Northvolt-sagan slutar i kraschlandning. Hur ska det nu gå för batteriklustret i Skellefteå? Anders har lyssnat till lyssnare om Muskgalenskapen och kommer med eget brandtal om varför allt är Norges fel. Men framförallt har vi djupdykt i marknaden för små billiga elbilar och har nu svaret på vilken som är Sveriges mest prisvärda elbil för under 300 000.
Vi rivstartar med lite gnäll om diverse krämpor innan vi snabbt glider över på elbilsupplevelser från varmare breddgrader och feedback från en hyrbilsfirma vi klagat på tidigare (som nu ger rabatt!). Vi hinner också med en specialskriven låt om dubbelmoral och Tesla-ägande, diskuterar smarta (och kanske lite fåniga) knep för att optimera elbilsladdning och hanterar lyssnarbrev om Teslas mjukvara och den fortsatta debatten kring Elon Musk som leder fram till att Fabian ännu en gång vill ställa en lyssnarfråga:
Roliga låsljud att lägga in på din Tesla
För att skoja till det lite och kanske förebygga att någon repar din bil med flit har vi spelat in ett par låsljud du kan lägga in på din bil för att distansera dig från Elon Musks nuvarande politiska förehavanden.
Lyssnarfråga: Kan du tänka dig att köpa en Tesla?
Loading ...Anders rant: Dags att klippa beroendet till USA
Först tar vi ett rejält grepp om det säkerhetspolitiska läget och vårt teknikberoende av USA. Med tanke på den politiska utvecklingen i USA, med Trump som närmar sig Ryssland och distanserar sig från Europa, ställer vi oss frågan om vi verkligen kan lita på USA som en säkerhetsgarant. Är det ens troligt att de helhjärtat skulle försvara Europa vid en eventuell konflikt? Risken finns ju till och med att de aktivt skulle motarbeta oss, likt påtryckningarna vi sett gentemot Ukraina med hot om att stänga av Starlink. Detta leder oss in på en diskussion om behovet av ett starkare europeiskt och nordiskt försvarssamarbete. Vi blickar tillbaka på Norges kontroversiella val av amerikanska F-35 stridsflygplan istället för svenska JAS Gripen år 2008. Vi diskuterar hur upphandlingen verkade riggad, de faktiska kostnads- och prestandaskillnaderna mellan planen, och de problem som omgärdat F-35. Vi tar även upp de oroande uppgifterna om en möjlig ”kill switch” i F-35, som skulle ge USA möjligheten att fjärrstyrt göra planen obrukbara. Hade Norge och Danmark valt JAS hade vi kunnat ha ett betydligt starkare gemensamt nordiskt luftförsvar idag. Vi uppmanar till en förnyad diskussion om nordiskt försvarssamarbete och industriellt samarbete kring JAS.
Teknikberoendet sträcker sig dock längre än försvarsmateriel. Vi lyfter fram att Europa faktiskt har alternativ som stärker vårt oberoende, exempelvis det egna satellitnavigationssystemet Galileo, som är mer exakt än det amerikanska GPS i dess civila version och redan finns i de flesta moderna smartphones. Vi diskuterar även behovet av europeiska alternativ till Starlink, som brittiska Oneweb. Beroendet blir extra tydligt när vi tittar på mjukvara och molntjänster. De stora leverantörerna (AWS, Google Cloud, Azure) är alla amerikanska, vilket skapar problem kring datasuveränitet och potentiell åtkomst för amerikanska myndigheter, även när datan lagras på servrar i Europa. Detta illustreras av debatten kring journalsystem som Millennium (Oracle) inom svensk sjukvård, där känslig patientdata riskerar att hamna under amerikansk kontroll. Som kontrast lyfter vi fram vikten av att ha kontroll över sin egen data, genom att använda egna servrar i lokala, europeiskt ägda datahallar, ett exempel på hur man kan minska beroendet. Uppmaningen blir att företag och myndigheter i Europa måste se över sina beroenden och aktivt välja europeiska alternativ där det är möjligt.
Northvolts konkurs – hur nära var de egentligen att nå lönsamhet?
Efter denna geopolitiska djupdykning vänder vi blickarna mot ett annat drama på hemmaplan: Northvolts konkurs. Vi konstaterar att sagan nu nått sitt slut i och med att styrelsen själva ansökte om konkurs den 12 mars, då medel saknades för att betala skatter. Vi reder ut skillnaden mellan den tidigare amerikanska rekonstruktionen (ett skydd mot fordringsägare) och den nuvarande svenska konkursen. Konkursförvaltaren försöker nu hålla igång viss drift i fabriken i Skellefteå för att kunna sälja verksamheten till ett bättre pris – nu utan de gamla skulderna. Frågan är vem som kan tänkas köpa och vad som krävs för att få verksamheten lönsam, då den hittills gått med kraftig förlust.
Vi delar med oss av insikter från en källa nära produktionen, som menar att problemen inte primärt handlat om de kinesiska maskinerna från Wuxi Lead eller språkförbistring, utan snarare om Northvolts egen ledning och företagskultur. Kulturen, möjligen inspirerad av Tesla, beskrivs som ett försök att ”springa innan man kunde gå”, med orimliga tidsplaner, skrikande chefer och en tendens att improvisera nödlösningar istället för att lösa problem grundligt. Detta ska ha lett till både dålig yield (låg andel godkända batterier) och dålig driftsäkerhet i maskinerna. Enligt källan försökte Northvolt pressa maskinerna bortom deras ursprungliga specifikationer för att vara ”bättre än konkurrenterna” från start, istället för att först få igång en stabil produktion. Detta, menar källan, försenade processen och bidrog till fallet. En artikel som uppgiftslämnaren menar beskriver situationen väl finns här.
Vi spekulerar kring potentiella köpare – kanske ett konsortium med Scania, ABB och en etablerad batteritillverkare som Panasonic? Vi hoppas och tror fortfarande att detta kan bli grunden för ett batterikluster i Skellefteå, då fabriken nu finns tillgänglig till reapris. Vi jämför också kort med H2 Green Steel och deras satsning på fossilfritt stål, som också har Harald Mix som finansiär men står inför andra typer av risker (marknadsefterfrågan vs teknisk skalbarhet).
Stor guide till bästa billiga elbilarna 2025
Slutligen levererar vi en stor guide till marknaden för små, billiga elbilar – ett segment som verkligen börjar hetta till. Vi sätter en ungefärlig prisgräns vid 350 000 kr för listpriset på instegsmodeller.
De bilar som finns idag under denna gräns är:
1. Fiat 500e (ca 355 000 kr): Liten och charmig, 42 kWh batteri, 320 km WLTP, 85 kW snabbladdning. En kompetent stadsbil.
2. Renault 5 (ca 350 000 kr): Sportig retrodesign, 40 kWh, 312 km WLTP, 80 kW snabbladdning. Bygger på Googles system.
3. Hyundai Inster (ca 300 000 kr): Prisvärd sett till specifikationerna (42 kWh, 327 km WLTP, 120 kW snabbladdning), men designen är, ska vi säga, omdiskuterad.
4. Citroën ë-C3 (ca 298 000 kr): Billigast just nu, mini-SUV-look, 44 kWh, ca 300 km WLTP, 100 kW snabbladdning. Fem dörrar. Framstår som ett starkt alternativ.
Vi gör också en jämförelse med den billigaste bensinbilen (Hyundai i10, ca 180 000 kr) och räknar på när elbilen blir billigare totalt sett. Med dagens priser och Citroën ë-C3 tar det ca 13,5 år vid genomsnittlig körsträcka. Skulle elbilen kosta 250 000 kr blir tiden ca 7 år, och vid 200 000 kr bara drygt ett år. Detta visar hur nära brytpunkten vi är.
Vi blickar också mot kommande modeller som kan pressa priserna ytterligare:
BYD Dolphin Surf (Seagull): Förväntas senare i år, pris osäkert men troligen 250-325 000 kr, specifikationer för Europa oklara.
Dacia Spring/Renault Twingo (nya versioner): Billiga alternativ (<250k?) men dröjer troligen till 2027.
Leapmotor T03: Kinesisk bil byggd av Stellantis i Polen, kan nå ca 250 000 kr, 41 kWh, 265 km WLTP. Designen är… speciell.
Volkswagen ID.2: Polo-storlek, siktar på ca 275-300 000 kr, lansering under 2025. Ser lovande ut designmässigt, men basmodellens specifikationer är oklara.
Volkswagen ID.1: Up-storlek, siktar på ca 225-250 000 kr, ca 250 km WLTP, men kommer först 2027.
Av de bilar som finns idag lutar de flesta av oss åt Citroën ë-C3 som det mest prisvärda alternativet, även om Renault 5 lockar med sin design och Google-integration. För den som kan vänta ser VW ID.2 ut att bli en stark utmanare när den väl lanseras.
Observera att följande tidskoder är ungefärliga, då reklampauser kan variera för olika lyssnare och därmed förskjuta tiderna något.
Ungefärliga tidskoder för huvudämnen:
- 0:49 – Start och inledande prat (förkylningar, Lanzarote, Mabi)
- 6:20 – Anders specialskrivna låt om Alfred & Tesla
- 12:18 – Fabians tips: extra laddtimme & Tesla-låsljud
- 18:03 – Lyssnarmail: Teslas mjukvara & Elon Musks framtid
- 42:17 – Djupdykning: USA-beroende, försvarspolitik (JAS/F-35), tekniksuveränitet (Galileo, molntjänster)
- 1:00:50 – Northvolts konkurs: Analys, orsaker och framtid
- 1:23:49 – Stor guide: Billiga elbilar under 350 000 kr (nuvarande & kommande)
- 1:37:12 – Kalkyl: När lönar sig en billig elbil jämfört med bensin?
- 1:40:28 – Kommande billiga elbilar (BYD, Dacia, Leapmotor, VW)
- 1:49:13 – Avslutning och outro (inklusive hela låten)
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:19
Northvolt-sagan slutar i kraschlandning. Hur ska det nu gå för batteriklustret i Skellefteå? Anders har lyssnat till lyssnare om massgalenskapen, skrivit en låt och kommer med eget brandtal. Och framför allt har vi djupdykt i marknaden för små billiga elbilar. Och nu har vi svaret på vilken som är Sveriges mest prisvärda elbil för under 300 000 kr. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast Bilar med slapp.
Anders – 0:49
Titta, Skellefteå kallar vi det. Du är väl där uppifrån?
Alfred – 0:54
Du tyckte jag lät trött och förkyld i första taken när jag råkade säga Skellefteå. Men det kan inte jag leva med, då får vi ta om.
Anders – 1:00
Jag är också förkyld. Är vi förkylda alla tre den här gången?
Alfred – 1:03
Jag tror inte jag är förkyld, jag tror att jag har mykoplasma. Det säger min medicin-derande fru i alla fall. Hon låter ännu värre ska sägas.
Fabian – 1:12
Man brukar få lite bubblig hosta av det. Sanningen är att när doktorn säger att du har en virusinfektion så har det hela tiden varit bakterier ibland. Men det gör ingen skillnad för antibiotika hjälper inte mot vissa luftrörsbakterier. Ibland sitter bakterierna så till i luftrören att antibiotikan inte kommer fram den vägen. Så därför funkar inte antibiotika. Då avrundar vi lite och kallar det för virus. Men mykoplasma är en sån där som har funnits länge.
Alfred – 1:39
Det man inte dör av blir man starkare av. Det är väl bra att läka ut det där själv tänker jag.
Fabian – 1:42
Jag ska säga att man kan bli jättesjuk av mykoplasma också. Men då är man på akuten och sjukhuskrävande. Så det är ingenting lyssnarna behöver fundera så mycket över egentligen.
Alfred – 1:52
Jag är inte blå i ansiktet.
Fabian – 1:54
Nej, det kan jag intyga. Som ser dig. Det här är inte Mykoplasmapodden utan vi kallar oss Bilar med sladd. I den här podcasten pratar vi allt från miljö och elbilar och ganska mycket politik har det blivit på sistone.
Alfred – 2:07
En del säger att vi ska byta namn till Politikpodden. Jag anar en sarkasm också.
Fabian – 2:13
Det är svårt att undvika. Elbilar har ju blivit politik. Det såg vi inte riktigt komma.
Alfred – 2:19
Jag tänker inte vara politisk. Får jag börja med att berätta hur det har varit för mig? Om någon undrar vart jag plockat upp den här infektionen så är det förmodligen på planet till eller från Lanzarote där jag faktiskt har varit med min lilla familj. Flygskammen till trots så vägde jag upp lite grann genom att prova elbil på Lanzarote. Det passar bra in med temat, det här avsnittet. Jag har faktiskt kört en Fiat 500e på Lanzarote.
Anders – 2:44
De är så fina de bilarna.
Fabian – 2:46
Jag såg ett kraschtest med den med en lastbil. Det var ingenting kvar av den. Det värre ska det bli.
Alfred – 2:52
Jag tror att den kom ändå väl ut jämfört med en del andra av de där små billiga elbilarna. Men fan vad skönt det är att hyra bil i Spanien. Det har ni ju gjort säkert.
Fabian – 3:00
Ja, enkelt. De är ju inte så petiga med det där med rep och så. Jag fotar ju alltid bilarna före och efter och är så jäkla noga. Och jag har aldrig haft användning av de där bilderna fastän jag har varit ganska mycket i Spanien. Däremot i Sverige har jag haft användning av det på OKQ8 en gång när de anklagade mig för repor. Det kom jag ju undan då för det var ju inte jag som hade gjort reporna.
Alfred – 3:20
Jag lärde faktiskt känna en kompis där på hotellet också, en annan svensk som har varit med och dragit igång Scanias elbilssatsning en gång i tiden och jobbar på Scania fortfarande. Så det kan hända att han kan vara aktuell för oss att intervjua i podden vad det lider. Men vi travade iväg till hybrisfirman för att hyra varsin elbil och gjorde precis som vi svenskar gör, började fota bilarna. Det var en handfull skavanker på båda. Hans bil var verkligen nycklad på hela sidan, helt vansinnigt. Min hade någon buckla fram. Vi tog de bilderna och så går man in och pratar med dem och de bara, ja, ja, det är inte så noga. Det spelar ingen roll, vi kollar inte det där och skulle det vara något så tar ju försäkringen allt det. Jag tycker bara det är så skönt. Man önskar egentligen nästan att det var så med svenska hybrisfilmer också. Att det bara så här, det är en hyrbil, de kommer vara lite buckliga, det spelar ingen roll, tagga ner.
Fabian – 4:11
Jag har precis samma erfarenhet som du.
Alfred – 4:14
Och apropå hybrisfirmor, kommer ni ihåg att jag lade ut orden om Mabi? De har hört av sig va? Ja, jag fick mail från Mabi och de ville tacka för att vi belyste deras systemfrihet, som de skriver. Kring det här med att ta betalt för att man inte lämnar tillbaka bilen fulladdad och hur mycket strömmen ska kosta då. De lovade bot och bättring, de skyller på att de höjde priserna uppåt när det var i panik den här vintern 2022, var det väl när elpriserna stack uppåt. Och sen som vanligt med företag så glömmer de att sänka igen.
Fabian – 4:44
Oj då!
Alfred – 4:45
När priserna går ner. Men det har de gjort nu och tar tacksamt emot den konstruktiva kritiken. Så nu ska det inte vara så. Det var ju faktiskt inte så för mig heller, visade det sig. Bara att då blev det dubbelfel, att jag blev sur för att jag hade blivit lurad att tro att det var så, så att jag hade ändrat mitt beteende utifrån det. Och sen så, jag tycker det är en duktig marknadschef, får man säga, på Mabi som hör av sig, för nu får ju de gratisreklam här också. De ger oss och våra lyssnare 15% rabatt på att hyra elbil och säger att de har 445 elbilar att välja på. SLADD15 ska man använda. Om man vill ha rabatt på Mabi under det kommande året. Det gjorde lite ont att ta med det, för jag fattar att det är gratis PR de vill ha, men ni lyssnare, ni vill säkert ha rabatt när ni ska hyra bil.
Fabian – 5:29
Jo men samtidigt också, det är väl jättebra om någon av de här hyrbilsfirmorna faktiskt blir expert på att hyra ut elbilar. Det vore väl inte så dumt om någon tar på sig ledartröjan. Kanske Mabi kan göra det, tänker jag.
Alfred – 5:42
Ja, det vore bra. Vi har ju uppenbarligen deras öra, så välj den positionen, gå all in. Du kan väl branda dig till och med på det då. Vi är bäst i Sverige på alla som vill hyra elbil.
Fabian – 5:51
Se till att man får access till apparna på bilarna och allt det här som är det härliga med att köra elbil, så att man inte går miste om det, bara för att man hyr en bil.
Anders – 5:58
Vi har hyrt lite på Circle K, de hade väldigt bra priser på den här Peugeot 2008E, typ 250 spänn dagen eller någonting sådant. Så det har vi gjort till Hälsa hemma när vi haft lite för lite bilar. Men sedan vi möttes senast har jag knåpat ihop en sång som jag skickade till dig Alfred.
Alfred – 6:20
Alltså, jag har fått höra den i förväg, ska jag säga till lyssnarna, ingen har tyckt att den här sången är så rolig som min fru.
Fabian – 6:26
Okej, jag har ju också fått höra den i förväg och tyvärr kan jag säga att det var inte så önskat. Jag har ju påsatt, Siri läser upp meddelanden när folk skickar meddelanden till mig. Det är väldigt smidigt att jag kör ofta bil eller vad det kan vara någonstans med händerna inte är fria. Så den läser upp meddelanden och då visar det sig att om man skickar en ljudfil, då spelar den automatiskt upp ljudfilen. Och det finns inget sätt att stoppa det på. Så, ja, Anders, så här lät det i mina lurar utan att jag bad om det.
Speaker – 7:06
Alfred har satsat stora belopp på aktier i Tesla, men nu är det stopp. Elon Musk har börjat bete sig illa. Ska Alfred bara sitta stilla? Alfred tänker och har börjat fundera. Det rätta vore att agera, att sälja sitt innehav. Men han har ju avkastningskrav, så han behåller sina aktier och låtsas som ingenting. Han byter samtalsämne och tittar sig ängsligt omkring. Men han ser sig i spegeln och säger vet du vad? Dubbelmoral är dubbelt så bra!
Fabian – 8:06
Fy fan vad bra! Det är så bra detta! Förlåt, men det är ju faktiskt verkligen bra. Jag har ju skrivit mycket musik i mina dagar, men det här klarar ju det mesta. Jag misstänker att AI har varit inblandad på ett hörn här också.
Anders – 8:21
Ja, texterna har jag skrivit själv. Jag hade så jävla roligt.
Fabian – 8:24
Jättebra text.
Anders – 8:24
Jag hade så sjukt roligt när jag skrev den här texten, för jag kom på det efter vårt förra program. Min humor är ju, som ni vet, jag gillar att retas lite grann.
Fabian – 8:34
Ja, lite grann.
Anders – 8:35
Det här var ju ett öppet sår hos Alfred i förra programmet, så det var extra kul att pilla lite i det där såret.
Alfred – 8:42
Ja, jag tar det som en otroligt fin kärleksförklaring.
Fabian – 8:44
Verkligen.
Alfred – 8:45
Jag tycker det går helt i linje med det här. Vi har blivit uppmärksammade på att det skrivits om oss på Reddit. Där var ju folk mest arga på dig Anders och din position, men de hade missförstått det. Så de skrev mitt namn när de var arga på dig.
Fabian – 8:55
Men alltså vilken kärleksförklaring. Äntligen har vi en Reddit-tråd. Vi har poddat i snart 10 år och nu har vi en Reddit-tråd. Så in och skriv allihopa. Herregud.
Anders – 9:03
Jag måste bara berätta, när jag hade gjort den här låten så skickade han till pappa innan jag skickade den till er två. Och sen direkt efter skickade han till er. Och efter en stund svarade pappa med iskallt huvud. Bara oj, han kanske blir arg eller någonting. Eller något sådant där. Och så tänkte jag, nej, det kan han väl inte bli. Eller? Och sen så svarar han till dig Alfred. Och du vet, tiden går och går. Två timmar senare, jag var i upplösningstillstånd. Bara tänk om han vill bryta kontakten.
Fabian – 9:31
Jag kan avslöja för lyssnarna att Alfred ser lite rosig ut om kinderna, men han ser glad ut så långt.
Anders – 9:36
Det var väldigt skönt när du svarade ha ha ha några timmar senare.
Alfred – 9:39
Det var roligt. Vi var faktiskt på väg till Stockholm och Arlanda. Så man ska göra ett flera flugor i en smäll. Jag skulle liksom droppa av vår. Jag har berättat tidigare att vi haft vår bil på skadeverkstad och nu ska jag lämna in den för att få återställd stenskottsskyddsfolien på den här bilen medan vi var borta. Och de är så gulliga den där firman. Sen så ställde de ut bilen när de var klara ute på långtidsparkeringen på Arlanda. Så den var folierad och klar när vi kom hem igen. Autoshield, tack ni bäst. Men i alla fall, jag hade haft bilen full med familjen och så hade vi åkt dit och droppat av dem vid hotellet. Åkte in till Stockholm för att lämna bilen utanför dem en söndagkväll. Och sen så satte jag mig på lokalbussen i Stockholm för att ta mig till Arlanda Express. Så jag kunde åka ut till Arlanda igen. Och då på SL-bussen sitter jag och drar igång den här låten. De bara gapskrattar. Det är mitt bland alla. Alla bara kollar på mig.
Fabian – 10:35
Men om jag förstår saken rätt så är det här en fullängdare också. Så vi kanske ska spela i slutet.
Anders – 10:41
Vi spelar resten i slutet. Jag har skrivit texten själv. Jag har försökt faktiskt använda ChatGPT för att skriva texter. Men de är så jävla dåliga. Så otroligt vad dålig den är på texter och rim och så där. Och det är konstigt med rim, tänkte jag på när jag satt med den här. För att en låt ska bli bra så ska det ju rimma. Men det är ju jättekonstigt det där med rim. Vi använder inte rim i något annat sammanhang. Tänk om vi skulle sitta här och prata på rim. Det hade varit hur töntigt som helst. Konstigt att just musik förväntar vi oss ska vara på rim.
Fabian – 11:08
Det är lite fuskigt på franska för där kan man få allting att rimma eftersom allting slutar ju liksom på samma ändelser. Och de ska ju inte uttalas egentligen, de ändelserna. Så när det står Chateaux, då ska det inte uttalas aux. Förutom det har fransmännen uppfunnit att om man sjunger, då kan man uttala det.
Alfred – 11:26
Då kan man välja att ta med dem.
Fabian – 11:27
Om man vill. Det är extremt enkelt att rimma på franska av den anledningen. Men svenska är det lite mer av en utmaning.
Alfred – 11:34
Ja, fransk hiphop kan ju vara bland det coolaste som finns. Jag är inte tillräckligt bra på franska för att förstå allt. Men de får ju verkligen till det när de rappar på franska tycker jag.
Anders – 11:42
Men förutom att göra låtar så höll jag på att färdigställa Agnes moppebil nu. Det har lackat lite vindrutetorkare och så, så nu är den faktiskt färdig att köras med. Nu är det bara hennes moppekörkort som återstår. Och det visade sig vara otroligt mycket teori för att ta det här A-körkortet. Så det är i stort sett samma teori som det är för ett vanligt bilkörkort, fast utan det som har med motorväg och motortrafikleder att göra. Så vi pluggar stenhårt.
Alfred – 12:06
Och det är fantastiskt tycker jag. Mina stora tonåringar har verkligen tagit sig igenom det där. En efter en också. Och det är bra att det är så nu för tiden. För att få köra de där bilarna så måste man faktiskt kunna en del. Hur mår du då Fabian?
Fabian – 12:18
Jo, men det är bra. Jag har två frågor till protokollet jag vill ta upp. Det första är, och det här tycker jag faktiskt är så roligt. För jag tycker att jag har kommit på en jäkligt smart grej. Och ni kommer bli så arga. Vi får se om ni knäcker själva lösningen här. Men jag har kommit på ett sätt hur man ska få ut en hel timme till. För att ladda på den halva nätavgiften som man får på vissa nätbolag. Ni vet ju, vi har pratat om det tidigare. Mellan 22 och 06 så laddar du till halva nätavgiften. Så du räknar de där topparna som hälften. Och jag har kommit på hur man får en hel timme till.
Alfred – 12:54
Man börjar en halvtimme före och slutar en halvtimme efter.
Fabian – 12:57
Yes! Precis så. Exakt, istället för.
Alfred – 12:59
Du såg, den här tog jag på volley. Jag är med på noterna.
Fabian – 13:02
Men visst är det ändå ganska smart. För det är inte helt uppenbart. Så om man nu ska begränsa laddningen. För jag har haft problem med det när jag åker till och från Malmö. För både jag och Erik behöver ladda bilen samtidigt. Och det är faktiskt tajt att få till det över natten på bara åtta timmar. På två elbilar som behöver ladda. Och genom att ge en timme till. Det kan jag göra genom att istället ställa den på att köra 21.30 till 06.30. För då blir det ju halva timmar. Den räknar på effekten över en hel timme.
Alfred – 13:33
Just det.
Anders – 13:35
Det var smart. Överlag så krånglar det ganska mycket för mig när man behöver fylla bilen full. När man har Tibber med smartladdning. För att nu är det ladda på solel på, det är lastbalansering på, det är massa olika grejer på. Och stänger jag inte av allting så kommer det inte ladda fullt. Då vaknar jag med bilen inte full ändå. Och det händer ofta.
Fabian – 13:55
Det har hänt mig också. Det är ju ett bekymmer när jag ska ta mig ner till Malmö. En annan sak som jag tänkt på under det senaste avsnittet. Jag tror att jag har en idé som kan bli viral. Men som alla andra idéer så är det säkert någon annan som har tänkt på det.
Anders – 14:10
Är det den här nätavgiften?
Fabian – 14:12
Det var det. Jag bjuder lyssnarna på en timme extra till halva priset. Men det här är mer av den roliga sortens idéer. Ni vet att vi har pratat mycket om Elon Musk. Det är lite jobbigt att köra Tesla tycker jag nu. Man är nästan lite orolig om den ska bli vandaliserad. Och hur fan ska folk veta att vi köpte de här bilarna i god tro. Innan Elon blev galen. Då finns det vissa som har satt en sticker på. Det kan man göra förstås. Ganska fult med en sticker. Det finns ju ett låsljud som man kan anpassa på de nya Teslorna. Så man kan lägga en liten ljudfil på det här SD-kortet eller USB-minnet som man har i handskfacket. Och då kan man välja att när man låser bilen så har den ett custom låsljud. Så mitt förslag är att vi spelar in några sådana färdiga låsljud till våra lyssnare som de kan använda på sina bilar. Och jag tänkte att jag skulle använda det också. Vad tror ni om det?
Alfred – 15:12
En kullerbytta i det här. Låsljudet är det framförallt du som hör när du går från bilen. Jag vet. Jag tänker att de som kommer nycklar din bil i protest mot. Jag vet.
Fabian – 15:20
Hej, det är inte en perfekt idé. Det är inte en perfekt värld.
Alfred – 15:24
Kan du inte ta dig in, jag menar om du har på sentry mode. Den börjar väl spela något också om någon är för mycket vid bilen. Kan du inte hacka dig in? Måste man routa bilen för att kunna. Det måste man.
Fabian – 15:33
Då är det lite garantier och sådär som blir problematiskt tror jag. Men jag tänker att vi kanske kan be Johan Chandorkar på Umami Produktion att lägga till något litet låsljud. Och sen kanske jag kan läsa in någon och så kanske ni läser in någon. Och så ber vi Johan att klippa ut det och lägga på hemsidan. Så att man kan lägga det på den där lilla disken på sin bil. Vad tror ni?
Anders – 15:54
Ja, men då måste ju den som eventuellt vill nyckla din bil vara precis i närheten.
Fabian – 15:58
Det var ett jävla gnäll om den här idén. Kan vi spela in det här nu eller?
Alfred – 16:02
Köp ett klistermärke istället tycker jag.
Anders – 16:04
Men jag tycker det är lite lurigt det där med hur Elon Musk beter sig. Nu har det varit, sedan vi spelade in senast, massor med bränder. Man eldar bilar över hela världen i stort sett. De saboterar Tesla-återförsäljare och sådär. Jag kan inte tänka mig annat än att Elon Musk väldigt snart slutar med det han håller på med och går tillbaka till att vara VD bara.
Fabian – 16:24
Jag tror inte han kan komma tillbaka. Jag tror han får avgå.
Alfred – 16:26
Jag tror ni är fel ute på det där. Men ska vi ta det nu eller ska vi göra färdigt Fabians idé först här?
Fabian – 16:33
Precis, vi halkade in här nu. Nu tar vi de här ljudfilerna. Vill ni inte vara med killar så är det ingen som tvingar er. Men Johan då? Nu lägger vi in något litet låsljud. Och så säger vi så här kanske. Jepp, I’m a Tesla, but I don’t support Elon or Trump. Vad tror ni om det?
Anders – 16:52
Måste det vara på engelska?
Fabian – 16:53
Ja, men det blir mer viralt då.
Alfred – 16:54
Ska du ha en sån där amerikansk accent också när du gör det. Eller ska vi ta hindi-brytning?
Fabian – 17:00
Det går jättebra. Alfred, har du någon idé hur det kan låta?
Alfred – 17:03
Oh, nu satte jag mig själv på pottkanten. Hey, don’t look at me, I was made before Elon went crazy.
Fabian – 17:09
Nej, nej, nej, det här blev jätterasistiskt. Det går inte.
Alfred – 17:12
Det går inte.
Fabian – 17:16
Men jag tänker något istället. Vi kan ta det på svenska då. Jepp, jag är en Tesla, men jag byggdes innan Elon blev galen. Vad tror du Anders, har du något?
Anders – 17:27
Alltså, nej. Jag är inte säker på att jag kan få ett sånt där låsljud på min bil heller.
Fabian – 17:34
Nej, inte på din, men lyssnarna kan ju ägna sig åt sina.
Alfred – 17:37
Jag sitter och värker fram den här. Hej, jag är inte den enda med dubbelmoral i kroppen. Snälla, skada inte min bil.
Anders – 17:45
Bra, okej.
Fabian – 17:46
Anders, sista chansen nu.
Anders – 17:47
Jag kommer inte på någonting. Jag kommer på något till nästa vecka. Det blir bra det.
Fabian – 17:51
På hemsidan, Bilar med sladd, så lägger vi upp de här ljudfällorna så att ni kan lägga in dem på era bilar om ni vill. Jepp, I’m a Tesla, but I don’t support Elon or Trump.
Speaker – 18:03
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You’ve got mail.
Anders – 18:14
Vi har fått mail från Emil Skala som skriver Hej pojkar! Bra podd! Jag som aldrig ägt en Tesla blir fundersam när ni snackar om Teslas överlägsna mjukvara. Vad är det som gör denna mjukvara så överlägsen? Jag kör en Hyundai Kona och använder aldrig den inbyggda mjukvaran förutom när AC ska startas. Annars använder jag A Better Route Planner som fungerar väldigt bra. Vad är det jag som inte har en Tesla missar med min nuvarande setup? Och finns det någon variant med appar via Carplay som fullt ut ersätter Teslas förträfflighet? Hälsar Emil.
Fabian – 18:44
Det här är ju en väldigt bra fråga, särskilt eftersom jag kommer ha väldigt svårt att byta från en Tesla just på grund av mjukvaran. Och det tror jag vi alla pratat lite om, eller hur?
Alfred – 18:54
Jag tycker han väver in svaret på sin fråga ganska väl i mejlet. Jag använder aldrig den inbyggda mjukvaran. Exakt. Och det är framför allt det som känns som när man är van vid en Tesla. Där är det så bra att det är det man använder och man slipper hålla på och fippla med alla appar och grejer utan det bara funkar.
Anders – 19:10
För mig är det framför allt, när jag kör långt så är det otroligt skönt att jag bara trycker in var jag ska någonstans och sen så planerar Teslas egen mjukvara precis vad jag ska stanna och ladda, hur länge jag ska stanna och ladda. Den säger om någon laddare trasig på brandplatsen och jag ska stanna och sådär. Så det där bara funkar ju.
Alfred – 19:27
Och den är väldigt träffsäker ska jag säga, på hur mycket den spår att man kommer komma fram med. Det är ganska stor skillnad från när jag tog leverans av den första Teslan, då var den fortfarande ganska mycket av en glädjekalkyl. Den var lika pedagogisk i stort sett på att berätta hur man skulle köra, men den hade en glädjekalkyl vilket gjorde att man var tvungen att ha en egen beräkning lite grann på hur det skulle vara egentligen. Men så är det ju inte längre med Teslorna, utan det är verkligen så att har man en tung högerfot så kan man ju tvinga den att tänka sin prognos en bit in på resan, men då är det också väldigt lätt att bara släppa foten så är man snart tillbaks på prognos igen. Så det är svårslaget.
Fabian – 20:03
För att svara på frågan, Better Route Planner ska vi berätta för övriga lyssnare. Det är en app där man exakt kan mata in vad man har för bil och för fälgar och vart man ska och så där. Och så räknar den ut vilka laddare man ska till och hur mycket ström man har kvar i batteriet och så där. Och den funkar väldigt bra, det måste man säga. Den är svenskutvecklad den där appen. Den kan ha sålts till någon bilkoncern nu, om jag minns rätt, om det var Rivian eller vilka det var.
Alfred – 20:28
Jag minns inte, det är något samarbete som finns i alla fall. Det som är bra med Better Route Planner är att den har profildata för väldigt många olika typer av bilar, så man får en egen förbrukningsprofil utifrån den bil man har. Och sen så får man tillgång till alla inställningar man kan drömma om, som påverkar den där prognosen. Jag tycker att den i sitt vanilla state, om man inte ändrat på några inställningar, så tycker jag att den är lite optimistisk. Jag har svårt att komma fram lika snålt som den tycker att jag ska komma fram. Men då är det ju också lätt i Better Route Planner att ställa ner de inställningarna lite grann, så om man börjar använda den så kan man ju lära känna sin egen körstil och så där och få den att bli väldigt exakt.
Anders – 21:04
Men sen är det ju annat i Teslas mjukvara som också är bra och det finns en webbläsare där i till exempel, som jag använder ganska mycket. Använder ni den någonting?
Alfred – 21:13
Nej, aldrig. Nej, jag använder aldrig den måste jag säga.
Fabian – 21:16
Alltså en stor skillnad med att sitta i en separat app och jobba med att planera. Better Route Planner är ju väldigt bra om man ska planera sin färd innan och så. Men det är ju att i Tesla får du en realtidsuppdatering utefter den rutten du har lagt upp. Den ser till att slå på värmen i batteriet så att batteriet är optimalt när du ska fram till nästa laddare. Och du har hela tiden en procent att hålla dig uppdaterad med som du kan lita på, precis som du är inne på Alfred, som är verkligen state of the art. Den är jättebra, vilket gör att du har ingen räckviddsångest i en Tesla för att du känner att du kan lita på systemet. Och det är klart att Better Route Planner, jag vet inte om den finns som Carplay. Carplay är ju när man kopplar upp sin telefon och ser skärmen på sin bil. Det går säkert att lösa att du får upp en del av detta i Carplay. Men problemet är ju att du behöver massa av bilens data för att kunna räkna ut den här informationen om hur det går för dig momentant just nu.
Alfred – 22:08
Åtminstone för vissa modeller så har faktiskt Better Route Planner stöd för det. Man får logga in och registrera bilen så att den kan komma åt data från bilen. Men det är meckar och det är inte alls lika robust.
Fabian – 22:17
Nej, och till att börja med får du inte hålla i telefonen när du kör bil heller. Så det finns otroligt mycket i Teslas mjukvara. Och det här med ruttplaneringen och vart man ska ladda och sådär. Det är ju bara en del av den fantastiska mjukvaruupplevelsen det är att köra Tesla. Anders, du har använt webbläsaren en del.
Anders – 22:37
Ja, absolut. Den kan man använda när man kör också. Så den kan min son typiskt när vi sitter och pratar om någonting så vill vi slå upp någonting eller sådär. Så den använder vi mycket. Och sen så när vi sitter och snabbladdar också så brukar vi använda de här spelen som är inbyggda i den också. Så då har vi köpt sådana här kontroller till Xbox kontroller som vi använder för att spela Cuphead mot varandra.
Fabian – 22:59
Just det. Och det finns till och med ett bilspel där man styr spelet med ratten då. Förutsatt att man då står still.
Anders – 23:09
Ja, typ Mario Kart variant där man kör Tesla-bilar och så. Så det är ju en komplett dator. Det finns ingen anledning att hålla på med telefon eller så när man har den där.
Alfred – 23:17
Sen är ju mobilappen också överlägsen. Den är väldigt robust. Den får i princip alltid kontakt med bilen och gör det ganska snabbt jämfört med konkurrenterna. Inte direkt, för om den skulle kunna ansluta direkt med bilen så skulle bilen behöva dra ett dröm hela tiden. Och där har ju Tesla varit väldigt duktiga på att få ner det som kallas för Vampire Drain. För att numera kan man ju i princip utan bekymmer lämna en någorlunda ny Tesla länge på en långtidsparkering till exempel utan att vara så bekymrad om Vampire Drain. Om man har stängt av sentry mode ska jag säga. Och trots det så är det ändå så att appen får kontakt snabbt. Och från appen så kan man göra det. Jag har ju kopplat ihop mina bilar med automatisk garageport. Och till och med de grejerna funkar via appen. Så när jag ska öppna mitt garage har jag ingen annan fjärrkontroll eller någonting. Utan jag bara öppnar appen, slår på värmen i bilen och så klickar jag på en annan knapp för att öppna garaget. Det är bara så många sådana små saker.
Fabian – 24:08
Listan bara fortsätter. Den påminner dig om att en dörr är öppen. Då får du en pushnotis. Du kan titta i bilens kamera om du betalar för premium connectivity. Så kan du se runt bilen vad som är. Ibland har jag varit så här, vänta nu stängde jag garageporten eller stängde jag inte den? Så kan jag titta i kameran i bilen. Listan bara går runt. Allt du kan tänka dig rent tekniskt som man skulle kunna tänka sig att göra. Nästan alltid har Tesla löst. För de har hållit på så länge och de har så stort mjukvaruteam. Så det är inte bara de här roliga extra grejerna med webbläsare och spel. Utan det är väldigt mycket en komplett upplevelse.
Alfred – 24:44
Det är ju roligt att tuta bilen från appen när någon står för nära bilen. Det har jag gjort några gånger.
Anders – 24:48
Men nyckeln är som du är inne på Fabian, vertikal integration. Att Tesla har kontroll på all mjukvara, all hårdvara och de bygger allting själva.
Alfred – 24:56
Men Emil frågar om alternativ också. Jag skulle säga att de flesta elbilar man testar numera med Hyundai och Kia som är bra elbilar i övrigt, men som lysande undantag. De har inte ens det, vad jag har kunnat se de senaste gångerna jag testat de bilarna. De har fortfarande ingen ruttplanering eller förmåga att säga vad man kommer att komma fram med för laddning. När man slår in en lång resa. Alla Volkswagen-bilarna, Mercedes och gänget, de har ju det. Och det jag tycker har gemensamt är att de ligger ett par år efter Tesla i träffsäkerhet. Och briljans, när man ska välja vart man laddar på vägen så är det viktigt att välja rätt laddare också. Nu är det ett enklare problem för Tesla för att de har förlitat sig på sitt eget laddnätverk som råkar vara bäst. Och ungefär lika snabbt överallt. Men i de andra bilarna så blir det mycket så här, jag borde stanna på den här 350 kW-laddaren, men bilen kanske föreslår att jag ska stanna på den här 50 kW-laddaren istället. Och då blir ju hela ruttplaneringen suboptimal, vilket på något sätt fäller krokben för syftet.
Alfred – 25:54
Men de bilarna som ändå verkar ha kommit längst tycker jag, förutom Tesla med det här, det är faktiskt de som väljer att bygga på Googles operativsystem. Så det är ju faktiskt så att Volvo, Polestar-bilarna och Renault ligger ganska långt fram, inte av egen kraft utan mer för att de har valt en strategi där de outsourcar det här till Google. Och Google har börjat komma en bra bit på vägen. De bilarna är faktiskt bra vid det här laget på att både ha någorlunda träffsäker prognos och också vara ganska smarta med att välja rätt rutt.
Anders – 26:21
Jag kan kasta in en 9 där också som jag kört långt med som har ganska bra träffsäkerhet. De har sitt eget nätverk också med de här batteribytesstationerna och sådär. Och en ganska bra app. De har ju kopierat Tesla på nästan alla punkter. Så de blir ju bra av den anledningen.
Fabian – 26:37
Man ska tänka på att Tesla inte har några 3D-parts-appar, men däremot har de väldigt mycket integrationer med 3D-parts. De har Spotify och har funnits länge. Kopplingar till diverse olika medietjänster. Mediaväljaren är också väldigt enkel och bra i Tesla numera. Det har hon inte alltid varit, men det är också det här med mjukvaruuppdateringarna. Det blir ju hela tiden bättre. Vi som har varit med och kört Tesla sedan 2016 och ni två ännu längre. Man ser ju att det blir bättre för varje ny generation. Så händer det ju saker. Och varenda gång man får en mjukvaruuppdatering, vilket ju händer kanske någon gång i månaden i alla fall. Då springer man ju ner till bilen och vill se vad det är för nya funktioner som har kommit den här gången. Så de underhåller ju även äldre bilar ganska länge.
Anders – 27:20
Det kommer mjukvaruuppdatering till min också, men det är inte så mycket nya funktioner. Det är mer buggfixar och lite sådana saker. Det kommer lite nya funktioner, men väldigt lite ska jag säga. Min är från 2016, min Tesla.
Fabian – 27:33
Frånvaron av 3D-parts-appstöd är dock faktiskt en nackdel med Teslas ekosystem här. Och den enda fördelen jag kan komma på i talande stund som Polestar har är ju till exempel en EZPark-app direkt i Polestar-bilarna. Jag vet inte hur bra den funkar, om det är någon större mervärde av den istället för att ha den i telefonen. Men som jag skulle vilja att det funkar så är det bara, jag ställer mig här och så märker den att jag har parkerat på en parkering där systemet kan betala och så bara händer det. Helt magiskt, utan att jag behöver tänka något på det. Det är så man skulle vilja att parkering fungerar idag.
Anders – 28:06
Men jag tror inte parkeringsapptillverkarna vill ha det så, eller parkeringsbolagen. De vill ju att du ska parkera fel. Jag läste att Stockholms stad budgeterar med jättemycket pengar på just felparkeringar. Så det här är en viktig intäkt för parkeringsbolagen och de som äger parkeringsplatserna.
Alfred – 28:21
Så är det. Hörrni, ska vi tycka att Emil Skala har fått svar på sin fråga?
Anders – 28:24
Det tycker jag.
Alfred – 28:25
Då tar vi nästa brev istället.
Fabian – 28:28
Då ska vi Fredrik så här. Hej Fabian, lyssnare på senaste avsnittet. Jag håller helt med dig när det gäller att inte köpa från företag som Elon Musk är inblandad i. Man måste stå för något och inte bara vara en fanboy. Som Ebba Grön sjunger, det är mitt samvete jag sköter. Mitt stöd för Musk tog slut när han hoppade på HBTQI. Jag tog stor anstöt av hans uttalande om transpersoner. Min son är gay och han tog ännu större anstöt. Du är samvetet i podden, tycker du håller fanan högt och står på dig. Jag kör även elbil, men en Ford Mustang och kommer inte köpa Tesla så länge Musk är kvar. Vad tror ni killar, kommer Musk att säga upp sig som VD eller kommer han bli borttvingad eller blir han kvar?
Anders – 29:10
Jag tror ju att det är svårt. Vi får se nu när den här nya Model Y Juniper börjar levereras hur försäljningen faktiskt har påverkats av Tesla bilarna. Men aktiekursen har ju rasat 40 % eller någonting sådant och det är ju helt och hållet på grund av Elon Musk som det ser ut som nu. Det finns inget annat som förklarar det här galna raset. Jag tror att han måste absolut sluta att hålla på och blanda sig i amerikansk politik på det sätt han har gjort. Jag tror inte aktieägarna i hans företag accepterar det så länge till. Men frågan är om det går att normalisera det här. Jag tror ju också att han någonstans skulle behöva avgå. Men vad säger du Alfred?
Alfred – 29:49
Nej, jag tror faktiskt inte det. Som vi varit inne på är jag himla kluven i de här frågorna för att han är också så himla duktig. Jag har gjort ganska mycket research inför att vi ska prata om Northvolt konkursen och pratat med folk där inne. Det blir ganska tydligt, vi får se om ni håller med mig om det, men det blir ganska tydligt att en del av Northvolt konkursen är typ att Peter Carlsson har fått med sig företagskulturen från Tesla och hur man ska försöka vara bättre på allt redan från start och återuppfinna hjulet och göra saker på nya sätt. Det är jättesvårt att lyckas med det. Det är där Elon Musks briljans ändå finns. Att han på något sätt tar den typen av position med allt han gör och sen lyckas på något automagiskt sätt. Det är såklart mycket smärta och hårt arbete från många inblandade, men det är ändå att han får med sig rodret och lyckas få det att hända på något sätt. Att till skillnad från Toyota och Volkswagen återuppfinna hur en bil byggs hundra år efter att de började bygga bilar med att börja gjuta stora delar av… Han får igenom sådan innovation.
Anders – 30:52
Men jag tror inte det är omstritt att Elon Musk står bakom framgången till hans olika företag. Men frågan är nu med hans totala galna beteende här om han kan sitta kvar.
Alfred – 31:04
Jag tycker din aktieanalys Anders, den är lika dålig som resten av marknaden. Så du är i gott sällskap. Men det som har hänt här är att Musk har gjort massa impopulära uttalanden och så har det sammanfallit med när de stänger ner 60 % av sin tillverkning för att ställa om fyra fabriker samtidigt. Vilket by the way är unheard of och världens rekord att klara av att ställa om så många produktionslinjer samtidigt och de verkar faktiskt lyckas med det. Nu är leveranserna igång från alla fabriker och så har media och många analytiker extrapolerat att nu dyker försäljningen därför att Musk gör sådana här impopulära uttalanden. Det man borde kolla på egentligen är hur leveranserna börjar gå nu när produktionen kommer igång. Den är inte uppe i full skala ännu så det är svårt att dra slutsatser. Men en ledande indikator på det är att kolla lite på hur Tesla väljer att rabattera nya Model Y. Innan produktionstoppet så var de tvungna att köra med 0 % ränta och massa sådana grejer för att få ut volymerna.
Alfred – 32:00
Än så länge har de inte behövt göra det i USA och Europa, men det kan också bero på att produktionen här ligger lite efter. Lite om man hejar på Tesla oroväckande tidigt har de varit tvungna att i Kina återinföra både tillgängligheten till den billigaste varianten, den bakhjulsdrivna med lite mindre batteri, och dessutom börja erbjuda 0 % ränta igen. Så det ger väl vid handen att det verkar inte som att efterfrågan är genom taket i alla fall, utan det verkar som att de måste dra i efterfrågespakar för att få igång försäljningen.
Anders – 32:33
Sen kan det här vara en självuppfyllande profetia också när media skriver ner Tesla på det sättet, att folk av den anledningen inte beställer de här Model Y Juniper.
Alfred – 32:43
Ja, så kan det vara, men det verkar inte som att Tesla har det problemet. De planerar inte dra ner antalet skift vid fabriken i Tyskland, utan man läser intervjuer med de som jobbar i fabriken i Tyskland så är allting full fart. De verkar kunna nu i slutet på månaden i mars få igång alla produktionslinjer så att under andra kvartalet kommer de vara uppe i full takt igen. Och det gör ju att de säljer uppenbarligen alla bilar de tillverkar och kommer tillverka lika många bilar som förut. Nu när man kollar på hur det har gått hittills i mars, det är söndag den 23/3 när vi spelar in det här, så det går inte dra slutsatser från mars ännu. Det ser bättre ut för Tesla i Sverige än vad det har gjort under de första månaderna, även om det fortfarande är en minskning från tidigare, vilket dock man ska förvänta för produktionen är inte tillbaka på samma volym. I Norge är de redan tillbaka som mest säljande, både Model Y och Model 3 är de mest säljande bilarna i mars och Model Y på helåret. Så de har redan tagit ikapp försprånget de andra kunde bygga under januari, februari i Norge.
Anders – 33:39
Men det kan också vara att folk har väntat på leveranser av nya Model Y.
Alfred – 33:42
Jo, exakt. Det är det som är min poäng. Det var ju därför försäljningen vek i januari och februari. Så jag tror att marknadens analys att det här skulle bero på att han gör så impopulära uttalanden att nu är varumärket så förstört att de inte kan sälja bilar.
Anders – 33:56
Jag håller verkligen med om det.
Alfred – 33:58
Jag tror att vi kommer få se det och det gör att jag tror att pressen från ett börskursperspektiv på att han måste avgå, tror inte jag kommer att infinna sig när Juniper-försäljningen kommer igång på allvar. För jag tror att de där bilarna kommer att säljas i alla fall. Och då blir det inte lika uppenbart. Jag tar verkligen avstånd från hans uttalanden, precis som i tidigare avsnitt. Och håller med om att jag tycker att han måste sluta med det. Men jag tror inte att det i sig kommer att fälla krokben för försäljningen. Till syvende och sist kommer det att handla om vilken bil som känns mest prisvärd när de köper bilar, tror jag. Det gör att de kommer kunna sälja sina bilar och då försvinner den pressen. Det som är det stora argumentet för varför man som aktieägare ska vilja ha kvar Elon, det är att jag tror att han fortfarande är en förutsättning för att de ska lyckas få igenom självkörning runt om i världen och för att lyckas med vad de tänker sig med robotarna. Skulle man ta bort Elon från den mixen, då tror jag att Tesla blir ett bolag ungefär som Northvolt.
Alfred – 34:52
Att man försöker göra saker annorlunda, men man tar bort den här personen som har fått det att hända och får det att realiseras på riktigt.
Fabian – 35:00
Jag tror att om man är aktieägare i Tesla ska man vara väldigt orolig. Alldeles oavsett hur det är med försäljningssiffrorna, så är det helt tydligt att Elon Musk också är orolig nu. Han har varit ute nu och spelat på sin lilla, lilla fiol att det är väldigt, väldigt synd och att det är terror att man repar Teslor. Det är tydligt att han verkar faktiskt börja skruva på sig själv. Hur går det med dina företag? Han har fått en fråga i intervjuer. Nej, det går inte så himla bra just nu. Jag tror att det här kan bli en självuppfyllande profetia. Och att siffrorna kanske vi kan lägga lite åt sidan, försäljningssiffrorna. Aktiekursen sjunker. Det tror jag inte bara är kopplat till försäljningssiffrorna, utan också hans uttalanden och hur han beter sig. Och det är ju jätte, jättetråkigt att han gör så här med ett fint bolag. Jag tror inte att Tesla går Northvolt-döden till mötes. Vi kommer prata mer om Northvolt alldeles snart. Tesla säljer ju ändå bilar och Apple gick ju vidare även efter Steve Jobs död.
Fabian – 36:02
Så det är klart att det går att ta det bolaget vidare. Men de här spännande sakerna med självkörning och autonoma robotar, absolut. Det kan bli problematiskt utan Musk. Men bryt ut det till ett annat bolag. Jag tror att Musk har svårt att komma tillbaka efter de här uttalandena. Många av våra lyssnare skriver till oss och säger att de inte kan tänka sig att köpa en ny Tesla. Det är bara så. Det vore intressant att lägga upp en poll om det på hemsidan. Kan man tänka sig att köpa en ny Tesla eller behåller man den eller säljer man den? Det är i alla fall helt tydligt att när jag kollar på om jag ska sälja min Tesla nu, det är ju inte en kul marknad att sälja en Tesla.
Anders – 36:40
Vi har en anställd på vårt bolag som knappt lyckades sälja sin Tesla. Jättefin, nästan ny. Supersvårt. De olika inbytes-leasingföretagen vill inte ta emot den.
Fabian – 36:50
Jag tror att Musk skadar bolaget mer än vad han hjälper det just nu. Det riskerar att gå helt åt skogen om han är kvar.
Anders – 36:58
Samtidigt så glömmer man snabbt. Om han bara slutar att hålla på med sin inblandning i amerikansk politik på den yttersta högersidan, så kan det vara så att folk glömmer av det efter ett tag. Då kan han nog stanna kvar.
Fabian – 37:10
Han är Trumps närmsta hand och han driver typ en egen myndighet. Hur ska han kunna sluta? Jag ser inte det.
Alfred – 37:18
Det uppdraget ska sträcka sig fram till nästa sommar. Det finns egentligen redan en inbyggd bortre punkt. Jag tänker att logiken i det här kommer följa lite grann hur raballdret såg ut på Twitter när han tog över där. Det blir ju mest raballder i början när alla sa SUP på Twitter till exempel. Jag vet inte. Jag tycker ändå att när vi spelar in det här idag nu så har det ändå varit en lugnare vecka efter att det var de värsta veckorna av konstiga utspel innan. Jag håller med om att jag tycker det är överilat att kalla det inhemsk terrorism och så vidare, att det blir motstånd mot Tesla. Men det är väl ändå ganska hemskt att det kommer motstånd nu som går ut på att doxa folk som äger Tesla-bilar och försöka skapa en sådan Tesla-skam som ska gå ut över dem som har köpt bilarna snarare än mot Tesla. Och det är väl ändå vandalism att göra brandattentat mot Tesla-parkeringar.
Fabian – 38:14
Gud, jag är aldrig för politiskt våld. Det är jag aldrig för.
Alfred – 38:17
Att reagera på det och säga att det är något fel med det, det måste man få göra. Sen så tycker jag också att man ska sätta det i proportion till vad det är för då, inom citationstecken, ”terrorism” som går åt andra hållet när de inte följer domstolsbeslut och försöker utvisa migranter på ett sätt som går emot konstitutionen. Och gör massa galenskaper.
Fabian – 38:37
Lägger ner utbildningsdepartement och avskedar tusentals statsanställda och urholkar demokratin på ett sätt som vi aldrig har sett i USA tidigare. Det är klart att folk blir arga. Han sitter i tv och säger, jag förstår inte, jag har aldrig gjort något dumt i hela mitt liv.
Alfred – 38:52
Det är klart att folk blir arga, jag blir också arga av det. Men det gör ju inte att man kan rikta våld och brandattentat mot folk som har köpt en Tesla. Det håller vi med om.
Anders – 39:01
Det måste man också vara med om. Men sen är det ju, en del av det där är ju Trump och en del är Elon Musk. Men det är klart, blandar man ihop de där två och menar att hur USA beter sig mot Ukraina nu är Musk, då förstår jag att man är förbannad på Musk. Men jag tror ändå att det är nyttigt att separera de där två. Trump är Trump och Musk är Musk.
Alfred – 39:19
För mig följer den här logiken så otroligt kortsiktig bevakning på det här från folk som inte är insatta i frågorna. Det har varit samma mekanismer runt hans stora lönepaket på 55 miljarder dollar som man får läsa om hela tiden. Att nu ska han ha röstat igenom, typ själv, att han ska få så mycket i lön. Och det handlar ju inte om det, det handlar ju om att han 2018 fick optioner som har blivit värda så mycket för att han har lyckats öka värdet på bolaget så mycket. Och sen så har en domare i efterhand stoppat det och så ska man återställa paketet. När det röstades igenom så var det inte 55 miljarder dollar utan det blev så mycket när bolaget ökade så mycket i värde som alla som ägde aktier som röstade för det där paketet också har tjänat på.
Fabian – 40:04
Om detta har vi pratat mycket om men det spelar liksom ingen roll. Jag är i alla fall klar med att försvara Musk. Jag har gjort det, jag är klar med det. Det finns förklaringar, det finns förmildrande omständigheter, politiskt våld, bränna Teslor eller vad det nu må vara är aldrig okej. Så det är tydligt från min sida. Men jag är liksom klar med att försvara honom. Det jag kan göra och det vi kan göra är ju att bojkotta Tesla.
Alfred – 40:31
Jag tycker inte det handlar om att man ska välja om han är god eller ond och sen ska man försvara honom i vått och torrt eller hata honom i vått och torrt. Jag tror att det kommer vara dåligt för aktieägarna i Tesla om Elon Musk försvinner därifrån. Därför att potentialen i vad som finns kvar att göra som jag bara tror att han klarar av att göra är större.
Fabian – 40:50
Men vad är bäst för värden?
Alfred – 40:51
Om man tror på autonomi och robotarna så tror jag att de har mycket värde att skapa. Sen så tycker jag det är obehagligt med hur det kommer ställa om arbetsmarknaden och hur ekonomin kommer funka. Jag har skrivit en bok om det. Det kommer leda till massa problem och massa saker som vi behöver ifrågasätta i hur den grundläggande demokratin funkar och är arrangerad. Det kommer säkert finnas jättemycket motstånd, inte minst nu med att han har tagit en sådan impopulär position som gör att folk kommer läsa in att det är för att han är ond som han gör det också. Men analysen att nu har försäljningen dykt januari-februari, det är för att Elon är politiskt galen och därför måste han nu avsättas från Tesla. Jag tror inte att majoriteten av aktieägarna tänker på det sättet. Jag tror att de flesta har ändå mer långsiktigt perspektiv.
Anders – 41:36
Men det är inget snack att de här sakerna kommer att ske. Självkörning kommer komma, robotar kommer komma, men det kanske inte blir Tesla som faktiskt står för den här stora förändringen om Elon Musk förstör för mycket för bolaget.
Fabian – 41:49
Och den frågan man då ska ställa sig är vem ska ha makten över robotarna? Vem ska ha makten över de självkörande bilarna och tjäna pengarna på det? Om givet att det kommer oavsett så kanske vi inte vill att Elon Musk är den som styr det. Det kanske är bättre att något annat bolag gör det. Det kanske är Microsoft eller Google eller något annat bolag med andra ideal.
Anders – 42:06
Ja, eller att vi i Europa får lite kontroll på det. Jag tänkte jag ska prata lite runt det här. Jag har faktiskt gått och tänkt på de här frågorna i veckorna som gått.
Fabian – 42:14
Ja, ska vi glida in i det?
Anders – 42:17
Ja, jag har tänkt ganska mycket på det beroendet som vi har till USA och funderar verkligen på om vi, alltså jag tror att vi allihopa behöver se över det här beroendet som vi har skapat. Framförallt nu då att Trump närmar sig Ryssland med stormsteg som vi har läst i media de senaste veckorna och samtidigt bryter med Europa. Det är väldigt oroande för oss i EU och Europa. Om vi i Europa hade blivit anfallen av Ryssland idag så är det nog dessvärre ganska sannolikt att USA inte helhjärtat skulle ställa upp för oss som det ser ut just nu. Eller vad tror ni? Skulle de komma med hela sitt försvar och slå Ryssland?
Fabian – 42:51
Det beror väldigt mycket på omständigheterna skulle jag säga. England är ju ändå ganska nära USA fortfarande ändå och det är väl lite sådär, vid någon tidpunkt så drabbar det ju amerikanerna ändå. Det är bara att titta på historien så amerikanerna försökte ju hålla sig utanför andra världskriget under en lång, lång period. Så det här ser vi ju liksom att det går igen lite grann. Och vid någon punkt så drabbar det dem. Pearl Harbor om jag missar rätt i historieboken. Och då blandar de sig.
Alfred – 43:25
Jag tror inte det är så binärt. Om Ryssland skulle göra en kärnvapenattack på Paris, då tror jag att USA skulle ställa upp helhjärtat. Om de börjar göra hybridattacker till förmån för rysktalande i Baltikum, då tror jag inte det kommer finnas vattentätt skydd av amerikanskt kärnvapenparaply där bakom.
Anders – 43:42
Och om det här amerikanska flörtandet med Ryssland fortsätter så kanske det i förlängningen finns en risk att amerikanerna dessutom aktivt saboterar för oss. Det ser vi ju hur de har gjort i Ukraina nu. De hotar med att stänga av Starlink som Ukraina använder jättemycket för sin kommunikation. Nu gjorde de inte det till slut, men det här var ju ett sätt att sätta press på Ukraina och vika sig för Rysslands helt galna invasion.
Fabian – 44:03
Menar du fortfarande att Elon Musk då inte har någonting med Ukraina att göra när det är hans Starlink som då ska stängas av?
Anders – 44:08
Nu stänger de inte av det, men bara det att börja hota med att stänga av det, det är ju livsfarligt för alla oss som har köpt amerikanskt försvarsmaterial. USA har ju satt sig i en position där de kan bestämma över alla sina allierade och nu ser det ut som att de använder de här påtryckningsmedlen.
Fabian – 44:23
Det är ju precis det här jag menar. Teknik och politik går hand i hand här. Elon Musk äger ju mycket av tekniken inklusive just nämnda Starlink. Så det här är ju hela anledningen till att jag tänker att Trump och Elon Musk, de hänger ihop.
Alfred – 44:38
Jag börjar tänka att det är viktigt att inte vara enögda. Jag håller med om det, jag tycker det är hemskt att hota Ukraina med det och jag tycker det är hemskt hur de eroderar Ukrainas position på det här sättet. Men det är ju bara en lycklig slump att Starlink fanns när det här kriget började. Det blev ju ganska tydligt den lilla lilla tid som de var utan amerikanska underrättelseinformation och tappade access till det här, hur snabbt Ryssland kunde göra framsteg i Kursk då, gör det ganska tydligt vilken nytta de har av den här underrättelseinformationen som ju i stor utsträckning handlar om just Starlink. Hur hade det här kriget gått? Det blir ganska tydligt för mig varför Putin kalkylerade så fel innan invasionen. Han hade nog inte fattat vilket underrättelseövertag Ukraina skulle ha tack vare de bästa allierade och den här nya tekniken som faktiskt bara inte fanns för tio år sedan.
Anders – 45:24
Men också alla vapenleveranser. Nu har ju de stoppat i talande stund här, de har ju stoppat vapenleveranser från USA så det gör man ju för att sätta press på Ukraina då att bete sig så som Trump vill.
Alfred – 45:34
Ja, de har väl återupptagit det väl igen, eller är det bara underrättelseinformationen de har återupptagit?
Anders – 45:38
Underrättelseinformationen har de återupptagit, men vapenleveranserna har de stoppat.
Fabian – 45:41
Det här var ett otroligt för mig faktiskt också, jag håller med.
Anders – 45:43
Men min fråga är egentligen, vågar vi helhjärtat lita på USA under de här förutsättningarna att lägga hela vårt försvar på USA? Verkligen inte. Nej, det är också mitt svar. Det är nej på den frågan. Och vi är dessutom bara precis i början av den här Trump-administrationen. Det har bara gått några veckor fortfarande. Vi har fyra år framför oss minst av det här. Och under 2000-talet var det väldigt mycket diskussioner i Norden om ett gemensamt nordiskt försvar. Eller man pratar i alla fall om ett mycket tätare försvarssamarbete. Men 2008 hände någonting, nämligen att Norge slängde grus i den drömmen genom att de hade en uppmärksammad presskonferens där de skulle välja nya stridsflygplan. Kommer ni ihåg det?
Alfred – 46:21
Just det. Absolut.
Anders – 46:22
Det stod nämligen i slutet för norrmännen mellan svenska JAS och amerikanska F-35. Och norrmännen hade då en presskonferens där de meddelade att de hade valt F-35. Och det är ju helt fine, det får man ju lov att göra. Men det de också gjorde på den här presskonferensen var att de berättade att F-35 var bättre än JAS på alla områden och dessutom billigare menar de. De har ju inte behövt säga någonting alls om varför de har valt F-35, än mindre då hoppa på våra svenska stridsflygplan så som de gjorde.
Fabian – 46:50
Känner du lite, har du tagit det här personligt?
Anders – 46:53
Nej, men jag tänkte att jag ska knyta ihop säcken här om en liten stund. Det som hände på den här presskonferensen var att den norska försvarsministern satt och sa att JAS var oanvändbart i försvaret av Norge och sämre på alla områden, sa de. Och på Saab vid den tiden så kliade man sig i huvudet och kunde inte förstå hur norrmännen hade kommit fram till det här, för F-35 fanns inte ens på riktigt, utan det var fortfarande bara en papperskonstruktion.
Alfred – 47:15
Om det är någonting den är så är den ju också väldigt mycket dyrare, i synnerhet i drift.
Anders – 47:19
Och väldigt mycket sämre har det ju visat sig sen då än vad de påstår att den skulle vara. Det var först sju år efter den här presskonferensen som planen började levereras till sina första kunder som var USA. Realiteten är nämligen att JAS är mycket billigare, som du är inne på Alfred, än F-35. Om man ser över JAS livstid så får du tre stycken JAS-flyg till priset av ett F-35. Och den här offentliga smutskastningen saboterar ju för Saabs möjligheter att sälja JAS. Och F-35 blev också, som jag sa innan, ett mycket sämre flygplan än vad de hade planerat för. De blir tyngre och mycket dyrare underhåll och det kräver särskilt amerikansk specialprogramvara. Som gör att det är bara amerikansk personal som har möjlighet att serva det här flygplanet. Och när man sedan då flygit i testflyg med dem, då visar det sig att i närstrid så är de gamla F-16 flygplanen från 1978 bättre än F-35 och skjuter ner F-35 planen. Så det blev ju inget bra flygplan. 2010 så fick vi då veta genom släppta dokument på Wikileaks vad som hade hänt här.
Anders – 48:20
Och det var att Lockheed Martin som gör de här F-35 planen själva hade varit med och tagit fram de här specifikationerna som påstås visa att F-35 var ett bättre flygplan än JAS. Och normen hade liksom riggat hela den här upphandlingen. De hade bestämt sig att de ville ha F-35 och försökte då hitta olika sätt att försöka få F-35 att framstå som det val de skulle ta. Och de norrmän som jobbar med den här upphandlingen hade suttit och vänt och vridit sig, framgick det då för att lyfta fördelarna med F-35 och försöka hitta på kritiska argument för att sänka JAS för den här tiden. Till exempel så offererar man F-35 utan motor och det är lite mysko, det behöver man oftast ha i ett flygplan.
Alfred – 49:00
Det behöver man ha, för det behöver ju JAS också ha. Det är en amerikansk motor i JAS, så vi kan inte sälja JAS utan att USA säger okej?
Anders – 49:06
Vid den tidpunkten så ströp de också leveranserna av en avancerad radar för att JAS-planen inte skulle kunna ha en sådan här. Vi har hjälmar i JAS också med visir som är från USA. JAS är också just nu ganska beroende av USA. Men nu har det visat sig att F-35 flygplanen har en kill switch som gör att amerikanerna genom en knapptryckning kan göra alla de här flygplanen obrukbara om de vill det. Till exempel nu med Grönland, Trump vill ju ta Grönland och Grönland är ju danskt för den som inte visste det. Och då kan inte danskarna flyga dit om Trump trycker på den här kill switchen för de köpte amerikanska stridsflygplan.
Fabian – 49:48
Vet vi att det finns en sådan? Det kan ju inte vara offentligt?
Anders – 49:51
Det har varit uppe för.
Alfred – 49:52
Vad har du för källor på det här? Det ligger ganska långt utanför mitt expertområde.
Fabian – 49:54
Jag blev lite orolig för källorna.
Anders – 49:56
Det är ganska mycket källor på nätet att det finns en kill switch, att man från Texas kan styra de här. Inte Reddit-tråden om oss. Det har varit mycket diskussioner nu, men jag tror inte det är obestridt fakta. Men däremot så är det inte förnekat. Och Danmark på högsta politiska ledningen var ute och var väldigt oroliga för den här kill switchen nu i samband med Grönland.
Fabian – 50:19
Men är det inte i praktiken så att man måste uppdatera mjukvaran med jämna mellanrum, annars slutar den fungera? Och kill switchen som sådan består i att om de bestämmer sig för att inte uppdatera mjukvaran, då blir planen obrukbara?
Anders – 50:30
Nej, utan det ska vara att det i den här mjukvaran finns inbyggt en möjlighet för amerikanerna att stänga av de här flygplanen.
Fabian – 50:37
Sända ut någon radiosignal?
Anders – 50:39
Precis, de kan ju distribuera saker via satellit. Och det kan väl vara om att de här planen inte ska hamna i orätta händer och så där att de har tänkt sig att kunna döda de här flygplanen. Men när det gäller Norge då, om Trump vill att de norska flygplanen ska stå på backen när Ryssland invaderar, då trycker han på kill switchen och tappar dem i sitt flygvapen. Om Norge och Danmark hade valt JAS istället så hade vi haft ett stort gemensamt luftförsvar vid det här laget. Norge kunde haft 150 flygplan istället för 48 till samma pris. Och nu med USAs vurm för Ryssland så kan det bli så att det blir vi i Sverige och våra JAS som försvarar norrmännen om Ryssland invaderar. Och då är det ju med de flygplan som norrmännen hånade i sin riggade upphandling 2008 och menade var obrukbara. I realiteten blir det deras egna flygplan som är obrukbara om det här händer.
Fabian – 51:26
Du har verkligen fördjupat dig i försvarspolitik här.
Anders – 51:31
Ja, jag tycker det är intressant nu i och med det här beroendet till USA att förstå hur det beroendet egentligen ser ut. Och det är ganska illa för oss. Och därför så är det ju otroligt viktigt. Och det diskuteras ju mycket media nu om att man ska göra någonting åt det här, att vi ska minska vårt beroende till USA.
Alfred – 51:51
Och jag tycker det är intressant att det är så. Vart ska man dra gränsen? Okej, då ska vi bygga JAS, då måste vi se till att ändra leveranskedjorna så att vi får komponenter som inte är beroende av USA. Och jag ser att du har tänkt på GPS och Galileo, att det finns europeiskt alternativ. Faktum är ju att EU verkar vara på gång i den här diskussionen som har börjat nu där Frankrike går i spetsen på något sätt om att ta täten på att få ett oberoende europeiskt försvar för europeiskt territorium. Där tittar de också på alternativ till Starlink och då har en konkurrent som ju var före Starlink med att komma upp i rymden, men som inte alls är lika ambitiös, men som heter Oneweb, som var ett brittiskt bolag. De har ju verkligen haft en tynande tillvaro under den förväntade konkurrensen från Starlink och Amazons Kuiper som är på gång också. Nu blir det helt plötsligt hett villebråd, för det är det bästa självständiga alternativet som vi kan ha och att man skulle skjuta upp fler Oneweb-satelliter med Ariane-raketer istället.
Alfred – 52:54
Men allting kokar någonstans ner till att alla chips som sitter i allting är byggt av amerikanska bolag, men alla de chipsen i sin tur tillverkas med maskiner från ett europeiskt bolag, som är resten av gamla Philips, ASML tror jag de heter, som finns i Holland. Det är bara de som kan bygga de bästa chipptillverkningsmaskinerna i världen nu, de är ensamma om den positionen. Så det finns ändå någon form av ömsesidigt beroende här, att det är amerikanerna som äger ritningarna och fabrikerna, som i och för sig delvis ligger i Taiwan och är taiwanesiskt ägt för att bygga chippen, men alla de är helt beroende av sina maskiner från ett europeiskt företag. Det känns också väldigt obehagligt att vi ska vara på väg i en värld där vi ska koppla isär alla de här ekonomierna.
Fabian – 53:36
Exakt, men det är ju precis det här beroendet som var tänkt att vara garantin för att vi inte skulle bete oss på det här sättet. Hela idén med globalismen var ju att det är svårare att kriga med varandra där man är så beroende av varandra.
Anders – 53:47
Men det har ju kommit på skam det där, det såg vi ju med Ryssland också, de skiter i att de hade ett galet beroende till oss och de sket i att de blev av med alla sina pengar. Om en psykopat på toppen av den amerikanska ledningen så kommer han också skita i det som det ser ut. Vi kan inte lita på den idén längre. Särskilt inte som den amerikanska beroendet till europeiska komponenter är mycket svagare än vårt beroende till amerikanarna. Vi måste göra någonting i Europa. Och jag tänker att nummer ett är att vi i Norden börjar titta på ett sådant här försvarssamarbete igen. Dels, som jag var inne på här, för norrmännens del så låg det redan i det paketet som vi erbjöd 2008, så låg det att sätta upp fabriker och så i Norge och dela på utvecklingen av JAS. Och det tänker jag att man borde komma tillbaka till, att faktiskt hjälpa norrmännen med sin industri. Jag tänkte jag skulle uppmana alla norrmän som lyssnar på den, för vi har faktiskt en del sådana. Och det är att kontakta era politiker och be dem köpa in ett mindre antal JAS-flyg så ni kommer igång med JAS i tillägg till F-35.
Anders – 54:54
Och då kan vi inleda också ett industriellt samarbete. Och de här är ju riktigt bra de här flygplanen också, uppdatera nu för att möta ryssen och sådär. Och som du var inne på Alfred, så vi har jobbat med att minska vårt beroende till USA. Och ett sådant som jag tror de flesta inte vet om, man pratar om GPS, alltså för satellitpositionering. Faktum är att vi har ju, som du var inne på Alfred, vårt helt eget europeiska GPS-system som heter Galileo. Och det är i bruk, det finns i alla iPhone-telefoner från iPhone 6s och det har funnits i Android-telefoner sedan 2015. Så om amerikanarna skulle stänga av GPS eller börja sabba med det, då har vi vårt helt eget system.
Alfred – 55:35
Vi har alla märkt av fördelarna med Galileo. En av de stora fördelarna med Galileo är att från början hade amerikanska militären var de enda som fick ha hög precision med GPS. Och så var det bara 100 meters noggrannhet för alla andra. Och det är tack vare Galileo och andra alternativ som också finns på marknaden som har gjort att vi konsumenter har fått tillgång till hög precision från GPS. För det har inte funnits någon vits med att hålla det nedstängt längre.
Anders – 56:00
Och det är många fler satelliter.
Fabian – 56:01
Jag har för mig att amerikanarna släppte den störningssignalen sedan.
Alfred – 56:05
Ja men exakt, och det är ju tack vare att.
Fabian – 56:07
Konkurrensen.
Alfred – 56:07
Det gick inte, då hade folk valt att använda andra system istället. Så för att behålla dominansen för GPS så släppte de den.
Anders – 56:13
Men amerikanska GPS är fortfarande ett mycket sämre system. Det är flera meters träffsäkerhet på det systemet, som det ser ut i den kommersiella öppna varianten. Medan Galileo är ner till en meter och det är många fler satelliter och positioneringen överlag mycket bättre i Europa än GPS-systemet.
Alfred – 56:29
Jag tycker det är intressant Anders att vi började i Elon Musk. Du hade en impopulär position hos många lyssnare. Du hade också många som var på din sida och sen så har vi fått många brev. Och sen så har din process här någonstans lett fram till att Norge ska köpa JAS. Fabian sa, ska vi bojkotta Tesla? Du sa, Norge borde köpa JAS.
Anders – 56:52
Nej, men det var ett exempel på hur vi faktiskt kan i Europa ställa om och anpassa vår försvarsindustri så att vi gör mer själva internt. Och det är också bra för oss själva. Jag har ett annat sådant litet kort exempel. Och det har med mjukvara att göra som vi pratade om innan. Amerikanerna är helt överlägsna på mjukvara och massor av svenska företag har satt sig i amerikanernas knä när det gäller både mjukvara och faktiskt hårdvara också. Och jag tror inte ens företagsledningarna många gånger vet hur beroende man har gjort sig till amerikanska leverantörer av serverhallar. Det har pågått en trend under många år, som ni förstås känner till, att flytta sina servrar till molnet. Det har varit väldigt hajpat att göra det. Och det är ju bara ett finare ord för att säga att man sparar sin data på någon annans dator egentligen. De här stora molnleverantörerna är AWS, Google Cloud och Azure, som är amerikanska alla tre. Och det är de helt dominerande också i Europa.
Alfred – 57:46
Det där kommer kunna bli en het potatis när som helst. För det som har hänt är mycket att europeiska myndigheter till exempel får ju inte flytta data utanför Europa. Och det de amerikanska bolagen har gjort och som har hänt mellan länderna är att det har skrivits avtal mellan USA och Europa på vilket sätt de amerikanska leverantörerna med servrar i Europa ska kunna garantera samma säkerhet så att de har varit valbara för europeiska myndigheter och europeiska kunder. Och där har USA valt att backa från sådana avtal nu. Inte såklart på molntjänstleverantörernas initiativ, utan det är Trumpadministrationen som bara är på väg ur alla typer av handelsavtal och bara river upp saker utan att du kan fatta var de har sönder. Så det finns just nu en lite oklar juridisk situation kring om de där molntjänsterna egentligen är lagliga för tillfället.
Fabian – 58:35
Och här kan det vara bra att veta att Millennium som många har hört talas om i Västra Götalandsregionen, det är ju gjort av ett amerikanskt företag. Det är ju Oracle som äger det och det gör ju att genom bara att det är amerikanskt så har ju den amerikanska staten möjlighet att gå in och läsa information. Och de behöver inte ens berätta om det. Oracle behöver inte berätta om det. Så det är enkelt för Oracle att säga nej, vi kommer inte säga något till den amerikanska staten. För att de får inte säga någonting ens till den amerikanska staten. Men den regleringen finns där. Och medan det här är ju den mest känsliga informationen nästan vi kan ge. Det är väl försvarsdata då snarare och medicinsk data är bland det absolut känsligaste som finns. Det har man nu då bestämt att om det nu blir av Millennium i Västra Götalandsregionen att det ska amerikanerna ha tillgång till. Och i Skåne där är man också på väg in i Millennium men man kallar det någonting annat. Och i Skåne där har man attityden att det som inte gick att göra i Västra Götalandsregionen, det ska vi klara att göra i Skåne.
Fabian – 59:31
Så under ett helt annat namn som de kallar SDV, Skånes digitala vårdsystem, så ska de nu införa Millennium och sälja ut skåningarnas data till amerikanerna.
Anders – 59:40
För min del så har det varit viktigt att ha kontroll på det här känsliga datat. Du vet Fabian, jag har pushat för det här i vårt lilla bolag Hälsa hemma. Att vi ska ha egna fysiska maskiner som vi äger och kontrollerar. Och vi har idag patientdata på servrar som vi har köpt och som står i Stockholm i en serverhall ägd av ett svenskt företag. Så våra patienter är överhuvudtaget inte beroende av USA. Och därför finns det ingen kill switch för att döda det här heller. Och jag är väldigt glad för det att vi har gjort så nu. Och som du var inne på, Skåne har gått helt tvärtom. Man är helt beroende av Trump nu och hans nyckfullhet för han har kontroll över Skånes patientdata. Det är helt galet att vi har satt oss i knät på amerikanerna på det här sättet. Och det är verkligen dags att alla svenska företag börjar titta på vilka beroenden man har till de amerikanska molnleverantörerna. För även om man i EU försöker göra sig oberoende, försvara och så där mot USA med eget GPS-system och så vidare, så är ju det här de svenska företagen och europeiska företagen verkligen satt sig i amerikanernas knä.
Anders – 1:00:40
En uppmaning till svenska företag är att se över de olika molnleverantörerna. Det finns gott om svenska och europeiska alternativ istället. Men det är dags att snurra vidare.
Alfred – 1:00:50
Ja, för nya uppgifter inifrån Northvolt konkursen och så en stor guide genom djungeln av alla billiga elbilar som är på väg ut på marknaden. Allt efter detta. Ja, jag tänkte att vi skulle börja med Northvolt som ju är i konkurs nu. Frågan är vad som händer efter det här. Har ni följt med i nyhetsflödet?
Anders – 1:01:10
Verkligen.
Alfred – 1:01:12
Det har varit en lång följetong även här i podden med turerna, som tycks ha fått sitt slut den 12 mars när upplösningen kom. Vi har sedan tidigare rapporterat om att det finns två kritiska tidpunkter varje månad, nämligen lönebetalningen den 25 och skatteinbetalningen av arbetsgivaravgifter som normalt infaller den 12:e varje månad. Mycket riktigt, på morgonen den 12 mars fattade styrelsen i Northvolt beslut om att på egen hand ansöka om att försätta bolaget i konkurs, eftersom det inte fanns några finansiella medel för att klara av skatteinbetalningen. Vilket om det inte hade skett hade kunnat leda till att de hade fått personligt betalningsansvar för de här skatteskulderna om de inte ansökt om konkurs före betalningsdeadline. Så den här gången är det alltså inte en amerikansk rekonstruktion utan nu är det en svensk konkurs med en svensk konkursförvaltare och på initiativ av Northvolt själva. Har ni koll på skillnaden där?
Fabian – 1:01:58
Nej, det här är väldigt stökigt tycker jag. Först ansökte de om någon slags rekonstruktion i USA och sen gick det inte då och då ansöker man om traditionell konkurs i Sverige. Är det det vi ser här?
Alfred – 1:02:10
Ja, alltså ett vanligt bolag, då kan egentligen vem som helst begära det bolaget i konkurs och så ska en tingsrätt, om det är en svensk konkurs, kolla på om det finns fog för det. Vilket det då gör om det finns ett negativt eget kapital eller om det finns skäl att anta att de inte kommer kunna betala alla sina fordringsägare. Det man gör när man går in i en rekonstruktion är att man egentligen skyddar bolaget från den här rätten från externa fordringsägare att ansöka om en konkurs. Man blir helt enkelt skyddad mot att vi är skyldiga dem en massa pengar men nu har vi en domstol som har kollat på det här. De tror att den bästa chansen för dem som vi är skyldiga pengar att få sina pengar är att vi får fortsätta att köra och därför kan ingen begära oss i konkurs. Det kallas ibland för konkursskydd, det här med rekonstruktion helt enkelt. Så det är vad de har haft och det sökte de om i USA för att det skyddet skulle kunna. Dels fanns det mer generösa regler i de här amerikanska modellerna men också för att, argumenterade Northvolt själva i alla fall, att många av de här fordringsägarna var internationella och att det var lättare att få skydd från dem i en amerikansk process än i en svensk process.
Alfred – 1:03:06
Men nu har de då helt enkelt gett upp själva. Konkursskyddet gäller ju inte dem själva, de får begära sig själva i konkurs, vilket har hänt nu då. Att det är styrelsen i Northvolt själva som har försatt bolaget i konkurs. Så nu är den här rekonstruktionen avslutad.
Anders – 1:03:19
Och det är för att de fick slut på pengar till slut?
Alfred – 1:03:21
Ja, det fanns inte pengar i kassan för att betala skatten och den är ingenting som Skatteverket får ställa sig i kö som fordringsägare, utan som lagarna gäller så är det bolagets eget ansvar att komma in med det. Och om man inte gör det och inte har ansökt om konkurs, då kan helt enkelt det där betalningsansvaret till slut hamna personligen hos styrelseledamöterna, vilket de inte verkar vara så intresserade av. För det är ju inga små belopp det handlar om heller. Det finns i alla fall en konkursförvaltare nu som heter Mikael Kubu och han har uttalat sig om att han försöker åstadkomma att det ska kunna vara fortsatt drift i produktionen i Skellefteå. Åtminstone i en begränsad omfattning eftersom han menar på att det ökar chanserna att kunna sälja den här verksamheten till ett bättre pris och på så sätt ska det kunna bli mer pengar till fordringsägaren som ska dela på allt som blir över när den här konkursen är avvecklad. Och nu handlar det om, till skillnad från tidigare när man har försökt hitta nya finansiärer eller nya typer av partnerskap, då har det handlat om för det gamla bolaget med de gamla aktieägarna och de gamla åtagandena att hitta någon som vill stoppa in pengar i den helheten för att försöka rädda det.
Alfred – 1:04:19
Nu är det via konkurs, det betyder att värdet är nu noll för alla aktieägare och fordringsägarna kan bara få vad det blir över från den här konkursen när det har avvecklats allting. Så nu går det att köpa batterifabriken utan att få med sig skulderna. Så nu går det att köpa den här till rabatterat pris och det är det de försöker få till stånd nu. Och så försöker de få så bra betalt som möjligt för den verksamheten, minus alla skulder sedan tidigare, genom att försöka hålla igång den.
Anders – 1:04:43
Och då genom att arbetarna finns kvar och producerar batterier så finns det en färdig och snurrande batterifabrik som någon kan ta över?
Alfred – 1:04:50
Ja, det kan man ju tänka.
Anders – 1:04:51
Men vem betalar löner under den här perioden?
Alfred – 1:04:52
Det finns ju också en statlig lönegaranti, så det krävs lite ekonomiska åtaganden från olika parter enligt den här Mikael Kubu som är konkursförvaltaren. Han har inte varit så tydlig med det. Han säger att det ska komma mer information om möjligheten att hålla liv i verksamheten under den här veckan som följer nu när vi spelat in. Så du som lyssnar på det här kanske redan har kunnat läsa i nyhetsflödet något som vi inte känner till ännu om de kommer att lyckas med det. Men vi får se om de får till stånd det. Det är ju det som kanske ökar chanserna mest för att det ändå ska bli ett batterikluster i Skellefteå. Att de lyckas få fortsätta driften och lyckas sälja den verksamheten till någon. Sen så är det tydligt att det här är en verksamhet som de senaste månaderna har haft kraftigt negativ bruttomarginal på batterierna de säljer. Så det är ju liksom inte en kassako som man tar över direkt även om man köper utan skulder. Utan det måste nog till mer investeringar i den här verksamheten för att få den lönsam.
Fabian – 1:05:41
Men till en helt annan grad av ägande då eftersom man köper alltihop då, antar jag?
Alfred – 1:05:45
Ja, det är ju förhoppningen vad de ska få till. Sen kan det ju bli ett joint venture att det är flera som går ihop och köper det.
Fabian – 1:05:51
Påminner lite grann om byggnader som går i konkurs. Ibland är det ju så att man bygger en stor skyskrapa eller så och så går byggherren i konkurs. Då är det ju väldigt sällan så att man inte färdigställer det fast det tar mycket längre tid. Ofta ser man värdet i det som finns och sen så kan det vara ett par konkurser efter det. Och till slut så lyckas man ändå bygga en byggnad där någon får ihop ekonomin till slut. Och många har då förlorat pengar längs vägen.
Anders – 1:06:16
Jag är inte säker på att jag förstår riktigt hur de kan betala löner. För det försökte man väl med tidigare Northvolt? De sparkade ju andra som inte var absolut nödvändiga för att hålla driften igång. Men så fick de slutpengar ändå. Hur ska konkursförvaltaren kunna få till samma sak?
Alfred – 1:06:32
I Sverige har vi något som kallas för statlig lönegaranti. Så om man jobbar i ett bolag som är försatt i konkurs så kan det vara så att man får sin lön utbetald från staten. Jag har inte insett i alla regler vad det finns för inskränkningar på det. För det är nog inte så att man kan göra det hur som helst. Men konkursförvaltaren kan ju det. Så det kan säkert vara så att det arbete som utförs just nu, det var inte så att folk slutade komma till jobbet den 12e när de ansökte om konkurs. Den ska ju beviljas den här konkursen och så vidare också. Så den arbetsprestation man gör i ett bolag eller för en arbetsgivare som till slut går i konkurs, då vet man som arbetstagare att man kommer få betalt på något sätt, men det kan komma med fördröjning från staten istället för från bolaget, ifall det är så att man jobbar där. Sen handlar det om att hitta rätt balansgång här. Hur många av de som har jobbat i Northvolt är det som ska få fortsätta komma till jobbet? Ska det vara under en begränsad tid eller ska det fortgå?
Alfred – 1:07:19
Det är där konkursförvaltaren försöker hitta rätt väg för att maximera värdet för alla fordringsägare. Där får de inte tillgå statlig lönegaranti så länge de vill, utan det finns såklart begränsningar på det.
Fabian – 1:07:31
Många har säkert bra betalt också där. Jag tänker att den lönegarantin går nog inte till hur hög lön som helst, så det kan ju vara att de inte får hela sin lön också.
Alfred – 1:07:40
Men jag tyckte i alla fall att det var intressant att grotta lite i det här, försöka hitta en vinkel för oss själva som jag inte har läst i media. Det känns som att en av de viktiga faktorerna som har att göra med vad värdet på det här kommer bli och chanserna för att överleva, det är ju hur nära de är lönsamhet. Hur mycket mer tid hade Northvolt behövt för att kunna få den här verksamheten lönsam? Vi vet att det har varit problem med produktionen, att den bara var en bråkdel av vad den borde ha varit i höstas när de här problemen började. Och sen så har ju någon uppenbarligen ändå trott på planen de har haft. Scania till exempel stoppade ju in mer pengar i samband med att rekonstruktionen beviljades. Och de har ju haft god insyn i bolaget som storkund och faktiskt varit inblandade i att försöka lösa problemen för att få styr på Northvolt. Så att de trodde på planen måste ju ändå ha gjort att någon har sett att det funnits någon form av väg till att det här ska funka. Och då blir det en het fråga nu, hur långt var det kvar?
Alfred – 1:08:34
Var det tre veckor bort eller var det tre år bort innan det här skulle ha kunnat börja bli, åtminstone på sin minsta nivå, positiv bruttomarginal på batterierna man skickar till de här Scania-lastbilarna?
Fabian – 1:08:46
Och då sitter du på svaret här nu då?
Alfred – 1:08:48
Ja, det hade man kunnat önska. Jag har varit i kontakt med en person som jobbar nära produktionen. Han har jobbat med att driftsätta de här ökända batteriproduktionsmaskinerna från Wuxi Lead, den här kinesiska aktören. Men jag måste säga att jag har inte svaret och jag har framför allt inte kunnat bekräfta något svar. Så att tyvärr har jag inte varit så framgångsrik med den här researchen som jag hade hoppats. Men jag har ändå fått mig till livs en del, tycker jag, intressanta vinklar som vi inte kände till sedan tidigare, som jag tycker är intressant att dela. För det säger ändå någonting. Och när man pratar med den här personen som är svensk, så är det inte en kinesisk konspiration alltihopa, utan det här är en svensk som har hejat på Sverige och hejat på Northvolt och jobbat nära att driftsätta de här. Det här handlar inte om ett kinesiskt sabotage av europeisk tillverkning eller att de här maskinerna inte är bra eller på något sätt att det bara är språkförbistring som är grejen. Utan jag måste säga att efter att ha pratat med den här personen, eller varit i kontakt med den här personen, så är det verkligen mot ledningen i Northvolt som udden är riktad.
Alfred – 1:09:53
Han beskriver den här kulturen som jag var inne på lite tidigare också, som jag tror att Peter Carlsson har fått med sig från Tesla, att man började försöka springa innan man ens kunde krypa. Och att de har fått jobba med egentligen helt orimliga tidsplaner med skrikande chefer som försöker ta något mål som inte går och tvingar fram att folk har fått improvisera fram snabba nödlösningar på problem istället för att lösa dem på riktigt, vilket har gjort hela konstruktionsbygget som ett lapptäcke av olika typer av temporära nödlösningar. Det har fått till följd att, förutom den här yieldproblematiken som jag pratat om tidigare, att det inte blir tillräckligt hög andel av batterierna som kommer ut som är säljbara, så är det också så att själva maskinerna har dålig driftsäkerhet på grund av det här. Så att de stannar ofta och larmar för saker, vilket ju skapar dålig yield såklart för det som är mitt på väg kommer att behöva kasseras. Men också att det blir svårt att hålla igång en masstillverkning ifall maskinerna stannar hela tiden.
Alfred – 1:10:49
Det handlar åtminstone om den första produktionslinan som de sjösatte var på det sättet.
Anders – 1:10:54
Jag har också läst att Wuxi Lead har ju inget som helst intresse av att det ska gå dåligt för Northvolt, för det här är ju deras pilotprojekt i Europa. De vill ju komma in till Europa och sälja maskiner här. Så att de har ju verkligen inte velat sabba för sig själva.
Fabian – 1:11:08
Nej, det känns ju ganska osannolikt och lite konspiratoriskt att tänka så. Men däremot den här teorin kring språkförbistring och kulturproblem, den kände jag kändes mer trolig. Men det tror inte du på då Alfred?
Alfred – 1:11:20
Ja, han bad mig innan vi pratade också hänvisa till en artikel från en asiatisk publikation som har grävt i det här. Han menar på att den bilden som målas upp i den artikeln stämmer väl överens med hans bild. Den pratar mycket om att det har varit en kulturkrock där de kinesiska arbetarna som har varit på plats i Sverige har förväntat sig att jobba hårt och hela tiden jobba så intensivt som de är vana vid från Kina. Och som kanske de här korta deadlinen från cheferna i Northvolt har gett för handen att de borde ha haft, men att det har varit en mycket mer 9-17 kultur i Skellefteå bland arbetarna. Och den artikeln, jag har inte kunnat bekräfta sanningshalten i det, men den artikeln beskriver att BMW som var en av kunderna som tidigt började dra öronen åt sig, de planerade ett besök eller någon form av inspektion av hur det går i Skellefteå för att kunna avgöra om de skulle kunna få sina leveranser. Och då skyndade de till Northvolt och slå upp tält utanför fabriken för att det skulle verka som att de jobbade hela tiden.
Alfred – 1:12:17
Men sen när BMW hade åkt hem igen, då tog de ner tälten igen. Pandemin kom och satte krokben där, då började de ha möten i Dubai istället, där enligt den här artikeln, jag kan inte bekräfta uppgifterna, men de menar på att det kändes mer som att Northvolt-folket ville ha semester i Dubai, att de skulle ses där för att det var det enda stället som gick att ses på när det var inreseförbud i Sverige för kinesiska arbetare och så vidare. Det är så många halmstrån här så man kan inte veta, jag kan inte validera de uppgifterna. Men känslan är ändå här någonstans, som jag får av helheten, det är att Peter Carlsson tog med sig en arbetskultur från Tesla hem. Han har sett hur Tesla har jobbat med och verkligen försökt ligga i framkant. Redan innan man har erfarenhet i ett fält man ger sig in på så försöker de vara bättre än de befintliga aktörerna. Och det som enligt den här källan, som jag har pratat med, har hänt är att man inte nöjt sig med specifikationerna som maskinerna var byggda för, utan man har försökt pressa toleranser och vara bättre än vad de från början är gjorda för och bättre än vad vanliga batteritillverkare är i Kina.
Alfred – 1:13:21
Och ligga i framkant så att man ska ha en produkt som är bättre på alla sätt när man kommer till marknaden. Men det har varit en viktig orsak till varför maskinerna inte har funkat som de ska. Om man bara hade nöjt sig med att sjösätta dem för vad de var konstruerade för, då hade det varit en mycket rakare väg till att få någon produktion överhuvudtaget. Och istället har man då slösat jättemycket tid på att försöka bli bättre på en gång. Och så har man sen sent om tider fått fatta ett beslut om att gå tillbaks till ursprunglig fabrikskonfiguration av de här maskinerna för att få igång någonting överhuvudtaget. Men då har det hänt för sent och blivit för lite.
Fabian – 1:13:53
Det påminner lite om överrobotiseringen som Tesla gjorde i början av Model 3-produktionen när man skulle ha robotar till att göra saker som kanske robotar då i alla fall inte var så bra på. Ta tag i mjuka material och sådär. Vilket visar sig att det är typ bara 1-2% av alla arbetsuppgifterna. Det var bättre att sätta människor på det än att försöka over-engineera det. Det låter lite åt det hållet.
Alfred – 1:14:14
Intressant att du drog den parallellen. Jag tänkte på precis samma parallell och tänkte det som ett exempel på där Elon Musk själv har misslyckats med just det här.
Fabian – 1:14:23
Exakt.
Alfred – 1:14:24
Som jag menar att Peter Carlton verkar ha tagit inspiration från vad de gjort på Tesla, försökt göra det, misslyckats med det. Och det har ju Tesla också gjort då och då. Men det är förvånansvärt ofta som Tesla har lyckats med det. Och ibland är det svårt för oss utifrån att förstå vidden av den bedriften som har hänt inom Tesla. När de har klarat av det. Men det var ju verkligen en sådan felsatsning som höll på att bräcka även Tesla. Det var ju en otroligt kritisk tidpunkt när de skulle skala Model 3-tillverkningen. Och det som till slut gjorde att de kunde få ut Model 3, det var att de sket i den där automatiseringen. De lyckades på rekordfart sätta upp fler produktionslinjer än vad de hade tänkt sig, som var mycket mer manuella, mycket mer konventionella. Alltså lägre takt än vad de hade föreställt sig från början, men fler linjer. Och så kunde de få ut tillräckligt med bilar.
Anders – 1:15:05
Men en viktig skillnad mot Tesla då, som vi har pratat om flera gånger tidigare också, det är ju Peter Carlson själv som inte är en civilingenjör och heller inte bodde och levde på golvet för att få igång de här maskinerna. Så han fick rapporterna den traditionella vägen via chefer och chefer och chefer och sedan ledningsmöten och så vidare. Det är väldigt trögt att propagera information på det sättet. Så hade han bott nere på golvet och själv jobbat med att tunna in produktionen så hade han ju märkt det mycket tidigare.
Alfred – 1:15:33
Ja, och det tycker jag är kärnan i min källas kritik. Han menar på att när Scania kom in i bilden nu på slutet så började det hända att de hade behövt hända mycket tidigare. Och hade de kommit in på samma sätt i början på 2023 till exempel, då tror han att då hade vi förmodligen haft en fungerande batterifabrik nu. Nu blev det för sent och det ändrade liksom ingenting i grundstrukturen i Northvolt. Så därför blev det för lite och för sent. Och han tycker att inte ens. Han beskriver det som hände i höstas som den första konkursen. Inte ens efter den tycker han att ledningen vaknade till på allvar. Nu är det så här, det är en person, jag kan inte validera vad han har för agenda med att säga de här sakerna. Så man får verkligen ta det för vad det är. Men det är en intressant datapunkt tycker jag som stämmer lite överens ändå med vad jag skulle förvänta mig har hänt i det här bolaget. Som linjerar med varför Peter Carlsson kunde resa pengarna och bygga bolaget på det sättet som han gjorde.
Fabian – 1:16:28
Jag tänker också att just en av Peter Carlssons styrkor bör väl egentligen vara. Han var väl logistikchef på Tesla. Så just det här med att hitta rätt maskiner och hitta rätt vägar att få material levererat och allt det här. Det känns ganska osannolikt att det är där det skulle fallera egentligen. Utan att det då skulle fallera på ledarskapsförmågor eller att man ger sig in på en bana och då inte kan styra om när den inte funkar tillräckligt tidigt. Det känns ju som en mer sannolik förklaring till att det gick som det gjorde. Det kan jag ju hålla med om också.
Alfred – 1:17:07
Northvolt hade ju en oerhört bra tajming när man kom. Precis när det blev uppenbart för alla att det här var strategiska produkter och att det kommer behövas hur mycket som helst. Så behövdes det en aktör för Europa att kunna ösa pengar på för att satsa. Och här kom han med den perfekta bakgrunden med erfarenheten från Tesla och såg ut att ha allt som behövdes för att kunna bygga det. Och sen så är det nog så att han är starkare på den sidan än på att få produktionen att funka. Han har ju försökt anställa bra folk för att göra det också, men det har inte lyckats. Och det som händer ganska snabbt då är att man hamnar i en situation där när tidsplanen inte håller och man börjar räkna ut hur mycket pengar som kommer behövas ifall det skulle ta så här mycket längre tid som det uppenbarligen bevisligen har gjort i slutändan. Då blir det också uppenbart hur mycket mer pengar som behövs och då bara krackelerar hela Excel-modellen. Och det går inte att resa de pengarna, så vi måste nog försöka lura oss själva ett tag till att det kommer att gå ändå.
Alfred – 1:17:57
Och så är det säkert där någonstans som det har kunnat sladda så här långt fel.
Anders – 1:18:02
Ledsamt.
Alfred – 1:18:03
Jag hoppas fortfarande och tror fortfarande att det blir ett batterikluster i Skellefteå tack vare det här. För nu finns ju som sagt den här batterifabriken att köpa till rea-pris. Om den kan köpas av någon aktör som Inspektionen för strategiska produkter godkänner, som inte är kinesisk, så är det nog den billigaste platsen att bygga batterifabrik på just nu i Europa. För där finns kompetensen och där finns det mesta som behövs på plats för att komma igång. Så det borde ändå vara så att det är det billigaste stället att få färdigt en batterifabrik på. För det kommer ju behövas. Efterfrågan på de här batterierna har aldrig varit problemet.
Anders – 1:18:32
Vem skulle kunna tänkas köpa den här fabriken? Vem har tillgång till pengar och är europeisk?
Fabian – 1:18:39
Är du spekulant Alfred?
Anders – 1:18:41
Det är lite dyrt.
Alfred – 1:18:42
Ja, exakt.
Fabian – 1:18:42
Ta Tesla-pengarna och flytta dit nu.
Anders – 1:18:43
IKEA har en djup kassakista. Den stora. Det hade varit en grym ägare.
Alfred – 1:18:49
Jag vet inte, skulle inte drömmen ändå kanske vara något joint venture mellan Scania och Panasonic eller något sådant där.
Fabian – 1:18:57
Det måste vara någon som kan batterierna.
Alfred – 1:18:59
ABB kanske ska vara med på det här också.
Fabian – 1:19:00
Annars riskerar det att bli en Saab, en långsam konkurs variant med flera varianter till slut.
Anders – 1:19:06
Ett konsertköp. ABB som håller på med kraftig elektronik och är jättestora i Europa. Gamla Asea och ihop som ni är inne på, Panasonic eller LG eller någon som är icke kinesisk batteritillverkare.
Alfred – 1:19:20
Vi har pratat lite om Freyr som är ett norskt batteribolag som skulle kunna vara en spekulant på det här. Men de har ju verkligen backat ur sina egna planer på batterifabriker och verkar gå all in på solceller i stället nu, åtminstone i USA. De kanske inte heller vill bygga batterier.
Anders – 1:19:34
Nej, det är också en startup på samma sätt. Så det är inte en trygg investerare.
Fabian – 1:19:38
Och kineserna vill vi ju inte och tror kanske inte att de får ta över fabriken.
Anders – 1:19:45
Det är det som är hela problemet. Jag kommer inte ihåg vilken kinesisk tillverkare det var, men de försökte ju Torsboda utanför Timrå där och starta en katodfabrik tror jag det var. Men fick nej på det.
Fabian – 1:19:56
Men konkursförvaltaren verkar i alla fall ha uttalat sig och har gott hopp om att en kines skulle kunna gå in och investera ändå. Såvitt jag förstod på nyhetsflödet. Så de stänger inga dörrar. Men hörni, en liten parentes i sammanhanget är ju att det pratas lite om den här gröna bubblan och att Northvolt får nu klä skott för det här på något sätt. Och nu riktas blickarna mot fabriken, var den nu ligger för Stegra den här Green Steel-fabriken i Boden. Vad säger vi om det då? Är det nästa stora konkurs vi får se då?
Alfred – 1:20:33
Det de har gemensamt är ju Harald Mix som finns med i bakgrunden som storfinansiär.
Fabian – 1:20:37
Men det är väl lite taskigt att bara för att han är ju riskkapitalist, det ingår ju att det är en av tio som lyckas.
Alfred – 1:20:44
Ja, jag tycker att med Stegra och deras affärsmodell så är det ju mindre klart än vad det har varit för Northvolt att de verkligen kommer kunna sälja stålet. Både deras låga koldioxidsatsning på att ha stål med låga nivåer av koldioxidutsläpp. Både deras och SSAB’s satsningar kritiseras från en del håll. Kommer det verkligen gå? Det blir ju dyrare. Kommer det gå att sälja det stålet? Jag känner mig personligen ganska övertygad om att det finns en marknad för det. Så efterfrågan borde inte vara ett problem. Och sen så är det ju mycket som ska hända, men det blir väl precis lite lättare att få tag på strömmen som de behöver för att göra det där stålet nu. När det blir mindre konkurrens om strömmen helt enkelt. Det behövs lite mindre utbyggnad av elproduktion om inte Northvolt kör i full skala.
Fabian – 1:21:35
Men Stegra menar ju själva att de har sålt stålet redan. I praktiken att de har avtal. En stor skillnad här är ju att de har ju inte någon konkurrens. Peter Carlsson och Northvolt hade konkurrens när de startade och fick väldigt mycket konkurrens längs vägen. Men å andra sidan visste de ju att det i praktiken går att göra batterier. Det är ju ingen som har gjort stål på det här sättet tidigare.
Alfred – 1:22:05
Du har ju helt rätt i att utifrån perspektiv så verkar det vara högre tekniska risker i Stegra än i Northvolt.
Anders – 1:22:11
Men jag tror själva produktionen får de nog igång i Stegra. Men däremot så, det Fabian är inne på, är ju efterfrågan på de här. Men jag tror att efterfrågan kommer med ökad reglering. Så när det väl finns sådant här stål, då kommer EU reglera att en viss procent ska vara av den här typen. Men det går inte att reglera på det sättet nu eftersom det inte finns några leverantörer av sådant här stål.
Fabian – 1:22:31
Så kemin och fysiken finns ju där för att göra detta. Så det är inga konstigheter och man kan göra det i liten skala. Nu ska de då skala upp det och då står det folk vid sidlinjen och som vanligt och tittar på detta och säger det här har aldrig gjorts förut. Det kommer aldrig gå. Och med den logiken, att det aldrig gjorts förut, då kan vi inte uppfinna någonting överhuvudtaget. Utan man måste ju våga ta den risken.
Anders – 1:22:49
Det är efterfrågan som är lurig.
Alfred – 1:22:50
Det är ju flera rörliga parametrar. För det finns ju flera vägar till lägre koldioxidutsläpp i samband med stål. Och det behöver inte vara så svart eller vitt att det finns en produkt som är bra och alla andra smutsiga. Det vi vet om den här tekniken är att den medför en viss produktionskostnad. De är ju högre än en helt konventionell produktionskostnad. Och då är frågan, hur kommer världsmarknaden se på det där? Om det finns en annan produkt som är hälften så bra, hur mycket billigare ska den vara? Men geopolitik gör ju att det blir större efterfrågan på europeiskt stål.
Anders – 1:23:21
Det kokar ner till regleringar i slutändan. När det finns sådant här stål så kommer många länder vilja reglera och kanske EU också då att det här koldioxidfria stålet ska användas. Så det kommer nog komma från EU längre fram. Men man behöver nog sälja det här på en traditionell världsmarknad först i flera år innan man kan få en reglerad marknad som pushar fram efterfrågan.
Fabian – 1:23:45
Det låter som att vi kommer ha anledning att återkomma till Stegra framöver.
Alfred – 1:23:49
Hörrni, nu äntligen är det dags för våra tre över alla små billiga elbilar som står för dörren eller redan är här.
Speaker – 1:23:57
Om du vill slippa att släppa ut koldioxid ska du köpa en billig elektrisk bil i tid. Vår podcast listar marknadens billigaste elektriska bilar. De finns med olika räckvidd och i olika stilar. Elbil!
Fabian – 1:24:12
Ja herregud, Anders du är on fire idag. Verkligen en stentung bit det här. Det trodde man inte.
Anders – 1:24:22
Ja du Alfred, vi har jobbat på varsitt håll med att sammanställa den här listan över små billiga.
Alfred – 1:24:26
Ja men det är väl bra, då kan vi köra ping pong. Vi har båda läst på helt enkelt. Med den här jingeln, jag skulle vilja haft någon punch på det isländska begreppet RAF-bil.
Anders – 1:24:36
Ja, men du Alfred, du har ju jobbat ordentligt på ditt håll och sammanställd en lista över marknadens billigaste elbilar just nu och jag har gjort det på mitt håll.
Alfred – 1:24:45
Ja, det var ju en lycklig slump att vi båda läst på. Då kan vi ju ha en extra bra diskussion. Så kan vi liksom bara springa varv runt Fabian som får ta mer på volley här. Det är de utseendet kanske.
Anders – 1:24:55
Vi pratade i förra programmet om att vi skulle plocka fram de billigaste småbilarna just nu. Men då insåg vi när vi läste på att alla de billigaste bilarna är inte nödvändigtvis små. Så vi ändrar väl det här till att vi listar de billigaste elbilarna just nu.
Fabian – 1:25:09
Just det.
Alfred – 1:25:10
Ja, men vi tänkte någon form av så här, om vi ska börja där. För nu ska vi försöka göra ett heltäckande svep över vad som finns på marknaden. Jag tänkte att vi skulle landa någonstans där vi åtminstone, vi landar i samma, men kora är den mest prisvärda bilen.
Fabian – 1:25:21
Någon slags köprekommendation här? Bilar med slant tipsar eller rekommenderar?
Alfred – 1:25:26
Ja, men något sådant i stil med det. Kul. Och så får man ju ha metodkritik då. Var drar man gränsen? Och då har vi satt gränsen någonstans vid typ 350 000. Jag tror att man får avrunda den uppåt, för vi har med Fiat 500e på listan. Det känns ändå som någon form av startpunkt i billiga småbilar.
Fabian – 1:25:43
Får man bara säga att 350 000, vi vet att det är väldigt mycket pengar, men bilar kostar mycket pengar.
Alfred – 1:25:48
Ja, tyvärr så är det så. Det är där man måste dra gränsen. Och sen har vi metodproblem två, alla elbilar och vanliga bilar förekommer i en massa kampanjer, så de tillfälligt har nedsatt pris. Och rea här och rea där. Det finns också en skillnad mellan en del som har en online only-modell, hur de säljer, då är det ett pris och det står på hemsidan. Medan de som säljer via återförsäljare, de kanske har ett högre listpris, så att de ska kunna sälja i rabatt hos återförsäljaren. Det är att jämföra äpplen och päron. Men vi har gjort så här att vi jämför elbilar som har ett listpris på ungefär 350 000 eller lägre. Och det får vara ordinarie pris som vi utgår ifrån när vi jämför dem. Och så får de som väljer att ha mycket rabatter från återförsäljaren. De förlorar lite på den jämförelsen, men så får det vara.
Anders – 1:26:33
Ett annat problem är att vissa av de här, som MG till exempel, de har rabatter hela tiden. Så de har olika typer av kampanjer och så vidare. Så bilarna kostar aldrig det de säger ordinarie, eller väldigt sällan i alla fall. Jag kan ge exempel på en svår modell. Det kinesiska MG har en som heter MG5, som inte alls är en småbil, utan en ganska stor kombibil som just nu kostar 299 900 kr i en kampanj de har. Det är väl att de försöker slumpa ut sådana bilar. Men de har också kampanj på sin ZS EV, som har kampanj på alla sina bilar. Och det gör ju att den bilen kommer inte ens med på listan nu, trots att den tillhör de allra billigaste som går att köpa just nu.
Alfred – 1:27:15
Det måste ju ändå vara så att den här kampanjen som de har nu, där den är under 300 000 kr, jag tror inte att de egentligen går plus på att sälja den bilen på det priset. Så om vi skulle ha med alla kampanjer, då skulle vi tappa bort oss. Det som är gemensamt för de småbilarna vi ska bevaka, det är ju någonstans att det här är vad biltillverkarna har planerat att sälja dem för, när vi pratar om deras ordinarie priser. Och de har räknat med att inte gå back på att sälja dem på det priset. Medan om MG råkar ha några MG5 kvar att sälja och de vet att det är en utgående modell, då minimerar de sin förlust genom att få någonting för den. Men de hade nog inte från början tänkt sälja den för 300 000 kr. Och därför så blir det en liten orättvis jämförelse om man ska jämföra den med bilar som är konstruerade för att säljas på den prisnivån.
Anders – 1:27:59
Men ska vi dra igång listan då? Vi har lyckats hitta fyra stycken bilar som kostar under 350 000 kr.
Alfred – 1:28:04
Och som är på marknaden redan idag, ska sägas också. Vi börjar med Fiat 500e då, som verkligen får skohornet in sig på listan, eftersom den faktiskt i sitt ordinarie pris är 354 900 kr. Så trots att vi pratar metod, så har vi brutit lite grann mot det.
Fabian – 1:28:20
Ingen bra start.
Alfred – 1:28:22
Jo, det är en bra start. Häng med bara, ni kommer förstå varför. Gemensamt för alla bilar jag kommer prata om är att vi pratar om dem i sitt billigaste utförande. Så vi pratar om hur stora batterier de har till det priset vi säger och hur mycket räckvidd det blir till det priset man säger. Många av dem finns i en variant med större batteri, längre räckvidd och bättre prestanda och så vidare. Men då kostar de i allmänhet också lite mer än vad de gör. Så vi har försökt kolla på instegsvarianten av allihopa.
Anders – 1:28:48
Och Fiat 500e är en lite lurig bil, för Fiat har i omgångar fått stoppa produktionen av den för de haft efterfrågeproblem. Så är det priset nu på 354 900 kr. Det har de satt för att kunna sälja de här bilarna. Och det är ett just nu pris, men det finns inget ordinarie pris. Och detta är väl det som är ordinarie priset just nu, kan jag tänka mig.
Alfred – 1:29:07
Ja, och jag tror att de går på kampanjer mellan varven också. Att folk kommer över de här bilarna lite billigare än så. Så om man är i marknaden efter en Fiat 500e så ska man tänka att inte mer än så, men jag kanske kan kolla på att få en deal. 20 000 i rabatt eller vinterdäck på köpet.
Fabian – 1:29:23
Jag är ju reducerad till poddens smakråd här nu.
Alfred – 1:29:27
Vad säger du om Fiat 500e?
Fabian – 1:29:29
Fiat 500e är ju modellerat på en klassisk Fiat-modell. Där man har spunnit vidare. Och det finns ju något väldigt klassiskt 50-talsrotat och lekfullt över designen på den här bilen. Den ser gullig ut. Så vill man inte ha en gullig bil så ska man inte välja den här. Men jag kategoriserar den designmässigt till samma fack som den här nya bubblan. Folkvagnen.
Alfred – 1:29:57
Vi pratade i förra avsnittet om ID.1. Vi kommer att återvända lite till den fast vi pratade så mycket om den i förra avsnittet. Men de är ju liksom. Och det är väl Volkswagen Up som den ersätter snarare än bubbla då. ID.2 kommer att bli arvtagare till Polo och ID.1 är arvtagare till Up.
Fabian – 1:30:13
Men det är runda lyktor och det är en väldigt liten bil det här ska vi säga också. Den kommer vara lätt att parkera kan jag säga på svenska gator.
Anders – 1:30:21
Topp fyra listan är, eller de här under 350, de är småbilar ska jag säga.
Alfred – 1:30:26
Jag har ju råkat ha egen erfarenhet av den här från bara häromveckan. Jag klämde in en barnstol i den också, inte i baksätet ska sägas, utan den måste vara intill mig fram om man ska ha en barnstol i den. Och sen så är det ju bara två stolar där bak. Men det är ändå en väldigt kvick bil. Om man jämför förbränningsmotorvarianten av Fiat 500, elbilen är ju pigg, den accar bra och så vidare. Och man kommer ändå, 42 kWh i batterikapacitet för de här 350 000 kronorna och 320 km i WLTP. Så det är ju inte en stor uppoffring på räckviddstiden tycker jag i de här bilarna. Och så kan den också snabbladda med 85 kW. Det är på många sätt en kompetent och heltäckande bil. Om man är en person eller två personer som står och håller i stan, det här är en bra bil för det.
Fabian – 1:31:08
Men det är ju en stadsbil ändå. Att ladda på 85 kW är ju väldigt lågt. Det är ju drygt hälften av vad andra bilar, 150 får man säga är den lägsta nivån egentligen. Men samtidigt, batteriet är ju så pass litet och den drar nog inte så mycket heller. Så det påverkar ju också att göra att du kommer per minut laddad här. Så kommer du ändå en bit sannolikt. Men man blir glad av den här.
Anders – 1:31:31
Och en sån här bil köper man ju inte när man ska åka långt. Så det är ju precis som du är inne på, en stadsbil. Och då flyger ju den helt fint om man någon gång behöver köra långt. Och så funkar ju 85 kW.
Fabian – 1:31:41
Man ska åka ner till vattnet någonstans och bada med familjen eller så. Och parkera en sån. Jag tänker att den vi har framför oss är vit. Jag hoppas att den finns i lite mer färggrann. Jag skulle vilja ha den i röd eller grön eller rosa eller någonting sånt.
Anders – 1:31:55
Men ska vi titta på plats tre då av de fyra billigaste bilarna?
Alfred – 1:31:58
Ja, absolut. Och det är ingen rangordning ska sägas i de här platserna. De blir billigare och billigare när vi pratar om dem.
Anders – 1:32:04
Så det är ju rangordningen då.
Alfred – 1:32:07
Det här är ju en annan klassiker, Renault 5 som har återfötts som elbil. Och den är ju definitivt färgglad som du efterlyste Fabian. Vad säger du om utseendet på Renault 5?
Fabian – 1:32:16
Men gula bilar var ju något jag var länge emot. Men den här marknadsförs som gul och det ser vi, det verkar vara en färg som går lite i trend nu. Jag tycker att den designmässigt påminner mer av de här lite mer fyrkantiga formerna som kanske Polestar. Eller BMW just nu, inne i ett sånt formspråk. Men det ser kanske lite åt det kinesiska hållet ut, till och med.
Alfred – 1:32:40
Jag tycker att den ser så här sportig ut. Det här är en av de som tilltalar mig mest av de här bilarna vi kollar på. Den ser ut som en lite sportig småbil som kan vara snabb vid rödljuset. Och bara utstrålar någon hybrid av klassiskt Renault-utseende och framtid ändå.
Anders – 1:32:59
Renault 5 kostar från 349 900 kr, så den är precis under den här gränsen på 350 kr som vi har satt. Den har ett 40 kWh batteri och kommer 312 km WLTP. Det är ungefär samma som Fiat 500e.
Alfred – 1:33:16
Exakt, och så laddar den med 80 kW. Det är väldigt snarlika prestanda som Fiat, men bara lite lite sämre på allting. Och så var den ju lite billigare också. Men tycker jag i mina ögon snyggare.
Fabian – 1:33:25
Och här kanske man får konstatera att de här bilarna, om de har mindre batteri, att de laddar långsammare också till följd av det då kanske.
Alfred – 1:33:32
Ja, det får man förmoda. Men en som inte gör det ska vi kolla på nu.
Anders – 1:33:35
Plats två på listan heter Hyundai Inster.
Alfred – 1:33:39
Vad säger du om den Fabian? Hyundaiens lågprisvariant.
Fabian – 1:33:44
Ja, det här är en styggelse tycker jag, designmässigt. Den är inte en väldesignad bil. Den har någon slags, jag vet inte vad det är med Hyundai ibland, men den har en dubbelhaka på något sätt som gör mig väldigt allvarligt orolig över hur designern har tänkt här. Detta är inte en vacker bil.
Alfred – 1:34:07
Den är hudfärgad också. Det är kanske inte den snyggaste färgen på en bil, eller?
Anders – 1:34:12
Alltså hud, den är väl en ljus, äcklig ljusgrön.
Fabian – 1:34:15
Grön hud, om man är grön i huden.
Alfred – 1:34:17
Okej, det är jag som är färgblind.
Anders – 1:34:18
Nej, det är ingen vidare bil. Men den har återigen nästan exakt samma specifikationer som både Fiat 500e och Renault med undantag av laddhastigheten. Den har ett 42 kWh batteri och en räckvidd på 327 km vid WLTP.
Alfred – 1:34:33
Exakt, och så laddar den då i 120 kW, vilket ju var avsevärt snabbare. Och den här kommer in precis under 300 000 då, 299 900. Så kollar man på prestandan så är den ju väldigt prisvärd jämfört med de två vi har pratat om precis.
Fabian – 1:34:44
Just det, så man behöver bara stå på laddaren lite kortare, vilket man kanske har nytta av eftersom man inte vill sätta den på.
Anders – 1:34:50
Men så är den ju väsentligt mycket billigare också. Den är 50 000 billigare än Renault 5an. Så det här är ju på många sätt en bättre bil än både Renault 5 och Fiat 500e. Men så är det ju det här hemska utseendet som man behöver leva med.
Fabian – 1:35:03
Kör snabbt så att ingen ser dig, tänker jag. Det är min rekommendation.
Anders – 1:35:06
Och plats ett på listan då, den allra billigaste elbilen du kan köpa i Sverige idag. Vilken är det Alfred?
Alfred – 1:35:11
Jo, då ska vi prata om Citroën e-C3, eller det är ett sånt här franskt E med prickar över. Jag vet inte om det ska uttalas E eller något sånt där. E-C3. Skitsamma. Den får man i alla fall för 297 500, listpriset på hemsidan. Så det är ju precis lite billigare då än Hyundaien. Och igen ganska snarlika. Man märker att det här segmentet har tillverkarna zoomat in på, att det är ungefär 300 kilometers räckvidd som gäller. Citroën behöver 44 kWh brutto då för att nå dit. Och den snabbladdar faktiskt också, inte lika snabbt som Hyundaien, men snabbare än både Renault och Fiat. Så den är uppe i 100 kWh snabbladdning, enligt Citroën själva. Och även den finns helt enkelt tillgänglig att beställa nu. Vad säger du om utseendet på den här, Fabian?
Fabian – 1:35:53
Även om ingen av de här bilarna är några storfavoriter för mig, om jag ska vara helt ärlig. Och egentligen tycker jag nog att Fiat 500 är den som är snyggast. För den är inte så mer klassisk och ren. De andra är lite överdesignade. Så tycker jag nog ändå att Citroën är inte dum alls faktiskt. Den påminner lite om BMWs design. Den är någon slags halvsuv. Och den är helt klart överdesignad. Men den ser inte.
Alfred – 1:36:20
Den är snyggare än Hyundaien. Det här hade jag kunnat köra. Objektivt snyggare än Hyundaien.
Anders – 1:36:24
Ja, men den har också fyra dörrar. Så det här är på många sätt en bättre bil, trots att det är den billigaste på listan för 297 500.
Fabian – 1:36:32
Ja, och jämfört med Fiat, hur liten den är. Jag hade nog valt den här av de här fyra. Inte bara på grund av priset som är bra, utan också på grund av att den laddar i 100 kW. Och det här behöver man inte skämmas för.
Anders – 1:36:46
Billigast och störst batteri av de här fyra vi har tittat på. Fyra dörrar, eller fem dörrar till och med, med bagageluckan. Och laddar snabbt och så. Så det här är ju kanske den bästa bilen man kan köpa idag.
Alfred – 1:36:56
Jag ska se om jag kan osbourna er till att inte köpa någon av de här ändå. För vi ska alldeles strax prata om de som är runt hörnet också, som är på väg till marknaden. Men innan dess Anders, du hade kollat upp lite på vad alternativkostnaden är, vad hade man kunnat köpa istället om man inte är hängiven elbilsfantast?
Anders – 1:37:12
Precis, vi pratade om förbränningsmotorbilar i förra programmet och ingen av oss hade läst in oss på vad de faktiskt kostar. Så det har jag gjort och jag har dessutom satt upp en Excel-kalkyl för att ta reda på vad det är för skillnad egentligen om man räknar in bränslekostnader och sådär. Den billigaste förbränningsmotorbilen som finns att köpa på marknaden idag heter Hyundai i10 och kostar 179 900 kr. Det är då en skillnad på nästan 120 000 kr, 117 600 kr mellan den billigaste elbilen, Citroën E C3 som vi pratade om precis nu och den billigaste bensinbilen. Det jag kommit fram till är att man behöver köra 16 000 mil med de här båda bilarna innan det börjar löna sig att köpa en Citroën E C3 istället för en Hyundai i10. Det är alltså väldigt långt man behöver köra och det har tagit in fordonsskatt och bränslekostnader och bensinpris. Då kan jag sammanfatta det så här att en bil rullar i Sverige i genomsnitt 1100 mil per år enligt officiella siffror. Det innebär att det med dagens el och bensinpriser tar 13,5 år innan det börjar löna sig att skaffa den billigaste elbilen istället för den billigaste bensinbilen.
Anders – 1:38:17
Såklart kan den här ekvationen helt ändras under de här åren om skatten går upp eller sådär.
Alfred – 1:38:22
Vi vet ju att EU-reglerna kommer göra bensinpriserna väldigt mycket dyrare de kommande fem åren om inte EU-kommissionen får kalla fötter och börjar bromsa det där. Men som regelverket ser ut nu så kommer det förmodligen bli mycket dyrare vid pump.
Fabian – 1:38:33
Men en sak som man behöver tänka på är att de här bilarna säljer man också dyrare i regel. Så det betyder att även om du inte äger bilen i 13 år och kör de där 16 000 milen själv så kanske du säljer det till någon annan som kör resterande mil. Och att du då räknar hem det här ändå. Och sen är vi ju ganska många som kör mer än 1100. Genomsnittet är 1100.
Anders – 1:38:58
Det här är typiskt en andra bil i familjen och den går ju nog dessutom mycket, mycket kortare än 1100 skulle jag tro.
Alfred – 1:39:05
Men du har ju helt rätt i Fabian. Totalkostnaden blir ju liksom vad deltat mellan inköpspris och andrahandsvärde är. Och om andrahandsvärdet står sig bättre på elbilarna, i synnerhet om det som händer, som vi nyss sa, att bensinpriserna börjar komma upp, då kan det visa sig att det här redan idag var en bättre affär. Men om vi håller, bara för enkelhetens skull, för det är intressant att veta, om man tänker att man ska äga den för resten av livet. Om det var, vad sa du, 13,5 år för Citroën EC3 i nuvarande prisläge. Om den bilen hade kostat 250 000 eller 200 000, hur länge hade det dröjt innan man tjänade tillbaka det då?
Anders – 1:39:36
Jo, då enligt min Excel-kalkyl som jag har satt upp, så behöver du köra 8 000 mil om den då kostar 250 000 istället. Och det innebär 7,27 år då innan det lönar sig att välja elbilen.
Alfred – 1:39:49
Just det, och om det är 200 000?
Anders – 1:39:51
Ja, då du, då börjar vi närma oss väldigt, väldigt små siffror. Då är vi nere på 1 500 mil. För att då kostar bensinbilen 179 900 och elbilen 200 000. De är ju snarlika de där siffrorna. Så då har du tjänat in den där skillnaden på bara 1,36 år.
Fabian – 1:40:08
Så när det gäller stora bilar, då är vi egentligen där det är game over kan man väl säga ändå. Du köper en stor elbil för nästan samma pris som en stor bensin eller dieselbil. Och så förstås har du bränslebesparingarna då. Men på en liten, då är vi inte riktigt där än.
Anders – 1:40:27
Nej, det skulle jag nog säga. Inte riktigt.
Alfred – 1:40:28
Men anledningen till att jag ställer de här frågorna om 250 000 eller 200 000, det är för att runt hörnet så väntar ju ändå flera modeller som är på väg in på marknaden. Vissa tidigare än andra. Och med riktpriser som börjar vara neråt de beloppen. En av de som kommer som är hypad mycket, den heter BYD Dolphin Surf, ska den kallas i Europa. Det är den som säljs från Seagull i Kina sedan tidigare. Och där i Kina så säljs den faktiskt från 100 000 kronor för den billigaste varianten. Däremot ser det ut som att den kommer att bli dyrare här hemma hos oss. Och det är lite oklart hur mycket bättre prestanda vi får för att vi får betala ett högre pris. För det är knappast den mest avskalade modellen de kommer att släppa. BYD säger själva att den inte kommer att bli den billigaste elbilen på marknaden. Det kastar lite vatten på den här brasan som jag försöker tända. När den till slut når marknaden, när vi började prata om att den skulle komma, så var det många som trodde att den kommer att komma in på 200 000 kronor.
Alfred – 1:41:20
Men det verkar snarare som att när den introduceras här senare i år, så kommer den att landa på någonstans 250 000 till så mycket som 325 000. Det var svårt att ringa in det intervallet. Som jag säger, oklart vad den får för prestanda. Om det är 30 kWh-modellen, då har den 305 km CLTC-räckvidd, vilket bara skulle vara 250 km WLTP. Men jag tror inte det med tanke på att de väljer att lägga sig högre i prisnivå. Jag tror att vi kommer att få se större batteri i den europeiska varianten av den här.
Fabian – 1:41:48
Om jag får säga något om utseendet på den här Dolphin Surf, så måste jag ändå säga att det ser ut som att jag har matat in en prompt i ChatGPT. Om Hyundai byggde en Model 3.
Anders – 1:41:58
Det ser ut som en delfin lite i ansiktet, lite konstigt rundar och kantig.
Fabian – 1:42:01
Lyktorna är ju från Model 3 och resten är en Hyundai.
Alfred – 1:42:05
Men den är ju snyggare än Hyundai Inster i alla fall.
Fabian – 1:42:08
Vi får se.
Alfred – 1:42:10
Sen har vi också en modell som har funnits ett tag i Europa, men inte i Sverige, som heter Dacia Spring. Den har inte hittat hit, trots att den säljs på andra håll i Europa. Det är en riktigt, riktigt snålt utrustad och konstruerad elbil. Den har den hissnande accelerationen 0-100 på 19,1 sekunder och har skrapat ihop en hel stjärna i Euro NCAPS-krocktester. Så det är inte riktigt en elbil av rang. Den har heller ingen möjlighet till någon annan laddning än enfas långsamladdning, så 3,7 kW.
Fabian – 1:42:41
Hoppsan. Men snabbladdningen då?
Alfred – 1:42:43
Nej, det är växelströmsladdning på 3,7 kW, så det är väl enfas 16 ampere om jag har förstått saken rätt.
Anders – 1:42:49
Det här motsvarar ju min dotters mopedbil som jag har byggt batteripaketet själv på. Ja, i princip.
Alfred – 1:42:53
Men till det ska sägas att det är en daterad design, för den har funnits i flera år ute på marknaden. Så de är inte på väg med det här nu, utan den har funnits ute. Och har sålts superbilligt, alltså under 200 000 kronor i andra europeiska länder. Men om man tar det till Sverige och lägger på vagnsskadegaranti och annat som vi har som praxis här, då skulle den förmodligen introduceras på någonstans mellan 220-250 kronor. Men nu verkar det vara kört. Den kommer nog aldrig att komma i den här skepnaden till Sverige. Utan det som händer istället är att Renault-koncernen som äger Dacia, de är på väg att släppa en ny version av Dacia Spring, som förmodligen kommer att komma till Sverige. Och då återstår att se om de väljer samma låga prispunkt. Den verkar bli en systerbil med en Renault Twingo också, som kommer i en ny elektrisk version. Som ju då, om man tänker att Volkswagen gör ID.2 för Polo och ID.1 för Up, så verkar det som att Renault gör det de gör med Renault 5, som vi pratade om tidigare, det är motsvarigheten till Polo.
Alfred – 1:43:47
Och Twingo blir motsvarigheten till Up, som ska bli den allra billigaste. Och sen har de dessutom lågprismärket Dacia, som ska få en variant av Twingo, som säljs från Dacia Spring.
Fabian – 1:43:56
På ett sätt synd att den inte kommer, tycker jag. För den ser ändå helt normal ut. Den ser ut som en bil.
Alfred – 1:44:01
Det syns ju inte att den är gjord av kartong. Den ser faktiskt bra ut, Dacia Spring. De här nya varianterna dock, de ligger inte så nära vid handen som man först hade kunnat hoppas, utan de får man vänta på förmodligen fram till 2027. Så de ska inte riktigt vara med i ett inköpsbeslut som man ska göra här idag, utan de ligger för långt bort.
Anders – 1:44:20
En annan bil som är betydligt mindre fin, det är den här Leapmotor T03, som jag har kikat en del på, som är en kinesisk bil, som påstås komma under året också, va Alfred?
Alfred – 1:44:34
Ja, den verkar vara ute i flera europeiska marknader redan. Leapmotor är ett kinesiskt märke, så det har man knappt hört talas om, men faktum är att den byggs av Stellantis-koncernen i Europa, i Polen, för att undvika de här tullarna, vilket gör att de kan hålla lågt pris på den. Den bör kunna komma ut på svenska marknaden runt 250 000 kr, om man översätter de priserna som finns ute på kontinenten och lägger på lite svensk moms och så vidare. Så det kan ju bli en väldigt konkurrenskraftig bil som finns tillgänglig i närtid helt enkelt. Då får man dessutom 41,3 kWh, som dock i den här modellen bara räcker till 265 km WLTP, så den verkar vara mindre effektiv än några av de vi pratat tidigare om. Den har lika mycket batteri, men kortare räckvidd helt enkelt.
Anders – 1:45:13
Men sen är den ju en vederstyggelse att titta på, den ser förskräcklig ut. Som en liten mun, en näsa och en mun i ansiktet.
Fabian – 1:45:19
Som en lada lite grann. Ja, det är en hopplös design.
Alfred – 1:45:22
Sen har vi de som alla hoppas på från Tyskland, Volkswagenkoncernens lågprisvarianter. Under 2025 är det vi hoppas på att få se ID.2 komma ut på marknaden. Den har vi nämnt några gånger redan nu, det blir alltså arvtagaren till Polo. Den blir dock inte så himla billig som Leapmotor, utan den hamnar någonstans 275 000 till 300 000 kr förmodligen i Sverige. Där har det varit väldigt svårt att få reda på vad den kommer få för prestanda i sin billigaste variant. De pratar såklart om priser när de siktar på priset som den billigaste, men sen när de pratar räckvidd och laddning, då pratar de knappast om den billigaste längre. För där har enda Volkswagen kommunicerat upp till 400 km i räckvidd och upp till 350 kW laddning. Men det lär vi knappast, det är den billigaste varianten.
Anders – 1:46:03
Och Volkswagen brukar ju inte heller positionera sig som det allra billigaste märket, så jag tror inte de kommer bli billigast på marknaden. Däremot så ser de ju riktigt bra ut de här bilarna.
Fabian – 1:46:11
I det här sammanhanget måste man säga att Volkswagen bilar ser otroligt snygga ut. Av de här bilarna vi har rabblat upp hittills, så måste man säga. Jag är ingen stor fan av Volkswagens design i regel, men det är en helt annan klass.
Anders – 1:46:26
Det här behöver man inte skämmas för om man kommer i en ID.2 om den ser ut på det här sättet.
Alfred – 1:46:30
Och sist men inte minst av de som är på gång ut, så har vi ID.1 som vi pratade lite mer om i förra avsnittet. Så vill man ha hela analysen kan man faktiskt lyssna tillbaka på förra avsnittet. Men bara för att listan ska vara komplett, den hamnar alltså någonstans 225 000 till 250 000 kr. Oklart hur stort batteri, men den ska ha 250 kilometer i WLTP-räckvidd i sitt minsta utförande. Det har Volkswagen faktiskt där kommunicerat. Oklart hur snabbt den laddar och den lär inte heller nå marknaden förrän 2027, så det är ju ID.2 som egentligen är aktuell om man ska fundera på bil i år.
Anders – 1:46:56
Jag tror ID.2 kommer sälja otroligt bra om de hamnar bra i pris här, så de tillhör marknadens allra billigaste. Och de ser ut som vanliga bilar, ingen skäms för att köra runt i en Volkswagen. Så det kommer gå jättebra för dem i så fall om de får till det här.
Fabian – 1:47:10
Men se upp med mjukvaran på Volkswagen-bilarna, det har vi pratat om tidigare.
Anders – 1:47:14
Ja, samtidigt så har de ju, det är många år sedan de hade de här jättestora problemen med ID.3, så att förhoppningsvis så har Volkswagen tagit sig förbi det här.
Alfred – 1:47:21
Hörrni, om man ska välja en favorit här på listan, vad blir eran personliga favorit? Väntar ni på någon av de som kommer eller köper ni någon idag av de som redan finns?
Anders – 1:47:29
Det beror på om man är i marknaden. Alltså om man ska köpa bil idag, så är det nog ändå Citroën ë-C3. Jag tror att det är den som man behöver gå för. Och sen skulle jag nog vänta på ID.2 annars. Men där är det för lite information tillgängligt egentligen.
Alfred – 1:47:46
Tänker du likadant Fabian?
Fabian – 1:47:47
Ja, jag går helt på Anders linje här. Och det är inte bara på grund av designen, utan också för specarna som vi har gått igenom här. Men absolut, sen beror det lite på hur stor bil man behöver.
Alfred – 1:47:59
Men då kan jag säga att ni har fel, för jag väljer Renault 5, tycker jag är coolast på den här listan.
Anders – 1:48:05
Nej, den är snyggare.
Alfred – 1:48:06
Den vill jag ha redan idag, jag tycker den är snygg och jag har lite förhoppning om att, jag ska säga att jag inte provkört den, men jag har lite förhoppning om att jag ska trivas bättre med mjukvaran också, eftersom Renault har gått Google-vägen på infotainment.
Anders – 1:48:18
Samtidigt så har de flesta bilarna idag stöd för Android Auto och Apple Carplay. Och då har man ju mindre behov av mjukvaran i bilen, så länge inte mjukvaran är riktigt bra som en Tesla, som vi pratade om innan.
Fabian – 1:48:29
Det är ju ingen ersättning för ett riktigt bra in-car infotainment-system, det tycker inte jag. Det är en fattigmanslösning, det är en nödlösning att använda Android eller Carplay.
Anders – 1:48:40
Fast för våra bilar som vi har på Hälsa hemma, vi har Renault Zoe-bilar, så är infotainment-systemet så otroligt dåligt att där måste du ha din Android-telefon eller iPhone för att det alls ska funka att använda den där.
Alfred – 1:48:51
Det är i alla fall listan. Jag hoppas att ni kunde hitta en egen favorit där också, vad ni ska gå på. Och som vi säger, det verkar vara just nu, om man köper nu, då kan det ta ett par år att tjäna tillbaka de här investeringarna, om man inte har tur med andra andrahandsvärdesutvecklingen. Men som ni märker, det ligger också runt hörnet. Det är någonstans under de kommande två-tre åren som det verkligen kommer att bli konkurrenskraftigt, i synnerhet om bränslepriserna kommer upp samtidigt.
Anders – 1:49:13
Och med de orden så snurrar vi ur programmet och då brukar vi fråga så här, om du vill stödja podden, hur gör du då Alfred?
Alfred – 1:49:21
Jo, då är det bästa sättet faktiskt att bli en betalande prenumerant av podden. Vi är tacksamma för att det är många av er som är det. Det hjälper oss verkligen att göra de här avsnitten. Vi är tillgängliga på alla plattformar och i alla poddspelare. Och vad är det man får betala Fabian?
Fabian – 1:49:34
Man betalar 29 kronor i månaden och då får man podden utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet, tillbaka hela vägen till 2016 när vi startade och hette Tesla-podden. Det var tur att jag hittade namn där i god tid. Och så får man höra avsnitten tidigare.
Alfred – 1:49:48
Hur gör man, Anders?
Anders – 1:49:49
Om man använder Apple Podcaster-appen så klickar man direkt i toppen där uppe. Där står det hur man ska göra. Och har du Spotify så söker du upp podden Bilar med sladd+, alltså med ett plustecken efter det vanliga namnet. Och om du har någon annan poddspelare så använder du Acast-länken i avsnittsbeskrivningen i toppen.
Alfred – 1:50:04
Vi har ju även en Facebook-sida där Anders till samtid lägger upp bilder på sina mopedbilar. Det kommer även ibland andra saker där. Vi är lite dåliga på att uppdatera så mycket som vi borde. Men hjälp och uppmuntra oss och skriv till oss så kanske vi lägger upp mer.
Anders – 1:50:16
Just det. Och så har vi en vanlig webbsida, bilarmedsladd.se, där också programmen finns och där vi lägger ut lite bilder och lite annat smått och gott.
Fabian – 1:50:23
Och så lägger vi ut de här ljudklippen som man kan lägga på sin Tesla för att förklara att man inte stöttar varken Trump eller Elon Musk.
Alfred – 1:50:31
Så har ju även Anders och Fabian byggt en hel vårdcentral som är supersmart. Vi kommer hem till folk med elbilar när de är sjuka och behöver besök. Och så är det en jättebra app och så vidare. Jag som är lite längre bort från bolaget än vad Anders sa, men jag kollar bara in recensionerna av hur nöjda patienterna är. Jag tror det är svårt att hitta en vårdcentral som folk trivs bättre med.
Anders – 1:50:50
Och om du är specialist i allmänmedicin och bor eller jobbar i Skåne så söker vi faktiskt just nu en specialist i allmänmedicin till vår klinik och mottagning i Skåne, i Malmö. Så det hade varit kul om ni söker då.
Fabian – 1:51:01
Och vi letar efter sköterskor och undersköterskor också, för vi växer ju så det knakar i Malmö. Så varmt välkomna att höra av er.
Anders – 1:51:07
Det kan ni skicka till anders@bilarmedsladd.se
Fabian – 1:51:08
Ja, eller så kan man gå in på hälsahemma.se/jobb.
Anders – 1:51:12
Just det.
Alfred – 1:51:12
Och tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Tack för hjälpen, för att ni hjälper våra lyssnare att bli fler och fler. Jag tror att vi har helt och hållet er att tacka för att det sprider sig så bra. Vi ser att ni blir det och det är skitskoj.
Anders – 1:51:23
Och om du har tips, tankar, idéer till oss så hör av er på info.atbinamasladd.se eller så kan ni skicka direkt till oss på alfred, anders eller fabian.atbinamasladd.se Och så riktar vi ett särskilt tack till Johan Chandorkar på Umami Produktion som redigerar podden åt oss och är ansvarig utgivare.
Fabian – 1:51:39
Det är du Alfred, Alfred Ruth.
Alfred – 1:51:42
Ja, och avsnitts kompositör är Anders Willstedt. Så här kommer snart hans alster i sin helhet. Jag säger sladda lugnt.
Anders – 1:51:49
Men innan dess så säger vi tack, adjö och hej då. Så ses vi om två veckor. Kör försiktigt.
Speaker – 1:52:06
Alfred har satsat stora belopp på aktier i Tesla, men nu är det stopp. Elon Musk har börjat bete sig illa. Ska Alfred bara sitta stilla? Alfred tänker och har börjat fundera. Det rätta vore att agera, att sälja sitt innehav. Men han har ju avkastningskrav, så han behåller sina aktier och låtsas som ingenting. Han byter samtalsämne och tittar sig ängsligt omkring. Men han ser sig i spegeln och säger, vet du vad? Dubbelmoral är dubbelt så bra. Alfred blundar för att Musk inte gillar homosexuella. Cashen rullar in, han ska inte gnälla. Med sin moral, Alfred har valt att köpslå. Bögarna klarar ju sig bra ändå. När kvartalsrapporten kommer så är Musks beteende glömt. Aktieportföljen vårdar Alfred ömt. När Elon Musk hotar folk på X tar Alfred det som ett lättsamt spex. Och han behåller sina aktier och låtsas som ingenting. Han byter samtalsämne och tittar sig ängsligt omkring. Men han ser sig i spegeln och säger, vet du vad? Dubbelmoral är dubbelt så bra. Alfred sitter som på nålar. Han tänker på alla sina stålar.
Speaker – 1:54:29
Tänk om Musk håller ett nytt kontroversiellt tal. Då måste Alfred återigen kompromissa med sin moral. För han behåller sina aktier och låtsas som ingenting. Han byter samtalsämne och tittar sig ängsligt omkring. Men han ser sig i spegeln och säger, vet du vad? Dubbelmoral är dubbelt så bra.