I veckans avsnitt hör vi vad som egentligen är orsaken till att vindkraftsutbyggnaden bromsat in. Billobbyn går på korståg i Europa och försöker försena omställningen till el. Svenskutvecklade Zeekr 7X slår nytt rekord i laddhastighet. Båtreporter Fabian rapporterar om det senaste inför sommarsäsongen, miljöpartiet har ändrat sig om kärnkraft. Och så är det tvärstopp för Teslas självkörning – eller är det precis tvärtom?
Men vi inleder som vanligt med lyssnarbrev. Ett brev ber oss precisera vilken bok om energisystemet som Alfred pratade om i ett tidigare avsnitt, och så vi tar tillfället i akt att diskutera varför utbyggnaden av vindkraft har stannat av.
Om boken The Price is Wrong
Resonemangen kommer från boken ”The Price is Wrong” som belyser de problem som uppstår när det blir en överproduktion av el på marknaden. Vi konstaterar att när vindkraften producerar stora mängder energi, får producenterna för dåligt betalt på spotmarknaden. Kol- och gaskraftverk kommer aldrig att bjuda lägre än vad bränslet kostar, men vindkraften kommer att betala ränta i vått och torrt, och därför kommer de att ta varenda öre de kan få. Vi pratar om hur avtal mellan vindkraftsproducenter och industrikunder kan fungera, men också hur de kan leda till den paradoxala situationen där vindkraftsbolagen går i konkurs när elpriserna är som allra högst.
Vi kommer även in på hur energilagring och reglerförbrukning, som exempelvis vätgasproduktion, kan bidra till att lösa dessa problem. Energilager kan jämna ut toppar och dalar i elproduktionen, men det krävs stora mängder energilager för att det ska bli en helt plan kurva. Andra metoder för energilagring, som pumpkraft och smält saltlager, diskuteras också.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att vi just nu befinner oss i en situation med ”det sämsta av två världar” – vi har byggt ut vindkraften så pass mycket att vi får stora variationer i elproduktionen, men vi har ännu inte sett tillräckliga satsningar på batterilager och reglerförbrukning för att jämna ut dessa variationer.
Efter lyssnarbreven, så kommer vi in på en rättelse från ett tidigare avsnitt gällande Ellevios effekttariffer, och vi får även höra om att smarta elbolag som Tibber och Greenely jobbar på lösningar för att optimera elanvändningen utifrån de nya tarifferna.
Därefter går vi in på lite nyheter och djupare diskussion kring elbilsvärlden.
Biltillverkarna försöker försena omställningen till el
Först och främst pratar vi om billobbyns försök att försena omställningen till elektrifiering av bilflottan i Europa. Vi konstaterar att den europeiska billobbyn, under ledning av Ola Källenius (VD för Mercedes och ordförande i ACEA), varnar för miljardböter till biltillverkare om utsläppen inte minskas. Vi diskuterar hur EU:s krav på att inga fossilbilar ska säljas efter 2035 möter motstånd från billobbyn, som hävdar att det kommer att leda till jobbförluster.
Vi konstaterar att europeiska biltillverkare har varit för sena med övergången till elbilar och att de nu möter konkurrens från kinesiska tillverkare. Vi diskuterar hur ett uppluckrat klimatkrav kan fördröja utvecklingen av nya europeiska elbilar och ge Kina en walkover på marknaden. Vi är eniga om att lösningen inte är att backa in i framtiden, utan att istället satsa på subventioner till europeiska elbilar.
Vi diskuterar även Alfa Romeos beslut att ge upp sina aggressiva elbilsplaner och återgå till bensin- och dieselbilar.
Därefter byter vi fokus till ett lite mer upplyftande ämne – båtar.
Eldrift lyser med frånvaro på sista båtmässan i Göteborg
Vi inleder en rapport från båtmässan i Göteborg, som i år arrangeras för 64:e och sista gången. Vi konstaterar att det finns få utställare som erbjuder någon form av elektrifiering, och vi undrar varför Candela och andra svenska elbåtstillverkare lyser med sin frånvaro.
Vi diskuterar Nimbus E-Power-koncept och deras elmodeller, som dock har begränsad räckvidd och är relativt dyra. Vi konstaterar att det är svårt att få privatkunder att betala extra för en elbåt, och att de flesta som är intresserade av miljön istället väljer segelbåt. Vi konstaterar att det är ”déjà vu” med elbåtar, och att gamla myter om bränder och avsaknad av laddinfrastruktur återkommer.
Vi diskuterar även problematiken med laddinfrastruktur för båtar, och hur effekttariffer kan försvåra installationen av laddare i hamnar. Vi spekulerar i när elbåtar kommer att ta fart på riktigt, och vi tror att det kan ta 5-10 år innan det händer.
Efter båtar, så kliver vi tillbaka in i bilvärlden igen.
Zeekr 7X slår världsrekord i laddhastighet
Vi pratar om den svenskutvecklade elbilen Zeekr 7X, som byggs i Kina. Vi konstaterar att det är en halvstor SUV som konkurrerar i Model Y-segmentet, och att den på pappret ser ut att vara mycket konkurrenskraftig.
Vi fokuserar på laddhastigheten, som är bilens stora styrka. Vi konstaterar att Zeekr 7X är utrustad med ett 800-volts system och ett nytt batteri som klarar av att ladda i 5C-hastighet. Det innebär att den peakar på 480 kW och kan ladda 10-80% på 13-16 minuter, beroende på batteristorlek. Vi diskuterar huruvida laddhastighet fortfarande är en viktig faktor för elbilsköpare, eller om andra faktorer som pris och tillgång till laddstationer har blivit viktigare.
Sen skiftar vi återigen åsikter, och ser då närmare på politiken bakom elbilarna.
Miljöpartiet ändrar sig om kärnkraft
Vi tar upp Miljöpartiets potentiella omsvängning gällande kärnkraft. Vi konstaterar att Miljöpartiet, som historiskt sett har varit starkt emot kärnkraft, ser ut att vara på väg att ändra sin inställning. Vi diskuterar partiets tidigare engagemang i att stänga ner kärnkraften och hur det nu ser ut att prioritera klimatfrågan framför kärnkraftsfrågan. Vi diskuterar även ekonomin kring kärnkraft och huruvida det går att göra ny kärnkraft lönsam.
Sen kommer ett av mina favoritämnen till diskussion, självkörning!
Tesla självkörning i Sverige i juni?
Vi pratar om den senaste utvecklingen kring Teslas självkörning, där det inledningsvis såg ut som att det blivit tvärstopp i Europa. Vi konstaterar att UNECE har bordlagt frågan om självkörningsregelverket (DCAS) och att det nu är upp till biltillverkarna att bevisa att systemen är säkra.
Vi avslöjar att Tesla inte kommer att invänta UNECE-reglerna, utan istället försöker få FSD-paketet godkänt i Nederländerna, i syfte att det ska gälla för alla medlemsländer i EU. Vi diskuterar huruvida det är realistiskt att Tesla kommer att få FSD godkänt i Europa under 2025, och vi spekulerar i om politiska faktorer kan komma att spela in.
Vi kommer även in på det faktum att Tesla kalibrerar kamerorna på bilarna på själva tillverkningslinjen och att de planerar att släppa en taxitjänst med total självkörning i Austin, Texas, i juni. Vi konstaterar att Tesla har erkänt att det kommer att krävas hårdvaru 4 eller nyare för att självkörningen ska fungera, och att de kommer att erbjuda en uppgradering till hårdvaru 4 för de som har köpt FSD-paketet.
Avslutningsvis konstaterar vi att det är en spännande utveckling inom självkörning och att vi får se hur det går för Tesla. Det är mycket prat om elbilar i den här elbilspodd, men elbilsmarknaden är komplex och utvecklingen går snabbt. Vilket är helt fantastiskt!
Och med dessa spännande diskussioner och analyser, så börjar det bli dags att rulla ut show. Men först kommer tidskoderna för de olika ämnena som vi avhandlade i dagens podcast om elbilar:
Observera att dessa tidskoder är ungefärliga, eftersom reklamen kan variera för olika lyssnare och därmed förskjuta tidkoderna något:
- Inledning: 0:19
- Lyssnarbrev och diskussion om vindkraft: 19:03
- Billobbyns försök att försena elektrifieringen: 40:57
- Rapport från båtmässan: 52:29
- Zeekr 7X och laddhastighet: 1:08:39
- Miljöpartiets omsvängning gällande kärnkraft: 1:18:17
- Teslas självkörning: 1:24:30
- Avslutning: 1:36:58
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:19
I veckans avsnitt hör vi vad som egentligen är orsaken till att vindkraftsutbyggnaden bromsat in. Billobbyn går på nya korstågen i Europa och försöker försena omställningen till el. Svenskutvecklade Zeekr 7x slår nytt rekord i laddhastighet och båtreporter Fabian rapporterar om det senaste inför sommarsäsongen. Och så har Miljöpartiet ändrat sig om kärnkraft och så är det tvärstopp för Teslas självkörning. Eller är det precis tvärtom? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilpodcast, Bilar med sladd.
Anders – 0:49
Ja, vi är igång. Det är två veckor sedan sen senast.
Fabian – 0:52
Så är det.
Anders – 0:52
Och det har hänt så otroligt mycket. Det är nästan så vi skulle behöva spela in veckovis.
Fabian – 0:57
Ja, en helt ny värld.
Alfred – 0:58
Ja, herregud. Hur ska det gå?
Fabian – 1:01
Sluta nu. Du kan inte börja så här.
Alfred – 1:03
Vad kul med allt som händer.
Fabian – 1:06
Ja, jag fick så bra feedback från Christian Paulin, vår chefsutvecklare på Hälsa Emma som också lyssnar på pollen. Hej Christian. Han ger sån feedback att han tycker att det var bra sagt det jag sa. Det här var det bästa jag har sagt. Mycket kommer bli sämre och mycket kommer vara bättre. Det sa jag tydligen i förra showen. Det tyckte han var smart sagt. Jag kände att det var låga ställda krav för mig.
Anders – 1:31
Det var nog roligare att höra det i det mötet.
Fabian – 1:34
Det är väl också spot on. Det är väldigt svårt att säga någonting om framtiden.
Anders – 1:37
Ja, det är jättelurigt just nu.
Alfred – 1:39
Det är bara att åka med.
Anders – 1:40
Vi skippar att prata Trump i det här avsnittet. Vi har så mycket annat med energi och annat kul att prata om.
Fabian – 1:45
Båtar ska vi prata om.
Anders – 1:46
Hur är det med dig Fabian?
Fabian – 1:47
Det är ganska bra. Jag har varit på båtmässan. Mer om det alldeles snart. Jag håller på att forska lite i hembatterier. Mer om det i ett framtida avsnitt. Jag kan göra en liten cliffhanger om batterier och hembatterier. Om ni tror att ni har förstått hembatterier så har ni inte förstått hembatterier. Det är mycket mer komplicerat än vad ni tror.
Alfred – 2:06
Spännande.
Anders – 2:07
Jag har precis byggt ett batteripaket menar du att jag är ute och cyklar med det jag har gjort? Vi pratar hembatterier.
Fabian – 2:13
Du har inget eget hembatteri?
Anders – 2:14
Jag har dels ett hembatteri men jag har byggt ett batteripaket som vanligtvis används för hembatterier. Jag förstår. Jag har det i en moppebil.
Alfred – 2:21
Ta det lugnt Anders. Det var ingen attack på dig.
Fabian – 2:23
Nej, jag tror det. Men nu blir det en attack. Vad har du för C-värde på ditt batteri som kan allt?
Anders – 2:28
C-värde känner jag inte till.
Fabian – 2:30
Nej, vi säger mer om det i nästa avsnitt.
Anders – 2:32
Däremot har jag varit ute och övningskört med min dotter Agnes och moppebilen som jag har konverterat till elektrisk.
Fabian – 2:38
Den har vi hört mycket om. Det är lite av en följetong. Jag tror att det är lite av ett hatkärlek vi alla har till den här jävla moppebilen. Den har mer kärlek än din Tesla.
Anders – 2:46
Nu ska jag berätta vad jag gjorde häromdagen. Jag har hållit på att mecka massa med den. Jag har inte laddat den sedan i november utan den har bara varit igång när jag har grejat med den. Successivt har batteriet laddat ur lite grann men jag har dragit väldigt lite trots att jag har haft igång bilen ganska mycket. Så åkte vi iväg för att övningsköra med min dotter ut till Arninge här norr om Täby. Typ sex kilometer från där vi bor. Vi skulle köra på ett inhägnat område där. Så är vi och kör en stund och sen bara boom går den från 40% ner till 0. Då är det det här klassiska LFP-batteridilemmat vi har råkat ut för. BMS, Battery Management Systemet, vet inte vad laddningen är och den har någonstans tappat bort sig på vägen hur mycket bilen har dragit. Så plötsligt är batteriet tomt. Så vi står där borta med tomt batteri och det är minusgrader ute.
Alfred – 3:36
Hon bara tack pappa för den här nya moppebilen, vad bra den är.
Anders – 3:40
Agnes, hon satt som tonåringar gör och bara, åh pappa. Jag försökte lägga skulden på henne att det är hon som inte har laddat den men det flög inte. Så min fru fick komma med Model X och bogsera oss hem. Var det så?
Fabian – 3:56
Nej. Vad tråkig start ändå. Du som verkligen har ansträngt dig här.
Anders – 4:01
Men det var lite mysigt att sitta där.
Fabian – 4:02
Ja.
Alfred – 4:03
Men du kommer alltså vara expert på kalibrering av LFP-batterier sen också?
Anders – 4:07
Alltså det jag kan säga till alla lyssnare med LFP-batterier, ladda biljäveln hela tiden så att den alltid är fulladdad. För det är enda sättet för BMS att veta vad batteriladdningen faktiskt är.
Alfred – 4:19
Finns det en chans att de här kommersiellt tillgängliga produkterna med LFP-batterier har lite bättre BMS-system än ditt hemmabygge?
Fabian – 4:25
Så kan det också vara. Du säger det som en försiktighet. Det är klart, har man inte koll på C-värde. Om du bara hade haft koll på C-värdet då, Anders.
Anders – 4:36
Vi får se vad det är, det där C-värdet.
Fabian – 4:38
Det har ingenting med elbilar att göra egentligen. Det är mer batteripack för hemmabruk som det är viktigt.
Alfred – 4:43
Jag måste få berätta nu, jag har verkligen haft en händelserik elbilsvecka den här gången. Jag har faktiskt haft min, vår Model 3 har varit inne på skadeverkstad. Aj, aj, aj. Jag rapporterade om det tidigare när min styvdotter blev påkörd av ett garage tror jag. Just det. Nu har vi i alla fall reparerat den, men det gjorde att jag fick anledning att pröva en Mercedes EQA som jag hyrde där medan vi hade bilen inne en vecka. Det är jättekul att testa andra elbilar tycker jag. Det gör vi kanske inte tillräckligt ofta i podden, men speciellt att få ha en elbil en hel vecka så att man hinner leva med den. Vilket är svårt när man bara ska provköra kortarevit. Jag fick en riktigt sneak-utrustad, som det ofta är med hyrbilar, Mercedes EQA. Den hade inte ens elstolar utan var manuellt rattande. Så det kändes inte så premium som man tänker att Mercedes ska vara. 550 000 har jag kollat ut att den här specifikationen av EQA kostade. Jag tycker det är slående när man testar andra elbilar, att det inte är svårt det här längre.
Alfred – 5:41
Det känns som att de flesta har fått kläm på att bygga bra elbilar. Den gjorde verkligen jobbet. Den drog ungefär hälften av batteriet att köra 16 mil hem med mestadels motorvägsfart. Och Mercedes är ju bra att rulla på i hög hastighet på motorväg. Den är betydligt tystare än min Model 3 från slutet på 2020, början på 2021. Sen så laddar den lite långsamt, bara 100 kW, den här EQA. Det är segt.
Fabian – 6:05
Här får vi ändå göra en liten stjärna i kanten, för det här beror på hur laddkurvan ser ut. Om du skulle ladda 100 kW rakt igenom från start till mål, från 0 till 100 procent, vilket ju ingen bil gör. Men om du hade gjort det så hade det nog varit ganska bra.
Alfred – 6:17
Jag testade faktiskt att ladda, och jag kommer till det, varför jag fick testa att ladda till 100 procent. Och den laddar på ganska bra högt upp, så jag tänker att det finns någon liten toppbuffer där. Men sen har ju jag levt med den precis som man gör som elbilist. Till vardags så laddar man ju hemma, och då är den ju bara toppen. Sen är mjukvaran, tycker jag, buggig i mina Tesla-färgade ögon. När jag skulle åka hem med den första dagen, då kunde jag inte få den att berätta hur mycket jag skulle ha kvar när jag kom fram. Men det visade sig att det nog bara var en bugg, för sen har den gjort det utan problem. Och när jag vet vad jag ska leverera i gränssnittet, då inser jag att det var bara tomt där av någon bugg, första gången jag körde den. Och den är jätteduktig på att räkna rätt också, berättar hur mycket den ska ha kvar. Och man kan koppla upp den till app, fast det är en hyrbil och allt sånt där funkar. Men jag börjar inse att välja elbil, det börjar bli som att välja Mac eller PC.
Anders – 7:06
Eller Android eller iOS tänkte jag på häromdagen.
Fabian – 7:08
Men här är det väl lite så, det är väl Volkswagen Group tillsammans med Volkswagen, men andra, ondrika verken, Porsche, Bugatti och allt vad de heter. De har ju mjukvaruproblem inom det bolaget. Det är vi ju liksom på det klara med vid det här laget.
Alfred – 7:22
Nu har det gått ett tag sedan jag körde Volkswagen-koncernens bilar. Det här var ju Mercedes då, så det är ju en annan mjukvarustack. Och den här tror jag ändå tillhör.
Anders – 7:27
Men det gäller generellt för Tyskland som halkat efter i mjukvarurejset. De är ju ingen stor mjukvarunation, tyskarna. De är ju traditionellt hårdvarufolk. De är inte duktiga där jämfört med Sverige. Vi är ju i Stockholm brukar man tala om som Europas Silicon Valley.
Fabian – 7:46
Ja, exakt.
Alfred – 7:47
Android eller iOS, vad fördrar man? Att köra de här tyska bilarna, nu är det Mercedes jag ska tala om, men jag tror att Mercedes tillhör de bättre faktiskt. Den har alla funktioner, den kan berätta, den räknar rätt på räckviddsuppskattning och så vidare. Den är bra, men det känns ändå som att välja mellan iOS eller Symbian snarare än iOS eller Android.
Anders – 8:08
Ja, jag håller med om det.
Alfred – 8:09
Det är inte bra, jag skulle inte stå ut med det. Jag kan inte köpa en Mercedes.
Fabian – 8:13
Det här är så besvärligt. Det är mycket prat och lite action. Men jag vill köpa en Porsche. Jag vill gilla en Porsche.
Alfred – 8:21
Då kommer du få det så här.
Fabian – 8:22
Jag kommer behöva testa. Autoplåten är jag helt beroende av. Den måste funka. Jag kör så mycket. Det är superviktigt att den funkar. Det tror jag kanske att man kan få till. Men resten av mjukvaran måste vara okej åtminstone. Vi får verkligen se. Jag ska be en Porsche-handlare om att få ett litet långlån om det är möjligt. Åtminstone en vecka. För att faktiskt hårtesta. Jag har sagt Taycan till det, jag vet inte om jag uttalar det rätt.
Alfred – 8:47
Jag tror det är Taycan.
Fabian – 8:48
Taycan, en Porsche Taycan. De är skitsnygga. Jag måste sätta mer respekt i vissa lägen i min vänskap. Det gör jag med en sådan. Det har jag fått bekräftat nu från flera håll. Men, fan mjukvaran alltså. Hur viktigt är det?
Anders – 9:02
Jag hade en Porsche Taycan som jag lånade en vecka tror jag. Jag upplevde inte mjukvaran som en bugge i den. Men den är tråkig. Det är som en traditionell bil som har fysiska rattar. Det är inte så mycket man kan göra där. Du kan starta fläkten och sådär. Det är inte alls som på Tesla-bilarna som jag är van att köra.
Alfred – 9:23
Jag såg fram med Mercedesen här nu och testade. För Mercedes ligger långt framme på förarassistanssystemen och så vidare. Men det är ju verkligen bara i de lyxigaste modellerna, bara EQS som har de där bästa paketen. Och i den här EQA var det verkligen bara en nerbantad, och såvitt jag kan förstå, inte bara för att det här var en snikad version av bilen. Utan det är det man får i EQA. Bara vanlig filhållarassistent som inte kan konkurrera med det som ingår standard på Tesla med autopiloten. Inte ens på motorväg så klarar den av att hålla filerna när det svänger för mycket. Det går inte. Men sen generellt om att hyra elbil. Har ni gjort det?
Fabian – 9:59
Ja, jag har berättat om det i podden. Om du lyssnar på podden, Alfred.
Alfred – 10:03
Gud, det har jag glömt bort. Jag har förträngt det kanske.
Fabian – 10:05
Ja, det var ett tag sedan.
Anders – 10:06
Jag har ju lånat elbil jättemånga gånger för poddens räkning, men jag vet inte vad du menar med att hyra. Vilket särproblem man får då?
Alfred – 10:13
Som alltid när man ska hyra en bil så ska man lämna tillbaka den fulladdad eller fulltankad. Och så kostar det en massa extra om man inte har gjort det. Och då stod det i det här avtalet. Jag fick bilen med 100% på en sådan sak som blöder lite i ögonen när man ser att man får en bil som har stått stilla med 100%. Men okej, jag fick den med 100%. Och så står det i avtalet att jag ska få betala 12 kronor per kilowattimme för alla procent som saknas när jag lämnar tillbaka den. Så då måste jag ladda den till 100% innan jag lämnar tillbaka den för att inte få betala det här priset. Det blir inte så många kronor, men det är som att de där kronorna känns så himla dyra. Så att man bara, jag vill verkligen lämna tillbaka den fulladdade.
Fabian – 10:48
Ja, det här är så att, finns det något ljud jag kan göra för palmface när vi har den här emojin? Den här flap. Precis, det är så otroligt korkat och förlegat och att man verkligen inte förstår sin egen produkt när man gör så här.
Anders – 11:02
Gör vad då? Laddar den till 100% eller kräver att den ska lämnas tillbaka fulladdad?
Alfred – 11:06
Ja, men både och. Man fattar ju att det är dyrare för dem om de måste åka iväg och tanka eller om de ska ha bensin på lager på hylbilsfilmen. Så fattar man att man får betala mer för bensinen där än om man lämnar tillbaka den fulltankad. Men med el är det ju precis tvärtom. Det gör ju ingenting för dem om man kommer tillbaka med 40% i batteriet. Det är bara att koppla in sladden. Så många timmar är det väl.
Anders – 11:25
Om du kommer tillbaka med 10% kvar av batteriet och så blir den stående en hel dag, kan de inte hyra ut den direkt efter? Den ska in på tvätt och städ och så.
Fabian – 11:33
Så de får kanske ha en snabbladdare då till exempel?
Alfred – 11:36
Ja, och kanske ta betalt 3 eller 5 kronor eller någonting per kWh. Någonstans där borde det väl kosta?
Fabian – 11:42
Ja, det här är inte bra. Kan du inte hänga ut vilka det var? Jag kan säga att det var Hertz som jag hade senast.
Alfred – 11:47
Det här var Mabii. Och nu ska ni få höra hur det gick då. För det här ledde ju fram till att jag innan återlämning stannade på en snabbladdare och laddade för 5,80 per kWh. Och sen när jag äntligen var klar med det och drog till verkstaden.
Fabian – 12:00
Det var inte snabbt att ta sista kylvatten heller?
Alfred – 12:01
Nej, Mercan var bra på det. Jag är mycket snabbare än Tesla på sista biten. Men sen så drog jag då till verkstaden och jag hade avtalat med Mabi. Det var ju skitbra att de kunde lämna ut bilen hos verkstaden snarare än att man ska behöva ta sig till hyrbilsfirman. Och då skulle jag ringa och berätta att jag hade lämnat tillbaka den så de visste att de skulle komma och hämta upp den. Och då frågade jag om det här med laddningen för att jag hade stört mig på det. Och de bara, ja, ja, nej. Nej, allt över 80% anser vi är fulladdat. Och vi tar inte 12 kronor, det är 6 kronor per kWh. Det får berätta dem för mig när jag precis har stått i 45 minuter och laddat den till 100% för precis samma pris som jag hade fått betala hos dem. Bara för att de har skrivit något helt annat i avtalet än vad de egentligen har. Så det är som att de gör rätt, men jag blir ändå ännu argare när jag fick veta att de gör rätt.
Fabian – 12:43
Här har hyrbilsfirman så lång väg kvar att gå. För du fick väl inte tillgång till någon app heller?
Alfred – 12:55
Jo, det gick alldeles utmärkt. Det är bara en QR-kod på skärmen i Mercedesen så kan man lägga till den på sin telefon. Man måste inte äga bilen eller vara registrerad ägare.
Fabian – 13:04
Det gör mig glad, för så var det inte för mig. Och av det jag har hört så är det absolut inte så sedan tidigare. När jag hyrde för ett år sedan, 1,5 år sedan, det var inte aktuellt överhuvudtaget.
Alfred – 13:19
Nej, och det här tror jag är Mercedes förtjänst snarare än Mabis förtjänst. Att det bara är så att Mercedes har byggt sin mjukvara. Det spelar ingen roll. Jag var tvungen att skanna mitt pass för att kunna göra det.
Fabian – 13:27
Det var det värt.
Alfred – 13:28
Men jag är inte registrerad ägare på fordonet och det gick ju bra ändå. Bilen visar en QR-kod som gör att man kan knyta den till en app.
Anders – 13:36
Det är ganska intressant det du var inne på att välja bil nu blir som att välja mellan Android eller IOS. För mig är det ju så fast i Tesla-systemet nu. Jag har väldigt svårt att lämna Tesla av den anledningen. Det är ju som att lämna IOS och byta till Android. Det känns helt oaktuellt för mig att göra.
Alfred – 13:54
Men Elon Musk skulle kunna få mig att byta från iPhone till Android om han var i det ena eller andra lägret. Men just nu känns det väldigt svårt att gå från IOS till Zimbia för Elon Musk. Det här någonstans går någon gräns för mig och jag har lite svårt att se vad jag ska välja istället.
Anders – 14:07
Jag skulle säga av alla de bilarna som jag provkört, som är typ de allra flesta på marknaden, så är nio kinesiska tillverkare de som är närmast. De har i stort sett kopierat Tesla. Men de är väldigt nära ett bra gränssnitt.
Alfred – 14:25
Men det känns också svårt av politiska skäl att gå från Elon Musk till Kina. Jag tycker det är knepigt. Vem ska man välja istället? Det är lite som att byta telefonoperatör i protest. Till slut har man ingen kvar att byta till för man hatar allihopa.
Fabian – 14:40
Hörrni, apropå att byta saker så ska jag säga att jag har bytt stad. Jag är numera Malmö-it.
Alfred – 14:48
Du har inte fått dialekten riktigt ännu?
Fabian – 14:51
Nej, det kommer. Jag vet inte. Det här är extra genant eftersom jag har skymfat Malmöborna här i två avsnitt i rad. Nu bor jag i Vänhem, tror jag det heter, i Malmö. Jag behöver täcka upp lite grann för våra läkare i Malmö. Jag sträckte ut lite händer till olika människor och ut kom en hand från fantastiska Peter Esse. Ja, den Peter Esse, han som har konkurrentpodden.
Alfred – 15:21
Marken är ju bra vänner, vi är ju i den här lilla bubblan.
Fabian – 15:25
Peter vägrade att låta mig betala för den här lägenheten. I gengäld så har jag då Malmö igen, kulturstad, diktat lite. Jag har skrivit en dikt, den är tillägnad Peter Esse fast den är skriven till Malmö.
Anders – 15:41
Du har verkligen inget att göra på kvällarna när du är där. Ska vi få höra den här dikten?
Fabian – 15:52
Kära Malmö, vår relation började skakigt, nästan fjältigt. Jag såg din litenhet, din byråkratiska trångsynthet, och jag tänkte att du kanske inte var något för mig. Vi har ju haft lite problem med Region Skåne där, som har ställt till det en del, så jag vill flika in där också. Men så visade det sig att jag hade en vän av det bästa slag, Peter Esse, som lånat ut sin dyrbara lägenhet till mig. I gengäld får han min eviga kärlek och respekt. Idag anade jag en strimna vår i luften och gav mig ut på en promenad i jakt på något så simpelt som skithus papper. Dina matbutiker rymmer märkliga ting som jag aldrig förr funderat på att äta. Spettekaka och svinsvål. Kanske en dag ska även jag lära mig att uppskatta de här skånska läckerheterna. Har ni tänkt på det? Att en matbutik i Skåne, om ni har varit där, alltså det är inte Göteborg, det är inte Stockholm. Det är liksom något helt annat. Det finns så mycket konstiga saker i de här butikerna. Men svinsvål, vem äter det liksom?
Alfred – 16:53
Jag skulle säga något syrligt om att nu har du låtit ChatGPT dikta, men det här skulle nog inte ChatGPT ha skrivit.
Anders – 16:58
Det låter ju som ChatGPT.
Fabian – 17:00
Nej, det är faktiskt inte det. Det här är jag till största delen.
Anders – 17:03
Lite ChatGPT.
Fabian – 17:04
Väldigt lite. Dikten fortsätter, det är inte slut än. Jag släpper den inte än, utan jag har en konstellation här. Jag känner att vi är på väg någonstans, du och jag, Malmö. Men en sak vet jag redan nu. Du är en del av Europa. Och jag gillar det. Jag vill lära känna dig mer. Jag vill förstå dina gator, dina dofter, dina människor. Och idag, på min första dag som Malmöit, bjöd du mig på en liten gest av vänlighet. En falafelpuck i handen medan jag väntade på min mat. Det fyllde mig med glädje och hopp. Det gjorde mig också mätt. Till det facila priset av 50 spänn. Vi är på en resa tillsammans Malmö och jag tror att det kommer att bli en bra sådan. Kanske till och med en kärlekshistoria.
Anders – 17:45
Tack.
Fabian – 17:49
Titta, jag har skärmat Alfred.
Anders – 17:51
Anders är lite mer.
Alfred – 17:53
Du är lite mer för effort än för kvalitet som du får applåden. Men jag tänker att det du kan göra för att vinna tillbaka våra lyssnare, det är nog mest att nu är du en av dem. Få betala det där elpriset som du har sagt att de måste betala.
Fabian – 18:05
Tro mig, jag har försökt att få betala elen till och med ens i den där lägenheten. Peter vägrar. Vi får se när jag drar igång alla mina elverktyg om han får ångra sig. Men det är ju väldigt speciellt det här. Första dagen i Malmö tänker man att nu ska jag köpa en falafel. Det tillhör ju grundkonceptet där. De är så jävla schysta. Medan jag stod där och väntade så får man en liten falafelpuck i handen i en liten servett. De tyckte att jag såg hungrig ut. Först tänkte man så här, vad är det här för mat jag beställde? Men nej, det kom mer. Där någonstans börjar min resa till det bättre Malmö. Så jag tar gärna med råd och tips om roliga saker man kan göra i Malmö. Det är så välkommet på min mail.
Alfred – 18:54
Jag älskar Malmö och du kommer få vår första av oss alla också.
Fabian – 18:56
Ja, eller hur? En månad tidigare sägs det. Vi får se.
Anders – 18:59
Och från en skald till en annan ska vi lyssna på veckans lyssnarbrev.
Alfred – 19:03
Bra det.
Speaker – 19:04
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Anders – 19:08
Vi har fått mail från Jan Lindhardsen som skriver till dig Alfred. Hej Alfred, antar att jag måste börja med att säga vilken bra podd ni gör. Har följt med sedan allra första början och det är underbart hur du ibland styr upp diskussionerna med fakta när Anders och Fabian ibland svävar iväg.
Fabian – 19:31
Vad säger du Alfred? Det här känner vi inte igen.
Alfred – 19:33
Det är fint att få sådana här mail tycker jag.
Fabian – 19:35
Nej, det är ingenting av det här. Jag vet inte. Finns han ens? Det låter lite påhittat här i Lindhardsen.
Anders – 19:40
Jo, men det finns nog och det är ju framförallt du Fabian som svävar iväg.
Fabian – 19:43
Det har ju hänt förut då. Nu känner jag att jag svävar iväg här då eftersom jag blev beskylld. Men det har ju hänt förut i podden att mail har hittats på Anders.
Anders – 19:51
Aldrig om det här i många år sedan jag hittade på ett mail.
Fabian – 19:55
Det ska du fan ha.
Anders – 19:57
Han fortsätter i alla fall. I ett avsnitt nyligen så nämnde du att du har läst en bra bok om vårt energisystem eller elnätet. Skulle du kunna dela med dig om vad det är för en bok? Jag har försökt med ett antal olika källor men blir fortfarande inte riktigt klok på hur elnätet hänger ihop. I min värld så är det något fel när man belönar producenterna för att dra ner produktionen när det behövs som mest genom att de då kan få tio eller hundra gånger högre pris för samma vara. Kanske boken kan hjälpa mig bättre att förstå. Med vänliga hälsningar, Jan. Vad säger du Alfred? Det här var riktat till dig.
Alfred – 20:29
Ja, och nu kommer en liten utläggning så ni får följa med. Jag lutar tillbaka lite. Men jag tror att ni kommer att gilla det här. Förutom att jag ska berätta vad boken heter, den heter The Price is Wrong. Och lyfta på det här med en villfarelse som jag definitivt har levt i och som jag tror att vi som podd har levt i. Nu när det är billigare per kilowattimme i generering att bygga ny vindkraft eller solkraft än till och med redan installerad kol, då kommer marknaden att lösa problemet självt. Det kan ta lite tag men bara det har blivit billigare så kommer allting att lösa sig. Och den här boken som heter The Price is Wrong, den berättar varför det inte blir så. Utan vad som egentligen händer.
Anders – 21:05
Vänta lite, varför skulle man vilja bygga mer vindkraft när man får mindre betalt för elen?
Alfred – 21:13
Antagandet som jag tänker att vi alla tre har levt i, det är lite så här, om det är billigare per kilowattimme att göra nyinstallerad vindkraft, då är det bara en tidsfråga innan det kommer att tränga ut all annan elproduktion. Om det är billigare per kilowattimme till och med än redan installerad kolkraft, bara för att kolen måste man ju köpa och elda upp, då kommer allting att hända sig av sig självt. Länge så verkade det så, för om man kollar på kurvorna så har det byggts så otroligt mycket vindkraft och solkraft, framför allt under 10-talet accelererade det. Men nu har vi nått en platå och den här boken är superbra på att förklara hur det här funkar.
Fabian – 21:50
Om jag minns rätt sa du i förra avsnittet att det inte är rimligt att tänka sig att batterilagen skulle kunna fullt ut överbrygga detta. Jag undrar vad det var baserat på det? Jag har gått och grunnat lite här som märkt i två veckor på detta nu. För att just det här att flytta, de här topparna brukar vara så här typiskt 3-4-5 timmar. Det är ju det det handlar om.
Alfred – 22:12
Fabian, parkera den tanken, håll den frågan så ställer du den alldeles strax. Men jag behöver börja lite i en annan ände för att gå igenom så vi har lyssnarna med oss. Det är så intressant när man sätter sig in, varför räcker det inte att det är billigare? Varför löser inte marknaden resten? Jo, problemet är att det inte funkar så i praktiken. Det funkade så i praktiken när sol och vind var en försumbar del av nätet. Då påverkades ju inte elpriserna nämnvärt av hur mycket det blåste eller hur mycket solen sken. Därmed kunde den som investerade i att bygga ny vindkraft eller sol, de kunde få bra betalt för strömmen när det blåste. Då kunde de räkna hem sin investering.
Anders – 22:49
Men det här har vi pratat om i programmet, den här effekten. Vi pratade om solel i Tyskland som sabbar jättemycket för oss som producerar sol nu på hustaken.
Alfred – 22:57
Ja, exakt. Som bekant så utgör ju inte vind och solkraft en försumbar del av elnätet längre, utan nu påverkar det priset. Det skapar massiva problem i kalkylerna för de som försöker bygga nya vindkraftsparker eller solcellsanläggningar. Priset på elmarknaden, den så kallade spotmarknaden som vi brukar prata om, det öppna elpriset, det sätts genom att man jämför utbud och efterfrågan ett dygn i förväg. Alla som ska alstra el under det kommande dygnet kan säga så här mycket kan vi generera utifrån prognoser om vind eller vad man har för förutsättningar och vilket pris är man beredd att sälja det för? Sen så jämför man det med förväntad efterfrågan och så bestämmer man så att elen får kosta precis vad som krävs för att utbud och efterfrågan ska matcha. Så får alla betalt enligt den dyraste kilowattimmen som krävdes för att den där ekvationen skulle gå ihop. Blåsiga dagar innebär att det blir jättelåga priser. Det är ganska självklart för då finns det mycket vindkraft och så vidare. Det gör att det behövs ingen dyr gaskraft eller något sånt där, till exempel elnätet, utan vind-, kärnkraft och vattenkraft räcker för att täcka hela behovet.
Alfred – 24:07
Och då blir det generellt ganska låga elpriser. Men när det blåser dåligt, då räcker inte vindkraften till för att ta en del, utan då måste det komma in andra kraftlag som ska täcka upp det här bortfallet. Och det är oftast då, det blir en kombination från kontinenten med kol och gas och sen så har vi vårt eget oljekraftverk som vi slår på när det är riktigt för lite ström. Och det är därför som det blev så otroligt höga priser 2022 till exempel, när Ryssland invaderade Ukraina. För då steg priserna på gas jättemycket. Och det gjorde att efterfrågan på att importera el från Skåne till Tyskland steg jättemycket för att gaspriserna var så dyra i Tyskland. Så det här höga gaspriset spillde över till och med på Sverige, där vi inte har så mycket gaskraft. Och det gjorde att vi fick de här stora elpristopparna.
Anders – 24:54
Och det är för att vi inte har kapacitet att producera vår egen energi de dagarna som det inte blåser tillräckligt, utan vi måste köpa från andra.
Alfred – 25:01
Ja, exakt. Så frågan är, vad har det här med priset på sol och vindkraft att göra då? Jo, problemet med att vinden inte räcker till, det skulle faktiskt tvärtemot vad de flesta tror, kunna lösas genom att man bara bygger mer vindkraft. För det handlar inte om att det inte blåser alls. Det är otroligt sällsynt att det inte blåser någonstans.
Fabian – 25:18
Det blåser oftast någonstans.
Alfred – 25:19
Att det inte blåser överhuvudtaget. När vi märker att elen blir dyr för att det blåser för lite, då är det inte att vindkraften inte producerar något, det är bara att den inte producerar tillräckligt mycket. Om man byggde ut vindkraften så mycket att även produktionsbottnarna på vindkraften räckte för att täcka vårt basbehov, då skulle vi inte få de här effekttopparna, eller pristopparna på elen, för då skulle vindkraften räcka även i det sammanhanget. Då skulle vi en gång för alla kunna koppla bort all gas och all kol och så vidare, och så skulle vi ha ett koldioxidneutralt elnät. Men problemet är bara hur de som ska bygga all den här vindkraften som krävs för att komma dit, hur de ska få ihop sina kalkyler. För att kunna bygga en vindkraftspark, då måste man skrapa ihop sin finansiering, vilket oftast innebär ett banklån, och för att banken ska gå med på att låna ut pengar till den här parken, då måste de se en kalkyl som är trovärdig och visa vad man kommer kunna sälja elen man genererar för.
Alfred – 26:10
Och det priset som man kan sälja för kommer vara dyrare än vad den här kapitalkostnaden, räntekostnaden på lånet blir. Om man tänker att man ska skriva av den här investeringen på vindkraftverken på 20 år eller något liknande. Under 2010-talet har det här gått ganska bra, eftersom kraftverken hade hunnit komma ner i pris, samtidigt som de utgjorde en sådan liten del av elnätet, att det inte nämnvärt påverkade elpriset, vilket gjorde att de i allmänhet fick ganska bra betalt för kilowattimmarna de sålde, och så kunde de få ihop kalkylen. Men nu har vi nått en platå i den här utbyggnaden som är svår att ta sig förbi. Och det är för att när det blir en överproduktion i elnätet, då får man jättelite betalt. Och det har att göra med att vindkrafts producenterna inser att det kommer bli en överproduktion. Och då bjuder de under varandra för att få någon intäkt överhuvudtaget. Räntekostnaden får de oavsett, så varenda öre de kan få in är bättre än inget öre. Så de bjuder under varandra och går under sin egentliga smärtgräns för att få några pengar alls.
Alfred – 27:07
Kol och gaskraften kommer aldrig bjuda lägre än vad det kostar för bränslet de har ställt upp. Om det blir billigare än så, då fläcker de kraftverket och så är det bättre att vänta på bättre tider. Men vindkraften kommer betala ränta i vått och torrt, så därför kommer de ta varenda öre de kan få. Och därför kan vi till och med få negativa priser. Vilket är en gräns som man hamnar på, för det finns lite subventioner i Tyskland och några andra länder som gör att de får bidrag per producerad kilowattimme. Så då lägger de sig på ett negativt pris, men som är så lite negativt att tillsammans med subventionen så krabblar de sig fortfarande precis över nollgränsen och får några ören in på det där. Och det har gjort att när man ska bygga vindkraft nu, för att man ska kunna få ett banklån, då kan man inte förlita sig på spotmarknaden. För bankerna och alla har lärt sig att det kommer inte kunna vara så att när de producerar stora mängder energi, så får de för dåligt betalt på spotmarknaden. Så istället måste de signera, när man ska bygga en vindkraftspark, så måste man signera ett avtal med en industrikund, som förbinder sig att köpa stora mängder el till ett fast pris och det fasta priset är högre än produktionskostnaden.
Alfred – 28:09
Då ser kalkylerna ut att gå ihop och så får de lån och så bygger de vindkraftsparken. Och då är problemet löst, tänker ni. Eller hur? Nej, så är det inte alls. Det här är när Norsk Hydro signerar ett avtal med en park utanför Piteå. Det finns massor av stora projekt som är byggda på det här sättet. Men problemet är inte alls löst där. För de här avtalen tvingar vindkrafts producenterna att leverera el i vått och torrt, enligt det här avtalet. Och det funkar ju bra så länge de klarar av att alstra tillräckligt med el i sin vindkraftspark för att täcka det här behovet som de har avtalat att de ska leverera. Men när vinden mojnar så mycket att de inte klarar av att leverera enligt avtalet, då blir de tvungna att köpa på spotmarknaden för att ge till sin industrikund till det där förbestämda priset.
Anders – 28:50
Och då är det jättedyrt när det inte är någon vindproduktion.
Alfred – 28:53
Precis då när de måste köpa på spotmarknaden för att leverera till sin kund. Det händer ju för att det inte blåser och då är det skitdyrt. Så då går de back så det bara smäller om det på att göra det här. Så det gör att det är paradoxalt nog när elpriserna är som allra högst, då tror man ju att vindkrafts producenterna ska tjäna som allra mest. Nej, de har redan förbundit sig att sälja det där för 25 öre per kilowattimme. Och så måste de köpa allting på spotmarknaden och skicka iväg med brakförlust till sina industrikunder. Och det gör att det paradoxalt nog kan bli så att det är höga elpriser som får vindkraftsbolagen att gå i konkurs. Vilket har hänt vid något tillfälle nu. Så det är en sådan omvänd, när man läser den här boken och förstår hur det hänger ihop, man bara, oh shit, okej det är därför allting brakar. Varför det verkligen har börjat stanna av i takten på vindkraftsutbyggnaden.
Fabian – 29:45
Men batterierna då?
Alfred – 29:47
Ja men exakt. Boken, det är verkligen svagheten i boken. Bokens argument är att vi måste ha jättemycket statliga subventioner, det är enda sättet att lösa det här. Men det är för att den, tycker jag, i mina ögon, helt förbigår hela lösningen på problemet som har med energilagring att göra och allt som händer där. Det byggs ju jättemycket kommersiellt energilager nu. Och det planar ju ut den här kurvan, vilket underlättar, löser problemet. Men samtidigt som vi har varit inne på tidigare i avsnittet, det är så otroligt mycket energilager som krävs för att det ska bli en helt plan kurva. Så jag tror inte att det på egen hand kan vara en lösning. Men däremot så ser jag en lite mer mångfacetterad lösning, där energilager såklart har en roll att spela. Jag tror jag har pratat om ett bolag som jag har varit lite rådgivare till, inom ramen för Norrsken, som heter Erlend, som är rätt coolt. De kan med elenergi bara fånga in kol ur luften och göra metanol av det. Så man tar kolet som behövs ur luften och med elkraft får ut metanol, som ju till exempel jämfört med vätgas är mycket lättare att förvara och transportera.
Alfred – 30:45
Och dessutom lämpar sig ganska väl för att om man vill göra flygbränsle av till exempel, då får man koldioxidneutralt flygbränsle.
Anders – 30:51
Det finns ju många olika sätt att lagra energi. Det måste ju inte vara i batterier. Ett väldigt populärt sätt är bland annat pumpkraft. Då kan man tänka sig att man bygger en stor fördämning uppe på ett högt berg någonstans och sen så pumpar man upp vatten där när det är billig el och sen så låter man det rinna ner i turbiner när det är dyrare. Det skulle vi kunna göra i väldigt stor skala på våra höga berg.
Fabian – 31:15
När man gör de här så använder man ofta befintliga vattenkraftverk också redan. Man lägger till en pump egentligen.
Anders – 31:22
Men man kan ju bygga nytt.
Alfred – 31:24
Vi har slagit ett ord för ordet reglerförbrukning. Det är ju typ en sån förbrukning. Och de här stålkraftverken i norr och så vidare som ska ha massa vätgas. Om de kommer in i marknaden och börjar köpa el när den är som billigast, då flyttar de ju upp det här golvet. Och kan de få upp golvet högre än vad den här genomsnittliga produktionskostnaden är för vindkraftsparkerna, då har vi löst det här dilemmat. Men det jag tänker som kan ligga i vindkraftsparkernas egen kontroll, det är att man tänker att de bygger en vindkraftspark och nu börjar det bli ganska självklart att ska man göra det så ska man förmodligen också sätta dit en container med batteripack eller någonting. Så att man kan plana ut de värsta topparna och dalarna. Men vad ska man göra om det fortfarande är för lågt elpris på spotmarknaden och det fortfarande blåser och batteriet är fulladdat? Då kan man ha en container som producerar metanol. Då kan man sälja metanolen och det kan bli en ny försörjningskedja för flygbränsle som är helt koldioxidneutralt.
Fabian – 32:13
Ja, eller ta sig ett glas. Kanske, Alfred?
Alfred – 32:15
Ja, om man har sett tillräckligt. Då är det väl bra. Dricka lite metanol. Precis.
Fabian – 32:20
Det är ingenting doktorn rekommenderar.
Alfred – 32:21
Exakt. Pröva inte hemma. Så fort de har någonting vettigt att göra med energin annars än att släppa ut den på elnätet för minus tio öre eller vad de nu kan göra. Då slutar de bjuda under varandra och då låser man också upp den här dynamiken. Så jag ser fler lösningar på det här problemet än vad boken gör. Men den här boken är superbra på att man får en överblick över hela världens olika energisystem och det funkar på väldigt olika håll i olika delar av världen. Men det här grundläggande dilemmat är detsamma som vi har pratat om nu.
Anders – 32:52
Men det finns ju jättemånga olika sätt att lagra energi. Vi pratade om pumpkraft här innan. Det finns något som heter smält saltlager. Jag vet inte om ni känner till det?
Fabian – 33:01
Ja, just det. Det var en lyssnare som skrev innan du började prata om det.
Anders – 33:04
Ja, det har man ju pratat om väldigt länge också då. För salt, om man smälter saltet så ligger värmen där i väldigt, väldigt länge. Så det är ett perfekt sätt att överbrygga de här topparna. Och där kan man ju ta övergivna gruvor till exempel. Tänk bara att fylla en övergiven gruva med hur mycket salt som helst och så smälter man det när elpriset är lågt och sen så får man tillbaka energin när priset är högt sen.
Fabian – 33:28
Men om jag får göra ett litet försök att summera den här situationen då, Alfred. Så kan man säga att där vi är just nu så har vi tyvärr lite av det sämsta av två världar. Vi har byggt ut vindkraften så pass mycket och solkraften också att vi får de här ganska höga topparna och dalarna. De här stora variationerna. Vilket är ganska ohanterbart av alla möjliga skäl. Men vi har hittills inte sett de här satsningarna på batterilager eller vad var det du kallar det? Reglerförbrukning. På det sättet att vi kan jämna ut och faktiskt få fördelarna av det här energisystemet som vi har byggt upp. Så vi är precis just nu i ett limbo liksom.
Alfred – 34:07
Ja men vi har nått den första platån och den här platån den skapar ju jättebra förutsättningar för att det ska helt på bara marknadskraften gå att bygga batterilager. Men det kommer inte gå att bygga tillräckligt med batterilager bara av marknadskraft för att det ska lösa hela problemet för vindkraften. Utan det blir framförallt att flytta på effekt som batterilagren kan göra kommersiellt gångbart nu. Och det kommer inte räcka för att det sen ska vara fritt fram och bygga så mycket vind att när den producerar på en tredjedel av sin makt så räcker det ändå.
Fabian – 34:34
Men Gävle Advokat vill då säga så här att om nu då Green Steel och allt vad de heter börjar jätteförbruka på natten eller när det blåser mycket då. Då kommer de jämna ut så då blir det inte lönsamt längre att göra det.
Alfred – 34:47
De kommer ju försämra lönsamheten på batterierna för de är ju en annan reglerkraft. Och det är ju precis vad man behöver. Det är så man behöver se på det. Det finns många som tänker att det kommer behövas alldeles för mycket reglerkraft för att det ska vara rimligt att bygga batterier. Så därför går det inte, tänker de. Men sanningen är att vi kommer ha många olika källor av den här rollen i elnätet. Jag tycker det ska bli så spännande att se hur det har spelat ut. Jag tror att marknaden är på väg att fixa det här själv. Däremot så kanske det tar för lång tid utan mer hjälp. Men man behöver förstå den här dynamiken för att man ska kunna tänka igenom vad är det vi eventuellt med politiska initiativ kan göra för att det ska accelerera. Så att det går snabbare. Ja, precis.
Anders – 35:27
Men jag vill också poängtera för känsliga lyssnare att även batterilager är väldigt svårt för ekonomi nu. Det är därför man inte gör det. Jag gav ju precis 20 000 för 14 kilowattimmar. Och om du ska flytta kilowattimmar, du gör det typiskt en gång över dygnet. Du köper när det blåser mycket på natten och sen så säljer du kanske på dagen.
Fabian – 35:49
Ja, det är två. Angkurvan är ändå två toppar och dalar. Så det skulle kunna potentiellt gå att göra två gånger.
Anders – 35:55
När jag har labbat här i alla fall hemma med mitt batterilager som jag har till solpanelerna, då är det typiskt en dag eller en gång per dygn man kan överbrygga.
Fabian – 36:04
Du ska hinna ladda också.
Anders – 36:06
Ja, du ska ladda upp det, precis. Och då kan du sälja för fem kronor kilowattimmarna och du har som jag tio kilowattimmar lager. Det är inga pengar av det jämfört med vad det kostar att bygga det här. Så det är på kanske 50 års sikt du kan känna in det här.
Alfred – 36:20
Det byggs redan nu på helt kommersiella grunder. Elnätsbolagen bygger. Både för att det är ett billigt sätt att balansera ut många andra parametrar. Vi har pratat om allt från rotationsmassor och annat i elnäten. Till att också lösa just effektproblemet. Där är det kommersiellt nu. Men det finns inte utrymme för att på den kommersiella grunden bygga så mycket energilager som skulle krävas för att på egen hand lösa det här för vindkraften.
Anders – 36:46
Nej, men då ska man också komma ihåg att de har dubbla incitament. Dels att de kan sälja elen när den är dyr. Men de har också ett vindkraftverk som står och snurrar och eldar för kråkorna. Så de har ju gratis el på sin sida.
Alfred – 37:00
Det är stor skillnad mellan kalkylen på energilager för oss som privatkonsument och för nätbolag.
Anders – 37:06
Eller ett företag som köper el billigt från nätet för att bygga energilager. Det är annat om du äger vindkraftverket.
Fabian – 37:12
Alright, ska vi rulla vidare till nästa brev? För nu har vi en rättelse. Då är det Filip Jägerstedt som skriver. Hej Anders! Det tror jag är helt rätt att han skriver till dig. För han skriver, jag minns inte vem av er som nämnde detta i förra avsnittet. Men jag vet att du bor i Täby och också har ellevio. Jag vill passa på att höja min huvudsäkring från 25 till 35 ampere. Men det skulle kosta mycket i fast månadsavgift, vilket jag vet av ellevio kundtjänst. Det verkar vara upp till 25 ampere som det är samma månadskostnad. Trist för mig, skriver han. Och så med vänliga hälsningar, Filip. Och så är det. Jag hann inte rätta dig i farten där, Anders.
Anders – 37:47
Rätta mig? Jag visste ju att det är 25 ampere. Jag har ju 25 ampere.
Fabian – 37:51
Jag har höjt från 20 till 25, men jag tror att du sa att man kunde höja ännu högre. Men då kommer det till en extra kostnad. Det är helt korrekt.
Anders – 37:58
Nej, men jag har max 25 ampere som är max på den samma kostnaden som ellevio har. Men många har ju 16 eller 20 ampere och då kan man höja till 25 utan någon merkostnad. Så det är nytt med det här nya.
Fabian – 38:11
Du har ju 20 då, då ska jag höja till 25.
Anders – 38:12
Jag har mejlat lite med Tibbers pressekreterare, ska jag säga. Tibber är ju ett elbolag, det finns flera sådana smarta elbolag nu. Men ett problem som vi har nu när de har den här effekttariffen, det har pratats väldigt mycket även den här veckan om ellevio nya effekttariff. Och många som skriver till oss också om det här. Och ett problem är att de här smarta elbolagen kickar igång laddningen på bilen närhelst på dygnet som det råkar vara lägst elpris utan att ta hänsyn till de här effekttopparna. Och de effekttopparna, om man laddar bilen efter klockan 22 på kvällen hos ellevio mellan 22 och 06, så har man halva kostnaden för effekttoppen. Och det i sin tur innebär att du kan blåsa på för fullt egentligen på 25-amperssäkringen. För det blir väldigt billigt. Jag har faktiskt fått, förresten, jag har sett, man kan logga in på ellevio. Jättesen graf.
Fabian – 39:05
Jag ser den direkt. Efter att jag drog på det här begränsningen att jag laddar bara på kvällstid så rasar effekttopparna till hälften. Så från 12 till 6 ungefär. En sak som faktiskt tål att sägas också som inte vi har sagt i podden, det är att det här är inte tillfälliga effekttoppar utan det här är genomsnittliga effekttopp under en timme. Det innebär alltså om du drar på kaffekokaren, mickåksugnen och boostläget på spisen samtidigt som du laddar bilen. Men det är så kort tid som du gör det. Att du hinner inte upp i genomsnittet under en timme. Så det man mäter är genomsnittet under en timme. De tre högsta genomsnitten under en timme, genomsnittet av det under en månads tid, det är effekttoppen.
Anders – 39:48
Precis, men det är där elbilen är så farlig för att den ligger och drar lätt under en timme max effekt om du laddar på 16 ampere. Så elbilen är livsfarlig, kaffekokaren är inte så himla farlig. Så den får man ha koll på. Men i alla fall, vi har också mejlat med Tibbers pressekreterare som berättar att det kommer en uppdatering till deras app nu. Det finns ju andra smarta elbolag.
Alfred – 40:09
Greenly och flera andra.
Anders – 40:11
Eller smartladdningslösningar också. Vi är inte Sveriges Radio så det spelar ingen roll. Alla håller säkert på att jobba med det. Men just det kommer en lösning för ellevio effekttariffer nu inom en till två veckor som innebär att de pushar elpriset till efter 22 eller laddningen till efter 22.
Fabian – 40:25
De har redan idag en liten varning när man kan få om man har höga effektuttag under en enskild timme. Men den är inte så hjälpsam eftersom det är olika regler olika tider på dygnet.
Anders – 40:32
Nu har inte jag fått min faktura för januari ännu ska jag säga. Men det ser ut som när jag är inne på ellevio hemsida där att det kommer bli billigare för mig med den nya modellen i och med att jag flyttar. Jag har min förbrukning på nätterna eller på kvällarna.
Alfred – 40:45
Hörrni, bil-lobbins nya korståg för bensinmotorn. Allt att veta inför båtsäsongen. Miljöpartiet har bytt fot om kärnkraft. Och så vet vi äntligen när Teslas självkörning kommer till Sverige. Allt efter detta.
Anders – 40:57
Ja, det har varit krismöte i EU och bland billobbyisterna också. Nu försöker den europeiska billobbyn försena omställningen till elektrifiering av bilflottan. Vi vet sedan tidigare att våldsamma bondeprotester i Frankrike har fått EU att backa på sina olika klimatkrav. Nu försöker billobbyn göra precis samma sak, men genom att lobba mot EU-parlamentet. Ola Kjellenius, vet ni vem det är?
Alfred – 41:31
Ja, han är svensk och vd för Mercedes.
Anders – 41:33
Precis, och han är dessutom ordförande i Acea, eller Acea kanske uttalas, som är Europas absolut största billobbyorganisation. De roterar, de olika bilföretagen får vara ordförande i den här billobbyorganisationen. Men han varnar nu i alla fall för böteskrav till biltillverkare i miljardklassen om de här utsläppen inte minskas.
Alfred – 41:54
Det är en sak som inte rapporteras mycket om, att det är så här för att kunna komma undan de här miljardklassen. miljardböterna så får de pola utsläppen med varandra. De bilmärken som säljer väldigt mycket elbilar, de kan få betalt av andra för att nu räknar vi våra flottor ihop så att vi alla kommer under kravet. Och det gör att Polestar och Tesla och så vidare kan tjäna jättemycket pengar från de andra biltillverkarna.
Anders – 42:16
Men nu är de ute och varnar här i alla fall. Billobbyn säger att de här kraven från EU är för hårda. Det är väl så att EU har bestämt att 2035 ska det vara inga fossilbilar får säljas i EU längre. Absolut. Men kraven är för hårda säger de, vi kommer att förlora jobb varnar man för. Och bakgrunden är som vi alla vet som har lyssnat på det här programmet och gjort det här programmet i många år, att biltillverkaren i Europa har varit alldeles för sena med övergången till elbilar. Och dessutom nu så har man massa problem för att efterfrågan på elbilar i Europa har sjunkit, som vi har pratat om många gånger.
Alfred – 42:54
Kortsiktigt ett år för att det råkar vara ett år när Tyskland tog bort sina subventioner för privatkonsumenter. Kommer nog att repa sig.
Anders – 43:01
Precis. Och i Tyskland så planerar Volkswagen sina nedläggningar av fabriker, man pratar om Carmageddon. Och sen har du ju dessutom som lök på laxen de här kinesiska elbilstillverkarna som bara rasar in i Europa och säljer jättemycket elbilar. Om vi bara pratar lite kort om EUs klimatkrav här då, så är ju då målet att 2035 ska det vara helt förbjudet att sälja nya bensin och dieselbilar. Och det de säger nu då i den här billobbyn är att det här är helt omöjligt att nå upp till. De vill ha en reality check och vill ha en marknadsdriven omställning istället för att det är ju liksom straffar dem som inte klarar det här.
Fabian – 43:42
Kan vi pausa där lite bara? Apropå reality check är ju ett väldigt bra begrepp här. Jag kan tänka mig att det finns kanske snarare den här billobbyorganisationen som behöver ha en reality check förvisso. De kanske borde tänka att lösningen är ju inte att fortsätta med bilar som förgiftar klimatet utan att istället ställa om lite snabbare. Däremot måste jag säga att den andra delen i det påståendet att de vill ha marknadsdriven omställning istället för straff, det är nog ganska bra. För jag tror att det är precis det som ska göras här. Här var man nog lite för snabb för att plocka bort subventionerna, tror jag. Och kanske är det så att då får man subventionera kanske Europabilar eller formulera subventionerna då. Bara europeiska bilar är de som får det eller så får man se till att ha något system där man neutraliserar det sinsemellan. Det är ju tydligt i alla fall vad som har hänt i Sverige när man tog bort bilbonusen. Och jag tror att det var för tidigt. Särskilt när vi gick in i en lågkonjunktur här nu så såg vi ju vad som hände då.
Anders – 44:36
Håller med.
Alfred – 44:36
Det är väl tydligt att skulle vi ha en helt marknadsdriven omställning, då skulle den ske före 2035. Skulle vi plocka bort alla tullar och alla subventioner på allting, då skulle det definitivt bli så att det blir väldigt mycket kinesiska elbilar som är billigare än europeiska förbränningsmotorbilar som säljs 2035.
Anders – 44:52
Det skulle konkurrera ut de europeiska tillverkarna. Ja.
Alfred – 44:55
Så det de säger är snarare att vi vill ha en protektionism som gör att vi håller kineserna borta från Europa och sen ska vi som äger Europa få fortsätta att tillverka fossilbilar ett tag till för att vi har marginaler på det.
Anders – 45:06
Precis så är det. Spot on. Det skulle bli Tesla och kineserna som bara totalt dominerar europeiska bilmarknaden.
Fabian – 45:12
Nej, det här är ju inte ett bra. Alltså att backa in i framtiden har aldrig riktigt varit en bra idé.
Alfred – 45:18
Så är det. Det innebär ju också att det är helt omöjligt för europeiska tillverkare att exportera utanför Europa, vilket är det vi har levnätts på hittills. Ja, jag kommer till det här.
Anders – 45:25
Nu ska du få höra. För dels så det här har ju liksom fått EU-parlamentet att börja fundera lite grann. Nu diskuterar man då att även efter 2035 tillåta förbränningsmotorer så länge de går på biodrivmedel. Och det här vänder jag mig starkt emot därför att det innebär ju att du kan köra på vilket bränsle som helst. Hokus pokus. Ja, då blir det ju bensin ändå. Och från italienskt håll så vill man helt riva upp det här förbudet 2035. Men EU-kommissionen står i alla fall än så länge fast då. Och det de hotar med då de här bilföretagen det är 13 miljoner jobb i EU. Jag tror det är den största, fritt från minnet, men att det är den största enskilda industrigrenen sett i antal jobb i Europa.
Alfred – 46:09
Det är så många underleverantörer och så vidare också.
Anders – 46:12
7% av Europas BNP står våra biltillverkare för. Så det är en gigantisk industri. Sen då så menar de då att ett uppluckrat klimatkrav kan fördröja nya europeiska elbilar, säger Europakommissionen och EU-kommissionen. Och därmed så lämnar vi en walkover till Kina. Så det är det vi var inne på innan. Det här blir bara än värre. Det är som att kissa i byxan för att hålla värmen. Det skulle inte hjälpa oss överhuvudtaget.
Fabian – 46:42
För att citera dig, Alfred. Det är nog en del av dödsspiralen vi ser här när man propagerar för den här typen av åtgärder. Sunda åtgärder hade nog varit att se till att få mer subventioner till europeiska elbilar för att faktiskt kunna konkurrera. Någonstans så har ju proppen gått ur med subventioner och tullar och allting. Nu är det ju vilda väst där ute ändå som gäller. Allra bäst är att inte subventionera och att inte ha tullar. Det brukar vara det bästa i en marknadsekonomi, men nu är det inte de tiderna vi tyvärr lever i idag.
Anders – 47:12
Men det billobbyn nu starkt går fram med, de säger först och främst nej till EUs krav på att bilflottans utsläpp vid nyårsafton 2025, det vill säga om cirka ett år, ska vara 15% lägre än 2020. Där sätter de ner foten första gången. Sen sätter de ner foten runt det här 2035-målet också. Det vill de inte heller. Jag ska bara ge lite kontext för att det är inte första gången de är ute och vevar billobbyn. Senast var 2012, då var Fiats dåvarande vd Sergio Marchione, han var Acea-ordförande och då sa han inför EUs hårdare utsläppskrav som kom 2012, det är helt ojämnfrånbart. Han sa att jobben kommer hotas, det var samma argument igen. De vill ha fem ytterligare år på sig, annars var det fara för jobben. Men den gubben gick inte den gången, så man lät kraven bestå till 2012 och det var inga problem. Bilbranschen anpassade sig. Financial Times, läste jag häromdagen, de rapporterar att i Kina, som är världens största bilmarknad, så når man 50% sålda elbilar redan i år, 2025. Det är tio år innan Pekingregimens plan.
Alfred – 48:22
Påminner om vad vi rapporterade om i förra avsnittet, 17 miljoner sålda elbilar 2024, så var 11 sålda i Kina.
Anders – 48:28
Det som händer nu, som vi inte rapporterade om i förra programmet, det är att BMW, Mercedes och Audi, de har i decennier tjänat nästan alla sina pengar i Kina. Men nu tappar de enorma marknadsandelar till de kinesiska tillverkarna. Jag pratade om Nio alldeles nyss och jag har kört jättemånga kinesiska elbilar och jag är helt blown away över hur snabbt de här har nått västerländsk kvalitet. Det är så väldigt hög kvalitet i de här bilarna. Jag var faktiskt och körde den här, vad hette den, Lynk & Co O2, har jag varit och provkört.
Fabian – 49:03
Kul, ja. Just det, precis. Det är olika draperier och till olika danser och sådär.
Anders – 49:08
Toppenbil. Det kommer ett litet inslag i ett kommande program om den bilen, jag har varit och provkört den. Men det är ju västerländsk kvalitet på det där, det är ju inget snack om.
Fabian – 49:17
Det är kul att höra dig säga det, för en gång i tiden var du ju väldigt skeptisk och sa att kinesiska bilar kommer aldrig kunna säljas. Vem vill köra en kinabil? sa du i podden. Där hade du fel.
Anders – 49:29
Ja, men. Jag har faktiskt gjort ganska tungt. Jag kan säga att 2022 hoppade Volvo Cars av Acea helt och hållet när de började motarbeta de här kraven. Så Volvo har gett upp och även, vad heter de som gör Fiat? Stellantis. Stellantis, ja. De hoppar också av, men sen har de bett om att gå med igen.
Fabian – 49:48
Så de stöttar inte de här lösare miljökraven? Är det så vi ska förstå det?
Anders – 49:54
Volvo vill ju ha elektrifiering som det ser ut nu. De är en av få europeiska tillverkare.
Alfred – 49:58
Ska vi säga så att 2022, det var när Volvo var i omställning. De har ju också backat tillbaka lite grann nu. De är inte med i Acea igen, men däremot har Stellantis gått in igen.
Anders – 50:08
Stellantis kom tillbaka året efter och ville gå med igen. Från EU då, kan jag bara nämna vad som händer där. Så EU-ordförande Ursula von der Leyen har bett transportkommissionären Apostol Tzikosz att det måste vara grekiskt.
Alfred – 50:26
Tzikosz. Ja.
Anders – 50:29
Den här Tzikosz ska leda strategiska samtal med bilindustrin som de nu har bestämt. Det första mötet ska vara den 31 januari. Då säger Tzikosz att vi måste agera nu om vi ska säkerställa att den europeiska fordonsindustrin leder omställningen till elbilar. Så från EU-håll så står man på sig här. Man säger att de här samtalen som man ska ha med industrin ska kretsa runt innovation, laddinfrastruktur, regelverk och konkurrenskraft. Så det låter kanske Fabian som att de är inne lite på att det ska komma lite subventioner och lite grejer som stimulerar elbilsförsäljningen.
Fabian – 51:01
Ja, det hoppas jag verkligen.
Alfred – 51:02
Så då kan man säga, vad har EU någonsin gjort för oss? Det verkar som att de ändå försöker hålla emot lobbyn här och tvingar dem i rätt riktning.
Anders – 51:09
Ja, det låter så. Och jag tror att det som vi har konstaterat här har man sett från EU-håll också, att om man ska fördröja förbränningsmotorerna längre, så kommer det totalt kvadda hela den här marknaden. Då kommer de tillbaka om tio år igen, men då har man helt slagit sönder sin konkurrenskraft för då är kineserna och amerikanerna alldeles för långt framme.
Alfred – 51:29
Ja, herregud.
Anders – 51:30
Jag kan kort nämna om Alfa Romeo, som är en i raden av många biltillverkare som nu ger upp sina elbilsplaner. De hade ju väldigt aggressiva elbilsplaner tidigare och planen var att bara producera elbilar från och med 2027. Och inget annat. Men det har de helt ställt på ända. De hade faktiskt bara en elbil på marknaden som de lanserade förra året, Alfa Romeo Junior. Men enligt Alfa Romeos nordamerikanska chef Chris Fuel.
Fabian – 51:59
Ja, det finns något sådant namn för det när man heter liksom.
Alfred – 52:03
När man är vad man heter. Ja, just det.
Anders – 52:06
Ja, det sa de ju på spåret.
Fabian – 52:07
Christian Lok och har på spåret då. Det var ju exemplet.
Anders – 52:11
Men Chris Fuel, han säger i alla fall att Alfa Romeos nya strategi är en multi-energi-strategi som innebär tillbaka igen till bensin och dieselbilar.
Fabian – 52:23
Vilka modernt som multimedia kanske.
Alfred – 52:25
Kan vi inte snacka båtar istället? Jag blir bara så deprimerad av det här.
Anders – 52:28
Jo, det tycker jag.
Fabian – 52:29
Det här var en sorglig historia. Jag är inte säker på att det blir så mycket gladare, men båtsäsongen är här. Båtsäsongen är här, hörni. Det är ett säkert vårtecken. Det är ofta det tidigaste vårtecknet här. För båtmässan går nu av stapeln på Svenska mässan i Göteborg för 64e året. Hörrni, det här är en fin gammal tradition. Och det här är ju liksom mässan som när man går in luktar bokstavligen gummi. Gummi, gummibåtsgummi och diesel i en härlig blandning. Och det är mycket träbåtar och polerade rep och allt möjligt. Och det här är ingen liten mässa. Det som är så kul med den är just att den är så stor. 164 utställare på listan. Varav de flesta är båttillverkare. Men också massa segel och extrautrustning och finansbolag och allt, allt, allt möjligt. Det som jag gillar med den här mässan, har ni varit på den själva någon gång? Har du varit det Anders?
Anders – 53:25
Ja, någon gång.
Alfred – 53:27
Jag känner mig som ett blankt papper här. Redo att utbildas om allt om elektrifieringen av båtvärlden som måste äga rum på den här båtmässan.
Fabian – 53:35
Jag ska berätta allt jag kan och då ska du säga.
Alfred – 53:39
Okej.
Fabian – 53:40
Nej, nej, nej.
Anders – 53:41
Det går väl ganska snabbt.
Fabian – 53:42
Tack Anders, han hängde med bra. Vissa är snabbare än andra idag. Precis, det går ganska snabbt. Vi kommer dit. Men det som är kul med den här mässan är att man tar in alla båtarna i den här stora mässhallen. Och sen bygger man upp så att besökarna kan gå in och titta i båtarna och kolla och känna och klämma på kvalitén och provliga sängarna och allting. Det är hur kul som helst för oss som är båtfolk. Jag säger oss, jag har ägt en båt för närvarande, men jag ser mig själv som en båtperson. Av alla de här 164 utställarna är det faktiskt bara sex stycken som erbjuder någon form av elektrifiering. Som delar sitt produktutbud. Av dessa kan då nämnas.
Alfred – 54:22
Vad sa du? Sex stycken av 164 utställare? Jajamän.
Fabian – 54:26
Av dessa kan nämnas E-Propotion som säljer elutombordare. Populärt för fiskare. Har tyvärr ändå blivit lite av en nischprodukt. Det är en alldeles utmärkt produkt. Det är därför du kör en liten eka. Att du har ett bilbatteri och så har du en sån här elutombordare.
Alfred – 54:42
Jag fattar det som att sådana är ganska bra att sätta på segelbåtar också. Ja, det går jättebra. Då kan man ladda lite när man seglar.
Anders – 54:48
Ja, men de är grymma.
Fabian – 54:49
Det har varit en nischprodukt för fiskare. Börjar komma nu på segelbåtar och mer fritidsbåtar. Så det där är på gång. Vi ska också nämna Green Marine Motors som jag tror är ganska små men som säljer el-inombordare. Hela steget från motor och batteri och tillbehör som solceller och sådär. Så de finns på mässan.
Alfred – 55:10
Men det är sådana här konverteringsbolag. De säljer inte färdiga båtar. Utan det är mer som att man köper det för att bygga om en båt.
Fabian – 55:17
Ja, men precis. De är ju då kanske som en motorleverantör som Volvo Penta. De är en leverantör och kan nog leverera till större båttillverkare också om intresset finns.
Alfred – 55:27
Hur var det med Candela och Exshore och de andra svenska elbåtsklustret?
Fabian – 55:31
Ja, de lyste med sin frånvaro. Jaha. Mer om det alldeles snart. Vi har en teori om varför. Det här är då som sagt den 64 gången som den här mässan arrangeras. Men det är också den sista gången som mässan arrangeras. Så Alfred och Anders, om ni ska se mässan något mer, då är det nog till att pinna dit. För den tar snart slut. Och ni som lyssnar på det här, då har den redan stängt. För det är på grund av bristande lönsamhet så stänger man den här mässan. Så den har inte riktigt framtiden för sig.
Alfred – 56:00
Nej, men det hör man ju om det är så lite elektrifiering på den.
Fabian – 56:03
Ja, om det här hänger ihop, det kan vi diskutera. Men jag vet i alla fall i bakhuvudet att mina föräldrar har köpt en Nimbus. Nimbus är ett fint gammalt svenskt motorbåtmärke med statusmärke på många sätt. Det gör jättefina motorbåtar. Allt från små motorbåtar, styrpulpetbåtar som man kan vara ute och fiska i, till stora båtar som man kan bo över i och bekvämt med kök, badrum, dusch och hela faderitten.
Anders – 56:31
Ruff kallas det va? Ruff och kök, ja.
Fabian – 56:33
Ja, just det, precis. Segel och ruff och kök, seglar har de inte. Så Nimbus har, råkar jag veta, sedan 2009 faktiskt erbjudit elmodeller av sina båtar under ett program de kallar för E-Power.
Alfred – 56:48
Alltså de där har jag kollat lite på, det känns som att man får väldigt lite för pengarna. Väldigt dyr båt och så är det typ ingen räckvidd alls.
Fabian – 56:54
Precis så är det. Och för den här hållbarheten och prestandan och tystare båtupplevelse och allt fluff som står på hemsidan, så är det ändå ganska få de har sålt och väldigt få som överhuvudtaget ens har åkt med dem. Men de som har kört de här båtarna säger att de faktiskt låter ganska mycket ändå. Hela den där drivlinan låter ganska mycket ändå, så helt tysta är de inte. Det är då Nimbus modeller 305 Coupé och 305 Drophead som går under det här E-Power konceptet. De här båtarna är då 10 meter långa, ganska lyxiga motorbåtar med utrymme för familj och man sover bekvämt och pentry och matlagning och dusch och allt det här som man som familj vill ha om man vill ut och typ campa i en båt för er som inte är båtpersoner. Alla de här båtarna har gemensamma specifikationer för det här E-Power trainet. Så dels har de en motor från Turquedo och de har då batterier från BMW. Det är BMW i3s batterier som sitter de här på 42,5 kWh. Det tar 16 timmar att ladda på 230 volt eller 8 timmar om du ska köra en högre spänning.
Fabian – 58:05
Så vitt jag kan se så har de inte någon CCS-snabbladdning. Här kan jag fel, det framgår inte på hemsidan. Hur blir det då med räckvidden undrar ni? Ja, nu får man hålla i hatten här då. Eller kanske i rodret eller ratten för att nu blir det ju då knop på nautiska mil. Och det här är ju lite stökigt då, men det är ju så vi räknar på havet då. Man pratar om att 5,7 knop. Anders, vad är det för hastighet?
Anders – 58:33
Ingen aning.
Fabian – 58:34
Nej, okej. Så 5,7 knop, det är kan man säga marschastighet för en segelbåt. Det är nog inte så mycket snabbare än så än en segelbåt.
Alfred – 58:41
Det är väldigt långsamt för en motorbåt då helt enkelt.
Fabian – 58:44
Ja, men du fäller upp lite segel och så kör du och då hamnar du i sex, åtta knop.
Alfred – 58:48
Så mycket har jag varit på sjön och fem knop, det är väl vad det sitter när man får köra inne i hamnen.
Fabian – 58:52
Ja, men precis. Det är inte en säkert hög hastighet.
Alfred – 58:54
Så man får inte köra snabbare än inne i hamnen någonstans.
Anders – 58:57
Ja, men vad är det i kilometer i timmen då?
Fabian – 58:59
Alfred, du som är snabb på matte. Vad är 5,7 knop och 53 nautiska mil?
Alfred – 59:03
Jag tror att 5,7 knop är lite drygt 10 kilometer i timmen och att 53 nautiska mil är lite knappt 100 kilometer.
Fabian – 59:12
Riktigt så här generösa ska vi inte vara. Jag har klippt här. Alfred har googlat.
Anders – 59:17
100 kilometer, alltså 10 mil.
Fabian – 59:19
Men man kör ju inte riktigt så långa distanser heller på havet.
Alfred – 59:24
Jag har ändå varit, jag har suget. Jag är inte en båtmänniska som du är. Jag har inte identiteten båtmänniska, men jag vill gärna ha den. Så jag har funderat på att skaffa elbåt. Ska vi ha en segelbåt med någon form av el inombord eller el utombord? Idealt skulle jag vilja ha någon form av cabin cruiser, tror jag de heter, som man kan sova över i. Som skulle vara en elmotorbåt. Och då har jag tänkt så här, det verkar som att man vill upp i någonstans 100-120 sjömil i räckvidd. För att man säkert ska kunna göra de utflykten om man vill och åka fram och tillbaks samma dag.
Fabian – 59:56
Men det är bara att ta fram appen Skippo, börja lägga lite rutter där och fundera lite grann på hur du vill åka. Och så kan du räkna ut själv hur långt du kommer. Men det som är snyggt med de här båtarna är att det finns ju el i alla hamnar. Det är ju en no-brainer. Men det är ju bara 10 amp här, en fas. Så det går inte så fort.
Anders – 1:00:15
Det duger inte.
Fabian – 1:00:16
Nej, och de här 16 timmarna på 230 volt som de skriver om på sin hemsida, det får man nog se sig i stjärnan efter, för det är ju nog tre fas.
Alfred – 1:00:23
Med handen på hjärtat, hur ofta är folk ute med sin båt varje dag? De kan väl ha en vecka på sig att ladda.
Fabian – 1:00:28
Ja, möjligen. Och så lite solpaneler och så, och då tömmer inte hela batteriet kanske. Så jag tror ändå att det kan fungera ganska bra. Men det här är ju en motorbåt, den signalerar att man ska kunna åka i 20 knop och inte i 5,7.
Alfred – 1:00:39
Men jag är ledsen Fabian, det jag hör från ditt besök på båtmässan, det är att man blev inget klokare på båtmässan. Man hade typ haft mer kunskap om sin elbåt genom att sitta hemma och googla på de stora elbåtstillverkarna som inte ens var på mässan då.
Fabian – 1:00:50
Det är intressant, för vad är då anledningen till att det ser ut så här? Varför är det så uselt? Det här har ju att göra med att vi har fysiken emot oss här, så är det bara. Man behöver oerhört stora effekter för att kunna driva en åtminstone snabbgående båt framåt. Det är därför de här låga hastigheterna går sisådär bra. Men sen är det också det här att marknaden, för vi tänker på bilar, vi jämför det här med bilar. Priset går ju upp på de här båtarna. Vi pratar Nimbus, vi pratar minst det dubbla, och det här på en båt som redan från början är dyr. 2-3 miljoner kostar en sådan båt att köpa in idag.
Anders – 1:01:30
Och det är på ett litet BMW i3-batteri då?
Fabian – 1:01:33
Ja, eller hur? Så i praktiken när jag pratar med säljarna på Nimbus, de kan inte mycket om elektrifiering överhuvudtaget, det lilla de vet är att de har sålt tre-fyra stycken sedan 2009 av de här båtarna. Och då främst till ägare på små sjöar i Schweiz där det verkar finnas separata miljöregler och förmodligen degpengar.
Anders – 1:01:56
Så det är i stort sett ingen som har köpt de här båtarna överhuvudtaget?
Fabian – 1:01:59
I stort sett inte. Och så var det sist jag kollade den här frågan också. Då hade de sålt en, så de har i alla fall sålt, nu är det plural i alla fall som de pratar om då.
Alfred – 1:02:07
Men det är väl liksom Candela som är undantaget där då? För det känns som att de har ju, även om det är dyra produkter också, så är det som att de har ju på något sätt ändå lyckats lösa räckviddsproblemet. Att de med bärplanen får de ner kraften så mycket.
Fabian – 1:02:19
Jag tror ju att det är den vägen alla måste gå, för man kan liksom inte fortsätta med det vattenmotståndet som man har, utan båten måste byggas om, man kan inte bara byta motorerna. Och det här är ju ganska likt, vi känner ju igen allt detta från, det är så kul när man tittar på det här, man blir så påmind om allting. Ni ska bara få höra, det kommer brand och allt möjligt här alldeles snart. Så det här känner man ju igen då. Men en stor skillnad här är ju att även om båtarna är dyra, dubbelt så dyra, det var bilarna också från början om ni minns. Men skillnaden här är att tjänstebåtar är väldigt ovanligt. Tjänstebilar däremot är väldigt vanligt i Sverige. De flesta nybilarna som säljs i Sverige är tjänstebilar. Det finns enstaka båtar som säljs el till bolag. Vet ni vilka bolag då knyter ihop allting väldigt snyggt idag?
Anders – 1:03:08
Ambulans.
Fabian – 1:03:09
Ja, men det skulle det kunna vara.
Anders – 1:03:10
Sjöambulans. Sjötaxi.
Fabian – 1:03:13
Bra förslag, men det här är ofta bolag som har den här typen, det skulle kunna vara kommun eller landsting som har särskilda miljöregler. Och detsamma gäller, vilka då? Vindkraftbolagen som har vattenbunden vindkraft. De vill ju köra på el förstås. Och då spelar det ingen roll om båten kostar tre gånger så mycket. De säljer ju X-shore och Candela och de här till en hel del så vitt jag förstår. Men annars är det svårt att få privatkunder att punga upp här för det är så mycket pengar. Och privatkunderna som gillar miljön, vad gör de? De åker inte motorbåt. Nej, de seglar. De åker segelbåt.
Anders – 1:03:44
Just det.
Fabian – 1:03:45
Här har ni anledningen till att det här är så segdraget då, skulle jag säga. Så det är lite av en déjà vu det här med elbåtar från oss som är vana vid hela elbilsrevolutionen som vi har gått igenom här, som vi har följt sedan 2016. För elbåtar verkar verkligen gå samma väg som elektrifierade bilar. Gamla myter med bränder och allt möjligt dammas av. Jag pratade med varvägare som har blivit instruerade av försäkringsbolag att absolut inte ha båtar med litiumbatterier i sina båthallar. Ja, varför det? Jo, för att de brinner såklart. Och det har tydligen funnits en del fall av bränder i de här stora hallarna där man vinterförvarar båtar och sådär. Och ni kan ju tänka om försäkringen inte gäller i en sån stor hall. Vilka oerhörda kostnader om det börjar brinna i en sån hall. Det är helt vansinnigt. Min stilla tanke blir såhär, okej men vi har ju typ inga elbåtar så vad är det som brinner då?
Anders – 1:04:41
Men det är väl en av de typ fyra Nimbus-båtarna då som har brunnit upp? Finns det tre kvar?
Fabian – 1:04:46
De står ju i Schweiz så det är inte heller så sannolikt. Det mest sannolika här är nog ändå så enkelt att det är 24 voltsbatterier och 12 voltsbatterier som blir allt vanligare att man går från bly till litium. Så det är min gissning här. Men ni hör ju.
Alfred – 1:05:03
Man tänker att det kan finnas en del som gör sådana här i hemmabyggen också, elkonverteringsprojekt lite som Anders har gjort med mopedbilen.
Fabian – 1:05:09
Det kan inte vara som vanligt. De här båtarna som man ställer i båthall är ofta stora, ganska dyra båtar. Det är inte de här små ekarna med egna batterier.
Anders – 1:05:16
Det var faktiskt en lyssnare som hörde av sig som hade byggt ett eget batteripaket till sin båt. Han hade konverterat en förbränningsbåt till en elbåt. Han skickade till mig när jag pratade om mitt batteripaket.
Alfred – 1:05:28
Jag har varit nära att hyra någon båt någon sommar också. Det var en sådan konvertering. Ja, men det är kul.
Fabian – 1:05:34
En annan sak som nämns i de här sammanhangen är avsaknaden av laddinfrastruktur. Det är det många på mässan som lyfter. En tredje sak som jag vill nämna när det handlar om problematiken här och som alla som jag pratar med på båtmässan också tar upp, det är avsaknaden av laddinfrastruktur. Känner ni igen det här? Ja, vad är det vi brukar säga? Sätt upp laddarna så kommer bilisterna. Eller hur? Samma sak kommer att gälla båtarna här också. Här har jag pratat med folk som äger varv. De har problem att få upp laddare på grund av effekttariffer och det är jättestökigt. Sen ska de försöka köra sin kran samtidigt på 250 ampere som den behöver samtidigt som någon annan laddar sin elbåt. Det kommer inte flyga.
Alfred – 1:06:16
Jag snackade i somras med en lyssnare som jobbar för elnätsbolaget i Lysekil. Där verkar det som att det är på gång att de bygger ut laddare för att underlätta för norska elbåtsägare att kunna ta till längs med bonuskusten. Så det verkar finnas någon form av embryo till laddnätverk längs med västkusten.
Fabian – 1:06:38
Precis, och det finns några fåtal. Jag kan säga att de är ganska lätträknare på handens ena, kanske tre fingrar. Volvo Penta tror att det kommer hända grejer. Det skriver de själva på sin egen hemsida. När jag pratar med dem så är det lite mer tveksamt. Om man ställer frågan om vi pratar om fem år, vad kommer ha hänt då? De har en hybriddrivlina ute nu som de hoppas mycket på på Volvo Penta. Vi får se vad som händer. När tror ni att det här kommer ta fart?
Alfred – 1:07:09
Det verkar som att kalkylen går ihop ganska bra för nyttotrafik. Alltså färjetrafik. Det finns nog en anledning till varför Candela har gått till den P12. Att kan man sälja det till taxibåtsbolag och så vidare där driftskostnaden blir viktigare än inköpskostnaden. Då borde det kunna knuffa igång det där. Och att det kanske på sikt kan få ner merkostnaden för en eldrivlina. Så att de här dyra privatbåtarna åtminstone inte är så mycket dyrare för att de går på el.
Anders – 1:07:39
Jag tror grundproblemet här är att det säljs så otroligt få båtar i förhållande till bilar så att du får en väldigt hög enhetskostnad att ta fram de här båtarna från början.
Fabian – 1:07:48
Jag började titta på Candela för ett par år sedan. En C7 kostade två miljoner och då tänkte jag att det kan jag ändå spara till. Det skulle jag kunna klara av. Ge mig ett par år så ska jag klara det. Nu tittar jag efter ett par år och tittar på C7. Den är borta nu. Nu är det C8 istället som är lite bättre och har lite större ruff. Det är på många sätt en mycket mer kompetent båt. Lite större också och snyggare tycker jag. Men den går ju loss nu på fyra miljoner. Så att den här inflationen. Jag får spara lite till här. Tyvärr är det ju så. Men jag tror att av de jag pratar med på mässan så pratar de snarare 15 år. Där tror jag inte vi är. Jag tror att vi kanske pratar 5-10 år innan det här tar fart på riktigt. Och kanske får vi då tillbaka båtmässan i Göteborg. Den som lever får se.
Alfred – 1:08:39
Hörrni, vill ni höra om en svenskutvecklad elbil som slår nytt laddrekord istället?
Anders – 1:08:43
Mycket gärna.
Alfred – 1:08:46
Jo, jag tänkte att vi skulle prata lite om Geelykoncernens kommande modell Zeekr 7X. Som den kanske ska heta i Sverige. För det är såklart en elbil som byggs i Kina men som faktiskt är utvecklad i Göteborg. Och det är en halvstor SUV. Man kan nog säga att den konkurrerar i Model Y-segmentet. Och på pappret så ser den faktiskt verkligen ut att vara konkurrenskraftig med Teslas bästsäljare. Vad säger ni om utseendet på den här bilen?
Anders – 1:09:08
Ja, den ser ut lite som en Nio SUV eller någon kinesisk.
Alfred – 1:09:13
Som en Nio som möter Lucid på något sätt. Att den har någon form av läpp.
Fabian – 1:09:16
EX30. Jag tänker EX30, Volvo.
Alfred – 1:09:19
Ja, just det. Men det här är nog en större bil än en EX30. Men den har vissa gemensamma drag.
Fabian – 1:09:22
Väldigt lik i formerna tycker jag.
Alfred – 1:09:24
Men det är en SUV, box i formatet och har rymliga inreutrymmen helt enkelt. De här bilarna börjar levereras i Sverige redan i juni och med ett utgångspris på 579 000 kr. För de pengarna får man, till skillnad från i Model Y, både elektrisk utfällbar dragkrok, vilket kan vara skönt. Och faktiskt luftfjädring också. Och dessutom 480 kilometers WLTP-räckvidd. Jämfört med Teslans 455 kilometer i instegsmodellen. Uppdaterar man till stora batteriet i Zeekr 7X, då kostar den från 629 000 kr. Och då kommer man 615 kilometer jämfört med Teslans 600 kilometer på den bakhjulsdrivna modellen. Och tittar man på effektivitet på den här modellen, så verkar den landa på ungefär 150 wattimmar per kilometer. Vilket för mig sägas vara helt okej i effektivitet för en SUV-modell.
Anders – 1:10:10
Ja, absolut.
Alfred – 1:10:11
Men det intressanta med den här bilen, som gjorde att jag verkligen ville prata om den, det är faktiskt laddhastigheten. För det är här som bilen har sin stora styrka. Och alla erfarna elbilister vet att det är kombinationen av effektiv drivlina och snabb laddning, snarare än räckvidd, som är det viktigaste för att komma fram snabbt när man är på långresa. Och Zeekr 7X är utrustad med ett 800 volts system, så det betyder att den kan dra nytta av den här högre spänningen som börjar bli allt vanligare på laddstationerna. Och så har den ett nytt batteri som kineserna kallar för Golden Battery, på en extra vanlig kinesisk slang antar jag. Det här batteriet klarar av att ladda i 5C-hastighet. Vad betyder det för något, Anders?
Anders – 1:10:48
Ingen aning.
Alfred – 1:10:50
Jo, man brukar faktiskt mäta batteriernas förmåga att ladda i C, för att det är ett mått som är relativt mot batteriets storlek. Så att alla batterier som har 1C i laddhastighet kan ladda hela tiden, 0-100% på en timme. Oavsett hur stort det är. Det betyder att fler kilowatt i ett större batteri, mindre kilowatt i ett mindre batteri, men 1C betyder att man laddar batteriet på en timme. Och det här har då 5C-hastighet, vilket betyder att om det hade varit 5C för hela batteriet, då hade man kunnat ladda hela batteriet på en femtedels timme, alltså 12 minuter. Här verkar det vara så att det bara är 5C-hastighet, så det är 10-80%-intervallet som kan ladda i 5C. Men det duger rätt bra ändå faktiskt. Det finns en YouTube-kanal som jag tycker mycket om som heter Autospec Motoring från USA som har varit på besök i Kina. De har fått klämma och känna på den här bilen och testa att ladda den. De har kunnat bekräfta laddhastigheter på över 460 kilowatt med det lilla batteriet.
Anders – 1:11:45
Imponerande. Under hur lång tid då?
Alfred – 1:11:48
Under en imponerande laddkurva också. Det ger vid handen att med det stora batteriet kommer man upp över 500 kilowatt om nu bara laddaren kan tillåta det. Det är naturligtvis en begränsning, åtminstone här i Sverige. I Kina verkar det finnas två snabba laddare. Hemma hos oss är de snabbaste laddarna ungefär 350-360 kilowatt beroende på vilken spänning som batteriet är på när man laddar. Det är också utifrån den laddhastigheten, 350-360 kilowatt, som Zeekr pratar om den här bilen på sin hemsida. Men det är faktiskt väldigt imponerande även där då. För den har så plan laddkurva, så laddar man på de här 800-voltsladdarna, då kan man med det lilla batteriet i Sverige på 350-360 kilowatt ladda 10-80% på 13 minuter. Eller det stora batteriet 10-80% på 16 minuter. Om man räknar lite på det, då betyder det att man har en genomsnittlig hastighet under den laddstatistikon på 242 kilowatt för det lilla batteriet eller 262 kilowatt för det stora batteriet. Så det är alltså i princip snabbare i genomsnitt än vad Tesla peakar på som snabbaste delen.
Anders – 1:12:49
Och det är om du laddar 10-80% med ett så stort batteri så kan du komma fram till laddaren kanske med 30% laddning och sen köra därifrån med 60% och då har det gått några minuter bara så har du fått den snabbaste hastigheten.
Alfred – 1:13:00
Det är bara en kort kisspaus, man behöver inte ha barn i bilen för att man ska kunna göra slut på tiden.
Anders – 1:13:05
Men är det inte lite så att det här med laddhastighet och så, det diskuteras inte så mycket längre för att det här är inte längre ett större problem egentligen för elbilisterna väl?
Alfred – 1:13:14
Nej men det var det jag tänkte fråga lite mer, för i praktiken så innebär det här väl att en Tesla Model Y får ladda i drygt 25 minuter på laddstoppet för att göra det här och som du var inne på, det kanske inte är alltid 10-80% man laddar utan man snarare kanske laddar 15-65 innan man åker vidare och så är det tillräckligt för att man ändå kan åka två timmar på det. Så hur mycket är det värt att gå från 25 minuter till 13 eller 16 minuter på cykeln? Är det en stor fördel eller är det så att det inte spelar någon roll längre?
Fabian – 1:13:41
Jag tror verkligen man måste prata mer laddkurva här. Det kommuniceras ju då väldigt dåligt i radio. Men det är helt enkelt någonting man får känsla för när man har kört sin bil ganska mycket och laddat ganska mycket så tror jag man nästan omedvetet får en känsla för när brukar min bil ladda effektivt. Det är i alla fall min erfarenhet.
Alfred – 1:14:05
Det är ju laddkurvan vi pratar om här.
Fabian – 1:14:07
Det här borde man ju kunna slå upp sin laddkurva på sin bil, kanske göra lite research kring det, fundera kring hur man kommer att köra. För några av oss kanske inte alls tycker om att köra som jag ner till 0% då och då för att det är kul att tänja på marginalerna. Medan vi säger lite mer vågade.
Alfred – 1:14:27
Men jag tänker med vår Model X, den äldre av våra bilar, den är det definitivt så att jag ibland önskar att den skulle ladda snabbare och vi är klara snabbare än bilen och vill åka vidare. Så får vi vänta på bilen.
Anders – 1:14:38
Samma med oss. Vi har ju likadan i stort sett.
Alfred – 1:14:40
Vår Model 3 från 2020 i december, så det är väl 2021 i årsmodell. Den är alltid klar före oss.
Fabian – 1:14:47
Den är otrolig. De är otroligt bra.
Alfred – 1:14:50
Men den här bilen är ju tio minuter snabbare än det. Och frågan är, är det någonting som är en stor fördel?
Fabian – 1:14:55
För mig hade det varit det. Det beror på vem kunden är. Det skulle jag säga. Har man barn, vi har varit inne på det här tidigare, men har man barn, ni får rätta mig, jag har inga barn. Men vad jag förstår på dig Anders, så är det så att om man gör ett stopp, då tar det 40 minuter innan man får in och ut och alla och inte vet jag, badleksaker och annat, allt som ska in och ut ur bilen.
Anders – 1:15:13
Inte 40 minuter kanske, men det är alltid något barn som behöver kissa och så har vi en hundjävel också som ska ut och rastas och så. Så det tar ju tid. Men när jag kör själv så önskar jag att det skulle gå fortare. Och det gäller också när jag kör Tesla Model 3. Vi har ju en sådan också. Så det är plågsamt när man sitter och åker långa sträckor själv, för då kan jag faktiskt sträckköra ganska långt utan att behöva stanna.
Fabian – 1:15:34
Samtidigt, jag kör ju otroligt mycket 5 000 mil om året. Mestadels mellan Stockholm och Göteborg och nu då en del till Malmö. Och till Malmö behöver jag inte ladda alls. Men till Stockholm så är det ju liksom, vi pratar även på vintern, 12 minuter laddning. Det är det vi pratar om. Jag kör från Stockholm ner till Jönköping och har väl sådär 5-7% kvar i batteriet. Och så är det ju varmt och gott batteriet har förvärmt och allting. Och sen så tutar jag iväg efter att den har laddat upp till 35-40%. Och så fort den börjar sticka ner mot 100 i kilowatt, då är jag inte intresserad. Då pluggar jag ur.
Anders – 1:16:05
Men det funkar ju med ditt sätt att resa när du åker ändå ganska korta sträckor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Göteborg och Malmö och sådär. Men en kringresande säljare som ska ut och åka hela dagarna och sen, där har du inte tillräckligt långa stopp för att kunna ladda upp bilen emellan.
Fabian – 1:16:21
Det är nog rätt långt du måste köra som säljare om du ska förbruka en hel Model 3-batteri ändå. Tror du inte det?
Anders – 1:16:28
Ja, det är nog så. Ja, det är nog så.
Alfred – 1:16:29
För det är ju verkligen en objektiv förbättring i den här bilen. Den är betydligt mycket snabbare. Och om man tänker tillbaka tiden, då var det verkligen så att Tesla låg hela tiden och pressade på och låg främst och försökte vara snabbast laddad. Men den här bilen är ju i gott sällskap. Det är många andra modeller från de flesta andra tillverkare som laddar snabbare nu. Åtminstone de nylanserade än vad Teslorna gör. Och Tesla uppdaterade inte laddhastighet när de släppte Model Y nu. Den fick inte 800 volts laddning och så vidare, trots att de har gjort det i Cybertruck. Så är det någonting som har hänt här? Varför vill Tesla inte vara med i bräschen på laddhastigheten längre? Är det för att det typ inte spelar så stor roll? Är man så snabb som Teslorna är nu så spelar det ingen roll när man ska välja bil? Har de dagarna passerat?
Anders – 1:17:11
Ja, det tror jag. Jag tror att det var viktigare förut, alla de här frågorna. Tesla var ju väldigt tidiga och byggde drivlina, fantastiskt drivlina, batteri, paket och sådär. Men nu är det inte så viktigt längre. Det är inte en viktig fråga för konsumenterna. Och Tesla satsar sin utvecklingskapacitet på de här självkörningstekniken och sådär.
Alfred – 1:17:30
Vi ska höra mer om det alldeles strax. Det är en spännande uppdatering.
Fabian – 1:17:32
Jag tror att de kan så pass. De är så pass långt före på alla områden så att de har nog chillat lite på det. Det är ju en avvägning hur länge batterierna ska hålla och det är en avvägning kostnad och vad kunden är beredd att betala i slutändan. Någonstans här så tror jag pris för Tesla har blivit viktigare och konkurrerar mer då med laddkurvan här.
Alfred – 1:17:51
Ja, jag tror det är helt rätt i det.
Anders – 1:17:52
Och laddstationerna, att det är tätt. Men de bygger ju som 17 laddstationer runt om. Mycket laddplatser och mycket laddstationer. Där satsar de istället för ännu snabbare laddning.
Alfred – 1:18:03
Men Zeekr 7X, den kommer i alla fall i juni till Sverige. Så om man tycker att det är spännande kan man kolla mer på den. Den är definitivt konkurrenskraftig i alla fall, både vad gäller pris och specifikationer med Tesla Model Y. Men nu ska vi höra om Miljöpartiet.
Anders – 1:18:17
Ja, det är nämligen så att Miljöpartiet ser ut att byta fot när det gäller kärnkraft. Har ni hört det här?
Alfred – 1:18:23
Nej, det fladdrade förbi och så tänkte jag att det måste vara för att jag pratar om att det är det de borde göra taktiskt.
Anders – 1:18:28
Det är så här att de håller på att ändra sin inställning till kärnkraft. Ni vet ju att Miljöpartiet har haft ett komplicerat förhållande till kärnkraft, kan man säga.
Fabian – 1:18:37
Ja, det får man säga. De gör som Centern då alltså.
Alfred – 1:18:39
Den föddes väl ur kärnkraftsmotståndet?
Fabian – 1:18:41
Ja, för Centern har ju vänt. Ska Miljöpartiet göra likadant här?
Anders – 1:18:44
Ja, Miljöpartiet startade ju i samband med kärnkraftsomröstningen 1980 så de har sprungit ur det och det har varit väldigt komplicerat det här för dem hela tiden. De håller på att ändra sitt partiprogram, jag ska berätta om det alldeles strax vad det är de håller på att göra. Men först bara lite bakgrund för att de har ju varit väldigt mycket mot kärnkraft och 2014 så slöts ett avtal mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet som då satt i regering, eller Socialdemokraterna satt i regering med stöd av Miljöpartiet om jag minns rätt. Med det uttalade målet att stänga ner kärnkraften och då skrev de ett pressmeddelande efteråt från 2014. Miljöpartiet skrev att Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfallsplaner på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav. Och det här skrev de då i ett pressmeddelande i samband med den här överenskommelsen och då kritiserades det här ganska mycket då så Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall skrev att det här satte stopp för Vattenfalls pågående planer då att bygga nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals.
Anders – 1:19:52
Och det här i sin tur fick massa kritik från Miljöpartiet där Lise Nordin som då var Miljöpartiets talesperson i energipolitiska frågor sa att jag utgår från att sådana här uttalanden inte kommer göra som Magnus Hall när regeringen har satt på pränt vad Vattenfall ska göra. Det finns inget utrymme för sådana här uttalanden framöver. Och sedan den 1 augusti 2015 så höjde då regeringen effektskatten för kärnkraft som i sin tur sedan då ledde till att man började avveckla reaktorer och man har stängt två Ringhals reaktorer bland annat. Det blev väldigt dyrt och kärnkraftsproducenterna kritiserade det här jättemycket. Man bytte också delar av Vattenfalls styrelse vid den tiden då och började helt enkelt att plocka ner kärnkraften. Så Miljöpartiet har drivit hårt för att göra sig av med kärnkraft i Sverige.
Fabian – 1:20:40
Men det var då det?
Anders – 1:20:42
Det var då det, precis. Och det som hände för två år sedan var att Socialdemokraternas dåvarande energiminister Kajar Farmanbar, då hade det börjat svänga lite grann till kärnkraften.
Fabian – 1:20:52
Det uttalas Kajar tror jag, vill jag bara säga. Eller Kajar till och med kanske.
Anders – 1:20:57
Men då hade det börjat svänga lite, man pratade mer om kärnkraft och då försökte Socialdemokraterna tona ner lite grann hur det hade gått till då när de hade drivit på för stängningen av kärnkraftsreaktorer. Så jag tänkte vi kan höra vad han sa då år 2022.
Alfred – 1:21:09
Samhetsargumentet så är det väl näringslivet. Show me the money. Är det någon som är beredd att betala för högre elpriser genom att vi satsar på en olönsam kärnkraft? Det tror jag inte. Jag tror inte varken investorer eller någon annan är beredd på den effekten om inte någon annan är beredd att ta kostnaden. Man ska också komma ihåg att de här kärnkraftverken som har lagts ner på senare tid, ingen av dem har ju lagts ner av politiska skäl. De har lagts ner av marknadsmässiga skäl för att de har varit olönsamma.
Anders – 1:21:37
Det här är ganska roligt för det här argumentet har man hört några gånger att det är marknadsmässiga skäl för att de har varit olönsamma. Men det är ju för att regeringen har gjort dem olönsamma. Så är det såklart. Så att man har ju drivit hårt för att avveckla de här. Men nu så verkar Miljöpartiet ha insett.
Alfred – 1:21:50
Det är väl i alla fall för befintlig kärnkraft. Frågan är väl fortfarande öppen om det går att göra en ny kärnkraft lönsam.
Anders – 1:21:55
Ja, precis. Det Miljöpartiet säger nu är att de håller på att ändra sitt partiprogram. Och då har det tidigare varit en skrivelse som säger att avveckling av kärnkraften ska inledas omedelbart. Och man har motsatt sig bygget av nya reaktorer. Hela den skrivelsen tar man bort. Och man säger att man ser framför sig att man inte vill bygga ny kärnkraft. Men man tycker att klimatfrågan är viktigare än kärnkraftsfrågan. Så man ser framför sig att de här reaktorerna som nu finns ska få leva lite längre.
Alfred – 1:22:28
Det tycker jag är helt rätt prioritering. Det måste vara det viktigaste. Det överordnade. Att lösa klimatproblemet. Om man får ge högern att det ska byggas ny kärnkraft, för att det är så man kan komma till ett klimatneutralt system. Då är väl det en bra idé.
Anders – 1:22:44
De har inte sträckt sig så långt att de kan acceptera bygget av ny kärnkraft. Utan det handlar fortfarande om avveckling av den gamla som de drivit på tidigare.
Fabian – 1:22:53
Det du påstår där, Alfred. Problemet ligger också kring ekonomin i detta ändå. Oavsett effektskatter så är det ändå svårt att få ekonomi i detta. Vi har pratat mycket om hur dyr kärnkraft kan bli och hur svårt det är att projektera för det. Och hur svårt det är att få ekvationerna att gå ihop i slutändan. Och att de projekt som finns ute i Europa har blivit mångdubbelt många gånger. Dyrare i regel. Det finska kraftverket som vi ser som närmsta dåligt exempel, det är snarare ett bra exempel internationellt sett.
Anders – 1:23:26
Nej, det stämmer inte. Finska och det brittiska, det är de två absolut sämsta runt om.
Alfred – 1:23:34
Vi har pratat om det här frågan till döds. Vi har ägnat ett helt avsnitt åt det.
Fabian – 1:23:38
Det var ni som tog upp kärnkraft, inte jag.
Anders – 1:23:39
Det stämmer inte bara det du sa där.
Alfred – 1:23:41
Okej. Jag tror också att det blir billigare att göra det här utan kärnkraft. Men för mig är det mycket viktigare att vi löser klimatfrågan, än att vi käblar om precis vilket energislag det ska vara. Man måste vara pragmatisk i vilka lösningar som går att få till. Då är det jättebra att de släpper att avveckla befintlig kärnkraft så snabbt som möjligt. Sen är det fortfarande en öppen fråga om det kommer bli någon ny kärnkraft eller inte. För det går nog att göra det billigare. Och det kommer nog visa sig längs med vägen här. Men någon nyraktor kommer de nog hinna få spaden i jorden på innan det blir uppenbart att det är en djurrörd lösning.
Anders – 1:24:17
Det har ju varit det billigaste energislaget vi haft i Sverige så här långt. Billigare än sol och vind.
Alfred – 1:24:23
Ja, vi har ju inte löst alla dilemman ännu, så vi vet ju inte vad totalkostnaden är.
Anders – 1:24:27
Nej, det har vi inte. Vi har inte haft någon kärnkraftsolycka, så vi har inte haft några stora kostnader heller.
Alfred – 1:24:30
Hörni, jag tror vi ska prata om självkörning istället. För nu är det tvärstopp för självkörningen i Europa, eller är det inte det? Det är himla konstigt faktiskt. För i slutet på januari så var det dags för ett nytt möte inom UNECE för att förhoppningsvis ta nästa steg vad gäller det här självkörningsregelverket, DCAS, som vi har rapporterat om tidigare i podden. Ni kanske kommer ihåg att vi intervjuade till och med den svenska representanten där i gruppen som jobbar med DCAS-reglerna. Kommer ni ihåg det från i höstas?
Anders – 1:24:57
Ja, precis. De hette GR-GRAV eller något sådant, var det inte något hemskt?
Alfred – 1:25:02
GRVA heter undergruppen inom UNECE. Det rullar inte av tungan, det gör det inte.
Anders – 1:25:07
Nej, det gör inte det.
Alfred – 1:25:08
Inför det här mötet så hoppades jag på att vi skulle få lite positiva nyheter om hur de skulle komma vidare med DCAS-regelverket, så att det förhoppningsvis skulle kunna leda till att vi europeiska Teslaägare skulle kunna få tillgång till samma funktioner som de amerikanska Teslaägarna har haft rätt länge nu. Alltså ett självkörningspaket som klarar av att köra i stadstrafik under övervakning. Utvecklingen av det här FST-paketet har faktiskt gått väldigt raskt framåt nu. De flesta testarna i USA är samstämmiga om att bilarna nu börjar klara det mesta av körningen till vardags utan ingripanden. Även om systemet såklart inte är redo för att köras utan övervakning, så går väldigt hög andel av alla körningar man tar helt utan ingripanden. Så det har tagit raska kliv. Version 13 som är ute nu i, jag minns inte alla underversioner som finns, men det har gått snabbt för Tesla nu. Det verkar som att det gör skillnad med all träningskapacitet som de har byggt ut. Men på det här UNECE-mötet så blev det tyvärr tvärstopp.
Alfred – 1:25:57
Slutsatsen efter det här mötet var att det behövs mer data på att systemen är säkra innan något kan godkännas och att det inte är upp till UNECE att definiera hur sådan data ska kunna samlas in eller hur det ska bevisas. Den bevisbördan ligger på biltillverkarna. Så istället har de bordlagt den här frågan tills vidare och konstaterat att det är upp till någon biltillverkare att ta initiativ i frågan och sammankalla till ett nytt möte i så fall för att återstarta den här processen. Så de har mer eller mindre bara parkerat den här frågan. Och därmed så verkar det som att det blir ingen självkörning i Europa. Vad händer nu? Det var min slutsats efter det här mötet i slutet på januari. Ingen synlig väg för hur vi ska kunna få FSD i Europa. Men sen så höll Tesla ett investerarsamtal i samband med att de släppte kvartalsrapporten för Q4 och då klarnade det faktiskt väldigt mycket. Fram till i höstas så leddes nämligen den här D-Cast-gruppen av en Tesla-anställd. Han ledde arbetsgruppen för de här självkörningsreglerna.
Alfred – 1:26:51
Och han hoppade plötsligt av i höstas, vilket var lite svårt att tolka då. Var det han som ville gå vidare i karriären och göra något helt annat eller hade Tesla gett upp hoppet om D-Cast redan då? Samtidigt så var det ett steg framåt som togs då, så det verkade som att mycket var lovande. Men nu har det visat sig att svaret har kommit. Tesla kommer helt enkelt inte invänta de här UNECE-reglerna, utan precis som vi berättade om i höstas när vi intervjuade den där svenska representanten, så finns det en alternativ väg som istället går ut på att få systemet godkänt i varje medlemsland separat, istället för att det är UNECE som ska godkänna det. Det är till exempel så Mercedes har gjort för att få sitt Level 3-system godkänt i vissa länder, primärt Tyskland. Och vid kvartalsrapporten så avslöjade Elon Musk att det Tesla nu håller på med, det är att få FSD-paketet godkänt med de nederländska myndigheterna, i syfte för att man sen ska kunna ta det till EU. Och att EU kan godta nederländernas godkännande att gälla för alla medlemsländer i EU.
Fabian – 1:27:44
Intressant, för det är där de har sitt ekonomiska säte i Europa va?
Alfred – 1:27:48
Ja, och de har väl valt det land där de känner att de har myndigheter som är lättast att samarbeta med. Och han pratar om att det är en gigantisk bibba med papper. Det har varit väldigt komplicerat att få igenom godkännandet i Nederländerna. Men att den verkar göra väldigt god progress på det helt enkelt. Jag vet inte om man ska tro på Elon Time nu, han brukar kunna vara lite optimistisk, men han räknar med att de ska kunna få det godkänt i Nederländerna någonstans i maj-juni. Och att det ska godkännas för hela EU på nästa EU-möte efter det. Så att någon gång under sommaren, juni i Elons värld. Vi får väl se vad det blir på riktigt.
Anders – 1:28:21
Du tror inte att de tar tillfället i akt att inte godkänna detta på grund av amerikansk politik? Nu ryktas det om att Trump-administrationen ska införa tullar mot EU. Och här skulle de kunna ge en känga tillbaka till Elon Musk som står Trump nära att inte godkänna detta. Och kanske, jag har funderat på det också, att vill man slå hårt mot Trump så skulle man ju sätta ett försäljningstopp på Tesla i Europa som svar på de här tullarna.
Fabian – 1:28:48
Det har ju diskuterats, precis det.
Alfred – 1:28:51
Elon Musk gör sig ju verkligen till måltavla själv också med att hålla på och stödja AFD och så vidare. Den som lever får se, det går inte att sia om.
Anders – 1:28:59
Men menar du att det har diskuterats på riktigt i EU Fabian? Att stoppa försäljningen av Tesla-bilar som svar på ett.
Fabian – 1:29:05
Ja, specifikt. Jajamensan. Man är ofta väldigt specifik med sådana här handelskrig som detta är. Tidigare har det varit specifikt juice från Florida och sådär. Man slår där man tror att det känns lite grann.
Alfred – 1:29:21
Men de flesta Tesla-bilar som säljs i Europa byggs ju i Europa också.
Anders – 1:29:25
Ja, det är ju det. De enda Tesla-bilar som byggs i USA är ju Model S och Model X och de är inte så stora här.
Fabian – 1:29:29
Det är kanske därför det inte har hänt än, skulle jag säga.
Anders – 1:29:32
Man vill ju så att om det ska bli verkligen ett hårt slag mot Elon Musk och Trump, då är det ju liksom försäljningstopp på alla Tesla-bilar i hela Europa. Det hade ju jävlar vad det hade slagit hårt.
Fabian – 1:29:42
Det hade slagit hårt. Det är inte omöjligt alls.
Alfred – 1:29:44
Men oaktat hur det går med det politiska då, om vi förutsatt att det inte blir personliga hinder för Elon Musk på grund av hans inblandning i politik, vad tror ni annars? För mig så är det så här, okej, de har verkligen ögonen på målet här. De verkar ha god svansföring i sin tro på att de kommer att få de nederländska myndigheterna att godkänna det här under slutet på vårkanten och att det sen är ett EU-möte bort att det kan godkännas i hela Europa. Kan det bli FSD i Sverige under 2025 då helt enkelt?
Anders – 1:30:10
Jag provkörde Ford med deras autopilotlösning, så de hade fått godkänt på exakt det här sättet. Så det var ju bara att de gick till lokala representanterna. Det var mycket papper och sådär, men de fick sen igenom det på exakt samma sätt. De gick till ett av medlemsländerna och sen så fick de igenom det alla.
Alfred – 1:30:28
Ja, vi får se. Det verkar lovande. Jag känner mig mer hoppfull än vad jag gjorde till och med innan det där dikesmötet. Efter det var jag ganska desillusionerad, som längtar mycket efter det här systemet. Men det kom även under det här investerarsamtalet vid Q4-rapporten, så kom det en hel del annat om FSD. Dels har Tesla redan nu, är de live med att de kalibrerar kamerorna på bilarna på själva tillverkningslinjen. Och har till och med släppt en video på när bilarna sen rullar ut ur fabriken i Fremont. Då kör de helt själva, helt off-the-mont, ingen bakom ratten. Från fabriksfarten till logistikparkeringen där de väntar på att lastas vidare.
Fabian – 1:31:03
Jag kunde sitta och titta på de där klippen i flera minuter, bara titta på hur bilarna åker ut ur fabriken av sig själva. De har ju haft ett engineeringproblem där, de måste kalibrera autopilotkamerorna för att autopilotet ska funka. Hur fasen skulle de göra det då? Men då har de hittat något sätt att kalibrera kamerorna på det löpande bandet.
Alfred – 1:31:23
Exakt, för när man har tagit leverans av en ny Tesla så är det de första milen då de kalibrerar kamerorna. Men det gör de tydligen nu på linjen så att de är klara redan när de kommer ut ur fabriken.
Fabian – 1:31:32
Jag undrar hur stor PR-insats det där är och hur avgörande det är. De har väl tio personer kanske som håller på att ta hand om de där bilarna i vanliga fall. Det är inte mer än så.
Alfred – 1:31:43
Jag tror det är fler än anställda än så annars. Det är ju ett par tusen bilar om dagen som ska köras.
Anders – 1:31:49
Det måste det vara. Tänk att bilarna ska köras ut från fabriken till en jättestor parkeringsplats. Det kan vara flera kilometer de behöver köra där och sen ta sig tillbaka.
Fabian – 1:31:56
Så måste man gå tillbaka då antar jag, eller ha någon kickbike eller något.
Alfred – 1:32:00
Ja, men en ny bil var 90 sekund. Så det blir en hel del som ska köras.
Anders – 1:32:05
Men de kör inte upp de här bilarna på sådana här Tesla elektriska semi ännu och åker iväg?
Alfred – 1:32:10
Nej, det verkar vara manuellt ännu.
Fabian – 1:32:12
Jag får ju flashbacks av den där filmen Leave the world behind där alla de där vita Tesla krockar.
Anders – 1:32:18
Har du sett den? Nej. Jag har sett den. Nej, har du? Den var inte så bra. Den sägs vara sådär. Dessvärre.
Fabian – 1:32:23
Det säger jag också.
Alfred – 1:32:25
Hörni, vill ni höra? De pratade också om skärptidslinjen och double down på lanseringsdatum för total självkörning också. Det vill säga unsupervised full self-driving. I juni, lovar de nu, i Austin i Texas så kommer de att släppa så att man kan åka med en taxitjänst från Tesla på ungefär samma sätt som man kan göra med Waymo på andra håll i USA redan idag. Och han verkar väldigt bullish på att det ska ske i juni helt enkelt. Det blir först bara med bilar som ägs av Tesla, så det kommer dröja ett tag till innan Tesla ägare kan låna ut sin bil till flottan. Men efter att de släpper det i Austin i Texas så ska de rulla ut det steg för steg på fler håll i USA och börja låta ägarna släppa in bilarna i systemet. Och de har helt enkelt väldigt hög svans för det. Trots att de under många år nu har sagt att det här är året när det händer, så säger de nu med bara 4-5 månader kvar att det är i juni det händer. Tror ni på det?
Anders – 1:33:18
Ja, men det tror jag då när de är så pass nära. Det är ju mycket videos på nätet som visar de här bilarna köra sig själva och det ser väldigt imponerande ut.
Fabian – 1:33:27
De ska också ha gått från en. Jag drar gärna en liknelse mellan barn som lär sig gå eller så där. Det ser jävligt klumpigt ut och de drar och de hasar sig fram och kryper och håller på. Men en dag så går de och sen springer de. Det går ganska fort där på slutet. På samma sätt kommer det nog vara med de här när man börjar närma sig färdigt. Så kommer det vara rätt mäktigt tror jag.
Anders – 1:33:50
Och så är det ju soligt och liksom det är ju Austin, Texas. Det är ju lugnt och fint och så. Det är kanske någon sån här präriebollar du vet där. Som snurrar.
Fabian – 1:33:58
Ja, precis. Min bil håller ju på nästan att totalt haverera andra bilar när den ska parkera sig själv bara för att det är lite skit på bakkameran. Så det där är ju någonting de behöver lösa för oss andra som inte bor i soliga Kalifornien.
Alfred – 1:34:12
Ja, det verkar som att frontkamerorna på nya Tesla Model Y har helt enkelt strålkastare, eller en sån här spolning i alla fall. Så de går att spola rena på ungefär samma sätt som en vindruta. Det var inte bara rosor och goda nyheter på det här mötet i och för sig då. För det som också blev klart är att nu har de erkänt helt enkelt. De kommer inte kunna lyckas med hårdvaru 3-bilar. Utan det kommer att krävas hårdvaru 4 eller nyare för att det ska gå. Och investerarna är såklart intresserade av vad det innebär för kortnader för Tesla om man har sålt massa hårdvaru 3-bilar som man har lovat ska bli självkörande. Och det de har sagt rakt upp och ner är att det kommer vara smärtsamt, det kommer att kosta, men vi måste bara riva av det plåstret och göra det. Så det de lovar är helt enkelt att folk som har köpt FSD-paketet, det vill säga inte prenumererat på det, inte har en bil som har lovat att man ska kunna uppgradera till det. Har man köpt FSD-paketet, då ska man få en uppgradering till hårdvaru 4.
Alfred – 1:34:58
Sen om det blir bara en ny dator eller om de måste uppdatera kamerorna också, det är det ingen som vet ännu. Men det betyder helt enkelt att det finns en liten spaning här i att det är att om man har en hårdvaru 3-bil och fortfarande kan köpa det här FSD-paketet, om man gärna vill kunna behålla den här bilen och få den självkörande, då kan det vara bra läge att köpa det nu. För det är inte säkert att det paketet kommer att finnas tillgängligt så länge till.
Anders – 1:35:16
Jag tror inte det går heller. Vi har ju hårdvaru 3 i vår Tesla Model 3 och har inte köpt paketet och det är borttaget nu möjligtvis.
Fabian – 1:35:22
Ni kommer bli erbjudna att ta med det till nästa bil.
Alfred – 1:35:26
Det är vad jag tror också och det är vad jag faktiskt väntar på.
Fabian – 1:35:29
De kommer försöka ta sig ur det.
Alfred – 1:35:30
Men det kan ju innebära bra rabatter på nästa bil att få ta med sig paketet helt enkelt. Men det får man säga är ett ganska rejält erkännande. Det innebär ju såklart ett väldigt stort avbräck på hur många, hur stor Tesla flotta av bilar som över en natt med en mjukvaruuppdatering kan komma ut som robotaxelbilar. För då blir det bara de bilarna som är byggda sedan någon gång förra året som är kompatibla med det. Men det känns i alla fall spännande. Om man tänker på vilken modig väg de tog med att köra vision only på självkörning och hur många i branschen och konkurrenter som har sagt att det där är helt omöjligt, man måste ha lidar och så vidare. Nu börjar vad jag hör på mina kollegor här i podden, folk tror på att det kanske kan bli i juni ändå. Om inte annat så kommer väl det här datumet och det kommer passera och så vet vi om det gick eller inte.
Anders – 1:36:11
Ja, men det kommer ju gå helt klart. Om vi kan köra bil med två kassa ögon så att dessutom, ni vet att bilden kommer från ögonen upp och ner dessutom så hjärnan håller på att konvertera den här bilden till rätt vänd.
Fabian – 1:36:23
Om man tar på sig ett par glasögon som vänder tillbaka bilden upp och ner så efter ett par dagar vaknar man och tänker inte på det längre.
Anders – 1:36:29
Är det så?
Fabian – 1:36:30
Japp, hjärnan ställer om.
Alfred – 1:36:32
Jag skulle inte säga att det är helt uppenbart utan det finns nog många kvar där ute som tror det när de ser det och så får vi se hur det går för Tesla.
Fabian – 1:36:37
Ja, men lite så känner jag väl. Men det är väl också, det krävs ju lite tillstånd för att de ska kunna göra det också. Så det där kan ju haka upp sig.
Anders – 1:36:45
Jo, men jag menar min poäng var ju som ni fattar förstås som är smarta båda två att människor med två dåliga ögon kan köra de där bilarna så kommer åtta kameror kunna göra det vid någon tidpunkt. Även om det kanske inte är juni.
Fabian – 1:36:57
Äsch då.
Alfred – 1:36:58
Jaha, och med det sagt så tror jag det börjar bli dags att rulla ur show. Vad är det vi brukar säga då, Fabian?
Fabian – 1:37:02
Jo, då brukar vi säga att om du vill stödja podden då är det bästa sättet att prenumerera. Och det betyder ju då att man får podden tillgänglig till alla plattformar och poddspelare utan reklam. Och hela arkivet kan man lyssna tillbaka till 2016, tänka sig. Och det här kostar bara till det i fasila priset av 29 svenska riksdaler. Jag tycker det är dags att höja det priset. Det låter lite billigt tycker jag.
Alfred – 1:37:27
Ja, det har ju varit lite inflation sen vi satte det priset. Ni kanske ska passa på att köpa en årsprenumeration nu innan vi höjer det priset.
Fabian – 1:37:32
Ja, passa på. Jag blir väldigt sugen på att höja det till en högre siffra.
Anders – 1:37:37
Och så tar vi bort möjligheten som Tesla har gjort att prenumerera.
Fabian – 1:37:40
Hörni, hur gör man då om man ska prenumerera? Jo, men då klickar man direkt i Apple Podcaster-appen. Man kan också söka upp båda bilar med sladd plus med plustecken efteråt på Spotify. Och där kan man då välja att prenumerera direkt. Och så använder man Acast-länken i avsnittsbeskrivningen om du använder någon annan podcastspelare än dessa.
Anders – 1:37:58
Vi har en Facebook-sida där vi lägger ut lite grejer. Inte jättemycket, men lite grann. Mitt mopedbilsprojekt för att det är mest jag som uppdaterar. Vi har en vanlig hemsida också, bilarmedsladd.se, där du hittar alla våra program som vi har gjort.
Alfred – 1:38:12
Och hörni, då får jag prata om hästar hemma. Det är ju vårdcentralen som Fabian och Anders driver. Jag som inte är lika mycket inblandad kan ju säga att de verkar ha de nöjdaste patienterna i Sverige. Kolla recensionerna. Det är rätt coolt faktiskt. Så spola kry och andra nätläkare eller din konventionella gamla heliga vårdcentral och lista dig på Hälsa hemma. Helst redan idag.
Fabian – 1:38:29
Ja, och det finns då i Lund, i Malmö, i Göteborg och Stockholm med omnejd.
Alfred – 1:38:35
Och tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden också. Vi är så tacksamma för att ni gör det. Det är verkligen kul. Man märker att det blir fler och fler, trots att vi inte är så duktiga på att marknadsföra. Så det tänker jag är helt er förtjänst. Fortsätt. Ni gör ett bra jobb. Vi gör det ännu mer.
Anders – 1:38:47
Har du tankar, tips, idéer, synpunkter och så vidare så kontaktar du oss på info@bilarmedsladd.se. Då når du alla tre. Eller Alfred, Fabian eller Anders@bilarmedsladd.se om du har tankar eller idéer direkt till oss.
Alfred – 1:39:00
Redigeringen stod i vanlig ordning. Johan Sandberg här på Umami Produktion. Tack så mycket, Johan.
Fabian – 1:39:05
Tack Johan och ansvarig utgivare är Alfred. Alfred Ruth.
Alfred – 1:39:09
Sladda lugnt hörrni.
Fabian – 1:39:10
Ja, och kör försiktigt så hörs vi igen om ett tag. Två veckor Anders. Vad säger du?
Anders – 1:39:14
Kör elektriskt brukar jag säga.
Fabian – 1:39:16
Jag är alltid lika överraskad. Ha det så bra. Hej då. Kram på er. Hej då.