I veckans avsnitt av Bilar med sladd får Anders försvara sin framtidsvision om ett samhälle med små, autonoma elflygplan som ersätter långväga bilresor, går vi vidare till veckans huvudämnen.
Det senaste i Northvolt-krisen
Därefter djupdyker vi i Northvolts ekonomiska kris och diskuterar om de kommer att överleva. Vi konstaterar att det är en komplex situation där mycket hänger på att de befintliga ägarna skjuter till mer kapital. Alfred har gjort en del research och fått information från personer som arbetar på Northvolt. Bland annat verkar det som att en del av skulden för krisen ligger hos ledningen och deras ledarstil, inspirerad av Tesla. De har haft orealistiska deadlines och varit för frånvarande i den dagliga verksamheten. Det återstår att se om Northvolt lyckas rida ut stormen.
Allt som Tesla inte berättade om Cybercab
Vi går sedan vidare till Teslas senaste event, We, Robot, där de visade upp sin nya robotaxi, Cybercab. Alfred är imponerad av designen som han beskriver som en blandning mellan Cybertruck och Model 3 i borstat guld. Anders är däremot inte lika övertygad om bilens utseende, men tror starkt på att Elon Musks vision om en framtid med autonoma fordon kommer att bli verklighet. Vi går igenom de specifikationer som Tesla presenterade, bland annat en prislapp på 30 000 dollar och en räckvidd på 32 mil, samt att batteriet förmodligen blir cirka 40 kWh. Vi diskuterar även den trådlösa laddningen, som kommer att bli standard i Cybercab och spekulerar kring om den tekniken kan komma till andra Tesla-modeller inom kort. Fabian är övertygad om att det här är en smart strategi från Tesla, som kan accelerera utvecklingen av robotaxi-tekniken genom att låta andra äga och driva bilarna.
Förutom Cybercab visade Tesla även upp sin Robovan, en självkörande buss som ska kunna transportera upp till 20 personer. Vi är lite mer skeptiska till om den någonsin kommer att bli verklighet, men det är ändå spännande att se Teslas vision för framtidens transporter. Vi avslutar Tesla-snacket med att diskutera Optimus, Teslas humanoidrobot, som också visades upp på eventet. Även om robotarna fortfarande är fjärrstyrda är vi imponerade av hur långt Tesla har kommit i utvecklingen och spekulerar kring hur den här typen av robotar kan förändra samhället i framtiden. Fabian är särskilt intresserad av potentialen inom sjukvården.
Premiär för Lync & Co 02 – eller är det en Zeekr X?
Slutligen pratar vi om Anders och Fabians resa till Milano där de var på världspremiären av Lynk & Co 02, en ny elbil i crossover-segmentet. Vi får höra ett intressant inslag från eventet där Anders intervjuar både vd:n och designchefen för Lynk & Co. Bilen, som ska kosta från 430 000 kr, byggs på samma plattform som Volvo EX30, men är betydligt större, lika stor som en Volvo XC40. Fabian är imponerad av Lynk & Co:s bildelningslösning som verkar fungera bra i praktiken. Vi diskuterar också Geelys strategi med att ha så många olika elbilsmärken och vad som egentligen skiljer dem åt. Under intervjun med designchefen lyckas Anders, till sin egen förvåning, få fram ett scoop om att Lynk & Co 02 egentligen är samma bil som Zeekr X, men med ett annat märke. Designchefen avslöjade att det var ett politiskt beslut inom Geely som ledde till att Zeekr skapades som ett rent elbilsmärke utan historia. Vi avslutar avsnittet med att konstatera att vi borde provköra både Lynk & Co 02, Zeekr X, Volvo EX30 och Polestar 4 för att kunna göra en ordentlig jämförelse av de här bilarna som delar plattform men har olika karaktär.
Översikt med tidskoder:
- Anders missar nästan flyget till Milano: 0:00 – 8:00
- Fabian agerar läkare på planet: 8:00 – 14:00
- Alfreds bonusson bygger stugor för robotgräsklippare: 14:00 – 17:00
- Lyssnarbrev om elflygplan: 17:00 – 32:00
- Northvolts ekonomiska kris: 32:00 – 46:30
- Teslas AI Day:
- Presentation av Cybercab: 46:30 – 59:00
- Robovan: 59:00 – 1:19:00
- Optimus-robotar: 1:19:00 – 1:26:30
- Lynk & Co 02:
- Presentation av bilen och eventet i Milano: 1:26:30 – 1:34:00
- Scoop om att det är samma bil som Zeekr X: 1:34:00 – 1:48:00
- Diskussion om Geelys strategi med olika elbilsmärken: 1:48:00 – 1:54:00
- Avslutning: 1:54:00 – 1:57:00
Observera att dessa tidskoder är ungefärliga då reklamen kan variera för olika lyssnare.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:19
Jajamän, du har hittat rätt in i ett fullpackat avsnitt av Bilar med sladd. Och vi pratar om den senaste paniken i batterifabriken Northvolt. De lever, men överlever de krisen? Vi har varit på billanseringsevent för Zeekr X, eller förlåt, Lynk & Co O2. Och så är Tesla Cybercab här, robottaxin från Tesla. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Alfred – 0:50
Nu sa du ju O2 i alla fall där, 02 heter den.
Fabian – 0:53
Gjorde jag det?
Anders – 0:54
Just det.
Fabian – 0:54
Ajajaj. Ja, den är inte lättare. Jag sa i alla fall Co va, Lynk & Co, för det ska inte vara Lynk & Co.
Anders – 1:01
Deras första bil hette ju O1, trodde jag, ända fram till jag fick höra att den här heter 02.
Alfred – 1:07
Jag höll ju på att mejlas med deras Press rätt länge om att testa 01.
Fabian – 1:12
Ja, 01.
Anders – 1:13
Men det är ju en hybrid.
Alfred – 1:14
Ja, det är en hybrid. Ja, exakt. Vilket jag insåg att det inte var intresserad av. Då var de nästan lite sura på mig då.
Fabian – 1:20
Lite mer om det senare här. För det har en koppling till dagens avsnitt faktiskt.
Anders – 1:24
Vi har ju varit i Milano, du och jag Fabian, och tittat på Lynk & Co. Vi kommer prata om det lite senare. Vi har faktiskt ett scoop från det.
Alfred – 1:34
Jag var lite rädd för att ni skulle komma hem lite smorda med hummersås, som man brukar säga när man är på sådana där bjudresor. Så att det bara skulle vara jag som var oberoende i den här podden nu. Men det är ju inte snällt mot Lynk.
Fabian – 1:45
Nej, det vi kommer göra nu efter hummersåsen är att vi hugger dem i ryggen.
Anders – 1:49
Nej då.
Alfred – 1:51
Om ni har sett min tröja, nu ser ni vad jag är för fanboy.
Fabian – 1:56
Det står Tesla där ja.
Alfred – 1:57
Det är lite jobbigt, jag hade sådana här referral-poäng som man var tvungen att växla in. För att de skulle gå ut annars. Och så tänkte jag, vad kan jag köpa från dem som jag kan sälja? Så jag köpte en laddbox som jag kan kränga begagnat i obruten kartong. Men så var det lite poäng kvar, så det enda det räckte till som jag var såhär, ja men okej, en hoodie då. Men den är lite svår att bära nu, jag har svårt att vilja gå omkring med en Tesla-tröja.
Fabian – 2:22
Ja, det är lite jobbigt. Det har varit lite SpaceX-lanseringar och sådant där här under veckan som jag har följt live tillsammans med dig, Alfred i alla fall, över SMS. Och jag står inte ut och tittar på Ivan Musk, jag bara går vidare till nästa grej. För jag tycker det är fantastiskt det de gör, men jag pallar inte det.
Alfred – 2:38
Ett Starship launch 5 stod man ju ut och tittade på.
Anders – 2:41
Hur häftigt som helst.
Alfred – 2:43
Helt sjukt att de kan landa på tornet.
Fabian – 2:46
Ja men vad det är, ett 28 våningshus eller vad det kan vara, så kommer farande i luften och sedan får det på centimeterprestation och landa.
Alfred – 2:54
Launch tower-byggnaden är ju nästan lika stor som Kaknästornet. För skalaproportioner.
Anders – 3:01
För den som inte har sett det så kan jag verkligen rekommendera det på SpaceX hemsida, launch 5 av den här, vad heter den? Star.
Alfred – 3:09
Starship ja.
Anders – 3:10
Så är det boosten de landar på, den består av två delar. Du har första steget som skickar upp raketen utanför jorden och sen har du själva raketen. Och raketen har de inte lyckats landa än så den störtar i havet.
Fabian – 3:21
Det där var ju en väldigt stor sak, för det här är ju starten på rymdrevolutionen, det är det vi ser här. Det kommer vara AI, det kommer vara robotar och det kommer vara rymd de kommande 20 åren. Ja, exakt.
Alfred – 3:32
Vill man veta mer om allt som är coolt med Starship, då kan man lyssna på ett gammalt avsnitt av Bilar med sladd. Det är faktiskt från ganska precis ett år sedan, då gjorde vi ett avsnitt som heter Varför pratar alla plötsligt om rymden? Där vi verkligen går på djupet med vad som är häftigt med Starship. Man kan säga att de har kommit långt längs med vägen på att bevisa hela den visionen nu. De avgörande delarna som de flesta bilackarna sågade som helt orealistiska är bevisade nu. Den här landningen var verkligen en stor del av den grejen.
Anders – 4:02
Jag satt och tittade på lite YouTube, sådana här förståsigpåare som pratade, hade tidigare pratat om den här, hur de skulle fånga den här boostern. Så problemet är att den här boostern som skickar upp raketen upp i rymden, den är ju enorm. Och där kunde man inte få på ben på den så den kunde landa på jorden igen. Så då har man byggt, som du var inne på, en stor fångstarm. Chopsticks, kina. Chopsticks, ja. Vad heter det för nåt?
Fabian – 4:27
Ett pinnar kan de ungefär.
Anders – 4:29
Precis. Och det var ju superhäftigt när den fångade dem. Men där sa ju bilackarna att det där kommer inte gå. Det kommer inte gå att fånga den.
Alfred – 4:36
Det hade gått alldeles utmärkt att bygga på ben på den där raketen. Problemet var att då ska man ha med sig benen upp i rymden. Varje kilo man tar med sig upp i rymden blir kilo som man inte kan ha som nyttolast. För det är mycket bättre att ha landningsutrustningen på landningsplatsen än att ha med sig landningsutrustningen upp.
Anders – 4:49
Men det som återstår att bevisa nu är att landa med själva Starship. För den lyckades de landa med, fast på vattnet just nu, så den sjönk till havets botten. Så nästa blir väl säkert en landning på land för en trädalfrängare?
Alfred – 5:02
Nej, jag tror inte det. I och för sig har de byggt ett torn till, men de måste ha två torn för att kunna landa dem samtidigt. Eftersom de där chopsticks på första tornet är upptaget med boostern om man ska komma ner direkt. Det blir en annan sak om den är kvar i omloppsbana ett tag, men det gör de inte heller. De tar upp den i en vinkel som gör att den kommer ner igen. Så att den inte av misstag ska bli kvar där ifall något går fel.
Anders – 5:26
Men hur ska, menar du att chopsticksen ska fånga också själva Starship?
Alfred – 5:30
Ja, absolut. Den kommer att landa på samma sätt, men den blir ju av med all hastighet, ungefär som en fallskärmshoppare. Faller med magen först och bränner bort all hastighet utan att man behöver använda raketbränsle till att bromsa in. Så den kommer in mycket långsammare och sen så är det bara precis i sista steget som den använder raketmotorerna för att ställa sig upp vertikalt.
Anders – 5:48
Och hur är det med, ska de till månen först eller ska de till Mars direkt med den?
Alfred – 5:52
Ja, den här är ju med i Natas Artemisprogram, så den kommer att användas för månfärder. Men det SpaceX bygger för privat är ju att åka till Mars. Och de har ju varit ute och vevat om att de ska skicka de första obemannade Starships till Mars nu i det här fönstret som infaller 2026. Det är ju vartannat år ungefär man har möjlighet att.
Fabian – 6:09
Det är närmare då?
Alfred – 6:10
Att det är nära till Mars. Så vartannat år finns det ett uppskjutningsfönster för att åka till Mars och de siktar på att hinna med att i nästa fönster kunna skicka obemannade farkoster, så att de kan bereda väg för att skicka bemannade farkoster i nästa uppskjutningsfönster två år senare, 2028. Sen får vi se om de hinner det. De har ju, precis som de flesta av Elons projekt, ganska ambitiösa tidslinjer för att uttrycka sig diplomatiskt. Men vi kommer väl återkomma till det när vi pratar Cybercab, kan jag tänka mig. Det är ju lustigt att folk är så himla upprörda för att han är två år sen eller fyra år sen, men om man kollar på visionerna han bygger så är det bara så här, ja, vi kanske inte ska vara så sura på det här i det stora hela.
Anders – 6:49
Om man jämför med vad alla andra gör också så är det ju något helt annat. Men vi var ju i Milano nu, jag och Fabian där, och jag lyckades räkna fel på flyg. Jag brukar räkna att det tar en halvtimme att köra till flygplatsen, en halvtimme inne i säkerhetskontrollen och sen en halvtimme väntan vid gaten. Så jag glömde den här halvtimen buffersen brukar ha, så att jag kom fram precis när boardingen var på gång.
Fabian – 7:16
Det är perfekt, jag förstår inte problemet, det är exakt så jag brukar göra.
Anders – 7:19
Ja, otroligt skakigt, det var så nära att jag missade flyget dit.
Fabian – 7:23
Precis när boardingen börjar, då ska man.
Alfred – 7:25
Vi gjorde det när vi skulle på bröllopsresa, jag och min fru, kom fram till flygplatsen. Jag brukar alltid tänka, med marginal som man har, en timme före flyg ska man vara på plats. Det brukar gå bra, men jag hade glömt en liten detalj, vi skulle ju åka utanför Europa och då är det mycket längre tid man ska vara innan. Så när vi kom fram till incheckningsdisken så var hon verkligen såhär, hon höll på att slita sitt hår. Ska ni med till Dubai? Som var där vi skulle mellanlanda. Ja, hur så? Hon bara, åh, började knappa förbi på datorn. Men då fick hon ju med våra väskor, precis, och från och med då är det ju helt lugnt. Så det var verkligen såhär, samma stund som vi fick veta att vi var sjuk när de missade flyget, så var det också löst i samma ögonblick. Så vi behövde aldrig vara stressade.
Fabian – 8:04
Marginal, men sa du att det var er bröllopsresa? Ja, absolut. För körde du det kortet då, undrar jag?
Alfred – 8:12
Nej, jag behövde inte göra det. Allting var ju lugnt, det löste sig ju. Samma stund som vi fick veta att vi höll på att missa flighten för vår bröllopsresa, så fick vi veta att vi inte hade gjort det.
Anders – 8:19
Jag höll på att missa flighten hem när jag och Therese hade varit i San Francisco. Då skulle vi flyga, vad heter den flygplatsen? Oakland kanske? Oakland, ja precis. Och så fastnade vi i bilkö i flera timmar. Jag hade med god marginal räknat att vi skulle hinna dit, men jävlar vad svetten rann då.
Fabian – 8:37
Jag har också flugit till Milano för att träffa dig Anders och titta på Lynk & Co. O, heter den inte? Nej, 02. Så sa man att den hette va? Så var det, just det. Och jag hade ju tänkt att jag skulle kunna sitta och chilla lite på planet där, men jag fick jobba, kan jag tala om. För att precis när jag hade fått min mat in, så noterade jag att det ligger en man i mittgången. Han skulle inte ligga där, tänker jag. Och så började en av flygvärdinnarna joxa runt där genom syrgas och grejer.
Alfred – 9:10
Det här låter som en bättre hjältesaga än vad Anders bjöd på förra året.
Fabian – 9:12
Ja, exakt. Verkligen. Så jag inser ju att de behöver en läkare. Allting hände så tyst, så de hann inte ens ropa ut till högtalarna, men jag satt ju precis i närheten, så jag fick lite försiktigt resa på mig och säga, jag är läkare, jag kanske kan hjälpa till lite här. Och så började jag prata med den här personen som låg i mittgången, som då inte talade varken svenska eller engelska, utan talade italienska, tyvärr. Så jag fick hitta någon som skulle tolka, och det var ganska meckigt, men det var ganska lugnt med honom. Han hade druckit lite mycket dagen innan, visade det sig. Och nu hade det lite svattnat för ögonen och blivit lite mycket, tror jag. Men man vill ju vara säker.
Alfred – 9:56
Vad var det för ålder på honom?
Fabian – 9:57
Han var i övre medelåldern, han hade ingen bröstsmärta, så jag tänkte, det är nog inte från hjärtat eller så, men jag slängde på honom min Apple Watch för att kolla att han inte hade någon förmaksflimmer. Och har man en stor hjärtinfarkt så kan man, som doktor i alla fall, av ett enavlednings-EKG som det är, faktiskt se om det är några ST-höjningar som man kan se vid vissa hjärtinfarkter. Så jag fick ändå en hel del information från det, och sen så undersökte jag honom och gjorde de delarna och konstaterade att det är ganska lugnt där.
Alfred – 10:27
Du har inte med dig stetoskopet jämt?
Fabian – 10:29
Nej, men de har utrustning ombord, om man ber om det. Jag tänkte inte på det, men de har i regel stetoskop och blodtrycksmätare ombord. Men EKG har de inte, det har jag inte sett att de har. Det här var faktiskt första gången som jag fick göra det här, men det är inte första gången som det har hänt oss. Jag och Erik har varit ute och rest en hel del och han brukar vara väldigt snabb på det här, direkt på alla de här situationerna.
Anders – 10:49
Innan det ens har hänt någonting?
Fabian – 10:52
Ja, men knappt. Ja, men faktiskt, för ofta är det så att det råkar sitta två sköterskor vid sätena fram och då har han redan bildat ett litet team om någonting skulle hända. Han är verkligen prepper, Erik. Han brukar tala om de här situationerna, så jag fick ändå lite puls när någonting sånt här händer. Men allting gick bra och så, sen hugger det ju tag efter att jag har grejat med honom, han har fått lite syrgas och sådär. Det var ingen större fara med honom. Då hugger det tag en dansk äldre tant till mig och säger, jag vill bara säga att jag är också läkare. Och det såg ut som att du skötte allting så proffsigt, så jag tänkte att jag lägger mig inte i. Och då hade jag ändå superpuls när det här hände. Så det var kul att få en gång.
Anders – 11:38
Anybody here a doctor?
Fabian – 11:40
Ja, men just det hände ju inte då. Men det var ändå kul för att det var stor uppmärksamhet i kabinen över detta förstås, och jag gillar ju att bli sedd och hörd, som ni vet. Och flygvärdinnorna kom ju då efteråt, jag var ju deras bästa passagerare, deras favoritpassagerare. Från att jag blev strängt tillsagd att sätta telefonen i flight mode så var jag högst på listan.
Alfred – 12:01
Är det så här man gör för att få hoppa upp i business class?
Fabian – 12:03
Japp, för det var precis det jag fick frågan om. De frågade om jag hade någon connecting flight. Och då kom jag på efteråt att det är ju det, då hade de uppgraderat mig. För de sa det att de brukar alltid försöka vilja ge någonting, det är i alla fall deras policy att kunna ge någonting. Men det här var en ganska trist flight, de har ingen champagne, de har ingenting roligt. Så de frågade så här, vi packar någonting till dig, ett litet goodiebag till dig. Och jag liksom, det är verkligen helt lugnt. Men så kom de ändå lite diskret smygare med en påse. Och där har de bara öst ner allt de hade i kabinen. Choklad och vin, och faktiskt en liten kokosboll som jag tänkte att jag ska fira loss på här nu under podden. För att se om det smaskar loss här.
Anders – 12:43
Det här var ju resan till Italien, fick du med dig det där vinet tillbaka?
Fabian – 12:47
Det var ju det jag inte fick, vinet fick ju vänta på rummet då, för jag checkade ju inte in någonting. Men annars kan jag säga att jag hade med mig allt för att starta en egen liten konkurrerande barbusiness på tillbakaresan. Så det var väldigt speciellt. Det jag kan säga också är att det kan bli för många läkare också på plats. Jag tror inte jag har berättat det här i podden innan, men detsamma hände på vår resa till Gotland i somras när jag och Erik åkte till Gotland. Då ropade de ut i högtalarna, finns det någon doktor ombord som behöver hjälp på plans? Så Erik reser sig upp och tar sig dit. Samtidigt ser jag i förbifarten att det är ett antal andra människor som går med väldigt fokuserade steg.
Alfred – 13:30
Alla var på väg till någon läkarkonferens.
Fabian – 13:31
Till slut hör jag i högtalarna att vi har mycket god tillgång till läkare, det behöver inte komma fler läkare. Så då kommer Erik Lommander tillbaka och säger vad var det som hände? Då berättar han att det var 20 läkare på plats och folk stod där och sa vilken specialitet är du? Ja det är en anafylaktisk reaktion. Ja men jag är allergolog säger någon. Så det blev en egen liten läkarkonferens där. Man kan ju tänka sig till Gotland, det är ju tusen pers på den här båten. Det finns ju en och annan läkare som kan tänka mig hus på Gotland.
Alfred – 14:04
Har ni koll på era Seinfeld-referenser?
Fabian – 14:06
Ja absolut.
Alfred – 14:07
Vi har alla läkare vi behöver, men är det någon som är marinbiolog?
Fabian – 14:09
Just det!
Anders – 14:12
Det var så otroligt länge sedan jag såg Seinfeld.
Fabian – 14:14
Jag tittar på det löpande.
Anders – 14:17
Gör du det fortfarande? Ja, jag gör fortfarande. Det är ju en som är så jävla rolig, den med shrimps. The ocean is out of fringe.
Alfred – 14:22
Ja men det här är George också. Han håller på och ljuger om sin karriär för att få en tjej. Så har han ljugit om en marinbiolog och sedan är det en val på stranden. Så att det är någon som ropar när de går förbi där. Anybody here a marine biologist?
Anders – 14:34
Seinfeld är ju så jävla roligt. Fast jag tror att den har nog inte åldrats så väl. Nej, delvis.
Fabian – 14:41
Den yngre publiken kommer ha svårt att hänga med. Ni hör ju också att jag låter som jag gör på rösten. Jag fick en rejäl förkylning på planet.
Alfred – 14:48
Nej, de drack upp vinet när du inte kunde käka in det.
Fabian – 14:51
Det var bara öst i den där vinet för att jag inte kunde käka in det. Ja, precis så var det. Alfred, jag tänker att jag ska luta mig tillbaka, låta rösten läka lite och äta en kokosboll. Hur är läget med dig?
Alfred – 15:02
Jo, men jag har faktiskt en sak att framföra. Kommer ni ihåg att här om avsnittet sedan så hade Blip varit med och sponsrat oss. Man skulle skicka in en tagline för Blip. Man får gärna lyssna på, jag tror det är förrförra avsnittet nu, som man ska lyssna på om man vill höra detaljerna i tävlingen. Men de har alltså deadline på den här tävlingen den 31 oktober. Så sista chansen att skicka in en tagline för att få vinna en hel vecka i en splitterny nio och få testa allt med batteribyte och så vidare, helt gratis. Det är nu sista oktober som man ska skicka in sin tagline. Men annars är det som händer i mitt liv, det är att jag håller på, ni vet ju att jag håller på rätt mycket som rådgivare till företag. Så man blir ju det när man investerar och så hjälper man folk att bygga. Lite så som jag hjälper er att hälsa hemma. Nu har jag äntligen hittat ett bra sätt att bonda med mina bonusbarn. De brukar vara helt ointresserade av det här med att bygga företag. Men jag fick från ingenstans ett samtal från min 18-årige bonusson, som nu går sista året på gymnasiet.
Alfred – 15:56
Och så vet jag att de ska ha ett ungt företagande coach.
Fabian – 15:59
Nej, vad roligt!
Alfred – 16:01
Han går bygg på gymnasiet. Så då ska de bygga upp ett företag för att bygga små gulliga stugor med vita knutar åt robotgräsklippare. som de ska bygga upp företag runt omkring.
Anders – 16:15
Byggbranschen går ju väldigt dåligt just nu Alfred.
Alfred – 16:18
Tycker du att jag skulle ha sagt nej till en bonusson? Nej, byggbranschen är inte het just nu.
Anders – 16:23
En bättre byta karriär.
Fabian – 16:25
Kanske inte var riktigt läge, men jag hoppas att han inte lyssnar på podden.
Alfred – 16:30
Det brukar vara så att varje gång jag säger något pinsamt om mina bonusbarn, då är de med och korrlyssnar. De har bilden av att jag gör det jämt.
Anders – 16:37
Bygg är toppen, storsatsa på byggbranschen.
Alfred – 16:40
Tror ni inte att små söta stugor till robotgräsklippare?
Fabian – 16:43
Det finns ju.
Alfred – 16:46
Det finns mycket på Pinterest, men jag tycker det är svårt att klicka hem dem. Alla byggsatsar själv och så vidare. Jag tror att lönenivån på gymnasieungdomar kan ju också hjälpa till att hålla kostnaderna nere så det går att sälja till ett attraktivt pris.
Fabian – 16:58
Jag är svagt positiv.
Alfred – 16:59
Ja, du är svagt positiv. Okej, men Anders, jag tror att det är du som har fått brev.
Fabian – 17:05
Ja, just det.
Speaker – 17:06
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive your transition. You’ve got mail..
Fabian – 17:17
Ja, alltid upprör man någon och Anders verkar ha upprört en lyssnare ordentligt den här veckan. Alfred?
Alfred – 17:25
Ja, det här är ett brev som. Vi fick ju det för länge sedan Anders, jag tror inte du vågade svara på det här.
Anders – 17:32
Jag har gått och tänkt på det här i månader.
Alfred – 17:36
Det här är ett lyssnarbrev som kom in efter att Anders gjorde en spaning om att framtidens resande skulle gå över helt och hållet på elflyg. Och så här skriver Kjell Svensson till oss efter att vi har saxat det ordentligt, för det var ett långt brev ska vi säga. Hej bäste poddare! Jag trodde först att du skämtade Anders. Om 20% av passagerarna ska flyga istället för att åka tåg, då skulle alltså upp till 4 000 passagerare behöva ta sig till flygplatserna. 4 200 flyg skulle behöva lyfta varje dag och det skulle bli cirka 1 050 starter och landningar fördelat på 39 flygplatser. Alltså de flygplatser som finns idag. Och det betyder alltså 27 starter per flygplats per dag. Det skulle förmodligen behöva minst 10 gånger fler flygplatser för att det här ska funka och då blir det tämligen få passagerare per flygplats. Och vem ska då vara intresserad av att investera i dessa flygplatser? Nu fick jag äntligen detta sagt. I övrigt lyssnar jag med glädje på er podd och jag är dessutom en mycket nöjd patient hos Hälsa hemma.
Alfred – 18:27
Med vänlig hälsning, Kjell Svensson.
Fabian – 18:29
Vilken inlevelse Alfred!
Anders – 18:31
Det här är ju hårt redigerat. Det var ju på tre och en halv A4-sida.
Alfred – 18:36
Vi har tagit bort en del av beräkningarna, men vi har också tagit bort det där han sa att det här var urbotad dumt och att du brukar vara sansad.
Fabian – 18:44
Ja, men du brukar vara sansad.
Anders – 18:45
Och du fick en släng av sleven Alfred också som medlöpare som inte hejdade mig.
Alfred – 18:50
Exakt, jag som tyckte att vårt avsnitt höll på att bli för långt så att jag inte frågade dig tillräckligt mycket. Men det förtjänar det. Tack Kjell.
Anders – 18:56
Låt mig bara repetera min framtidsvision då, för att han verkar ju ha missuppfattat den. Det handlar ju inte då om att.
Alfred – 19:04
Du ska alltså använda honom som ursäkt för att upprepa galenskaperna en gång till?
Anders – 19:07
Nej, jag vill gärna ha fler lyssnare. Jag är helt säker på att det kommer bli så här.
Fabian – 19:13
Han har sagt det många gånger. Vi har diskuterat det här under vår resa också.
Anders – 19:19
Okej, låt oss prata om det, så får vi se vad ni säger strax.
Fabian – 19:21
Anders är helt säker.
Anders – 19:22
Jag tänker så här att framtidens långväga resa handlar om inte att ersätta autonoma bilar och så i städerna, utan självklart kommer det bli så. Men när man ska flyga långt så är det tåget som gäller eller de här stora flygen som inrikesflyg, som är liksom. Ni vet ju hur det är med säkerhetskontroller om man ska långt ut till en flygplats.
Fabian – 19:44
Jag hatar det.
Anders – 19:45
Jag tänker att i framtiden kommer vi ha många, massor av små landningsbanor, små flygfält i närheten av där folk bor. Det har vi redan. Det finns över 240 flygfält runt om i landet redan. Så det är inte tal om att flyga från de här stora trafikflygplatserna och inte tala om någon säkerhetskontroll eller någonting sådant, utan du kallar på ett autonomt flygplan på samma sätt som du kallar på Uber. Den landar på ett flygfält som din autonoma bil har kört dig till, så hoppar du in i det och den rymmer lika många människor som en bil. Så om det är fem personer som rymmer i en bil, så rymmer flygplanet fem personer. Så kanske du har en stor flygbuss som rymmer åtta personer, som en stor minibuss. Och så blir det ungefär som Uber, fast man flyger då istället. Och det är autonomt, självklart, små helt elektriska flygplan. Och anledningen till att jag tror att det kommer bli så här, det är för att det här är någonting som vilken entreprenör som helst kan göra. Alltså du behöver ett flygplan och du behöver två flygfält, en i Västerås och en i Örebro till exempel.
Anders – 20:47
Och så kan du öppna din första linje. Du behöver bygga lite teknik, lite app och lite logistiklösningar och sedan är den här lösningen igång.
Fabian – 20:53
Det är alltså inte drönare, utan det här är flygplatser, de lyfter och landar som små flygplan?
Anders – 20:58
Jag hoppas ju att, lite beroende på när, för det är regulatoriska hinder i vägen då för helt autonoma flyg. Och jag hoppas att energidensiteten i batterier är så pass hög att man kan lyfta vertikalt när det här blir större.
Alfred – 21:13
Tänker du att de ska flyga på lägre höjd och så där så att de inte ska konkurrera med regleringar kring luftrummet som gäller vanliga flygplan? Jag tänker alla säkerhetskontroller och sådant som infördes efter 9-11, det är väl inte för att flygbolagen eller flygplatserna vill som vi har de där säkerhetskontrollerna? Hur ska man komma undan alla de här säkerhetskraven?
Anders – 21:34
Ja, men det behövs ju nya regleringar såklart. Sådana här säkerhetskontroller behövs ju inte när du flyger en liten Cessna till exempel, utan det är ju de stora trafikflygen. Och det är ju tal om fem personer som ska flyga en sån här, så du åker ju själv i ett sådant här flygplan.
Fabian – 21:49
Så det är för dig och din familj eller möjligtvis någon slags samåkning kanske uppstår?
Anders – 21:55
Jag är inte säker på att det ska vara någon samåkning. Du blev ju sjuk nu när du åkte.
Fabian – 22:00
Jag säger det igen, jag hatar kollektivtrafik. Jag gillar verkligen inte det.
Anders – 22:04
Hela poängen är att flyget är ju galet effektivt. Vi har ju tre dimensioner vi kan flyga på och det som behövs för en sådan här grej är ju en gräsbana så länge flygplanen landar som de gör nu. När batteridensiteten är tillräckligt hög så att man kan landa vertikalt, det kallas VTOL, det är vertical take off and landing. Ni har säkert sett den där.
Fabian – 22:24
Det kan ju inte vara så dyrt att göra det. Jag fattar inte riktigt varför vi ska ha flygplan som kör så. Har man drönare? Vad är problemet?
Alfred – 22:34
Jag tror kanske mer än vad Kjell gör på att du är rätt ute i att det kommer att kunna bli så här. Jag tror inte på flyglinjen Örebro-Västerås eftersom det tar en timme att köra. Just den är ett dåligt exempel.
Anders – 22:48
Men Stockholm-Malmö?
Alfred – 22:49
Stockholm-Malmö tror jag faktiskt inte heller på. Jag tycker att Kjell har en jätteviktig poäng och det är att där det finns ordentlig passagerardensitet, det vill säga mellan de stora städerna, där är tåget så mycket bättre. Det blir helt orimligt om alla som åker mellan Stockholm-Göteborg eller Stockholm-Malmö allihopa ska flyga i fempersoners flygplan samtidigt.
Anders – 23:13
Varför? Jag bor i Täby, två mil utanför Stockholm. Hur många från Täby ska till Malmö exakt samtidigt? Det lär inte vara mer än tre personer om man ska åka i samma minut. Under en dag, det är inga konstigheter att vi åker ut i ett litet flygfält här ute utanför Täby. De som bor utanför Haninge åker dit och så vidare. De allra flesta bor ju inte centralt i Stockholm och gör de det, då kan de väl ta tåget då.
Alfred – 23:40
Men 230 flygfält, om du skulle argumentera för VTOL så att det kunde landa precis där du råkar vara eller det kunde bli väldigt tätt mellan landningsplatserna, då skulle jag nog hålla med dig. Men 230 flygfält som finns idag, det är inte som att det kryllar av områden i Täby där det är lätt att smälla upp ett till flygfält närmre dig. Det blir ju oavsett en resa till där du ska utgå för din resa. Det påminner väldigt mycket om transporten till tågstationen. Och sen så är det egentligen bara när rälsen väl finns så kommer tåget vara bättre. Stockholm-Malmö, då kanske det blir så här, ja man kan välja om man vill flyga på det här sättet som du föreslår och det kommer förmodligen Unite economics-mässigt att bli lite dyrare än vad tåget borde vara. Men den stora passagerarvolymen på en sådan sträcka borde ändå förbli på tåg och det brukar vara så att tre timmar och neråt, då kommer det nog löna sig med tåg.
Anders – 24:30
Stockholm-Malmö tar idag mellan fyra och en halv timme till sju timmar och då är det för mig som åker från Täby så är det ju först en timme in till Stockholm och sen därifrån tåget i låt säga fyra och en halv timme. Så det är fem och en halv timme för att komma till centrala Malmö. En sådan här liten flygplats kan man ju ha utanför. För mig att åka ut till en närliggande äng, det är inte mer än några minuter härifrån. Så jag tänker att man bygger nya flygfält när behovet uppstår. Ängar finns det gott om, plana ytor finns det gott om.
Alfred – 25:02
Går man tillbaks till någon form av first principles, det blir väldigt många kilo flygplan per passagerare som ska lyftas om man ska åka dit. Så det kommer vara betydligt mindre energieffektivt än om man skulle göra en mer konventionell flygresa mellan Stockholm och Malmö. Som en stor sträcka. Sen finns det ett kryphål med regler som gör att man i så fall kan flyga med de här småflygplanen på ett mer praktiskt sätt, som gör att det kan finnas en nisch för dem i marknaden. Kanske, men med bara first principles tänkandet så borde tåget vara jättemycket billigare. Sen så vet vi ju att redan nu så har tåget svårt att konkurrera med flyget, för det finns så många saker som gör tåget dyrare när det inte borde vara så. Det är intressant om det är så att vi fäller krokben för oss själva i det här resandet, för att vi har på olika sätt varit för dåliga på att organisera tåget. Men bara som transportslag så borde det vara mycket bättre lämpat för det här, om vi kunde få tummen ur och bygga riktigt bra banor.
Fabian – 26:02
Men självkörande fordon är väl ändå att föredra framför tåget ändå?
Anders – 26:06
Det beror på i vilket perspektiv, om du pratar om energieffektivitet så är tåget mycket bättre.
Fabian – 26:11
Absolut, men allting handlar inte om det. Det finns ju andra saker att optimera på också, bekvämlighet och så vidare. Och så finns det ju ganska många som tycker att kollektivt resande är problematiskt. Dels inte bara för att man blir sjuk, utan också för att man startar vid en tidpunkt man inte vill starta och vid en plats man inte vill starta men slutar vid en tidpunkt och en plats där man inte vill sluta. Det blir många led och det är oflexibelt. För min del så hade jag hellre sett att vi hade drönare som åkte mellan taken på husen. Jag förstår inte riktigt varför vi ska till ett flygfält för att göra det här.
Anders – 26:47
Dopplereffekten, Fabian. Ljudet när drönare lyfter från taken på ett hus är helt öronbedövande.
Fabian – 26:54
Det är ju inte bara Dopplereffekten.
Alfred – 26:56
Förlåt, nu använder vi ändå Dopplereffekten fel. Det har ju att göra med hur ljudet förändras av hastighet.
Anders – 27:00
Det är väl när propellern skär luften så uppstår en ljudsnurr.
Fabian – 27:06
Ja, det var det jag misstänkte att du visste vad du pratade om. Det skulle kunna vara så. Jag vet inte, men annars är ju Doppler när en ambulans åker förbi och så ändras pitchen på den. Men jag tror man löser det. Tror ni inte man kan lösa det? Och göra tystare drönare?
Anders – 27:19
Det har ju med när propellern snurrar och klyver ljudets hastighet så uppstår ett smällande ljud.
Fabian – 27:27
Men ju större propellrar, ju tystare blir det.
Alfred – 27:30
First principles så tror jag att det är ganska svårt att bygga en tyst propeller. Det låter sig nog inte riktigt göras tror jag.
Fabian – 27:37
Då gillar jag det. Givet det så gillar jag idén med flygfält, men det måste ju ändå vara en bit ifrån där folk bor. Ingen vill ju bo där i närheten.
Anders – 27:43
Om stora drönare kan flyga och vara relativt tysta, man kan isolera dem fint, så är det bättre mer praktiskt. För den kan ju landa på en yta väldigt mycket närmare där folk bor än ett flygplan.
Alfred – 27:55
Om man kollar lite på de här VTOL-företagen som finns eller de som håller på och sysslar med, tänker på lufttaxi, så är det framförallt i urbana områden som är väldigt präglade av trafikproblem och trafikstockningar. Som man tänker att man ska använda de här luft taxi transporterna för att kunna erbjuda en mycket snabbare transportväg. Och då i en nisch där man tar väldigt mycket mer betalt per kilometer. Så det kan inte konkurrera i massmarknaden, utan det är snarare en lyxprodukt för de välbemedlade. Som tiden är väldigt värdefull för. Åtminstone som de ser det som sin första nisch. Det behöver inte vara den slutgiltiga nischen, men det verkar vara det de tänker på. Jag tror ändå stenhårt på att tåg kommer att vara kvar och ha en roll att spela i framtiden. Men med det sagt, det är ju inte 90-talståg TGV som åker Stockholm-Malmö på 4,5 timmar som kommer att kunna konkurrera i den här framtiden. Utan vi behöver ju följa med med tågen också. Tågen har ju ändå en naturlig utvecklingspotential.
Alfred – 28:56
Lite som det gamla konceptet som Elon Musk föreslog med Hyperloop. Om man ser det som den ultimata utvecklingen av tåg och hur snabbt det då skulle kunna gå. Då är man med det transportslaget också inne på att om det går så snabbt, då kan man också börja fundera på att göra varje avgång, ha mycket mindre avgångar som går mycket tätare. Så att man kommer närmre de individuella behoven. Men om man bara går tillbaka till första principen på hur mycket energi och hur mycket waste det är i olika sätt att transportera oss, så är det så överlägset att det borde i slutändan vinna och vara billigare.
Anders – 29:32
Men energi kommer vara så billigt i framtiden. Nu har vi i världen haft ett yrvackert uppvaknande med oljan och så där. Och det byggs ju galet mycket energi, byggs kärnkraft över hela världen och vindkraft och solenergi i mängder. Anledningen till att elen varit så billig under sommaren, det var faktiskt en lyssnare som skrev in, Alfred, om det här med varför det var så billig solel. Var det du som sa det Fabian i ett tidigare program?
Alfred – 29:59
Nej, det var jag som tog upp det. Att det skulle ha med Tyskland att göra.
Anders – 30:03
Tyskarna producerar så otroligt mycket solel när solen lyser. Så att det är inte svensk solel, men 65% av all tysk energi kommer från solen.
Alfred – 30:13
Ja men effekten är densamma. Solen lyser här samtidigt som Tyskland. Så det får en inverkan på lönsamheten i era solceller.
Fabian – 30:20
Jag förstår inte riktigt det argumentet med energieffektivitet när det gäller tåg. För att det är inte så känsligt där. Tåget är ju uppkopplat mot nätet och batteripack på bilar har vi jättestora. Utan det handlar ju om räckvidd om möjligt kan påverkas av energieffektiviteten.
Anders – 30:36
Men flyget är ju mycket mindre effektivt. Mycket mindre energieffektivt.
Fabian – 30:41
Det finns fler kostnader än bara energi.
Alfred – 30:43
Det är väl så enkelt som att om man kollar på den totala kostnaden per personkilometer så blir det helt enkelt billigare om det går åt mindre resurser att transportera människor på ett sätt. snarare än ett annat sätt.
Anders – 30:54
Om järnvägen uppstår ur tomma intet?
Fabian – 30:56
Om järnvägen kan komma upp i hastigheter som liknar flyget i 800 km i timmen vilket jag tvekar att det kommer göra. Men om det gör det absolut då är det ju en ersättning för flyg. Men annars för mig är ju autonoma bilar ersättningen för tåg.
Alfred – 31:11
Tåg som vi känner idag.
Fabian – 31:12
Tåg som vi känner idag. Alltså det är klart att bilarna kan köra upp mot 300 km i timmen. Det är klart de kan det. Om vi gör dem supersäkra och de kan köra nära varandra på vägen. Då kan de åka precis som de vill, från punkt till punkt, från dörr till dörr utan att du åker kollektivt. Det tror jag är svårslaget.
Alfred – 31:33
Jag tror inte vi kommer att komma fram till ett tydligt svar här om hur det kommer bli. Men jag hoppas att Kjell känner förtroende för att vi åtminstone har problematiserat det lite mer och att Anders inte fick sparka in dörren helt utan motstånd.
Anders – 31:46
Nej och andra lyssnare får jättegärna skriva också om ni har synpunkter på den här framtidsvisionen.
Alfred – 31:50
Kommer Anders samhälle utan någon som helst brist på energi uppstå före 2050?
Anders – 31:57
Ja, det tror jag.
Fabian – 31:59
Ja, men det kanske. Fusion kanske?
Anders – 32:02
Nej, vadå? Vi bygger så mycket energi. Energi saknar vi inte. Det är överföringskapacitet och massa annat som är problem.
Alfred – 32:07
Du har ju fått som du vill med kärnkraften så det är väl därifrån den ska komma nu. Northvolt lever ännu. Cybercab är här och vi har detaljerna. Tesla inte berättade och så har vi ett helt eget scoop om vilken modell Lynk 02 egentligen är. Allt efter detta.
Fabian – 32:27
Hörni, Northvolt lever. Åtminstone två veckor till verkar det som. För länge var det oklart om bolaget skulle lyckas betala sina sociala avgifter för personalen innan deadlinen den 14 oktober. Men det ser ut som att man har klarat det så att alla kan andas ut. Framförallt Peter Karlsson kanske kan andas ut. Det är nämligen ganska vanligt att just betaldagen för löneskatter, det är precis det datum som bolag i regel gör konkurs. Det är för att ledningen annars riskerar att bli personligen betalningsansvarig för skatterna om man inte innan dess har begärt bolaget i konkurs. Men så blev alltså inte fallet. Skatterna är betalda enligt Northvolt. Den här fristen gäller hela vägen till 25 oktober. Det är väl ganska mycket samtidigt som det här avsnittet släpps. Så de här problemen är ganska tillfälligt lösta. Enligt uppgifter till Dagens Industri så kollar Northvolt nu efter en ytterligare liten brygga här, en temporär finansiering om 2,5 miljarder kronor. Den lilla nätta summan ska de hitta här nu.
Anders – 33:33
Har de sänkt då? För det var 7,5 miljard.
Fabian – 33:36
Det verkar så ja.
Alfred – 33:37
Det verkar som att de har dragit ner ytterligare för att få in någonting. Så har de dragit ner målambitionen ytterligare.
Fabian – 33:43
Och hela idén är att det här ska ge Northvolt ytterligare andrum och att man då ska kunna visa att tillverkningen av batterier börjar falla på plats. Och enligt Dagens Industri så ska åtminstone 1,7 av de här 2,5 miljarderna redan vara klara inom stora citat. För det här är muntliga löften från befintliga ägare. Och som det är med finansiering av bolag, inget är klart förrän det är signerat. Så det återstår nu att se om Northvolt kan få in de här sista strålarna för att kunna signera kontrakt på hela det här beloppet i tid. För att klara månadens löner sen då. Och som inte det här vore nog då så är det fortfarande oklart om Volkswagen kommer ställa upp. Volkswagen minns ni är en av de stora investerarna i Northvolt hittills.
Alfred – 34:31
Tillsammans med Goldman Sachs, de största ägarna.
Fabian – 34:35
Och det tycks nu vara ett veritabelt chicken race mellan ägarna. För ingen vill riktigt vara först att investera. Så det här är väl lite av en mardrömssituation om man råkar äga en batterifabrik och råkar heta Peter Karlsson. Vad tror ni? Tror ni att Northvolt lever? Jag menar, de lever. Men frågan är om de överlever krisen? Vad tror ni?
Anders – 34:55
Det var som jag sa i förra programmet. Jag tror absolut att de, alltså det är för viktigt för EU och Europa. Det har ju EU sagt att det är en strategiskt viktig investering för Europa och därför har ju EIB stoppat in jättemycket pengar och svenska staten också via olika bidrag och sådär.
Alfred – 35:15
Jag är ganska säker på att det kommer att finnas en batteritillverkare i Skellefteå. Jag känner att det kanske fifty-fifty att det kommer vara Northvolt som bolag. Det skulle kunna vara Northvolt som bolag, men med helt nya ägare också. Att aktieägarna skulle förlora rubbet här. Men det är också absolut inte kört, utan jag tycker ändå att det verkar som att de har någon form av traction med att få gehör, för att de behöver mer tid. Och den här planen de har nu med att slakta allt utom kärnverksamheten, ökar väl chanserna att komma ner åtminstone något i kapitalbehov. Det återstår att se hur, om man tänker att de har skurit bort allt fett i den här organisationen nu. Alla som inte jobbar med att bara få ställtillverkningen att fungera. Det känns som att det är de som kommer vara kvar och det är väl svårt att egentligen hitta ett billigare sätt att få liv i liket, än att de som ändå har varit nära att lyckas med det, få lite mer pengar för att göra det. Men då göra bara det, så att alla pengarna man stoppar in går till precis det.
Alfred – 36:19
Så det är väl ett sätt att se på det. Det skulle kunna vara så att det blir dyrare än vad det skulle vara att börja om från början, att göra det inom ramen för Northvolt. Just för att om det är höga räntekostnader på befintliga lån, så kan det vara så att det går mindre pengar om det går via konkurs.
Fabian – 36:34
Är det inte ganska stor risk att Northvolt blir Eastvolt, att det blir kinesiskt uppköpt? Och att vi har bjudit kineserna på ganska mycket här, genom allting vi har petat in i det här bolaget hittills i Europa.
Alfred – 36:47
Jag vet inte riktigt, jag har försökt gräva lite mer i det, eftersom vi även om vi hade stora brasklappar runt det, så vidarebefordrade vi lite konspirationsteorier i förra avsnittet.
Fabian – 36:57
En aning, jag satt och lyssnade på dem med stor behållning.
Anders – 37:01
Jag tror absolut inte att det är så, det pratade vi om i förra programmet också och det tror väl inte du heller.
Alfred – 37:06
Det var inga av oss som trodde på att det skulle ligga någonting i det här med att Wuxi Lead, tror jag det ska uttalas, det kinesiska bolaget och de som har tillverkat många av maskinerna som Northvolt använder för att producera sina batterier. Att de mer eller mindre med uppsåt skulle ha saboterat Northvolts chanser att lyckas, genom att medvetet leverera maskiner som inte var tänkta att funka och så vidare. Jag har försökt gräva mer i den tråden och faktiskt haft lite kontakt med anställda på Northvolt, med begränsad framgång och få dem att ställa upp i podden. Men det i kombination med att det också har varit en sån här ask me anything på Reddit, med en person som har visat ganska trovärdiga bevis på att han faktiskt jobbar i Northvolt. Och sen svarat väldigt utförligt på mycket frågor där. Jag känner att här finns det ändå information som vi behöver vidarebefordra, som man ska ha med sig. Från de källorna är det ganska tydligt att det finns ingenting som handlar om att det här skulle vara uppsåtligt sabotage eller att Wuxi Lead inte skulle ha velat att Northvolt skulle lyckas.
Alfred – 38:04
Northvolt har varit Wuxi Leads lanseringskund i Europa och de är på en ganska aggressiv mission för att försöka få en marknadsandel i den tills alldeles nyss väldigt heta europeiska batteriindustrin. Nu känns den inte lika het längre.
Fabian – 38:17
De förlorar på det också. Men som jag förstod det så handlar det ganska mycket om att Wuxi Lead hade köpt en massa andra tillverkare som de har satt ihop till ett koncept som de säljer. Att det säljs som en enhet eller ett antal enheter som hänger ihop. Men problemet är att de gör inte det egentligen. Allt det här med manualer på kinesiska gjorde att det blev ganska stökigt. Den här produktionslinan är inte en komplett produktionslina. Det krävs jättemycket jobb för att få den att funka.
Anders – 38:51
Vi vet ju ingenting om det egentligen. Det bara ryktas att problemet är maskinerna. Men jag lyssnade på ett avsnitt av Kapitalet. Det låter som att du har lyssnat på samma avsnitt där de intervjuade Rafael, en polack med erfarenhet av att bygga batteriförsäljare. Han berättade i det avsnittet. Jag kan rekommendera det. Kapitalet. Jag kommer inte ihåg vad det hette. Men någonting om Northvolt.
Alfred – 39:10
De här Northvolt-anställda har indirekt bekräftat att han är väldigt rätt ute i hans spaningar. Så det ger väl ytterligare fog för att man ska lyssna på det där Kapitalet-avsnittet. Men det de säger är att det är bara väldigt svårt att bygga batterier. Det är extra svårt att göra det med folk som aldrig har byggt batterier förr. Vilket stämmer in på de flesta som jobbar på Northvolt. Just eftersom det inte finns någon som har gjort det i stor skala i Europa förr. Så det har inte gått att rekrytera folk med erfarenhet. Och anledningen till att det är så himla svårt, det är för att tillverkningsprocessen av de här batterierna innehåller dussintals steg på vägen. Och varje steg har extremt små feltoleranser. Blir det bara pyttelite avvikelse från spek, eller att speken från början är lite, lite fel. Då sabbar det hela batteriet. Och det vet man inte förrän, man kan inte märka att det blivit fel, förrän batteriet är färdigt. Så det gör att det inte går att säga, nu blev den här processen fel, då får vi stanna upp och laga den. Eller skräpa därifrån och börja om.
Alfred – 40:09
Utan det är först när man har det färdiga resultatet som man märker att den här cellen funkar inte. Eller har mycket mindre kapacitet än vad den skulle ha. Och det betyder att det blir väldigt mycket större svinn av allt material än i många andra tillverkningsprocesser. Där det finns en högre grad av transparens, så man kan märka längs med vägen när det går fel.
Anders – 40:27
Och det Rafael berättade i det här avsnittet av Kapitalet, det är att när de stora batteritillverkarna som har erfarenhet och kan bygga batterier, när de gör det, Panasonic och sådär, då går de till Wuxi Lead och vet exakt vad de köper, exakt vad de ska ha, exakt hur det ska fungera och var det ska stå. Så de gör en väldigt kvalificerad beställning. När Northvolt går till Wuxi Lead, så har vi ingen aning om, eller i alla fall, han extrapolerar att vi är väldigt mycket sämre beställare, eftersom kompetensen att beställa maskiner för att producera batterier i Europa är helt obefintlig.
Fabian – 40:58
Det är verkligen så man frågar, får man svar när man beställer något från Kina? Jag har egen erfarenhet av det i ett bolag som bygger incheckningsterminaler till sjukvården. Och där har vi, min kollega envisades med att ha billigare Kina-skrivare då, som man köper från en leverantör i Kina. Och det där är ju, den skulle följa alla standarder och sådär, men den spottar ju ut kinesiska tecken. Det var så jädra hopplöst. Det slutade med att jag fick sätta mig och ägna så mycket tid att skriva egna drivrutiner till den för att få den att funka. Och det här är för en prisbesparing som inte var värt det i slutändan. Så jag har en personlig erfarenhet av att beställa från Kina och man beställer varken mer eller mindre.
Alfred – 41:37
Jag har inte fått så mycket kritik ur de jag har pratat med själva, men den här personen på Reddit tycker jag sa väldigt intressanta grejer. Jag misstänker att det är en han, men jag vet inte det säkert. Det kan lika gärna vara en hon. Där verkar det handla om att det kommer ganska svidande kritik mot ledningen i Northvolt. De har importerat en företagskultur från Tesla genom Peter Karlsson att han i sin tur har rekryterat många managers från Tesla. Där de har haft med sig kulturen av väldigt tajta deadlines eller tidsplaner som är väldigt optimistiska helt enkelt. Och det som han menar på, eller han eller hon menar, är att de inte alls varit närvarande på golvet. Där kan vi extrapolera själva, om man tänker på hur Tesla har betett sig och hur Elon Musk har jobbat, så han brukar ha helt omedelbara tidslinjer som sällan håller och så vidare. Men han är ju verkligen i sin tur sen närvarande på produktionsgolvet för att ta reda på precis vad som går fel. Och det verkar genom att den här anställdes utsaga i alla fall inte vara fallet med Northvoltledningen.
Alfred – 42:47
Han menar att det har varit uppenbart från produktionsgolvet redan tidigt 2023 att det här höll på att gå riktigt snett och att de bara sackade efter mer och mer efter tidsplanen. Och att om man i det ögonblicket hade tagit konsekvenserna av det, antingen att vara där och vara med och lösa problemen så man hade lyckats lösa dem, eller ta den strategiska konsekvensen av det och redan då har skruvat om ambitionerna för att fokusera på kärnan. Det är ingen idé att sluta nya samarbetsavtal om att bygga nya batterifabriker i Kanada eller Tyskland som ska vara kopior av den här om vi inte ens kan få den första att funka. Så vi måste fokusera resurserna här. Då hade krisen kunnat vara mycket mildare.
Fabian – 43:24
Det är ju nail it then scale it. Det är det de inte riktigt har gjort.
Anders – 43:28
Jag tror att de underskattade hur komplicerat det är att bygga batterier och den parallellen som du var inne på Alfred, när de hade, kallar de det production hell, när de hade problem med fabriken.
Alfred – 43:38
Ja, det var verkligen skalningen av Model 3 som var en tidpunkt i Teslas historia där mängden CapEx, alltså hur mycket kapital som var tvungen att gå in i att bygga produktionskapacitet, samtidigt som bolaget fortfarande var olönsamt och de aldrig hade massproducerat förut, där fanns det en rejäl konkursrisk även för Tesla. För lyckades de med det så kunde de tillräckligt snabbt bli lönsamma snabbt nog för att undvika konkurs eller stor emission med kraftig utspädning. Men om det skulle ta ett halvår längre än vad det tog, då hade det verkligen varit stora finansiella problem för Tesla. Och det är ju egentligen precis samma situation som Northvolt befinner sig i nu.
Anders – 44:16
Men anledningen till att det är viktigt är, Elon Musk sover ju på fabriksgolvet och riktar sig om. Och det är inte för att Elon Musk är en mycket bättre ingenjör än alla andra, utan det är att ha nära till besluten. Så när man ser vad det är som går snett så kan han omedelbart när han är på golvet bestämma att vi kanske ska köpa in den här nya maskinen från Italien för X miljoner för att det går snabbare än att lösa.
Fabian – 44:39
Men det är också när man pressar en organisation, från ett ledarskapsperspektiv på något sätt, att när man pressar en organisation så hårt, med så mycket deadline, då går saker sönder i människor och kring människor. Saker kommer gå sönder.
Anders – 44:53
Är du tillbaka nu i din hypotes att det är Skellefteå-andan som.
Fabian – 44:57
Nej, men då behöver det finnas en chef i närheten för att laga det och se till att folk inte ryker ihop och se till att folk gör det de ska och att, som du är inne på, rätt beslut tas i tid.
Alfred – 45:09
Ja, men det blir väldigt viktigt att leva på vad man lär. Om man ska kunna pressa folk att jobba så hårt, då måste man göra det själv. Där är väl så här, Elon kanske inte är en svinmycket bättre ingenjör än alla andra, men han är ju ingenjör.
Fabian – 45:21
Han är en mycket sämre pappa.
Alfred – 45:23
Ja, han är verkligen en sämre pappa. Och en sämre person och vän på många andra sätt. Men han är där och pressar folk och gör det själv. Det som är poängen, kärnan tycker jag, i det här som har kommit ur de anställda i de kanalerna vi har hittat fram till dem nu, det är väl att Peter Karlsson är nog ingen ingenjör. Han har inte varit där och försökt ingenjöra fram problemet. Han är gammal inköpsansvarig och Northvoltledningen verkar ha jobbat mycket mer som man är van vid. De håller sig på lite avstånd från produktionsgolvet och kan inte vara med och lösa det. Det här är naturligtvis spekulationer från min sida, men det är i alla fall kärnan i kritiken som har framförts.
Fabian – 46:02
Samtidigt är det mycket kring inköp som man får kritik för här. Det är också lite jobbigt. Det var en stor del av Teslas tidiga success, var ju Peter Karlssons förmåga att koordinera detta. Och så är det just det det kanske faller på.
Anders – 46:18
Faktum är att vi har intervjuat Peter Karlsson 2017 och vi kommer inom några dagar efter att vi har det här avsnittet släppa den i repris, den intervjun som vi gjorde då. Med lite före och efter-snack runt det där.
Alfred – 46:33
Det var från tidpunkten strax innan Northvolt offentliggjordes som namn.
Fabian – 46:37
Det hette någonting annat, vi hade embargo på det. Vi fick inte nämna ordet Northvolt eller släppa det avsnittet innan en viss tidpunkt. Så det är precis innan.
Alfred – 46:45
Så vill man höra hur hela den här hypen kring den gröna omställningen gick igång, då kan man få höra intervjun med Peter Karlsson igen om några dagar. Men vi har annat att rapportera om också. Det har vi. Det är nämligen så att Tesla har haft ett robottaxievent. Ja, den 10 oktober så höll Tesla sitt sjukt hajpade event WeRobot, där vi enligt vad bolaget sagt innan skulle få se deras kommande robotaxi. Hur var det? Var ni bänkade?
Fabian – 47:13
Inte riktigt så den tidiga timmen. Då sov jag. Men direkt efteråt.
Alfred – 47:17
Jag är inte heller tillräckligt mycket fanboy. Jag kollar på det morgonen efteråt. Någon månadsdag får det vara. Det var i alla fall så att Tesla bjöd in alla till Universal Studios, där det finns en hel liten stad uppbyggd som en verklighetstrogen kuliss. och inne på det området fanns det hundratals gäster, statister och anställda. Samtidigt körde de omkring i robottaxis av den här nya modellen, som trängdes ihop med helt vanliga Model Y. Alla de här bilarna var utrustade med en förhandsversion av Teslas mjukvara, Full-self-Driving-mjukvaran, av version 13, medan den som släppts publikt annars nu är version 12. Dessutom utan alla begränsningar, vilket gjorde att bilarna dessutom kunde köra omkring gästerna helt utan förare, och till och med utan ratt och pedaler i robottaxins stolar. Och även kunde göra manöver som FSD inte har kunnat göra hittills, nämligen backa när det behövs till exempel.
Fabian – 48:03
Jäkla läcker idé det där, att använda Universal Studios för det. Vet du vilken Universal Studios i USA det var?
Alfred – 48:09
Ja, i Los Angeles någonstans. Hela tanken med det här eventet var att befinna sig i en stad som den kan se ut i framtiden. Så det var ju verkligen lite cyberpunk-stämning i den här staden med hur allt var belyst och hur det såg ut.
Anders – 48:23
Det är en kulisstad som används vid filminspelningar.
Alfred – 48:25
Som ser väldigt äkta ut.
Fabian – 48:26
Ja, men det är klurigt va? För att bevisa att detta funkar utan att behöva alla tillstånd, för det är privat mark och så. Så det är klurigt måste jag säga. Bra, Per.
Alfred – 48:34
Innan vi lyssnar på hur det lät i presentationen så tänker jag att vi kanske kan snacka lite grann på en gång om hur den här robottaxin Cybercab ser ut. Vad säger ni om utseendet?
Fabian – 48:43
Jag tycker att den är snygg, men jag trodde guld var på väg ut. Det var det jag trodde.
Anders – 48:49
Lite framtidslook på den. Det är så som man på 60-talet tänkte sig att bilarna i framtiden skulle se ut.
Fabian – 48:56
Det man har gjort här är att man har tagit just cyberkonceptet, mjukat av det lite grann och satt det på samma plattform som Model 3 är byggd på.
Alfred – 49:06
Nej, det är inte samma plattform som Model 3. Det är en helt ny plattform. Så den är mindre än Model 3 och definitivt kommer det att byggas på en helt annan plattform. Men i övrigt har du helt rätt i att det är en utmjukad version som ändå har cyber-truck-känsla över sig. Det är lightbars i framänden och lightbars i bakänden. Men att beskriva en bil i radio är dålig podd har vi lärt oss.
Fabian – 49:28
Ska vi säga så här, är det som att en Cybertruck och en Model 3 har fått ett barn?
Alfred – 49:32
Ja, det är väl en jättebra sammanfattning och att barnet inte är rostfritt stål utan snarare någon form av borstad guldaktig nyans. Men jag måste säga att jag tycker att det här ser himla bra ut. Jag gillar det så himla skarpt.
Anders – 49:45
Jag är ingen fan ska jag säga. Jag tycker det är någonting konstigt med proportionerna.
Fabian – 49:52
Det håller jag med om.
Anders – 49:54
Fronterna är för kort och så. Men det är ju med dagens.
Fabian – 49:58
Jo, men det är också för att det är konstigt med en bil som inte har en cab och har två säten. Bara det är konstigt. Och ett jättestort lastutrymme istället. Så det finns en del med proportionerna här. Det kan jag hålla med om.
Anders – 50:08
Jag fick faktiskt en spaning som jag hade. Det med två dörrar hade man gissat att den skulle ha sedan innan. Men min spaning var att de har räknat ut att x antal. Det är bara att över 90% av taxiresorna är med en eller två personer. Därför finns det ingen anledning att bygga en större bil. Då kan de skicka Model 3 eller Model Y. Det är precis så de har resonerat här.
Alfred – 50:28
Det finns dessutom jättemånga Model 3 och Model Y i trafik redan. Så det kommer finnas gott om fyrdörrarsbilar i flottan. Model 3 och Model Y också får vara med. Men vi ska säga att de här två dörrarna visar sig vara butterflydörrar. Så de öppnar sig uppåt och framåt när man öppnar dem. Sedan är det en gigantisk baklucka i den här. Det är någon form av halvkupéversion. Den har öppnats uppe vid taket, den här luckan. Det är ett väldigt stort bagageutrymme, även om det bara är två stolar i bilen. Så det verkar gå bra att ha med sig mycket bagage för de här två passagerarna.
Anders – 51:01
Framförallt så tror jag att, jag har en spaning som jag har berättat för er, tror jag, off podd. Jag har dragit det i podden många gånger innan. Men att man i framtiden kommer beställa prylar väldigt mycket med självkörande poddar och små krem. Så jag tror att de har preppat den här så att det är lätt att byta ut den här bakluckan till en stor låda där bak. Så att vi helt enkelt kan använda den här som en transport.
Fabian – 51:21
Det är ju jättesmart och kombinerade med att transportera människor och transportera gods. Det är ju jätteklurigt.
Alfred – 51:28
Hörni, ska vi lyssna lite hur det lät? Oj, vänta.
Elon Musk – 51:34
Välkomna till det nya robotfestivalen. Som ni kan se har jag precis kommit till Robotaxi, Cybercab. Och det finns 20 till därifrån det kommer. Ni kommer att kunna ta en tur i Cybercab. Det finns varken ratt eller pedaler. Så jag hoppas att det går bra. Vi får se. Så, ni ser många sci-fi filmer där framtiden är mörk och dyster. Där det inte finns någon framtid som ni vill vara i. Jag älskar Blade Runner, men jag vet inte om vi vill ha den framtiden. Den bleka apokalypen. Vi vill ha en kul och spännande framtid. Att om man kan titta in i en kristallkaka och se framtiden, så kan man säga att jag önskar att jag kunde vara där nu. Så vi ska gå från övervakad självkörning till oövervakad självkörning. Där du kan somna i bilen och vakna upp på din destination. Så det är inte bara att det ska rädda liv. Det kommer att rädda många liv. Och förebygga skador. Jag tror att vi kommer att se autonoma bilar bli tio gånger säkrare än en människa. Om man tänker på tiden som gått, där det funnits en flygplatsoperatör i varje flygplats.
Elon Musk – 52:55
Vi brukade ha hissoperatörer. Nån gång då och då blev de tröttt och råkade klyva nån på miten. Så nu har vi automatiska hissar. Man bara går in i en hiss och trycker på en knapp. Och man tänker inte på det. Och det tar en till rätt våning. Och om man ser en hissoperatör med en stor reläspak, så tänker man att det är konstigt. Så kommer det bli med bilar. Det handlar inte bara om att liv som räddas och skador som förebyggs. Men om man tänker på den ackumulerade tid som folk lägger ner i en bil och den tid de får tillbaka, som de nu kan lägga på mobilen eller se en film eller göra sitt jobb eller vad man nu vill göra. Man kan se bilen i den autonoma världen som en liten lounge. Man sitter i en bekväm liten lounge. Man kan göra vad man vill i den bekväma lilla loungen. Och när man kliver ut, är man på sin destination. Det kommer att bli fantastiskt. Jag tror att kostnaden för autonom transport kommer att vara så låg att man kan se det som en individuell kollektivtrafik. Den genomsnittliga kostnaden för en buss per mile, och inte biljettpriset, för det är subventionerat, men det genomsnittliga priset är en dollar per mile.
Elon Musk – 54:03
Medan kostnaden för Cybercab, inklusive skatt och allt annat kommer att bli 30-40 cent per mile. Och ja, och du kommer att kunna köpa en. Vi förväntar oss att kostnaden kommer att vara under 30 000 dollar. Och jag tror att det kommer att bli intressant en affärsmodell där, låt oss säga att det är en Uber- eller Lyftförare idag där de kan hantera en flod av bilar och ta hand om 10-20 bilar och bara ta hand om dem som en herde tar hand om sin flock. Du har en flock bilar och du är herden och du tar hand om din flock bilar. Jag tycker att det kommer att bli ganska coolt. Jag tror att det kommer att bli en fantastisk framtid. Det kommer att bli väldigt speciellt.
Anders – 54:47
Jag håller med om den här framtidsvisionen. Jag tror absolut att det kommer att bli så här.
Alfred – 54:51
Vad säger ni, ska ni ha en flock Teslor i framtiden?
Fabian – 54:54
Jag måste säga att det gick lite fort där. Jag förstår att du lyssnar på dina poddar i 1,25. Det är så snabbt du tänker. Men jag hör att Elon är ovanligt rappnant talare i alla fall.
Alfred – 55:05
Jag har klippt bort mycket. Jag hade inte riktigt tänkt själv på att jag kanske hade YouTube på lite högre hastighet när jag spelade av ljudet.
Fabian – 55:16
Det säger mycket om dig, tänker jag. Det är så snabbt du tänker i vanliga fall. Jag håller med Anders där också. Det här är ju en väldigt tilltalande idé. Om jag förstår saken rätt så ska man kunna köpa den här bilen själv. För hur mycket pengar då Alfred?
Alfred – 55:29
Ja, 30 000 dollar är deras price target. Det var väl ändå någon form av nyhet på det här eventet. De såg framför sig att det är en bil som de verkligen ska sälja. Tidigare har man kanske spekulerat lite. Nej, de ska nog äga det här själv. Men det verkar som att de vill ha någon form av affärsmodell där det blir helt rimligt för folk att köpa den här och tjäna pengar på den. Och att det ska vara en affärsmodell där de som är Uber eller lyftförare nu skulle kunna vilja göra det. Och därmed får de väl ner CapEx för sig själva då. Hur mycket kapital de själva måste binda i bilar på det sättet. Och samtidigt så ska man kunna äga helt vanliga Teslor också. De kan också vara med i nätverket. Så man får väl anta att för alla de som deltar i det här robottaxinätverket så kommer Tesla ha någon form av service charge ovanpå.
Fabian – 56:15
Jag tror att det här är smart. Inte bara för att de sparar pengar på att folk köper bilarna och sen lånar ut dem. Jag tror att affärskonceptet är smart också för att då kommer folk att sälja den här funktionaliteten också. Några kommer säkert att säga, vi kommer till det när vi ska prata om Lynk Co. Men några kommer kanske att säga, väljer du min Tesla så får du en kopp kaffe i bilen. Väljer du min Tesla så får du en chokladbit i bilen. Folk kommer att hitta sätt att sälja det här.
Anders – 56:48
Jag tror att det är tillfälligt bara att Tesla låter andra köpa bilen för att de behöver få in cash för att kunna finansiera sin produktion. Medan jag tänker i framtiden så kommer de vilja driva hela den här flottan själva.
Alfred – 57:00
De har väl 20-30 miljarder dollar på banken. De har ju gott om pengar som man skulle kunna binda i egen produktion själva.
Anders – 57:10
Fast de har ju själva tagit hand om, när man tagit inhouse, all bilförsäljning och bilverkstad och allting sådant. Alla andra bilförsäljare har haft det ute. Så Tesla har en historia av att göra saker själva som alla andra gör.
Alfred – 57:26
Jag tror att Fabian är något på spåren här. I att det kan accelerera hur snabbt det slår igenom och antalet evangelister och marknadsföringspelare. Därför att det finns en sådan otrolig skalfördel här i att vara den första som lyckas. Innan någon gör det i stor skala själva, då kan man konkurrera med helt konventionella taxibilar i hur man prissätter de här åkturerna. Och när man gör det så betyder det att man kan ha ganska många interventioner, man kan ganska snabbt tjäna tillbaka den CapEx som man gör på bilar och så vidare. Så att det går lättare att få bra unit economics på det. Men om man tänker att man behöver vara i jättestor skala för att få in all data som krävs för att träna bort de sista. Vi har pratat om det här March of Nines, att man ska gå från 99% tillförlitlighet till 99,9% och sedan 99,99% och varje nia är lika svår eller till och med svårare än de föregående niorna. Och då är det så här, om man kan redan vid 99,9% till exempel ha en hjälplig service som funkar okej och man kan få lika mycket betalt som ungefär lite billigare än en konventionell taxiresa.
Alfred – 58:28
Då har man en mycket lättare resa framför sig och dessutom en datafördel jämfört med de som kommer efteråt som då kommer ligga efter i data hela tiden och dessutom inte kunna hålla samma prisnivå utan ständigt kommer behöva konkurrera med den som gick före. Så jag tror att det finns ett resonemang i det här som innebär att den som hinner först i skala, det finns en väldigt stark winner take it all effekt på det här tror jag.
Fabian – 58:50
Det är smart att vara den som erbjuder plattformen, det är ju plattformsbolagen som blir riktigt, riktigt rika. Microsoft hade kunnat bygga alla applikationer till Windows själva eller Apple hade kunnat göra alla appar själva men att släppa in tredje part på något sätt i detta, jag tror att det är ganska klurigt. Det kommer hända grejer med den här plattformen, det kommer produktutvecklas på ett sätt som kanske inte Tesla såg från början heller men som kommer vara bra för hela branschen.
Anders – 59:13
Jag tror det är tillfälligt bara. Titta på Google till exempel som erbjuder inte bara servrar och teknik, de erbjuder väldigt mycket mjukvara och tjänster och de erbjuder hela spektrumet. De har ju verkligen inhaussat och det gör Amazon också. Så jag tror absolut att Tesla kommer vilja göra det på sikt. Jag skulle vilja förklara för lyssnarna som inte har lyssnat på tidigare avsnitt vad du menar med interventioner där Alfred, för att även om den här bilen saknar ratt och pedaler så kommer man kunna fjärrstyra den här bilen genom att ett team människor kommer kunna sitta någonstans med en virtuell ratt eller på något sätt i alla fall kunna hantera situationer som den här inte själv kan hantera.
Alfred – 59:49
Det är ju ingenting som Tesla har berättat att det är så, men det får man väl kanske anta att det måste kunna göras så att de inte blir stuck på riktigt.
Anders – 59:58
Men det innebär ju att bilen behöver inte vara 100% självkörande innan den släpps ut på marknaden, utan det räcker att den är kanske 80% självkörande och så kan det vara folk som hoppar in med en ratt på distans när det behövs.
Fabian – 1:00:09
I realiteten kommer den här herden behöva gå ut och hämta sina får då och då, sannolikt. Det är nog så när de har kört fast någonstans.
Alfred – 1:00:17
Kommer det finnas ett sådant pedalkit om de sväljer till The Shepard?
Fabian – 1:00:20
Det måste det ju vara. Så du kan köra bilen själv hemifrån då?
Anders – 1:00:23
Det tror inte jag. Jag tror inte att den som äger bilarna kommer fjärrstyra dem. Jag tror att Tesla kommer erbjuda det centralt.
Alfred – 1:00:29
Jag tror inte vi ska dra iväg för långt i våra spekulationer, för det är ingenting av det vi pratar om nu är något som Tesla har presenterat. Och det fanns ändå mer saker de presenterade här. Även om det de gjorde bra på det här eventet var ju verkligen att göra den här framtidsvisionen konkret i den här coola staden. Det var robotar som gick omkring på gatorna. Vi ska prata mer om Optimus robotarna alldeles strax. Men den var väldigt fattig på detaljer. Jag tycker det finns en sjuka här i att de här självkörningsspaningarna som Elon levererade på scenen, lika mycket som jag håller med om det mesta av det han säger, så är det som att vi har ändå hört det ett par år nu. Så det börjar kännas lite som floskler när det kommer utan någon ny grad av konkretion. Och det enda som Tesla nämnde på scenen det var ju prislappen på bilen. Så får man gräva vidare på andra håll för att kunna kvantifiera och få detaljer på vad det här egentligen är och hur nära produktion de är och vad det kommer att innebära i praktiken.
Alfred – 1:01:22
Som tur var så fanns det mängder av ingenjörer på plats ur teamet. Och de kunde, visade det sig, inte hålla sig från att avslöja några hemligheter till journalister och youtubers och annat folk som hängde på det här eventet.
Fabian – 1:01:34
Vad har du hört Alfred?
Alfred – 1:01:35
Jag har faktiskt skratt fram lite specer på den här bilen som är andrahandsinformation men som enligt trovärdiga källor ska komma från ingenjörer i teamet. Och det man kan utröna om Cybercab då, för det är inte heller tydligt om den heter Robotaxi på sajten men Elon pratar om den hela tiden som Cybercab. Jag gillar den namnet Cybercab måste jag säga jättemycket. Jag kommer nog bara använda det. Men det blir då alltså som jag sagt en bil med två säten och utan ratt och pedaler vilket kommer kräva en helt ny godkännande process för att den ska kunna komma ut på publika vägar eftersom de amerikanska reglerna nu kräver att det finns ratt och pedaler i bilarna.
Fabian – 1:02:10
Ganska rimligt när det kom de kraven tänker jag.
Alfred – 1:02:12
Det tänker jag också. Men det har varit krav som så här, man har inte kunnat bygga en bil med joystick hittills till exempel. En sak till bekräftades då av Tesla själva och det är det här med trådlös laddning som den här bilen ska få. Därmed kommer den alltså helt att sakna laddport. Tanken är att den ska köra själv till en induktiv laddstation och bara parkera sig själv över plattan i marken och så ska den få ström på det sättet.
Fabian – 1:02:33
Det där gjorde mig jätteklar för jag tänker att det där kommer nog innan ens den här bilen släpps så kommer det där ta sig till några andra Tesla-modeller innan dess. Tror du inte det?
Alfred – 1:02:41
Ja, vi får se. Jag har faktiskt fått lite lyssnarbrev av det som inte jag tagit i podden där jag spekulerat kring det här. Det är så här, ska man få fart på induktiv laddning? Man har kommit ganska långt med att få ner energiförlusterna i induktiv laddning. För det har varit den stora bromsklossen hittills. Och den praktiska vinsten om det ändå är ens egen bil som man kör, det är inte så jobbigt att stoppa i sladden. Så det har inte varit värt det hittills.
Fabian – 1:03:02
Jag håller inte med här. Jag håller verkligen inte med. En av de stora nackdelarna med att köra elbil, det är de här kalla eller blöta vinterdagarna med löv som fastnar på kabeln. Och du ska ut där med dina händer och du kanske har lite finare kläder på dig. Och det är lerigt om man bor i Göteborg så det är lerigt överallt och snö och piss. Alltså jag hatar den där kabeln. Jag vet att podden heter Bilar med sladd men jag älskar inte sladdar. Ja men det är sant.
Alfred – 1:03:27
Jag upplever väl inte riktigt samma sak. Det återstår väl att se hur stor din grupp är och hur stor min grupp är. Det går i alla fall att säga att den här tekniken för att göra det här har funnits rätt länge nu. Det har inte slagit på bred front ännu. Och jag tror att så länge det har handlat om 5% förlust för lite bekvämlighet, då har det inte varit värt det när det är ens egen bil. Nu är de ju nere nära någon enstaka procents förlust. Och det blir ganska uppenbart varför en självkörande bil måste kunna ha det här. Och när man då börjar göra det i en bil som kommer att tillverkas i så stora volymer som den här bilen kommer att göra, då kommer också priset på den här tekniken att falla så att det kanske blir billigare eller lägre extrakostnad för induktiv laddning. Vilket kan i sin tur göra att det blir en tillval eller en feature på andra bilar.
Anders – 1:04:10
Jag skulle rätta det där, det måste inte vara induktiv laddning med trådlös laddning. Man kan ju också tänka sig en konduktiv laddning, alltså en platta du ställer dig på som skickar upp två pinnar upp i bilen så som tågen funkar.
Fabian – 1:04:24
Ja, just det.
Alfred – 1:04:25
Så skulle det kunna vara, men det har vi inte sett. Då finns det fler saker som kan gå sönder och så vidare om det är saker som ska röra sig och så vidare.
Fabian – 1:04:30
Ja, som kan ärga och så.
Anders – 1:04:31
Det var mer att det måste inte vara induktivt. Det var mer en detalj.
Alfred – 1:04:35
Det är mycket som är attraktivt med induktiv laddning. Så helt plötsligt blir det mer rimligt, hur ska man kunna få laddning att funka i städer till exempel? Tänk om man skulle bygga in laddinfrastruktur i gatorna och så vidare för att det börjar bli standardiserat och alla bilar har det. Men då ska det nog komma ner i kostnad först. Jag tror att det här är en bra lanseringsbil att göra med det. De måste ha det från dag ett. De kommer tillverka det här i jättestor volym och det kommer leda till skalfördelar i hur mycket den här utrustningen kostar. Det kommer att finnas en standard som andra tillverkare kanske hakar på lite som har hänt med Teslas laddstandard i USA som gör att det blir en sammanhållen standard som publika laddningsverk sedan kan börja anpassa sig efter.
Anders – 1:05:10
Jag har ju tidigare spått att man i framtiden kommer vilja ha induktiv laddning i vägbanan när man kör också. Det har båda ni skjutit ner och hånskrattat och kastat.
Fabian – 1:05:18
Det får räcka nu med saker. Vi har slut på rutna tomater nu.
Alfred – 1:05:23
Jag går vidare med de andra detaljerna som jag grävt fram istället. Enligt uppgifter från MKBHD som har pratat med ingenjörer i teamet på plats så siktar Tesla på att de ska få ut den här bilen med en effektivitet om 5,5 miles per kilowattimmar som är det amerikanska måttet. Men det motsvarar om man räknar om det 114 wattimmar per kilometer i förbrukning på den här bilen. Det vill säga extremt snålt och väldigt låg förbrukning jämfört med många andra bilar.
Anders – 1:05:49
Det beror på vad det är för enhet. Är det stadstrafik så är det ju. Ja, jojo.
Alfred – 1:05:53
Det har du förvisso rätt i. Men man får väl utgå från att de ändå tänker i körcykel.
Fabian – 1:06:00
En slags WLTP-cykel.
Alfred – 1:06:02
Ja, eller IPA-cykel eftersom det är amerikanska siffror. Men den är mer restriktiv eller snålare. Man får lägre range i den än i WLTP som vi använder i Europa. Samtidigt har de ett räckviddsmåttmål på 320 kilometer eller 200 miles. Vilket innebär att om man räknar om den här förbrukningen och sträckan de siktar på så skulle man kunna extrapolera att de verkar sikta på att ha ungefär 37 kilowattimmar netto batteri i den här bilen. Vilket skulle föranleda en att tro att det är ungefär 40 kilowattimmar brutto. Det är en bra sak att ha med sig när man försöker förstå hur rimligt det är att de ska kunna sälja den här bilen för 30 000 dollar eller ungefär 315 000 kronor. Naturligtvis utan svensk moms och sånt.
Fabian – 1:06:44
Här ska man ha med sig också att självkörningspaketet kostar en hel del. Såvitt jag förstår, det ryktas lite om det här efteråt, att självkörningspaketet ska också ingå.
Alfred – 1:06:55
Ja, det verkar rätt dumt att köpa den här bilen utan självkörningspaketet.
Fabian – 1:06:58
Ja, utan ratt, det måste ju ingå. Eller det skulle möjligtvis vara så om det är prenumerationsavgift på det. Så skulle det kunna vara möjligen.
Alfred – 1:07:05
Ja, det måste ju ingå i det här. Jag kan inte tänka mig att de säger 30 000 dollar plus självkörning. Det verkar dumt. Den är ju väldigt billig för Tesla att skänka bort. Så om man bara tänker Unitec Economics igen, vad har Tesla för tillverkningskostnader och så vidare. Det verkar som att de är komfortabla med att de kommer att kunna sälja den här bilen med vinst för 30 000 dollar. Och så ska man försöka förstå och extrapolera bakåt. Vad har den för kostnader för att bygga den?
Anders – 1:07:29
Det är väl mycket smartare att ha självkörning på prenumeration. Och ticka in månadssinket. För den är ju helt obrukbar utan självkörningen.
Alfred – 1:07:38
Ja, det har du fan rätt i. De kommer ju att sälja den här med månadskostnad.
Fabian – 1:07:42
Ja, det är så de kommer att göra. Jag tror också det. En annan spaning som jag hade efter det där var att de kommer nog ändå att erbjuda den med ratt också, om man vill. För jag tror att det finns en och annan som skulle vilja ha den som vanlig bil.
Alfred – 1:07:54
Ja, jag funderade ju på om det är så att det här kommer att bli det till slut, den här Tesla Model 2. Jag fick ju fel i min spaning. Jag trodde ju redan när jag gjorde den att det var en låg chans att det skulle bli så. Men det finns ändå en rimlighet i att de skulle snart börja prata om den här nästa billigare bilen med ratt och pedaler, som vi vet av enligt tidigare uppgifter på kvartalsrapportsamtal ska komma ganska snart. Så de kommer att behöva berätta om den förr eller senare. Men det verkar som att de höll det här eventet helt fokuserat på robotaxin. Och den stora frågan som återstår är ju när det här blir verklighet.
Alfred – 1:08:27
Jag tänkte att vi skulle lyssna på hur det lät från scenen angående det.
Elon Musk – 1:09:01
Men först 2026. Så, ja. Innan 2027, låt oss säga det. Vi ska göra den här bilen väldigt i stor volym. Men innan dess kommer ni att få uppleva en robotaxi via Model 3 och Model Y-programmet. Och Model S och Model X. Model 3 och Model Y kommer att uppnå oövervakad självkörning. Med tillstånd i Texas och Kalifornien, och varje delstat där regleringen tillåter i USA och sen kommer följer andra länder. Och även Cybertruck. Såklart. Alla våra bilar, i princip. Alla bilar som vi gör. Så. Men låt oss inte bli nyanserade. All right, nästa bild.
Alfred – 1:09:49
Jag sparade det där. Det är lite svårt att höra vad publiken ropar. Men jag sparade det med flit. Om man vill lyssna så kan man lyssna noggrant och spola tillbaka och lyssna. Men det de ropar efter är så här, kommer det på Cybertruck också? Och han bara, ja, alla bilar. Och sen så börjar publiken ropa, Hardware 3! Hardware 3! What about Hardware 3? För han har sagt att alla deras bilar. Och den stora frågan nu, för de bilar de bygger nu bygger de med hårdvara 4. Och den här CyberCAD, den kommer med, precis som tidigare, det är inga lidars eller någonting, utan det är fortfarande dator och kameror. Men den kommer ha från början hårdvara 5, eller AI5 som man kallar det nu. Och det alla undrar är, står de fast vid att de ska få även bilar som är byggda med hårdvara 3, som alltså nu börjar bli 6-7 år gamla bilar. Kommer de också att kunna få den här tekniken? Och då säger Elon, let’s not get nuanced. Next slide. Och så skrattar han. Och det här är ju liksom en piñata som folk har börjat slå blodig på nätet och beviset på att Tesla har gett upp om att hårdvara 3-bilar ska bli självkörande.
Alfred – 1:10:57
Vad säger ni om det här? Vad tror ni?
Anders – 1:10:58
Det tror jag. Datorkraften var ju väldigt mycket sämre då och det går åt väldigt, väldigt mycket data för AI-körning.
Fabian – 1:11:11
Det finns ju vid det här laget ganska gott om exempel där Tesla fanboys har, vi har inte riktigt fått det som var utlovat. Det finns ju ganska många sådana exempel från ett bolag som nu är ganska rikt och borde kunna ta ansvar för att faktiskt sköta det snyggare.
Anders – 1:11:30
Men om det inte går med hårdvara 3?
Fabian – 1:11:33
Då får man byta ut det eller bjuda en rabatt på nästa bil.
Anders – 1:11:35
Eller att de byter om det bara är chippet, om det är så att kamerorna faktiskt flyger med.
Fabian – 1:11:41
Det närmar sig bedrägeri då om man inte levererar det som man faktiskt har sagt att man ska göra. Det är inte schysst, särskilt inte med folk som varit med och byggt bolaget i tidig skeda.
Alfred – 1:11:51
En sak är ju de bilarna som har sålts för länge sedan och medan de fortfarande trodde på det. Men om det är så att de inte tror på det längre. För faktum är att även idag om man har en bil med hårdvara 3 så kan man köpa det här paketet nu. Det blir bedrägeri om man säljer det paketet nu när man inte längre har sopat på. Det är ju verkligen en bedrägeri vinkel på det. Jag är inte lika säker som ni på att det behöver betyda att det aldrig går. Däremot så tror jag att det kommer kunna gå snabbare att få det att funka på bilar med bättre beräkningskapacitet. När man ska skala de här neurala näten så är det mycket lättare att få till tillräckligt bra förmåga om man har obegränsat med datakapacitet. Eller mer datakapacitet. Men det behöver inte betyda att det är omöjligt att sedan genom optimering få lika bra eller åtminstone tillräckligt bra prestanda även på en äldre dator. Med mindre kapacitet om man har tillräckligt stort incitament att få det att funka. Men någonting kommer de ju behöva göra. Antingen, det verkar inte orimligt att det kommer ta längre tid att få två eller tre bilar.
Alfred – 1:12:46
Eller att de aldrig lyckas. Och då måste de ju erbjuda någon form av uppgraderingsväg. Det blir ju intressanta rättsfall. Ska man få en helt ny bil då? Eller ska man få ta med sig det gratis? Om man köper en ny bil, vad händer med folk som inte vill köpa en ny bil?
Anders – 1:12:59
Jag tror att de bilarna som är sålda med självkörning när bilen såldes, det är bara de man behöver bekymra sig om. De som fick löfte eller där man sa att den kan uppgraderas.
Alfred – 1:13:13
Då ska man skynda sig att köpa det nu till en HW3-bil innan de tar bort det paketet. För så länge man har köpt det innan de tar bort det.
Anders – 1:13:20
Då är de skyldiga att leverera det på något sätt. Antingen genom att byta bil eller byta chip i bilen. Du sitter i en intressant situation Alfred, för du köpte ju det här på HW 2.5 eller hur?
Alfred – 1:13:34
Ja, men den är ju uppgraderad till HW 3 helt och hållet nu. De har ju bytt kamerorna och så vidare. Men som Fabian var inne på, det kan ju vara så att det är för dålig upplösning i de kamerorna också. För HW4 har ju hög upplösning på kamerorna och så vidare. Det som är coolt här är ju att de säger att det redan nästa år ska de köra unsupervised. Alltså riktig testning på publika vägar i Kalifornien och Texas. Och det som jag verkligen gillar med det är att om det blir så, det är ju Elon Time så det kan ju ta längre tid såklart. Men när de börjar göra det, tack vare regelverket i Kalifornien så bör det innebära att vi då äntligen kommer att få publik data på hur bra deras självkörning faktiskt är. Det är ju det stora. Vi har inget sätt att med oberoende data kunna få veta hur långt efter Waymo de ligger. Waymo är ju i skrivande stund. De ligger längst fram och har redan självkörande bilar i trafik som kunder kan betala för att åka med. Och sen så tror alla att det kan vara så att Tesla har en position som gör att de kan köra om Waymo, bara genom att de har större skala och billigare produktion av sina bilar och genom skalfördelarna kan helt enkelt få mer data, vilket gör att de kan träna tekniken snabbare så att de kan bli bättre än Waymo.
Alfred – 1:14:43
Men det är ju ingen som vet hur långt efter Waymo de ligger eftersom det inte finns någon publik data. Och alla försök till oberoende data som crowdsourcas eller när man försöker samla in data manuellt, den ger vi handen att Tesla är jättelångt efter. Så det ska bli väldigt intressant att se när vi får oberoende data på det här, hur de egentligen då ligger till.
Fabian – 1:15:02
Ja, men det är spännande. De presenterade en massa spännande saker, det är inte bara självkörande bilar, eller en självkörande bil.
Alfred – 1:15:08
Nej, men exakt. Det blev ju ingen Model 2 då eller någonting om den billigare bilen, men de hade en annan one more thing som vi kan lyssna på hur det är.
Elon Musk – 1:15:30
The robovan. The robovan is. We’re going to make this, and it’s going to look like that. Can you imagine going down the streets and you see this coming towards you? That would be sick!
Elon Musk – 1:15:48
This can carry up to 20 people, and it can also transport goods. So you can configure it for goods transport within the city, or transport of up to 20 people at a time. So this is going to. The robovan is what’s going to solve for high density. So if you want to take a sports team somewhere, or you’re looking to really get the cost of travel down to, I don’t know, 5-10 cents a mile, then you can use the robovan. Some people call it the Robovan, but. One of the things we want to do, and we’ve seen this with the Cybertruck, is we want to change the look of the roads. The future should look like the future.
Fabian – 1:16:30
Ja, han gör ju roliga grejer, Elon. Det är också ganska skönt att se honom i ett sammanhang där han inte pratar politik, måste jag säga. Verkligen. Men Reboven, han envisar med det här uttalet av Robovan.
Alfred – 1:16:42
Gud vad de har skojat innan. Jag ska kalla honom konsekvent för Reboven.
Fabian – 1:16:47
What if I call it that on the event? What do you think? Ja, men visst. Absolut. Det här ser ju ut som en tunnelbanevagn lite grann, fast på fyra hjul, tycker jag.
Alfred – 1:16:58
Ja, det var någon på Twitter som sparade rätt på ett gammalt Art Deco-look, alltså gammal sci-fi. Den ser verkligen identisk ut. Det ser ut som en låda på hjul, ingen vindruta eller någonting, finns ingen förarhytt och den har lite strömlinjeformad och sen så är det som längsgående glaspaneler och den har typ ingen markfri gång heller. Så det ser ut som att den bara svävar fram precis över marken. Kommer de någonsin att bygga den här på riktigt?
Anders – 1:17:23
Det finns massor med sådana koncept. Jag har suttit i den som Nevs tog fram i Trollhättan och vi har tillsammans suttit i någon som jag tror Mercedes hade på någon mässa och sådär. Så det finns hur många som helst som har tagit fram sådana här självkörande små poddar.
Fabian – 1:17:38
Jag kan absolut bygga den här.
Anders – 1:17:39
Det i sig är inte särskilt häftigt, utan det som är häftigt med Tesla är ju deras självkörningsteknik som gör att de kan få vad som helst att köra självt och då kan det bli en sådan här eller kan bli något annat när väl tekniken är mogen.
Alfred – 1:17:53
Ja men exakt, det är ju som att göra en sådan här konceptbil, det är samma floskelvarning som på de här svängningarna tidigare. Men skillnaden är att det är Tesla som alla säger, de kanske kan lyckas med det här eller hur kommer de att göra det? Och i så fall är det så här, för det diggar jag som tusan det han säger, att de vill att framtiden ska se ut som framtiden.
Fabian – 1:18:14
Ja absolut. Det är också så här, han står och hoppar med Trump ett par veckor tidigare och så tänker man att han står och säljer en buss.
Alfred – 1:18:23
Trump som vill förbjuda självkörande fordon.
Fabian – 1:18:26
Ja precis, det var sånt som Trump gick ut precis efteråt också. Tack för pengarna, men det var så jävla konstigt. Allt med det där är så himla märkligt alltihop. Men jag tror absolut Tesla presenterar sig i semi, den ser fortfarande inte klok ut. Den påminner ganska mycket om Robovan. Men den har.
Alfred – 1:18:49
Ja du har rätt i att det finns några gemensamma.
Fabian – 1:18:50
Det finns många.
Alfred – 1:18:51
Fram och vinkel framtiden.
Anders – 1:18:53
Men det är ju en konceptbil. Det kommer rinna mycket vatten under broarna innan vi ser vad det är för färdiga grejer på gatorna.
Fabian – 1:19:01
Ja men Tesla är duktiga på att hålla sin. De brukar vara ganska trogna sina koncept, det måste man säga, om de blir av.
Alfred – 1:19:07
Han sa på scenen att vi ska bygga den här, it will look exactly like this.
Fabian – 1:19:12
Japp, väldigt tydligt.
Alfred – 1:19:13
Så han var väldigt tydlig med att det är så de ser det i alla fall. Vi ska snart runda av den här Tesla-diskussionen, för ni har massa spännande grejer från Italien. Men jag tänkte att vi måste nämna det här med Optimus-robotarna också. För det som händer på det här eventet då, efter att presentationen var i princip klar, så tågar det in dussintals Optimus-robotar som sedan rörde sig fritt bland publiken. Och de dansade och jobbade som bartenders och allt möjligt. De har kommit rätt långt med den där Optimus-roboten från för några år sedan, när det var en människa i en kostym. Och de har definitivt ett naturligare rörelsemönster nu än vid tidigare presentationer, när vi har skrattat lite åt hur det ser ut. Så de har ju bra takt framåt på det där. Men det som har blivit snackisen efteråt ändå, det är att Tesla från scenen lätt påskinade att alla de här robotarna var helt autonoma och att man skulle vara försiktig med dem och vara snälla mot dem. Men när man sedan på golvet och vid baren faktiskt kunde prata med dem, då blev det rätt uppenbart när man pratade med dem att det här är ingen LLM, det går lite för snabbt och de gör lite för mycket mänskliga misstag, så de här är ju fjärrstyrda.
Fabian – 1:20:14
Det var skådespelare som satt med någon VR-kit. Det var i sig väldigt imponerande. Men det tog ett tag innan jag listade ut det själv också. Jag satt och tittade på dem och bara shit, vad bra de är. Det var ju eld och lågor efteråt, Fabian.
Anders – 1:20:26
Ja, det här är framtid, det händer snart.
Fabian – 1:20:30
Ja, men det kom till den spaningen alldeles snart. Men det var ändå väldigt mäktigt att se den då, för det fick mina tankar att spinna iväg lite grann. För att jag tänker på det här som en plattform då, återigen då. Som en plattform för mjukvara, ganska likt som när en iPhone kom, så förstod man ju, men shit liksom, nu kommer ju kamerorna försvinna, nu kommer kalkylatorn försvinna. Allt plötsligt åker in i den här, och tänk hur mycket häftiga grejer som vi nu kan göra. Fattar du vad jag menar?
Alfred – 1:20:56
En P3-spelare i andra fickan ett tag.
Fabian – 1:20:58
Ja, men eller hur? Allting åker in i den här, och så mycket som vi inte ens kan tänka på som kommer utvecklas och hamna i här. Och jag tror att det här öppnar upp en ytterligare sån plattform, hur man har vidare roboten. Det är inte bara Tesla som gör den, vi ser ju att kineserna är långt framme på detta också. Och Japan.
Alfred – 1:21:15
Och andra amerikaner för den delen också, det är många som bygger roboten nu.
Fabian – 1:21:19
Ja, men exakt. Det är tydligt för mig att framtiden kommer att bestå av AI, det kommer att bestå av robotar, och det kommer att bestå av rymd. Det är så himla spännande. Helst i kombination, alltihop förmodligen. För mig som jobbar i ett yrke där det är väldigt mycket människor inblandade, undersköterska är Sveriges vanligaste yrke. Där vi ser att folk blir äldre, och där plötsligt börjar jag säga att shit, det här kommer att göra någonting för sjukvården. Det här kommer att vara the shit. Och dessutom, det som är så spännande med detta, om vi jämför med de självkörande bilarna, de självkörande bilarna är ju omgärdat av så mycket reglering. Du får inte ut de här bilarna på några gator utan att det är reglerat. Det är ju nästan regleringen nu som är tydligt ett problem.
Alfred – 1:22:03
Ja, i alla fall i Europa.
Fabian – 1:22:04
Ja, men eller hur? Det kommer ju vara ett problem i Europa. Medan de här robotarna, de har ingen reglering. Det finns ju inga problem att släppa ut dem på gatan. Det finns en liten chans i Europa att vi ser robotar på gatan innan vi ser självkörande bilar på gatan till och med.
Anders – 1:22:17
Alltså ännu Fabian, det är ju för att det har varit helt utopiskt att det ska traska omkring robotar på vägarna. Det är ju redan reglerat hur man får parkera sparkcyklar så fort det blir problem. Regleringarna kommer som ett brev på posten.
Fabian – 1:22:32
Ja, men säg inte det. Det är viss skillnad. Om en självkörande bil fungerar i 99% av fallen så är det 1% av fallen där någon kanske dör. Det är ändå en viss skillnad med en robot om den går in i någon eller om den råkar välta ett glas. Insatserna är inte riktigt lika höga i det fysiska rummet för en mänsklig robot än för en bil. Så jag är inte säker på att det alls blir lika mycket regleringar. Förutom inom mitt område som gäller sjukvård. Om vi ska lära de här robotarna att ta prover till exempel, det kommer ju vara fett reglerat. Det kan vi vara helt säkra på.
Anders – 1:23:00
Din idé var ju efter du hade sett det här att nu startar vi ett företag och ersätter sköterskor så ska de hacka sprutor i armarna på folk.
Fabian – 1:23:11
Det tycker du är lite raljant här. Nu är det ruttna tomater som åker tillbaka här.
Alfred – 1:23:16
Jag tycker för det som har kommit bort i diskussionen efter det här eventet. Man kan tycka vad man vill om det. För jag tror att det Tesla försökte göra, det var att skapa konkretion kring hur framtiden kan se ut. Och så är det fake it till you make it. Man gör en show av det där man hittar ett sätt att få robotarna att bete sig som de tänker sig att robotarna kommer att bete sig i framtiden när de är helt autonoma. Och den progress de har gjort med hur bra de här robotarna verkar vara, hur bra deras händer funkar, hur de rör sig och vad de är kapabla till rent fysiskt, den är ju helt spektakulär egentligen. Och det som ofta kommer bort i debatten är att det de har gjort är att de har byggt alla actuators, alla leder, alla motorer och så vidare. De är in-house, from the ground up, Tesla är ett industriföretag som tillverkar det här i stor skala. Vilket gör att om man kollar på deras tillverkningskostnad för den här roboten som nu börjar vara på nivå med de bästa andra robotarna i förmåga, så är deras prispunkt jättemycket lägre eftersom de tillverkar allting själva och äger fabrikerna och är duktiga på det.
Alfred – 1:24:14
Så deras robot kommer vara så mycket billigare än alla andra. Och sen ska de ju ha klart hjärnan såklart, men nu för att de typ vilseledde oss lite med att påskina att de var mer autonoma än de var, så pratar alla om att Tesla bara har ljugit om det här. Att deras robot inte alls är så klar. Och det tycker jag, jag är besviken på robot-taxi-delen av eventet, men jag är inte så besviken på den här Optimus-delen av eventet. Jag tycker det var skithäftigt hur långt de har kommit med roboten.
Fabian – 1:24:38
Det öppnar ju sinnet, när man fick se dem så här, så öppnade sinnet för vad som är möjligt. Jag förstod ganska snart att det här var en människa som satt bakom det. Det spelar inte så stor roll för mig, för plötsligt så förstår jag att det här är en plattform, den kommer öppna upp massvis med nya möjligheter för roliga saker vi kan göra. Jag som tänker på mitt område, men jag tänker naturligtvis att tänk om jag blir den första att kunna få det certifierat att sådana här kan få ta prover. Absolut, det finns maskiner som kan ta prover idag som du stoppar in handen i, men det är en helt annan sak när det är en plattform som kommer finnas överallt som kan hjälpa till med massa sjukvårdsuppgifter och man kan få det licensierat. Det finns ju så mycket spännande som kommer hända inom det här området de kommande åren.
Anders – 1:25:18
Jag tror det här kommer gå fort också, för att det är tekniken att ha, som ni är inne på, själva robot-delarna och fysiska delarna, att ha det på plats och fungerande, så är det ju bara AI att ha det fungerande. Jag säger bara för att alla lyssnare har ju säkert testat ChatGPT vid det här laget och vet hur vansinnigt snabbt AI-revolutionen går. Det som har gjort att självkörande bilar snart är på våra gator i Europa är ju också den här AI-revolutionen. Tesla höll ju också på att harva med algoritmer, att om det är grönt ljus, sväng höger och så vidare. Men det som har accelererat det här är ju AI. Det kommer vara samma med robotarna, det kommer gå fort där.
Fabian – 1:25:56
En av de stora delarna på eventet var att det var så många robotar på plats. Att shit vad många de har lyckats producera. Det är som du säger, Tesla är ett industriföretag, att multiplicera saker och bygga maskiner som bygger maskiner ligger i blodet. Det är det här som kommer hända. Jag är rätt säker på att vi kommer se maskinerna lite tidigare än vad de flesta kanske tror på gatorna.
Alfred – 1:26:15
Men ska vi runda av Tesla-snacket med att helt enkelt ingen av oss blir herde för robot-taxibilar, men Fabian kommer nog bli herde för ett gäng Optimus-robotar.
Fabian – 1:26:26
Jajamän, så blir det.
Alfred – 1:26:27
Det verkar vara låga odds på det.
Anders – 1:26:30
Ja, och Fabian har varit en sväng i Milano som jag pratat om några gånger och tittat på Lynk & Co, heter de, 02, deras nya bil som hade världspremiär där. Och den här bilen är baserad, det var de noga med, på över 6 000 människor som har gett feedback på deras första bil, Lynk & Co 01, och så har de tagit alla de goda idéerna och inkorporerat i den här Lynk & Co.
Alfred – 1:26:52
Förlåt, det var inte så imponerande hög siffra. Nej, jag vet. Mycket var skräp, säger de själva också.
Fabian – 1:26:58
Var hittar jag den knappen?
Anders – 1:26:59
Ja, men exakt.
Fabian – 1:27:01
Vad är det här för knapp? Vi fnös ganska hårt åt det här, för det finns en sån knapp för att ge feedback, det gör det faktiskt på Tesla också, men jag vet inte vem som tittar på dem. Men vi fnös ganska mycket åt detta, men jag tycker ändå att de lyckades bottna i det när vi började lära känna det här bolaget och de som jobbar i det ändå lite grann. Men du har lite inslag sådär, Anders?
Anders – 1:27:19
Ja, men vi kan väl ta och lyssna hur det lät.
Fabian – 1:27:25
Varsågod och njut av din första kurs när bröllopet börjar.
Anders – 1:27:33
Bilar med sladd har rest till Milano för att titta på Lynk & Co första elbil som kort och gott heter 02. Jag och Fabian sitter på det som Lynk & Co kallar en elektrisk bankett och tittar ut över ett tomt golv.
Fabian – 1:27:47
Det kanske är ett hundratal platser. Det ser ut lite som att man är i FN fast under tredje världskriget. Med mörk belysning och mörkt tema. Väldigt mystiskt allting. Och lasrar och rök.
Anders – 1:27:57
Plötsligt aviserar en monoton röst i högtalarsystemet att vi ska välkomna några viktiga kineser.
Speaker – 1:28:04
En varm välkomst till ledningsgruppen för Lynk & Co från Kina. Mr. Mr. Lu.
Anders – 1:28:13
Det är udda eftersom inga kineser dyker upp. Istället får vi vår mat serverad på toppen av plastlådor med led-lampor i. LLynk & Co 02 är en crossover i en storleksklass där det idag redan finns en mängd andra elbilar som t.ex. Volvo XC40 Recharge. Den byggs på samma plattform som Volvo EX30, SCA-plattformen men är längre, ganska exakt lika lång som Volvo XC40, vilket är nästan 4,5 meter. Batteriet är på 66 kWh vilket ska kunna ta den 44,5 mil och på dragkroken får den dra hela 1,6 ton. Det är samma som de andra bilarna på SCA-plattformen. Men mest imponerande är att den här bilen ska kosta 430 000 kronor för grundmodellen Core som i stort sett innehåller all funktionalitet man är intresserad av. Har man ett skriande behov av att lägga ytterligare 40 000 kronor får man More-versionen som har värmepump, motoriserare spjäll i fronten, 360-kamera, hemmaladdning på 22 kW som ingen kommer ha nytta av och lite större hjul. More-versionen ska också ha en mil längre räckvidd och skulle jag tvingas välja så skulle jag varje dag i veckan välja Core-versionen och köpa en härlig solsemester för de 40 000 kronor jag sparar.
Anders – 1:29:37
Men vilka är Lynk & Co egentligen och hur ska de kunna konkurrera i det här segmentet?
Fabian – 1:29:43
Nicolas Lopez Appelgren och jag är vd för Lynk & Co International.
Anders – 1:29:47
Lynk & Co är ytterligare ett av Geelys varumärken. Bilen designas av teamet i Göteborg och produceras i Kina. Men varför behöver Geely ytterligare ett varumärke utöver Volvo, Zeekr, Polestar, Lotus och Smart som redan finns på den europeiska marknaden?
Fabian – 1:30:03
Jag vill inte prata egentligen om Geelys strategi för varumärken men Lynk & Co har ju en tydlig position i Europa och vi ser ett bra komplement till övriga varumärken Geely har i Europa.
Anders – 1:30:14
Lynk & Co startade 2016 och är ett varumärke där man tillåts att experimentera på ett sätt som man inte vågar göra med sina mer etablerade varumärken. Fram till nu har de bara haft sin hybridbil benämnd 01 på den svenska marknaden. Den karaktäriseras av att den bara finns i två färger, blå och svart och bara en utrustningsnivå. Du kan alltså inte göra några val förutom färgen. Men nu kommer alltså Lynk & Co för första gången med en elbil och den ska byggas i Kina. Och det med de nya europeiska strafftullarna på cirka 30%. Hur ska man få ihop det? Den här bilen har ni ju lyckats prissätta ganska aggressivt. Vad är det ni har liksom sparat på? Vad är det man inte får när man köper en sån här?
Fabian – 1:30:56
Vi har väl prisat den ganska relevant i sitt segment som vi ser det. Det är ett ganska tufft segment, väldigt många spelare och vi har varit måna av att hitta vår prispunkt. Det är svårt givetvis med importtullar men tittar vi på segmentet vi agerar i med 02 så är ju nästan hälften av de bilarna europeiska bilar så vi kan ju inte riktigt ta hänsyn till importtullarna.
Anders – 1:31:19
Och hur kommer ni hantera de importtullarna? För den här bilen kommer ju byggas i Kina eller hur?
Fabian – 1:31:23
Just nu byggs den i Kina, ja. Och framöver så tittar vi på alternativ utanför Kina.
Anders – 1:31:28
Har ni tillgång till Volvos fabriker i Gent till exempel?
Fabian – 1:31:31
Det är väl en av möjligheterna. Inom gruppen så tittar man på fabriker i Europa. Inte bara i Europa men kanske utanför Kina. Och där har vi ju andra varumärken i gruppen som har det mer problematiskt än vad vi har det. För vi har ju faktiskt plugg innybryder också.
Alfred – 1:31:45
En sak som jag inte hörde någonting om i inslaget och funderade på, har inte Lynk och Co, det de är till för är att de har en annan ägandeform? Att man ska äga bil på abonnemang? Hur är det med det och den här bilen?
Anders – 1:32:04
De har ju sin subscription modell som de är väldigt stolta över, som de har prövat och de har rätt mycket folk som subscriber på deras bilar och de är väl typ de enda som har lyckats med det? Om de ens har lyckats med det.
Fabian – 1:32:18
Jag tycker ändå att de lyckats övertyga mig om den delen. Det var egentligen det som var mest spännande tyckte jag. Det de har gjort är att de har lyckats få mellan 18 och 20 % av dem som har den här subscription modellen av sina bilar att också hyra ut dem till andra.
Alfred – 1:32:33
Det är som en inbyggd turo i ägandet. Att man kan dela ut sin bil och så kan andra som vill hyra bil via appen typ boka och låna en bil.
Fabian – 1:32:41
Och sättet de sålde in på det här var så genialiskt för de öppnar bara appen och visar så här ser det ut i Stockholm, så här många bilar kan du hyra och precis det här då som vi pratade om i Teslas robotaxi är det som har hänt då. Att det har skapats en egen liten ekonomi kring detta nu då och naturligtvis så tar de någon liten avgift där emellan och sen så kan då användarna hyra ut sina bilar och någon ställer en kaffe i den och någon säger välj min så får du det här istället eller så då. Och användarna verkar väldigt engagerade i detta också, den här car sharing funktionaliteten. Så de verkar faktiskt fått car sharing att fungera i praktiken av det man kan se. Och det som jag tycker är spännande är att det här tror jag hänger ihop med deras subscription fee då. Och just att om du inte äger bilen själv, då har du lättare att låna ut den till någon annan.
Anders – 1:33:28
Man har ju inte fått car sharing att funka någonstans riktigt egentligen. Det har ju krånglat det där för att när du köper eller leasar en dyr fin bil så är det väldigt svårt att tänka sig att någon annan ska ta den och sen spy ner den så får du tillbaka den nedspydd och du tjänar 200 spänn på det.
Fabian – 1:33:43
Hårt liv som bilherde.
Anders – 1:33:45
Men om du hyr bilen från början och i deras modell så är det bara en enmånads hyra så du kan bara lämna tillbaka den plus att de tar ju ansvar för den här andra.
Fabian – 1:33:54
Försäkring alltid.
Alfred – 1:33:54
Det är ju förvirrande med alla varumärken som kommer ur Geely-koncernen nu. Om Volvo och Polestar är någonstans flaggskeppen, kanske tillsammans med Lotus för en liten nischmålgrupp. Vad är skillnaden på de andra? Varför ska man orka hålla reda på vilka som är vilka? Det är märkligt.
Fabian – 1:34:12
Det är märkligt.
Alfred – 1:34:12
Lynk och Co har liksom varit att det är ett nysnytt sätt att ha bilägande. Så då blir jag förvånad att om man ska gå in på sajten i alla fall och kolla efter om man ska köpa den här bilen nu, då finns inte bildelning för den här bilen. Men det är bara en tidsfråga innan det kommer till den här bilen också.
Fabian – 1:34:27
Det är nog bara en tidsfråga. Det finns en knapp i bilen och så.
Anders – 1:34:30
Men så som jag förstår varumärkena, vi får se om ni håller med. Volvo och Polestar är på premiumtoppen. Zeekr, som precis har börjat dyka upp i Europa, är mer för tech-geek.
Fabian – 1:34:43
Det är ett rent elbilsmärke. Mer om det alldeles snart. Men de startade det lite i all hast.
Anders – 1:34:49
Ja, och Lynk & Co är mer ett lågprismärke, men ändå inte småbilar utan för den prismedvetna, urbana.
Fabian – 1:34:58
Den yngre generationen är det de säger själva. Så det är väl så det är tänkt. Men vi har ju ställt mycket frågor till ledningen som var där kring detta. Varför behövs ett nytt varumärke? Och det här verkar de ju ändå ha tänkt väldigt mycket på själva. Men jag tänker.
Alfred – 1:35:15
Det är en jobbig diskussion att ha, att man ska behöva fastna i det. Vad är det för bil? Vi hörde inslaget, men kan du inte repetera vad får man för pengarna?
Anders – 1:35:23
Man får väldigt mycket pengar. Det är det som är det mest imponerande här. Den börjar på 430 000 och då är den redan väldigt välutrustad den här bilen. Och för det så får man då, visserligen batteripaket där de uppenbart sparat, det är på 66 kWh, vilket är ett relativt litet batteripaket för en så stor bil. Men det är samma batteripaket som de har i EX30 och så i koncernen, så det är samma plattform. Men det tar 43,5 mil, vilket är fullt tillräckligt. Alltså om man tänker en mer realistisk körning så kanske man landar på 35 mil kanske eller någonting sådant.
Alfred – 1:35:56
För det slog mig att det känns lite som samma prispunkt som Kia EV3 till exempel. Och den har ju mycket längre räckvidd för pengarna. Det är samma pengar, men den kanske är snålare utrustad istället.
Anders – 1:36:09
Ja det är möjligt. Jag vet inte hur storleken på EV3 versus den här? De kanske är jämnstora?
Alfred – 1:36:14
Den verkar som att EV3 är ungefär 10 centimeter kortare än den här, men i övrigt samma dimensioner i bredd och höjd och så vidare. Och Kia är lite boxigare också vad jag kan se än den här. Så det kan vara jämförbart i bagageutrymme.
Anders – 1:36:26
Den här är byggd på samma plattform som EX30, men den är betydligt större. Den är 20 centimeter, mer än 20 centimeter större än EX30. Så den är lika stor som XC40. Så det här är en väldigt, väldigt väl dimensionerad crossover. Den laddar bara på 150 kilowatt så det är inte dunderimponerande specifikationer.
Alfred – 1:36:48
Och det är samma som Kia EV3?
Fabian – 1:36:49
Jag tror att det kan sitta en begränsning i plattformen här på de här bilarna.
Anders – 1:36:54
Det är 11 kilowatt laddning hemma och det är standard på de allra flesta bilar här nu. Man kan välja det här MORE paketet också och då får man 22 kilowatt hemmaladdning. Det är helt vansinne.
Fabian – 1:37:04
Det behöver man inte ha.
Anders – 1:37:06
Men det ligger lite annat i det här MORE paketet. Då kostar bilen 470 000 kr, då är den fullspäckad med utrustning. Så det är de här två utrustningspaketen som finns, CORE och MORE. Och väljer man MORE för 40 000 extra så får man då elmanövrerade säten, man får veganskt läder istället för tyg, man får uppvärmd ratt som kan vara trevligt. Det är trevligt. Och 360 graders kamera och så får man lite lull-lull som ledljus inne och lite större fälgar och sådär.
Alfred – 1:37:34
Men för det känns som att det stora köpargumentet här för mig skulle bli någonstans att säga, okej den är jämförbar i pris med Kia EV3, konkurrenskraftig men sämre räckvidd än de andra. Men om jag köper den här bilen så kan jag typ tjäna en del av månadsavgiften på att. låna ut den. De kunderna som tilltalas av det kan få ner månadskostnaden på det sättet som verkligen skulle tilltalas av den här tänker jag.
Anders – 1:37:58
Kanske det här subscription modellen då, att du kan hyra den på månadsbasis så att om du bor utomlands delar av året, fast det är klart inte så många som gör det. Men en av de här grejerna som de har fått, i alla fall ett av tipsen de har fått av de här 6000 personerna, det är det de kallar Hey Honk som en snäll tuta.
Fabian – 1:38:17
Och det här satt jag ju och bara, yes, äntligen är det någon som gör detta. Jag frågade till och med ledningen, har ni lyssnat på podden? Och de sa, ja vi har fått det från någon, jag tror att det var någon som tipsade om det på den där tipsa-knappen. För det här har vi ju sagt att det behövs en liten, för det är inte kul att tuta på folk när man kommer med en elbil.
Alfred – 1:38:37
Den har jag behövt i morse, jag hamnade bakom en gubbe på en sån här permobil eller en elmoped som bara körde mitt i gatan, helt blind på omgivningen.
Anders – 1:38:46
Det kan man ju inte tuta med. Nej, man kan ju inte med att göra det.
Fabian – 1:38:50
Eller i grannskapet och folk vaknar och sådär. Men en snäll tuta, det är precis det man vill ha. Och jag tycker faktiskt att det är ganska talande vad de försöker göra med det här varumärket. De försöker ju verkligen ladda det här med lite lekfullhet. Det finns små texter överallt, om man tittar i frunken så står det No engine here . Om du tittar under laddluckan så står det I got the power . Då har de små hemliga små påskäggsgrejer. De försöker ändå få in någon slags attityd för ett ytterligare ett varumärke.
Alfred – 1:39:24
Känns det autentiskt eller känns det påklistrat?
Fabian – 1:39:26
Det kommer en bit i alla fall, tycker jag.
Anders – 1:39:28
Jag tycker inte det känns att de försöker. Hela eventet var att de försökte alldeles för mycket genom danser och skit.
Fabian – 1:39:37
De ville uppnå vad de skulle prata om. Pretentiöst ska in på lodrätt tre, så kan man säga.
Anders – 1:39:41
Jag håller med väldigt pretentiöst, det var bara fånigt eventet. Men jag tycker företaget och bilen, det håller. Ska vi ta och lyssna lite på designteamet och så? Spetsa öronen nu för här finns det.
Fabian – 1:39:52
Nu kommer scoopet!
Anders – 1:39:54
Det
Anders – 1:40:00
är ofrånkomligt att Lynk Co. ser ut lite samma som alla andra elbilar som redan finns i det här crossover-segmentet. Men teamet som jobbat med bilen har ansträngt sig för att hitta en egen stil.
Stefan Rosen – 1:40:12
Jag heter Stefan Rosén, jag är president på Lynk Co Design. När vi började hela äventyret, som jag vill kalla det, med Lynk Co så försökte vi skapa någonting nytt. En ny känsla, en känsla som inte finns ute på marknaden. Vi blev faktiskt jätteinspirerade när vi reste till Kina och såg de här stora fantastiska städerna och skyskraporna och pulsen i storstan. Så det är det som blev vår motivation och inspiration när vi drog igång. Vi har lekt väldigt mycket med ljus, hur ljus speglar sig och reflekteras när vi har designat den här bilen. Just inspirerad av det där första morgonljuset.
Anders – 1:40:57
Och er förra bil är ju en hybrid. Vad skulle du säga är den stora skillnaden på att designa en hybridbil versus en batterielektrisk?
Stefan Rosen – 1:41:03
Det är en viss skillnad naturligtvis med rena dimensioner. En elbil har liksom lite förmåga kanske då att få lite längre hjulbas för att du ska få plats med batteriet. Du kanske kan kompaktera överhängen något, men det gör inte jättestor skillnad faktiskt. En fördel är ju att du klarar av att få till ett bättre interiört utrymme skulle jag säga. I och med att vi kan förlänga hjulbasen för att få plats med batteriet som jag sa, men det ger ju också kanske lite mer benutrymme för baksätet. Du kan liksom utnyttja det här på ett väldigt bra sätt. Du klarar av att göra en mycket mer användarvänlig interiör. Det skulle jag säga är den största fördelen med en ren elbil.
Anders – 1:41:49
Men framifrån och från sidan är Lynk & Co otroligt lik en av Geelys andra bilar, Zeekr X. I en öppen frågesession inför andra journalister frågade jag designteamet varför det är så och det var ingen populär fråga. Jag fick ett svada svar och designteamet såg allmänt generade ut. Jag blev åthutad. Zeekr X är en annan bil. Det här är en Lynk & Co. Men i snacket efter intervjun med designchefen Stefan Rosén fick vi veta varför. Det är nämligen Stefan och hans team som också designat Zeekr X. När han tror att mikrofonen är avstängd får vi veta det politiska spelet inom Geelykoncernen som ledde fram till Lynk & Co 02. Det var ju intressant. Så det är därför likheten är. För vi spekulerade i om det var någon. Att ni var tvungna.
Stefan Rosen – 1:42:37
Nej, den var ju tänkt att vara en Lynk & Co.
Anders – 1:42:40
Var den? Ja.
Stefan Rosen – 1:42:42
Så vi fick ändra märkena på den sista sekunden.
Anders – 1:42:46
Det fanns en sådan historia här.
Stefan Rosen – 1:42:48
Ja, både 001 och den var ju tänkt att vara en Lynk & Co.
Anders – 1:42:55
Och varför ändrade man sig där?
Stefan Rosen – 1:42:57
Det var helt plötsligt så vill man komma åt den här techindustrin. Man såg väldigt mycket vad som hände trenden på marknaden just och behövde ha ett rent elbilsmärke utan någon historia kan man säga. Så det var så man lanserade Zeekr som varumärke.
Anders – 1:43:18
Så du designade de här bilarna för att bli Lynk & Co-bilar och så tog de dem? Ja, jag tycker så.
Stefan Rosen – 1:43:26
Det var ett mycket uppdragigt. Kan du inte göra en Lynk & Co? Det här projektet var ganska snabbt. I och med att vi hade gjort den där Zeekr X så var det så här. Vi måste göra en Lynk & Co fort som tusan. Det var väl en av anledningarna till varför vi. Så liksom vindrutan och A-stolpen är ju samma. För just det hörnet där A-stolpen går ner. Det är ju det tyngsta, engineeringstyngsta området du kan ha på en bil. Så om vi behöll en del av innerplåtar och sånt där på den så var vi halvvägs framme. Men allt, allt, allt blev ju nytt. Vi hade en period där de ville att vi skulle titta på hela taket och bakrutan. Men alla kommer ju se att det är den. För den är ju så distinkt med det upprätta.
Anders – 1:44:16
Men finns det inga synergieffekter i att återvinna eller återanvända plastdetaljer på insidan?
Stefan Rosen – 1:44:24
Man kan tänka så. Men för oss så har vi märkt att de vill ändå göra mycket av de här grejerna lokalt för de olika fabriker och så vidare. Så att vi vet att den stora vinsten det är ju under ytan. Det är det här med batterier och motorer och plattformar. Där ligger de stora besparingarna. De här små flyttarna med små knappar och grejer. Nej, inte så mycket. Det vi kan ha är under ytan. Själva kontaktdonet kan vara samma. Men själva den fysiska knappen på ytan. Plastbitarna är en sån liten del. Så vi har lärt oss det där att vara väldigt smarta.
Anders – 1:45:11
Och inte vara dumt snåla liksom.
Stefan Rosen – 1:45:12
Nej, precis.
Anders – 1:45:13
Ja, Geelys olika märken är verkligen sammanblandade. Zeekr X och Zeekr 001 skulle egentligen vara Lynk & Co-bilar. Men i all hast gjorde man om i bilportföljen och fick skapa en helt ny bil som skulle bli Lynk & Co-02. Man tog kort och gott Zeekr X och gjorde om den lite för att få Lynk & Co-02. Men gör det någonting alls? Det här är en riktigt prisvärd bil. Fullproppad med funktionalitet och den ser trevlig ut. Jag tippar att vi kommer se mycket av den här bilen på svenska vägar i framtiden.
Alfred – 1:45:48
Nej, vad sjukt. Ni tog dem verkligen på bar gärning med händerna långt ner. Han kommer ju få sparken den här tiden.
Fabian – 1:45:55
Nej, det tror jag inte. Jag vet, jag är också orolig faktiskt lite för det. Det var så roligt för att vi stod och pratade och så plockade Anders undan micken. Och sen så började han säga de här sakerna och så ser jag ju Anders börja smyga upp micken. Det var väldigt speciellt för det som är tydligt här är ju också varför Zeekr finns då. Det är tydligt att Zeekr finns därför att det fanns ett bensinleggesy hos Lynk & Co. Så det var anledningen till det. Och så vill man snabbt få igång det.
Alfred – 1:46:24
Så de startade speaker när jag inte ville provköra Lynk & Co. Det är vårt ansvar alltihop här i podden.
Anders – 1:46:29
Zeekr ska också vara lite mer tech. Ja, precis. Det är inte Lynk & Co.
Fabian – 1:46:35
Då stod de där och hade ingen modell till Lynk & Co när de skulle släppa ny modell. Och därmed så föddes.
Alfred – 1:46:41
Det är samma bil så som Zeekr X ser ut så hade Lynk & Co.
Anders – 1:46:46
De är väldigt lika. Titta, jag har klistrat in två bilder där. Det är ju dålig radio. Men framför dig har ni Lynk & Co 02 ovan och så har du Zeekr X nedan.
Alfred – 1:46:55
De har olika färg. Ja, olika färg.
Anders – 1:46:58
Kolla fronten, lamporna och kolla sidan och formen. Det är ju i stort sett samma.
Fabian – 1:47:02
Det är lite tjejsans nya kläder. Den känslan nämns man ju med. Men återigen, det är fortfarande en väldigt fin bil. Och det finns en lekfullhet. Den här car sharing är ju sådär. Jag fattar inte att inte Tesla har gjort det här. Det är det jag ställs inför. Varför släppte inte Tesla det här för fem år sedan? Som en start på deras robotaxi. Då kan de bara fasa över det till robotaxi sen.
Anders – 1:47:25
Jo, men man behöver ju för att få till det som vi pratade om alldeles nyss, så behöver du ha en modell där du hyr bilen för att folk ska vilja hyra ut den i nästa steg. Det är ganska mycket ändringar i modellen.
Alfred – 1:47:37
Men du tänker att de som köper bilen, de vill inte låna ut den. Man får ju det enligt hemsidan. Men det är bara de som hyr bilen som vill låna ut den.
Fabian – 1:47:44
Det är de siffrorna de presenterar. Så det får man nog misstänka att de är väldigt mycket bättre.
Anders – 1:47:49
Det är många som har försökt med subscription och få bildelning. Det har aldrig fått det att funka. Utan när de hyr ut bilen, då kan folk tänka sig att låna ut den.
Fabian – 1:47:58
Jag tror också att de har lyckats integrera det väldigt snyggt i bilen. Så är det inte bara att den låser upp sig utan att den kan vara uppvärmd. Jag vet inte om det är säten och sånt. Det kan ställas in efter hur man vill ha det. Den möjligheten finns i alla fall när det är integrerat med bilens varumärke i appen.
Anders – 1:48:14
Jag skulle bara vilja säga en grej innan någon på Geely får sparken. Det var ganska tydligt att jag spelade in och det var ingen som sa att vi inte fick ta med det i modellen.
Fabian – 1:48:24
Nej, precis. Men det var inte så att du frågade heller.
Anders – 1:48:28
Nej, det är det inte.
Fabian – 1:48:30
Nej, men jag tror alltså, det är nog inte så synd om, jag minns inte hans namn, designaren där. Han har designat många fina bilar. Han är duktig. Men titta hur bilen ser ut. Det är en jäkligt snygg bil.
Anders – 1:48:41
Ja, det är det absolut. Vad säger du Alfred som inte var där? Som är lite mer opartisk, som inte är smord.
Alfred – 1:48:45
Jag tycker att båda de här tappningarna på den här designen tycker jag saknar någon form av unikitet i utseendet. Som gör att det går att lägga ett märke till vad är det som får mig att känna igen. Jag ser när jag har dem bredvid varandra att Zeekr är en lite sportigare tappning och Lynk är lite snällare ut. Men ingen av dem klarar av att, om man tänker Ford Mustang så tänker man på de här baklyktorna. BMW så tänker man på njurarna. Det finns inget designelement att fastna på. Som gör att man liksom, lite som det problemet som Kia har haft många år nu och som de precis har löst. Nu börjar man kunna känna igen en Kia. Nu börjar det finnas ett designspråk som de har som verkligen är distinkt. Och det tycker jag att de här bilarna lider av att de saknar.
Anders – 1:49:33
Generisk kinabil skulle jag säga.
Fabian – 1:49:34
Ja men det är väl lite så. Det är så roligt för de trycker verkligen på det. Vi har ett eget varumärke och vi har en egen identitet. Vad ska vi vara? Vilken plats och vilket syfte ska vi uppfylla? Men den enda skillnaden på de här bilarna är egentligen att det signalementet du kan se det på är på bakdelen. Att det finns en liten vinge på bakdelen som är väldigt snygg för övrigt tycker jag. Men den vingen finns ju bara på Lynk & Co. En annan sak som jag vill säga kring varumärket tycker jag är att varumärkesbygget kring Lynk & Co är väldigt skickligt utfört. Jag trodde att Lynk & Co var ett köpt gammalt engelskt varumärke, typ MG. Men det här har de ju suttit och tänkt ut i Göteborg. Och det de säger är att de vill ha ett och-tecken i namnet. Som Bang & Olafsen och Dolce & Gabbana. Och så har de kommit fram till ett varumärke som för mig, det känns som att det har funnits väldigt länge det här varumärket, men de har bara släppt två bilar.
Anders – 1:50:35
De har släppt några fler i kina.
Alfred – 1:50:36
Det är de här två modellerna som vi pratar om idag, det är EX30 och sen är det väl Postal 4 också som är byggt på den här plattformen.
Anders – 1:50:43
Och Zeekr då.
Alfred – 1:50:45
Ja men exakt, och Zeekr var ju en av de två som vi tog med. Men det känns verkligen som att vi borde göra vår hemläxa och provköra de här bilarna lite mer ordentligt, försöka hitta tiden för att göra det. Nu börjar Polestar 4 och EX30 vara ute ordentligt på marknaden och det är ju en hel del mjukvaruproblem på de bilarna åtminstone än så länge. Och det återstår väl att se om de rättar till det. Polestars historik tyder på att Polestar åtminstone har varit duktiga på att rätta mjukvaruproblem och att Polestar 2 så småningom har blivit väldigt bra i mjukvaran. Men det är som att de har börjat om igen då. Jag skulle kunna tänka mig att det hänger ihop lite med den här plattformen som ju är en Geely-plattform snarare än en Volvo-plattformen som Polestar 2 är byggd på. Som präglar mjukvaru-upplevelsen i de här bilarna. Pilotassistenten krånglar på långkörningar och man får starta om bilen titt som tätt. Det är olika typer av recept som ska göras. Så det ska man kanske känna till än så länge att provköra de här bilarna och se till att du gillar mjukvaran innan du köper någonting.
Alfred – 1:51:40
För det verkar kunna finnas en del mjukvaruproblem här.
Fabian – 1:51:43
Anders, jag måste säga att jag var imponerad av mjukvaran. Den verkade rapp och väldigt intuitivt och supersnyggt gränssnitt. De har frångått Android Automotive nu och det verkar som att allt fler kommer göra det. Min gissning är att det är det här operativsystemet som kommer dyka upp i Geelys andra bilar. Det här var bland det bästa jag har sett hittills.
Alfred – 1:52:02
Tror du att Volvo och Polestar kommer få hänga med i det här?
Anders – 1:52:05
Det de berättar där är att de lämnar nu Android Automotive för att Android är för restriktiva. De behöver kunna få tillgång till bilens olika delar och så vidare. Men Android Automotive ska genom en sådan stor godkännande process. Och då kan de inte själva affärsutveckla på sin egen produkt.
Alfred – 1:52:21
Alltså ni bara bubblar ur det scope här. Om jag får rätt i det, Polestar och Volvo har varit något av lanseringsmärken för hela Googles satsning. Som har sett ut att gå väldigt bra.
Anders – 1:52:33
De håller på att klanta till det Google. Så den här är byggd på Android då, som är ett mycket mer öppet operativsystem istället för Android Automotive. Men det låter som att det är Google själva som håller på att klanta till hela Android Automotive.
Fabian – 1:52:44
De är väldigt restriktiva med tredjepartsappar och sådär. Men de menar att de kommer släppa in tredjepartsappar, men att intresset är väldigt lågt.
Anders – 1:52:51
Det de sa på LinkedIn, var att när de ville bygga in sin bildelningsapp, så att man kan dela sina appar, då sa Google nej. Och det var det som gjorde att de inte ville köra på Google Automotive mer.
Alfred – 1:53:02
En biltillverkare tar hjälp av en tredjeparts mjukvaruleverantör, Google i det här fallet, för att få mjukvaran till sin bil. Och sen får de inte lägga in de funktioner de vill i sin egen bil.
Fabian – 1:53:12
Nej, det är ju en dealbreaker, det får man ju säga.
Alfred – 1:53:15
Spännande, det återstår att se hur det går med det. För tidigare har det ju verkat som att Google Automotive skulle ta över väldigt mycket. Så det här är ju början på en ny trend, ifall det vänder här.
Fabian – 1:53:24
Det tror jag definitivt att det är.
Anders – 1:53:25
Innan vi lämnar Lynk & Co. så vill jag bara säga ett rykte. Jag har berättat ett rykte sedan jag hörde det här. Observera att det här är ett rykte. Men det är ju så här att hur ska kineserna klara att få in de här bilarna i Europa med de här galna tullarna? För det är väl nästan 20% på toppen av de 10% som är, så 30% tull. Och ryktet då som florerar på golvet där det viskades, det är att kinesiska staten kommer ta hela den här smällen.
Fabian – 1:53:50
Jag älskar att du sa det ryktet som jag fiskar upp. Det ryktas om att kinesiska staten kommer att, i vissa biltillverkare, kommer de kompensera för hela den här delen som de tappar.
Alfred – 1:54:01
Om ni får rätt i det också, då kommer det väl bara innebära att EU höjer tullarna ännu mer.
Fabian – 1:54:04
Det var precis min tanke också. För då blir det en spiral. Det blir ytterligare sponsring då. Det blir ett intressant handelskrig.
Alfred – 1:54:14
Herregud. Med de glada framtidsspaningarna så är det väl dags att rulla ur show. Vad är det vi brukar säga då?
Anders – 1:54:21
Då brukar vi säga att det bästa sättet att stödja oss, om du gillar oss, vilket du såklart gör om du har lyssnat hela vägen hit, det är att prenumerera på programmet. Nu är Bilar med sladd tillgänglig på alla plattformar och poddspelare. För 29 kronor i månaden får man podden utan reklam. Du får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016, bland annat när vi intervjuade Peter Karlsson 2017. Alltså Northvolt. Och så får du höra avsnitten lite tidigare än alla andra. För att prenumerera, hur gör man då Alfred?
Alfred – 1:54:48
Klicka direkt i Apple Podcast-appen på knappen högst upp där vid podden. Eller sök upp oss på Spotify. Då heter vi Bilar med sladd plus, alltså med plustecken på slutet. Eller om du använder någon annan poddspelare, då kan du klicka på A-Kost-länken som finns i avsnittsbeskrivningen. Så hjälper A-Kost dig att få tillgång till premium-feeden och konfigurera ny spelare.
Fabian – 1:55:07
Borde den inte heta dubbelsladden där, feedern? Istället för plus, tycker jag. Ni har lite att jobba med i brandingen här. Vi har en Facebook-sida, apropå branding. Där händer det inte så hemskt mycket. Men vi har börjat lägga upp lite klipp och grejer där.
Alfred – 1:55:19
Det är Anders som är duktig på att posta.
Fabian – 1:55:21
Ja, Anders är bra på det. Man kan se när vi står framför en 02 där. Och sen finns ju vår hemsida, förstås, Bilarmedsladd.se, där man kan lyssna på avsnitt och hitta tidigare avsnitt. Glöm inte lista er på Hälsa hemma. Anders, vad är det för något?
Anders – 1:55:36
Det är den vårdcentralen som du och jag driver, Fabian. Vi åker elbilar hem till våra patienter och så kan man möta doktorn via appen när man är sjuk eller behöver psykologhjälp.
Fabian – 1:55:46
Ja, så kan det vara.
Alfred – 1:55:48
Hälsa hemmas patienter är ju nöjdare med Hälsa hemma än vad poddens lyssnare är. Med podden, så gillar man podden, så borde man verkligen gilla Hälsa hemma.
Fabian – 1:55:54
Ja, så kanske det är. Det är 4,8 eller 4,9 överallt vad man tittar på Apple App Store eller om man tittar på Google Play Store eller Trustpilot eller var man än tittar. Det är bra betyg för vårdcentralen.
Alfred – 1:56:09
Om ni vill komma i kontakt med oss, då mejlar ni oss på info.bilarmedsladd.se eller så kan ni skriva till Alfred, Anders eller Fabian på bilarmedsladd.se om ni vill nå något specifikt av oss. Till exempel om ni har argument på varför tåg kommer överleva.
Anders – 1:56:24
Nej, alltså varför flyger man? Man kan flyga fram till det.
Fabian – 1:56:26
Självkörande bilar.se Nej, nej, nej. Ni är helt fekiga. Självkörande bilar. Och för redigeringen stod Umami Produktion och ansvarig utgivare. Det är du Alfred, Alfred Rut. Och med det så säger vi tack och bock för idag. Och jag säger kör försiktigt.
Anders – 1:56:41
Och jag säger kör elektriskt.
Alfred – 1:56:43
Sladda lugnt.
Fabian – 1:56:44
Så får vi se om två veckor här om något finns kvar här. Det verkar gå i två veckors period.
Anders – 1:56:49
Vi ses om några dagar redan när vi släpper vårt extra avsnitt om Northvolt och Peter Karlsson-intervjun från 2017.
Fabian – 1:56:56
Hej då!