Ferrari-fansen rasar när italienarna äntligen visar sin första elbil. SpaceX är på väg mot börsen med värderingar i omloppsbana och planer på AI-datacenter i rymden. Är de på väg att tämja solen? Dessutom europeiska LFP-batterier och vi provkör BYD Atto 3 EVO.
Moppebilar, lackskador och elbilsmyter
Som vanligt börjar avsnittet med uppdateringar från hemmafronten. Anders kämpar vidare med sin moppebil – den här gången var det vindrutetorkarna. Fabian berättar om att sälja sin gamla Tesla via Carla och KVD, och hur en omlackering kom tillbaka och spökade i affären. Det blir också ett längre samtal om elbilsmyter: hur länge håller egentligen ett batteri? Anders 2016-årsmodell har fortfarande nästan avstannat i degradering efter tio år. Alfred reder ut varför det stämmer för de flesta – och lyfter en svårare fråga: vad händer med mjukvarustödet för äldre elbilar när tillverkarna försvinner? Vi pratar om vad som hänt för ägare till Fisker Ocean, där vi ju tidigare rapporterat om konkursen.
Ferrari Luce: ett designval som enar fansen – mot Ferrari!
Ferrari Luce är en femsitsig fyrdörras med fyra elmotorer, över tusen hästkrafter, 0–100 på 2,5 sekunder och 122 kWh batteri med upp till 350 kW laddning. Specifikationerna är det inget fel på. Problemet, menar fansen, är utsidan – fronten har mötts av allt från förvåning till ilska hos de mest trogna Tifosi. Designen är ett samarbete med firman Love From, ledd av Jonathan Ive, mannen bakom iPhone. Och det märks: bilen påminner faktiskt om konceptbilder som cirkulerat om Apples bortlagda bilprojekt Project Titan. Insidan är mer lyckad – ett gränssnitt som väcker habegär. Utsidan kanske växer på en vid fjärde eller femte anblicken.
SpaceX mot börsen – och mot solen
Alfred är aktieägare i SpaceX och berättar inifrån om vad som händer inför börsnoteringen. Starlink genererar redan dubbelt så stora intäkter som uppskjutningsverksamheten, Starship håller på att mogna som plattform och planerna på AI-datacenter i rymden börjar ta form. Alfred förklarar varför en solsynkron omloppsbana är idealisk – konstant solljus, naturlig kylning – och det leder in i en diskussion om Dyson-sfärer och mänsklighetens energibehov på civilisationsskala. Lyssna även tillbaka på vår djupdykning om SpaceX planer med Starship från 2023.
Europa försöker ta sig in i LFP-ligan
Kina kontrollerar över 99 procent av världens LFP-batteriproduktion. Europa försöker ta sig in: serbiska startupbolaget ElevenEs har byggt en liten fabrik för LFP-celler i blade-format, med stöd från Caterpillar Venture Capital. Strategin är medvetet liten skala för att undvika Northvolts öde. Ändå är fabriken en bråkdel av vad Northvolt 1 skulle ha producerat. Frågan är om det ens är möjligt att ta ikapp – och vem som kontrollerar batteriförsörjningen när det avgörs.
BYD Atto 3 EVO: ombyggd från grunden – och det märks
Anders och hans tioårige son Lukas har provkört BYD Atto 3 EVO. Bilen är ombyggd från grunden: 220 kW snabbladdning, 800-voltsarkitektur, 75 kWh batteri och 51 mils räckvidd. Lukas satte 4 av 5. Anders håller med – det är en komplett familjebil till ett pris som Volvo EX40 inte matchar ens i basutförande. Trots 27 procents importtull. Vad händer när bilen börjar tillverkas i Ungern och tullen försvinner?
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:14 – 07:30 Intro: Alfred avslöjar att han är aktieägare i SpaceX – full transparency inför ett späckat SpaceX-avsnitt.
- 07:30 – 17:30 Anders moppebil lever vidare. Fabian berättar om att sälja sin Tesla via Carla och KVD – och ett lackfel som spökade i affären.
- 18:07 – 25:35 Alfreds investering i Airforestry: drönare som gallrar skog elektriskt och autonomt.
- 25:41 – 37:23 Elbilsmyter: batterier håller längre än du tror – Anders 10 år gamla bil bevisar det. Mjukvarufrågan om äldre elbilar.
- 37:23 – 59:10 Ferrari Luce – första elbilen. Design av Jonathan Ive/Love From. Fansen rasar. Insidan är snygg, utsidan är kontroversiell.
- 59:10 – 1:07:01 Europeiska LFP-batterier: ElevenEs i Serbien, Caterpillar Venture Capital, och Northvolt-perspektivet.
- 1:07:01 – 1:35:04 SpaceX mot börsen: Starship generation tre, Starlink, AI-datacenter i solsynkron omloppsbana och Dyson-sfärer.
- 1:35:04 – 1:53:07 Provkörning: BYD Atto 3 EVO med Anders och sonen Lukas. Priskrig, Osborne-effekt och den europeiska bilindustrins utmaning.
- 1:53:07 – 1:55:58 Outro och avslutning.
Tack för att ni lyssnar. Kör försiktigt och sladda lugnt.
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:14
I veckans program rasar Ferrari-fansen när italienarna visar sin första elbil. Vi snackar SpaceX som är på väg mot börsen med värderingar i omloppsbana och planer på AI datacenter i rymden. Dessutom pratar vi europeiska LFP-batterier och så har vi provkört BYD Atto 3 Evo. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:49
Välkommen till Bilar med sladd, podcasten där vi pratar om elbilar och miljöpolitik blir det ibland. Nu känner jag att jag säljer det här väldigt dåligt. Hjälp mig.
Alfred – 1:00
Grön omställning, AI, lite allt. Spännande.
Fabian – 1:04
Självkörande bilar, SpaceX ska vi prata om idag. Rymden blir det idag.
Alfred – 1:08
Och försäkringsbolag och moppebilar. Och gyttjepölar.
Fabian – 1:14
Absolut. Det är mycket som avhandlas här. Ni som vet, ni vet. Varmt välkomna! Hörni, hur mår ni? Jag vet att Alfred, du sitter på nålar här för att prata om SpaceX.
Alfred – 1:26
Absolut. Och hur mår jag? Det kanske hörs att jag har haft en liten förkylning här sen senaste inspelningen.
Fabian – 1:33
Du har jätteskön radioröst, verkligen.
Alfred – 1:35
Okej, tack. Vad skönt att den har gått så långt, förkylningen. Så var det inte häromdagen, kan jag säga. Full disclosure. Det kommer lite disclosure här i inledningen, eftersom vi ska prata så mycket SpaceX sen. Men jag har ju faktiskt. haft turen att lyckas bli aktieägare i SpaceX. Redan? Hur? Oj! Jag har varit där faktiskt sedan 2022.
Anders – 1:57
Det har du berättat innan.
Alfred – 1:58
Det har jag berättat förut, men eftersom vi ska prata mycket SpaceX idag, jag är part i målet, jag är jävig och så vidare. Jag försöker att inte låta det påverka hur jag pratar om det.
Fabian – 2:07
Just det, för värderingen är ganska hög på det bolaget nu inför IPO:n, så de har ju satt sig på höga hästar och så.
Alfred – 2:12
Ja, exakt. Jag tänkte att jag skulle ge lite inifrån, för nu har jag varit på så här, Digitalt såklart, på distans. Men på möten inifrån, när det här ska börja, inför att det ska bli börsintroduktion, hur ska vi då som investerade i de här privata aktierna för länge sedan, hur ska vi få ta del av vinsten? Det kan ju vara lite sådär att folk inte riktigt har koll på hur det går till i sådana forum, tänkte jag, att det kan vara lite spännande att få en inblick. SpaceX har ju inte varit på börsen hittills, så det gör ju att man kan inte som vanlig dödlig köpa aktier i det bolaget, utan det är bara några få förunnade fonder och så vidare som investerar i det där. Hur har då jag lyckats ta mig in? Jo, då har jag investerat via ett SPV som det kallas.
Fabian – 2:57
– Ja, just det, ett sånt ja.
Alfred – 2:59
Ja, en Special Purpose Vehicles. Det är som ett litet bolag som bildas bara för att genomföra en investering. Det är ett SPV som har investerat i en fond som har investerat i en annan fond som har investerat i SpaceX. Som ni förstår så är det några mellanhänder på vägen innan man liksom.
Fabian – 3:14
ett aktieägar-inception här.
Alfred – 3:17
– Ja, verkligen. Och då nu när det ska bli börsintroduktion, då ska ju allt det där nystas upp. Och så ska man förstå utifrån att när börsintroduktionen blir och folk får tillgång till sina aktier, så är det speciella regler på hur snart efter att det har blivit börsintroduktion som sådana aktier får säljas, som inte får brytas mot. Och då måste man hålla tungan rätt i mun hur man ger alla de här investerarna tillgång till sina aktier, så att inte någon av dem antingen får tillgång till aktierna innan de får sälja dem, eller har fått tillgången och säljer för tidigt, för då blir det ju rättstvist och grejer. Massa saker man måste navigera.
Anders – 3:51
Men du har ju haft de här aktierna sedan tidigare eller har du haft det som en andel i en fond?
Alfred – 3:57
Jag äger ju en andel i ett amerikanskt företag som äger en andel i en fond som äger en andel i en fond. Det som jag har står det inte SpaceX på, utan då står det First Principles Group, den där gruppen som jag har investerat via. Det är ganska intressant. Det är intressant att vara på de där mötena när de håller på att berätta för varandra hur det ska distribueras, för då blir det just så att när den här fonden får tillgång till sina aktier, då ska de distribuera till första fonden, som är det som First Principles Group kontrollerar och sen ska de i sin tur lyckas distribuera de här aktierna till oss och vi är utspridda över hela världen. Då ska man lyckas hitta ett bra sätt att överföra det. Det är ju en sak att överföra pengar mellan banker på olika håll i världen, men att överföra ägandeskap i aktier utan att behöva sälja aktierna. Det är en helt annan typ av överföring. Då ska de hålla på och starta konton i amerikanska motsvarigheten till Avanza eller Nordnet eller något sådant, för att kunna sätta upp en depå där som vi ska kunna få tillgång till, så att vi ska kunna få våra aktier . Ja, ni fattar. Det är ett sådant himla härke.
Alfred – 5:01
Och så sitter alla och å ena sidan har en miljard följdfrågor på hur det där ska gå till. Å andra sidan är alla helt . Ni anar inte hur mycket de håller på att klappa varandra på ryggen nu, och bara firar, just för att det har blivit en sådan himla succé.
Fabian – 5:18
Ja, då måste jag ju ta på mig journalisthatten, som vanligtvis du har. Ja, vad skönt. Har det gått bra, eller? Och hur bra har det gått? Det tror jag alla undrar.
Alfred – 5:29
Ja, det verkar som att, för det första, det är ju inte offentligt ännu vad det blir för värdering i börsintroduktionen.
Fabian – 5:36
Nja, fast det sägs ju att den ska vara jättehög. och att SpaceX kommer att vara världens nionde mest värderade, högst värderade bolag.
Alfred – 5:45
Ja, men precis. När ni hör det här, så finns det ju en risk att ni till skillnad från oss då vet vad värderingen blir, eftersom det här kommer att bli offentligt, antagligen rätt snart. Men nu när vi spelar in det här i alla fall, så är det inte offentliggjort vad den faktiska värderingen vid introduktionen blir. Men det ryktas att det kommer vara någonstans mellan en biljon kronor då, eller en biljon dollar. Det som på engelska kallas för trillion, men som inte. ska förväxlas med en svensk triljon, utan en svensk biljon.
Anders – 6:13
Det går inte att förhålla sig till så mycket nollor ändå.
Alfred – 6:15
Nej, precis. Tusen miljarder. Eller tvåtusen miljarder.
Anders – 6:18
Hur mycket skulle dina aktier ha gått upp om det blir den värderingen?
Alfred – 6:23
Det verkar som att kursen har nånstans tiodubblats till femtondubblats.
Anders – 6:30
Vågar du säga hur mycket du köpte?
Alfred – 6:32
Det tycker inte jag är nåt som jag ska behöva berätta för alla.
Anders – 6:36
Jag är väldigt nyfiken.
Fabian – 6:38
Jag var i alla fall lite fin i kanten här. Man blir väldigt nyfiken. Vi tar det för en öl sen. Han är lite full sen.
Alfred – 6:44
Men till saken hör ju då att det som är det svåraste när jag ska försöka räkna ut hur det har gått med min investering, det är ju att räkna ut vad alla de här mellanhänderna på vägen ska ha betalt. För det är ju inte gratis kan jag säga. Utan det är höga transaktionskostnader.
Anders – 6:54
Men kan du säga i alla fall, var den signifikant? Alltså, är det pengar eller var det mer en symboliskt liten slant?
Alfred – 7:00
Nej, nej. Det är pengar. Det blir lite pengar.
Fabian – 7:04
Roligt. Det unnar vi dig faktiskt.
Alfred – 7:05
Det blev en bra investering. Jag lever ju på att investera, så då måste man investera tillräckligt för att det ska kunna bli någonting. Så det är väldigt spännande.
Fabian – 7:13
– Kul! Då gläds vi alla lyssnarna med Alfred.
Alfred – 7:16
Ja, och när jag sen pratar Space X, då ska vi inte prata om mina framgångar i investeringen. Men nu är det sagt. Nu är det sagt? Vad bra. Jag är aktieägare.
Fabian – 7:26
– Bra. Full transparens och så vidare.
Alfred – 7:28
Hur mår ni?
Anders – 7:30
Ja, toppen, skulle jag säga. För mig är det lite mer jordnära problem jag brottas med. Med den där moppebilen som ständigt återkommer.
Fabian – 7:39
Jaså den ja. Det var tyst om den ett tag.
Alfred – 7:42
Jag bara skojade i inledningen, men här kom han igen.
Fabian – 7:45
Jag tycker att det har gått tre avsnitt och vi inte har hört något. Det är helt otroligt faktiskt.
Anders – 7:49
Det är för att jag biter mig i tungan. Det är så mycket som händer med den där moppebilen hela tiden. Nu i höstas pajade moppebilens vindrutetorkarmotor. Det här är en kinesisk mopedbil, elektrisk mopedbil, från 2013. Importören gick i konkurs och så där. Så då hittade jag en skrotad moppebil i Södertälje. Så åkte jag dit och skulle köpa den här vindrutetorkarmotorn. Och då hade de skruvat ut fel del så jag fick ett jävla stag. Staget som flyttar vindrutetorkarna. Så jag blev lite grinig och åkte hem och slängde den i lådan.
Fabian – 8:23
Det där staget som att man ska veta vad det är.
Anders – 8:26
Det är ett stag som flyttar de där vindrutetorkarna. Det spelar inte så stor roll i alla fall. Slängde den i en låda och så satte jag mig sur nu förra helgen. Och så började jag. rengöra moppebils vindrutetorkarmotor och för att laga den själv. Då höll jag på hela helgen med att reparera den där jävla motorn.
Fabian – 8:42
Du har ju lagat hela motorn på bilen så att det är en liten vindrutetorkarmotor. Det borde inte vara några konstigheter för dig?
Anders – 8:48
Nej, det var inga konstigheter.
Alfred – 8:50
Det klarar du på en kafferast. Jag ser framför mig kugghjul i plast som bara har dragit av kuggarna.
Anders – 8:55
Nej, det var inte det. Det finns inte en broms i en vindrutetorkarmotor för att den ska stanna i nedläge. Så om den stannar mitt. i rutan när du stänger av torkarbladen så ska den gå tillbaka till första läget. Och den bromsen är en avancerad mekanism. Och det hade kommit fett på några olika banor och sådär. Så jag fick bara rengöra så funkar det sedan. Men i alla fall, när jag höll på att koppla ihop allt det här. Så du löste det då helt enkelt? Ja, självklart. Jag löser allt. Men när jag skulle koppla ihop allt det där.
Fabian – 9:21
Det är alltid en sak kvar i och för sig. Ja, precis. Jag menar, det sa han ödmjukt.
Anders – 9:26
Det som hände när jag satt ihop det här då, det var att då gick det där staget sönder. Ja, men där hade ju du ett reserv. Då hade jag ett reserv. En jävla tur att jag hade sparat på det där. Annars hade jag varit körd. Så det var ju egentligen tur att jag fick fel del.
Fabian – 9:43
Du kommer vara som min farfar, du vet, när han dog. Vi fick ägna en månad åt att röja på bra att ha-saker.
Anders – 9:52
Jag planerar inte att dö, kan jag säga.
Fabian – 9:54
Nej, men jag menar, det är ändå. Du kommer vara en sån fixargubbe när du är 80 bast, liksom. Kul! Jag tycker till min punkt då. Det är väl lika bra att vi spelar den här jingeln. Vi kör!
Alfred – 10:17
Ska det bli en sån nu?
Fabian – 10:19
Ja, det måste bli det. Nu blir det surgubbe Fabian här. Det var så länge sedan. Jag vill dela med mig av min försäljningsupplevelse av min gamla Tesla. Det här involverar flera aktörer, inklusive mig själv. Ska man sälja en elbil? Ja, vart vänder man sig då? Vi har haft ett samarbete med Blipp tidigare. Jag har sålt via Blipp. Det har funkat jättesmidigt och bra. Fått helt okej betalt för bilen också. nöjd, så jag vände mig till vännerna på Blipp igen. Vi är inte sponsrade just nu av dem. Men de har slutat att sälja elbilar på det sättet, utan de kan förmedla avtal, såvitt jag förstår. Men de säljer inte bilar längre, tyvärr. Så de vill gärna hjälpa till, men kunde inte göra det. Så då vänder man sig till, ja, vem då? Carla, som gör så mycket reklam.
Alfred – 11:07
Ja, men de har tagit in jättemycket pengar och världens stående bolag väl?
Fabian – 11:12
Ja, så de. De kom hit, det kom hem en liten gubbe och började titta på min bil. Han ägnade sig väl kanske åt en timme åt det. Det priset jag då hade fått redan innan, det var ju redan från början riktigt dåligt. Jag köpte den här bilen för nästan 850 000 en gång i tiden. Och tre år senare så pratar vi om att budet är typ 250 000-270 000. Det är det vi pratar om här. Den har gått ganska långt. Hur långt hade den gått? Den hade gått till över 10 000 mail. Så den hade gått ganska långt. Men den var i väldigt fint skick, får jag ändå säga. Jag har inga barn och så där. Den har stått i varmgarage.
Alfred – 11:53
Den är ju nylackad.
Fabian – 11:56
Ja, precis. Och har ju sån där transparent film, samma som du har på din bil.
Alfred – 12:01
Ja, men det betalar inte Carla.
Fabian – 12:02
Och det där med lackningen kommer vi till också. För den är absolut omlackad här och där. I alla fall, Carla tittade på den här bilen och drog. senast av ungefär 10 % ytterligare eller 15 % ytterligare på det priset. Och då ruttnade jag faktiskt. För att de hittade massa olika fel. Bland annat så hittade de att det var dåligt omlackerat på vänster sida. Och sen hittade de massa andra saker som inte jag kan se med blotta ögat. Och då tyckte jag, nej, vad är det här för fuffens? Du får gå hem igen. Du får inte min bil. Så den här bilen blev stående i nästan två månader innan till slut KVD lyckades sälja den. Till ett pris som var ungefär samma som Carla i slutändan. Men även de noterade någonting konstigt med lacken på vänster sida. Att den var dåligt omlackad. Så då hörde jag faktiskt av mig till verkstad i Högsbo. Som hade lackerat om min bil för två år tidigare.
Anders – 13:01
Var det efter den här cykelolyckan när du körde in i en cyklist?
Fabian – 13:04
Nej, det var efter att cyklisten körde in i mig, Anders. Väldigt viktigt. Då sa jag det, vad fan, de drar ju av 25 000 här på bilen för att ni har gjort en dålig omlackering. Då får jag tillbaka från dem att vi har ett år eller tusen mil, det som uppstår först, reklamation på vårt utförda arbete. Tyvärr har den tiden passerat.
Alfred – 13:25
Men kan du se det här som de tycker är dålig lack då?
Fabian – 13:28
Nej, jag kunde inte se det måste jag säga.
Alfred – 13:30
Så vad grundar de det på?
Fabian – 13:32
Både Carla och KVD såg detta.
Alfred – 13:35
Har de mätt tjockleken på lacken på något sätt?
Fabian – 13:37
Jag vet inte hur de gör.
Alfred – 13:39
Det finns något sätt att man kan mäta hur tjock lacken är. En del som är förståsigpåare brukar klaga på att Tesla har.
Anders – 13:47
Man kan hamna lite med en hammare.
Fabian – 13:50
Jag hamnade i alla fall i ett dilemma här. Här har Verkstad undermåligt lackerat om min bil. Och nu är den såld dessutom. Men jag var ju skyldig ett par tusen från en annan omlackering på den bilen innan jag sålde den till Verkstad. Så jag vägrade helt enkelt betala den fakturan. Och då blev det ett jävla liv kan jag tala om. Den skulle minsann betalas den fakturan. Och till slut så orkade jag inte längre. Så då gav jag med mig och betalade den fakturan. Men är inte det här jäkligt dåligt ändå?
Alfred – 14:21
Jo, men jag tror att du har lite svagt. Du var nog tvungen att ge dig. För jag tror du hade ett ganska svårt läge.
Fabian – 14:26
Det var det jag insåg också. För de måste ju kunnat se bilen. Jag fattar det. Och det var ju det de sa också. Men dåligt betyg till verkstaden då måste jag ju säga. Riktigt dåligt betyg. Att de utför arbete på det sättet. Och dessutom att deras standard är 1000 mil. Vad händer om man då upptäcker två eller tre år senare, när man ska sälja bilen, att det var ett dåligt lackjobb?
Anders – 14:49
Det här är ju särskilt svårt. Eftersom du inte ser det med blotta ögat. När du ser det ser det bra ut och så mäter man. Jag är lekman.
Fabian – 14:59
Vad vet jag?
Alfred – 15:00
Jag har ju varit supernöjd faktiskt. Jag har två gånger fått fixa plåtskador på Det har också varit på verkstad, men i Sätra, söder om Stockholm. Jag har varit jättenöjd med arbetena som de har gjort. Det har hållit tiden och så där. De har varit duktiga, men jag har inte provmätt lacken. Nej, exakt.
Fabian – 15:19
Du har kanske inte sålt bilen heller efteråt, så att någon har tittat på det.
Alfred – 15:22
Nej, men exakt. Den ena är ju såld nu. Det var ingen som tänkte på det, men den såldes ju privat. Han mätte ju inte lacken.
Fabian – 15:31
Nej, exakt. Det här tycker jag är lite lurigt, måste jag säga. Frågan är vad som hade hänt om man hade gått till ARN. Jag har ju faktiskt två oberoende andra som har sagt att det här är dåligt lackerat, trots allt. Men en god vän som heter Anders Willstedt gav mig ett gott råd en gång. Han sa, när du säljer en bil, glöm det och gå vidare.
Alfred – 15:56
Så jag tog det rådet och sprang. Kan det inte vara någon form av sensmoral här? För jag tänker att det är väl helt rimligt att det finns en bil. begränsning på ett år och tusen mil på det man kan se och så vidare. Men saker som är objektivt, som inte förändras, som uppenbarligen är någon form av. Typ dolda fel. Motsvarigheten till fabrikationsfel, den är för tunn. Det borde det inte finnas någon begränsning på. Det borde ju allmänna reklamationsnämnden hålla med om, ifall man skulle prata med dem. Det är ju bara gör om och gör rätt ifall det är så. Men det blir svagt om inte du vet hur det var de märkte att den var dåligt lackerad.
Fabian – 16:30
Japp. Jag ska säga att verkstad har fått möjligheten att uttala sig och valt att inte göra det inför show. De är fortfarande välkomna att höra av sig om de till exempel vill be om ursäkt för att jag ska bli på bättre humör och skicka dit bilen igen. Man undrar ju lite grann vad vad vad försäkringsbolagen säger om det här. Vet de om att min känsla ärligt talat är fan vad de lackar på. Det är rätt mycket dyra. Man kommer med en liten liten skada, så är det omlackering av hela bilen och så. Det ligger en hund begraven här, i alla fall i verkstad i Högsbo. När jag har varit där ett par gånger, som ni vet. De är väldigt snabba med att lacka om allting. Och det är klart, att man ska ha kund klagar man ju inte på det. Och frågan är om inte, ska inte Trygg-Hansa in där och titta lite grann? Vad är det som görs egentligen? Det hade jag gjort om jag vore Trygg-Hansa.
Alfred – 17:19
Ja, men tack för det. Det är nästan Sveriges Radio-anda här, att du har gett dem möjlighet. Om vi kör vidare på det, det finns ju andra skadeverkstäder också, som man säkert dessutom Jag kan vara besviken på dem också.
Fabian – 17:33
Jag har inte så bra koll på vad som finns där ute, som är godkänt för Teslarna. Så det var också anledningen till att jag betalade fakturan, för annars kommer jag inte vara välkommen tillbaka. Jag hade säkert kunnat hålla på den här fakturan, som var mindre än 25 000, men då hade jag inte varit välkommen tillbaka dit. Det vill jag ju inte heller.
Anders – 17:49
Men du med alla dina krockar, har inte du sålt flera olika verkstäder vid det här laget?
Fabian – 17:52
Nej, jag har inte det.
Alfred – 17:54
Du är i en väldig beroendeställning till den här skadeverkstaden nära dig, eftersom du vet hur ofta du kommer behöva den.
Fabian – 17:59
Japp, tips mottages gärna, lyssnare hör gärna av er. Och en lyssnare som har hört av sig, det är Martin.
Speaker – 18:07
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission. You got mail.
Alfred – 18:18
Ja, och för att köra vidare på inslagen väg, Alfred Ruts aktieägaruppdatering, så kommer här ett mejl från en lyssnare som skriver så här. Martin Trubäck skrev er alltså, hej och tack för en fantastisk podd. Det hade varit kul att höra dig nämna AirForestry igen någon gång. Det var ju riktigt häftigt att se videon där de plockade ett träd. Kommer ni ihåg AirForestry, grabbar?
Anders – 18:39
Mycket väl. En drönare som avverkar från himlen. De åker ner och lyfter upp träden.
Alfred – 18:44
Det är nog det av bolagen som jag är engagerad i, Som mest låter som science fiction. Hugga träd från luften.
Fabian – 18:51
Men det är ju inte liksom, avverka är kanske hårt sagt. Det är mer rensar, skogen, gallrar, typ va?
Alfred – 18:57
Ja, men jag har ju fått lära mig en del om skogsavverkning tack vare att jag har engagerat mig i det bolaget. Och man brukar ju, först så planterar man. Det är ju, våra träd, det som för en lekman kan se ut som en skog, det är ju egentligen en stor trädodling. Så är det. Och så planterar de jättemycket träd. så ska det gallras längs med vägen när man väljer vilka träd man behåller och låter växa till full storlek. Så det brukar vara i genomsnitt två gallringar som det ska gå igenom innan det är dags för slutavverkning.
Anders – 19:27
Men vänta, den gallringen där, är det då träd som de har planterat men där de ångrar sig eller att de inte bet ordentligt? Jag trodde att det bara var sånt där sly som kommer av misstag?
Alfred – 19:37
Nej, det är de planterande träden. Man väljer vilka man behåller och låter växa till full storlek och så ger man dem plats. Även det som man tar Vi i gallringen kan ju användas och säljas, även om inte det blir långa plankor och så vidare, men det är inte slyn som växer, utan det är granarna som är planterade, som man tar bort. Det är inte alla som tar sig perfekt och så vidare, så när man ska göra sån här gallring så börjar man med att flyga över skogen och så gör man en plan för vilka träd som ska behållas och vilka som ska tas bort, så att man ger maximalt utrymme och ljus till de som ska behållas och växa riktigt stora. Men det här är alltså ett bolag som vi har rapporterat om tidigare. Det finns i gamla avstånd. Man kan klicka via hemsidan, så kan vi länka till det gamla avsnittet för att hitta tillbaka till när det finns ett helt inslag om hur det är på gång. Det som har hänt nu, som vi kan höra lite här i bakgrunden, det är faktiskt att de har kommit så långt att den här drönaren flyger för fullt och nu då faktiskt gallrar, tar träd som alltså är flera år gamla och ganska stora, tar den från luften och flyger iväg med och lägger borta på hög.
Alfred – 20:43
Det var det Martin hade sett. Så det är en ganska cool uppdatering. Det bolaget är helt enkelt framme i att de nu går ut i pilotproduktion. Nu börjar de köra pilottesterna med alla de stora skogsbolagen i Sverige och börjar ha riktig omsättning från att de är ute och faktiskt gör gallring.
Fabian – 21:02
Pilotproduktion, lite roligt. Ja. Men det här är alltså drönare som de bygger från grunden själva?
Alfred – 21:08
Precis. Den har ungefär 6,5 meter i diameter, den här drönaren. Istället för att ha rotorerna helt horisontellt mot marken, som man ser på de flesta andra drönare, och vilket som är det mest energieffektiva om man bara ska flyga, så är alla rotorerna tiltade lite grann, så att de har en vinkel mot marken. Det gör att de tar spjärn mot varandra, så att de kan vara mycket stabilare över en trädtopp, även när det blåser. Och därmed ha mycket högre tolerans på vad det får vara för väder, när man ska .
Anders – 21:42
Är de elektriska eller bensindrivna?
Alfred – 21:44
De är elektriska. Det låter nästan som att det är en bensinmotor som brummar när man hör ljudet. Men det är rotorerna som är så stora som gör att det blir ett sånt där lågfrekvent surrande ljud.
Fabian – 21:52
Är det batterier på själva drönarna eller går det på sladd?
Alfred – 21:56
Nej, det är batterier på drönarna. Man har med sig batteripack ut till stationen. Man kan tänka att i änden på skogsvägen så har man en avstjälpningsplats där man ska landa, släppa träden man sätter. Och där finns det då. batteripack på trailer, så att man kan hålla så många maskiner.
Fabian – 22:15
Switcha dem då?
Alfred – 22:16
Nu ska de ut i pilotproduktion, som vi skrattade åt. Nu ska de hitta intrimningen och se till att det börjar funka i praktiken. Men som planen är, som Excelarken säger, hur det ska gå till, så ska det sitta operatörer bredvid varandra i en byggbarack eller på trailer vid avstjälpningsplatsen, så att de får en varm och fin ombonad arbetsmiljö med kaffeapparat och ha kollegor omkring sig istället för att vara långt ut i skogen, ensam i en skogsmaskin. Därifrån kan de övervaka när drönarna flyger. Drönarna flyger själva till trädet. Till skillnad från när jag gjorde reportage för några år sedan så tror jag att många av angöringarna runt träden kommer att bli helt automatiserade.
Fabian – 23:01
De flyger inte helt autonomt idag, utan man styr dem helt själva?
Alfred – 23:06
Nej, de flyger autonomt till trädet. Som jag sa, man gör en överflygning med en helt konventionell drönare, först för att filma marken och göra en plan för vilka träd som ska tas, och sen så har datorn räknat ut i förväg precis hur det här ska gå till, och vilket träd som ska tas i vilken ordning, och det operatörerna gör är att övervaka och vid behov hjälpa till och bekräfta att angöringen, alltså det här verktyget som ska kvista av trädet på vägen ner och sen såga av stammen längst nere vid marken, nyckeln för att det ska funka är ju att den verkligen får ett rent grepp. Förut så hade vi ingen ambitionsnivå om att det skulle bli helautomatiskt. Nu är det faktiskt en ambitionsnivå om att den ska försöka själv, som jag har förstått det. Och att människan behöver bekräfta att det har lyckats. Men det gör att ganska många av träden kan bli helt autonomt avverkade.
Fabian – 23:57
Spännande nya yrken som kommer också kring automatisering.
Anders – 24:00
Det kommer bli robotar som sköter det här såklart.
Alfred – 24:04
Det är ju ett inlärningsproblem. De kommer ju aldrig vara så dåliga som de är nu på att fixa det där automatiskt. Om det redan nu är lite automatiskt, då vet man ju vilken riktning det kommer gå.
Fabian – 24:15
Också intressant att det här blir en elektrifiering av bara farten här, eller hur?
Alfred – 24:21
Ja, det blir en elektrifiering av skogsbruket så man får bort de här maskinerna. Det är också ganska viktigt, en av de viktiga fördelarna här, att det går att köra oavsett vad det är för lutning på terrängen. Det går att köra oavsett hur blöt marken är, så man kan låsa upp. Annars är det ganska begränsat vilka tider på året det går att köra i skogen. Sen behöver man inte spara mark för att maskinerna ska kunna ta sig fram. Det gör att du kan ha mycket mer träd som du behåller i skogen. Eftersom du inte behöver skapa tillfartsvägar för de här stora maskinerna som är dimensionerade för att vara tillräckligt stora för att klara slutavverkningen när träden är fullstora. När du tråcklar dig fram i ungskogen med de där stora maskinerna, då skapar du egentligen stora trädlösa vägar genom skogen, som är helt i onödan. Som du kan slippa nu.
Fabian – 25:13
Shit, vad spännande! Vi är inte sponsrade av Airforestry.
Alfred – 25:17
Nej, men full disklaration. Vi gjorde ett reportage om det för några år sedan och så var det en lyssnare som hade snappat upp att den här videon finns nu och vi länkar till den på nätet, så kan man se när de flyger på riktigt nu. Om man tycker att det är spännande. Hur går det för de här bolagen helt enkelt? Det är häftigt.
Fabian – 25:35
Och från träd så tar vi oss till elbilsmyter.
Anders – 25:41
Hej! Svenska Dagbladet pratar om Northvolt i ett avsnitt av ledarredaktionen och det störde mig att en av gästerna uttryckte sig så här. Det jag tycker är den största nackdelen med elbilar är att man går ifrån att ha bilar som kanske håller. Jag har själv en bil som är 20 år gammal och jag vill ha gamla bilar som håller länge. Men om man går över på elbilar ja men då kommer det bli en bil så att de byts ut vart tredje år istället. Jag menar, vi får en utveckling av bilar som vi har idag. sådana här telefoner och sånt, att man måste hela tiden byta ut va? Tyvärr, skriver Simon, fick han stå oemotsagd. Och ni kanske får veva det där med att elbilar inte måste bytas var tredje år en gång till. Det verkar som att alla inte har fattat det. Kanske värt en gång till att trycka på varför bilar skiljer sig från telefoner i det avseendet.
Alfred – 26:32
Alltså det känns väl som att, vi har ju tänkt att sakta men säkert så kommer det här behovet av att hålla på att avlivas. elbilsmyter försvinna, men är det inte något av en renässans för elbilsmyter?
Fabian – 26:44
– Det är valet, tror jag. Det är riksdagsvalet.
Alfred – 26:47
– Det är en bra spaning att det är valet som gör det. Det känns som att det skulle vara kul att ta ett grepp på det. Jag har berättat det någon gång förut. Jag höll ju en föreläsning för STR, våra kompisar, och pratade om elbilsmyter, och jag tycker det är himla roligt att hålla sådana grejer, för många av de här elbilsmyterna de är ganska kul att ta . Jag tror också att det är bästa sättet att möta dem, att göra det med glädje. Inte ta så illa upp, utan mer bara så här, jaha, du har fattat det så. Och så kan man raljera lite grann över myten, för de är oftast ganska korkade. De har oftast någon form av, någonting i myten är sant, eller åtminstone plausibelt, för att det skulle kunna bli en bra myt.
Anders – 27:32
Någon gång brann ett elbilsbatteri.
Alfred – 27:34
Ja, exakt. Och det finns andra mackapärer, som definitivt inte håller längre än två-tre år, för att det är batterier i dem, för att man inte tempererar dem och för att man laddar dem till max hela tiden. Tänk telefoner då. Och så extrapolerar folk felaktigt. Men det kan skapa . Om man gör det med glimten i ögat och ett leende på läpparna, så blir det en rolig och kul stämning när man ska hitta hur de här grejerna . På vilket sätt de inte stämmer, snarare än att det blir dålig stämning. Det kanske lätt blir med svärfar runt middagsbordet annars.
Fabian – 28:11
Jag och Anders hörde ju den här elbilsbyten, typ, i veckan. Bensin innehåller tre, fyra gånger mer energi än ett batteri kan innehålla. Därför måste ju elbilar vara mycket, mycket sämre. Det är ren fysik. Det är ren fysik, Alfred.
Alfred – 28:31
För det är väl också så här, om man tycker det och tänker så. Borde man inte åtminstone läsa på? Jag tror bensin är ännu bättre på det sättet. Jag tror också det. Jag tror det är tio gånger så mycket energi.
Fabian – 28:41
Jag minns inte exakta siffran för att vara helt ärlig. Men anledningen, bara för er lyssnare, om ni hör det argumentet, det är ju helt enkelt att elbilar är så vansinnigt mycket mer effektiva. Det vet ju alla som har sett snö falla på en elbil, att det smälter ju inte bort på hela motorhuven. För det är ju liksom 70-80% går inte till värme som det gör på en bensin eller dieselmotor.
Alfred – 29:01
Just det, oavsiktlig spillvärme som det blir i en bränslebil.
Fabian – 29:07
Energidensiteten i ett batteri är lägre, så då spelar det i princip ingen roll. Men vad säger vi om den här myten som Simon kommer med?
Alfred – 29:15
Det är bra, tack så mycket. Naturligtvis så stämmer inte det här. Hur länge ett batteri håller, det vill säga hur många cykler det håller och så vidare. Det beror på vad man utsätter det för. Om man utsätter batterier för att verkligen extrembelasta dem, att man laddar dem 100 procent fulla och man inte tar hand om att sköta temperatur. och framför allt om de får ligga nära bristningsgränsen, fulladdade under många timmar och ofta, då kommer de att åldras i förtid, och det är det som händer i våra telefoner, och det är det som folk nu extrapolerar till. Det borde ju gälla elbilar också, för man vet hur ofta man får byta batteri i telefonen, så då blir det väl säkert så i en elbil, men så blir det ju inte i en elbil, för man laddar inte batteriet i bilen fullt hela tiden, och framför allt så sköter man tempereringen på dem också.
Fabian – 29:59
Om man inte tror Alfred, så ska man lyssna på Anders, för du har Du har en elbil sedan samma tidpunkt?
Anders – 30:05
Ja, precis. Min är från 2016, så den fyller 10 år i år. Men det är klart, batteriet har degraderats något, men det är inga problem att åka långt med den. Vi körde till Kroatien förra sommaren. Man tappar räckvidd, men kanske har tappat 10-15 % nu.
Alfred – 30:24
Vi har satt en tumregel tidigare, att efter 10 000 mil och fem år, då har man förmodligen tappat. Men sen planar det där ut, så det blir långsammare och långsammare man tappar kapacitet. Det mesta tappar man de första åren. Det är normal degradering.
Anders – 30:42
Och det skulle jag säga är väldigt tydligt för mig nu med bilen. Den tappar nästan ingenting mera nu på flera år.
Fabian – 30:49
Precis, det är inte en rät linje. Det är en väldigt bra poäng där, Alfred. Jag vill bara betona den ytterligare. Det är precis som värdetappet är på bilar. Vi tappar det mesta från början.
Alfred – 31:01
Intressant att den korrelerar.
Anders – 31:03
Vi fick ju faktiskt en kommentar från en lyssnare. Vi hade ju lite batteriskola här i ett tidigare avsnitt. Och då så nämnde vi att elbilsbatterier inte degraderar riktigt på samma sätt som en traditionell bil med motor och sådär. Men faktum är att det är en ganska bra tumregel att titta på hur långt bilen har gått. För att batteriet har som regel åldrats med bilens körsträcka. Jag tror vi. Vi nämnde det, men det var kanske inte så tydligt.
Alfred – 31:31
Den åldras ju både med sträcka och tid. En bil som bara står kan ju gå väldigt få mil och fortfarande ha åldrats på grund av att den har åldrats av tidsskäl. Men generellt sett så är ju miltal också en bra propty för hur gammal bilen är.
Anders – 31:45
Ja, man ska inte bortse från hur långt bilen har gått i alla fall. Det är väsentligt.
Fabian – 31:49
Och så beror det på hur man har tagit hand om batteriet och en massa saker.
Alfred – 31:52
En helt annan vinkel på det här som jag tycker är intressant, det är ju att de flesta elbilar, vilket jag i och för sig tror att de kommer få sällskap av de få förbränningsmotorbilar som säljs nu i framtiden också. Men i takt med att bilarna blir allt mer uppkopplade och behöver tillgång till sina molntjänster och så vidare för att funka som det är tänkt, då finns det faktiskt en helt annan aspekt på det här med åldrande. Det är lite som med telefonerna. Hur länge ska bilarna vara supportade av sina tillverkare? Hur länge ska appen fortsätta funka och så vidare?
Fabian – 32:21
Alla som har ägt första generationens Sonos vet vad vi pratar om.
Alfred – 32:25
Ja, för det är ju när man börjar tänka på att de här bilarna ska rulla som 20 år gamla eller 30 år gamla, då är det absolut inte självklart att molntjänsterna och apparna kommer funka och så vidare. Ju tätare integrerat det blir i mjukvaruupplevelsen av att framföra bilen, då kan ju det börja leda till ganska skumma konsekvenser. Ett exempel på det här som jag tycker är himla intressant och som jag har haft lite i bakhuvudet att jag borde ta med mig till podden, det är ju vad som har hänt med alla de här bilarna som Fisker tillverkade. Fisker Ocean, har ni koll på dem?
Anders – 32:54
Ja, de gick i konkurs här. Och det är ju ett jätteproblem om man bara ska byta vindruta på en sån här bil. De var jättedyra de där bilarna. De hade ju ett gäng delar de hade producerat upp. Men när de delarna är slut så finns det ju inte mer delar till bilarna. Så det är livsfarligt att köpa dem.
Alfred – 33:11
Jag tycker det som är intressant som håller på att hända bland alla som ändå äger de här tusentals bilarna. Som hann tillverkas och säljas innan bolaget Fittger gick i konkurs. Det är att i samband med att konkursboet såldes så fanns det på gång. att det var på väg att bli en affär, där ett annat företag skulle ta över hela mjukvarutjänsterna och mot betalning kunna hosta alla tjänster som behövs, för att upplevelsen av att köra bilarna skulle kunna bli intakt och man dessutom skulle kunna fortsätta att bygga färdigt den här mjukvaran, för ett av problemen som Fisker hade var ju att de inte fick mjukvaran att bli så stabil och bra som man skulle vilja, så det var mycket buggar och grejer som störde ägarna, så det är inte bara det att de ska funka, utan man kanske också vill göra dem bättre. Men den affären Den gick i stöpet, det blev aldrig någonting av det där, vilket i princip förvandlade de här bilarna till tegelstenar. Det var väldigt svårt att använda dem som det var tänkt.
Alfred – 34:03
Det har lett fram till att en massa ägare, som också var tidiga adopters, det var därför de hade köpt de här tidiga fiskebilarna, de hamnade i situationen att de har gjort ett dyrt kapitalinköp, de har åkt på en stor missräkning, där tillverkaren har gått i konkurs, men de gav inte upp om sina bilar. Det har gjort att de nu har reverse indignerat jättemycket i de här protokollen och allting som finns i det här och börjat bygga en oberoende mjukvarustack, som är byggd av communityt. Och så får man i princip jailbreaka de här fiskebilarna, för att kunna ta sig in i mjukvaran och mappa om dem mot stacken, som är byggd av communityt. Och så har användarna till de här bilarna tagit kontrollen över mjukvaran på ett ganska coolt sätt.
Fabian – 34:47
Ah, solskenshistoria.
Alfred – 34:48
Det är kul. – Ja, det finns ju solsken i den. De har gjort det för att de är tvungna Det väcker lite intressanta frågor. Hur skulle Tesla reagera ifall folk började jailbreaka Teslorna och försöka ställa om dem till en annan mjukvarustank?
Fabian – 35:02
Garantier och sånt skulle försvinna ganska fort, men här fanns inga garantier ändå. Men tror du inte fiskebilarna, de är ju begränsade i upplaga. Med tiden kommer det bli veteran elbilar av dem. De kommer ju vara mer värda med tiden.
Alfred – 35:17
Ja, men om man tänker på hur få det är som finns, som har det då. Visserligen har de ett starkt incitament för att de har köpt en ganska dyr bil som de inte vill ska bli värdelös, men jag tycker det finns någonting som är intressant i det, och vad kommer hända i framtiden när Nissan Leaf blir veteranbilar eller när Tesla Model S blir en veteranbil? När de slutar bli officiellt supportade, kommer det växa fram att det finns open source communities som tar hand om att bygga tjänster och lansera I så fall borde det nog till ett regelverk från myndigheterna på hur länge en biltillverkare måste supporta mjukvaran i bilarna och vad ska hända sen?
Fabian – 36:03
Alla konsumentprodukter, inte bara bilar. Sen kan det vara olika länge för olika produkter.
Anders – 36:08
Min Tesla Model X nu som är tio år. Tänk om Tesla plötsligt säger att vi kommer inte supporta den längre. Det blir omöjligt att sälja den då. Om tio år.
Fabian – 36:17
Den har ju slutat produceras nu.
Alfred – 36:22
Man tänker att det som borde komma då, någonstans måste ju en bortre gräns finnas. Och det som man skulle vilja till då är ju att det ska finnas en laglig väg som måste hedras och inte motarbetas av biltillverkarna själva. På hur man i så fall, när man är bortom support, får ställa om den till mjukvarubranscher från andra så att man inte måste jailbreaka och hacka.
Fabian – 36:45
Säkerhetsfrågor, knepig fråga. Hörni. Jag måste bara nämna Simon. Vi, brevskrivaren Simon, vi höll på att lasta in lite tv-apparater in på vår klinik i Göteborg och sen springer det förbi en kille. Det visade sig vara den här Simon Alling. Han var ute på löpträning och var patient på att hälsa hemma och betalande prenumerant av podden. Och då checkade han ju alla boxarna tyckte jag och Anders. Så han var välkommen in och hjälpte oss att bära in tv-apparater. Så stort tack för det Simon, det var faktiskt väldigt kul att se honom.
Anders – 37:23
Ja, men hörni, rymdbolaget SpaceX är på väg att nå omloppsbana på fler sätt än ett. Ferrari-fansen rasar när italienska klenoden dragit skynket av sin elbil och så provkör vi ny BYD och snackar europeiska LFP-batterier. Allt efter detta.
Fabian – 37:43
Ferrari släpper nu sin första elbil och fansen, de rasar. Ferrari har nu till slut gjort det som alla väntat på. Den första helelektriska bilen kommer nu rulla ut ur fabriken inom kort och den heter Luce. Jag tror det är så den ska uttalas, italienska Luce. Toppen att välkomna in Ferrari i den helelektriska värmen tycker jag.
Alfred – 38:09
Det har jag sett fram emot i alla fall.
Fabian – 38:11
Ja, eller?
Alfred – 38:12
Ja, ja, absolut.
Fabian – 38:15
Alltså reaktionerna har varit ganska brutala de senaste dagarna på nätet. Vi kan lyssna hur det har låtit.
Ferrari-fan – 38:42
den funkar inte ens upp till så mycket att du kan tro den Hur mycket jag älskar Ferrari, detta kan inte vara verkligt Jag ger inte en skit vid den här punkten om jag blir bannad, svartlistad av bilmärken, jag bryr mig inte men vad som är rätt är rätt Jag tyckte att AMG GT Ford eller Cope var fruktansvärt men jämfört med detta, det ser magnifikt ut! ancora, regler och skydd, regler och skydd odd men jag menar de var tvungna att övertyga de var tvungna att övertyga en hel skit av italiensk design and tell them this is the new design of the Luce, a new way! All of you that sat in that boat room and said yes to this design are guilty, are guilty for making the worst! design a Ferrari has ever put their name on!
Fabian – 39:31
Ja, så här har det låtit runt om på interwebben för Let’s Face It. Ferrari, det handlar om två saker. Vet ni vad? Ferrari handlar om tre saker. Det handlar om prestanda, passion och design. Och passion har ju de här fansen verkligen, och de är inte nöjda med designen.
Alfred – 39:52
Ja, men herregud, det här är ju Tifosi, Ferraris fans.
Anders – 39:56
Men är det, alltså det är ju väldigt speciellt att göra en elbil också. Det kommer ju med digitala skärmar och mycket sånt där som Ferrari normalt sett inte har haft. Är det det att de bara är för traditionella de här eller?
Fabian – 40:08
Framför allt är det utsidan. Det är ju liksom inte prestanda som folk stör sig på här, utan det är utsidan som folk stör sig på. Folk jämför designen med Honda, med BYD. Någon skrev att den ser ut som en Tesla Model 3 som smält i solen. Och Ferraris aktie, den föll direkt minus 8 procent som en pannkaka. presentationen. Tidigare Ferraritoppar har gått ut offentligt och i princip sagt att vad fan håller ni på med? Vi fortsätter. Så här har det låtit.
Fabian – 40:59
Men innan vi går in på varför folk har blivit så arga, låt oss prata lite mer bara om bilen först så vi får det avklarat. Ferrari Luce. Det är alltså en femsitsig fyrdörras elbil med fyra motorer. Skulle du inte heta Ferrari Luce?
Alfred – 41:12
Sa han i klippet.
Fabian – 41:13
Luce. Ja, men det är italienska. Luce.
Alfred – 41:15
Jag tror att du har rätt snarare på uttalet. Men jag fattar att de som är engelsktalande.
Fabian – 41:20
Jag lyssnar på han med den italienska brytningen. Ferrari Luce är en femsitsig fyrdörras elbil med fyra elmotorer. Så ett var i hjul. Och därmed är den förstås fyrdjursdriven också. Massvis av hästkrafter. Över tusen hästkrafter. Noll till hundra på ungefär 2,5 sekund. Under toppfart på 310 kilometer i timmen. Batteri på 122 kilowattimmar. Och laddar med upp till 350 kilowatt.
Anders – 41:44
Det är väldigt bra specifikationer.
Alfred – 41:45
Ja. På allt utom laddningen då möjligtvis?
Fabian – 41:49
Ja.
Alfred – 41:49
Nu när Biod har höjt ribban.
Anders – 41:52
Ja, men 350 är inte dåligt.
Alfred – 41:54
Nej, det är inte dåligt.
Fabian – 41:54
Nej, det är inte dåligt. Helt okej specifikationer även om Tesla är där och nosar också. Vad kostar skiten undrar ni? Ja, 6 miljoner kronor får man punga upp. 550 000 euro. Och detta är alltså innan man ens börjar klicka på Ferraris ganska långa tillvalslista. Men som sagt, ingen pratar egentligen om bilens egenskaper, för de är ju helt okej. Den här priskategorin är inte något att kanske ringa hem om, men alla är ganska nöjda med det. Det mest intressanta, det är ju designen och det faktum att Ferrari tagit in firman Love From. Det här är då alltså designstudion bakom Johnny Ive och Mark Newson. Människorna som i princip definierade. Apples design under två decennier. Alltså, vi pratar rena husgudar för min del. Det här är gubbarna som har gett liv till iMac, iPhone, Ipad, Apple Watch, you name it. Hela den moderna Apple-estetiken kommer härifrån. Vi kommer till bilens utsida, men först vill jag prata om insidan. För det är ändå det som jag tycker är mest intressant med den här bilen. Det är Johnny Ive som ligger bakom bilens insida.
Alfred – 43:00
Okej, så han ligger inte bakom utsidan?
Fabian – 43:02
Nej, men. Men firman har gjort helheten, så det är väl den andra tjommen där i bolaget som har stått för utsidan mestadels.
Alfred – 43:10
För insidan är väl mer lyckad än utsidan får man väl säga på den här bilen?
Fabian – 43:13
Ja, det är ju precis det. Absolut.
Anders – 43:15
Men har inte Ferrari egna designers som ritar deras bilar? Eller tar de in?
Alfred – 43:19
Ja, men de kan ju inte elbilar, Anders.
Anders – 43:21
Nej, men du kan ju rita en bil ändå. Framförallt utsidan.
Fabian – 43:25
Nej, det här är faktiskt inte första gången som Ferrari tar in externa designers. Det är ganska vanligt tydligen inom Ferrari att man gör det. Men det är nog första gången på ett tag som man har fått riktigt så här besvärliga reaktioner från sin fanskara. Det är ju Johnny Ive som ligger bakom bilens insida. Och insidan är väldigt speciell och intressant tycker jag. För den är nästan konstigt antimodern på något sätt. Men ändå next level. Om ni tittar på de bilderna. Det här blir ju då ett sådant inslag då det blir mycket bilder. Vi får lägga upp det på vår hemsida. Men det ni ser framför. är att istället för att göra som alla andra biltillverkare som gör idag, som härmat Tesla genom att bara slänga in en gigantisk iPad i mitten, så har Ferrari tagit det här ett steg till. De här skärmarna som är inlagda, de är ganska små. Till och med den stora huvudskärmen är ganska liten. Det är mycket glas och aluminium och materialkänsla och så. Men det är liksom, Johnny Ive har brutit ut designelement som normalt sett bor på.
Fabian – 44:30
skärmen till den fysiska verkligheten. Och sen kopplat ihop det igen med mjukvaran. Så en switch som ni kanske är vana vid, en flip-switch som ni är vana vid från en telefon. Den har han tagit ut och gjort en fysisk sådan flip-switch av.
Anders – 44:45
Men är inte det väldigt traditionellt? Alltså, tycker jag om man tittar på insidan. Jag rekommenderar lyssnarna att göra det. Titta insidan på den här bilen. Den ser ut som en 60-70-tals Ferrari i inredningen. Lite med knappar och spakar och så. Och så de här skärmarna som.
Alfred – 45:00
Den ser ut som en fusion av futurism och retroutseende.
Anders – 45:07
Jag tycker de har fått till det väldigt bra. Väldigt snyggt.
Fabian – 45:10
Det är väldigt snyggt. Men just det här att det har gått hela varvet runt. En del av designen är en flip-switch på en iPhone-skärm. Den är ju tagen för den fysiska världen från början. Och sen så har han tagit tillbaka den till den fysiska världen. Och ser nu mer elektronisk ut fast i den fysiska världen. Jag tycker det här. Det är ganska häftigt.
Alfred – 45:32
Jag kollade lite på hur. I den här skärmen finns det ett hål i skärmen uppe i högra hörnet. Där de har ett klassiskt grepp med den gamla, hederliga, analoga klockan. Kronometern där. Men den är i sin tur en egen skärm. Så den kan ändra upplösning och vad den visar och så vidare. Så att den inte är en klocka. Men den är en annan skärm än att den bara visas på skärmen.
Fabian – 45:55
Och så är den knappkopplad till den också, som känns liksom. Som ett klassiskt ur, typ.
Alfred – 46:01
Precis. Det kändes ju väldigt, på sätt och vis, överarbetat. Samtidigt som de som har fått tillgång till att kunna klämma och känna på den här bilen tidigt nu. Det verkar som att Ferrari har hunnit klart med mjukvaran här. Åtminstone så gränsningsmässigt så funkar det. Vilket ju är mer än vad många andra kan säga.
Fabian – 46:19
Det är massvis med snygga animationer och sådär. Precis som man förväntar sig av Johnny Ive. Det här greppet känns nästan skumorfiskt igen. Kan du begreppet scumorph?
Alfred – 46:28
Ja, men visst, det är det här med att man gör gränssnitt som härmar verkliga saker. Så om det är en kalenderapp på telefonen så ska den se ut lite som en fysisk filofax eller kalender i sina designelement. Det är det som är scumorph.
Fabian – 46:43
Det här var ju stort när de första iPhonen släpptes i mitten av 00-talet. Och det här blev sedermera så överanvänt där Johnny Ie var. En av de som verkligen tryckte för det här. Det blev så överanvänt att det blev en intern tvist inom Apple. Om hur mycket det skulle användas. För till slut såg allting ut som högtalare, block, pennor och klockor. Så det blev lite överdrivet.
Alfred – 47:10
Pennrörelsen gick ganska hårt åt andra hållet och har gjort det under ett decennium.
Anders – 47:14
Med platt design.
Fabian – 47:15
Så nu är vi nog på väg tillbaka. Så det här tyckte jag är väldigt intressant. Insidan är jag väldigt imponerad av. Det ser väldigt bra ut. och otroligt mycket nytänk i det här.
Alfred – 47:27
Kan man säga någonting också om, för det verkar som att Ferrari försöker, vad ska vi få göra som förare? Det här är ju inte en bil som är designad för självkörning, utan den är designad för körning. Och vad ska vi som förare få göra när vi inte kan hålla på och växla och så vidare? Och så verkar de som att de återintroducerar pedalerna, eller paddlarna runt ratten och vad de ska ha för funktion. Så där används de mycket för att växla upp och ner hur mycket regenerering. som bilen håller på med, så man kan i princip höja motorbromsen.
Anders – 47:57
Det finns bandbilar. Det finns bandbilar också.
Alfred – 48:01
Precis, men det verkar som att de också kopplar ihop det med TORC, så att man kan välja vad man ska ha för tryck på andra sidan. Jag är på djupt vatten nu. Jag har inte fått provköra den själv, tyvärr. Men det ordnar jag väl med.
Fabian – 48:15
Insidan väcker ju habegär. Så är det ju. Men nu ska vi prata om utsidan. Ni har suttit som på nålar, vet jag. Vad säger ni om utsidan?
Anders – 48:25
Inte snygg, skulle jag säga. Ser ut som någon Kinabil eller något konstigt.
Alfred – 48:29
Jag tycker att första anblicken var bara, nej, vad håller de på med? Det här är ju ingenting av det klassiska Ferrari-utseendet. Man tänker att, hur ska de få med sig sina fans in i elektrifieringen? Då vill man ju att de ska flirta med sina fans och ta med dem. Här är det ju verkligen något helt annat. Det är ingenting som kommer gratis.
Anders – 48:47
Bakifrån, skulle jag säga, ser det ut som en klassisk Ferrari. Med runda ögonknappar och.
Fabian – 48:53
Dock har ju Honda stulit de där lyktorna, de runda lyktorna. Så nu tänker man nästan Honda när man ser de där runda lyktorna där bak.
Alfred – 49:01
På samma sätt som Mustang Mach-E kan se ut som en Mustang bakifrån tack vare formen på lamporna. Det finns ju här i Ferrarin också. Men det är som att motorhuden är öppen. Så det finns väldigt mycket aero-genomsläpp som man antar har med att få ner luftmotståndet. att de väljer att designa det så. Och så har de gått all in på det, så istället för att försöka dölja det så är det som att de överdriver det, så att det syns mer. Så att det inte ser ut som att de har försökt gömma det. Det känns som att det är det som är idén på varför de har gjort som de har gjort. Men den ser ju ut lite som en tillplattad hårtork framifrån. Det ser inte klokt ut.
Fabian – 49:44
Anders, du är inte nöjd?
Anders – 49:46
Nej, fronten är bedrövlig.
Alfred – 49:46
På något konstigt sätt så tycker jag ändå att vid tredje, fjärde Möjligtvis femte anblicken, den är rätt schysst ändå. Jag tycker att den växer på mig.
Fabian – 49:57
Det är min känsla också. Jag tror att problemet här är att Love from, med Johnny Ive i spetsen och Silicon Valley-tänket här, kanske har fått lite väl mycket spelutrymme. Apples designstrategi var ju en gång revolutionerande. Vi börjar om från ett vitt papper och tänker bil från början. Det var väl unikt en gång i tiden när man skulle göra en telefon. Och när Tesla för all del skulle göra en bil. Men idag är det ju liksom. De allra flesta har ju kopierat Apples designfilosofi här nu genom åren. Vi har ju ägnat 20 år åt att kopiera Apples designfilosofi. Allihopa. Jag säger vi, för det gör vi allihopa. Tittar på Apple som varit så duktiga. Och därmed ser de flesta bilar ganska futuristiska. allihopa och aerodynamik och vad man sätter batterier och sådär. Begränsar lite grann hur man kan designa. Och jag tror att det är därför som många tycker att Ferrari plötsligt ser kinesisk ut. Eller jämför den med Geelys bilar och sådär. Om den här bilen hade kommit 2015 så hade förstås folk tappat hakan.
Fabian – 51:08
Men nu så känns det lite mer som att Ferrari har kommit sent till festen på något sätt här. Vad tror ni?
Alfred – 51:13
Ja, jag tror att den här bilen inte är designad för och sälja lika många som Thaikern var designat för att sälja. Porsche har ju haft ganska, nu har det dalat de senaste åren, men inledningsvis hade Porsche en stor försäljningssuccé med Porsche Thaikern. Det känns som att Ferrari har inte försökt göra det Porsche gjorde med Thaikern, utan de har försökt skapa, vi ska ha en elbil i modellsegmentet, vi ska ha någonting att sälja till våra lojala fans som inte kan tänka sig att köpa något annat än elbilar, de ska kunna bli kvar hos Ferrari och köpa bilen, men de har inte gjort en ansats här att till exempel höja volymen på märket som helhet. De prissätter den ju svindyrt också, så det är tydligt att de har tänkt sälja ett fåtal. Jag tror inte de kommer ha ett dugg problem att sälja hela kollektionen, hela utgåvan av hur många de har tänkt tillverka av den här bilen. För så många takers kommer det att finnas. Och så har de fått till en snackis. Det tror jag är vad de håller på med. Om de hade tänkt bygga 20 000 såna här om året, då skulle de ha haft problem, för det hade de inte kunnat sälja.
Fabian – 52:16
Det är en utmaning att göra en klassisk låg Ferrari, en tillplattad. De brukar vara väldigt platta i vanliga fall. Batterierna ska få plats någonstans och man måste tänka luftmotstånd. Hela plattformen blir annorlunda. Så man kan inte bara ta en färdig design och göra en elbil av det. Men då kanske det är smartare att göra en lite högre bil. Snarare än en klassisk kilformad superbil. Det kan också förklara varför bilen blev. Firari själva säger i alla fall att de vill utnyttja EV-plattformens styrkor istället för att låtsas som att det är en bensinbil. Det ska de väl ha kredd för, tänker jag.
Anders – 52:54
Men det är väl den där skumma fronten de inte behövt göra. De kunde ha gjort något mer traditionellt, tänker jag.
Fabian – 53:00
Ja, problemet är precis som Alfred var inne på. De tidigare kunderna, fansen, känner ju inte igen sig här. Vi såg Jaguar göra samma sak här för några år sedan. Man gick helt bananas med sin nya elbil. Hur kommer det där att gå?
Alfred – 53:15
De kommer ju också sälja en handfull bilar, tänker jag.
Fabian – 53:18
Ja, men precis. Man undrar ju. Och det är ju ändå. Ferrari är ju ett lite mera exklusivt märke ändå, än Jaguar. Jag tror att det också finns en aspekt av det här klassiska. Att många tillverkare verkar tappa huvudet lite när de ska göra sin första elbil. Att man liksom tänker att nu ska vi ha ett vitt papper och nu ska vi visa framtiden. Och det var ju mycket det här som Tesla fattade från början. Det här vi pratat om många gånger i podden. kom ut såg den ut som en helt vanlig premiumsedan och inte som ett rymdskepp. Det var ju liksom hela grejen. Det är först på senare år som Tesla har tagit ut svängarna allteftersom resten av bilindustrin också har gått åt ett mer futuristiskt designspråk.
Alfred – 54:00
Men har ni koll? Jag känner att jag har dålig koll. Har Ferrari någon modell i sitt utbud sedan tidigare som är en familjesedan? En femsitsig bil?
Fabian – 54:09
Nej. Många tror ju att man går åt mer Porsche-hållet. Men prissättningen kanske inte talar riktigt för det. Porschar är ju dyra också, men de kostar inte 6 miljoner. Det gör de inte.
Alfred – 54:25
Man kommer ju se den här bilen och man kommer lägga märke till den. Eftersom alla kommer lägga märke till den så kommer de att veta att det där är en dyr bil. Den är mycket dyrare än fattiglappen intill som kör Porsche Tican. Och jag tänker att det är. Det är en del av funktionen. Den ska snarare berätta vad jag har råd med än att den till varje pris ska vara så snygg som möjligt.
Fabian – 54:47
Frågan är om man lägger märke till den. En del av kritiken här är ju att den ser ut som en generisk och dussinbil. Så frågan är om folk kommer lägga märke till den.
Anders – 54:55
Nej, men inte den fronten. För de som inte har sett den, så består fronten av en vinge och så går luften under. Det ser ut som ett stort hål. Jag har aldrig sett något liknande. Det är som att man ser baksidan av bilen framifrån. Den ser väldigt, väldigt udda ut.
Alfred – 55:09
Okej, så rumpa till ansikte.
Fabian – 55:12
Jag har en god vän från Gotland som är uppväxt bland potatisbönder och raukar. Och han älskar platta sportbilar. Han har inte tittat mycket på min Tesla, kan jag säga. Genom åren har han varit föga imponerad av den. Jag skickade lite bilder på den nya Ferrarin till honom. Och det här var hans respons. Han skriver, haha, det här ser ut som en Honda. Fattar inte varför de inte gjorde den mycket plattare. Då hade den ju sett mycket sportigare ut. Vet inte varför alla biltillverkare går igenom en initial. fas där deras första elbilar måste se ut som en spann skit. Precis samma sak med BNVs dammsugarmodell I2.
Anders – 55:47
I3 menar man.
Fabian – 55:49
Ja, han menar nog I3.
Anders – 55:50
Ja, men precis så är det ju. Biltillverkarna har ju kommit med väldigt knasiga bilar och så säljer de inte och då går de tillbaka och gör mer konventionella bilar. Det gäller typ allihopa. Vi har pratat mycket om det i podden, hur de första elbilarna såg ut som rymdskepp.
Fabian – 56:04
Men ändå, jag måste ju erkänna en sak. Jag är inte helt osugen. Jag menar, en sån här bil på uppfarten, den är ju inte direkt ful.
Alfred – 56:14
Jo, det är den.
Fabian – 56:15
Jag tycker inte det. Alfred, du verkar lite sugen. Om vi nu lägger prislappen åt sidan.
Alfred – 56:20
Den växer på mig, men som investerare i Hälsa Hemma så börjar vi känna att vi får sänka lönen om du tror att du ska ha råd med den här.
Fabian – 56:26
Jag tror ingenting. Jag bara säger, om den hade stått på min uppfart en dag så hade jag tagit emot den. Jaså?
Alfred – 56:32
Okej.
Fabian – 56:32
Så om det är någon som vill ge en sån.
Alfred – 56:33
Försöker du hinta om bröllopspresent nu, eller?
Fabian – 56:39
Och interiören gör ju mig genuint nyfiken också, skapar ha-begär hos mig. Och det kanske snarare är sådana som mig, folk som i alla fall drömmer om att bli techmiljardärer så småningom, som är Firaris nya kundgrupp här, eller vad tror ni?
Alfred – 56:57
Ja, alltså det är femsitsigt. Ska ni bli barn?
Fabian – 57:02
Jag har många kompisar som åker med.
Alfred – 57:07
Okej, okej.
Fabian – 57:10
En sak som jag också vill lyfta, det är så här. Jag tror faktiskt att det här kan ha varit bilen som egentligen skulle ha typ blivit Apples bil.
Alfred – 57:18
Ja, jag tänkte den tanken också. Det är Johnny Ives som är med och designar.
Fabian – 57:23
Det har ju ryktats i över tio år om Apples bilprojekt, Project Titan. Ett projekt som ju sägs ha bränt miljarder dollar innan det till slut lade i. ner av Apple för ett par år sedan. Och nu dyker det plötsligt upp en bil där Ferrari är avsändare, men där Johnny Ive är djupt involverad med en interiör som känns väldigt Apple. För om ni tittar på bilderna på de skisserna som har funnits på Apples eventuella bil då, ska vi säga.
Alfred – 57:49
Det är ju inga officiella bilder från Apple på något sätt, utan det är ju communityt som har tolkat hur en Apple-bil skulle kunna se ut när det begav sig.
Fabian – 57:57
Men nog finns det lite likheter alltid.
Alfred – 57:59
Ja, absolut. Det som Ferrari har släppt på riktigt påminner om någonting som folk gissade att Apple kanske var på väg att göra. Ja, det är svagt. Det är en svag extrapolering, men absolut. Det finns kanske ganska många andra bilder på hur Apple-bilen skulle ha kunnat se ut som inte ser ut som den här.
Anders – 58:17
Det är ju säkert så att Jonathan Ive tagit med sig sina idéer från Apple-projektet in i Ferrari.
Fabian – 58:24
Säkert. Ferraris tidigare ordförande, Lucia Di Monterieso. För övrigt heter han ju samma sak i förnamn inser jag nu. Det var ju intressant. Han är i alla fall inte imponerad.
Fabian – 58:43
Om jag sa vad jag känner så skulle jag skada Ferrari. Jag är väldigt ledsen. Vi riskerar att en legend går under. Det här är i alla fall helt säkert en bil som kineserna inte kommer att kopiera.
Alfred – 59:00
Ja, där ser man. Men då är Ferrari beskylld för att kopiera kineserna. Ja, precis. Vi får se hur det går. Den som lever får se.
Anders – 59:10
Och då stannar vi på ämnet kineser och pratar LFP-batterier en liten stund. För att Europa försöker febrilt komma ikapp kineserna som är väldigt stora på det området. Vi har pratat om det i podden tidigare, att det pågår ett jättestort teknikskifte i batterivärlden. Och man pratar ju ofta om litiumjoner. jonbatterier, som om det var en enda stor teknik. Men det är egentligen massa olika typer av litiumjonbatteri som finns där i botten. Massa olika kemier, det har vi pratat mycket om i podden. Historiskt sett så har man haft mycket nickelbaserade batterier i elbilar. NMC är väldigt vanligt. Jag tror det sitter i min Tesla, sådana batterier. Det är nickel, mangan och kobolt i de batterierna. Och de har kunnat ge väldigt hög energitäthet och lång räckvidd. Men det vi har pratat om i flera program, nu är ju de här LFP-batterierna, det vill säga litium-järnfosfatbatterier, som har tagit allt större plats i elbilar. Och det är också ett litiumjonbatteri, men med då en annan katodkemi. Det är järn och fosfat och istället för de här lite dyrare metallerna som nickel och kobolt.
Alfred – 1:00:13
Precis. Det blir en försörjningskedja då som är mycket färre konfliktmineraler och så vidare. Allt man behöver för att tillverka batterierna finns det väldigt gott om. Så man får inte alls samma problem med barnarbetare i Kongo och så vidare.
Anders – 1:00:24
Nej, men precis. De är. mycket billigare att producera, för järn är jordens vanligaste och billigaste metall. Och de här batterierna har ju inte de här konfliktmineralerna alls. De här batterierna är väldigt bra på alla tänkbara sätt, förutom att de haft lägre energidensitet. Man har behövt mer batterier och tyngre batterier och så. Bilarna har blivit tyngre. De är dessutom bättre när det gäller värmeutveckling än NMC-traditionella litiumjonbatterier. Så de håller mer värme stabil.
Anders – 1:01:00
Men, det är så att den här utvecklingen på de här batterierna, jag tror vi pratade om det i förra programmet, att det har hänt jättemycket där. Det var du som rapporterade om det, Alfred.
Alfred – 1:01:08
Ja, ja men alltså energidensiteten har ju gått upp på de här batterierna, så uppoffringen av att ha dem, till skillnad från mer premium eller högpresterande litiumjonbatterier, skillnaden har ju minskat. Det som är på gång nu med batterierna, både från BYD och från CATL, som är de två kinesiska tillverkare som leder LFP-utvecklingen, det är att de här batterierna, de får ner den interna resistansen i batterierna så mycket att de kan höja takten på laddningen. Så även om det fortfarande är lite lägre energidensitet, så blir helheten mer premium än de gamla premiebatterierna, för att de laddar så himla mycket snabbare att det uppväger den lilla nackdelen i sämre räckvidd.
Anders – 1:01:49
Ja. Och det är på det här området, LFP, som typ hela världens forskning nu håller på, eller i alla fall en väldigt stor andel av den batteriutveckling som sker är på LFP-batterierna. Och här har vi i Europa fått ett stort problem, för vi har en del litiumjonbatterifabriker i Europa, men vi producerar traditionella då NMC-batterier.
Alfred – 1:02:09
Och samma sak är det väl med koreanerna och japanerna? De tillverkar också framförallt då de här NCA eller MMC-batterierna.
Anders – 1:02:16
Exakt, därför att det är så här att Kina, de är totalt dominerande här, över 99 procent. av världens LFP-batteriproduktion sker i Kina. I och med att det är framtiden, så den lilla batteriproduktion som vi ändå har i Europa är då en föråldrad teknik. Så här är Europa väldigt intresserade av att komma ikapp. Men nu börjar det röra på sig. Jag tyckte det var kul att ta med den här lilla nyheten. I början av det här året, 2026, så var det ett litet serbiskt bolag som heter ElevenEs, som tog in kapital i en serie B-runda. De fick stöd av Caterpillar Venture Capital, de här stora gruvtraktor-maskinerna.
Alfred – 1:02:55
Det låter som en strategisk investering. De är ju snarare en strategisk investerare än en riskkapitalinvesterare.
Anders – 1:03:01
Ja, och det är för att de vill ha sådana här batterier till sina gruvtraktorer. I alla fall, de har nu tagit in pengar för att bygga en LFP-batteri i Subotica i norra Serbien. Och det är en rätt liten batterifabrik de bygger, en gigawattimme. Det startar bygget redan februari 2026 i år och man räknar med att de första batterierna ska levereras redan nästa år.
Alfred – 1:03:27
En gigawattimme är ju inte ens en sextondel av vad bara första produktionslinan i Northvolt, första fasen i Northvoltprojektet skulle rendera. Det är en väldigt begränsad skala.
Anders – 1:03:39
Nej, det är inte begränsad skala. De har valt en annan strategi. Du vet ju hur det gick för Northvolt också.
Alfred – 1:03:45
Jo, jag vet det väl.
Anders – 1:03:46
Så de startar i liten skala och. Jag menar, du kan jämföra en gigawattimme för den här fabriken. Det motsvarar CTL. De producerar 772 gigawattimmar per år. Så det är ju en gigantisk skillnad naturligtvis.
Alfred – 1:03:58
Jag tror att det är ungefär i skala på. Jag tror det var ungefär så stor tillverkning som Northvolt hade i Västerås. Jag kan ha fel på det, men forskningsfabriken som Northvolt hade nära ledningen i Västerås var ungefär i den skalan.
Anders – 1:04:13
ElevenEs har ju då byggt en forskningsanläggning som producerar prototypceller så det här är deras första fabrik. Men det är en liten fabrik och de tänker sig bygga fler små och skala upp successivt för att inte gå sotdöden till mötes som Northvolt gjorde. Northvolt 1 i Skellefteå skulle producera 60 GWh var planerna. Jag kan nämna att de här 11E’s producerar de här LFP-cellerna i ett skallat blade-format, ganska långa och platta celler som passar väldigt bra i industrimaskiner som Caterpillar såklart är intresserade av.
Alfred – 1:04:47
Det är precis samma formfaktor som BYD har valt. BYD kör också med det formatet. Blade batteriet. CATL verkar köra på mer prismatiska celler.
Anders – 1:04:56
Just det. Så i och med att det är en lite mindre anläggning det här så kommer de här batterierna bli dyrare men de spår att sannolikheten att det här realiseras nu, de håller på att bygga fabriken fullt, kommer att den är hög. Och det ser ut som att vi börjar få våra första LFP-batterier i Europa, med en liten skala. Men när man väl har gjort en fabrik, ja men då kan man göra fler och man kan skala upp och sådär. Jag tror att Northvolt borde ha börjat på det här sättet.
Alfred – 1:05:23
Jag tycker det är intressant att annars i förhandlingarna mellan EU och Kina nu, som är lite yrvaket trevande i kölvattnet av att Trump har försökt isolera den amerikanska ekonomin och slänger tullar till höger och vänster och så vidare. Där började man ju prata om tekniköverföring från Kina till Europa och att de kinesiska tillverkarna för att få komma undan tullar. i Europa ska dela med sig av teknik och lokal produktion och helt enkelt få upp lokal kompetens på sådana saker som LFP-batterier i Europa, genom att expandera tillverkning hitåt.
Anders – 1:05:56
Ja, vi måste ha produktion här. Det är fruktansvärt. Vi bygger om hela vår ekonomi till en elekonomi i Europa och så har vi inte kontroll på den här absolut vitala delen. Vi måste lösa det.
Alfred – 1:06:08
Så är det. Där är det intressant. Man pratar annars om att Kina har en sån strategisk kontroll över alla de här sällsynta jordarna. Men det är ju framförallt för tillverkning av magneter och så vidare, till motorerna, som sådant är viktigt. När det gäller just LFP-battericellerna, där är ju råvarorna egentligen, som jag har förstått det, tillgängliga för alla. Det går inte för Kina att kontrollera LFP-marknaden genom att kontrollera någon av råvarorna. Utan där är det just kunskapen och know-howet om hur man ska bygga cellerna som är Kinas dominanskontroll.
Anders – 1:06:40
Litium har väl inte så mycket produktion av i UFM.
Alfred – 1:06:43
Det är ju också något som tillverkas i stor utsträckning i Sydamerika, Argentina, och mycket litium, och kommer från många håll i världen. Så det tror inte jag Kina kan kontrollera.
Anders – 1:06:53
Ja, ja, det rör ju på sig i Europa i alla fall. Jag tyckte det var lite spännande att ta med. Något annat som rör på sig, det är SpaceX. Vill du berätta för oss om det, Alfred?
Alfred – 1:07:01
Ja, jag har ju laddat hela programmet här för att få prata om SpaceX. Jag tycker det är intressant, de är på väg till omloppsbana på fler än ett sätt. Och det har ju gått ett tag sedan, förutom det vi pratade om, I inledningen av programmet har det gått ett tag sen vi hade en uppdatering om vad det är som är på gång. Men som ni hörde, börsintroduceringen är på gång. Det är helt hiskliga värderingsnivåer. Jag ville prata lite om vad det är som gör att det här bolaget är på väg till börsen nu. Vad är det som händer i det? Varför är det värt det för bolaget själva att just nu ta sig till börsen? Vi har pratat en del om Starship förut. Det känner ni igen kanske? Den här nya, stora rymdraketen som SpaceX håller på att utveckla som är efterträdaren till Falcon 9-raketen som har Tittar du på uppskjutningen som var häromdagen? Ja, precis. Vi kan prata om den också, när de börjar skjuta upp generation tre av den. Men jag tycker det är bra att påminna om att SpaceX är mer än det. Det är rätt ofta man får nypa sig i armen när man pratar om allt som SpaceX håller på med.
Alfred – 1:07:58
För det låter så mycket som science fiction. Om man tar Starship, de ska bygga rymdraketer stora som Kaknästornet och som ska kunna flyga fram och tillbaka till Mars och återanvändas lika enkelt som vanliga passagerarplan görs idag. Det är en rätt sjuk, stor vision. De ska bygga trådlöst bredband från rymden, så att varje hörn av jorden får en stabil och snabb uppkoppling via satellit, för samma pris som folk hittills har betalat för vanligt bredband. Också en ganska stor vision.
Anders – 1:08:22
Ja, men det funkar ju nu.
Alfred – 1:08:24
Hear me out! Håll den tanken, Anders. De ska kolonisera Mars, de ska göra planeten självförsörjande så att mänskligheten överlever om någon katastrof gör jorden obeboelig. Och så ska de bygga datacenter i rymden som gör att vi snabbare kan utveckla superintelligent AI och påbörja resan mot en civilisation som bygger en Dyson-sfär runt solen och därmed levlar från en typ 1-civilisation, som bara har nöjt sig med att tämja energin på den egna planeten och istället blir en typ 2-civilisation, som förfogar över all energi i hela solsystemet.
Fabian – 1:08:53
Vad är en Dyson-sfär? Det har ingenting med dammsugare att göra, misstänker jag.
Alfred – 1:08:57
Det är lite av en bingobricka det här. Det här var alla produkter som SpaceX håller på att utveckla. Som du var inne på, Anders, vissa saker finns redan. Det här med trådlöst bredband från rymden. Det är ju sanning redan, det är ju Starlink. Men man kan behöva påminna sig hur skum den idén kändes från början. Det kändes som science fiction när Space X började. De fick slut på kunder egentligen att skjuta upp Falcon 9-raketer för. De var tvungna att hitta på nånting hur de skulle göra med alla sina Falcon 9-raketer som de hade kapacitet att skjuta upp. Och så bestämde de sig för att börja utveckla egna satelliter för att bygga internet från rymden. Och när de sa det till folk så sa de, ni ska skjuta upp raketer som ni inte . inte få betalt för och koppla upp folk med internet från rymden. Hur ska det gå att få unit economics att funka på det? Men det gick. Det gjorde de. Och nu är de på gång med nästa steg med datacenter i rymden och så vidare. En Dysonsfär, eftersom ni frågade vad det är.
Alfred – 1:09:56
Jo, men det kommer ur just science fiction. Jag undslipper mig nu vad han heter i förnamn, han som har myntat det här med Dysonsfären. Men han pratar alltså om att man kan se skillnad på olika typer av civilisationer och hur man ska kunna lägga märke till eller detektera dem på stort avstånd i rymden. Om vi ska spana ut i rymden för att se aliens där ute, hur ska vi känna igen dem? Då kan man tänka att små civilisationer, som är tidigt i sitt skede, som bara finns på en enskild planet, de blir väldigt svåra att lägga märke till, men de använder i princip bara energin som finns tillgänglig på en planet. Det är ju så mänskligheten har varit hittills. Då har ju vi ändå kommit ganska långt. Vi har tämjt hela planeten och så vidare, men vi är bara på en planet. Om den civilisationen så småningom ska kunna utöka sin makt eller vad de kan göra och så vidare, då krävs mer energi. Kollar man på den mänskliga civilisationen med de glasögonen så kan man se det som en lång resa av hur vi tämjer mer och mer energi och förfogar över mer och mer energi.
Alfred – 1:10:58
Om man mäter vår omsättning i kilowatt, så har vi genom hela mänsklighetens historia ökat och ökat. och ökat hur många watt vi omsätter. Nu omsätter vi väldigt mycket energi på jorden, men det är fortfarande bara jordens resurser vi använder. För att vi ska kunna fortsätta den ökningen så måste vi börja dra nytta av en större andel av solens energi. Då kommer man fram till att man behöver bygga nånting i rymden som fångar upp energin från solen, för att kunna göra nyttigt arbete med den energin och det kallas för en Dyson-sfär.
Fabian – 1:11:30
Baksidan strålade ju bara all den sol som inte kommer på just jorden, det är ju helt wasteat.
Alfred – 1:11:38
Ja, det går ju bort till spillo. I den här science fiction-världen så föreställer de sig en civilisation som har byggt någon form av sfär runt sin sol för att dra nytta. Runt hela solen? Ja, det är ett teoretiskt exempel. Det är inte där vi kommer att börja, men en typ 2-civilisation drar nytta av hela solens energiutbud och för att kunna nytta av allt, då måste man bygga en sfär runt solen för att kunna fånga all sån energi. En typ 3-civilisation sen i sin tur har tämjt inte bara sitt eget solsystem, utan sin egen galax. Så det är väldigt långt mellan steg 1 och steg 2. Sen är det ännu mycket längre från steg 2 till steg 3, kan man konstatera. Det är väldigt mycket större att gå från ett solsystem till alla solsystem i Vintergatan, än vad det är att gå från jorden till resten av det här solsystemet.
Fabian – 1:12:28
Freeman Dyson.
Alfred – 1:12:29
Tack så mycket.
Fabian – 1:12:31
Man tror ju också att Kepler, rymdteleskopet Kepler, eventuellt har hittat något som skulle kunna vara en Dyson-sfär från en främmande civilisation. Det här är då saker som man upptäckte där mellan 2009 och 2018, men det är ju förstås ingen enighet om det.
Alfred – 1:12:49
Just det, nej men exakt. Skulle kunna vara upptäcktes 2018. Vi hade nog hört mer om det, om det hade gått att bekräfta. Men som ni förstår då, jag tycker man ska ta med sig det här, det är ju snarare så här. storleken på visionerna i vad idéerna som SpaceX som företag håller på och utforskar. Jag tänkte, apropå bingobricka, att några av de här sakerna som kändes som science fiction från början, de är verklighet nu. Starlink, rymdbaserat internet, som för fem år sedan kändes helt galet. SpaceX ska börja skjuta upp egna satelliter. Nu har de fler satelliter i luften än alla andra tillsammans. Så över hälften av alla satelliter. Jag tror att över 60-70 % av alla satelliter som finns runt jorden är Space X-satelliter.
Fabian – 1:13:35
De är väldigt små förvisso. Och skjuts upp.
Alfred – 1:13:38
De är små och ligger nära jorden och så vidare. Men det tycker jag egentligen är ovidkommande.
Anders – 1:13:43
Men vem tyckte det var galet? Jag har aldrig tyckt det varit särskilt konstigt. De har ju jättemycket billiga möjligheter att skicka upp raketer. Det är alldeles uppenbart att det är en toppengrej att göra. Det kostar dem i stort sett ingenting.
Alfred – 1:13:55
Okej, kapten Heinzeit. Varför gjorde inte du det då?
Anders – 1:13:58
Nu. så ska de ju göra detsamma runt månen. Det visar de i den här uppskjutningen av version 3 av Star.
Fabian – 1:14:05
Så man ska kunna köra sin iPhone på månen då?
Anders – 1:14:07
Ja men det blir toppen. Det som var kul med den här uppskjutningen av Starship-raketen var att de hade jättemycket video. De hade bilder och kameror på precis allt så de kunde klippa mellan, kunde se varenda detalj ut i rymden. Och det är ju tack vare Starlink-systemet.
Fabian – 1:14:22
Glöm inte att stänga av roamingen när ni åker till månen nästa gång, vill jag bara säga.
Alfred – 1:14:26
Det är ganska imponerande om man tänker på. att vi får 4K-video på rymdraketen när den åker ner genom atmosfären igen och den blir omgiven av en plasmasköld. För plasma är helt ogenomträngligt för alla radiosignalerna. Det enda som gör att det går att få den bilden i realtid är för att de har internetsatelliter ovanför, på andra sidan. Så det finns en öppen väg för dem att skicka ut signalerna. Det är så mycket som är spännande och häftigt. Men om man kollar på Starlek, de har över 10 miljoner abonnenter nu. och för bara ett år sedan hade de 5 miljoner abonnenter, så de har dubblerat under det senaste året. Det växer väldigt snabbt, är poängen. Men utgår man då från 10 miljoner abonnenter, som är en uppgift från i februari, så den börjar till och med vara daterad vid det här laget, det gör att SpaceX har förmodligen en omsättning på ungefär 100 miljarder kronor, bara på internetuppkoppling. Det betyder att de omsätter ungefär dubbelt så mycket nu som internetoperatör, än vad de omsätter på att vara raketuppskjutare.
Alfred – 1:15:25
De har ungefär dubbelt så stora intäkter på Starlink som de har på att skjuta upp raketer. Då ska vi komma ihåg att det är för att de skjuter upp väldigt mycket raketer för sig själva, så kollar man på kostnadsmassan så är det säkert större andel på raketuppskjutning och så vidare. Men det är ju inte betalande kunder som är i många av de här raketerna de skjuter upp, utan det är deras egna de skjuter upp. Det gör att det börjar finnas en affär som är lönsam och som är relevant, och det gör att det går att finnas på börsen. Det hade varit svårt att ha på börsen om man bara blöder pengar hela tiden. Här finns det nån form av kärnaffär nu, som är lönsam och som gör att det går att finnas som börsbolag.
Anders – 1:16:04
Svårt att gå till börsen med Dysonsfär som affärsidé.
Alfred – 1:16:08
Ja, men det coola är att det är typ det de gör, för de har infört att de sätter ut de här prospekten och börjat prata om vad de ska ha nya pengar till, vad de ska använda det till.
Anders – 1:16:18
Bygga en boll runt solen.
Alfred – 1:16:21
Du tycker det låter galet, du hävdar bestämt, Anders, att du Inte tyckte det lät galet när man började prata om rymdbaserat internet. Det var många som tyckte det lät galet för fem år sedan. Jag tror bara att du har glömt bort att det kändes galet en gång i tiden. Nej, det gjorde det inte.
Fabian – 1:16:36
Elon Musk har uttalat sig flera gånger om att han är väldigt glad över att SpaceX inte är börsnoterat. Och sagt att det var ett misstag att börsnotera Tesla. För det blir så konstiga incitament för alla i bolaget när kursen går upp eller går ner över småsaker och rykten och allting. Men det har han alltså lagt på hyllan nu då?
Alfred – 1:16:55
Det är viktigt att komma ihåg att de är i olika skeden. Det är svårt att vara på börsen och vara väldigt olönsam och vara beroende av att man ska kunna resa nya pengar hela tiden. Det är mycket lättare för Tesla att vara ett börsbolag nu, när de är ett lönsamt bolag, än vad det var att vara ett börsbolag när de hade långt kvar till lönsamhet, eftersom man blir så otroligt beroende av huruvida folk tror på att man kommer att överleva eller inte. Det går hela tiden att kolla på vad börskurserna är för att få en momentan värdemätare på hur stor chansen folk tror är att man kommer att lyckas. För ett bolag som bara blöder pengar och behöver genomföra många fler nyemissioner för att kunna ta sig till en plats där det finns en affär, då är det ju en väldigt utsatt position att vara på börsen. Och det är väl det som är poängen här, att SpaceX är framme på en plats där de börjar ha en lönsam kärnaffär, som kommer vara stabil. Starlink kommer ju fortsätta. och växa och bli ännu större och så vidare.
Alfred – 1:17:53
Det gör att de hela tiden kommer kunna visa på vad kärnaffären som de har sina intäkter ifrån är, och sen kan de prata om sin RND-budget och vad de ska göra med den och resa pengar för den. Det gör att jag tror att det är lättare för dem att vara på börsen nu än vad det hade varit före Starlink. Det är nog Starlink som är enablern. Samtidigt finns det en anledning till att gå till börsen och det är att de kan få in jättemycket mer kapital på en mycket högre värdering än om de skulle resa det från helt privata investerare. och vi ska komma till snart vad de behöver det här kapitalet till. Men först vill jag bara ge en uppdatering på Starship. För Starship, det är ju den här nya raketen som blir världens största raket. Och som Anders var inne på, den har precis skjutits upp i sitt nya utförande som då är den tredje generationens design. Kommer absolut inte vara den sista, men det är ändå någon form av tredje betaversion och som är någon form av den första som är konstruktionsmässigt komplett sett till sin funktion.
Alfred – 1:18:47
Den har liksom alla funktioner. som den behöver ha för att kunna börja göra jobbet. Det återstår ännu att se om värmeskölden håller måttet. Utfallet från den första uppskjutningen var lovande, men det är verkligen en stor ingenjörsmässig utmaning. Det finns inga exempel tidigare i historien på att man kan bygga en värmesköld som överlever återinträde i atmosfären från de hastigheterna som är från rymden och sen är redo att skjutas upp igen direkt därefter. Alla tidigare personer som har haft värmeskölder, som rymdfärjor och annat sånt där, de har behövt renoveras i månader innan de har gått att skjuta upp igen och nu försöker SpaceX då bygga en värmesköld som inte förbrukar sig själv på vägen in genom atmosfären, vilket är jättesvårt att lyckas med. Det är inte på nåt sätt bevisat ännu att de kommer lyckas med det. De tror sig lyckas, det är lovande, men de har ju ännu inte varit i omloppsbana, så hastigheten vi har sett den testas i hittills är mycket lägre än vad den blir när de kommer tillbaka från månen till exempel.
Anders – 1:19:37
Jag kan rekommendera de videorna för de lyssnarna som inte har sett det att kolla på SpaceX hemsida, så ser man videorna från de här uppskjutningarna och det är väldigt roligt när man ser publiken eller alla ansikten ställda på SpaceX som samlas och tittar på de här uppskjutningarna. Och hur glada de blir när de lyckas med de olika momenten.
Fabian – 1:19:52
Det är ju som ett sportevent. Man får ju liksom . Gåshud, ja. Ja, man får gåshud. Det är en tår i ögat. Det är så vackert att vi människor kan göra såna här saker. Det är helt otroligt.
Alfred – 1:20:04
De är ju föredömligt generösa också med hur mycket de visar upp. De visar ju när raketerna exploderar. De döljer det inte. Man får se det när det går åt skogen för dem också. Och det är ju hela deras sätt att utveckla raketer kallas för Hardware Rich Development, hårdvarurik utveckling. De vet att de kommer ha sönder och smälla många fler raketer på vägen, för de testar det på riktigt istället för att räkna ut alla risker i förväg.
Fabian – 1:20:29
Den brukar kalla det för när det exploderar.
Alfred – 1:20:33
Rapid Unschedulaed Disassembly, så snabb oväntad isärmontering.
Fabian – 1:20:39
Fiktisk maskhumor.
Alfred – 1:20:41
Men i alla fall, de ska snart också börja testa att koppla ihop flera sådana här Starship i rymden, eller två stycken närmare bestämt, för att kunna göra bränsleöverföring mellan farkosterna, vilket då är en förutsättning för att man sedan ska kunna åka vidare ut i rymden, för alla Starship förbrukar i princip nästan allt bränsle, i synnerhet de som ska kunna innehålla människor och stor nyttolast. De förbrukar i princip allt bränsle på vägen upp till omloppsbana, och sen behöver de docka med en annan tanker som kommer upp, som inte har någon annan nyttolast än bränsle, som den kan föra över då till den som väntar i omloppsbana, så att den kan bli fulltankad innan den sedan ger sig iväg längre ut i solsystemet. Det är kanske inte så intuitivt för folk som inte kan mycket om rymden, men om man till exempel ska åka till månen eller Mars, eller långt bort till asteroidbältet från jorden, så är det fortfarande så att majoriteten av all energi man tar med sig kommer man lägga på att bara ta sig upp i omloppsbana runt jorden, för vi har en så djup gravitationsbrunn.
Alfred – 1:21:34
Så när man väl är fulltankad runt jorden, då är steget väldigt litet att åka långt, långt bort i rymden. Och när det här är bevisat, då kan Starship sedan komma vidare i NASAs Artemisprogram, där Starship så småningom kommer att bli förmodligen den farkost som astronauterna landar på månen med, när de då återvänder till månen. Där tycker jag det är ganska kul. Vi bygger det här Starship, som är gjort för att vi ska kunna ta hela civilisationen till Mars och så vidare. Det ska gå att åka hela vägen från jorden, men när just NASA ska använda det till att åka till månen, då ska de åka med en helt annan farkost till månen, och sen ska de klättra ombord på Starship när de är runt månen och bara landa på månen med den. Sen ska de åka upp från månen igen och klättra tillbaka till samma gamla farkost som de åkte dit med, för att ta sig tillbaka till jorden. Så det är väldigt så här, gå över ån efter vatten.
Fabian – 1:22:19
Ja, det här är lite konstigt. Jag noterade ju det när de skulle åka till månen utan att landa här häromveckan. Då stod det inte Space X på de prylarna, utan det var Nasas egna.
Alfred – 1:22:30
Precis, då är det SLS och Orion-kapseln som den kallas, som är byggd av andra företag istället. Oldspace. Företagen, om man är lite elak med dem. Anledningen till att det är på det här viset det är ju inte att inte SpaceX-grejer egentligen skulle duga att åka hela vägen, utan det handlar mycket om att så mycket av Artemis-programmet var redan förutbestämt när SpaceX kom med i matchen. Och det som inte var bestämt ännu var månlandaren. Och de hade ju tänkt sig mycket mer konventionell approach, som påminner mycket mer om gamla Apolloprogrammet på hur man skulle åka tillbaka till månen. Och sen visade det sig att det blev billigare att använda SpaceX Starship för att landa på månen. månen, vilken konventionell landare, till Blue Origins stora förtret, för de hade en konventionell landare som var med i budgivningen där och de blev ju väldigt arga när de förlorade det och har så småningom vunnit ett annat kontrakt, så de ska få vara med och landa på månen i alla fall.
Anders – 1:23:20
Men att de vågade ändå, Nasa, med tanke på att den här inte är färdig?
Alfred – 1:23:26
Ja, absolut. Det handlar ju om att de andra grejerna inte heller är färdiga och Space X, även om de blir försenade, har väldigt bra track record jämfört med många andra. Kolla på dig, Boeing. Att de andra blir ännu mer försenade än SpaceX. Men det är ju något av en gamble. Det är en kamp mot klockan om USA ska hinna tillbaka till månen, för kineserna hinner dit. Varför nu det är viktigt. Men för oss andra som inte är med i matchen det spelar väl inte så stor roll.
Anders – 1:23:52
Kina ligger väldigt bra till.
Alfred – 1:23:54
Det spelar en jäkla roll, tror jag. Kina kommer ju åka dit på många sätt, ungefär som USA gjorde första gången på 60-talet. Det vill säga åka dit, sätta ner en flagga och sen kan de inte göra så mycket mer. Men tack. Var det Space 6 och Starship så kommer USA ha kapaciteten att skicka stora mängder nyttolast till månen. Så det blir en helt annan lastkapacitet och möjlighet att bygga en permanent bas med stor närvaro. Det är så mäktigt.
Anders – 1:24:20
Jag vill att det ska hända. Det här bränslet som man har till de här raketerna är .
Alfred – 1:24:25
Metallox kallas det. Det är alltså metangas och syre som man bränner. Det är egentligen en väldigt vanligt förekommande gas. som man använder och eldar upp. Det är mycket för att man har valt de här bränslena just för att det är de som går att tillverka på månen och på Mars i framtiden. Det ska gå att tillverka nytt bränsle lokalt ute i rymden om man inte ska vara beroende av att flyga med bränslet från jorden. Det skulle inte finnas någon möjlighet att få det att funka.
Fabian – 1:24:54
Och tanken är att utnyttja den här månbasen till att vara en bränslestation. Det ska vara en bränslepump för att ta sig vidare runt om i stjärnkällan.
Alfred – 1:25:03
Ja, det kan man tänka sig. Det är ju ändå lite oklart hur mycket vatten vi kommer hitta på månen. Hittar vi stora mängder vatten på månen, då är det självklart att man vill göra på det sättet. Då kan man tillverka bränsle på månen. Vi behöver vätet i vatten helt enkelt för att kunna tillverka en metangas på månen. Kan man göra det, då är det bränslet en mycket grundare gravitationsbrunn på månen än vad bränslet som tillverkas på jorden är. Så det blir mycket bättre ekonomi. i att ta bränslet från månen än att ta det från jorden om man ska vidare ut i rymden, så att säga, för att det blir mycket billigare att tanka Starship uppe i rymden med bränsle från månen, ifall man kan få igång det, men det hänger ju på att det ska finnas tillräckligt med råvaror för att kunna göra det i stor skala också.
Anders – 1:25:45
Men du har hållit oss på halster. Vad är det de ska ha de här pengarna till? För att jag menar, är det den här Dysonsfären då och de ska ha pengar på börsen?
Alfred – 1:25:55
Ja, men alltså utvecklingen med Starship går framåt nu, så det är nog faktiskt redan under slutet på Det här året kan det bli, men i större skala förmodligen under nästa år, som Starship kommer börja användas för att skjuta upp Starlink-satelliter i omloppsbana. Det är viktigt, för då kommer kostnaden för Starlink-satelliterna gå ner ännu mer för Space X, men framför allt kommer de också att börja få som det kallas, skalfördelarna, med att få många uppskjutningar på Starship, som gör att de får ner kostnaderna jättemycket på att skjuta upp Starship, vilket gör att de når den här hela graal. Vi kommer alltså få ner uppskjutningskostnaden. per kilo upp i omloppsbana under 100 dollar per kilo, alltså 1 000 kronor kilot, vilket kan jämföras med på rymdfärjans tid så kostar det flera miljoner per kilo att komma upp i omloppsbana, så det är flera tio magnituder skillnad på hur billigt det blir att ta sig upp i omloppsbana och därmed vad man kan göra ekonomiskt gångbart att göra i omloppsbana.
Alfred – 1:26:52
Och det är här som då Dyson Swear och AI i center i rymden kommer in i bilden. För det som SpaceX har presenterat att de vill göra, tillsammans med hela Musk-konglomeratet, de är på väg att vilja börja bygga en Terrafab, som de kallar det, som då är, de ska helt enkelt ta upp kampen med Nvidia och TSMC att bygga bra AI-chip, de vill helt enkelt bygga ett Foundry, som det kallas, den här fabriken som TSMC har, för att tillverka processorer och kretskort, helt enkelt, så att SpaceX och systerbolagen ska kunna få egna kapacitet att bygga helt egna AI-chip. Och anledningen till varför de vill ha de där AI-chippen i stor skala, förutom att de själva ska bygga bra AI-tjänster, det är att Elon Musk och gänget har listat ut att de tror att det billigaste sättet att bygga stora AI-datacenter i framtiden blir att faktiskt göra det i omloppsbana, vilket känns som en lika bananas idé för mig nu, som det känns att man skulle bygga rymdbaserat internet, hur bananas det kändes för fem år sedan.
Fabian – 1:27:57
Vi sås ju på det här. Men varför vill man ha datacenter i rymden? Jag fattar att energi är billigt och lätt att kyla, men det är ju ganska jobbigt att transportera data fram och tillbaka där och så. Något går sönder och så.
Anders – 1:28:09
Det är väl hur lätt som helst när du har Starlink. Och så är det ju precis som du säger, energin är ju gratis från solen och det är jättelätt att kyla nere.
Alfred – 1:28:17
Det är ju strålande. Det är som du säger, det är inte alls lätt att kyla nere. Det är en av utmaningarna. Det är jättesvårt att kyla ner saker i rymden, därför att det är väldigt svårt att bli av med värmen. Det är väldigt kallt i rymden. Du kan inte få någon konduktivitet på att bli av med värmen, utan du måste stråla ut den, radiata ut den. Men har ni hört talas om Terminatorbanan runt jorden?
Fabian – 1:28:37
Nej.
Alfred – 1:28:38
Det här är ganska coolt. Det är ju spännande med rymden. Ni kanske märker att jag går igång på det.
Fabian – 1:28:42
Verkligen. Han har verkligen gått igång och allt det där. Ingen kommer kunna stoppa honom här.
Alfred – 1:28:47
Vi vet att det finns en omloppsbana runt jorden som kallas för den geostationära banan. Det är där vi har alla våra tv-satelliter. Det är en speciell omloppsbana. Om man har satelliterna där, på det avståndet från jorden, då Då blir de som att de sitter fast på himlen från jorden. Så då kan man vrida in sin.
Fabian – 1:29:00
Betalkraften motsvarar tyngdkraften precis där.
Alfred – 1:29:03
Precis, precis. Den åker runt jorden med samma hastighet som jorden roterar. Det gör att man kan vrida sin parabolantenn en gång och sen sitter satelliten fast där och så behöver man inte ändra inställning. Den banan är ganska trång, för det finns bara en sån bana. Men om man ska skjuta upp såna här AI-beräkningssatelliter, alltså egentligen datacentersatelliter, uppe i rymden. Vad vill man ha då? Jo, man vill ha möjlighet att kyla dem, det var ni inne på, och så vill man ha tillgång till gratis energi, och det är ju solenergin man hoppas på att ta från solen, men det betyder att man vill ju att den satelliten ska vara i solen hela tiden, så att man får solenergi hela tiden, men så vill man också ha tillgång till skugga, så att man kan hitta ett bra sätt att kyla satelliten, som blir varm, när den ska göra sina databeräkningar. Om man kollar på det här nya James Webb-teleskopet till exempel, då är det ju en del av det som är i ständig skugga, som är hur de kan håller det superkallt och får det att funka.
Alfred – 1:29:57
Det finns en omloppsbana runt jorden, som är en så kallad solsynkron bana. Det är omloppsbanor där satelliterna åker över nordpolen och sydpolen. Satelliter använder oftast de banorna när man vill passera samma punkt på jorden vid samma klockslag. Man ska kunna ta en satellitbild om dagen vid samma tid, vilket underlättar jämförelse över tid. Men om man ställer in sig helt rätt i det där, då kan det vara så att man på nåt sätt flyger i profil på jorden. Så då kommer ena sidan av satelliten vara i ständigt solljus. Solen går aldrig ner för den här satelliten. Och den andra sidan av den här satelliten är i ständig skugga istället. Så då kan man ha en satellit som flyger hela tiden, har 100 procent tillgång till gratis solljus hela tiden, och samtidigt har obegränsad tillgång till skugga på andra sidan, för . över utspillvärmen som blir när man gör AI-beräkningar. Och så blir det nu egentligen då bara en matematisk uträkning. Man kan sätta upp det här i, förlåt, och det är den banan. Den kallas för då Sun Synchronous Terminator Orbit, som då är Terminator-orbiten. Och man ska inte se det som, det är egentligen inte då roboten Terminator, utan det är liksom.
Anders – 1:31:12
Domedagsbanan.
Alfred – 1:31:13
Don-Dusk-banan, som kallas för Terminator-banan. Det är liksom då dygnet terminatas. Men det är ju en rolig sam. Att det sammanfaller med att vi ska bygga AI-datacenter i rymden och att banan de ska flyga i kallas för Terminator, tycker jag. I alla fall, om man ställer upp hela beräkningen så blir det egentligen en funktion av så här. Om man ska bygga ett AI-datacenter på jorden så måste man räkna ut vad kostar det att köpa energin, hur ska man få tillgång till den, vad kostar marken man ska bygga på, vad kostar huset och så blir det också en faktor när kan jag få tillgång till både mark, hus och energi och så vidare. Här är ju alla de här stora bolagen nu i en kamp mot klockan att hinna först med skala kapacitet. Någonstans i det här kan man lägga in i Excelberäkningen vad kostar det per kilo att komma till omloppsbana med de här satelliterna, som kan göra precis samma jobb i rymden, där man inte behöver betala någon hyra för marken, där man inte behöver betala någonting för energin, men man å andra sidan måste betala rätt mycket i uppskjutningskostnad för att komma dit, och man måste ha en bra driftsäkerhet, för om den går sönder, då måste man vara agnesserad.
Fabian – 1:32:20
Jobbigt.
Alfred – 1:32:21
Skicka upp en tekniker, det här är dyrt.
Fabian – 1:32:23
Borde han inte bygga den där Terrafab-fabriken som bygger AI-chippen på månen istället?
Alfred – 1:32:28
Ja, nu är du redan på nästa steg här Fabian.
Anders – 1:32:33
Men om han ska ta fram de här chippen själva då och börja rita nya AI-chip från grunden och bygga en egen fabrik. Det känns som att det ligger långt fram i tiden till han kan skicka upp de här AI.
Alfred – 1:32:45
Det blir spännande. De är ju storkunder till Nvidia och TSMC. Det kan ju hända att de börjar skicka upp Nvidia TSMC-chip först, men det är ju tydligt att de ser det som att den som kontrollerar utvecklingen av AI, det är den som kontrollerar tillverkningen av chippen och förmågan att deploya dem snabbt och energisätta dem i rymden. Det verkar som att Space X och hela Elon Musk-koncernen bara försöker skynda sig så mycket som möjligt för att kontrollera alla de viktiga områdena och att det är det som egentligen pågår. De behöver jättemycket pengar för det, så därför sätter de Space X på börsen för att ta in svinmycket. mycket pengar samtidigt, för att ha råd att göra alla de här satsningarna. Funkar det? Jag vet inte. Jag tycker det känns lika galet som rymdbaserat internet. Det funkar, men det betyder inte att det är säkert att det här funkar. Juryn är fortfarande ute. Och allting kommer att koka ner till hur dyrt blir det per kilo att nå omloppsbana? Men det är det som är. Alla andra problem är kända.
Alfred – 1:33:39
Vi vet alldeles utmärkt hur det går till att kyla satelliter i rymden, om de är i skugga och så vidare. Allt det där går att räkna ut. Det är inte så dumt som det först låter. Och det är kanske ingen sfär runt solen. Men det är i alla fall ett första steg att börja ta tillvara solenergi som annars inte skulle ha träffat jorden. Så det är första lilla bygget som närmar sig Dyson Swear. Så folk vill ha det att det kanske inte är Dyson kategori 2 men det är i alla fall Dyson kategori 1.1. Och jag tycker det är häftigt.
Anders – 1:34:10
Tack för den rapporten. Spännande.
Fabian – 1:34:12
Jätteroligt. Jag kan ju glädja alla med som som då inte likt dig har köpt aktier i SpaceX, så är det sannolikt så att de allra flesta av oss som har en pension kommer äga delar av SpaceX, därför att det här blir ett så stort bolag när det börsintroduceras att de här indexfonderna som sen i sin tur i regel köps av pensionsfonderna, de kommer vara tvungna mer eller mindre att köpa SpaceX-aktier i och med att de passar de här profilerna som de har satt upp.
Alfred – 1:34:43
Just det, för alla pensioner. Pensionspengarna kommer köpa in sig precis efter börsnoteringen. Ja, vi får se hur det går. Vi ska inte komma med investeringsrådgivning, men jag tror att det kommer bli en rusning och sen kommer det bli en sättning. Krasch. Ja, precis.
Fabian – 1:34:58
Och sen går det väl ganska hyggligt i slutändan ändå. Förmodligen.
Alfred – 1:35:01
Men vi har provkört bilar också.
Anders – 1:35:04
Ja, vi har provkört BYD Atto 3 EVO, så jag tänker att vi kan väl köra igång och lyssna på hur det lät.
Speaker – 1:35:11
BYD, här kommer elbilen. BYD, det är rena missilen. BYD, andra biltillverkare får det tufft.
Anders – 1:35:22
Bilar med sladd har provkört BYD Atto 3 Evo. En stor uppdatering av BYD:s populära el-suv. Vad är det här då för en bil? Atto 3 är en suv i kompaktklassen en mindre familjesuv. Större än Volkswagen ID.3 men något mindre än ID.4. Den är tänkt att fungera som familjens enda bil men när den kom till Sverige 2022 hade Atto 3 en hel del brister. Exempelvis kunde den inte snabbladda snabbare än 88 kW vilket är alldeles för långsamt om man ska ta bilen på långresa. Så när Atto 3 kom i sin förra version så prissatte svenska BYD den här bilen med ett mycket attraktivt privatleasingerbjudande som gjorde att den snabbt blev populär som en stor och rymlig andrabil för barnfamiljer. Men nu har BYD givit sig i kast med att lösa de problem som gjorde att ursprungsversionen av Atto 3 inte blev ett populärt val som familjernas första och enda bil. Och det har de gjort ordentligt. Bilen heter nu Atto 3 Evo och är i stort sett ombyggd från grunden. Vad är det då som är så speciellt med Atto 3 EVO? Jag ställde frågan till BYDs svenska produktchef.
Mauritz Larsson – 1:36:38
Jag heter Mauritz Larsson och är produktchef på BYD Sweden. Normalt sett när man gör en ansiktslyftning på en bil så gör man ju mycket kosmetika på bilen. Här har man faktiskt gjort tvärtom och gjort en helt ny bottenplatta med drivlina och motor och så vidare. Så allting är ju helt nytt under skalet men man har behållit majoriteten av det gamla skalet på bilen.
Anders – 1:37:00
Ja, den nya varianten Ato3 EVO kommer nu med 800 volts arkitektur som erbjuder snabbladdning upp till 220 kW. Batteripaketet är på nästan 75 kWh som ger en räckvidd på hela 51 mil. I mitten tronar en stor 15,6 tums Android-baserad skärm upp sig. Den är snabb och responsiv och den som är van vid Googles appar känner snabbt igen sig. Priset börjar på 495 000. kronor för den bakhjulsdrivna instegsmodellen. Men lägger man till bara 30 000 kronor så får man öppningsbart panoramaglastak, head up-display, eluppvärmda baksäten och dubbla motorer som ger en acceleration på bara 3,9 sekunder. Det är så rimligt prissatt att det vore vansinne att välja instegsmodellen när skillnaden är så pass liten mellan varianterna. En av de största konkurrenterna till den här bilen borde vara Kia EV4 som startar på 476 000. Men när man lägger till tillval och ett jämförbart batteri så sticker Kia EV4 snabbt iväg i pris. EV4 med motsvarande utrustningsnivå som Atto 3 EVO i topputförande kostar hela 623 400 kronor.
Anders – 1:38:15
Nästan 100 000 kronor i prisskillnad alltså. Jag och min 10-åriga son Lukas tog den på en tur för att se vad den gick för.
Fabian – 1:38:25
Åh!
Anders – 1:38:26
Vet du vad det är för bil det här? Det är en BYD.
Lukas – 1:38:31
BYD.
Anders – 1:38:33
Vad skulle du säga om den här bilen då? Om du får ge den ett betyg mellan 1 och 5?
Lukas – 1:38:37
1 och 5?
Anders – 1:38:39
5 är högst.
Lukas – 1:38:40
En 4.
Anders – 1:38:41
Det skrivs mycket negativt i media om de kinesiska biltillverkarnas intåg på den europeiska marknaden. Så vad är första intrycket för en 10-åring som inte har en bild som först masserats genom ett stort polisbyte? politiskt industribeskyddande geopolitiskt importtullsfilter.
Fabian – 1:38:59
Kineserna har ju inte grundläggande fri och rättigheter.
Anders – 1:39:03
Det är ju inte en demokrati. Vad tänker du om det?
Lukas – 1:39:06
Va?
Anders – 1:39:08
Hur de behandlar uigurerna till exempel? Spelar det någon roll att denna bilen är gjord i Kina för dig?
Lukas – 1:39:14
Nej.
Anders – 1:39:15
Och vad får den för betyg då? Av fem. Vi testade också att fälla sätena och slänga in Lucas cykel. Det gick alldeles utmärkt. Går den in den här tror du?
Lukas – 1:39:28
Ja det tror jag.
Anders – 1:39:29
Jag ska bara ta loss hatthyllan. Jo då, den gick in.
Alfred – 1:39:34
Fick jag in en cykel liggande ner här. För en tioåring. Det var inga konstigheter.
Anders – 1:39:43
Ja, den här bilen är komplett och verkligen en värdig enda bil för den lilla familjen. Men utseendemässigt tycker jag att den ser lite generisk ut. Lite som man förväntar sig av en kinesisk bil. Och det är konstigt för BYDs designchef är Wolfgang Egger som tidigare varit designchef både hos Alfa Romeo, Audi och Lamborghini. BYD borde därför kunna spotta ur sig urläckra bilar men det tycker inte jag att de gör. Attotre smälter in i mängden av bilar. bilarna på en parkeringsplats. Inredningen då? Jo, den har högklassiga materialval men allt är i grått i olika nyanser och den upplevs därför lite onödigt simpel även invändigt. Vid en första anblick känns materialvalen lite billiga och plastiga men när man känner på interiören så är det tydligt att det här är en påkostad bil. Kvalitetsmässigt går det inte att se skillnad på den här bilen och en bil från Volvo eller någon av de tyska biltillverkarna.
Alfred – 1:40:38
Kineserna har verkligen
Alfred – 1:40:48
herregud och du hade fått tag på Anna Book för inspelningen av det här reportaget. Ja, AI Book var det.
Fabian – 1:40:54
Tipsa inte Stim om det här. Jag är lite besviken Anders på att du inte har testat röstfunktionen. Fanns det ingen röstfunktion? Det gör du alltid.
Anders – 1:41:04
Jo, det gjorde det. Den var på engelska. Problemet var att det här var en tidig pressbil. så att den var på engelska och så där, så att den var lite stökig.
Fabian – 1:41:13
Jag tänkte du skulle fråga om uigurer och så där, men det. Ja, absolut. Ja, det kanske kommer i nästa inslag.
Anders – 1:41:18
Det var en del lite småbuggar med den. Jag kommer i nästa del här rapportera lite om det.
Alfred – 1:41:24
Men hur, för den här bilen, hur snabbt laddar den? Fick vi höra det?
Anders – 1:41:28
220 kilowatt. 220 kilowatt. 220, ja, helt habilt.
Alfred – 1:41:33
Ja, men det är ju habilt verkligen. Men för det, vi pratade ju för något avsnitt sen om det som BYD kallar för flagg. flash charging som är på gång, då kommer det allra först i BYD:s allra dyraste modeller. Jag tror deras premiemärke heter Denza, om jag minns rätt nu. Men det som har blivit känt sen vi pratade om det senare, det är ju att flash charging kommer att leta sig in i alla modellerna från BYD. Det är ju deras vanliga LFP-batterier som möjliggör det. Och det gör att även de billiga BYD-bilarna kommer att få sådär supersnabb laddning på något års sikt. Och det känns ju, nu är det den här bilen som vi provkörde, den har inte det ännu. Men om den är så här habil och liksom, ja men, som vi hör din son säga, fyra av fem på alla sätt, om man inte har en aversion mot kinesisktillverkat. Och sen så lägger man snart till att den utan att bli dyrare kommer att ladda på ett sätt som bräcker alla, inklusive Ferrari. Så att de springer ju varv runt om i de europeiska tillverkarna.
Alfred – 1:42:32
Jag förstår inte hur någon ska ha en chans riktigt mot BYD alltså.
Anders – 1:42:35
Nej, det är tufft då, men Den här kvaliteten, jag var ju dunderimponerad av den här bilen. Det var absolut europeisk kvalitet, om inte bättre, på många håll.
Alfred – 1:42:47
Antingen så tror man att framtiden är helt och hållet självkörande och att det är Tesla som håller på att vinna det. Eller så tänker man att rätt länge till kommer vi att vilja köpa bilar och köra dem själva och så vidare.
Anders – 1:42:57
Så kommer det nog att gå.
Alfred – 1:42:57
Och då är det ju som att det rejset håller ju BYDum verkligen på att vinna.
Fabian – 1:43:00
Ja, och då spelar det inte heller någon roll att den inte är så jättespeciell i utseendet. De allra flesta vill kanske inte sticka ut så, utan de vill bara ha en bil att kunna köra ungarna till fotbollsträningen med.
Anders – 1:43:11
Hur tycker du den ser ut?
Fabian – 1:43:13
Den ser helt okej ut. Jag håller med din analys i inslaget. Den smälter in bland andra bilar. Jag tänker kanske närmast på Subaru eller något liknande.
Alfred – 1:43:24
Suzuki tycker jag den ser ut som, om man inte ser vad. En Suzuki stadsjeep. Den är ganska anonym i designen. Bilder som sagt på hemsidan. Men hade du knappat runt på insidan av bilen också? Får man höra med de där?
Anders – 1:43:47
Bilen vi provkörde var en tidig pressbil och hade en del buggar som BYD förhoppningsvis hunnit lösa innan de här bilarna skeppas till kunderna. Min son ville absolut köra sin egna fruktansvärda AI-låt om Gurka.
Anders – 1:44:09
Men den tycktes inte bilen gilla för plötsligt startade skärmarna om, både huvudskärmen och skärmen i instrumentklustret. Vi körde en stund till och lyssnade på lite annan musik, men den vedervärdiga gurklåten återkom.
Speaker – 1:44:29
Inget slår, inget slår Gurka Gurka Och då startade skärmarna om igen.
Anders – 1:44:38
Gillar inte kineser gurka? Bortsett från lite buggar, trist utseende och en ganska skakig autopilot så är det här en jättebra bil. Den är rymlig och späckad med teknik, ett härligt öppningsbart panoramaglastak och en snabb dator med massor av roliga funktioner och ett trevligt och ett relativt lättanvänt användargränssnitt. Bagaget är rymligt och den har en liten frunk för laddkablar. Atto 3 Evo får dra 1,5 ton på dragkroken, har vehicle to load och allt du kan behöva för en härlig. långtur i Europa. Och hur är det då med den här prislappen? BYD är ju ett kinesiskt elbilsmärke och bilen byggs i Kina. De drabbas därför av EUs drakoniska importtullar på hela 27%. Hade de här tullarna inte funnits så hade BYD kunnat prissätta den här bilen på ett sånt sätt att de hade kunnat äta de europeiska biltillverkarna till lunch. Toppvarianten Atto 3 Evo Excellence som nu kostar 524 900 kronor kan jämföras med Volvo EX40 som är nästan exakt lika stor. Volvo EX40 startar på 529 900 kronor. Alltså högre än Atto 3 EVOs toppmodell.
Anders – 1:45:53
Och om man väljer Volvo-varianten med dubbla motorer, ja då är man plötsligt uppe i nästan 620 000 kronor. Men för 100 000 kronor extra så står det Volvo i fronten istället och bilen är byggd i Gent i Belgien. Men det här med att bygga bilar i EU, det jobbar ju BYD också på. Mauritz på BYD ger oroväckande nyheter till sina europeiska konkurrenter.
Mauritz Larsson – 1:46:16
Bilen tillverkas i Kina, samma fabrik som tidigare Atto 3 har gjort. Så i dagsläget nu så produceras bilen där och skeppas till Europa. Planen är ju först och främst nu att få igång fabriken i Ungern för den europeiska marknaden. Det är där vi kommer få bilar ifrån. Och först ut därifrån är ju då Atto 2, EV. Och sen så jobbas det också då på fler bilar. Men målsättningen är ju framförallt att elbilarna ska produceras där. Start Q3 ungefär.
Anders – 1:46:39
När fabriken i Ungern är klar och de. 27-procentiga tullarna försvinner, så skulle den här bilen kunna säljas till ett pris som gnager i sig i sina europeiska konkurrenter, en efter en.
Mauritz Larsson – 1:46:49
I och med att vissa bilar kommer produceras i Europa, så tror man då att prisbilden kommer gå ner, de här 27 procenten. Men så är inte fallet. Utan vi kommer hålla kvar våra priser som vi har på bilarna, helt enkelt. I och med att det är dyrare att producera bilar i Europa än vad det är i Kina, och så vidare. Så prisbilden kommer inte att regleras.
Anders – 1:47:07
Mauritz menar alltså att BYD kommer behålla samma pris på bilen i Sverige även efter att de börjat tillverkas i Ungern. Men är det egentligen ett budskap riktat till de som spekulerar på bilen nu för att inte vänta på en ordentlig prissänkning när bilen börjar tillverkas i EU? Hade jag varit BYD så hade jag byggt den här bilen i Ungern och sålt den utan marginal för att äta marknadsandelar i Europa. Så ska man då köpa BYD Atto 3 Evo? Det är upp till var och en att bestämma men man ska absolut ta den på en provtur. Jag tror du kommer bli positiv. Så länge du inte spelar gurklåten.
Speaker – 1:47:43
Gurka gurka bäst. Gurka gurka bäst. Inget slår. Inget slår.
Fabian – 1:47:49
Och där hängde sig alla bilarna som kinesbilarna.
Anders – 1:47:55
Inte mer än tre, fyra gånger. Det var trevligt att ni hörde om SpaceX och allting. Jag skulle tro att det är något med metainformationen i MP3.
Fabian – 1:48:05
Jäkla bra låt också. Den antar jag att du lyssnar på. lägger upp på olika forum.
Anders – 1:48:09
Ja, den kommer på slutet av programmet här.
Fabian – 1:48:11
Ja, det kan jag tänka mig. Vad bra. Då hänger sig bilarna en femte gång. Jag tror att din analys, Anders, är väldigt riktig här egentligen. Det är klart att de kommer att sänka priset när de. Jag menar, det kommer ju ta flera år innan de har en fungerande fabrik i EU också.
Anders – 1:48:26
Ja, vad är det nästa år de skulle börja skeppa ut bilar därifrån?
Fabian – 1:48:29
Annars skulle det antyda att de i princip förlorar pengar för varje bil de säljer just nu. Det har jag svårt att se.
Alfred – 1:48:35
Ja, men det är ju i och för sig någonting som BYD har. som det är tradition att göra, de är ju beredda att prisdumpa på kinesiska hemmamarknaden för att slå ut konkurrenter. Jag tror du har helt rätt i, Anders, att de har muskler att göra när det är dags. Just nu handlar det nog mycket om att inte göra det, för att inte förarga EU-kommissioner och andra.
Fabian – 1:48:57
Just det.
Alfred – 1:48:58
Men det är ju en Osborne-effekt här som är duktig. Som du säger, dels kan man tänka att de har nog marginaler att kunna börja sänka priserna när tillverkningen kommer igång i Europa. För just den här modellen så är det väl inte Q3 i år, utan då är det för det mindre småsyskonet Atto 2. Men det kommer ju bli inom något år, så kommer de förmodligen kunna börja sänka priserna på den här modellen också. Och dessutom, som vi varit inne på, de kommer snart börja ladda med typ en megawatt.
Anders – 1:49:25
Det här är kanonbra bilar.
Alfred – 1:49:26
Jag fattar inte hur Stellantis och gänget ska klara det här. Hur ska Volkswagen kunna sälja lika många Volkswagenbilar och Skodabilar i Europa?
Anders – 1:49:34
Jag kan säga att Alltså skärmen på den här är jättespäckad med teknik och det är responsivt och det är Google-systemet och sådär. Det verkar inte vara Android Auto utan det verkar vara vanlig Android på de här som de har byggt några specialare av. Men det är en toppenbil. Jag var skitnöjd själv.
Alfred – 1:49:51
Det är inte så att det bara pling-plongar till höger och vänster? Ingenting. Så höll ju Kinabilarna på att göra i början.
Fabian – 1:49:56
Ja. Ja men kul. Jag tror ju att konkurrens är bra. Men problemet har ju varit att Kinas bilar är värst. Men det kanske hamnar där att det blir någon slags terrorbalans, att vi allihopa måste subventionera vår bilindustri en hel del för att vi ska få den här omställningen. Det kanske blir så ändå också.
Alfred – 1:50:17
Ja, men det är ju verkligen, om man kollar på, vi var ju inne på dödslistan för snart ett år sedan. Japanerna är ju de som ligger allra värst till nu. Jag vet inte om ni har följt nyheterna om hur Mazda och flera av de andra backar in i framtiden och håller på Det investerar i elbilar. De är för sent ute, så de får inte lönsamhet på elbilarna. Tåget har gått och de försöker krama ur det sista nu och fortsätta sälja bensinbilar. Det lilla som de kan. Toyota är de enda som är stora nog att klara det ändå. Men de har i princip outsourcat sin elbilstillverkning till kinesiska joint ventures. Så det blir kineserna som bygger de japanska bilarna, om man är lite elak med dem.
Anders – 1:50:58
Ja. Jag rekommenderar lyssnarna att ta en sån här bil på en provtur, så kommer ni själva känna. Att bara, vad har Mazda att hämta här?
Fabian – 1:51:05
Ja, det går väl an om man är en Ferrari eller en tillverkare som säljer mycket mindre volymer till väldigt rika. Typ kröningsägg, åt det hållet. De kan nog fortsätta ganska länge med bensinerna. Det är ju så få. Så det ändrar ju inte heller omställningsfrågan överhuvudtaget.
Alfred – 1:51:25
Inom något år kommer vi höra de europeiska biltillverkarna stå på rad. Och några av dem kommer. och säga att marknaden inte är redo för elektrifiering. Vi måste ta bort allting som tvingar oss att bli elektriska nu, och vi håller på att förblöda och gå under, så ni kan inte hålla på och straffa oss som säljer förbränningsmotorbilar. Det är ett tips till Stellantis. Det gänget kommer att säga det. Det kommer de att göra för att tåget har gått. De har missat det här tåget och de håller på att försöka överleva. Sen kommer det att finnas ett annat gäng, som jag tror att Volkswagen kommer att stå i spetsen för, som kommer att argumentera för sunda, sund och hälsosam protektionism för att inte den europeiska biltillverkningen ska gå i graven. För de kommer behöva all hjälp de kan få från politikerna för att överleva den här kinesiska konkurrensen när de försöker ta ikapp. Nyckeln som du är inne på Anders, kommer att vara hur ska de få tag i lika snabbladdande LFP-batterier lika billigt som kineserna själva, tror jag.
Anders – 1:52:22
Det är för sent också. Nu bygger vi den här lilla fabriken i Serbien, men jämfört med CATL och BYD Vi kommer köpa batterier från Kina en lång tid framöver om vi ska kunna bygga bilar överhuvudtaget här i Europa.
Alfred – 1:52:36
Ja, BYD har ju sina batterier. De bygger ju sina egna batterier. För Volkswagen så gäller det. De måste få prioritet hos CATL och få alla batterier de kan få. Ja, men det är dyrt för dem. De och Toyota-gänget kommer slåss där.
Anders – 1:52:47
Man behöver ju bygga sina egna batterier för att få. CATL har ju en cut på batteriproduktionen och tjänar pengar på det.
Alfred – 1:52:56
Ja, såklart.
Anders – 1:52:57
Det är ett misstag. gjort här i Europa och det varnade vi om för 10 år sedan Fabian, när du startade den här podden, att det håller på att gå alldeles snett. Redan då sa vi det och vi har ju fått alldeles rätt här.
Fabian – 1:53:07
Det var tråkigt med Northvolt också, för vi hade verkligen behövt det för vår bilindustri i Europa. Men vem vet, det kanske inte är över i Skellefteå riktigt än. Det får vi väl se.
Alfred – 1:53:18
Hörni, med det sagt så börjar det väl bli dags för show. Vad är det vi brukar säga till våra kära lyssnare då?
Fabian – 1:53:23
Jo, då brukar vi säga att det bästa sättet att stödja podden, det är förstås att göra som många andra. Prenumerera på podden. Som Simon där som skrev in. Och det är tillgängligt via Apple och Spotify. Och det kostar 39 kronor i månaden och då får man podden utan reklam och så får man tillgång till hela arkivet tillbaka hela vägen tio år tillbaka till 2016. Och så förstås det som de flesta uppskattar, att man får höra avsnitten.
Alfred – 1:53:48
Just det, så klicka direkt i Apple Podcaster appen om du lyssnar i Apple. Eller sök upp oss på Spotify, Bilar med sladd plus. Alltså med ett plus tecken på slutet om det är där du lyssnar. Använder du då någon annan plattform, ja då får du stödja oss på andra sätt. Till exempel att hjälpa andra att hitta fram till podden.
Anders – 1:54:05
Just det, precis. Vi har en Facebooksida som du kan likea och sprida till dina vänner. Som är helt gillande. Och vi har en vanlig hemsida, bilar med sladd.se. Där du hittar alla våra tidigare program.
Alfred – 1:54:16
Och alla bilder.
Fabian – 1:54:19
Om man inte har valt Hälsa Hemma som sin vårdcentral, så ska man gå in och göra det nu. Det tar bara en minut. Ladda ner Hälsa Hemma appen och lista dig direkt i appen. Så är du redo om olyckan skulle vara framme och du behöver ha kontakt med vårdcentralen, så är det en bra livförsäkring. Jag har valt det redan nu. Då kommer vi ju hem till honom om det är så att man blir sjuk och om vi inte kan hjälpa dig direkt i den eminenta Hälsa Hemma appen.
Alfred – 1:54:45
Och hörni, man måste. inte vara betalande prenumerant och hjälpa till att lyfta in saker på hälsahemma för att få skriva brev till oss. Det går alldeles utmärkt att kontakta oss på info www.bilarmedslad.se om man har någon fråga. Eller om ni vill nå oss specifikt, någon enskild av oss, då kan man mejla Anders, Fabian eller Alfred www.bilarmeslad.se för att nå oss specifikt.
Anders – 1:55:04
Vi tycker det är jättekul att få lyssna brev, så skriv gärna era tankar till oss. Vi läser allt som kommer in och så hinner vi kanske inte besvara allt och vissa av breven kommer i podden, så skicka gärna brev till oss. kan ni till alla tre ser du info att bilarmedsladd.se.
Fabian – 1:55:18
Poddens ständiga redigerare, det är Johan Chandorkar på Umami Produktion. Och ansvarig utgivare, det är du Alfred Alfred Ruth. Och med det så rullar vi ur dagens långa men härliga show, hörni. Kanske rekordlängd eventuellt idag. Vi får se. Men vad trevligt det har varit.
Anders – 1:55:38
Tack så mycket. Vad brukar vi säga när vi rundar av? Kör elektriskt, brukar jag säga.
Fabian – 1:55:42
Och jag säger kör försiktigt.
Alfred – 1:55:43
Jag säger sladd. Så syns vi igen om två veckor.
Fabian – 1:55:45
Det gör vi.
Anders – 1:55:46
Hej då!
Speaker – 1:55:58
Gurka bäst! Gurka bäst! Gurka bäst! Gurka bäst! Lukas stod vid kylen varje dag Gurkan var hans nummer ett Inget snack! Krispig crunch, det var hans stil Superhjälte med gurkprofil Alla ba’ ’Vill du ha nåt mer?’ Han ba’ ’Nä, gurka räcker!’ Jag svär! Det är inte skönt, det är hans grej Ingen tveka! Det är hans way! Någon sa, men ost då kanske bäst? Lukas skrattar! Ni är på test! Gurka, gurka bäst! Inget slår, inget slår! Gurka, gurka! Gurka, gurka bäst! Gurka, gurka bäst! Crunch, crunch varje dag! Gurka, det är allt jag vill ha! Vi flyger upp i rymden blå En gurkplanet vi landar på Bananer dansar vi skådar Och osten flyter runt utan besvär En raket gjord av gurksallad En astronaut som bara skrattar Lukas skriker det här är rätt Gurka vinner Lätt, lätt, lätt Stjärnor blinkar i takt med beat hela universum sjunger hit Gurka gurka bäst! Gurka gurka bäst! Ha ha! Inget slår, inget slår! Gurka gurka bäst! GURKA GURKA BÄST! Gurka gurka bäst! Krunch krunch varje dag! Gurka det är allt jag vill ha!
Speaker – 1:57:50
Den bara väntar på mig! Nej, nej, nej! Bananer snurrar, tappar kontroll! Men gurkan står stabil! Rock’n’roll! Gurka bäst! Gurka bäst!
Speaker – 1:58:14
Det är det som sker! Gurka, gurka bäst! Ko-ko-ko-ko! Gurka, gurka bäst! Grrpa crunch crunch varje dag! Gurka, det är allt vi vill ha!