Därför ska du aldrig köpa en hybridbil

Anders – 0:00

– Du har stavat fel till laddhybrider.

Alfred – 0:04

– Tycker du att det är viktigt eller? I radio liksom?

Anders – 0:07

– Bara läs det rätt då.

Alfred – 0:29

– Anders rantar om hur dåligt det är med tåg. BYD sätter ytterligare prispress med ny modell. Fisker sjunker allt djupare och Tesla sparkar kanske så mycket som var femte anställd. Däribland hela superladdarteamet. Vad är det som händer egentligen? Och så har vi äntligen svaret. Hur bra eller dålig är egentligen laddhybriderna? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast Bilar med sladd. Märkte du att jag vurpade lite där i introt?

Anders – 1:02

– Nej, faktiskt inte.

Alfred – 1:04

– Jag frångick manus lite grann när jag läste.

Anders – 1:06

– Det märkte jag faktiskt.

Alfred – 1:07

– Hur bra eller ja, skitsamma.

Anders – 1:09

– Det kan man göra ibland. Det är du och jag och Alfred som spelar in idag. Fabian jobbar.

Alfred – 1:13

– Ja, han sliter och släpar som det kan vara. Ja, vi har lite svårt med schemat. Ett tag framöver kanske det blir så att det är då och då åtminstone är jag två och två här helt enkelt.

Anders – 1:23

– Ja, men programmen blir inte sämre för det.

Alfred – 1:25

– Nej, vi har toppat laget som sa jag till dig.

Anders – 1:27

– Gillar inte Fabian att höra.

Alfred – 1:30

– Vi vet ju att han lyssnar och kan inte säga emot. Så nu får vi passa på.

Anders – 1:33

– Jag har faktiskt tjackat lite Pringles-chips innan. Det brukar vara en dålig grej att göra inför.

Alfred – 1:39

– Ja, i synnerhet att göra precis under inspelning. Ja, precis. Det knastrar mycket.

Anders – 1:43

– Så om jag låter lite så här. Man får lite dov röst av chips.

Alfred – 1:50

– Okej, jag trodde du satt fast mellan tänderna.

Anders – 1:53

– Ja, nära. Pringles, är inte det konstigt? Hur hittar de sådana potatisar som är så runda, exakt den formen?

Alfred – 2:00

– Ja, min fru, hon är ju läkarstudent nu. De läser ju mycket om många olika saker, men hon hade kommit över någon rapport. Dåligt citat här, för jag kan inte kunna ge någon tydlig källa. Om ni är intresserade får ni skriva så kan jag kolla.

Anders – 2:15

– Internet någonstans.

Alfred – 2:17

– Men internet någonstans, men ändå lite mer betrott. Det är verkligen potatisrester och så innehåller det.

Anders – 2:25

– Det är så designat vad Pringles är gjort av. Det är precis utlöser.

Alfred – 2:29

– Lite som McDonald’s-burgarna, att de utlöser mekanismer som gör att man verkligen inte kan sluta äta dem. För att de tryggar grejer i hjärnan med tillsatserna.

Anders – 2:38

– Så det är något potatismjöl och sen så formpressar man dem på något sätt? Ja, men det är ju så gott.

Alfred – 2:46

– Once you pop.

Anders – 2:48

– Men hur mår du, Alfred?

Alfred – 2:50

– Jo, jag mår bra. Jag är lite glad att vi blev lite sena igång här idag. De håller på igen här och arbetar på gatan. Trogna lyssnare vet kanske att jag har mitt kontor där jag sitter och spelar in i de jättemysiga, gamla medeltida delarna av Arboga. Just det. Det är inte alls länge sedan de höll på att bygga om hela gatan här utanför. Det är en massa kullerstenar du vet. De får lägga. Minusiöst måste de gå till väga med att släta till allting och undvika att jorden sätter sig och lägga de här små stenarna på precis rätt plats.

Anders – 3:20

– Det ska bli fina mönster och så vidare.

Alfred – 3:22

– Och nu är de i alla fall äntligen klara med det. Det är något halvår eller kanske knappt år. Nu ska de byta vattenledningar i gatan. Åh nej.

Anders – 3:29

– Och gräver upp allt igen.

Alfred – 3:30

– Och gräver upp allting igen. Och så vet man att det kommer ta ett litet tag och sen ska de lägga de där stenarna igen.

Anders – 3:36

– Skattebetalarna, vad generösa vi är när vi betalar för uppgrävningar på samma gata.

Alfred – 3:40

– Är det konjunkturpolitik det här?

Anders – 3:43

– Det är väl bara att de är dåligt samordnade.

Alfred – 3:46

– Men annars är jag glad också för jag fick äntligen tummen ur. Vi svängde ihop en ny sajt åt oss. Jag har varit inne och kollat på bilarmetladd.se. Men nu är den inte riktigt lika trasig som det gamla temat som hade gått sönder med någon PHP-uppdatering och annat. Så förhoppningsvis så blir det lite lättare att hitta tillbaks till gamla avsnitt. Man kan till exempel på varje avsnitt så finns det bra med taggar och så där. Så kan man klicka på dem och hitta andra avsnitt som är inne på samma ämne. Om man vill ha hjälp att hitta fram.

Anders – 4:14

– BilarmenSladd.se och det kommer ju dessutom komma lite mer information om respektive avsnitt också så man kan läsa och förkovra sig utan att behöva lyssna på avsnitten.

Alfred – 4:22

– Jag ska inte säga för mycket ännu men jag håller på att labba ganska mycket med AI faktiskt för att vi kommer nog kunna få upp transkribering och sånt där. Så blir det också ännu lättare att hitta fram till vad vi pratat om. För då kan man faktiskt söka. Det blir innehållet sökbart på ett sätt som är ganska svårt med podd annars. Själv då, hur rullar det med dig?

Anders – 4:40

– Det är bra. Lite nu på ganska gott humör. Jag var väldigt sliten för det var långledigt här nu fyra dagar torsdag.

Alfred – 4:49

– Ja, just det. Familjefar så det tar hårt på energin att vara långledig. Visst gör det.

Anders – 4:53

– Framför allt för att vi köpte en mopedbil elektrisk mopedbil har jag berättat i ett tidigare avsnitt. Jag köpte den i Kungälv på västkusten och jag bor ju i Täby. Så att jag körde den till min pappa i Kungsbacka för några veckor sedan och så har den stått där nu. Så nu åkte vi då från Täby till Kungsbacka för att hämta den här mopedbilen.

Alfred – 5:12

– Men du åkte inte hem i mopedbilen?

Anders – 5:13

– Nej, det hade varit svårt. Men däremot så visade det sig vara lite lurigt det där med bilsläp. För jag har ju bara B-körkort så att jag får inte dra ett tungt bilsläp. Och det behövde jag inte heller eftersom mopedbilen väger så lite. Så jag klarar mig med B-körkort om jag har ett speciellt lätt biltransportsläp. Och de där var väldigt svåra att få tag på för mackarna hyrde ut sådana som krävdes BE-körkort i alla fall, alla jag kollade. Så då hittade jag något som heter Hygglo. Känner du till det?

Alfred – 5:40

– Ja, det har jag hört talas om. Man kan hyra grejer av varandra.

Anders – 5:45

– Precis, privatpersoner. Så jag hittade ett bilsläp eller biltransportsläp som jag fick dra med B-körkort och som jag hyrde av en privatperson. Och problemet var att det fanns ju inte heller någon lösning för hyr här och lämna där som finns med vanliga släp. Så jag fick dra med mig hela släpet från Täby till Kungsbacka på motorvägen 50 mil. Då körde jag i 80. Och när jag började den här resan så, det började inte toppenbra då. För precis när jag kopplat in släpet och vart jag hämtat det så säger han där, Ja just det, belysningen funkar inte på släpet. Just det. Det är samma precis när jag hade kopplat på det. Det hade han inte sagt innan då. Och jag vill inte köra 50 mil med trasigt ljus. Det kändes inte lockande. Så jag fick börja med att felsöka. Så jag plockade isär lite delar där, hittade vad felet var och lagade felet på belysningen. Och sen när jag började köra iväg så låste sig bromsarna på släpet. Så då fick jag backa tillbaka, köra hem och felsöka bromsarna också. Då sprutade jag in lite Molly-fett i några nipplar där och då funkade det också. Så jag fick börja med att reparera släpet. Det var en seg start.

Alfred – 6:55

– Kunde du dra av dig på priset sen?

Anders – 6:57

– Nej, jag gjorde inte det.

Alfred – 6:59

– Jag har faktiskt också, jag hade inte tänkt på det, men jag har också reparerat släp faktiskt. Men vi köpte ju ett släp för några år sedan och då var det faktiskt så, jag har ju också bara B-körkort, så har man en Model X så är den så tung. Så jag har köpt ett lätt släp som är helt obromsat, just för att om de står ute så brukar bromsarna vara det som krånglar. Och om det inte ska vara så tungt jämfört med bilen så kan det nästan vara bättre med ett obromsat. Men det hade jag fått punka på, så jag fick åka till, det är skönt när man bor i liten ort, man åker ner till den lokala verkstaden och bara, du jag lånar din luftklocka här lite grann, en kvart liksom. Så kunde jag pumpa upp det hemma och rulla ner släpet till honom så fick de byta däck på det. Annars kan det vara lite svårt, hur ska man ta däcket till?

Anders – 7:37

– Hur är det, för du bor ju i Fellingsbro, det är en sån liten ort där i Örebro län va?

Alfred – 7:42

– Örebro län, Lindesbergs kommun, ja. Precis på gränsen till Västmanland.

Talare 8 – 7:46

– Och du har ju lite så här Stockholmsdialekt.

Alfred – 7:49

– Ja, och så kommer jag från Luleå.

Anders – 7:51

– Ja, men ibland kommer den fram Luleå, men ofta så pratar du lite stockholmska. Du märker inte att de ser ner på dig på något sätt när du kommer din stockholmska. Ursäkta mig, men skulle jag kunna få låna?

Alfred – 8:04

– Vad är grejen?

Anders – 8:06

– Vad är grejen, kan jag inte bara få låna din luftklocka?

Alfred – 8:10

– Nej men det är så litet som alla känner varandra så det kan väl definitivt finnas en av och inställning mot stockholmare som kommer från Stockholm. Stockholmare som kommer och köper husen så att de blir mycket dyrare för folk lokalt och sådär. Just det. Och sen inte är där. Men jag skulle nog ändå säga att nu känner jag så många så bra att man kommer nog alltid vara utböling, men jag är nog ändå accepterad. I början så upplevde jag att det var ganska många som trodde att jag tyckte att jag var bättre än dem. Ja just det. Innan jag hade pratat med dem. Så man hade en uppförsbacke från början där man var tvungen att visa att man inte var snobbig. Just det. Men det upplevde jag inte längre.

Anders – 8:47

– Men det kommer jag ihåg när vi möttes första gången så upplevde jag lite lite lite det med dig också. Att jag var snobbig? Ja men lite så faktiskt. Jag vet inte, jag kanske inte sagt det innan. Men det var lite så jag kände. Men sen så tyckte jag det gick över.

Alfred – 9:01

– Är du ute på tunn is nu igen?

Anders – 9:02

– Nej men det var bara så jag kände. Men det var liksom så här, det är ju förbi sen många år.

Alfred – 9:07

– Ja det var skönt att höra att du inte tycker att jag är en snobb nu då.

Anders – 9:10

– Nej verkligen inte. Jag tycker så mycket om dig Alfred.

Alfred – 9:12

– Ska vi se om det finns några andra som tycker att vi är snobbiga? Det kan vi göra.

Speaker – 9:18

– Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You got mail.

Anders – 9:27

– Samuel Isaksson har skrivit till oss. Han skriver direkt till mig faktiskt. Hej Anders! Tack för en bra podd. Jag har lyssnat på er många år nu till min fråga. För många år sedan pratade ni om tåg och du var kritisk till satsningar på ny järnväg. Hur tänker du nu? Har du ändrat dig? Med vänliga hälsningar Samuel. Och jag har ju massor med tankar runt tåg.

Alfred – 9:48

– Jag kände det när jag hörde att du skulle prata tåg. Det här kommer bli en rant. Jag har gjort det de senaste två avsnitten här blir det nu så jag får företräda miljöpartisterna helt enkelt.

Anders – 10:00

– Just det. Det är många fler än Miljöpartiet som är positiva till tåg. Men jag kan outa med en gång att jag är negativ till tåg och har blivit mer och mer negativt inställd till tåg i takt med teknikutvecklingen. Jag tänkte komma lite till varför. Men tåg är väldigt gammal teknik. De första tågen kom i början av 1800-talet. Och det är ändå inte så mycket av persontrafiken som går på tåg. Bara cirka 10% av trafiken går på tåg i Sverige. Och idén är att man ska bygga ut med nya höghastighetståg. Det är många politiska partier som vill storsatsa på tågen. Och så är det andra som inte vill göra det. Anledningen till att jag ogillar tåg. Jag åker gärna tåg. Jag tycker mycket om att åka tåg.

Alfred – 10:50

– Det är inte som Fabian. Han är ju lite för fin för att sitta på tåg.

Anders – 10:54

– Det tror jag han kan vara. Jag åker gärna tåg mellan Stockholm och Göteborg. Det är ingen poäng. Det flyger man inte. Och miljöskäl vill inte flyga den sträckan heller. Men grundproblemet med tåg är att sträckan Stockholm-Malmö till exempel. Det får inte fallera någon endastans där. Då dör ju hela systemet. Om kontaktledningen är trasig eller något med spåren eller någon växel.

Alfred – 11:19

– Solkurva i Älvsbyn har jag varit med om många gånger. När man ska åka Norrlandstågen. Herregud.

Anders – 11:23

– Det är som att du skulle bygga ett internet och så drar du en sladd mellan Stockholm och Göteborg och den sladden får inte någon enda, ingenting får hända med den sladden, då slutar internet funka för alla. Det är ju grundproblemet med tågen att systemet inte är redundant.

Alfred – 11:46

– Men går inte den liknelsen går att dra ännu längre? Det är också som att det går inte att få internet hem, utan du måste gå ner till ett internetcafé för att använda det.

Talare 8 – 11:52

– Jo, visst, det är ju en annan grej.

Anders – 11:56

– Tågen går ju aldrig därifrån man är till dit man vill åka, utan det går ju från någon annanstans till någon annanstans, så du får ju ta det dit först. Men så är det ju med alla system för långfärd, så är det med flyg och så också. Så det är kanske orättvist, men bilarna har ju inte riktigt det problemet, där kan du åka hemifrån förstås. Men problemen med tågen är just att, vi pratar mycket om bristande underhåll och sådär, att svenska järnvägarna är dåliga, men de är inte alls dåliga. Utan vi har väldigt fina järnvägar, vi har väldigt bra underhållna system.

Alfred – 12:33

– Men är inte det att andra är ännu sämre snarare än att vi är bra? Det finns ju definitivt länder som har tågsystem som funkar mycket bättre än vad vårt gör.

Anders – 12:40

– Ja, alltså inte mycket bättre. Du har fått en graf där, som är något som heter European Railway Performance Index, som visar hur kvaliteten är på järnvägarna runt om i Europa.

Alfred – 12:51

– Det är väldigt små flaggor där, men Schweiz ser ut att vara allra bäst i Europa. Ja, precis. Men typ Danmark och Finland är bra också?

Anders – 12:58

– Schweiz, Danmark, Finland, Tyskland och Österrike ligger före oss och sen är vi på femte plats. Just det. Nej, sjätte plats. Så vi har fem länder före oss och sen är alla andra länder efter oss i Europa. Frankrike som man ofta pratar om med sina höghastighetståg och sådär. Alla de länderna är bakom oss. Det är inte så jättestort. Schweiz sticker ut med mycket bättre järnväg och kanske Danmark också.

Alfred – 13:21

– Frankrike och Storbritannien ligger efter oss där. Jag har ändå åkt en del tåg i de länderna. Där upplever jag att det är en sak att åka TGV i Frankrike och en helt annan sak när man ska åka lokaltågen. Om det där bara är utsmetat så är höghastighetstågen i Frankrike grymma.

Anders – 13:36

– Ja, men det är en blandning av tåg. Men min poäng är att problemet är huvudsakligen att systemet, det är ett systemfel, att ingenting får gå sönder. Om det vistas obehöriga i spårområdet, då slutar hela systemet fungera och då funkar inte resan alls. När man pratar om att det är signalfel och sådär, det är ju inte bristande underhåll som gör att systemet går ner, det är bara ett samlingsbegrepp för allt tänkbart som kan gå fel på järnvägen. Så vi har ganska bra järnväg och det är klart att vi kan plöja ner ännu mer pengar och få den att bli ännu bättre. Men grundproblemet är systemet i sig. Och hade det inte funnits några alternativ så hade jag varit superpositiv till tåg. Men nu finns det alternativ, nämligen det som kommer i framtiden här som är små elektriska självflygande flygplan.

Alfred – 14:31

– Okej, så det är det som är alternativet, det är inte de självkörande bilarna och det är liksom inte Hyperloop eller något sånt där, utan det är de små flygplanen du tänker på?

Anders – 14:39

– Ja, för längre sträckor så är bil inte så här, ska du åka Stockholm-Malmö till exempel, det är för långt för att åka bil, det är ändå liksom, även med självkörande bilar, de ska gå ruskigt fort då för att det ska vara värt att åka bil.

Alfred – 14:54

– Men tänker du att små elektriska flygplan kommer att gå Stockholm-Malmö?

Anders – 14:57

– Jag tänker nog att vi kommer skaka liv i alla våra små landningsbanor som vi har runt om i landet, i alla små orter. Och sen så, du vet, det är bara 10% av persontrafiken som går på tåg, så det är inte så mycket ändå att ersätta. Utan ska man bara ersätta de 10% så är det ju fullt görbart att göra det med små flyg som dessutom kan gå närmare där folk bor. Då måste du inte åka in till centrala stan och ta tåget från centralstationen. Så den här tekniken finns ju idag, små elflyg kan ju flyga lätt Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och sådär, batteridrivna flygplan, om de inte är för stora. Så när de blir väldigt stora de där flygplanen, ja då är det svårt att flyga längre sträckor. Och hur tänker du med godstrafik då? Godstrafik tror jag absolut ska gå på tåg och på järnväg. Och kanske att man också ska bygga ut järnväg för godstrafiken. Men vi kommer ju också ha elektriska autonoma lastbilar som går. Och då är frågan om man ska köra grejer på vägarna och bygga ut vägarna eller på järnväg. Det vet jag inte.

Alfred – 16:05

– Ja, det finns ju många aspekter av det, både slitage på vägarna med så mycket tunga transporter och också säkerhetsaspekter för oss bilister. Om vi konkurrerar med allt längre lastbilar, ju längre lastbilarna blir desto svårare blir det att kunna köra om dem och därmed fler olyckor vid omkörning och så vidare.

Anders – 16:24

– Jo, men tänk dig då om det handlar om att antingen bygga ut järnvägsnätet och bygga ytterligare spår, vilket megaprojekt det är och gigantiska ingrepp för att bygga nya spår. Eller bygga en fil till på motorvägen mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg och så vidare. Jag har nog en annan ingång.

Alfred – 16:45

– Jag är i grund och botten väldigt positivt inställd till tåg. Om man ska göra landbaserade transporter, det är svårt att hitta något som har så lite energiförlust i friktion och annat för att transportera saker över långa sträckor. Det är väldigt ekonomiskt. Sen är det ju förenat med en stor utsläppsskuld att göra stora infrastruktursatsningar och därmed behöver man verkligen tänka sig för noga innan man drar på sig hela koldioxidskulden av att göra stora byggen i betong. Kommer man att tjäna tillbaka dem? Jag har sagt i något tidigare avsnitt att vi har en ganska stolt historia i Sverige av att göra stora infrastruktursatsningar precis när de blir teknologiskt irrelevanta. Vi blir klara med Göta kanal lagom tills järnvägen var uppfunnen. Vi byggde stambanan 20 mil inåt landet, norrut för att undvika ryssen innan det blev 200 års fred. Det finns många exempel på det och frågan är om vi nu bygger 90-talsteknik med de här höghastighetsbanorna precis när de håller på att bli irrelevanta.

Anders – 17:54

– Det är precis det som är min poäng. Det är inte så att jag hatar tåg och järnväg per se, utan det är för att den tekniken går mot sitt slut. Du var inne på Göta kanal här innan. Den stod färdig 1832 och det är Sveriges fortfarande största infrastrukturprojekt. 58 000 personer arbetade med att gräva upp den här kanalen.

Alfred – 18:14

– Störst sett till antal arbetare, men det kan man tänka har en del att göra med vilken maskinkraft de hade till sitt fogande.

Anders – 18:19

– Jo, med händer och så vidare. Bara några få år senare, 1856, så invigdes den första järnvägen i Sverige. Man hade börjat bygga järnvägen redan innan Göta kanal var färdig. Och då var vi ändå väldigt, väldigt sena, för vi hade ju storsatsat på den här kanalen. Så när resten av Europa byggde ut järnväg, då höll vi på fullt avsluta Göta kanal bygget. Det blev ju aldrig stort, utan det blev ju järnvägen som tog över det där.

Alfred – 18:47

– Ja, men för framtiden tänker jag att man kan diskutera underhållsskulden. Jag känner att jag skulle nog behöva läsa den här rapporten själv eller få fler källor innan jag går med på bara din beskrivning av att det är bra, bara för att vi inte. Tågen i Storbritannien suger, men det betyder väl inte att vi är bra bara för att vi är bättre än dem. Har man åkt tåg i Kina, Japan eller Schweiz så vet man att det finns mycket utrymme för förbättring även i Sverige.

Anders – 19:15

– Självklart gör det.

Alfred – 19:16

– Och som jag har förstått det så är det ju extremt mycket av bräckligheten i tågsystemet just nu beror på att det är smockfullt. För att vi har byggt så få nya spår, vilket får de här kaskadeffekterna. Ifall någonting fallerar så är det inte bara det tåget som blir försenat, utan det blir sådana otroliga konsekvenser. Det blir som ett domino. Och hade vi fler spår, då hade vi kunnat få både godstrafiken på de gamla spåren och persontrafiken att bli mycket mer tillförlitlig.

Anders – 19:42

– Ja, men så är det absolut. Vi hade kunnat bygga jättemånga fler spår och det är klart att det hade blivit möjlighet till ökad redundans. Så det är inte bara fel på järnvägslinjen. Ett tåg kan ju få stopp också, då stoppar alla andra tåg också. Då kan ingen ta sig förbi där heller. Det är ju ett problem att det inte finns redundans i systemet. Och det här är tågens inbyggda problem. Även om vi får ökad kvalitet, låt säga att vi byter alla tåg, existerande tåg till splitter nya tåg så de är hur bra som helst alla tågen och inte går sönder. Vi gör allt tänkbart underhåll. Så är det fortfarande, folk kan vistas på barnvallen och då stoppar man hela. Det är mycket säkerhetsaspekter som gör att järnvägen inte är så driftsäker. Att man stoppar helt enkelt tågen när det vistas folk där. Och om man inte får kontakt med någon signalanläggning någonstans, då stoppar man också tågen och då faller rött ljus.

Alfred – 20:33

– Men på många håll i landet finns det bra triangelspår. Om det blir blockering på någon sträcka så kan man köra runt den sträckan. Och där är ju nya banor den ultimata lösningen på det problemet. Då har man ju verkligen just redundans i spår så att man blir av med hela det problemet.

Anders – 20:48

– Ja, om man vill storsatsa på tåg så finns det massa olika sätt att göra det på. Men om vi tar höghastighetståg till exempel som man har byggt i flera andra länder, som du är inne på, 90-talsteknologi. De måste ju, för att kunna köra så fort som de kör, 350 kilometer i timmen, då behöver de gå väldigt rakt. Så det är helt nya tåg och det är en 50 meter bred banvall som ska skära igenom landet. Tänk då samhällen och vägar och gårdar och allt tänkbart som ligger längs den här raka linjen som behöver flytta på sig. Och det är jättestort ingrepp och väldigt, väldigt dyrt att göra detta. Och som du är inne på, det är precis i slutet av den här teknologiska eran.

Alfred – 21:33

– Lite som kärnkraften?

Anders – 21:37

– Nej, kärnkraft är en annan fråga. Men om vi bara går tillbaka lite till det som kommer framöver och som redan nu finns, är ju då självkörande flygplan som startar, landar och flyger av sig själva. Redan nu så flyger flygplanen av sig själva om man vill. Flygplanen kan både starta, landa och flyga. Det behövs ingen pilot, men det sitter piloter i flygplanen för att folk vill ha piloter i flygplanen. Men det skulle inte behövas. Och med små sådana här flygplan så flyger det kors och tvärs över landet. De är elektriska så det är inga miljöutsläpp. Men som du är inne på, de drar lite mer än vad järnvägen gör.

Alfred – 22:16

– Ja, inte så lite mer. Per kilo så är det helt vansinnigt. Elflyg kommer ju aldrig bli lösningen för gods. Det är ju just att det är praktiskt och tidsvinsten.

Anders – 22:27

– Det är klart att flygplan drar mer, men du var ju själv inne på att du inte kan räkna bort den gigantiska skulden som tåg, en stor satsning på järnväg får. Fördelen är att en liten gräsbana behöver ingen infrastruktur. Det räcker med en liten landningsbana någonstans, ganska korta. Och fördelen med det är också att då kan man flyga var som helst ifrån. Du kan bo i Dorotea och jobba i Stockholm. Du får en levande landsbygd på ett helt annat sätt. Man kan värda sig där man råkar bo och man kan bosätta sig där man vill och ändå få möjlighet att få bekvämligheterna med större städer. Massor med andra fördelar med små flygplan istället för tåg.

Alfred – 23:06

– Jag tycker det här är jättesvårt. Mitt problem ligger i att om vi kunde trolla fram de nya spåren, så att de fanns nu, då skulle jag självklart vara för dem. För då skulle de skapa jättestor nytta på en gång. Problemet är ju horisonten, på hur lång tid det tar att bygga banan och när vi beräknar att den ska vara klar och var tekniken är då. För jag håller helt med dig om att om elflygeln blir så bra som du hoppas, så kommer de kunna nå ut mycket snabbare, skapa sin nytta mer direkt. De är så bra, de planen. Så det betyder att vi inte ska fråga oss om tågen är ett rejält alternativ mot elflyg idag, utan vi ska jämföra, kommer elflygeln att stå sig konkurrenskraftigt mot hur det kommer vara att resa med tåg 2035 eller 2040? När tågspåren skulle i så fall vara klara om vi kunde bygga dem. Och det är inte alls självklart. Jag tycker det är svårt att navigera, vad som blir rätt beslut i det. Alltså både med underhållsskulden inräknat, men också då helt enkelt med den stora nackdelen av att då åker man från där man nästan är till dit man nästan vill och samtidigt som jättemånga andra vill åka. Det vill säga inte precis därifrån jag är till dit jag vill och när jag vill. Att kvantifiera och försöka uppskatta storleken på den vinsten i transportsystemet tycker jag är väldigt svårt.

Anders – 24:26

– Ja, men framförallt vinnarna på att bygga transporter med autonoma flygplan, det är ju de som bor på landsbygden utanför storstäderna. För i storstäderna är det ju relativt lätt för mig, för mig från Täby, jag kan ju hoppa på bussen och sen T-banan in till stan och sen så tar jag tåget till Malmö. Men för alla som bor utanför städerna så är det först bil och så ska du dumpa bilen någonstans kanske, eller buss eller tåg. Det är väldigt tidskrävande och då blir de här, en resa till Malmö kan ju bli ett heldagsprojekt om du ska åka tåg. Och då tar man flyget som det ser ut idag väldigt många, för att det går snabbare.

Alfred – 25:02

– Ja, det är väl samma där. Då har man ju samma system, att man måste ta, som flyget funkar idag menar jag, så är det ju också väldigt hubb-baserat. Att man ska ta sig till Stockholm för att ta sig någon annanstans sen. Och där kan man ju tänka att ett framtida system, som du för spår här, är mycket mer point-to-point, även från en håla till nästa håla, utan att man behöver gå via Stockholm som man skulle behöva göra idag. Du har ju helt rätt i det, om man tänker på hur hårt de här kommunerna, längs med de här tänkta järnvägssträckningarna, hur mycket de slåss för att få järnvägssträckningen precis hos sig och så vidare. Men vi var inne på Fellingsbro, det är ett stationssamhälle som växte fram när järnvägen drogs. Det fanns inget samhälle där innan och nu stannar inte tågen längre. Och det är ju en av de stora förklaringarna till varför det här samhället bara dör. Och det finns ju jättemånga sådana platser i Sverige. Dels de som aldrig fick något tåg och dels de som dör när tågen slutar stanna.

Anders – 25:56

– Och här räcker det med en gräsbana för att ett litet flygplan ska kunna lyfta och landa. Så att små kommuner kan investera i en liten flygplats och sen så kan man koppla ihop sig med kontinenten och storstäderna och allting på ett helt annat sätt.

Alfred – 26:10

– För du vill ha de där gräsbanorna, det är inte vertical takeoff and landing som är din framtidsspaning?

Anders – 26:16

– Det är väldigt energikrävande med de här VTOL-flygplanen, ni har säkert sett dem.

Alfred – 26:23

– Som gigantiska drönare nästan.

Anders – 26:25

– Precis, man skickar turbiner och luft neråt och så vidare. Jag tror det är svårt att få till det med batterielektriska flyg. Men kanske om batterierna blir tillräckligt energieffektiva på sikt. Men redan nu, poängen är ju bara att den här tekniken som jag pratar om, den finns idag. Det är bara att någon ska satsa på det. Sen så är det igång. Små elektriska flyg finns, självkörande flyg finns. Och nu gäller det att få till ett system där man kan ha en liten flygplats där man kan gå ut och ta ett litet flygplan och boka upp det på något sätt. Och få komma iväg. Det kommer bli på det här sättet. Jag är helt bombsäker på det.

Alfred – 27:04

– Ja, det har du aldrig varit förut va?

Anders – 27:06

– Nej, det händer emellanåt. Just det här, det är så tydligt att det är så här resandet kommer gå till. När man kan flyga utan utsläpp så är det väldigt lite som talar emot flyget. Det är mindre energieffektivt än vad tåget är. Du har helt rätt i det. Men det är om man räknar bort det enorma bygget som ska göras av den här järnvägen.

Alfred – 27:31

– Ja, de som lyssnar får väl bilda sig en uppfattning. Jag känner mig inte alls säker på den här frågan. Jag vågar inte sticka ut hakan och säga hur det blir. Men vi har gjort våra spaningar. Jag slår inte vad om det här helt enkelt.

Anders – 27:42

– Nej, det ligger lite för långt fram i tid. Jag kan bara nämna att intresseorganisationen Svenska Järnvägsfrämjandet har listat de mest järnvägsvänliga politiska partierna. De menar att de mest järnvägsvänliga är Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna som vill bygga nya stambanor i landet. Då tänker jag lite så här att om det kommer bli en fråga sen på sikt, det här att bygga ny järnväg i kommande val och så, då kommer jag fajtas emot det faktiskt.

Alfred – 28:11

– Om den andra sidan är de som inte klarar av att ha en offensiv klimatpolitik, då måste du välja mellan järnväg och klimatpolitik.

Anders – 28:21

– Nej, det behöver jag inte göra. Jag behöver inte fajtas mot hela partiet. Jag kan fajtas emot idén om att bygga ny järnväg.

Alfred – 28:29

– Just det.

Anders – 28:30

– Eller hur? Det är precis som Göta kanal-bygget. Så det gäller att bara få de här partierna att förstå det. Att det är en dålig idé att satsa på jättestora järnvägsprojekt nu.

Alfred – 28:42

– Hörru, ny billig kinesisk modellutmanare, Fisker simmar bland fiskarna. Det är massuppsägningar hos Tesla och vi ska äntligen få veta hur bra eller dåliga laddhybriderna är allt efter detta. Ja, nu kommer alltså en kinesisk modellutmanare från BYD i form av bilen Sea Lion 07. Vi hör ju talas allt mer om det här hotet från Kina och alla elbilar som ska välla in från öster och dra undan mattan under fötterna på de europeiska och amerikanska tillverkarna. Hamnarna svämmar över av bilar som är på väg in och ska säljas i Europa. EU hotar med nya tullar och USA ryktas det om ska till och med införa 100% tull på kinesiska elbilar. Och bara hotet om sådana förändringar har mycket lätt till att BYD faktiskt fokuserar helt på EU när det kommer till expansion ut i världen och skjuter alla amerikanska satsningar längre in på framtiden. Ändå så är BYDs försäljning här på hemmaplan väldigt begränsad. Jag kollade lite i siffrorna här innan inspelning och på svenska vägar just nu rullar det ungefär 5000 stycken BYD. Jag tror de säljs av Hedin Bil i Sverige som återförsäljare. De flesta är sådana här billiga BYD Atto 3 som ju verkligen är billigast tänkbara modell och de såldes med väldigt offensiva privatleasingkampanjer under slutet på 2022 och sommaren 2023. Det ska faktiskt bli lite kul att följa upp vad som händer med dem för jag tror att ganska många av dem hade ett offensivt pris under de första 12 månaderna. Det var väldigt korta avtal. Det är dock ingenting som jag förberett nu. De senaste månaderna då har det bara sålts ungefär 100 BYD i månaden vilket gör att de är ju långt ner på försäljningslistan. Och den här Model 3-utmanaren som vi har rapporterat om tidigare som heter Seal och som utseendemässigt påminner ganska mycket om den bilen vi ska prata om idag. Det finns bara 80 exemplar på svenska vägar så den har ju verkligen inte blivit någon hit. Åtminstone inte så här långt.

Anders – 30:33

– Hur är priset på BYD jämfört med konkurrenterna?

Alfred – 30:37

– Ja, i Sverige så ligger de ju jämförbart men billigare än Tesla på Model 3. Och man kan väl tänka att när de satte sin prisstrategi så var ju Teslorna dyrare än vad de är idag. Så det är väl möjligtvis en fråga där om det är en del av förklaringen att de hade trott att de skulle kunna ha en större prisskillnad mot Tesla.

Anders – 30:56

– Men hur är det med andra bilar? Kia EV6 är väl kanske i den här storleken också som BYD Seal eller?

Alfred – 31:00

– Ja, och där tror jag ju att det är konkurrensen från Tesla som framförallt har format vad de andra tillverkarna håller för priser. Och där ser vi ju att alla har ju vikande marginaler från redan olönsamma nivåer. Utom möjligtvis Volvo och någon till som faktiskt klarar av att ändå sälja med bruttovinst på. Eller har en positiv bruttomarginal på elbilarna när de säljer. Men det är ju jättehård marginalpress på alla och det är mycket det som är förklaringen till att de stora traditionella tillverkarna backar från elbilsatsningar och försenar mål om hur snabbt de ska ställa om och så vidare. Att de helt enkelt förlorar för mycket på varje exemplar. Att de inte har råd att sluta sälja gamla förbränningsmotorbilar. Och här är det ju mycket moment 22. För att om de skjuter upp satsningar och de skjuter upp övergången då dröjer det ännu mer innan de får skalfördelningar. Under den tiden så hinner Tesla och BYD bygga ännu mer försprång och få ännu större skalfördelar på sina bilar. Så det blir allt svårare att ta ikapp. Jag undrar om inte det kommer bli en dödens återvändsgränd för väldigt många av dem.

Anders – 31:56

– Men när vi pratar om att BYD slåss med Tesla, det är ju i Kina de gör det i stort sett. För de är väl inte jättestora utanför Kina?

Alfred – 32:04

– Nej, exakt. Alltså BYD har ju åtminstone under några kvartal varit större än Tesla på elbilar. Alltså rena elbilar totalt sett. Och de flesta tror att BYD kommer vara större på helåret i år, även om det under Q1 faktiskt var så att BYD backade så mycket att de hamnade bakom Tesla igen på global nivå. Trots att även Tesla backade. Men sanningen är nog att det är i Europa som det slaget kommer att stå. För det blir nog svårt för BYD att växa särskilt mycket mer hemma i Kina. De har redan så hög marknadsandel där och säljer så många bilar. Så de måste lyckas på allvar penetrera den europeiska marknaden. Och där återstår det att se hur det ska gå. Men det är i den kontexten som jag tycker det är viktigt att ta upp att det nu kommer en ny modell som är i det segment som är det allra bäst säljande. Nämligen Model Y-segmentet mellan stora SUVar.

Anders – 32:54

– Men du, får jag bara fråga om, för vi har pratat mycket om kinesiska bilar och så. Vad du tycker där? Jag är fortfarande väldigt skeptisk till kinesiska bilar, även om de är bra och fina. Man pratar ju om statsspionage från kineserna. Tror du inte, finns det ingenting av det hos konsumenten när de väljer vilken bil man ska köpa?

Alfred – 33:15

– Ja, det är helt omöjligt att svara på hur konsumenterna tänker. För där finns det väl ett svar per köpare. Det är väl tveklöst att en del tänker så, åtminstone. Men jag tror de allra flesta tänker nog med plånboken i det här fallet. Och är påverkbara om prisvärdheten verkar vara god. Då kommer man att följa det. Då måste man ju överleva en provkörning. Jag tycker att det verkar som att ett av problemen med alla de kinesiska tillverkarna hittills, möjligtvis med undantag av NIO, är att mjukvaran har varit så pass dålig. Även om bilen är bra på pappret sett till räckvidd och pris, och den är snygg i design, och den är numera lika krocksäker som amerikanska och europeiska bilar, så är det som att när man väl sätter sig i bilen är det bara plingplongar till höger och vänster, och förarassistent och allting är kackigt och dåligt, och man upplever att det är mycket buggar. Det bör ju avskräcka en köpare vid en provkörning, tänker jag. Att det kan få en att välja bort bilen.

Anders – 34:14

– Men BYD tror jag inte har haft det problemet. Jag pratade faktiskt med en BYD-ägare bara för några veckor sedan här nu, som var jättenöjd med bilen och tyckte att det var väldigt bra mjukvara, och den var responsiv och sådär. Och jag har själv klämt och känt på den. Och kört den som modell då? Jag vet faktiskt inte det.

Alfred – 34:30

– Jag har ju hört, jag har pratat med en del ägare till BYD Auto 3, och det är en sån där bil som man behöver se upp lite med på långresa, för att den kan bete sig ganska oförutsägbart vid snabbladdning, beroende på temperatur och annat. Just för att mjukvaran inte är bra på att temperera bilen. Där är det lite svårt att veta vad som är mjukvaran och vad som är för dålig isolering, till exempel på vintern av batteribacket. Så det är svårt att den kanske inte har tillräckligt med kräm när det är riktigt kallt ute, att se till att hålla rätt temperatur i batteriet för att det ska kunna bli en snabb laddstation.

Anders – 34:59

– Men jag tror inte det handlar så mycket om bilen, när folk inte väljer de här bilarna i så stor utsträckning, utan jag tror det handlar mer om att det är en kinesisk tillverkare. Man skulle kunna tänka sig att hur fungerar det med service och sådär på de här bilarna, men nu är ju Hedin bil importör och försäljare av de här, och då borde ju den biten vara lös, men de säljer ändå inte jättebra.

Alfred – 35:22

– Nej, exakt. Jag tycker det är intressant vad det är och jag tror att du har helt rätt i det argumentet att de här bilarna behöver ju vara billigare än de europeiska eller amerikanska motsvarigheterna för att folk ska välja dem. Frågan är då hur mycket billigare de måste vara, för det räcker nog inte med bara lite billigare, utan de måste vara mycket billigare, men det kan ju vad det verkar ändå be det vara då helt enkelt. Och där tänker jag att det också blir någonting så här, droppen som urholkar stenen lite grann, att ju fler som ändå köper dem och ju fler man ser på vägarna, sakta men säkert så kommer den här skepsisen mot en helt ny tillverkare att erodera, ifall det verkar funka bra för många. Så det kan vara en stor tröskel, men som efterhand urholkas helt enkelt.

Anders – 36:00

– Men jag tror inte de har potential att vara så där väldigt mycket billigare, för om man tittar på den delen som traditionellt sett har varit dyr, som har gjort att vi har flyttat saker till Kina, är ju arbetskraft, människor som är dyra att ha här. Men dels så är ju de här väldigt automatiserade, löpande banden och så där, bilproduktion är ju väldigt automatisk idag. Om man tittar i en bilfabrik så är det ganska lite folk där ändå, väldigt mycket går med robotar och per automatik. Och sen är ju totalkostnaden att ta fram en bil är så otroligt stor med alla delar, så att personalkostnaden är en ganska liten del av totalkostnaden att ta fram en bil. Så det är inte så där jättemycket att spara på att bygga bilarna i Kina och köra dem på båt till Sverige jämfört med att bygga dem i USA och köra dem på båt till Sverige.

Alfred – 36:50

– Ja, jag tror att du är inte riktigt rätt ute där och den främsta anledningen till varför BYD kan vara betydligt billigare än alla andra egentligen, det är att de är leverantörer av batterier till de flesta andra. Så att de bygger sina egna batterier och får då därmed den skalfördelen och kan ju också då helt enkelt få samma marginal på slutprodukten, men med en mycket lägre marginal kostnad för batterierna än om de bara säljer batterierna med den marginalen till tillverkarna som de måste göra markup.

Anders – 37:17

– Hundra procent med på det när det gäller BYD, de har gjort samma som Tesla och tagit fram sina egna batterier och det är en toppenstrategi.

Alfred – 37:24

– Ja, men de ligger långt före Tesla där, de säljer sina batterier till alla andra. Tesla använder ju knappt sina egna batterier ännu, utan Tesla köper ju också batterier från BYD. Så kollar du på Tesla-bilarna som byggs i Kina så har ju BYD omsättning i dem också, för det sitter ju batterier från både dem och LG i de kinesiska Teslorna. Absolut.

Anders – 37:44

– Min poäng är ju verkligen att det är en toppenidé att bygga batterier, jag säger ingenting annat, men jag menar bara att det är inte en så jättestor vinst att bygga bilar i Kina jämfört med att bygga bilar i Gent eller i Kalifornien någonstans.

Alfred – 37:57

– Nej, men BYD har ju också presenterat att de ska bygga europeisk tillverkning, så de har ju tänkt bygga fabriker i Ungern, som ju är ett land som står närmre än många andra EU-länder, Kina, rent politiskt. Så det verkar som att Ungern blir hemvist för kommande europeiska fabriker av BYD. Men apropå hur mycket billigare de kan vara och den diskussionen, så tycker jag ändå att vi ska kolla på den här bilen som kommer nu. För det är alltså helt enkelt en bil som är i det här segmentet som Model Y är. Vad säger du om du lägger att det är kinesiskt åt sidan och bara pratar om utseendet för en sekund, Anders? Du får kolla på lite bilder här på hur den ser ut på utsidan och insidan.

Anders – 38:32

– Från sidan tycker jag den är fin, ser ut som sydkoreanska Kia-bilar och Hyundai. Ser modern ut i sin stil. Bakifrån ser den ut som BYD, lite bulliga lampor och så. Jag gillar faktiskt inte riktigt det hos BYD, men den är okej. Framifrån är inte jättesnygg. Lite Toyota-varning framifrån skulle jag säga.

Alfred – 38:53

– Jag tycker den ser ut lite som Volkswagen ID.4 bakifrån. Så den har ju också något liknande utseende med lyktorna och så vidare bakifrån.

Anders – 39:02

– Jag skulle säga från sidan ser den ut precis som Volkswagen ID.5. Nu blir det mycket referenser här från att googla hemma.

Alfred – 39:07

– Ja, ni får nästan googla i bilder. Det är svårt att ta det i radio. Oavsett vad man tycker om designen så är den ändå ändå framtagen av en tysk vid namn Wolfgang Egger som har förflutet hos Audi och Lamborghini. Designen på den här bilen är tillsammans med syskonet SIL, som är en sedan, ett klart steg framåt från tidigare BYD-modeller. Det märks att de har vässat designsidan. Den här bilen ska levereras med antingen ett mindre batteri på 71,8 kWh som ger 550 km räckvidd med den kinesiska glädjestandarden som kallas för CLTC. Eller så kan den ha ett större batteri på 80,64 kWh som ger 610 km i samma standard. Det är om man väljer modellen med bara en motor. Ska man ha fyrhjulsdriven variant, då får man den sämre räckvidden med det större batteriet. Så det är ungefär så mycket man offrar på att ha två motorer som driver fyra hjul.

Anders – 39:57

– Om man vill titta på den här bilen, den heter då BYD Sea Lion, den här nya Model Y-stora bilen.

Alfred – 40:04

– Ja, förlåt. BYD Sea Lion, Sea Lion 07.

Talare 8 – 40:07

– 07, vad har den för funktion i siffrorna där?

Alfred – 40:13

– Jag tror att det här är en uppdaterad variant av tidigare presenterad bil, men med ny design helt enkelt. Jag blev faktiskt lite osäker nu när du frågade mig, men det är i alla fall så de har presenterat namnet på den, att den heter med 07 på slutet. De här kilometerna vi pratade om nyss i räckvidd, det är naturligtvis en glädjekalkyl. Den här kinesiska standarden för att mäta räckvidd, den vet vi är överdriven. Men en jämförelsepunkt är att man kan kolla på vad Model Y, som vi vet den svenska räckvidden är mätt i WLTP, och vad den har för CLTC-räckvidd. Då ser man att det här är ungefär samma räckvidd som Model Y har. Så det betyder att det är bra räckvidd. Det är definitivt en relevant räckvidd som är konkurrenskraftig. Model Y ligger mellan 554 till 688 kilometer, beroende på det stora eller lilla batteriet. Priset i Kina börjar på motsvarande 284 000 kronor för den här bilen, vilket dock är med massa subventioner och mindre skatt och moms och allt vad det heter. Så det kommer inte bli det här priset i Sverige för den här modellen. Men det kan man igen jämföra med det kinesiska priset på Model Y, där Model Y kostar 374 000 kronor i sitt utgångspris. Så den här bilen är alltså ungefär 25 % billigare än Tesla Model Y, som ändå är Sveriges mest sålda bil. Och då är vi tillbaka på frågan, hur mycket billigare måste den vara för att folk ska föredra den här? 25 % är ändå ganska avsevärt.

Anders – 41:31

– Hur är det med, för det är 10 % tull vill jag minnas i Europa på bilar som uppdelas från Kina?

Alfred – 41:37

– Än så länge, det är de tullarna som EU snackar om att de vill höja.

Anders – 41:42

– Kina har ju högre tullar på europeiska bilar än vad Europa har på kinesiska bilar, så det är en skev fördelning. Vi måste höja eller kineserna sänka för att det ska vara rättvist. Men det kommer ju lite andra kostnader kanske på det här jämfört med andra, jag vet inte.

Alfred – 41:58

– Ja, det är alltid svårt när man ska jämföra priser. För i svenska pris tillkommer moms på det här och det tillkommer vagnskadegaranti och så vidare. Men det är därför vi utgår från de kinesiska priserna på båda de här modellerna. För då kan man ändå extrapolera från, de svenska priserna är ju kända på Tesla Model Y. Rent hypotetiskt då, om den här bilen är 25 % billigare än Model Y, skulle det räcka? För i så fall är det någonting som BYD kan sikta på. Så kommer de ha delvis tullarna som jobbar emot dem då, för de flesta Model Y som säljs i Sverige är ju byggda i Berlin och har därför mindre tull. Men å andra sidan, de här kinesiska subventionerna som EU pratar om som ett argument för att höja tullarna, de är ju mycket mindre synliga. Vi vet inte hur mycket pengar som BYD får från den kinesiska staten. Vi vet att Tesla, när de byggde fabrik i Kina, så fick de ganska mycket skattefördelar och annat av den kinesiska staten som anledning till varför de valde att bygga som de gjorde där och så vidare. Men BYD tror alla får betydligt mer och många av de andra tillverkarna i Kina också. Och det är ju en faktor som lätt glöms bort i sammanhanget om varför kan BYD vara så mycket billigare. Ja, de har sina egna batterier och så vidare, men de har ju också subventioner som vi inte känner till från den kinesiska staten. Om det sammantaget kan räcka till att de kan hålla 25 % lägre pris, alltså borde inte folk i större utsträckning börja välja den här BYD?

Anders – 43:14

– Jo, det tror jag absolut. Och de där kinesiska statens subventioner tycker jag också man ser hos andra biltillverkare. NIU som vi har testat och pratat om i ett tidigare program här, det är ju en bil som i stort sett inte säljer någonting, men ändå så bygger de ut sina batteribytesstationer och laddare och försäljningsorganisation. Och i Täby centrum, stort köpcenter, så har de en sån här flagship store mittemot Apple, stora Apple store. Så de har verkligen plöjt in pengar i Europa och utan att sälja några bilar så det är klart det finns någon annan med pengar där bakom.

Alfred – 43:49

– Ja, det är intressant. Den som lever får se. Det som har haft svårt att spåra upp är att datumet på den här bilen ska komma på riktigt. Men BYD är ju faktiskt inte kända för att prata för mycket om sina bilar långt i förväg, utan den här är nog ganska nära till marknaden. Det är ändå precis specifikationer och så vidare. Och ja, vi får se när den dyker upp i Hedin-hallar i Sverige helt enkelt. Men det kan ju tänkbart bli en utmanare.

Anders – 44:12

– Ja, jag hoppas egentligen på det, att det blir lite ytterligare konkurrens i den här spaken. Jag tror inte den blir så mycket billigare, 25 % billigare än Model Y. Det tror jag inte att de får till.

Alfred – 44:23

– Jag är också skeptisk till att det blir så mycket. Vi får se. Ja, jag tog med mig en till grej här. Det här är nog den nyheten som gör mig mest glad idag. För nu vet vi äntligen hur bra hybridbilarna är på riktigt. Vi har ju podden nästan till leda diskuterat hur bra plug-in hybrider är, trots att vi alla är ganska överens om att vi egentligen inte är så mycket för plug-in hybrider, utan vi tycker att vi ska skynda oss så snabbt som möjligt till ren eldrift. För det här är ju bilar som har både en bensin eller en dieselmotor och en elektrisk drivlina och dessutom kan ladda sina batterier från laddstationer och eluttag och så vidare. Så att all energi som hamnar i batterierna kan ju komma från väggen eller från elnätet, medan vanliga hybrider får all energi från bensinen eller bränslet de har tankat.

Anders – 45:10

– Ja, eller det finns ju plug-in hybrider som du sa då som du kan ladda via väggen, men de har ju ofta väldigt små batterier de här hybridbilarna. Här har jag en käpphäst till, om inte tågen var nog så har jag en till när det gäller hybridbilar, för jag tycker inte att de här bilarna egentligen alls borde säljas. De skapar en falsk idé om att det här är miljövänligt. Det är bara korta sträckor, någon mil kanske, som rullar på el och sen så är det.

Alfred – 45:38

– Det finns ju olika generationer, nyare plug-in hybrider har ju oftast 5-6 mil i alla fall. Förespråkarna brukar tala om att plug-in hybriderna innebär att man kan snabbare elektrifiera en hybrid. Det är en mycket större andel av bilparken då eftersom de kan klara sig med mindre batterier så räcker batterierna vi har till fler fordon och eftersom de då kan klara kortare sträckor på eldrift och majoriteten av alla sträckor folk kör är kortare och de då kan gå på eldrift så blir miljövinsten jättestor. Sett till hur många batterier som går åt för att skapa den miljövinsten och så kan man köra på bensin eller diesel då.

Anders – 46:09

– Du bygger två drivlinor i bilen, du ska ha både en eldrivlina och en bensin eller dieseldrivlina, så dubbelt av allting. Det blir mindre effektivt att bygga sådana bilar och de är ju relativt dyra att köpa också, de här hybridbilarna.

Alfred – 46:26

– Ja, absolut. Tanken är att om det är färre batterier, då ska det bli billigare för att det inte blir lika mycket batterier och dyrt. Men som du är inne på så är det två drivlinor som man måste köpa. Man måste betala för båda delarna och det tar upp massa lastutrymme och det väger, vilket ökar förbrukningen. Så vi som kanske inte är så övertygade om det här, vi brukar tänka att det här är mest green washing för att de traditionella tillverkarna ska få fortsätta att sälja bensin och dieselmotorer ett tag till.

Anders – 46:49

– Ja, jag är till och med inne på att satsningen på hybrider och att man tidigare har gett hybrider subventioner och sådär, att det har försenat satsningen på rena elbilar och därmed är miljöskadligt snarare än miljövänligt. Det hade varit bra att få en övergång mycket snabbare än vad vi har haft.

Alfred – 47:05

– Centralt i det här är att hittills har det bara varit åsikter. För det som spelar roll för hur miljövänliga bilarna är på riktigt, det är hur de används vid verklig användning. Hur mycket laddas de då? Hur mycket är det de körs på el och hur mycket är det de körs på bensin och diesel? Tittar man på regelverk och miljöbonuser och liknande så har vi haft väldigt höga förhoppningar på de här laddhybriderna. Det finns ett sätt att beräkna enligt WLTP-standarden som jag var inne på. Den definierar också hur vi mäter förbrukning för att landa på en siffra i genomsnittligt utsläpp av koldioxid per kilometer. Det används för att beräkna allt från skatter och miljösubventioner och supermiljöpremier som vi har haft i Sverige och alla andra motsvarande system i olika EU-länder. För just laddhybrider så är den här uträkningen mycket mer komplex än vad den är för andra bilar. För bilar som har en drivlinan kan man mäta hur mycket den släpper ut och sen kan man från det landa i hur mycket den släpper ut per kilometer och få en jämförbar siffra. Medan för laddhybrider så kan man göra motsvarande mätning för båda drivlinorna. Men sen måste man göra ett antagande om i hur stor andel av alla kilometer som de olika drivlinorna kommer att användas för att landa i vad den sammanvägda utsläppssiffran ska vara per kilometer helt enkelt.

Anders – 48:19

– Och det beror ju helt på var man bor någonstans. En person som bor på landsbygden som har längre sträcka får köra procentuellt mer på bensin än en person som bor mitt i stan som har kortare sträckor att köra.

Alfred – 48:29

– Ja, och Porsche-ägaren som du tog upp som var billigare att köpa. Jag tänker aldrig ladda den. Hela den här komplexiteten i att göra det antagandet, det var man tvungen att göra när man skulle sätta det här regelverket. Det är ett EU-direktiv från 2019 som tillämpar de här delarna av WLTP för att göra de här beräkningarna av den officiella utsläppssiffran som ligger till grund för allt det här. Och då var man helt enkelt tvungen att göra det här antagandet.

Anders – 48:52

– WLTP har ju funnits längre, men just det här antagandet runt hybridutsläpp, hur angav man då, det kanske inte du vet, för att man har haft en siffra på hybridernas utsläpp även innan 2019?

Alfred – 49:10

– Det är inte så mycket längre som WLTP har funnits. Kommer du ihåg att vi använde NEDC, den förra standarden, och så bytte vi till WLTP som har ändrat vilken körcykel man ska använda. Och det som jag har kunnat läsa i de här rapporterna som jag ska berätta mer om nu, det är helt enkelt att en del av framtagandet av WLTP-systemet för att mäta räckvidd, det var att man ville hitta ett system som bättre stämde överens med verklig användning i sin körcykel. Och sen nästa steg i det här EU-paketet som kom 2019, det var att man etablerade hur man då från det ska deducera de utsläppssiffror som ska ligga till grund för allt det här. Och att döma av de officiella siffrorna så har vi hittills haft en väldigt optimistisk bild av hur stor andel av de här plug-in-hybriderna ska köras på el. Det som kommer i den här rapporten som är den egentliga nyheten, det är att för bilar som registrerades modellår 2021 till exempel, där låg den genomsnittliga WLTP-siffran för en dieselplugin på en förväntad utsläppsnivå på 37,2 gram koldioxid per kilometer, vilket kan jämföras med en ren diesel där man förväntade, i ändå genomsnitt för hela parken, 144,7 gram. Så du kan ju säga att 37,2 är väldigt mycket lägre än 144,7.

Anders – 50:21

– En femtedel eller någonting sådant där.

Alfred – 50:23

– Därmed har man antagit att den här bilen kommer att köras väldigt mycket på el för att den ska kunna nå en sådan låg siffra. Så det har inneburit att det här officiella sättet att räkna inneburit att lagstiftare och andra har antagit att laddhybriderna, helt enkelt, inte fem gånger men fyra gånger så bra som vanliga bilar. Och frågan är ju om det här antagandet stämmer på riktigt. Vad är din magkänsla Anders?

Anders – 50:46

– Alltså min magkänsla eftersom du tar upp det att det inte stämmer på riktigt.

Alfred – 50:50

– Ja men naturligtvis, jag har väl spillt bönerna lite grann här längs med vägen också. Men det som jag inte känner till och som är mycket schysstare med det här EU-paketet som då klubbades 2019, det innehöll mekanismer där det här systemet ska vara självreglerande och faktiskt kalibrera mot verkligheten, vilket jag inte kände till. De bestämde 2019 att alla bilar som säljs från och med 2021 ska innehålla en liten mackapär som kollar hur mycket bränsle de faktiskt förbrukar på riktigt. Och sen måste biltillverkarna rapportera in de siffrorna.

Anders – 51:21

– Snidigt.

Alfred – 51:22

– Ja, det är fantastiskt. Det gäller för bilar sedan 2021 och sedan 2022 så omfattar det även skåpbilar och sådana här arbetsfordon.

Anders – 51:29

– Och det här är i Europa då?

Alfred – 51:30

– Det här är i Europa.

Anders – 51:31

– För att vi har en ganska stor bilindustri i Europa och man kan ju tänka sig att vi var ju ganska många biltillverkare i Europa var ju sena på elbilar. Man kan ju tänka sig att biltillverkarna inte var jätteintresserade av att få de här mätningarna korrekt.

Alfred – 51:45

– Nej men alltså det finns ju en standard då kring hur den här mackapären ska funka och det som man kan utläsa i den här rapporten är att ett problem nu det är att få tag i den datan sen. För att de biltillverkarna som har möjlighet att skicka in den här datan eller samla in datan från fordonen genom luften, trådlöst helt enkelt, de har mycket bättre täckning i datat än andra tillverkare. Men det här är det egentligen också kontinuerlig uppföljning på så biltillverkarna kommer att behöva bli bättre och bättre och alla biltillverkare som säljer bilar i Europa måste ha det här och så vidare. Så det finns verkligen ett tryck inbyggt i det här systemet som gör att den här informationen kommer att bli känd.

Anders – 52:18

– Men du, då kan man ju ana att vissa biltillverkare inte alls var sugna på att få in de här doserna om de inte rapporterar in det, utan de gör det minst möjligt då att du måste åka till verkstaden vid servicen så laddar de ner den här informationen och gör det så svårt som möjligt att få tillgång till datat.

Alfred – 52:32

– Ja men så skulle jag också tro att det är. Så det finns väl skäl att anta att de siffrorna som är i rapporten förhoppningsvis är bättre än vad det förhåller sig på riktigt för att de som försöker dra fötterna efter sig här, de kommer ju att i mindre utsträckning ha kunnat börja rapportera in data. Och anledningen till att den här rapporten kommer nu, det är för att bilarna började alltså säljas 2021 med de här mackapärerna. De måste finnas, de måste samla in data, det är standardiserat. Och sen så var det då under 2022, så man liksom mätning under året 2022 på de gamla bilarna som man fick det första datat och det har sen lämnats in under 2023, så att den första rapporten nu kommer 2024 med första årsmodellen av bilar som har det här systemet. Så man kan inte liksom anklaga det här byråkratiska systemet för att vara häpnadsväckande snabbt.

Anders – 53:17

– Nej, precis. Det här är ju typiskt biltillverkarna som har gjort allt de kan för att det här ska gå så långsamt som möjligt. De vill ju köpa sig några år till innan förbränningsmotorerna går i graven. Det ser vi ju i allt regelverk som de lobbar emot biltillverkarna, att de vill få. De här investeringarna de har gjort i motorfabriker och så, de vill liksom squeeza ut så mycket som möjligt ur de pengarna.

Alfred – 53:38

– Ja, men å andra sidan så kommer den här rapporten komma årligen från och med nu då och innehålla en större och större andel av vagnparken efterhand som trycket ökar på att man liksom måste få till den här rapporteringen och det blir svårt att undvika att man får tag i datat för att bilar åker in på verkstäder och så vidare. Och det skulle inte förvåna mig om det så småningom blir krav på att det ska komma over the air sådana här dator helt enkelt. Men nu kommer i alla fall den första rapporten och urvalet är av de här ovan anledningar inte fantastiska. Så det är inte en jättehög andel av vagnparken som har varit med och bidragit till data. Men det är ändå storleksordningen 10-15% av bilarna från 2021. Vilket ändå gör att det går att börja dra preliminära slutsatser om hur de här bilarna faktiskt används. För det handlar om tiotusentals fordon då med en sådan andel. Och det verkar som att täckningen är högst bland premiummärkena. Vilket kanske i viss mån spelar in i att det är de tyngsta fordonen som har större. Jag tror att av de bilarna som är med som underlag i den här rapporten så har de en högre snittvikt än den genomsnittliga bilen som färdas till exempel. Och det är förklarat av att det framförallt är premiumbilarna som rapporterar in data. Men å andra sidan som vi var inne på, de som är allra minst angelägna om att skicka den här datan som drar fötterna efter sig, de är ju de som har minst täckning. Och de har vi skäl att anta av andra anledningar att de kanske är sämst i klassen. Så det går att kritisera datat från båda håll så att säga. Men här finns nu då för första gången den konkreta siffran på hur det ser ut. Och här har jag då en vacker tabell för dig att studera, Anders. Återigen så här bra radio. Vad är det du ser i den här tabellen?

Anders – 55:10

– Jag har hunnit, medan du babblar på här, så har jag hunnit titta i tabellen och håren reser sig i nacken ska jag säga. Man ser här då bensin och dieselbilar, vad de har för utsläpp enligt WLTP, den här körcykeln som man har och sen vad de faktiskt har för utsläpp. Och om vi tittar på bensin så står det 6,38 liter per 100 kilometer då som förbrukning. Men i verkligheten så snittar de 7,89.

Alfred – 55:38

– Ja, precis som du är inne på. Man kan ju se i tabellen, jag hade avrundat det till liter per mil nu eftersom vi är mer vana att prata sådana enheter i Sverige. Men det är en glädjekalkyl för alla bilar. Alla bilar drar mer än WLTP-standarden. Och det får man säga är förväntat. Så bensinbilar drar på riktigt, lite som du var inne på, 0,79 liter milen istället för 0,64 eller 0,638 då. Jag hade avrundat lite grann. Vilket gör att de släpper ut 180 gram koldioxid per kilometer istället för 145 gram som var det angivna utsläppsvärdet. Men den mycket mer angelägna frågan är ju hur det går till med plug-in-hybriderna då? För nu får vi äntligen svaret på hur stor andel de körs på el på riktigt. Och där är ju svaret riktigt nedslående. För plug-in-hybriderna förbrukar i genomsnitt 0,59 liter milen. Vilket kan jämföras med WLTP-systemets antagande om att de ska förbruka 0,17 liter milen. Och extra dåliga är dieslarna som är hela fyra gånger så törstiga på riktigt som vi har antagit när vi har utformat det här regelverket som har legat till grund för alla miljöbilspensioner hittills. Så enligt WLTP ska de släppa ut 37,2 gram koldioxid per kilometer medan den verkliga siffran ligger på 153,3 gram per kilometer. Så det betyder att en plug-in-diesel är på riktigt sämre än vad vi trodde att en helt vanlig diesel skulle vara i teorin enligt WLTP. Sen är den vanliga dieseln ännu värre på riktigt. Men det är ändå ett riktigt hårt slag mot alla som har förspråkat det här som en stor miljöåtgärd att gå över till plug-in-hybrider.

Anders – 57:11

– Om vi pratar koldioxidutsläpp i gram per kilometer så dieselplug-in-hybrider släpper ut 153 gram per kilometer medan dieslar 181. Vi pratar några procent besparing att köra en hybrid.

Alfred – 57:29

– Det blir väldigt tydligt att de här bilarna körs i princip i väldigt stor utsträckning som vanliga förbränningsmotorbilar. De har inte lyckats åstadkomma någon stor skillnad än så länge. Och det som är den riktigt positiva nyheten i det här, det är att systemet är självreglerande. Informationen i den här rapporten ligger till grund för kommande officiella utsläppssiffror i WLTP-systemet. Så det behövs inte några nya beslut och så vidare, utan det här kommer påverka utsläppssiffrorna för pluginhybrider i 2025 års försäljning. Så det här kommer börja korrigera sig och sedan i efterhand, för varje år som nya sådana här rapporter tickar in, så som det blir på riktigt, det kommer att börja spilla över i de här riktiga siffrorna. Och sen kan vi tänka oss att det kommer att vara en hel del lobbyingkampanjer för att det inte ska över en natt bli bara sanning. Gå från totalt hittepå till bara sanning, utan det kommer säkert vara en glidande övergång där man ska sammanväga den teoretiska, optimistiska bilden av hur det skulle kunna bli med hur det är på riktigt. För att vi vet ju inte så noga ännu, det är för dålig täckning och jada jada kommer de att hålla på att argumentera för varför vi inte ska gå rakt på det som kommer från verkliga fordon. Men över tid så kommer det här definitivt att det går inte för dem att gömma sig, utan vi får reda på i det här systemet hur fordonen går på riktigt. Och det ser dystert ut för pluginhybriderna, det kan man lätt konstatera.

Anders – 58:52

– Alltså det är ju fascinerande att det är så lite eldrift. Alltså det här överraskade mig verkligen. Jag tänkte att den som köper en pluginhybrid ändå vill köra på el och pluggar in så ofta man kan och sådär, men siffran visar ju att det är huggit som stucket, man kunde ha köpt en diesel.

Alfred – 59:12

– Ja, det är väl synd. Eller jag tänker att det är inte så att man lika gärna kunde ha köpt en diesel. För jag tänker att speciellt de av våra lyssnare som lyssnar på det här, det tror jag är de pluginhybridägare som är mest angelägna om att faktiskt köra så mycket som möjligt på el. Och de skapar säkert väsentlig skillnad med sin pluginhybrid. Men det som skvallrar om är att så länge man säljer sådana här bilar så finns det massa andra människor som skiter i det här och som inte kommer att köra på el. Och det vi måste göra för att få även dem att sluta släppa ut, det är att det egentligen bara ska finnas elbilar att köpa.

Anders – 59:40

– Absolut. Det var ännu värre än vad jag trodde, men hybrider har varit något jag har ogillat hela tiden. Just för att det försenar övergång till elbilar också. Men det är ju hemskt att se de här siffrorna också. Helt kast.

Alfred – 59:54

– Det är skönt när bevisen hinner ikapp dina åsikter.

Anders – 59:57

– Ja, absolut. Jag tycker ofta att jag ligger några år i förväg. Ja, det tycker jag med. Jag bara retar sådär. Och ytterligare en sak som vi spådde i podden var bilföretaget Fisker, som vi inte var så imponerade av. Kommer du ihåg det? Det är några månader sedan vi pratade om Fisker nu.

Alfred – 1:00:15

– Ja, där var det väl jag som gjorde spaningen tror jag.

Anders – 1:00:18

– Ja, Fisker, det var en lyssnare som skrev till oss och frågade vad vi tycker om Fisker Ocean, som är deras första bil från Fisker. Och Henrik Fisker är en dansk bildesigner som gör väldigt fina bilar. Han har jobbat för Tesla bland annat och flera andra. Och gör väldigt fina bilar. Jag klistrade in en bild på första gången han försökte sig på att bygga sitt eget bilmärke. Så startade han Fisker Automotive.

Alfred – 1:00:42

– Fisker Karma, det ser ju ut som någon form av bondbil. Ja. Aston Martin-bondbil tänker man.

Anders – 1:00:47

– Så Henrik Fisker, han är duktig på att designa bilar och han har väl närt drömmen då om att få bygga sin egen bil och starta en egen bilfabrik. Så han startade då Fisker Automotive, hette väl dem för ett tiotal år sedan någonting. Och den här Fisker Karma var deras första bil ut. Men det gick i konkurs, hans första bolag. Då startade han Fisker på nytt. Och nu var första bilen den här Fisker Ocean som vi pratade om i ett tidigare program. Jag klistrade in där nere också. En helt annan typ av bil, den här Fisker Ocean.

Alfred – 1:01:16

– Och det är ju en bil som just apropå vad vi har pratat om tidigare på pappret ser väldigt konkurrenskraftig ut i prestanda och så vidare. Jag tycker att den är lite tråkigare i utseendet än Fisker Karma, men den är väl en mer praktisk bil. Men sen så har ju, det har visat sig att den bilen kanske kom ut på marknaden för tidigt. Så den har blivit lite sågad i recensioner och annat för att den helt enkelt inte är färdig och har så mycket buggar så att den på många sätt är oanvändbar.

Anders – 1:01:39

– Det här är ju en SUV då, en liten SUV. Så de har väl gått in i det segmentet först då, SUV-segmentet för att det är så populärt det här segmentet. Men det är ju ingen speciell bil, ser ut som en dussin SUV från vilken som helst. Det kunde varit en B&D, man hör ju inte på ögonbrynen riktigt. Men det de har varit duktiga med Fisker när de har lanserat den här bilen, det är att de har fått med sig väldigt mycket människor som brevskrivaren som skrev till oss också för några månader sedan och var superimponerad av Fisker Ocean och verkligen ville veta vad vi tyckte om den här bilen. De har varit väldigt duktiga på att dra med sig folk in i den här hajpen runt den här bilen och fått folk väldigt engagerade. Så de har en stor fanskara av Fisker Ocean och fisker med de här bilarna.

Alfred – 1:02:23

– De har ju kommit långt också med att de har en väldigt stor legotillverkare, Magna Automater tror jag de heter, eller Österrikiskt. De bygger bilar åt Jaguar och andra. Så det fanns ju en plan på att verkligen masstillverka den här bilen som var trovärdig på ett sätt som det aldrig fanns för Fisker Karma.

Anders – 1:02:40

– Så är det absolut, men väldigt oklart varför den här bilen har blivit så hajpad. För att det den har som andra bilar inte har, det är att den har solpaneler på taket. Och anledningen till att andra inte har det, det är för att det är den lilla kvadratmetern solpaneler där. Den ger så otroligt lite el att det kan möjligen driva luftkonditioneringen en solig dag, men det gör ingenting för räckvidden. Och då har man från andra biltillverkare istället valt att ha ett stort fint härligt panoramaglastak. Så på den här bilen så är det stora svarta fläckfyrkanter istället för att du får fri sikt utåt. Så den har ett glastak som är oanvändbart i stort sett.

Alfred – 1:03:20

– Jag tror att mycket av hypen kom från att den verkade, från början när de presenterade den så verkade den extremt prisvärd. För man ser till batteristorlek och pris och så vidare så låg den ju mycket bättre till än alla erbjudande från Tesla vid den tiden. Och sen så har verkligheten hunnit ikapp att den har stort batteri men den är också väldigt högförbrukning så den får inte så bra räckvidd på det där stora batteriet. Längs med vägen så har de andra tillverkarna också sänkt sina priser mycket vilket har gjort att de har hamnat i en omöjlig position med den här bilen. Att den inte är så fantastisk i specifikationer längre.

Anders – 1:03:53

– Jag tror det handlar mycket om att den var, det var väl löftet om ett nytänkande i bilvärlden. Du har något California mode, kallar de det, trycker man på en nyckel så åker alla rutorna ner inklusive bakrutan.

Alfred – 1:04:06

– Ja exakt, tänk er en sån här bil som har, alltså som en herrgårdsvagn som har rutor bakom baksätet. De kan också hissas ner. Det kanske är bra i Kalifornien.

Anders – 1:04:16

– Men som du var inne på då, den här bilen kom ut på marknaden innan mjukvaran var tillräckligt bra. De som har recenserat bilen tycker att hårdvaran är jättebra och är superimponerade av hur bilen är hopskruvad. Den är ju då som du var inne på, hopskruvad Magna Automotive i Österrike som är legotillverkad i jättemånga andra fina premiumbilar. Så de är väldigt duktiga på att bygga bilar. Så väldigt god kvalitet och de kan verkligen bygga bilar de som har gjort den här Fisker Ocean. För att byggkvalitetsmässigt och det som har med bilen att göra är tipptopp. Där de har gjort helt bort sig är på mjukvarusidan. Och en jättestor amerikansk biltestare som heter MKBHD. Känner du till honom? Har du sett hans videos?

Alfred – 1:05:02

– Ja men exakt, MKBHD. Han är ju tech-youtuber från början så han har ju börjat extraknäcka lite med att testa bilar. Men annars är det ju telefoner och datorer och sånt där som är hans grej. Men jättebra recensioner.

Anders – 1:05:14

– Ja, han har en skitstor podd. Så i början av året, det hade ju redan börjat gå knackigt för fiske innan. Så frågan är vilken skada han gjorde. Det var säkert så att han snabbade på den här konkursen lite grann. Men han gav ju dem en helt makabert hemsk review i februari när han testade den här bilen. Vi har faktiskt ett ljudklipp på det som vi kan lyssna på.

Alfred – 1:05:38

– Okej.

MKBHD – 1:05:39

– My point here is, you could give me this Car and I wouldn’t want to drive it. There are so many annoyances, especially with things just like the cameras and the driver’s assistance things beeping and blinking randomly for no reason. It just feels like the buggiest car I’ve ever tried.

Anders – 1:05:54

– Och i den här, jag har klippt ut en liten del av recensionen, han börjar med att prata om hårdvaran i den här bilen och hur fantastiskt den är och fin. På pappret borde det vara en toppenbil, men när han sen sätter sig och börjar köra så piper och blinkar och den är otroligt slö, skärmen har tryckt på en knapp och det tar jättelång tid när den ändrar sig. Så varenda liten del av den här bilen är dunderbuggig. Och här har ju Fisker valt att bygga sin egen bilmjukvara utan att köpa in Android Automotive till exempel som är färdig. Volvo valde ju istället att köpa in Android Automotive och bygga hela sin bil på Googles ingenjörer istället. Och de har ju blivit väldigt framgångsrika får man väl ändå säga med det beslutet som de tog där Alfred.

Alfred – 1:06:38

– Ja absolut, för mig är det fortfarande lite oklart hur stor andel av mjukvarustacken i Volvo som är Android och hur mycket som fortfarande byggs av Volvo själva. Det är definitivt så att hela mittkonsolen och allt man använder som användare som man möter i gränssnitt och så vidare, det är Google och Android. Men det är svårt att veta hur mycket som är bakom. I Fiskers fall så verkar det ju vara det problemet med buggigt gränssnitt. Men det är inte bara gränssnittet som är, det är inte bara där skon klämmer utan det är djupare mjukvaruproblem också.

Anders – 1:07:06

– Varenda mjukvarudel, trafik, självkörningssystem, allting buggar och det blinkar. Det är så dålig kvalitet på det att testaren säger att han inte vill ha den här bilen så man fick den. Man vill inte ha den. I Sverige har det faktiskt sålts 147 sådana här bilar så det är några som sitter med de här buggiga bilarna.

Alfred – 1:07:28

– Jag passerade dem när jag var på väg till ett av mina bolag som passerade dem i Kungsängen tror jag det är. Där finns ju Fisker i Sverige och där finns det ju en parkeringsplats full med sådana här bilar utanför deras kontor. Så det är verkligen så att de har ju varit offensiva i vad de har tänkt att de ska kunna sälja och byggt jättemånga sådana här bilar. Och så har ju allting hängt på att den här mjukvaran ska bli tillräckligt bra så att det går att leverera bilarna.

Anders – 1:07:52

– Och det har den ju inte blivit. När den här fruktansvärda reviewen släpptes så hörde Fisker av sig till M-Cage BD och de var i upplösningstillstånd runt den här fruktansvärda sågningen som den här bilen fick. Och då har han fått låna en bil med mjukvara 2.0 som skulle fixa många av de här buggarna. Och det han säger i den recensionen är att en del av grejerna är lite bättre, annat är sämre. Nu när han startar bilen så tar det en minut för bilen att bota upp så han blir sittande på parkeringsplatsen i en minut och väntar på skärmen i mitten att den ska starta. Helt obegripligt liksom. Och det här visar ju hur otroligt viktigt det är att ha kontroll på mjukvaran när man bygger en bil numera. Särskilt om det är en bil som är så mjukvarubaserad som moderna elbilar är. Det verkar som att en bidragande orsak till hela Fiskers konkurs nu är att de inte kunde bygga mjukvara.

Alfred – 1:08:48

– Det som händer för dem nu är att de har bundit jättemycket av sina pengar i att bygga de här bilarna och så kan de inte få betalt för bilarna för att de inte är säljbara innan mjukvaran är klar. Så om man tänker på hur mycket resurser som är Fiskers tillgångar men som sitter fast i osäljbara bilar och som inte går att använda för de löpande utgifterna, då är det väldigt tydligt att det här var en chansning som gick fel. Hade de valt att bygga färre bilar under tiden, då hade de inte bundit alls lika mycket kapital och då hade de förmodligen haft mer pengar på banken kvar att överleva nu. Det kanske hade blivit färre bilar byggda totalt om de hade fått vänta längre innan de kunde börja accelerera tillverkningen, men de hade behövt pengarna till annat än att de sitter stilla i bundna bilar på parkeringsplatser just nu.

Anders – 1:09:28

– Precis innan den här konkursen så vittnade det om total panik hos fiskarna, de har försökt dumpa ut de här bilarna. Man kan ju köpa de här, det här är ju stora fina SUVar, tänk så här Range Rover storlek på de här bilarna. Och nu kan man köpa dem för 25 000 dollar med ett jättebatteri och hög materialkvalitet och tipp topp bilar hårdvarumässigt, men med totalt oanvändbar mjukvara som gör att du ska vara glad om bilen startar när du kör iväg.

Alfred – 1:09:53

– Vilket såklart innebär att på det priset skulle de sälja dem med brakförlust, men då skulle de i alla fall få in lite pengar i kassan för att kunna betala lönerna några månader till och så vidare.

Anders – 1:10:01

– Men de här bilarna som reser ut nu, nu kan det vara lockande att tänka att man gör ett klipp om man köper en sån här bil för 25 000 dollar för att den är ju en fjärdedel kanske mot vad den borde kosta, eller en tredjedel i alla fall.

Alfred – 1:10:15

– Ja, åtminstone under halva priset, de har ju varit konkurrenskraftigt prisade de här.

Anders – 1:10:18

– Ja, de här bilarna nu efter konkursen, det finns ju inget ställe att serva dem på. Den här mjukvaran gör ju att du ska vara glad om den här bilen fungerar. Hade det varit ett hårdvaruproblem med den här så hade man ju kunnat fixa lite i efterhand och det hade kunnat komma tredjepartsgrejer och sådär. Men i och med att det är mjukvaruproblem så kan du inte laga det här. Du kan inte själv sätta dig och koda allting som är snett på den här bilen. Så här får du leva med den hemska mjukvaran om du köper en sån här bil. Så risken är att man blir sittande här med en tegelsten som är helt obrukbar.

Alfred – 1:10:52

– Och hur är det med konkursen? För det jag har sett är att de har ansökt om vad som kallas för konkursskydd i Österrike. Jag inser att jag kanske borde ha frågat den här frågan mycket tidigare i det här snacket, men de har ansökt om konkursskydd i Österrike, som är det bolaget som är part med Magna. Det är det första steget och det gör man när man har kommit på bestånd och det inte går att betala räkningarna. Men det ger en chans att skapa en rekonstruktion för bolaget. Att myndigheterna kan ge tillstånd att man skyddar från långivarnas fordringar under tiden som ledningen i bolaget får en chans att försöka rätta till problemen. Och att det ska i slutändan leda till att färre fordringsägare blir skadade av att det blir en konkurs för att man ger företaget en extra chans. Det kallas för Chapter 11 i USA ibland att de får konkursskydd, men att det här var konkursskydd i Österrike. Men är de i konkurs ordentligt?

Anders – 1:11:42

– Det är helt rätt. De har ansökt om konkursskydd som är en formalitet. De är på väg mot den här konkursen med stormsteg.

Alfred – 1:11:50

– Man skulle kunna tänka att det finns en liten, liten chans att de får in en ny finansiär som pumpar in alla pengar som behövs för att hålla bolaget flytande tills de rättar till den här mjukvaran och det är ett stort varumärke. Eller att det kommer in någon annan biltillverkare som bara vi är så hopplöst efter på elbilar – looking at you Toyota – och bara köper hela kalaset och ger musklerna som krävs för att rida ut den här formen och bygga färdigt mjukvaran och så småningom få de här bilarna säljbara. Men det finns ingenting som tyder på att det är på väg att hända, utan det verkar som att de har haft det väldigt tufft på kapitalmarknaderna.

Anders – 1:12:23

– Ja, Magna Automotive som bygger de här bilarna har slutat bygga bilarna och tagit en enorm ekonomisk förlust här och skrivit ner resultatet enormt mycket, alldeles precis nu. En konsultfirma som har använt i Tyskland för att rita kommande bilar har inte fått betalt sedan i höstas, säger de. Så det är full storm hos Fisker. Så konkursen är väldigt nära här nu, runt hörnet får man väl säga.

Alfred – 1:12:50

– Man undrar om man tänker att EV Electra som jag pratat om, som köpte Nevs-bilarna, de har ju nämnt Magna som en tänkbar partner för att bygga de där bilarna. Men det känns väl som att Magna borde ha lärt sig en läxa här och inte satsat. Men nu tror jag att EV Electra har ju ännu mycket mindre att komma med än vad Fisker hade här som ju ändå var en riktig modell och som hade mycket som talade för sig.

Anders – 1:13:13

– Ja, det finns väl inte mycket som talar för att EV Electra kommer lyckas vidare med sitt bilprojekt här heller. Nu dök det upp här i dagarna att Saab inte fått betalt då. Vi pratade väl om det i förra programmet.

Alfred – 1:13:27

– Ja, vill man veta mer om det får man lyssna på förra programmet helt enkelt. Den som lever får se, men förmodligen konkurs helt enkelt. Se upp med att köpa de där bilarna, det är inte sittande med en brickad tegelsten.

Anders – 1:13:37

– Nej, men precis. Och om du är en av de 147 som har köpt en sån här bil, försök göra dig av med den fortast, kvickt.

Alfred – 1:13:43

– Ja, men det är inte bara hos Fisker det stormar. Vill du höra vad som händer på Tesla? Ja, det vill jag. Jo, för det var så späckat i förra programmet att vi inte hann ta med allt. Men Tesla, de sparkar hela superladdarteamet och det verkar vara stora nedskärningar. Vad är det som händer egentligen i organisationen? Det verkar som att Elon Musk är tillbaks inne i Tesla på allvar efter något års distraktion av att köpa Twitter och ge sig in i diverse debatter och så vidare. Och som jag har rapporterat om tidigare, det verkar inte vara en dans på rosor att jobba för Elon Musk. För några veckor sedan presenterade Tesla att de skulle säga 10% av sin personal och i princip samtidigt så var det flera tunga chefer som hoppade av, däribland Drew Baglino som faktiskt har varit ett ansikte utåt, bland annat på Battery Day. Han hade varit på Tesla i 18 år och var högsta chef för hela det här egna batteriprojektet med 4680-batterierna. Och därefter har det börjat pysa ut fler och fler rapporter inifrån Tesla om att dels att uppsägningarna kanske är så stora som 20% av personalen och dels att moralen hos många av de anställda är helt körd i botten. Vidare så har den här vice vd:n Tom Zhu som är Teslas hjälte från Kina där han var jätteframgångsrik med att bygga upp Shanghai-fabriken och som sedan sedermera blev överflyttad till Tesla i USA och så småningom vice vd för hela bolaget. Han har fått återvända hem till Kina för att leda organisationen där och som om det inte vore nog så sparkade Elon Musk helt enkelt och helt plötsligt hela Supercharger-organisationen, inklusive sin chef Rebecca Tinucci, från ingenstans vad det verkar. Och enligt rykteskarusellen så är det här egentligen vad som händer, att det är en maktdemonstration inuti Tesla efter att Rebecca Tinucci vägrade att kapa lika många personer från sitt team som han krävde då i de här stora uppsägningarna. Det är naturligtvis nästan helt omöjligt att bekräfta.

Anders – 1:15:32

– Hon har ju då sagt nej då, jag vill inte sparka 10% av mina. Jag kan inte sparka 10 eller 20% av min personal. Nej precis, och då får hon sparken och alla i hela Supercharger-teamet.

Alfred – 1:15:43

– Sparkar han hela teamet, inklusive chefen. Det är vad ryktena gör gällande i alla fall. Men det är svårt att förstå vad det skulle vara annars som ligger bakom, för det här är verkligen den del av Tesla som har rakt igenom allt funkat perfekt. Tesla Superchargers är ju en sådan framgångshistoria utan dess like. De hade precis lyckats få alla andra tillverkare att använda Teslas laddstandard som standard i USA och få alla de stora tillverkarna att gå över till att ha Teslas laddportar på sina bilar. Alla tyckte att det här var bara bäddat för fortsatt fantastisk framgång och så sparkade han hela teamet. Det här gjorde ju jättemånga förvirrade såklart, för dels fanns det jättemånga personer och företag som hade börjat ingå avtal med Tesla om att bygga laddstationer på deras mark och så vidare. Och helt plötsligt fanns det ingen att ens prata med hos Tesla för att hela teamet var uppsagt. Så många har tänkt att oj, ska de sluta bygga superladdare eller vad är det som händer nu? Efter mycket förvirring så har i alla fall Tesla klargjort något sådant här, att de har inte slutat satsa på superladdare och Elon Musk har sagt på X, som det heter nu, att de ska spendera över fem miljarder i år på att satsa på superladdarnätverket. Så det är inte på något sätt att de har övergett att satsa på det nätverket. Däremot ska de fokusera lite mer på fler laddare på samma platser som de redan finns på och högre driftsäkerhet, som ju redan är väldigt hög. Så de ska långsamma ner lite hur många nya platser de etablerar. Men de har inte övergett satsningen. Men det är ju egentligen bara ännu konstigare att de sa upp hela teamet då. Varför gjorde de det?

Anders – 1:17:12

– Man kan ju tänka att superladdarteamet har jobbat också med att ta fram nya superladdare och sådär. Och nu har ju den här version 4, V4 är väl den senaste superladdarstandarden?

Alfred – 1:17:23

– Ja exakt, de har ju fått ut stolparna till V4, alltså de nya stolparna med de längre sladdarna, vilket är bra när det är många olika bilmärken som laddar på Tesla-stationer. Men som jag förstått det så är det fortfarande så att det är framför allt så att de är kopplade på gamla V3-laddare i bakgrunden. Så de har inte realiserat den nya högre laddhastigheten och den högre spänningen som V4-laddarna på riktigt sen ska erbjuda, som stolparna har stöd för.

Anders – 1:17:45

– Men det kanske, om man tänker att superladdarteamet är de som utvecklar och innoverar och bygger och tar fram de här från grunden, men att tekniken nu, det är andra som ska installera och montera och producera de här laddarna och då kanske det inte skadar så mycket att göra sig av med superladdarteamet.

Alfred – 1:17:59

– Det verkar ju vara kaos och det verkar ju som att det är onekligen så här, gamla meriter lever man inte länge på om man jobbar för Elon Musk, utan han är ju helt, han har ingen som helst nostalgi eller empati när det kommer till att vara hård med organisationen. Han har beskrivit de här nedskärningarna som att Tesla måste bli mer hardcore. Jag undrar, jag tycker att jag har kommit bort lite i analysen av vad det är som pågår. Jag tror att det här bottnar i att det faktiskt på riktigt finns ett rejält efterfrågeproblem på Model 3 och Model Y nu. De kommer inte att klara av att sälja så mycket produktionskapacitet som de har. Så det är ju, när vi pratar 10-20% av personalen, det blir mycket rabalder kring chefer som drar och så vidare. Men det finns också ett viktigt signalvärde i att det stormar även på toppen om man behöver säga upp mellan en tiondel och en femtedel av personalen, där ju de allra flesta såklart kommer att finnas i tillverkningskedjan och vara montörer som inte har jobb längre helt enkelt. Det blir mer svårsmält, tror jag, på sätt och vis, ifall det hade varit bara där och ingenstans uppåt. Och jag tror att det handlar mycket om att sätta kulturen inåt. Och där kan man ju, som sagt, jag tycker det verkar hemskt att jobba för honom. Vi har läst biografierna, vi har pratat om dem tidigare. Det verkar vara en helt omöjlig person att vara nära eller vara beroende av. Eller samtidigt som han ju får saker gjort och tveklöst, han kommer ju ha stenkoll på kostnadsstrukturen i Tesla och se till att de inte blir fat and happy, vilket rätt många andra bolag hade haft tendens att bli i en sådan här situation som Tesla är i nu, när de är ändå dominanta och trots att de går ner i försäljningen nu, superlönsamma.

Anders – 1:19:42

– Jag tänker lite att han gör sig själv en björntjänst här för att personal, när de ser hur många höga chefer och mycket annan personal som bara får gå, det var också ett brev som cirkulerade, såg du det hur otroligt hårt uppsägningen var? Eller hårt, ett brev att du får lämna Tesla och vi har tittat efter andra jobb som du kvalificerar för, det fanns inga takuai. Typ så, helt känslolöst, ett e-mail till personalen.

Alfred – 1:20:13

– Inget daltande alls. Och det här är ju personer som förmodligen har jobbat helt orimliga arbetstider och har toppat in hur mycket energi som helst och får gå på dagen, ingen sentimentalitet överhuvudtaget.

Anders – 1:20:25

– Kollegorna ser ju detta, andra chefer ser detta också och då börjar man fundera på, ska jag verkligen lägga så här mycket av mitt liv och min tid på detta när tacken är bara att få gå på dagen? Det blir en väldig brain drain från Tesla när andra människor säger upp sig, vi vill se vad som händer här nu, men jag tror att de kommer få det här problemet att folk lämnar bolaget.

Alfred – 1:20:45

– Jag tycker det är intressant, för jag har ändå jobbat rätt mycket med att bygga bolag och allt jag vet om ledarskap och så vidare så är det här kardinalfel och skitdumt och att han skjuter sig själv i foten. Inte minst med det här superladdarteamet, det verkar helt idiotiskt. Och sen så tittar man på hans track record och hur han har behandlat organisation och team tidigare. Och gjort så här i flera omgångar. Och på något sätt så är det som att han ändå är omgärdad av en sådan extrem hypecirkus att han inte har svårt att fylla teamen med ny talang. Vi har ju intervjuat Peter Karlsson i den här podden tidigare, jag vet inte om vi har nämnt det någon gång.

Anders – 1:21:27

– Det har vi gjort

Alfred – 1:21:28

– Ja, det har vi gjort till leda. Men han beskriver det som att det går inte att hålla ihop i längden, att jobba i det tempot som Elon Musk kräver och som han håller själv. Och när man inte klarar av det så måste man dra eller bli upplagd. Men på något sätt så är det också den bästa skolan på något sätt. Att förstå vad hardcore är på riktigt. Och att han av någon anledning så är han tillräckligt unik i det. Att han lyckas få med sig ny talang och fylla teamen igen. Jag menar, vi trodde att det var kört för AI-satsningarna när Andrej Karpathy drog. Och samtidigt så har de bara fyllt på med topptalang. Det är som att de kan välja och vraka med alla som vill jobba där. Att det inte blir det problemet sen.

Anders – 1:22:16

– Och det har ju mycket med hypen runt Elon Musk att göra. Och hade inte han haft den här hypen runt sig så hade han inte klarat att dra topptalang. Då hade han haft mycket svårare att sy ihop det här. Det är bara att titta på även svenska bolag som saknar hype men som har kul idéer och så, lyckas ju inte rekrytera tillräckligt bra folk. Och mycket bolag som inte flyger bara för att produkten inte blir tillräckligt bra. Titta på regioner och kommuner, vad det är för folk som söker sig dit. Du får ju inte topptalangen och då blir IT på kommunen totalt värdelös till exempel.

Alfred – 1:22:51

– Ja, det finns många hjältar också ska jag säga. Jag ska inte dra alla över en kam, men det är ju definitivt ett strukturellt problem att det är svårt att konkurrera om topptalangen. När man inte är löneledande och om man då inte heller har någon form av spännande vision.

Anders – 1:23:05

– Ja, med vision. Du behöver ju ha den här visionen. Det är bara att titta på, vi har pratat om det många gånger också, en space race när USA skulle sätta en man på månen inom tio år. Och det är klart med en tydlig vision och man talar väldigt mycket om det, då blir folk sugna på det här och man drar med sig mycket talang. Och då har man många att välja på och det i sig gör det möjligt att lyckas med det här.

Alfred – 1:23:28

– Jag vet inte om vi har pratat om det tidigare, men det finns ju en ganska intressant nyhet eller en intressant vinkel på det här som är värt att hålla ögonen på nu kommande. Tesla blev ju indraget i en tvist med det juridiska systemet i Delaware, den här delstaten där många bolag väljer att vara inkorporerade i USA. Där Tesla också har varit inkorporerat. Och där en domare bestämde sig för att personerna i Teslas styrelse som hade röstat igenom hans belöningspaket, jag minns inte exakt vilket år det var nu, men det här är ju rejält långt tillbaka i tiden, 2015 eller 2016 tror jag, där det röstades igenom ett belöningspaket där Elon skulle få noll i kontantlön, men han skulle få jättemycket aktier och varje del av aktietilldelningen skulle låsas upp av olika mål som han uppnådde. Och när det där paketet klubbades så var målen helt orimligt långt borta, att det skulle vara lönsamt och de skulle sälja miljontals bilar och jera, jera, jera. Och sen så nådde han alla de där målen, så att paketets värde totalt blev 55 miljarder dollar i det aktievärde som han har varit med och skapat då. Och det var någonting som togs fram av styrelsen och sedan godkändes på aktieämnet. Men den juridiska domaren har bestämt att de personerna som tog fram paketet och förberedde förhandlingen från styrelsens sida, de var jäviga, att de hade för mycket med Elon Musk att göra utanför och i andra sammanhang. Och tjänade för mycket själva också i motsvarande paket för att det skulle anses vara oberoende gjort. Och därmed så ogiltigförklarade han hela paketet, vilket har gjort att Elon Musk tänkbart blir av, dels har han jobbat helt utan lön och sen så blir han tänkbart av med alla de här aktierna som var klubbat och klart. Och nu är det då på väg att det ska bli en ny omröstning på kommande stämma hos Tesla, där Tesla flyttar hela sin inkorporering till Texas och retroaktivt återinför samma paket för gamla meriter. Och det där diskuteras i en del media som inte orkar ta sig an alla detaljer och kanske är lite mer negativt inställda till Elon Musk. De beskriver det som att han ska rösta igenom att han ska få 55 miljarder dollar nu. Men det som ska röstas igenom är alltså att det gamla paketet som vid den tiden när det klubbades tycktes ha helt orimliga mål och som alla aktieägare har tjänat svinmycket på för att han nådde alla de där målen åt bolaget. Det ska liksom åter godkännas en gång till retroaktivt. Det här är liksom någonting som kommer upp nu och han är ju inte liksom, hade han varit taktisk nu så hade man väl inte velat göra sig impopulär i liksom kretsar av aktieägare och annat genom att till synes göra helt omöjliga åtgärder som skapar skitmycket rabalder och eroderar, skapar brain drain i Tesla och så vidare. Det måste ju vara, om inte det är att hugga sig i foten, jag vet inte, vad är i så fall att hugga sig i foten att göra det? Precis när de här grejerna ska hända ungefär samtidigt. Vad tror du?

Anders – 1:26:16

– Svårt att veta hur han resonerar. Också hur Teslas ekonomi ser ut vet vi inte heller. De har gjort jättestora investeringar i dunderdyra nya fabriker och sådär. Och om de inte säljer tillräckligt bra, det finns ju ingen som kan rädda Tesla nu. Det är ju ingen som kan gå in om de behöver pengar. Elon Musk har ju inte ens själv så mycket pengar att han kan gå in och göra någon väsentlig skillnad för bolaget om ekonomin inte håller ihop.

Alfred – 1:26:41

– De har ju hundratals miljarder i egen krigskassa och var ordentligt lönsamma även det senaste kvartalet när de sålde väsentligt färre bilar. Men det är klart, vi vet ju inte hur mycket deras försäljning har vikt. Vi ser ju inga tecken i Sverige att den ska ha stannat så mycket att det är på väg att bli ett totalt härdsmälta. Men det är definitivt så att det börjar bli svårare och svårare att se hur de ska kunna växa på helåret i år, vilket de ändå sa i Q1 att de skulle göra, trots att det är först i slutet på året som det kommer att komma ytterligare en ny modell i parken. Så är det så att det kommer en Q2-rapport som visar att det fortsätter att dala i försäljning och att de kommer att krympa i år, då kan ju det hamna i ett helt nytt ljus. Att de kanske slutar vara lönsamma. Men å andra sidan så har de råd att vara olönsamma under ganska lång tid med den krigskassan som de har ackumulerat under de senaste årens fantastiska lönsamhet.

Anders – 1:27:34

– Vet du hur mycket av de pengarna som är cash på banken och hur mycket som är bundet i det att ha mycket kapital? Det är ju toppen, men om de pengarna sitter i bilar som är byggda eller vad det nu var som är beställda så finns ju inte de pengarna cash.

Alfred – 1:27:48

– Ja, det vet man. Det rapporterar de hur mycket som är cash och de har ju pratat tidigare om bland annat när de sköt fram fabriksbygget i Mexiko och så vidare att det handlade om att se till att vara så likvida som man behöver för en challenging environment globally. Eller hur de uttryckte sig, att det är utmanande tider i den globala ekonomin. Så det är ju svart på vitt, reda pengar, likvida tillgångar. Så en del av det sitter som bitcoin, men det är väl också likvida tillgångar.

Anders – 1:28:19

– Okej, ja. Spännande faktiskt. Vi får väl se vad det blir av det här. Jag tror ändå att Elon Musks popularitet ändå gör att Tesla kommer att rida ut det här trots att det går knackigt för dem. Till skillnad från kineserna där bara staten pumpar in mer pengar och är de bilföretagen för att rida ut stormen.

Alfred – 1:28:37

– Ja, det ska bli sjukt spännande att se. Hans track record gör att han kommer att bevisa oss alla fel. I slutändan att man tycker att det här verkar helt hål i huvudet, att han hugger sig i foten. Och så kommer det sluta med att kolla, nu är operating margin ännu högre för att de på något sätt ändå löser det. Men å andra sidan, om det här skapar så mycket impopularitet och folk är så trött på honom att han inte får igenom den här omröstningen med hans retroaktiva lön. Jag undrar om inte han drar från Tesla ifall det händer. Att han blir av med hela det lönepaketet där han skapar. Vad har aktien gjort för resan? Den har tjugodubblats i värde på grund av alla de framgångar han skapade. Och det fanns ett paket på hur mycket han skulle få av det om han skapade det. Och så har han gjort hela det och får det fråntaget från sig. Blir han kvar i Tesla ens då? Jag vet inte. Och vad händer då med aktien om Elon Musk säger upp sig i protest?

Anders – 1:29:26

– Men han är ju en storägare ändå, bortsett från det här paketet.

Alfred – 1:29:31

– Ja, det återstår att se helt enkelt. Men det är aldrig långtråkigt att bevaka Tesla. Så är det.

Anders – 1:29:39

– Det kanske är dags att snurra ur det här programmet nu?

Alfred – 1:29:41

– Ja, det har varit ett långt program som vanligt. Men vad är det vi brukar säga när vi rullar ur show Anders?

Anders – 1:29:47

– Vi brukar säga att om du vill stödja programmet så är det absolut bästa sättet att prenumerera på podden. Och det kan du göra på alla poddplattformarna eller poddspelarna som Spotify och sådär. Om du prenumererar, det kostar 29 kronor i månaden, får du podden utan reklam. Du får tillgång till alla våra historiska program. Vi startade hösten 2016. Så vi har gjort otroligt mycket program under de här åtta åren. Du får dessutom avskriva lite tidigare än alla andra.

Alfred – 1:30:11

– Ja, så klicka direkt i Apple Podcaster-appen högst upp om du använder den spelaren. Eller om du använder Spotify så söker du upp Bilar med sladd+. Om du använder någon annan poddspelare, då kan du få hjälp av Acast. Så klicka bara på länken i avsnittsbeskrivningen så kommer du till Acast och så hjälper de dig vidare.

Anders – 1:30:28

– Ja, vi har en Facebook-sida där vi lägger ut lite grejer där du också kan nå oss. Vi har också en vanlig hemsida som Alfred precis har snyggat till här nu, bilarmedsladd.se.

Alfred – 1:30:36

– Ja, en helt ny hemsida faktiskt, som är jättefin. Och den får du jättegärna använda för att hjälpa folk att hitta oss. Till exempel kanske du ska skicka en länk till sidan med Elbilskolan som ligger där till folk som behöver hjälp inför att de skaffar sin första elbil.

Anders – 1:30:46

– Ja, bilarmedsladd.se är det förstås. Och Fabian är ju inte med här, men vi driver vårdcentralen Hälsa hemma som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, som gör hembesök hos våra patienter. Och så når man oss via appen också, Hälsa hemma-appen som jag håller på att jobba med. Så då kan man få snabb hjälp där och så åker vi hem och klämmer och känner på magen eller benet eller vad det är när man är lite knäpp.

Alfred – 1:31:07

– Så du kan spola kry och använda Hälsa hemma och lista dig såklart när du gör det. Och tipsa gärna alla dina vänner och bekanta om podden. Det är tack vare er som våra lyssnare blir fler och fler och det blir ni ju så snabbt. Så vi är väldigt glada för att ni hjälper oss så bra. Men fortsätt och gör det igen och igen.

Anders – 1:31:21

– Har du tips, tankar, idéer till podden så kontaktar du oss på info.bilarmensladd.se. Du kan också höra av dig direkt till oss, Anders, Alfred eller Fabian, på bilarmensladd.se. Och redigering av de här programmen görs av Umami Produktion.

Alfred – 1:31:34

– Tack så mycket, Johan Chandorkar.

Talare 8 – 1:31:36

– Och ansvarig utgivare är du, Alfred. Ja, det är jag.

Alfred – 1:31:39

– Jag är ansvarig. Vad är det vi brukar säga sist av allt?

Anders – 1:31:43

– Kör elektriskt.

Alfred – 1:31:43

– Sladda lugnt. Så hörs vi igen om två veckor.

Anders – 1:31:46

– Det gör vi. Hej då.