I veckans avsnitt hör vi om 13 nya volvobilar och 1 vd som går i pension för andra gången. Dessutom om den nya batteritekniken som kan frälsa oss på kyligare breddgrader. Och så snackar vi stigande bensinpriser och inte minst: Tesla-dokumentären på SVT som får vissa att tända på alla cylindrar.
Cykelverkstad, kabelhärvor och en läst bok
Anders familjeliv har blivit en verkstad, och Alfreds trasiga ABS-givare visar sig vara ett fel i kabelhärvan. Teslas smidiga servicebokning får därmed ett längre efterspel än väntat. Fabian berättar om ett kinesiskt filmteam som ville regissera hans entusiasm för Xiaomis frunk. Dessutom har han till slut läst Fermis filter, vilket leder till frågor om både AI:s kontrollproblem och när uppföljaren kommer.
Tesla-dokumentären som delar studion
Ett lyssnarbrev från Emil tar oss in i Musk, Tesla och mörkläggningen på SVT. Filmen skildrar dödsolyckor och anklagelser om undanhållen fordonsdata. Alfred invänder mot att den blandar ihop vanlig Autopilot med FSD och menar att förarnas ansvar hamnar i skymundan. Fabian tycker att den lyfter viktiga frågor även om den är onyanserad: vad händer när marknadsföringen skapar andra förväntningar än de begränsningar som står i manualen? Anders känner igen hur lätt det är att börja lita för mycket på förarstödet.
Diskussionen går vidare till hur risker ska mätas och vem som ska få avgöra vilka som är acceptabla. Fabian jämför med läkemedelsprövningar, där nyttan måste vägas mot biverkningarna och resultaten redovisas öppet. Alfred betonar i stället risken att fördröja teknik som kan rädda liv. Men utan jämförbar olycksdata blir det svårt att veta hur stor nyttan faktiskt är. Där finns en gemensam nämnare: Tesla behöver större transparens, och myndigheterna behöver ställa krav som gör säkerheten möjlig att granska.
Volvos 13 modeller och Håkans andra sorti
Volvos framtidsplaner handlar om 13 nya modeller fram till utgången av 2031 och ambitionen att fördubbla marknadsandelen. Vi går igenom upplägget med ett västligt modellprogram på Volvos egna plattformar och ett östligt med mer teknik från Geely. Marknadernas olika krav på kinesisk mjukvara styr upplägget. Samtidigt finns hybriderna kvar i planen, till Fabians besvikelse. Frågan är om uppdelningen kan bli en fördel när konkurrenterna har allt svårare att hävda sig i Kina.
Håkan Samuelsson är på väg att lämna över igen, den här gången till Klaus Zellmer från Skoda. Efter problemen under Jim Rowan diskuteras vad Volvo behöver av sin nästa vd: erfarenhet av biltillverkning, ordning på lönsamheten och förmågan att få ut nya modeller. EX60 är central för fortsättningen. Alfred ser möjligheter att på sikt utmana BMW och Mercedes globalt, medan Fabian är betydligt mer skeptisk till storleken på det språnget.
Batteriet som hellre tar kylan än rubrikerna
Anders har hittat ett batterigenombrott som varken handlar om solid state eller fördubblad räckvidd. CATL:s Naxtra bygger på natriumjoner och beskrivs ha ungefär samma energitäthet som dagens LFP-celler. Poängen är i stället köldtåligheten. Med mindre behov av batterivärmning kan mer energi användas till att köra bilen, och laddningen blir mindre beroende av förberedelser. Vad betyder det för den som vill ge sig av en kall vintermorgon?
Den andra stora fördelen är råvarorna. Natrium är vanligt förekommande, och cellerna använder hårt kol i stället för grafit. Anders går igenom varför det kan ge lägre kostnader när tillverkningen växer, samtidigt som dagens LFP-batterier redan gynnas av enorma produktionsvolymer. Alfred lyfter också säkerhetsfördelarna och svenska Altris. Det intressanta är kombinationen av pris, tålighet och tillverkning i stor skala.
Dyrare vid pumpen – men vem ska fira?
Efter uppgifterna om attacker mot pumpstationer längs Saudiarabiens East–West Pipeline diskuterar vi hur sårbar oljeförsörjningen är. Anders beskriver hur störningarna kan sammanfalla med att tillfälliga svenska skattesänkningar på drivmedel löper ut. Dyrare bensin och diesel kan göra elbilen mer attraktiv, men innebär också högre kostnader för människor och verksamheter som fortfarande är beroende av olja.
Fabian pekar på säkerhetsargumentet för elektrifiering: el går att producera lokalt, medan oljan gör oss beroende av långa transportvägar och andra staters beslut. Alfred vill ändå inte skåla. Ryckiga priser slår mot hushållen, kan skapa motstånd mot omställningen och gynnar samtidigt vissa oljeexportörer. Anders påminner om hur tidigare oljekriser satte fart på energieffektiviseringen. Vi landar också i det svenska energipolitiska läget och önskan om en överenskommelse som håller längre än en mandatperiod.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:18 – 00:45 Intro.
- 00:45 – 02:48 Cykelreparationer och familjens fordonsverkstad.
- 02:48 – 09:10 Teslaservice och en trasig kabelhärva.
- 09:10 – 12:12 Xiaomis frunk och oväntade filminspelningar.
- 12:12 – 16:19 Fermis filter och AI:s kontrollproblem.
- 16:19 – 35:10 Lyssnarbrev och SVT:s Tesla-dokumentär.
- 35:10 – 54:37 Självkörning, risker, etik och öppen olycksdata.
- 54:37 – 1:05:56 Volvos modelloffensiv och nästa vd.
- 1:05:56 – 1:16:10 Natriumjonbatterier och CATL Naxtra.
- 1:16:10 – 1:30:07 Oljepriser, elektrifiering och energipolitik.
- 1:30:07 – slut Prenumerationer, robotnamn och avslutning.
Tack för att ni lyssnar. Kör försiktigt, håll sladden under kontroll och kör elektriskt – vi hörs om två veckor!
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:18
I veckans avsnitt hör vi om 13 nya Volvobilar och en VD som går i pension för andra gången. Dessutom om den nya batteritekniken som kan frälsa oss som bor på kyligare breddgrader. Och så snackar vi stigande bensinpriser och inte minst en Tesladokumentär som får vissa att tända på alla cylindrar. Allt detta och mycket mer i Nordens största teknik- och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Anders – 0:45
Jag har spenderat de två senaste veckorna som cykelreparatör. Det ni!
Fabian – 0:50
Oj! Det var oväntat måste jag säga.
Alfred – 0:52
Det går bra nu, nya jobbet helt enkelt.
Anders – 0:55
Ja, precis. Nej men axeln, bakaxeln på min sons cykel gick plötsligt av när han var och cyklade.
Alfred – 1:01
Ja, men du har ju lärt dig svetsa också. Så du.
Anders – 1:03
Precis, men jag har faktiskt inte svetsat så mycket sedan den här kursen. Jag köpte ju en svets också. Men i alla fall, så den skulle ju repareras. Och fan, jag kunde ju ha svetsat ihop den. Ja, ja, jag åkte ner till XXL i alla fall. för att köpa en ny bakaxel till den här cykeln. Tänk gubben som stod i cykelverkstaden och sa två ord. Man bara . muttrade någonting. Vi ska ha en sån. Och så fick jag en axel av honom. Så åkte jag hem, skruvade isär hjulet, plockade isär lagren, rengjorde, satte in den nya axeln, satte på nya lager, fettade in alltihopa, satte på hjulet och så hade jag fått fel axel. Så där rök.
Alfred – 1:39
– Vadå, vad var fel med den?
Anders – 1:40
Den gamla hade gått av, men den nya var för kort. Så den passade inte. Så då beställde jag en ny axel från Amazon den här gången. Tog det några dagar. Så skruvade jag isär hela hjulet, satte på den. Så fick min son cykla till skolan och så boom, så hoppade hjulet av. Så då fick jag skruva isär den där igen och så plockade jag isär den. Då hade hela navet pajat vid den första reparationen. Så jag fick beställa ett helt nytt bakhjul. Så nu funkar cykeln igen.
Alfred – 2:07
Då tog det typ fem minuter att bara sätta dit ett nytt bakhjul.
Anders – 2:09
Det gick ju med en gång. Och så har Agnes moppebil pajat. Egentligen något med elsystemet.
Alfred – 2:15
Så nu är det två grejer kvar då?
Anders – 2:17
Ja, nu är det två grejer. Cykelhjulet funkar, nu är det den där moppebilen. Men när jag var yngre och skaffade barn så såg jag framför mig att jag skulle spendera min tid med familjen. Jag tänkte att man skulle vara på en sandstrand och ha skrattande barn och åka på härliga sommarsemestrar. Men jag är mekaniker, jag är målare, jag är snickare, cykelreparatör. Jag gör allt utom att göra just det som jag trodde jag skulle göra med barn. Får jag dra en rant också? Ja, absolut.
Alfred – 2:48
Vi har två Teslor. Nu har en gått sönder. Det ska sägas att jag har hunnit laga den också. Men helt plötsligt när vi skulle åka iväg en dag så bara skrek massa lampor. ABS-bromsarna ville inte köra. Och det var massa skit som hände. Ingen regenerativ bromsning, antispinnsystem och allting var urkopplat. Det gick att köra bilen, men det var mycket som inte. Det funkade.
Anders – 3:12
– Vilken av bilarna?
Alfred – 3:13
Det var vår Model 3, den som är lite äldre nu. Men nu funkar det ganska bra, tycker jag. Det är rätt smidigt att boka service i appen. Det går ganska bra. Det har ju varit sådär mellan varven, tycker jag. Svårt att komma i kontakt och eftersom det inte gått att ringa någon så har det varit bökigt. Men nu funkade det himla smidigt. Både att faktiskt få in rätt diagnos i appen, det var inte så många klick och jag behövde inte skriva så mycket själv. Sen fanns det gott om tider att välja på. Och sen så inte minst, så är Tesla väldigt bra på att fjärranalysera bilen. Då kunde de se på en gång att det var ABS-givaren höger bak som var trasig. Och vad kostar det då? Det var min spontana reaktion. Men då kunde de säga på en gång att det kommer kosta 2 000 spänn att bara ta en timma och laga. Så det kändes som att det här blir inte så farligt.
Fabian – 3:52
Och så får du uppdateringar i appen när man sitter där dessutom och kan checka in i appen också. Så det är så himla strömlinjeformat allting. Känslan är att här har vi kontroll och så sitter man där och tar en kaffe. Ja, visst.
Alfred – 4:02
Vilken solskenshistoria, Alfred. Kul! Ska vi höra? Nej, jag skojar. Nu ska ni höra. Då åkte jag dit. Jag fick tid redan samma vecka, så det var inte någon lång väntetid heller. Jag åkte dit en fredag morgon, kom dit vid 8.00. Prognosen var att bilen skulle vara klar vid kvart över 9.00. Ungefär klockan 9.00 får jag veta att de har bytt ABS-givaren och det löste inte problemet. Det verkar som att det är något problem i kabelhärvan.
Fabian – 4:30
Okej, kabelhärvan.
Alfred – 4:31
Uttryckte de sig så?
Fabian – 4:32
Kabel-harness, va?
Alfred – 4:33
Det kallas ju kabelhärva på svenska. Det går tillbaka till mitt första jobb efter gymnasiet en gång i tiden var på BMW, där kostade det skjortan, åtminstone på den tiden, om det var problem med kabelhärvan i bestämd form, för då var det som att det bara fanns en kabelhärva också. Så jag började på en gång höra att det här kommer ta veckor, de kommer behöva beställa delar och det kommer kosta supermycket. Och jag sitter där och väntar på att få åka därifrån en kvart senare, så hur länge ska jag vänta? Ska jag gå och fixa en hyrbil eller vad ska hända? Och inte minst, nu börjar en lätt parallell anekdot från några veckor tidigare. Ni vet hur det kan vara så där på höstkanten när det blir kallare ute och gnagarna gärna vill hoppa in i garaget.
Fabian – 5:12
Just det, det känner vi mycket väl till.
Alfred – 5:15
Jag hade hittat spår efter råttor i vårt garage. Så när jag då får höra att det är något okänt kabelfel på bilen som har funkat utan problem i sex år, då börjar jag verkligen tänka att det här kommer ju vara en gnagare som har varit på kabelhärvan i den här bilen.
Fabian – 5:31
Erik hade ju gnagare i sin bil. Han står ju ute och han stänger inte alltid dörrar och så. Så de har ju ätit upp lite av stoppningen. Alltså det är hans bil. Hans Tesla är ju liksom . It’s another story. Men ni förstår, han kanske inte riktigt tar hand om saker, utan ser andra värden i livet. Så kan det ju också vara. Så kan du ju tänka, Alfred.
Alfred – 5:54
Så kan jag tänka. Jag hann måla fan på väggen. Jag hann snacka en del med ChatGPT om vad min helförsäkring mer, alltså stora försäkringen hos Länsförsäkringar, eller jag har numera, vad den täcker och inte. Och det visar sig att är det en gnagare som har varit på det här, då är det högst oklart om jag kommer få en krona. Det verkar som att försäkringsbolagen inte är superlyckliga över att ersätta problem som kommer utifrån.
Fabian – 6:20
Ska du säga det här i riksradion? Det kan man väl göra?
Alfred – 6:24
Varna andra. Det kan jag göra, därför att allt är färdigt och utagerat. Så jag vet redan slutet på historien, så därför vågar jag berätta allting. Jag bad nämligen teknikerna att fota och dokumentera allt som de kunde längs med vägen. Det slutade med att jag fick sitta kvar där ett par timmar till, innan de insåg att de inte skulle hinna klart samma dag. De fick faktiskt fram kabelhärvan redan samma dag. Det var inte så att man behövde byta hela, utan det fanns en . Ursäkta en dum fråga, men byter man då hela härvan? Tydligen är det så att om det är ett litet enkelt fel, då kan man försöka reparera den kabeln som är trasig, om det bara är någon enskild kabel. Om det är svårare att identifiera precis var det är, då byter man hela vägen. Men däremot så är det flera olika assemblies. Det är några olika härvor på vägen till centraldatorn. Och då kunde de mäta vilken det var och bara byta sladden den biten. Men då är det en kontakt på varje sida och ett knippe med sladdar.
Fabian – 7:24
Det är mycket som ska monteras av. Fästen som sitter med clips förmodligen för att sätta fast den där.
Alfred – 7:29
Ja, men då fick fasten Det är en bil som är utanför garanti och allt sånt där, så ordnade Tesla en lånebil. Det är ju så smidigt. Den hade ju alla mina inställningar i stolar och allting. Man bara kliver rakt in. Jag behöver inte få någon nyckel eller någonting, utan den bara dyker upp i telefonen nu. Så jag fick låna en annan bil över helgen och sen redan måndagen därpå, det här var alltså på en fredag, och på måndag så var bilen klar och då hade vi fått tillbaka den och jag fick bilder, där det tack och lov inte var några gnagare som hade varit på sladdarna. Så jag kunde släppa. Men däremot så tycker jag det är väldigt intressant att så här . Jag har bilderna på det. Det är ett tydligt skav på en av sladdarna som känns som att det där måste ha varit sedan bilen var ny. Jag kan inte förstå hur det ska kunna uppkomma mitt på kabelhärvan. Hur ska det kunna bli ett skav där? Och så har det väl oxiderat i sex år och nu till slut så blev det för mycket.
Anders – 8:24
En semantisk fråga. För mig är en kabelhärva det är liksom ett knippe kablar som är helt . Helt osorterat.
Alfred – 8:31
– Härke, precis. Som bakom min studio här där jag sitter och spelar in. Där är det kabelhärva.
Anders – 8:38
Men är det inte det för dig då, Alfred? Det är snyggt sorterade kablar i ett knippe?
Alfred – 8:42
Nej, nu får väl de som jobbar ännu mer i bilbranschen än vad jag har gjort höra av sig. Men det kallas verkligen för en kabelhärva. När man kollar på hur de ser ut, då är de gjorda för att sladdarna ska passa precis i båda ändarna. De delar upp sig och förgrenar sig och så vidare. Det ser ut som en härva, men det är naturligtvis allt annat än slumpmässigt hur de där sladdarna.
Anders – 9:03
Cable harness heter det, jag har hållit på mycket med det, men jag har aldrig sett den svenska terminologin.
Fabian – 9:10
Vilken härva, hörni. Jag var ju på IFA-mässan, jag har ju pratat lite om det, men jag har faktiskt en till anekdot som inte riktigt fick plats i förra programmet. Och när jag stod där och skulle recensera Xiaomis nya bil, så kom det fram en tekniker där, någon med. Stora kameragrejerna och headset på huvudet. Något filmteam kom fram. Och ville börja filma mig. De tyckte att jag pratade ganska dålig engelska. Med ganska mycket asiatisk brytning. Men jag förstod att de hade blivit på något sätt imponerade av mig, ville de framställa. När jag spelade in lite film. Och nu ville de att jag skulle agera. för dem. Jaha, vad ska jag göra då?
Alfred – 9:59
Fick inte du spela rollen som västerländsk influencer i kinesisk social media?
Fabian – 10:04
Ja, men typ. Och jag var så här, ja det kan jag väl göra, jag har väl ingenting att förlora på det. Men då visade det sig att det han ville att jag skulle göra då, det var ju för att jag var ganska imponerad av att de hade en frunk som både öppnade och stängde sig.
Alfred – 10:20
Ja, motoriserat då.
Fabian – 10:21
Ja, precis. För det har ju inte Teslorna då. Men det han ville att jag skulle göra var att jag skulle trycka för att sätta en knapp i blinkersen där, jag skulle trycka på den och när frunken öppnade så skulle jag liksom dyka upp och säga – Wow! Så mycket fick jag fram att han ville göra det. Och där någonstans så började jag känna att min journalistiska integritet ändå tog vid.
Alfred – 10:44
Tagan, du har aldrig haft journalistisk integritet? Varenda gång jag öppnar frunken, då brukar du vara där och säga Wow!
Fabian – 10:51
Så då plötsligt kanske det blev så att jag inte riktigt . Jag förstod inte riktigt vad han sa. Så kan det ha blivit. Från en anekdot till en annan. Det här är inte min anekdot, men det är Eriks. Igår när han kom till jobbet, han jobbar som doktor på Sahlgrenska sjukhuset. Så kommer han in där lite sen, halvspringande. Har precis tagit på sig sina läkarkläder. Så går han igenom. Det står en massa människor där. På Sahlgrenska i någon offentlig situation. Han tänker inte på det, så han går rakt igenom. Och så plötsligt. Så hör man någon som skriker stopp, det där var jättebra, men det kan du kanske göra igen. Du var lite tidig. Då visar det sig att han har sprungit rakt in på en filminspelningsplats. Och de tror att han är en statist.
Anders – 11:44
Jag trodde du skulle säga att det dök upp någon som sa wow.
Fabian – 11:48
Så han har sprungit rakt in på en inspelning av den nya Johan Falk-filmen.
Anders – 11:55
Var han med i den sen då?
Fabian – 11:57
Jag vet inte, jag tror det behövdes ett consent. Jag sa också det, du kanske kommer komma mer nu. Det behövs ett litet consentformulär. Så han var bara irriterad. Han förstod inte ens det roliga i det här när han berättade. De var i vägen liksom.
Alfred – 12:09
Herregud, han har inte alls samma band med honom att göra filmkarriär.
Fabian – 12:12
Ja men exakt. Och från den anekdoten vill jag också ta mig vidare till ett erkännande. Och det är att jag har varit otrogen, inte mot Erik då, utan mot er två i Väst. Jag har nämligen deltagit i podden Vad fan ska vi med AI till? Det var kul att den som vill höra mer av mig kan lyssna där. Men då fick jag frågan, är det nånting du kan rekommendera till lyssnarna? Det var sista frågan. Då tänkte jag en liten stund, men behövde vara ganska snabbtänkt. Då kom jag fram till att det är bra att den offentliga debatten har handlat mycket om AI. Men jag tycker debatten. Så det vore väldigt bra om alla kunde googla kontrollproblemet och lära sig lite mer om vad den här frågan handlar om, så att man kan bilda sig en egen uppfattning istället för den här ytliga diskussionen vi haft nu. Och då rekommenderade jag faktiskt din bok Alfred.
Anders – 13:10
Okej, utan att ha läst den själv.
Fabian – 13:13
För den har jag nu läst. Får jag en liten golfapplåd?
Anders – 13:19
Ja, en liten för er. Jag läste den faktiskt, Alfred, när den var ett manus redan. Så att jag hade en del feedback på den. Jag har inte lyssnat hur det blev min feedback där.
Fabian – 13:31
En fem år gammal cliffhanger här i podden. Äntligen har jag lyssnat på den.
Alfred – 13:37
Man märker kontrollproblemet på allas läppar. Jag har fått mycket läsarbrev på sistone med folk som efterlyser fortsättningen. Du också nu då kanske?
Fabian – 13:46
Ja, alltså jag var ju säker på att du hade en fan. Jag googlade och hittade inte din. Jag lyssnade på den som ljudbok, så jag hörde din ljuva stämma i åtta timmar.
Anders – 13:57
Ska vi berätta slutet på den?
Fabian – 13:59
Nej, det ska vi inte. Det var ju verkligen en bladvändare. Du har fått både bra och som värst ljumna recensioner, men också en del bra recensioner. Jag kan faktiskt rekommendera den om man vill förstå den här frågan lite bättre kring kontrollproblemet och AI och så. Det är ju en roman då.
Alfred – 14:19
Det krävs inga förkunskaper för att kolla in den. Förlåt om jag får skryta lite, men det är ändå så att det är 2026 nu och det har hänt ganska mycket. Menar du att du vill rekommendera den 8-årsrapporten?
Fabian – 14:32
Ja, men värdet av den är ju att den kom 2018. Och 50% av det som du skriver om där har ju hänt. Till och med Ice. Den börjar med Ice insatser i USA. Man bara okej, liksom. Nej, det är inte riktigt av det skälet. Visst, så är det. Vi ska inte spoila för mycket här. Men jag är väldigt sugen på uppföljaren, det måste jag säga. Så om du har något manuskript så skicka det min väg.
Alfred – 15:01
Ja, men mitt problem är ju att förlaget som gav ut den där finns inte kvar. Jag säger det nu, eftersom det är många som har frågat efter fortsättningen. Så jag har lite svårare att komma ut med tvåan. Men jag tänker att det kanske är så att jag får bara göra klart den och göra så att det finns tillgängligt, om inte annat via egenpublicering, så det finns ett svar att ge folk som frågar efter den. Det är ändå ganska många som frågar efter fortsättningen.
Anders – 15:22
Och för lyssnarna då, den heter Fermis filter, den här boken?
Alfred – 15:26
Ja, men precis. Man kan ju söka antingen på mig, Alfred Ruth, eller Fermis filter om man vill hitta boken.
Fabian – 15:31
Ja, men precis. Jag som tänkte att vi skulle ha en bokklubb här någon gång, men det blir ju inte förrän du släpper den. Men vi kan väl efterlysa ett nytt förlag då? Det kanske är någon som känner någon?
Anders – 15:40
Man kan söka på Ariel också, kan jag säga. Ett tips om.
Fabian – 15:42
Jaha. Då får du väl Disney-svar, får du inte det? Valentin heter huvudkaraktären. Och sen har vi väldigt, precis vi ska inte ha en bokklubb här, men jag är väldigt nyfiken om vem av de här karaktärerna som är du, Alfred. Så vad tror du, Anders?
Anders – 15:57
Det är väl någon som åker den där risiga Volvon.
Fabian – 16:01
Ja, den här Terje som verkar lite våldsam. Han är lite obehaglig också. Det kan vara Alfred. Alfred rånar här, för er som inte vet.
Alfred – 16:07
Alla lyssnare som har varit nära skriven vet att alla karaktärerna är jag. På ett eller annat sätt. Jo, tack. Hörrni, det har kommit. andra brev än folk som efterlyser min bok. Ska vi ta och läsa andra brev?
Speaker – 16:19
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission. You got mail.
Anders – 16:29
Och vi har fått ett så kallat e-brev från Emil Nilsson som skriver Hej Tesla med sladd. Jag har lyssnat på er podd i några år och tycker oftast att ni har riktigt bra och intressanta diskussioner. Samtidigt kan jag ibland sakna lite större bredd i perspektiven. Inför senaste avsnittet hade jag precis sett SVT-dokumentären Musk, Tesla och mörkläggningen. Med den färsk i minnet blev jag därför lite nervös av hur positiva ni lät kring att FSD, alltså Full Self-Driving, snart kommer till oss i Sverige och Europa och att Tesla nu släpper Robot-taxi mer fritt i USA. Jag tycker att dokumentären skulle kunna vara en väldigt bra utgångspunkt för en diskussion i podden. Framförallt kring riskerna med FSD och hur man ska förhålla sig till ett system som fortfarande har begränsningar. Samtidigt som Tesla kommunicerar det som om full autonomi är nära. En fråga som jag tycker ni borde gräva mer i är hur man ska bedöma Teslas information när Elon Musk har så mycket pengar, prestige och framtidsvärde kopplat till att FSD och Robot-taxi lyckas.
Anders – 17:26
Finns det helt enkelt risk att be brister tonas ner. Jag hade gärna hört er diskutera detta lite mer kritiskt. Inte för att såga Tesla, utan för att tekniken är så intressant och konsekvenserna av fel beslut kan bli väldigt stora. Tack för en jättebra podd, säger Emil. Ja, vad tyckte ni om det? Jag har inte sett den här dokumentären. Har ni gjort det?
Alfred – 17:44
Ja, jag har hunnit titta på den.
Fabian – 17:46
Jag kan börja med att sammanfatta lite om den här dokumentären. Det här är ju då SVT:s dokumentär Musk, Tesla och mörkläggningen. Det är ju då en svensk . .ganska nedkortad version av en tysk dokumentär som heter Elon Musk Uncovered – Das Tesla-Experiment. Den försöker beskriva hur Musks olika tekniska löften som han varit väldigt duktig på att ge, ofta ganska tidiga löften, som sen infriar sig, men sent. Han är ju liksom en framtidsman. Han utlovar ganska mycket. Och att det ska vara en snabb lansering ut till kunderna. Och sen då hur, verkligen. Användare interagerar med det som sen kommer ut och att då interna varningssignaler argumenterar den här dokumentären då och olyckor sen tystas ner inom Tesla. Och att det sen dessutom blir begränsad insyn på grund av Elon Musks mer politiska förehavanden. Den behandlar ganska mycket och en hel del av detta är egentligen gammal klassisk Elon Bashing som säkerligen är motiverad.
Alfred – 18:55
I filmen får man följa ett par exempel på olyckor som tyvärr haft dödlig utgång. Ett av de värsta exemplen, som filmen uppehåller sig allra mest vid, det rör en familj i Florida, som har drivit rättssak mot Tesla efter att deras dotter och en flickvän till en person dog i ett stillastående fordon, som inte var Tesla, men som blev påkörd av en Tesla. Där den här Teslan som körde på dem kom körande med autopiloten aktiverad rakt in i en T-korsning. Föraren i det fordonet var inte uppmärksammad. och stannade inte och ingrep inte, för han höll på att försöka hitta en telefon, som han hade tappat på golvet och drämde då rakt igenom T-korsningen, rakt in i ett stillastående fordon och då var det alltså en person i det fordonet, som stod parkerat där, som tyvärr omkom i olyckan. Det har blivit rättssak sen och så vidare.
Anders – 19:42
Får jag fråga, var det en sån självkörd, det var ingen robottaxi det?
Alfred – 19:47
Nej, det är en ganska viktig poäng som du gör där. Den här filmen, Anders, den gör inte någon skillnad på några olika generationer av mjukvara. Den blandar hejvilt mellan autopilot och Full Self-Driving. Så mjukvaran i den här bilen var helt konventionell vanlig autopilot. Det vill säga mjukvara som inte alls har stöd för att stanna för en T-korsning.
Fabian – 20:06
Jag tror att det här var 2022 som den olyckan inträffade, om jag minns rätt från dokumentären. Det som framkommer i dokumentären är ju att anhöriga gör rätt mycket för att försöka förstå vad som har hänt här. Och de menar då att Tesla har undanhållit. relevant fordonsdata genom att hävda att den helt enkelt inte finns. Vi kan lyssna på en del från dokumentären.
Speaker – 20:38
Vi trodde alltid att data existerade. Och vi har haft komponentdelarna med Florida Highway Patrol sittande där. Så vi tog in två datavetenskapsmän. Och vad de gjorde var att de kunde ta bort chippet från moderbrädan. Och de raderade inte, raderade data.
Speaker – 21:12
The forensic data specialist was able to see that the data had been actually sent to Tesla the night of the accident. The night of the accident Tesla understood that this was an autopilot failure. From our forensic copy we produced an augmented video that showed that the car in fact was defective. Tesla på autopilot såg, bearbetade och förstod att slutet på körbar rymd var på den från hundratals meter bort. Liksom en lastbil, liksom fotgängarna.
Speaker – 21:56
Det såg faktiskt dessa saker och identifierade dem med säkerhet. Och gjorde ingenting åt det, förutom ett bord, precis innan olyckan inträffade.
Fabian – 22:08
Det visar sig att autopiloten verkar ha haft någon slags bugg vid det här tillfället. Som gjorde att, trots att man ser på bilderna, för de har ju fått ut bilder där den ringar in exakt vilka objekt på kamerorna som den identifierar. Den identifierar allting korrekt men ändå så har den inte värj när den kör in i en T-korsning här och fortsätter rakt fram.
Alfred – 22:29
Den har ju ingen bugg. Autopiloten har ju inget stöd för att svänga i en T-korsning. Den har ju inte stöd. för att identifiera vägskyltar och den identifierar stoppskylten.
Fabian – 22:43
Men den bör ju rimligen bromsa om det är så att det inte är drivbart utrymme. Det är ju en stor del av vad även de första generationerna av autopilot ändå ska kunna göra. Och så jämför man med det som Elon säger i sina presentationer och har sagt länge, så är det inte konstigt om användarna har de förväntningarna. Det måste jag verkligen säga.
Anders – 23:03
Min gör inte det kan jag säga.
Alfred – 23:05
Det är ju det här som är problemet. De säger att det är ett fel i den här mjukvaran som gör att den ignorerar en stoppskylt och kör rakt fram. Men fordonet har ju framförts med en mjukvaruversion som inte har något stöd för att stanna vid stoppskyltar i en T-korsning, eller att svänga i en T-korsning. Inte mer stöd än vad en helt vanlig farthållare skulle ha. Och det är ingen som skulle vara arg på en farthållare för att den ignorerar en stoppskylt. Så det de egentligen är arga på är att Tesla har byggt stöd för att känna igen en stoppskylt, men inte ännu rullat ut funktionalitet för att göra någonting med den stoppskylten. Så kan det ju vara.
Anders – 23:34
Men det finns någonting i att . Att den inte tvärnitar när den är på väg in i en annan bil. Jag har varit med om det någon gång när det vinglade ut en cyklist i vägen. Då såg min bil cyklisten och den tvärnitade. Det här är på version 1-mjukvara och det här är säkert sju år sedan. Men samtidigt, jag tar inte det för givet och jag skulle aldrig beskylla Tesla för det.
Fabian – 23:55
Det är det här som är lite knepigt också. Om man läser manualen så förstår man precis hur den fungerar. Men om man tittar på videoklipp och hör på vad Elon lovar så får man en lite annan . bild även 2022 när det här ska ha hänt. Så det är en del av det problematiska. Den andra delen är ju att Tesla inte varit hjälpsamma i att utreda det här. Det verkar som att information till och med har försvunnit. Om det här är loggfiler som automatiskt skrivs över eller om det finns någon annan förklaring, det vet jag inte. Det sägs inte i dokumentären, men det är ju oavsett så att man har sett att datan har skickats till Tesla och Tesla hävdar sedan att de inte hade den.
Alfred – 24:30
Och det ska man säga att det har ju de blivit påkomna med och. anklagade för och bevisligen har gjort det i andra fall. Till och med fler fall som inte den här filmen tar upp. Där har filmen verkligen rätt om att Tesla har flera gånger om . – Saboterat utredningar. Ja, inte varit så hjälpsamma som de skulle och till och med låtsas som att data inte finns tillgänglig när den gör det.
Anders – 24:51
Men här lät det som att de hade manipulerat data på det här chippet också?
Alfred – 24:56
Tesla har inte lämnat ut informationen som de hade som hade skickats från fordonet automatiskt och hävdat att den informationen inte fanns. Och sen så har de gått med datorn till Tesla och velat ha Teslas hjälp att hämta ut informationen från chippet och sa särskilt att det går inte. Och sen så har de gått till en oberoende expert som bara monterar ur det här minnet ur kretskortet och läser minnet och så finns ju informationen där.
Fabian – 25:16
Det var ju raderat på det minnet också. Men om det beror på någon automatisk clean-up eller om Tesla skickat till och med ut någon signal för det ska raderas, det vet vi ju inte heller om. Det är svårt att veta. De här delarna är ju ganska illa i sig tycker jag. Jag tycker också att det är lite intressant Att det där med autopiloten, det han sa i slutet, att det avaktiverades autopiloten precis innan olyckan. Kan det vara så att det har varit ett sätt för Tesla att lägga in en sån funktion att autopiloten ska avaktivera millisekunder innan olyckan? För att kunna säga nej, du var inte på autopilot när olyckan skedde. Och på så sätt undgå ansvar. Inte omöjligt att det har funnits en sån tanke hos deras sida för att ducka lagstiftning.
Alfred – 25:55
Så kan det ju vara, eftersom de inte rapporterar någon data någon annanstans, då gör de ju det. det som en teater inför sig själva. Sen rapporterar de ju . Det är ju en av de stora bristerna, att det inte rapporteras någon data någonstans. Det finns ju ingen objektiv data som är vettad, utan vi får alltid bara höra det som Tesla väljer att släppa. Den de lurar främst är sig själva i så fall. Sen om de går på det eller inte, det vet jag inte. En annan tolkning är ju bara att när fordonet inte inser helt plötsligt att den inte kommer att kunna göra någonting åt det här, det kommer att bli en kollision, vad ska den göra då? Det finns ju andra tillfällen när den blir bländad av solen. och så vidare som den säger till, nu får föraren ta över. Föraren kanske har en bättre lösning. Det finns ju andra exempel som inte är att det ska bli en kollision där fordonet lämnar över ansvaret till föraren.
Fabian – 26:39
Sen har vi ju det här med Tesla Files. En whistleblower-situation som uppstod här för ett par år sedan. En tidigare Tesla-anställd som läckte ungefär 100 gigabyte interna Tesla-datafiler. Och då ser man ju liksom att Tesla Såklart har ju väldigt mycket information om alla de här olyckorna, för det här är ju data som de behöver för att kunna förbättra sina system. Men det är ju inte någonting de har varit så offentliga med då. Och där hittar man ju massvis med fall med oroliga Teslaägare som har skickat in saker där autopiloten gjort fel. Och flera tidigare Tesla-anställda har också beskrivit en kultur som verkligen inte är en säkerhetskultur som man pratar om i min bransch då, Leksand, där man ska bygga en säker arbetsplats, det är ju att man pratar om problem och delar och öppet och diskuterar och där man inte skäms för om någon enskild person har gjort fel eller så. Men vi vet ju alla hur det är att jobba med Elon.
Speaker – 27:46
Been directly management by Elon is not great. Because
Speaker – 28:08
Och tillsammans med det här då så rapporterar dokumentären också om hur Elon har påverkat amerikanska myndigheter som har börjat utreda det här under Biden-administrationen.
Fabian – 28:22
Det här var inte Elon så nöjd med och jag tror att det var en utav anledningarna att han Han gick in i politiken för att kunna påverka just den här typen av saker då.
Elon Musk – 28:30
Just not the friendliest administration. No, I don’t put them in. Tears to be controlled by the unions. I’m sorry like now.
Speaker – 28:38
So, you want to get Trump back? Han kände att han borde vara över lagen. Han var förkrossad att Biden-administrationen verkligen gick efter hans företag för påstådda brott mot lagen. Och så, du vet, vi kan ifrågasätta hur mycket han tror på några av de galna, långt rätta grejerna. Det är ganska extremt. Några av det är riktigt farligt och störande. Men jag tror att roten av det är bara detta djupa hat mot Biden-administrationens lagstiftning och förstärkningar mot honom.
Alfred – 29:11
Jag satt och kollade på den här filmen då. Och så liksom 3000 kundklagomål för autopilot och pedal misapplication och så vidare var det de drog upp. De har en visselblåsare som har smugglat ut filer från Tesla och han säger i filmen att i fara för min egen säkerhet och definitivt mitt jobb och så vidare, så väljer jag att dela det här för det är så viktigt att blottlägga att det finns så himla mycket klagomål. Och så vill filmen göra gällande att låta Tesla, trots att det har funnits massa klagomål på autopilot. så väljer de inte att göra någonting. Men de har ju sålt 10 miljoner bilar, så 3 000 klagomål, det är 0,3 promille av kunderna som har klagat. Det här med Biden-administrationen, det är klart att man kan ha väldigt mycket synpunkter på att Musk har stött Trump och att han var emot Biden. Men det här var ju en period då Biden skulle bjuda in bilindustrin för att prata om hur USA skulle ta täten på elbilsomställningen. Och de bjöd inte ens in Tesla i det. För att Tesla saknar kollektivavtal. Det kan man tycka vad man vill om.
Alfred – 30:13
Men för att Tesla inte hade med facket att göra och Biden verkligen är vald av fackröster så ville Biden-administrationen hålla Tesla utanför hela programmet som den dåvarande administrationen skulle ha kring elbilsomställning. Och bjöd inte ens in Tesla. Vilket är rätt galet när Tesla vid det tillfället hade över 90 % marknadsandel av amerikanska elbilar.
Fabian – 30:34
Det var ju verkligen märkligt. Och också kontraproduktivt tror jag, av alla möjliga skäl. Men mycket riktigt var det ju så att de här granskningarna som var inledda blev ju i princip begravda i och med Trump-administrationens övertag här, i och med DOGE.
Anders – 30:48
– Men jag måste säga Fabian att det är ju en väldig skillnad om du kör en bil med självstyrning och farthållare och kör in i, nåt av de exemplen här var att man körde in i en betongvägg och i det här andra fallet då att du kör in i en bil i en T-korsning. Du är ju förare, du har ju bara förarassistans. Det är ju något helt annat om bilen påstår sig vara Full Self-Driving, att nu kan du tappa en telefon på golvet eller så. Men det är ju inte syftet.
Fabian – 31:20
Men det är inte riktigt så enkelt för att här sitter ju djävulen i detaljerna. Om det är så att systemet, att biltillverkaren och företrädare för biltillverkaren demonstrerar systemet så som att det ska vara självkörande istället. Då kan man säga att du ska läsa Men om tillräckligt många använder systemet fel, då är det ju någonting fel på själva systemet. Redan bara igår, på min bil som inte är självkörande, på den vanliga autopiloten, så svängde jag in i en liten korsning och sen så var det en dam med en hund framför mig där. Då skulle jag svänga, men den trodde att jag var på väg att köra på henne. Då tvärbromsade bilen så pass mycket att jag slog huvudet i solskyddet. Jag fick veva ner rutan och be om ursäkt. Jag skrämde ju henne. Jag skrämde ju vettet ur henne. Men om jag då hade slagit ut en tand eller någonting. Vems fel är det? Jag hade ju ingen möjlighet att hindra systemet från att jobba så. Det här var ju säkerhetsfunktionen. Det var inte ens autopilot som var på. I det här exemplet.
Fabian – 32:24
Och samma dag igår så räddade systemet mig också från att köra in i bilen framför. Så det är ju verkligen både och här.
Alfred – 32:34
Argumentet folk. Förarna hamnar i de här olyckorna därför att de har missförstått och trott att bilen är mycket mer självkörande än vad den är, på grund av Teslas marknadsföring och hur Elon Musk skriver på Twitter och så vidare.
Anders – 32:47
Det tycker jag är ett bra argument faktiskt.
Alfred – 32:49
Tycker du det? Jag tycker inte att det är ett bra argument. Jag tycker inte det tål inte att granskas. Man måste tänka på att den här tekniken sitter i miljontals bilar. Det är så många som använder den här tekniken. Och för oss som har kört de här bilarna så är det Det är fullständigt uppenbart när man sitter i bilen att bilen inte är självkörande. Man måste faktiskt vara med och ingripa. Det räcker med att man kommer till en rondell, så måste man ju göra någonting. Det går liksom inte att missförstå att jag aldrig mer behöver göra någonting. Det är ju inte de första hundra meterna som de här bilarna krockar, utan det är ju när de har använt tekniken länge som de råkar ut för en olycka. Och kollar man lite grann på vad den här filmen bygger på för data, så är det storheterna här då. Det är miljontals bilar i trafik, men datat som de tar upp i filmen, det är alltså 467 rapporterade krascher till NHTSA, som är de amerikanska myndigheterna. Varav 13 av de krascherna har blivit dödsolyckor.
Alfred – 33:44
Och i de dödsolyckorna så har det totalt omkommit 14 personer. Och utifrån det så vill de göra gällande att det inte är de här förarna, enskilda individer, som uppenbarligen har betett sig oansvarigt. Utan att det är Tesla som har varit oansvarigt i hur man har kommunicerat med alla miljontals andra individer som uppenbarligen inte missförstår någonting. Jag köper, de storheterna går liksom inte ihop.
Fabian – 34:04
Det är väl rätt sätt att argumentera. Men nånstans går ju gränsen. Hur många ska missförstå för att det ska vara ett problem?
Anders – 34:12
Nu vet ju inte jag, jag såg inte dokumentären. Men den här som körde ut i T-korsningen, var det första gången han satte sig bakom ratten och åkte med denna bil?
Fabian – 34:19
Nej, det var det inte.
Anders – 34:20
Har han tidigare kommit till en T-korsning så vet han att bilen inte stannar i T-korsningar. Så det är ju inte ett missförstånd. Min poäng var att den kommunikationen runt Hur mycket man kan lita på det här, att bilen är självkörande och så vidare. Det gör ju att man slappnar av ganska mycket. Det kan jag villigt erkänna själv, att när jag sitter bakom ratten så litar jag ju rätt mycket på att bilen inte plötsligt bara tar tag i ratten och svänger av vägen eller gör något alldeles tokigt. Jag har faktiskt varit med om, jag blev väldigt överraskad när jag kom till ett köslut, att min bil inte bromsade av sig själv. Den bara fortsatte rakt in så att jag fick pallnita och hela familjen skrek. Men jag har varit med om det tidigare då när jag har litat på bilen och då Så det är nog snarare det att man har blivit lite bekväm av att man kan lita på den här bilen. Jag tänker att det handlar väldigt mycket om den kommunikationen som Tesla har.
Fabian – 35:09
Exakt.
Alfred – 35:10
Jag har mer rant, men jag är så nyfiken på den här liknelsen med läkemedelsbranschen.
Fabian – 35:16
Den branschen jag kan någonting om är sjukvård som doktor, och läkemedel och läkemedelsstudier. Man kan säga mycket om den här dokumentären, men nyanserad är den inte. Men jag tycker ändå inte att den är värdelös. så sätt att jag tycker att den lyfter viktiga teman. Min take är ungefär så här att den här dokumentärfilmen, starkaste tesen är egentligen själva mörkläggningen. Att Tesla har varit aggressivt mot kritiker eller ovilliga att lämna ut information. Det här är information vi behöver för att kunna bedöma risk vs. nytta. Vi saknar nämnaren här och dessutom, vad är nyttan? Det saknas helt i dokumentären ju. Men även med det så är det ju, den stora frågan är, hur många allvarliga olyckor och dödsfall inträffar på autopilot jämfört med hur många som kunde ha inträffat utan det vid en jämförbar körning? Och om det är så att vi räddar fler, är allting lugnt då? Nja, riktigt så funkar ju inte etik, eller hur? Inte one-to-one. Exakt, så här måste man tänka till lite grann. Och det har jag gjort, för det är jag van att göra till exempel när det gäller läkemedel.
Fabian – 36:27
Det här är väldigt analogt egentligen. Även läkemedel som patienten tar fel kan ju bli farliga. Är det doktorns fel, läkemedelsbolagets fel eller patientens fel? Det beror ju på detaljerna och hur många patienter som tar fel på grund av att det stod fel i anvisningen på receptet. I viss mån måste man lita på patienterna för vi kan inte stå över axeln hela tiden. På samma sätt är det så att vi accepterar biverkningar, till och med död. I många fall av alldeles utmärkt bra läkemedel om man bara räddar tillräckligt många eller åtminstone gör tillräckligt stor nytta. Och det här, det gör vi ju inte med enkelhet då utan det här gör vi med etiska överväganden längs vägen. Och vi har liksom bestämt oss någonstans när vi utvecklar läkemedel att det är värre om någon dör vid en intervention. Det vill säga man gör någonting, man ger ett läkemedel, ger ett råd eller opererar än om patienten ska. skadas på grund av sjukdom eller passivt så att säga. En annan viktig sak som man behöver ha med sig när man pratar läkemedel det är ju då också att man testar ju läkemedel väldigt, väldigt noga av den här anledningen.
Fabian – 37:37
Att om man gör skada, det är ju läkareden att vi inte ska göra skada, men vi ska hjälpa. Det gör att vi testar det så noggrant att vi börjar med läkemedel oftast på enskilda celler och sen går vi vidare till djurstudier och inte ens det får man göra förrän man får etiska godkännanden För att det här är på väg att bli någonting. Och sen till slut en begränsad fas 1 studie på människa som man sen utvidgar. Och det gör ju då att utvecklingen av läkemedel kan ta tio år lätt. Det blir otroligt dyrt. Och kanske är det så att läkemedel utvecklas väl långsamt. Men det kanske också är så att autonoma bilar utvecklas lite snabbt. Men här har det ju faktiskt tagit tio år av utveckling. Men de här fas 1 studierna som det här betaprogrammet har varit. Det kanske har varit lite väl. brett och lite väl stort och lite väl vilt. Jag ställer frågan i alla fall. Jag ser att Alfred inte håller med. Jag har ett svar, men Anders förekommer ju här.
Anders – 38:31
Handlar inte detta mycket om Teslas kommunikation snarare? Jag tänker, hade de kunnat med öppna kort berätta att det här är de avvägningarna vi gör och så här tänker vi, så här många olyckor har vi undvikit och emellanåt så händer det så här. Det här låter väldigt mycket som Elons sätt att dräpa diskussionen. Du hade ett klipp här tidigare av någon som sa hur det var att jobba under Elon. Det känns som att det är en dålig idé att kommunicera på det sättet som han emellanåt gör från bolag när det hade varit bättre att kommunicera på ett annat sätt utan att tekniken behöver fungera annorlunda.
Alfred – 39:13
Men Fabian, man måste rädda fler än som dör i biverkningarna med medicinerna. Många fler. storheterna där. Hur många fler måste man rädda än man dödar?
Fabian – 39:24
Jag tror inte det finns någon standard där. Man pratar om number needed to treat. Man måste tänka på bara det att ta ett piller varje dag. Vad orsakar det för biverkningar av att man känner sig sjuk när man tar ett piller varje dag? Så det här beror helt på vad det är för typ av sjukdom och hur många som man behöver behandla för att rädda någon.
Alfred – 39:48
Så jag tror inte det finns några Om man tänker att det rena teoretiska, etiska resonemanget är så här, om jag har två stycken som är dödssjuka och kommer dö om de inte får medicinen, och så ger jag medicinen, den ena kommer dö och den andra kommer leva. Är det bättre att inte göra nånting då, fast man faktiskt räddar ett liv om man ger medicinen?
Fabian – 40:09
Ja, men här är man ju väldigt försiktig.
Alfred – 40:11
Men om det är tio mot en, då kanske det är bättre?
Fabian – 40:15
I praktiken är det så här, när det kommer till det enskilda fallet, det blir en annan diskussion, om det enskilda fallet. Där har man en dialog tillsammans med patienten där man lägger fram den här, det här läkemedlet finns, det har de här riskerna och det finns den här möjligheten. Och så pratar man med patienten och eventuellt anhöriga om det och är transparent. Det är så man löser de enskilda fallen. Så det är inte så applicerbart, utan man får prata om de stora populationerna här. Men det är jättesvåra frågor. Men framför allt när det gäller läkemedelsutveckling så är det ju så att vi accepterar ibland allvarliga läkemedelsbiverkningar under förutsättningarna att man vet storheterna. Det vill säga att man mäter riskerna, det rapporteras öppet och man väger det mot nyttan. Tillverkarna får inte ens starta en studie numera utan att först säga att nu kommer vi göra en studie under de här förutsättningarna. Annars är risken att de begraver en studie som visade att läkemedlet inte fungerade.
Fabian – 41:07
Så gör man en liten justering i hur man gör studien och så väljer man att publication bias heter det då. När man bara publicerar det som ger, där man hittade effekt då.
Alfred – 41:17
Publication bias, det tycker jag är en bra cue. Jag är ledsen, nu kan jag inte hålla mig längre, så ni hörs kanske, jag som tände på alla cylindrar här. Ni får gärna anklaga mig, ni skojar ju med mig ibland, att ni tycker att jag är Tesla-fanboy, för att det är jag som försvarar Tesla. Jag tänker mycket mer på mig själv som journalisten i det här. Jag blir ganska arg på de här journalisterna som har gjort den här filmen. För jag tycker att filmen driver en väldigt tydlighet. De har bestämt sig i förväg för vad de tycker, och sen så ska de hamra hem att det är så det är. Det blir ganska tydligt just när de kommer in på DOGE. Jag tycker att Musk förtjänar asmycket kritik för allt vad han gjorde efter att han först stödde Trump och hur han sen blandade sig i och sparkade massa folk i amerikansk statsförvaltning och ställde till jättemycket skada och så vidare. För mig känns det ganska tydligt att det är typ det som de här journalisterna är sura på. Och nu har de bestämt sig för att . Det är så vanligt att vi alltid tänker att antingen så är man god, eller så är man ond. Nu har de bestämt sig för att Elon Musk är ond.
Alfred – 42:11
Och då ska de väva ihop resten till att han är ond, på alla sätt som går. Jag tänker att man kan vara ond och god samtidigt.
Fabian – 42:18
Det håller jag verkligen med om.
Alfred – 42:20
Det är mycket mer komplext än så. De driver den här tesen om att Tesla håller på att . släppa ut självkörningsteknik som inte alls är redo och kommunicerar alldeles för offensivt om att den är redan självkörande. För att lura folk att den är det, så att de ska kunna tjäna pengar på att de blåser upp aktiekursen. De gör det i akt och mening att berika sig själva. Sen när det oundvikligen går fel, därför att folk börjar dö till höger och vänster, då måste Tesla mörklägga det. Det är tesen i den här filmen. Jag tycker inte att det är det som händer. Jag tror att autopiloten redan har räddat betydligt fler liv än vad den har skadat folk. Det går att hitta sådana här exempel på där autopiloten, när den har missbrukats, har lett till att folk har dött. Därför att den här föraren i T-korsningen fick för sig att han kunde böja sig ner och gräva efter sin mobiltelefon på golvet, vilket han kanske inte hade gjort om han inte haft en bil med autopilot och därför körde in i ett annat fordon och någon dog.
Alfred – 43:20
Det är ju hemskt. Men de allra flesta dödsolyckor i trafiken annars, eller de allra vanligaste trafikolyckorna, det är ju singelolyckor. Och det finns liksom ingen bra data här på hur mycket de olyckorna har gått ner. Och det är den stora kritiken jag tycker man ska ha mot Tesla här. Det finns ingen transparens kring data. Och jag tycker den kritiken ska också riktas mot myndigheterna. Att myndigheterna inte ser till att vi får bra data på det. Därför att trots att det är helt rimligt att kräva att alla biltillverkare ska ha uppkopplade fordon som kan dela data från krascherna, så är Tesla ett av få företag som rapporterar in alla krascher till myndigheterna, därför att de har data på typ alla krascher. Medan de flesta andra biltillverkares bilar De är inte ens uppkopplade, så det krävs att en tredje part rapporterar in olyckan för att de ens ska hamna i statistiken, vilket gör att statistiken på ett sätt till blir väldigt svårtolkad just nu, därför att det är svårt att veta hur bra täckning man har på alla olyckor som har skett med alla olika fordon.
Fabian – 44:13
Ja, men så är det ju. Men kopplingen till DOGE är ju att han påverkar myndigheterna att inte utreda honom. Det verkar ju verkligen ha varit så, så det är ju ändå relevant att lyfta upp, det måste du väl hålla med om?
Alfred – 44:24
Alltså, de har sparkat massa anställda, bland annat anställda Hon skulle ha utrett Tesla och andra Elon Musk-företag. Var det därför han blandade sig i statsapparaten och lade ner hela biståndsorganet också? I don’t know. Det är inte som att han inte har sparkat någon som inte utredde honom.
Fabian – 44:39
Får jag testa en tanke på dig, Alfred? Kan det ha varit så här? Som ett lite skakigt startup som Tesla under perioder har drivit. Kan det vara så att det under perioder, för jag tror att det är svårt att mörka konsekvent, rakt igenom. Kommer inget bolag komma undan med i längden? Men att det är under faser i bolagets utveckling av tekniken och IPO eller att man ska ta in pengar. Så har det varit väldigt känsligt och då har man gjort saker som man verkligen inte borde göra. För att gå in och mörka under perioder. Det kanske inte betyder att de fortsätter att mörka. Men under perioder så har det varit det eller så riskerar vi att ha dålig publicitet. Och hela bolaget går omkull.
Alfred – 45:24
Jag tror att. Tesla beter sig här precis som . Jag tycker det är dåligt. Jag tycker myndigheterna ska se till att det inte går att mörka på det här sättet som Tesla har gjort. Men jag tror att Tesla beter sig egentligen som alla de andra kommersiella bolagen gör också. Det finns ju gott om exempel på filmer tidigare från när det har mörkats med andra produktionsfel på bilar från andra biltillverkare. Så jag tror att det här i grund och botten är ett problem vi har i vår kommersiella ekonomi, att företagen på grund av sitt självbevarelsintresse någonstans försöker dölja information som inte talar till deras eget bästa. Och just utvecklingen av Självkörningsteknik är verkligen ett område där jag är starkt för att vi ska tvinga fram från myndigheternas sida ett annat agerande. Det får absolut inte löna sig att mörka, utan tvärtom så måste man vara mer transparent än vad utvecklingen är just nu. Men om man kollar just på den här olyckan som de tar upp i filmen också med den här kraschen i T-korsningen.
Alfred – 46:13
Det blir ganska tydligt varför Tesla väljer att mörka. För nu när datat har kommit ut och det sen prövas och så vidare. Och vi har pratat om den här kraschen precis. Det är att en person som gräver Han kör rakt fram i en T-korsning med en mjukvara som inte har stöd för att stanna i T-korsningen. Inte mer än vad en gammal hederlig farthållare skulle ha haft förut. Men eftersom den mjukvaran kan känna igen stoppskylten men inte kan stanna för stoppskylten, då är Tesla ansvarigt tillsammans med föraren istället för bara föraren som det hade varit om det hade varit en konventionell farthållare. Och det tycker jag är ett direkt skadligt domslut. För det innebär i princip att du får inte bygga någon form av förarstödssystem. Innan den är färdig.
Anders – 46:56
Hundra procent färdig. Men alltså, vi har flera parallella diskussioner här nu samtidigt. För det här med Elon Musk, alltså så här, han, det är inte, det här klippet du spelar innan, det är inte första gången jag hör om hur han går in och beter sig och liksom petar i detaljer och bestämmer hur det ska vara. Jag tror att du har fel där, Alfred, att det här är liksom normalt businessbeteende. Det här luktar Elon Musk, att han säger så här, nej, ta bort den där skiten, det ska vi inte. inte ha och så gör de som han säger och så är det liksom direkt . Det finns ingen anledning, för det är precis som du säger, Alfred, det finns ingen anledning för dem att hålla på och mörka och radera och det där är ganska meckigt.
Alfred – 47:35
Jo, det finns ju all anledning för dem att mörka och radera.
Anders – 47:37
När de inte har gjort fel.
Alfred – 47:38
Det blir väldigt tydligt att, fast det som vi alla här sitter och verkligen så här, om vi var domare i den här domstolen, då skulle vi döma att Tesla inte var ansvariga.
Anders – 47:46
Ja, men tänk om de då istället hade varit transparenta och sagt att okej, det är det här Det är ett annat brott.
Alfred – 47:54
De kan väl dömas i så fall för att ha försökt mörklägga. Det är inte det brott som har prövats. Det är med informationen på bordet som de har dömts som ansvariga för det.
Anders – 48:01
Tror du inte att mörkandet påverkar domslutet? Om du mörkar nånting, du försöker vara skyldig.
Fabian – 48:08
Det är sällan en bra strategi i en rättegång att mörka. Det jag reagerar på är att det som Tesla har drivit här är i princip en jättestor fas 1. studie på massa människor. Och storheterna frågade du om förut Alfred. Hur liksom, jag menar, det räcker inte att det är ett till ett, eller att det är fler som har räddats än som har dött. Det räcker inte. Ett sånt läkemedel skulle aldrig bli godkänt. Aldrig någonsin. Så storheterna måste ju vara på läkemedel, vi pratar säkert ett till tusen minst, innan det ens är aktuellt att släppa någonting.
Alfred – 48:45
Men om vi pratar om storheterna då, om man försenar utvecklingen med, Då kommer den sista bilen som blir självkörande, bli självkörande ett år senare. Hur många dör det på ett år?
Fabian – 48:55
Jo, men så kan du ju argumentera med läkemedel också då. Skulle du snabbutveckla liksom. Visst, det gjorde vi under pandemin. Snabbutvecklade vi vaccin för att det rörde så många till covid? Visst, absolut. Men liksom normalt så har vi ju en process av en anledning. För att det kan ju gå åt skogen annars om det gör så fel.
Alfred – 49:10
Det är verkligen så att vi räddar. Jag tror ju verkligen att om man kollade på datat, om man fick tillgång till det, vilket vi verkar vara överens om. Det är det som är det stora problemet, att vi inte får tillgång till datat. Då är storheterna att vi har räddat tusentals liv, medan det verkar ha dött 14, där man kan diskutera om det var Tesla som var ansvariga, eller om det var föraren som var dum, som böjde sig ner och sökte efter en mobiltelefon på golvet. Vem ska man egentligen vara arg på? Samtidigt är det verkligen så att för varje år som går, som vi förskjuter att bilarna blir självkörande, så dör en miljon människor i trafiken globalt. Så tar det ett år längre att börja utveckla tekniken, att få ut den? Då tar det ett år längre. – Men man kan inte ta det så långt.
Fabian – 49:49
Där måste man ju hejda sig en liten aning. Den typen av påståenden, utilitarismiska, tror jag inte man säger så riktigt.
Alfred – 49:58
Utilitaristiska.
Fabian – 50:00
Man kan komma långt med sådana argument, lite väl långt. Det är ju det som är problemet med att dra saker till sin spets.
Anders – 50:09
Alltså, liknelser med läkemedel tycker inte jag är särskilt bra alls egentligen. För att de är alldeles. överförsiktiga där och jag har folk i närheten av mig som skulle behövt, som är på väg att dö, som kommer att dö om de inte får läkemedel och samtidigt så finns det experimentella läkemedel som har visat sig på testmänniskor fungerar. Men i och med att de inte är i processen att det här får lov och så här, människor kommer dö för att de inte får testa det här. Det här är människor som jättegärna skulle vilja ta de här läkemedlen på test för att de har inget att förlora liksom, men processen Det finns jättemycket problem med läkemedelsbranschen för att man har den här överförsiktiga hållningen.
Fabian – 50:49
Det har ju en historik också. Neurosedyn kanske några av er har hört. Folk som blir av med armar och ben av läkemedel som man inte förstod att det var en isomer av ett en speglad molekyl av samma läkemedel som man inte kunde förstå sig på. Jag tycker att det är en bra liknelse, men däremot det stannar vid att det finns långtidseffekter på läkemedel på ett annat sätt än det här är. Vi ser gör resultatet lite på ett annat sätt direkt här, om systemet är bra eller dåligt. Och vi kan rätta det längs vägen. Det kan vi inte göra riktigt med läkemedel. Då får man ge ut ett nytt läkemedel och forska tio år till.
Alfred – 51:25
Men Fabian, eftersom du beskyllde mig för att dra ett utilitaristiskt argument. Det är precis det som filmen också gör. De försöker komma undan det här argumentet genom att prata om utilitarism och att massa galna libertarianer i Silicon Valley som använder det för att hitta på vad som helst och att de resonerar att ändamålet Men det är ju i sig en logisk kullerbytta. Den här tekniken räddar redan betydligt fler liv än vad den dödar. De här få anekdotiska exemplen som du drar upp, där det faktiskt har dött någon i bilar som har framförts i autopilot. Ja, då är det verkligen en diskussionsfråga om det var autopiloten det var fel på, eller om det var föraren. Och ändå så dristar sig den här filmen till att lägga upp teserna såhär. Tesla har hittat på att bilarna är självkörande utan att de är det. De har sagt så i förväg. för att berika sig själva genom att pumpa upp aktiekursen. Och sen så mörklägger de att det inte alls är så, för att inte aktiekursen ska kollapsa igen. Men herregud, kolla då på vad som har hänt.
Alfred – 52:21
Det var ju liksom, det är några få år vi pratar om. De har räddat massor med liv med autopiloten. Nu är bilarna självkörande på riktigt. Filmen är till och med så inaktuell att den säger att det är för att spara några få kronor och berika sig ännu mer som de har valt bort att använda lidar. Ungefär som att det är ett helt fool’s errand.
Fabian – 52:40
Jag tog inte ens upp den, för den var så dålig i den diskussionen.
Alfred – 52:43
Att försöka bygga en bil som är självkörande utan lidar, vilket Tesla har lyckats göra nu. De är ju för guds skull i trafik. Då blir det liksom såhär, vem är det som är utilitaristisk när de beskyller Tesla för att såhär . Alltså om man försenar utvecklingen med ett år, för att man är så upptagen med att säga att det inte kan finnas någon annan förklaring här än att Musk ska berika sig själv. Då tycker jag att det är liksom inte okej. Och då blandar man bort korten så det inte går att ha en saklig diskussion om alla jävla fel som Elon Musk definitivt har. Och all jävla transparens som vi borde få från Tesla. För nu blir det liksom bara såhär.
Anders – 53:19
Det låter som att den här dokumentären är ute och cyklar någonstans. Men jag tycker ju det finns glimtar där i. Elon Musks beteende definitivt är destruktivt i många sammanhang. Sen är det ju liksom såhär, han är ju en visionär och smart. Och lyckas träffa rätt på trender och ser vad som är på gång och driver in. Han har ju den grandiosa idén om att han kan sparka vem som helst och ta deras jobb. Sådana galenskaper som sen inte alls självklart visar sig.
Alfred – 53:48
Ja, han driver ju alltid sina bolag i en sån här sink-or-swim. Att han så här, okej, nu ska vi bygga en självkörande bil. Säger upp alla avtalen med Mobileye och bara tvingar teamet att lyckas på något magiskt sätt. Och så går det fyra år snabbare för att han gjorde på det sättet.
Fabian – 54:02
Varav två år var man typ utan en bra autopilot dock.
Alfred – 54:04
Ja, men precis. Det funkade inte riktigt tills det sen började funka och det gick snabbare än vad det hade gjort annars. Så det är verkligen så här, sink or swim.
Fabian – 54:11
Jag tycker att ni har sammanfattat det ganska väl. Det här är inte en nyanserad dokumentär, men jag tycker faktiskt att den var sevärd ändå, därför att den lyfter viktiga frågor om etiken i det här. Och att vi kanske inte bara ska lämna det till Tesla och andra bolag att reda ut etiken här, utan att det kanske behöver vara lite reglering och det behöver vara en insyn i det här, precis som det faktiskt .
Alfred – 54:37
Jag tycker alltid man ska dra öronen åt sig när det blir ekokammare och man inte pratar med någon som tycker annorlunda. Vi tycker ju olika här. Det är ett hälsotecken. Det är bra när det finns olika perspektiv. Man tycker olika. I den här filmen så är ju alla överens med varandra om att allting beror på att Elon Musk är väldigt ond. Och det är liksom det det kokar ner till. Hörrni, vi utgick från Emils brev här. Det var det längsta svaret i poddens 10-åriga historia. Emil, hoppas du känner att du har fått svar på din fråga. Ja, för nu. Nu ska vi snart breaka jättenyheten. Volvos VD går i pension för andra gången. Och sen ska vi prata om en ny batteriteknik som är på väg att få kommersiellt genombrott. Och så är priset på väg upp vid pump. Äntligen! Eller vad ska man säga? Allt efter detta. Volvo lanserar 13 nya elbilar och en ny vd. Ja, det har varit åka av hos Volvo de senaste veckorna. Det har ju varit en hel del smolk med ägaren hos svensk-kinesiska Volvo sedan geopolitiken började kasta grus i maskineriet på både global handel och grön omställning för ett par år sedan.
Alfred – 55:41
Ni kanske kommer ihåg att Volvo till våra hyllningar var ju på väg att bli helelektriska redan till 2030. Det var ett mål de satte upp 2021 och som vi applåderade, men som de sedan mjukade upp 2024 när det började visa sig svårt att hålla. jämna steg med BYD och Tesla i prispressen på elbilar. Den gamle framgångsrika VDn, Håkan Samuelsson, han hade ju stakat ut den här riktningen och sedan lämnat vidare stafettpinnen till sin efterträdare Jim Rowan. Men efter lönsamhetsproblem, förseningar och mängder av barnsjukdomar på bl.a. då EX90, och även efterföljande modeller som försenades av det, och en slaktad börskurs, så fick Rowan kasta in handduken och lämna tillbaka den där stafettpinnen till nygamle Håkan Samuelsson, som ju kom tillbaka till Volvo, som vi har rapporterat om tidigare. Och nu verkar Håkan Samuelsson har styrt upp skutan. Trots att han är 75 år fyllda så har han tagit Volvo Cars genom ganska tuffa rationaliseringar och har ökat integrationen med Geely och ska få till synergier med det.
Alfred – 56:33
Och inte minst så har de ganska framgångsrikt, får vi säga, lanserat den nya modellen EX60, som är framtidshoppet och som alla ser att Volvo måste lyckas med eftersom det är den som ska ta över och bli bästsäljande efter gamla XC60 kommer ut.
Fabian – 56:47
Alltså sjukt jävla legacy han kommer få Håkan, om det nu visar sig att man har . tagit bolaget framåt varje gång han har varit inblandad liksom. Och sen bara kan dra.
Anders – 56:57
Ja, visst. EX60 är ju den här, vad kallar man den, mellanklass-SUV. Det väldigt populära segmentet. För barnfamiljer.
Alfred – 57:06
Mellanstor SUV. Väldigt praktisk familjebil. Och man får väl säga att mottagandet av EX60 har varit väldigt gott. Vi har inte provkört den själva ännu, men de som har det verkar vara väldigt nöjda med den. Folk tycker den ser bra ut och att den säljs till rätt pris och så vidare. Så att många tänker att det här Nog kommer det gå bra för EX60 att den kommer att kunna sälja bra när den väl hinner börja levereras i volymer. De har börjat nå kunderna nu, men det är än så länge ganska blygsamma volymer ska sägas som har letat sig ut på marknaden. Men det är ju någonting som ska bli ändring på här under hösten och sen under nästa år. Men nu ska vi då alltså blicka framåt, för Volvo är åter på offensiven och Håkan ska få gå i pension en andra gång. Först ut i nyhetskavalkaden var av någon anledning alla nya modeller. Själv kanske jag tyckte att det hade kunnat vara naturligt att först presentera nya vdn och sen låta honom fotografera. framför alla de här nya modellerna, men Volvo valde av någon anledning att göra tvärtom och låta Håkan göra sorti då till de här produktnyheterna.
Alfred – 57:57
Vad är då satsningen? Jo, vi har inte fått se bilarna, men medan Volkswagen och andra rensar upp i utbudet så lovar Volvo att göra precis tvärtom. De ska bredda sitt utbud. Hela 13 nya modeller ska presenteras innan utgången av 2031, så det är alltså under de kommande fem åren här som det ska bli 13 nya modeller. Och ambitionen är att i och med det fördubbla sin marknadsandel och bli citat det ledande premiumbilmärket. Det är inte bara helelektriska bilar som kommer tyvärr, utan även hybrider ska fortsatt ha en plats i modellprogrammet, även om det främst är laddhybrider. Vad som däremot står klart är att det kommer att finnas en väldigt tydlig uppdelning i det här modellprogrammet. Ett västligt modellutbud och ett östligt modellutbud. Jaha, vad säger ni om det?
Anders – 58:37
– Du får nog berätta mer om vad det innebär. Alltså elbilar för Kina och hybrider för Europa gissar jag?
Alfred – 58:42
Nja, jag tror inte det är så mycket el. Jag tror att det kommer att vara mycket elbilar i båda de här här lägren, utan jag tror att det handlar mycket mer om västvärldens yrvakenhet och nya förbud, framför allt då i USA, för kinesisk mjukvara i sina bilar. Så att det kommer helt enkelt att finnas ett modellprogram som bygger på Volvos plattformar, SPA2 och SPA3, som ju är då de svenskutvecklade plattformarna, eller vad man ska säga, som har suttit i hjärtat på alla Volvobilar nästan hittills, utom EX30 och något annat undantag. De västliga modellerna kommer att bygga på sån här Volvoteknik, byggas i väst av västliga ingenjörer och så vidare har västlig mjukvara. Medan Volvoprogrammet i Kina och kan man tänka Ryssland och en del andra ekonomier, det kommer vara den kinesiska plattformen då, som utvecklas av Geely-koncernen och med kinesisk mjukvara i. Och de kommer då inte säljas i USA och Europa.
Anders – 59:31
Finner sig amerikanerna i det att amerikanska eller europeisk, Sverigebyggda bilar av en helt kinesisk ägare, får det säljas i USA?
Alfred – 59:41
Ja, så verkar det ju faktiskt vara. Det är bland annat därför som Volvo har fått tillstånd att fortsätta sälja bilar. i USA medan Polestar inte fick det. Så Polestar försvinner ju helt från den amerikanska marknaden. Bland annat då för att Polestar 4 ju i grund och botten är en Geely-bil.
Fabian – 59:53
Men det kanske skvallrar lite om att det där är mer en fråga om att använda, att begränsa kinesiska elbilar i USA snarare än att man är rädd för kinesisk mjukvara?
Alfred – 1:00:03
Nja, jag tror att de på riktigt är rädd för kinesisk mjukvara. Och jag tror inte vi ska glömma bort att det finns nog invändningar mot i Kina, mot västerländsk mjukvara också. Det här är ju liksom rullande övervakningskameror som åker omkring på ägarna och så vidare. Som är svårt att veta vad NSA kan smyga sig in för bakdörrar i. Om man vill så. Så det här går nog faktiskt åt båda hållen. Det är den nya geopolitiska världen där det verkligen blir två olika block helt enkelt. Och Volvo som. EU också. Tänk bort att det blir tre. EU verkar ju balansera där lite grann emellan. Ja, men jag har ju. 1984.
Fabian – 1:00:32
Jag sitter ju och hoppas på att Kanada ska gå med i EU nu. Jag glömde ju dra den spaningen. Jag hade den spaningen i början av året. Att Kanada eventuellt skulle gå med i EU redan när det började pratas om att de ska vara med i Eurovision. Det är faktiskt relevant med Eurovision, och det ska ju Kanada vara nu. Så tänk vad coolt det vore om EU skulle bli World Union, och det skulle utvecklas till att bli att Australien och Nya Zeeland går med och så. Det vore ju jättebra.
Alfred – 1:00:57
Om inte annat får man väl skicka en världskarta till Trump där EU-flaggan täcker Kanada. Om han ska hålla på och täcka Gulland.
Fabian – 1:01:03
Kan vi döpa om Atlanten till European Sea eller någonting?
Anders – 1:01:07
Det är inte tal om en fullvärdig medlemskap heller. Associate Member kallar de det. Och Kanada. har jättestora problem med sin egna inre marknad och samordna den, så att de skulle följa alla europeiska krav, lagar och riktlinjer så är osannolikt.
Fabian – 1:01:22
Vi får se. Jag drömmer ju om detta.
Anders – 1:01:25
Associated members kan de säkert bli, men då är de ju mer kompisar.
Alfred – 1:01:28
Nu var det Volvo, inte Kanada. Vad tror ni, är det smart det här då? Kinesiska Volvobilar som byggs och utvecklas i Kina och säljs där det är bäst. Och konventionella västliga, lite mer svenska Volvobilar. Man får ha svenska med en asterisk i kanten.
Anders – 1:01:49
Det tror jag är smart.
Alfred – 1:01:50
– Är det bra?
Anders – 1:01:51
Det här är väldigt rationellt.
Fabian – 1:01:53
Det är typiskt så här. Håkan, vilken kille han är. Från Göteborg också. Han har suttit och sagt att vi har de här begränsningarna. Det kan vi inte göra. Det kan vi inte göra. Hur tar vi oss, sicksackar vi oss fram här i den marknad som finns? Och jättekul att se att Volvo. Återigen då, för de drog ju tillbaka sitt ambitiösa elbilsprogram här för ett tag sedan. Att de nu ändå är på G fortfarande fastän de här jävla hybriderna, Håkan. De kan du väl hoppa över, men jag vet att han lyssnar liksom. Han hör mig hela vägen från norra Halland.
Anders – 1:02:25
Det är ju en realitet med Kina som det ser ut i världen. Många som satsade alla ägg på Kinakortet har ju verkligen bitit sig själva i svansen. Så det är nog smart att behålla det försprånget som Geely ändå har. som har en europeisk ingenjörsorganisation och tillverkare. Det är klart man ska satsa på det.
Alfred – 1:02:44
Alltså, jag har svårt att inte tycka att det är . Alltså, man har hört Volvo förut säga att ja, men vi ska bli ett stort premiumvarumärke, vi ska ta konkurrensen med BMW och Mercedes och så vidare, men nu börjar det kännas plausibelt att tyskarna i princip kommer att få göra sorti från den kinesiska marknaden, så kollar man på global försäljning så känns det inte helt orealistiskt att Volvo faktiskt skulle kunna vara större än BMW och Mercedes. på några års sikt, vilket ju verkar vara vad de rakt ut säger här. Att de ska bli det ledande.
Fabian – 1:03:13
– Oj, det är nog önsketänkande, skulle jag tro, men så långt skulle jag inte dra det.
Alfred – 1:03:17
Alltså, de kommer inte bli större i Europa såklart. Det kommer inte hända. De är ju redan mycket större i Sverige. Men om inte tyskarna säljer några bilar i Kina, men Volvo gör det.
Anders – 1:03:27
– Ja. Fast det gör de väl? Tyskarna säljer ju, BMW säljer ju fortfarande i Kina. Det är bara att de har minskat sin försäljning rejält.
Alfred – 1:03:33
Ja, det imploderar ju och Geely kommer ju att kunna sälja mycket mer bilar.
Anders – 1:03:38
Jo, men är det Volvobilar de säljer då? Geely säljer ju bilar i Kina, men det är ju inga Volvobilar.
Fabian – 1:03:44
Volvo är ju vansinnigt mycket mindre trots allt än vad Volkswagen och BMW är.
Alfred – 1:03:48
Ja, Volkswagen är ju ett annat segment. Där tror jag inte att Volvo har en chans att gå om. Men det är inte så långt på global basis till Mercedes och BMW om Volvo verkligen kan lyckas i Kina.
Fabian – 1:03:59
Men man kan ju fundera på, för jag har ju varit väldigt deppig över varför sålde vi till kineserna? Det var väl egentligen amerikanerna som sålde till kineserna. Såna däremellan, var det inte så med Volvo? Få år. – Ja. Men det har ju också varit väldigt bra när det gäller omställningen till elbilar för Volvo. Att de har den kinesiska förankringen. Vi kanske hade varit i samma situation som Volkswagen annars. Vem vet?
Alfred – 1:04:21
Hörni, det finns i alla fall en tysk det går bra för. Nämligen den nye Volvo-vdn. För när Håkan Samuelsson lämnar skutan nu så har vi importerat en tysk från Tjeckien. Närmare bestämt Klaus Zellmer, som precis innan han kommer till Volvo här och har varit vd för Skoda. Och nu ska ta över rodret i Volvo Cars. Han har över 30 års erfarenhet i branschen. Främst från Volkswagen-koncernen, där Skoda ingår, men har tidigare varit hos Volkswagen och Porsche tidigare. Just det. Han var Nordamerikachef ett tag för Porsche.
Fabian – 1:04:51
Okej, en tysk tjeck leder ett svenskt kinesiskt bilbolag. Är det så det är då?
Alfred – 1:04:58
Så kan man säga. Så kan man säga. Och jag vet inte riktigt vad man ska tycka om den här chansningen. Jag ser det lite som att de spelar ett säkert kort. Om man tänker att förra gången de skulle ersätta Håkan Samuelsson, då rekommenderade de Jim Rowan, som hade noll erfarenhet av bilbranschen, men hade jobbat på BlackBerry och Dyson sedan tidigare. Och som man tänkte att här kommer någon som kan bygga mjukvara, tror jag de tänkte då.
Anders – 1:05:18
BlackBerry, det var ju där det konkursade mobiltelefonbolaget. Dyson är dammsugare, så det är ju så.
Fabian – 1:05:25
Ja, visst. Men Apple åt ju verkligen BlackBerry till lunch. Deras mjukvara var ju inte toppen på de mobilerna. Det var inte det som var bra med dem.
Alfred – 1:05:35
Ja, oavsett, de har stakat ut riktningen. De ska nå 8 % marginal nu då, så det kommer nog finnas en och annan mildhybrid ett tag till där i tyvärr, för att de ska kunna nå sådana marginaler. Det råkar händelsevis också vara precis den marginalen som Skoda haft under de senaste åren, så det verkar vara vad Klaus Zellmer är bra på då, att nå 8 % marginal. Så får vi se hur det går för den svensk-kinesiska klenoden. Kul.
Anders – 1:05:56
Och då ska vi prata ett jättestort batterigenombrott, för att medan vi har suttit och pratat så att AI och andra grejer här de första programmen, så har det hänt grejer under sommaren.
Fabian – 1:06:09
Okej, kul Anders! Solid state?
Anders – 1:06:12
Inte solid state den här gången, utan någonting ännu mer rafflande kanske, eller kanske inte, vi får se.
Fabian – 1:06:19
Ja, vi får se. Vi åker med.
Anders – 1:06:20
För att något av de allra mest intressanta batterinyheterna kom under sommaren, när vi låg och solade i hög grad, tror jag. Vi har nämnt natriumjon bara som hastigast tidigare. Jag tror inte vi har haft någon ordentlig djupdykning in i det. Jag tror att det handlar mycket om att det här är en av många tekniker som varit på experimentstadiet och egentligen bara bluddrat förbi i artiklar och så där.
Fabian – 1:06:44
Du är verkligen exalterad. Du har satt två utropstecken ser jag i ditt manus. Låt höra då.
Anders – 1:06:51
CATL är världens största batteritillverkare. De har lanserat det de kallar ett natriumjonbatteri, som de kallar för Naxtra. Ni ska få höra mer om det alldeles strax, men vi kan börja prata pratar lite grann om vad natriumjonbatterier är för någonting. Det är ju då inte någon superspecialexotisk kemi som ska dubbla räckvidden och vara något helt fantastiskt, som många av de här löftena är. Tvärtom så är det här ett ganska tråkigt batteri. Energitätheten ligger på 175 wattimmar per kilo. Det är ungefär samma som dagens LFP-batterier. Och för den som inte vet vad LFP-batterier är, det är ju sådana här litium-järn-fosfatbatterier. Lyssna på alla tidigare avsnitt. Ja, eller hur. Sitter i lite billigare kinesiska elbilar. Det är ju de vanligaste battericellerna som produceras numera. 55%.
Alfred – 1:07:39
I stigande utsträckning också de bästa. Laddar snabbast.
Anders – 1:07:41
55% av alla battericeller som produceras i världen just nu är LFP-battericeller. Men de här cellerna har alltså ungefär samma energitäthet som sådana. Ungefär samma livslängd som LFP-celler och är ungefär lika bra på snabbladdning. Överlag så är det ungefär samma. Och då tänker ni förstås att det här var ju tråkigt, varför rapporterar de det här? Jo, nej men natriumjonceller har ju två riktigt stora fördelar mot LFP-celler. Det ena är att de tål kyla mycket bättre än LFP-celler. Och då pratar vi mycket, mycket bättre.
Fabian – 1:08:19
För det har ju vi sagt många gånger att det inte är ett problem med elbilar, så är det det nu ändå? Kan du kvantifiera det lite mer än bara mycket?
Anders – 1:08:28
problem för att traditionella litiumjonceller fungerar inte väl vid kyla, så då värmer man ju upp dem och tar massor med energi från batteriet för att värma cellerna. Elbilar funkar ju fint i kyla, men det är ju för att man värmer cellerna. Men de här battericellerna, den här nya typen då, vid minus 30 grader så kan de här natriumjoncellerna fungera precis som vilket som helst batteri, fast helt ou temperaturen och de fungerar lika fint i minus 40 som i plus 40. De behöver då inte värmas upp och det gör ju att du får längre räckvidd helt enkelt när du har en bil med de här cellerna och kör i kyla. Det innebär också att snabbladdning är inga problem. Du behöver inte förvärma batterierna eller förbereda batterierna på något sätt och du kan starta en tidig morgon utan att ha förberett bilen och den funkar hur fint som helst, även om det är svinkallt ute. En annan fördel är att du kan använda mycket mer av energin i de här cellerna när det är kallt, för även om du värmer cellerna i LFP-batterier så får du inte full kräm ur de cellerna, utan du får helt enkelt betydligt längre räckvidd i kyla, även om LFP-celler är uppvärmda. Jag har en bild där, titta på den.
Anders – 1:09:44
Det är en sån här cell som de har kylt ner till 50 grader. Vi kan lägga den på hemsidan sen.
Fabian – 1:09:49
Det är dålig radio i vanlig ordning.
Anders – 1:09:51
Ja, precis. Vid den temperaturen så är LFP-batterier extremt trötta och i stort sett helt oanvändbara och måste värmas för att fungera. Men i ett videoklipp som ligger på Youtube som vi kan länka till så ser man hur de här cellerna fungerar lika fint helt utan uppvärmning i den temperaturen. Det feta här är att de här natriumjoncellerna har ingen nackdel i högre temperaturer heller, så de fungerar lika bra eller faktiskt ännu bättre än LFP-celler när det är varmt ute. Så LFP-celler brukar ha max 60 grader som högsta temperatur med de här natriumjoncellerna. de har en arbetstemperatur på upp till 70 grader. Så de funkar både i höga och låga temperaturer. Det är ju häftigt, eller hur?
Fabian – 1:10:33
– Absolut. Den här bilden visar ett batteri med frost på. Det är egentligen det som kommer finnas att möta dig på hemsidan om du går in och tittar på bilden.
Anders – 1:10:41
Så det är ju fett, men de flesta bor ju inte i kalla klimat och jag nämnde att den har två fördelar. Då kommer vi till fördel nummer två mot LFP-celler. Den andra är nämligen kostnaden för LFP står för litiumjärnfosfat och innehåller litium som är en relativt dyr råvara. Framför allt så har priserna på litium vobblat ganska mycket. Priset i början av året på litium tror jag var dubbelt så högt som priset i början av året dessförinnan. Så det är väldigt volatil prissättning. Så litium är dessutom rätt dyrt också. Men alla . moderna batterikemier har använt sig av litium. Litium finns med i allt som produceras numera. Men de här natriumjoncellerna använder inte litium överhuvudtaget. Det finns inget spår av litium i de här cellerna. Istället använder de natrium. Och då undrar förstås ni, var hittar man natrium någonstans? Vissa finsmakare använder ibland natrium vid exotisk matlagning. I föreningen natriumklorid.
Fabian – 1:11:49
Ja, eller i salt.
Anders – 1:11:53
Natrium finns överallt på jorden.
Fabian – 1:11:55
Natrium, glutamat kan man också ha. Det är ju det här som förstärker smaken av umami.
Anders – 1:12:01
2,4 procent av jordens vikt beräknas vara natrium. Det är en av de absolut vanligaste grundämnena. Från salt så kör man en process som kallas Downs-processen. Det kommer inte från Downs syndrom utan från uppfinnaren James Claude Downs som uppfann 1922 att man kan smälta ner det här saltet. Man skickar in lite ström i det från vägguttaget och vips har du fått ut natrium. Så det är otroligt billigt.
Fabian – 1:12:24
Nu är vi på en detaljnivå. Det här får man inte i någon annan podd.
Anders – 1:12:28
Poängen var att det är väldigt lätt att få ut det här natriumet. Det är så lätt så du kan göra det i duschen hemma om man är lite riskvillig och snabbt behöver natrium.
Fabian – 1:12:35
Only in bilar med sladd.
Anders – 1:12:37
Man slipper också grafit i de här cellerna och grafit används i LFP-batterier. Det är också rätt dyrt. Man använder det som kallas hårt kol här i, som är billigare och enklare att framställa. Hur som helst. De här battericellerna är skitbilliga att tillverka. Och bättre på alla mätbara . Nej, inte på alla mätbara parametrar, men de här parametrarna som jag lyfte. På alla andra parametrar är de ungefär likvärdiga med LFP-celler. Så CATL, världens största batteritillverkare, kommer nu med Naxtra. Och det som är fräsigt här är att de håller på för fullt att trimma in fabrikslinjerna. För att de startar massproduktionen redan nu här i slutet av 2026. Så det här är inget snack. De har pratat om Naxtra tidigare men nu är det verkligen produktion som är på gång. Det som är viktigt att komma ihåg då, de här LFP battericellerna produceras ju i enormt stor skala och därmed har man klarat att pressa kostnaderna på de här väldigt, väldigt lågt. Det gör ju att det är svårt att komma med något nytt konkurrerande nu.
Anders – 1:13:38
Men det CATL säger att redan från första battericellen rullar ut från bandet så kommer de här nya cellerna vara likvärdiga i pris. Alltså samma som LFP-batterierna, trots att de inte har några stordriftsfördelar ännu. Och härifrån kommer priset bara sjunka. Så det vi nu bevittnar är en stor omställning till en helt ny batteriteknik som inte baserar på litium och inte grafit. Och det kommer att göra batterier enormt mycket billigare under de kommande åren. Så det här är en jättestor omställning för oss som gillar batterier.
Alfred – 1:14:11
Men Anders, det känns som att du har en . Jag kan komma på fler följder. Du var på att mycket bättre tillgång till materialet och så vidare, men det är jättestora säkerhetsfördelar också. Natriumjonbatterier är ju inte alls lika utsatta för thermal runaway om de blir skadade. Om man tänker att det blir en spik genom cellen och en elbil som börjar brinna, så är natriumjonbatterierna mycket stabilare.
Anders – 1:14:33
Precis. Jag har en till bild, som vi kan klistra in på hemsidan sen, som visar en totaldeformerad cell som har krockat, kört in i någonting. Det feta är att den fortfarande fungerar. Du får ut ström från den. Och precis som du nämnde, du De har visat hur de kan såga en sån här cell mitt itu utan att det börjar brinna eller explodera. Så det är en annan vinst av det.
Alfred – 1:14:55
Om kineserna ligger långt före, säger du, för det finns en svensk aktör också, Altris. Jag har träffat några killar som höll på att jobba med natriumjonbatterier för länge, länge sedan. Jag vet inte om det är det som så småningom har blivit Altris, men det verkar finnas någon anläggning i Uppsala som de håller på med.
Anders – 1:15:10
Det är många som håller på med det här. Jag tror att de som köpte Northvolt, om jag minns, Jag tror att de höll på med det också, lite från minnet där. Men det är många som håller på med det här, så det som är nytt är att nu har man faktiskt klarat att få det här i massproduktion. Det deppiga är ju att det här händer i Kina, precis som all annan utveckling, och det är ju otroligt synd att det här inte händer i Sverige.
Alfred – 1:15:33
Ja, men alltså till skillnad från mycket, alltså, det här är en marknad som kineserna kommer inte på något sätt kunna liksom, corner the market, som det kallas. De kan de egentligen inte för LFP heller, så det här är ändå teknik där vi i väst ska och kan komma ikapp. Det är svårare för oss med alla de här sällsynta jordartsmetallerna och allt det där till magneterna. Det kan vi såklart också på sikt.
Anders – 1:15:58
Vi skulle ju haft ett svenskt batteritillverkningsbolag här. Jag har varit inne på tidigare att vi borde ha räddat Northvolt. Deppigt att vi fick gå i graven.
Alfred – 1:16:07
Hörrni, vi får gå vidare.
Anders – 1:16:09
Det får vi göra.
Fabian – 1:16:10
Och nu ska vi prata olja. för oljepriset går upp rejält, efterfrågan på elbilar, kommer det öka stort Anders?
Anders – 1:16:17
Ja men det tänker jag. Det som var kul då, att efter vi hade spelat in vårt förra avsnitt, så kom en jättenyhet den 10 september, men i och med att vi var mitt uppe i valet här, så rapporteras det inte så mycket om den. För det som hände då 10 september, det var att det var en stor attack mot pumpstationer på en stor oljepipeline i Saudiarabien.
Fabian – 1:16:38
Just det.
Anders – 1:16:39
Det var nämligen så att under 70-talet, drabbades världen av två stora oljekriser som ni såklart känner till. Det påverkade hela världsekonomin. Det var ju ransonering av olja och så där i Sverige. Det minns våra föräldrar. Redan då var det problem runt Hormuzsundet och det Saudiarabien gjorde då för att lösa det problemet var att de byggde en pipeline genom öknen rakt västerut som heter East West Pipeline för att kunna skeppa olja förbi sundet. Nu i och med Irans blockad av Hormuzsundet så har de Maxat den pipelinen. Den var inte så viktig nu då. Innan då, eftersom man hade kunnat köra båtar. Men nu så har de totalmaxat den pipelinen och byggt ut pumpstationen för att den ska kunna skeppa mycket mer.
Fabian – 1:17:23
Så det har kompenserat. Så dels är det väl så. Inte helt och hållet. Det har pratats lite om den här krisen som kom av sig. Dels är det så att vi har plockat av våra lager. Netto går vi ju back varje dag. Och så är det den här pipelinen och sen så. så är det ju också så att Kina framförallt behöver mindre olja. Man har ju ställt om också i den här processen, så det är flera saker som gör att den här krisen verkar gå lite långsammare fram än vad man anade i början.
Anders – 1:17:55
Till synes i alla fall, för att en hel del av det här är maskerat av den här pipelinen. För att ungefär 20 procent av världens oljeproduktion föll bort när Hormuzsundet blockerades och det är, ska vi påminna om, de fortfarande blockerat. Det är bara enstaka fartyg som har kommit in.
Alfred – 1:18:11
Visst är det så att nu de Iranstödda rebellerna, de här huthirebellerna i Jemen, de har ju också börjat försöka blockera sundet på andra sidan. Ja, den andra vägen. Den andra vägen från Saudiarabien.
Anders – 1:18:22
Ja, precis. Men det kommer vara mycket svårare för dem att blockera. Det är ju större där också, Röda havet. Så att det är ytterligare. Men den här oljepipelinen då som Saudiarabien byggde, nu då 10 september när de sprängde de här pumpstationerna, gick 4 och 5 procent av världens totala oljeförsörjning igenom den pipelinen för att man har maxat den. Det som hände här var att sabotaget kom genom flera drönare från Irak och det de siktade in sig på var just pumpstationer. Och det är för att pump. – Från Irak eller Iran? Irak.
Alfred – 1:18:55
– Jaha. Från Irak alltså?
Anders – 1:18:57
Ja, precis. Från Irak. Så Saudiarabien var inte beredda riktigt på det från det hållet, utan man har varit beredda på attacker från Iran.
Fabian – 1:19:04
– Ja, men vadå? Alltså Irak? Vad har de att tjäna på det här?
Anders – 1:19:08
Troligtvis inte särskilt mycket, mer än att Iran kan attackera därifrån.
Alfred – 1:19:13
Men vet man vem som låg bakom det? Det var väl knappast den irakiska regeringen som låg bakom det?
Anders – 1:19:16
– Nej, det lär väl vara Iran. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det är Iran som är intresserad av att sabba det här.
Fabian – 1:19:21
Fast de brukar ju hata varandra, Irak och Iran. De har ju varit i krig med varandra, så skulle de samarbeta kring det här?
Anders – 1:19:26
Det är fortfarande lite kaos i Irak, så det är nog ganska lätt att skeppa drönare därifrån om man vill ta sig in i Saudiarabien, skulle jag tro, men nu är jag ute och spekulerar. Drönarna kom från Irak och det är inte irakiska regimen som har attackerat Saudiarabien. Det man gör då, de här pumpstationerna måste stå längs en pipeline för att få fart på oljan. Den ska ju flöda i den här pipelinen och då sätter man ut såna här längs den här pipelinen. Pumpstationer är väldigt svåra och komplicerade apparater. De är dyra att bygga upp igen eller reparera. Man kan tänka att man borde attackera själva pipelinen så att det bara i öknen, men det är väldigt lätt att reparera det då. Så att då ger man sig på pumpstationer. Så det var ju rätt klurigt gjort. De slog ut tre av elva pumpstationer längs den här sträckan. Och dessutom skadades ett antal personer. Men framför allt så, ingen dog, men målet var ju att sabba de här pumpstationerna och få stopp på flödet av olja som såklart stoppade. Man fick helt stopp på det.
Fabian – 1:20:28
Och det har man ju fått nu då. Hur lång tid kommer det ta att reparera det här då?
Anders – 1:20:31
Ja, det är ju jobbiga grejer att reparera. redan lyckats få igång lite grann nu efteråt, men de räknar med att två månader kommer det ta innan de har fått fart på det här flödet igen. Syftet är uppenbart här då, att få återigen öka behovet av oljedistribution i Hormuzsundet, fattar man ju, för att sätta press på USA.
Alfred – 1:20:50
Anders, vi har ju lyssnare som inte har varit helt nöjda med ditt klimatengagemang på sistone här, med din syn på demonstrationsrätt och annat, men nu, ska vi verkligen slå på den pinnhattan igen?
Anders – 1:21:01
Nej, men jag har ju gjort massor.
Alfred – 1:21:02
Ja, och jag anar nästan, alltså, det låter som ganska hemska nyheter som du rapporterar om här, men ändå så hör jag på din ton att du är nästan lite skadeglad, att det här drabbar oljan. Jag håller med. – Är det okej att sitta i en elbilspodd, där man är för grön omställning och vara typ skadeglad när det går åt skogen för olja?
Anders – 1:21:21
Alltså, dels så måste jag värja mig mot det. Det här är ju inte helt lätt då, för att extremt ökade . Alltså, världen har ju inte ställt om i ränta. Och det påverkar ju matproduktion och så när bönder inte får drivmedel och så. Så jag är inte så här, vi behöver ställa om, men det behöver ske på ett liksom nån sorts genomtänkt sätt, ansvarsfullt.
Alfred – 1:21:46
Så du tycker inte att det är en positiv nyhet att en oljepipeline i Saudiarabien har blivit bombad? Det är väl det jag vill försöka förtydliga?
Anders – 1:21:52
Ja, men halvvägs. – Jag tycker det lite grann. Halvvägs, därför att det som händer nu då det är att dieselpriset då är på väg upp Om man tittar i Sverige så har ju den här omställningen till elbilar kommit av sig lite med den regeringen vi haft nu då som har sänkt drivmedelspriset flera gånger så det har varit jättebilligt. Vi var ju billigast i Europa på drivmedel här.
Alfred – 1:22:15
Det var till vi och Malta va?
Anders – 1:22:17
– Ja, vi och Malta, precis. Men det som händer nu är att dels, det är som en perfekt storm nu på något sätt. Dels så har vi haft två tillfälliga sänkningar av skatten på drivmedel. Den första går ut nu den 30 september, det vill säga om bara några dagar när vi spelar in detta. I slutet av november så går nästa ut och då kommer vi hoppa tillbaka till de drivmedelspriserna som vi hade samtidigt och det här sammanfaller nu med att vi står utan 5 % av världens olja då, genom att den här pipelinen är sönder.
Fabian – 1:22:49
Anledningen till att jag poppar en halv flaska champagne här, dricker ett halvt glas champagne här, är ju lite grann för det blir ju lite så här, ja, det här har vi suttit i 10 år i den här podden. Det här är inte bara en miljöfråga, det är också en fråga om nationell säkerhet. Det är så fint med el, det går att producera lokalt, till och med på sitt eget tak. Eller med vindkraft, kärnkraft eller vad vi vill. Det är så mycket bättre än att ha den här finita resursen. Som ska pumpas från andra sidan jorden dit vi skickar pengarna. Det finns ju så mycket anledningar. Det har vi sagt hela tiden. När det kommer ett rejält skrämselskott, de kommer ju laga det här. Lösa sig. Men det är väl jättebra att vi får fart så att alla ser hur sårbart det är.
Anders – 1:23:32
Jag har ju sagt i tio års tid, varför skickar vi de här så mycket pengar från Sverige till utlandet? Det makar inget. Ofta skurkstater också, dessutom. Det roliga var att jag såg i valdebatten, Amanda Lind använde precis det argumentet. Det var första gången jag hörde någon offentligt använda det argumentet. Det är ett dunderargument. Det är klart vi ska använda de pengarna i Sverige. Skitsamma. Den här ledningen har ju visat sig vara ganska sårbar, så även om de lyckas laga den så är det ganska lätt att slå ut den. Den är nämligen 120 mil lång. Svårförsvarad. – Så länge Hormuzsundet inte öppnats så kan vi nog räkna med att det kommer fler attacker på den här och det kommer påverka drivmedelspriserna. Kanske får vi hjälp av USA att försvara den i och för sig. Ja, men 120 mil. Alltså för guds skull.
Fabian – 1:24:17
Det är en lång slang alltså?
Anders – 1:24:19
Det är en lång slang, absolut. Hur som helst, man spår att förutom de här tillfälliga skattesänkningarna i Sverige som upphör så drivmedelspris räknar man med att det kommer bli stora prisökningar. Bara senaste veckan så har dieselpriset i Tyskland ökat med 5 % på en vecka. Tyskarna har för att kompensera för det här tillfälligt själva då sänkt skatten på diesel från den första oktober för att möta de här prisökningarna. Och nu tror man att det kommer toppa 2,50 euro per liter, alltså över 25 kronor per liter. I Sverige så har vi ju ingen regering just nu. Nu är det en övergångsregering, så de kan inte ta några sådana beslut. Eller de ska inte det i alla fall. Så det är nog så att .
Fabian – 1:25:00
Det kan ju ta lite tid. Det kan bli jättevansinnigt dyrt för svenskarna. Men det som är lite nice också med det här är ju att . Man kan ju inte beskylla miljömupparna för att . Eller oss då som vill ha en omställning och kanske höja skatterna.
Alfred – 1:25:13
Vi kommer få skulden ändå, tror jag, vi som är för den här omställningen. Tror du det? Ja, därför att . De som är på den här andra sidan, som röstar på det parti som sitter i riksdagen. om de verkligen vill vara bensinprissänkarpartiet. Jag tror att deras väljare kommer ha ganska svårt att hålla isär det här. Det kommer tyvärr vara väldigt lätt för dem att sammanblanda med okej, nu har Sverigedemokraterna och Tidösidan förlorat valet och nu gick bensinpriset upp. Så det blir väldigt lätt att koppla ihop det och att Miljöpartiet kommer få skulden för den här attacken på pipelinen också.
Anders – 1:25:50
Jo, fast nu är det ju fyra år med en ny regering, så det här hinner man glömma innan dess.
Alfred – 1:25:56
Ja, det kanske hinner vara glömt i nästa val. Så kan det nog vara. Men jag tror definitivt att miljörörelsen och de som är för omställning kommer få skulden för det här på nåt sätt.
Anders – 1:26:03
Nu har ju för övrigt valet varit efter . Vi pratade jättemycket om valet i förra programmet, innan valet, men nu har det ju varit och vi har inte nämnt det alls. Jag tänkte, när det här blev så här väldigt, väldigt jämnt, tänkte att rätt intressant ändå, för att jag tror att en sån här regering bestående av oppositionspartierna med Socialdemokraterna, Jag tror inte de kommer ha politisk kraft att kunna avveckla kärnkraften, så den satsningen tror jag kvarstår, samtidigt som alla partierna på den sidan är ju för ökad elektrifiering.
Fabian – 1:26:35
Så vi som bara vill ha grön el, utan klimatutsläpp, vi kan ju fira.
Alfred – 1:26:41
Det brukar ju vara bra för koalitioner att fokusera på det som förenar dem, snarare än det som splittrar dem och där är ju klimatpolitiken verkligen något som förenar de här fyra partierna, som förmodligen kommer ingå Jag tror det här kan vara riktigt bra för energipolitiken. Men det jag verkligen önskar, det är en blocköverskridande energiöverenskommelse. Jag vete tusan om vi kommer kunna få till det med det här valresultatet.
Anders – 1:27:03
Jo, men kanske. Jag tror det kan gå faktiskt. Just på energisidan så tror jag det kan gå.
Fabian – 1:27:08
Men du Alfred, jag och Anders har ju redan avslöjat vad vi tycker om pipelinen och de här makrorörelserna som gör att bensin och dieselpris går upp. Och vi har ju delat på en flaska champagne du och jag, Anders. Är du med på den här flaskan, Alfred?
Alfred – 1:27:27
Nej, jag är inte alls med på den här flaskan. Jag tycker att det finns fördelar med ett högt oljepris, för det leder till snabbare omställning till elbilar. Men jag tycker nackdelarna överväger. Dels så tycker jag inte om ryckigheten, den gör bara folk förbannade. Och det är mycket bättre om man får planera med förutsägbarhet sina kapitalinköp, som bilarna. Det ska inte bli så att mina grannar i glesbygd bara märker att de inte har råd att ta sig till jobbet, för de blir bara arga av det. Det är inte konstruktivt. Det andra är att några av de som tjänar allra mest på ett högt oljepris, det är folk som Putin och Ryssland och det där gänget som sitter och kan sälja olja ungefär lika bra som tidigare. Det är inte alls bra med den här instabiliteten. Jag tror inte att Trump kunde överblicka vad han satte igång, när han har visat för både Iran och Huthi-rebellerna nu, vad makten över de här sunden, vilka trumfkort.
Fabian – 1:28:18
Det visste ju folk som var lite smarta i hans egna administration, men han har ju liksom kört över alla och kastat ut alla som har något annat att säga än det som han gillar att höra. Men just med Putin, Ryssland just nu, Ukraina har ju varit väldigt duktiga på att slå ut deras raffinaderier, så just nu importerar ju Putin olja själv, ironiskt nog.
Alfred – 1:28:40
De exporterar råolja, men de importerar bensin.
Fabian – 1:28:44
Ja, så är det.
Anders – 1:28:45
Och de har slagit ut Ukraina också. pumpstationer ska jag säga, exakt samma som man gjorde här då med Saudiarabien. Så bara nyansera det lite Fabian.
Fabian – 1:28:51
Vilket har fått Trump att be Ukraina att sluta attackera raffinaderierna, så får vi se hur det slutar.
Anders – 1:28:57
Jag ska bara nyansera det lite. Jag är inte heller så positiv till detta. Å andra sidan så måste jag ändå säga Alfred att det var ju i 70-talets oljekriser som Sverige började på allvar ställa om. Kärnkraften kom ju därav och vi började isolera husen bättre och så vidare. Så att det är inte på ett sätt så behöver man lite chocker och bli lite omruskad för att det ska hända någonting.
Alfred – 1:29:20
Det var första gången folk hade tänkt tanken att det inte fanns obegränsad tillgång på olja. Då var alla bekymrade om peak oil. Nu är vi fullständigt övertygade om att vi måste lyckas sluta använda oljan innan vi når peak oil om vi ska ha någon planet kvar att rädda.
Anders – 1:29:35
I Sverige så kanske det inte har jättestor effekt mer än att folk blir sura, men i Grekland och så, husen är inte ens isolerade, trots att det kan vara snö i Aten så finns det många som skulle skulle behöva bli lite omruskade, tänker jag. Samtidigt så tycker jag verkligen inte att det är. Jag röstar inte på Iran här och deras beteende.
Fabian – 1:29:53
Ska jag backa ett steg här och bara säga att det kanske inte blir champagne utan mer av en. Det blir popcorn. Jag avvaktar och äter lite popcorn. Ser detta ske.
Anders – 1:30:04
Det tycker jag du ska göra.
Alfred – 1:30:05
En alkoholfri öl.
Anders – 1:30:07
Men hörni, det är dags att rulla ur det här programmet. Då får Alfred ordet.
Alfred – 1:30:12
Ja! ska man göra om man trots min Tesla-fanboyism vill stödja den här podden? Jo, då är det bästa sättet att faktiskt prenumerera på oss. Antingen att man bara lyssnar regelbundet eller att man till och med uppgraderar till att bli en betalande prenumerant. Då finns det tillgängligt via Apple eller Spotify om man använder någon av de plattformarna. Och för bara 39 kronor i månaden så får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Och så får man höra avsnitten lite tidigare än alla andra. Hur gör man om man vill börja prenumerera Fabian? Ja, men då går man in på Apple Podcaster-appen, söker upp podden Bilar med sladd. Om man använder Apple, då klickar man bara på knappen som finns där. Om man använder Spotify, då söker man Bilar med sladd.
Fabian – 1:30:50
Det var inte därför jag reste handen, för att jag ville tala. Jag noterar att Alfred själv sa att han är en Tesla-fanboy. Så nu vet ni i alla fall. Vi har en Facebooksida och numera också en Instagramsida. Det är så kul att höra och se att våra lyssnare faktiskt lyssnar på oss. Det är faktiskt väldigt många som går in och likeat oss där, så gör gärna det. Följ oss där. Som följ, heter det på Instagram. Så heter det. Det är också en LinkedIn-sida, såg jag, som jag har grävt fram. Så gå in där och följ oss även där. Och så hemsidan, bilarmedsladd.se.
Anders – 1:31:25
Ja, precis. Och där lägger vi ut våra program, som man kan hitta tillbaka. Och lite bilder och så, som vi får lägga ut från det här programmet.
Alfred – 1:31:29
Alltså, man kan väl. En liten snabb återrapportering från hemsidan. Det blev inte så högt valdeltagande där. Det var väl folk upptagna med andra val. Men vi har ju haft en omröstning om vad Fabians kommande AI-robot ska heta och Vinnaren blev Boti McBotface.
Anders – 1:31:45
Efter den där båten, Boti McBotface som döptes, kommer du ihåg det?
Alfred – 1:31:50
Tack så mycket för tipset.
Fabian – 1:31:52
Det kommer inte bli det.
Anders – 1:31:54
Tipsa gärna vänner och bekanta om podden. Vi är så glada för alla lyssnare som kommer. Har ni synpunkter på vad lyssnaren i dagens program hade så kan ni skriva till oss på info@bilarmedsladd.se eller direkt till oss Anders, Alfred eller Fabian att bila med sladd.
Fabian – 1:32:10
Så kanske det blir ett halvt program om ditt mejl, om det är tillräckligt bra. Poddens ständiga redigerare heter Johan Chandorkar och han jobbar på Umamiproduktion. Och ansvarig utgivare, det är Alfred Ruth. Och med det, då kastar vi oss ur show och jag säger kör försiktigt.
Alfred – 1:32:27
Kör elektriskt. Sladda lugnt. Så ses vi om två veckor. Hej då!