I veckans avsnitt av Bilar med sladd bjuder vi på en fullspäckad timme med allt från mopedbilsmeck till globala geopolitiska spörsmål, via batteriteknik och elbilsnyheter.
Vi inleder med en uppdatering om Anders ambitiösa projekt att konvertera sin dotters mopedbil till eldrift. Med hjälp av en uppfinningsrik lyssnare (tack Henrik!) har Anders övergett sitt ursprungliga plan och bygger nu ett nytt batteripaket med 16 LFP-celler (litiumjärnfosfat), vilket kommer ge mopedbilen en räckvidd på över 10 mil. Projektet har inneburit en brant inlärningskurva för Anders, som nu kan titulera sig expert på BMS (Battery Management System), batteriuppvärmning och formplywood. Under tiden batteripaketet byggs har Anders installerat en stor skärm med ADAS-funktioner, precis som i en Tesla Model 3, i mopedbilen. Frågan är bara om dottern hinner få köra den innan hon fyller 18…
Efter det diskuterar vi det amerikanska presidentvalet och hur Trumps seger har påverkat Tesla-aktien, som har skjutit i höjden. Vi funderar över om uppgången är rimlig, givet Teslas värdering i förhållande till andra biltillverkare som Toyota. Faktum är att uppgången bara sedan valet är större än vad hela Toyota är värt. Samtidigt erkänner vi att Tesla har en enorm potential med sina robotar och självkörande teknik.
Hur länge håller en fossilbil?
Vi läser också upp ett lyssnarbrev från Henrik Eld, som ifrågasätter Anders påståenden om förbränningsmotorers livslängd. Henrik menar att moderna förbränningsmotorer håller betydligt längre än vad Anders ger dem credit för. Vi diskuterar våra egna erfarenheter av bilar med förbränningsmotorer och elbilar och kommer fram till att det nog handlar mycket om referensramar. Anders lovar bot och bättring och att vara lite snällare mot förbränningsmotorbilar framöver.
Volkswagen överger Northvolt
Efter lyssnarbrevet dyker vi ner i Northvolts kris. Vi sammanfattar de senaste händelserna, bland annat att den kortsiktiga räddningsfinansieringen ännu inte är klar och att Northvolt förhandlar med kinesiska investerare. Vi spelar upp ett klipp från en intervju med Peter Carlsson, Northvolts VD, där han talar om bolagets utmaningar. Vi analyserar Carlssons uttalanden och spekulerar kring vad de egentligen betyder. Vi diskuterar också Volkswagens tillfälliga avhopp från Northvolts styrelse och vad det kan innebära för bolagets framtid.
Håller billiga LFP-batterier sämre än vad vi trott?
Nästa ämne på agendan är LFP-batterier. Anders, inspirerad av sitt mopedbilsprojekt, berättar om fördelarna och nackdelarna med LFP-batterier jämfört med traditionella NMC-batterier. Vi diskuterar också en ny forskningsrapport som visar att LFP-batterier tar skada av att laddas till 100%, vilket går emot Teslas rekommendationer. Vi funderar över hur man ska tolka dessa motstridiga budskap och hur man bäst laddar sin LFP-bil.
Ny fullstor familje-suv: Hyundai Ioniq 9
Slutligen pratar vi om Hyundais kommande elbil Ioniq 9, en stor familje-SUV som bygger på samma plattform som Kia EV9. Vi jämför de två bilarna och diskuterar deras design och specifikationer. Vi spekulerar också kring priset på Ioniq 9 och om den kan bli en utmanare till Tesla Model X.
Därför kan elpriserna skjuta i höjden i vinter
Innan vi avslutar avsnittet förklarar vi det nya systemet för prissättning av elöverföring mellan olika nätområden. Vi reder ut hur elpriserna sätts idag och hur det nya systemet fungerar. Vi diskuterar för- och nackdelarna med det nya systemet och hur det kan påverka elpriserna i Sverige. Vi funderar också över vad det här betyder för oss som elkonsumenter och vad som är rätt att tycka i frågan.
Ungefärliga tidskoder:
- Anders mopedbilsprojekt: 0:43 – 11:30
- Trump och värdet på Tesla: 11:30 – 16:18
- Lyssnarbrev: 16:18 – 31:18
- Northvolt-krisen: 31:18 – 44:27
- LFP-batterier: 44:27 – 53:44
- Hyundai Ioniq 9: 53:44 – 1:17:20
- Nytt elprissystem: 1:17:20 – 1:19:54
- Avslutning: 1:19:54 – 1:20:16
Observera att tidskoderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera i längd för olika lyssnare.
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:19
Ny prismodell riskerar att göra elen dyrare i vinter. Är Volkswagen på väg att lämna det sjunkande skeppet Northvolt? Och så snackar vi en ny familjesuv i form av Hyundai Ioniq 9. Och så får Anders göra bot och bättring om hur länge en bensinbil egentligen håller. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast. Bilar med sladd.
Anders – 0:43
Jag noterar att du inte sa något i introt om att jag håller på att konvertera min dotters mopedbil till Liten John.
Alfred – 0:50
Det här ska bli ett till avsnitt om din mopedbil.
Anders – 0:52
Alltså det här är så kul. Jag sitter och hoppar i stolen. Jag är så exalterad för det här projektet.
Alfred – 0:59
Fabian kom tillbaks. Jag behöver dig så vi får höra om någonting annat än kanske när du har kört för fort eller någonting. Det känns som att man behöver ett avbrott från dina mopedhistorier. Eller är jag förnäggig nu?
Anders – 1:09
Jag berättade i förra avsnittet. Vad sa jag? Jag hade nästan glömt av. Jag går och tänker på det hela dagen.
Alfred – 1:13
Det senaste jag vet i alla fall och säkert alla lyssnare också. Det är att din dotter hade lyckats bricka bilen genom att dra ur all ström. Ur alla batterier som fanns. Och att den var helt stendöd. Du hade kommit fram till att du inte kunde svetsa.
Anders – 1:29
Nej precis. Så jag har fått knuffa in den. Hela familjen knuffade in i garaget. Det är ju kallt och rått ute nu.
Alfred – 1:36
Så det var alltså du och din fru, tre barn, en hund, en katt och en hamster.
Anders – 1:39
Hamstern är död dessvärre. Katt har vi inte heller. Och hunden hjälpte inte till. Men i övrigt så var det ju andra som knuffade in i garaget i alla fall. Och så får jag byta ut det här stora bly. Det är åtta stycken gamla blybatterier på sex volt styck. Som är seriekopplare för att ge 48 volt. Jag hade en idé först hur jag skulle göra det. Men så var det en lyssnare som hörde av sig. Så jävla tacksam är jag. För att han har gjort exakt samma sak. Han köpte en exakt likadan blybatterielbil. Och konverterat den till litiumjon.
Alfred – 2:09
Vi har ju världens bästa lyssnare. Det är så otroligt. Det är också du som är bäst på att dra nytta av alla lyssnare. Du får så himla bra hjälp.
Anders – 2:18
Men det är så sjukt kul. Han skickar upp lite grejer till mig nu. Och jag har fått hjälp precis. Jag kopierar hela hans setup. Det är bara onödigt att uppfinna hjulet på nytt.
Alfred – 2:28
Säg som det är. Du hade inte kunnat lista ut det själv. Och nu har du träffat någon som kunde det här.
Anders – 2:32
Mitt förslag var något sämre än hans förslag. När jag fick se vad han har gjort.
Alfred – 2:39
Det här, mina vänner, det är Anders som uppvisar ödmjukhet.
Anders – 2:43
Ja, det var faktiskt mitt förslag var mycket sämre. Jag hade tänkt köpa färdiga batteripack med BMS och alltihopa. Men de är ju då betydligt sämre. De klarar inte så mycket ampere, så mycket kraft som behövs. Så det blir ett riktigt ambitiöst projekt. Jag har fått hem 16 stycken LFP-celler. Vill du berätta vad LFP är?
Alfred – 3:03
Ja, det är sådana här järnfosfatsbatterier. Det är fortfarande litiumbatterier, men det är järnfosfat istället för en massa nickel och manganet. Så man brukar säga att de tål lite mer cykler och de är lite billigare än NMT-batterierna.
Anders – 3:22
Håll den tanken, för du ska berätta mycket mer om det sen. Och det ska jag också, för det är nämligen ny forskning runt LFP-batterier som är väldigt hajpade. Det pratas ju väldigt mycket om LFP, så vi återkommer till det. Men jag har beställt hem 16 sådana som jag har fått och de är stora som. Åh, vad svårt. Vad kan de vara stora som?
Alfred – 3:39
Ja, hur ska du kunna visa? Jag ser att du håller på att famla lite med händerna, vilket är helt meningslöst.
Anders – 3:43
Bibeln! Bibeln!
Alfred – 3:45
Så stora som Bibeln.
Anders – 3:47
Ja, lagboken då. De är stora som sjutton, så de är på nästan en kilowattimmar styck de där batterierna. Så jag har beställt hem 16 stycken sådana som kommer ge 14 kilowattimmar.
Alfred – 3:59
Hur långt kommer man med en mopedbil med 14 kilowattimmar?
Anders – 4:01
Vår gamla Mitsubishi i-MiEV som var en vanlig personbil, den hade 16 kilowattimmar batteri och den kom man då åtta mil vintertid.
Alfred – 4:11
Men då kunde man ändå köra typ motorvägsfart? Ja, precis.
Anders – 4:15
Den här får max gå i 45 kilometer i timmen.
Alfred – 4:17
Så då kommer man 15 mil i 30, längre än man vill åka i 30 helt enkelt.
Anders – 4:20
Jag hade först tänkt skaffa en epa traktor och göra el av, men den får bara gå i 30. Så mopedbil får ju köra i 45. Det är ju så jävla dumt för mopedbilarna är ju bara en liten, den är så liten.
Alfred – 4:35
Ja, det känns ju som kartongbilar. Ja, exakt. Eporna är ju i allmänhet ombyggda, gamla personbilar. Så även om de är gamla så brukar de ha kanske bättre krocksäkerhet än en mopedbil. Så det är konstigt att de får åka långsammare.
Anders – 4:46
Ja, men det är ju EU regler medan epa eller a-traktor är svenska särregler. Det pratas ju om att ändra det också så att a-traktorerna får gå i 45 också. Okej. I så fall är ju de ett mycket bättre alternativ än de här mopedbilarna.
Alfred – 4:58
De går nog till och med lite mer än 45 epa traktorerna i vissa delar av landet där jag bor. Det är väl lite svårare för dem nu. Det har ändrats, men mina ungdomar där hemma har kompisar som kan alla knep i boken på hur man gör för att få en epa att gå lite fortare. Och sen slutar det gå fortare när någon kollar efter.
Anders – 5:15
Ja, det är så himla konstigt det där. För en mopedbil, det är som du säger, de är byggda av plast många gånger och har i stort sett inget krockskydd. Min dotters mopedbil här, den är ju visserligen plåtkaross, men den har ingen airbag eller någonting sånt. Och så ska hon då som 15 år gammal susa omkring i en sån där.
Alfred – 5:32
Ja, men verkligen så. Det bör ju vara de sämsta förarna, sätter vi i bilar.
Anders – 5:38
I de sämsta bilarna.
Alfred – 5:39
I och för sig är det bara 45 kilometer till. Ja, det är så dumt.
Anders – 5:41
Och så sitter jag som har haft körkort i snart 30 år med airbags, hela bilen fylld av airbags och deformationszoner och grejer. Ja, det är knasigt. Men i alla fall, det är så intressant det här konverteringsprojektet. Jag har lärt mig, jag kunde mycket om batterier till elbilar och så innan, men nu är det liksom, fråga mig vad som helst.
Alfred – 5:58
Vad som helst.
Anders – 5:59
Okej, inte riktigt vad som helst. Du vet, de här LFP-batterierna, de får ju inte laddas under 0 grader, så de måste ju värmas upp. Och jag bygger ju hela mitt paket själv, så jag bygger en låda för batterierna och där måste jag ha uppvärmning. Och då ligger det temperatursensorer då som känner av hur varmt det är i packet. Och om det är under 0 grader så sätter den igång uppvärmning och värmer upp packet. Och sen måste det upp till 4-5 grader, någonting sådant för att kicka igång, eftersom temperaturen sjunker igen. Och då har man ju en BMS, vi har pratat om det många gånger i podden, BMS står för Battery Management System, som tar hand om de här battericellerna. Så de här 16 cellerna jag har köpt, det är ju bara battericeller, det finns ingen intelligens eller någonting i dem. Laddar man ur dem så är de ju helt körda. Så när BMS tar hand om, ser till att det är precis rätt spänningsnivå i varje batteri och den kan flytta över ström, så du ser att cell nummer tre, där behöver du fylla på lite till, så då väljer den precis hur den ska ladda de här för att det ska bli så perfekt som möjligt.
Alfred – 6:58
Men berättade du det redan? Om du köpte nakna celler nu, var kommer BMS ifrån?
Anders – 7:03
Jag köpte en separat BMS då, så det har jag fått forska i då, vilka BMS som är bäst. För BMS är ju hjärnan i ett paket.
Alfred – 7:11
Men det är så standardiserat så att de går att köpa, alltså plocka ihop då, fredigbart.
Anders – 7:16
Kan du köpa från hyllan. JK-BMS heter den som jag har köpt då, en specialversion med batteriuppvärmning som man behöver ha på våra breddgrader.
Alfred – 7:24
Och det här är inte Sveriges Radio, så vi behöver inte berätta att det även finns andra management systems. Nu gjorde jag det i alla fall.
Anders – 7:30
Ja, det finns några stycken olika, men den här verkar ändå vara den som är mest lovande. Så till den så kopplar man ju en display, en LCD som visar batteristatus och sådär. Men nu har jag fått hem de mesta grejerna från Kina som jag har beställt. Och det är ganska tydligt nu hur långt fram Kina är på batterier, för att det finns i stort sett ingen annanstans att beställa. Det är lite sporadiskt man kan köpa grejer, men i Kina finns allt som har med det här att göra. Vi är så långt efter Europa och även USA på batterifronten. Vi måste verkligen ta ikapp det här. Vi ska prata om Northvolt strax.
Alfred – 8:05
Ja, okej. Absolut. Och det finns väl någon liten Kina-vinkel där också faktiskt. Men har inte det här. Jag tänker att överhuvudtaget all elektronik domineras av Asien. Inte bara Kina, utan Japan och Sydkorea. Är det inte därför de här grejerna kommer därifrån?
Anders – 8:24
Nej, men jag tror. LFP-batterier till exempel byggs väl bara i Kina tror jag.
Alfred – 8:28
Ja, LFP-batterier är verkligen kinesiskt.
Anders – 8:29
Ja, och BMS. Alla BMS jag tittar på är kinesiska. Det ska finnas någon som inte är kinesisk, men jag har inte lyckats hitta den. Men det är också så att grejer som inte är kinesiska är tre gånger så dyra också. Så det är helt crazy.
Alfred – 8:42
Men okej, så du ska snöa ihop det här. Vad sa du nu? 16 celler och sen så ett eget BMS som du har köpt separat. Och så ska du få allt det här att funka och sen så ska det inte leda till att någon cell kommer bli helt urladdad och dör.
Anders – 8:56
Nej, precis. Och så ska värmen kicka igång. De ska vara hermetiskt tillslutna, den lådan också som jag bygger. Så den bygger jag i trä, speciellt trä. Det fick jag också tips av den här killen. Formplywood som inte suger åt sig så mycket vatten som man använder när man bygger betongkonstruktioner. Det har du säkert sett.
Alfred – 9:16
Och som är organiskt dött så där. Att det inte håller på och rör sig så mycket med temperaturväxlingar och sånt där.
Anders – 9:22
Ja, den är nog dessvärre lite. Det är ju trä.
Alfred – 9:25
Det är ju trä, men jag menar, det känns som att jag inte har tummen mitt i handen, men det här låter ändå som ett projekt som går bortom vad jag skulle våga ge mig på. När vi håller på att renovera i huset och så där, man sätter pärlspont till exempel, om man sätter äkta pärlspont, då kommer det ju bli sprickor efter ett tag. Men gör man det med MDF, då rör sig inte MDF på samma sätt med temperaturväxlingar. Nej, precis.
Anders – 9:46
Det är också viktigt att det här paketet med alla batterierna, eller batteripaketet, att det är tight, så cellerna ska sitta där i, för de håller på att expandera. Det vill man inte, så de ska sitta ordentligt där i. Men otroligt mycket jag har lärt mig, alltså inlärningskurvan här har varit rätt hög, men nu är jag helt säker på hur jag ska sätta ihop alltihopa.
Alfred – 10:10
Så när blir du klar då?
Anders – 10:12
Bra fråga. Jag väntar fortfarande på delar. Så under tiden som de här delarna ligger på posten eller på väg på båten och flyget så har jag satt in en ordentlig stereo med stor skärm som hänger utanför. Det är som på Tesla Model 3. Så med ADAS också. Du vet, vingelvarning och kollisionsvarning och grejer. Kamera fram och kamera bak.
Alfred – 10:33
Om vi säger så här, hur gammal är dottern?
Anders – 10:35
Hon är 15.
Alfred – 10:36
Hon är 15. Tror du att hon kommer få bilen innan hon fyller 16?
Anders – 10:40
Hon fyller 16 andre juli. Hela kameraprojektet och den stora skärmen och allting, det är färdigt nu.
Alfred – 10:49
Jag är lite elak nu, men det har varit en sak jag funderat på med ditt mopedbilsprojekt. Det känns så himla ambitiöst. Det blir en sån där grej som bara, jag måste börja klart den grejen och så ska jag fixa det här sen. Eftersom det är en ganska begränsad tidsfönster hur länge man använder en mopedbil. Nu har du ju två yngre barn också. Du tror att du hinner före att hon växer ifrån mopedbilen?
Anders – 11:09
Det tror jag. Jag hoppas kunna vara färdig innan årsskiftet med det här. Men det beror lite på när grejerna kommer. Allt är planerat i alla fall nu hur jag ska göra. Men det är mycket sladdar och mycket ström.
Alfred – 11:19
Det är imponerande. Det är kul att se om batteripacket trillar ner som den där plankan du satte upp i taket på Hälsa hemma.
Anders – 11:25
Ja, visst. Prata inte om det.
Alfred – 11:30
Hörru, jag måste erkänna lite fel. Jaha? Jag fick en ganska pinsam insikt, tack vare en lyssnare faktiskt, som hjälpte mig att hitta fram till det. Jag hade ganska pinsamma fel i vårt lilla specialavsnitt med Peter Carlton om Northvolt. Jag som jobbar med investeringar och sådär ska verkligen inte gå bort mig, men jag hade gjort en liten kullerbytta med dollarkonvertering. Jag hade lätt på om alla pengar som Northvolt ska ta in och så hade jag konverterat det. Jag hade läst det i kronor men jag hade skrivit ner det i dollar och sen så hade jag konverterat det till kronor en gång till. Så det var en tio magnitud fel på en del av beloppen.
Anders – 12:08
4 000 miljarder.
Alfred – 12:10
Ja, 40 000 miljarder. De som har lyssnat och stört sig på det, jag vet om det, förlåt. Ni som inte har lagt märke till det, det kan vara bra att veta att i det avsnittet så var vi lite fel ute. Det är många av er som lyssnar slaviskt och kanske inte kommer att märka att vi rättade där bakåt, men det ska vi naturligtvis göra, få uppdatera det avsnittet så att det sägs rätt. Nu har jag dubbelkollat, vi ska prata om Northvolt idag också, då ska vi försöka att inte göra samma misstag. Det blir dumt om man konverterar från dollar till kronor två gånger, då blir det väldigt mycket för stora belopp.
Anders – 12:38
Du sa att det var ett för högt belopp de har tagit in pengar på?
Alfred – 12:41
Ja, de försökte från början resa 15 miljarder kronor och så hade jag skrivit ner 15 miljarder dollar. Ni fattar själv, om man gånger tio på det, om man tänker att det var dollar när det vi sa redan var översatt till kronor och sen så gör man om det till kronor en gång till, då blir det väldigt mycket för höga belopp. Men hur har tankarna gått efter det amerikanska valet för dig?
Anders – 13:02
Jag vet inte, jag är hemskt ledsen över det och dessutom väldigt orolig. Det är för att för några år sedan, det är för att Trump är en idiot också, men för några år sedan så läste jag om en brittisk forskare som jag dessvärre har glömt hans namn, men han har varit expert på att pricka in lågkonjunkturer. Han har en modell där han har gjort det tillbaka till.
Alfred – 13:27
Är det han som har en bläckfisk som pekar?
Anders – 13:30
Nej, nej. Han har en modell, det handlar om värdering av fastigheter och så vidare. Han har prickat in alla som varit från 30-talet och framåt. Han menar att det går i tolvårscykler. Han sa så här för några år sedan, fem, sex år sedan kanske, att den värsta finanskrisen i mänsklighetens historia kommer vara 2026. Och så kommer vi se en liten svacka 2024, sa han. Så 2024 kommer det skaka till och det kommer vara en nedgång, men alla finanskrisers moder kommer vara 2026. Och nu har vi haft den där jävla svackan 2024. Och så kommer Trump och så har vi krig i Putin och Piss och så Kim Jong-un som håller på där i Nordkorea och Iran och skit. Och så Trump på det här. Jag börjar bli jävligt orolig för den här 2026, alla finanskrisers moder.
Alfred – 14:26
Ja, det blir ju spännande om man vill vara optimistisk och se hur det ska gå med allting. Redan när vi spelar in det här så har 24 timmar gått sedan han blev vald. Ukraina-kriget verkar inte vara löst ännu.
Anders – 14:40
Nej, han har ju inte tillträtt ännu.
Alfred – 14:42
Jag tror att det var redan från när han valdes som det skulle vara löst. Vi får se hur det går med det där. Men det känns ju svårt att det inte ska innebära att han kommer på något sätt att ställa lite ultimatum på Ukraina om vad de måste finnas i för att det ska gå att få till något fredsavtal. Jag tänker ibland sådär när jag inför sådana här val men även inför andra händelser i världen där det riskerar att gå på ett sätt som man hoppas eller ett sätt som man inte hoppas på. Då tänker jag ibland att jag ska satsa lite pengar på det jag inte hoppas på. För det finns någonting att vara glad över ifall det går som man inte vill. Då kan man säga att vi vann valet men jag slår lite pengar. Eller så här, det blev inte som jag ville i valet men jag vann lite pengar i alla fall. Så har jag faktiskt aldrig gjort det. Jag har aldrig spelat pengar. Det går emot andra principer i mig att jag spelar inte om pengar på det sättet. Men det jag däremot gör är att jag investerar på börsen. Det har ju varit något hiskligt ståhej i Tesla-aktien efter att Trump valdes nu.
Alfred – 15:43
Man brukar prata som investerare lite grann om att man vill gärna investera på fundamenta, verkligt värde i bolagen. Det kommer någon materiell, någon lanserar en ny produkt som man tror kommer sälja jättebra eller levererar faktiska försäljningssiffror som är superbra eller höga marginaler eller någonting. Men här har ju verkligen aktiemarknaden gått helt bananas på att prisa in vilka enorma fördelar det uppenbarligen ska bli för Tesla att Trump har vunnit det här valet. Vilket då såklart hänger ihop med att Elon Musk har blivit så tätt förknippad med Trump nu och till och med verkar kunna ingå i hans kabinett. Någon form av regering får man nästan kalla det. Har du följt siffrorna hur det har gått för Tesla-aktien?
Anders – 16:21
Nej, inte alls. Det finns ju en poäng i det att nu med Elon Musk, den här tajta kopplingen till USAs president och hela den traditionella gamla republikanska gänget som tidigare har kört väldigt mycket förbränningsmotorer. Det ligger ju någonting i att här plötsligt kan de låsa upp halva amerikanska befolkningen och köpa Tesla-bilar.
Alfred – 16:44
Ja, kanske. Andra som försöker förstå varför aktiemarknaden reagerar som den gör, de tänker att Trump har ganska tydligt aviserat att han vill ta bort alla subventioner, vilket Elon Musk också pratat om att han är för. Att han vill ta bort alla subventioner på elbilar. Men att det då också ska tas bort alla subventioner på fossilindustri och fossilbilar och så vidare som kan finnas runt om i världen. Och att det aktiemarknaden tänker i någon form av dubbelkullerbytta, att om alla subventioner på elbilar tas bort så är det kanske dåligt för Tesla på kort sikt, men det är ännu mycket sämre för alla konkurrenter till Tesla. Så på lång sikt kan Tesla vinna för att de får mycket mer härska själva. De är de enda som klarar av att kunna sälja elbilar utan subventioner. Och att det på lång sikt skulle innebära att det var mycket bättre för Tesla.
Anders – 17:30
Nu ska du få höra vad som kommer hända i så fall. Det är att det är så få elbilsproducenter och om Elon Musk i USA är för att ta bort subventionerna, då kommer Trump ta bort dem. Och sen så kommer han ta bort subventioner för förbränningsmotorbilar, men då kommer de stora, som Ford och GM, och de bara Nej, det gör ni inte för då kommer vi behöva stänga fabriker och så. Och då kommer Trump inte göra det. Så då kommer det bara straffa elbilar och Tesla kommer straffa slutändan.
Alfred – 17:55
Ja, det är lite tusan. Men det är i alla fall så, för att förstå sammanhanget här på hur, även i mina ögon så är det en helt orimlig uppgång i Tesla-aktien helt enkelt. Och det här är naturligtvis inte någon form av rådgivning, ni får inte agera på aktiemarknaden utifrån vad jag säger här nu, men jag kan bara konstatera, om man kollar på siffrorna, så har Tesla ökat så mycket i värde sedan det här valet fanns, att det numera är värt mer, Tesla ensamt är värt mer än resten av topp 10 på världens biltillverkare tillsammans i market cap. Och bara ökningen, tvåa på listan är Toyota, det är världens näst mest värdefulla biltillverkare. Och värdeökningen på Tesla sedan valet är större än vad Toyota värderas till totalt. Och det känns ändå rätt orimligt att fördelen för Tesla att Musk är tätt kopplat till Trump, utan några andra materiella nyheter, skulle vara värt mer än hela Toyota. Det måste väl ändå kännas som någon form av överreaktion på.
Anders – 18:52
Men å andra sidan så Toyota, jag tycker inte man hör så mycket om deras kommande problem. Det är bara att titta på hur de tyska biltillverkarna sliter nu. Audi säger upp folk, blir det klart idag också? Jajamän. Men Toyota kommer gå igenom ett stålbad när efterfrågan mot deras bilar sjunker. Jag tror att de lever mycket på att de säljer billiga bilar till fattiga länder dit elbilarna inte har hittat. Mycket Afrika och Asien.
Alfred – 19:22
Ja, och Kina börjar verkligen ställa saker på sin spets nu. Att BYD är på väg att gå om Ford i totalt antal levererade bilar. Och Toyota och Volkswagen har det jättekämpigt i Kina och det tvingar fram förändring. Jag läste något klokt inlägg att ibland så kommer det kritik mot värdering på Tesla till exempel. Att man måste kolla på antal levererade bilar. Om man då tänker värdering per levererad bil. Tesla levererar färre bilar men är värderad så där mycket högre än alla de andra. Det blir helt absurda värderingar per levererad bil. Men när man värderar de gamla traditionella biltillverkarna då kanske man inte ska tänka per levererad bil utan man ska tänka hur mycket framtida vinst som finns att göra på de elbilarna de säljer och så ska man dra bort kostnad för att montera ner tillverkningen av fossilbilarna. Så ska man förhoppningsvis fortfarande landa på ett positivt resultat. Där ligger någonting. Man kan ju också tänka på alla. Tesla är ju så vertikalt integrerat så de äger hela sitt säljnätverk och så vidare, medan de andra tillverkarna har massa återförsäljare och så vidare.
Alfred – 20:20
Så de har betydligt mindre organisationer och mycket mer katalogtillverkare, som de ibland kallas, för att de plockar ihop underkomponenter från underleverantörer och skruvar ihop bilar och egentligen bara bygger växellådor och motorer själva och så vidare. Jag köper allt det där. Men ändå, skulle värdet av Trumps valseger vara större för Tesla än hela Toyota? Det känns som en överreaktion.
Anders – 20:40
Nej, absolut inte valsegern. Jag tycker ändå det börjar bli väldigt tydligt potentialen i Tesla med de här robotarna. Och med så mycket cash de har också Tesla, så kan ju de faktiskt realisera saker som andra inte har en chans att göra. Eller hur? Det finns så mycket att göra här också med självkörande poddar, leveranspoddar. Du kan konkurrera ut posten och Bring och hela logistikindustrin kan du slå sönder med självkörande bilar och de kan underprisa och göra det här billigt för de har allting integrerat i sin egen tillverkning.
Alfred – 21:13
Du behöver inte sälja in till mig. Jag är ordentligt investerad i Tesla och jag satsade inga pengar på Trump, men jag har ju de där Tesla-aktierna. På sätt och vis blev det så där ändå. Man följer valet och sen så helt plötsligt så bara går alla aktier upp genom taket. Det är en bisarr, konstig känsla.
Anders – 21:29
Men Trump har ju ändå suttit i fyra år och det var ju inte så galet mycket skada han lyckades göra på de fyra åren, så att jag tänker att det kanske inte blir så tokigt nu. Det som oroar mig mest är ju Ukraina-kriget. Du kanske inte kommer ihåg det, men efter första världskriget, så pressades ju Tyskland väldigt hårt och det var ju det som var gnistan som tände andra världskriget, påstås det. Det var det som fick folket att acceptera att starta igång ett nytt krig.
Alfred – 22:03
Ja, men de satte ju upp Tyskland på ett sätt som det var uppenbart att det skulle bli väldigt svåra utmaningar för Tyskland, vilket kan man säga banade vägen för Hitler att kunna gripa makten. Vad har det med Trump att göra nu då?
Anders – 22:16
Det är det jag är orolig för i Ukraina. Om Trump ska kunna avsluta det kriget på 24 timmar så är det ju såklart på diktator Putins villkor. Ukraina tvingas att ge upp delar av sitt land helt enkelt. Då är vi ju där. Då kommer ju Hitler sen.
Alfred – 22:35
Jag tror inte vi ska ge oss längre in i de där.
Anders – 22:38
Just det, det är en bilpodd.
Alfred – 22:41
Det är en bilpodd, men den som lever får se. Vi får försöka att inte bli apatiska och så får vi hålla tummarna för att det kan komma något ur det pågående klimattoppmötet trots Trumps valseger och att det inte verkar så optimistiskt inför det matet heller. Men du, jag har tagit med ett brev som har kommit kanske främst till dig.
Anders – 23:01
Åh, vad roligt. Vad glad jag blir.
Speaker – 23:02
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Anders – 23:12
Får jag bara säga innan du läser det här brevet. Vi får så mycket fina brev där folk tackar för en bra podd och det är väldigt roligt när ni skriver till oss och tackar och så där. För ofta när man lyssnar på en podd så tänker man att det här var bra. Men de som faktiskt skriver till oss och ger tummen upp, det är väldigt fint att få de breven. Men du har lyckats plocka fram det enda brevet.
Alfred – 23:36
Men du känner mig, jag tycker om när du hamnar i den åtalades bås. Så här har vi ett brev till Anders som jag tycker han avslutar fint i alla fall. Men så här skriver Henrik Eld i Hässleholm. Hej, jag brukar ignorera när Anders blir lite pinsam när han så otroligt överdrivet rackar ner på bilar med förbränningsmotorer. I senaste avsnittet så ville du Anders göra gällande att en bil med förbränningsmotor som har gått 17-18 000 mil känns slut och att växelväljare med mera blir alldeles sladdriga. Det kryper visserligen fram att ni båda har upplevt lite knirr och knarr från era länkarmar efter bara 18 000 mil i Tesla Model X. Men det ska vi vifta bort som bara en bagatell som kostar bara 30 000 att åtgärda. Försök vara lite saklig så det inte blir löjligt. När du pratar om att en förbränningsmotor är slut efter 20 000 mil så pratar du ju om bilar från 60 eller 70-talet. Redan på 1980-talet så försvann problemen med de utslitna motorerna så länge man sköter oljebyten. Vi själva hade fram tills förra året en Ford Mondeo från 2010 och den bytte vi bort när den alltså var 13 år och hade gått 25 000 mil.
Alfred – 24:37
Det var en dieselautomat som kändes helt ny och utan glapp i växelväljaren, inte heller några missljud i ljudupphängning och alltså inget kostsamt knirr eller knarr i några länkarmar. Dessutom åker jag en del färdtjänst och de kör ju bilar som är från att de är nya tills de har gått i fyra år och somliga bilarna har gått så mycket som 60-70 000 mil. Jag har varit Volkswagen och se att bilar med förbränningsmotorer som körs på gas och jag är så imponerad över hur fräsch dessa bilar som körs i yrkesmässig trafik, likt taxitjänst efter så många mil. Så Anders, du får ta och uppdatera dig på att det är en helt annan kvalitet på bilarna från de historiska tillverkarna av förbränningsmotorbilar nuförtiden och sluta referera till hur det var för 40-50 år sedan. Allt gott, ni gör en fantastiskt trevlig podd. Där kom det. Bli bara lite mer nyanserade när det gäller gammelbilarna så blir ni riktigt trovärdiga också. Med vänlig hälsning. Ja, vad säger du om det här Anders?
Anders – 25:29
Jag har 44 år, haft körkort i 30 år och haft en jävla massa förbränningsmotorbilar genom åren. 2015 bytte jag till elbil och blev helt såld över det. Det jag hade innan var en Passat från 2017 med DSG-växellåda. Den hade gått 17 000 mil någonting tror jag. Växellådan var så här. Och så dog bilen. Hur lät den? Startar den inte? Jag har svårt att repetera. Och så dog den. Jag startade den. Då ville den inte starta. Jag hade den inlämnad hos Volkswagen i omgångar och de klarade inte att lista ut vad felet var. Jag har haft en Toyota Celica som krånglade som fan också. Motorn, växelspaken var sladdrig där också. Jag tror inte jag har haft någon bil som har gått långt som inte har haft massa jobbiga växellådor och förbränningsmotorproblem. Men samtidigt så om man sköter bilarna bra. Jag har köpt begagnade bilar och de har varit lite sladdriga. Men sköter man dem bra, det är klart att precis som allting annat, är man försiktig så håller sakerna längre.
Alfred – 26:33
Jag har inte alls samma underlag som du har. Jag har faktiskt bara haft en enda förbränningsmotorbil. Vi hade en Ford S-Max innan vi köpte vår Tesla. Jag tror att vi släppte den när den hade gått 16-17 000 mil. Då hade det börjat låta på massa nya ställen. Jag tycker att våra Teslor har låtit i inredningen sen de var helt nya. Det finns inredningsdetaljer som knirrar och knarrar och inte känns lika bra gediget ihopsatt som tysk kvalitet. Men däremot så har det varit så hela tiden och det har inte blivit värre. Medan det som hände i vår Ford, det var att det började komma nya vibrationsmissljud från helt nya ställen i bilen. Jag fick ta isär alla ställen där man sätter i hållarna för säkerhetsbälten som man knappar fast i. De började skallra och det höll på att driva mig till vansinne. Så fick jag ta isär dem och linda med eltejp för att se till att de var fyllda så att det blev lite motstånd så att de inte kunde skallra inuti sina fodral.
Anders – 27:35
Men det har inte så mycket med växellåda och själva motor att göra.
Alfred – 27:39
Nej, jag har ett väldigt dåligt empiriskt underlag, en enda bil. Men det är min erfarenhet också från när jag växte upp med betydligt äldre förbränningsmotorbilar. När en förbränningsmotor kör så är det hela tiden små vibrationer av det. Det märks i kupén och det lider man av även när man åker. Men det framkallar i sin tur de här missljudslätena, är min poäng. Medan en elbil som inte har de där vibrationerna, det blir mycket lättare att man undviker att sådana fel uppstår. Jag tror inte att, att döma av den övriga kvaliteten på inredningen i min Tesla så borde den ha börjat skallra betydligt mycket mer än Forden vid lika många mil om det hade suttit en förbränningsmotor i den.
Anders – 28:22
Men det kan ju också vara så att Henrik, han säger att han åker en del färdtjänst. Det kanske är så att chauffören i taxen sitter och skakar. Nej, jag vet inte. Det är väl så att många bilar är väldigt bra nu för tiden. En av de bästa bilarna jag haft är faktiskt en Volvo 240 från 1980. Där var växelväljaren riktigt bra även när den hade gått 24 000 mil.
Alfred – 28:48
Och det var original allting?
Anders – 28:50
Allt var original. Den var som en pansarvagn. Jag krockade faktiskt med den en gång. Min mest allvarliga olycka och typ den enda. Jag körde in i en liten bil, någon Fiat Uno. Jag körde in i den från sidan. Jag körde väldigt långsamt men jag råkade köra ut i en korsning när det kom en bil i full fart. Den snodde runt och efteråt var det ett stort avtryck av min stötfångare. Det var ju en stridsvagn med 240.
Alfred – 29:14
Den hade ingen egen deformationszon utan det var den andra bilen som var deformationszonen.
Anders – 29:19
Så den Fiat Uno fick ju skrotas ändå. Så det hade ett stort svart avtryck. Hela sidan var intryckt med den där stötfångaren. Min egen bil, där sitter det en liten plastskydd över skruven som håller fast nummerskylten. Den hade trillat ner på marken så den gick och satt tillbaka igen efteråt.
Alfred – 29:39
Ja, vad ska man säga? Jag tänker att det är så mycket i Henriks brev. Det här är så subjektivt. Jag tror det handlar så mycket om referensramar. Jag har ingen aning om det är så, Henrik, men att döma av att du åker färdtjänst tänker jag att du har nog, till skillnad från oss, ägt bilar på 60 och 70-talet och kanske till och med, eller förmodligen rätt säkert på 80-talet och helt enkelt har varit med mycket längre och märker progressen eller skillnaden som har blivit på alla bilar sedan dess. För det kan väl vara så att nya förbränningsmotorbilar är ju säkert mycket bättre på det här än vad äldre var, att de inte börjar skallra och gå sönder och så vidare. Men att för oss som inte har den referensramen av så gamla bilar som från 60 och 70-talet, vi kanske tycker att det ändå finns en stor skillnad mellan nya förbränningsmotorbilar och elbilar.
Anders – 30:28
Ja, förutom att min upplevelse är ju tvärtom. Min 240 180 var ju bra.
Alfred – 30:33
Det var då det pikade, det var bäst.
Anders – 30:35
2007, ja. Dessutom så är dieselmotorer bättre längre, de går ju mycket längre och håller mycket längre också än bensinmotorer. Jag har i stort sett bara haft bensinbilar förutom den diesel.
Alfred – 30:47
Vad beror det på? Jag är så jättedålig på det här.
Anders – 30:50
Ja, varför dieselmotorer håller? Det är väl lite lägre arbetstemperatur tror jag, men nu är jag ute och cyklar. Men de har ju växellåda precis som alla andra bilar. Växellådan är ju lika illa på en sån. Jag är ute på väldigt djup vatten. Det här är ju en elbilspodd.
Alfred – 31:06
Ja, det kan vara så att folk lyssnar på oss för att vi är bra på elbilar och inte för att höra på hur lite jag kan om förbränningsmotorbilar.
Anders – 31:12
Nej, jag ska bara säga då till Henrik att jag ska lova bot och bättring och vara lite snällare mot förbränningsmotorbilar i framtiden.
Alfred – 31:18
Hörrni, därför kan du få dyrare ström i vinter. Nya Ioniq 9 kan vara ett lovande alternativ för den stora familjen och så kan Volkswagen vara på väg att överge Northvolt. Allt efter detta. Ja, mitt i batterikrisen, Volkswagen styrelseledamot hoppar av Northvolt. Det är en nyhet får man väl lov att säga.
Anders – 31:40
Ja, herregud. Frågan är vad det betyder. Jag antar att du har en teori här som vi ska få höra. Du vill berätta lite mer om det här bara.
Alfred – 31:46
Ja, men först tänkte jag att vi skulle recappa lite vad som har hänt sedan senast vi pratade om Northvolt. Jag tycker att det verkar råda någon form av vakuum i hela händelserna runt Northvolt just nu. För den här temporära räddningsplankan, det vill säga den kortsiktiga räddningsfinansieringen som ska komma, som då ska hamna på ungefär mellan två är det lägsta jag läst, men upp till fyra miljarder kronor, som vi har rapporterat om tidigare. Den är fortfarande inte signerad och klar, fastän det har ryktats länge om att den är väldigt nära signering. Och enligt uppgifter till Dagens Industri så har Northvolt även aviserat i förhandlingarna med sina ägare om det här paketet att man också diskuterar med kinesiska investerare. Kanske för att sätta press på ägarna att agera om de vill undvika kinesisk kontroll över Northvolt.
Anders – 32:31
Hela poängen är ju inte att vara beroende av Kina, men de har kinesiska maskiner och kinesiska ägare snart också.
Alfred – 32:38
Ja, vi får se. Och trots att den här räddningsplankan fortfarande inte är på plats, den som skulle finansiera Northvolt till åtminstone början på 2025, så uppger bolaget att man har betalat in arbetsgivaravgifterna som skulle in den 12 november. Det hade ju annars varit ett datum som vi var lite nervösa för skulle kunna ha varit ett tänkbart konkursdatum eftersom ledningen riskerar att bli personligen betalningsansvariga för skatteskulder om man inte anstränger sig om konkurs innan. Men de verkar alltså ha betalat de här arbetsgivaravgifterna. Nu blir det då istället den 25 november när lönerna ska betalas ut som alla utanför bolaget kommer att hålla ögonen på. Hinner man få finansieringen på plats innan dess eller hinner man hitta något annat, någon annan krok i väg att kunna betala ut sina löner eller är det då det brister? Det återstår alltså att se. För första gången sedan den här krisen blåste upp till full storm har faktiskt även Dagens Industri lyckats intervjua Peter Karlsson om läget.
Alfred – 33:27
Jag tänkte att vi kunde lyssna lite grann på hur det lät i DITV om du vill.
Anders – 33:30
Vår situation är väldigt fokuserad på tre saker. Det ena är operativt att fortsätta leverera mot våra kundcommitment i Skellefteå steg för steg. Nummer två är att fortsätta arbeta med den strategiska planen att dra ner kostnadskostymen och att ta in antingen att sälja av eller att ta in partners i vissa delar av verksamheten. Nummer tre är att långsiktigt bygga kapitaliseringen för den här planen. Ni behöver då ha in mer kapital. Hur går det arbetet kan du berätta? Det flyter på men när jag har konkreta kring de nya lösningarna så kommer vi gå ut med det. Det finns ju uppgifter att ni är nära en lösning nu, stämmer det? Jag vill inte kommentera det mer. Det är förhandlat om ett paket i storleksordningen 3-4 miljarder. Är det där ungefär det ligger? Jag vill inte kommentera det heller men långsiktigt här så behöver vi lösa en kapitalisering här under kommande året på lite drygt 10 miljarder. Och din förhoppning är att ni ska nå dit? Det är jag absolut. Är det nya intressenter på väg in i bolaget?
Anders – 35:12
Det är klart att vi diskuterar både med våra befintliga aktieägare men även med nya intressenter. Det finns ju uppgifter om att ni talar med intressenter från Kina. Hur ser du på det? Eller stämmer det? En bit som vi tittar på det är ju liksom att på samma sätt som vi tidigare har byggt upp vår strategi mellan att ha finansiella investerare och industriella strategiska så tittar vi även i detta läget på eventuella partnerskap och i den aspekten även potentiella partnerskap i Asien. Men det är tidiga diskussioner. Vad är fördelen med att få in investerare från Asien? Det som är mer intressant är ju så att säga att kunna utbyta ytterligare erfarenhet kring operativ skalning och eventuellt hitta skalfördelar i samarbeten som kan snabbare ta oss till den volymfördel som industrin behöver. Ni konkurrerar med verksamheter som har väldigt omfattande statliga stöd i andra länder. Anser du att Northvolt borde få större statliga stöd? Alltså man kan ju säga så här att vi har fått otroligt fint stöd både av Tyskland och Kanada för de etableringarna.
Anders – 36:54
Vi har fått också väldigt fint stöd i Sverige kring ett antal bitar. Men ekonomiskt är det lite olika förutsättningar för de här investeringarna. Hur säker är du på att Northvolt kommer att överleva? Det kommer det göra i någon form. Tack för det.
Alfred – 37:15
Vad säger du Anders? Det är plågsamt att lyssna på. Jag funderade rätt mycket på om jag skulle klippa ner det här just eftersom han fastnar ju så mycket. Det är så svårt för honom att hitta orden. Han verkar behöva väga allting på guldvågen när han vågar säga det. Det är klart att det är en delikat situation men det känns som att det är ganska viktig information hur svårt det är för honom att prata om och ge svar på de här ganska konkreta frågorna som Dagens Industri ställer tycker jag.
Anders – 37:44
Alltså det här varför han söker investerare i Asien. Det borde vara ganska lätt att svara på. Eller hur? Ja, men där finns pengar.
Alfred – 37:53
Vi måste kolla på alla alternativ.
Anders – 37:54
Men bara för att stötta honom lite grann där Peter, han pratar så här. Jag har ju intervjuat honom och alldeles nyligen klippte jag ju om det, den intervjun för den extra premie vi hade. Och jag har klippt bort hur mycket sånt här som helst.
Alfred – 38:10
Just det, och det var i en kontext när det var en väldigt positiv sammanhang. Ingenting att vara nervös för.
Anders – 38:16
Exakt. Så jag tror inte, läs inte in för mycket i det. Men det är klart att de har det tufft, det vet ju alla.
Alfred – 38:22
Vad betyder överleva i någon form då?
Anders – 38:25
Alltså det var ju inget styrketecken.
Alfred – 38:28
Nej, visst. Överleva i någon form. Det känns inte som det.
Anders – 38:30
Det betyder ju att han känner sig inte säker på hur det här ska landa.
Alfred – 38:38
Nej, och det som var rubriken på hela det här inslaget som vi ska ha Northvolt och som jag tänkte komma in på nu, det är dessutom att Volkswagen verkar vara på väg att lämna styrelsen i Northvolt åtminstone tillfälligt. Det är nämligen så att de har haft en representant, de är ju den största ägaren i Northvolt med över 20% av aktierna. Och de har då haft en representant i styrelsen som heter Sven Furman och han anmälde plötsligt egen avgång som man ju kan göra hos Bolagsverket om man inte vill sitta kvar i en styrelse. Och Northvolt har bekräftat den här avgången att han kommer att lämna styrelsen men har inte velat säga någonting om huruvida Volkswagen kommer att utse någon ny annan representant. Vilket heller inte Volkswagen har velat göra. Vi har ju varit inne förut på att ett av problemen i den fundraise som Northvolt har försökt genomföra är att det verkar vara svårt att få pengar från Volkswagen. Och alla som jobbar med investeringar vet att om inte de befintliga ägarna med väldigt god insyn i bolaget är med och stöttar vid sådana här händelser, vid sådana här kriser, då kommer alla nya investerare fundera väldigt noga på om inte de med insyn vill investera, varför ska vi investera då? Och där har det ju funnits något Moment 22 som å ena sidan man säkert kan lasta Northvolt för eftersom det inte har gått så bra för Northvolt, men som också faktiskt kan bero ganska stor utsträckning på Volkswagen alldeles egna kris hemmaplan där man håller på att genera mycket.
Alfred – 39:55
Det blir väldigt svårt för tyska anställda och tyska väljare att förklara varför man ska plöja ner massor med pengar i en batterifabrik i Skellefteå.
Anders – 40:02
När man samtidigt stänger fabriker i Tyskland, det går ju naturligtvis inte, det är därför Volkswagen inte kan vara med. Oavsett vad de via den här insynen de får vet om Northvolt så kan de ju inte stötta Northvolt, de går ju inte.
Alfred – 40:15
Så hur ska man tolka att de lämnar styrelsen nu då? Vad tror du händer där?
Anders – 40:18
Det finns ju massa olika sätt att tolka det, men det skadar ju Northvolt när han plötsligt avgår och ingen kommenterar det. Så att det hade ju varit så här, hade det varit bra i Northvolt och allt varit toppen och Volkswagen varit nöjda så hade de ju, men ändå inte vill investera på grund av krisen hemma, då kanske de borde låtit sin gubbe sitta kvar där i styrelsen bara för att inte skada bolaget ytterligare kan man tänka.
Alfred – 40:48
Allt jag ska säga nu är vilda spekulationer som inte är baserat på någon form av fakta, utan det är bara ett försök att tolka tebladen. Men jag tänker att det är ganska avgörande hur man ska tolka det här beroende på om Volkswagen kommer att utse en ny representant i styrelsen eller inte. Om det blir så att Volkswagen faktiskt utser ett nytt namn som hoppar in i styrelsen, då betyder det att det här initiativet förmodligen kom lite grann från den här Sven Furman själv då, att han hoppar av i någon form av protest. Vilket skulle kunna vara att han med insynen i Northvolt vet vad Volkswagen behöver göra som ägare och så kan han inte förankra vad han tycker att Volkswagen ska göra med sina chefer i Volkswagen och så väljer han att lämna uppdraget för att han inte kan göra ett bra jobb. Han måste gå emot vad han tycker är rätt om han ska företräda Volkswagens linjer. Om det däremot blir så att Volkswagen inte utser någon ny representant, då kan man se det här snarare som att Volkswagen helt enkelt försöker dra sig ur den positionen där de av andra investerare betraktas som en part som måste investera för att det ska gå att genomföra någonting.
Alfred – 41:47
Men att det inte kommer något förberett uttalande talar ju ändå på något sätt för att det på något sätt var en överraskning för både Volkswagen och Northvolt att de inte har förberett hur de ska kommunicera det här och att det är någon form av eget initiativ från den här Sven.
Anders – 42:03
Ja, det är faktiskt en bra teori. För att Volkswagen, även om Volkswagen, låt säga att de skulle dra sig ur styrelsen, då vill de ju inte skada Northvolt ytterligare. Och Northvolt vill ju absolut inte skada sig själva, så de skulle ju gå ut med någonting och säga att för att stötta bolaget nu så väljer vi att hitta på någonting.
Alfred – 42:24
Det gör att jag lutar då, utan någon som helst fakta som backar upp det. Det är verkligen bara mina egna spekulationer, men jag lutar åt att det här faktiskt var ett privat initiativ av Sven som blottar att det finns någon form av spricka mellan honom och Volkswagen i hur de ska hantera Northvolt.
Anders – 42:39
Så din teori är att egentligen så ser det ganska bra ut i Northvolt och det går bra. Det är inte så nattsvart som det är i media utan det ser ganska bra ut. Styrelseledamoten menar att Volkswagen borde investera men de gör det inte. Han avgår i protest.
Alfred – 42:59
Ja men typ, han har identifierat att det kommer vara helt omöjligt att rädda Northvolt om inte Volkswagen tar sitt ansvar så han har försökt driva på sin egen arbetsgivare Volkswagen att ta sitt ansvar som ägare här och stoppa in pengarna. Och det är det han driver och han har agerat så och pratat så med de övriga i styrelsen i Northvolt och när han inte får med sig Volkswagen på det, då blir det ett omöjligt uppdrag. Då måste han ju agera på ett sätt som han inte tror på själv och då väljer han att lämna och så gör han det lite så där brådstörtat för att kanske hjälpa sådana nissar som mig att spekulera mig fram till hur det ligger till och att faktiskt sätta Volkswagen lite i skiten här. Men det är som sagt ingenting vi vet och det är ju oavsett inget styrkebesked för Northvolt att han måste göra det här.
Anders – 43:41
Nej, för han sätter väl inte Volkswagen i skiten egentligen, det är väl bara att Volkswagen då utser en ny styrelseledamot. Det är ju Northvolt som drabbas hårt av det här.
Alfred – 43:51
Ja, han sätter dem i skiten på det sättet att han avgår på ett sätt där alla utanför bolaget märker att någonting står fel till och kommer att ställa frågor till Volkswagen om det här. Och det gör väl att de kan inse att de inte hanterar det här optimalt. De hade nog behövt på ett bättre sätt ge honom direktiv som gjorde att det gick att göra ett bra jobb. Men vi vet ju alla vilken situation de är i med sina fabriksnedläggningar, så jag tror att de inte heller är i någon lätt situation att hantera det helt enkelt.
Anders – 44:18
Om du jobbar på Northvolt eller så, så mejla gärna och berätta.
Alfred – 44:21
Exakt, om du jobbar i Northvolt styrelse och vill berätta hur snacket gick, hör gärna av dig så lovar vi att rapportera.
Anders – 44:27
Vi har ju säkert en hel del lyssnare som jobbar på Northvolt, skulle jag tro. Vi vill ju väldigt gärna få lite info om vad som händer där. Vi sitter ju bara och gissar baserat på det lilla, lilla, lilla.
Alfred – 44:38
Jag är faktiskt i kontakt med flera stycken Northvolt-anställda, för jag har ett par trådar ute som hjälper mig att kalibrera. Och därav extra pinsamt när man gör en sån här blunder som jag gjort helt på egen hand med att få 10 magnituderna fel. Jag ber om ursäkt för det igen. Men, nog om detta. Du ska prata mer om LFP-batterier, är det så?
Anders – 44:56
Ja, men precis. Jag nämnde ju lite inledningsvis om LFP-batterier, såna här litium-järnfosfat-batterier som har kommit stort de senaste åren. Det är väl uteslutande en kinesisk innovation det här, Alfred?
Alfred – 45:12
Ja, det är väl inte uteslutande på det sättet att de är de enda som skulle kunna tillverka det, men det är definitivt så att om man kollar på marknadsdominans och var LFP-batterierna i praktiken byggs, då har kineserna nästan världsherravälde över det här.
Anders – 45:26
Jag tror till och med att de har världsherravälde, jag tror inte det byggs utanför Kina.
Alfred – 45:29
Okej, så pass, då vet du mer.
Anders – 45:31
Med en brasklapp, det kan vara att det byggs lite grann, men det är i alla fall den absoluta majoriteten, troligtvis allihopa. Det som är speciellt med de här batterierna är att de är mycket billigare att producera än de här traditionella litium-jonbatterierna, NMC-batterierna som sitter i de flesta elbilarna idag. De är enklare i sin konstruktion, de innehåller inte dyra kobolt som en konflikt. Det har vi pratat om tidigare, de här Kongobarnen som krafsar fram dem i gruvgångarna.
Alfred – 45:57
Ja, exakt. Kobolt är på väg att fasas ut även ur de vanliga nickelbaserade litium-jonbatterierna. Det blir mindre och mindre kobolt i elbilsbatterier nästan oavsett typ, men jämfört med batterierna är ju helt koboltfria.
Anders – 46:12
De innehåller inte nickel heller och så är de ju tyngre, som jag nämnde. Det största problemet med de här är att de presterar betydligt sämre när det är kallt ute, så de tål inte kyla på samma sätt. Det är därför jag svettas med mitt elbilsbygge här, för de behöver värmas upp när det är kallt ute för att få upp hastigheten. Men det stora löftet med de här är att de ska kunna laddas till 100%, vi har pratat om det ganska mycket i podden tidigare.
Alfred – 46:37
Jag vill ju nyansera dig där, de tål det ju bättre än andra batterier, men de tar ju ändå också skada av att stå fulladdade jämt. Däremot finns det en annan bra anledning till varför man ska ladda dem till 100% betydligt oftare än vanliga elbilsbatterier.
Anders – 46:50
Det har väl med kalibreringen att göra?
Alfred – 46:53
Ja, men exakt. Spänningskurvan på LFP-batterier, hur vet ett batteri hur mycket laddning det har kvar? Eller snarare, hur vet BMS-systemet, batter management-systemet, hur mycket batteri som finns kvar? Det vet den ju genom att mäta vad det är för spänning som kommer ur cellen. Medan ett mer traditionellt elbilsbatteri, de här NMC-batterierna, de har en ganska finsluttande kurva på hur mycket spänning det har vid olika laddnivåer, vilket gör det lätt att utifrån den uppgiften räkna ut hur mycket ström, hur mycket energi som finns kvar i batteriet. Så har LFP-batterierna en väldigt platt slankurva innan den dramatiskt faller i slutet, precis innan det är helt tomt. Vilket gör att det är svårt att bara utifrån spänningen veta hur mycket energi som finns där. Och att de BMS-systemen som har LFP-batterier i mycket större utsträckning måste hålla koll på hur mycket de förbrukar för att därmed kunna räkna ut på ett annat sätt hur mycket som borde finnas kvar. Om man tänker på det lite grann, då förstår man att det blir väldigt viktigt att de är kalibrerade.
Alfred – 47:46
Varje gång du laddar batteriet fullt, då kan det här batterimanchment-systemet veta att nu är det i alla fall 100% och så kan jag utgå från den här uppgiften när jag räknar ut hur mycket som finns kvar. Om man bara laddar mitt i intervallet hela tiden, då kan man tappa orienteringen och få mer och mer fel om hur mycket som finns kvar. Det värsta som man inte vill ge sina användare är att man säger att det är 10% kvar och så helt plötsligt visar det sig vara tomt, så man blir stående mitt på vägen.
Anders – 48:08
Jag tror det är så att spänningen sjunker i de här som andra batterier också, det är bara att kurvan är mycket plattare som du pratar om. Så det ska inte vara omöjligt, även om du laddar det till 50% så ska det inte vara omöjligt att räkna ut.
Alfred – 48:19
Har du sett de kurvorna? De har en topp precis vid fulladdat och sen så är de verkligen som ett golv, de är nästan helt platta mitt på och innan det rasar dramatiskt i slutet.
Anders – 48:29
Jag kommer ju veta mer om det eftersom jag håller på med ett sånt batteribygge nu också. Men det jag skulle komma fram till var att ett gäng forskare från universitetet Dalhousie i Kanada visar att det är livsfarligt att ladda de här batterierna till 100%. Det är också roligt för Tesla har i sina bilar med LFP-batterier så står det att du ska ladda den till 100% så att biltillverkaren rekommenderar verkligen bilägarna att ladda dem till 100%. Men nu visar de att de här LFP-batterierna tar viss skada av att laddas till 100%. Och framförallt så gäller det snabbladdning då, då finns det stor risk att den här anoden skadas vid snabbladdning som gör att batterierna blir rejäla.
Alfred – 49:08
Men tror inte du, för det jag har tänkt att alla som tillverkar LFP-batterier gör just för att undvika det men ändå se till att användarna laddar till 100% i möjligaste mån, det är att de har en stor top buffer. Så om man tänker att det som är 100% i vårt gränssnitt när vi använder bilen egentligen är 98 % eller 97% så man kan aldrig ladda till den här 100%-nivån som är skadlig men tillräckligt för att bilen ska märka att nu är jag fulladdad och kunna genomföra sin kalibrering. Tror du inte att det är så man bygger LFP-bilar?
Anders – 49:35
De här har inte samma behov av en toppbuffer har snacket varit tidigare. Man menar att de mår bra av att laddas till 100% och håller bra. Men nu när man har lite data och erfarenhet av de här så kan man visa att det är inte så utan kapaciteten droppar också på samma sätt som traditionella NMC-batterier när de blir stående på 100%. Framförallt om de blir stående länge säger de i en forskningsrapport som de presenterar i Journal of Electrochemical Society. Det de säger är att om den blir stående under lång tid så får de det här problemet att de här batterierna försämras rejält. Då säger de att om du ska ha bilen parkerad då ska laddnivån vara mellan 0 och 25% säger de. Hur många bilar kan du ha med 25% stående?
Alfred – 50:26
Ja, det kan man väl ha.
Anders – 50:28
Det är svårt.
Alfred – 50:28
Det kan man väl ha, för det handlar ju om att optimera hur många cykler batteriet ska hålla och så får man väga det mot andra intressen man har av hur mycket räckvidd vill man ha i bilen om man plötsligt kommer på att man behöver använda den.
Anders – 50:41
Men 25% är ju lågt, men det de visar är att mellan 0 och 25% är bäst laddning på de här bilarna och det är praktiskt väldigt svårt att ha dem på 0%.
Alfred – 50:51
Det här är ju inte någon oprövad produkt nu, utan det finns ju hundratusentals bilar där ute med sådana här batterier i, där jag tror att de allra flesta laddar på precis det sätt som Tesla och andra tillverkare rekommenderar sina bilköpare att hantera dem. Det leder säkert till något snabbare degradering av batterierna än om man hade följt de här forskarnas råd, men det är en bättre avvägning för praktisk användbarhet och det blir ändå, fast man gör det, tillräckligt många battericykler för att batterierna ska hålla längre än bilens livslängd. Det är så jag tänker i alla fall. Det är så jag tolkar helheten.
Anders – 51:28
Ja, kanske. Det vet vi ju inte riktigt, men poängen är att det forskarna rekommenderar är att bara laddaren ska hålla batteriet till 100% vid enstaka tillfällen och i övrigt så laddar du den till 80% som man gör med en NMC-bil om du vill att batteriet ska hålla länge. Men då får man ju det problemet som du nämnde där med att det är svårt för bilen att veta vilken laddnivå den faktiskt har.
Alfred – 51:50
Det finns ju även bilar, om man tänker den gamla klassiska Audi e-tron, den första e-tron som kom som kallas för Q8 e-tron nu, när den kom precis så hade den ju väldigt stor toppa för trots att den hade ett NMC-batteri. Det man kunde märka som användare var att den laddade väldigt snabbt hela vägen upp till 100% och det berodde på att det som var 100% i gränssnittet var egentligen typ 95% vilket gjorde att den, jämfört med bilar som har tillgång till hela sin toppa för, eller inte har någon toppa för, de laddar ju väldigt långsamt den sista procenten.
Anders – 52:19
Just det.
Alfred – 52:20
Det är så svårt för oss som brukare att känna till exakt vad tillverkarna sätter för begränsningar här och jag skulle tro att någon form av toppa för finns det nog i alla bilar och sen så är frågan hur stor den är. Och det ska man komma ihåg när man läser sådana här forskningsrapporter för då pratar de om de verkliga 100 % i batterierna och det kan ju vara bortanför vad vi ens har tillgång till från vanliga dödliga konsumenter.
Anders – 52:41
Ja, det är en bra poäng och jag kommer ju som jag sa innan då veta betydligt mer om det här när jag kommer igång med mitt eget projekt för då kommer jag se hur den JKBMS rekommenderar att de här cellerna ska laddas.
Alfred – 52:51
Vad ska du sätta för toppa för själv då?
Anders – 52:53
Jag har tänkt sätta den på 80% eller något sådant där, men jag vet inte hur väl det kommer lira. Vi får se. Jag har ju min lyssnare där så jag kan bolla med hur man bäst gör det där.
Alfred – 53:02
Jag tror det blir kanon för din dotter. Hon ska väl ändå inte köra längre än så i 45 km i timmen?
Anders – 53:07
Nej, kommer hon ha 10 mils räckvidd på vintern här, det är ju hur lugnt som helst när man kör här i norra Stockholm.
Alfred – 53:14
Så kommer du bära högt sen när du får åka och bärga henne?
Anders – 53:17
Nej, det tror jag inte kommer vara något problem alls. Däremot en grej som jag kan nämna när det gäller det här projektet, den här BMS från Kina, vi har pratat om det många gånger hur mycket inställningsgrejer de har, framförallt när vi har pratat om Northvolt, kinesiska grejer. Alltså de har ju miljoner olika formulär man ska fylla i, så här Volt, Discharge Rate, hitta siffror till allt det där. Det hade varit mycket lättare om den bara ordnade allt det där själv.
Alfred – 53:41
Just det, lite mer Apple i designen helt enkelt.
Anders – 53:44
Ja, precis.
Alfred – 53:45
Vill du lära dig mer om varför strömmen kan bli dyrare i vinter?
Anders – 53:49
Nej, jag vill inte höra.
Alfred – 53:52
Jo, men det är nämligen så att den 30 oktober så infördes det ett helt nytt system för prissättning av överföring av el mellan olika nätområden, vilket skapar nya förutsättningar för elpriserna vi alla betalar och som riskerar att leda till att strömmen blir dyrare. Hade du koll på att det här hade hänt Anders?
Anders – 54:08
Ja, jag läste om det. Det har blivit väldigt kritiserat. Jag tror de som höll på med det här själva inte ens tyckte det var en bra idé.
Alfred – 54:14
Det är faktiskt ett harmoniseringsprojekt. I Sverige så är det Svenska Kraftnät som gör det, men det grundar sig faktiskt i en EU, jag vet inte om det är förordning eller direktiv eller vad det nu är, men det kommer från EUs initiativ för att harmonisera hela marknaden för el helt enkelt. Men jag tänkte att vi skulle börja med att bara rekapitulera lite. Det är inte säkert att alla som lyssnar vet hur de här elpriserna sätts idag. Det kanske du har ganska bra koll på eller hur ligger det till med kunskapsnivån?
Anders – 54:37
Du får nog dra det lite snabbt.
Alfred – 54:39
Elpriserna handlas på en elbörs som heter Nord Pool och så bestäms priserna i allmänhet kl. 13 dagen före elen ska användas. Så idag kl. 13 bestäms priserna för imorgon och så vidare. Så har det varit ganska länge nu. Lite förenklat kan man säga att de här priserna sätts genom en auktion där elköparna beställer utifrån sin förväntade efterfrågan. De man har elabonnemang och så vidare ifrån kommer att försöka förutspå vad du och andra konsumenter kommer att vilja använda och så kommer de att använda den gissningen till att helt enkelt beställa el dagen före. På samma sätt finns det leverantörer av el, kraftproducenterna, som sätter en prisnivå som de är beredda att leverera el för. Sen avgörs det via Nord Pool vilken nivå priset måste upp i för att utbudet ska matcha efterfrågan. Så får alla sen betalt utifrån det pris som krävdes för att den sista kilowattimmen som behövdes skulle produceras. Ibland stiger efterfrågan när det är kallt ute och ibland sjunker utbudet, exempelvis när det blåser dåligt. Då stiger det här priset.
Alfred – 55:39
Och så råder såklart också det omvända, att när det är varmt och blåsigt, då kan priset sjunka som vi känner till och vissa dagar kan det till och med bli negativt under delar av dygnet. Folk som erbjuder elen billigt kommer såklart ständigt och jämnt få sin el såld, men även de kommer tjäna mest på de pengar som det är högt pris för att det råder elbrist. Eftersom alla får betalt utifrån den sista kilowattimmen som behövde produceras. Så har man en billig produktionskostnad så tjänar man på om det här oljekraftverket i Karlshamn måste dra igång och så vidare, för då får de betalt mycket mer för samma kilowattimme som man hade sålt billigt andra dagar. Men en faktor i den här utbudsberäkningen är också hur mycket kraft som kan överföras mellan varje elprisområde. Vi känner till att det finns fyra områden i Sverige, två i norra Sverige och två i södra Sverige om man förenklar. Men så finns det aktörer som äger sådana här transmissionskablar och utan dem så skulle elpriserna variera väldigt mycket mer mellan elprisområdena.
Alfred – 56:35
Exempelvis om det blåser mycket i ett område och mindre i ett annat. Om det bara går att köpa den där elen från vindkraften där det blåser i samma område, då skulle det bli väldigt billigt där och så vidare. Men med överföring mellan områdena kan det löna sig att köpa el i ett billigt område och med hjälp av de här kablarna sälja elen dyrare i ett angränsande område.
Anders – 56:53
Men de här kablarna ägs av det allmänna, eller hur? Det är Svenska Kraftnät som äger de här kablarna. Ja, i Sverige.
Alfred – 56:59
Men mellan länderna kan det se annorlunda ut. Då är det inte säkert att det är Svenska Kraftnät som äger dem.
Anders – 57:03
Just det.
Alfred – 57:05
Det är till exempel därför som Tyskland ofta beskylls för att driva upp elpriserna i Skåne. Ännu högre priser i Tyskland gör helt enkelt att det lönar sig att köpa skånsk el, som med svenska mått mätt är dyr, men går att sälja ännu dyrare i Tyskland. Så driver det upp priserna i Skåne. I somras kunde vi, som vi var inne på för något avsnitt sedan, plötsligt se det omvända. Soliga dagar kunde det bli väldigt billig el i Sverige mitt på dagen. Eller om man har solpaneler så kanske man såg det mer som att det blev dåligt betalt för elen när det var soligt. Just eftersom tysk solel kunde importeras till Sverige via de här kablarna. Så hur mycket vi importerar de här höga elpriserna till Sverige, det beror i hög utsträckning på hur mycket kapacitet som de här överföringskablarna har. Om de var obegränsade så skulle vi i praktiken ha i stort sett samma priser överallt, bortsett från själva påslaget som överföringen kostar. Men om det är begränsningar i dem, då finns det helt enkelt ett tak på hur mycket man kan, när de väl är fyllda, då går det inte för tyskarna att köpa mer el i Skåne.
Anders – 57:58
Vi har pratat om det här flera gånger i podden tidigare och de här tyska kablarna, de är ju ofta fyllda. Och någonting som svenska regeringen har velat göra nu, det är att stoppa, för det fanns planer på att bygga nya kablar i Tyskland. Men nu har man ju stoppat det just för att inte elpriserna ska drivas upp ytterligare.
Alfred – 58:12
Ja, just det. Det blir impolärt i Sverige som generellt sett har låga energipriser jämfört med andra länder. Ju mer uppkopplade vi blir mot resten av länderna, desto mindre kommer vi få behålla den här unika fördelen. Håll den tanken, för det är den här modellen nu för hur man ska beräkna kapaciteten i överföringskablarna som förändras. Det är det som har fått, som du var inne på, det har protesterats högljutt från stora elkonsumenter i Sverige, som LKAB till exempel. Det har varit braskande rubriker i tidningen om att elpriser kan bli dyrare. Men jag tycker den här frågan är intressant och det var därför jag ville ha den här lilla grundkursen för att vi ska kunna diskutera det som egentligen är. Det finns någon form av filosofiskt i det här som vi behöver komma fram till sen. För det visar sig nämligen så att överföringskapaciteten hittills mellan elområdena, de har beräknats helt statiskt förut. Man har bestämt hur mycket det får plats och när man har satt det värdet, då har man varit väldigt konservativa i hur stort det kan vara, så att det aldrig riskerar att bli överbelastat på något ställe i nätet.
Alfred – 59:07
Men de här själva kablarna är inte den enda tänkbara flaskhalsen, utan det kan finnas andra punkter på ett annat ställe i elnätet på vägen fram till kablarna som kan bli överbelastade. I synnerhet om man börjar addera komplexiteter i det här med att det flödar från flera olika områden samtidigt. Om man då beräknar alla värdena statiskt, då måste man ha väldigt mycket säkerhetsmarginaler och det som då är nytt från och med den 30 oktober, det är att nu ska alla nätägare rapportera de här kritiska flaskhalsarna till en central aktör som sen beräknar utifrån elprisförväntningarna hur elen kommer att flöda och därmed kommer att kunna göra en mycket mer träffsäker och dynamisk beräkning på vad flaskhalsen egentligen blir. Det innebär i praktiken att kapaciteten i de befintliga överföringskablarna mellan nätområdena stiger utan att man bygger några nya kablar.
Anders – 59:51
Och vem får de här pengarna? Är det Svenska Kraftnät som äger kablarna som får de här extra pengarna?
Alfred – 59:58
Den som äger transmissionskablarna får ju betalt efter hur mycket de för över och om deras kapacitet stiger, då får de mer betalt. Inom Sverige blir det Svenska Kraftnät i det här fallet om det helt enkelt innebär att det överförs mer el mellan elprisområdena. När det gäller kablar mellan länderna där det kan vara privata ägare eller andra nationers elbolag och så vidare, då är det de som får mer pengar. Tanken bakom varför EU gör det här är att det ska harmonisera hela marknaden och ha en utjämnande effekt på alla elpriser, vilket i teorin bör leda till att snittet på elpriserna faktiskt går ner överallt. Däremot riskerar det att skapa lokala nackdelar i de länder som har varit vana att bortsända med väldigt billiga priser förut.
Anders – 1:00:38
Så det som kommer att hända nu då, om jag tänker rätt, det är att plötsligt kommer den som äger kablarna till Tyskland tjäna väldigt mycket mer på att äga de där kablarna och därmed vilja investera i nya kablar till Tyskland, som i sin tur kommer göra att det kommer säljas mycket mer el till Tyskland, vilket gör att priserna i hela Sverige kommer drivas upp.
Alfred – 1:00:58
Och nu sätter du fingret på någonting centralt. Vi har ju skapat den här marknaden och det EU är ute efter med att harmonisera den här marknaden, det är ju att vi ska faktiskt med hjälp av marknadskrafterna, med hjälp av priserna, ska få syn på vart det behövs ny kapacitet och vart nya transmissionskablar gör nytta. Och det skapar incitament att bygga det som behövs i elnätet och när det är välbyggt så leder det till lägre elpriser för alla. Och sen så riskerar det här att skapa kortsiktiga negativa effekter för i synnerhet oss i Sverige och kanske också Norge som är bortsända med låga elpriser av historiskt arv. För oss kan det ju bli en försämring innan det kan bli en liten förbättring. Och det kanske är orealistiskt att vi någonsin igen ska få lika låga elpriser som vi hade när vi klarade oss helt själva och hade vår vattenkraft i fred.
Anders – 1:01:42
Det taskiga är att vi har ju gjort de här investeringarna historiskt i vattenkraft och kärnkraft och satsat mycket på vindkraft och sådär. Och det straffar ju sig nu när alla vill ha vår el, de som inte gjorde de investeringarna, eller tyskarna då, som är Europas största land, som valde att stänga ner sin fossilfria kärnkraft och istället göra sig beroende av Putins gas. Det drabbar ju oss, deras politiska lokala beslut.
Alfred – 1:02:10
Ja, det är ju ett sätt att se på det. Man förstår ju då varför LKAB surar på det här, för de är ju en stor kraftköpare helt enkelt. De kommer ju få dyrare priser av det här, vilket blir sämre lönsamhet för dem. Eller mindre konkurrensfördel som svensk industri historiskt har haft av att ha väldigt låga energipriser. Men å andra sidan så har vi ju en ny kategori bolag som börjar tjäna mycket pengar på att exportera en annan exportvara, nämligen själva elen. Och de kan ju i sin tur vara svenska. Själva energibolagen börjar ju tjäna mycket mer på det här, så de är såklart för det. Åtminstone de flesta av dem.
Anders – 1:02:39
Det lönar sig att producera el också.
Alfred – 1:02:42
Ja, och det ökar ju incitamenten till att bygga ny el och blir det lite högre energipriser då vet vi ju efter att vi har diskuterat igenom det här kommande statliga programmet på hur man ska försöka skapa tillräckliga incitament för att bygga ny kärnkraft att blir det högre elpriser då blir ju notan för skattebetalarna i de här stöden lägre även om vi på andra sätt får betala genom högre elpriser. Jag tror inte, när man är emot de här nya kablarna som ska byggas för att man är rädd för att importera höga elpriser då är man ju egentligen för en slags protektionism som ska upphäva själva den här marknadslogiken som hela systemet syftar till att införa. Så det blir lite konstigt att vi först inför en marknadsmässig prissättning och sen ska vi stoppa det som marknadskrafterna triggar. Och där tycker jag, vad ska vi ha för väg? Vad är rätt att tycka? Ska man som svensk tycka att vi borde gå tillbaka till det gamla och vara i fred i vårt elsystem och därför få ha våra låga elpriser i fred? Eller ska vi vara för det här nya? Vad tänker du?
Anders – 1:03:40
Man får lov att ha flera tankar i huvudet samtidigt och det är ju inga regler mot det än så länge. EU-regler. Men jag tänker ju så här att jag är en stor frihandelsvän, framförallt inom EU, en stor EU-vän också ska jag säga. Jag tycker om att vi knyter oss till mer folkrika länder för det är bra för vårt lilla väldigt skakiga land. Vi är ju väldigt beroende av andra länder för vår egen konsumtion och sådär. Så att för oss är det väldigt viktigt med EU. Men samtidigt så har vi tagit i Sverige väldigt mycket bra beslut historiskt som vi har gjort oss oberoende av att importera el från andra länder. Vi producerar väldigt ren och fin el och vi är väldigt stolta över det. Och nu drabbas vi av andra länders mycket, mycket sämre beslut. Plötsligt får vi betala notan för Tysklands usla gasbeslut och avvecklingen av kärnkraften. Och även Polen med sin kolkraft och så vidare också. Varför ska vi betala för det? Samtidigt liknar det här euro. För att där fick ju tyskarna problem när grekerna skulle in i euron.
Anders – 1:04:54
Då fick ju tyskarna betala för grekernas usla ekonomi och deras dåligt skötta finanser.
Alfred – 1:05:01
Grekerna fick på sätt och vis betala också. Hade de inte varit i euron så hade de kunnat devalvera valutan och lösa problemet på något annat sätt. Visst, absolut.
Anders – 1:05:09
Men det är väl så om man ska homogenisera länderna. Någon är förlorare och någon är vinnare. Och det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Det säger man ju fint. Vi kanske vinner. Vi vinner väldigt mycket på att vara i EU och kunna sälja våra varor och tjänster till resten av Europa. Det är absolut så att Sverige är ett rikt och framgångsrikt land. Och då kanske vi får ta den här smällan på elområdet.
Alfred – 1:05:32
Ja, jag tycker att det är ganska tydligt att stora elkonsumenter som industrin kommer att förlora på det här under en överskådlig tid. För det kommer att ta tid innan systemet på något sätt kan nå billiga elpriser igen. Men som hushållskonsument så kanske en poäng med att ha ett mer sammankopplat system och att vind och förnybar el som är intermittent kan jämna ut varandra över större områden. Det är att man får kanske lite mindre volatilitet i elpriset. Att det blir ett stabilare elpris istället. Vilket på många sätt kanske kan vara en fördel för hushållskonsumenter. Att det blir mindre skillnad mellan topparna och dalarna. Det andra man kan tänka är att vi har komparativa fördelar som man brukar prata om i nationalekonomiska termer. Att vi har en bergskedja där vi kan bygga jättebra vattenkraft som har gett oss den här billiga elen. Och det är det som har varit en konkurrensfördel för industrin. Det är lite konstigt om vi ska dopa vår industri med billig energi genom att begränsa att elen i sig kan exporteras.
Alfred – 1:06:31
Då har vi skapat en artificiell monopol situation. Vi har förbjudit våra kraftproducenter att sälja elen till någon annan än våra nationella aktörer. Därför får de ett artificiellt nedtryckt pris. Vilket blir deras fördel. Man kan tänka att om vi på riktigt har en komparativ fördel i att tillverka grönare och billigare el jämfört med andra länder. Då blir det här en ny exportindustri. Då kan vi fortsätta att vara en stor exportör även i framtiden. Det här kan vara det som är motorn till att bygga en massa ny el. Så att vi både får fortsätta ha billigare el i norra Sverige och också får en helt ny exportindustri som kan skapa massa avkastning för oss.
Anders – 1:07:08
Tyskarna har ju också haft billig el. De hade massor med kärnkraft innan de började avveckla den i skräck för radioaktivitet.
Alfred – 1:07:16
Ja, absolut. Men den kärnkraftselen var ju ändå dyrare än vår vattenkraftsel till exempel. Det har ju alltid varit högre elpriser i Tyskland även innan de avvecklade kärnkraften. Och det är högre elpriser i Frankrike nu trots att de har jättemycket kärnkraft. Så det är ju inte så att man kan använda bara det argumentet som varför tyskarna har så himla höga elpriser. Det har det ju varit hela tiden. Sen så är ju tyskarna ännu mer beroende av sin omgivning nu när de har så stor del av sitt nät beroende av intermedtenta källor.
Anders – 1:07:45
Ja, eller källor från andra länder. Jag tänkte att jag ska ha en liten dragning om det i podden med någon tillfälle. Jag grävde ner mig i Tysklands elproduktion och tittade framförallt på vindkraft och kärnkraft. Eller vindkraft och solenergi, jag tror jag har berättat om det innan. Det visar ju att efter att de började avveckla sin kärnkraft så har de inte byggt ut. De har ju byggt ut sin vind och solel, men det har de gjort med exakt samma tillväxtkurva som de hade gjort bakåt i tid. Så de har inte byggt ut det mer för att täcka förlusten av kärnkraften.
Alfred – 1:08:15
Det kändes ju som att hela avvecklingen av kärnkraften gick väldigt snabbt efter Fukushima när det fanns en stark opinion för det. Så det var ju ganska brådstört att de gjorde det.
Anders – 1:08:22
Absolut, men i realiteten så bytte de ju kärnkraften mot den här ryska gasen och den var ju billig, så de har haft billig el i Tyskland länge nu. Men jag tycker väl att det är ofrånkomligt att det behöver göras. Om vi ska knyta oss närmare EU så måste vi häråt. Men samtidigt så, det här att elpriset homogeniseras så att det blir mindre skillnad mellan toppar och dalar, det är ju bara överföringskapaciteten. Elpriset varierar ju fortfarande lika mycket, att det ibland kan vara noll öre och ibland flera kronor per kilowattimme. Det kommer ju bestå.
Alfred – 1:08:57
Ja, men om de variationerna beror på att det råkar blåsa väldigt mycket lokalt där man bor, eller solen skiner väldigt mycket lokalt där man bor, eller att det är det omvända, att det är brist på det, sagda källor vid samma tillfällen. Ju mer sammankopplat nätet är och ju bättre det blir på att utjämna prisskillnader mellan, då får man bort mycket av den effekten. För det är sällan det är stiltje över hela kontinenten samtidigt, eller att solen är i moln överallt samtidigt och så vidare.
Anders – 1:09:24
Men det kommer ta lång tid innan resten av Europa är ikapp oss i elproduktion av billig el.
Alfred – 1:09:31
Jag tycker inte de ska komma ikapp oss. Jag tycker vi ska fortsätta bygga. Vi ska bygga massa nytt och så ska vi fortsätta exportera massa el och så ska vi tjäna pengar på det. Och så ska vi lyckas bygga tillräckligt med mycket ny el för att det ska kunna fortsätta vara billigt här också.
Anders – 1:09:44
Jag tycker det var en bra sammanfattande.
Alfred – 1:09:45
Förhoppningsvis när ni ser de här krigsrubrikerna om det nya elsystemet så vet ni i alla fall lite mer hur ni ska tänka kring det. Jag hoppas det.
Anders – 1:09:54
Och då ska vi prata lite om Hyundais kommande elbil Ioniq 9. Känner du till den?
Alfred – 1:09:59
Jag har bara sett den fladdra förbi, men visst är det så att Hyundai och Kia har rätt mycket gemensamt. Den kan ha en del gemensamma drag med Kia EV9 har jag tänkt, som är en annan stor familj.
Anders – 1:10:09
Ja, men precis. Hyundai äger ju faktiskt Kia. Så de investerar. Jag gjorde ett ordentligt reportage om hur det gick till när Hyundai köpte Kia. De gick i konkurs tror jag, 1997 om jag minns rätt. Och då får man lyssna på avsnittet som heter Lämna Tesla Sverige från, när var det? November förra året någonting eller?
Alfred – 1:10:30
Ja, det verkar som att vi publicerade den 20 november 2023.
Anders – 1:10:34
Ja, och då kan jag faktiskt avslöja en liten grej från det inslaget där. För att när jag pratar om att Kia gick i konkurs så försökte jag hitta ljudmaterial från där koreanerna var ledsna liksom. Men jag hittade ingenting och jag hittade lite från det där men jag förstod ju ingenting av det då. Så att då lät jag ChatGPT ta fram koreansk text på gråten med gråtande koreanerna som matade in det i en sån AI-motor som genererar gråt.
Alfred – 1:11:05
Du vet att jag är ansvarig utgivare, sånt där vill jag gärna att du berättar för mig om du gör fake-innehåll bakom. Men det var precis inget betydelsebärande då, utan det var bara bakgrundsljud.
Anders – 1:11:15
Nej, det var lite bara ljudeffekter i bakgrunden när jag talar om det där. Det är ju liksom väldigt mycket ljudeffekter bakom inslagen.
Alfred – 1:11:24
Okej, du är förlåten. Jag vill minnas att det var en ganska rolig provkörning. Du brukar kunna utmana röstassistenterna på ett bra sätt i alla bilar du testar.
Anders – 1:11:30
Ja, precis. Nej, men i alla fall. Nu svävar vi iväg Kia EV9. Det är ju koncernsyskonet då. Så Hyundai som nu kommer med sin Ioniq 9. Det kommer bli en bil som baserar sig på samma plattform, den här E-GMP-plattformen.
Alfred – 1:11:43
Det borde innebära att det är en jättestor bil med tre ordentliga rader. Man kan vara en stor familj och sen så har den trots det och därmed lite högre förbrukning ändå bra räckvidd. I synnerhet om man jämför med prislappen på bilen. Att den kommer långt för att den har ett gigantiskt batteri som de ändå på något sätt lyckas sälja ganska billigt.
Anders – 1:12:02
Det är på 99,8 kWh batteriet i Kia EV9. Nu har de inte gått ut med detaljerade specifikationer. Det kommer i november här. Den här bilen och alla specifikationer. Men det är troligtvis samma då såklart som Kia EV9 har eftersom det är samma plattform som den här byggs på.
Alfred – 1:12:20
Varför ska man välja Hyundais tappning på det här och inte Kia?
Anders – 1:12:23
Väldigt bra fråga. Den här bilen är väldigt motsedd i pressen. Det är många som ser fram emot att den här bilen ska komma. Men för min del så är det väldigt svårt att se. Kia EV9 löser alla de här problemen. De pratar väldigt mycket i alla fall från Hyundais sida om rymlighet och att det är fokus på rymlig interiör. Jag har sett ett litet videoklipp där man ser astronauter i rymden för att visa hur rymligt det är på något sätt. Det är tre sätesrader i alla fall. Jag har klistrat in lite bilder. Det är ju typiskt inte bra radio med bilder.
Alfred – 1:12:53
Ja, exakt. Jag får försöka ta de här. Annars är ju expertens uttolkare på bildmaterialfabian inte närvarande. Jag tyckte när Ioniq 5 kom att den hade en väldigt cool retrokänsla. Det var en blandning av en gammal klassisk form på bil med lite kantig exteriör. Samtidigt hade de tanken med lite pixliga lampor nästan. Man ser pixlarna i strålkastarna och det är ett designgrepp som är medvetet. Ioniq 9 ser ut att vara lite mer rund i formerna. Jag skulle nog säga att jag tycker att EV9 är en snyggare SUV på många sätt. Men bakifrån måste man säga att den här bilen verkligen gör. Det är som en stor glasvägg baktill och som är en enda lång rad röd rand längst ner med baklysen som är som en enda hängande linje istället för att det skulle vara två separata baklyktor.
Anders – 1:13:48
Just det. Men jag tror lampan går runt bakrutan också. Jag rekommenderar verkligen alla att titta på Ioniq 9 på de bilderna. Den ser verkligen speciell ut.
Alfred – 1:13:58
Men speciellt på ett coolt sätt. Jag föredrar nog ändå. Det är ändå varmt beröm. Jag tycker att Kias nya modeller. EV9 var ju först ut av den här nya designtappningen på Kia. De är väldigt snygga. Så det är en hög ribba att konkurrera med. Den här ser väldigt modern och ganska futuristisk ut. Om man tänker att man hade sett den här bilen för tio år sedan då man tyckte att det här var en riktigt cool framtidsbil.
Anders – 1:14:23
Jag håller verkligen med. Jag tycker också att Kia verkligen har snygga bilar nu. De är lite boxigare. De har fått till det på ett väldigt snyggt sätt. Den här bilen kommer i alla fall byggas i USA. Det är för att de har väldigt fina subventioner där nu. Det här, vad heter det?
Alfred – 1:14:39
Inflation Reduction Act.
Anders – 1:14:40
Inflation Reduction Act, exakt. När det byggs i USA. Så därför bygger de hela den här bilen där. De har precis byggt en helt ny bilfabrik i Georgia.
Alfred – 1:14:48
Det är väl ändå subventioner i form av skattelättnader för folk som köper. Alltså amerikanska konsumenter som köper de här bilarna. Men du menar att det spiller över på oss europeiska konsumenter också?
Anders – 1:15:00
Jag tror inte det. Vi får ju inte billigare bilar av det. Det är ju de som är slutkonsumenten i USA. Men det är i alla fall det som ligger till grund för varför de har valt att bygga hela den här bilen i USA. Just det.
Alfred – 1:15:10
Det är ju också att den amerikanska marknaden älskar de här stora suvarna. Så det är bra sätt att konkurrera med gamla klassiska jättesuvarna från amerikanska tillverkare.
Anders – 1:15:19
Det har gått väldigt bra för Kia också med sin enorma EV9. När jag intervjuade dem förra året så menade de att det här skulle gå bra och det har det faktiskt gjort. Så här långt i år så har de sålt och i alla fall registrerat in 1 673 sådana här bilar. Jag vill minnas att de siktade på 1 000 per år. Så det har verkligen gått jättebra för de här. Och jag tycker man ser dem ofta. Ser du dem ute i Fellingsbro?
Alfred – 1:15:43
Ja, jag har stött på dem ibland. Det är ju ingen storsäljare på det sättet som många av de andra, om man tänker de riktiga volymbilarna. Men det är ju också en större och dyrare bil. Man tänker att det inte är en klassisk svensk bil. Men vi går ju i köpartankar om att byta ut vår Model X och då är det ju rent dimensionsmässigt så är det ju en sån här Kia EV9 som man skulle fundera på. Jag är nog inte nära att köpa den faktiskt, varken Kia eller Hyundai. Det är väl av andra skäl att jag är väldigt fäst vid Teslorna på övriga sätt. Men det gör definitivt sitt till att få Tesla Model X att kännas inte prisvärd, att den är så mycket dyrare än de här bilarna.
Anders – 1:16:23
Jag håller med. Det som gör Tesla så himla mycket bättre än EV9 när jag körde den, det handlar om det här infotainmentsystemet. I övrigt så skulle jag säga att EV9 är bättre på alla sätt när det gäller säten och komfort. Men jag har svårt att släppa Teslas ruttplanerare. Det är någonting som inte liknar något annat på marknaden.
Alfred – 1:16:44
När jag körde Kia EV6, som är en annan provkörning vi har gjort lite längre tillbaks, då saknade ju Kia varje form av ruttplanering överhuvudtaget. Det tror jag faktiskt har åtgärdat nu. Nu finns det någon form av åtminstone rudimentär ruttplanering, men den verkar lämna rätt mycket övrigt att önska. Det tror jag spiller över även i Hyundais bilar.
Alfred – 1:17:20
Har du någon prislapp på den här bilen?
Anders – 1:17:23
Ännu inte. Det kommer under november. Vi återkommer till det, vad den här kommer landa på.
Alfred – 1:17:28
Med det sagt får vi börja runda av dagens podd. Vad är det vi brukar säga då, Anders?
Anders – 1:17:33
Om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera. Vi finns på alla poddplattformar och alla poddspelare. Men hur är det med YouTube Music, Alfred? Vi fick en lyssnarfråga om det.
Alfred – 1:17:42
Ja, YouTube Music är vi ju inte på. Vi får kolla hur vi kan hamna på där eller på YouTube för den delen. Det kanske vore bra för vår discovery. Just det.
Anders – 1:17:49
Och om man vill prenumerera, hur gör man då?
Alfred – 1:17:51
Jo, för 29 kronor i månaden så får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Det kan vara bra om man vill lyssna på gamla provkörningar. Och så får man faktiskt höra avsnitten lite tidigare än alla andra. Så det är bra om man vill lyssna på nya provkörningar istället. Så klicka direkt i Apple Podcaster-appen om du använder den och sök upp podden Bilar med sladd plus om det är Spotify du använder. Det är alltså ett plustecken på slutet efter det vanliga namnet. Och annars om du har någon annan poddspelare då kan du använda Acast-länken i avsnittsbeskrivningen.
Anders – 1:18:17
Vi har också en Facebook-sida där vi lägger ut lite grejer ibland. Sök upp oss på Facebook och like oss där, det vill vi gärna. Vi har också såklart en vanlig hemsida, bilarmedsladd.se och där har vi nu jättemycket program. Alla våra program finns där men man kan också lätt söka upp dem, vilket du gjorde här med lätthet när du skulle hitta vårt Kia EV9-provkörning.
Alfred – 1:18:35
Jag får använda Google för att googla in på vår egen webbsajt, så jag vet inte om vi är så bra på att söka, men allting finns i alla fall där och uppkategoriserat och så vidare. Det är bra i alla fall. Du kör ju en vårdcentral tillsammans med Fabian som är vår kompad i podden men som inte har varit med på någon avsnitt. Han är inte borta för gott, vi lovar. Han kommer tillbaka. Vad är det ni gör?
Anders – 1:18:53
Jo, vi åker hem till våra patienter på hembesök och då tänkte jag faktiskt säga så att den som bor i Stockholmsområdet är välkomna till oss den 29 november i Solna.
Alfred – 1:19:02
Vad är det som händer då?
Anders – 1:19:03
Jo, då har vi öppet hus och det har vi då 29 november klockan 14 till 17 och då kommer jag vara där och visa och berätta om appen och vi kommer ha läkare och psykolog och vi kommer ha lite föredrag och så där också. Så klockan 14.
Alfred – 1:19:16
Kommer man komma även om man vill snacka mopedbilsbatterier?
Anders – 1:19:19
Det går alldeles utmärkt också. Vill man prata elbilar så finns jag där också såklart. Men 29 november klockan 14 på Karolinska i Solna, Visionsgatan 22 är adressen. Då ses vi där hoppas jag för alla som bor i området och alla som vill resa dit också såklart från andra håll. Ni är välkomna.
Alfred – 1:19:36
Under tiden ska ni tipsa alla era vänner och bekanta om podden, särskilt de som inte har fattat det här med elbil ännu. Det kanske är de som behöver det allra bäst. Tack för er hjälp för att ni sprider oss.
Anders – 1:19:46
Ja, har du tankar, synpunkter, tips, idéer och så vidare till oss så kan du kontakta oss alla tre på info.bilamelsladd.se eller till Alfred, Anders eller Fabian@bilamedsladd.se om du vill prata med oss direkt.
Alfred – 1:19:57
Redigering stod Johan Chandorkar på Umami Produktion för.
Anders – 1:20:01
Och ansvarig utgivare är du, Alfred Ruth.
Alfred – 1:20:03
Förlåt.
Anders – 1:20:05
Det är jag som ska förlåta med det där AI-inslaget. Jag fick lite dåligt samvete.
Alfred – 1:20:09
Just det, vad är det vi brukar säga sist av allt?
Anders – 1:20:11
Vi brukar säga kör elektriskt.
Alfred – 1:20:13
Sladda lugnt, säger jag. Då syns vi igen om två veckor.
Anders – 1:20:16
Hej då!