I veckans avsnitt av Bilar med sladd diskuterar vi en rad spännande och viktiga ämnen inom elbilsvärlden. Det börjar lite tungt med Northvolts rekonstruktion, Porsches vändning bort från ambitiösa elbilsplaner och Sveriges potentiella kostnader för att missa klimatmålen. Men misströsta inte, det blir även lite lättsammare diskussioner om fjärrstyrda Teslor och en hemmagjord el-mopedbil.
Vad innebär Northvolts rekonstruktion?
I slutet på November ansökte Northvolt om rekonstruktion i USA, enligt Chapter 11, på grund av deras internationella investerare och långivare. Rekonstruktionen innebär ett inflöde av kapital, bland annat från Scania, och ett skydd mot konkurs. Dock är det troligt att befintliga ägare, inklusive grundaren Peter Carlsson, går lottlösa. Vi diskuterar vad detta innebär för framtiden för Northvolt och svensk batteritillverkning, och drar paralleller till Northland Resources fall och återuppståndelse. Förhoppningsvis kommer det ändå att finnas ett livskraftigt batterikluster i Skellefteå, om än i en annan form än ursprungligen tänkt.
Porsche framtidssatsar – på förbränningsmotorn
Därefter analyserar vi Porsches beslut att backa från sina elbilsplaner. De har sett en minskad efterfrågan på sin elbil Taycan, och väljer nu att investera i nya generationer av bensin- och hybridbilar. Vi diskuterar hur detta påverkar deras långsiktiga överlevnad i en alltmer elektrifierad bilmarknad och spekulerar kring hur länge de kan räkna med att sälja förbränningsmotorbilar innan de förbjuds. Vi jämför även med andra biltillverkare som står inför liknande utmaningar.
Fjärrstyrning svaret på hur Teslorna ska bli självkörande
Sedan byter vi spår till Teslas robottaxiplaner. En nyligen utlyst platsannons avslöjar att Tesla söker personal för att fjärrstyra deras kommande robottaxiflotta. Vi diskuterar vad teleoperation innebär och hur det fungerar i praktiken. Vi jämför Teslas kamera-baserade approach med Waymos lidar-baserade system och spekulerar kring vilken teknik som kommer att segra i det långa loppet. Vi berör även de nyligen läckta bilderna från Teslas testbana, som potentiellt visar prototyper av kommande billigare modeller.
Dryga böter när Sverige missar klimatmålen
Avslutningsvis diskuterar vi en DN-artikel som undersöker kostnaden för Sverige om vi missar våra klimatmål. Artikeln fokuserar på de ekonomiska konsekvenserna inom ramen för EU:s Fit for 55-regelverk. Vi diskuterar hur systemet med utsläppsrätter fungerar, och konstaterar med viss ironi att det är länder som Polen, Spanien och Grekland som ligger bäst till för att sälja utsläppsrätter till Sverige. Vi diskuterar orättvisan i att Sverige straffas för tidigare klimatsatsningar, och spekulerar kring alternativa lösningar för att nå klimatmålen.
Avslutningsvis blir det sedvanlig information om hur man kan stödja podden, samt kontaktuppgifter.
Ungefärliga tidskoder för de olika ämnena:
- Inledning och lyssnarbrev: 0:00 – 22:30
- Northvolt i rekonstruktion: 22:30 – 36:30
- Porsche satsar fossilt: 36:30 – 47:50
- Tesla satsar på fjärrstyrning: 47:50 – 57:50
- Böter för missade klimatmål: 57:50 – 1:11:00
- Avslutning och information: 1:11:00 – 1:12:55
Observera att dessa tidskoder är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera för olika lyssnare.
Bilder på Anders el-mopedbilsbygge
I programmet berättar Anders om sitt projekt med att bygga ett eget LFP-batteripaket med ca. 14 kWh LiFePO4-celler (EVE LF280K) till sin dotters mopedbil. Här finns lite mer bilder från det projektet:
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:19
Denna vecka pratar vi givetvis om Northvolt-konkursen. Vad händer nu? Vi hör om Porsche som skrotar sina ambitiösa elbilsplaner och återigen väljer att storsatsa på bensin. Dessutom pratar vi klimat, fjärrstyrda bilar och nya hemliga Tesla-modeller som smygfotograferats i USA. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Alfred – 0:43
Ja, och det är du och jag Anders som är här ensamma. Den här gången igen, jag vet att Fabian var hemskt ledsen för att han inte kunde komma. Det är en kämpe tid för Fabian just nu med lite sjukdom i familjen och annat. Så ni får ha förståelse för lite frånvaro. Men jag tror att han kommer tillbaka med mycket glöd när det väl gäller.
Anders – 1:01
Det kommer han absolut göra. Och hur är din glöd då?
Alfred – 1:03
Jo, jag har beslutsångest som attan. Vi har pratat om att det är lite svårt att byta ut vår gamla Model X. Men jag är ganska nära att tro att jag kanske köper bil innan årsskiftet. Men jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra. Alltså det är ju så där, när man kollar på priserna nu, så en ny Model X, man får ju två Tesla Model Y för priset av en Model X.
Anders – 1:27
Men varför skulle du byta om du är nöjd med din Model X? Vad är anledningen till att du vill byta?
Alfred – 1:32
Ja, men den har ju ändå gått nästan 20 000 mil. Det känns som att det börjar bli dags. Jag är lite rädd för att det kommer lite underhållsrisker med luftfjädring och annat som kan bli dyrt.
Anders – 1:42
Ja, men samtidigt om du slår ut kostnaden. I min kalkyl i huvudet är det så här att om jag får en smäll på låt säga 20 000 på någonting dyrt som går sönder, så är det ändå mindre än 2 000 spänn i månaden jämfört med leasingkostnaden på en spledans ny bil är ju skyhög.
Alfred – 2:00
Det är ju 0 % ränta nu och man kan ta med sig självkörningspaketet. Snart kommer Tesla med nya modeller och då kommer det inte vara några attraktiva erbjudanden på 0 % ränta längre. Så jag har väl tänkt att det är nog ganska snart vi ska byta och det känns som att det är billigt att göra det just nu för att de vill prångla ut de sista innan det kommer en uppdatering. Men sen är jag ju också sån här tech-nörd, jag vill ju ha det nyaste och det senaste. Så hur gammal kommer den nya kännas om tre år om det finns en facelift efter? Jag tycker det är jättesvårt det där.
Anders – 2:28
Men vad är det du tittar på då? En ny Tesla Model X eller byta bil?
Alfred – 2:31
Nu har ju våra stora barn blivit så stora att de börjar ha körkort och så där. Vi måste ha två bilar i familjen så vi tänker att vi kanske kan sluta ha sju sits i bil för att om vi måste vara många då kan vi lika gärna ta båda bilarna. Att det finns så många chaufförer att det är praktiskt. Så då skulle vi kunna ha en Tesla Model Y och en Tesla Model 3 istället för att ha en Model X som nu. Men ja, det är ju mycket som är bra med de nya men det är också mycket som man kommer sakna med Model X om vi byter bort den. Och en ny Model X, det känns helt. Jag märker att jag är i gott sällskap för kollar man på försäljningsstatistik så det säljs ju nästan inga av dem. De är bara för dyra helt enkelt.
Anders – 3:07
Jag tycker ett misstag med Tesla Model Y var att de tog bort det där instrumentklustret bakom ratten. Det saknar jag fortfarande. Vi har ju en Tesla Model 3 och så har vi en Model X. Och när jag kör min frus Tesla Model 3 så saknar jag fortfarande det att inte kunna se kartan precis framför mig och inte hastigheten. Och dessutom äter du en del utrymme på skärmen att den vänstra delen av skärmen är dedikerad till saker som normalt sett ligger bakom instrumentklustret. Så jag tror att det var dumsnålt av Tesla att göra så.
Alfred – 3:38
Jag vet inte. Jag måste säga att vi byter bil hela tiden så det är ingen som är tydligt den ena för den andra. Jag tycker nog bättre om gränssnittet i Model 3 nu på totalen. Jag håller med dig om att det hade varit schysst med ett instrumentkluster. Men jag lider mer av att det bara är sämre gränssnitt i de här stående skärmarna på de gamla. Spotify-appen och allt sånt där är mycket sämre på de gamla bilarna. Så jag skulle vilja ha det nya. Och samtidigt, om man kollar på de nya Model S och Model X, de har ju instrumentkluster fram, men det är som att de aldrig har byggt färdigt mjukvaran där. Man kan fortfarande inte välja de här apparna som vi har till höger och vänster på våra gamla Model X. Om det är karta som ska synas, om det är energiförbrukning som ska synas eller däcktryck och så vidare. Det är bara dåligt utnyttjat skärmyte där för att de inte har byggt färdigt mjukvaran, känns det som. För att det inte är prio för Tesla med de här bilarna för att det är så låg volym.
Anders – 4:28
Elon Musks tanke när Tesla Model 3 lanserades var att de skulle vara fullt självkörande. Jag spekulerade till och med då runt 2016 någon gång.
Alfred – 4:36
Ingen ratt sa du?
Anders – 4:37
Nej, precis. Att det inte kommer någon ratt på de här bilarna. Det var Elon Musk bekräftat i efterhand att det var idén, att de här bilarna skulle bli självkörande väldigt snart och då skulle de inte behöva någon ratt. Givet det så finns det inte någon anledning att ha ett instrumentkluster. Men nu har det gått åtta år och de har fortfarande ingen fullt självkörande bil.
Alfred – 4:55
Det är nu innan året är slut, eller vad är det han säger?
Anders – 4:58
Ja, just det. Vi kommer prata lite mer om Tesla sen.
Alfred – 5:02
Jag tycker i alla fall att det är jättesvårt. Ni får gärna mejla mig och säga vad ni tycker. Ska man köpa ny bil nu och billigt pris på de nya nu eller ska man vänta på att det kommer snart en uppdatering? Som vi ska höra lite mer om i avsnittet också så verkar det ju vara på gång med fler modeller från Tesla. Så det är så här, jag tycker verkligen att det är buyers remorse, eller vad kallas det?
Anders – 5:22
Ja, det gör det. Men du kan inte tänka dig att byta bilmärke helt och hållet? Du vill stanna hos Tesla?
Alfred – 5:27
Min fru frågar mig precis samma sak. Men vi har ändå kollat runt en del. Jag tänker att du och jag kan mer om elbilar än de flesta. Så jag känner att jag har rätt bra koll på vad som finns på marknaden. Och jag tycker att mjukvaran är så himla central för mig. Trots att jag har mycket mot Tesla och Elon Musk nu så har jag svårt att välja någon annan bil än Tesla. Det finns väl några av dem som skulle kunna vara aktuella. Då tänker jag främst de som har typ Polestar till exempel. Jag tycker de är snyggare än Teslorna. Men även där så är mjukvaran inte riktigt var den borde vara. Det finns lite onödiga buggar och annat som inte funkar som det ska. Och helt ärligt, vi skrattar åt de här självkörningslöftena, men jag vill inte köpa en bil utan Teslas självkörningspaket. För jag tror ändå att det är under den kommande ägandeperioden, det trodde jag ju sist också såklart, men under den kommande ägandeperioden så tror jag att det kommer börja hända grejer på allvar.
Anders – 6:21
Ja, det är fullt rimligt faktiskt. Hade jag varit tvungen att byta bilmärke så hade jag valt BMW iX, deras stora SUV.
Alfred – 6:30
Också en prisvärd bil.
Anders – 6:31
Alltså den är ju dyr som sjutton. Det är en väldigt välbyggd bil som jag tyckte väldigt mycket om när jag provkörde den. Men det är återigen där mjukvaran. Så att trots att Teslas bilbyggarkonst är sämre än BMWs, skulle ändå välja Tesla igen på grund av mjukvaran. Så mycket betyder den för mig. Det är så mycket tid att spendera med den här skärmen.
Alfred – 6:54
Ja, och det är ju liksom, det är några av BMW-bilarna i alla fall, jag har inte stenkoll på om det gäller alla, men det är några av dem som blir begränsade i snabbladdning på riktigt lång, alltså om man snabbladdar för många gånger i rad så är man på en riktigt lång tur till exempel. Jag vet inte hur relevant det är, hur många gånger per år det blir man faktiskt lider av det. Men det finns, det är svårt. Trots att det är många som har byggt elbilar länge nu så är det liksom, de är ju typ oslagbara Teslorna på att vara elbil. Och sen så mjukvaran ovanpå det. Nej, jag kan inte köpa något annat.
Anders – 7:29
Plus att de var ju väldigt tidiga långt innan alla andra. Alltså när Tesla började, i stort sett, när de berättade om Tesla Model 3 första gången så var det fortfarande så att de andra biltillverkarna stod och skrattade åt Tesla och hånade Tesla att det kommer aldrig bli någonting det där. Och sen i efterhand har man fått äta upp det där. Men det innebär ju att Tesla har ju ett kanske decennielångt försprång framför de andra när det gäller eldrivlina och så där. Så nu vet vi ju hur väl fungerande Teslas motorer och batteripaket så är efter, ja de äldsta bilarna är 15 år gamla snart.
Alfred – 8:01
Ja, men det känns som att det är typ Hyundai, Kia och Lucid som kan konkurrera med Tesla om att bygga effektiva bilar. Och då känns det som att Lucid är ju bara en sån premium sedan då än så länge. Det är ju liksom inget val som är tillgängligt ordentligt för mig.
Anders – 8:15
Build your Dreams (BYD) då?
Alfred – 8:16
Det här känns som att de är ju sämre elbilar fortfarande. De har inte samma paket och mjukvaran är ju inte tycker jag nära. De är ju väldigt prisvärda om man är ute efter mer lågprissegment. Men jag tittar ju ändå i lite högre prisklass. Och Kia och Hyundai, de känns inte heller där de ska vara med mjukvaran. De har inte rätt ruttplanering och de har inte allt det där på plats. Och sen så är det den här självkörningsgrejen som bara. Jag fattar alla som skrattar åt mig för att så här, who am I trying to kid liksom? Ska de lyckas nu? Men jag är där att jag kommer att ångra mig bittert om jag bytte till en bil utan det här självkörningspaketet nu när de äntligen får det på plats.
Anders – 8:56
Ja, men spännande. Jag håller ju också på att bygga elbil själv ju. Jag har berättat om det.
Alfred – 9:01
Exakt. Vi har faktiskt fått många som har pratat med mig. Du ska inte racka ner på Anders när han pratar om sitt mopedbilsprojekt. Det är ju skitintressant.
Anders – 9:10
Är det så? Är det någon som har sagt det? Absolut.
Alfred – 9:12
Nu mobbar ju mig för min elektriker i Fällingsbro, men han har sagt att det där är intressant. Det var en annan som också sa det. Två, det är väl många.
Anders – 9:20
Faktum är att det är flera som hört av sig. Jag har ju hjälp av en av våra lyssnare som heter Tommy, som har gjort precis det här tidigare. Han har byggt massa batteriprojekt tidigare, en elektrisk båt och sådär. Han har hållit på i tio år med det här. Coolt. Det är så jävla fint att ha det här stödet. Och så får du ytterligare en lyssnare som hörde av sig, som också har byggt massa batteripaket. Så jag har ju grymt stöd nu runt omkring.
Alfred – 9:40
Så nu har du någon att konsultera när du undrar hur du ska komfa BMSen?
Anders – 9:44
Ja, men framförallt så tycker jag att det här är så himla roligt jag håller på med. Det är så mycket nytt jag lär mig hela tiden när jag sitter och pillar med det här. Och när jag försöker prata med min fru, jag ser hur hon försöker uppbåda energi. Jag ska tro att hon tycker det är intressant, men hon himlar med ögonen och bara, ja men berätta mer. Men han som har gjort det här innan, han är ju superintresserad. Ja, så kan du göra så. Så vi sitter och smsar nu till sent på kvällen.
Alfred – 10:10
Har du sett den där reklamen? Jag tror det är Karla som har reklam för elbilssekten. Ja, just det. Man känner sig ganska träffad. Min fru har visat upp det för mig många gånger.
Anders – 10:20
Just det. Alltså det jag gör då för att påminna andra lyssnare, eller lyssnarna, det är att vi har köpt en mopedbil till min dotter som hade gamla blybatterier. Så den har redan elmotor och mycket av kablar och så färdigt. Men det var ju då blybatterier i den och inga moderna batterier alls, eller battery management system eller någonting som har med det att göra. Utan det var bara fyra, om man tänker så här, biltema, bilbatteri i stort sett.
Alfred – 10:47
Vad var räckvidden på det då?
Anders – 10:49
Ja, bra fråga. Det var åtta kilowattimmar i det batteripaketet. Men blybatterier får inte laddas till under hälften för då går de sönder. Så effektivt så kunde man använda fyra kilowattimmar. Och det menade de skulle räcka till tio mil körning när bilen var ny. Och det har det ju knappast gjort, kan jag inte tänka mig.
Alfred – 11:08
Medvind och nedförsbacke möjligtvis.
Anders – 11:09
Men nu så stoppar jag in 14 kilowattimmar LFP-batterier som kan fyllas till 100% och laddas ner till 0%. Och jag har också fått lyssnare som har återkommit till mig om det där med att ladda dem till 100%. För att det har ju visat sig i studier att det inte är en god idé att ladda dem till 100% eftersom de tar skada på samma sätt.
Alfred – 11:29
Just det, men man måste å andra sidan göra det mellan varven för att få kalibreringen på hur välfyllda de är.
Anders – 11:34
Exakt, precis. Därför att om du inte fyller dem så vet inte Battery Management Systemet hur mycket spänning det är i cellerna eller hur mycket laddning det är i de här cellerna.
Alfred – 11:44
Eller spänningen vet vi, men vi vet inte vad det motsvarar för laddning.
Anders – 11:46
Nej, men exakt. Så man behöver fylla dem till max för att veta vad cellernas max är. Och det kallas då balansering av batteripaketet. Så det är jätteviktigt att göra på de här bilarna. Och då var det en lyssnare som hörde av sig och sa att det står mellan pest eller kolera här. För antingen så laddar de till 80% och då håller cellerna längre. Men då är risken att cellerna börjar ha olika laddnivå. Och då när en cell går sönder så är påverkan på hela packet mycket större än om hela packet tappar lite. Så att realiteten är att du ska ändå ladda dem till 100% ofta.
Alfred – 12:22
Men lagom är bäst va? För lite top-up vill man väl ändå ha?
Anders – 12:27
De behöver ju fyllas på. Men det enda de behöver är ju en kort stund stå på 100% så att de sedan kan laddas ner. De ska inte stå på 100% länge i alla fall. Så ska du lämna bilen en längre period ska du absolut sänka laddningen.
Alfred – 12:40
Du kanske kan koda BMS så att det går igång lite epadunk automatiskt eller något när den har laddat till 100% så den drar ur igen.
Anders – 12:46
Men i det här projektet nu när jag håller på att greja, det är så mycket turer till biltema och det är så mycket småsaker. Jag har klistrat in lite bilder till dig Alfred. Jag ska lägga ut dem på hemsidan sen tänkte jag också.
Alfred – 12:57
Ja jag ser här, var det någon av lyssnarna som tipsade dig om att borra hål i ett batteri?
Anders – 13:01
Jag är så noga när jag sitter och mäter och borrar och så lyckas jag ändå mäta lite fel och så borrar jag i överkanten av en av cellerna. Jag tror att det gick bra, jag nojar mig lite över det.
Alfred – 13:13
Det känns ur brandsäkerhetssynpunkt, du tror att du inte har träffat, men du borde ha märkt om du hade punkterat cellerna.
Anders – 13:20
Ja, precis, jag har inte punkterat den. Men däremot jag var väldigt nära att sabba den cellen tror jag. Men i alla fall så är de dyra de där stora cellerna.
Alfred – 13:28
Ja, det kanske inte är helt tryggt att borra i, jag vet inte hur hög spänning det är i ett sådant batteri. Men om det inte ska vara brickat så är det väl livsfarligt att borra i ett sådant batteri.
Anders – 13:37
Nej men jag borrar inte rakt i det utan precis i överkanten bara i plasthöljet. Hur som helst, det som är uppenbart när jag håller på med det här, jag berättade om det i ett tidigare program, att allt det här är ju Kina. Rubbet som har med batterier och batteristyrning och så är kinesiskt. Det finns lite amerikanska grejer men huvudsaken är kinesiskt. Och det innebär att det är väldigt långa leveranstider för jag måste beställa allting från Kina. Det finns norra kinesiska företag som har lite lager och så i Europa, men annars är det därifrån det kommer. Och kineserna har försökt anpassa sina grejer efter amerikansk standard och de har ju inte metriska systemet som ni vet utan de har massa galenskaper för sig. Så den här BMS, Battery Management System, den kommer med kablar som är 7 AWG tjocka.
Alfred – 14:22
Okej, 7 AWG, vad är det?
Anders – 14:25
Ja exakt, vad är det? Jo, American Wire Guards eller något sådant. Så en egen standard som då motsvarar 10,6 kvadratmillimeter yta på kablarna. Och vi använder det metriska systemet så när jag köper kabelskor på Biltema så är de 10 kvadratmillimeter. Just det, lite trångt då? Jag har suttit och svettats med en gris här på golvet i mitt kontor och försökt pressa på 10,6 kvadratmillimeter kablar på en 10 millimeters kabelsko. Så det är så mycket skit, vi måste få batteritillverkning till EU.
Alfred – 14:57
Det är därför du vill att det ska gå bra för Northvolt så att du ska slippa köpa kabelskor som inte passar till nästa mopedbil.
Anders – 15:03
Ja, och så gör det ju inte det nu, vi kommer prata mer om det längre fram. Men kolla på bilderna, jag kommer lägga ut dem sen. Du ser förebilderna så ser du hur mycket grejer det är under huven på den här lilla mopedbilen.
Alfred – 15:13
Ja, och jag ser att du har aktiverat den tilltänkta föraren av den här mopedbilen också.
Anders – 15:16
Ja, precis. Agnes är med och hjälper mig ur löder, små kontaktdon och lite sådana saker.
Alfred – 15:21
Det måste vara bra bondingtid att sitta och göra det tillsammans.
Anders – 15:24
Jättekul, och så får hon se hur det ser ut. Du ser hur mycket sladdar det är och så. Lyssna när ni kan gå in på bilarmensladd.se och leta upp avsnittet som hör till det här avsnittet. Jag vet inte vad det kommer heta.
Alfred – 15:36
Det där är ju inte tio eller sju average, vad kallar du? AVG? Det där är minst åtta AVG till C på en gång.
Anders – 15:43
Ja, men det går åt andra hållet också.
Alfred – 15:47
Jag bara skojar med dig. Bra radio och vi ska prata om hur tjock en kabel är på en bil. Jag tror att vi har fått brev faktiskt.
Anders – 15:53
Ja, det har vi gjort.
Speaker – 15:55
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You’ve got mail.
Alfred – 16:05
Då har vi fått ett mail från Filip Andersson som skriver till dig Anders. Hej Anders, det är du som har valt brev den här gången så det är ett snällare brev. Ja, just det. Jag följer er podd om elbilskolan och det har hjälpt mig mycket hur jag ska tänka kring saker och ting. Det är ju tips till alla lyssnare att sprida en elbilskolan till alla runt om er som skaffar elbil första gången. Det är mycket matnyttigt för förstagångsägare. Dock skriver Filip här att står jag inför köp av laddbox till min Tesla Model Y som jag inte riktigt vet vilken jag ska använda mig av. Det står mellan Zapp Tech Go och Teslas egen wall connector och min fråga är egentligen vilken av dessa hade du valt? Och så avslutar han här med skickat från min iPhone skriver han. Är det beröm till oss? Nej, det är det väl knappast.
Anders – 16:47
Men i alla fall, jag tycker det var en bra fråga. Jag skulle rekommendera Zapp Tech Go varje dag i veckan faktiskt. Jag vet inte vad du skulle säga, Alfred?
Alfred – 17:01
Jag skulle nog faktiskt inte välja någon av just de två, men det är just för att jag har två elbilar. Om man bara ska ha en elbil så tycker jag Zapp Tech Go är ett bra val.
Anders – 17:08
Anledningen till att jag skulle välja Zapp Tech Go är för att den har API-stöd, alltså ett programmeringsinterface, vilket bland annat Tibber och Greenly och de här smarta elbolagen har kopplat på sig på. Det innebär att de kan fjärrstyra de här elboxen och slå av laddningen när elpriset är högt. Det kan man ofta göra via bilen också, så de har ju kopplingar till elbilar, så det beror på vilken elbil du har. I det här fallet är det Tesla Model Y och så länge du har den bilen så kan Tibber och Greenly fjärrstyra Tesla-bilen.
Alfred – 17:43
Oavsett om du bara kopplade dig rakt i väg ut till höger så skulle den kunna smartladda ändå. Och smartladdning, gott folk, det vill man ju verkligen ha. Det sparar man jättemycket pengar på. Så alla som har en elbil vill smartladda.
Anders – 17:56
Precis, och då behöver man ju ha ett rörligt elavtal. För att över dygnet så kan ju elpriset, framför allt nu vintertid, kan vara 1,50 kr lätt på dagen och på natten. 8 öre som det ser ut nu. Så det är jättestor skillnad när elbilen laddas. Så har man inte smart laddning och rörligt elavtal så är man ju ute och cyklar.
Alfred – 18:16
Jag skulle ändå vilja slå ett slag för, som jag har förstått det, det var ett tag sedan jag kollade, så jag vet inte om Zaptec hunnit uppdatera det här, men som jag förstått det så har Zaptec inte lika bra stöd för lastbalansering mellan flera laddboxar och andra förbrukare. I min setup hemma nu där vi har två elbilar som står och konkurrerar med en luftvärmepump i garaget så har jag mätning på hur mycket som förbrukas av luftvärmepumpen och övriga förbrukare med en liten dosa som sitter i centralen. Jag kan säga på en gång att jag har Tibber så det är via deras grejer, men det finns även andra elbolag som erbjuder samma sak. Och sedan så kan de i sin tur kommunicera med laddboxarna som i sin tur kan kalibrera mellan sig själva så att de kan dela på laddning på ett bra sätt. Som jag förstått det så är det svårt att få till med Zaptec lastbalansering mellan att det inte bara finns andra förbrukare utan att det också är två olika laddboxar. Så där är Easee lite före och de har ju trots alla problem som har varit med Easee så finns det nu en produkt på marknaden som är i princip samma laddbox som tidigare, men där man då får lägga till jordfelsbrytare och så vidare som var slutsatsen av allt från Helt säkerhetsverket.
Alfred – 19:21
Jag tror fortfarande att det på många sätt är en laddbox som man kan vara ganska nöjd med när man har den.
Anders – 19:27
Jag ändrar min rekommendation också till, jag håller med dig, jag skulle också välja Easee laddboxen framför Zaptec Go.
Alfred – 19:36
Är det någon annan anledning eller samma?
Anders – 19:37
Nej, för att det var ju inget alternativ. Brevskrivaren skrev ju, vilka skulle du välja av, Zaptec Go eller Tesla Wallbox? Det var de två det stod mellan. Men jag skulle ändå, jag skulle välja Easee, jag skulle inte välja någon av dem utan Easee av exakt samma anledning som du.
Alfred – 19:52
Tycker ni att vi är helt fel ute så får ni gärna skriva och rätta oss. Det kan ju hända att Zaptec har gjort någonting åt det, men det var en brist som jag häpnade lite över att Zaptec fortfarande hade. För det känns som att de har tänkt mycket rätt med många andra saker och det behövs ju verkligen sällskap. För Easee är ju en box som, det vet vi ju, den har ju haft brister på andra sätt. Så det finns ju många anledningar till varför man vill undvika Easee till exempel om man har bränt sig på det tidigare.
Anders – 20:13
Ja, Zaptec är en mycket större tillverkare numera då. Men Zaptecs app är också mycket sämre än Easee’s app, skulle jag säga. Men jag skulle inte välja Tesla Wall Connector för att den saknar ju officiellt API i dagsläget, så kan inte fjärrstyras av någon av de här smarta elbolagen.
Alfred – 20:31
Nej, möjligtvis ska man välja Teslas Wall Connector om man har flera elbilar och vill ha Wall Connectors till alla, för då kan de faktiskt prata med varandra och lösa lastbalansering. Och till exempel om man då också är batterikund till Tesla eller har solceller med Teslas teknik. Det är kanske vanligare i USA än så länge, men om man har hela produktfamiljen, då pratar de tillsammans på ett väldigt bra sätt. Så det finns inställningar som helt direkt i Tesla appen då kring att bara ladda på på solstrålning till exempel. Och sådana saker som är lite smutt när det är integrerat.
Anders – 21:01
Men de är inte kopplade till elpriset så i Sverige, Tesla ändå, så du får inte det att du laddar när det är billigt.
Alfred – 21:06
Exakt, så där. Och måste man välja mellan allt det här olika, då är det verkligen smart laddning som är grejen. Det skulle jag säga. Av rena kostnadsskäl är det allra viktigaste att få rätt och då går man ju bättre med en annan box än Teslas box.
Anders – 21:18
Så rekommendationen är i första hand Easee, i andra hand Zeptec Go och i tredje hand något annat.
Alfred – 21:25
Ja, och ett tips till alla er som inte känner till det, för en sak som är bra med Tesla Swole Connector är att den har en laddkontakt med en Tesla-knapp på så att man kan trycka på själva laddhandsken som man håller i när man ska koppla in bilen för att öppna laddporten. Det är ju superbekvämt och något som många saknar på de här vanliga Typ 2-kablarna som man använder i publika laddare. Men det finns faktiskt sådana Typ 2-sladdar att köpa även från andra tillverkare som har Tesla-knapp. Det är någonting jag har hemma och det älskar jag. Så det är ett bra tips. Googla lite på det så kommer ni hitta att det finns. Det är någon tillverkare i Slovenien som jag köpte från som det kändes lite dodgy när jag köpte det, men de funkar faktiskt jättebra. Och det vill man ha för att det hjälper till när man ska ta ur kontakten på morgonen så triggar det att bilen låser upp sig. Om man trycker på den knappen så märker bilen att den ska kolla och så märker den att min telefon är i närheten och då låser den upp sig och då släpper den.
Alfred – 22:14
Så sparar man att man ska behöva gå in i appen och fippla varje gång man ska koppla ur.
Anders – 22:17
Men däremot när du sätter i laddaren så är det bara att trycka på luckan för att den ska öppna sig.
Alfred – 22:22
Nej men exakt, då är det väl minimalt med extra bekvämlighet. Men det är framförallt när man ska ta ur kontakten som man verkligen älskar den där Tesla-knappen på kabeln.
Anders – 22:30
Just det, för de som har Tesla-bilar, men det finns ju andra bilar också. Javisst. Ja, Northvolt i rekonstruktion, Porsche överger elbilsmålen, fjärrstyrda Tesla-bilar och kostnaden för Sverige att missa klimatmålen allt efter detta.
Alfred – 22:48
Ja, jag tänkte att jag inleder här, för nu har det ju hänt. Det som vi befarade skulle kanske vara det som allting landade i. Nämligen att Northvolt har gått in i rekonstruktion, eller har i alla fall ansökt om att få göra rekonstruktionen. Dessutom att VD och grundare Peter Carlson lämnar posten som VD. Det står klart efter att bolaget har gått ut offentligt med sina planer nu. I samband med ansökningen av den här rekonstruktionen så har bolaget även tvingats offentliggöra lite fler detaljer av hur läget egentligen såg ut. När man ansökte om den här rekonstruktionen så visade det sig att de bara hade ungefär 300 miljoner kronor kvar i kassan. Vilket innebär att alternativet till det här hade förmodligen annars varit en regelrätt konkurs inom en månad om det inte hade blivit rekonstruktion.
Anders – 23:28
Men när jag läste det här så framgick det att de sökte rekonstruktion i USA, inte i Sverige. Hur hänger det ihop?
Alfred – 23:34
Ja, jag tänkte att vi skulle komma in på det. Jag tänker att det inte är självklart att alla vet vad skillnaden är mellan rekonstruktion och konkurs och allt det där. Så jag tänkte att vi kunde ta en liten crash course. Vid en helt vanlig konkurs, då funkar det så att bolaget tar sig över av en konkursförvaltare som egentligen bara jobbar med att försöka stoppa ner verksamheten och försöka sälja alla tillgångar till högstbjudande och få loss så mycket pengar som möjligt. Och sen dela ut det till alla fordringsägare, det vill säga långivare och leverantörer som inte har fått sina fakturor betalda och så vidare. Och bara likvidera, få loss så mycket pengar som möjligt för allt som finns och så delar man ut det. Och det brukar oftast leda till att det bara är de prioriterade fordringsägarna, vilket vanligtvis är banker som har ställt ut lån med säkerhet, som får några pengar överhuvudtaget. Och det är inte alltid de ens får tillbaka alla sina pengar. Leverantörer och liknande brukar bli helt utan i de här konkurserna.
Alfred – 24:25
Men vid en rekonstruktion då istället, då funkar det så att vanligtvis så är det bolagets ledning som får fortsätta att driva bolaget vidare och har ett skydd mot att långivare och andra begär företaget i konkurs.
Anders – 24:36
Just det, man ansöker om rekonstruktion, eller hur?
Alfred – 24:39
Ja, man ansöker om det. För man måste få ett tillstånd från en domstol som ska bevilja att det ska ske en rekonstruktion. Och i allmänhet kan man säga att det kokar ner till om domstolen tror på att det ökar chansen för att fordringsägarna ska få tillbaka någonting. Eller till och med allt av det som bolaget är skyldig dem.
Anders – 24:55
Men jag tror det handlar om att man gör en bedömning om det finns livskraft i det här bolaget. Om det är ett byggbolag till exempel som går i konkurs när byggmarknaden är helt körd, då ser man att det här bolaget inte har livets rätt, utan då blir det konkurs.
Alfred – 25:11
Ja, exakt. Det som bedömningen kokar ner till är helt enkelt, vad ökar chansen att fordringsägarna får tillbaka så mycket som möjligt? Och det hänger ihop med den där livskraften. Och i svensk praxis är det i allmänhet så att bolag som aldrig har varit lönsamma, vilket är fallet med Northvolt, de kan inte få rekonstruktion. Det finns ingen affär som brukar funka men är inne i en tillfällig dipp eller något sådant där som domstolen kan säga att det här kan ni rätta till och ni får köra vidare och så får ni göra det under kontrollerade former. Utan då brukar det i allmänhet bara bli avslag. Delvis därför tror många externa bedömare att är det därför Northvolt har ansökt om att få göra en amerikansk rekonstruktion av Chapter 11 typ, alltså kapitel 11 enligt den amerikanska konkurslagstiftningen. Enligt bolaget själva så handlar det om att de har så mycket internationella investerare och långivare och att det finns en större chans att alla inblandade parter kommer respektera utfallet och beslutet om det sker enligt amerikansk process än om det sker enligt svensk process.
Anders – 26:07
Men vänta lite, var är det här bolaget registrerat någonstans?
Alfred – 26:10
Det är ett svenskt bolag men den amerikanska lagstiftningen är så vittgående så det räcker med att man har någon form av verksamhet i USA och Northvolt har ju till och med haft dotterbolag som är helt amerikanska och så vidare för att man ska kunna omfattas av det här och kunna då gå in i en kapitel 11 eller Chapter 11 process.
Anders – 26:26
Nu fattar jag, så det är det svenska moderbolaget som rekonstrueras. Jag trodde det var ett amerikanskt dotterbolag, det har varit väldigt otydligt i nyhetsrapporteringen tycker jag.
Alfred – 26:35
Det är lätt att vara förvirrad här men det är precis samma sak som SAS har gått igenom nyligen också. De gjorde också en amerikansk kapitel 11 process. I det amerikanska systemet, där finns det en del bra grejer som Northvolt har nytta av här. Dels så har de, när det här godkänns så låser de upp ett räddningspaket som jag har haft lite svårt att utreda vart exakt de pengarna kommer ifrån men jag fattar det som att det är ändå överenskommelser med befintliga ägare och annat som ger bolaget ytterligare 1,7 miljarder och dessutom så har då den enda egentligen kunden som hittills har fått några batterier levererade, nämligen lastbilstillverkaren Scania, dessutom lovat att de ska ställa upp med ytterligare 1,1 miljarder i lån så totalt så kommer det in någonstans 2,7 miljarder i Northvolt i sammanlagt. samband med att man går in i det här förfarandet. Då är man skyddad mot att någon annan ansöker eller begär bolaget i konkurs. Det finns lite nya pengar som ger dem ett par månader till ytterligare spelrum och det som är det fina för Scania i det här fallet och det är att sådana lån som man ställer ut inom ramen för det här rekonstruktionsförfarandet, de är också superprioriterade.
Alfred – 27:38
De liksom ligger före även de gamla prioriterade fordringarna. Så om allt det här ändå kör av vägen, om det är någon som får något så är det Scania som får någonting sen.
Anders – 27:45
Men det låter ändå ganska bra då. Då känns det som att sannolikheten ökar för då finns en kund och det finns pengar från en kund och det finns lånade pengar och så. Det borde öka sannolikheten att få till en rekonstruktion i USA då?
Alfred – 27:56
Ja, och själva det man försöker göra med en rekonstruktion sen då, det är ju att förhandla med alla fordringsägare, det vill säga långivarna och leverantörerna om vad de ska få istället för pengar för sina fordringar. Så vanligtvis brukar det vara så att det blir de här som ställer upp med kapitalet under rekonstruktionsprocessen samt gamla fordringsägare som får bolaget sen. Det beror naturligtvis helt på förutsättningarna om det blir någonting kvar för de befintliga ägarna. Men i till exempel fallet med SAS, då var det så att alla gamla aktier blev helt värdelösa. Det är bara de som har varit med och räddat bolaget som har någonting överhuvudtaget efteråt. Det kan man väl se även här då att Goldman Sachs som är den näst största befintliga ägaren i Northvolt, efter Volkswagen som är allra störst, så är det Goldman Sachs som har varit de största ägarna. De har redan börjat ta ganska rejäla nedskrivningar på Northvolt och kommunicerat till sina kunder att de förväntar sig att skriva närvärdet på Northvolt eller deras tillgång i Northvolt till noll.
Alfred – 28:52
Så det verkar som att man kan förvänta sig att de befintliga ägarna i Northvolt kommer gå lottlöst det här och så handlar det snarare om ett förhandlingsspel här, hur mycket av det framtida bolaget som förhoppningsvis då överlever kommer att gå till de som konverterar sina befintliga lån till aktier i bolaget och hur mycket ska gå till de som i slutändan skjuter till de pengar som behövs för att ta bolaget hela vägen till lönsamhet. För det vet vi också redan nu att de här ungefär 2,7 miljarderna som kommer in, de kommer inte räcka hela vägen till lönsamhet, de räcker ett par månader, men det kommer inte innebära att produktionsproblemen är över utan det kommer behövas, som Peter Karlsson pratade om, att han klev av att det är storleksordningen 10 miljarder som kommer behövas totalt sett för att kunna ta bolaget hela vägen och det är under förutsättning att de från och med nu håller tidtabellen på tillverkningen.
Anders – 29:37
Deppigt och också väldigt tråkigt att de satt sig själva i den här situationen kan jag tycka. Jag undrar om de skulle göra om processen idag, vad skulle de gjort annorlunda?
Alfred – 29:50
Ja, det tycker jag man kunde märka på Peter Karlsson under den här presskonferensen och i intervjuer efteråt att det är väldigt deppigt och det är ett stort beslut att kliva åt sidan. Alla inblandade parter har bestämt att han inte får sparken utan att det är hans eget val att han väljer att kliva åt sidan. Men att han menar på att den här processen har inneburit en arbetsbelastning som han inte mäktar med och att det börjar drabba familjen negativt med alla skriverier och uppmärksamhet så att han klarar inte av att betala det priset så därför så kliver han av då. Man får väl tänka att då eftersom alla befintliga ägare går åtlösa så innebär det väl också att han förlorar nog helt enkelt allt han haft i Northvolt och det kommer att vara andra som kommer få ta det vidare. Jag vet inte, vad tror du? Det börjar luta åt att Scania är de enda som är riskvilliga här. De är nog det därför att de är ganska beroende i sin elektrifiering att de får Northvolt batterier som de har byggt upp hela sin plattform kring.
Alfred – 30:40
Håller det här på att bli någon form av dotterbolag till Scania och i förlängningen därmed för Volkswagen för de äger ju Scania.
Anders – 30:46
Väldigt intressant fundering där. Det var ju några år sedan som Volkswagen köpte Scania och då skulle då Volkswagen den vägen ta över hela Northvolts batteritillverkning.
Alfred – 30:56
Jag tvivlar på att Scania kommer gå in med alla pengar som krävs, men det känns som att de kommer vara en viktig spelare i alla fall.
Anders – 31:03
Det är bara tråkigt att det blev så här och vad kan man lära sig av det här?
Alfred – 31:11
Ja, jag tycker det är lite svårt hur man ska se på det här. Ibland när man pratar med folk nu så här, det här är ju ett av dem, vilket misslyckande, vilket stort magplask, hur kunde det gå så illa? Mäter man i kronor och ören så är det verkligen en av de mest spektakulära krascherna i svensk industrihistoria, antar jag. Men var det bara oskicklighet och yra fantasier som ledde fram hit eller handlar det om otur och tillfälligheter? Hur ska man se på Peter Karlsson och ledningens insatser?
Anders – 31:45
Vi vet ju alldeles för lite om vad som har hänt här egentligen, så det är svårt att spekulera i det. Men några faktum är ju att man kan, i världen finns kompetens att bygga den här typen av batterier. De är inte först i världen på något sätt och det finns färdiga hyllvaruprodukter att köpa och montera ihop. Och det finns konsulter som kan det. Och någonstans på vägen så har det här gått snett. De har inte fått igång den här produktionen trots att andra har lyckats. Och så någonstans har man gjort fel här. Och om det var för att de hade dåliga konsulter inne eller köpte dåliga maskiner eller inte visste vad de beställde och så vidare. Det är svårt att sia om, men det kommer man väl få reda på i framtiden. Det är ju helt självklart att vi kommer få igång batteritillverkning i Skellefteå om man fortsätter att pumpa in pengar till att de är. Det här gör man ju på andra håll, det är klart de kommer kunna göra det där också.
Alfred – 32:34
Ja, men jag tycker det känns som att sannolikheten för att det ska överleva något form av batterikluster i Skellefteå med den tillverkningen, den ökar ju i samband med det här. Men det finns också en risk att det här ambitiösa Northvoltprojektet som skulle bli en helhetsleverantör med också egen spjutspetsforskning och alla andra delar som återvinning och sånt inom ramen för Thelma Concern, det kanske har krympt lite grann.
Anders – 32:58
Ja, det skulle jag säga är stendött.
Alfred – 32:59
Nu blir det nog väldigt fokuserat på att bara få igång celltillverkning i Skellefteå och så är man nöjda där.
Anders – 33:03
Det tror jag.
Alfred – 33:04
Man kan ju snegla lite grann på vad som hände uppe i, jag vet inte om du har koll på det, där uppe i Pajala, Haparanda, när de drog igång Northland Resources, snarlikt namn till Northvolt, men det var en ny stor gruvsatsning som var i början på 10-talet som det fanns hur mycket pengar som helst i det där ett tag. Luleå hockey och alla idrottslag var så himla sponsrade av det här nya gruvbolaget som skulle bli nästa LKAB och sen så blev det en spektakulär konkurs. Alla undrade hur kunde det satsas så mycket pengar, så galet fel. Och sen så tog det ett par, tre, fyra år så omstartades det där efter konkursen med nya ägare och bara kunde bygga upp det i lugn och ro och såklart spara jättemycket investeringar som den första tappningen av bolaget hade gjort och tagit. Och mycket mindre kapital som gick åt på andra varvet och det är nu ett väldigt lönsamt gruvbolag som driver det där. På många sätt så kommer det säkert kunna resa sig ett lönsamt batteritillverkningsbolag ur det här i slutändan och som kanske till och med kommer behålla samma namn i det här fallet, Northvolt, men såklart de är helt andra ägare och helt annan ledning.
Anders – 34:07
Ja, men det tror jag absolut är väldigt rimligt när det väl står maskiner och en fabrik som spottar ur sig celler där uppe. Nu handlar det om att få stabiliserat den här produktionen och skalat upp den lite. Det vore galenskap att montera ner och sälja av delarna när de ändå har kommit så pass långt.
Alfred – 34:25
Och då på sätt och vis för Sveriges del långsiktigt så är ju det viktigaste någonstans åstadkommet. Nu har vi byggt upp ett kompetenskluster som gör att det blir billigt att göra det här i Sverige jämfört med att börja på ny kulor någon annanstans. Vilket gör att vi i slutändan kanske förmodligen får den här batteritillverkaren i alla fall, bara inte på det sättet som vi hade hoppats.
Anders – 34:45
Ja, och det som synergier som kan komma av det är ju att den här kompetensen, när den finns i Sverige, kan leda till att det startar konkurrenter och så vidare, att det blir fler batterifabriker så att Sverige ändå blir ett batterikluster. Men jag är helt säker på att du är rätt ute där. Det kommer inte bli det där stora Northvolt med de här gigantiskt ambitiösa planerna över hela världen och så där, utan det blir en liten batterifabrik i Skellefteå, men det kanske inte är så dumt det heller.
Alfred – 35:07
Enligt Northvolt själva i alla fall så kvarstår hela ambitionerna med tysk fabrik och kanadensisk fabrik, för de har ju finansiering som är på många sätt öronmärkt för de projekten och statsstöd och annat som är inblandat där som inte går att ta till annat. Men de verkar kunna genomföras. Och sen kommer jag på att det vi behöver tänka på som svenskar när vi analyserar det här, det är väl att det finns en del pensionspengar i det här. AP-fonderna har ju varit stora investerare. Och de pengarna, de lär ju helt enkelt bli helt värdelösa, för det har ju omvandlats till investering i aktier i Northvolt, som då förmodligen, likt investeringar i ETSAS, kommer bli värdelöst för befintliga ägare.
Anders – 35:44
Ja, men segt. Vi följer den här följetongen och så ser vi var det landar någonstans. När tror vi att vi får besked om huruvida det blir en rekonstruktion eller inte?
Alfred – 35:54
Det är en bra fråga. Det borde kunna gå ganska snabbt, för bolaget är ju helt, de måste ju få det. Och det finns ingenting som tyder på att de inte skulle få beviljas rekonstruktion. Det finns en del svenska professorer och tänkare som håller på och kraxar om att det här innebär inte att Northvolt kan undvika en svensk rekonstruktionsprocess. Så det kan ju hända att det kommer att finnas röster som höjs för att det ska bli rekonstruktion i Sverige också. Och då är det fortfarande oklart hur de ska kunna beviljas det, för det verkligen skulle gå emot svensk praktisk att bevilja ett sådant här bolag rekonstruktion. Men jag vet inte om den amerikanska pågående processen och finansieringen som finns där kan hjälpa till att antingen skydda mot det eller att göra att en svensk tingsrätt tänker annorlunda och beviljar det.
Anders – 36:36
Och mer deppiga nyheter. Det blev ett ledsamt avsnitt det här. Porsche backar nu från sina elbilsplaner. De har haft väldigt ambitiösa planer. De skulle nå 80 % av deras biltillverkning skulle vara rena elbilar 2030 var det ursprungliga målet.
Alfred – 36:54
Det känns som att det står som pärlband. Om det inte är Porsche så är det Lotus som har liknande. Och Volvo har också varit ute och vevat om att de skjuter upp de här planerna på att bli rena elbilstillverkare. Men vad är det som har hänt hos Porsche nu då?
Anders – 37:07
Jag tänker att vi kan återkomma till det alldeles strax. Nu kissar de lite i byxan för att hålla värmen. Och så får vi se hur det drabbar dem sen. Jag tänker att vi kan prata om det om en stund. Det de gör är att Taycan-försäljningen går skit. Det går ju dåligt i förhållande till planerna som de flesta elbilstillverkare nu har haft. Även Tesla sliter ju hårt med försäljningen. Porsche har bara haft en enda elbil på marknaden, Taycan. Hade du kört den eller?
Alfred – 37:36
Jag har faktiskt aldrig kört den. Jag har varit nära att provköra någon gång och så blev det inte av. Men du har kört den va?
Anders – 37:43
Ja, några gånger faktiskt. Jag tycker det är en jättefin bil.
Alfred – 37:46
Väldigt fina köregenskaper har man ju hört. Och så laddar den ju verkligen snabbt på långresa.
Anders – 37:50
Ja, men superfin bil. Det jag kanske tycker är tråkigt är infotainment och mjukvaran där som är väldigt traditionell. Det är inget speciellt. Men om man gillar en vanlig Porsche så tror jag att den här är toppen.
Alfred – 38:03
Från början så var det så att den överträffade alla förväntningar och bara sålde som smör i solsken. Och Porsche fick skala upp tillverkningen mycket högre än vad de hade tänkt i sina ursprungliga planer. Men nu går det alltså knackigt för dem.
Anders – 38:14
Nu går det jätteknackigt. Bara under de första nio månaderna 2024 så har försäljningen minskat med 50% på den här bilen. Så de har det tufft. De har ju precis då börjat leverera Porsche Maycan Electric. Så det är en helt ny modell. Så vi har nu inte fått några siffror på hur det går för dem. Det kan ju påverka också Taycan-försäljningen.
Alfred – 38:34
Det är någon form av SUV-variant, snarare?
Anders – 38:37
Den är en liten sportvariant också. Kanske väldigt låg SUV möjligen, men det är extremt låg i så fall. Den ser ut väldigt mycket som Taycan, så jag vet inte riktigt vilken funktion den ska fylla.
Alfred – 38:49
Den är bra på att lura ögat. Jag är ganska säker på att det är en Porsche-SUV.
Anders – 38:54
Hur SUV är de? Hur som helst, Porsche säger själva att det här handlar om efterfrågan på elbilar som sjunker både i Kina, Europa och USA. Alla deras viktiga marknader. Och flera av deras kunder väljer helt enkelt att köpa Porsche-bilar med förbränningsmotor. Deras finansdirektör här, Lutz Metzke, var ute i debatten häromdagen och sa att många premium och lyxpriskunder föredrar att köpa bilar med förbränningsmotor.
Alfred – 39:20
Jag tycker det är så intressant med de här uttalandena som kommer överallt ifrån. För kollar man på den globala försäljningen så är det inte så att elbilsförsäljningen minskar. Det säljs fler elbilar i år globalt sett än någonsin förr. Det är snubblande nära, om inte till och med sant även för landet Sverige. Så det som saknas i de här uttalandena om att kunder föredrar förbränningsmotorer och att efterfrågan på elbilar minskar, det är ju de här små orden att efterfrågan minskar på deras elbilar och att deras kunder föredrar förbränningsmotorer. Uppenbarligen finns det andra som säljer. Det som har hänt här är att de som har bäst marginaler på sina elbilar, de har tagit den här korrigeringen i efterfrågan och köpbeteendet hos konsumenterna och helt enkelt anpassat priserna därefter. De har sänkt priserna för att få ut alla sina elbilar och de säljer fler än någonsin förr. På totalen så ökar det globalt, men för de som inte klarar av att hänga med ner till priserna, då blir det väldigt tufft. Det känns som att det logiska steget på vägen som många som inte är insatta i de här frågorna hoppar över och bara köper ett face value.
Alfred – 40:24
Att de har rätt i att elbilsefterfrågan minskar totalt sett. Nej, det som har hänt är att de inte klarar av att följa med i prispressen.
Anders – 40:31
Och det handlar då återigen om batterier och det var den funktionen Northvolt skulle fylla då. Det som är dyrt med att bygga en elbil som skiljer bygget av en förbränningsmotorbil, det är just att batterierna är så jäkla dyra i de här bilarna. Det blir så mycket pengar så det är så svårt att ta den kostnaden och räkna in i bilens pris utan att priset på den här bilen blir oändligt mycket högre än motsvarande förbränningsmotorbil. Det pratade vi om i förra programmet att det är över 100 år av förbränningsmotortillverkning som gör att det är väldigt enkelt och billigt att bygga den typen av bilar. Och Porsche med deras ändrade planer nu så säger man att nu kommer man storsatsa på bensin och hybrid.
Alfred – 41:14
Då ska de ta investeringen som krävs för att ta fram en helt ny generation av förbränningsmotorbilar som de annars hade tänkt hoppa över.
Anders – 41:22
När de presenterar den här nyheten så säger de att bensinbilarna Panamera och Cayenne som är end of life, de kommer man nu ta en ny investering och storsatsa på att göra de här i nytappning. Bensin och hybrid.
Alfred – 41:37
Det är viktigt att man just tar med sig det. De är inte tillräckligt långt framme på elbilar så att de inte klarar av att vara kostnadseffektiva nog på det för att kunna hänga med i prispressen för att kunna fortsätta att sälja sina modeller. Och det de gör då är att de tar en del av resurserna de har till att investera i något som inte kommer leda till att de på något sätt kommer ikapp på elbilar utan att de får en generation till av förbränningsmotorbilar. Och då kan man tänka att det betyder att för att de ska kunna räkna hem den investeringen så måste de lobba sen för att de ska få fortsätta att sälja de bilarna i åtminstone tio år till sen. Så det är det som kommer som flip side på de här nyheterna. Här kommer det att komma mäktiga industrimänniskor och propagera för att det är mål om att det ska bli stopp på förbränningsmotorbilar från 2035 och så vidare. Det måste rivas upp för annars kommer det vara hot om sysselsättning och så vidare. Det är nu de bestämmer, de binder upp hela sin sysselsättning på att kunna bygga de här bilarna.
Anders – 42:33
Det är nog helt korrekt analys, det här kommer vi se, det är jag helt säker på längre fram. Låt säga att de har de här nya varianterna av Panamera och Cayenne redo 2025 eller 2026. Då får de nio eller tio år av förbränningsmotorbilsförsäljning innan det är totalstopp. Det man kan tänka sig är att innan det här totalstoppet kommer så kommer nog efterfrågan att ändra sig ganska stort på förbränningsmotorbilar. För konsumenterna vet att de kommer inte få säljas om två år. Eller kanske det går åt andra hållet att konsumenterna bara köper sådana bilar 2034 för att de vet att nästa år går inte längre.
Alfred – 43:12
Vad jag har förstått så är tumregeln att det tar fem år från att man beslutar sig för att genomföra ett bilprojekt tills man kan ha den på marknaden. Så frågan är om det här beslutet har fattats tidigare utan att vi känner till det. Och det är 2026 som man kommer på marknaden eller om det är så sent som ännu senare under 20-talet som de här bilarna kommer att komma ut på marknaden. Det förlänger ytterligare hur länge.
Anders – 43:30
Det ska jag säga att det har ändrats. Det gäller inte längre och det är av flera skäl. Men när du väl har plattan färdig som du bygger på så är det bara att bygga en liten. Då gör du det kosmetiska på ovansidan, lite karosser och lite plastgrejer och sådär. Så det är mycket snabbare.
Alfred – 43:46
Men är det inte en helt ny generation av fossil teknik de ska ta fram här nu? Det är nästa generations förbränningsmotorplattform som de hade tänkt hoppa över och bygga som de nu bestämmer sig för att göra.
Anders – 43:58
Det framgår inte. Jag tror inte de kommer bygga en ny platta för förbränningsmotor utan jag skulle tro att det handlar om när man pratar med ny generation så är det mer än en facelift. Men det är nog kanske inte så mycket som att man bygger en helt ny förbränningsmotor. Det vet jag inte. Det framgår inte.
Alfred – 44:14
Jag hoppas att du har rätt i det. Det kommer att styra hur länge de tycker att de sedan måste hålla liv i den tillverkningen för att de ska kunna räkna hem den investeringen. För alla, oavsett drivlinje sort, så är alla fordonsprojekt olönsamma långt in i sin livscykel. Och sen så är det att de är så himla lönsamma i slutet som kan räkna hem hela investeringen som man tog i all utveckling innan man kunde börja sälja.
Anders – 44:34
Men det stämmer inte när man gör mindre uppdateringar när du behåller plattan. För då är ju krocktester och allting sånt gjort på den konstruktionen. Så då handlar det om bara det kosmetiska. Och man kan bygga om ganska mycket. Det kan se ut som en helt annan bil utan att man måste ändra strukturen i bilarna. Och det ser vi ju på när vi tittar på Geelys olika bilar. Vi pratar om den här, kommer du ihåg, vad heter den? Lincoln Co O2 som är väldigt lik. De här Seeker X och så. Bilarna är väldigt lika varandra, men de har ju också byggt bilar som ser väldigt annorlunda ut. Polestar, vad är det, 4 som är på exakt samma platta också, eller hur?
Alfred – 45:12
Ja, exakt. Det är flera. Och Volvo EX-30 tror jag också är på den plattan.
Anders – 45:17
Ja, och då gör de krocktester en gång och så tar de fram alltihopa en gång. Och sen så är det bara lite kosmetiska ändringar på den här bilen. Så jag tror inte att, alltså det är inte för deppigt det här beslutet. Jag tror att de kan riva upp det på sikt, men för deras del är det en stor ändring när det gäller hur de hur de investerar i batteriteknik och så där. Och de fortsätter dessutom med vissa elbilsprojekt som hade planerats innan. Så elbilen 718, det är en variant av förbränningsmotorbilen 718. Den ska också komma i EV-version, elektrisk säger de. En elversion av Cayenne, Porsche Cayenne ska komma 2026. Och sen så ska de göra en superlyxig el-SUV som fortfarande bara under kodnamnet SUV K1, den ska också komma efter elektriska Cayenne. Så de har inte totalt givit upp elbilsatsningen. Men hela den här ambitiösa satsningen, den är ju borta.
Alfred – 46:04
Jag blir på riktigt orolig över den långsiktiga överlevnaden. För det är verkligen så här, okej de ligger för långt efter så de måste göra det här för att kunna sälja några bilar överhuvudtaget. Men de gör det vid ett tillfälle då de skulle behöva satsa allt på att komma ikapp. Och jag tror att det är svårt att göra det här utan att man på något sätt spär ut sin förmåga att vara så snabba som möjligt på omställning. Och det gör bara att, för konkurrensen står inte stilla, tvärtom. Det verkar som att Tesla och BYD utökar sin ledning snarare än att de riskerar att bromsas upp och att andra kommer ikapp. Så om de konventionella gamla hederliga märkena inte lyckas ens fokusera de resurser de har på att hinna ikapp, hur ska de kunna undvika att hamna ännu mer efter tills det är hopplöst? Och det känns inte som en högoddsare för mig, det kanske det gör för andra, men det känns inte som en högoddsare att det är så här början på slutet på de här tillverkarna ser ut. Det är när man fattar de här besluten som det är början på dödsspiralen.
Alfred – 47:01
Då hamnar man mer och mer i träsket av att det enda man klarar av att sälja konkurrenskraftigt är förbränningsmotorbilarna. Och de vet vi att de kommer att försvinna.
Anders – 47:08
Jag skulle hålla med dig när det gäller storvolymtillverkare som Toyota och sådär, men sådana här nischade lyxbilstillverkare som har sin kundgrupp som är lojal, då finns nog en annan acceptans för att, för här kommer ju finnas rena elbilar hos Porsche också, så det är inte så att det alternativet inte finns, utan det kommer hela tiden gå att köpa en elektrisk Porsche.
Alfred – 47:29
Det är en bra poäng, jag håller med dig om att det blir lite andra regler för lyxbilstillverkarna, de som verkligen har nischade produkter. Det går kanske att komma tillbaka på en andra studs senare på ett annat sätt, för det finns också högre marginaler i det segmentet. Däremot så säljer ju det segmentet på totalen sämre när det är lågkonjunktur.
Anders – 47:45
Men däremot pratar vi Toyota, där kommer det bli otroligt tufft. Det kommer bli väldigt hårt för dem.
Alfred – 47:51
Men vi hade någon som ska ut och fjärrstyras också har jag förstått?
Anders – 47:53
Ja, just det. Vi ska prata lite om Tesla som nu, vi vet lite mer om deras robottaxiplaner faktiskt, för att de gick ut med en platsannons och sökte folk och det de sökte efter var folk som då skulle jobba i deras teleoperations team, det vill säga fjärrstyra sin kommande robottaxiplotta. Och det har vi pratat lite om i programmen, Alfred?
Alfred – 48:14
Ja, vi har ju spanat om det. Vi vet ju att Waymo gör det, vi vet att Cruise gör det med sina självkörande bilar, vi vet att Nissan har haft sådana planer så länge.
Anders – 48:25
Jag vill bara berätta vad det är för någonting. Vad pratar vi om när vi pratar teleoperations?
Alfred – 48:28
Jo, men då pratar vi helt enkelt om att bilar som är för konsumenten självkörande kanske ändå då och då, speciellt tidigt i teknikutvecklingen, hamnar i situationer som de inte klarar av att lösa på egen hand. De kanske är tillräckligt bra på att förstå att nu behöver jag hjälp så att de inte gör någonting osäkert, men att de på något sätt vill ha mänsklig inblandning för att ta sig ur en situation. Då kan man ha operatörer som på distans hjälper dem att fatta de nödvändiga besluten eller validerar att det här är ett riktigt beslut. Det har läckt ut spionbilder från en kinesisk aktör, Baidu och Apollo tror jag de heter. Där ser deras teleoperations ut som att folk sitter i någon form av akadspel i en bilsimulator och bara kör bilen rakt upp och ner. Sedan har faktiskt Waymo presenterat hur deras lösning ser ut och där handlar det mycket mer om att bilen frågar, jag tolkar den här situationen på det här sättet, är det korrekt? Och så kan en operatör bara säga, jo men det är tillräckligt med utrymme för att köra där eller nej du ska tänka så här istället.
Alfred – 49:22
Så där handlar det mer om att hjälpa till att bedöma situationen än vad det handlar om att fjärrstyra med pedaler.
Anders – 49:28
Men redan där, man kan ju lätt tänka sig att det blir en enorm kostnadsbesparing även om bilen bara skulle vara 95% självkörande. Låt oss säga att du ska ta en taxi från T-Centralen i Stockholm till Arlanda. Då är ju majoriteten av den bilkörningen på motorväg som självkörningstekniken kommer klara alldeles utmärkt. Och då kan man ju tänka sig att även utan självkörningsteknik alls som klarar små stadsgator, då skulle det kunna sitta en gumma och fjärrstyra den där bilen inne i centrala stan och sedan får den gå av sig själv på motorvägen och så tar den kör en annan taxi.
Alfred – 49:59
Ja men exakt, från den här stora kraschen av nummer två länge på självkörning i USA, Cruise som ägs av GM. Där läckte det ut data som gav i handen att de hade typ lika många fjärroperatörer som de hade självkörande fordon. Så det kändes inte som en stor kostnadsbesparing när man kollade på det. Sedan fanns det andra tolkningar att göra på de siffrorna, att alla kan inte jobba dygnet runt och så vidare. Men det är väl någonstans bettet de gör här, de här företagen. Att om vi flyttar operatören till att kunna sitta på distans, då kan vi ha färre och färre operatörer per fordon i takt med att tekniken blir bättre och bättre. Men det är kanske utom räckhåll att vara perfekt i alla situationer direkt.
Anders – 50:39
Så därför behöver man ha den funktionen. Det är det som är det fina, de kan köra taxi till halva priset mot vad ett konventionellt taxibolag kan göra. Varför ska jag åka taxi till Arlanda för 350 spänn när jag kan göra det för 150? Eller hur?
Alfred – 50:52
Ja, absolut. Sen så tror jag att de kommer prisrätta sig så att de ligger strax under eller till och med lite över så länge det finns ett begränsat utbud. Bara för att en del kommer vilja betala extra för att få testa att åka självkörande och andra kan ta en självkörande bara det är lite billigare. Och så vill man ju behålla den där mellanskillnaden för att ha lönsamhet i att fortsätta kunna investera mycket i R&D på att bygga färdigt tekniken. Men det blir ju svårare för folk som är sena till marknaden. När man redan konkurrerar med någon som gör det här i stor skala och fått det att funka, då kan man inte kunna konkurrera med det. Utan då måste man ha samma priser fast man inte är självkörande. Så det är därför många tror att det kommer bli ett stort first mover advantage. Man blir först i marknaden, då hinner man först till de här skalfördelarna. Och därmed blir det svårt för folk att ha råd att kopiera efteråt.
Anders – 51:36
Just det. Du nämnde Waymo som har haft det hastigast. De har en ganska annorlunda approach jämfört med Tesla. Tesla kör ju med kameror och nu får vi höra att när kamerorna inte vet vad de ska göra, då kommer en mänsklig förare gå in från distans och köra bilen förbi hindret. Men Waymo har gjort på ett helt annat sätt och de har andra typer av sensorer. De har kameror också förstås, men de har liksom en sorts radar på taket, en laser radar som ritar upp världen i 3D och så navigerar de sig i den här 3D-miljön. Och det innebär att då måste du ha väldigt, väldigt detaljerade kartor. Och så har de bestämt att bilarna får bara köra inom det här tydligt uppmappade området. Medan Tesla då som bygger på att den realtidstolkar det den ser med kamerorna, de kan köra överallt.
Alfred – 52:20
Ja, men Waymo, likt de flesta andra aktörer fram tills nu, de har ju använt då leader som de kallas, de här lasersensorerna. Och det gör att man kan få en väldigt exakt bild, vilket gör att man kan, om man redan vet hur verkligheten ska se ut för att den har de här HD-kartorna som du pratar om, då kan man med leader sensorerna verkligen avgöra precis vart man befinner sig på den kartan. Men sen ska sägas att Waymo-tekniken, den är ju väldigt mogen. Det är många som har kommersiell trafik redan och vem som helst kan signa upp och köra. Och folk är imponerade av den teknikstacken, så de har ju verkligen fått det att funka bra. Och det kan de inte göra utan att också ha väldigt bra förmåga att bedöma vad som händer i realtid. För trafik och sånt där går ju inte att förutspå när man gör kartan. Så här handlar det nog om hur mycket hängslen och livrem man ska ha. Och fram tills nyligen så har många skrattat åt Teslas försök att bli vision-only. Men det ska sägas att Waymo har också berättat nu att de håller på att utveckla en ny vision-stack.
Alfred – 53:11
Och den har ju spelat en roll även tidigare i kombination med Leadarn, men beroende på vilka glasögon man har på sig när man läser det pressmeddelande som gick ut när de presenterade den satsningen, så tycker jag det går att läsa det som att de är på väg att ta första stegen mot att också göra vision-only på sikt. Det är inte riktigt så de väljer att lägga orden just nu.
Anders – 53:30
Det är intressant, för Elon Musk har ofta sagt att Waymos modell är geo-fensk och den är inte skalbar, så han har avfärdat hela det sättet att göra det på. Men realiteten är att Waymo har varit ute och kört bilar självkörande i många år i USA. Tesla är ju inte där ännu, det är ju bara tester de fortfarande gör. Och nu så kopierar Tesla återigen Waymos modell med den här mobila fjärrstyrningen. Jag tror ju på Teslas approach med kameror. Om en människa med två ögon kan köra en bil så är det klart att en dator med åtta ögon kan göra detsamma vid någon tidpunkt. Men jag tror ändå kanske inte var en dålig idé att börja med Leadar -sensorer och sådär för att komma ut på marknaden och sedan skaffa lärdomar.
Alfred – 54:11
Ja, och där är ju Waymo. Men det är lätt att förstå att om Tesla har fel om det, då är det lätt att förstå varför Tesla inte kommer kunna funka. Och då kommer ju Waymo få vara ensamma i marknaden och göra det. Och därför kan man tänka att det är ett dumt bett av Tesla. Men om man tänker på andra sidan av det myntet, på det bettet Tesla har gjort, det är att om Tesla har rätt i det och det går att göra det så. Om du tänker Teslas tillverkningskostnad på sina egna bilar med de här kamerorna i och jämför det med hur mycket Waymo måste betala per fordon när de köper en bil från en annan tillverkare och sedan eftermonterar alla de här sensorerna på. Då förstår man varför det inte kommer att gå för Waymo att konkurrera om Tesla har rätt. Så jag tycker man kan se det här pressmeddelandet från Waymo mycket som en hedge på att Tesla kanske ändå har rätt. Vi måste börja förbereda oss för den riktningen så att vi också ska kunna få ner kostnaden per fordon ifall de har rätt.
Anders – 54:56
Ja, och nu är vi så pass nära att kunna se det för det finns ju rätt mycket YouTube-videor som visar de här Tesla-bilarna som kör själva och det är ju onekligen väldigt imponerande även om de mesta av de där handlar om soliga Kalifornienvägar där det är väldigt lätt att köra. Men nu säger Tesla själva i alla fall att de ska ha sina robottaxi-bilar ute i Kalifornien och Texas under andra kvartalet 2025, det vill säga någon gång mellan april och juni 2025. Då ska vi komma ihåg att det här är Elon-tid, vilket kan skilja två år eller något sådant.
Alfred – 55:25
Ja, han lovade ju redan på det här Werobot-eventet som vi pratade om i tidigare avsnitt att det är under nästa år som de ska börja köra unsupervised då och då vet vi att unsupervised kommer nog innebära supervised av remote operators. Nu blev det mycket svengelska här då, men att det är övervakade av fjärroperatörer snarare än av förare i bilen då helt enkelt. Men jag såg att det dök upp bilder också från testbanan i Fremont. Tesla har ju en egen testbana där de provkör prototyper och modeller och annat innan de går vidare i tillverkningen. Där flyger folk med drönare mellan varven och kan fånga upp smaskiga bilder på saker som är osläppta. Där fanns det faktiskt en bild på, jag tror det är sju eller åtta fordon som står på rad med tecken över sig. Så det går inte att se så mycket på de där bilarna. Min första anblick är att det är några bilar med tecken på sig, vad kan vi utväta från den här bilden? Men sen så finns det ju sådana här riktiga nätgranskare som såklart har zoomat upp de här bilderna och kollat så noggrant som man kan på dem.
Alfred – 56:25
Och det som man kan se under de här tecknen är att det är olika karossform på många av de här bilarna. Så det är framförallt tre av de här bilarna som inte riktigt stämmer in på någon av de befintliga modellerna. Och den som har lyssnat på oss lojalt vet att jag har börjat sakna egentligen bilder och hintar om att det är på väg att komma billigare modeller från Tesla. För de har ju under året som har varit presenterat att de inte alls ställt in planerna på att släppa billigare modeller. De har bara ändrat inriktning från att göra det på det här helt nya sättet som Cybercab ska byggas på, till att istället bygga det på samma tillverkningslinor som Model 3 och Model Y, men att det ska komma billigare varianter som vi sedan får se hur annorlunda Model 3 och Model Y är. Och här är väl då många som har börjat lägga ihop ett och ett och lyckats få det till fem och med hjälp av den här bilden helt enkelt försöka säga att det här är de första bilderna på prototyper av de här kommande billiga modellerna. Vad säger du Anders?
Anders – 57:15
Alltså det kan ju också vara, man ser ju bara bilarna under något vitt skynke liksom. Det kan ju lika gärna vara en facelift av Model 3 och Model Y och så vi ser. Det är väldigt svårt att veta.
Alfred – 57:25
För det ska man säga, alla väntar sig att det kommer komma en facelift på Model Y i början på nästa år. Likt hur Highland-uppdateringen av Model 3 så ska det komma en Uniper-uppdatering som den kallas på Model Y. Och det tror ju folk då är en av de här tre bilarna. Men att det finns då två till som också sticker ut och ser ut att vara en mindre sedan än Model 3 och någon annan mindre suvaktig bil.
Anders – 57:44
De lovade ju också den här Tesla Roadster 2 för många år sedan, en liten sportbil och den mellersta av de där ser ut som en liten sportbil.
Alfred – 57:52
Just det, det skulle kunna vara Roadster som står där.
Anders – 57:54
Det skulle det kunna vara, ja vi vet inte.
Alfred – 57:56
Det går inte att utröna så mycket mer ur de där bilderna ska sägas, men om ni tycker det är spännande så se till att googla för att hitta. Det verkar kanske ändå vara något på gång och det ökar väl sannolikheten för att det faktiskt kommer något då enligt den tidigare kommunicerade tidtabellen under början på nästa år kring de här modellerna. Ja, jag har tagit med mig också en, jag läste faktiskt en spännande artikel i Dagens Nyheter som kanske inte bara indirekt har med bilar att göra, men de har gett sig på att försöka räkna ut hur mycket det kostar för Sverige om vi missar klimatmålen. De har helt enkelt försökt räkna ut det och sätta det i kronor och ören. Och då handlar det alltså inte om kostnader för att det blir fler naturkatastrofer och sånt där som man är van att tänka på när folk kraxar om att det inte kommer att gå att göra klimatanställning. Och det handlar inte heller om uteblivna intäkter från exportframgångar som Northvolt, om man vill tänka att vi skulle kunna ligga i framkant på klimatomställningen och därför få exportera massa saker.
Alfred – 58:48
Utan här handlar det helt enkelt om hur mycket pengar kommer det bli i böter eller i andra kostnader inom ramen för det här EU-regelverket Fit for 55 som finns uppställt och som har konkreta mål på hur mycket vi ska få ner utsläppen till olika tidtabeller och med den närmsta deadline ändå 2030.
Anders – 59:04
Och om man får böter här, vem går de pengarna till?
Alfred – 59:07
Ja, det är det som de har försökt gräva i lite och sätta pengar på. Som ramverket är utformat så ska man antingen hålla målen och då får man inga böter eller så kan man köpa rätt att släppa ut från andra som har klarat av att ligga före målen och då får man betala vad det kostar att köpa det från dem. Och om man inte kan göra varken det ena eller det andra, då får man böter och de böterna ska då sättas så att det ska vara dyrare att betala böterna än vad det hade kostat att göra på rätt sätt. Att då antingen lösa det själv eller köpa sig fri. Så det finns väl skäl att anta att den här sista bötesvägen då, den skulle bli det allra dyraste. Men såvitt jag kan förstå skulle böterna gå till EUs gemensamma budget i så fall. Medan om vi använder den här mekanismen för att köpa utsläppsrätter av andra länder helt enkelt, då är det landet som kan sälja de här utsläppsrätterna som får pengarna.
Anders – 59:58
Men finns det några länder som klarar målen överhuvudtaget då?
Alfred – 1:00:00
Ja, håll dig lite. Vi behöver först förstå att det finns två delar i det här regelverket. Det ena som kallas för ESR och man lite förankrat kan säga är transporterna. Det är elbilarna helt enkelt och omställningen i transporter. Och det andra är LULUCF, vilket man om man förenklar på samma sätt kan säga är skogen. Hur mycket kol ska bindas i skog så att vi låter träden stå och så vidare. Och vi har ju rapporterat lite om det tidigare att den här sänkningen av reduktionsplikten som vår nuvarande regering någonstans lovade innan valet, vann valet på och sedan har genomfört, det har lett till att vi har mycket svårare att nå målen inom ESR som vi tidigare såg ut att faktiskt ligga före tidtabellen på. Och det som är det kluriga här då på totalen, det är att den tidigare regeringen, de hade alltså tänkt överträffa målen på ESR-området och använda det till att slippa göra förändringar i svenskt skogsbruk som skulle göra att det var helt okej att vi missade målen inom LULUCF och så skulle man kunna kvitta dem där mot varandra.
Alfred – 1:00:51
Med den nuvarande politiken så verkar det som att vi trendar mot att kanske med lite god vilja, nätt och jämnt nå målen inom ESR, i alla fall med lite draghjälp genom att ta investeringar på annat håll. Men vi har inget överskott att kvitta mot LULUCF och det finns ingen heller aviserad politik om stora förändringar inom skogsbruket som skulle leda till att vi kunde nå LULUCF-målen. Så antingen så måste man ändra på hela det där regelverket och att det ska hända, eller så kommer vi hamna på något sätt med en stor skuld här och där vi har på totalen släppt ut för mycket inom båda trammarna helt enkelt. Och det ena har gjort då är att de har försökt kvantifiera där och kolla på regeringens egna beräkningar på hur mycket det är vi kommer att ligga över målen. Och de har använt det faktum att de granskat budgeten helt enkelt och regeringen har redan börjat avsätta pengar för att ta klimatinvesteringar utomlands som är tänkt att det här ska göra. Och så ska vi försöka kompensera för det här.
Anders – 1:01:39
Vad pratar vi om då? Vad är det för investeringar?
Alfred – 1:01:41
De verkar ha avsatt 286 miljoner i budgeten nu och att tänkt att det ska växa till att det blir på totalen 1,5 miljard fram till 2035. Men det som är DNs poäng här är att om man börjar räkna på hur mycket utsläpp det faktiskt handlar om och kollar på vad utsläppsrätter kostar för företag när företagen köper utsläppsrätter, då handlar det snarare om minst 4 miljarder kronor men med en hittande största siffra på upp till 42 miljarder kronor som det kommer att kunna kosta att köpa de där utsläppsrätterna.
Anders – 1:02:06
Men vänta, jag fattar inte. Man planerar att avsätta budget för att köpa utsläppsrätter från andra. Är det det man gör då? Det är ju bara wasteade pengar.
Alfred – 1:02:16
Nej, utan de här utsläppsrätterna som DN använder för att försöka få ett hum om vad det här kommer att kosta, det är utsläppsrätter som företag kan köpa. Och de är ju inom de här EU reglerna vad alla länderna ska åstadkomma. Så tillgången på de utsläppsrätterna, de ligger i linje med vad alla länder förväntas åstadkomma. Men det som finns utrymme då för inom de här reglerna, det är att man kan ta investeringar att sänka andras utsläpp och få gå tillgodoräkna sig dem som sina egna, för att på så sätt få ner sina egna utsläpp. Det enda vi vet säkert är att det kommer inte kosta samma för länder att köpa utsläppsbudget av andra länder som det kostar för företag att köpa på den här öppna marknaden för utsläppsrätter som företagen är omfattas av. Men det kan ge ett hum om hur mycket pengar det kostar att köpa de här grejerna, för det verkar som att vi är i väldigt gott fällskap med att många länder kommer få problem med de här målen. Vilket betyder att det finns många länder som kommer behöva köpa utsläppsrätter av andra länder och antalet länder som ligger före målen och har sådana utsläppsrätter att sälja, de är väldigt begränsade. Så det bör bli huggtäckt om dem, vilket någonstans innebär att det är högstbjudande som kommer få det och det kommer driva upp priset på det där.
Anders – 1:03:18
Vi har jobbat extremt aktivt och effektivt med klimatinvesteringar och förbättringar i Sverige under så himla många år. Vilka länder kan det vara som vi skulle ens kunna köpa sådana här utsläppsrätter från?
Alfred – 1:03:33
Ja, det var någonstans där som jag tyckte att den intressanta vinkeln i det här uppstod. För fram tills dess var det så här, aha, ja okej, här är en till sån här nyhet och så kommer vi behöva betala en massa pengar för att köpa oss fria, men vilka är det då som det går bra för i klimatomställningen? Och då visade det sig att det är de gamla bekanta klassiska klimathjältarna Spanien, Grekland och Polen som ligger före sin tidtabell.
Anders – 1:03:54
Fy fan!
Alfred – 1:03:54
Vilket var lite häpnande för mig, för det var såklart lite ironi där innan. De som vet till exempel det polska elnätet har varit sjukt smutsigt och de har liksom.
Anders – 1:04:03
Det är Europas smutsigaste, ett av världens smutsigaste ren kol i stort sett.
Alfred – 1:04:08
Ja, och det gör ju att någonstans så det som skönjer sig här mellan raderna är ju att en av typ Sverigedemokraternas viktigaste poänger, det ligger någonting i den, vilket är lite jobbig läsning för mig, men så är det nog helt enkelt. Att de här reglerna har satts utifrån att vi ska åstadkomma minskning i utsläpp från befintlig nivå och eftersom vi har gjort många åtgärder, plockat många lågt hängande frukter tidigare under historiens gång och utan att det funnits sådana här incitamentsmodeller på plats för varför vi ska göra det, så har vi mycket svårare åtgärder kvar att genomföra. Medans de länder som är med i systemet men inte hade genomfört samma åtgärder som vi redan har gjort, de kommer efteråt och kan på ett lättare sätt skapa utsläppsminskningar genom att göra förhållandevis billiga saker som vi redan har genomfört. Och det är av dem vi kommer få köpa rätten att vi misslyckas med de mycket högre och svårare målen.
Anders – 1:04:58
Så det här att vi har investerat i treglasfönster, i tjockare isolering, i att bygga klimatvänlig energiproduktion, värmepumpar, bergvärme, allt det där, inget av det räknas med. Utan nu är det bara från det så ska vi ta oss ännu längre. Så alla de lågt hängande frukterna har vi redan tagit och nu straffas vi för det för att Polen som först nu då vaknar upp, gör några piller i något litet hörn och lyckas sänka sina klimatutsläpp förstås för de inte har gjort ett skit innan. Och då ska vi betala böter till Polen då?
Alfred – 1:05:31
Eftersom vi är dåliga som inte når våra mål så ska vi betala till dem som är duktiga och når sina mål. Det är den ena läsningen av det här. Den andra läsningen är att vi har inte fått polackerna och de andra att fatta att klimatomställning är viktigt. Vi sitter alla på samma planet och om vi inte får igenom ett regelverk överhuvudtaget så är det enda vi kan vara säkra på att det går åt skogen. Och enda sättet att få med dem helt enkelt är att alla måste åstadkomma så här mycket minskning och så här ska vi kunna betala oss åt olika håll. Och så är det svårt att veta i förväg hur smarta de har varit om de inser att vi kommer lätt att kunna minska 20-30% och då kommer vi kunna få betalt av andra om de har svårt sen. Så det blir en bra affär för oss och därför går de med på det trots att de fortsätter att vara intresserade av klimatet. Det är det liksom ingen som vet.
Anders – 1:06:11
Fast man borde ha gjort det här att det var utsläpp per capita eller någonting istället.
Alfred – 1:06:16
Ja och så kommer andra komma med andra argument att säga att vissa har förutsättningar att man har en bergskedja där man kan bygga vattenkraft och andra har inte det och så vidare.
Anders – 1:06:23
Man kan bygga sandkraft.
Alfred – 1:06:26
Ja exakt. Jag tycker ändå att det är en intressant aspekt här. Det sämsta av två världar är att vi har ett regelverk som är fattat utifrån att vi ska gå tufft fram och vi har haft politiker som har haft den ambitionen och velat att vi ska återgeva igenom det. Hade man gjort det och åstadkommit mycket omställning, då hade vi kunnat sälja utsläppsutrymme istället och använda de pengarna till att i viss mån kompensera våra skattebetalare som tycker att det blir för dyrt med bensin och annat. Den andra sidan är att vi skulle ha varit Polen själva. Vi skulle ha gjort som Sverigedemokraterna vill och bromsat oss in i det här och tvingat andra att göra allt de kan för att få med oss. Och så hade vi kunnat tjäna pengar på samma sätt som dem.
Anders – 1:07:04
Men vi straffas ju nu för alla klimatsatsningar som vi har gjort. Det är ju egentligen kontentan. Det har kostat oss att göra de här satsningarna jättemycket och hade vi gjort det nu så hade vi varit en stor utsläppsreducerare.
Alfred – 1:07:18
Det är väl det som är poängen här. Det har inte kostat oss så mycket att göra de klimatsatsningar som vi har gjort hittills utan det har varit bra för oss att ställa om på det sättet som vi har gjort hittills. Om man tänker på treglasfönster och fjärrvärme och så vidare. Det har varit bra samhällsnyttiga investeringar. Det är ju inte någon stor kostnad vi har tagit i försprång. Däremot så lider vi av det nu. Då finns inte de lågt hängande frukterna kvar att plocka när vi ska minska vår andel. Det blir orättvist i systemet när vi straffas av att vi har gjort någonting bra tidigare. Men det sämsta av två världar är att vi har ett system som är utformat efter att det skulle vara bra att vara ambitiös. Och sen så har vi politiker som efteråt då väljer att inte vara ambitiösa och istället då får betala böterna som vi får betalt i Polen. Så det är väl det sämsta av två världar, eller av alla världar egentligen, att man får det utfallet. Tänk om vi hade fått, inte alls lika ambitiösa regler, men varit ambitiösa. Det hade ju varit lite mindre dåligt.
Alfred – 1:08:09
Eller att den ena eller andra vägen hade kunnat vara okej ekonomiskt. Det enda jag vet är att forskningen är ganska tydlig att om vi inte klarar av att genomföra en global omställning överhuvudtaget, då är vi ännu mer f****d. än att vi får de här stora problemen.
Anders – 1:08:21
Ja, men om vi ändå ska hålla på att betala massa i böter då, då vill man ju hellre att de pengarna går till någonting som gynnar vårt land. Om vi ska betala till Polen, att vi istället då bygger och äger kärnkraft där eller någonting sådant som gör att vi ändå liksom, så att de här pengarna inte bara helt brinner upp någonstans.
Alfred – 1:08:42
Ja exakt, vi har ju ett sjå att få folk att vilja bygga kärnkraft hos oss själva, men man kan ju tänka i det härdet då att det verkar kunna sticka iväg till att bli åtminstone en halv storskalig kärnkraftsreaktor i kostnad. Jag har haft svårt att utröna hur mycket är det per år då? För det här blir väl löpande sen antar jag. Är det på totalen fram till 2030 som det blir så här eller kommer det vara kontinuerligt år för år därefter? Det har inte jag fått klarhet i än. Men det finns en intressant vinkel här och det tycker jag är viktigt att man orienterar sig i de här frågorna när man ska tänka igenom vad borde jag tycka? Ska jag vara för att politikerna river upp det här ramverket i EU? Priset kan vara att vi inte har en plan för att rädda klimatet överhuvudtaget, men då slipper vi åtminstone betala Polen för att de kommer efter nu. Eller ska vi satsa pengarna på hemmaplan? Vi kommer få betala pengarna oavsett, vi har högre tolerans.
Anders – 1:09:28
Ja, men det finns ju medelvägar. Ja, jag vet inte. Man kan ju driva för att det här borde göras på ett annat sätt så att inte de mest klimatvidriga länderna framstår som klimathjältar och att vi ska betala böter till dem. Det är ju vansinnigt hur det här faller ut. Men har du någon uppfattning om vad skulle det kosta om vi istället för att betala böter till Polen investerar de pengarna i det som nu är lägst hängande frukter? Vad det nu kan vara. Det är väl, skulle jag gissa, att få mer elbilar. Transportsektorn är ju en stor utsläppare. Fler elbilar och fler elastbilar.
Alfred – 1:09:58
Ja, det är få som kan komma på något vettigt alternativ till reduktionsplikten. För det som är finessen med reduktionsplikten är att den så snabbt minskar utsläppen på befintlig fordonsflotta och så vidare. Så det går liksom inte att elektrifiera sig till samma skillnad innan 2030. Ja, vi säljer fler elbilar, men kruxet är att få de gamla bilarna som redan rullar att släppa ut mindre. Men det vore ju intressant att räkna på vad det skulle kosta. Tänk om alla bilägare i landsbygd kunde få ordentlig kompensation för att ha råd med att köpa den där bensinen. Men de fick kompensationen oavsett om de hade bensinbil eller inte. Så att det inte blir bundet till att man köper bensin, utan det blir bundet till att man behöver bil. Och så kan de använda de pengarna till att skaffa sin begagnade elbil och sen stoppa det här fortsatta stödet i fickan. Det kanske blir billigare än att betala Polen för det.
Anders – 1:10:46
Ja, vi har ju också norska exemplet att man tar bort momsen på elbilar och kraftigt höjer avgiften, att man får betala för utsläppen som en förbränningsmotor gör. Så att förbränningsmotorbilar blir jättedyra nya och elbilar blir jättebilliga nya. Det är ett alternativ.
Alfred – 1:11:02
Det hade vi behövt göra ungefär samtidigt som Norge om vi skulle ha kunnat klara 2030-målen. Så det är lite sent att göra det nu. Det hinner inte få så snabb effekt, även om det håller med dig i sak. Det är ju en bra reform.
Anders – 1:11:10
Jaha, vad ska vi säga nu då?
Alfred – 1:11:14
Jag tycker att det börjar bli dags att rulla ur show. Vad är det vi säger då?
Anders – 1:11:18
Jo, men då brukar vi säga att om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera på oss. Och vi finns tillgängliga på alla plattformar, alla poddspelare.
Alfred – 1:11:24
För bara 29 kronor i månaden så får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaks till 2016 och så får man höra avsnitten lite tidigare. Så lyssnar du vid Apple Podcaster-appen, som jag vet att många gör, då finns det en liten knapp där du kan klicka för att börja prenumerera. Är du på Spotify, som många andra gör, då kan du söka upp bilar med sladd plus. Alltså med ett plustecken på slutet. Använder du någon annan poddspelare, då är det bara att klicka på ACAST-länken som finns i avsnittsbeskrivningen. Så hjälper de dig.
Anders – 1:11:46
Just det, och vi har också en Facebooksida som du hittar oss på, där vi lägger ut lite bilder och lite bakom kulisserna grejer. Och så har vi såklart en vanlig hemsida, bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:11:54
Du får väl posta mopedbygget där tycker jag.
Anders – 1:11:55
Ja precis, det kan jag absolut göra. Det har jag inte tänkt på. Bra idé. Och så kan jag lägga ut mopedbatteri-grejerna på vår vanliga hemsida också, bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:12:03
Just det, och du och Fabian driver ju också en vårdcentral som heter Hälsa Hemma, som kommer hem till patienterna med elbilar. Sveriges vårdcentral med kanske de mest nöjda patienterna.
Anders – 1:12:13
Just det, och då laddar man ner Hälsa Hemma-appen från Appstore eller Google Play och så får man kontakt med läkaren och så där. Och då kanske det är Fabian som svarar, för han är ju doktor också.
Alfred – 1:12:20
Och tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Vi uppskattar all hjälp vi kan få att ni sprider oss. Vi är tacksamma för det och vi ser att det funkar, så fortsätt gärna göra det.
Anders – 1:12:28
Och har du tips, tankar, idéer och så vidare till oss så kan du kontakta oss alla tre på info@bilarmedsladd.se eller Anders, Alfred eller Fabian på bilenmedsladd.se så kan vi få igång en dialog. Och om du håller på att bygga batterier så skriv gärna, jag tycker det är jättekul att få kontakt med er. Det har verkligen hjälpt mig mycket.
Alfred – 1:12:43
Redigeringen står Johansson och du kan höra på, Umami Produktion.
Anders – 1:12:46
Och ansvarig utgivare är du Alfred, det vill säga Alfred Ruth. Och då säger vi tack och adjö och vad säger vi mer?
Alfred – 1:12:53
Vi hörs igen om två veckor. Sladda lugnt.
Anders – 1:12:55
Och kör elektrigt. Hej då!