade också. De hade en jättelåg yield. De var tvungna att kassera väldigt mycket av det de tillverkade. Vilket då drar upp priset på det som faktiskt går att sälja.
Anders – 1:40:22
Men det kineserna har insett, det är att det finns inte bara antingen eller här. Kineserna är ju världs. ledande batterier. Det har vi konstaterat vid det här laget att de vann den. Det de har insett är att både och. Du kan ju ha ett fast solid state material, men du kan fylla ut tomrummen med vätska. Så någon sorts mellanting då. Det här kallar man numera.
Alfred – 1:40:45
Det är det som kallas för semi-solid state.
Anders – 1:40:47
Exakt, precis. Så då får man en del av fördelarna från solid state batterierna, men du behöver inte lösa alla de här stora problemen med kontakten och så som vi nämnde. Och det här. Det här är på gång nu på riktigt. Nu finns det här i produktion i stor skala och det kommer till och med elbilar till Europa med de här nya batterityperna. Det vi ser specifikationsmässigt då, framförallt den största och viktigaste grejen, det är att du får högre energitäthet. Batterierna tar mindre plats. Så de här nya semisolid-batterierna ligger på 400 wattimmar per kilo. Det ska jämföras med traditionella litiumjonbatterier som ligger på någonstans mellan 180 och 3.
Alfred – 1:41:27
Ja, herregud. Alltså, är det på cellnivå eller på.?
Anders – 1:41:30
Ja, det är på cellnivå. Nej, på cellnivå. Båda uppgifterna är på cellnivå, precis.
Alfred – 1:41:35
Just det. Om man har uppe, så att alla som lyssnar förstår, innan du har ett färdigt batteri i bilen så ska det ju in i ett stort batteripaket som ska ha ett kylsystem. Det betyder att det blir en lägre siffra för hur mycket energi per kilo det är i det färdiga batteripaketet. Man brukar prata om att när det är på batteripacknivå, börjar komma upp ordentligt över 300, alltså 350 till exempel, då börjar elflyg verkligen funka.
Anders – 1:42:02
Det är inte omöjligt att man kan toucha det redan med de här semi-solid state batterierna, för det är en signifikant ökning här. I många fall en dubblering faktiskt. Det här gör i sin tur att batterierna också blir lättare. Du får snabbare laddning för att de tål högre värme. Man pratar om att det är inga problem med de här nya som kommer nu då, Syc Motors, de här MG-batterierna som jag ska berätta om strax. klarar 30-80% laddning på en kvart. Det motsvarar 2C löpande, vilket är rätt okej. De är mycket bättre kyltåliga, för det är ju ett problem. Jag har ju byggt ett elbilsbatteri som lyssnarna kanske någon gång har hört till den här moppebilen. Jag vet inte om jag har nämnt det någon gång.
Alfred – 1:42:42
Har du byggt en moppebil alltså? Ja. Alla lyssnare som inte fattar det, lyssna tillbaka på alla tidigare avsnitt så kan ni höra Anders prata om det här till världens ände.
Anders – 1:42:51
Ja, nej men problemet Det är ju då att under noll grader så måste jag ju då värma mitt batteripaket. Det har ju varit ett jädra huvudvärk också hur jag har fått till det där. Det är fortfarande så att den här batterivärman, jag har inte riktigt fått den att funka. När jag har programmerat klart alltihopa, jag har kodat, jag har inte tusentals rader kodar, tiotusentals kanske. Och när jag har kört igång alltihopa så startar den här värman trots att den inte ska starta. Och jag har felsökt, felsökt, felsökt. Jag fattar inte vad det är för någonting.
Alfred – 1:43:21
Så hur många grejer är det du har kvar? komma upp i bilen och bygga nu då?
Anders – 1:43:23
Nej, men det är just det problemet som är. Det är någonting i koden som gör att den drar igång den här värmaren. Jag fattar inte varför. Jag ser det nämligen på förbrukningen att den drar igång, men den borde inte starta. Jag har flera lager av säkerhet emellan. Så jag kan inte förstå. Och det är ju fullständigt livsfarligt om den börjar värma upp de här batterierna till 100 grader. Då kan ju bilen börja brinna och sådär. Så jag måste få kontroll på batterivärmaren och vad det är som gör att den går igång. Den borde inte starta. Jaha. Shit.
Alfred – 1:43:51
Obehaglig vändning. Ja, den ska du inte parkera in i garaget.
Anders – 1:43:54
Nej, precis. Jag ska absolut lösa det problemet, men det är det jag har kvar. I övrigt har jag fått väldigt mycket att funka. Så just nu har jag faktiskt kopplat ur den för batterivärmaren behövs ju inte.
Alfred – 1:44:05
Men nu är det vår, så då kan du fixa det till i höst.
Anders – 1:44:08
Ja, precis. Men hela projektet som ledde fram till att bygga en app med uppvärmning, en Tesla-app till den här, det var ju bara för att få igång batterivärmaren. Det är det enda jag inte har fått att funka. Ja, det är lite stökigt.
Alfred – 1:44:20
Okej, men vad hade det här med SAIC och MG att göra?
Anders – 1:44:24
De här semisolid-statebatterierna är mycket bättre i kyla. Man pratar om att i kyla ner till 25 grader så har du upp till 20 % bättre räckvidd. För de tål kyla bättre. Det är ju relevant för oss i kylan här i Norden. Vilket påverkar hur mycket du behöver värma och kyla de här batterierna. Och så är det mindre brandrisk på grund av mindre vätska. Och den riktigt stora poängen här är att De här kan du producera i de befintliga fabrikerna med väldigt små modifieringar. Så det här händer nu. Det här är en stor batterirevolution som händer. Nu har då SAIK Motors börjat med det här och alla andra kommer följa efter. Kan jag lova, det kommer gå fort. Så det kommer hända mycket med batteritekniken framåt här, om inte då DonutLab revolutionerar alla med sitt bedrägeripaket eller batteri.
Alfred – 1:45:15
Jag tänker att det kokar ner till att det här kommer. Att Solid State är på väg att slå igenom de närmsta åren, det är nog givet. Och det som inte är givet, det finns ju faktiskt ett gäng europeiska och amerikanska bolag som är på det här också. Mercedes ligger långt framme i tester tillsammans med en europeisk aktör. Quantum Escape, det finns flera olika bolag som är på den här bollen. Och det som kommer fälla avgörandet det är ju vem kan kommersialisera först?
Alfred – 1:45:47
Men om man hårdrar det så här, du håller ju på att mobba mig lite för att jag skulle vara Mats Levan. Att det är jag som går på Donut Lab. Och jag menar så här, nej jag har inte gått på det. Jag tycker bara att det är en kul marknadsföringsstrategi de har.
Anders – 1:46:01
Alltså det är någonstans, om du visste att det här var ett bedrägeri så hade du inte tagit upp det. Någonstans inom dig finns ju en tvivlare här. Det finns en liten Mats Levan.
Alfred – 1:46:09
Ja, men om jag ska gissa hur sannolikt det är att jag tror att finnarna har någonting på spåren. Så kanske jag tänker, hur sannolikt jag tror det är att de har rätt. Eller att de. De har några riktiga ess i rockärmen. Betydligt högre än vad du verkar tro. Men det är nog fortfarande så att jag tänker att det är förmodligen 20 procents chans att det finns någonting av substans där. 80 procents risk att det är helt. Det finns ingenting. Det är bara marketing.
Anders – 1:46:32
Varför tar de sån tid på sig då att ta fram sitt batteri, få det undersökt?
Alfred – 1:46:37
Jag vill bara ha din siffra. Vad tror du? Är det 0 eller är det 1?
Anders – 1:46:41
Under 5 procent. Troligen mindre, men jag tänker att. Att du håller på att prata så mycket om det, så att det har liksom hypat upp det från noll. I dig också, ja det är bra.
Alfred – 1:46:52
Och kineserna här då, hur sannolikt är det att de kommer komma med vettiga solid state-batterier?
Anders – 1:46:56
Ja men det här är ju på riktigt då, de här semi-solid state-batterierna. Det jag ska säga är att vi har poddat i snart tio år i den här podden. Och det har pratats om solid state-batterier hela tiden.
Alfred – 1:47:07
Och längs med hela vägen har ju Toyota sagt att de kommer med solid state nästa år.
Anders – 1:47:11
Ja, och det har många andra sagt också, att det är runt hörnet och så vidare. Och det skulle vara här. 2020 och nu är vi 2026 och nu pratar man om 2030. Och det är. Man ska ha klart för sig att solid state batteri kräver att alla batterifabrikerna också byggs om. Och det här är ju, det såg vi med Northvolt, det är ju inte fabriker som du bara snyter fram sådär. Utan det är ju extremt komplext att bygga de här batterierna. Så att när väl tekniken finns och kan göras i industriell skala så ska du också bygga batterifabriker i stora volymer för att kunna klara att bygga mängder med batterier. Så att jag tror ju att det är de här sena. solid state batterierna som kommer nu, som kommer bli den riktigt stora revolutionen och sen kanske det är ytterligare 15 år till innan vi ser riktiga solid state-batterier som blir nästa stora revolution.
Alfred – 1:47:53
Oj, 15 år bara.
Anders – 1:47:55
I och med att det har pushats fram hela tiden så tror jag att det ligger långt fram i tid. Nu kommer då MG4. Ska jag bara nämna avslutningsvis att de här kommer till Europa i slutet av året. Det kommer vara ett 54 kWh batteripaket, så inget fantastiskt. Men Det kommer vara en bil som blir väldigt prisvärd, för de är väldigt billiga de här batterierna att bygga. Man säger nu att officiellt pris i Storbritannien, för de kommer till UK först, kommer vara cirka 285 000 kronor för MG4. En rätt stor bil. Det borde bli ungefär 300 000 i Sverige för den här bilen.
Alfred – 1:48:30
Jag nämnde inte det förut när vi pratade om de billiga elbilarna. MG4 är ju en mycket större bil än alla de vi pratade om då. Men det som kommer fram när man söker, det finns massa kampanjer på MG. Av någon anledning så verkar det finnas många osålda exemplar av de bilarna som redan är släppta. De går ju redan idag att köpa för ungefär 300 000 på kampanj. Så får man dra sina egna slutsatser om varför de har förblivit osålda.
Anders – 1:48:54
Ja, men den här då, MG4 Urban, som de kallar den, som kommer med semi-solid state-batterier, kommer vara billigare än dagens MG4-bilar.
Alfred – 1:49:04
Mm. De har kampanj på utgående modell. Då blir det väl samma pris, oavsett om man väntar eller inte. Den är säkert bättre. Härligt. Men hörru, det har blivit ett långt program fastän vi bara var två idag. Vad brukar vi säga när vi rullar ur show?
Anders – 1:49:18
Vi brukar säga att om du tycker det här var ett kul program och bra att gilla mig och Alfred och gänget och podden och Fabian och så, så är det bästa sättet att stödja oss att prenumerera på programmen. Och vi finns på alla plattformar och alla poddspelare. Och då betalar du 39 kronor i månaden och får podden utan reklam och så får du tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016 med alla program. Snart tio år. Och då kan man höra om vi pratar om realiseringsbatterier för länge sedan. Man får dessutom höra programmen lite tidigare än alla andra.
Alfred – 1:49:45
Men vi är ju faktiskt inte tillgängliga på alla plattformar, alla poddspelare, om man vill hjälpa oss genom att betala för oss, utan då är det de största, nämligen Apple och Spotify, man får välja. Använder man Apple Podcaster-appen, då klickar man på den lilla knappen i flödet för att börja prenumerera. Är det på Spotify man lyssnar, då får man söka manuellt efter oss. Bilar med sladd plus, så hittar man flödet där vi släpper avsnitten tidigare. Så betalar man. Är det nåt mer vi brukar säga, Anders?
Anders – 1:50:09
En vanlig Facebooksida där vi lägger ut lite grejer. Nu var det faktiskt ett tag sedan jag la ut den, men jag har lagt ut lite mopedbilsbilder för den som tycker det är spännande. Och appprojekt och sådär. Vi har också en vanlig hemsida, med namnet Sladd.se, som du precis gjort en uppdatering av.
Alfred – 1:50:21
Javisst. Och du och Fabian har något bolag också?
Anders – 1:50:23
Ja, vi har ju Hälsa Hemma, en vårdcentralkedja som åker hem till våra patienter med elbilar förstås. Och då har vi Renault Zoe som vi åker hem med. Så då laddar man ner appen Hälsa Hemma och så blir man patient hos oss.
Alfred – 1:50:35
Härligt. Och vill man inte bli patient hos Hälsa Hemma, för att man kanske inte bor där de finns eller om man inte vill betala för podden, så kan man alltid hjälpa oss ändå. Det gör man bäst genom att bara tipsa om podden till folk som borde börja lyssna. Kanske folk som går och undrar vad de ska rösta på i valet, när de är klimatvänner och höger. Inte för att vi kanske blev visare av det här avsnittet. Ni blir bara mer desillusionerade kanske. Men tipsa av andra anledningar till folk som kan behöva det.
Anders – 1:50:59
Ja, och vi tycker det är kul att få mejl också. Det tycker jag är jätteroligt när ni skriver till mig. Jag är andersatbiljamesladd.se. Du är Alfred Atbiljamesladd. .se och Fabian som är nu på Costa Rica är ju då Fabian.bilamedsladd.se. Jättekul om ni mejlar om ni har tankar eller tips eller idéer eller så där. Så tar vi ibland med på de här mejlen i programmen och ibland så ignorerar vi dem helt. Vi får ganska mycket mejl så det är väldigt svårt att hinna svara på allt. Så det är inte så att vi ignorerar. Det är kul att få mejl. Så skicka gärna.
Alfred – 1:51:26
Vi måste tacka poddens ständiga redigerare också, Johan Chandorkar på Umami Produktion. Tack så mycket.
Anders – 1:51:31
Och ansvarig utgivare, det är du Alfred, det vill säga Alfred Ruth.
Alfred – 1:51:35
Och med det så får vi Tack för oss och så ses vi igen om två veckor.
Anders – 1:51:39
Kör elektriskt.
Alfred – 1:51:40
Sladda lugnt.
Anders – 1:51:41
Ha det så bra. Hej då!