Går elpriset mot 50 kr per kWh?

I veckans avsnitt pratar vi om Teslas nya Roadster som flyger högt. Vi hör om Jaguar 01, pratar solid-state-batterier och så får vi en djupdykning i det som ligger oss varmt om hjärtat – elpriset! Vad kommer elen kosta det kommande decenniet? Alfred ger en snabbkurs i den svarta magin ekonomisk teori, så du kan göra din egen prognos över hur AI slår mot priserna.

När den smarta bilen lär sig gårdagen

Halloween närmar sig, men det är ChatGPT som skrämmer Fabian genom att öppna en egen chatt med sig själv. Anders tillbringar i stället kvällen och halva natten med att laga dotterns elektriska moppebil. Först dieselvärmaren, sedan fönsterhissen. När bilen äntligen fungerar blir dottern sjuk och behöver inte åka någonstans.

Alfreds Tesla har till sist lärt sig vägen till förskolan, lagom till att sonen har börjat skolan. Grok får däremot ett försiktigt erkännande för att kunna lägga upp resrutter, även om valet av talassistent fortfarande lämnar en del att önska.

Solid state: verkliga batterier, svår verklighet

Lyssnaren Jerry undrar om vi har avfärdat solid state-batterier som rena fantasier. Anders reder ut skillnaden mellan lovande teknik och en produkt som går att tillverka till rätt pris. En fast elektrolyt kan ge högre energitäthet, snabbare laddning och bättre säkerhet. Men kontakten mellan materialen måste bli bra på mikroskopisk nivå. Liknelsen blir att försöka få ett betongblock att ligga helt tätt mot ojämn asfalt.

Att bygga en fungerande cell i ett laboratorium är en sak. Att få nästan alla celler att fungera i en fabrik, dygnet runt, är den dyra delen. Anders går igenom pilotproduktion och sin bedömning av när större volymer kan bli möjliga. Alfred invänder att vanliga LFP-batterier samtidigt blir bättre: när solid state väl når bilköparna kan försprånget ha krympt. Slutsatsen för den som behöver bil nu är att det finns goda skäl att inte vänta på nästa batterirevolution.

Jaguar 01: kultklassiker eller sista kapitlet?

Fabian återvänder till Jaguar och den omdiskuterade nystarten med ny logotyp, starka färger och en bil som såg ut att höra hemma på ett designmuseum. Nu handlar det om Type 01 och frågan om samma formspråk kan fungera i produktion. Den långa huven och den låga silhuetten får beröm. Balken genom kupén, som tar bort möjligheten till en femte sittplats, möter betydligt mindre förståelse.

Med en prislapp som i samtalet uppskattas till omkring två miljoner kronor blir det här knappast en bil för breda lager. Fabian ser en blivande klassiker, medan Alfred misstänker att den också kan bli ett sista kapitel för märket. Diskussionen går vidare till varför lyxbilar alls byggs. Höga marginaler och varumärkesbyggande vägs mot små volymer, samtidigt som kinesiska premiumbilar utmanar européerna med snabbare laddning.

Tesla Roadster lyfter – entusiasmen gör det inte

Anders beskriver en Roadster med raketmotorer, fläkt under bilen och en uppvisning som tar sportbilen upp i luften. Kontrasten mot den bil Tesla visade 2017 är stor. Då väckte designen habegär och förväntningar på en kommande leverans. Nu handlar diskussionen lika mycket om vad som faktiskt går att köpa och använda som om vad Tesla har lyckats demonstrera.

Fabian har en reservation men blir mindre sugen efter uppvisningen. Alfred tycker att de stora bilvolymerna och utvecklingen av självkörning är mer intressanta. Anders försvarar experimentlustan: har man ett raketbolag är steget till raketmotorer på bilen kanske inte så långt. Vi pratar också om fläktens praktiska problem, från grus bakom bilen till vad som händer om greppet försvinner. En imponerande demonstration besvarar inte frågan om hur bilen fungerar i vanlig trafik.

Spagettin, superdatorn och nästa elräkning

Alfreds framtidsspaning börjar med köttbullar och en brunn på en ö. Därifrån går vägen via marginalnytta, marginalkostnad och priselasticitet till elmarknaden. Poängen är att skilja på hur mycket nästa enhet är värd för köparen, vad den kostar att producera och vilket pris den säljs för. Bitcoin används som exempel på hur möjligheten att växla el mot intäkter kan skapa efterfrågan som fortsätter så länge kalkylen går ihop.

Vad händer då när AI-bolagen kan sälja kognitivt arbete som produceras med el? Alfred jämför uppskattade intäkter per kWh och resonerar om hur hushåll och industrier kan få konkurrera med datacenter. Intäkten är inte samma sak som betalningsutrymmet för elen; datorer, anläggningar och andra kostnader ska också betalas. Fabian frågar om billigare lokala modeller kan ändra kalkylen, medan Anders pekar på industrijobben som kan stå på spel. Effektivare AI, Jevons paradox, spillvärme och krav på egen elproduktion kommer in i diskussionen. Rubrikens 50 kronor är ingen fastslagen prognos. Frågan är vilka villkor som skulle kunna driva upp priset – och hur hushållens behov ska säkras om konkurrensen om elen hårdnar.

Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:

00:15 – 00:49 Intro
00:49 – 03:33 Halloween och ChatGPT som chattar med sig själv
03:33 – 06:28 Moppebilen: dieselvärmare och trasig fönsterhiss
06:28 – 09:46 Teslas navigering lär sig fel vardag
09:46 – 13:07 Grok och talassistenter i bilen
13:07 – 27:18 Lyssnarbrev: när kommer solid state-batterierna?
27:18 – 27:44 Inför Jaguar, Roadster och elpriser
27:44 – 42:07 Jaguar 01 och lyxbilarnas affär
42:07 – 53:17 Tesla Roadster, raketmotorer och fläktar
53:17 – 53:47 Inför framtidsspaningen
53:47 – 1:07:59 Ekonomisk teori med köttbullar och vatten
1:07:59 – 1:12:55 Elmarknaden, förbrukningen och balansen
1:12:55 – 1:21:29 Bitcoin: att växla el mot intäkter
1:21:29 – 1:33:04 AI, datacenter och framtidens efterfrågan
1:33:04 – 1:41:46 Elpriser, regleringar och lokala AI-modeller
1:41:46 – 1:44:14 Stötta podden och hör av dig

Tack för att ni lyssnar. Kör försiktigt, sladda lugnt och kör elektriskt!

När den smarta bilen lär sig gårdagen

Solid state: verkliga batterier, svår verklighet

Jaguar 01: kultklassiker eller sista kapitlet?

Tesla Roadster lyfter – entusiasmen gör det inte

Spagettin, superdatorn och nästa elräkning

00:15 – 00:49 Intro
00:49 – 03:33 Halloween och ChatGPT som chattar med sig själv
03:33 – 06:28 Moppebilen: dieselvärmare och trasig fönsterhiss
06:28 – 09:46 Teslas navigering lär sig fel vardag
09:46 – 13:07 Grok och talassistenter i bilen
13:07 – 27:18 Lyssnarbrev: när kommer solid state-batterierna?
27:18 – 27:44 Inför Jaguar, Roadster och elpriser
27:44 – 42:07 Jaguar 01 och lyxbilarnas affär
42:07 – 53:17 Tesla Roadster, raketmotorer och fläktar
53:17 – 53:47 Inför framtidsspaningen
53:47 – 1:07:59 Ekonomisk teori med köttbullar och vatten
1:07:59 – 1:12:55 Elmarknaden, förbrukningen och balansen
1:12:55 – 1:21:29 Bitcoin: att växla el mot intäkter
1:21:29 – 1:33:04 AI, datacenter och framtidens efterfrågan
1:33:04 – 1:41:46 Elpriser, regleringar och lokala AI-modeller
1:41:46 – 1:44:14 Stötta podden och hör av dig

Tack för att ni lyssnar. Kör försiktigt, sladda lugnt och kör elektriskt!

Transkribering av avsnittet

Anders – 0:15

I veckans avsnitt pratar vi om Teslas nya Roadster. Vi hör om Jaguar 01, pratar solid state-batterier och vi får en djupdykning i det som ligger oss varmt om hjärtat, elpriserna. Vad kostar elen det kommande decenniet? Alfred ger oss en snabbkurs i svart magi så du kan göra din egen prognos. Allt detta och mycket mer i Nordens största teknik- och elbilspoddcast Bilar med sladd.

Fabian – 0:49

Det närmar sig halloween hörni. Har ni någon halloweentradition killar?

Anders – 0:54

Jag har ju barn som brukar vara ute och gå och halloweena.

Fabian – 0:58

Det är bus eller godis alla. Det är det vi kör på.

Alfred – 1:01

Varje år gräver jag fram en liten söt pumpakostym åt vårt. min son som är 5-6 år.

Fabian – 1:09

Vad kul!

Alfred – 1:09

Han är världens gulligaste pumpa. Sen glömmer jag köpa godis. Sen är det faktiskt så att det brukar vara några ungar som pliktskyldigt kommer och knackar på. Två år i rad nu har jag varit. den här tråkiga gubben med clementiner. Man känner bara, nej, nu är jag den.

Fabian – 1:26

Frukt är inte godis. Det är därför det inte heter godis, utan frukt. Eller hur?

Anders – 1:31

Min son Hugo beställde från Amazon en 2,5 meter hög dinosauriekostym som man blåser upp med luft. Jag vet inte om ni har sett dem? Det är en liten fläkt och så fälls den upp. Han gick omkring och knackade dörr förra halloween. Jag har aldrig sett någon komma med så mycket godis. Han har liksom Två hinkar med godis.

Fabian – 1:49

Snyggt! Vad bra.

Anders – 1:50

De har lärt sig, barnen, att de ska gå i radhusområdena. För då hinner de avverka så många hus som möjligt på kortast tid.

Fabian – 1:57

Jaha.

Anders – 1:59

Villorna vill de inte gå i. För det är för långt att gå mellan husen.

Fabian – 2:02

Ja, fan. De har blivit effektiva, ungarna. De kanske har frågat Chattis om det där. Jag brukar åtminstone ha. Jag har ju ljusbelysning som kan byta färger. Så då kan man göra animationer av det. Så jag brukar ha lite. Spooky belysning som växlar i olika halloweeniga färger på huset. Så det är så långt jag har tagit traditionen. Men faktum är att jag fick en riktig halloween-scare lite tidigt här av ChatGPT som jag berättat att jag sitter och promptar mycket och bygger olika saker och testar olika projekt och skriver mejl. Och Alfred också innan show här lyft sin oro för att jag kanske litar för mycket på mina agenter.

Alfred – 2:41

Du är lite väl blind, du litar på dem tycker jag.

Fabian – 2:43

Kanske är det så. Det får vara osagt, men en väldigt spökig grej hände mig häromdagen. Som är så här, det här är fan obehagligt. Har ni varit med om att ChatGPT startar en tråd med ChatGPT?

Alfred – 3:01

Nej, det har inte hänt mig.

Fabian – 3:02

Den började chatta med sig själv, helt enkelt. Så när jag bad den att titta lite på min bokföring, om det fanns nånting. Den fick inga order, men den bara så här, titta lite på min bokföring om det är nåt du kan hjälpa till med där. Så den gjorde ingenting, men då upptäcktes det. Vad är det här för tråd som ligger här? Ja, då har den själv startat ett webbläsarfönster och sitter och chattar med sig själv. Det tyckte jag var oroande. Jag vet inte, lyssnarna får höra av sig om ni har varit med om något liknande. Hur har era veckor varit i övrigt?

Anders – 3:33

Det har varit en intressant vecka. Vi har en elektrisk moppebil till min dotter. Jag vet inte om jag har nämnt det.

Fabian – 3:40

Som några kanske har noterat. Jag vet inte om du har nämnt det.

Anders – 3:43

ringde mig häromdagen och sa att det luktade bränt när hon hade startat värmen. Det sitter en sån där Webasto dieselvärmare i den där. Så hon vågade inte åka med den.

Alfred – 3:50

Vadå? Har du en dieselvärmare i elmoppen?

Anders – 3:52

Ja, men det var för att när vi köpte den så var det bara 6 kWh blybatterier. Så en elvärmare hade ju dragit ut batterierna direkt. Så jag har ju satt in ett 14 kWh litiumjonbatteripaket. Så nu skulle man ju kunna köra en elvärmare om man ville, men det har jag inte orkat sätta in. Det har varit mycket annat med den moppebilen, så jag låter värmen Jag tycker det låter som att det är en sak till du har kvar.

Alfred – 4:15

Byta dieselvärmare mot elvärmare.

Anders – 4:17

Ja. Hon vågade i alla fall inte åka till skolan då för att det luktade bränt. Så min fru fick köra henne. Så då när jag kom hem från jobbet så vevade jag ner rutan på den där och torkade bort. Det var kallt. Så jag torkade bort imman från speglarna så jag kunde se bakåt och så backade jag in i garaget. Och sen så drog jag på värmen för det var skitkallt. Så jag satte mig där och jobbade i flera timmar. Demonterade den där Webaston. Och det var jättetrångt. Jag har dålig ordning där också. Svårt att hitta verktyg. och skit och höll på i tre timmar. Så vid elva på kvällen så var jag färdig. Jag hade hittat felet. Det var några sladdar som hade smält lite. Då körde jag ut moppebilen ur garaget och testade Webaston. Den funkade perfekt, dieselvärmen. Så det var ju toppen. Då skulle jag bara veva upp rutan igen och lämna bilen. Men då funkade inte fönsterhissen. Då hade den gått sönder. Jag försökte hur länge som helst att försöka laga den här fönsterhissen där ute. Men jag fick inte till det. Så jag fick köra in bilen i garaget.

Anders – 5:10

igen och började leta efter fel och hittade inte det. Så jag fick demontera hela dörrsidan på bilen, på insidan. Klockan ett på natten hittade jag fel. Det var en kabel som hade dålig kontakt inuti dörren. Så vid halv två funkade moppebilen igen och jag var helt förstörd nästa dag när min dotter vaknade upp och var sjuk och behövde inte åka till skolan alls.

Fabian – 5:37

Alright. Alltså, man undrar. Det började lite grann om du skulle ta ut lön för den moppebilsarbete du har lagt ner där som biltekniker.

Anders – 5:47

Det har inte varit en bra timlön.

Fabian – 5:49

Den blev ganska dyr till slut.

Anders – 5:50

Men det är ju roligt. Det är lite hobby.

Alfred – 5:52

Det var ett bra köp ändå. Hur skulle hon annars ha tagit sig fram?

Fabian – 5:56

Det skulle ju inte se bra ut om det var någon dieselhärke.

Anders – 6:00

Nej, det hade inte gått att köra förbränningsmotor elbil.

Fabian – 6:04

Nej, det går inte. Det ska ändå hedra det får jag ju säga. Väl kämpat då. Och nu funkar vindrutan och allting också då?

Alfred – 6:13

Eller fönsterrutan, den hoppas jag att du inte hade vevat ner. Ja, den funkade hela tiden.

Anders – 6:15

Sidorutan var det. Sa jag vindrutan?

Fabian – 6:18

Nej, det var jag som sa fel. Ja, det var bara jag.

Alfred – 6:20

Och jag är språkpolisen som märker ord här som vanligt. Jag är så sur. Surgubbe nu för tiden.

Anders – 6:25

Jaså, jag tyckte du var lite glad nyss.

Fabian – 6:26

Du verkar vara i högform med språkpolisen.

Alfred – 6:28

I-landsproblem och ni hör, jag är lite förkyld på rösten också. Men får jag klaga vidare med fler? Förra avsnittet så klagade jag ju på i-landsproblemen när man ska röststyra en av sina två Teslor via en Apple Watch. Jag tyckte att det var mycket att klaga på. Jag tror att det här kanske får bli en vinjett snart, för nu är det samma tema lite grann. Jag har ju en son som är fem, sex år. Han har börjat förskoleklass precis. Fram tills alldeles nyss, så var varje morgon för mig att jag körde hemifrån till hans förskola och lämnade honom där. Sen åkte jag till jobbet. Jag vet inte hur ni har det inställt i era Teslor, men den. Jag är ganska bra på att den föreslår vart man är på väg att navigera. Så har det alltid varit så förut, att den hela tiden säger att du är nog på väg till jobbet. Så den navigerar till jobbet hela tiden. Varje morgon när man sätter sig i bilen, så säger den att du är nog på väg till jobbet. Och jag säger nej, jag är på väg till förskolan idag också. Så är det verkligen så att man svänger åt ena hållet för att komma till förskolan och andra hållet för att komma till jobbet. Så varje morgon har den gissat fel.

Alfred – 7:29

Så man känner att den här smarta tekniken, den är inte så himla smart. Men då är det kanske många med mig som kör Tesla, som blev ganska glad att det kom nu här i. Tidigare i höstas rullade Tesla ut en funktion som hette, vad kallar de det? Predictive navigation eller något sånt. Nu är den lite smartare. Så nu utgår den från vart man faktiskt har kört för att lista ut. Har ni inte märkt det här?

Anders – 7:52

Jag har ju märkt att den är kass.

Fabian – 7:53

Tesla har gjort en hel del sådana här roliga grejer. De rullar ut en funktion som är dålig, då har de efter några månader insett det och rullat så här Actually Smart Summon liksom. Actually really smart. It actually works this time, summon. Det är lite på den vägen, låter det som.

Anders – 8:11

Jag har ju använt det där flera gånger. Jag använder ofta GPSen i bilen, även när jag vet var jag kör. Och plötsligt så börjar den navigera av sig själv någonstans. Och då har det hänt vid något tillfälle att jag är lite obetänksam. Så jag bara följer GPSen och inser inte förrän långt senare. Bara, var fan är jag någonstans? Hur hamnade jag här? Och så är jag på väg till ett välbekant ställe, men jag har åkt åt pipan. Det har hänt en gång.

Alfred – 8:34

Det är konstigt det här, men nu ska ni få höra hur det här har gått för mig. Då har jag under ungefär fem års tid haft det här problemet. Av någon anledning vill jag inte stänga av funktionen, för jag vill på något sätt märka när den börjar funka. Jag tänker att det bara är en tidsfråga. Och så har jag varit så optimistisk och tänkt det hela tiden. Så varje morgon under de här fem åren tillbaka i tiden, nu när jag har åkt till förskolan, så har bilen så här du är nog på väg till jobbet. Och så säger jag, nej, jag är på väg till förskolan, kör åt andra hållet. Och sen i augusti så rullade då Tesla ut den här funktionen, predictive navigation. Och den bara, du är nog på väg till förskolan. Och så navigerar den till förskolan. Men det är alltså samma månad som min son börjar skolan istället. Och dit är det gångavstånd. Så nu går jag med honom till skolan. Och sen sätter jag mig i bilen och så säger den, du är nog på väg till förskolan. Och jag bara, nej, jag är på väg raka vägen till jobbet.

Alfred – 9:23

Och så tänkte jag att det kommer väl ta någon vecka för det här att anpassa sig. Men nu är det väl alltså, vi är i slutet av oktober och den här predictive navigation är uppenbarligen inte så agil i sitt tänkande. För nu har det snart gått tre månader, och den tycker fortfarande att, du är nog på väg till förskolan. Och hur man än pratar med Grok, så kan jag bara välja på att stänga av det. Eller så kommer den att vara så här. Det finns ingenting jag kan göra för att den ska bli smartare snabbare.

Fabian – 9:46

Men det är kul att äntligen har ju Teslorna nu Grok, sedan bara någon månad tillbaka. Det var kul att du lyfte det, för det där har ju faktiskt blivit väldigt bra, förutom att Grok är Grok och det är Elon Musks företag, och det har vi pratat mycket om. Men direkt efter att vi pratade mycket om hur Elon Musk missbrukar sin makt, så gick jag in och skapade ett konto på Grok när jag insåg att det har kommit till min Tesla. Alla ni som inte har prövat det på era Tesla ännu, håll inne den här talknappen. Då kan man till exempel be den att lägga en hel rutt. Så kan man bara babbla på och säga, först ska vi åka till mataffären och sen ska vi åka till Bauhaus.

Alfred – 10:25

Eller så säger man bara så här, hej Grok.

Fabian – 10:27

Så kan man också göra.

Alfred – 10:28

Förlåt, till alla er som. lyssnar i bilen.

Fabian – 10:32

Sen gör den en hel rutt för dig. ”Undrar om Bauhaus har den här grejen?” Då kan den oftast inte svara på det, för att Grok är ju mycket sämre än allt annat där ute. Men det är ändå väldigt imponerande att ha det i bilen. Äntligen har vi .

Alfred – 10:45

Den är ungefär lika bra som ChatGPT och de andra var för några år sedan. Det är en väldigt bra plats att ha det på i bilen. Verkligen. Du har ju pratat tidigt, Anders, om att du höll på att prata med Chat mycket i bilen. information om var vi är just nu när man åker förbi något på en road trip. Toppen.

Anders – 11:03

Det är rätt kul. Alltså ChatGPT är ju ganska okej, men någon gång har jag provat Siri också, som Fabian sa skulle vara mycket bättre. Eller om det var Alfred.

Fabian – 11:11

Jag har inte sagt att det är bättre än ChatGPT. Det har jag verkligen inte sagt.

Alfred – 11:16

Siri är ju jättemycket bättre i USA än vad den är i Sverige just nu, för de har rullat ut nya bättre Siri där, och det har vi inte fått i EU ännu. Så det är väl lite dumt att sparka för mycket på Siri just nu.

Fabian – 11:26

Ja, och Apple säger att det är . Men den är så otroligt dålig.

Anders – 11:32

När man ställer en fråga till Siri så kan hon säga så här. Jag kan inte svara på det nu för att du kör bil. Det är väl precis då man vill kunna prata med den.

Fabian – 11:41

Ja, men det har varit kul ändå. För du har ju ändå varit poddens reporter som har testat alla de här kinesiska bilarnas olika system. Och du har bett dem att sätta på vindrutetorkarna och du har bett den öppna handskfack och allt möjligt. i detalj fått berätta för en vad en vindrutetorkare är. Och det har inte fungerat det heller. Men när man gör det till Grok nu då i Teslorna, så faktiskt funkar det ganska bra. Den har väldigt svårt för vissa svenska ortnamn. Och sen så verkar den bryta på någon slags skånska för mig.

Alfred – 12:14

Skånsk-amerikanska?

Fabian – 12:15

Ja, jättemärklig dialekt. Men jag vet inte hur många gånger jag har försökt att bokstavera Askim och Sisjön. Och den förstår inte det.

Alfred – 12:24

Plus att den ibland pratar. om rasism vänd mot vita i Sydafrika. Om man har otur med den lilla caveaten också.

Fabian – 12:32

Japp. Så. Men i övrigt, otroligt imponerande. För det är ju som du säger, Alfred, det är en väldigt bra plats att ha en talassistent på. Så är det ju verkligen.

Alfred – 12:39

Ja, det är väl tur. Man skulle bara vilja ha en annan talassistent där. Men vi får väl se om Grok kan ta sig vad det lider.

Fabian – 12:44

Ja, det lär ju inte hända kan man ju säga, i de bilarna, att det kommer ChatGPT-stöd i dem. Det tror jag inte.

Anders – 12:50

Nej, det tror jag kommer.

Fabian – 12:50

Nja.

Anders – 12:51

Vadå, det finns ju Spotify och Apple TV och allt möjligt.

Alfred – 12:54

Det kommer nog.

Fabian – 12:54

Svårt att tro att det skulle komma.

Alfred – 12:57

Ja, jag är nog med Fabian där faktiskt. Vi får nog CarPlay och Android Auto innan vi får andra LLM.

Fabian – 13:05

Vilket inte heller kommer att hända.

Alfred – 13:07

Ja, det kan ju faktiskt vara på gång. Vi får se. Men vi har fått brev också. Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.

Speaker – 13:18

Standby to receive our transmission. You got mail.

Alfred – 13:24

Han skriver, hej, jag lyssnade på det senaste programmet. Som jag uppfattar det så tror inte ni på solid state-batterier alls. Jag undrar om jag har blivit lurad, för som jag förstår det så finns nästan inga nackdelar med dem, men är det bara fantasibatterier eller? Tacksam för svar. Jag svarade honom Anders, men du verkar också ha förberett här. Vad vill vi säga om solid state-batterier? Har Jerry missuppfattat oss eller inte?

Anders – 13:47

Ja, nej, men vi . Alltså, det är ju absolut inte fantasibatterier, solid state, utan Roligt ord för övrigt.

Fabian – 13:54

Fantasibatteri.

Alfred – 13:56

Donut Labs var väl fantasibatterier?

Fabian – 13:58

Ja, det var det.

Anders – 13:59

Det finns sådana. Det pågår jättemycket forskning inom det här området. Det finns fungerande celler. Det finns testprogram. Till och med företag som har börjat förbereda produktion. Jag kommer berätta om det lite strax. Var landet ligger när det gäller solid state-batterier. Men grundidén, det här har du berättat om tidigare. Ett avsnitt för länge sedan nu, Alfred, vill jag minnas, hur det där fungerar.

Alfred – 14:20

Vad tänker du på?

Anders – 14:21

idén är att man ersätter den flytande elektrolyten i batterierna som finns i vanliga litiumjonbatterier med en fast elektrolyt. Det här ger då, som Jerry har hört, tre enorma fördelar jämfört med dagens batterier. Det viktigaste är kanske att det är väldigt mycket högre energidensitet, alltså mer energi i samma vikt eller volym. Det kan ge längre räckvidd eller så kan du göra ett mindre och lättare batteri i elbilen till exempel. I solid state-batterier i labb så är det ungefär dubbelt så hög energidensitet i ett sånt batteri jämfört med de bästa litiumjoncellerna som tillverkas idag, så det är en väsentligt högre energitäthet och det har potential att halvera priset batterier också. Den andra stora fördelen är snabbare laddning och vi pratar då mycket snabbare laddning. Ett bolag i Kalifornien som heter Solid Power har till exempel kunnat visa att deras solid state Kan laddas från 0 till 90 procent. på 10 minuter och det är cirka 6 gånger snabbare än dagens batterier.

Alfred – 15:24

Ja, dagens batterier som sitter i de flesta bilar, men om man kollar på snabba nya LFP-celler från BYD och CATL som inte solid state så är ju de också i den hastigheten nu.

Anders – 15:34

Absolut, så det händer ju mycket. Jag kommer tillbaka till det lite grann. Samtidigt som solid state-batterier nu håller på att utvecklas så kommer ju också LFP-batterier bli bättre och andra batterier. Men en annan grej som är rätt viktig ändå med solid state-batterier Säkerheten är mycket högre. Jag pratade ju om den här flytande elektrolyten tidigare som finns i dagens litiumjonbatterier. Den här vätskan består av lösningsmedel som kan vara brandfarliga. Om ett batteri skadas eller överhettas så kan det kortsluta och då uppstår det som heter termisk rusning. Som vi har pratat om tidigare i podden. Då stiger temperaturen helt okontrollerat och batteriet kan börja brinna. Det är därför man måste hålla ner laddhastigheten och ha kontroll på temperaturen. Det i sig, problemet termisk rusning, gör att man måste ha kylning och kontroll på de här batterierna och ladda långsammare.

Alfred – 16:21

När det väl brinner i ett batteri, som har sån här termisk rusning, det enda sättet att egentligen ta hand om det för brandkår och andra, det är ju att man håller det nedkylt under väldigt lång tid tills det har fått gå klart i reaktionen. Det är därför det går åt stora mängder vatten, som det skrivs om i instruktionsmanualer och så vidare. Det handlar egentligen bara om att kyla ner det och hålla det avskilt från annat och över. Det är svårt att göra något annat åt det. Det måste bara få reagera färdigt.

Anders – 16:53

Just det. På de här solid state-batterierna har man kunnat få fantastiska resultat i laboratorier. Men det är jättesvårt att ta ut det här i fabriker. Där man kan producera de här i stor skala. Och då kan man ju fråga sig då som elbilsspekulant. Om man nu gör det här i labb och det går så bra. Ska man inte bara vänta på de här solid state-batterierna?

Fabian – 17:13

Men det är väl som med all teknik. Då kan du vänta på att köpa. ny dator och ny telefon. Så det kommer ju alltid att gå bättre.

Alfred – 17:19

Absolut. Det är ju det Toyota har sålt in till oss i, vad är det, decennier snart?

Anders – 17:24

Ja, men solid state-batterier är ingenting nytt. Det här uppfann man på 1830-talet.

Fabian – 17:29

Jaha.

Anders – 17:29

Så det är snart 200 år. Så det här är ju ingen ny teknik. Det är häftigt och bra, men det är ju väldigt känt. Man har hållit på med det här länge. Så problemet har hela tiden varit att det är otroligt svårt att producera de här batterierna i fabriker, alltså massproducera dem. Det som möjligen är nytt då jämfört med för 200 år sedan är mängden pengar som plöjs ner i batteriutveckling. Så det är nog ändå bara en tidsfråga tills vi har de här i serieproduktion, för att det investeras så mycket.

Alfred – 17:59

De första delarna av . Det är ju inte så binärt som det har varit tidigare, att antingen så är det solid state eller så är det konventionellt, utan nu finns det ju flera batterier som faktiskt är på marknaden från de kinesiska tillverkarna Exakt.

Anders – 18:14

Men du når ju inte samma effektivitet som de här har potential att nå heller.

Fabian – 18:19

Men grabbar, vad är er gissning då? När kommer det här komma ut i produktion? Är det min nästa bil? Det är ju treårscykler ofta på de här leasingavtalen. Eller är det min nästnästa? Är det om tre år, om sex år eller om nio år? Ja, vad tror ni?

Anders – 18:32

Jag kan ju berätta lite var vi befinner oss just nu, så kan du själv få gissa.

Fabian – 18:37

Ja, du får nog gissa också tycker jag.

Anders – 18:40

Jag berättade ju innan att det i ett vanligt fall, I ett vanligt litiumjonbatteri finns en flytande elektrolyt som tränger in i porerna i elektroderna. Det här ger jättegod kontakt mellan elektrolyten och materialen där litiumjonerna ska transporteras. Tänk er att ni häller en hink vatten på asfalten utanför huset. Det här vattnet tränger in i asfaltens ojämnheter och den blir skitblöt. Det är en ganska liten insats för att få perfekt kontakt mellan vattnet och asfalten. Jonerna blir jätteglada när de kan färdas där helt fritt. Men ingen kommer stå på barrikaderna och applådera över den prestationen ju. För tänk er nu då att man istället vill åstadkomma en fullständig kontakt mellan asfalten och ett betongblock. Det kommer gå åt helvete det där. För jonerna, de blir inte alls glada och de har stora problem att ta sig igenom. Du behöver ju först då slipa ner asfalten så den blir helt slät. Sen behöver du slipa betongblocket på samma sätt. Tittar man på atomnivå så kommer man fortfarande ha skitdålig kontakt mellan stenen och asfalten.

Anders – 20:01

Man måste ha en slip som är otroligt bra för att få till det där. Målet är att få hundraprocentig kontakt mellan de här två ytorna så att atomerna ligger bredvid varandra och skapar en perfekt plan yta som jonerna kan färdas mellan. Så även om de här ytorna skulle se plana ut så består kontakten mellan det slipade betongblocket och den slipade asfalten då i verkligheten av massor med små ojämnheter. Och det finns mikroskopiska mellanrum där materialen inte har kontakt. Och då fungerar det inte. Hängde ni med?

Fabian – 20:36

Jag tror det. Snygga ljud där.

Alfred – 20:39

Jag är fortfarande lite chockad över att det är glada joner jag har hört i ljudmattan här.

Fabian – 20:44

Nu vet vi hur det låter också. Det känns.

Alfred – 20:46

Ja, men precis. Jag har alltid undrat hur de. Men för det är väl en sak, det här problemet, att man ska få det helt slätt och så vidare. Det har man lyckats med. Problemet är bara att lyckas med det varje dag, 24 timmar om dygnet och i stor skala. Det är där det går åt skogen. Det är därför som uppskalningen av tekniken inte riktigt lirar ännu.

Anders – 21:08

Precis så är det. I ett laboratorium kan forskarna använda mikroskop och de kan försiktigt sitta och slipa på ytan med en ytterst liten nagelfil eller liknande. Man kan bygga enstaka celler i labb med jättefina resultat. Men att, precis som du är inne på Alfred, göra det här i storskalig produktion, det är jättesvårt. Ni vet ju också att man kan producera processorer med väldigt hög exakthet. Den teknik man använder nu för de bästa processorerna kallas 2-nanometer-teknik. Och då är man nere på atomstorlek. Så det är hela transistorer.

Alfred – 21:43

Det är så stört. Ljusets våglängd är för stort, så man måste ha så här. ultraviolett ljus med extremt kort våglängd på, så att det går att få upp precisionen ytterligare. Det är alldeles för att hålla på med vanligt rött ljus. Herregud, det blir alldeles för stora svängar mellan fotonerna.

Anders – 22:02

De här transistorerna är ju bara några tiotals atomer breda, så absolut, som du är inne på Alfred, vi har teknik för att kunna producera elektronik med enorm precision, men att få det här i stor skala, som du är inne på, vi har ju pratat mycket om processortillverkning. Det är ju fortfarande bara taiwaneserna där, TSMC, som lyckas producera batterier, eller vad säger jag, processorer med den här toleransen. Så det visar lite hur svårt det är och det är där problemet ligger.

Alfred – 22:29

Det här är ju liksom inte heller. För det är ju litografi. Där håller man ju på och ritar med ljus när man bygger processorer och kretskort. Här är det ju faktiskt material som ska bli alldeles slätt. Det man måste få upp i. De får det ju att funka i fabrik också. Det är bara det att, precis som vi kommer ihåg Northvolt-kollapsen, att det är yield-siffran som spelar roll. Priset för de som funkar blir hur mycket insatsvaror som det gick åt till att tillverka, både de som funkade, men också alla som man fick kassera för att de inte funkade. Så om man måste slänga hälften, då blir den hälften man kan sälja dubbelt så dyr, än om man fick allt att funka. Och så gäller det att komma upp nånstans över 90 % yield, för att man ska kunna få bärighet i det här.

Anders – 23:06

I början av det här året så invigdes faktiskt världens första demonstrationsfabrik för pilotproduktion. Ett bolag som heter QuantumScape i Kalifornien som nu är igång. De bygger jättesmåskaligt och bara för demonstration. Men det innebär att man i år nu för första gången har kunnat visa att det faktiskt går att bygga solid state-batterier i industriell skala eller fabriker. När vi tidigare som Jerry är på, när vi tidigare har raljerat runt solid state-batterier så har det mycket handlat om Toyota som försenat sin elbilsutveckling med hänvisning till.

Alfred – 23:35

De har ju egentligen sagt till folk att vi kommer alldeles strax att komma med bilar som har solid state-batterier. De bilarna kommer bli så himla mycket bättre, så det är ingen idé för oss att producera elbilar nu.

Fabian – 23:46

Så köp ingen elbil.

Alfred – 23:46

För all del inte några av konkurrenternas elbilar, för de kommer bli helt värdelösa och ha dåligt andrahandsvärde nästa år när våra solid state-bilar kommer. Och så har de sagt det så länge att man inte kan tro på dem längre.

Fabian – 23:58

Typ i fem, sex år i alla fall har de ju sagt det. Det finns egentligen ingenting som tyder på att de ska. Jo, men det gör det faktiskt.

Anders – 24:07

För nu säger Toyota att de ska ha klart sin demonstrationsanläggning redan nästa år. Vi är ju nu i oktober 2026 och under 2027 så ska den vara färdig, sin demoanläggning. Så det är inte en fullproduktionsanläggning. Det liknade den här QuantumScape i Kalifornien.

Alfred – 24:21

Ja, det såg ju länge ut som att Toyota skulle bli först i marknaden med solid state-batterier i bilar. Och det ser det ju inte ut som längre. Utan det ser ju verkligen ut som att kineserna har kört om Toyota och ligger före nu.

Fabian – 24:31

Nej, och sen har det ju varit en sån här. lite som fusion, att det har varit ett stående uppfinnarjocke-skämt nästan. Att väldigt många påstått sig kunna uppfinna solid state-batterier och kunna producera det i stor skala och så. Det är det senaste som vi pratade om i podden här.

Anders – 24:50

Men nu händer det ju på riktigt då. Och förutom Toyotas anläggning nästa år, så kommer också världens största batteritillverkare, CATL, ha sin demoanläggning klar nästa år. Så det är ju inga bilar nästa och sannolikt inga bilar i någon fabrik 2028 och möjligen 2029, att man kan i bästa fall se de första och då kommer de sitta i svindyra premiumbilar och supersportbilar och annat. Det som gör det här lurigt är att det här är en helt ny tillverkningsprocess för de här cellerna, så man kan inte bara uppgradera mjukvaran i sina befintliga maskiner i de fabrikerna man har. Det handlar om att skapa de här väldigt släta ytorna. Så det är helt nya fabriker, helt ny apparatur. Du frågade innan vad jag tror. Fabian, jag tror att vi befinner oss i massproduktion av solid state-batterier någonstans runt 2033 till 2036 skulle jag tro.

Fabian – 25:40

Så det är två bilar bort för mig då?

Anders – 25:42

Men samtidigt har ju då vanliga litiumjonceller blivit billigare och bättre också. Så frågan är hur bra de är då när de kommer.

Alfred – 25:47

Min spaning är att det har slutat spela så himla stor roll. Därför att skillnaden i prestanda mellan icke solid state

Alfred – 26:00

Det är klart att solid state-batterierna som teknik kommer att kunna utvecklas, om de är så dåliga de någonsin kommer att bli precis när de når marknaden. Och de konventionella LFP-batterierna är så bra de någonsin kommer att bli. Men det blir inte den här natt och dageffekten som just Toyota, som vi var inne på, höll på att varna om, utan det blir verkligen som att Denza från BYD. Deras bilar laddar redan lika snabbt som de här solid state-batterierna kommer att göra. Det är ingen jättestor skillnad i prestanda. Visst, det kan bli lite bättre i säkerhet, ur säkerhetssynpunkt och så vidare. Och så småningom kan energitätheten bli högre.

Anders – 26:34

Jag tror att det kommer bli ett paradigmskifte när de väl kommer. Om vi befinner oss tio år från de är i stor produktionsskala så kommer de bli bättre under den här tiden. De har framför allt potential att bli väldigt mycket bättre. Vi är ju nära, det här är famous last words, men vi är ju nära LFP-batteriernas teoretiska begränsning också.

Fabian – 26:55

Men är det inte liksom . Det här är ju naturligtvis jättebra, för det kommer betyda att den batteriteknik och de batteriteknikerna som vi har idag, de kommer bli vansinnigt billiga när solid state kommer och då har vi verkligen en elektrifiering bred och kanske når även länder som vi tänker nu inte har råd med elektrifiering.

Anders – 27:18

Absolut. Men också tänk elektriskt flyg och mobiltelefoner och annat. Det är ju jättemycket intressanta tillämpningsområden för batterier som har dubbelt så hög Hörrni, är det åter klös i Jaguar?

Alfred – 27:30

Är det dags att plocka ner Teslas nya Roadster på jorden igen? Och så lär jag ut lite svart magi om hur man spår elpriser i framtiden. Allt efter detta.

Fabian – 27:44

Kommer ni ihåg Jaguar 01 killar?

Anders – 27:48

Ja.

Alfred – 27:49

Jag kommer ihåg tydligt när de återlanserade sig med pompa och ståt. Det såg helt annorlunda ut. De hade gjort om logotypen och bilen ser ut som någon konstig. Så gjorde jag en mental notering. Den här kommer vi nog aldrig att prata om igen. Den kändes så ointressant och som någon tråkig konceptbil.

Fabian – 28:06

Anders, vad var din reaktion när du för två år sedan såg Jaguar 01?

Anders – 28:11

Var det så länge sedan? Det känns som att det inte alls var det. 00 hette den väl, den som visades då i alla fall.

Fabian – 28:18

Ja, precis så. Jag har ju ett hjärta som klappar för Jaguar eftersom jag faktiskt båda har kört och åkt med i Jaguars mer klassiska bilar. Jag tror de hette XK8 och XKR som min gamla far körde. De är ju lite gubbiga, Jaguar, och det får man ändå säga fortfarande att de är. Men precis som vi sa där så för två år sedan, 2024, så. gjorde man om hela logotypen och skulle uppfinna sig själv på nytt. Man gjorde också en reklamfilm som skulle göra reklam. Dels för den nya loggan och för deras nya stil. Och den här, Jaguar 00 som den hette då. Den verkade knappt handla om bilar. Det var en minst sagt märklig, jag vågar till och med säga, bögig presentation under konstveckan i Miami i december.

Alfred – 29:09

Så där säger du bara för att du har alibi och får säga det?

Fabian – 29:11

Jag tycker jag får säga det. Exakt så. Precis så.

Anders – 29:14

Får inte icke-bögar använda ordet bög?

Fabian – 29:16

Jodå, det får man absolut göra om man använder det på ett artigt sätt. Herrbög, tack. Men om ni tittar där, jag har lagt in dålig radio i vanlig ordning, men ett klipp där så förstår ni. Det här är väldigt färgglatt.

Alfred – 29:35

Förut så var den rosa och blå. Nu har den blivit, vad ska man säga, brandrosa.

Fabian – 29:40

Alltså, bögar och barnprogram brukar ha mycket gemensamt. För det här ser nästan ut som någonting från Teletubbies. Under parollen Copy Nothing hade man då 2024 under pompa och ståt. äran att presentera sin nya logga och de här bilarna som är rosa och babyblå. Kan man säga. Och det var ju en väldigt speciell bil. Jag måste säga att jag tyckte hela tiden, kanske för att jag var målgruppen då, I don’t know. Men att det var en snygg bil med lång motorhuv och låg taklinje. jättestora hjul som är halva bilens höjd, typ.

Alfred – 30:13

Jag tycker den ser ut som en Bond-skurk. Det är den onda James Bond.

Fabian – 30:17

Eller hur?

Alfred – 30:18

Det är inte James Bond själv.

Fabian – 30:19

Den onda och då kanske lite fjolliga.

Anders – 30:22

Jag tycker de är jättesnygga. Men jag skulle nog inte köra den själv. Den ser lite bögig ut.

Fabian – 30:30

Det här såg helt klart ut som något som hör hemma på designmuseum. Reaktionerna lät förstås inte vänta på. inte minst från inbitna gubbiga Jaguarfans. Jaguar fick nog fullt upp med att bemöta det här. Det var också loggan som var en klassiker. Det är väl en Jaguar, antar jag.

Alfred – 30:54

Den hoppande katten.

Fabian – 30:55

Den var ju borta då också.

Anders – 30:57

Vad har man istället då?

Fabian – 30:59

Ingenting. Det är bara en textlogga nu. Med ganska mycket distanser.

Alfred – 31:04

Gemena bokstäver, alltså små bokstäver.

Fabian – 31:06

Snygg logga, tycker jag. Få trodde nog att den här bilen skulle nå ut i produktion, inte minst efter det bemötande man fick. För ni vet ju hur det är med konceptbilar, vi har ju sågat det många gånger, att det är sällan det blir något av det. Men det verkar faktiskt som att Jaguar har menat allvar här hela tiden. För nu har man då presenterat Type 01. Och nu är det annat ljud i skällan, hörni. För nu hyllas bilens design plötsligt. Så vad har man gjort då? Vad har ändrats? Alltså, väldigt lite, ska jag säga. Bilen är i stort sig lik från så som den såg ut i konceptstadiet. Men det verkar som att designen med tiden har visat sig vara helt rätt. Den var bara lite före sin tid, kanske. För mycket av det här uppseendeväckande utseendet finns kvar. Den långa huven, den jättelåga silhuetten och den brutalt avskalade fronten. Den är fyrdörrars nu istället för tvådörrars. Det är väl egentligen den största skillnaden. Om ni scrollar ner lite grann så ser ni hur produktionsvarianten ser ut. Den är ju väldigt sig lik, eller hur?

Alfred – 32:12

Ja, i silver så börjar den tilltala mig. Det är väl nånting om hur gubbig jag håller på att bli, helt enkelt.

Anders – 32:17

Jag tycker den är jättesnygg. Men kolla på, det kan lyssnarna göra sen också, kolla på de ursprungsbilderna, för den är så lång. Så kolla hur lång den dörren är. Tänk att öppna den i en trång parkeringsplats. Så att man kan komma ut. Så det är nog smart att ha fyrdörrars.

Fabian – 32:29

Det är ju en väldigt vacker bil det här. Och i silver, som du säger, det ser nästan ut som en Audi. Faktiskt i silver med de här plana partierna.

Alfred – 32:37

Det är tydligt att nästan alla varumärken som ska komma med framtidsbilar nu, de är väldigt kantiga i sin design. Är det så att Tesla satte det med cyberestetiken och nu sprider det sig i bättre tappningar? Cybertrucken fick ju alla att tappa hakan och de flesta tycker fortfarande att den är jätteful. Men det är ändå som att det finns någon form av formspråk i den som sprider sig, trots att alla är överens om att den är ful.

Fabian – 33:03

var ju inte Tesla först med i Cybertrucken. Utan där har ju både Audi och BMW haft kantiga, buckliga bilar, som det sades på 90-talet när de kom. Redan långt mycket tidigare än så. Men visst, formspråket i Cybertruck var ju speciellt, helt klart.

Anders – 33:19

Men jag tycker inte det här är kantigt på det sättet. Det är ju jättemånga bilar numera som har lite hårda linjer. För Cybertruck är ju något helt annat. Det är ju en stridsvagn.

Fabian – 33:30

Det var tydligen en produktionsutmaning att få till Till den här designen också, för att kunna böja aluminiumpartier på det här sättet, för den är gjord i aluminium, har varit utmaningar. En sak som har blivit kvar sen den här prototypen, det är också den här jättemärkliga lilla motorvägen eller tågrälsen som går mitt igenom hela bilen. Ni ser det på interiören, även baksätet, så är det en lång balk genom hela bilen som är en mittkonsol. Vad tycker ni om det?

Alfred – 33:59

Det är idiotiskt. Varför vill man ha det? Det blir ju verkligen så att den här är fyra stolar, inte fem, inte ens till nöds.

Fabian – 34:08

Ja, det är märkligt. Det är ett märkligt designval. Det tror jag i nästa uppdatering att de kommer ta bort. För det finns ju ingen fördel. Men jag tror inte det ligger några batterier eller någonting i det här. Det är väl lagringsyta då möjligen. Det tar ju bort mittenplatsen också i baksätet dessutom. Väldigt märkligt.

Anders – 34:20

Eller så kan du. Kommer du ihåg den här ryska elbilen? Man kunde förvara åror i ett hål.

Fabian – 34:25

Det är som att ständigt åka omkring med ett skidfodral i bilen. Det är märkligt.

Alfred – 34:29

Skoda har ju liksom alltid. en plats för paraply i dörren. Men i Storbritannien, brittiska gubbar, de kanske behöver ett riktigt stort paraply.

Fabian – 34:38

De levereras väl också vissa modeller med resväskor med Bentley-logga och Rolls-Royce har ju det också med resväskor som passar. Så när man checkar in på hotellet så ska alla se att när portieren där har tagit hand om valet, parkeringen har tagit hand om sin Rolls-Royce, då har man minsann en väska där det står så att det inte undgår någon. Och på slumpvis urval så tänker jag, Ni ska få lyssna på en röst som lyssnarna kanske känner igen.

Speaker – 35:29

150 kilowatt laddningskapacitet, du vet. Och ärligt talat, jag är chockad. Inte för att jag gillar det, utan för att de behövde en skåpbil för att faktiskt inte backa ner och ta ut det här. Jag menar, i det här eviga landskapet just nu, det är inte ens den sämsta bilen. För två år sedan var vi inte beredda, men nu ser den bättre ut än looptrailern! Jag kan inte tro att jag säger det här. Herregud! Du kan nu välja från en skräddarskjuta och en kylskåp, och sedan logiskt sett väljer du.

Fabian – 36:08

Men det här är ju samma kille som vi har hört recenserade Luce. Om ni kommer ihåg? Så det är samma hardcore-bil-influencer. Men jag tycker han är kul. Han skrädde inte på orden här. Och erkänner faktiskt att han hade fel. Dessutom. Det får man ju säga är en positiv egenskap.

Alfred – 36:26

Men är det inte lite Talande. Vi kommer prata, jag har redan avslöjat att vi ska prata Tesla Roadster också. Så sitter vi här och pratar Jaguar 01. Han drar parallellen till Luce. Så hela internet kokar ju av de här bilarna och pratar om dem. Och det de har gemensamt är att de kommer sälja ett par hundra stycken var. Några tusen. Det är ju inga volymer att tala om. De spelar liksom ingen roll i det stora hela. 130 tusen pund. Den är alldeles för dyr för att vara relevant och prata om för de allra flesta.

Fabian – 36:51

Ja, men så är det. Nu blev det ju lite av ett lyxbilsavsnitt. Men må så vara, vi kan väl ändå lyfta det till en lite högre nivå då, den frågan. Varför finns de här bilarna på kända, liksom stora biltillverkare? Jaguar är ju mer specad att göra dyrare bilar. Nu verkar de göra mera superdyra bilar. Men varför gör Tesla till exempel en Roadster? Varför lägger de energi på det? Vad tror ni?

Anders – 37:19

Varumärkesbyggande.

Alfred – 37:20

Ja, men precis. Jag tror verkligen att det är det det handlar om. I Ferraris och. Jaguar och säkert Lamborghini, när de kommer med i matchen. Jag tror det handlar om att det är där de kan, på något sätt. De gör ju de här i supersmå upplagor och säljer dem så dyrt att de tjänar storkovan per bil som de faktiskt säljer. De vet att de har en following Luce från Ferrari blev ju så utskälld för hur den såg ut, men de har ju sålt slut på den. Just för att de inte tillverkar så himla många. På det sättet får de ju hem affären. Och så handlar det ju om att på något sätt kunna bygga de bilarna som de kan sälja med lönsamhet. på något sätt bygga ett mer vettigt, prisvärt alternativ. Där är de inte konkurrenskraftiga.

Fabian – 37:58

Vi kommer komma till de här flygande bilarna och lönsamhet kring bilar alldeles snart. Jag tror som du, Anders. Det här är marknadsföring för de stora bilbolagen, som Tesla till exempel, som har de här svindyra bilarna.

Anders – 38:10

Men för Jaguar är det ju värre, för det här är ju deras bilar. Det är ju deras kundproblem. De gör ju inget annat än detta.

Fabian – 38:15

Ja, men exakt. En bra grundregel är ju att det är alltid en bättre affär att sälja skit till många än att sälja lyx till några. Det brukar bli en större affär av det, därför att det helt enkelt är fler människor som har lite pengar än mycket pengar i regel. Men i Teslas del och även BMW och Audi och många andra som gör väldigt dyrt, i toppsegment. Det handlar ju om att när Teslas bilar blir billigare och billigare, då blir det till slut ett lågstatusmärke. Så det gäller ju att ha någonting dyrare i sitt sortiment hela tiden, tänker jag.

Alfred – 38:48

Jag vet inte. Jag tror att Tesla bara gör Roadster för att de måste. Han pratar ju om det och jag ser i dina anteckningar att Jaguar 01 kommer att ladda med 350 kW laddning. Det tycker jag är intressant med vart laddhastigheterna har börjat ta vägen. Det spelar inte så himla stor roll längre vad de har för räckvidd och hur stora batterier de har. Det viktiga är hur snabbt de laddar. Men där är ju verkligen de europeiska lyxbilarna nu med Ferrari Luce och Jaguar 01. De är ju fast på samma nivå som Porsche Taycan var redan när den kom. Och samtidigt så rullar BYD ut sina lyxbilar, Denza, som laddar med över en megawatt. Det är så tydligt att européerna inte är med i matchen och samtidigt så är det också som att alla har haft rätt i att man måste inte ladda så himla mycket snabbare än 350 kilowatt i en vanlig personbil. Jag tror att de som har pengar, de kommer nog hellre köpa en Ferrari Luce eller en Jaguar 01 än en BYD Denza ändå. Bara för att det är mer av ett statement av hur mycket pengar man har i plånboken.

Alfred – 39:53

Än att det är så himla viktigt om de sparar fem minuter på sin långresa.

Anders – 39:57

Men det gäller ju allt. Det gäller ju klockor. Det är ju inte de mest tekniskt avancerade klockorna som är de dyraste. Rolexarna och så där till exempel.

Fabian – 40:05

Nej, men så är det.

Anders – 40:05

Det gäller ju alla andra branscher.

Fabian – 40:07

Nej, men en Jaguar 01 ska då kunna ladda till 80% på ungefär 22 minuter. Under rätt förhållanden. Så det är bra fart i laddningen här. Lite övrig spec. som vi kan tala om är ju tre elmotorer har den, över tusen hästkrafter och ska göra då 0 till 100 km i timmen på ungefär 3,2 sekunder. Så det är jämförbart ungefär med min Tesla Model 3 Performance. Men då ska det sägas att Jaguaren är ju en avsevärt mycket större bil. Och som du nämnde, det är ju liksom 130 000 pund Alfred, som vi pratar om här. Så det är ju dyra bilar samtidigt. Den här bilen kommer sälja. Det finns absolut en marknad för den.

Alfred – 40:52

Ska vi säga nånting om vad det blir i kronor? Pundet står väl i .

Fabian – 40:57

15 eller nåt sånt. 14-15 kanske?

Alfred – 40:59

14-15. Men så ska du på lite svensk vagnskadegaranti och så vidare. Så den här bilen kommer nog kosta 2 miljoner om man lyckas beställa den i Sverige.

Fabian – 41:06

Minst. Ja, absolut. Det är väl frågan hur den kommer sälja, men jag tror att det här kommer bli en försäljningssuccé. Överhuvudtaget tycker jag det är kul att se att det anrika . märket Jaguar vågar. Jag ska inte uttrycka det som att man har balls. Lite åt det hållet. Man siktar högre upp i lyxklassen. Man vågar ta ganska stora risker för att ta ut svängarna här. Kul ju! Och verkar dessutom bli belönad för det nu i alla fall i uppmärksamhet. Så vi får se om det blir en försäljningssuccé. Vi kan slå fast att många av Jaguars bilar har varit kultklassiker. Och det här kommer att bli ytterligare en. Jag är helt övertygad om det. Det här blir en riktig klassiker.

Alfred – 41:51

Jag tror det blir Spiken i kistan.

Fabian – 41:53

Tror du det?

Alfred – 41:54

Ja, jag tror att den blir kultklassiker och typ den sista. Jag tror att Jaguar för en tynande tillvaro.

Fabian – 42:00

Både och är ju ibland sant tyvärr i sådana här sammanhang. Så kan det bli ibland.

Alfred – 42:05

Så det kan bli en klassiker.

Fabian – 42:07

Ska vi prata om en minst lika dyr bil då?

Anders – 42:11

Minst lika tror jag inte. Jag tror att den här Tesla Roadster kommer att vara väsentligt mycket dyrare när den väl kommer.

Fabian – 42:16

Det tror jag också.

Anders – 42:17

Om någon mot förmodan missat lanseringen av den här uppdaterade Tesla Roadstern så visade Tesla upp sin nya superbil på ett helt galet event den 15 oktober. Ni såg väl det, antar jag, bägge två?

Alfred – 42:28

Absolut.

Fabian – 42:29

Ja, det har vi sett. Jag har ju en reservation på den här bilen till 40% rabatt tack vare våra lyssnare som har rekommenderat. min länk och sådär. Jag måste säga, efter det här eventet blir jag mindre sugen på den här bilen. För det här är så jävla tramsigt. Du får berätta Anders.

Anders – 42:50

Teslas allra första bil hette också Tesla Roadster. Det var en liten elektrisk sportbil som byggde på Lotus Elise som man köpte in och byggde om. Första leveransen till kund var 2008 av den bilen. Och sen nio år senare, 2017, så visade Tesla upp en uppdaterad Tesla Roadster i rundare former av mycket snyggare tycker jag iallafall. Den blev jättehyllad på nätet och många valde att reservera en sån genom att lägga en deposition på 50 000 dollar, alltså ungefär en halv miljon kronor. De bilarna skulle man börja leverera 2020, sa man då. Vad tycker ni om den designen som de visade 2017?

Alfred – 43:24

Den var ju fantastisk. Jag väckte alla ha-begär som man kunde ha. Tesla hade ju ett bevisat track record av att klara av att leverera vad de sa att de skulle göra.

Anders – 43:35

Nej, gud.

Alfred – 43:37

Vadå? Det var ju . Ja, i sinom tid. De har inte alltid varit i tid, men om man kollar på vad de hade gjort. De hade byggt Model S och Model X. Bilarna hade blivit färdiga och verkligen varit som sina konceptbilar när de kom ut på marknaden. Model 3 fanns på marknaden då och Model Y var på gång och så vidare. Man hade sänkt garden tycker jag lite. Det var oväntat att Tesla. Den här Roadstern som alla tyckte var snygg från 2017, det var den som blev vaporware. Den kom aldrig.

Anders – 44:01

Ja, precis. Den bilen byggdes aldrig och det blev helt tyst också från Tesla runt den här Roadstern fram tills nu då. när nya Tesla Roadster presenterades?

Fabian – 44:09

De hade ju så fullt upp med andra löften att leverera på. Model 3 produktionsstart var ju en total katastrof. Hela bolaget höll på att gå under. Sen siktade man på Model Y. Man skulle bygga robotar och allt möjligt. Så man tog på sig lite mycket, kan man säga. Och Roadster var ju inte prioriterad. Men det är intressant. Varför väljer man att prioritera det nu? Det är intressant.

Anders – 44:37

De har pengar. De har hur mycket pengar som helst det bolaget. Den bilen som visades upp nu, den ser inte alls ut som den uppdaterade Tesla Roadstern som vi såg för nio år sedan. Den här är ju mycket, mycket kantigare. Vad tycker ni om den här?

Alfred – 44:51

Jag tycker den är helt okej utseendemässigt. Den är inte alls lika snygg som 2017 Roadstern. Framförallt har jag så himla svårt att bli intresserad av den här bilen. Lite på grund av vart vi är i tid nu. Det är så mycket mer spännande med vad som händer med själva fjärrkörningsteknik och de stora volymbilarna och så vidare. Det kommer säljas max 20 000 Roadsters. Jag är inte så säker på att de kommer definitivt bli dyrare än Jaguar 01, för det kommer naturligtvis finnas snikvarianter av Roadsters, som inte innehåller en enda raket-thruster, som vi snart ska prata om. De kommer nog vara billigare än Jaguar 01. Sen är det självklart den här Limited Edition, som kan flyga och göra volter, som säkert många av er som lyssnar redan har sett på Youtube och så vidare. Den kommer ju knappt säljas till någon. Den kommer inte finnas. – Men ändå är det den som hela inte internet ska prata om och hela den diskussionen är jag ganska ointresserad av.

Anders – 45:37

Ja, vi får se. Det som verkligen sticker ut med den här bilen är ju att den har fått raketmotorer och en stor fläkt undertill. Och på lanseringseventet, som säkert de allra flesta lyssnarna har sett, så flög den över bilar och gjorde korkskruvar i luften och körde upp och ner och så där. Och har man missat det här så måste man ju i alla fall kolla på det. Vad tyckte ni om det här eventet?

Alfred – 45:56

Det var coolt att se. Jag tyckte när man fick se den för första gången, hur den ser ut. Jag tänker att Lamassolotten. Lamborghini måste vara lite sura. Den här ser ju lite ut som en Lamborghini borde se ut. Det är säkert någon på Lamborghini som måste ta ett omtag nu på deras framtida elbil.

Fabian – 46:13

Det är väl som att Lamborghini och Cybertruck har fått ett barn. Det är ju två väldigt olika roadsters det här. Den gamla roadstern var ju.

Alfred – 46:20

Är det en roadster? Ska inte en roadster per definition vara någon form av cab?

Fabian – 46:24

Jo, så är det väl också. Det vet jag inte. Har de visat att den här kan bli cab eller?

Alfred – 46:31

Nej, det kan den nog inte. Bort några paneler har de sagt, men det känns verkligen som att bara, för att man ska få kalla det en roadster. Så att de ska kunna säga att det här är roadstern istället för den som redan var. Men på alla sätt och vis är det här en coupé.

Fabian – 46:40

Men jag antar att ni har koll på att den här flygande bilen typ inte hade något batteri. Det är ju en mockup.

Anders – 46:49

Den hade ju en sån här kvävetank då vid passagerarsätet. Jag tror ju, alltså den kommer vara i fyra varianter.

Fabian – 46:56

Den finns ju inte, den varianten. Punkt.

Anders – 46:59

Det tror jag den kommer göra. Den kommer finnas i fyra varianter.

Fabian – 47:02

Särskilt inbjudna som kommer vara Elon Musk.

Anders – 47:05

Den finns i snikvarianten och så finns den i en variant med fläkt undertill. Det är den som gör att de kan köra på väggar och tak. Den tror jag absolut kommer finnas. Det var inte Tesla först.

Alfred – 47:17

Det fanns i Formel 1 på 1970-talet. Ja, precis. Och förbjöds. Framförallt för att det var livsfarligt. Om man tillåter det så måste man ju ha det. Då var det mycket större olycksrisk för alla. Det var därför de förbjöd det.

Anders – 47:30

Men fläkten, den tror jag kommer bli en storsäljare. För den har ju verkligen en effekt när man kör på bana. Den suger fast bilen undertill, så du kan ta mycket tajtare svängar. Så den tror jag kommer sälja mycket.

Alfred – 47:41

Det återstår att se om den blir laglig att köra på vanliga vägar. Mm.

Anders – 47:45

Med fläkten så tror jag inte det.

Alfred – 47:47

Om den är laglig att köra på vanliga vägar, så att folk kör den i vanlig trafik, då kommer det leda till olyckor. För om man kör med den där fläkten, då fälls det ner som en liten kjol under bilen, för att få det här vakuumet mot vägen. Och det är en slitagedel som man får byta när gummit blir utslitet. Men det där kommer ju leda till att om man gör det på en för ojämn väg eller man gör det med lite för utslitet gummi och så räknar man med att fästet finns där och det inte gör det.

Anders – 48:12

Ja, men framför allt, den där fläkten suger upp och skapar vakuum under bilen. Och allt det som den suger upp blåser den ut bakom sig. Det är grus och småsten och så där. Så det går inte att åka bakom en sån här.

Fabian – 48:26

Man får stänga av fläkten när man kör på allmän väg helt enkelt.

Anders – 48:29

Den finns i två varianter till, så en med sådana här rocket-thrusters som använder kvävgas till att få den att få extra acceleration. Då gör den 0-100 på 0,8 sekunder, visar de. De menar att det här kommer bli ännu mer, det vill säga ingen bil som varit nere i de siffrorna. Så då är det eldriften plus raketmotorer baktill. Sen då man köper toppvarianten så lägger de till en extra kvävgasbehållare i passagen. passagerarsätet och då har den också raketmotorer lite runt bilen så den kan flyga, men bara i fem sekunder. Sen tar det åtta timmar att ladda upp och skapa kvävgasen. Jag tror att den kommer sälja rätt bra till multimiljardärer faktiskt. Jag tänker, har du hur mycket pengar som helst, det är klart du ska ha en bil med raketmotorer.

Alfred – 49:18

Det blir precis som Ferrari Luce. De kommer sälja så många som de vill, för de kommer inte vilja bygga fler. De kommer absolut inte att hamna i en situation som de har i med Cybertruck, där de har skalat upp tillverkningen till en större volym än vad det visade sig att de hade efterfrågan för. Det kommer inte hända med den här bilen. De kommer få sålt varenda exemplar. Men jag blir så trött på att internet och alla är så himla lättimponerade på något sätt. Det är synd att säga lättimponerade. Jag är inte så imponerad. Det är ju en extrem feat att få den här bilen att flyga och så vidare. Men det är väldigt uppenbart att det här är precis det som Tesla höll på att säga för 15 år sedan när de startade. När de anklagade alla andra för att bygga konceptbilar. som aldrig blev på riktigt. Nu gör de ju det själva. De wowar folk med något som de inte kommer släppa ut på marknaden på något riktigt sätt. Och så går alla på det. Jag har fått frågan från kanske 10 pers i min omgivning, som vet att jag kan mycket om elbilar, som säger ”när ska du köpa Tesla Roadster då?”.

Alfred – 50:11

Uppenbarligen slår den igenom på TikTok och allt annat. Marknadsföringen funkar ju så himla bra. De får ju all data nu på att de har gjort rätt, som har spelat sina kort på det här sättet. Jag som är så ointresserad blir bara .

Fabian – 50:22

Normalt sett så är det ju någonting i Det här lekfulla och lite grabbiga, om vi får kalla det så, som gör att jag går igång. Jag tycker det är kul att leka med teknik. Men det är någonting här som bara, det här är bara för mycket. Det är bara för tramsigt. Det är för gimmickigt. Kredd för att man gör detta faktiskt med miljötänket kvar. Så det är ju inte SpaceX-raketer.

Alfred – 50:46

Det är kväve i de här cold gas-thrusters istället för att det är koldioxid i dem.

Fabian – 50:51

Exakt, precis. Man gör ju det ändå på ett. Ett hållbart sätt. Man har kredd för det. Men i övrigt är det här trams. Det är trams, det vi har.

Anders – 51:02

Men gud. Det här är ju för att Elon Musk, DOGE, Trump och hela den grejen. Ni är superneggiga av den anledningen. Hade han visat upp det här 2017 så hade ju ni varit lyriska över den här bilen.

Fabian – 51:13

Ja, men så är det nog. Men du har ju rätt i det. Allting sätter sig inom ett annat ljus nu. Tyvärr. Sorry. Min dejt, så är det.

Alfred – 51:19

Det där handlar bara om Fabian. Ni brukar ju anklaga mig för att vara fanboy. Jag vet inte hur mycket ni har hållit på och tyckt att jag är okritisk mot Tesla. Jag tycker det här är tråkigt.

Anders – 51:27

Jag tycker ju att alla de här sportbilarna som visas upp, som kan göra 350 km i timmen och 0-100 på en sekund. Allt det där är ju samma skit. Det är ju, vad ska man ha en sån galen bil för? Det här är ju bara nästa nivå. Kan man sätta raketmotorer på en bil? Det är klart man ska göra det om man har ett raketbolag. Jag vill inte ha en sån här bil. Jag ser ingen nytta av det. av den. Jag har ingen användning av att kunna flyga med bilen heller. Den låter ju också liksom.

Fabian – 51:55

Nej, jag har ingen användning för min acceleration i min bil heller. Svaret är ju mer så här, för att man kan.

Anders – 52:01

Där kommer världens miljardärer köpa en sån här med raketmotorer.

Fabian – 52:05

Ja, det finns nog en och annan shejk och rysk oligark som kommer köpa det här.

Anders – 52:10

Alla kommer köpa en sån här. Alla som gillar Trump.

Alfred – 52:13

Fabian, din nya idol Sam Altman, han har ju också svängt nu. Han vill inte ha tillbaka sin deposit på Roadstern längre. Han vill ju ha en sån här Roadster, har han sagt offentligt.

Fabian – 52:24

Jag säger ingenting om att den kan sälja, men efter det här eventet, efter att ha varit en reservationshållare, så långt man kan vara reservationshållare i Sverige, i Sverige har de inte krävt depositionen mer än möjligtvis 2 000 kronor. Den finns faktiskt i min Tesla-app som reservation. Den är uppdaterad till den senaste modellen. Det är i alla fall någonting. Men jag blev. Ganska avtänd efter det här, måste jag säga. Det här var tramsigt.

Anders – 52:53

Den här reservationen, det är 50 000 dollar i handpenning på den här också.

Fabian – 52:58

Ja, jag såg det. Sen är det väl ytterligare 2,5 miljoner kronor de vill ha inom typ 10 dagar.

Anders – 53:04

Ja, det har jag missat. Ja, ja. Men vi får väl se vad det blir av den här. Om den här kommer ut, eller om det tar 10 år till. Och så får vi ytterligare en variant som kan flyga ut i rymden.

Fabian – 53:14

Ja, med solid state-batterier då kanske.

Anders – 53:17

Likt när flumtysken ger väderprognos för hela sommaren i Aftonbladet i april kommer nu Bilar med sladds långtidsprognos för elpriset det kommande decenniet. Eller åtminstone allt du behöver veta för att göra din egen prognos. Häng med efter detta!

Alfred – 53:47

Ja, hörni. Det är dags för nästa spaning in i framtiden. Som är det här nya segmentet som vi har introducerat i Bilar med sladd. Spagettin och superdatorn, har jag valt att kalla den här spaningen.

Fabian – 53:57

Jaha, det blir spagetti även i den här spaningen?

Alfred – 53:59

Ja, det blir spagetti även här.

Fabian – 54:00

Är det kokt eller okokt spagetti? För det var ju viktigt. Anders hade väldigt ingående frågor kring dig i förra avsnittet.

Anders – 54:07

Hade jag? Om spagetti?

Fabian – 54:08

Ja, jag fick ju kritik för att jag jämförde de här sladdarna man kopplar in i hjärnan med spagetti. Då var du noga med att säga att det var kokt spagetti. Ja.

Anders – 54:16

Det jobbiga. med det här är att när jag gör min spaning i nästa program så måste jag också skohorna in spagettin på något sätt.

Fabian – 54:22

Ska vi göra så? Är det inte Seinfeld som gjorde att de pratade om att i varje avsnitt är det en referens till Superman? Ska vi ha en referens till spagetti i varje avsnitt?

Alfred – 54:31

Jag tycker inte vi ska lova för mycket.

Anders – 54:33

Alfred fick säga fem ord innan vi avbröt honom.

Fabian – 54:36

Kör, kör, kör.

Alfred – 54:38

Jag tycker det var hedervärt, Fabian, du gjorde premiär förra avsnittet och vi fick lära oss någonting. Jag tänker att det är det vi försöker göra med de här segmenten. Det är inte nödvändigtvis så att det finns en hård nyhetskrok på något som har hänt nyligen, utan att det snarare är så att vi går in i någonting som vi har läst på och kan mycket om. Och som förhoppningsvis lär er som lyssnar någonting nytt, som ni inte kände till tidigare och som kan hjälpa er att se världen på ett annat sätt när ni får med er den här kunskapen. Vi får se om jag klarar av att leverera på det idag också. Jag tycker att Fabian gjorde det sist och det här som vi ska få idag det blir en spaning om hur AI kommer att påverka framtidens elpriser och hur de här grejerna hänger ihop. Där tror jag att man har nytta av att kunna lite ekonomisk teori. Det är det jag ska försöka göra här på ett sätt som är roligare än det låter. Det är nåt som jag har märkt, att nationalekonomi och sån teori är mycket mer spännande än vad de flesta har märkt.

Anders – 55:32

Är det österrikiska skolan vi kommer att lära oss? Vad heter den amerikanska?

Alfred – 55:36

Hörni, släpp det där. Nu ska vi börja med det som är mer konkret. Hur mycket är en köttbulle värd? Tänk er att ni är utsvultna. Tänk att ni inte har käkat på tre dagar. Ni är på gränsen till att börja svälta. Och sen får du äntligen möjligheten att köpa en tallrik väldoftande mat. Vad är du då beredd att betala när du är så hungrig att du är på gränsen till svält? Den första tuggan, den är fantastisk. Du köper den där tallriken. Den första tuggan är fantastisk. Den andra också. Men när du ätit upp och nån erbjuder en portion till, då kanske entusiasmen är stor men inte längre desperat. Vad är du beredd att betala nu då, när du har ätit en portion redan? Och hur är det med portion nummer fyra? Då kanske du till och med är beredd att betala för att slippa? Att få mer? Eller?

Anders – 56:23

Ja, kanske.

Fabian – 56:24

Känns som vilket valfritt krogbesök för mig, när notan kommer. Man är ju asmätt och bara, satan vad det kostade. Jaja, då är man ju mätt när man ska betala.

Alfred – 56:34

Det här fenomenet kallas i ekonomisk teori för marginalnytta. Alltså nyttan av nästa portion mat.

Fabian – 56:41

Det känner man igen, ja.

Alfred – 56:41

Precis. För att undvika svält så är man ju förmodligen beredd att betala i princip allt man äger. Men har man redan mer mat än man kan äta, då kanske ytterligare mat till och med har negativ nytta. Det leder till ohälsa och det kanske innebär egentligen en kostnad. Man måste hitta ett sätt att slänga det eller göra sig av med det utan att det ställer till problem eller blir en sanitär olägenhet för att det börjar ruttna och så vidare. Samma sak med en mobiltelefon egentligen. Att gå från ingen mobiltelefon till att ha en fungerande mobiltelefon, det kan förändra hela vardagen. Du kan ringa och du kan hitta du kan betala, du kan legitimera dig, men redan när man får en andra telefon så är det svårt att börja förklara vad nyttan med den extra telefonen är. Redundans kanske, men hur är det med tredje, fjärde telefonen? Eller en bil. Alla vet att man verkligen behöver bilen för att ta sig till jobbet på många ställen i världen. Kanske fel podd att säga att det är fel att ha åtta bilar, men det finns en avtagande nytta.

Anders – 57:36

Vi har tre bilar, varav en moppebil. Det är ju jättenyttigt.

Alfred – 57:40

Precis. Varje gång du står där och skruvar på någon av dem, eller skrapar lite wrap av den ena, då tänker du så här.

Anders – 57:46

Jag har faktiskt tänkt köpa en bil till. En sån moppebil till, så jag har två. Marginalnyttan är inte lika stor som den första, men .

Fabian – 57:55

Anders, bara säg ”För att man kan, för att man kan”. Det är din replik.

Alfred – 57:59

Är det för att du har fler barn som närmar sig moppebilsålder?

Anders – 58:01

Nej, det är för att plocka delar ifrån. De är ju kinesiska. De går inte att få tag på längre.

Alfred – 58:06

Hörni, pengar då? De första 10 000 kronorna i månaden som man får. Det kan vara skillnaden mellan att kunna betala hyran och bli hemlös. För någon som redan har alla miljoner man behöver så kanske inte samma tusenlappar spelar lika stor roll. Allt det här vi pratar om kallas för avtagande marginalnytta och det är ett vanligt mönster med nästan alla varor som finns. Allt som vi är vana att köpa med för pengar eller som finns runt om er. Det är ingen naturlag som säger att varje extra sak är mindre värd än nästa. Har du en sko så är du väldigt intresserad av att få den andra skon också och så vidare. Det beter sig olika med olika typer av som vi ska prata lite mer om här. Men grundfrågan är enkel. Och fenomenet marginalnytta är hur mycket är en enhet till av den här varan värd för dig? Vad är du beredd att betala för den eller hur mycket uppskattar du den? Vi var inne på pengar. Samtidigt som pengar har en avtagande marginalnytta som egentligen det mesta annat, så är det nånting som är speciellt med pengar eller guld eller diamanter.

Alfred – 59:02

Det är egentligen så att de här varorna krävs inte för att täcka de grundläggande behoven. Eller pengar kan göra det, men När man väl har tillräckligt, man har klättrat upp på något steg på Maslows behovstrappa och så vidare, då behöver man inte mer pengar. Men pengar har ju ett någorlunda konstant nominellt värde, som det kallas. Varje krona är utbytbar. De är likadana, det spelar ingen roll precis vilken krona du har. Och till skillnad från mat så ruttnar de inte. Redan ekonomen Adam Smith, som ni kanske känner till, han är ju någon form av den moderna ekonomins fader, han formulerade redan 1776, lade märke till den här paradoxen. Han kallar den för vattendiamantparadoxen. Vatten är å ena sidan livsnödvändigt och ändå är det ofta billigt, medan diamanter kan kosta en förmögenhet, fastän man inte kan använda dem till nånting. Hur kan det komma sig? Vad höll han på att tänka på och utforska? Det var långt senare som ekonomisk teori kom fram till att det här ska kallas för marginalnytta och så vidare.

Alfred – 59:58

Men grejen är ju att vi köper sällan allt vatten i världen, utan vi köper bara lite mer vatten. Så då blir frågan, vad kostar den här extra enheten? Och man är inne på vatten då. Har du redan obegränsat med dricksvatten ur kranen, då är nästa glas inte särskilt värdefullt för dig. Då är vi inne på ett annat fenomen, som vi ganska ofta berör i podden, som har att göra med vad borde ett glas vatten kosta? Då ska vi gå på ett fenomen, som vi brukar prata om, som kallas för marginalkostnad. För det är ju vad kostar det att producera en enhet till? Vi pratar ju ofta om bilar i podden och hur mycket det kostar för Volkswagen, Tesla, BYD eller någon. Vad kostar det för dem att bygga en elbil till? Som de ska kunna sälja sen. Om man ska tänka på den totala kostnaden för att bygga elbilar överhuvudtaget, då måste man ha med all forskning och utveckling och alla som har tänkt innan man börjar kunna bygga en bil. Men om man ska tänka på just, går man plus eller minus på att sälja en bil till, då är det marginalkostnaden som man är intresserad av.

Alfred – 1:00:55

Vad kostar det att producera en till? Och kan man sälja bilen för mer än så? Kan du göra det? Ja, men då kan du ju börja sälja fler och fler bilar. Och så kan du skriva av alla de där utvecklingskostnaderna på att du säljer Det är fler bilar, så det blir lägre utvecklingskostnader per bil såld. Men om du går back till och med på insatsvarorna, för att marginalkostnaden är högre än vad du kan ta betalt, då är det verkligen ett svårt moment 22, för då går du mer och mer back ju fler bilar du säljer.

Anders – 1:01:20

Jag tänker på Jaguaren som Fabian pratade om innan. De har en ordentlig marginal på varje såld enhet, så de skulle säkert kunna sänka priset till kanske 600 000 för den här bilen och sen Där sätter du fingret på något jätteviktigt.

Alfred – 1:01:37

De har säkert jättebra bruttomarginal på den. Marginalkostnaden för att bygga en till sådan Jaguar är avsevärt lägre än priset de tar betalt för den. Men eftersom de tar 2 miljoner för bilen så kan de sälja så få. Så då måste de skriva av hela forsknings och utvecklingsbudgeten på så få bilar. Så för att kunna ro hem den, då måste de ta typ 2 miljoner för bilen för att kunna gå ihop. Medan när Citroën eller BYD säljer en bil, för 150 000 spänn, då är det jättesvårt att få till någon form av positiv affär på varje enhet. Att kunna sälja över marginalkostnader på att bygga en bil till. Men å andra sidan kan de förhoppningsvis sälja flera hundratusen eller kanske till och med miljoner exemplar av den där bilen så småningom. Då kan de skriva av forsknings och utvecklingsbudgeten över så många enheter att det blir väldigt liten forsknings och utvecklingskostnad per bil de säljer. Vi ska ta ett exempel här som gör det väldigt tydligt Förut var ni hungriga, nu är ni på en öde ö och ni är törstiga.

Alfred – 1:02:36

Ni bor på den här ön och där finns det en brunn. Det finns någon som redan har varit där. Den var tydligen inte så öde, för det är någon som äger den här brunnen. Det är lätt för den personen att pumpa upp vatten ur den där brunnen och sälja lite vatten till dig. Så du kan betala för en krona litern. Det är kanske dyrt jämfört med vad vi betalar för kranvattnet. Men det är i alla fall en billig peng för att dricka sig otörstig. Eftersom du är där och vill köpa vatten och det inte är dyrare än så för den här pengen, personen att ta upp vattnet åt dig, så får du köpa vattnet för den där 1 krona litern.

Anders – 1:03:04

Det haltar lite det här, för att den var ju öde, ön, förut. Nu så är det någon som tar betalt.

Alfred – 1:03:08

Okej, vi får backa. Det var inte en öde ö. Du kom till en ö. Det fanns en brunn. Ni får spela med här. Bear with me. I alla fall, sen så börjar det komma fler och fler personer till den här ön. Och ganska snart så visar det sig att den här enda brunnen, den räcker inte till längre. Det är för mycket folk, för mycket gäster på den här ön. Så att nu får vattenbolaget här på den här ön, istället för att använda bara brunnen, så får de börja bygga en avsaltningsanläggning också på kusten och börja använda energi för att salta av havsvatten för att kunna ha tillräckligt med dricksvatten och sälja till alla som behöver det. Och där visade det sig att det kostar 10 kr litern för dem att ta fram det här vattnet. Så nu måste de höja priset på vatten helt enkelt. Annars går de back på att sälja vatten. Och då är vi på nånting som kallas för marginalprissättning. För det som händer nu, det är att för att vattnet ska räcka, så måste vi ha både det billiga vattnet och det dyra vattnet. Och eftersom De som vill ha vatten måste vara beredda att betala det dyra priset för att kunna få vatten överhuvudtaget.

Alfred – 1:04:03

Ja, då är det det priset de får betala. Men de får betala även för det billiga vattnet. För den som har det billiga vattnet vet att det finns köpare för vattnet på det dyra priset. Så om inte just du vill köpa för det dyra priset, ja, då väntar han bara tills det är brist på vatten och så säljer han vattnet i alla fall till det dyra priset till någon annan. Så det betyder att kunderna tappar tillgången till det billiga vattnet för sin produktionskostnad när Det gemensamma behovet blir så stort att vi måste gå hela vägen till marginalkostnaden för det dyra vattnet för att kunna köpa. Alla ska kunna få sina behov tillgodosedda.

Anders – 1:04:36

Det är det som händer med oljepriset här nu. Du har dyr Nordsjöolja som du pumpar upp jättedyrt från havsbottnen och så är det billigt. I Saudiarabien sätter de bara hackan i öknen och så sprutar oljan upp som är jättebillig att producera. Men oljepriset är ju detsamma i hela världen. Så vissa tjänar jättemycket pengar på att producera olja.

Alfred – 1:04:55

Precis och det är därför som OPEC bildades en gång i tiden som kartell, att kontrollera att de inte skulle släppa ut för mycket billig olja, och se till att det är lite brist, så att det blir de här dyra källorna som sätter priset, och så säljer de sin egen olja på det dyrare priset istället för att de konkurrerar med varandra.

Anders – 1:05:10

Du är flaxare.

Alfred – 1:05:11

Det är samma sak. Det här är vi vana vid redan. Det är så här elmarknaden funkar idag i Sverige, och varför elpriserna helt plötsligt kan sticka upp. För att det vi får betala är inte produktionskostnaden för vindkraftselen eller solkraftselen när vi köper den, Det vi får betala är priset för den dyraste kilowattimmen som behövde alstras precis den timmen du ska köpa elen.

Fabian – 1:05:32

Eller en kvart till och med.

Alfred – 1:05:33

Ja, nu är det kvartar till och med. Det priset blir det för alla kilowattimmar. Då har vi pratat om marginalnytta, marginalkostnad och marginalprissättning. Det är snustorra begrepp, men när man sätter sig in i vad de betyder visst är det lite mer spännande än man kunde tro? Hoppas att ni är med.

Fabian – 1:05:53

Ja.

Alfred – 1:05:54

Det är hur mycket nästa enhet är värd. Den första tuggan mat när du svälter är väldigt mycket värd. Då ska vi prata om ett sista torrt begrepp innan jag ska gå in på spaningen och hur AI, spagetti, superdatorer och elpriser hänger ihop. Nu ska vi prata om priselasticitet. Det här låter som något som kanske sitter i ett par mjukisbyxor. Men det här handlar inte alls om det, utan det här handlar om hur efterfrågan förändras när priset förändras. Man kan tänka sig en varm sommardag. Du blir glassugen, det vore gott att köpa lite glass, men om priset på din favoritglass har fördubblats sedan förra gången, då kanske du väljer en annan glass eller bara skiter i glass. Du köper inte glass lika ofta i alla fall om glassen blir dyrare. Det är en bekvämlighet som du köper ibland, men priset har ganska stor påverkan på om du kommer att välja köpa glass eller inte. Om du däremot är diabetiker och behöver insulin, då kommer du nog köpa det där insulinet, nästan oavsett vad priset råkar vara, och du kommer inte köpa mer insulin bara för att det var billigt.

Alfred – 1:06:51

Utan du köper det insulin du behöver. Möjligtvis att du hamstrar en veckas behov eller två. Men det behovet är tillfredsställt.

Fabian – 1:06:57

Just det. Det här har jag hört om när det handlar om tullar. Priselasticitet, eller hur?

Alfred – 1:07:02

Ja, det pratas ibland om tullar. Om du sätter höga tullar på vin så kanske folk bara köper mindre vin. Men om det är strategiska varor som du bara måste ha och så vidare. Det spelar typ ingen roll vad priset är, du kommer betala det i alla fall.

Fabian – 1:07:17

Man har inga alternativ egentligen.

Alfred – 1:07:20

Det här betyder såklart inte att den som behöver medicinen har oändligt med pengar, utan behov och betalningsförmåga det är olika saker. I verkligheten påverkar försäkringar och subventioner, det finns massa som påverkar de här grejerna. Men det är viktigt att förstå teorin i sin rena essens. Vissa varor, där köper man så mycket som man behöver och inte mer, och då finns det typ noll elasticitet. Andra är helt så här, jag är sugen, jag kan köpa mer glass. Priset kommer ha ganska stor inverkan på hur mycket du köper. Det hänger väldigt tydligt ihop med bensin och bensinbilar till exempel. Du behöver köpa bensin.

Anders – 1:07:56

– Och el. Jag antar att du kommer in på elpriset här om en liten stund.

Alfred – 1:07:59

Vi kan gena direkt dit. Alla fattar hur det hänger ihop med bensinbilar, att ta sig till jobbet och så vidare. Nöjeskörning. Och elen påminner också väldigt mycket om det här. Men inte så mycket som man skulle kunna tro om man tittar bakåt. Men för att sammanfatta, vi har marginalnyttan som är hur mycket nytta har vi av en enhet till? Hur mycket nytta har du av ytterligare en portion när du redan ätit jämfört med den första när du svälter. Marginalkostnaden, hur mycket kostar det att pumpa upp vattnet ur brunnen jämfört med avsaltningsanläggningen? Och marginalprissättningen, vad får du sen ta betalt för när du säljer det? Jo, det beror på kontexten. Omgivningen. Och sen priselasticiteten, hur priskänsliga är kunder för olika varor? Det är skillnad på olika typer av varor. Nu ska vi börja prata om elen. Om man tittar på det svenska elsystemet historiskt, så Det har nästan fungerat lite grann som livsmedelsförsörjningen. Människor har ett viktigt behov som är återkommande och faktiskt är ganska förutsägbart planerande.

Alfred – 1:08:59

Huset ska värmas upp, det ska lagas middag och så vidare. Fabrikerna känner vi till, de finns där, de tar tid att bygga och de innehåller sina maskiner. Vi vet i förväg hur mycket el ungefär de där maskinerna kommer att dra för att kunna göra sin grej och producera det som ska produceras. När huset väl är uppvärmt, maten väl är lagad, tvättmaskinen har gått, fabrikens maskin redan snurrar, då blir inte huset särskilt mycket bättre av att förbruka mer el. Fabriken kan inte producera mer av att man bara lägger dit mer el ifall maskinen i fabriken redan går dygnet runt i treskift och så vidare.

Anders – 1:09:34

Fast det gör de flesta inte. Det haltar ju lite med fabrikerna, för du kan ju typiskt lägga till ett skift till kanske om elen är billig. För många elintensiva bolag, där är ju elen en begränsande faktor.

Alfred – 1:09:46

Nej, men jag köper inte att den haltar, Anders. Det som händer är att industrier har i allmänhet slutit elavtal med sina lokala nätbolag om vilken effekt de köper och hur den ska fördelas över dygnet. Sen är det planerbart. De håller sig till den effekten. Blir det lågkonjunktur så kanske de drar ner. Att de slutar gå i treskift dygnet runt och därför inte utnyttjar hela sin kapacitet. Men man har i förväg vetat om, redan när man godkände att fabriken skulle byggas, hur mycket el som kommer behövas här.

Anders – 1:10:12

Och så har man, så att säga, Jag tänkte på Tyskland, fabriker som lägger ner som följd av de höga energipriserna i pärlband. Men det handlar ju om att man byggde dem under förutsättning att det fanns kärnkraft och så vidare. Och sen att gasen blev billig från Ryssland. Och sen plötsligt så har man lagt ner kärnkraften och inte får någon gas. Och då är ju förutsättningarna helt annorlunda förstås.

Alfred – 1:10:37

Ja, då är det helt annorlunda. Då måste elbolagen och så vidare omförhandla med sina kunder. Och då är det inte säkert att de kunderna kan göra vad de ska. längre, men i den gamla kontexten, hur det funkade förr i tiden och så vidare, det fanns den här förutsägbarheten och planerbarheten. Det fanns definitivt mer elasticitet i elmarknadens förbrukning än vad det finns kanske i insulinförbrukning eller sånt där. Men det var i grund och botten ändå en marknad med begränsad elasticitet. Vi visste hur mycket vi skulle köpa och det fanns ganska få saker som gjorde att jag helt plötsligt köpte dubbelt så mycket el som jag gjorde ett annat dygn som privatperson, eller att fabriken plötsligt gjorde det. Balansen här mellan utbud och efterfrågan är ju a och o när det kommer till elpriser. El är ju en vara som har ännu sämre hållbarhet än vad mat har. Det måste vara i balans hela tiden. Direkt. Det finns noll möjlighet att förvara det om man inte blandar in batterier och energilagring och sådana moderna fenomen.

Alfred – 1:11:28

Men om man kollar på vad som hänt sen. 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Produktion och handel konkurrensutsattes, medan elnäten blev till lokala reglerade monopol.

Fabian – 1:11:38

Så finns det Svenska kraftnät som har ansvar Jag vill bara dröja mig kvar vid det där lite grann, hur momentant el är och vilken färskvara det är. Bara så att lyssnarna verkligen trummar in det, så alla verkligen hänger med på det. I samma stund som du slår på en lampa hemma, så ska motsvarande mängd ström produceras någonstans. För att om det uppstår alldeles för mycket obalans i producerad el och konsumerad el, vad händer då? Jo, då blir hela elnätet skitinstabilt och så börjar det lösa. massa autosäkringar. Det är sånt som händer i katastrofområden och i krig och så där, när ström bryts någonstans och det blir obalans. För då ändras frekvensen på elnätet.

Alfred – 1:12:26

Jag brukar tänka på det. Jag tycker det är ganska kul. Varenda gång man tänder en lampa, i Sverige är det vattenkraften normalt sett som är balanskraften. Så varje gång man tänder en lampa så finns det en dammlucka någonstans, som öppnas lite.

Fabian – 1:12:36

Eller hur?

Anders – 1:12:37

Så är det inte riktigt. Det är generatorn, som går lite.

Fabian – 1:12:39

Den går lite trögare. Det går lite segare att få ner vattnet i det där vattenkraftverket eller vindkraftverket.

Anders – 1:12:45

Han skojar nog bara med dammluckan.

Fabian – 1:12:47

Det är ju väldigt färskvara. Det är inte bara en färskvara. Det är väldigt mycket en färskvara. Eller hur?

Alfred – 1:12:55

Det här har vi pratat om i hundratals avsnitt, om ungefär hur produktion och att det ska vara i balans med vad man behöver köpa och hur det har förändrats av det. Vi har fått mer intermittent kraft som vindkraft och sol i elnät och så vidare. Det är en gammal skiva som är repig och så vidare. Lyssna på tidigare avsnitt om ni tycker att det är jätteintressant. Nu tänker jag att vi ska prata mer om vad som händer på förbrukarsidan, som vi inte har pratat lika mycket om, och som jag tänker att hela debatten handlar alldeles för lite om, för det är den som står inför så otroligt stora förändringar. Vi har jättebra koll på alla förändringar på produktionssidan, men mycket, mycket sämre koll på vad som händer på förbrukarsidan. För att förstå vad som händer på förbrukarsidan, Det är bra att backa bandet 5-6 år och gå tillbaka till förra bitcoin-boomen, när det var en ny grej. Det finns faktiskt nånting att lära sig av den bitcoin-boomen, som förutsäger lite vad som kommer hända med AI för oss också.

Alfred – 1:13:54

Lyssna nu så ska ni få höra hur det här hänger ihop. När bitcoin var som allra hetast, och det kommer hända igen, och det har hänt förut och så vidare, men när bitcoin är som hetast, då stiger ju värdet på bitcoin väldigt mycket. och de andra kryptovalutorna. Den funkar ungefär likadant för de flesta av dem. Det som händer då är att det ekonomiska värdet som man kan få ut av att göra det som kallas för bitcoin mining, alltså att kontrollräkna transaktionerna genom att lösa matematiska problem med datorer. Värdet på belöningen som man får genom att göra det arbetet skjuter i höjden när priset på bitcoin stiger. Det gör att folk som har bra datorer för det här, de börjar tjäna pengar på att göra det. Kina har varit varit dominanta i den här branschen. Under förra bitcoin-boomen så var det väldigt mycket av miningen som flyttade till den mining som förekom på andra håll. Vi hade lite sånt här i Boden och annat i Sverige också faktiskt. Men mycket av det har dragit till Kina och i Kina håller det på att flytta runt efter vart det råkar vara billigast elpris.

Alfred – 1:14:52

Då har man stora datorhallar med massor av el och bitcoin blev utskälld för att vara en gigantisk utsläppsbov, för det blir en stor förbrukare. Och den här elen i Kina drivs dessutom i ganska stor utsträckning av kol. Men att vara arg på de här bitcoinminerserna för att vara klimatbovar, det är ungefär lika konstruktivt som att vara arg på en taxichaufför på 90-talet för att taxiresorna släppte ut kol från bensinen. Taxichauffören var tvungen att köra sin taxi.

Anders – 1:15:20

Jag håller inte med. Bitcoin mining skapar ju inget värde, förutom att bara hålla på och räkna tal som är helt meningslösa. Att köra taxi förflyttar i alla fall en människa från punkt A till punkt B.

Fabian – 1:15:31

Alltså, man kan vara lika arg på någon som minar bitcoin som någon. som minar metaller för att göra mynt, ungefär. I sig har det inget värde.

Anders – 1:15:41

Jo, men det har det väl?

Fabian – 1:15:43

Mynten har ju inte något värde i sig.

Anders – 1:15:44

Jo, de kan ju möjliggöra transaktioner.

Fabian – 1:15:46

Det gör ju bitcoin också.

Anders – 1:15:47

Det har du rätt i.

Fabian – 1:15:49

Ja, där blev man tyst.

Anders – 1:15:52

Du har rätt.

Fabian – 1:15:54

Åh, jag ska notera datumet.

Alfred – 1:15:56

Vad bra att ni inte håller med, för ni har verkligen objektivt fel i den här frågan. Det som har hänt med bitcoin, det är då. Det finns ett arbete som man kan göra, som innebär att man kan växla kilowattimmar el mot pengar. Att vara arg på att någon kommer att växla el mot pengar, ifall man kan köpa elen billigare än vad man får betalt i pengar. Visst, man kan vara arg på dem för att de råkar släppa ut kol och så vidare, men det kommer inte få dem att ändra beteende i alla fall. Det är inte en konstruktiv kritik som leder någon vart. Så länge det går att köpa elen billigare än vad de kan växla in den mot, då kommer de hålla på med det. Och här, mina vänner, ni har precis lärt er nånting om priselasticitet. De kommer göra det i precis all utsträckning som går, så länge de går plus. De kommer att köpa mer el så länge de går plus på att göra det. Så det går inte att bygga bort det problemet genom att bygga mer solceller eller mer vindkraft och så vidare, så länge det fortfarande går att göra mer mining.

Alfred – 1:16:53

Så länge de går plus på att köpa kolkraften också, så kommer de att fortsätta göra det, även om de också har fått köpa billig solel och så vidare. Så enda sättet att få bukt med det egentligen, det är att det måste vara dyrare att producera el med kol, än vad prestationen, arbetet, eller vad kilowattimmen är värd, för att göra den där bitcoin miningen. Då upphör kol-fotprinten från bitcoin mining.

Fabian – 1:17:16

Men det har talats om att det är allt mindre mining som pågår nu, för att för varje ny bitcoin, som jag förstår det, blir nästa bitcoin svårare att hitta och dyrare att hitta. Så det finns en deflation inbyggt i. systemet på det sättet, att det är svårt att mina ytterligare? Är vi inte där att folk inte minar så mycket längre ens?

Alfred – 1:17:37

Jo, men precis. Det är det ena, att det finns ett deflatoriskt tryck i konstruktionen av bitcoin som gör att det totala värdet som fördelades till miners sjönk. Sen har framför allt priset på bitcoin kommit ner efter sin boom, vilket gör att det man får för miningen i bitcoins är mindre värt i vanliga valutor som man så småningom kanske vill växla till. Det gör att marknadsvärdet på som kan göra den här prestationen för, det har sjunkit under att . Det har kommit ner därför att man inte går plus på att växla el mot bitcoins i samma utsträckning längre. När färre minar, då sjunker prestationskraven, så då kan du göra det med mindre energislukande datorer och fortfarande göra det. Det där hamnar i balans. Men det här kommer att blossa upp igen .

Fabian – 1:18:17

När elpriset går upp.

Alfred – 1:18:19

– Om elpriset går ner eller bitcoinvärdet går upp, då kommer det här beteendet komma tillbaka. Så fort det går att gå plus på det här, att det finns ett positivt arbitrage, då kommer det uppstå. Och enda sättet att få dem att sluta Det är att se till att kolelen är dyrare än att det går att gå plus på det där.

Fabian – 1:18:32

Men är det inte så då att det finns en relation rimligen då, mellan elpris och bitcoin, vilket gör att om vi nu tror att elpriset kommer gå upp med AI, som du kommer komma in på alldeles snart, misstänker jag. Borde vi inte alla köpa ett bitcoin nu då? Det här är inte investeringsrådgivning.

Alfred – 1:18:46

Nej, det är definitivt inte investeringsrådgivning.

Anders – 1:18:48

Det finns ju en parameter till här med geografi, tänker jag. Du kan ju mina bitcoin i Sahara och bara bygga enorma solpaneler. fält där, för du måste ju inte vara i Kina eller i Tyskland och mina bitcoin.

Alfred – 1:19:01

De kinesiska bitcoin-minerserna har ju konkurrerat ut resten av världen, så de har köpt subventionerad el i Kina och varit så duktiga på att vara effektiva och vara miners med den elen, så att de har konkurrerat ut svenskarna som höll på i Boden och många andra. Sen när det finns färre kvar, då sjunker konkurrensen och det är där vi är nu, där det är färre miners totalt. Fenomenet i grunden är att för första gången så finns finns det någonting i elmarknaden som har total priselasticitet, men då bara lokalt i Kina nu, där lejonparten av alla miners bor. Det är för få miners i Sverige för att det ska ha bäring på det svenska elpriset. Men i Kina blir det helt plötsligt så att, okej, om ni tänker igen på hur det är för den här snubben som pumpar vatten för en krona och sen behöver börja pumpa vatten för tio spänn för att kunna tillgodose efterfrågan. De kinesiska elkonsumenterna måste ju konkurrera med bitcoin miners som har en intäkt per kWh. Då blir det väldigt centralt på hur mycket tjänar de per kWh?

Alfred – 1:20:00

För det kommer ha bäring på hur mycket de är beredda att köpa elen för. Där visade det sig att när peaken kom 2020 är det väldigt svårt att få validerad data på det här. Men om man gör back of the envelope calculations på det som går att få, så verkar det som att de hade en intäkt på ungefär storleksordningen 4-5 kronor per kWh. Och så ska det räcka till att köpa dator, ha datorhallen och dessutom köpa elen. Så det är viktigt att förstå att Det var den intäkten per kWh som minerserna fick som skapade det här beteendet som verkligen syntes på elförbrukningen i Kina under den förra boomen.

Fabian – 1:20:33

Förlåt en tangent här, men kvantdatorer, kommer det påverka det här med att mina?

Alfred – 1:20:39

Det kan det väl tänkbart göra, men det är verkligen en tangent som jag tycker att vi får spara till ett annat program. För kvantdatorer, i grund och botten har de en förmåga att lösa kryptografiska problem omedelbart och förmodligen mycket mer energieffektivt. Om det är så att mining-belöningen beror på att kunna göra kryptografiska lösningar, då borde det ha en bäring på det. Det finns väl också en risk att det i så fall skakar lite om säkerheten på kryptovalutor. Ja, precis.

Fabian – 1:21:07

Det gör det ju definitivt.

Alfred – 1:21:08

Men det finns det ju många som är duktiga på att förebygga och bygga runt. Underrättelsetjänsterna är duktiga på det.

Anders – 1:21:14

Det här är ju jättespännande. Vad händer nu när man kan tänka när elen är billig?

Alfred – 1:21:18

– Ja, precis.

Anders – 1:21:18

Och framförallt datacenter. Nu bygger ju Microsoft data. i Sverige som inte kräver så mycket människor, men det är vår el som driver upp våra priser.

Alfred – 1:21:29

Precis. Vi har lärt oss då om hur priselasticiteten och marginalnyttan och så vidare, hur allt det här hänger ihop och sett då hur bitcoin mining boomen i Kina, där bitcoin mining ändå fick en inverkan på elpriserna, därför att det plötsligt fanns någon som hade ett värde, en intäkt på 4-5 spänn per kWh och därför hade någon form av, jag köper el, så länge el billigare än så här så kommer jag köpa den elen. Oavsett hur mycket ni gör så kommer jag köpa mer el och bara göra mer mining och så vidare. Det vill säga det finns inget tak längre på förbrukningen utan det handlar om total priselasticitet till skillnad från hur elnätet i Sverige och på många andra ställen har funkat förr om åren. Och nu kommer ju AI in i bilden här. Helt plötsligt så blir AI egentligen en bankomat där man kan växla kilowattimmar mot pengar i reda intäkter. Därför att AI-bolagen kan sälja en kognitiv arbetsprestation som det verkar finnas när närmast obegränsad efterfrågan för och som folk är beredda att betala för.

Alfred – 1:22:23

Och som har en direkt koppling med hur mycket kilowattimmar man matar datahallarna med som insatsvara. Så helt plötsligt finns det nu en koppling mellan vad är marknadsvärdet på den här kognitiva arbetsprestationen och vad blir elpriset? De kopplar samman. Och vi som elkonsumenter kommer tänkbart behöva konkurrera om samma el som de här bolagen är intresserade av att köpa för att kunna göra den här affären. Det vill säga, så länge de är beredda att betala för fler kilowattimmar kilowattimmar på ett pris där de går plus, så kan det tänkbart vara så att vi, precis som de här öborna som inte längre kan nöja sig med den billiga brunnen, får börja betala vad den sista kilowattimmen kostar, inte vad den första kilowattimmen kostar, för att kunna få vår el. Eller så måste vi tänka ut nåt helt annat sätt på hur elmarknaden ska funka i den här framtiden.

Anders – 1:23:08

– Solpaneler på taket, är en idé som jag har, till exempel.

Alfred – 1:23:11

– Ja, då får man producera sin egen el och så vidare, men det finns ju många fördelar med ett elnät också.

Fabian – 1:23:15

Vi använder ju den här energin för alla möjliga saker för att kunna överleva. Som värme och som allt möjligt. En tanke som jag har är ju ändå så här, nu finns det ju värmepumpar och så som förändrar den här ekvationen lite, men ett sätt att se på det i den, alla är ju väldigt negativa till datacenter just nu, men det är ju också så att de här datacentren, så vitt jag förstår, uppe i Norden i alla fall, man kyler ju inte bara ner dem och pumpar ut allting på vintern, utan det använder man ju till att värma centralvärme och så i datacenter. Och då kan man ju nästan, givet att man gör det, då kan man nästan argumentera för att det är nästan oetiskt och bara kortsluta elen och värma sitt hus, om man istället skulle kunna få lite tokens längs vägen. Att det är mer miljövänligt att värma på det sättet.

Alfred – 1:23:57

Datahall plus fjärrvärme blir typ som direktverkande elvärme.

Fabian – 1:24:01

Ja, eller hur?

Anders – 1:24:02

Verkningsgraden är väldigt låg på det här.

Fabian – 1:24:04

Om man jämför med värmepumpar, så blir det en dålig ekvation ändå, eftersom man får fyra, fem gånger värmen med en värmepump istället.

Alfred – 1:24:13

Vi närmar oss slutet på min spaning. Jag tänker att vi ska ha lite tid för att brainstorma tillsammans på, hur borde vi lösa det här? Hur ska det funka tillsammans? Men jag vill ge er en liten datapunkt till, som kanske är den mest centrala här, innan vi bara tänker tillsammans på lösningar. För om det var 4-5 spänn per kWh, som var vad de här kinesiska bitcoinminerserna fick in, då vill man ju titta på, vad har AI-bolagen för intjäning? Vad tjänar de per kWh el? Och hur kommer det förändras? För AI blir ju bättre hela tiden, så vi får ju mer och mer gjort per kWh. Hur kommer det här gå upp? upp och ner. Ett sätt att se på det är att kolla på vad de har för omsättning nu och jämföra det med hur mycket el de förbrukar nu. Det vill säga, vad har de för försäljningsomsättning, för intäkt och hur mycket el gjorde de av med? Nästan alla deras intäkter kommer ju ifrån att de har förbrukat el i ett datacenter nånstans. Det visar sig att det är svårt att få tag i de här siffrorna.

Alfred – 1:25:05

Lite lättare än vad det var för bara nåt år sen, just för att många av de här bolagen är lite på väg mot börsen och därför börjar dela med sig av mer data. Det verkar som att OpenAI ligger sämre till. Det är framför allt OpenAI och Anthropic jag har kollat på, för att de är störst nu. Det verkar som att OpenAI ligger sämre till i intäkt per kWh än Anthropic. Men de ligger i storleksordningen. Jag tror att här ska man framför allt fundera på hur många siffror det är i talet, snarare än vad den exakta siffran är. Men OpenAI verkar dra in ungefär 20 kronor i omsättning per kWh och Anthropic verkar kunna ligga så högt som nästan 90 kronor per kWh. Men det betyder att om de här redan har byggt sitt AI och ska sälja en kilowattimmes kognitivt arbete till, så även om vi räknar lågt, så är de beredda att köpa elen för 19 kronor per kWh och ändå gå plus.

Anders – 1:25:57

Om de har datacenter. De lyssnarna som inte har hängt med på den, men det du nämnde som hastigast Fabian, att folk är sura på datacenter, det handlar ju om att man tittar på Googles enorma datacenter i Torsboda utanför Timrå och där pratar man om att det ska vara 100 personer anställda, men det kommer dra vansinniga mängder el, som en stor stad. Så det skapar inget värde egentligen lokalt förutom 100 anställningar och det är jättebra för Timrå kommun, för de 100 anställningarna är toppen, men hela mellersta Norrland kommer drabbas av högre elpriser av det här. Och det som produceras går ju via fiberkablar på export till resten av världen, så det är inte så att vi Nej, det blir lite att man utnyttjar vår billiga el som råvara.

Fabian – 1:26:46

Det är det man är rädd för, att bli utnyttjad som u-länder har blivit utnyttjade med sina naturresurser. Men det är också i varma länder, jag har läst på lite grann, för det pratas om att det går åt vatten. Hur fan kan det gå åt vatten när en dator jobbar? Det är väl ändå ett slutet system. Det är tydligen så att man på många håll kyler genom avdunstning. Har ni hört något så idiotiskt att man gör det? förbrukar kranvatten för att kyla sina serverrackare. Det måste man bara sluta med, tänker jag. Det finns ju kylanläggningar trots allt.

Anders – 1:27:19

Det låter konstigt.

Alfred – 1:27:20

Å ena sidan vill man ha datorhallarna hos oss, på vår marknad. Det är en väldigt strategisk resurs som är viktig att kontrollera. Blir det krig är det ganska skönt om vi kan fimpa AI för fienden. Å andra sidan riskerar vi att få konkurrera med de här datorhallarna på elmarknaden. Man ska tänka nu. att hittills är datorhallarna framför allt byggda där det har funnits framdragning. Det kanske har varit en tomt som har varit förberedd för en stor industri. Det är därför det har gått snabbt att få matning billigt. Det har funnits stor, väldimensionerad matning, så det går att få fram mycket energi och det är där det här har byggts. Men om man tittar på de här siffrorna och jämför med hur mycket pappersbruket betalar för sin energi och hur mycket lönsamt arbete kan de göra med den energin som de köper. Och hur är det med de andra industrierna? Mycket ekonomisk nytta klarar de av att göra med energin som de har tillhandahållits. Då kan man förstå att de här tomterna, där det aldrig blev någon industri och det redan fanns bra förutsättningar, de börjar ta slut nu, just för att det växer fram datorhallar till höger och vänster.

Alfred – 1:28:22

Ganska snart kommer de, för att kunna bygga fler datorhallar, istället vara tvungna att kolla på kan vi köpa någon nätt och jämnt lönsam industri, lägga ner den och ersätta den med en datorhall, för att vi kan skapa mycket större ekonomiskt värde med den energin än vad den . industrin som redan ligger där kan göra. Och då kommer vi på riktigt börja få en konkurrens där de här hundra arbetstillfällena i datorhallen står mot kanske de tusen jobben som var i den här nätt och jämnt lönsamma industrin som fanns innan då.

Fabian – 1:28:50

Men är det inte så att vi missar en aspekt här? Och det är ju att de här modellerna, det här resonemanget utgår ju då från att modellerna kan fortsätta att linjärt eller exponentiellt på något sätt bli bättre och bättre och bättre in i all oändlighet. Varför? Varför det?

Anders – 1:29:04

Det fattar jag inte.

Fabian – 1:29:05

Därför att. Om du tänker dig att modellerna vid någon tidpunkt åtminstone blir tillräckligt bra, för att vi alla ska kunna ha tillräckligt stor nytta av dem, typ lex betamax VHS-resonemang, är det inte så att vi kommer börja köra dem lokalt i allt högre grad givet att det är så pass dyrt att driva det i datacenter också?

Alfred – 1:29:28

You just made my point, Fabian. Om vi börjar driva dem lokalt, så det blir i händerna på konsumenter, då blir det ännu mer priselasticitet. För att med den stora datorhallen så kan du åtminstone, som elnätsbolag, säga att så här mycket får ni köpa. Nu har vi dimensionerat hur mycket ni får dra. Och den kommer dra ungefär så mycket hela tiden, för att den som har datorhallen vill se till att den är i arbete, typ hela tiden. Så den blir mer förutsägbar än när du flyttar hem till konsumenterna och man börjar göra det här hemma istället. Men det du är på, som vi faktiskt ska besvara, för det här tror jag är en invändning som många lyssnare har. AI blir ju bättre och bättre. Vadå, vi kan ju göra mer arbete med mindre kilowattimmar. I takt med att AI blir effektivare, då krymper väl det här problemet? Och då är svaret tyvärr nej. Inte alls. Det här har vi varit med om förut. Den här paradoxen kallas för Jevons paradox och den myntades under den industriella revolutionen. Då hade man förutsägelser som byggde på att när ångmaskinerna blir bättre och bättre, så kommer vi kunna lösa den här bristen på kol som vi har, därför att vi får ut mer bra arbete per ton kol, så att vi slutar ha brist på kol, för att vi behöver färre ångmaskiner för att göra allt arbete som vi behöver göra.

Alfred – 1:30:33

Men det visar sig att sambandet var tvärtom. Ju bättre maskinerna blev, desto mer nytta kunde man skapa med kolet. Och då ville man ha fler ångmaskiner, inte färre. Så vi gjorde av med fler ton kol, ju effektivare det blev, istället för färre ton kol. Och samma sak tror jag kommer hända med AI här. Ju effektivare AI blir, ju billigare det blir att göra nytta med AI, desto mer kommer vi att använda AI för allt kognitivt arbete som behövs. Och det finns ingen övre gräns på hur mycket kognitivt arbete som kommer behövas. behövas i det här samhället, utan mer kognitivt arbete kommer att föda mer kognitivt arbete.

Anders – 1:31:07

Det tycker jag är alldeles uppenbart. Jag har till och med svårt att se poängen varför bättre modeller skulle skapa mindre behov av datacenter.

Alfred – 1:31:17

Om man tänker att det fanns en statisk, det är så här mycket arbete som behöver göras kognitivt, för det är så stor mänskligheten var. Det är 100 gigawatt kognitivt arbete som ska ske. Nu blir AI dubbelt så bra, så nu är det bara 50 gigawatt.

Anders – 1:31:32

Där vi råkar befinna oss just nu, det kommer inte behövas mer intelligens. Någonsin.

Fabian – 1:31:37

Det tror jag ingen i det här samtalet har lust att sätta sig och säga. Men jag tror nog ändå att vi redan idag använder billigare modeller till enkla tasks. I viss mån så gör ju de här AI-tjänsterna det själva. De valen åt oss själva för att spara pengar och kunna få lönsamhet i sina verksamheter. Jag tror absolut att vi kommer gå mot mer lokala modeller av alla möjliga. tydliga skäl, inte minst på grund av världspolitiska skäl och så. Och att det kommer levereras i operativsystemen. Och det är klart att det kommer dra ström också. Men många av de här devices kommer ju vara mobila devices. Och då behöver vi absolut ta hänsyn till hur mycket ström saker dras. När det är i en mobiltelefon eller en bärbar dator. Så jag tror nog, visst är det så att vi.

Alfred – 1:32:24

Alltså allt du säger nu Fabian, det enda jag hör är att du drar ju fler watt än vad du. har gjort någonsin förr och du har en elasticitet på hur många watt du kommer att förbruka. Så om du gör det i din ficka eller i din handdator som står och tuggar dygnet runt hemma hos dig, det spelar ingen roll om det är där eller om det är i en datahall i Borlänge som det är just nu för att du gör det via molnet. Det är fortfarande watt som förbrukas och den kommer att sticka uppåt. Det finns inget tak på efterfrågan.

Anders – 1:32:52

Det spelar lite roll, just till ditt exempel med mobiltelefonen.

Fabian – 1:32:55

Kärnan i spaningen här är att el kommer bara bli dyrare och dyrare. Så det är energibranschen man ska investera i snarare än de där bitcoinen då?

Alfred – 1:33:04

Det som är intressant här, för att börja knyta ihop säcken, den där spagettin som du ska koka på spisen, hur mycket det kommer att kosta att koka den har helt enkelt en direkt koppling till hur mycket arbetet som superdatorn i datorhallen eller på ditt framtida skrivbord kan göra. Vad är det kognitiva arbetet värt? Din spagetti, ditt vatten, kommer att vara prissatta med marginalkostnaden på den dyraste kilowattimmen som fortfarande var lönsam att sälja för att AI-bolagen skulle kunna ha sina intäkter. Det tror inte jag de flesta har insett.

Fabian – 1:33:36

Det kommer bli sushi i framtiden, hörni.

Anders – 1:33:41

Det finns ju massor med detaljer här nu som du utelämnar då med batterier, som vi var inne och touchade på, som kan förflytta energi över dygnet och så vidare. Det gäller ju också datacenter förvisso, att då kan de ju köpa elen när den är som billigast och sen ladda den.

Fabian – 1:33:57

De här svängningarna i elnätet som vi har nu, det är ju övergående med batteriteknik. Det kommer vi ju lösa.

Alfred – 1:34:03

Det kommer gå konstant högt i stället.

Fabian – 1:34:04

Ja, så blir det väl. Men tror ni inte också att det luktar lite att det kommer att gå. Folk måste ändå ha råd att värma sina hus. Folk måste ha råd att koka spagetti. Och i slutändan, luktar det inte lite regleringar ändå av detta?

Anders – 1:34:21

Det tror jag.

Alfred – 1:34:21

Ja, men jag tror att vi ser slutet på den totalt avreglerade. Jag tror att det som behövs är det här som ibland är ganska utskällt av frihandelsvänner som oss själva. Det behövs någon form av Sverigepris, likt Norgepris på el. Man behöver någonstans formulera, hur mycket el ska man ha rätt till som en vanlig hushållskonsument och till vilket pris ska man få köpa den, så att man inte konkurrerar på samma helt avreglerade villkor med AI-bolagen om de här kilowattimmarna som man behöver. Men då måste man helt plötsligt bestämma, hur mycket får man köpa? Har man rätt att värma upp poolen till det priset?

Fabian – 1:34:51

Det behöver inte vara så blodigt. Vi har pratat i början av 90-talet När internet kom, om nätneutralitet. Det är lite samma princip vi har. Alla har rätt att koppla in sig på elnätet. Det är lite de lagarna vi har. Men samtidigt, det vi har nu, det vill säga med videoöverföring, då behöver du en viss typ av quality of service. Då kom det ett regelverk kring internet att vissa tjänster ska ha förtur. Helt enkelt för att saker och ting ska fungera på ett bra sätt. Det är väl inte så konstigt att. Att man öronmärker, mäter hur mycket ström går faktiskt till din värmepump hemma. Eller hur mycket ström går till din spis hemma. Det är kanske inte så himla komplicerat att staten blandar sig i det. Så att folk kan äta och värma sig.

Alfred – 1:35:36

Det svåra blir ju gränsdragningarna på det problemet. Hur stort hus får du ha och hur mycket får du värma upp inom .

Anders – 1:35:42

Ännu värre tycker jag exemplet med industrierna. Alltså, jag menar, då kommer industrierna konkurreras ut som pärlband. Man kan inte bara skydda konsumenterna. behöver göra särlagstiftning för AI-centren. Var går då gränsen om du är ett pappersbruk som också har lite AI-maskiner i kontoret?

Fabian – 1:36:02

Jag tror det enklaste är att kräva att de tillför energi till nätet i samband med att man etablerar ett datacenter eller så. Att de också har en skyldighet att producera inte vet jag, 50% av energin eller vad det kan vara.

Alfred – 1:36:14

Jag tror att det är ganska svårt att se att alla länder i världen kommer att införa just den regeln som du nu föreslår, Fabian. Det är ganska uppenbart att datorhallarna kommer byggas i de länder som inte har den regeln. På så sätt kommer det inte bli så i praktiken. Som ett postskriptum till hela spaningen kan man också tänka lite grann på varför SpaceX vill bygga sina AI-datacenter i rymden istället för inkopplade på elnätet. Så kan man förstå att det är ungefär de här spaningarna som gör att de tror att de kan få ihop kalkylen på att det blir billigare. För att det blir så här blodigt i att konkurrera om elnätet. Inte bara i kronor och ören, utan också i folkligt motstånd. För ifall man inte hittar en lösning på det här problemet, om man inte hittar ett sätt att komma överens om hur hushållen ska . För vi kan ju inte betala 80 kronor per kWh eller 50 kronor per kWh. Det bara går ju inte. Då blir det ju uppror.

Fabian – 1:37:04

Finns det inte någonting i det här att det är onödigt att liksom . Slutet av all entropikedja här är ju liksom att det blir värme av all energi, i regel, ju. Och värme råkar vara någonting som vi uppe i Norden behöver. Det känns som att din spis borde producera lite tokens samtidigt som den också värmer upp din spagetti. Det finns ju någonting där. En ofärdig tanke från min sida. Men lyssnarna får gärna tänka vidare.

Anders – 1:37:34

Det är väldigt låg verkningsgrad på det här.

Fabian – 1:37:36

Det är klart att det är. Men det finns ju någonting där.

Alfred – 1:37:40

I grund och botten blir det, om AI-datacentret flyttar hem till ditt skrivbord för att du kör på en dator hemma istället, då är den ju faktiskt ett värmeelement hemma hos dig. Ja, det är det faktiskt.

Anders – 1:37:51

Jag tror inte riktigt på det här med att man kommer köra modeller lokalt. Jag tror att man kommer göra det såklart i viss utsträckning för enkla arbetsuppgifter. Men det blir lite som solpaneler. Det blir en kuriositet. Du kan täcka en del av ditt behov. Men du kommer ändå behöva köpa från stora. Jag skulle inte klara mig utan kärnkraft till exempel eller vattenkraft.

Alfred – 1:38:10

Det beror ju mycket på vilken tidshorisont vi pratar om.

Fabian – 1:38:12

Jag tror att OpenAI och det här gänget kommer få jävligt hård konkurrens. konkurrens från lokala modeller, som kostar betydligt mindre att driva lokalt och är nu riktigt bra för att kunna köra lokalt.

Anders – 1:38:27

Så är det. Kineserna har lyckats jättebra.

Alfred – 1:38:29

Ja, just det. Det positiva sättet att tolka din spaning, Fabian, som är vettigt. Jag tror inte det går att säga att du har fel i det, men det är ju att om priset som vi är beredda att betala OpenAI och gänget för kognitivt arbete går ner, därför vi kan istället köpa en dator och göra det hemma på en open source-modell. ja, men då sjunker deras intäkt per kWh och därmed också priset de kan vara beredda att betala för kilowattimmarna och därför så blir det lägre elpris för oss själva som en effekt av det.

Fabian – 1:38:57

Bra, tack för att du slöt den cirkeln.

Anders – 1:39:00

Den lyckades flytta själv. – Så där kommer det inte bli, för guds skull, utan vi befinner oss bara i början av AI-vågen och det råkar vara så just precis där vi sitter nu i oktober 2026, att Anthropic och OpenAI har väldigt mycket mer energiintensiva modeller jämfört med kinesernas open source-modeller. Där kineserna har varit mycket mer effektiva och klarat att få ut de här open source-modellerna.

Fabian – 1:39:21

För att de måste. För att de inte har samma .

Anders – 1:39:23

Och de är ju skitskraja för de här modellerna. Men de kommer ju behöva anpassa sig till det. Det är klart att både OpenAI och Anthropic kommer ha lika energieffektiva modeller sen. Och då kommer ju hela den vinsten försvinna. Då kommer du kunna köpa det i datacenter.

Alfred – 1:39:35

Jag tror att schatteringen blir längs med en annan linje. Jag tror att saker som är lätta att förstå vad det är som ska göras och så vidare kan säkert göras på små, lokala modeller och så vidare. avancerade modellen som i framtiden gör saker som ingen modell klarar av idag och som definitivt är övermänsklig i sin förmåga och löser forskningsproblem som ingen någonsin har hört talas om ännu, för att vi inte ens vet om att de finns. Men de mest avancerade modellerna kommer alltid behövas och alltid finnas och de kommer vara i de stora datacentren.

Fabian – 1:40:00

Men frågan är om det är en Tesla Roadster, det du beskriver nu. Är det det konsumenter i allmänhet kommer behöva? Stater som vill knäcka krypteringar eller skydda sina IT infrastruktur eller planera krig. De vill förstås ha den senaste tekniken. Forskare vill ha den senaste tekniken.

Alfred – 1:40:20

Det blir nästan en filosofisk fråga, Fabian. För det blir såhär, den universella boken om vetenskap, är den oändligt lång eller har den ett slut? Om den har ett slut då går det att bli klar. Då finns det ett tak för hur mycket kognitiv förmåga vi kan behöva.

Anders – 1:40:35

Nu vet vi allt.

Alfred – 1:40:36

Nu har vi upptäckt allt som finns att upptäcka. 42.

Anders – 1:40:38

Vi kom fram till det.

Fabian – 1:40:39

Nej, men jag påstår inte vi vet allt. Jag påstår bara att det är verkligen inte alltid den bästa tekniken som vinner. Som vinner konsumenternas hjärtan. När vi pratar om konsumentprodukt. Lex, Betamax och VHS återigen.

Anders – 1:40:51

Men det är klart man kommer kunna köra de enkla modellerna i molnet också. Alltså Kimi och DeepSeek och allt det där kommer ju snurra. Det finns ju redan att köpa i molnet. Varför ska du köpa en svindyr MacBook som har kapacitet att göra de här beräkningarna lokalt, istället för att bara köpa det token by token från molnet? Svaret är att det är bara entusiaster som du själv som kommer köra det här lokalt.

Fabian – 1:41:11

Om det blir billigare?

Anders – 1:41:13

Det kommer inte bli billigare. Det kommer bli något. Det är som Netflix. Det är bekvämt att bara köpa det istället för att det kanske är billigare att samla VHS-filmer och kopiera dem och så vidare.

Fabian – 1:41:26

Alfred har slagit på VHS. VHS, sa jag. Alfred har slagit på fuck off-musiken. Vilket betyder att han vill avsluta det här resonemanget nu.

Alfred – 1:41:34

Jag tror inte vi kommer komma i mål. Men jag är glad att jag satte igång den här cirkeln. Det är den jag hoppas har väckt i huvudet på er där hemma också. Det här är stora.

Anders – 1:41:46

Som vi nämnde förra gången, så har vi börjat titta på att skapa ännu mer kul material. Vi tittar på att göra den här podden med video, kanske vi kan komma igång med nästa år. För det behöver vi lite pengar. Inte el, jo det behöver vi också lite grann, men framförallt pengar. Hur får man det, Alfred?

Alfred – 1:42:02

Vill man stötta oss och göra att vi kan höja ribban ännu mer för vad vi ska producera, då är det jättebra om ni blir betalande prenumeranter. Det är många av er som redan är det. Så mycket. Det är ni som gör det här möjligt. Vill man bli det, då finns det ett gäng olika sätt att göra det på. Lyssnar man i Apple Podcaster, då kan man klicka på knappen precis där man är i Apple Podcaster-appen. Lyssnar man i Spotify, då får man söka upp oss med Bilar med sladd plus via Spotify. Så tror jag det är på gång Fabian. Jag vet inte om du har nåt att berätta? Det är lite på gång att man snart kommer kunna prenumerera via vår hemsida. Men kanske inte riktigt ännu.

Fabian – 1:42:32

Det är en ny hemsida på gång. Ni får tala för er själva, men jag har redan investerat i studiolampor och kameror och grejer. Det är verkligen på gång med videon nu. Det ska bli jättekul. Om lyssnarna vill ha med de andra grabbarna och därmed hela podden. In och sponsra oss. Så blir det hemsida. Gillar ni det ni hör, lägg 49 kronor i månaden. Det är det väl värt?

Anders – 1:42:56

39 kronor.

Fabian – 1:42:56

Ja, titta. Vi har rabatt till och med.

Alfred – 1:42:59

Det är som en billig kopp kaffe på ett kafé.

Anders – 1:43:01

Vi har en Facebook-sida där vi lägger ut lite grejer. Du har lagt ut en del, Fabian. Vi har Instagram nu också.

Fabian – 1:43:07

Just det, precis. Så om man. vill se mig brottas med ChatGPT som startar en till tråd av sig själv, så kan man gå in och titta på det.

Alfred – 1:43:16

– Är det många som går in och kollar?

Fabian – 1:43:17

Ja, men det är faktiskt en hel del tittare. Än så länge är det bara min show på Insta, så gillar man mig så kan man gå in. Men ni killar har lite att jobba på.

Alfred – 1:43:26

Ja. Tipsa gärna era vänner och bekanta om podden också. Det är ni som hjälper till att sprida oss, så att fler lyssnare upptäcker oss. Sen kan man komma i kontakt med oss om man vill också. Anders, hur gör man då?

Anders – 1:43:35

Om man har tips, tankar, idéer eller så kan man mejla till info, att bilar med sladd.se, eller individuellt till oss. Anders är jag och så Fabian är du och den andra du är Alfred. Att bilar med sladd.se.

Fabian – 1:43:46

Du och du. Det är helt komiskt.

Alfred – 1:43:48

Anders, Alfred eller Fabian, att bilar med sladd.se kan man skriva till.

Fabian – 1:43:53

Poddens ständiga redigerare, det är Johan Chandorkar på Umami Produktion. Ansvarig utgivare är Alfred Ruth. Det här var en Axen i Braxen Produktion AB-produktion, eller vad vi kallar bolaget. Med det tänker jag att vi rullar ur showen. Jag säger kör försiktigt.

Alfred – 1:44:11

Kör elektriskt. Sladda lugnt så syns vi igen om två veckor. Hej då!

Fabian – 1:44:14

Hej då!

Transkribering av avsnittet

Anders – 0:15

Fabian – 0:49

Det närmar sig halloween hörni. Har ni någon halloweentradition killar?

Anders – 0:54

Jag har ju barn som brukar vara ute och gå och halloweena.

Fabian – 0:58

Det är bus eller godis alla. Det är det vi kör på.

Alfred – 1:01

Varje år gräver jag fram en liten söt pumpakostym åt vårt. min son som är 5-6 år.

Fabian – 1:09

Vad kul!

Alfred – 1:09

Fabian – 1:26

Frukt är inte godis. Det är därför det inte heter godis, utan frukt. Eller hur?

Anders – 1:31

Fabian – 1:49

Snyggt! Vad bra.

Anders – 1:50

De har lärt sig, barnen, att de ska gå i radhusområdena. För då hinner de avverka så många hus som möjligt på kortast tid.

Fabian – 1:57

Jaha.

Anders – 1:59

Villorna vill de inte gå i. För det är för långt att gå mellan husen.

Fabian – 2:02

Alfred – 2:41

Du är lite väl blind, du litar på dem tycker jag.

Fabian – 2:43

Alfred – 3:01

Nej, det har inte hänt mig.

Fabian – 3:02

Anders – 3:33

Det har varit en intressant vecka. Vi har en elektrisk moppebil till min dotter. Jag vet inte om jag har nämnt det.

Fabian – 3:40

Som några kanske har noterat. Jag vet inte om du har nämnt det.

Anders – 3:43

ringde mig häromdagen och sa att det luktade bränt när hon hade startat värmen. Det sitter en sån där Webasto dieselvärmare i den där. Så hon vågade inte åka med den.

Alfred – 3:50

Vadå? Har du en dieselvärmare i elmoppen?

Anders – 3:52

Alfred – 4:15

Byta dieselvärmare mot elvärmare.

Anders – 4:17

Anders – 5:10

Fabian – 5:37

Alright. Alltså, man undrar. Det började lite grann om du skulle ta ut lön för den moppebilsarbete du har lagt ner där som biltekniker.

Anders – 5:47

Det har inte varit en bra timlön.

Fabian – 5:49

Den blev ganska dyr till slut.

Anders – 5:50

Men det är ju roligt. Det är lite hobby.

Alfred – 5:52

Det var ett bra köp ändå. Hur skulle hon annars ha tagit sig fram?

Fabian – 5:56

Det skulle ju inte se bra ut om det var någon dieselhärke.

Anders – 6:00

Nej, det hade inte gått att köra förbränningsmotor elbil.

Fabian – 6:04

Nej, det går inte. Det ska ändå hedra det får jag ju säga. Väl kämpat då. Och nu funkar vindrutan och allting också då?

Alfred – 6:13

Eller fönsterrutan, den hoppas jag att du inte hade vevat ner. Ja, den funkade hela tiden.

Anders – 6:15

Sidorutan var det. Sa jag vindrutan?

Fabian – 6:18

Nej, det var jag som sa fel. Ja, det var bara jag.

Alfred – 6:20

Och jag är språkpolisen som märker ord här som vanligt. Jag är så sur. Surgubbe nu för tiden.

Anders – 6:25

Jaså, jag tyckte du var lite glad nyss.

Fabian – 6:26

Du verkar vara i högform med språkpolisen.

Alfred – 6:28

Alfred – 7:29

Anders – 7:52

Jag har ju märkt att den är kass.

Fabian – 7:53

Anders – 8:11

Alfred – 8:34

Alfred – 9:23

Fabian – 9:46

Alfred – 10:25

Eller så säger man bara så här, hej Grok.

Fabian – 10:27

Så kan man också göra.

Alfred – 10:28

Förlåt, till alla er som. lyssnar i bilen.

Fabian – 10:32

Alfred – 10:45

Anders – 11:03

Det är rätt kul. Alltså ChatGPT är ju ganska okej, men någon gång har jag provat Siri också, som Fabian sa skulle vara mycket bättre. Eller om det var Alfred.

Fabian – 11:11

Jag har inte sagt att det är bättre än ChatGPT. Det har jag verkligen inte sagt.

Alfred – 11:16

Fabian – 11:26

Ja, och Apple säger att det är . Men den är så otroligt dålig.

Anders – 11:32

När man ställer en fråga till Siri så kan hon säga så här. Jag kan inte svara på det nu för att du kör bil. Det är väl precis då man vill kunna prata med den.

Fabian – 11:41

Alfred – 12:14

Skånsk-amerikanska?

Fabian – 12:15

Ja, jättemärklig dialekt. Men jag vet inte hur många gånger jag har försökt att bokstavera Askim och Sisjön. Och den förstår inte det.

Alfred – 12:24

Plus att den ibland pratar. om rasism vänd mot vita i Sydafrika. Om man har otur med den lilla caveaten också.

Fabian – 12:32

Japp. Så. Men i övrigt, otroligt imponerande. För det är ju som du säger, Alfred, det är en väldigt bra plats att ha en talassistent på. Så är det ju verkligen.

Alfred – 12:39

Ja, det är väl tur. Man skulle bara vilja ha en annan talassistent där. Men vi får väl se om Grok kan ta sig vad det lider.

Fabian – 12:44

Ja, det lär ju inte hända kan man ju säga, i de bilarna, att det kommer ChatGPT-stöd i dem. Det tror jag inte.

Anders – 12:50

Nej, det tror jag kommer.

Fabian – 12:50

Nja.

Anders – 12:51

Vadå, det finns ju Spotify och Apple TV och allt möjligt.

Alfred – 12:54

Det kommer nog.

Fabian – 12:54

Svårt att tro att det skulle komma.

Alfred – 12:57

Ja, jag är nog med Fabian där faktiskt. Vi får nog CarPlay och Android Auto innan vi får andra LLM.

Fabian – 13:05

Vilket inte heller kommer att hända.

Alfred – 13:07

Ja, det kan ju faktiskt vara på gång. Vi får se. Men vi har fått brev också. Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.

Speaker – 13:18

Standby to receive our transmission. You got mail.

Alfred – 13:24

Anders – 13:47

Ja, nej, men vi . Alltså, det är ju absolut inte fantasibatterier, solid state, utan Roligt ord för övrigt.

Fabian – 13:54

Fantasibatteri.

Alfred – 13:56

Donut Labs var väl fantasibatterier?

Fabian – 13:58

Ja, det var det.

Anders – 13:59

Alfred – 14:20

Vad tänker du på?

Anders – 14:21

Alfred – 15:24

Ja, dagens batterier som sitter i de flesta bilar, men om man kollar på snabba nya LFP-celler från BYD och CATL som inte solid state så är ju de också i den hastigheten nu.

Anders – 15:34

Alfred – 16:21

Anders – 16:53

Fabian – 17:13

Men det är väl som med all teknik. Då kan du vänta på att köpa. ny dator och ny telefon. Så det kommer ju alltid att gå bättre.

Alfred – 17:19

Absolut. Det är ju det Toyota har sålt in till oss i, vad är det, decennier snart?

Anders – 17:24

Ja, men solid state-batterier är ingenting nytt. Det här uppfann man på 1830-talet.

Fabian – 17:29

Jaha.

Anders – 17:29

Alfred – 17:59

Anders – 18:14

Men du når ju inte samma effektivitet som de här har potential att nå heller.

Fabian – 18:19

Anders – 18:32

Jag kan ju berätta lite var vi befinner oss just nu, så kan du själv få gissa.

Fabian – 18:37

Ja, du får nog gissa också tycker jag.

Anders – 18:40

Anders – 20:01

Fabian – 20:36

Jag tror det. Snygga ljud där.

Alfred – 20:39

Jag är fortfarande lite chockad över att det är glada joner jag har hört i ljudmattan här.

Fabian – 20:44

Nu vet vi hur det låter också. Det känns.

Alfred – 20:46

Anders – 21:08

Alfred – 21:43

Anders – 22:02

Alfred – 22:29

Anders – 23:06

Alfred – 23:35

Fabian – 23:46

Så köp ingen elbil.

Alfred – 23:46

Fabian – 23:58

Typ i fem, sex år i alla fall har de ju sagt det. Det finns egentligen ingenting som tyder på att de ska. Jo, men det gör det faktiskt.

Anders – 24:07

Alfred – 24:21

Fabian – 24:31

Anders – 24:50

Fabian – 25:40

Så det är två bilar bort för mig då?

Anders – 25:42

Men samtidigt har ju då vanliga litiumjonceller blivit billigare och bättre också. Så frågan är hur bra de är då när de kommer.

Alfred – 25:47

Min spaning är att det har slutat spela så himla stor roll. Därför att skillnaden i prestanda mellan icke solid state

Alfred – 26:00

Anders – 26:34

Fabian – 26:55

Anders – 27:18

Alfred – 27:30

Är det dags att plocka ner Teslas nya Roadster på jorden igen? Och så lär jag ut lite svart magi om hur man spår elpriser i framtiden. Allt efter detta.

Fabian – 27:44

Kommer ni ihåg Jaguar 01 killar?

Anders – 27:48

Ja.

Alfred – 27:49

Fabian – 28:06

Anders, vad var din reaktion när du för två år sedan såg Jaguar 01?

Anders – 28:11

Var det så länge sedan? Det känns som att det inte alls var det. 00 hette den väl, den som visades då i alla fall.

Fabian – 28:18

Alfred – 29:09

Så där säger du bara för att du har alibi och får säga det?

Fabian – 29:11

Jag tycker jag får säga det. Exakt så. Precis så.

Anders – 29:14

Får inte icke-bögar använda ordet bög?

Fabian – 29:16

Alfred – 29:35

Förut så var den rosa och blå. Nu har den blivit, vad ska man säga, brandrosa.

Fabian – 29:40

Alfred – 30:13

Jag tycker den ser ut som en Bond-skurk. Det är den onda James Bond.

Fabian – 30:17

Eller hur?

Alfred – 30:18

Det är inte James Bond själv.

Fabian – 30:19

Den onda och då kanske lite fjolliga.

Anders – 30:22

Jag tycker de är jättesnygga. Men jag skulle nog inte köra den själv. Den ser lite bögig ut.

Fabian – 30:30

Alfred – 30:54

Den hoppande katten.

Fabian – 30:55

Den var ju borta då också.

Anders – 30:57

Vad har man istället då?

Fabian – 30:59

Ingenting. Det är bara en textlogga nu. Med ganska mycket distanser.

Alfred – 31:04

Gemena bokstäver, alltså små bokstäver.

Fabian – 31:06

Alfred – 32:12

Ja, i silver så börjar den tilltala mig. Det är väl nånting om hur gubbig jag håller på att bli, helt enkelt.

Anders – 32:17

Fabian – 32:29

Det är ju en väldigt vacker bil det här. Och i silver, som du säger, det ser nästan ut som en Audi. Faktiskt i silver med de här plana partierna.

Alfred – 32:37

Fabian – 33:03

Anders – 33:19

Men jag tycker inte det här är kantigt på det sättet. Det är ju jättemånga bilar numera som har lite hårda linjer. För Cybertruck är ju något helt annat. Det är ju en stridsvagn.

Fabian – 33:30

Alfred – 33:59

Det är idiotiskt. Varför vill man ha det? Det blir ju verkligen så att den här är fyra stolar, inte fem, inte ens till nöds.

Fabian – 34:08

Anders – 34:20

Eller så kan du. Kommer du ihåg den här ryska elbilen? Man kunde förvara åror i ett hål.

Fabian – 34:25

Det är som att ständigt åka omkring med ett skidfodral i bilen. Det är märkligt.

Alfred – 34:29

Skoda har ju liksom alltid. en plats för paraply i dörren. Men i Storbritannien, brittiska gubbar, de kanske behöver ett riktigt stort paraply.

Fabian – 34:38

Speaker – 35:29

Fabian – 36:08

Alfred – 36:26

Fabian – 36:51

Anders – 37:19

Varumärkesbyggande.

Alfred – 37:20

Fabian – 37:58

Anders – 38:10

Men för Jaguar är det ju värre, för det här är ju deras bilar. Det är ju deras kundproblem. De gör ju inget annat än detta.

Fabian – 38:15

Alfred – 38:48

Alfred – 39:53

Än att det är så himla viktigt om de sparar fem minuter på sin långresa.

Anders – 39:57

Men det gäller ju allt. Det gäller ju klockor. Det är ju inte de mest tekniskt avancerade klockorna som är de dyraste. Rolexarna och så där till exempel.

Fabian – 40:05

Nej, men så är det.

Anders – 40:05

Det gäller ju alla andra branscher.

Fabian – 40:07

Alfred – 40:52

Ska vi säga nånting om vad det blir i kronor? Pundet står väl i .

Fabian – 40:57

15 eller nåt sånt. 14-15 kanske?

Alfred – 40:59

14-15. Men så ska du på lite svensk vagnskadegaranti och så vidare. Så den här bilen kommer nog kosta 2 miljoner om man lyckas beställa den i Sverige.

Fabian – 41:06

Alfred – 41:51

Jag tror det blir Spiken i kistan.

Fabian – 41:53

Tror du det?

Alfred – 41:54

Ja, jag tror att den blir kultklassiker och typ den sista. Jag tror att Jaguar för en tynande tillvaro.

Fabian – 42:00

Både och är ju ibland sant tyvärr i sådana här sammanhang. Så kan det bli ibland.

Alfred – 42:05

Så det kan bli en klassiker.

Fabian – 42:07

Ska vi prata om en minst lika dyr bil då?

Anders – 42:11

Minst lika tror jag inte. Jag tror att den här Tesla Roadster kommer att vara väsentligt mycket dyrare när den väl kommer.

Fabian – 42:16

Det tror jag också.

Anders – 42:17

Alfred – 42:28

Absolut.

Fabian – 42:29

Anders – 42:50

Alfred – 43:24

Den var ju fantastisk. Jag väckte alla ha-begär som man kunde ha. Tesla hade ju ett bevisat track record av att klara av att leverera vad de sa att de skulle göra.

Anders – 43:35

Nej, gud.

Alfred – 43:37

Anders – 44:01

Ja, precis. Den bilen byggdes aldrig och det blev helt tyst också från Tesla runt den här Roadstern fram tills nu då. när nya Tesla Roadster presenterades?

Fabian – 44:09

Anders – 44:37

Alfred – 44:51

Anders – 45:37

Alfred – 45:56

Fabian – 46:13

Det är väl som att Lamborghini och Cybertruck har fått ett barn. Det är ju två väldigt olika roadsters det här. Den gamla roadstern var ju.

Alfred – 46:20

Är det en roadster? Ska inte en roadster per definition vara någon form av cab?

Fabian – 46:24

Jo, så är det väl också. Det vet jag inte. Har de visat att den här kan bli cab eller?

Alfred – 46:31

Fabian – 46:40

Men jag antar att ni har koll på att den här flygande bilen typ inte hade något batteri. Det är ju en mockup.

Anders – 46:49

Den hade ju en sån här kvävetank då vid passagerarsätet. Jag tror ju, alltså den kommer vara i fyra varianter.

Fabian – 46:56

Den finns ju inte, den varianten. Punkt.

Anders – 46:59

Det tror jag den kommer göra. Den kommer finnas i fyra varianter.

Fabian – 47:02

Särskilt inbjudna som kommer vara Elon Musk.

Anders – 47:05

Alfred – 47:17

Anders – 47:30

Alfred – 47:41

Det återstår att se om den blir laglig att köra på vanliga vägar. Mm.

Anders – 47:45

Med fläkten så tror jag inte det.

Alfred – 47:47

Anders – 48:12

Fabian – 48:26

Man får stänga av fläkten när man kör på allmän väg helt enkelt.

Anders – 48:29

Alfred – 49:18

Alfred – 50:11

Fabian – 50:22

Alfred – 50:46

Det är kväve i de här cold gas-thrusters istället för att det är koldioxid i dem.

Fabian – 50:51

Exakt, precis. Man gör ju det ändå på ett. Ett hållbart sätt. Man har kredd för det. Men i övrigt är det här trams. Det är trams, det vi har.

Anders – 51:02

Fabian – 51:13

Ja, men så är det nog. Men du har ju rätt i det. Allting sätter sig inom ett annat ljus nu. Tyvärr. Sorry. Min dejt, så är det.

Alfred – 51:19

Det där handlar bara om Fabian. Ni brukar ju anklaga mig för att vara fanboy. Jag vet inte hur mycket ni har hållit på och tyckt att jag är okritisk mot Tesla. Jag tycker det här är tråkigt.

Anders – 51:27

Fabian – 51:55

Nej, jag har ingen användning för min acceleration i min bil heller. Svaret är ju mer så här, för att man kan.

Anders – 52:01

Där kommer världens miljardärer köpa en sån här med raketmotorer.

Fabian – 52:05

Ja, det finns nog en och annan shejk och rysk oligark som kommer köpa det här.

Anders – 52:10

Alla kommer köpa en sån här. Alla som gillar Trump.

Alfred – 52:13

Fabian, din nya idol Sam Altman, han har ju också svängt nu. Han vill inte ha tillbaka sin deposit på Roadstern längre. Han vill ju ha en sån här Roadster, har han sagt offentligt.

Fabian – 52:24

Anders – 52:53

Den här reservationen, det är 50 000 dollar i handpenning på den här också.

Fabian – 52:58

Ja, jag såg det. Sen är det väl ytterligare 2,5 miljoner kronor de vill ha inom typ 10 dagar.

Anders – 53:04

Ja, det har jag missat. Ja, ja. Men vi får väl se vad det blir av den här. Om den här kommer ut, eller om det tar 10 år till. Och så får vi ytterligare en variant som kan flyga ut i rymden.

Fabian – 53:14

Ja, med solid state-batterier då kanske.

Anders – 53:17

Alfred – 53:47

Fabian – 53:57

Jaha, det blir spagetti även i den här spaningen?

Alfred – 53:59

Ja, det blir spagetti även här.

Fabian – 54:00

Är det kokt eller okokt spagetti? För det var ju viktigt. Anders hade väldigt ingående frågor kring dig i förra avsnittet.

Anders – 54:07

Hade jag? Om spagetti?

Fabian – 54:08

Ja, jag fick ju kritik för att jag jämförde de här sladdarna man kopplar in i hjärnan med spagetti. Då var du noga med att säga att det var kokt spagetti. Ja.

Anders – 54:16

Det jobbiga. med det här är att när jag gör min spaning i nästa program så måste jag också skohorna in spagettin på något sätt.

Fabian – 54:22

Ska vi göra så? Är det inte Seinfeld som gjorde att de pratade om att i varje avsnitt är det en referens till Superman? Ska vi ha en referens till spagetti i varje avsnitt?

Alfred – 54:31

Jag tycker inte vi ska lova för mycket.

Anders – 54:33

Alfred fick säga fem ord innan vi avbröt honom.

Fabian – 54:36

Kör, kör, kör.

Alfred – 54:38

Anders – 55:32

Är det österrikiska skolan vi kommer att lära oss? Vad heter den amerikanska?

Alfred – 55:36

Anders – 56:23

Ja, kanske.

Fabian – 56:24

Känns som vilket valfritt krogbesök för mig, när notan kommer. Man är ju asmätt och bara, satan vad det kostade. Jaja, då är man ju mätt när man ska betala.

Alfred – 56:34

Det här fenomenet kallas i ekonomisk teori för marginalnytta. Alltså nyttan av nästa portion mat.

Fabian – 56:41

Det känner man igen, ja.

Alfred – 56:41

Anders – 57:36

Vi har tre bilar, varav en moppebil. Det är ju jättenyttigt.

Alfred – 57:40

Precis. Varje gång du står där och skruvar på någon av dem, eller skrapar lite wrap av den ena, då tänker du så här.

Anders – 57:46

Jag har faktiskt tänkt köpa en bil till. En sån moppebil till, så jag har två. Marginalnyttan är inte lika stor som den första, men .

Fabian – 57:55

Anders, bara säg ”För att man kan, för att man kan”. Det är din replik.

Alfred – 57:59

Är det för att du har fler barn som närmar sig moppebilsålder?

Anders – 58:01

Nej, det är för att plocka delar ifrån. De är ju kinesiska. De går inte att få tag på längre.

Alfred – 58:06

Alfred – 59:02

Alfred – 59:58

Alfred – 1:00:55

Anders – 1:01:20

Alfred – 1:01:37

Alfred – 1:02:36

Anders – 1:03:04

Det haltar lite det här, för att den var ju öde, ön, förut. Nu så är det någon som tar betalt.

Alfred – 1:03:08

Alfred – 1:04:03

Anders – 1:04:36

Alfred – 1:04:55

Anders – 1:05:10

Du är flaxare.

Alfred – 1:05:11

Fabian – 1:05:32

Eller en kvart till och med.

Alfred – 1:05:33

Fabian – 1:05:53

Ja.

Alfred – 1:05:54

Alfred – 1:06:51

Utan du köper det insulin du behöver. Möjligtvis att du hamstrar en veckas behov eller två. Men det behovet är tillfredsställt.

Fabian – 1:06:57

Just det. Det här har jag hört om när det handlar om tullar. Priselasticitet, eller hur?

Alfred – 1:07:02

Fabian – 1:07:17

Man har inga alternativ egentligen.

Alfred – 1:07:20

Anders – 1:07:56

– Och el. Jag antar att du kommer in på elpriset här om en liten stund.

Alfred – 1:07:59

Alfred – 1:08:59

Anders – 1:09:34

Alfred – 1:09:46

Anders – 1:10:12

Alfred – 1:10:37

Alfred – 1:11:28

Men om man kollar på vad som hänt sen. 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Produktion och handel konkurrensutsattes, medan elnäten blev till lokala reglerade monopol.

Fabian – 1:11:38

Alfred – 1:12:26

Fabian – 1:12:36

Eller hur?

Anders – 1:12:37

Så är det inte riktigt. Det är generatorn, som går lite.

Fabian – 1:12:39

Den går lite trögare. Det går lite segare att få ner vattnet i det där vattenkraftverket eller vindkraftverket.

Anders – 1:12:45

Han skojar nog bara med dammluckan.

Fabian – 1:12:47

Det är ju väldigt färskvara. Det är inte bara en färskvara. Det är väldigt mycket en färskvara. Eller hur?

Alfred – 1:12:55

Alfred – 1:13:54

Alfred – 1:14:52

Anders – 1:15:20

Fabian – 1:15:31

Alltså, man kan vara lika arg på någon som minar bitcoin som någon. som minar metaller för att göra mynt, ungefär. I sig har det inget värde.

Anders – 1:15:41

Jo, men det har det väl?

Fabian – 1:15:43

Mynten har ju inte något värde i sig.

Anders – 1:15:44

Jo, de kan ju möjliggöra transaktioner.

Fabian – 1:15:46

Det gör ju bitcoin också.

Anders – 1:15:47

Det har du rätt i.

Fabian – 1:15:49

Ja, där blev man tyst.

Anders – 1:15:52

Du har rätt.

Fabian – 1:15:54

Åh, jag ska notera datumet.

Alfred – 1:15:56

Alfred – 1:16:53

Fabian – 1:17:16

Alfred – 1:17:37

Fabian – 1:18:17

När elpriset går upp.

Alfred – 1:18:19

Fabian – 1:18:32

Alfred – 1:18:46

Nej, det är definitivt inte investeringsrådgivning.

Anders – 1:18:48

Alfred – 1:19:01

Alfred – 1:20:00

Fabian – 1:20:33

Förlåt en tangent här, men kvantdatorer, kommer det påverka det här med att mina?

Alfred – 1:20:39

Fabian – 1:21:07

Det gör det ju definitivt.

Alfred – 1:21:08

Men det finns det ju många som är duktiga på att förebygga och bygga runt. Underrättelsetjänsterna är duktiga på det.

Anders – 1:21:14

Det här är ju jättespännande. Vad händer nu när man kan tänka när elen är billig?

Alfred – 1:21:18

– Ja, precis.

Anders – 1:21:18

Och framförallt datacenter. Nu bygger ju Microsoft data. i Sverige som inte kräver så mycket människor, men det är vår el som driver upp våra priser.

Alfred – 1:21:29

Alfred – 1:22:23

Anders – 1:23:08

– Solpaneler på taket, är en idé som jag har, till exempel.

Alfred – 1:23:11

– Ja, då får man producera sin egen el och så vidare, men det finns ju många fördelar med ett elnät också.

Fabian – 1:23:15

Alfred – 1:23:57

Datahall plus fjärrvärme blir typ som direktverkande elvärme.

Fabian – 1:24:01

Ja, eller hur?

Anders – 1:24:02

Verkningsgraden är väldigt låg på det här.

Fabian – 1:24:04

Om man jämför med värmepumpar, så blir det en dålig ekvation ändå, eftersom man får fyra, fem gånger värmen med en värmepump istället.

Alfred – 1:24:13

Alfred – 1:25:05

Anders – 1:25:57

Fabian – 1:26:46

Anders – 1:27:19

Det låter konstigt.

Alfred – 1:27:20

Alfred – 1:28:22

Fabian – 1:28:50

Anders – 1:29:04

Det fattar jag inte.

Fabian – 1:29:05

Alfred – 1:29:28

Alfred – 1:30:33

Anders – 1:31:07

Det tycker jag är alldeles uppenbart. Jag har till och med svårt att se poängen varför bättre modeller skulle skapa mindre behov av datacenter.

Alfred – 1:31:17

Anders – 1:31:32

Där vi råkar befinna oss just nu, det kommer inte behövas mer intelligens. Någonsin.

Fabian – 1:31:37

Alfred – 1:32:24

Anders – 1:32:52

Det spelar lite roll, just till ditt exempel med mobiltelefonen.

Fabian – 1:32:55

Kärnan i spaningen här är att el kommer bara bli dyrare och dyrare. Så det är energibranschen man ska investera i snarare än de där bitcoinen då?

Alfred – 1:33:04

Fabian – 1:33:36

Det kommer bli sushi i framtiden, hörni.

Anders – 1:33:41

Fabian – 1:33:57

De här svängningarna i elnätet som vi har nu, det är ju övergående med batteriteknik. Det kommer vi ju lösa.

Alfred – 1:34:03

Det kommer gå konstant högt i stället.

Fabian – 1:34:04

Anders – 1:34:21

Det tror jag.

Alfred – 1:34:21

Fabian – 1:34:51

Alfred – 1:35:36

Det svåra blir ju gränsdragningarna på det problemet. Hur stort hus får du ha och hur mycket får du värma upp inom .

Anders – 1:35:42

Fabian – 1:36:02

Alfred – 1:36:14

Fabian – 1:37:04

Anders – 1:37:34

Det är väldigt låg verkningsgrad på det här.

Fabian – 1:37:36

Det är klart att det är. Men det finns ju någonting där.

Alfred – 1:37:40

Anders – 1:37:51

Alfred – 1:38:10

Det beror ju mycket på vilken tidshorisont vi pratar om.

Fabian – 1:38:12

Anders – 1:38:27

Så är det. Kineserna har lyckats jättebra.

Alfred – 1:38:29

Fabian – 1:38:57

Bra, tack för att du slöt den cirkeln.

Anders – 1:39:00

Fabian – 1:39:21

För att de måste. För att de inte har samma .

Anders – 1:39:23

Alfred – 1:39:35

Fabian – 1:40:00

Alfred – 1:40:20

Anders – 1:40:35

Nu vet vi allt.

Alfred – 1:40:36

Nu har vi upptäckt allt som finns att upptäcka. 42.

Anders – 1:40:38

Vi kom fram till det.

Fabian – 1:40:39

Anders – 1:40:51

Fabian – 1:41:11

Om det blir billigare?

Anders – 1:41:13

Fabian – 1:41:26

Alfred har slagit på VHS. VHS, sa jag. Alfred har slagit på fuck off-musiken. Vilket betyder att han vill avsluta det här resonemanget nu.

Alfred – 1:41:34

Jag tror inte vi kommer komma i mål. Men jag är glad att jag satte igång den här cirkeln. Det är den jag hoppas har väckt i huvudet på er där hemma också. Det här är stora.

Anders – 1:41:46

Alfred – 1:42:02

Fabian – 1:42:32

Anders – 1:42:56

39 kronor.

Fabian – 1:42:56

Ja, titta. Vi har rabatt till och med.

Alfred – 1:42:59

Det är som en billig kopp kaffe på ett kafé.

Anders – 1:43:01

Vi har en Facebook-sida där vi lägger ut lite grejer. Du har lagt ut en del, Fabian. Vi har Instagram nu också.

Fabian – 1:43:07

Just det, precis. Så om man. vill se mig brottas med ChatGPT som startar en till tråd av sig själv, så kan man gå in och titta på det.

Alfred – 1:43:16

– Är det många som går in och kollar?

Fabian – 1:43:17

Ja, men det är faktiskt en hel del tittare. Än så länge är det bara min show på Insta, så gillar man mig så kan man gå in. Men ni killar har lite att jobba på.

Finns där poddar finns:

Går elpriset mot 50 kr per kWh?

När den smarta bilen lär sig gårdagen

Solid state: verkliga batterier, svår verklighet

Jaguar 01: kultklassiker eller sista kapitlet?

Tesla Roadster lyfter – entusiasmen gör det inte

Spagettin, superdatorn och nästa elräkning

När den smarta bilen lär sig gårdagen

Solid state: verkliga batterier, svår verklighet

Jaguar 01: kultklassiker eller sista kapitlet?

Tesla Roadster lyfter – entusiasmen gör det inte

Spagettin, superdatorn och nästa elräkning

Anders – 0:15

Fabian – 0:49

Anders – 0:54

Fabian – 0:58

Alfred – 1:01

Fabian – 1:09

Alfred – 1:09

Fabian – 1:26

Anders – 1:31

Fabian – 1:49

Anders – 1:50

Fabian – 1:57

Anders – 1:59

Fabian – 2:02

Alfred – 2:41

Fabian – 2:43

Alfred – 3:01

Fabian – 3:02

Anders – 3:33

Fabian – 3:40

Anders – 3:43

Alfred – 3:50

Anders – 3:52

Alfred – 4:15

Anders – 4:17

Anders – 5:10

Fabian – 5:37

Anders – 5:47

Fabian – 5:49

Anders – 5:50

Alfred – 5:52

Fabian – 5:56

Anders – 6:00

Fabian – 6:04

Alfred – 6:13

Anders – 6:15

Fabian – 6:18

Alfred – 6:20

Anders – 6:25

Fabian – 6:26

Alfred – 6:28

Alfred – 7:29

Anders – 7:52

Fabian – 7:53

Anders – 8:11

Alfred – 8:34

Alfred – 9:23

Fabian – 9:46

Alfred – 10:25

Fabian – 10:27

Alfred – 10:28

Fabian – 10:32

Alfred – 10:45

Anders – 11:03

Fabian – 11:11

Alfred – 11:16

Fabian – 11:26

Anders – 11:32

Fabian – 11:41

Alfred – 12:14

Fabian – 12:15

Alfred – 12:24

Fabian – 12:32

Alfred – 12:39

Fabian – 12:44

Anders – 12:50

Fabian – 12:50

Anders – 12:51