I säsongstarten av Bilar med sladd bjuder vi på en fullspäckad roadtrip genom elbilsvärlden. Vi inleder med att dela våra semesteräventyr, där Anders berättar om sin resa till Gardasjön med sönerna och en 12-volts kylbox, komplett med Playstation och tält för bakluckan. Vi avhandlar räckviddsångest och lärdomar från att köra i Alperna, där det visar sig att Teslas Camp Mode inte alltid är så lätt att bemästra, och vikten av att ha reservsäkringar till hands. Alfred delar sin erfarenhet från en nära ödesdiger situation med 1% batteri kvar i Italien, och vi konstaterar att även den mest rutinerade elbilisten kan råka ut för överraskningar.
Musks oheliga alians med Trump – ett sätt att kränga elbilar?
Sedan tar vi ett djupdyk i Elon Musks senaste utspel, hans kontroversiella uttalanden och hur det påverkar elbilsmarknaden. Vi funderar över om det är en taktisk manöver för att vinna över den amerikanska högern eller om det är genuina åsikter. Alfred beskriver en känsla av besvikelse efter att ha hört Musks konversation med Trump och hur det får honom att ifrågasätta om nästa bil verkligen kan bli en Tesla.
Undersökning: bara en myt att elbilar sliter mer på däcken
Vi tar oss an frågan om däckslitage på elbilar och diskuterar en studie som påstår att elbilar inte sliter mer på däcken än förbränningsmotorbilar. Vi är skeptiska till studiens design och delar våra egna erfarenheter, där vi alla har märkt av ett ökat däckslitage på våra elbilar.
Ford satsar på laddhybrider istället för elbilar
Fortsättningsvis rapporterar vi om Fords oväntade beslut att dra i handbromsen på sin elbilsatsning till förmån för hybrider. Vi analyserar orsakerna till detta och spekulerar i hur det kommer att påverka Fords framtid på elbilsmarknaden.
Det senaste om självkörning och DCAS – då kommer Tesla FSD till Europa
Dessutom en genomgång om allt som hänt på med självkörning under sommaren. En hel del visar det sig, Teslas FSD har tagit ett stort kliv, Waymo börjar nå rejäl kommersiell skala samtidigt som det visar sig att Baidus Apollo kanske bluffat en del om hur mycket bilarna egentligen kör själva. Dessutom kollar vi senaste utkastet till DCAS – regelverket som kommer gälla i Europa. Måhända kommer FSD till Sverige 2025?
Så blir EU:s strafftullar på kinesiska elbilar
Och så ger vi en uppdatering om EUs strafftullar på kinesiska elbilar och hur det påverkar olika biltillverkare. Vi konstaterar att Tesla klarat sig relativt lindrigt undan, medan MG drabbas hårdast. Vi diskuterar fördelar och nackdelar med dessa tullar och hur de kan påverka den europeiska bilindustrin på lång sikt.
Nu vet vi: Så dyr blir svensk kärnkraft
Avslutningsvis dyker vi ner i regeringens färska kärnkraftsutredning och analyserar de ekonomiska implikationerna av den föreslagna satsningen. Vi diskuterar kostnader, statliga garantier och riskerna med förseningar och fördyringar. Vi jämför med kärnkraftsprojekt i andra länder och funderar över om satsningen på kärnkraft är rätt väg att gå i en tid av snabba teknologiska framsteg inom förnybar energi och energilagring.
Tidslinje för avsnittet:
- 0:00-10:30: Semesteräventyr, räckviddsångest, Teslas Camp Mode och vikten av reservsäkringar.
- 10:30-27:00: Elon Musks uttalanden, Teslas framtid, och kinesiska biltillverkares utmaningar.
- 27:00-35:40: Däckslitage på elbilar och studiens validitet.
- 35:40-43:45: Fords tvärtbroms på elbilar och nysatsning på hybrider.
- 43:45-51:25: EUs strafftullar på kinesiska elbilar och dess effekter.
- 51:25-1:01:00: State of självkörning, Teslas FSD, Waymos framgångar och framtiden för självkörning i Europa.
- 1:01:00-1:34:00: Regeringens kärnkraftsutredning, ekonomiska implikationer, risker och jämförelse med andra länder.
- 1:34:00-1:37:40: Avslutning
Obs, alla tidskoder är ungefärliga eftersom dynamisk reklam påverkar tidskoderna.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:17
– I säsongsstarten av Bilar med sladd pratar vi om Ford som tvärbromsar elbilarna. Vi hör om kinesisk självkörningsbluff. Vi hör om det senaste i EUs strafthullar. Och så har vi äntligen svaret på hur dyrt eller billigt det blir att bygga kärnkraft. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Alfred – 1:15
– Bilar med sladd.
Fabian – 1:43
– Det är mindre intressant. Vad som är mer intressant är att jag har kört en hel del elbil i somras här och väldigt mycket kul saker har hänt. Jag har åkt fast för fortkörning bland annat. Så vi behöver kanske inte fördjupa oss i det.
Alfred – 1:55
– Det är inte första gången i podden vi pratar om dina fortkörningspöter.
Fabian – 1:58
– Det är så väldigt dålig stämning mellan lyssnarna när jag lade upp en bild på mig själv från en fartkamera.
Anders – 2:02
– Var det en fartkamera nu igen eller?
Fabian – 2:04
– Nej, nu var det faktiskt en motorcykelpolis. Svenska poliser är så himla gulliga ändå. De är ju väldigt artiga och schyssta. Man hade mätt hastigheten och tog någon slags genomsnitt där. Jag körde 130 på 110 väg. Det är kanske så många kör, tänker jag. I vilket fall som helst. Nu menar jag de så tekniskt avancerade så att jag fick skriva på en liten platta där som han halade ur fickan, motorcykelpolisen där. Och sen så i princip simultant som jag trycker okej så plingar det till i min telefon. Så kommer det en faktura på Kivra.
Anders – 2:38
– Kunde du inte förneka då?
Fabian – 2:40
– Nej men alltså.
Anders – 2:41
– Jag skojar bara.
Fabian – 2:41
– Jag ska hålla på. Det var inte jag, det var bilen som körde. Nej, men så jobbar vi inte. Jag har också investerat i en otroligt bra mojäng som är perfekt för bilen. Och perfekt för en roadtrip till Gotland till exempel. Och det är, vad lägger jag i nu? Det är en kaffemaskin till bilen. Så det är en Nespresso-maskin till bilen. Och det här fick jag så himla mycket mobb för. Från alla i min omgivning. Framförallt Erik då, min sambo. Ända tills den här resan på Gotland. För han uttryckte till slut att han älskar den här kaffemaskinen. Men det är så trevligt att kunna bara plugga in den i cigaretten där vi har tagit. Så har han en liten batteri då. Café to go heter den. Och så kör man en två tre espresso där innan batteriet behöver laddas igen. Det enda problemet är att man kan inte göra espresso samtidigt som man laddar den tyvärr. Så den begränsningen finns ju då.
Alfred – 3:35
– Jag är nästan där kan jag säga. Har man barn i bilen då får man ju stanna ofta. Och då kan man tänka att det gör väl ingenting att stanna och köpa kaffe. Men har man barn i bilen för att man har den här ständiga konflikten. Om du ska få kaffe då ska jag få Coca-Cola. Då ska jag få punkt, punkt, punkt. Då måste man sätta upp olika regler. Det har verkligen varit gånger då jag hoppar över kaffekoppar som jag vill ha för att jag bara inte orkar ta det. Ibland har vi faktiskt med oss termos i bilen. Det känns inte som att det är en character för dig Fabian.
Fabian – 4:04
– Nej. Pappa är beroende av sitt kaffe måste man ju säga. Du är inte beroende av godis. Jag måste berätta att Erik hade en så rolig erfarenhet från akutmottagningen när han jobbade där under en period. Så han kom hem till mig och sa, men fan, jag har så himla ont i huvudet och jag är deppig och har ingen energi. Jag är nedstämd. Tror du att jag kan vara deprimerad? Och då sa jag, för jag är ju allmänläkaren, kan du vara? Låta se vad som händer. Sen uppdagades det någon vecka senare att de har råkat ladda kaffemaskinen på jobbet med decaf.
Anders – 4:39
– På vinfritt.
Alfred – 4:40
– För jag har fått höra nu från min fru som är medicinstudent, hon hade läst sig till här att man kan se tydligt på resultat i kognitiva tester och så vidare. Om folk som dricker mer än tre koppar om dagen, de presterar sämre. Ja, det kan jag tänka mig. Och det här grabbar som jag håller framför er, det är min femte kopp.
Anders – 5:00
– Jag dricker nästan bara te.
Fabian – 5:02
– Ja, det gör du.
Anders – 5:03
– Men jag läste att det är hälften så mycket koffein i svart te, alltså i vanligt Earl Grey som det är i kaffe. Det är skitmycket.
Fabian – 5:10
– Det är så mycket, vad tror du?
Anders – 5:12
– Ja, jag läste om det.
Fabian – 5:13
– Var då? Källan? Internet.
Anders – 5:18
– Det är jättemycket, jag hittade det på flera ställen. Jag var förvånad att det är så mycket koffein i te. För när jag var mindre så lärde man sig att det var tein i te, det var något annat.
Fabian – 5:25
– Men det är det ju inte.
Anders – 5:27
– Det är ju koffein. Ja, tyvärr.
Fabian – 5:28
– Alla tedrickare där. Så den maskinen, Cafe to go, den var faktiskt skitbra investering måste jag säga. Rekommenderas ända tills den efter ett antal turer vägrade göra hål i den där, det ska ju bli hål i kapseln där. Man kan ha vanligt kaffe i den också om man vill, men jag hade en espressoinsatsen till den. Och det löste jag väldigt smidigt genom att lägga en liten gotländsk sten i den, så att trycket blev lite högre när man skruvade ihop den med en ny. Det är ganska mysigt att sitta där och pilla lite med det där, så kör man på autopilot och så gör man en liten kopp kaffe och så luktar det kaffe gott i hela bilen. Ända tills man inte är på autopilot och försöker göra samma sak och nästan kör av vägen.
Alfred – 6:08
– Vi ska prata lite om nya uppdaterade självkörningsregler och sådär i det här avsnittet. Jag vet inte om du är visually engaged.
Fabian – 6:14
– Hur är lagen formulerad för det? För man får ju inte hålla i en mobiltelefon.
Anders – 6:18
– Kommunikationsutrustning är det. Är det så?
Fabian – 6:21
– Så kaffe får jag göra?
Alfred – 6:23
– Du får pilla på kaffemaskinen.
Anders – 6:25
– Men också, jag tror att möjligen en telefon som inte är uppkopplad. Det handlar om just kommunikationsutrustning, elektronisk kommunikation. Den var i flight mode. Nej, så kan det inte vara. Men det handlar om elektronisk kommunikationsutrustning som man inte får hålla på och pilla med. Men du får hålla en tidning, du får läsa tidningen. Det är ju en annan lagstiftning som säger att du ska framföra fordonet på ett säkert sätt.
Fabian – 6:49
– Oavsett. Men även skärmen i Teslan är ju sådär. Man kan ju också ta.
Anders – 6:55
– Men det är roligt att du nämner det med matutrustning i bilen. För jag har dragit det där ännu ett steg längre. Jag har varit i Italien i sommar.
Alfred – 7:03
– Anders, ska du berätta om en roadtrip till Italien?
Anders – 7:05
– Ja.
Alfred – 7:07
– Det ska ju jag också göra.
Fabian – 7:10
– Och ni har varit i Italien, kanske samtidigt utan att se varandra?
Anders – 7:14
– Det var ett infall egentligen. Vad ska vi hitta på? Vi kör till Italien. Vi har ju gratis superladdning. För jag var så tidig med Tesla. Så vi körde ner till Gardasjön. Och det kostade. Båten kostade 700 spänn, tror jag.
Fabian – 7:31
– För Skatteverket känner jag mig tvingad att säga att det inte är gratis. Det är mer inkluderat i bilens pris.
Anders – 7:35
– Ja, så är det ju. Och så var det någon sån här. Man betalar en vingett. Det var i Österrike. Så det kostade några hundralappar att åka fram och tillbaka till Italien.
Fabian – 7:43
– Ja, okej.
Anders – 7:44
– Men jag hade investerat i en sån kylbox som går på 12 volt. Och sen så hade vi Playstation med oss.
Fabian – 7:53
– Kylbox, det är nästa steg för mig också.
Anders – 7:54
– 230 volts adapter hade vi med. Så vi hade Playstation och en extra skärm och alltihopa. Och så skulle vi sova i bilen då. Det var bara jag och mina söner som åkte ner.
Alfred – 8:02
– Vadå, ni åkte till Italien och spelade Playstation?
Anders – 8:04
– Ja, men vi tog med oss Playstation. Vi köpte ett sånt tält också. Har ni fått upp det på Facebook? Man sätter det på bakluckan.
Fabian – 8:10
– Ja, jag är väldigt sugen på. Ska jag campa så är det så det kommer ske.
Anders – 8:16
– Ja, och vi gjorde det nu då. Så vi hade en sån. Så för lyssnarna som inte har sett det. Så är det som ett tält som man sätter bakom bilen. Och så backar man in bilen i tältet och öppnar bagageluckan. Och då sitter tältet och bilen ihop. Och det som är bra med det är att många elbilar har det som heter Camp Mode.
Fabian – 8:33
– Ja, precis.
Anders – 8:34
– Och då sätter du igång ventilationen i bilen och då ventilerar den också tältet. Så vi har perfekt tempererat tält där nere.
Fabian – 8:40
– Fan vad gött.
Anders – 8:41
– Ja, så det var ju väldigt gott och trevligt. Förutom att det var jävligt svårt att sätta temperaturen rätt i bilen. Så det blev alldeles för kallt. Trots att det var 40 grader värme i Italien när vi var där. Så låg vi och frös. Och sen var man tvungen att krypa fram till skärmen. Det kan du göra på appen ju. Nej, bara för fram.
Alfred – 8:58
– Och så kylan rann ner genom bakluckan ner till golvet i tältet.
Anders – 9:02
– Nej, men vi satte den alldeles för kallt.
Fabian – 9:04
– Sensorerna har nog lite svårt att tyda.
Anders – 9:06
– Nej, vi satte den alldeles för kallt. Och sen så, det tog en stund. För i min bil är det olika temperaturinställning fram och bak. Så från appen kan jag bara styra fram. Så varje gång jag vill göra en förändring så måste jag krypa fram.
Fabian – 9:18
– Då är det bara fram som den gör. Exakt.
Anders – 9:19
– För det var svårt att få temperaturen rätt där. Det var lite stökigt. Och sen då så åkte vi ner första natten vi campade. Satt upp Playstation 1. Och då är det så här att det är olika amperetal. Nu blir det stökigt. 12-voltsuttaget bak i min bil och fram har olika säkring.
Fabian – 9:37
– Så du kan dra mer där bak?
Anders – 9:39
– Nej, dra mer där fram faktiskt. Så jag hade kollat upp det där hur mycket jag fick dra. Jag hade köpt allt som behövdes.
Fabian – 9:45
– Det är även relevant för oss kaffekörare.
Anders – 9:48
– Så 20 ampere fram och 15 bak.
Fabian – 9:50
– Det är rätt mycket ändå. Ja, det är skitmycket.
Anders – 9:52
– 12 volt. Och det jag gör förstås där på kvällen när jag ska koppla in Playstation. Jag satte dem fel. Så jag satte Playstation där bak och skärmen till Playstation där fram. Drar igång den och poff så är det liksom. Och då så, vad fan också.
Fabian – 10:09
– Var var ni någonstans då?
Anders – 10:11
– Då var vi på en camping i Tyskland någonstans. Så då drog jag den säkringen och tänkte att då byter jag om då. Och testar så det funkar. Poff sa det också. För då hade jag haft sönder hela den där 230 volt. Så då hade jag dragit båda säkringarna. Så nu hade jag ingen 12 volt alls på den här resan. Så fick vi skita i Playstation första natten. Ja, det var så.
Fabian – 10:30
– Synd om barnen du.
Anders – 10:32
– Ja, det är jobbigt. Livet är hårt. Men i alla fall, sen skulle jag köpa nya säkringar. Åkte in på en bensinstation. Hade inga. De hade säkringar.
Fabian – 10:39
– Är det vanliga säkringar?
Anders – 10:41
– Nej, det är ju inte det då. Det visade sig. Så jag var inne på så många bensinstationer och det fanns inga säkringar. Till slut så googlade jag mig fram med mobilen. Jag hittade någon bilverkstad i någon liten ort. Och de bara, nej, sådana säkringar har vi inte. Och de kan ju inte engelska eller tyska i Sydtyskland. Så då sa jag, åk till den här. Så fick jag åka med någon gränd någonstans långt bak och de kunde inte heller engelska. Men de hade säkringar. Så tips till alla som har de lite äldre Teslorna som fortfarande har säkringar. För de nya har ju automat-säkringar. Eller mjukvarusäkringar. Se till att köpa mer säkringar. För går de säkringar så är de skitsvåra att få tag på.
Fabian – 11:20
– På en roadtrip. Ja, det kan vara en bra idé. Ja, men vilken rolig resa det låter som. Hur var din Italienresa, Alfred?
Alfred – 11:26
– Vi var ju också vid Gardasjön. Vår treåring lärde sig simma med puffar i Gardasjön. Men vi hade faktiskt en. Man börjar känna sig lite nonchalant när man är ute och åker så där långt. Att man har gjort det många gånger. Och det är ju inte svårt längre. För det finns ju laddare överallt. Och vi har ju också gratis superladdning på vår Model X.
Anders – 11:45
– Inkluderat i bilens pris.
Alfred – 11:47
– Just det, inkluderat i bilens pris. Och det var ju så himla dyrt att ladda på kontinenten nu. När vi körde till Portugal 2019, då laddade vi rätt mycket destinationsladdning ändå. På campingarna när vi bodde där så hyrde vi en husvagnsplats för att plugga in i den. Men det får man inte göra längre. Nu sitter det lappar överallt. Man får bara ladda där det är tänkt för det. Och då kostar det 80 eurocent per kilowattimme. Va?
Fabian – 12:09
– Du får inte ladda på husvagns?
Alfred – 12:11
– Nej, man får inte plugga in några elbilar längre. De har stenkoll på det där. De går Bax och det smäller om det om man gör det.
Fabian – 12:18
– Men vadå, man kan väl få göra det mot en avgift då?
Anders – 12:20
– Ja, men de är ju inte uppsäkrade.
Alfred – 12:22
– Ja, man ska dra säkringar och grejer. Så det är inte alla som har koll på att ställa ner. Det har ju vi alltid gjort såklart. Men det är ju typ 10 kronor kilowattimmen att ladda destinationsladdning. Dyrare än snabbladdning hemma. Om man då har gratis superladdning, då laddar man ju på superladdare hela tiden istället. Det höll på att gå riktigt åt skogen kan jag säga. För vi. Kanske att vi är nonchalanta nu, men det var en kväll när vi var precis på gränsen mellan Österrike och Italien. Så vi har precis kommit över på italienska sidan, så hade vi hittat något asmysigt ställe att bo på som var agriculture accommodation. Så när vi kom dit fick vi hänga med och hämta in åsnan. Så total succé med vår treåring och så vidare.
Anders – 13:03
– Åkte ni brännepasset då?
Alfred – 13:05
– Jag minns inte vilket pass.
Anders – 13:07
– Men stora vägen bara. Vi åkte över Alperna nämligen. Uppe i snön och kastade snöboll och drack i fjällbäcken.
Alfred – 13:13
– Ja, vi åkte över Grossglöckner som det heter.
Fabian – 13:15
– Jag trodde det fanns en tunnel igenom.
Alfred – 13:17
– Ja, men det här är alltså den högsta vägen i Österrike. Man åker upp på över 3000 meters höjd, så det var minusgrader.
Anders – 13:23
– Vi var där vid motorcykelmuseet. Var ni där?
Alfred – 13:26
– Nej, motorcykelmuseet har vi inte varit vid.
Anders – 13:28
– Man åker igenom ett motorcykelmuseum.
Alfred – 13:30
– Men det finns säkert mer.
Anders – 13:30
– Skit i det.
Alfred – 13:32
– I alla fall, så kom vi till det här stället och så skulle vi ner och käka. Det började bli sent, vi har en treåring och så vidare. Och det fanns en superladdare i den här stan. Så vi hade tänkt att vi skulle ladda innan vi parkerade för kvällen. Men så hade klockan hunnit bli elva och vi ville bara komma i säng. Det var i samma stad och vi hade kört tillbaka upp för bergssluttningen till den här farmen som vi skulle bo på. Vi skulle ändå parkera med 14% i batteriet, det kändes lugnt. Så mycket kommer inte att dra över natten och det är väl inte någon fara. Så vi tänkte inte mer på det och så gick vi och la oss. Och sen när vi vaknade morgonen efter och skulle ge oss av, då har vi dels haft våra telefoner på do not disturb, så vi har inte märkt något på noteringar om att en dörr har stått öppen. Vi har nämligen en sån här barnstol som går att vrida på och när den är vriden för att man ska stoppa i eller ur barnet, då händer det var tredje, fjärde gång att dörren inte går i lås när man stänger dörren.
Alfred – 14:29
– Och det hade inte vi märkt, så då hade den stått med klimatanläggning hela natten med utgångsläge 14%. Så vi hade 1% i batteriet när vi vaknade där på morgonen. Man kan ju se på Tesla vad den har för energibegränsning, hur mycket effekt man får ta ut inom ett randar. De erbjöd såklart att vi kunde få dra ström där på vanligt eluttag, men bara orka stå där i flera timmar. Så då rullade vi ner för, vi var ju på höghöjd som tur var, så vi rullade ner för att ladda batteriet på nervägen.
Fabian – 14:59
– Gick det uppåt då på batteriet?
Alfred – 15:02
– Jag kom aldrig över 1%, men jag såg ju den här energibegränsningen började bli, jag fick mer och mer tillgänglig effekt, så det kändes lugnt. Men annars är det ju den energibegränsningen på mätaren som man liksom, det är det som är, om man möter hur mycket man tar ut med vad den begränsar till, då stänger bilen av.
Fabian – 15:17
– Alltså jävligt modigt att vi började en resa på 1%, det var det sjukaste jag hört faktiskt.
Anders – 15:21
– Ja, det där med att den laddar ju batterier, regenererar ner, så när vi åkte över Alperna där, då drog ju bilen svinmycket såklart för jag åkte upp och den hade inte riktigt koll på att jag åkte uppåt och sen skulle åka neråt. Så vi såg ju hur den där mätaren som visar hur mycket vi skulle ha när vi kom fram, hur den bara sjönk och sjönk och sjönk. Och sen var vi nere på 1%, men då var jag ju på 2,5 tusen meters höjd. Sen så var det bara ner, fast jag kom ju fram med 15%.
Alfred – 15:47
– Jag tog faktiskt en bild när vi körde ner från Gråsklycknare att man fick average consumption på senaste fem milen var negativ förbrottning. Vi hade fått ström. Men här var det i alla fall så att min plan när jag rullade iväg med 1% är att det är nerför hela vägen in till stan och där är restaurangen som vi käkade vid och där hade jag sett när vi hade käkat på restaurangen att det fanns en snabbladdare. Sen var det lite uppför därifrån till Teslas laddare. Så jag tänkte att jag kör dit och så fattar jag ett beslut där nere om jag ska stanna på den laddaren eller om jag ska våga köra upp till Teslas superladdare. Så körde vi ner dit, vi passerade restaurangen och bara så här, fortfarande 1% men energigränsen har gått uppåt. Vi chansar, vi kör mot superladdaren och sen när vi hade kommit bara ett par hundra meter till så såg man hur den där började krypa ner igen. Så gav jag upp, jag fegade ur. Vände om, körde in till restaurangen. Så gick jag in och frågade hur man gör för att få igång snabbladdaren och så sa de, jaha den snabbladdaren, den driftsätts först i nästa vecka.
Anders – 16:42
– Men vänta, då var det inte en snabbladdare, det var en destinationsladdare då?
Alfred – 16:49
– Nej, det var faktiskt en snabbladdare, men den var inte igång. Jag bara, okej, vet du om det finns någon annan laddstation här i närheten? Ja, det finns en annan bara på andra sidan gatan. Jag bara, okej, kan du, vart exakt? Han bara, det är bara vänster. Jag bara, kan du följa med mig ut och peka på den? Jag har ingen buffer för något felaktigt beslut här. Men så var det verkligen så att det fanns en annan snabbladdare som var i drift precis intill. Jag satte hjärtat i halvkroppen men lyckades svälja ner det snabbt igen. Och sen efter lite tricklande med italienska QR-koder så hade jag ändå igång en snabbladdare, fick lite ström i bilen och sen kunde vi rulla in till superladdaren och så var allting lugnt. Men det var första gången på alla våra roadtrips genom alla år, vi har ju kört ändå rätt mycket, som det verkligen var läskigt.
Fabian – 17:34
– Ja, det förstår jag verkligen. Men det är ju faktiskt lite ditt eget fel om du inte valde att ladda där från början. Ja, exakt.
Alfred – 17:40
– Men av alla gånger som man ska glömma en sån grej med dörren, varför sker det precis då?
Fabian – 17:44
– Sånt händer ju, men jag tänker mer att du hade kunnat stanna och fått lite från eluttag så att du åkte på 5% i alla fall.
Anders – 17:51
– Jag har stannat lite längre på den andra. Jag har ju berättat tidigare på den när jag hade en liten tävling med mig själv att jag ville komma fram med så lite som möjligt på mätaren.
Fabian – 18:00
– Det gör jag alltid.
Anders – 18:02
– Men då hade jag laddat alldeles för mycket på en plats så då var jag tvungen att gasa bort ganska mycket av den elen så jag bara drog på som fan då för att bli av med så mycket el som möjligt.
Fabian – 18:10
– På autobahn såklart.
Anders – 18:10
– Ja, precis. Och sen när jag har några mil kvar så inser jag att jag har kört på alldeles för fort. Så den plötsligt går ju från att jag skulle ha 5% kvar till minus 4% och du vet svetten bara pärlar sig. Så jag låg i vägreden i 50 km i timmen sen sista biten fram till den här ladan.
Fabian – 18:28
– Det är en walk of shame som man som elbilist får göra ibland, lägga sig bakom en lagkradare i 80 eller så.
Anders – 18:33
– Men då hade jag samma upplevelse som du har Alfred. Alltså du har svett den i ryggen.
Fabian – 18:38
– Ja, räckviddsångest är rejält.
Anders – 18:41
– Det finns räckviddsångest.
Alfred – 18:43
– Om man målar in sig i det där hörnet så att man är dum.
Fabian – 18:45
– Väldigt sällan dock måste jag säga numera. För nu är det så pass.
Alfred – 18:49
– Ni brukar ju annars tänka att jag är en sån här försiktig och förståndig kille som kör det. Jag har också åkt fast för fortkörning faktiskt. I Tyskland.
Fabian – 18:58
– I Tyskland?
Alfred – 18:59
– Jävlar.
Anders – 19:00
– Hur fort körde du?
Fabian – 19:01
– Hur gick det till?
Alfred – 19:01
– 57 km i timmen. Det är svårt tycker jag i Tyskland. Man ska bara veta att det är 50 när man glider in i en liten småstad. Och där sätter de kameror. De gömmer sina kameror till skillnad från hur vi gör i Sverige. Så där är det lätt knepigt.
Fabian – 19:15
– Vad kostar det i Tyskland?
Alfred – 19:17
– Det var jättebilligt. Jag fick hem något artigt brev om att jag skulle kunna yttra mig i processen. Men jag valde att inte göra det.
Anders – 19:24
– Jag kan tipsa om Waze. De som inte har Waze. Det är ju toppen om man är ute på utlandsresa. W-A-Z-E.
Fabian – 19:29
– Annars så varnar ju Tesla numera för fartkameror. Det har ni sett va?
Alfred – 19:33
– Men inte överallt. Jag har nog ett vykort som kommer komma från Schweiz också. Och där känner jag mig orolig. Jag har liksom ingen aning. Det kan verkligen vara så här, kostar ingenting. Eller så kan det vara 10 000 spänn.
Fabian – 19:45
– Eller hur? Exakt så.
Anders – 19:47
– Autobahn är annars lurig för att det är fri fart på stora delar. Och sen så plötsligt kommer du till en 120-sträcka. Sen är det 100 och sen är det plötsligt 80 om det är regn.
Alfred – 19:56
– Jag har inte kört på Autobahn. Jag tycker bara det är ryckigt och störigt. Man kan aldrig hitta ett ryck.
Fabian – 20:01
– Det är ju till och med ljudsignal som plingar på de nya mjukvarorna på nya Teslor. När det kommer en fartkameran. Men det är ju enligt GPS då. Så jag höll ju på att torska i en i somras som var som mobil. Har du sett dem? Att de placerar ut mobila sådana ibland i Sverige. Det är ju förjävligt faktiskt.
Anders – 20:14
– Man kan ju bara hålla hastigheten.
Fabian – 20:17
– Det skulle man kunna göra, men vad är sporten med det? Hörni, Anders. Är du en bra parkerare?
Anders – 20:22
– Ja, men det skulle jag säga.
Fabian – 20:23
– Det skulle du säga? Ja, men jag har ändå lite bevis på det här. För vi gjorde en väldigt tajt parkering här utanför studion. Efter varandra. Det var en riktig fickparkering i alla fall. Jag fick till och med köra fram min bil lite grann för att du skulle få plats med din stora Model X. Och jag tänkte så här, att det är nog bäst att jag sitter kvar i bilen. För det är så jobbigt när någon står bredvid och tittar på när man ska parkera. För jag blir i alla fall nervös av det. Men du var helt obrydd. Förmodligen för att du har barn och familj och är så himla van att bara köra den här bilen. Är det så? Att jag är van att köra. Kan du känna att du blir nervös?
Anders – 20:51
– Jag har haft körkort i 26 år.
Fabian – 20:54
– Typ jag också. Men man kan ändå vara nervös för en fickparkering.
Anders – 20:56
– Nej, jag är inte det.
Alfred – 20:57
– Men du måste väl ha tappat det några gånger, Fabian?
Fabian – 20:59
– Jag har ju också kört på saker och sådär. Med regelbunden basis. Men nu har ju Tesla Model 3 kommit med sin autoparkering med de som saknar ultraljud. Och det fick man vänta ett år på, fick ju jag göra. Och hur fungerar det då? Det fungerar skitbra. Det fungerar jättebra. Och den är inte alls så där långsam som autoparkeringen på Tesla har varit. Den har ju varit väldigt långsamt. Det har varit så att man verkligen hinner brygga en espresso.
Anders – 21:26
– Jag ska visa någon gång hemma hos mig.
Alfred – 21:29
– Nya autoparkeringar har rullat ut i vår Model 3 nu också som har ultraljudsensorer. Den är väldigt mycket bättre. Men det är fortfarande så att jag parkerar själv.
Fabian – 21:37
– Ja, du gör det?
Alfred – 21:38
– Ja, den är långsammare än mig.
Anders – 21:39
– Min bil är ju åtta år gammal. Och den är ju så rolig när jag drar igång den. För att den håller på skitlänge att parkera. Och sen så står den helt snett i parkeringsplatsen. Bing, bing, nu är jag färdig. Den ser för jävligt ut. Bilen står långt ut i vägen.
Fabian – 21:52
– Det är också som att den är så nöjd med sig själv. Bing, bing, bing.
Anders – 21:56
– Exakt. Titta här.
Fabian – 21:57
– Titta vad jag gjorde.
Alfred – 21:58
– Hörni, från det ena till det andra. Är det någon som har lyssnat på Elon Musks kompensationer?
Fabian – 22:03
– Nu är det ju så här att jag känner att nästa bil faktiskt kanske inte blir en Tesla. Även om autoparkeringen är bra och allt är väldigt bra i Tesla-land så är det fan svårt nu. Om mina pengar ska gå till Trumps kampanj, då får det vara. Ja, alltså är det talat.
Anders – 22:22
– Jag tror inte Trump har en chans att vinna nu när Harris går fram.
Fabian – 22:26
– Nej, det är för sig. Men det är väl illa nog att han sponsrar Trump?
Anders – 22:29
– Jag fattar inte vad han håller på med. Vi pratade om det i ett avsnitt innan sommaren. Ja, precis.
Fabian – 22:34
– Ni två pratade, och det var så himla frustrerande för jag var inte med i avsnittet. Jag satt och pratade med mig själv när jag lyssnade på er. Men Alfred gjorde en analys som jag delar faktiskt. Jag hade själv faktiskt också gjort den analysen att nu har han spelat på vänsterlägret. Det var ungefär din analys. Han har spelat på vänsterlägret och han har vunnit alla dem. Nu spelar han i höglägret för att vinna alla dem. Och på det sättet får han världens bredaste bas av människor som följer och stödjer honom.
Anders – 23:00
– Det är lite cyniskt.
Fabian – 23:01
– Jag tror att det låg något i det, men nu undrar man ju. Alfred, har du sålt dina Tesla-aktier ännu?
Alfred – 23:06
– Jag har ju dem, full disclosure. Jag har ett gäng kompisar som jag träffade här i helgen. Flera som är på väg att köpa elbil och alla är så här, nej men jag kan inte köpa en Tesla. De provkör allting annat för de vägrar att köpa Tesla nu på grund av Elon Musk. Så det börjar bli rejält.
Anders – 23:26
– Fan sysslar han med? Det är så jävla otaktiskt.
Alfred – 23:28
– Samtidigt så är det liksom. Jag vet inte, jag såg på YouTube Tucker Carlson, ni vet det här riktiga högerankaret som fick sparken från Fox.
Anders – 23:38
– Var det han som var i Ryssland? Ja, det var han. Och hyllade Putin.
Alfred – 23:43
– Strök Putin medhårs. Han la ut en timmas provkörning med Cybertruck. Han var ute och träffade Rednex och körde Cybertruck med dem. Och verkligen öppnade hela videon med, nu ska vi se hur dåligt det är med el. Och så blir hela sensmoralen i videon typ att så här, wow, det här är ju en fantastisk bil. Man vågar inte ha den i garaget för den kan börja brinna när som helst. Men den är cool, den klarar allt. Och det är ändå så här, hur skulle man få Tucker Carlson att göra sånt content om elbilar? Och hur ska man vinna den publiken? Jag undrar om det är därför han håller på.
Fabian – 24:19
– Jag tror det. Jag tror det är taktiskt. Och jag tror att om han förlorar 10 eller 20 procent till och med av oss andra så har han så mycket mer att vinna. För USA är uppdelat i två.
Alfred – 24:30
– Ja men mina kompisar då de kommer köpa elbil oavsett. Medan de här rednexen de köper inte en elbil om inte han får dem att göra det. Så det är någonstans accelerates the transportation system.
Fabian – 24:41
– Ja tyvärr är det ju så. Men det kanske ändå inte ändrar min bild av detta är att jag har svårt att stötta Trumps bolag nu.
Alfred – 24:48
– Jag måste erkänna att det var riktigt jobbigt för mig. Jag tog mig faktiskt tiden att lyssna på den här konversationen mellan Trump och Elon Musk som de la ut på X. Och han är ju så galen nu. Han säger så här. Elon Musk. Att Trump är galen det känns inte som en nyhet. Men när Elon Musk säger riktiga galna saker.
Fabian – 25:08
– Det är fortfarande en nyhet men kanske inte så länge till.
Alfred – 25:10
– Han säger då till Trump att han inte är emot olja och gas. Han tycker vi ska göra mer olja och gas. Om vi ska sluta med det för snabbt så kommer det gå åt skogen med ekonomin.
Anders – 25:16
– Säger Elon Musk.
Alfred – 25:17
– Säger Elon Musk.
Anders – 25:18
– Men han tycker inte det, det vet vi.
Alfred – 25:20
– Men det är någonstans ändå bra att göra sig oberoende av det. Och oavsett om man tror på klimatförändringar eller inte. Vi måste hålla mängden koldioxid i atmosfären under 1000 ppm. För annars får vi ont i huvudet.
Anders – 25:34
– Men det är uppenbart att han. Det här är ju bara en flirt med högen.
Fabian – 25:37
– Men vadå sa han ont i huvudet? Är det figure of speech?
Alfred – 25:41
– Nej men är det så höga koldioxid. Ni vet när man är i ett instängt rum och det känns som att det är för lite luft i rummet. Det är för att koldioxidhalterna stiger. Och när man är uppe i 1000 ppm då börjar man på riktigt få ont i huvudet. Skulle det vara 1000 ppm utomhus då skulle det vara ännu högre ppm utomhus.
Fabian – 25:56
– Jag finner det men jag ifrågasätter vetenskapen.
Anders – 25:58
– Det spelar ingen roll vad vetenskapen säger. Han använder inte klimatargumentet. Han använder ett helt annat argument.
Alfred – 26:05
– Det han säger är att vi är skitsamma med olja och gas men vi måste hålla oss under 1000 ppm. Vilket då för kännedom bara. Kollar man upp ungefär vad 1000 ppm skulle innebära för klimatförändringar så är det ungefär 5-6 graders uppvärmning. Det är långt bortom parisatal och annat. Vi vet att allt med klimatet har gått åt skogen vid den nivån. Och ena sidan så blir jag så otroligt förbannad för att han säljer in det som att det är den nivån som vi måste hålla oss under. Allting annat är okej. Vi ska inte ha någon klimatpanik. Han tycker att allting är överdrivet. Och å andra sidan så är det ju bättre om republikanerna som nu bara har gjort det till sin grej att vara emot att göra något åt klimatet överhuvudtaget. Så här, okej men 1000 ppm. Det är ju ändå mer av en begravning.
Fabian – 26:43
– Du har fel skäl då?
Alfred – 26:45
– Ja, fel skäl. Men whatever, work. Men jag var så förbannad när jag hade hört det här samtalet. Jag får göra lite soul searching själv om jag står ut med att köpa fler känslor.
Anders – 26:56
– Men får jag bara skjuta in en grej där. Elon Musk, jag tror ju som du också Alfred att det här är ju bara hans sätt att öppna en större marknad för sina envirare.
Fabian – 27:05
– Jag tror att han är en taktiker.
Anders – 27:06
– Men om, för att du var inne på någonting, det här med woke pratade du om i förra programmet Alfred. Och att han på grund av hans son som har gjort någon könskorrigering eller någonting. Ja, det är sant. Faktiskt.
Fabian – 27:20
– Han har ju brutit, alltså hans son har ju brutit med Elon. Det säger ju ganska mycket när man bryter med sina föräldrar.
Anders – 27:26
– Men grejen är att vi vet ju inte vad andra industriledare tycker. För att alla är ju hemliga med vad de tycker.
Fabian – 27:32
– Bra, bra poäng.
Anders – 27:33
– Ford och GM-chefer, de kanske hatar judar eller sådär. Det har vi ingen aning om.
Fabian – 27:38
– Fast det kanske hade varit känt just det.
Anders – 27:40
– Ja, kanske det.
Fabian – 27:41
– Men hörru, ja precis. För att alltså kinesiska elbilar, alltså nu pratar vi ju Volvo då också. Och Polestar. För att inte liksom så. Det är ju inte så komplicerat.
Anders – 27:51
– Det är det ju inte. Och vad tycker de?
Fabian – 27:52
– Vad är ens ett företag i Kina när man inte har liksom respekt för mänskliga rättigheter?
Anders – 27:57
– Uigurer.
Fabian – 27:58
– Ja, och det finns kopplingar till att Geely delvis ägs av staten ändå fast de inte ska göra det. Kinesiska bilar går ju bort också. Jaha, då går vi till.
Anders – 28:07
– Ryska, Lada.
Fabian – 28:08
– Ja. Men vad finns det mer? Ja, då är det ju Volkswagen va? Och hur är det med dem? Kan vi köpa dem?
Alfred – 28:16
– Det är ju gamla Dieselgate då. Det är det minst dåliga liksom.
Fabian – 28:19
– Ja, men det får man väl ändå säga.
Alfred – 28:21
– De har ju fått. Ja, vi har förlåtit dem.
Fabian – 28:22
– Ja, men de har bortfällts för det. De har avtjänat sitt straff för det ändå. Det måste man säga.
Alfred – 28:28
– Det finns ju den här Toyota BZ4X också.
Anders – 28:30
– Ja, just det. Volkswagen startar ju efter. Det var väl Hitler som ville ha en.
Fabian – 28:34
– Ja, precis. Men både tyskarna och japanerna var på fel sida av kriget.
Alfred – 28:39
– Ja. Nej, hörni. Nej, okej. Men det finns ju. Man ska säga det. Jag tycker det finns nya bilar från Volkswagen. Ja. ID.7 Touring tror jag kommer kunna bli en stolspelare. Vi måste se till att provköra den. Vi har pratat lite grann om den tidigare i podden. Det har kommit en ny Audi också som folk tycker är jättebra.
Fabian – 28:53
– Det kan komma en ny Golf också.
Alfred – 28:55
– Ja, det är mycket på gång. Så det finns mycket bilar som vi ska provköra. Men jag tror att en sak som är genuint i Elon Musk och varför han har vänt sig till Trump, det är mycket. Han hade ju verkligen starka versioner mot Biden som har mycket att göra med fackföreningsfrågan som ju är högt aktuell för oss svenskar. Hela Bidenadministrationen, de har ju verkligen gjort Tesla och SpaceX till slagpåsar i juridiska processer som har valt att driva från presidentposten kring det här. SpaceX till exempel, de håller ju på med teknik som är säkerhetsklassad militärindustriellt i USA. Så de får ju inte anställa folk som inte är amerikanska medborgare till exempel. Och så fick de en låsut på sig att de inte anställer tillräckligt med asylsökande. Att de diskriminerade asylsökande. Det här är Elon Musks sätt att lägga fram det. Jag är inte så insatt i det här. Det finns säkert en annan syn på det också. Men där tror jag att man ska förstå en del av varför han ändå har sagt Trump. Att han verkligen var emot Biden.
Alfred – 29:54
– Det skulle vara intressant att veta om han hade gjort det ifall det var Harris. Han gjorde det innan Harris kom ut som kandidat. Men you never know. Jag är riktigt pissed efter den där konversationen om Trump.
Fabian – 30:04
– Det ska man nog vara.
Anders – 30:05
– Om ni lyssnare har synpunkter på Elon Musk och annat så kan man skriva till oss.
Fabian – 30:09
– Kanske inte på Elon om man skriver till Elon. Precis.
Speaker – 30:11
– Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You’ve got mail.
Fabian – 30:31
– Då har vi Simon som skriver. Hej och tack för en bra podd och så vidare. Han ser en sån liten gloria-smiley. Vi brukar ju påpeka att man får gärna komma med smicker.
Alfred – 30:43
– De kanske inte var genuina egentligen utan de bara vet vad man ska skriva.
Fabian – 30:46
– Han stank igenom filtret här i alla fall. Spam-filtret här. Såg den artikel av Tibor. Tibor är ju president i Tesla Club Sweden och driver ju en utmärkt sajt också. Tibor Blomhäll. Såg den artikel av Tibor och den av Deckerassia som han hänvisar till. Framförallt reagerade jag på slutsatsen. Och så kommer ett citat från artikeln.
Alfred – 31:08
– Det var en undersökning va?
Fabian – 31:10
– Däckslitage verkar vara en myt om elbilar som visar sig inte stämma i verkligheten. Och sen så ser vi att han fortsätter i mailet. Nu är det Simon som skriver. Resonemanget verkar helt vansinnigt för mig och jag ser inte att varken Deckerassia eller Tibor hänvisar till en enda datapunkt.
Alfred – 31:28
– Vi kanske ska säga att den här undersökningen som Deckerassia har gjort. Det är ett namn som inte inger förtroende till att börja med. Men undersökningen landar i att det är helt enkelt så att om man kollar på data så verkar det som att elbilar har däck med bättre skick än genomsnittliga motsvarande resultat för bilar med förbränningsmotorer. Så det verkar som att även på nya förbränningsmotorer, inte bara då att bensinbilarna är äldre, att det är därför de har sämre däck, utan även för nya bensinbilar med motsvarande lika gamla elbilar så är det bättre skick på elbilarnas däck än på förbränningsmotorer bilernas däck.
Anders – 32:00
– Så polisen har gjort en del fartkontroll nu under den senaste tiden och då har Deckerassia hängt med ut och då passar de på att kolla däcken på bilarna. För att elbilar är ju som regel nyare så då har de jämfört nya elbilar med max fem år gamla förbränningsmotorbilar och har kunnat visa då att elbilar har bättre däck än förbränningsmotorbilar. Och då är slutsatsen som Tibor Blomhäll drar och möjligen Deckerassia också att det är en myt det här att elbilar skulle dra mer däck.
Fabian – 32:30
– Ja men det är konstigt för elbilarna är oftast nyare.
Anders – 32:33
– Jo men då har de ju begränsat då i de här förbränningsmotorbilarna till max fem år gamla.
Alfred – 32:36
– Samma populationer av bilar så verkar det vara som att elbilarna har bättre i undersökningen. Jag tycker det finns många problem med undersökningen. Jag vet inte vem som ska gå först här.
Anders – 32:46
– Ska du säga hur han avslutar det här brevet?
Fabian – 32:47
– Ja men Simon avslutar och skriver i alla fall att snälla ta en titt och gör vad ni kan för att förhindra spridningen av desinformation om behövligt. Nej men precis så att det är ju frågan om det här verkligen stämmer. Det går ju i alla fall kors på tvärs med mina personliga erfarenheter av elbilar så långt.
Anders – 33:05
– Min bil.
Fabian – 33:06
– Elbilsförare sedan 2016.
Anders – 33:07
– Ja alltså min bil också. Jag byter däck vartannat år. Jag har aldrig haft en bil som äter så mycket däck.
Fabian – 33:14
– Men kan det vara så att alla inte kör axeln i braxen riktigt som vi gör?
Anders – 33:16
– Nej.
Alfred – 33:17
– Det kanske finns andra bilar som har bättre hjulinställning än våra testklaror.
Fabian – 33:20
– Ja eller andra bilar som inte går lika fort.
Anders – 33:22
– Nej men det här är ett klassiskt felslut. I akademiska kretsar pratar man om korrelation eller kausalitet. Just det. Som ni säkert känner till. Jajamänsan. Och här råkade det korrelera det här att bilarna, de här elbilarna har finare däck än förbränningsmotorbilarna. Då är det lätt att tänka att då måste det vara så att de drar. Eller däcken.
Fabian – 33:47
– Så behöver det inte alls vara. Det beror på hur ofta man byter däck.
Anders – 33:49
– Det finns jättemånga olika grejer. Elbilar är ju tjänstebilar i väldigt hög utsträckning.
Fabian – 33:53
– Så det är mycket billigare att byta däck?
Anders – 33:54
– Ja precis. Företaget betalar däckbyte. Det finns ingen anledning att köra med däck längre än nödvändigt. Om du köper en bil privat, då kanske du drar längre på däcken. Så det finns hur mycket grejer som helst som skulle kunna påverka däcken.
Fabian – 34:07
– Det är en konstigt utförd undersökning, det måste man ju säga.
Alfred – 34:09
– Är det fem år så är det väl också. Min erfarenhet, bara för att vara tydlig med det, det är ju verkligen som ni sa. Jag får byta däck vartannat år. Varje uppsättning däck håller två säsonger. Sen är det dags att byta.
Fabian – 34:21
– Ni båda har sett ett slitna däck på min Tesla som bokstavligen gick i trasor.
Alfred – 34:28
– Ja. Men det betyder väl att om man jämför upp till fem år gamla så kommer man ju ha gjort två däckbyten under den femårsperioden på mina bilar.
Fabian – 34:38
– Ja, exakt.
Alfred – 34:38
– Det kanske man inte hade gjort. Jag hade i alla fall inte alls lika koll på mönsterdjup och lufttryck när jag körde förbränningsmotorbil. Därför att det spelar mindre roll när man kör en förbränningsmotorbil. Som elbilist så är det verkligen så att man vill hålla helt rätt däcktryck av räckviddsskäl också. Jag har mycket bättre koll på hjulen nu.
Fabian – 34:55
– Alltså, bedrövlig studiedesign på det här måste jag säga. Rättare sätt hade väl ändå varit att fråga folk, när bytte du däck senast? Hur gamla är dina däck? Och sen titta på däckdjupet.
Anders – 35:03
– Alltså det finns så mycket olika grejer som kan påverka varför elbilarna i deras enkla studie hade bättre däck. En annan grej, om du köper en bil för en halv miljon eller 600 000-800 000, eller hur? Vem sparar på däcken då? Om du köper en förbränningsmotorbil, en Nissan Mikra för 90 000.
Fabian – 35:17
– Men är det inte så att om du måste under fem år byta däck två eller tre gånger, då är chansen större att däcken kommer vara nya?
Anders – 35:24
– Ja, exakt.
Alfred – 35:24
– Det var precis det jag försökte säga nyss.
Anders – 35:26
– Ja, exakt. Mindre tydligt när du sa det, Alfred. Tydligare när Fabian sa det.
Alfred – 35:31
– Okej, då går jag vidare. Så dyr blir kärnkraften. Kinesisk självkörningsbluff och så mycket tull blir det på kinesiska elbilar. Och så ger Ford upp på elbilar helt och hållet, eller hur är det med det?
Anders – 35:42
– Ja, Ford drar i nödbromsen när det gäller deras elbilsatsning. De skickar ut ett pressmeddelande häromdagen. Har ni sett det?
Alfred – 35:53
– Nej, det hade jag missat. Vadå?
Anders – 35:54
– De skriver att elbilsmarknaden i USA inte alls befinner sig där de trodde den skulle vara när de storsatsade på elbilar. De hade räknat med att försäljningen skulle se helt annorlunda ut och därför kommer de med omedelbar verkan dra i nödbromsen och stoppa upp sina storslagna planer på elbil. Och istället kommer de satsa på hybrider och billiga förbränningsmotorbilar. Och det här gör de bums. En av de stora grejerna de hade planerat tidigare att satsa på är suvbilar, elsuvar i stora mängder. Men de skrotar hela sitt elsuvsprogram på stående fot och satsar på hybridbilar med bensinmotor. Det intressanta är att de har sin F-150 Lightning. Det är ett pickupland i USA.
Fabian – 36:46
– Ja, och den där bilarna verkar ju toppen. Det är många som tittar på den.
Alfred – 36:49
– Jag har provkört den. Den är ju asrolig att köra. Sen har den fått tuff konkurrens nu med både Silverado och Cybertruck.
Anders – 36:58
– USA är ju som ni vet ett pickupland. De älskar sina pickuper och Ford F-150 säljer jättebra där.
Fabian – 37:05
– Ja, det är en svinfin bil verkligen. Du hade provkört den Alfred va?
Alfred – 37:08
– Jag har provkört den absolut. Det var jätteroligt. Vi körde ju en gråimporterad Lightning som var taget till Sverige för att säljas här. Om man vill lyssna på den provkörningen kan man lyssna på ett avsnitt från 16 oktober 2022 som heter Först i Sverige vi provkör Ford F-150 Lightning. Så heter det.
Anders – 37:26
– Ja, de spår ju nu i alla fall Ford att hybridteknologin, alltså hybridbilar kommer vara framtiden och driva den här marknaden framåt under de kommande åren. Så de vill positionera sig inom hybrider och bli väldigt bra på det området. Hybrider har inte riktigt haft samma fart som det hade här. Vi håller på mycket med hybrider i Sverige innan elbilarna tog fart och i Europa överlag men de har inte riktigt haft den utvecklingen där utan de har kört på på bensin och gick direkt på el i hög grad. Så Ford säger att de kommer inte helt ge upp elbilar men de kommer göra det i väldigt mycket långsammare takt och fokus blir då hybrider, de här bensinbilarna. Nästa elbil från Ford som de ändå ska göra, det blir en elektrisk skåpbil som kommer 2026. Så att de ställer om. Vad säger ni om det? Tror ni det är bra?
Fabian – 38:16
– Men F-150 Lightning lägger de inte ner, den fortsätter de sälja förstås. Absolut.
Anders – 38:20
– Men vad tror du, är det en bra strategi?
Alfred – 38:21
– Det är lite förvånande, ni vet ju hur jag är, jag håller på att kolla på statistik och grejer. Man läser överallt att elbilsförsäljningen sjunker och att det är stopp och så vidare. Tesla har ett tufft år i Europa verkligen men elbilsförsäljningen totalt sett, den har platåat. Så det är ungefär snarlikt i år jämfört med förra året. I USA så går det ju framåt, där är det jättemånga fler tillverkare som kommer över, som växer i år. Tesla tappar marknadsandel men den totala marknaden växer. Så när de säger att elbilsförsäljningen inte alls är där de trodde att den skulle vara så tror jag mycket det handlar om att alla hade trott att det skulle bli en mycket snabbare ökning än vad det har blivit. Att alla är tagna lite på sängen över att det inte ökar snabbare. Det gör väl att de får skruva om till andra modeller och andra drivlinor. Jag tror att det är i Fords fall och Stellantis fall och många av de andra tillverkarna, de förlorar ju massa pengar på varje elbil de säljer. Om det då är priskrig så att de måste sänka priserna på elbilarna för att få ut dem, då förlorar de ännu mer pengar på det. Då tror jag att de inte vågar ta den ekonomiska risken.
Alfred – 39:34
– Därför vrider de om och försöker sälja fler billiga bilar men med positiva bruttomarginaler av konventionell typ eller hybridmodell.
Fabian – 39:41
– Det här är ju att kissa i byxan helt uppenbart. Men är det inte, det här är väl ganska exakt det som oraklet Alfred Ruth har sagt egentligen att de traditionella biltillverkarna kommer få det sjukt svettigt nu under lågkonjunkturen för de har inte fått upp några marginaler på sina elbilar.
Alfred – 40:01
– Ja men exakt, de lyckas ju hålla liv i sina kvartalsrapporter några år till på att vrida om till sånt som de kan sälja med lönsamhet men som alla vet egentligen kommer försvinna helt och hållet sen. Och tappar då ytterligare marknadsandelar på det som kommer bli stort sen. Vilket gör att de inte har economies of scale, alltså skalfördelarna när det väl tillväxttakten tar fart igen på elbilarna och priskriget är över. Och då kommer de att bli frånsprungna så det sjunger om det och de kommer svårt att kolla in på topp 10-listan.
Anders – 40:31
– De som har koll på Hans Rosling och hans kurvor, han gillar ju graferna, han dog ju för några år sedan, den här grafmannen. Men han menar att det finns inga raka grafer alls i världen utan alla är på olika sätt S-kurvor eller exponentiella. Men vi människor, vi tenderar att tänka i linjär, alltså i raka grafer. Så att vi tänker så här, men nu säljer man så här mycket elbilar och då så här många år så kommer det sälja så här många. Så att vi kommunicerar och tänker och planerar i raka grafer.
Alfred – 41:04
– Jag tycker det är intressant att du säger det Anders. Vi ska ju prata lite kärnkraft längre fram i programmet. Jag tänker, kan inte du hålla den tanken i huvudet?
Anders – 41:09
– Jo, absolut. Men poängen är bara att i slutändan så kommer det inte vara så. Det går inte att räkna elbilar i år på det sättet. Utan när väl explosionen sker så kommer det här gå vansinnigt fort. Det går ju redan vansinnigt fort. Vad är försäljningen, Alfred, du som har kollat på siffror? Hur stor andel av bilförsäljningen är elbilar nu i Sverige?
Alfred – 41:28
– I Sverige så ligger vi och stampar. Vi har ju platåat också så vi ligger på ungefär en tredjedel av, det är den största kategorin drivlinor som säljs. Det är större än diesel och bensin och så vidare. Men en tredjedel av dem är batterielektriska.
Fabian – 41:40
– Med tanke på att all bilförsäljning har gått ner, hur ser det ut med andelen, proportionen elektriskt?
Alfred – 41:48
– Nu verkar det faktiskt som att det har bottnat i Sverige. Volvo har prånglat ut jättemycket laddhybrider det här året. Volvo XC60 är uppe och konkurrerar med Tesla Model Y om att vara mest sålda bil i Sverige. Det verkar som att Model Y håller undan. Men det är verkligen så att Volvos försäljning har tagit fart. De säljer mycket elbilar och många fler elbilar än tidigare tack vare EX30 och andra lanseringar. Men de har också börjat sälja jättemycket mer laddhybrider än vad de gjorde innan. Jag tycker det är intressant. Jag hade inte förutspått att det var så det skulle bli, att vi skulle få den här platån. Men vi får komma ihåg att det sker mycket på grund av att bränslepriserna har kommit ner lite grann, räntorna har stigit rejält så att kapitalkostnaden på dyra bilar har stigit. Och så har vi tagit bort elbilsfunktionerna. Då har man tagit ett steg tillbaka och helt plötsligt står sig laddhybriden bättre när folk gör sin kalkyl.
Fabian – 42:40
– Det ironiska med allt detta är att jag tror att du har fått rätt. Oraklet i Fellingsbro har fått ytterligare ett rätt. Är det inte så att det är precis nu som elbilar börjar vara lika dyra som en traditionell bil i inköp? Det var väl ganska exakt 2024 om jag minns rätt, som vi har rapporterat tidigare om.
Alfred – 42:58
– Du smickrar mig. Jag vet inte om jag säger det. Det är tydligt att Tesla måste ha jätteoffensiva räntekampanjer nu där de i princip tar bort hela räntan för att slälla alla modeller som de tillverkar. Så det är uppenbart så att även Tesla är på en svår plats. Och då är de ändå några som har kommit så långt i att ha positiva marginaler på sina elbilar så att de kan göra det. Så det är inte konstigt att de andra har problem. Men lösningen som du säger, det är ju inte att börja sälja fler förbränningsmotorbilar istället. Utan det är att de har ännu mer bråttom att bli konkurrenskraftiga på elbilar.
Anders – 43:29
– Exakt. Och det händer ju rätt mycket. Jag tänker att vi i nästa eller nästnästa program ska prata mer om batterier. Toyota har aviserat, jag vet inte om ni har fått med er det, om de här solid-state-batterierna som de menar att de är väldigt nära nu att få ut i produktion.
Alfred – 43:44
– De brukar ju säga att de är väldigt nära vartannat år ungefär.
Anders – 43:46
– Nu säger de att de är väldigt nära.
Fabian – 43:49
– Som den här EU-regeln.
Anders – 43:50
– Jag tänker att vi ska prata lite batterier i ett kommande program här. Och det är på gång runt hörnet nu i flera olika bolag som har aviserat att de har fått ner priserna på batterier. Och det handlar mycket om dels stordriftsfördelar men också billigare tekniker.
Alfred – 44:08
– Och att råvarupriserna har gått ner jättemycket på grund av att det går åt mindre batterier för att det byggs färre elbilar än vad det hade föreställt sig.
Anders – 44:16
– Och sen kanske när kriget i Ukraina är slut så kanske Kina har grabbat åt sig en bit av Ryssland. Jag tror det är det de har i åtanke att få billiga råvaror därifrån.
Fabian – 44:28
– Okej, vi får se hur det går för Northvolt också. Det får vi följa upp. Om det kommer att behövas. Ja, det är värt att ta upp. Om det bara är statistik som lurar oss.
Alfred – 44:37
– Hörni, jag har gjort ett svep av något som jag kallar för state of självkörning på äkta svengelska.
Fabian – 44:44
– Det rullar ju inte av tungan måste jag säga. Du är en bra journalist men någon PR-man är du faktiskt inte här.
Alfred – 44:51
– Be remarkable. Man måste säga något som folk kommer ihåg. Ja, det är sant. Hörni, nu när sommaren har passerat så tycker jag det är dags att göra ett svep och kolla lite grann hur det har gått. För det har hänt rätt mycket på självkörningsfronten under sommaren på många fronter. Vi har ju länge talat jättemycket om Tesla och Waymo och Cruise som alla är amerikanska bolag och där man vet rätt mycket om hur det går. Men samtidigt har det också varit allmänt känt att det händer saker i Kina och där är det Apollo som ligger i spetsen som är ett Baidu-ägt företag som har verkat ligga långt framme på det här. En fråga vi till exempel har ställt oss, kommer ni ihåg den här cruise-kraschen som var upprinnelsen till att de fick lägga ner hela sin tjänst eller sluta ha publika tester på den överhuvudtaget?
Anders – 45:31
– Det var en cyklist som blev påkörd av en annan bil.
Alfred – 45:34
– Ja, jag minns inte om det var en cyklist eller en fåtungare. Men hon blev påkörd av en annan bil, studsade in under cruisebilen och cruisebilen fattade ett sånt dåligt beslut att den började köra när hon låg fastklämd under bilen.
Fabian – 45:44
– Ja, och jag har sett ganska roliga klipp med så här, This is the view from my apartment every morning och så är det liksom Waymo-bilar som kör på en parkering och skapar en egen intern traffic jam där de tutar på varandra. Det är så jävla komiskt.
Alfred – 46:00
– Ja, det är roligt när de håller på att ställa trafikkoner på motorhuven på cruisebilar också så de bara blir stående.
Anders – 46:05
– Det här är ganska roligt. Det här är sånt som är lite svårt att tänka sig för man hamnar i den situationen att någon ligger under bilen. De har inga kameror under bilen. En mänsklig förare skulle fatta att den här personen ska flyga här, den har nog landat i närheten av min bil. Men den bilen ser inte den här personen och då finns den inte.
Alfred – 46:26
– Under hela debattet var det en fråga man ställde sig. Det kom ut massa data ur cruise tack vare att de var tvungna att försvara sig och det visade sig att de hade extremt många mänskliga operatörer per fordon i drift. Så man bara så här, okej vänta nu, blir det så himla mycket effektivare om de måste ha en operatör per fordon hela tiden? Det har kommit lite bra data från. Waymo har faktiskt öppnat upp och varit lite transparenta. De har visat hur de gör, vad deras mänskliga operatörer gör. Det är inte som man skulle kunna föreställa sig, att det är ett gränssnitt för att fjärrstyra bilarna. Utan det är människorna som hjälper Waymo-fordonen när de behöver hjälp av en människa. Det är lite som ett captcha-test, att den visar en bild för människan. Är det en rimlig slutsats att jag ska köra runt den här trafikstockningen? Eller borde jag låta bli? Så det är som att människan får en flervalsfråga på vad den rimliga slutsatsen utifrån situationen är. Och sen så löser bilen det själv. Så det får man säga, det är liksom en ganska.
Alfred – 47:25
– Om det är så människorna är inblandade så fattar man att de är rätt nära totalsjälvkörning. Och Waymo har vidare utannonserat att de har öppnat upp hela tjänsten så man behöver inte ens vara på väntelista längre. Utan vem som helst kan installera appen och beställa en Waymo-bil i San Francisco nu. Och de är uppe i 100 000 körningar i veckan nu med helt självkörande fordon. Så de börjar nå någon form av skala också.
Fabian – 47:46
– Är det Google som äger Alphabet?
Alfred – 47:49
– Ja, det är från början ett Google-företag och sen så är det ju allt mer självständigt och det finns andra investerare i det också nu.
Anders – 47:54
– Men de finns också i New York, inte bara i San Francisco?
Alfred – 47:59
– Framförallt i Kalifornien. Så framförallt San Francisco och Los Angeles. De började faktiskt i Phoenix, Arizona där det är supersoligt hela tiden och aldrig dåligt väder, vilket är bra. Men det är framförallt i Kalifornien de kör. Jag är osäker men jag tror inte de kör i New York ännu.
Anders – 48:16
– Jag tror att de gör det faktiskt.
Alfred – 48:18
– Det är ändå en imponerande skala att ha 100 000 turer i veckan. Det visar att det här inte bara är pilottester längre utan det funkar på riktigt. Man kan åka med de här bilarna och många gör det. Baidu eller Apollo i Kina, de är inte alls lika transparenta med vilken form av mänsklig inblandning de har. Men det som har hänt är att det har läckt ut ett videoklipp från deras kontor hur de här centralerna där deras operatörer jobbar ser ut. Och där ser det ut som arkadspel. Där sitter det verkligen människor och kör bilarna. Och eftersom Baidu inte har någon transparens så är det svårt att veta i hur stor utsträckning de gör det. Är det hela tiden eller är det bara när någon har problem?
Anders – 48:57
– Eller låga löner. Sitter de i sådana? På Finlandsfärjan så är det sådana där man sitter i en Ferrari.
Alfred – 49:10
– Det är som en omvälvande skärm runt om så att de har vy åt flera håll när de kör och så har de liksom ratt.
Fabian – 49:18
– Förlåt en dum fråga men är det här elbilar? Allihopa?
Alfred – 49:21
– Det vet jag faktiskt inte. Det har jag bara tagit för Waymo.
Fabian – 49:23
– Nej, jag är inte säker på att det är det. Några av dem ser väldigt mycket bensiniga ut.
Alfred – 49:28
– Waymo är ju bara elbilar numera. De körde ju Chrysler, Pacifica och sånt i tidigare generationer. Men alla som är i trafik nu är deras generation 5 av hårdvaran som är Jaguar I-Paces som de är monterade på. Men det Waymo också har lanserat nu är att de precis har utannonserat sin nästa generations hårdvarusvit som då är generation 6. Där de har fått ner kostnaden jättemycket på sensor-sviten och istället ska börja skruva fast dem på Seeker-suvar. Så det är Jilu-bilar som kommer att vara Waymo-bilar i framtiden. De har nu kommit ner i så få sensorer som 16 kameror, 4 lighters, 6 stycken radar och 6 mikrofoner som de lustigt nog kallar för External Audio Receivers, vilket förkortas EARS. De tycker om EARS.
Fabian – 50:12
– Jaha, okej. För att man ska kunna skrika på den?
Alfred – 50:15
– Ja, man ska kunna höra tutningar och annat som är relevant för att förstå hur man ska reagera i en situation. Hon ligger under!
Fabian – 50:24
– Aj! Så det blir lätt att stanna en cab i framtiden. Akta stuv! Du bara säger aj, stuv! Så stannar bilen. Akta trappa! Okej, nu förstår jag.
Alfred – 50:37
– Men jag har en bild åt er där också hur de här Seeker-bilarna kommer att se ut. Och Waymo, även den sjätte generationen, det är ju stora bulkiga sensorer som sticker ut i alla hörnen och liksom en grej på taket. Och de preciserar inte hur mycket deras sensorsvit kostar nu, men när de ska stoppa en bil i trafik så måste de köpa en bil från Seeker. Man får anta att de har förhandlat till sig en bra rabatt och sen så ska de då producera den här sensorsviten och eftermontera den på bilen för att få en bil i trafik. Så man fattar ju att det är dyrare för dem att få en bil i trafik än vad det är för Tesla som säljer sina bilar med vinst till kunder.
Fabian – 51:11
– Samtidigt är det inte helt omöjligt. Man smäcker på dem där. Det är inte så krångligt ändå. Du ska ändå reppa bilen och skriva Waymo på dem och annat.
Anders – 51:19
– Men jänkarna har ju 100% strafftullar numera på kinesiska bilar. Varför blir det smart?
Alfred – 51:24
– Ja, det har jag inte ens tänkt på. Hur gör de då? Jag vet inte om Seeker har börjat bygga bilar i South Carolina kanske. Det är många som gör det. I alla fall, det för en ju onekligen till så här, hur går det för Tesla då? Och Tesla har rullat ut version 12.5 av sin FSD-mjukvara, full-throught driving som det står för. Nu kallas det ju FSD-supervised. Det blir väl då övervakad självkörning om man får översätta det till svenska, vilket kan tänkas vara någon form av motsägelse. Men förarna är alltså fortfarande ansvariga för allt. Det är precis som tidigare. Det är level 2. Man måste sitta där och vara beredd på att ingripa. Men det börjar ändå hända grejer nu. 12.5 är betydligt mjukare än vad den har varit tidigare. Kollar man på hur det går för folk på YouTube som kör med den här mjukvaran nu, så i synnerhet i Kalifornien så verkar den klara de flesta körningar från random.a till.b. Det klarar den liksom. Sen är det många av de som släpper sina YouTube-klipp, de har ju valt rutter där det finns extra svåra problem, för att det är det som blir intressant med YouTube-klipp.
Alfred – 52:22
– Där är det ju naturligtvis att den fortfarande klarar inte allt, det är inte färdigt, det är inte nära att vara helt självkörande. Men det känns ändå, tycker jag, som att Tesla har inlett den här March of Nines som man brukar prata om i all tillförlitlighet. När man klarar 90% av alla körningar måste man börja försöka klara 99%. När man klarar 99% så är det 99,9% man siktar på. Det går inte att nå 100%. Inte ens människor är 100%.
Fabian – 52:42
– Jag tror inte att Teslas stora fördel är hårdvaran, att de har så mycket bilar ute. Alla som äger en Tesla kommer inte vilja ha en självkörande bil eller hyra ut den som självkörande taxi. Jag tror att deras absolut stora fördel är all data de har samlat in under alla år. Men det är inte omöjligt för en aktör som Google att komma ikapp där heller.
Alfred – 53:04
– Nu kör de 100 000 körningar i veckan, så Waymo börjar ackumulera mycket data också. För nu börjar de ha en affärsmodell som gör att de, eftersom det inte finns någon annan konkurrens annat än mänskliga taxibilar, så kan de ta så mycket betalt för de här Waymo-turerna att det fortfarande relativt snabbt går att skriva av bilens kostnad. Vilket gör att man börjar få ekonomi i att ackumulera data, vilket är det som behövs för att träna AI. Så det är frågan hur snabbt det ska gå. Om man tänker hur det kommer vara när det redan finns en tjänst på marknaden som har något bra ekonomi och bra skala, då blir det väldigt svårt att följa efter. Därför att innan man kan få några intäkter alls så måste man ta hela bilens kostnad och inte få någonting alls. Så jag tycker att det börjar bli tydligt att det är nog Waymo och kanske Tesla som kommer att vinna det här. Waymo har ju definitivt redan vunnit först till marknaden, men att få självkörning i bilar som privatkonsumenter kan köpa, där är det ju liksom, det ser bra ut tycker jag för Tesla. Det ska bli väldigt intressant.
Alfred – 54:00
– Debatten just nu är att allt fler börjar släppa att det här med kamera-approachen var fel, utan det som är debatten nu snarare från de som verkligen inte tror på Tesla, det är så här, de kommer aldrig klara av det för bilar med hårdvara 3.
Anders – 54:14
– De är ju de flesta bilarna nu.
Alfred – 54:15
– Därför att när de rullade ut 12.5 som är det här stora lyftet, då gjorde de det först till hårdvara 4-bilar därför att de var tvungna att öka antalet parametrar i de neurala näten så att det neurala nätet blev alldeles för stort för att klara av att köras på hårdvara 3. Och sen så har de ett annat.
Anders – 54:31
– De har ett chip som sitter i alla bilarna som ska processa det här.
Fabian – 54:36
– De har två chip faktiskt som ska processa samma sak och så jämför den datan där så att det inte ska vara att den räknar fel.
Anders – 54:42
– Och där hårdvara version 3, den kom, vad kan det ha varit, 2019 eller något sådant?
Alfred – 54:47
– Ja, någonting så.
Anders – 54:48
– Så det de upptäcker nu då är att den är för gammal och för dålig.
Alfred – 54:52
– Man kan säga att förutom att det är chippet så är det också vilka kameror de har. Hårdvara 4 har faktiskt högre upplösning på sina kameror, men än så länge så är all träningsdata från kamerorna i hårdvara 3 och de har ju fått ut 12.5 nu även på hårdvara 3 genom att man kan sänka prestandakraven som ett neuralt nät behöver ganska mycket genom att optimera det. Så det börjar vara så att det går snabbare att köra emulerat på hårdvara 4 än vad det går att köra på hårdvara 3 direkt.
Fabian – 55:16
– Det man kan konstatera är att det är ganska lätt att smäcka på de här sensorerna efteråt, men en tillverkare som kommer få det att se snyggare ut, det är ju Tesla eftersom det kommer vara integrerat på ett annat sätt i bilens befintliga design. Och även om man kanske måste byta ut en dator eller till och med delar av kamerorna för att få det att funka så kommer slutinstallationen bli mycket snyggare, vilket nog är helt nödvändigt för att kunna nå privatkonsumenter. Ingen jävel vill ju åka omkring med de här bulkiga sensorerna på sin bil, det ser ju helt B ut. Man kan ju stå ut med dem om man bara ska ta en taxi.
Alfred – 55:46
– Man tänker på gamla bluetooth headset och vilken loserstämpel det var att ha bluetoothsnäcka i örat ett tag. Nu springer alla omkring med airpods, så det går ändå att flytta vad vi står ut med.
Fabian – 55:58
– Ja verkligen, det är ju helt socialt accepterat nu med de här cigarrstumparna i öronen.
Anders – 56:02
– Hur funkar Teslas bilar när regnet piskar hårt framifrån och från sidan? Man har ju fortfarande inte heller kört de här bilarna, jag har sett det i någon snökaos.
Alfred – 56:15
– Snökaos, jag har sett en del provkörningar av tidigare versioner från i vintras, där de kör uppe i Michigan i snö. Dirty Tesla brukar lägga ut sådana grejer. De funkar förvånansvärt bra i mörker och regn. Det kommer upp ett meddelande om att it may be degraded, som de kallar det. Men det funkar ändå. En av grejerna som Waymo pratar om kring den nya sensorstiten som de släpper, det är just att en av ambitionerna med den nya sensorstiten är att den ska funka i fler variationer av väder än tidigare. Det är ett av problemen som Waymo håller på att jobba med, att kunna köra jämnt och inte bara när det är soligt och solen lyser. Men för oss i Europa då, när ska vi få smaka på det här? För än så länge är det här bara i USA och de i Kina får åka med bilar som styrs av någon som sitter och spelar bilspel, som vi har hört. Vi rapporterade under våren om de här nya självkörningsreglerna som kommer ur UNECE, som är de som har hand om regelverket som täcker våra marknader.
Fabian – 57:13
– Under FN, om vi förstod saken rätt?
Alfred – 57:14
– Ja, det är en del av FN, eller Europeiska ekonomiska kommissionen, eller vad det kallas. Spelar inte så stor roll. Skitsamma, UNECE i alla fall. De håller på att ta fram, i regelverket, en ny typ av definition av förarstanssystem som kallas för DCAS. Det är under det regelverket som paket som Teslas FSD-paket kommer att falla in under. Den första versionen av det här, det rapporterade vi om i våras, det antogs då, men det saknades väldigt viktiga centrala delar av det systemet som handlade just om system initiated maneuvers, alltså manöver som bilen fattar beslut om själv, vilket ju är helt centralt i ett sådant system som Teslas.
Fabian – 57:52
– Vi oroade oss för rondeller, hur det skulle gå.
Alfred – 57:55
– Ja, om jag minns rätt. Att Tesla FSD klarar rondeller vid det här laget, det är väldigt.
Fabian – 58:00
– Nej, nej, hur det ska gå om det är så att systemet måste fråga vid varenda minsta lilla manöver, hur ska du kunna, det blir ju mer, vi tänkte oss i en rondell, om jag minns rätt.
Alfred – 58:09
– Man kan ju inte godkänna saker.
Fabian – 58:11
– Nej, vill du åka in i rondellen? Ja. Vill du byta fil i rondellen? Ja. Vill du gå ur rondellen? Ja.
Anders – 58:17
– Nej, det är ju helt ohöjt. Men det är inte så de har tänkt sig heller.
Alfred – 58:20
– Tesla gick ju mycket riktigt ut efter att vi hade spelat in det programmet och sa att vi kommer inte kunna släppa FSD med det här. Men nu är det i alla fall på gång att i. Det finns en undergrupp till UNECE som är de som bestämmer de här DCAS-reglerna och de har sitt nästa möte i slutet på september. Och inför det mötet nu så finns det ett nytt utkast på det här DCAS-regelverket. Och där är det nu äntligen populerat. Man kan säga att den första versionen, då fanns det paragrafer som tänkte här ska vi reglera hur system initiated maneuvers ska funka, men det var bara tomt. Det var bara plate holders för saker som skulle komma sen. Och nu finns det text på de klädhulorna. Det finns flera versioner av texten på många fronter, så det går inte att veta vad de kommer bestämma ännu, men det går ändå att läsa utkastet och de börjar närma sig slutpunkten på det här. Och med lite tur så kan det vara så att i september kommer de att fatta beslut om det. Det verkar rimligt för det finns många som trycker på dem för att de ska bli klara.
Alfred – 59:11
– Och gör de det, då är det sen i november som nästa UNECE-möte där de kan anta det som undergruppen har kommit fram till. Vilket i så fall skulle öppna för att biltillverkarna kan börja få sina fordon typkortkända enligt det regelverket och att vi kan börja se det på marknaden under nästa år helt enkelt. Så det händer ändå saker och det verkar allt mer rimligt att vi kommer få se det här på europeiska fordon under 2025 tycker jag. Det är spännande. En enda sak, vi får återkomma till vad det där regelverket kommer innebära i detalj just eftersom det är olika saker, men en sak som är tydligt i regelverket, det är att en förutsättning för att man ska kunna ha DCAS, det är att man kan övervaka förarens uppmärksamhet. Visuellt. Så att man kan se ifall föraren bryr sig om det här. Jag har två FSD-bilar. Den ena med en kupékamera och den andra utan. Vår äldsta bil är såld utan kupékamera. Och vad det verkar så kommer det bli helt omöjligt för de gamla klassiska Teslorna som saknar kupékamera. De kommer nog inte kunna få FSD i Europa tror jag.
Anders – 1:00:12
– Vad innebär det för dig då som har köpt det där?
Alfred – 1:00:14
– Ja, vad innebär det? Är det dags för mig att ringa Tesla och säga att de får ge mig en ny bil?
Fabian – 1:00:18
– De kanske sätter en kupékamera. Jag har ju en ganska ny Model 3. Jag har ingen kupékamera.
Anders – 1:00:25
– Jo, det har du visst.
Fabian – 1:00:26
– Där sätter jag kvitton. Det fungerar jättebra att köra ändå.
Anders – 1:00:32
– Då kommer du nog inte få full självkörning.
Fabian – 1:00:36
– De kommer nog att komma på det snart att om du blockerar den kameran så kommer du inte kunna slå på autopilot. Men än så länge så har de ju inte gjort det. Den blir ju väldigt aggressiv på att man inte får titta någon annanstans.
Alfred – 1:00:47
– Du får inte pilla på kaffemaskinen. Säg som det är.
Fabian – 1:00:50
– Det är helt uteslutet. En förare utan kaffe är faktiskt också farlig.
Anders – 1:00:55
– Spännande Alfred.
Alfred – 1:00:57
– Kanske självkörning i Europa 2025 helt enkelt. Det är vad jag håller tummar för.
Anders – 1:01:00
– Spännande. Och då har EU nu kommit med mer information om de här strafftullarna som ni rapporterar om.
Fabian – 1:01:08
– Just det, i våras.
Anders – 1:01:09
– Precis, eller före sommaren. Det kom ganska snabbt på att EU skulle implementera ganska höga strafftullar på kinabilar. Alfred, kan du dra en recap på varför de gör det här?
Alfred – 1:01:21
– De har fått för sig, med ganska gott fog tror jag, att Kina ger väldigt mycket statsstöd för att prångla ut så mycket elbilar som möjligt till ett billigt pris. Och att de helt enkelt gör det i avsikt att tränga undan annan konkurrens, lite som har skett med solceller bland annat tidigare. Och bilindustrin i Europa ligger EU varmt om hjärtat, så de försöker skydda europeisk tillverkning mot den prisdumpnings-strategin helt enkelt. Och då ska det in strafftullar på kinesiska elbilar.
Anders – 1:01:48
– Och då försöker man lista ut hur mycket statsstöd har respektive biltillverkare fått och så vill man då kompensera de som har fått mycket för höga tullar.
Fabian – 1:01:55
– Kan vi inte bara backa bandet en sekund och konstatera hur den här smala podden, det här smala elbilsintresset som vi hade, plötsligt nu är storpolitik, världspolitik och handelskrig. Det är så himla udda hur det här nördiga lilla obskyra intresset vi hade när vi startade har blivit så här stort nu.
Anders – 1:02:18
– Anledningen till att vi startade podden var mycket för att vi såg att det här är nästa stora grej. Så det var inte slump att vi. Nej. Men i alla fall, det har varit sedan tidigare 10% tull på utländska bilar. Det är inte bara Kina-bilar, utan alla bilar som importeras till Europa har det varit 10% tull på. Men här vill man lägga på ytterligare tullar från EU, upp till 48% tull aviserar att man ska lägga på kinesiska bilar olika nivåer. Under sommaren har det hänt lite grann i det vi rapporterade innan, bland annat så fick vi veta precis efter programmet vi spelade in att Tesla faktiskt skulle få tullar och jag tror det var 20 komma någonting.
Fabian – 1:02:57
– De som gjorde det i Kina då antar jag?
Anders – 1:02:59
– Kina, precis. Kina-Tesla. Vad var det, 20,8 eller någon sån här procent, ganska höga tullar utöver de 10%. Men nu då så har det kommit nya bud, det håller på att snurra hela tiden.
Alfred – 1:03:11
– Alla får ju lite lägre strafftullar än tidigare, men det är olika hur mycket de har sänkt.
Anders – 1:03:16
– Ja, och Tesla då landar på 9% utöver de 10%, så det blir 19%.
Fabian – 1:03:23
– Andransvärdet ökar på min Tesla.
Anders – 1:03:25
– Ja, rätt mycket, men det är bara på Model 3. För att Model Y är ju producerad i Tyskland eller Berlin, så de är lugna. De värsta, de som har råkat värst ut, de faktiskt sänkte även de allra värsta, de här 48% åkte ner till 46 komma någonting procent.
Alfred – 1:03:40
– Och då är det totalt vi pratar om, inklusive de här 10% ordinarie tullarna som blir 46,3% för de som är värst ute.
Anders – 1:03:48
– Ja, och det var ju de som inte ville samarbeta med EU-utredarna, för de åkte på de värsta. Men man vet ju inte, de som inte ville medverka, de kanske borde ha det.
Fabian – 1:04:00
– Men fasen, okej. Så det här blir av nu då?
Anders – 1:04:04
– Ja, det sa de ju att det skulle bli, men det har hänt lite där också, Alfred.
Alfred – 1:04:09
– Ja, men exakt. De införde det här 4 juli, precis som vi rapporterade i våras. Och då lät det som att det skulle tas ut från och med 4 juli. Även om när kommissionen inför tullar på det här sättet, så är det ett temporärt beslut som sen ska förankras tillsammans med medlemsländerna och röstas igenom på allvar. Och det som är så klart nu då, det är att de kommer inte göra det, utan det verkar vara i slutet på oktober som det här kommer införas på riktigt. Och det blir inga retroaktiva tullar, det vill säga det blir inga tullar i perioden mellan 4 -7 och det här datumet i oktober där de förväntar sig att rösta igenom det helt och hållet. Men det är ju SAIC då, eller som vi känner till som MG i Sverige, som är de som råkar värst ut, som får alltså totalt 46,3% i tull.
Anders – 1:04:51
– Och det är för att de inte har samarbetat med EU-utredarna.
Alfred – 1:04:53
– De har inte samarbetat och det är nog också för att det som går att få utröna utifrån det är att SAIC är också den tillverkaren som har mest kinesiskt statsstöd. BUD till exempel står mycket mer på privata ben i Kina, Nio också liksom. Medan SAIC har mest stöd från staten. Och kollar man runt om i Europa, Italien, Spanien, Tyskland, MG säljer mycket bilar, de är betydligt större än Tesla på de marknaderna.
Fabian – 1:05:20
– De säljer sjukt mycket bilar och de är ju väldigt prisvärda.
Alfred – 1:05:22
– Ja men exakt. Jag börjar tro att det är Stellantis som ligger bakom det här. För de har ju varit vana att lobba mot elbilar och utnyttja politik för protektionism tidigare. Tyskarna är inte alls lika intresserade av det här.
Fabian – 1:05:35
– Stellantis är Italienarna va?
Alfred – 1:05:36
– Stellantis är gamla Fiat-koncernen. Tyskarna vill sälja mycket bilar i Kina så de vill inte ha någon handelskrig. Men Stellantis säljer inga bilar i Kina.
Anders – 1:05:45
– Jag tror att de allra flesta europeiska biltillverkarna står bakom det här. För det har varit så prioriterat, det har gått så fort och EU har satsat så hårt på detta. Jag tror att det är alla utom de Kina-bilarna som har pushat på.
Alfred – 1:06:00
– Faktum är att det är från Tyskland som det har kommit mest motstånd mot det här. Just för att de är rädda för handelskrig. För de exporterar mycket till Kina. Så det är inte alls säkert att tyska biltillverkarna, att Volkswagen-gruppen till exempel, är lika med på det här.
Anders – 1:06:10
– Ja, men du vet, man kan göra någonting med ena handen och någonting annat med den andra. Eller hur? Alltså mot kineserna så vill man ju nog absolut få det att framstå som att de är motståndare till det här. Men i slutna rum i EU så kan man samtidigt pusha på det.
Fabian – 1:06:24
– Okej killar, är det här bra eller dåligt?
Anders – 1:06:27
– Ja, men bra fråga. För europeisk biltillverkning så är det nog nödvändigt faktiskt att vi får lite skydd om det här. Vi har ju faktiskt facit för vad som hände med vår fina solcellsproduktion i Europa när kineserna drog in med statssubventionerade billiga solpaneler. Hela marknaden kollapsar. Det finns ingen solcellsproduktion.
Fabian – 1:06:47
– Men det var ju ändå skillnad för att vi hade ju inte så mycket solcellsproduktion.
Anders – 1:06:52
– Vi hade produktion men den dog när kineserna kom med subventionerade solpaneler. Det går liksom inte att konkurrera med någon.
Fabian – 1:06:58
– Nej men statsbidrag eller någonting.
Anders – 1:06:59
– Ja, de bara kommer in med alla. För de kan ju subventionera ner elbilarna så mycket så hela konkurrensen dör och sen så höjer de priserna när alla konkurrenserna är borta.
Fabian – 1:07:07
– Men effekterna blir ju ännu större då eftersom här är det jobb som redan finns som kommer ryka och sådär då?
Alfred – 1:07:12
– Kortsiktigt så är det ju dåligt för oss konsumenter. Vi får lite dyra elbilar. Det är ju oundvikligen så. Men jag är nog med er båda på att långsiktigt så är det här bra och nödvändigt. Det jag tror händer tack vare det här är att det blir europeisk tillverkning av kinesiska elbilar. De expanderar hit och har tillverkning här.
Fabian – 1:07:29
– Kineserna kanske lugnar sig lite grann med sina statsbidrag. Att de kanske ändå får en näsbränna här.
Anders – 1:07:35
– Ja, kanske det. Hur gick det förresten för Volvo här? Det är ju lite intressant ändå. Geely är ju Volvos ägarkoncern som också deläger Polestar.
Alfred – 1:07:45
– Ja, man hade ju kunnat hoppas att de skulle få en större sänkning som Tesla fick till exempel här när de nya nivåerna kom. Men det blev inte någon större förändring. Så de ligger kvar på 29,3% tull kommer det bli på kinesiska Volvo och Polestar-bilar. Om de är tillverkade i Kina. Vilket ju framförallt Polestar. Det är mycket. Alla är. Och det har ju fått de här tillverkarna att skynda sig att presentera att de ska tillverka bilarna på annat håll än Kina för att komma undan där.
Anders – 1:08:14
– Och vi har ju produktion både i Göteborg och i Belgien, i Gent.
Fabian – 1:08:22
– Klara Polestar det här. De krisar ju så mycket nu ändå.
Anders – 1:08:25
– Ja, det är vettig fasen.
Alfred – 1:08:27
– Hörni, nu har jag en present till dig Anders. För under slutet på sommaren så kom ju även då regeringens kärnkraftsutredning. Har ni lagt märke till det?
Fabian – 1:08:37
– Ja, det har vi verkligen gjort. Och den är ju så himla klurigt utformad det där. Så jag vet inte vad jag ska göra mer det här. Men jag har misstänkt att du är väl påläst också Alfred.
Alfred – 1:08:48
– Vi kan lyssna lite hur det lät när den kom.
Anders – 1:08:53
– Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft. Utredning visar hur det ska finansieras. Försvarsvekot med nyheter, ekonomi, kultur och sport. Jag heter Elisabeth Lidén. Och först i Ekots ska det handla om kärnkraft. För nu under eftermiddagen presenterade regeringens utredare ett förslag på hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras. För en liten stund sedan pratade jag med Ekots klimatreporter Mona Hamraeus som berättade om utredningen. Ja, det handlar ju om att regeringen vill att ny kärnkraft ska byggas. Man ser ett behov av det. Men de bolag som skulle kunna vara aktuella har tvekat. Man har sett att det är för stora ekonomiska risker. Och nu föreslår då den här utredningen att staten ska erbjuda väldigt förmånliga lån till de bolag som kan tänka sig att bygga ny kärnkraft. Och de här lånen ska då kunna stå för 75 procent av kostnaden för bygget. Och det här handlar om så stora belopp så att staten måste i så fall låna upp pengar. Och man säger att statsskulden kan komma att öka med mellan 300 och 450 miljarder kronor beroende lite på var kostnaden för bygget faktiskt landar.
Anders – 1:10:06
– Och sen så ska staten också ge en prisgaranti till de här kärnkraftsbyggarna på 80 öre per kilowattimme. Det vill säga det ska säkerställas att de här bolagen som bygger kärnkraft också kan tjäna pengar på elen i ett senare skede. Även om elpriset skulle bli lägre så ska staten då gå in och betala mellanskillnaden. Sammantaget är det ju oerhört mycket pengar det handlar om, flera hundra miljarder. Men regeringen vill att det ska bli ny kärnkraft men bolagen tycker att det är dyrt mycket för att man har sett att kostnaderna i andra europeiska länder har skenat iväg när kärnkraft ska byggas.
Fabian – 1:10:48
– Apropå statsstöd.
Alfred – 1:10:49
– Ja Anders, du är ju ändå liksom, jag har försökt hålla mig lite neutral i mitten. Fabian har kanske mer varit mot ny kärnkraft. Du är nog ändå poddens kärnkraftskramare. Hur känns det nu när regeringen har blivit konkret här?
Anders – 1:11:05
– Jag tycker det är jättebra. Det är väl kul att de är konkreta. Vad är problemet?
Fabian – 1:11:10
– Det finns ganska många stjärnor i kanterna på det här erbjudandet. Frågan är om de kommer få några entreprenörer att hoppa i taket på detta.
Anders – 1:11:19
– Inte entreprenörer kanske som satsar på det här utan det är de stora bolagen.
Fabian – 1:11:22
– Det finns ju väldigt få som gör kärnkraft. Det är ett så pass litet fält så det finns typ 20 aktörer eller något sånt där i hela världen som sysslar med att göra kärnkraftverk. Det är därför riskerna blir så stora för att det görs så få.
Anders – 1:11:38
– De här nya SMR som det pratas en del om.
Fabian – 1:11:42
– Men det här är inte SMR riktigt va?
Anders – 1:11:43
– Jo det är nog det man tittar på.
Alfred – 1:11:45
– De talar om kärnkraft. Det ska bli motsvarande fyra nya fullstora reaktorer. Men det får vara SMR också så det måste inte vara fyra fullstora.
Fabian – 1:11:53
– Det tror jag nog mer på i så fall.
Anders – 1:11:55
– SMR är mycket snack det också. Idén med de här små modulära reaktorerna är att teorin är att du ska kunna bygga dem på löpande band. Så bygger de i en fabrik och så kör de i container.
Fabian – 1:12:06
– Så kan du också iterera dem ungefär som ett serverracket. Du kan bara ställa massvis på samma site. Det är ju löftet.
Anders – 1:12:12
– Men det är så få sådana som byggs så du får inte riktigt löpande band tekniken. Men generellt för att svara på din fråga Alfred. Vi har ju haft kärnkraft i Sverige sedan 60-talet.
Fabian – 1:12:24
– Ja det kan ha varit 60-talet.
Anders – 1:12:25
– Och det har tjänat oss väldigt väl och de har genererat väldigt stora volymer av väldigt billig el för oss. Så att sett i retrospect så har det varit fantastiskt bra för oss att bygga kärnkraften. Det kan väl ingen säga någonting emot?
Fabian – 1:12:38
– Förmodligen har du nog rätt där. Det tror jag nog. Men samtidigt så är vi inte i 60-talet nu Anders. Utan nu är vi i 2024. Och ganska många andra saker händer ju omkring oss nu. Apropå de här hockeystick-kurvorna som vi pratade om tidigare. Mycket av miljötekniken utvecklas ju snabbare och snabbare. Och batteriteknik och mycket annat. Frågan är om vi kommer behöva kärnkraften. Vi släpper in Alfred här så får vi se innan vi kommer i luven på varandra.
Alfred – 1:13:07
– Den här utredningen, jag tror den var 180 sidor lång eller någonting. Så jag har inte läst hela. Men jag har skrapat på ytan och läst valda delar. Och för tydlighets skull, min ingång i det här, jag har ingenting emot om det ska bli ny kärnkraft. Jag tycker det är viktigare att vi får den nya elproduktion som behövs för att vi ska kunna klara av omställningen. Och det är viktigt att vi kommer överens om det så vi kan ge industrin tydliga förväntningar på vilken energi som kommer finnas tillgänglig när. Jag tror att det kommer bli mycket dyrare med kärnkraft än utan kärnkraft. Men det är viktigare att komma överens och bara genomföra något än att fastna i det här. Ändå så blir det som att när jag börjar läsa den här utredningen så tänker jag bara, oj jäklar, är det så mycket dyrare det blir?
Fabian – 1:13:48
– Ja, exakt. För det här är det argumentet jag har också. Jag är inte jätteförtjust i strålning och radioaktivt avfall. Men jag tänker att det kan vi nog ändå hantera. Det är ju kostnaden i det stora argumentet.
Alfred – 1:14:00
– Mycket av rädslorna tycker jag också. Jag håller med om att de är överdrivna. Det går att bygga säker kärnkraft och så vidare. Men det som utredningen landar i är att de här reaktorerna, om man bygger fyra nya fullstora reaktorer så kommer de att kosta motsvarande ungefär 100 miljarder kronor styck, tycker de är rimligt. För att det ska gå att genomföra så måste staten garantera lån på 75 procent av byggkostnaden. Så det blir 75 miljarder per reaktor. Eller totalt 300 miljarder, är det vad utredningen talar om, är en rimlig prislapp på vad staten kommer att behöva låna ut. De lånen ska inte bara vara fördelaktiga, att man får statens kreditkostnad. Så det är inget påslag, utan vad det kostar för staten att låna, det blir räntan. Man ska dessutom inte behöva betala någon ränta förrän de är i produktion, det vill säga förrän de är driftsatta. Under tiden så ska all ränta som ackumuleras, som är jättelåg förvisso, men den ska läggas på toppen av lånet. Så lånet växer också under hela byggtiden.
Fabian – 1:14:56
– Så ju längre man bygger får man ändå betala igen det för senare då?
Alfred – 1:14:58
– Ja, exakt. Och så ska staten garantera elpriset på 80 öre per kilowattimme. Så om elpriserna blir lägre än så, då kommer vi att få betala det till kärnkraftsbolagen för elen de producerar. Och det ska tas ut genom en ny elskatt. Och den bör ju rimligtvis bli konsumtionsbaserad. Man kan nästan se det som att det blir ett påslag på kilowattimmepriset när vi köper el.
Fabian – 1:15:19
– Det är ganska klurigt det här faktiskt.
Alfred – 1:15:22
– Ja, och det är ganska intressant om man tänker att den nya kärnkraften stod för 100% av hela elsystemet och så var elpriset lägre än 80 öre. Då skulle det ändå bli 80 öre i elpris för oss. För då skulle vi få betala mellanskillnaden i skatt på varenda kilowattimme som producerades.
Anders – 1:15:42
– Om du inte smäcker upp lite vindsnurra och lite solpaneler och så.
Alfred – 1:15:45
– Ja, men exakt. Nu kommer den nya kärnkraften inte vara hela elsystemet. Det kommer inte bli så på alla kilowattimmar utan det blir på en begränsad del. Hade det varit 50% av elsystemet och elpriset hade legat på 40 öre per kilowattimme. Då hade det varit för de kilowattimmar som kärnkraften står för så hade vi fått betala 40 öre extra i skatt. Men det var hälften av alla kilowattimmar som fanns då. Så då blir det 20 öre extra per kilowattimme när det slås ut på alla. Så då blir det 60 öre istället för 40 öre. Förstår ni?
Fabian – 1:16:11
– Det är många ören nu. Men det lustiga med det här är att vem fan vet vad elen kommer kosta om 20 år.
Anders – 1:16:18
– Det är därför de behöver garantera det.
Fabian – 1:16:20
– Min förhoppning är att någon har indexerat det här priset så att det inte är beroende av inflation.
Alfred – 1:16:26
– Det kommer indexeras. Det är nuvarande prisnivåer och sen kommer det inflationsuppräknas.
Anders – 1:16:32
– Men det måste ju bli något sånt här om man vill att privata bolag ska bygga kärnkraft. Alternativet är ju att staten gör allting själva.
Fabian – 1:16:42
– Vänta bara. Det finns mer stjärnor i kanten här.
Anders – 1:16:45
– Jo det är klart det är stjärnor i kanten. Det är ju samma som all annan vital infrastruktur. Järnväg kostar jättemycket. Vägar kostar jättemycket. Broar kostar jättemycket. Det är klart att elproduktion är helt centralt för landet och att det fungerar. Då är alternativet att antingen ta skattepetalarna helt och hållet och bygga det här själva. Eller så försöker man få privata bolag att vilja göra det.
Fabian – 1:17:08
– Vi har ju Vattenfall. Vi har ett helt statligt energibolag. De skulle kunna bygga det här. Men jag tror att det är mycket nuon.
Alfred – 1:17:15
– Nej men Ringhals är ju Vattenfall.
Fabian – 1:17:20
– Jo men om staten skulle vilja att vi bygger kärnkraft för att vi blandar in marknaden överhuvudtaget. De hade kunnat låta Vattenfall göra det bara.
Alfred – 1:17:28
– När jag först hörde nyheten trodde jag att det var den här prisgarantin som var det man skulle studsa till på mest. Men när jag räknade vidare på det så bara nej men det är nog rätt okej ändå. För om man börjar kolla på hur stor del av det totala elsystemet som det här blir. Nu pratar de ju om fyra reaktorer. Om man räknar ut vad det blir. Det ska bli mellan 4 000 och 6 000 megawatt i effekt. Vilket om man översätter det till terawattimmar. Alltså hur mycket energi de producerar per år. Så blir det ungefär 50 terawattimmar. Vi vet eftersom vi har pratat om det här många gånger förut att vi tror att det totala elsystemet kommer att vara ungefär på 300 terawattimmar. När det är klart. Från dagens knappt 150. Så det gör att de här nya reaktorerna är på ungefär 15% av elsystemet. Under förutsättning att det här bara blir de fyra reaktorerna. Ska det bli ännu fler reaktorer så kan det bli en större andel. Men det gör att om vi tar det där exemplet med 40 öre per kilowattimme. Då blir det ungefär 6 öre i påslag.
Alfred – 1:18:23
– Det kanske är okej. Den delen kanske går att leva med. Förutsatt att det inte blir en större del av elsystemet som får den där prissäkringsgarantin.
Fabian – 1:18:30
– Men du Alfred, vad händer om elpriset blir lägre än 80 öre?
Alfred – 1:18:36
– Då blir det en större effekt. Om det blir lägre än 80 öre då händer det här som jag pratar om nu.
Fabian – 1:18:43
– Förlåt?
Alfred – 1:18:44
– Om det blir lägre än 80 öre då ska vi få pengar av kärnkraftsbolagen. Så det är schysst i utredningen. Om det blir dyrare elpriser då kommer vi att få betalt. Då får vi en statlig inkomst på den här utjämningsmekanismen istället. Men å andra sidan så vet vi att hela den gröna omställningen är rätt illa ute om vi får högre elpriser än så. Vi måste nog försöka få till att vi kan behålla de låga elpriser som vi har haft hittills. Om det ska bli realistiskt med allt grönt stål och så vidare. Vi bör ju sikta på att bygga så mycket ny kraft att vi kan ligga på nivåer under 80 öre per kilowattimme. För att andra kalkyler ska gå ihop tror jag. Men jag tänker ändå att man kanske kan leva med den här prissäkringsmekanismen. När vi pratar om de här örena så kan man tänka att ska man bygga ny sol och vind idag, vilket sker på helt kommersiella grunder, då är det helt rimligt att tänka på att det kommer att kosta ungefär 20-30 öre per kilowattimme el från dem. Det är tydligt att det finns en spricka här emellan hur mycket vi måste garantera för att det ska gå ihop med kärnkraft. Men å andra sidan är det en stor fråga.
Alfred – 1:19:48
– Klarar vi av hur intermittent kraftproduktionen från sol och vind är? Vi behöver ha den.
Anders – 1:19:55
– Vi behöver ha kärnkraft och vattenkraft. Vi behöver ha allt. Det är inte bara elbilar. Det är ellastbilar och det är hybridstål.
Fabian – 1:20:05
– Varför kunde man inte ha utformat det här teknikneutralt? Vi hade kanske kunnat få med energilager och mycket annat i den här ekvationen. Varför är beställningen bara på kärnkraft? Det tycker jag är lite synd.
Alfred – 1:20:17
– Det är tydligt att de har gett ett direktiv till utredningen. De ska titta på hur vi ska kunna bygga kärnkraft. De har bestämt sig för att det är det de vill att vi ska bygga.
Anders – 1:20:26
– Det var ju delen av valrörelsen. Jo men det är det jag tycker är tråkigt.
Fabian – 1:20:29
– Ser jag chockad ut? Ja det gjorde du faktiskt. Det är synd tycker jag. Det hade varit mycket bättre att hålla sig teknikneutral i frågan.
Alfred – 1:20:38
– Oavsett så kan man konstatera att utredningen kollar på att göra 15% av det totala energisystemet. Det vill säga ungefär en tredjedel av allt som ska tillkomma. Så även med regeringens plan så är det två tredjedelar av lösningen som ska komma från just sol och vind. Så hela det här systemet med solkraft och vindkraft och energilager kommer behöva komma till oavsett om vi bygger det här. Det kommer behövas mindre energilager om det finns så här mycket kärnkraft i systemet än vad det skulle behövas om det är helt utan. Det var därför jag tog upp det här med att extrapolera linjära kurvor och så vidare. För det handlar ju mycket om vad tror vi att priset på energilager är när de här kärnkraftsreaktorerna kommer i drift. Och om man extrapolerar av dagens prisnivå så verkar det helt orimligt. Och regeringens företrädare när de pratar om det här, de säger ju så här, det finns inget sådant energisystem i världen som kan göra det här på den här skalan med bara sol och vind och så vidare. Och den andra sidan, ganska ofta uppbackad av energiexperter, säger att det håller på att bli supermycket billigare med energilager.
Alfred – 1:21:32
– Så det kommer att vara helt realistiskt inom den här tioårshorisonten. Och där är det ju ingen som vet, utan där måste man bestämma sig för vad man tror. Det vi vet nu av utredningen i alla fall, det är hur dyrt det blir. Och när man skrapar på den här utredningen, då tycker jag att det som man verkligen ska kolla närmare på, det är hur stora lånen blir för Sverige.
Fabian – 1:21:49
– Ja, precis. Hur blir det med lånen?
Alfred – 1:21:50
– För lånen var värre än vad jag hade räknat med när jag började kolla på dem, jämfört med den här prissäkringsmekanismen.
Anders – 1:21:56
– Lånen, det är ju garantier vi ställer ut. Det är ju inte sagt nödvändigtvis att det måste bli de färdiga lånens storlek.
Fabian – 1:22:02
– Väldigt sällan saken som man bygger blir billigare.
Anders – 1:22:04
– Ja, men det finns massa andra synergier här. Om man bygger SMR och uppdaterar våra kärnkraftverk så vi kan placera SMR där. När du väl har tagit den initiala investeringen, då är det billigare att sätta upp fler och fler SMR och bygga ut kärnkraftverk. Det är dyrast. Första gången vi gör en SMR så är det dyrt, men när vi gör tio stycken så är det billigare. Så när det här väl är gjort så kommer vi kunna få lägre kostnader.
Fabian – 1:22:31
– Jag tror inte att det är SMR som beställaren ser framför sig här.
Anders – 1:22:33
– Jo, jag tror faktiskt det är det. Jag har pratat ganska mycket under sommaren här med folk i kärnkraftskretsar. Jag vet att de håller på just nu, Ringhals Vattenfall, och köper upp mark runt Ringhals kärnkraftverk. Så det är verkligen på gång nu. Det har varit mycket diskussioner. Man exproprierar mark, man tar helt enkelt mark från folk som bor där.
Alfred – 1:22:55
– Det finns några stackare som inte vill sälja.
Fabian – 1:22:57
– Jag undrar om någon kommer vilja haka på detta. För det finns faktiskt en till stjärna i kanten som du inte har med din lilla utläggare. Det finns en sak till. Efter ett visst antal år, jag minns inte exakt hur många år, så kommer man göra en extern värdering av vad bolaget är värt. Såg du det också Alfred?
Alfred – 1:23:18
– Absolut.
Fabian – 1:23:18
– Om det är värt för mycket, det här är Lex, den här Arlanda-lingan som går här till Stockholm, där det köptes upp av något kinesiskt bolag som sen bara tjänar storkoan. Om bolaget är för mycket värt, då kommer de få betala mer ränta på lånet.
Alfred – 1:23:36
– Tanken är, det finns ett tariff efter driftsättning och så vidare, hur lånekostnaderna ska höjas så att bolagen kommer vilja lägga om det till privata lån så att man ska komma ur det igen. Men jag är mycket mer rädd för risken att vi tar 75% av risken under byggnationen. Vad händer om det blir försenat och fördyrat? Då är det faktiskt så att utredningen har svaret på det. De tycker inte att vi ska begränsa oss till 75% utan de tycker att vi ska ta ett riksdagsbeslut på att ge mandat så att vi kan belåna upp till 100% fördyring. Så det är inte 300 miljarder som är gränsen på hur storkostnaderna blir för skattebetalarna utan det är 600 miljarder som är gränsen på hur mycket vi ska behöva täcka upp här.
Fabian – 1:24:17
– Jag vill minnas att Öresundsbron kostar 100 miljarder.
Anders – 1:24:20
– Men det är ju för att du kan inte hamna i ett läge där kärnkraftverket står nästan färdigt och sen så tar pengarna slut och ingen kan betala.
Fabian – 1:24:28
– Nej men om du kommunicerar nu att badrummet ska kosta en miljon, då kommer det kosta en miljon.
Anders – 1:24:33
– Men det här är ju lån. Bolagen vill ju inte ha lån i onödan, men det är klart det är billiga lån och sådär.
Alfred – 1:24:40
– Men gratis tills det är klart.
Anders – 1:24:42
– Men vi har haft kärnkraft i 50 år. Det har varit billigt, effektivt, massor av el. De har ju nått sin tekniska livslängd och så vidare. Men det är så många som tror att det här blir kaos och katastrof och i framtiden blir det alldeles för dyrt. Jo men vi har ju en historik av kärnkraft där vi kan visa att det här har varit väldigt prisvärt. Väldigt prisvärt.
Fabian – 1:25:08
– Ja men det är inte så att använda historien som exempel här. Så här dyrt som det kommer bli och så ställa det mot en hockeystickkurva av andra alternativ. Som vi inte riktigt vet. Det här är klassiker. Tror du inte att vi gör detta nu? Att vi satsar precis i fel tid på en utdöende teknik. Är inte det en ganska stor risk att vi gör det?
Anders – 1:25:28
– Absolut inte.
Fabian – 1:25:28
– Tänk liksom. Vad är det det här ska kosta nu då? 300 miljoner kanske. Miljarder.
Anders – 1:25:34
– Miljarder.
Fabian – 1:25:35
– Ja precis.
Anders – 1:25:36
– 4 miljarder. Vad var det hon sa?
Alfred – 1:25:39
– 40 000?
Anders – 1:25:40
– 40 miljoner.
Fabian – 1:25:41
– Tänk på alla barnen. Tänk på barnen Anders. De kanske inte får någon mat i skolan.
Alfred – 1:25:47
– Fabian sluta chansa för jag har kollat upp här. 600 miljarder är taket på hur mycket vi ska behöva låna ut.
Fabian – 1:25:53
– Det är väldigt mycket pengar.
Alfred – 1:25:54
– Det kan jämföras med att den totala statsskulden i Sverige just nu.
Anders – 1:25:57
– 400 miljarder, 1000 miljarder.
Alfred – 1:25:59
– 600 miljarder kan jämföras med att den totala statsskulden nu. När vi spelar in det här är drygt 1000 miljarder. Så det är över 50 procent som vi skulle höja statsskulden.
Anders – 1:26:11
– Lyssnarna är bortkollrade av alla de här siffrorna. Podd är ett dåligt format för siffror.
Fabian – 1:26:15
– Jag håller med. Det är mycket siffror.
Alfred – 1:26:17
– Men 600 miljarder ska vi låna till. Vi har redan lån på 1000 miljarder som kollektivet Sverige. Det är väl ändå ganska lätt att hålla koll på. Då har vi i alla fall hängslen och livrem. Då kan projekten bli dubbelt så dyra som vi trodde att de skulle bli. Det borde väl vara tillräckligt med hängslen och livrem. Då kan vi kolla, för utredningen har också gjort det, hur kärnkraftsbyggen har gått i andra länder. Då kan man kolla att Finland, Olki, Kuloto, 3, skulle kosta 3,2 miljarder euro. Landade på 11 miljarder. Men efter en rättstvist med byggföretaget så fick de ner det. De täckte upp det mesta så det blev bara 5,8 miljarder euro till slut. Det vill säga 180 procents fördyring. Så det är inom vår säkerhetsbuffert.
Anders – 1:26:59
– Men det här har jag pratat om innan, att kärnkraftskritikerna drar upp de här två projekten i världen som har blivit extremt mycket dyrare.
Alfred – 1:27:06
– Kan inte du dra fram exempel på saker som har gått bra?
Anders – 1:27:09
– Jo, men då får jag förbereda mig. Ja, men gör det. Sverige lyfts fram som kärnkraftsbyggare som har klarat sig väldigt bra. Svensk kärnkraft är ett exempel i världen över hur prisvärt vi har kunnat bygga kärnkraft historiskt.
Alfred – 1:27:23
– Det jag gör nu är att jag citerar en statlig utredning på frågan. De säger att vi har ingen erfarenhet, vi har ingen industri längre, så vi kommer behöva köpa det här utifrån av samma leverantörer som de andra köper ifrån. Så det kommer vara dyrt i början. Du säger att det är två exempel man lyfter fram. Det andra är säkert Storbritannien. Hinkley Point C. Den gick från 18 miljarder pund. Den är inte klar ännu. Den började byggas 2016 med målet att vara klar 2027. Det senaste nu är att den har gått från 18 miljarder pund till mellan 31 och 35 miljarder pund och ska bli klar 2031. Så det är 170-195 procent av ursprunglig budget och många år försenad. Och det är ändå de två bästa i den här utredningen. Det här är från utredningen jag har tagit det, där de lyser igenom allihopa. I USA, de senaste, där gick det från att det skulle börja byggas 2012 och 2013 och vara klart på fyra år. De blev klara efter elva år istället och kostade istället för 14,3 miljarder dollar så kostar de 35 miljarder dollar.
Alfred – 1:28:17
– Alltså 244 procent att tänknota. Då är vi bortom de här 600 miljarderna för oss om det blir så mycket dyrare. Frankrike, det är de värsta. De påbörjades 2007 och skulle vara klara 2012. Istället så blev det klart 2024. I år ska det kopplas in. Och det överskrider budget med 400 procent. Så det är exempel från västvärlden.
Fabian – 1:28:37
– Hoppas det klarar den franska värmen. För det har de haft problem med förut.
Anders – 1:28:40
– Det är spännande att se. Låt mig gräva ner mig.
Alfred – 1:28:43
– Det jag är rädd för är att vi lånar 600 miljarder och sen står vi med halvfärdiga kärnkraftverk. För vad gör vi då?
Fabian – 1:28:51
– Och för sent.
Anders – 1:28:53
– Jag har inte läst in mig på det här. Det är svårt att bemöta de här grejerna utan att få det på volleyn. Det är svårt att bemöta de här grejerna utan att få det på volleyn. Well, well. Generellt sett så, tittar man historiskt så har vi varit duktiga på kärnkraft. Det är ju inte det längre.
Fabian – 1:29:09
– Det tycker jag är så himla tråkigt att vi har tappat den bollen helt.
Anders – 1:29:14
– Javisst, absolut.
Fabian – 1:29:15
– Vi hade ett litet kärnkraftverk i centrala Stockholm här på KTH. Bland de första reaktorerna.
Anders – 1:29:21
– Det byggde mycket, absolut. Det finns kompetens kvar i Sverige även om vi har tappat mycket.
Alfred – 1:29:28
– Jag tycker att högerns bästa argument som de har rätt i är att det är synd att vi avvecklade de där reaktorerna.
Fabian – 1:29:35
– Ja, verkligen. Så är det faktiskt.
Anders – 1:29:38
– Men det är också så här att om man. Vi kunde ha dragit igång det här för 10-15 år sedan. Då hade vi haft den här kärnkraften nu. Det kommer alltid finnas en punkt.
Fabian – 1:29:48
– Det kanske var rätt då, men nu är det inte säkert att det är rätt. Vi har pratat om det här med järnväg också, att satsa på järnväg nu.
Anders – 1:29:55
– Jo, men det är för att det är en utdöendeteknik. Det här är ändå så här. Grunden i kärnkraft.
Fabian – 1:29:59
– Tror du inte att det är en utdöendeteknik?
Anders – 1:30:00
– Grunden i kärnkraft är att vi kan koka vatten med extremt mycket vatten, extremt billigt.
Fabian – 1:30:06
– Är det modern teknik?
Anders – 1:30:08
– All kraftproduktion är att koka vatten i stort sett.
Fabian – 1:30:13
– Min poäng är att andra tekniker kommer ta vid kärnkraft, inte allena rådande i alla tider. Skulle inte vi kunna följa upp Alfred Fusion? För nu händer en del ändå kring fusionsforskningen. Det är en del saker som händer.
Alfred – 1:30:29
– Men inte i tid för att lösa klimatproblemet. Det är väl det som är så här. Det jag är rädd för att vi får med det här, det är att vi får någonting som blir så mycket dyrare och också då så mycket försenat att det ändå inte löser klimatfrågan i tid. Så att hur vi än vrider och vänder oss, vi kan följa de där reaktorerna, men de är ju avvecklade nu. Så vi måste laga efter läge och göra det bästa härifrån. Och då måste vi chansa. Antingen så måste vi chansa på att de här kan bli klara i tid och åtminstone inte dyrare än så här. Då vet vi i alla fall. Och då kan de spela en roll i kombination med att det är två tredjedelar av problemet lösas av sol och vind och det blir lite mindre energilager. Det är ju liksom om man kokar ner, vad är det högern föreslår egentligen? Eller så är det man ska chansa på det vänstern, faktiskt med uppbackning av fler energiexperter än högern, säger. Och det är att energilager kommer bli så mycket billigare att det är helt rimligt att lösa det här med bara sol och vind, inte bara till två tredjedelar. Och det kan komma på plats mycket snabbare och billigare.
Alfred – 1:31:20
– Så det är de två man ska chansa mellan.
Fabian – 1:31:22
– Vet ni vad jag gillar med SMR? Det är att människan inte är gjord för stora projekt. Jag tycker så himla mycket bättre om att göra flera små projekt. Det vill säga sätta något serieproduktion och sen så ha rack med kärnkraft som finns på en och samma location. Det där börjar jag tro på. Men de här jätteprojekten, de kommer inte lyckas.
Anders – 1:31:45
– Jag håller med, det är därför det är så svårt att projektera. Även om vi har varit duktiga historiskt sett så är det svårt.
Fabian – 1:31:51
– SMR kommer du kunna räkna på med större noggrannhet tror jag.
Anders – 1:31:54
– Det här kan vi ta i ett annat program. Jag har pratat mycket om mjukvaruutveckling och varför det var så svårt att bygga stora mjukvaruapplikationer. Jag har gjort mycket föredrag om det. Där den stora revolutionen inom varför apparna i våra telefoner är så fantastiskt bra. Det handlar egentligen inte om att vi har blivit bättre utvecklare.
Fabian – 1:32:12
– Eller att hårdvaran är bättre heller särskilt mycket. Det är att vi människor är bättre på att samarbeta.
Anders – 1:32:16
– Precis. Vi bryter ner det till väldigt små beståndsdelar som vi klarar att rappa våra huvuden runt. Medan förr i tiden så kom man med en pärm med beställning. Det här systemet vill vi bygga. Och beställningen var usel för det går inte att beställa ett så stort system. Leveransen var kass för det går inte att estimera ett så stort system. Alla var arga på varandra. Jag satt i möten med utvecklare, folk skrek. Bestäljarna skrek, utvecklarna skrek tillbaka. Alla var arga. Men nu är det väldigt harmoniskt.
Fabian – 1:32:47
– Man kanske har lite att lära sig av mjukvarubranschen i kärnkraftsbranschen. Jag tror att de här projekten är för stora. Generellt sett så har stora projekt en förmåga att misslyckas. När man bara ska byta ut. Jag vet att banken SCB gjorde ett sånt jätteprojekt. Att de skulle byta ut hela sitt stordatorsystem och allting. Och sen så plöjde de ner några miljarder där. Och sen så blev det ingenting av det. Det finns gott om sådana exempel. Ni kan ju titta på alla regionerna som byter nu alla sina system mot nya journalsystem. Där kan ni se vad det är på väg. Så att jag tror att det blir kärnkraft.
Alfred – 1:33:22
– Så slutsatsen är att vi ska bygga kärnkraft men vi ska ringa till Finland och fråga varför de inte använder SCRUM.
Fabian – 1:33:28
– Lite så. Och att SMR-erna kanske man ändå ska titta på en vända till tror jag.
Anders – 1:33:33
– Ja men det är det man satsar på. Jag tror att på Ringhals som ändå är Sveriges största kärnkraftverk. Där är det SMR man planerar för och förbereder. Och de är ju igång nu och förbereder för det.
Alfred – 1:33:46
– Jag tänker att vi ska börja avrunda det här. Men håller ni med mig om att slutsatsen här någonstans måste ändå bli att vi kommer att vara tvungna att fatta det här beslutet på för lite information. Vi kan inte veta om energilagringen är billigt nog. Och vi kan inte veta om kärnkraft blir klar i tid och kan hålla budget.
Fabian – 1:34:01
– Det är förmodligen lättare att räkna på SMR. Det måste ni nog hålla med om.
Anders – 1:34:07
– Problemet är att tekniken är lite i sin linda.
Fabian – 1:34:10
– Det är inte det de som bygger den säger.
Anders – 1:34:14
– Det är sin linda. Så är det. Men vi återkommer till kärnkraft längre fram.
Fabian – 1:34:20
– Ska vi säga att den som lever får se? Absolut.
Anders – 1:34:23
– Det var en rolig men animerad diskussion. Roligt att vi inte är överens.
Alfred – 1:34:27
– Det är bäst på det. Vill man stödja den här animerade diskussionen, då stödjer man podden på bästa sätt genom att prenumerera på oss. Vi finns tillgängliga på alla plattformar och i alla poddspelare. För 29 kronor i månaden får man podden helt utan reklam, tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016 och så får man höra avsnitten lite tidigare. Så klicka direkt i Apple Podcast-appen eller sök upp Bilar med sladd plus på Spotify. Det är det många som har gjort under sommaren har jag märkt. Eller så kan du klicka på Acast-länken i avsnittsbeskrivningen om du använder någon annan poddspelare eller plattform.
Anders – 1:34:54
– Ja, och om ni vill skriva till oss som Simon Alling gjorde tidigare så gör ni det på info@bilarmedsladd.se eller så kan ni skicka individuella mejl till oss, Anders, Alfred eller Fabian@bilarmedsladd.se. Om ni gillar kärnkraftsdiskussioner så kan ni skicka till Anders@bilarmedsladd.se till exempel.
Alfred – 1:35:10
– Ge honom argument, det kan han behöva.
Anders – 1:35:13
– Precis, ladda upp. Jag behöver argumenthjälp.
Fabian – 1:35:15
– Och förstås, helst innan man blir sjuk så hör man av sig till Hälsa hemma som finns i Göteborg, Stockholm och i Malmö, Lund. Det är den smarta vårdcentralen som man når via vår Hälsa hemma-app och sen åker vi hem med elbilarna när det är dags att ta prover. Just nu har vi ett himla populärt TBE-vaccin-erbjudande. Så passa på att ta del av det, då kan man vaccinera två personer för jag tror att det är så lite som 399 kronor eller något i den stilen. Väldigt prisvärt, kolla där ute, det är billigare än allt annat.
Anders – 1:35:48
– Det är ju vi som gör den, du och jag och Fabian, hela vårdcentralen. Han följde med på törn också. Det är sjukt häftigt det här, bara ta 30 sekunder. Vi har tagit fram blodtrycksmätare som kopplas med bluetooth till telefonen.
Fabian – 1:36:01
– Egna blodtrycksmätare som kopplas till din telefon.
Anders – 1:36:03
– Precis, och så kan man ta blodtryck och så kan doktorn direkt se blodtryck i det som man har tagit.
Fabian – 1:36:09
– Jajamänsan, och så får du feedback direkt i appen. Vi är så stolta.
Anders – 1:36:13
– Våra patienter får låna dem helt gratis så länge de är listade. Man kan också köpa dem för 349 kronor. Skitbilligt, bluetooth, det är superhäftigt. Testa det.
Alfred – 1:36:22
– Hälsahemma.se Hörni, det är ju gubbar och äldre folk som behöver tänka på blodtryck. 40 år och uppåt som vi är, vi blir allt mer gubbar. Det är också därför man ska likea oss på Facebook, där gubbarna håller till. Så likea oss där och följ oss. Ni kan även hitta till vår vanliga hemsida på bilarmedsladd.se. Den får ni gärna sprida länkar till. Den är ny och fin och mycket lättare att hitta material på.
Fabian – 1:36:46
– Ja, faktiskt jättebra.
Anders – 1:36:47
– Har vi någon TikTok-sida, Alfred?
Alfred – 1:36:49
– Vi har inte det. Jag har gått viral på TikTok när jag blev intervjuad i en annan podd. Jag slog kraft i det där. Ja, man kan ha elbilar på TikTok. Då skenar det kanske.
Fabian – 1:36:58
– Då får vi se till att lösa det där till nästa avsnitt. För redigeringen står utmärkta Umami Produktion och ansvarig utgivare är du, Alfred. Alfred Rut. Med det så tänker jag att vi rullar ur den här säsongens första show.
Anders – 1:37:14
– Vilken rysare. Vilken racerstart.
Fabian – 1:37:17
– Jag känner mig laddad om ni ursäktar uttrycket.
Anders – 1:37:20
– Ja, och vi har väldigt mycket spännande ämnen. Även om det här var ett långt program så har vi hur mycket spännande som vi fick stryka. Så det kommer bli väldigt spännande höst. Det händer mycket i den här branschen.
Fabian – 1:37:30
– Det är en innehållstrik höst här.
Anders – 1:37:32
– Vad brukar vi säga när vi rullar ur programmen?
Alfred – 1:37:34
– Sladda lugnt.
Fabian – 1:37:34
– Och jag säger kör försiktigt.
Anders – 1:37:35
– Kör elektriskt. Kör elektriskt. Vi ses om två veckor.
Fabian – 1:37:39
– Hej då.