Äntligen har tyskarna fått upp farten på elbilsförsäljningen igen, men vem är det egentligen som tjänar mest på det? Och så står det klart att EU-processen leder till att Teslas FSD aldrig kommer till Sverige. Men allt är inte så nattsvart som det verkar! Dessutom blir det premiär för vårt nya segment med framtidsspaningar och djupdykningar. Och vi börjar med att borra oss rakt in i hjärnan med Neuralink.
Dagens i-landsproblem: När Siri värmer fel Tesla
Alfred ber klockan värma bilen och får ändå sätta sig i en kall Tesla. Genvägen väljer nämligen den bil som senast var aktiv i appen, oavsett vilken han bett om. Anders fortsätter samtidigt att skrapa bort folien från sin bil och börjar tvivla på om nästa lager verkligen är värt besväret.
I köket går det bättre. Anders har röststyrt sin airfryer, komplett med pommes frites-musik, medan Fabian fått AI-hjälp att koppla kaffemaskinen till Homey. Nu räcker ett knapptryck vid sängen för att starta morgonen.
Hemrobotar och nackdelen med att vara först
Fabians kommande hemrobot behöver fortfarande ett namn, och ett lyssnarbrev föreslår Kirre: Erik baklänges. Ett annat brev tar upp den större frågan om hur roboten ska lära sig hushållsarbetet. Kan syntetiska träningsdata och simulatorer ersätta de enorma mängder verkliga exempel som annars skulle behövas för att lära den vika tvätt och plocka disk?
Anders använder redan syntetiska data i sitt arbete, men Alfred betonar hur svårt det är att återskapa verklighetens variation. En modell kan bli skicklig i simulatorn och ändå misslyckas i ett stökigt kök. Därifrån går diskussionen till vad tidiga kunder får betala för utvecklingen. Fabian vill följa resan, medan Anders minns Teslas barnsjukdomar och varnar för att första robotversionen snabbt kan bli omsprungen av nästa.
Tyskarna köper elbilar – men vems?
Anders jämför septembersiffrorna från den tyska bilmarknaden och beskriver en nära fördubbling av elbilsförsäljningen mot samma månad året före. Elbilspremier och dyrare fossila drivmedel lyfts som förklaringar. Men ökningen verkar inte ge de tyska tillverkarna den revansch man kunde vänta sig. Tesla och kinesiska märken tar plats, samtidigt som Alfred vill se längre tidsserier innan en enskild månad får bära för stora slutsatser.
Diskussionen handlar också om vad tysk kvalitet betyder när motorer och växellådor inte längre skiljer ut bilen. Anders och Fabian beskriver hur deras bild av kinesiska bilar förändrats, inte minst när det gäller mjukvaran. Volkswagen försöker ta nya tag tillsammans med Rivian, medan BMW går sin egen väg med Neue Klasse. Och Skoda Elroq blir exemplet på att det trots allt går att lyckas inom Volkswagen-koncernen.
FSD kommer aldrig till Sverige – eller?
Alfreds besked om att Teslas FSD aldrig kommer till Sverige får snart sin förklaring. I genomgången av EU-mötet den 6 oktober är det första beskedet att frågan bordlagts, med nästa chans till beslut i december. Det andra är att Tyskland säger ja med förbehåll, bland annat om hastigheten och namnet. Tesla Assisted Driving är alternativet som diskuteras. Det handlar alltså om ett möjligt namnbyte, inte om att tekniken slutgiltigt stoppats.
Vi går igenom vilka länder som kan få avgörande betydelse för ett godkännande och varför blickarna riktas mot Frankrike och Italien. Alfred tror att processen framför allt handlar om tid och förhandlingar, men något säkert slutdatum finns inte. Namnfrågan knyter också an till förra avsnittets debatt: Full Self-Driving och kravet på ständig övervakning av föraren är en svår kombination att kommunicera. Assisterad körning beskriver tydligare vad föraren faktiskt får.
Neuralink: från nervsignal till muspekare
Fabian öppnar vårt nya segment med framtidsspaningar och djupdykningar genom att gå igenom hjärnan. Vad gör lillhjärnan, hur samarbetar hjärnhalvorna och varför är hjärnbarken central för Neuralink? Därifrån följer vi signalen från nervcellerna till ett implantat, vidare genom maskininlärning och ut till en muspekare. N1-implantatet har 1 024 elektroder på 64 tunna trådar, som förs in med operationsroboten R1. Både datorn och användaren behöver träna för att koppla ihop avsikten att röra handen med det som händer på skärmen.
Den första patienten, Noland Arbaugh, visar vad tekniken kan betyda för någon som förlorat förmågan att röra armar och ben. Men vi pratar också om trådar som dragit sig tillbaka, signaler som försämrats och svårigheten att få elektronik att fungera länge i levande vävnad. När diskussionen går från återvunna förmågor till Musks vision om sammansmältning med AI blir vi mer oense. Fabian invänder mot bilden av ett universellt USB-uttag i hjärnan. Anders och Alfred ser större möjligheter, men också frågor om vem som får tillgång till dem. Blir framtidens bästa tankeförmåga ett dyrt abonnemang?
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:00 – 00:56 Intro.
- 00:56 – 02:53 Premiär för framtidsspaningar och djupdykningar.
- 02:53 – 07:21 Siri och förvärmning av fel Tesla.
- 07:21 – 08:44 Anders fortsätter avfoliera bilen.
- 08:44 – 14:06 AI styr airfryern och kaffemaskinen.
- 14:06 – 23:52 Lyssnarbrev: hemrobotar, träningsdata och tidiga kunder.
- 23:52 – 34:54 Tysk elbilsförsäljning och kampen om kunderna.
- 34:54 – 46:38 FSD i EU: uppskjutet beslut och möjligt namnbyte.
- 46:38 – 53:44 Neuralink och visionen om uppkopplade hjärnor.
- 53:44 – 1:07:32 Så fungerar hjärnan.
- 1:07:32 – 1:14:52 Hjärnbarken och kopplingen till kroppen.
- 1:14:52 – 1:23:51 N1-implantatet, signalerna och operationsroboten.
- 1:23:51 – 1:30:12 Patienter, tekniska hinder och framtidens förmågor.
- 1:30:12 – slut Prenumerationer, videoplaner och avslutning.
Tack för att ni lyssnar! Må synapserna hålla sig plastiska, kör försiktigt och kör elektriskt. Vi hörs om två veckor.
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:00
Hej, Google.
Alfred – 0:01
Hej, Siri. Alexa. Nu har jag förstört allt.
Fabian – 0:04
Jag är hemskt ledsen.
Anders – 0:04
Ja, nu kommer ju det starta en massa nyheter. Live i show.
Fabian – 0:26
Äntligen har tyskarna fått upp farten på elbilsförsäljningen. Men det står klart att Teslas FSD aldrig kommer till Sverige. Dessutom blir det premiär för vårt nya segment med framtidsspaningar. Vi börjar med att borra oss rakt in i hjärnan med Elon Musks Neuralink. Allt detta och mycket mer i Nordens största teknik- och elbilspoddcast Bilar med sladd.
Alfred – 0:56
Ja, vi är igång i avsnittet. Vi ska testa en helt ny grej idag. Ja, kul. Det ska bli ett nytt segment. Berätta, Fabian. Vad är det vi ska göra?
Fabian – 1:05
Ja, vad ska vi göra? Vi har tänkt så här att vi är bra på att nörda ner oss i saker. Och vi kan då ibland gå ner i riktiga kaninhål. Och det uppfattar vi att vi tycker lyssnarna gillar. Och det gillar vi också. Problemet är när vi alla tre kommer till en sändning och har förberett ett kaninhål. För då blir de där kaninhållen inte riktigt så djupa alltid, för vi måste klippa ner det och vi måste vidare till nästa ämne.
Anders – 1:32
Hålla det kort och så.
Alfred – 1:33
Ja, precis. Ja, det är vi ju kända för att vi är duktiga på att hålla det kort.
Fabian – 1:36
Ja, att vi är duktiga på att hålla det kort. Ja, jag har hört det också. Det är många som mejlar om det. Men den här gången, nu då så testar vi att utse en av oss tre som ska hålla en lite längre framtidsspaning. Eller liksom ett längre djupdykning. Och den här gången.
Alfred – 1:55
Och du skulle prata om, vad är det du ska prata om sen då?
Fabian – 1:59
Vi ska prata om Neuralink, vilket är en ursäkt för mig att hålla en föreläsning om hjärnan. Så häng med, så kommer ni lära er allt om Neuralink och hjärnan.
Anders – 2:08
Det kommer lite längre fram i programmet.
Fabian – 2:11
Teaser, teaser, teaser.
Alfred – 2:12
Jag hatar att vara en sån himla partypooper, men har du läst på jättemycket om det här företaget nu då, som du kallar för Neurolink? För de heter ju Neuralink.
Fabian – 2:19
Jag kallar dem Neuro, för vi säger euro och neuro. Det är faktiskt det. En fråga som är öppen. Jag sa ju neurolink i förra avsnittet. Du högg inte mig då?
Alfred – 2:28
Nej, men du har stavat det fel i manus i alla fall.
Fabian – 2:33
Jag kommer nog kanske säga neurolink för jag tycker det låter bättre på svenska.
Alfred – 2:36
Ja okej, det är bättre.
Fabian – 2:37
Får man det eller?
Alfred – 2:38
Absolut, det är din spaning. Du får säga hur du vill. Du kanske får mejl efteråt.
Fabian – 2:43
Fejkad ödmjukhet. Varning, varning.
Anders – 2:46
Men det kommer i slutet, den här spaningen. Men till att börja med, Alfred, hur mår du då?
Alfred – 2:53
Nu har jag dagens i-landsproblem. Jag tror att det är många av lyssnarna som kommer att empatisera med mig och känna att det är synd om mig på riktigt. Ni vet det här problemet. Man vill ju gärna slå igång förkonditioneringen på bilen så att den är varm och skön. Speciellt nu när det börjar bli lite kallare.
Fabian – 3:10
Det är fan en viktig del av elbilsupplevelsen, vill jag hävda.
Alfred – 3:13
Vi har många som klagar på när apparna är för dåliga och så vidare. Och sen så var det ju för några år sedan så utvidgade ju Tesla, alltså det har ju alltid funkat ganska bra för Tesla. jämfört med andra biltillverkare med de här apparna. Men de utvidgade också så att det blev lite mer tillgängligt hur man ska integrera med Siri på telefonen och så vidare. Så man kan med röststyrningen på en iPhone eller motsvarande på Android få igång saker i bilen. Har ni använt det där?
Fabian – 3:36
Väldigt lite ska jag säga. Det är ju inne i appen. Jag har ju den här widgeten på framsidan på min telefon. Så fort jag låser upp min telefon så kan jag slå på värmen där.
Anders – 3:47
Plus att Siri är så fruktansvärt dålig.
Fabian – 3:50
Nu är den bättre. Nu får du bita dig i kinden här.
Alfred – 3:55
Vi får se när den nya bättre Siri kommer till Europa.
Fabian – 3:57
Den är mycket bättre nu.
Anders – 3:58
Det är marginellt. När du frågar den någonting. Jag hittade det här på webben åt dig. Eller när man frågar så här. Kan du fråga ChatGPT om någonting? Det kan du inte göra när du kör bil. Vad är poängen då om man inte får använda den när man kör bil?
Fabian – 4:13
Nu kan den lite sammanhang och det går också att be dem att göra flera saker samtidigt. Så du kan be den att tända och släcka flera lampor. i samma kommando. Det gick inte tidigare.
Alfred – 4:23
Jag håller med dig Anders. I en era av ChatGPT och Claude och andra, så framstår ju Siri som, ja men kanske inte, hon går inte i elitklassen i alla fall.
Anders – 4:33
Utan utvecklingsstörd.
Fabian – 4:35
Ja, det var du som sa det.
Alfred – 4:37
Funktionsnedsatt på något sätt. Men det ska ju komma en ny och bättre Siri. Men det här rör inte det egentligen, utan jag tycker ändå det är ganska praktiskt. Jag har en sån där klocka också som man kan prata direkt in i. Jag tänder och släcker ganska mycket lampor och öppnar och stänger mitt garage och så vidare. vidare med den där klockan. Och jag har också hållit på att slå på värmen i bilen med det där. Problemet är ju då, och här kommer den riktiga ilandsproblematik-grejen i det här. När man har två Teslor och man ska ställa in telefonen så man ska kunna be klockan att slå på värmen i en bestämd av de här bilarna och inte den andra.
Fabian – 5:06
I see where this is going.
Alfred – 5:08
Då finns det liksom, man kan hålla på och pilla runt i Apple shortcuts och så finns det verkligen stöd i Teslas API och så vidare som man verkligen kan skapa en shortcut för respektive. bil och så vidare och binda dem på olika röstkommandon. Men däri har jag nu levt under flera månader med en bugg som är så otroligt störig att fast det är bundet på den ena bilen och inte den andra så är det enda som spelar någon roll, det är vilken av bilarna som har varit aktiv i Teslaappen senast. Alla kommandon som går till Teslaappen kommer att gå till den bilen oavsett. Ja, fan vad störigt.
Anders – 5:38
Och det här handlar huvudsakligen om förkonditionering eller hur du värmer bilen?
Alfred – 5:41
Ja, men en ganska klassisk grej nu då, det är att jag kollar i Teslaappen hur långt min min fru har hunnit om det är dags för mig att . Åh, det är jättebra!
Fabian – 5:50
Kolla frugan hela tiden.
Alfred – 5:53
Är det dags för mig att slå på middagen nu så att den är klar lagom tills jag kommer hem och så vidare. Så då har jag haft hennes bil aktiv i Tesla appen. Och sedan morgonen efter, när jag ska gå ut till min egen bil och åka iväg, så har jag bett klockan att slå på värmen i min bil. Och då bara för att jag avslutade dagen innan med att kolla på min frus bil, så har den slagit på värmen i hennes bil istället för min. Så får jag sitta där i en kall bil i alla fall, fastän jag så tydligt har bett klockan och klockan har sagt Gud vad tufft.
Anders – 6:16
Jag sitter här och tänker på barnen i Afrika och deras lidande.
Alfred – 6:20
Precis, för de har säkert jätte. De har samma problem. De blir ju också frusna.
Anders – 6:25
Ja, exakt. De har samma bilproblem.
Alfred – 6:29
Förlåt, jag sa att det var dagens i-landsproblem.
Fabian – 6:31
Det måste jag också säga. Jag har ju, eftersom jag är lite ljudnörd då. Ni följer väl också, tittar väl ibland på de här Apple-presentationerna som de har. Då säger de ju, hej Siri, oj nu sa jag det, hoppas ni inte lyssnar. Nu har jag förstört allt, jag är hemskt ledsen. Men när man säger det där nyckelordet och sen säger det efteråt, då triggar ju det alla överallt. Men ändå kan de säga just det i presentationerna. Och jag har reagerat på att det är en liten flanger-effekt varje gång de ska säga det.
Alfred – 7:00
Ja, du hör den alltså? Den som man inte ska lägga märke till som mänsklig lyssnare.
Fabian – 7:03
Ja, det var ett kaninhål då. Så jag började researcha det. Och ja, de gör någonting. De plockar bort vissa frekvenser som Siri lyssnar på. Det är ganska tydligt egentligen om man lyssnar noga.
Alfred – 7:12
De börjar göra det efter att. att de hade problem med Super Bowl-reklamer och andra när det liksom, ja det bara skenade.
Fabian – 7:18
Så det var inte bara jag som hörde i syne så att säga.
Anders – 7:21
Jag håller på med en kul, dels den här bilen. Det är många som mejlar och frågar hur det går med folien. Så då gav jag dig en uppdatering där om du kollar på bilden.
Fabian – 7:30
Den ser ut som en clownbil lite grann.
Alfred – 7:32
Två tredjedelar bak nu då helt enkelt. Det är bara bakskärmarna och bakluckan kvar.
Fabian – 7:37
Den ser ut som, man kan säga att den är som en progressbar hela bilen. En del av den är. Vit och en del av den är mörk, kan man säga.
Anders – 7:45
Jag kan verkligen varna lyssnarna att om man folierar sin bil, som jag hade gjort, så var sjukt försiktig med var man tvättar den någonstans. Det här är ju då avfettningspiss eller så som gjort att det här är ett helvete.
Alfred – 7:56
Japp.
Anders – 7:57
Så hela helgen gick det där.
Alfred – 7:58
Men kan du inte börja med, om du vill ha lite variationer nu Anders, kan du inte börja sätta på den nya wrappen framifrån nu så att du inte bara står och skrapar på den gamla? Det vore ganska kul att se en ny wrap fram till, vit i mitten och sen gammal.
Anders – 8:11
Jag börjar bli osäker på om jag ska foliera den igen. Med tanke på hur slitsamt det har varit att ta bort det. Det kommer i millimeterflagor. Otroligt tungt. Vi får se om jag gör det där med nästa bil. Men det är fortfarande massa limkladd och så på den. Det är fortfarande mycket jobb kvar, även på det som ser vitt och fint ut. Men jag har haft ett annat projekt som jag håller på med, sedan vi sågs sist. Det som är kul, de och våra lyssnare som kodar lite grann.
Fabian – 8:42
Ja, det är så kul tider nu.
Anders – 8:44
Vilket enormt paradigmskifte vi är inne i. Så att ni har retat mig tidigare för att jag har en uppkopplad airfryer.
Fabian – 8:51
Ja, ja. Det är roligt. Vi verkar ha haft exakt samma vecka du och jag. Men kör.
Anders – 8:56
Jag satt en kväll och kände att jag var tvungen att göra något roligt. Och då tittade jag på den där airfryern och tänkte att jag kunde röststyra. Säga med rösten såhär, gör pommes frites.
Alfred – 9:04
Exakt. Because why not? Eller hur? Så att man kan slå igång airfryern när man inte är på plats.
Anders – 9:10
Jag insåg att jag ska koppla upp allt i köket, så man kan starta diskmaskinen på timer och sådär. Men nu har jag gjort så här, man fyller den där bägaren med pommes frites. Och då, istället för att trycka på startknappen på airfryern, så kan man bara säga så här, Hey Google, nu kommer ju det starta en massa telefoner här.
Alfred – 9:30
Alexa?
Fabian – 9:30
Nu har vi retat båda läger lika mycket.
Alfred – 9:33
Vänta, det kanske är någon som kör i Mercedes? Ja, precis.
Anders – 9:40
Hej, sökmotorjätte. Gör pommes frites. Och då drar den igång direkt. Boom, instant. Och så startar lite en pommes frites-låt som spelar under tiden den gör pommes frites. Och sen när det är dags för, efter 15 minuter, när det är dags att skaka pommes frites-skålen, då säger den så här, nu är det dags att skaka pommes frites-skålen. Och sen så fortsätter den låten och det blir skitnice. Frågan är bara, problemet är, jag har gjort sådana här hemautomationer tidigare. Det är bara det att när det sen är dags att använda det, du har glömt av att jag gjort det. Så nästa gång vi gör pommes frites har jag säkert glömt bort det här. Så lyssnaren får mejla emellanåt och påminna.
Alfred – 10:17
Just när alla grejerna ska vakna så där, då är det typ 15 sekunders delay också.
Anders – 10:21
Ja, precis. Plus att något har breakat på vägen.
Fabian – 10:23
Ja, exakt. Det är så roligt, för vi har verkligen haft exakt samma vecka du och jag Anders. Jag har grottat ner mig i samma sak. Mitt problem har inte varit airfryern, utan kaffemaskinen. Så ända sedan jag köpte min kaffemaskin för fem år sedan, så har jag velat koppla upp och den har ju en app över wifi, så den kan ju det. Men appen är verkligen suger big time. Den är ju verkligen jätte, jättedålig. Fungerar inte ens hälften av gångerna. Man vill ju slå på kaffemaskinen från sängen då förstås, så att den åtminstone är på. Det är en espressomaskin, så att det här med att göra själva kaffet, det kommer lite kladdvatten i början ju, så att det här med att göra själva espresson känns inte så viktigt. Men att slå på den är inte helt dumt, för renscykeln tar lite tid.
Anders – 11:04
– Är det samma minne Nej, det tar ingen tid egentligen alls. Det är bara en on knapp.
Fabian – 11:10
Det här är någonting jag har velat göra sedan start. Och nu är det ju helt möjligt. Och jag kan säga på fullaste allvar, en prompt löste jag detta med. Det här finns på Facebook och på vår Instagramsida om man vill titta. Men med en prompt lyckades jag få ChatGPT att göra ett terminalkommando så att den kan slå på min kaffemaskin. Jag gav den bara inloggningsuppgifter och IP-adress. Så slår den på på Wi-Fi.
Anders – 11:33
Och var hostar du den?
Fabian – 11:34
Då går den direkt från datorn. Sen gjorde jag ytterligare prompt för att den skulle göra en liten Homey-app av det. Så bad den bara om lösenordet och så till min Homey. Sen förde den över, satte min Homey i developerläge själv och satte upp allting. Nu har jag en liten knapp vid sängen där jag kan trycka så öppnas gardinerna, ljuset går på och kaffemaskinen går på.
Anders – 11:57
Det var smart att göra med Homey. Jag kodade en egen mikrokontroller för min airfryer.
Fabian – 12:04
Jävlar, vilket jobb.
Anders – 12:05
Ja, precis. Jag hade ju samma problem, att jag måste ha någonting som kommunicerar. Jag har ju en Homey också. Jag kom inte på den idén.
Fabian – 12:12
Då fjärrstyrde jag min dator och gjorde allting själv. Inte en rad, jag bara loggade in i Homey, installerade appen och sen var det så här. Nu kan du titta i din Homey-app så ser du den nya.
Anders – 12:23
Det är rätt kul för de av våra lyssnare som inte kodar. Så är det så pass lätt att du behöver inte kunna koda. Du bara beskriver vad du vill göra.
Alfred – 12:33
Kan vi be AI bara lära dig det du behöver för att kunna komma igång? Så är den en jättebra tutor på att sätta igång det.
Anders – 12:41
Precis. Ett tips där från coachen då. Kan man inte koda så be Claude berätta lite om vad man ska tänka på runt it-säkerhet och så. För det är lite det där med öppna portar i routern och lite var man ska hosta grejer. När man släpper in saker i nätverket och så. Så det skadar ju inte att ha lite koll runt sådana här saker. Så du inte öppnar upp ditt nätverk hemma.
Fabian – 12:59
Det tipset jag vill ge då, för jag är lite fast i. ChatGPT har vi investerat i, det är att installera ChatGPT’s desktopapp. För då kan du ge den instruktioner att den kan styra muspekaren och styra diverse olika program och så. Så det går att koppla ihop den till att bli en hel agent. Då kan du till och med ha din laptop på eller ha en server stående hemma. Bara en dator som står på hela tiden. Och sen kan du från din telefon remote-kontrollera så att du kan i bilen eller som jag står på gymmet och skriver en massa saker till Chattis. Och sen när jag kommer så ligger mejlen färdigberedda för mig. och bara skicka iväg när jag kommer hem direkt på datorns skärm. Det är rätt läckert. Det är häftiga tider att leva i.
Anders – 13:36
Claude funkar på samma sätt också, för den som använder den istället. DeepMind, det här kinesiska. Nej, DeepMind heter det inte. DeepSeek.
Fabian – 13:43
DeepSeek heter den, ja.
Anders – 13:44
De kinesiska, de har ju blivit svinbra. De är ju open source, och de är helt crazy vad tufft det kommer att bli för Anthropic och OpenAI här framöver, när kineserna släpper sina grejer gratis och är på många sätt lika bra. Det blir en spännande framtid runt de här modellerna.
Fabian – 14:02
Verkligen. Men hörni, ska vi ta oss vidare?
Alfred – 14:06
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Fabian – 14:12
Standby to receive our transmission. You got mail.
Anders – 14:16
Då har Peter Jarstorp mejlat till oss. Han skriver hej angående namnförslag på AI-roboten. Vill ge den namnet Kirre. Det är ändå Erik Baklänges, Peter Jarstorp hälsar. Och det är väl, vad är det din robot där då, Neo?
Fabian – 14:32
Jag tror att det är, men för mig var det lite oklart Alfred, om det är den här humanoida roboten eller är det den virtuella assistenten jag håller på och bygger i OpenClaw?
Alfred – 14:41
Jag tror vi ska tolka det som att det är din humanoida robot när den väl kommer från Neo som ska få heta så här. Vi fick lite för dåligt med röstning. Jag tror att det var för att jag var lite sen med att lägga upp omröstningen på hemsidan. Nu när vi har fått ett till förslag, jag tänker att jag öppnar omröstningen på sajten igen. Så vi får in lite fler. Gå in nu och rösta på vad Fabians robot ska heta. Det är ju vi som bestämmer. Det har vi bestämt.
Fabian – 15:04
Jag kan tänka att det kan vara svårt att få ett genuint lyssnare. Folk kommer inte ställa sig på barrikaderna och göra demonstrationer kring den här frågan.
Alfred – 15:12
Jo, men några av alternativen är ju ändå Erik.
Anders – 15:15
Det är lite samma kategori här. Men du har kvar den där? För du har lagt handpenning på den?
Fabian – 15:23
Absolut, ja den är kvar. Neo är det ju då för er som inte har hört tidigare avsnitt. En humanoid hemrobot.
Anders – 15:28
Och vad kommer den kosta sen då? När du sen köper den? För det finns någon leasingmodell va?
Fabian – 15:34
Ja, 5 000 kronor i månaden cirka. Är det jag har fått till mig.
Anders – 15:38
Och då kan den öppna en dörr och ta emot ett vattenglas.
Fabian – 15:40
Nej, den kan mycket mer redan. Herregud, du var väl med i podden? Nu kan den stänga dörrar också.
Alfred – 15:48
Vi har faktiskt fått ett mejl till här. Vi har fått mejl från Peter Kristiansson också, som skriver lite på samma tema faktiskt. Han skriver, hej Alfred, tack för en bra podd. Jag tror att det finns en del genvägar kring att samla träningsdata för hushållssysslor. Han skriver lite om det här som vi pratade om, det var ju några avsnitt sedan vi pratade om det. Men apropå hur man ska träna de här robotarna som vi ska döpa hemma hos dig, Fabian. skeptisk till hur man ska få de här robotarna att bli bra på hushållssysslor direkt, eftersom det kan vara ganska klurigt att få tag i tillräckligt med träningsdata. Det är en ganska svår uppgift att städa ett hem, faktiskt. Mycket enklare att träna robotar för väldigt repetitiva sysslor på en fabrik än vad det är att städa alla människors olika hem, som ser ut på helt olika sätt, helt enkelt. Men Peter, han är på någonting här och tror att det finns enklare sätt att få träningsdata. Det sker redan stora framsteg med att låta stora modeller som OpenAI’s Astra eller Anthropics Mythos, att med hjälp av en simulator eller fysiska robotar lista ut hur de ska sätta upp sina policies och hur de ska vika tvätt till exempel.
Alfred – 16:50
Det här tillsammans med knowledge distillation gör att vi har kommit till en punkt där robotarna själva kan öva på att utföra uppgifter, vilket kastar om kalkylen för utvecklingskostnad. Med det sagt så är det högst sannolikt att vi inte tar oss hela vägen över dip-hypecykeln, utan att åtminstone några av dessa bolag går omkull eller kraftigt faller i värde, skriver Peter. Det låter vi stå för Peter. Det är han som kommer med investeringsrådgivning och inte vi själva här.
Fabian – 17:11
Jag tänkte att det var därför man kunde följa med annars.
Alfred – 17:14
Vad säger ni? Håller ni med Peter om att simuleringsdata är vägen runt det här problemet som jag har lyft tidigare?
Fabian – 17:22
Absolut.
Anders – 17:22
Ja, det gör jag. Jag jobbar som produktchef på AI-bolaget Tandem nu, som håller på med hälsovårdssystem. Vi använder mycket syntetisk data, kallas det här, som är framtaget för att instruera modeller. Man kommer en väldigt bra bit på sådana här. syntetisk data och då skapar du stora mängder syntetisk data utifrån en mindre mängd riktig data. Så det kan man ju absolut göra här också. Det är ju inte en fullgod lösning till den 100% perfekta produkten, men du kommer ju väldigt mycket längre än om du inte ger den någonting eller alldeles för lite riktig data. Vad tänker ni?
Alfred – 18:01
Jag tänker väl att det är, uppenbarligen är det en lösning som alla som jobbar med AI-modeller använder för att få upp mängden träning. träningsdata och att det som är nyckeln för att det ska fungera, det är hur bra man är på att ta fram det här syntetiska datat. Så att det finns en tillräckligt stor variation i det som påminner om verkligheten och på så sätt faktiskt kan agera träningsdata. Och det är ju jättesvårt att veta innan man tar reda på om det funkar, för risken är att man är alldeles för dålig på att efterlikna verkligheten så att man inte har slump i sitt träningsdata och att modellen som man tränar på det här träningsdatat därför blir det som kallas för overfit för ett datasätt. ett träningsdataset som sen inte stämmer överens med verkligheten. Det blir mer konkret på självkörning om man har träningsdata som man har genererat från bilspel och annat, som man tror för en lekman kan se ut som äkta data på hur bilar beter sig i trafik och så vidare, men det finns misstag som förare gör i verkligheten, som aldrig sker i det träningsdatat, då kommer ju ens modell inte att lära sig att ta hänsyn.
Alfred – 19:07
till sådana situationer och sådana scenarier, som då saknas i träningsdatat. Då kommer man ha felaktigt tränat modellen på att vara bättre på en verklighet, där sådant inte finns och därför inte kan föreställa sig det alls, än om man hade haft mindre träningsdata, men verklig träningsdata. Så det är fallgropen. Men med det sagt är det uppenbart att alla använder simulerad data också.
Anders – 19:29
Jag tänker att just i hemmet måste ju vara väldigt svårt, alltså svårare än nästan nånting annat att simulera, eftersom det ser så olikt. I Filippinerna kan du ha ett trångt litet kök som ser helt annorlunda ut än i Afrika. I Östafrika ser det ut på ett sätt och det är sådana fundamentala skillnader. Men å andra sidan, de här robotarna, antagligen är det västvärlden i första hand som köper robotar för de här summorna, tänker jag. Det är svårt att se.
Alfred – 19:58
Det är ganska kul att tänka att förmodligen sitter det något labb någonstans och försöker bygga en motor för att generera slumpmässigt simulerad träningsdata. på stökiga hem, där smutstvätten har fallit på konstiga sätt.
Anders – 20:11
Hur kök ser det ut på olika sätt?
Alfred – 20:13
Precis. Hur ligger disken i det här köket? Hur ska man förstå att det där är en kaffekopp, fast det bara sticker fram något litet hörn och så vidare.
Anders – 20:21
Bara det är en enormt komplicerad uppgift förstås. Vad säger du Fabian? Du skiter i det här. Du bara tänker att den här kommer fungera när du köper den.
Fabian – 20:31
Jag är rätt säker på att jag kommer vara en, verkligen, en early adopter sjuk person här. Det är jag helt säker på. Nu går det fortfarande att betala tillbaka de där 200 dollarna. Men jag tänker nog ändå att jag ska hålla kvar för att följa hur det går det här. Om det är en robot som, jag skiter väl i om det är autonomt eller om det är någon som styr den andra änden. Om det funkar så funkar det. Jag tror att vi är ganska många som känner likadant. Det var mycket med Tesla som vi har pratat. length här som inte har funkat som utlovat från start, men där det sakta men säkert har börjat fungera och blivit bättre och bättre. Och till slut är produkterna riktigt bra och håller det de lovar.
Anders – 21:15
Det håller jag med om.
Fabian – 21:16
Som early adopter, det är en del av dealen att vara tidig på någonting.
Anders – 21:21
Jag håller med om precis det, men problemet är att jag tycker att Tesla har inte varit särskilt bra på att värna oss som köpte Tesla tidigare. Nej, verkligen inte. Jag fick ju liksom . Med mina tidiga Teslor fick jag en massa barnsjukdomar och problem och grejer. De åtgärdade såklart problemen, men jag berättade till podden om hur jag fick tillbaka bilen där de har klättrat med leriga skor på baksätet och det var alldeles kladdigt när jag fick tillbaka bilen. Och silikonklabb. Bara dåligt gjort i början innan de fick ordning på sin supportorganisation. Men kompensationen har ju liksom inte varit någonting alls, utan jag har ju fått betala fullpris för reparationer och allting.
Fabian – 22:01
Ja, och alla de som har köpt Full Self-Driving och liksom, jag menar, som jag har gjort också, och sålt den bilen och den körde ju aldrig sig själv, kan man säga.
Alfred – 22:10
Full Self-Driving-kunderna, vi får ju leverans av funktionaliteten i omvänd ordning. Så ju tidigare du köpte det, desto senare får du det.
Fabian – 22:17
Okej, men bra att veta!
Alfred – 22:19
Ja, men det blir ju så i praktiken. Man sitter med en bil som har den gamla sensorsviten. Först ska de bygga klart det för en nyare sensorsvit innan de bygger klart det för de äldre.
Anders – 22:26
Men det är också lätt att förstå att de beter sig på det sättet, att de liksom skiter. i förhållande till den stora mängden som man sen fokuserar på. Men det gör ju att jag är rätt bränd på att vara early adopter och springa först på sådana här grejer. Jag är rätt säker på att din neorobot kommer vara en disaster när du får den. Du kommer vara sjukt missnöjd. Och sen två, tre år in så kommer den faktiskt börja funka och skapa värde. Och då har det redan kommit en ny modell och du sitter med version 1.
Alfred – 22:53
Jag jobbade rätt mycket i London för några år sedan. Jag tycker hela London lider av det här problemet. För det är så mycket av de stora innovationerna under det industriella samhället som skedde i Storbritannien och som var först introducerat i London. Och som bara är så kasst infört. Tunnelbanan är för trång och det är bara dåligt överallt.
Fabian – 23:14
Det är 1.0 på allting. Men personligen, det kommer vara värt det. Vet ni varför det kommer vara värt det? Det är att se grannens haka trilla ner.
Anders – 23:25
När den där neoroboten faller nerför din långa trappa.
Fabian – 23:29
Min robot lyfter matkassarna upp för alla trapporna här.
Anders – 23:32
Det kommer den ju inte göra.
Fabian – 23:33
Bara det kommer vara värt det.
Anders – 23:35
Den kommer inte lyfta någon matkasse. Du ska få se. Den kommer eventuellt öppna dörren åt dig när du kommer hem.
Fabian – 23:40
Vi får se.
Anders – 23:40
Och då kommer den falla ut.
Fabian – 23:42
Belackarna ska få se.
Anders – 23:44
Det kommer ju bli så i framtiden. Det är helt klart. Det är klart det kommer bli. Men inte när du får din robot. Det kan jag sätta en peng på.
Fabian – 23:52
Så är det säkert.
Alfred – 23:52
Hörrni, något mer vi ska få se är att nu efter EU-mötet den 6 oktober så kommer Teslas FSD. Inte till Sverige! Så står det klart. Och luft under vingarna för bilmarknaden i Tyskland. Är det en respit för krisande Volkswagen? Eller? Och allt det. Och premiär för bilar med sladds nya djuplodande segment med framtidsspaningar. Ja, allt det kommer efter detta.
Anders – 24:14
Vi börjar med Tyskland, för det är full fart på försäljningen där. Det kan man tänka måste vara underbart för de tyska tillverkarna. Vi ska gräva ner oss i det. Det är så här att till slut, efter alla år av kräftgång på den tyska elbilsmarknaden, så har försäljningen nu äntligen tagit fart i Tyskland. Tyskland är ju, för de som inte känner till det, Europas största ekonomi. Och en väldigt viktig industriell aktör i Europa, för de är ju motorn i den. europeiska industrin och när det går dåligt för Tyskland, då har resten av EU också drabbats. Men Tyskland har ju varit en bromskloss för elbilsövergången i hela Europa. Vi har ju pratat mycket om hur den här tyska industrin lamslagit sig själva genom att först då outsourca sin produktion till Kina och sen la man ner kärnkraften snabbt och sen så storsatsade man ju på att göra sitt energisystem beroende av rysk fossilgas och allt det här har ju kollapsat och de liksom.
Alfred – 25:14
Det är Anders Willstedt Greatest Hits igen, på något sätt.
Fabian – 25:17
Nej, men vet du vad? Den här skivan köper jag. Även om den är lite repig. Det här påverkar ju hela det politiska klimatet i Tyskland och därmed i EU och oss. Och vår energipolitik och att vi vill koppla oss fria från Tysklands och hela Europas energi, vilket jag tycker är vansinnigt. Men det är ju tyskarnas fel för att de höll på så här.
Anders – 25:41
Nej, alltså de har ju. Det finns ett enormt motstånd i Tyskland. Det är inte bara jag som sitter och raljerar, utan det är, i Tyskland när vi har bensinupproret, de har ju otroligt mycket av det i Tyskland. Mycket, mycket mer än vad vi har här. Det finns en mätning som det tyska public service-bolaget ARD gjorde, alltså motsvarande Sveriges television där. Den 31 augusti till den 2 september i år så frågade man tyskarna, man sa så här, Tyskland överdriver övergången till elbilar och bör även framöver bygga vidare på sin styrka inom förbränningsmotorer. 47 procent av tyskarna höll med om det här påståendet och 47 procent höll inte med. Resten svarar att de inte vill.
Alfred – 26:26
Så det är ett jämnt skägg där?
Anders – 26:27
Ja.
Alfred – 26:29
Det verkar finnas en ganska tydlig öst-västlig uppdelning i Tyskland också.
Anders – 26:33
Det gör det, absolut.
Alfred – 26:35
Kring stödet för AfD och så vidare.
Anders – 26:37
Ja, absolut. Och det är väldigt tydligt hur öst. Tyskland och Västtyskland fortfarande är väldigt uppdaterade. Jag tog en öl i Östtyskland på en liten bar ut i en liten, liten håla långt ute på landsbygden för några år sedan och pratade med östtyskarna där. Det de beskriver är att Östtyskland lever kvar. Det är fattigare där. De är arbetslösa i högre grad. Det finns en ilska och irritation mot väst och så där. Så det där finns kvar i dem, absolut. Men nästan hälften av tyskarna tycker alltså att Tyskland gått för långt med elektrifieringen av bilar och då är de ju, ska ni komma ihåg, redan långt efter oss i Sverige. Om man tittar på 2025 så var 37 procent av nybilsförsäljningen rena elbilar. I Tyskland var motsvarande siffra 19 procent och de tycker att det går för fort och för snabbt. Vi rapporterade i förra programmet om hur det var en perfekt storm nu när det gäller bensin och dieselpriserna och sådär. I och med att Hormuzsundet är stängt och bombningarna av de här oljeledningarna och så.
Anders – 27:34
Vi pratar om i Saudiarabien. Men ytterligare en grej kan tilläggas. I maj i år återinförde den tyska regeringen väldigt fina elbilspremier för den som köper en ny elbil. Så man kan få upp till 6000 euro i stöd för en ny elbil baserat på hushållets inkomst och det gäller både om man köper en bil men också om man leasar en elbil. Så det är ett jätteattraktivt erbjudande. Det är svårt att säga nej till det. Dessutom har man befriat elbilar från årlig fordonsskatt i upp till 10 år. Ni tänker förstås nu då, wow! Äntligen lossnar det för de tyska biltillverkarna som vi har rapporterat så mycket om. Hur det går för dem. Om vi tittar på siffrorna, Alfred, kan inte du berätta vad du ser framför dig? Hur ser det ut?
Alfred – 28:18
Du verkar ha skrivit upp här att september 2025 såldes det 45 495 batterielektriska bilar. Och i september i år, 2026, då är det alltså 88 599. Så det är nästan en fördubbling. 94,7% har det ökat med. Och bilmarknaden som helhet växte med bara 9 procent. Så det verkar som att elbilarna har vuxit väldigt mycket mer. Är det någon anledning till att du har valt just bara september? Eller? Det är en väldigt kort tid.
Anders – 28:45
Nej, men det är ett år. Alltså, september var ju förra månaden. Så det är ett år från september förra året. Så det som har hänt på ett år är att elbilsförsäljningen har dubblerat Tyskland. Så det är ju liksom, och det är ju de här subventionerna från maj. Skaffar man en bil i januari så fick man det retroaktivt också. Så det började gälla då. den första januari egentligen kan man säga. Men det som händer nu är ju en kombination av allt det här som händer med diesel och olja och grejer, plus de här subventionerna i Tyskland. Så det är ju en jättetillväxt. Men vilka är det då som knaprar på de här nya marknadsandelarna? Jo, det är inte de tyska biltillverkarna. Tesla har växt med 269% year on year. BYD, alltså kineserna. MG är också kineser, 60,8%. Och Volkswagen har backat year on year med 6,1%. Så de här pengarna som kommer, elbilspremierna och bilförsäljningen, det kommer liksom inte de tyska biltillverkarna till del riktigt. Det har ökat lite grann, men det är framförallt utländska aktörer.
Anders – 29:55
Tesla som tar från premiumsegmentet och BYD från lågprissegmentet.
Alfred – 29:59
Man blir lite sådär att du cherry-pickar data nu om du bara kollar på en månad. För det kan ju vara lite ryckigt i statistiken. Ett år har jag kollat. Ja, du jämför ju september med september. Men om man kollar januari till september 2025 och jämför januari till september 2026 till exempel. Tesla levererar ju jättemycket i september. Nu är det visserligen september med september du jämför. Men är det så här, tappar Volkswagen på helåret på batteribilar?
Anders – 30:27
Ja, men de krymper stadigt i marknadsandel under helåret. Så det här är en trend som håller. i sig. Trots de här enorma tullarna på kinesiska elbilar, så äter de fortfarande marknadsandelar så det knakar. Mycket av det här handlar ju om att de tyska biltillverkarna valde att muta in området motorer och växellådor. Det här har vi också pratat om tidigare. Volkswagen är ju synonyma med de här fantastiska, eller hela VW-koncernen, med de här DSG-växellådorna som de var så stolta över. Det har varit sånt otroligt fokus på den här tyska Men det här betyder ju ingenting när det gäller elbilar. Och plötsligt så är det helt andra värden som betyder någonting. Jag tänker att det i hög grad handlar om kvalitet. För kvaliteten på tyska bilar har ju uppfattats som väldigt hög. Och för min del så har jag länge haft en, personligen, en perception om att kinesiska bilar, kinesisk kvalitet är dålig kvalitet. Och det har vi också pratat om hur det har ändrats. Tänker tillbaka på min egen resa så är det de senaste kanske fem, sex, sju åren som har gått från att Kinakvalitet är fullständigt skräp till att jag är helt hänförd.
Fabian – 31:41
Det gäller ju inte bara bilar. Men det är helt riktigt.
Anders – 31:43
Det gäller allting. Jag berättade om den här BYD, Atto 3, var väl den senaste Kina-elbilen jag provkörde. Det är ju tysk kvalitet.
Alfred – 31:50
Jag lever kvar i paradigmet att kinesisk mjukvara är dålig mjukvara.
Fabian – 31:55
Det stämmer inte heller. Senast var det Xiaomin som jag satt i på IFA-mässan. Det är klart, det var ju första intrycket.
Alfred – 32:04
Men fick du köra den?
Fabian – 32:04
Nej, det är ju inte förrän man får köra och faktiskt inte ens det räcker ju. Man behöver ju långtidstesta en bil ett par veckor för att kunna bedöma sånt där fullt ut. Men min bild var ändå att mjukvaran var rapp och snabb. Allt det där som inte tyskarna har klarat tidigare i alla fall.
Anders – 32:22
Ja, det är absolut mitt intryck. Jag körde ju en BYD här. Jag hade en vecka och körde runt massor med den. fin rap, fin mjukvara, precis som du säger. Och jämfört med KIA och sådär, så är det ju späckat med funktioner och stor skärm och funkar som att trycka på en mobiltelefon. Och alltså väldigt inspirerad, får man väl säga, av Tesla, om inte kopierad.
Alfred – 32:43
Nu har väl Volkswagen-koncernen kommit en bit, men det var ju väldigt roligt när du höll på och skulle slå på vindrutetorkarna med röst i din Porsche där, som du lånade för några år sedan.
Anders – 32:52
Ja, det är ju några år sedan. Absolut. Nej, men tyskarna är ju efter på det området också. Tyskarnas mjukvara är väl relativt buggfri och kvalitativ, men de är inte någon ledare när det gäller kul funktioner och så där. Medan de kinesiska bilarna är ju pigga och roliga och skoja också när det gäller skärmar och funktionalitet.
Alfred – 33:10
Jag tänker att det är mycket så här upp till bevis nu, att det är ju snart nu Volkswagen ska börja skeppa sina bilar, tillsammans med deras Joint Venture, med Rivian, när de får de här mjukvarudefinierade bilarna. De fick ju i princip backa tillbaka bandet vad de hade tänkt göra med Cariad, som jag pratade om i en tidigare show. och istället samarbeta med Rivian för att kunna göra det. Men om man tänker på BMW till exempel, med Neue Klasse, så har ju de gjort den resan. Den har de ju gjort in-house. Följer man kunderna nu så verkar det vara en del, det gormas en del om buggig mjukvara och så vidare. Men det verkar ändå som att tyskarna är på väg att vara med i matchen. De har ungefär lika mycket problem som Volvo och gänget har.
Anders – 33:47
Men framförallt så, de här starka premiumvarumärkena, de har ju något mer än, alltså medan Volkswagen har varit synonymt med motor och växellåda. de har ju ett varumärke, BMW, Mercedes, Audi, Porsche och så där. Vi ser att de blöder ju inte lika mycket på hemmamarknaden, utan det är ju lågprisvarianterna som konkurreras ut av Kina, där man inte är så. När de inte har sin motor och växellåda längre, vad har de då? Det är sitt varumärke, som inte är så starkt i den gruppen. Lustigt nog så går det faktiskt ganska bra för Skoda Elroq. De är Tysklands bäst säljande elbil just nu, så där har du från Volkswagenkoncernen som har lyckats prestera ganska bra.
Alfred – 34:28
Just det. Men den är tjeckisk då, på sätt och vis i alla fall?
Anders – 34:31
Den är ju, ja visst, det är tysk ingenjörskonst. Den byggs i Tjeckien, förvisso, absolut. Och det är ju intressant någonstans att när det väl kommer till kritan så, tyskarna som är så måna om sin industri och pratar så mycket om sin industri, men när det kommer till plånboken, ja, då köper de kinesiskt. Och då är tyska industrin inte så viktig längre, precis som alla andra. Det är lätt att förstå att det är på det sättet.
Alfred – 34:54
Men det kommer ännu fler nyheter från Tyskland. För efter EU-mötet den 6 oktober så vet vi alltså då svaret. Det blir aldrig någon Tesla FSD Supervised i Sverige. Vi har ju tidigare rapporterat om det här.
Fabian – 35:08
Stopp och belägg. Vad är det du säger?
Alfred – 35:10
Ge mig allt. Allting kommer att få sin förklaring.
Fabian – 35:14
Du måste andas i en påse här.
Alfred – 35:14
Sätt dig på händerna. Andas i en påse. Det blir bra.
Fabian – 35:19
Då låter du inte så mycket i alla fall tänker du.
Alfred – 35:21
Exakt, exakt. Vi har ju tidigare rapporterat, åtminstone vid några enstaka tillfällen, har jag pratat om Teslas FSD här i programmet. Om hur det går med den här utrullningen i Europa. Den trogne lyssnaren kommer kanske ihåg att det var under våren som Holland gjorde ett nationellt godkännande som gjorde att det kom ut i Europa för första gången. Och det i väntan på att de här mer globala reglerna från UNECE ska komma, som annars skulle låsa upp det här överallt i hela Europa och på många andra ställen också.
Anders – 35:47
Just det. Nederländerna heter landet om du syftar på det. Holland är en provins eller två provinser.
Fabian – 35:52
Det finns en Youtube-video om det här, det kan man inte slippa säga. Varför det heter Nederländerna?
Alfred – 35:57
Bara för att man märker lite ord på fadern.
Anders – 36:00
Du la ju upp den smashbollen.
Alfred – 36:04
Eftersom Nederländerna då är ett EU-land så innebär alltså ett sånt här godkännande att EU, eller snarare då EUs tekniska kommitté för motorfordon, förr eller senare ska ta ställning till om det här godkännandet ska utvidgas. Om de inte gör det så kommer det ogiltigförklaras även då i Nederländerna och därmed skicka tillbaka hela processen till ruta ett. Under tiden som vi väntar på det här så kan medlemsländerna välja att utvidga det till de egna territorierna om man vill. Till vårt stora förtret så börjar den där listan med länder som har gjort det, den växer nu. Slovenien, när vi pratade om det här senast, var senast ut då. Vi är ganska frustrerade här, åtminstone jag, över att Danmark har fått det före oss i Sverige. Det är ju nästan gammalt nu, det var ju redan i juni. När vi pratade om det här senast, då såg vi alla fram emot ett möte som skulle äga rum den 6 oktober, där vi alla skulle få veta hur Så försökte vi utläsa om Sloveniens beslut kunde vara någon form av föraning på hur det skulle gå.
Alfred – 36:56
Varför skulle de godkänna det här så strax innan ett sånt beslut? Vi tänkte då att det skulle vara ungefär 50-50 chanser för det här godkännandet. Det var inte som spänningen sjönk. Inför mötet är det dessutom så att den här listan med länder som har godkänt det växte ännu mer. Nu har även Tjeckien och Kroatien godkänt det här. Så nu är det då åtta länder på den här listan. Tjeckien kan man notera är det första landet med en ordentlig inhemsk biltillverkning i Europa som har godkänt Tesla FSD.
Fabian – 37:22
Betyder det att om jag tar min bil och kör över till Tjeckien, kommer FSD att börja fungera då? Är det så det funkar?
Alfred – 37:27
Nej, det verkar inte som det är så. Tesla är väldigt rappa från och med att det kommer ett nationellt godkännande till att rulla ut en uppdatering till bilar som är sålda i det landet. Det verkar som att man kan aktivera det. Däremot om man då med en sån bil som har fått den uppdateringen och har det aktivt, om man sen kör utanför det landet, då slutar det funka.
Fabian – 37:44
Ja, för jag såg en möjlighet där, men nej.
Alfred – 37:48
Så är det inte. Men hur gick det då på det där mötet? Nu har vi svaret. Eller? Har vi det? Svaret blev att EU den 6 oktober inte röstade alls. De bara bordlade frågan efter en halvtimmes diskussion. Så av beslutet som alla väntade på så bidde det alltså ingenting. Nästa chans till beslut är nu i början på december och då får vi hålla tummarna igen.
Anders – 38:11
Jag vet det här. Du sa ju att Tesla FSD aldrig skulle komma till Sverige.
Fabian – 38:15
Ja, precis. Det här är känsligt. Det är lite click-baitigt här nu.
Alfred – 38:19
Det är ju ni som brukar vara click-baitiga av oss tre. Det vete fan.
Anders – 38:23
Nej, det vet jag inte.
Fabian – 38:25
Anklagelser. Det här vet vi ingenting om.
Alfred – 38:28
Är man optimistiskt lagd kan man tänka att chanserna för det här godkännandet faktiskt har ökat en hel del. Jag nämnde Tjeckien och jag nämnde Kroatien. Men det som kanske är allra viktigast är att Tyskland faktiskt nu har gått ut och sagt att de är för. De har sagt offentligt att de är för att rösta för ett godkännande.
Fabian – 38:45
Oj, det är stort. För de i många har väl mycket rösträtt då, antar jag?
Anders – 38:48
Framförallt bilindustrin, som du hörde innan. För de är ju inte alls så långt framme på det här området.
Alfred – 38:53
Dock kommer det med vissa förbehåll från tyskarna. I likhet med Sverige så har Tyskland, trots att de också har fri fart på motorvägen, haft synpunkter på det här med att FSD ibland kan köra för fort. De tycker inte om att man får ställa in systemet till att det kan välja att köra snabbare än hastighetsbegränsningen. Och nu har de sagt att det kan de finna sig i så länge det inte blir mer än 10% över hastighetsbegränsningen.
Anders – 39:15
Det är ju det som är idag väl?
Alfred – 39:19
Nu kan man faktiskt i FSD ställa in upp till, jag tror det är 40 % över. Och vitsen med det är ju inte att systemet ska köra så fort, utan det är att systemet ibland har fel om vad det är för hastighetsbegränsning. Och att systemet sen väljer en lämplig hastighet utifrån trafikrytm. Så genom att ha en väldigt hög tolerans för för mycket, så ger man systemet frihet att välja den lämpliga hastighetsbegränsningen utifrån förhållandena. Istället för att gå strikt på vad den har uppfattat i kartdata och annat. vad det ska vara för hastighetsbegränsningar. Det finns en del kritiker på nätet, som efter att Tyskland gick ut och sa det här, har lite synpunkter på att det kan ju vara så att Teslas ingenjörer är bättre lämpade än Tysklands byråkrater på att programmera FSD. Men det kan vi väl låta vara osagt. Det är också så att Teslas ingenjörer i så fall kan fixa så de har bättre koll på vad det är för hastighetsbegränsningar, så att det inte blir så stort problem om det bara är 10%. Men, här kommer nu svaret på varför Sverige aldrig kommer få FSD.
Alfred – 40:09
Det Tyskland också har sagt är att de kan tänka sig att rösta för det här ifall det är så att systemet byter namn.
Fabian – 40:16
Inte till vad som helst då. – Det är semantik det här. Jag kan förstå det. Full Self-Driving är jättesmart för att vara assistanssystem.
Alfred – 40:27
Till tyskarnas försvar ska sägas att de inte har hittat på det här namnet. Utan de har låtit Tesla komma med förslag. Och så har Tesla kommit med ett förslag som de tyska myndigheterna säger att det kan de tänka sig. – Och då är det så att det de har gått med på är det som Tesla har valt som kallas för Tesla-assisted driving. Istället för Tesla Full Self-Driving Supervised så ska det heta Tesla assisted eller ungefär assisterad körning helt enkelt. Vad säger ni om det då?
Fabian – 40:49
Men det är väl det det är. Så det är väl ganska bra egentligen.
Anders – 40:51
Ja, jag håller med. Det är ju tramsigt. Full Self-Driving och så Supervised. Det är ju bara töntigt.
Fabian – 40:56
Alltså, Full Self-Driving och Supervised, det rullar ju inte av tungan heller direkt. Det är inte ett jättebra namn heller.
Alfred – 41:02
Det är ju en självemotsägelse inte minst. Självkörning som är övervakad.
Anders – 41:06
Oxymoron, heter det det?
Fabian – 41:07
Precis, precis. Men vi hade ju faktiskt ett ganska långt och livligt samtal om hur man kommunicerade från Tesla kring Autopilot och sådär. Och namnet är ju jätteviktigt i den här frågan, så att jag tycker det är rimligt. Sen, assisted driving, det är ju vad det är liksom. Men vad fan, bara vi får det. Det kanske är vad vi vill. Det löser sig nog.
Alfred – 41:28
Jag tycker faktiskt att det spelar kanske inte så stor roll, men det är ju definitivt ett bättre namn än FSD Supervised. Ja, det är det faktiskt. Det känns som att det heter FSD Supervised, det är bara för att Tesla började kalla det för FSD, eller Full Self-Driving, för länge sedan, vilket de inte hade täckning för då.
Anders – 41:43
Det här spelar ju ingen roll. När man väl har det här sen så är det ett knappval inne i skärmen. Jag vet inte ens vad det heter, det jag har. Om det heter autopilot längre eller om jag bytt namn.
Fabian – 41:53
Det spelar roll när man kommunicerar när man säljer bilarna, vad folk har för förväntningar ändå. Det pratade vi ju sist om.
Alfred – 42:00
Ja, men jag tycker man kan börja skönja ett mönster här på hur byråkraterna hanterar det här. Det är att EU kommer nog inte att rösta nej till det här. De kommer nog inte riva upp besluten i de länder som har godkänt. Utan är det så att det inte ännu finns stöd för att godkänna det, då bordläggs frågan helt enkelt. Man kanske kan släppa garden lite grann och sluta vara så himla ängslig för att EU ska rösta och rösta nej och så är vi tillbaka på ruta ett. Det som är frågan här är snarare hur lång tid det kommer att ta att få ett godkännande. Med Tyskland ombord nu, då är det alltså nio länder och 31,2 procent av befolkningen som då är för det här, formellt sett. Det som de ska upp i för att det ska bli godkänt i december, det är 15 länder och 65 procent av befolkningen. Som ni hör så är det ju en bit kvar. Nu är det så då Sverige kommer inte att vara med på ja-sidan. Sverige kommer att acceptera ett beslut när det väl röstas igenom, men kommer inte ställa sig på någon av sidorna, verkar det som, formellt sett.
Alfred – 42:50
De har sagt att det har med hastighetsgränsen att göra. Sverige skulle kunna vara för om det är 0 % över hastighetsgränsen som de går med på. Men det verkar Tesla inte bry sig om. Kanske för att Sverige inte är så himla viktiga i den här processen. Spanien verkar inte heller vilja vara med och spela boll, utan de kommer också bara stå vid sidan av och acceptera ett EU-beslut. Det gör att alla blickar nu är riktade mot Frankrike och Italien. För det är nämligen så att om Spanien inte ställer sig på endera sidan, ja, då måste Frankrike eller Italien vara för det här, för att det ska gå att nå de här 65 % av befolkningen. Så att någon av dem måste säga ja. När någon av dem har sagt ja, då är det förmodligen typ klart. Det ska ju till några till länder.
Anders – 43:34
Men båda är ju stora biländer.
Alfred – 43:37
– Ja, precis. Som vi säger då, Båda måste faktiskt inte godkännas, utan det skulle kunna vara Frankrike eller Italien och sen en bunt småländer. Men det verkar som att Frankrike är mest troligt där det kommer att ske, för där pågår det nu en intensiv lobbykampanj från Teslas sida, vilket de franska tjänstemännen inte är sena med att posta om på X. Där har de kunnat se bilder och så vidare på att det hålls möten och annat. Och nu har de fått egna bilar som de ska få testa med och så vidare, för att de ska kunna säga vad de tycker. Och det känns ju lite som att, även om jag nog tycker att tyskarna har rätt i att det är ett bättre namn, Så känns det lite som att man måste blidka de här myndigheterna genom att ta dem på allvar, lyssna på dem och så ska de få säga vad det är de tycker måste bli annorlunda. Och sen så när de bara får det så är allting frid och fröjd. Och nu kan ju då fransmännen, de kan ju inte välja ett nytt namn och de kan inte välja någon annan inställning när det kommer till just hastighetsgränsen.
Alfred – 44:29
Vad är det de ska välja istället? Jag tror nästan att vi kommer att få se det. Det franska jaet kommer att komma villkorat av någonting som de har fått av Tesla. Så att de kan säga att, kolla, vi betydde någonting, vi var viktiga. Sen får vi se om det ska vara versaler på startknappen, eller om det ska vara beteendet på blinkers i rondeller, eller om det ska tuta innan man svänger runt ett skymt hörn. Det är lite franska fördomar som kommer här.
Fabian – 44:50
Fransmän och rondeller.
Anders – 44:53
Bromsa för höbalar på motorvägen, för det lägger franska bönder ut.
Alfred – 44:57
Men när ni hör att det här äntligen är på gång och att det kommer med ett förbehåll från Frankrike, som Tesla väljer att tillfredsställa, då vet ni var ni hörde först hur det gick till. Och så får vi se om det blir den 1 december när nästa TCMV-möte i EU då äger rum som det här röstas igenom. Eller om det bordläggs igen. Faktum är, jag har kollat upp det nu, det finns liksom ingen tydlig bortre gräns på hur länge det här kan bordläggas. Så det är ingen som vet hur långt den här processen kommer att bli.
Anders – 45:23
Italienarna skulle verkligen behöva det här. Alltså deras motorvägar, jag har knappt sett så mycket olyckor någonsin som på deras autostrada. De kör liksom så ryckigt och så blir det ett köslut och så smäller bilarna in i slutet. gasar de upp i 130 och så stopp.
Fabian – 45:37
Cigarett i ena handen och gestikulerande i den andra.
Anders – 45:40
Ja, precis.
Alfred – 45:42
Jag har haft så mycket fördomar mot fransoser, nu vill vi inte ha fler fördomar mot italienare.
Fabian – 45:45
Men jag måste säga, ett tips till Elon och Tesla, det är att göra som jag gjorde när jag hade skivkontrakt och gjorde musik. Då brukade jag lämna ett par detaljer som jag visste att skivbolaget skulle, för de skulle göra sin grej, de ska alltid klaga på någonting. Så då tänkte jag att jag lämnar den här lite större. Får de säga till om det då? Och det brukar de göra och då brukar jag ändra det bara. Så det kanske är.
Anders – 46:11
Inställningarna så här. Plats för en flagga kan man ha i inställningarna.
Fabian – 46:16
Fransk flagga. Men jag har det. Det är ett protestläge. Den kör ut massa självkörande bilar för att blockera vägarna. Vad tror du om det till Frankrike?
Anders – 46:26
Jag tror inte de är så sugna på. Det måste finnas något annat fördomsfullt vi kan hitta på där. Ni får skicka in.
Alfred – 46:33
– Tematiskt skjutsa bort de orangea västarna.
Fabian – 46:35
Ja, Anders Nabla.
Alfred – 46:38
Hörni, Fabian blir först ut i Bilar med sladds nya segment. I varje avsnitt framöver så blir det djuplodande framtidsspaningar. Och den här gången ska vi då alltså sätta tänderna i Neuralink och framtiden med uppkopplade hjärnor. Är det bot mot sjukdom eller övermänsklig förmåga vi ska ha det till? Eller är det kanske båda delarna? Allt efter detta.
Fabian – 47:00
En uppkopplad hjärna, det låter väl gött? Tills du måste godkänna cookies när du sover sött. Neuralink, är det dödfött? Okej, nu ska vi prata om Neurolink. Eller hur skulle vi uttala det sa vi, Alfred?
Alfred – 47:16
Jag säger Neuralink, som jag tror att de kallar sig själva. Att det är ett egen namn. Men jag håller med dig om att det borde heta Neuralink på svenska.
Fabian – 47:23
Jag kommer nog säga det, så får ni mejla och köra och lyssna. Men vad är då det här? Jo, men det här är ju inom Musks plan. för att hjärnan ska få ett USB-uttag, så vi kan koppla in hjärnan till datorer. Så han vill skapa ett gränssnitt mellan den mänskliga hjärnan och datorn. Dock med bluetooth och trådlöst, så det inte blir sladd.
Alfred – 47:42
Får jag bara fråga Fabian. Det kändes som att det var ett halvår till ett år sedan som du sa upp hela Idol-dyrkan med Elon och bytte hjälte. Och nu när du ska göra den första djuplodande spaningen på Bilar med sladds nya segment, då går du all in på .
Fabian – 48:00
Ja, det gör jag nog inte, ska jag säga. Vi kommer prata om det. För det intressanta med Musks långsiktiga visioner, det är ju att den handlar inte primärt om sjukvård. Han är nog egentligen inte så jätteintresserad av tetraplegiska patienter, patienter som inte kan röra armar och ben. Utan han har under en lång tid pratat om att AI ska bli mycket intelligentare än människor. Och om bara vi människor kan hänga med i den här visionen, med utvecklingen och vi kan koppla in oss tillsammans med AI i någon slags symbios. Då blir allting mycket bättre. Det här tycker jag är det dummaste jag har hört. Det låter helt vansinnigt. Alla de här farorna med AI, så är det väl det sista vi borde göra. Det är att koppla in AI rakt in mot våra hjärnor. Eller vad säger ni?
Anders – 48:50
Det beror väl på hur det görs.
Alfred – 48:52
Jag vill höra ditt case. Jag vet vad jag tycker. Jag tänker att vi har. Vi har lyssnare som är med på båda sidor, så nu vill jag gärna höra dig gå igenom.
Fabian – 48:59
Vi kommer att prata mycket om hur hjärnan fungerar och vad Neuralink är i dagsläget.
Anders – 49:07
Samtidigt skulle man kunna säga detsamma om Alfreds självkörning. Det är väl det absolut sista man ska göra, sätta AI i bilar. De kan orsaka fruktansvärd skada.
Fabian – 49:17
Ja, det är en bra motpoäng.
Alfred – 49:20
Kan man få Frankrike att kräva att de ska döpa det till det? Alfred självkörning.
Fabian – 49:28
Samtidigt så tycker jag Elon har en bra poäng. Han menar nämligen att vi människor, vi har ju ganska bra bandbredd in då med syn och hörsel och känsel. Men just bandbredden ut är ganska kass. Vi har ju det här babbliga interfacet i form av en mun. Eller sitta och trycka med fingrar på knappar, på tangentbord och sådär. Så det här är liksom ut, bandbredd i våra hjärnor är ganska långsamt. Och Musk tänker sig då att man ska kunna kommunicera direkt mellan hjärnan och datorn och i förlängningen då skulle vi kunna koppla ihop våra biologiska intelligenser här då med artificiell intelligens och så vidare. Jag tycker att den här frågan kring bandbredd, jag har inte tänkt i de banorna tidigare, det är en intressant spaning. Men jag skulle nog ändå gissa att det här bandbreddsproblemet löses nog inte riktigt på det här sättet. För det är nog sannolikt så att bandbredden ut handlar nog mer om människans hela konstruktion och hjärnans hela konstruktion här än liksom. Just att det är själva bandbredden ut, att det är det som är flaskhalsen här.
Fabian – 50:27
Jag skulle nog tro att hela hans antagande just kring den saken faktiskt är fel. Det kan jag säga redan nu så här tidigt.
Alfred – 50:34
Det håller inte jag med om alls.
Anders – 50:35
Det här tror jag att du kommer få äta upp.
Alfred – 50:38
Det tror jag verkligen att du får äta upp.
Anders – 50:39
Vi ska anteckna hur långt in i programmet det var du sa detta. Så att vi kan återkomma till det om några år.
Fabian – 50:44
Det får ni så gärna göra. För här tror jag att det är andra saker som kommer begränsa just den delen. Men än så länge så har ju det här handlat om om att människor ska kunna återfå förmågor som de har förlorat, typ förlamade, som ska kunna få förmågan att kommunicera med omvärlden. Det är ett mellansteg som man håller på att jobba med på Neuralink.
Anders – 51:05
Vad menar du att än så länge har det, för Elon Musk har väl varit tydlig med att det är mänskliga hjärnan, att det inte är för sjuka och så där hela tiden? Eller upplever du att han har.?
Fabian – 51:14
Ja, men än så länge är det det som man gör på Neuralink.
Anders – 51:17
Ja, precis. Men det är väl tydligt att det inte har varit slutmål.
Fabian – 51:21
Absolut, men än så länge är det det som Neuralink gör.
Alfred – 51:26
Det är där man kan försvara och på försöksplan operera in implantat i hjärnan på folk, för att till exempel lösa förlamning och så vidare.
Anders – 51:35
Ja, det makes ju sense, absolut.
Fabian – 51:36
Om du ska in och gegga i hjärnan, där det också kan bli ganska mycket fel, då är det också bra att du geggar i ett område i hjärnan som den patienten ändå inte har så stor användning för, om man inte får ett sånt här chip också. mycket så man resonerar skulle jag tro. Så om man då tänker sig då att man har varit med om en hemsk olycka, gud förbjude, men du är helt klar i huvudet. Du kan tänka och minnas och resonera och förstå allt omkring dig. Men du vaknar upp och kan inte röra armar eller ben. Helt fruktansvärt. Vissa sådana här patienter kan inte ens tala. Det här är verkligen behjärtansvärt om man kan få hjälpa de här patienterna. De som varken kan röra sig eller prata, de har någonting som kallas för Locked-in syndrome. De är helt inlåsta i sin egen hjärna. Det är helt fruktansvärt. För de här patienterna är det alltså inte problemet att hjärnan i sig har slutat fungera utan att signalerna från hjärnan inte kan ta sig igenom ryggmärgen och sen ut till musklerna. Det är här som Neuralink kommer in.
Fabian – 52:37
För att kunna registrera elektriska signaler från hjärnan, för det här blir som en slags digital bypass, att genom ett chip så kan man kontrollera till exempel muspekaren på en skärm eller så. Det är en ganska elegant idé.
Anders – 52:51
Fast den tiden som det här är så pass väl fungerande, att du återställer människan, då kommer AI också ha hjälpt oss att göra det på. Då har vi tagit fram en medicin som gör att det växer tillbaka. AI kommer revolutionera medicin, jag är helt säker på det.
Fabian – 53:07
Kanske.
Anders – 53:08
Den kommer upptäcka hur mycket som helst när den kan kartlägga ditt DNA och förstå hur allt funkar i detalj. Det kommer komma en tablett och så växer ryggmärgen ihop.
Fabian – 53:17
Eller så kanske man kan odla det någonstans och montera in det. Jag tror att vi behöver gå lite på djupet här nu i hur hjärnan funkar för att ni ska förstå hur jag resonerar kring mina spaningar. Jag hade inte riktigt räknat med att få så mycket motstånd, men det är kul. Det blir en rolig diskussion.
Anders – 53:39
Ja, men det får du räkna med när du har fel.
Fabian – 53:44
Så innan vi pratar mer om Neuralink och Elon Musk. planer på att koppla ihop våra hjärnor med datorer och så, så ska vi prata om hjärnan fungerar. För när jag började på läkarlinjen en gång i tiden, då hade jag ändå en föreställning om att hjärnan var väldigt mystisk och så. Att vi kanske inte riktigt förstod så mycket om hur den fungerar. Och det är ju förstås sant. Det finns jättemycket vi inte vet, men faktum är att vi vet väldigt, väldigt mycket. Och av det vi inte vet så mycket om, det är mer de här mystiska frågorna kring medvetande och subjektiva upplevelser av att vara människa och de här lite mer flummiga sidorna. Men vet väldigt mycket om hur människans hjärna fungerar.
Alfred – 54:19
Man kanske ska förtydliga det också, Fabian. Det du pratar om nu med att den här digitala bypass-operationen och så vidare, Neuralink är ju redan på en plats nu där de har genomfört sådana experiment med patienter och det funkar verkligen. De får i princip telepatisk förmåga att kunna styra saker på en dator och så vidare. Man kan göra det. Och de gör ju det på ett sätt där man kopplar in sig i hjärnan som påminner om vad andra forskarteam också har gjort. Ja, det här är inte nytt, ska jag säga. – Utan det som Neuralink är till bättre Vilken upplösning de har, att de klarar av att göra väldigt många fler elektroder på kortare tid och får därmed mycket bättre upplösning, vilket leder till mer raffinerad förmåga hos de här patienterna jämfört med vad andra forskarteam har gjort och så vidare. Men det är inte så att Neuralink har hittat på något som ingen annan har tänkt på tidigare, utan det är mycket precis som tidigare, att de har utvecklat metoden.
Fabian – 55:07
Det här står verkligen på axlarna av tidigare forskning, ska man säga. Men det gjorde elbilar också, ska man ju säga. Så det här är verkligen Elon Musks bolag i sitt esse med raketer. Det har han inte heller uppfunnit. Det det här bolaget gör är att de hittar ett sätt att göra det här i större skala och bättre på alla sätt. Men man har absolut inte uppfunnit grundläggande teknologier här.
Alfred – 55:31
Annars tror jag det finns en risk att många som lyssnar på det här, som inte är insatta i de här frågorna sedan tidigare, de tänker på det här som någon form av avlägsen science fiction. Nej, det här har vi gjort sedan 70-talet. Men det är det liksom inte.
Anders – 55:42
Hans poäng är ju att när det kommer en entreprenör med hans, liksom, sättet han driver sin personal och hur mycket pengar de stoppar in, det är ju något helt annat än när universiteten håller på med det här. Det går ju oändligt mycket fortare framåt.
Alfred – 55:57
Precis. De bygger en robot som med precision är supermycket bättre, snabbare och billigare på att sätta in många elektroder. Och med precisionen då så kommer det också att bli bättre resultat för patienterna.
Fabian – 56:09
Så vi vet väldigt mycket om hjärnan. Vi vet hur nervceller kommunicerar med varandra. Vi vet hur de elektriska impulserna uppstår i hjärnan. Och hur synapserna fungerar, dvs. kopplingen mellan nervceller. Och vi vet ganska mycket dessutom om hur olika nätverk i hjärnan samarbetar. Det vill säga signalvägar i hjärnan, hur det funkar. Och hjärnan består av, som ni alla vet, nervceller. Och sen finns massa stödjevävnad och blodkärl och sådär omkring. Och de här nervcellerna kan man tänka på som ett litet chip med ett par transistorer. liten minidator typ. Överföringen av information mellan nervceller sker via dendriter, nervtrådar. Överföringen mellan nervcellerna sker kemiskt med serotonin och andra ämnen som ni säkert känner igen. Men över själva nervtrådarna sker den här kommunikationen faktiskt delvis elektriskt. Det är det som gör det möjligt att avläsa aktivitet och även skriva information till nerverna. Framför allt läsa information kan man göra utanför hjärnan också. med något som kallas för EEG.
Fabian – 57:12
En sak som jag tycker är viktig att ha med sig här när man ska prata om hjärnan och tänka på hjärnan. Det är att man bör undvika att jämföra hjärnan med en dator. Det gjorde faktiskt jag i alla fall innan jag fick reda på hur en hjärna funkar. I en traditionell dator har vi en processenhet i regel. Sen finns det en massa grafikacceleratorer. Och så finns det minnet som ofta är separat. Så CPU som gör beräkningar och minnet där vi lagrar informationen, det är separata enheter. Så fungerar inte hjärnan. I hjärnan är minnet och själva processorn i stor utsträckning samma sak. Det sitter ihop. Det betyder att när vi lär oss faktakunskaper och så, då byggs faktiskt delar av hjärnan om. Det tycker jag är väldigt spännande att tänka på. För er som har barn med läxläsning, ni har säkert hört argument om varför måste jag lära mig det här? Jag kan googla eller fråga Chattis. Och då kan jag berätta vad ni ska svara. För varje gång man lär sig någonting så förändras de här nervnätverken. Och det gör också att hjärnan får nya sätt, nya nervbanor. Bokstavligen kan vi tänka i nya banor.
Fabian – 58:23
För hjärnan är liksom en muskel. Så ju mer man tränar den, till och med genom att banka in geografi eller som jag har gjort, anatomi, ganska korkad kunskap, så kan vi då processa helt andra saker annorlunda. Undantaget är ju faktiskt de sista åren hur AI och neurala nätverk har börjat ta över våra datorer allt mer, för de simulerar ju just hur hjärnan funkar. Så man skulle faktiskt med fog kunna säga att hjärnan är inte som en dator, men datorerna håller på att bli som hjärnor. Det tycker jag är lite spännande. Hjärnan då, den uppdelas i flera delar. Så om man tittar på hjärnans anatomi så kan man lite förenklat säga att den har tre stora delar. Vi har dels hjärnstammen som sitter långt in. in i hjärnan och sen övergår i ryggmärgen och sen kopplar alla nerver ut i kroppens armar och ben och så där. Och sen har vi storhjärnan och den här stora, de här som är delade i två olika delar med veckad struktur längst ut med sin cortex och så som Neuralink sen kopplas till. Och sen har vi hjärnans lite doldis, lillhjärnan.
Fabian – 59:29
Det är hjärnans felkorrigeringssystem och det är faktiskt där det sitter allra mest nervceller. Konstigt nog, ungefär 80 procent av alla nervceller sitter direkt i lillhjärnan. Och vad gör alla de här nervcellerna? Jo, de ägnar sig åt att korrigera framför allt rörelser.
Anders – 59:47
Jag förstår inte, vad betyder det? Vadå korrigera?
Fabian – 59:49
Jag ska förklara. När jag läste medicin fick vi lära oss att lillhjärnan framför allt ansvarar för balans och koordination och det är fortfarande sant. En viktig funktion verkar vara att förutsäga vad som kommer att hända. Så till exempel om jag ska lyfta ett glas vatten så har hjärnan en förväntan om hur mycket kraft som jag behöver använda för att den rörelsen ska utföras. Sådana uppgifter sysslar lillhjärnan med. Och om glaset visar sig vara tyngre än väntan, då måste rörelsen korrigeras. Så det här är det som lillhjärnan är central för.
Alfred – 1:00:22
Det är därför man kickar in när man lyfter ett mjölkpaket som visar sig vara tomt.
Fabian – 1:00:25
Ja, precis! Exakt så. Anticipation kallar man det idag.
Alfred – 1:00:28
Varför behöver vi lära oss om alla de här olika sorternas hjärnor?
Fabian – 1:00:31
Det kommer vi till.
Alfred – 1:00:33
Det kommer någon spaning, bara så att man håller uppmärksamheten.
Fabian – 1:00:36
Ja, absolut. Det är också kuriosa. Det är ett kaninhål. Vid skador på lillhjärnan. Då kan man få något som kallas för intentionstremor. Att när man sträcker sig efter något så skakar man allt mer. Det här är också anledningen till att du ibland blir undersökt av doktorn. När ni går till läkarna. Att man blir tillsagd att man får peka på sin egen näsa. Det kanske ni har sett att patienter ibland blir tillsagda att göra. Och det som är kul. Kul med lillhjärnan är att vi förstår den så himla bra. Vi vet typ exakt hur den funkar. Och det är för att den består av repeterande enheter. Och det är helt olikt hur hjärnan i övrigt ser ut. Typ som en processor med ett stort antal likartade beräkningsenheter.
Alfred – 1:01:18
Men lillhjärnan, är det som en del kallar för reptilhjärnan ibland? Är det samma sak?
Fabian – 1:01:21
Nej, det är det inte.
Alfred – 1:01:22
Så reptilhjärnan som gör att vi andas och sådana där saker, det är nu?
Fabian – 1:01:26
Det är mer hjärnstammen vi pratar om då.
Alfred – 1:01:28
Okej.
Fabian – 1:01:28
Det finns till och med en historia om. En man som levde utan lillhjärna. Det här är sånt man får lära sig på läkarlinjen, som kuriosa på föreläsningar. Men det här verkar faktiskt stämma nu när jag kollar upp det typ 15-20 år senare. Det finns en man som föddes utan lillhjärna. Det är väldigt ovanligt men det förekommer. Och då skulle man ju kunna tänka sig att han var väldigt handikappad av detta. Men det märkliga här är att han verkar ha levt ett väldigt vanligt liv. Han verkar ha haft ett fysiskt arbete och klarat sig genom livet ganska bra. Nu ska man säga att när forskare sen gick tillbaka i efterhand och började titta på det så verkade det som att jag hade lite symtom ändå. Men förvånansvärt så klarade han sig ganska bra utan den här vitala delen av hjärnan. Det talar ju om hur plastisk hjärnan är. Hur mycket hjärnan kan anpassa sig till olika saker.
Alfred – 1:02:16
Stod det någonting om hur bra han var på att lyfta mjölkpaket?
Fabian – 1:02:19
Nej, men det jag fick lära mig var att han till och med hade jobbat på en båt som servitör. Jag vet inte om det är sant, men det sades på läkarlinjen i alla fall. Det har jag inte kunnat belägga. Men man kan alltså utan vidare leva ett liv utan lillhjärna. Men det betyder inte att man kan operera bort lillhjärnan på en vuxen människa. För det är ju så att det här är ju för att det skedde när han föddes då. Hjärnan blir allt mer oplastisk. Så sorry grabbar, ju äldre ni blir, ju sämre kommer ni bli på att lära er saker och ta till er information.
Anders – 1:02:50
Samtidigt så finns det ju gott om exempel på folk som skadat en del av hjärnan och så tar man bort den. Och då kompenseras ju andra delar.
Fabian – 1:02:58
Ja, och ju tidigare man får träning, ju bättre går det efter till exempel en stroke. Så träningen är ju superviktig. Nu ska vi prata om storhjärnan och nu blir det spännande på riktigt. För att storhjärnan är uppdelad i två halvor, två hemisfärer. Det här har ni hört talas om, va?
Alfred – 1:03:15
Vänster och höger. Den ena är kreativ och den andra logisk.
Fabian – 1:03:18
Bra, Anders! Det där är lite av en myt. Det är inte helt fel, men vi kan väl säga så här att. Det är i alla fall så att de sysslar med olika saker delvis. Men det finns också en del saker, för de ser anatomiskt helt lika ut. Det finns en del saker som de gör typ samma. För av någon anledning så är det så att höger hjärnhalva tar hand om allt som vänster kroppshalva gör. Så det är korsat av någon anledning. Det här är inklusive motorik, känsel och syn. Så höger synfält går till vänster hjärna. Men det verkar alltså finnas någon slags arbetsfördelning mellan dem och det tydligaste skillnaden handlar om språk. Hos de allra flesta människor så ligger nämligen de viktigaste områdena för språkproduktion i vänster hjärnhalva. I något som kallas för Brocas area lågt ner i pannloben mot tinningen till. Om man skadar det här området då kan man få väldigt svårt att prata och det som är så himla fascinerande är då att personen faktiskt fortfarande förstår mycket av det andra säger fastän man får svårt att prata.
Fabian – 1:04:25
Så det är också väldigt mystiskt. Om man får skador här, då kan man få någonting som jag lärde mig kallas för ordsallad. Det är alltså ett symtom där patienten säger fel ord.
Alfred – 1:04:39
Och det är inte det du har nu?
Fabian – 1:04:41
Nej, precis. Jag tycker bara det är ordsallad. Underbart ord bara. Det är ju förfärligt förstås. Men det är inte helt ovanligt att man kan få det efter stroke. Jag har träffat sådana patienter. Det är väldigt, väldigt hemskt och tragiskt, men nästan första Det var en salig blandning, mischmasch av ord som var för sig är korrekta ord. Tänk er Ranelid fast på steroider. Så det är ganska coolt om man tänker på det här att något som vi upplever som en funktion, att kunna prata med varandra och så i själva verket är uppdelad i olika system i hjärnan. Men vad gör då höger hjärnhalva? Det verkar som att den har lite mer fokus på rumsuppfattning och känslomässiga nyanser i språket och sådär. Patienter som skadar höger hjärnhalva kring språkdelen där då kan få ett monotont tal då till exempel. Och sen finns det då ett bredband som kopplar ihop, ett superbredband som kopplar ihop de här två hjärnhalvorna. Och förr i tiden så behandlade man faktiskt patienter med svår epilepsi genom att avdela de här hjärnbalkarna från varandra.
Fabian – 1:05:48
Det här gör vi inte längre ska jag säga, för det visade sig kanske inte vara så himla käckt.
Alfred – 1:05:52
Då klipper man isär sladden mellan hjärnhalvorna.
Fabian – 1:05:55
Ja, precis. De här stackarna fick förvisso mindre epilepsi, men de fick också en hel del problem. När man började göra experiment på de här patienterna upptäckte man att om man till exempel visar en bild bara för patientens högra hjärnhalva genom att visa det i vänster synfält, då kunde patienten ibland inte säga vad det var. Men patienten kunde samtidigt, om man bad patienten att lägga det här föremålet i en påse så kunde de faktiskt göra det med vänster hand. Så det verkar som att vi verkar vara två olika personer som pratar med varandra. Väldigt märkligt, fantastiskt hur naturen har gjort.
Alfred – 1:06:36
Det där har jag läst och sett en del om. Sådana patienter kan, vänster hjärnhalva blir väldigt mån om att rationalisera för sig själv och för sin omgivning varför den har gjort som den har gjort, även när den egentligen inte har varit inblandad i ett beslut och kan .
Fabian – 1:06:50
Det här är så himla märkligt. Det finns historier som jag fick lära mig på läkarlinjen om folk som efter man gjorde den där operationen och särade så bytte de favoritfärg. Från rött till blått. Plötsligt var det den andra hjärnhalvan som tyckte något annat. Så det här sätter ju fingret på vilka vi är. Det tycker jag är jättespännande. Och vem är det som bestämmer egentligen? Och vem vet vad? Och så vidare. Om vi nu pratar om storhjärnan som helhet och inte som de här två hemisfärerna så kan man då. prata om storhjärnan som en lök. Och nu Alfred, nu är det dags att prata Neuralink.
Alfred – 1:07:24
Jag känner mig som Shrek. Kan vi inte prata om en tårta med lager istället för lökar? Det är väl ingen som gillar lök?
Fabian – 1:07:32
Ja, precis. Lager på lager. Det yttersta löklagret här, eller tårtlagret, eller vad vi kallar det, det kallas för cortex, eller hjärnbarken. Inte hjärnbalken, som är det som håller ihop de här två hemisfärerna.
Alfred – 1:07:47
För där sitter väl ändå det som. som gör oss människor till människor.
Fabian – 1:07:49
Ja, det är det som är så spännande. Det är precis här som Neuralink monteras in. Det här är väldigt lite av hjärnan som skiljer oss från apor och andra primater. Det här är 2-4 millimeter tjock vävnad som ligger ytterst på hjärnan. Här har vi en hjärna som väger ungefär ett och ett halvt kilo. Väldigt mycket av det vi förknippar med intelligens och språk och planering, abstrakt tänkande. Allt det här som gör oss till människor, det är bara den här tunna längst ut. Men då har naturen löst det så fint att det är ytförstoring som vi gör här. Det är det som gör att hjärnan är så skrynklig. Det är det som gör att det ändå blir väldigt mycket yta här, i och med att den är skrynklig.
Alfred – 1:08:38
Man vill ha en hjärna med stor area snarare än en hjärna med stor volym?
Fabian – 1:08:41
Ja, men typ. Eller hur? Ja, men typ så. Och nu då, som du sa, med reptilhjärnan, för det stämmer verkligen. För att reser vi då inåt i hjärnan nu, djupare in i storhjärnan, då reser vi också bakåt i evolutionen. För de mest djupa delarna av hjärnan, de hanterar basala funktioner som andning och kroppskontroll och så. Och jag brukar tänka på det som att de viktigaste funktionerna för överlevnad, de är gömda längst in i den här löken.
Anders – 1:09:08
Är det inte snarare så att i takt med evolutionen, vi börjar som riktigt primitiva varelser och sen har hjärnan växt ut? Och så har du det yttersta medvetandet.
Fabian – 1:09:18
Så kan man också tänka. Ja, så kan man säkert också tänka. Och allt det här med språkintelligens, det är ju bara topping on the ice för evolutionen.
Anders – 1:09:27
Men det är ju intressant. Det här var ju väldigt goda nyheter egentligen. För att det viktigaste, om man ska koppla in hjärnan som är USB, det är lättast att komma åt. Exakt! För det är ju inte så intressant. För de som är förlamade eller har drabbats av en trafikolycka så är det ju toppen om man kan in. i reptilhjärnan och greja, men för alla oss andra så är det ju det yttre lagret som är det mest spännande då kanske.
Fabian – 1:09:49
Ja, men under barken finns ändå väldigt mycket saker som spelar in. Saker som har med känslor och minne och massvis med avgörande saker att göra. Saker som apor och andra däggdjur och så kan ju också hantera djur.
Anders – 1:10:08
Men kan man inte få kontakt med det genom att koppla på sig på det yttre lagret? Det måste ju sitta ihop på något sätt.
Fabian – 1:10:13
Det är det som är frågan om det går, för att det yttersta lagret sysslar bara med vissa saker.
Alfred – 1:10:21
Det du pratar om nu är egentligen så här, om vi ska ha ett API på hjärnan, hur man ska koppla in sig. Vart är det man ska plugga in beroende på? Okej, om vi vill åstadkomma att en förlamad människa ska kunna röra på en protes eller en datormus, då får vi koppla in oss i Motorcentrum. Om vi vill att vi ska skapa en display i hjärnan, då får vi koppla in oss i Syncentrum på något sätt. Ja, det här sitter inte ihop.
Fabian – 1:10:43
Då kan det vara betydligt djupare och betydligt svårare. Det vi har gjort här är att vi har egentligen inte gjort. USB är en dålig jämförelse. För i USB kan du koppla in vad som helst och få vilken information som helst.
Alfred – 1:10:58
Blue screen of death.
Fabian – 1:10:59
Det är snarare att vi har kopplat in den gamla DIN-kontakten till tangentbordet. Det är det vi kan göra. Det som styr motorik och känsel, det har vi kopplat in mot. Det är inget annat som vi kan koppla in mot just nu.
Anders – 1:11:14
I praktiken om man tänker att man i förlängningen ska kunna plugga in nånting så som man ser i Science Fiction i hjärnan. Så att du kopplar ihop din hjärna med telefonen eller vad det är. Det kommer i praktiken behövas massa USB-kontakter då.
Fabian – 1:11:27
Du kommer dels behöva lyssna på olika delar av hjärnan. För här har vi bara satt den här Neuralinken precis där man ser att det sker aktivitet i samband med att man rör armar och ben.
Anders – 1:11:41
Men jag fattar inte, för på något sätt måste det ju sitta ihop, det här.
Fabian – 1:11:45
Ja, det är klart det gör.
Anders – 1:11:45
Ja, det gör det absolut. Då borde man kunna koppla upp sig på det yttre lagret och ändå komma åt det.
Alfred – 1:11:50
Om vi ska kunna bygga den där USB-porten, då får vi helt enkelt göra ett ganska stort implantat som är inkopplat på ganska många ställen.
Fabian – 1:11:55
Och ganska långt in.
Anders – 1:11:56
Eller många USB-portar.
Alfred – 1:11:58
Så att det sen finns en enda port som vi kan plugga in. Så kan man sen välja vilka av alla synapser och neuroner som vi ska aktivera när vi väl har kopplat in det och förstår vad det är för funktion vi försöker åstadkomma. Men än så länge är vi bara . Så egentligen är det att ni är och löder direkt på kretskortet?
Fabian – 1:12:12
Alltså, du hade egentligen . Nu är det ju på de här som är ryggmärgsskadade så är ju ryggmärgen trasig. Där är ju kabeln av, så att säga. Men om du blir av med en arm så är det ju mycket lättare att koppla på dig på nerverna i armen än att göra det i hjärnan. Så det vi har gjort är att vi har hoppat över ryggmärgen här egentligen. Det är egentligen bara det vi har gjort. Eller bara och bara, men det är det vi har gjort. Så Neuralink, som vi nämnde där, det vilar ju på axlarna av ganska gammal forskning. En av de första som gjorde det här var en Wilder Penfield och vi pratar nu första halvan av 1900-talet. Och nu blir det lite gory då för alla er som har sett Hannibal. Det har inte jag. Så lite trigger alert då. Men några saker har ju faktiskt manusförfattarna i Hannibal ändå fått till rätt. För hjärnan i sig saknar faktiskt smärtreceptorer. Så den här Wilder Penfield på tidigt 1900-tal, han började med att liksom öppna så att man kunde operera på hjärnan när patienten var vaken.
Fabian – 1:13:13
Och under den här operationen så stimulerade man olika delar av hjärnan med hjälp av små elektriska strömmar. Och då kunde det hända helt otroliga saker. Plötsligt såg han att om man stimulerar ett visst område, då kunde patientens tumme börja röra sig plötsligt. Och stimulerar man ett annat så kunde patienten plötsligt känna något i ansiktet. Det här gjorde då att man kunde göra en karta. Om ni skrollar ner där så kanske ni ser den.
Alfred – 1:13:36
Ja, men just det. Det är den här bilden. Den har man sett förut nästan i gymnasiebiologin, tror jag, beroende på om man har strukit på gymnasiet. Det är en bild på en liten docka, eller som en människa, som har proportionerna på kroppsdelarna är efter hur mycket nervceller det finns där. Så händerna är gigantiska och fötterna är lite större än vanligt. Och huvudet är ganska stort, men kroppen och ryggen framför allt, är pytteliten.
Fabian – 1:14:00
Som är utlagd över hjärnans motorcortex, så att man kan se Vilka delar av hjärnan som kopplas var i kroppen. Det är precis det här som Neuralink gör, att man kan koppla in sig här. Och det är ju precis som du nämner, att de har väldigt små ben och liten överkropp och istället har de stor tunga och tumme och så där. Det är för att där behöver vi mycket kapacitet och mycket nerver helt enkelt.
Alfred – 1:14:27
Så det gör att man kan koppla in sig på precis så här, föreställ dig om en person som saknar en arm. Då kan man koppla in sig på, men föreställ att du rör på fingrarna på den här armen som du inte längre har. Och så finns det speciella områden i hjärnan som är bara precis, om man saknar höger arm, att det är höger tumme eller höger pekfinger. Medan det kanske inte finns motsvarande precision i nervcellerna på området strax under höger skulderblad.
Fabian – 1:14:52
Exakt så, precis. Och Neuralink har utvecklat ett implantat som man kan operera in som heter N1. Och det här är verkligen ett imponerande stycke elektronik. För implantatet är ungefär lika stort som ett mynt. Och sen borrar man upp en cirkulär liten öppning i skallen. Och sen där skruvar man in den här. Så den apparaten är lika tjock som skallbenet. Så den ersätter den biten av skallbenet som man tog bort. Och därmed blir det helt implanterat under huden. Och från implantatet går det ut 64 extremt tunna trådar. Som då förs ner i hjärnbarken. Och där finns det sammanlagt 1024 elektroder, 16 stycken på varje tråd. Och det här är ju, precis som du nämnde det här, att det är ju helt unikt då, att man har så hög upplösning.
Alfred – 1:15:41
Visst, det är typ tio gånger fler än vad någon annan har gjort.
Fabian – 1:15:45
Man får väldigt mycket mer information och det är ju väldigt bra.
Anders – 1:15:49
Men man är fortfarande bara i det yttre lagret här?
Fabian – 1:15:52
Japp, det är man. Men det är precis det här man behöver för att kunna få IO-portar i prefrontal, cortex och cortex. styra motorik och styra känsel och även läsa av motorik. De här elektroderna opereras in så att slutet på den här tråden ligger precis 3-4 millimeter in i hjärnbarken. Och faktum är ju som sagt att det här kan man göra. Precis samma sak kan man läsa av utanför hjärnan och det gör man ju med EEG. Så varför måste vi ta oss innanför skallbenet då? Jo, här hade faktiskt CEOn på Neuralink en väldigt bra liknelse tyckte jag. Han säger att lyssna på hjärnan utifrån, det är ungefär som att stå utanför en fotbollsarena och försöka lista ut vad som händer där inne. Man hör publikens omgivningsljud, men vi vet inte exakt vad spelarna gör på plan.
Alfred – 1:16:43
Nu gjorde de mål. Det hörde jag. Någon gjorde mål.
Fabian – 1:16:46
Men vad? Vem gjorde? Och hur gick det till? Det är en jätteelegant liknelse. Men genom att vara inne på arenan, då kan vi se hur de enskilda spelarna interagerar med varandra på plan. Men även inne på. På plan så är signalen ganska brusig och det är svårt att få elektroder att lyssna på enskilda neuroner. I enskilda fall har de sett att de kunnat göra det. Men ju fler elektroder man har ju högre upplösning får man. Om vi registrerar aktiviteten från en enda nervcell i motorcortex då är förhoppningen att vi kanske kan se att den blir mer aktiv när man försöker röra handen åt ett visst håll. Men det är också så att det här är mycket mer komplicerat än så. För en nervcell kan delta i massvis med olika rörelser. För att få en användbar bild behöver vi registrera aktiviteten i många nervceller samtidigt. Det är det här som Neuralink använder maskininlärning för att hitta mönster i. Det är också de väldigt unika och duktiga på. Åter till fotbollsplanen så kan man säga att om du bara kan se en enda spelare på fotbollsplanen, då är det ganska svårt att förstå spelet.
Fabian – 1:17:51
Men om du kan följa hundratals olika rörelser på plan och hur de samvarierar, då börjar du förstå vad det är som händer på planen. Det är också väldigt, väldigt små strömmar det handlar om. Det är mikrovolt vi pratar om, miljondels volt. Så implantatet måste då förstärka signalerna, filtrera bort brus och digitalisera informationen, men också filtrera bort mycket av det här. För att det är så mycket information att Bluetooth-protokollet inte ens kan hantera så mycket information. Så då måste den kunna avgöra vilka saker ska vi skicka vidare och så.
Anders – 1:18:21
Är det via Bluetooth man får över information? Så det ligger?
Fabian – 1:18:24
Japp, så har jag förstått det.
Anders – 1:18:26
Hur drivs det här? Alltså man opererar in det. Jag trodde det var en sladd man pluggade in.
Fabian – 1:18:30
Nej, för hade du en sladd då ökade du risken för infektion och så. Det är ju jättedåligt. Induktionsladdning. Du har induktionsladdning till ett litet batteri. Så det är typ som en mobiltelefon och sen kan den prata med en dator.
Alfred – 1:18:42
Koppla på som en Apple Watch-laddare på huvudet.
Fabian – 1:18:44
Typ liksom. Men ni fattar ju liksom. Det här är sådana sjuka utmaningar. Det är en väldigt hostile miljö det här för det här chippet att vara i. För hjärnan vill inte alls ha en massa främmande materia där. Det vill ju inte kunna. Och samtidigt, när man laddar den till exempel, får den inte bli för varm, för då kan du skada kringvarande vävnad och sådär.
Anders – 1:19:03
Det känns som att det borde vara löst sedan länge. Man opererar ju in titangrejer i kroppen och sådär.
Alfred – 1:19:09
Ja, det är ju titan det.
Fabian – 1:19:10
Ja, det är titan det. Du kan inte använda det på elektroderna. Det är ett bekymmer. Så det här är en ganska komplicerad ingenjörsutmaning.
Alfred – 1:19:19
Jag tycker det är så häftigt, för man samlar in det där datat, man ser hur man ber patienten låtsas. så att den rör på armen och så vidare och så börjar man träna. Då får man in data på hur det ser ut i mätningen så att man kan börja tolka. Okej, när patienten flyttar armen åt höger, då är det så här det ser ut i elektroderna. Sen är det bara maskininlärning för att lära sig känna igen mönstret hos den enskilde patienten på de olika rörelserna. Det är så man ger den personen förmåga att röra sig.
Fabian – 1:19:50
Det man gör är att man ber patienten till exempel börja, titta på en muspekare som rör sig på skärmen och sen ska patienten i nästa steg försöka utföra den rörelsen med sin hand som man ju då som är förlamad. Men trots att handen är förlamad så händer det grejer i motorkortex som då implantatet kan registrera. Och så småningom kan datorn börja lära sig sammanhanget och sambandet mellan olika aktivitetsmönster och rörelser. Och efter ett tag så kan systemet bygga upp en modell som kan förutsäga vilken rörelse patienten Men det stannar inte där, för det är inte bara datorn som tränas. Hjärnan är ju plastisk som vi just pratade om. Hjärnan anpassar sig också. Det finns exempel på en grupp som gjorde en jättespännande grej. De satte vanliga vibratorer för mobiltelefoner på ryggen på folk. Där finns jättemycket sensorer. Och så kopplade man det till en mikrofon. Och då lärde sig de patienterna delvis att höra. Så det spelar ibland inte så stor roll vilket inblandning. input interface vi använder och output interface, för hjärnan kan också anpassa sig.
Fabian – 1:20:58
En annan sak som är väldigt unik för Neuralink och som jag tycker är jäkligt coolt, det är hur det här chippet opererats in. För man har också byggt en hel operationsrobot som man kallar R1. Det här behövs för att elektrodtrådarna är så jäkla tunna och de är helt enkelt typ omöjliga att placera för hand. Det blir lite som att putta in spagetti i en geléklump, det är extremt svårt. Så Neuralink har utvecklat en robot.
Anders – 1:21:28
Det måste vara kokt spagetti, för okokt är ju väldigt lätt.
Fabian – 1:21:32
Ja, det ska vi säga. Kokt spagetti. Bra, Anders. Bra. Neuralink har utvecklat en robot som använder en jättetunn nål för att föra in de här trådarna in i hjärnvävnaden. Det här gör den typ autonomt. Den arbetar med en AI-driven bildanalys för att identifiera lämpliga ställen. Att placera de här elektroderna på. Och en viktig uppgift den har då är att undvika blodkärlen. För så fort den går på blodkärl, då börjar det blöda. Och så blir det jättedåligt allting. Då ser man ingenting heller. Så roboten placerar de här trådarna en i taget. Och kirurgen övervakar den här operationen.
Alfred – 1:22:05
Det är så självklart att det är så det måste göras. Ja, eller hur! Är det någon av er som har lasrat ögonen?
Fabian – 1:22:12
Ja, det är också jätteautomatiserat.
Alfred – 1:22:14
Ja, precis. Då är det ju en robot som håller fast ögat. Och det känns ganska läskigt när man lägger sig där.
Anders – 1:22:18
Ja, fy fasen.
Alfred – 1:22:19
Men det vore ju ännu mer läskigt om det var någon människa som försökte.
Fabian – 1:22:22
Det är klart att det är så. Ögonläkarna, de lever gott på det. Jag tror inte de gör mycket under de operationerna, om vi ska vara helt ärliga.
Anders – 1:22:31
Jag tyckte det var skitjobbigt att operera ögonen, när den där kommer åkande närmare och närmare. Det är som en skräckfilm, en vass nål på väg ner. Men här ser du ju inte det här. Det sker ju, är man sövd också kanske?
Fabian – 1:22:43
Ja, det är det här man sövs för. Jag tycker att det här är intressant också, för här finns en koppling till Teslas arbete med robotik och avancerad bildanalys och precisionsmekanism och robotar och allting. Det är roligt att det här verkligen hänger ihop med Elon Musks andra projekt. Vad säger ni? Är ni sugna på att få in en sån här i hjärnan?
Alfred – 1:23:05
När jag hörde intervjuer med de som har gått igenom det här och fått den här upplevelsen, så är det ju helt otroligt och man får en sån framtidsoptimism vad som står för dörren, vad som kommer bli möjligt genom den här tekniken. Man fattar att först handlar det om att återge förmåga som folk har förlorat när de har råkat ut för olyckor och skador, och det är en enorm förhöjning av deras livskvalitet och så vidare, men det är inte så långt i tanken, fast vi kan ju också lägga till extra förmågor som ingen människa någonsin har haft förut och det blir en så stor vision av allt som blir tänkbart och möjligt. Och sen så hör man om att det kanske inte håller för evigt.
Fabian – 1:23:43
Ja, precis.
Anders – 1:23:44
Vi kommer väl lösa det där också med AIns hjälp. Lista ut material som inte stöts bort.
Fabian – 1:23:51
Det kommer vi absolut lösa, men det finns utmaningar kvar. Den första patienten hette Noland Arbaugh. Han blev i samband med en dykolycka 2016 skadad och fick en ryggmärgsskada som gjorde att han inte kan använda armar och ben. När man monterade in Neuralink på honom kunde han till en början föreställa sig handrörelser. Han fick faktiskt det här. fungera väldigt bra efter en liten stunds träning av både sig själv och AI. Efterhand kunde han börja spela datorspel och göra massa saker med muspekare som han inte hade kunnat gjort på flera år. Det här höjde hans livskvalitet avsevärt. Men efterhand blev också styrningen sämre och sämre och sämre. För det visade sig att kontakten på de här elektroderna plötsligt började försämras. För det finns ett grundläggande problem med biologi och maskin. Och det är att kroppen inte är särskilt förtjust i att man sticker ner främmande föremål i den. Och särskilt inte en hjärna. Så när man placerar en elektrod så uppstår en liten vävnadsskada. Förvisso väldigt lite med just den här metoden.
Fabian – 1:25:01
Men när det ligger där ett tag så bildas det vävnad kring sån här ärrvävnad. Precis, exakt. Och då försöker kroppen avlägsna ett främmande material då. Men för Neuralink verkar det inte vara det som kanske är det största problemet, i alla fall inte en av dem själva. Utan här verkar det snarast vara att elektroderna lossnar och drar sig tillbaka på grund av att hjärnan rör sig lite mer än vad man hade tänkt sig. Så hjärnan rör sig när man rör på huvudet och när man andas och med varje pulsslag.
Alfred – 1:25:32
Så man ska inte använda sin nyvunna förmåga till att headbanga till någon musik man har saknat?
Fabian – 1:25:37
Nej, var försiktig.
Anders – 1:25:39
Man får ha några hullingar eller någonting sånt där så att den krokar fast där inne.
Fabian – 1:25:42
Man lyckades ändå på Noland att genom att trimma in hur mycket man förstärker signalerna och göra AIn bättre att kompensera till viss del för detta. Men min gissning är att detta kommer vara ett problem. Nu håller man på att designa om det för att man ska se om man kan få bort det här problemet. Min gissning är att det är och nog också ärrbildning med att man inte riktigt har kunnat se det. För att det är väldigt, väldigt litet det här och svårt att röntga och sådär och få fram det. Det kanske man ser den dagen som man gör en obduktion eller så på. den dagen han dör, av naturliga orsaker förhoppningsvis. Men man är igång här på Neuralink och kommit väldigt, väldigt långt. Och nu ska man utöka från de här 1024 till drygt 3 000 elektroder istället, i nästa version.
Alfred – 1:26:26
Kommer du bli early adopter Fabian? Vart ställer du ryggen på det här?
Fabian – 1:26:31
Nej, nej, nej. Gud, nej. Verkligen. Don’t touch my brain, säger jag.
Alfred – 1:26:37
Alltså, invasiv robotik i hemmet. Ja. Invasiv kirurgi i huvudet? Nej.
Fabian – 1:26:42
Nej. Det är ju det här med Elon Musks stora visioner. Hans vision är ju större än att bara hjälpa tetraplegiska patienter. Han tänker sig att vi ska kunna kommunicera direkt med hjärnan och datorer och att vi alla till mans skulle vilja ha en sån här. Och i förlängningen att vi kan koppla ihop det här med AI. Och det är här det blir väldigt, väldigt spekulativt. För det man har gjort här, det är att man har byggt liksom En direktkoppling mot CPUn på tangentbordsporten här på hjärnan. Det är det vi har gjort här. Vi är inte djupare i hjärnan för att kunna projicera bilder, för att kunna skippa den där Apple Vision Pro.
Alfred – 1:27:24
De är väl ändå på väg till att börja försöka projicera bilder på sina grisar. De är på väg, grishjärnorna i alla fall, in mot syncentrum och ska försöka få dem att ha visuell stimuli.
Fabian – 1:27:34
Då får man ju placera dem någon helt annanstans, de här elektroderna. Man får ju ha väldigt mycket. elektroder runt om. Det är inte ett litet chip, utan det här kommer nog vara över hela hjärnan om man ska kunna få till det här.
Alfred – 1:27:44
Men cochleaimplantat för att stimulera hörselcentrum har vi haft ganska länge.
Fabian – 1:27:47
Absolut, men det sitter ju inte på hjärnan, utan det sitter ju i hörselsystemet.
Alfred – 1:27:53
Okej, så då är vi på sladdarna på andra sidan, så att säga.
Fabian – 1:27:56
Japp, där är vi i motsvarande, fast kopplade på armen, som vi var inne på förut.
Anders – 1:27:59
Jag tänker att det är väldigt farligt att säga någonting överhuvudtaget så här definitivt. Jag tänker på 1870-talets ingenjörer när de definitivt talade om Liksom hästar, häst och vagn, stabiliteten i vagnar skulle utvecklas. Vi är ju precis i början av det här. Om 50 år kommer det se helt annorlunda ut.
Alfred – 1:28:18
Men det är ganska svårt att tänka på de här grejerna utan att det blir Black Mirror-avsnitt, tycker jag. Man tänker på OpenAI som nyligen presenterade nästa generation-modell. Äntligen kan ni betala extra för Ultrafast också, så tänker ni lite snabbare än alla andra. Om man börjar tänka att sådana här implantat är lite som att Att man kan kräva att folk som är närsynta har sett till att förse sig med glasögon för att de ska bli anställningsbara. Så måste man ha ett sånt här implantat och vara uppkopplad mot ett AI för att kunna vara konkurrenskraftig på framtidens arbetsmarknad. Och att det blir en klassfråga kring att ha råd med dyraste kontot och bästa förmågan och så vidare.
Anders – 1:28:52
Det kommer ju inte kosta så mycket i slutändan när det blir massproducerat. Det är ju början. Är det så?
Alfred – 1:28:57
Blir det gratis för alla att bli superintelligent?
Anders – 1:28:59
Ja, men ta bilar då. Det är ju ändå till del en bilpodd det här. Alla kan köra på vägarna. Någon sitter. I stora drag så har vi samma förmåga att transportera oss.
Fabian – 1:29:12
Om jag gud förbjude skulle bli tetraplegisk däremot, då kan jag absolut tänka mig att få ett sånt här chip. Då har man ju inte så mycket att förlora på det.
Alfred – 1:29:18
Nu är det fikonspråk här. Tetraplegisk, vad är det?
Fabian – 1:29:21
Det är att man då förlorar, jag tror jag nämnde det innan, man förlorar möjligheten att röra armar och ben. Tetra är fyra armar och ben.
Alfred – 1:29:30
Förlamad.
Fabian – 1:29:31
Förlamad kan man också säga, i hela kroppen skulle man kunna säga. Så, nu vet ni mer om Neuralink och på köpet fick ni höra en hel del om hur hjärnan fungerar. Så varför så mycket om hjärnan undrade ni? Ja, det var ju lite av ett kaninhål. Det flaggade jag för och det ska erkännas. Men nu har även era hjärnor blivit lite mer plastiska för nu har ni lärt er någonting. Genom den nya kunskapen kan du nu och alla lyssnare få tänka helt nya tankar i helt nya banor.
Anders – 1:30:12
Då är det dags att runda av den här veckans program. Vi i podden har börjat titta lite på att skapa ännu mer kul material till er lyssnare att ta del av. Vi har nämligen funderat på att börja göra den här podden med video. Problemet med det är att det kostar en del pengar som vi inte har just nu. Så därför har vi en uppmaning till er. er lyssnare att om det är så att ni lyssnar på gratisversionen av de här programmen, så får ni väldigt gärna trycka på knappen där uppe och prenumerera på podden. Alfred, du brukar vara den bästa på att berätta hur man gör det.
Alfred – 1:30:45
Ja, men det är ju många av er som gör det redan. Jag vill rikta ett särskilt stort tack. Det är verkligen ni som hjälper till att podden går att göra och kan klippa så fint och så vidare varje gång. Så klicka på knappen högst upp om du använder Apple Podcaster. För 39 kronor i månaden så får man då podden helt utan reklam. tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Man får höra avsnitten lite tidigare än annars också. Är det så att man är i Spotify, då söker man rätt på podden, bilar med sladd, plus, alltså plustecken på slutet. Och så kan man prenumerera där. Och är det så att man har nån annan poddspelare som man föredrar, Fabian håller på och bygger lite förändringar. Ny grej på sajten som gör att det faktiskt går att prenumerera, även om man inte använder Apple eller Spotify framöver. Så vi hoppas på att kunna återvända dit snart.
Fabian – 1:31:28
Jag skulle verkligen vilja tipsa om vår Instagramsida. Gå in och följ oss där. Så kan man också se när jag får igång kaffemaskinen från sängen. Jag trycker på en knapp där. Kan man titta på det.
Anders – 1:31:41
Vi har en vanlig hemsida, bilarmedsladd.se. Och tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Det vill vi gärna, så att vi får mer lyssnare. Precis.
Alfred – 1:31:50
Har du inte råd att betala oss en kopp kaffe i månaden, så tipsar du i alla fall dina vänner och bekanta om att lyssna.
Fabian – 1:31:55
Toppen. Om ni har tankar, åsikter, idéer om det här, mejla. Lägg av för bövelen. info@bilarmedsladd.se eller våra förnamn @bilarmedsladd.se om man skulle vilja prata med någon enskild av oss.
Alfred – 1:32:08
Poddens ständiga redigerare heter Johan Chandorkar på Umami Produktion.
Fabian – 1:32:12
Ja, och ansvarig utgivare, det är du Alfred. Alfred Ruth heter du.
Anders – 1:32:16
Då säger vi tack, hejdå och så vidare. Jag säger kör elektriskt.
Fabian – 1:32:20
Jag säger må era synapser förbli plastiska och kör försiktigt.
Alfred – 1:32:25
Jag säger sladda lugnt så ni vet vart ni är. Vi ses igen om två veckor.
Anders – 1:32:28
Det gör vi. Bra. Hej då.
Fabian – 1:32:30
Tja.