I veckans avsnitt av Bilar med sladd tar vi oss an några riktigt tunga ämnen som rör både den gröna omställningens framtid och mer handfasta konsumentfrågor. Vi dissekerar de ekonomiska orosmolnen som hopar sig över ståltillverkaren Stegra, tittar närmare på Toyotas kommande elektriska Corolla och reder ut ett byråkratiskt haveri hos Svenska kraftnät som kan lämna oss utan reservkraft i vinter. Dessutom synar vi en uppmärksammad lista över begagnade elbilar och frågar oss om den verkligen håller vad den lovar.
Stegra – spricker den gröna bubblan nu?
Vi börjar med att rikta blicken norrut, mot stålprojektet Stegra (tidigare H2 Green Steel) i Boden. Det rapporteras att bolaget nu behöver ytterligare 10 miljarder kronor i finansiering, och tidningsuppgifter gör gällande att det till och med pratats om risk för ekonomiskt obestånd. Det här väcker givetvis frågan: är detta nästa Northvolt?
Det finns onekligen likheter. En av nyckelinvesterarna, Harald Mix, är densamma och affärsmodellen är slående lik: man tecknar stora förhandskontrakt med framtida kunder och använder dessa som säkerhet för att ta massiva banklån för att bygga fabrikerna. Modellen är genialisk när allt flyter på, eftersom den möjliggör enorma projekt med relativt lite eget kapital. Problemet är att den är extremt känslig för förseningar. När räntekostnaderna tickar på utan att intäkterna börjat rulla in kan kalkylen snabbt kollapsa, vilket var precis vad som hände med Northvolt.
Nu verkar samma mekanismer vara i spel igen. Förtroendet är allt. Efter Northvolts fall är investerare och långivare betydligt mer nervösa. Från att ha varit en garant för framgång har kopplingen till Harald Mix och Northvolt nästan blivit en belastning. Det räcker med små avvikelser från tidsplanen för att gamarna ska börja kretsa och folk ska börja viska om en ”grön bubbla”. Risken är att det blir en självuppfyllande profetia. Även om Stegra inte alls är i samma prekära läge som Northvolt var, kan bristen på förtroende från omvärlden strypa finansieringen och därmed fälla hela projektet. Det hela har blivit en symbolfråga där vi som nation verkar pendla mellan storslagna visioner och en kollektiv skadeglädje när någon som siktat mot stjärnorna snubblar.
En helelektrisk Toyota Corolla – hiss eller diss?
Från industriell ekonomi till en mer konkret produktnyhet. Toyota har visat upp en konceptbil för en helelektrisk version av Corolla, världens mest sålda bilmodell genom tiderna. Designen är futuristisk och ganska snygg, även om den delar vissa drag med andra moderna elbilar. Den stora nyheten är att den kan komma att lanseras runt 2027, vilket sammanfaller med Toyotas löften om att rulla ut sina efterlängtade solid state-batterier. Dessa batterier lovar högre energitäthet, snabbare laddning och längre livslängd, men har hittills mest varit en fantasiprodukt.
Så långt allt väl. Men sedan kommer besvikelsen. Toyota har avslöjat att nya Corolla kommer att byggas på en plattform som är designad för att hantera flera olika drivlinor: bensin, hybrid, laddhybrid och el. Detta är en strategi som många traditionella biltillverkare har testat och som nästan alltid resulterar i en kompromiss. En plattform som ska rymma både en förbränningsmotor och ett batteripack blir sällan optimal för någondera. Utrymmen, viktfördelning och effektivitet blir lidande. Det känns som att Toyota, trots att de kunnat studera konkurrenternas misstag, väljer att gå samma väg som exempelvis BMW gjorde för flera år sedan – en strategi som BMW nu har övergett. Att lansera en helt ny bil år 2027 med en redan från start förlegad plattformsstrategi känns minst sagt tveksamt.
Vem ska ordna strömmen i vinter?
Vi tar oss an ett ämne som kan få direkta konsekvenser för oss alla i vinter: Sveriges effektreserv. Historien börjar på 60-talet, då staten byggde ett oljeeldat reservkraftverk i Karlshamn för att säkra elförsörjningen under kalla, vindstilla dagar. I samband med avregleringen på 90-talet såldes verket och ägs idag, efter flera turer, av ett tyskt statsägt bolag. Detta innebär att vi inte längre bara kan starta verket vid behov, utan Svenska kraftnät måste upphandla tjänsten.
Och det är här det har gått snett. Inför den kommande vintern blev anbuden från Karlshamnsverket dyrare än väntat. Svenska kraftnät gjorde då en snäv och, enligt många, felaktig tolkning av EU:s regler om statsstöd och beslutade sig för att avbryta hela upphandlingen – utan att ha en plan B. Resultatet är att vi just nu, med bara månader kvar till vinterns kallaste period, står utan vår viktigaste effektreserv. Det är ett byråkratiskt haveri av sällan skådat slag. Vi har alltså löst ett problem, betalat för lösningen, sålt lösningen och har nu lyckats återskapa problemet genom en rigid regeltolkning. Det hela är så dumt att klockorna stannar.
Elbilsmodellerna vars batterier åldras minst – eller?
Till sist i vår podcast om elbilar tar vi oss an en nyhet som vid första anblick verkar väldigt positiv. KVD bil har publicerat en undersökning baserad på över 700 batteritester för att kora de tio begagnade elbilsmodellerna vars batterier åldras bäst. Initiativet är hedervärt; att sprida kunskap om att elbilsbatterier generellt håller väldigt bra är viktigt för andrahandsmarknaden.
Men när vi granskar listan närmare uppstår en rad frågetecken. Den toppas av Kia EV6, vilket känns rimligt, men sedan blir det konstigare. Varför är Tesla Model Y med på tredje plats, medan den tekniskt nästan identiska Model 3 inte finns med alls? Varför saknas nästan alla premiumbilar från Audi, BMW och Mercedes, märken som är kända för sin avancerade batterihantering?
Den största varningsflaggan är dock att bilar som Opel Mocca-e, Fiat 500e och Citroën ë-C4 finns med på topplistan. Dessa bilar kommer från Stellantis-koncernen och har en stor nackdel: det går inte att ställa in en laddgräns, vilket innebär att de nästan alltid laddas till 100 %. Detta är något som alla experter, inklusive KVD själva i sin artikel, säger är dåligt för batteriets långsiktiga hälsa. Att just dessa modeller skulle ha bland de friskaste batterierna känns helt orimligt.
Vår slutsats är att hela listan faller. Metodfelet ligger troligen i att man okritiskt litar på den hälsodata som bilens eget system (BMS) rapporterar. Ett dåligt kalibrerat eller överdrivet optimistiskt system kommer då att ge ett bra resultat i testet, trots att verkligheten är en annan. Det som började som en aha-upplevelse slutar i en ”jaså”-upplevelse. Listan är troligen mer ett lyckat PR-utspel än en tillförlitlig konsumentguide.
Tidskoderna nedan är ungefärliga eftersom reklamavbrotten kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tiderna något.
Översikt av avsnittet:
- (00:20) Intro, gammal Corolla, nya moppebilsäventyr och uppföljning på körkortskurser
- (21:33) Lyssnarbrev: Problemen med destinationsladdning i Europa.
- (29:15) Lyssnarbrev: Rättelse angående Polestar 5 och Polestar 6.
- (31:31) Lyssnarbrev: Är Elon Musk rätt VD för Tesla? En djupdykning i för- och nackdelar.
- (45:55) Status på Tesla-strejken i Sverige.
- (49:26) Huvudämne: Håller Stegra på att bli nästa Northvolt? Om riskkapital, lån och förtroendets betydelse.
- (1:05:47) Huvudämne: Toyota visar upp en elektrisk Corolla för 2027, men bygger den på en kompromissfylld plattform.
- (1:12:30) Huvudämne: Svenska kraftnät har avbrutit upphandlingen av reservkraft, vilket skapar risk för elbrist i vinter.
- (1:22:48) Huvudämne: Vi dissar KVD bils lista över begagnade elbilar med bäst batterihälsa och pekar på metodfelen.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:18
Är stegra nästan Northvolt och spricker den gröna bubblan nu? Anders berättar om moppebilen som gått från frihetsdröm till verkstadsfiasko. En helelektrisk Toyota Corolla är på g. Hiss eller diss? Och så dissar vi ett stort test. Elbilsmodellerna vars batterier åldras minst. Eller? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast. Bilar med sladd.
Anders – 0:49
Ny vecka, nya möjligheter.
Fabian – 0:51
Ja, just det. Det konstaterar han kallt.
Alfred – 0:53
Nu är vi igång.
Fabian – 0:55
Hur är energinivåerna, hörrni? Har ni peppat? Det är högt.
Anders – 0:59
Vi har mycket roliga grejer att prata om. En grej som lyssnarna inte vet, men vi har ju ofta rubriker som slutar på så här eller, säger vi så här.
Fabian – 1:07
Du tror att de inte har märkt det.
Anders – 1:08
Jo, jo, jo. Det som lyssnarna inte vet är att vi alltid bråkar om det. Har vi överanvänt det eller nu? Nej, vi kan köra det nu.
Fabian – 1:15
Nej, det har vi garanterat. Men nu tyckte jag ändå liksom, det var faktiskt Alfreds förslag idag, så jag är friskriven.
Anders – 1:19
Ja, för det var länge sedan vi hade Eller med.
Fabian – 1:21
Ja, det var faktiskt det.
Alfred – 1:22
Nej, det var förra avsnittet. Vi var tvungna att tjohårna in Tesla Model 2 i rubriken.
Fabian – 1:30
Ni får helt enkelt skriva in och klaga, kära lyssnare, som vi vet att ni ibland gör. Men vi tycker om er ändå. Eller?
Fabian – 1:43
Bra där. Skämt åsido. Hörni, jag har fått en ny bil.
Anders – 1:47
Va?
Alfred – 1:48
Har du fått en ny bil? Vadå, har du köpt en ny Tesla nu, eller?
Fabian – 1:50
Då tänker alla att jag har ersatt min Model 3, men så är det inte.
Anders – 1:54
Nej, den är på verkstad, va?
Fabian – 1:55
Nej, den funkar jättebra. Jaha. Men den ska på verkstad så småningom, som ni hörde i förra avsnittet. Men vi är ju nu ägare till en jättefin Toyota Corolla. But not the cool kind, som vi kommer prata om alldeles snart. Ingen elbilstoyota Corolla, för den kommer ju 2027, som vi snart kommer få höra om. Utan vi har tömt ett dödsbo, så vi har fått Eriks mammas gamla. bil om halsen, kan man väl säga. Och då läcks Alfred Rut här då, eftersom det tydligen är helt fritt att bara skamlöst sälja sina bilar. Så tänker jag så här att om någon vill köpa en jättefin tantkörd Toyota Corolla, jag tror att jag inte outar Eriks mor alltför mycket här, men faktum är ju att den är aldrig körd på motorväg i princip. För hon tyckte att det var läskigt att köra på motorväg.
Anders – 2:42
Så hon låg och slirade på kopplingen hela tiden.
Fabian – 2:45
Den är jättefin, verkligen. Det är helt sjukt faktiskt. Och så slog jag in regnumret där på, ni vet, vi köper din bil. Det jävla skitföretaget som ger skitpriser på bilar. Ja, det är ju liksom, vad skulle de ge? Typ 30 000 för den här fina bilen. Jag tycker den är värd åtminstone 40 000. Så vi får se.
Alfred – 3:04
Just det. Men Tesla har ju någon form av inbyteskampanj annars, Fabian. Just det.
Fabian – 3:09
Jag har tänkt den, eventuellt. Men.
Alfred – 3:13
Det kan ni också. Vi andra i podden följer med spänning det här med att Fabian så småningom kommer att behöva köpa en ny bil och ta hand om och hålla sig så långt in i hörnet att det aldrig mer kan bli någon Tesla. Vi tycker det är kul att sparka lite på det här.
Fabian – 3:24
Ja, så är det. Det är svårt nu, och Anders har också förbjudit mig att köpa en Porsche, för han tycker inte man ska jobba inom offentlig verksamhet och köra en Porsche. Och det har du väl ganska mycket rätt i, dessvärre. Ja, jag vet inte riktigt hur det ska bli med det här. Och så de här nollräntekampanjerna.
Anders – 3:40
Det är klart man kan jobba i offentlig finansierad verksamhet. Men det är det att vi gör hembesök. Du kommer hem till en patient i en Porsche. Det skickar fel signaler.
Alfred – 3:53
Det verkar som att det går lite för bra då.
Fabian – 3:55
Lite för snabbt i alla fall. Men det är också så att jag har ju fått mecka lite med den här bilen för att få hem den överhuvudtaget. Jag och Erik, vi fick ju åka till Biltema och köpa en sån här bilstartare. För batteriet hade ju laddats ur, för den har ju stått ett år idag. Så att jag har fått liksom vara under motorhuvar och fått mina små tjänstemannahem. Det har inte hänt någonsin, tror jag.
Anders – 4:16
Det var för att du satte på sådana här klamrar då, krokodilklammer på.
Fabian – 4:20
Javisst, och nu ska jag då byta.
Anders – 4:21
Jävlar vad du har meckat.
Fabian – 4:23
Jag ska ju byta det här 12 volts batteriet nu då, för att den startar ju inte annars. Vi kan ju inte sälja en bil som inte startar. Så den som köper den här Toyota Corolla kommer ju få ett sprillans nytt batteri också. Bara en sån sak.
Anders – 4:35
Vi är på två olika planeter du och jag har det här. Jag ligger under bilarna, byter. Du står med dina lackskor.
Alfred – 4:45
Och ändå Anders, det är ditt projekt som det alltid är en sak kvar på.
Anders – 4:49
Det är det jag har sagt innan. Bara att jag håller på och meckar så mycket, det skapar ju massa följdproblem. Det hade varit lättare om jag aldrig befattade med grejer. Då hade jag inte fått problem, i alla fall inte den skadan.
Alfred – 5:01
Men för Fabian, apropå att vi ska ju naturligtvis öka dina chanser att sälja bilen här. Jag har ju läst på lite om Corolla, för vi ska prata om en. En helt ny sorts Corolla senare i avsnittet. Så jag vet nu att det här är ju världens genom tiderna mest sålda bil. Så om du vill bli en helt unik bilägare, gör som alla kloka människor och köp Fabians begagnade. Det blir en av 50 miljoner andra som kör Toyota Corolla.
Fabian – 5:25
Ja, det kan jag tänka mig. Den är toppfin, bra kvalitet. Kom och köp!
Alfred – 5:30
Köp, köp!
Anders – 5:31
Hur är det med dig då, Alfred?
Alfred – 5:32
Det är bra. Jag har fått bilen såld. Jag fick vad jag ville ha för den. Jag sålde den för 300 000 kronor till en lycklig ägare i Skåne. Jag tror inte att jag avslöjar någon anonymitet.
Anders – 5:41
Hur gammal var den?
Alfred – 5:43
Den var ju över åtta år, så det var bortom alla garantier och så vidare.
Anders – 5:48
Men den kostar ju en miljon nu, va?
Alfred – 5:50
Ja, mer än så. Jag tror jag betalade 1,25 när vi köpte den. Och sålde den för 300 000 nu.
Anders – 5:57
Ordentligt värdetapp. En miljon du har förlorat, ungefär.
Alfred – 5:59
Ja, ordentligt värdetapp. Det har inte varit bra driftekonomi på att köra Model X. Men gud vad vi saknar den bilen. Jag var tvungen att filma när han åkte iväg. den tår över den. Vi älskar den så mycket.
Fabian – 6:10
Det förstår jag. Det är mycket fina minnen och sånt kopplat till en sån bil. Man har haft den i åtta år ändå.
Anders – 6:14
Vi har ju en Model X också ju. Och jag känner exakt samma. Vad ska jag byta till? Jag tycker så mycket om den.
Alfred – 6:22
Jag saknar ju redan, det har redan hänt att vi hade velat ha de sju stolarna. Men i övrigt, nu har vi fått vår nya Juniper och den är så bra. Det är ett riktigt lyft liksom. Det är första gången som jag får en bil som jag har ingen Nu har vi ändå kört den en bit, haft den ett tag. Det finns ingenting som inte är perfekt på den. Utan den är superbyggkvalitet.
Fabian – 6:44
Jag har absolut inget habegär alls. Nu är jag superironisk. Jag unnar dig allt.
Anders – 6:50
Stör du dig inte på att det inte sitter en instrumentpanel framför ratten? Jag tycker det är skitjobbigt när jag kör min frus Model 3.
Alfred – 6:58
Nej, men det har jag nog vant mig av med. Jag har ju gränssnittet så mycket bättre och så vidare.
Anders – 7:01
En tredjedel av skärmen går ju åt till sånt som du har sett till bakom ratten.
Fabian – 7:06
Nej, det vänjer man sig vid på fem minuter.
Alfred – 7:09
Nu har jag ju fått över FSD-paketet från våra Model X också, och då funkar den perfekt. Men jag körde i en vecka ungefär innan vi fick det, så jag hade bara standard-autopiloten. Och den håller ju Tesla på att göra sämre och sämre. Den är fortfarande bra, missförstå mig rätt, men nu är det verkligen så att de har gjort så att man inte kan välja. Jag har sett på forumen att det är många som är sura på det. Man kan liksom inte välja om man ska ha autostyrning, som det kallas, eller om man ska ha dynamisk farthållare. På de gamla testerna. I Teslan är det ett klick för farthållaren och två för autopiloten. Nu är det bara antingen eller på ett klick. Så om man vill ha autostyrning överhuvudtaget, då har man inte farthållaren. Vilket gör att om man ska byta fil på motorväg och inte har automatiskt filbyte, vilket man inte har i standardautopilot, då blir det som att när man vrider på ratten så börjar den bromsa in jättesnabbt. Det är många som stör sig på det där. Det är verkligen dagens i-landsproblem.
Alfred – 8:01
Det är det enda jag har att klaga på på den bilen.
Fabian – 8:03
Det är också ganska klantigt. av Tesla och just begränsa filbytet, för det blir ju också faktiskt lite trafikfarligt, måste jag säga, när man rycker loss bilen ur självkörande läget där.
Alfred – 8:13
Ja, jag är mer konspiratorisk än så. Jag ser det som en del av ett större mönster där Tesla håller på att försöka öka skillnaden så att man ska få mer för pengarna om man uppgraderar autopiloten. Så det är det de håller på med, tror jag. Men jag måste berätta, jag har ju haft mitt möte med Sveriges körskollärares riksförbunds ordförande sen senast.
Fabian – 8:30
Ja, alltså nästan lite bakgrund för ni tillkomna lyssnare kanske här.
Alfred – 8:32
Ja, från början. Sen gick jag någon sån här introkurs för att jag hade tonåringar som skulle övningsköra. Sen mer nyligen gick du en sån kurs, Anders. Och vi skrattade rätt mycket åt att du hade nog den sämsta instruktören någonsin på den kursen. Som gav. Katastrof. Ja, det var katastrof. Vi tror inte han är representativ för hur de här kurserna brukar vara.
Anders – 8:50
Det var han inte. Jag antar ju inte något namn eller så, men det här var ju en kille med IQ strax under 80 eller något sånt där. Just det.
Alfred – 8:58
Det är så man gör IQ-test, va? Man går på en sån kurs och sen så följer man. Anyways, vi kom med en del konstruktiv kritik mot hur de här kurserna . hade idéer på vad de borde ta upp på de här kurserna, just för att de är ganska elbilsfientliga. Och det utmynnade i att de hörde faktiskt av sig, Sveriges Körskollärares Riksförbund, och ville ta emot lite av den här inputen. Så jag har haft möte med henne. Vi får se, det kanske utmynnar i att jag ska hålla någon form av webbinarium eller utbildning för de här körskollärarna.
Fabian – 9:22
Jaha, så det var någon slags för-intervju här.
Alfred – 9:24
Ja, lite så. Vi får se. Jag tyckte de kunde betala lite till podden i så fall. Då verkade aptiten tryta, så vi får se om de .
Fabian – 9:32
Bra att du frågade.
Alfred – 9:33
Men en sak som jag plockade upp, hon berättade att en av de anledningar till varför körskolor är så dåliga på att anamma elbilar, de hade faktiskt en elbil i hennes körskola, men hon berättade en sak som jag inte har tänkt på. Det är att väldigt många av körskolorna är ganska små och de allra flesta som tar ett körkort vill ju ha ett körkort som gör att man får köra med manuell låda.
Fabian – 9:56
Utomlands och så.
Alfred – 9:57
För att man ska kunna utbilda någon i att ta ett körkort som. är utan begränsningar, det vill säga att man får köra bilar med manuell låda. Då måste man övningsköra med manuell låda och köra upp med manuell låda. Så är det idag och det gör att för körskolor så är det väldigt svårt om man bara ska ha en eller två bilar att köpa nånting annat än bilar med manuell låda. Och manuell låda finns bara i förbränningsmotorbilar. Så det gör att det är väldigt svårt för dem att välja elbilar. Det här fick mig att tänka till lite och kolla upp mer. Hon berättade att det är på gång förändringar i det här. EU håller på att införa att det nya normalförslaget normala ska bli att det är automatväxlat som är normen. Det ska inte vara ett separat körkort för manuell låda, utan då blir det som en tilläggsbehörighet som man ska ta en liten extra kurs för. Man behöver inte köra upp igen eller nånting för att få tillstånd att köra med manuell låda. Men det blir lite som om man tar en sån här, att man får köra med tyngre släp eller vad det är.
Alfred – 10:45
B, E-behörighet. Så kommer det vara med manuell låda i framtiden.
Anders – 10:50
Men redan nu kan jag säga, för det har ju ökat mängden automatkörkort radikalt under de senaste åren. Det har verkligen gått lavinartat. När jag tog körkort, 98 så var det liksom en liten.
Fabian – 11:00
Det var ju inte på kartan.
Anders – 11:01
Jo, det fanns villkorautomat, men nu är det, i Stockholm, över hälften som tar med automat som villkor. Och i hela landet var det, 2023, för två år sedan, 42 % av svenskarna som tog sådana körkort. Så det här håller på att helt ändras.
Alfred – 11:16
Ja, och det är väl ganska naturligt. Nu ska ni få gissa, jag kollade faktiskt upp hur stor andel av nybilsförsäljningen i år som är med manuell låda respektive automatväxel.
Fabian – 11:26
Ja, just det.
Alfred – 11:28
90 % automat säger jag.
Fabian – 11:30
Även på fossilbilar så lär det vara mycket mer automat.
Alfred – 11:32
90 % automat säger Anders. Totalt. Totalt på alla bilar.
Anders – 11:36
Alltihopa. Blandat.
Alfred – 11:38
Alla elbilar är ju automat, men även inkludering. Vad tror du Fabian? Anders säger 90 %.
Fabian – 11:42
Då säger jag 89 % då.
Alfred – 11:44
Faktum är att det är 96,5 % automat. Det är drygt 8 000 bilar av knappt 250 som har sålts hittills i år med manuell låda. Så det är verkligen hög tid att den här förändringen sker på 20-talet. körkorten och att det i sin tur kan låsa upp att det blir lättare för körskolor att faktiskt gå över till elbilar när den förändringen träder i kraft. Vi får se när det kommer. Det verkar som att det inte kommer dröja så länge, utan det kan bli redan nästa år.
Anders – 12:08
Spännande. Jag har sagt till min dotter att det finns ingen anledning att ta manuell. Gör det enkelt, ta automatiskt.
Fabian – 12:14
Men det är utomlands då, om du ska hyra bil utomlands, skulle jag säga.
Anders – 12:18
Ja, fast det beror på var i världen du är. Men Sverige har ju varit ganska ensamma att hålla fast så mycket i manuell låda i många andra Det är ju kul att öva start i backe med manuell låda.
Fabian – 12:29
Alltså definiera kul. Jag har stått på en färja med jättebrant uppför i en hyrbil. Som man liksom inte heller riktigt kan dragläget i för att det är en hyrbil. Och sen så får jag, ursäkta uttrycket kärringstopp, så ska vi inte kalla det. Ska vi kalla det gubbstopp då?
Alfred – 12:45
Fabianstopp kanske.
Fabian – 12:47
Så får vi i alla fall stopp på bilen. Eller jag får. Och så ska man starta i backe. Och så misslyckas jag. Och så kommer jag. för varje start en decimeter närmre bilen bakom.
Alfred – 12:59
Okej, så det var inte ett Fabianstopp?
Fabian – 13:00
Nej, det var en jobbig situation. Jag fick väldigt bra stöd från passagerarna, men det var en och annan oroad blick från medpassagerarna.
Alfred – 13:11
Köp Toyota Corolla nu.
Anders – 13:14
Det var inte den bilen jag sa, det var en hyrbil. Jag ska nämna att det är många lyssnare som har hört av sig när vi har pratat om STR som driver trafik. trafikskolor. Det har kommit en hel drös sådana mejl där folk, trafikskollärarna skriver att de faktiskt har elbil och övar på elbilar och så, så att det är många som faktiskt också har elbil och gör det.
Alfred – 13:35
Ja, men alltså de av er som är med oss och lyssnar här, det förstår ju vi, att ni är ju en del av lösningen och inte en del av problemet. Hjälp oss att hjälpa er att få med oss resten av era kollegor.
Fabian – 13:45
Vi gör som alla sådana rockartister, vi hatar på våra fans-tillsläpp. Vi blir så stora att vi liksom .
Anders – 13:53
Men nu måste jag berätta en rolig grej. Innan jag skaffade barn så var det någon som sa till mig så här att det är dyrt att ha barn. Det hörde jag väldigt många gånger och jag har liksom hela tiden avfärdat. Jag har räknat i huvudet så här, men kläder, hur mycket kan det kosta och så. Så jag har liksom haft en bild av att det går att hantera ekonomin i att ha en barn.
Fabian – 14:10
Ja men hur mycket kan de äta? De är ju så små.
Anders – 14:12
Ja men de är små, det är inte så dyrt. Blöjor kostar en del och så där. I alla fall, räkningen för reparationen av moppebilen har kommit.
Fabian – 14:19
Ja, den räknade du inte med nej.
Anders – 14:21
34 000. Det var väl mer än vad du gav för bilen från början? Ja, 23 000 gav jag för den.
Alfred – 14:29
Man skulle kunna säga att, borde inte den gå till skroten då?
Anders – 14:32
Är den värd så mycket? Nej, men alltså grejen är att, när jag köpte den så var ju batteri, blybatteripaketet var ju skit. Alltså den var ju, stora värdet i den där bilen, den hade ju inget fungerande batteripaket. Så nu har jag ju byggt ett jättefint litet symeonbatteri.
Alfred – 14:47
Alltså jag bara driver med dig Anders. Vi vet, vi har hört.
Fabian – 14:50
Var det dörren som kostade 34 000 att laga?
Anders – 14:54
34 500 och då har jag varit i.
Fabian – 14:56
Men förlåt, men finns det inga försäkringar?
Anders – 14:58
Jo, det gör det, men den här biljäveln, den är ju en kinesisk bil. Kinatillverkad. Svenska importören gick i konkurs 2015 eller något sånt där. Och det finns ju inte ett försäkringsbolag i världen som försöker lösa det här problemet. Utan gör de någonting så betalar de ju skrotpremien för den då, som är typ ingenting. En annan lyssnare som har hört av sig. som jag har haft lite kontakt med, de köpte en sån här utan batteri för 2300 spänn. Så jag gav ändå tio gånger så mycket.
Alfred – 15:27
Men är det inte det du ska göra då? Köpa en annan och montera ur batteriet?
Anders – 15:29
Jo, det är svårt att hitta dem bara. Alltså det här är ju en riktigt bra mopedbil, om det inte var för att den är trasig.
Alfred – 15:36
Kan du inte bjuda 25 000 till han som köpte den för 2 500 då? Han kanske blir glad.
Anders – 15:41
Nej, men hur som helst. Så den behöver ju lackas om. Jag åkte ner till Södertälje på en bilskatt. skrot och stod där med oljiga gubbar och dealade med avskruvade delar från en skrotad sån här bil och sådär. Vi köpte delarna och så har vi åkt till den här skadeverkstaden som fixar ihop allting och lackar.
Fabian – 16:04
Som ändå ska ha 34 000 för att fixa ihop det?
Anders – 16:06
Nej, totalt blir det 34 500. Men delarna kostar bara 2 500.
Alfred – 16:10
Jag tycker den där offerten osar så här, det här vill de inte göra. Så de pratar rejält för att få dig att säga, nej men då skiter vi i det och skrotar den. Och så bara.
Anders – 16:18
Nej, det var inte mitt intryck. Det är ju det att de behöver lacka om skiten också. Det var ju gröna delar och den här bilen är ju vit. Det var ju disaster.
Alfred – 16:31
Det blir inga julklappar för dottern sen då, eller?
Anders – 16:34
Ja, det var ju inte hon som krockade den heller. Hon hade ju en passagerare med som slet upp bildörren när hon backade så att bildörren fastnade i en sten och vreds bakåt. Så det är ju en Jeppe i Vaxholm som har sabbat den här. Så jag eldar upp mig lite för att ringa den här killens mamma. Ja, jag vete fan om jag får några pengar den vägen.
Fabian – 16:55
Varning, varning.
Anders – 16:56
Ja, jag vet inte. Hur som helst, vi körde till Upplands Väsby till den här skadeverkstaden. Min dotter körde och min son som är 13 år, han satt och höll i den här dörren. Den gick 30 cm öppen, för den gick inte att stänga.
Fabian – 17:12
Det var ingen jättefamilj egentligen.
Anders – 17:14
Vi satt fast den med spännband i alla fall.
Alfred – 17:18
Hade ni med hunden och hamstern också?
Anders – 17:21
Hunden var med, men hamstern är död.
Alfred – 17:27
Det vet trogna lyssnare och skrattar med.
Anders – 17:30
Jag har en kul grej också. I augusti nästa år så firar Bilar med sladd tio år. Det har vi hållit på ett decennium.
Fabian – 17:39
Ja just det. Det kom du på nu. För det är ju så tid fungerar.
Anders – 17:45
Men det är så jävla länge vi har poddat om elbilar. Tio år, det är otroligt. Jag håller faktiskt på med en liten grej som jag har börjat med nu. Jag räknar med att den kommer ta ungefär ett år att göra. På väldigt, väldigt låg fart.
Fabian – 17:57
Om det har något med moppebil att göra så tror jag det är många som stänger av här.
Anders – 17:59
Inget med moppebil, det är en liten grej. Om jag blir färdig med den, jag tänkte jag säger det nu för då känner jag pressen. För då kan ni påminna mig då och då, hur går det med den här grejen inför tioårsjubileet. Så har jag lite press på mig. Och lyssnarna får gärna skriva, för det är en cool grej det här.
Alfred – 18:15
Men det är allt vi får? Det är en cliffhanger?
Anders – 18:17
Ja, absolut. Det är ju bara ett år kvar, så ni får veta i augusti nästa år vad det är jag hittar på.
Fabian – 18:21
Jag ser oss i pappfigurer.
Anders – 18:24
Nej, nej. Ni kommer tycka, fan vad duktig du är Anders, kommer ni säga. Det här var imponerande.
Alfred – 18:29
Ja, men det ser vi fram emot. Hur går det med den coola grejen, Anders?
Anders – 18:33
Ja, men det går framåt. Okej, långsamt.
Fabian – 18:36
Du har ett par månader på dig.
Anders – 18:38
Vi har lite lyssnarbrev i dagens program.
Speaker – 18:41
Allt ler så kallade vanliga människor. vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission.
Anders – 18:51
Då har vi fått mail från Simon Alling som skriver destinationsladdning är total katastrof och så kommer ett mail med följande innehåll. Hej igen min favoritpodd. Jag skriver till er i förtvivlan och vredesmod inte riktat mot er. Jag har kört elbil i fyra år och planerar alla mina långresor som en duktig elbilist. På mina resor ner till Europa så väljer jag alltid noggrant hotell med laddningsmöjligheter och bygger en mental laddningsplan. Det kan jag säga, det gör jag också. Ja. Det gör ni också säkert. Det är inte så smidigt ännu, att man behöver ändå planera lite grann.
Fabian – 19:24
Inte just med destination.
Alfred – 19:25
När vi var nere förra sommaren, all destinationsladdning är så himla dyr. Då körde vi ju Teslan som hade gratis laddning. Jag kunde inte motivera att betala 10 kronor kilowatt timme för destinationsladdning. Vi bara laddade superladdare.
Fabian – 19:37
Men särskilt om man är på semester och inte kanske har så bråttom. Jag har nästan mer bråttom i tjänsten. Men om man nu har semester så är det ju lite manjama. Ska det vara manjama så är det manjama.
Anders – 19:49
camping förra sommaren. Då åkte vi till Italien. Då är det jobbigt att ha bilen där och inte kunna ladda den. Berättade jag då hur jag gjorde? Man får inte ladda bilen.
Alfred – 20:00
Jag har ju en adapter för det där sedan vår första resa, innan campingplatserna hade förbjudit det. Men nu är det strikt förbjudet att ladda elbil i husvagnsuttagen.
Fabian – 20:07
Men varför det? Vad är det för trams?
Anders – 20:09
Det är för att folk inte kan. De pluggar in den och så drar de 10 kW och bränner säkringarna. Så det jag gjorde var att det var en liten skylt, förbjudet att ladda el. elbil, så då drog jag in en förlängning, vanligt eluttagen förlängningslätt in i tältet.
Fabian – 20:21
Du är världsbäst på sånt här. Du är sån som är i Singapore och sakta släpper en, man får inte skräpa ner i Singapore, som ni vet, det är ju stenhårt där. Du lägger säkert en skräpbit genom byxorna där, så att det liksom släpper ner genom socken.
Anders – 20:36
Det är inte ett litet vattenslag där.
Fabian – 20:37
Ja, det här är sporten nu då.
Anders – 20:40
Poängen är ju bara att dra ner amperetalet till absolut minimum, så att den ligger bara och småsuger. För jag behövde ju inte lappa, ladda bilen på campingen, jag behöver ha tillräckligt med el så att jag inte sakta sjunker.
Fabian – 20:48
Det är bara sport, jag säger ju det.
Anders – 20:50
Okej, du har rätt. I alla fall, han fortsätter Simon här. Jag lägger mycket tid på att konferera mellan bokningssajterna, hotellens egna webbplatser, Chargefinder och dussintals appar som man måste logga in i varenda gång, det känner vi igen allihopa. Och ändå slutar det på samma sätt. Man står där i mörkret och kylan, provar app efter app, kort efter kort, diverse rituella danser och gud vet allt. Och än fungerar det inte. Min fråga har två delar. Hur kan det vara så ofattbart dåligt när elbilar har funnits i över ett decennium? Och givet den faktiska situationen, hur ska man som enskild individ göra för att mer än någon enstaka gång då och då lyckats med destinationsladdning utan att slita håret av huvudet? Alfred, du har en plan här och tankar.
Alfred – 21:33
Ja, jag tycker det verkar annars som att jag känner igen mig minst. Jag brukar liksom ändå få igång dem till slut.
Fabian – 21:42
Men du har ett så lugnt och fint temperament, det är därför.
Alfred – 21:44
Det är skönt att du säger det. Det är inte alls min självbild. Jag tror inte min familj håller med, men i det här gänget så kanske jag är den killen.
Fabian – 21:49
– Ja, kanske.
Alfred – 21:51
Jag ändå. Jag kortade hans mejl ganska rejält. Han nämnde Monta och några andra. Jag har laddat med de apparna i Österrike och andra ställen och har ändå, när jag har varit beroende av det, till slut fått igång det. Men däremot känner jag igen mig i att destinationsladdningen är så dålig och så meckig och också så dyr att jag drar mig för att använda den. Varje gång som man tvivlar på om destinationsladdning kommer att funka, då måste man ändå ha en plan B på hur man ska snabbladda istället. Vanligtvis med Teslas superladdare. Det gör att hela fördelen med destinationsladdning försvinner. För om man har den där plan B i huvudet hela tiden, då gör det att man har ändå så mycket buffert att det löser sig med en superladdare om det krävs. Det är den tidsvinsten man hade kunnat ha annars om man slapp ha den bufferten. som destinationsladdaren egentligen skapar, som man skulle vilja kunna köpa med destinationsladdare. Men annars är min erfarenhet att Portugal är det enda stället som jag inte har fått igång en laddare på.
Alfred – 22:53
Då löste det sig genom att när jag hade hållit på att försöka i tio minuter så kom det en portugis och skulle ladda. Då fick jag betala honom cash och så satte han igång laddningen åt mig.
Anders – 23:04
Det beror lite på hur man ser det. Om man ser destinationsladdning som icing on the cake, får jag igång det så är det bra. Då lever man mycket skönare liv kan jag säga. Men jag tror det är teori att det är lite personlighetstyp här också. För att jag känner ju igen det här. Det är så jävla mycket strul jag haft med laddarna. Men för mig är det ofta en utmaning att hitta en lösning. Spännande. Som i somras när vi åkte till Kroatien. Så hade jag inte ens kollat om det fanns laddare på hotellet där vi skulle bo. Men jag hade med mina laddare. Kommer du ihåg Fabian när vi träffades första gången så visade jag min laddare.
Fabian – 23:40
Ja, det var så fint. Det var som någon slags knarklangarsituation. Vi ställde oss utanför något köpcenter. Du öppnar frunken och bara, åh, kolla här, alla mina adaptrar.
Alfred – 23:53
Har du använt dem? För jag har också alla de där adaptrarna. Har du använt dem på länge, Anders?
Anders – 23:58
Framförallt är det ju den här UMC, Universal Mobile Charger, som är en laddbox, en bärbar laddbox. Den är ju väldigt ovanlig. Jag tror inte, många skickar inte ens med den när man. Men så den har jag ju fortfarande nytta av i sådana här obskyra ställen då för jag kan ladda från vanliga stickuttag och trefas och så. Men det är just liksom, jag var på ett hotell som då fanns ju såklart ingen laddare och sen så, ja kan jag ladda härifrån? Och det var skeptism och grejer. Men så visade det sig att han hade ju en sån där själv.
Fabian – 24:30
Var det i somras?
Anders – 24:31
Det var i somras, ja. Det löste sig till slut. Men för mig var det lite utmaning och så. Jag hade ju löst det ändå för det fanns laddare.
Fabian – 24:39
Men ett tips är ju, som man kanske kan göra om man säljer en bil eftersom de där inte alltid levereras. Bilar levereras ju inte alltid med de där två hål i väggen adaptern. Då kan man helt enkelt på sin bil, när man byter bil, så kan man behålla den. Och sälja bilen utan. Det är ett litet tips om man vill ha kvar en sån.
Anders – 24:56
Men just på resa så är det väldigt praktiskt att ha den där.
Fabian – 24:59
Ja, det är det. Men för att svara på brevskrivaren här. Jag känner verkligen igen mig. Jag har ju rapporterat löpande i podden. Bland annat på Norges flygplats där det var ett stort parkeringshus med säkert 300 laddare. Ingen av dem funkar. Det här är ju någonting som är märkligt. Jag håller med, det är märkligt när det har gått tio år. Men samtidigt så finns det ju ingen riktigt gemensam standard kring hur det här ska göras. Men jag känner att det är på väg nu. Och det är väl bara en tidsfråga innan några av de här laddarna. Eller det tror jag faktiskt, några av dem håller på att gå i konkurs. Därför att tekniken är för krånglig. Helt enkelt. De är för krångliga. Det är en tidsfråga innan de kommer med försäljningsargumentet. Det är enkelt att ladda hos oss. Det sker en stor klustring av de här bolagen. Det har varit väldigt många små leverantörer. De köper varandra och de går omkull. Konkursbo köpsäkert. Det vi kommer se nu är en konsolidering i hela den här marknaden. Med ett par, tre aktörer. Som det kommer utmynna i.
Fabian – 26:02
De har andra resurser att göra det. den här lösningen bra. Sen har ju EU satt lite krav också här nu. De här QR-koderna var kanske inte det smartaste. Man kan ju lura folk då. Men jag har ju sett, jag har rapporterat också om det här i podden, ett par lösningar som hade riktigt, riktigt bra ändå. Där det är ett sånt app-klipp som installeras på telefonen, där det bara är Apple Pay. Hej och hå och så kör man. Eller att det är kopplat till parkeringen. Där tror jag en stor nyckel är. Easypark och så vidare. De här parks, Easypark och liknande, har ju möjlighet att ladda ofta och parkera i ett. Men den ska fortfarande funka.
Anders – 26:38
Jag håller med dig Fabian helt om att det handlar om många småföretag. deras appar är bedrövliga. Om de överhuvudtaget funkar. Och bara känslan när man startar någonting. Det ser skakigt ut när man startar den här Mobibello appen. Och så står det någon spinner som aldrig slutar spinna. Och så ska du slå in ett slitkort.
Fabian – 26:56
Och så regnar det och är minusgrader ute. Och så står man där med frusna fingrar.
Anders – 26:59
Och så börjar den hacka.
Alfred – 27:01
Då kommer ett lifehack här nu då. Det här var Monta-laddaren. Jag är ganska säker på att det är rätt företag. Men brevskrivaren nämnde Monta i en del av brevet som vi var tvungna att kapa. Det var det jag hade problem med i Österrike också. Där var problemet att Monta . Jag tror att det finns massa olika versioner av den appen i olika länder. Det gick inte att mata in ett svenskt kreditkort i rätt nationell version av den appen som var aktuell, där laddaren fanns. Det funkade inte med appen. Det gick inte att läsa sig till det här någonstans. Jag stod och meckade. ett tag. Och sen när jag har hållit på med det ett tag, så bara . Vänta nu. För det som redan funkar på de flesta destinationsladdarna, upplever jag i alla fall, det är att de faktiskt har fungerande roamingmodeller med roamingpartners. Och då finns det Plugshare och några sådana andra appar som är typ så här . De har inget eget nätverk, utan de roamar in sig på en massa andra. Och så får man betala oftast lite mer än om man har rätt app.
Alfred – 27:57
Men det här är något enstaka tillfälle som man laddar. Det gör inte . så himla mycket om det kostar 20 eller 30 spänn mer än totalt. Det är pengar som man har igen snabbt på bättre humör.
Anders – 28:08
Om du får igång den. Men brevskrivarens problem är att de startar inte. Det är ofta fel och det krånglar och så där.
Alfred – 28:15
Det var precis det som hände då. Jag fick inte igång det med Montas egna appar. Jag har nog kommit fram till punkten i livet där jag ger upp lite snabbare på att försöka med alla de här apparna. Det är lite dyrare i det här som funkar. Jag testar roamingappen först och får igång den, så skiter jag.
Fabian – 28:30
På en timme på Norges flygplats där, men det var ju alldeles för länge.
Anders – 28:33
Ja, men det är ju, alltså när man måste så är det väldigt jobbigt. Men jag tycker det är lite kul att sätta mig i sådana här situationer som är svåra. Jag berättade om min resa runt Östersjön, eller halva Östersjön, 2015. När jag fick boka ett möte med ägaren av RIGAs enda laddoperatör på en parkeringsplats.
Fabian – 28:52
Just det, ja. Tidigt bilen med sladd.
Anders – 28:55
Så han kom och mötte mig där och det var liksom högtidligt att jag var den första som kom. kom där och laddade på deras laddstation och det var en utlänning och Tesla, det var världens grej, de var ett helt team där från företaget, lämnade över det här laddkortet för att testa.
Fabian – 29:08
Sjöng en sång och barnen grät.
Anders – 29:09
Ja, det var verkligen, det var ju tider då.
Alfred – 29:12
Hamstern dog.
Anders – 29:13
Vi har fler lyssnarbrev.
Fabian – 29:15
Och det här är en liten rättelse. Då skriver Linus. Hej Fabian och Bilen med sladd-gänget. I senaste avsnittet pratar ni om Polestar 5. En intressant bil, men det är inte den bilen som. gick under konceptet O2 som vi pratade om senast. Din framtida oerhört snygga Polestar O2 finns kanske i framtiden däremot. Polestar 6 heter den. Och så skriver han att han säger kanske för att lanseringsdatum har skjutits fram från 2026 till framåt. Och han tycker också att det verkar helt logiskt att man då prioriterar att göra Polestar 7 före Polestar 6. Därför att Polestar 7, det ska tydligen. Den blir en modell som Polestar planerar, som är mer kompakt, premium, syftar till ett bredare segment, helt klart, än en cab.
Alfred – 30:03
Men har han rätt i det här? Jag vill minnas att de presenterade O2 utan att ha någon tanke om att ta den till produktion. Och sen, när det blev så himla populärt, det konceptet, då presenterade de att de skulle göra både Polestar 5 och 6. Där 5 är den varianten med tak och 6 skulle vara cab-varianten.
Fabian – 30:17
Jag tror att brevskrivaren faktiskt har rätt här. Jag har för mig nämligen också att nu när han skrev det här, att det är Polestar 6 som är O2. Han skriver också, oj vad cool, konceptbilen är, den skulle få uppmärksamhet Fabian om du köper den.
Anders – 30:31
Den är skitsnygg den här O2. För det finns fortfarande, så vitt jag vet, bara en enda elektrisk cab på marknaden som är en liten Citroen.
Fabian – 30:40
Nej, det finns Cyberstar också. MG Cyberstar finns också. En jävligt snygg bil för övrigt.
Anders – 30:47
Finns den på marknaden?
Fabian – 30:48
Ja, den finns på marknaden och den finns som provkörningsex också. Jag har en kontakt att jag ska provköra den tänkte jag till sommaren.
Anders – 30:55
För det är rätt intressant, jag menar, visst är segmentet CAB extremt litet, fast om det inte finns någon konkurrens överhuvudtaget så är marknaden global. Så jag förstår inte att det inte, jag menar, det borde finnas en marknad tänker jag.
Fabian – 31:06
Ja, men exakt, ja men precis. Och så avslutar han med att säga att han verkligen uppskattar med detaljerat snack och brett område som på något sätt rör samhällets diverse nutida omställningar. Keep the pod going. Minst tio år till skriver han Anders.
Anders – 31:20
Ja, men det ska vi kunna klara. Jag har ju min lilla grej som jag håller på att förbereda. Det blir en liten överraskning. överraskning i nästa.
Fabian – 31:26
Tack, vi vet.
Alfred – 31:27
Jag hugger det där detaljerat snack, för nu blir det detaljerat snack.
Fabian – 31:30
Aj, aj, aj.
Alfred – 31:31
Jag har nämligen fått brev från Mattias Nyholm, som skrev direkt till mig och frågade så här. Är Elon rätt vd för Tesla? Hej och tack för en bra podcast. Jag uppskattar era resonemang och diskussioner och inte minst din förmåga att dra in realism och förnuft i dem. Ja, det var en kanske pik till er där.
Fabian – 31:46
Ja, nu förstår jag för det här mejlet kom igen.
Alfred – 31:49
Kan man prata mer om Elon Musk? Frågar han sig. Ja, såklart. Det här blir vatten på min kvarn. Hans gärning med Tesla och Space X var som en sanndröm för alla oss med intresse för klimat, teknik och utveckling. Men den drömmen fick ett tråkigt slut när hans populistiska och fascistoida tendenser tog över handeln och han glömde bort Tesla och dess mission. Det väcker känslor och svåra beslut som för min del slutar i att det inte alls blir någon mer Tesla framöver. Men en fråga som jag inte tycker har diskuterats lika mycket är om Elon är rätt vd för Tesla. Det skulle vara intressant att höra dina reflektioner.
Fabian – 32:21
Det har vi ändå pratat om. Och du har haft dina reflektioner. Så här får nog lyssnaren ändå lyssna lite bakåt då.
Alfred – 32:26
Ja, kanske. Men jag tänker att, jag skulle liksom ändå vilja dra in ett resonemang här. Om jag får det. För det, alltså, generellt sett tycker jag när den här frågan diskuteras, så är det väldigt svartvitt nu. Antingen så är liksom, Elon är skadlig för Tesla och då är han dålig på alla sätt. Och han måste bort.
Anders – 32:44
Ja, han är nazist, han ska bort. Det hör man ofta.
Alfred – 32:46
Han är dålig på alla sätt.
Fabian – 32:47
Men får jag bara säga att det blir så, det har ju dels med samhällsdebatt. Ja, men det har ju också med Elon att göra. Att hur han väljer att uttrycka sig väldigt svartvitt också. Det är inte så konstigt att man då antingen hatar honom eller gillar honom.
Alfred – 33:04
Ja, men om man vänder på det så tycker jag att det är lika onödigt att se det åt andra hållet. Är man pro-m sk så ska man förklara för bort och inte kännas vid att han faktiskt har orsakat problem för Tesla.
Anders – 33:15
Jag håller med, det har blivit väldigt binärt. Det reflekterar ju samhällsdebatten i stort. Det är ju väldigt svartvitt.
Alfred – 33:21
Jag tycker inte att det är ett bra sätt att göra en analys, för att komma fram till vad man själv ska tycka, utan jag brukar försöka väga in, väldigt få människor är bara goda eller bara onda. De flesta av oss är bägge delarna samtidigt. Det gäller att väga in det här. Det är för mig helt tveklöst att allt det som Elon Musk har gjort har definitivt bidragit till att Tesla har sålt färre bilar än vad de skulle ha gjort annars. Brevskrivaren själv är ett exempel, Fabian, du är ett exempel. Eller? Ja, vi får se.
Fabian – 33:47
Jag har inte beställt något än i alla fall.
Anders – 33:49
Ja, men det har gjorts studier på det. Jag vet inte om du kommer till det?
Alfred – 33:52
Ja, jag har en massa kompisar, anekdotiskt, massa kompisar som .
Anders – 33:56
Det finns lite vetenskap.
Alfred – 33:56
De kör inte elbil ännu, de tänker skaffa elbil snart, men de har aldrig ens testat Teslas produkter och de kommer aldrig ens börja göra det. Då blir det svårt att vara hooked om man inte ens testar produkterna först. Själv har jag haft svårt som är van vid Teslas produkter, att välja något annat. Det kom nu även i veckan en studie med forskare från Yale och något som kallas för National Bureau of Economic Research. Jag vet inte så mycket om dem, men Yale är ju tungt i alla fall. De har undersökt hur Tesla har presterat i demokratiska respektive republikanska områden i USA, alltså där väljarna tenderar att vara åt ena eller andra hållet, och jämfört och sett hur mycket bilar som Tesla borde ha sålt i de demokratiska områdena, som de inte verkar ha sålt, för att de har tappat i marknadsandel precis där, och landat i, för att göra en lång historia kort, landat i att sen Elon började engagera sig i Twitter-köpet, så har Tesla sålt ungefär en miljon färre fordon bara i USA. För att han har alienerat demokratiska kunder, samtidigt som de republikanska kunderna inte i samma utsträckning har börjat köpa Teslor istället.
Alfred – 34:57
Och det är bara i USA som de har sålt en miljon färre bilar. Det är mycket som tyder på att det är ännu värre i Europa. Han har alienerat oss ännu mer.
Anders – 35:05
Men de republikanerna, han har då inte . För det han började göra var ju att han började ju sympatisera med Trump och republikanska väljare och så, men det har man inte då . sett i statistiken då, att han har fångat upp Republikanerna?
Alfred – 35:21
Nej, det verkar som att elbilsförsäljningen totalt har ökat massa under de här åren, samtidigt som Teslas försäljning har platåat.
Fabian – 35:27
Sen när jag köpte Twitter, en miljon bilar ej sålda. Vad är det för tidsenhet vi pratar om här då?
Alfred – 35:32
Det är från 2022 någonting, så det skulle vara ett par hundratusen om året i genomsnitt.
Fabian – 35:37
Och det ska sättas i relation till hur många bilar ungefär tillverkar Tesla på ett år nu då?
Alfred – 35:41
Ja, de ligger på drygt två miljoner i produktkostnad om året.
Fabian – 35:45
Men då är det ju liksom av.
Alfred – 35:45
Det är en stor skillnad. Det finns också en massa aspekter som man kan kritisera den studien för. Jag tycker inte vi behöver gå in för mycket på det, för det är alltid svårt om man har, de hade en sån absurt hög marknadsandel i början. Så om elvisökningen fortsätter, så är det väldigt svårt att hålla i en så hög marknadsandel, för att då måste man bygga ut produktionskapaciteten så enormt.
Fabian – 36:05
De uppfann ju i princip.
Anders – 36:07
Det finns en liten detalj till att tänka på. Det är ju inte när han köpte Twitter, som den stora breda massan började se hans knasighet.
Fabian – 36:17
Sista året skulle jag säga.
Anders – 36:19
Så det är ju mer relevant att titta på vad som har hänt nu, kan jag tycka.
Alfred – 36:24
Summan på en miljon är i alla fall från Twitter. De har säkert tänkt på det i studien. Men vi ska inte gå för djupt in i det där. Jag vill bara driva hem att det är tveklöst så att det Iran har gjort har lett till att de säljer färre bilar än vad de skulle ha gjort annars. Och inte minst måste de sälja bilarna de tillverkar billigare än de hade behövt göra annars. För de måste ju incentrera fler som inte hade köpt. Teslor annars då, att köpa dem.
Anders – 36:45
Han fortsätter ju också. Han har fortfarande inte fattat att han ska sluta. Det är ju bara nu i veckan han var ute igen och vevade högerextrema grejer.
Alfred – 36:53
Men här kommer då liksom flipside. Jag tror att väldigt mycket av Teslas framgångar är helt beroende av att bolaget har haft förmåga att göra satsningar som har visat sig långsiktigt väldigt kloka och visionära. Och att de har gjort det så mycket tidigare än vad andra bolag har gjort. Och det finns liksom en strukturell förklaring till varför Tesla har klarat av att göra det som hänger väldigt mycket ihop. med Elon Musk. Det är bra att kolla på ett annat bolag för att förstå vad jag pratar om. De flesta av de stora etablerade börsbolagen, de är inte grundarledda, utan leds av tillsatta vd och ledningsgrupper. De har en tendens att falla in i en kvartalsrapportsdynamik, som jag tror att de flesta av oss känner till, men sällan tänker på vad det betyder. Herbert Dies, som ledde Volkswagen ett tag, och som vi var ganska förtjusta i som vd för Volkswagen, jag vet inte om ni kommer ihåg? Han gjorde på många sätt lanserade mycket av omställningsarbetet som Volkswagen skulle göra. De gick i en väldigt vågad riktning med Volkswagen, hur mycket de skulle satsa på elbilar och hur mycket de skulle ställa om.
Alfred – 37:52
Men sen sker det till priset av kortsiktig lönsamhet, för då börjar de satsa mer på att sälja produkter som de har sämre marginaler på. Och anledningen till att Herbert Is ville göra det var att han insåg att de var tvungna att nå skalfördelarna med elektriska drivlinor, före det blev ett fundamentalt krav av verkligheten. Men då offrar man några kvartal, av bättre lönsamhet som man skulle kunna ha haft innan man började göra det stålbadet själv. Och det blir liksom priset. Och när det dessutom började leda till uppsägningar och kostnadsbesparingar och fabriksnedläggningar, när man skulle avveckla och demontera gamla förbränningsmotorfabriker, då blev det svårt med tyska delstater som delägare och så vidare. Och så småningom får Herbert Dies flytta på sig och så kommer det någon lite mer reaktionär vd. I det här fallet Oliver Blum, som kom från Porsche, som då hade gått bra på många sätt. Han bara slår in en väg. Där han lovar att vi ska ha en mer nyanserad väg. Vi ska kunna göra det här utan att vi offrar kortsiktig lönsamhet.
Alfred – 38:46
Och så är man tillbaka i det här kvartalsrapportstyret. Det blir jättesvårt utan en stark ledare som kan fatta impopulära beslut och driva igenom dem även när det finns motståndare. Då faller man tillbaka i att man alltid gör det som bara går att bevisa redan när man fattar beslutet.
Fabian – 39:01
Det är ju visionen som man saknar. Det som är bra med en stark ledare, det begreppet är väl kanske inte helt rent?
Anders – 39:08
Det är inte visionen.
Anders – 39:14
Elon Musk är ju så rotad i Tesla, kolla nu när han är ute med sina nazihälsningar, inte ens då kan styrelsen göra sig av med honom. Det är hans bolag.
Fabian – 39:27
Nej, det är väl nackdelen med den starka ledaren.
Anders – 39:30
Det är lite som, ta Steve Jobs och Apple, han blev ju, efter han kom tillbaka och motbevisade styret, som hade sparkat honom, för de som kan den här historien, så blev ju Steve Jobs en guru i Apple.
Alfred – 39:44
Det är viktigt att förstå att beslut, som i efterhand ses som visionära och genialiska, de ses som det, för att de inte var självklara och uppskattades av alla vid den tidpunkten som man fattade dem och drev igenom dem. Att ha ett visionärt ledarskap handlar ganska mycket om att driva igenom beslut innan det är uppenbart för alla att det här är rätt. För från och med att det är uppenbart för alla, ja, då är det inte ens kontroversiellt och då kommer alla andra göra samma sak samtidigt. Så det betyder att för att få försprång så måste man våga driva igenom beslut som är impopulära och dissas av många. Och stå emot mycket mothugg. Och det är väldigt svårt att göra för ledare som inte har samma auktoritet i bolaget som i de andra i Tesla.
Anders – 40:23
– Du har en jävligt bra poäng Alfred. Kontentan är ju att Herbert Dies och många andra visionärer har ändå funnits där, men de har inte backingen i hela bolaget. De klarar inte att driva igenom De har inte maktbasen.
Alfred – 40:39
Problemet är ju om man har någon med maktbasen, men som har fel vision, då går det åt skogen. Det är ett tveeggat svärd där. Det är inte bara självklart att ordnar man det så löser sig allting. Men min poäng här då, det är någonstans att där Tesla är nu, så är ju allting satsat på att bygga Optimus, på att få självkörning och autonomi att funka och att rulla ut robottaxi över hela världen och att driva igenom det med alla lagstiftningar och så vidare som ska. komma på plats. Det är ju ingenting som är säkert att det lyckas. Men om det lyckas så kommer ingen om 8 eller 10 år klaga på att Tesla sålde en miljon färre bilar mellan 2022 och 2025 än vad de hade kunnat göra om Elon inte var vd. Och jag tror det är ganska givet att det finns ingen annan än Elon Musk som kan maximera chansen för Tesla att det här ska lyckas bättre.
Anders – 41:27
Ingen annan kan göra detta. Även om det finns duktiga visionärer där ute som skulle kunna tillträda på vd-posten så är det ingen som har maktbasen. förankringen, att kunna pusha igenom det även när det blåser.
Fabian – 41:37
Ska vi vara lite nyanserade då?
Anders – 41:39
Jättebra poäng. Nu får vi höra.
Fabian – 41:42
Men Apple, Steve Jobs är tyvärr inte med oss längre. Och Tim Cook driver ju det här ganska bra. Det är inte så att Apple inte innoverar.
Alfred – 41:51
Oh, there’re so fucked. Det är ju verkligen, det har gått åt skogen. Kolla hur de har missat hela AI-tåget. Nu får de ju outsourca det till de andra. Och Apple Intelligence, de var så akterseglade på i för att Tim Cook inte hade insett i tid vad de behövde investera i det. Apple har ju varit väldigt duktiga tidigare på att sitta och hålla på sina hemligheter och inte presentera produkterna förrän de i princip kan lanseras.
Fabian – 42:17
Jag håller inte med om det här. Jag tycker inte att det är en bra jämförelse riktigt. Apple har varit sena på andra saker tidigare också. De har ju till och med skrotat hela sitt elbilsprojekt. Så sena var de, för att det inte var tillräckligt bra. De har varit sena på mobilsvängen också. Folk pratade ju i tio år. om att Apple skulle komma med en mobiltelefon. Men när de väl gjorde det, jävlar vad de kom med för mobiltelefon.
Alfred – 42:38
Jo, jo, men de visade ju inte iPhone förrän de var redo att börja sälja den. De var tvungna att visa Apple Intelligence när de trodde att de bara hade sex månader kvar att bygga det.
Fabian – 42:47
Men Apple har aldrig egentligen varit om att ha den senaste tekniken. Alltså, det har de sällan, utan de gör det bättre än alla andra. Och de har ju varit supersena. De var ganska sena på internettåget överhuvudtaget faktiskt. Liksom först med de första Imacarna som kom med webbläsare och sådär. Så att Apple är sena med enskilda tekniker, det är inget att njuta av.
Alfred – 43:10
Vilka nya produktkategorier har Apple introducerat sedan Steve Jobs dog?
Fabian – 43:13
Klockorna kom till exempel. Airpodsen har kommit efteråt. Stora delar av Apple TVs ekosystem lär varit ändå uttänkt av Steve Jobs, men kom efter hans död. Så det är ganska mycket som har kommit om ni tänker efter. Det här headsetet med, vad heter det? Apple Vision har kommit efter. Det är ju ett uselt exempel.
Anders – 43:33
Men var inte klockorna, var inte det Jobs legacy också?
Fabian – 43:36
Hela bytet, hela bytet till ARM-plattform. Alltså det är ju jättemycket som kommit efter hans bortgång.
Anders – 43:42
Jo, det är klart mycket har kommit.
Alfred – 43:42
Men det är ju iterativa förbättringar. Det är inkrementella förbättringar.
Fabian – 43:45
Nej, men klockorna är ju inte inkrementella. Det kan jag ju inte säga. Det är ju helt nya produktkategorier.
Alfred – 43:49
Nej, men klockorna kom så tidigt. Där tror jag att Jobs hade stakat ut riktningen redan innan faktiskt.
Fabian – 43:53
Ja, det kan du ju säga om vad jag än säger nu.
Anders – 43:56
Alltså grejen är ju.
Fabian – 43:58
Det vet vi inte.
Anders – 43:59
Den här historieskrivningen att Apple var sena på mobilen, de uppfann ju för fan smarttelefonen. De drev hela den här marknaden. Uppfann ett nytt segment.
Fabian – 44:07
Men det där är jättetypiskt för Apple. De har sällan varit först på ny teknik. Ibland är de det. I USB till exempel var de jättetidiga. Men däremot så ofta är de ganska sena och istället väntar lite och innoverar. Innoverar och innoverar och sen så släpper de den när den är tillräckligt bra.
Alfred – 44:24
Cook är en fantastisk förvaltare. Han är inte en innovatör. Jag tycker man kan väl kolla kolla på Microsoft, som jag tycker hade såna stora problem efter att Bill Gate släppte rodret. Och det var inte förrän de lyckades tillsätta Satyana Della, som jag tycker är ett lysande undantag på det här. Man har faktiskt lyckats tillsätta en innovativ vd. De har fått Microsoft att släppa det klåfingriga klamret runt Windows och Office och hitta helt nya affärsspel nu. Och de tjänar massa på AI nu, där Apple faktiskt är helt akterseglade. Och det är så pinsamt för Apple vad de har presenterat att de ska göra med Apple Internet. och sen inte klarar av att leverera det, utan får göra omtag på omtag.
Fabian – 45:00
Vilken bra tangent vi hamnar på nu. Ska vi hitta tillbaka till.
Anders – 45:03
Det är så roligt, för du berättade för mig om något tillfälle, Fabian, att du använder Siri. Det är så bra. Siri är så jävla dåligt.
Alfred – 45:11
Jag frågar Siri någonting.
Anders – 45:13
Jag hittar det här på webben till dig. Jag ställer en enkel fråga.
Fabian – 45:17
Det är så roligt, för Siri framstår ju som Chat GPT’s utvecklingsstörda systerson. Den är helt ute och cyklar och det är ju inte för att CIRA har blivit sämre. Det är ju bara att det var det bästa som fanns då och man levde med det då. Men jag menar, ja, visst absolut. Apple behöver ju verkligen ta till sig AI-tåget. Det gör de ju, men de stoppas lite av EU också, så vi har inte sett det i Europa heller.
Anders – 45:46
Jag skulle ringa min fru en gång och då började den ringa en gammal hyresvärd som jag hade en konflikt med när jag satt i bilen.
Fabian – 45:55
Nej, nej, nej, nej, nej. Sånt kan hända. Innan vi går vidare så vill jag bara ta en kort tangent till. Hörrni, Tesla-strejken. Status på Tesla-strejken just nu. Vad är den? Vad är det senaste?
Alfred – 46:09
Vi är ju inne på tvåårsdagen. Jag höll på att kolla inför det här programmet. Ska vi göra någonting? Men det bara händer ingenting.
Fabian – 46:14
Precis! Status är status quo. Ingenting händer. Och det som jag ändå har tagit till mig som slutsats nu. Fan, är det inte så att fack. facket ändå håller på att vinna det här på något sätt ändå. I alla fall om vi tittar på den popular wote här, den allmänna uppfattningen kring Tesla.
Anders – 46:33
Ja, jag har inte med facket att göra riktigt.
Alfred – 46:36
Jag hade mobilservice ute för att installera en HomeLink-modul i nya bilen. Jag passade på att fråga. Tesla-personalen som man pratar med, de tycker att de är helt oberörda. De jobbar på som ingenting. De känner sig inte drabbade av konfliktåtgärderna och så vidare. Det var ju när jag tog leverans av våran Tesla, så fick vi den utan skyltar, för det är ju någon katt och råttalek med posten. Det var ju helt okej för mig. Jag fick gula skyltar och sen kom det nya skyltar hem med posten, två-tre dagar senare. Men alla de som hade beställt med privatleasing, de hamnade riktigt i skiten. De fick inte sina bilar. Då vägrade leasingbolaget att vara mellanhand för de här skyltarna.
Fabian – 47:16
Och det är fortfarande så?
Alfred – 47:17
Ja, så det var jättemånga som hade beställt med privatleasing inför kvartalsskiftet som skulle få leverans sista veckan i september. Och då löste det sig inte med skyltarna. Och då fick de välja på att antingen byta finansieringsform eller skita i bilen. Så det var många som blev jättesura och utan bilar. Så där har strejken ändå en materiell effekt.
Fabian – 47:37
Jag vill bara vara tydlig och säga att jag pratar om PR-vinsten här. Jag tycker att det verkar som att Tesla förlorar PR-striden här.
Alfred – 47:48
Vad baserar du det på?
Fabian – 47:49
Jag tror helt enkelt att tid. Den är på fackets sida här. Ju mer skit Tesla får och ju mer Elon har varit ute och heilat, så håller hela opinionen på och svänger.
Alfred – 48:06
Det känns som att det är Elon Musk som håller på att förlora striden åt Tesla, snarare än att det är tiden.
Anders – 48:12
Det är bara en skänk från ovan att Elon Musk börjar bete sig så här. Det här var ju bortglömt.
Fabian – 48:21
Det är också en del strategiska val från att man slutade straffa folk som är stackare som inte kunde reparera sina tesslor och sådär. Att man valde rätt stridsåtgärder. Man har också lugnat sig med de här åtgärderna som är, vad är det det kallas, där man låter andra bolag sympatiåtgärda. De har man ju också minskat. Jag tror att man har hittat en nivå på det nu som gagnar facket sakta.
Anders – 48:47
Det är ju tandlöst. Jag hade också mobilservice ute för att byta 12-voltsbatteri på min bil, men jag hade till och med glömt av det där med strejk, så jag glömde fråga om det. Det är så perifert.
Alfred – 49:00
Ja, jag vet inte. Det kan hända att du har rätt i det, Fabian. Det går ju inte snabbt i någon riktning. Ingen sida är ju på väg att ge sig, så jag tror att det kan vara strejk i två-tre år till utan problem.
Anders – 49:12
Men hörni, hiss eller diss av elektrisk Corolla håller stegrar på att skena. Vilken Elbil är bäst begagnad och vem ska ordna strömmen i vinter? Allt efter detta.
Alfred – 49:26
Ja, jag tycker vi börjar med nästa Northvolt frågetecken. Vad är det som händer med Stegra egentligen?
Fabian – 49:32
Blir det någon grön bubbla, Fred?
Alfred – 49:34
Kommer ni ihåg Stegra?
Anders – 49:37
H2 Green Steel hette de.
Alfred – 49:38
Ja, exakt. De hette H2 Green Steel från början. Det är alltså det här planerade.
Fabian – 49:41
Vad är skillnaden mellan Stegra och Hybrit-projektet? Det är två helt olika.
Alfred – 49:45
Ja, absolut. H2 Green Steel från början, som är Stegra numera, det är ett helt privatägt, finansierat och ska byggas upp från grunden nytt stål. stålbolag i norr, medan Hybrit är en satsning som görs av SSAB. Så det är det statliga gamla stålbolaget som försöker ta fram fossilfritt stål också.
Anders – 50:05
Och bakom Stegra står Harald Mix investerare som också gick in i Northvolt.
Alfred – 50:12
Ja, exakt. Men håll hästarna. Det är alltså det här nya stålverket som är planerat i Boden och det verkar tyvärr som att den kyliga nordanvinden har börjat blåsa även runt den här nästa norrländska jättesatsningen. Lyssna lite hur det lät i Ekot häromveckan.
Ekot – 50:27
Nu hopar sig orosmoln över nästa stora gröna investering i norra Sverige. Det handlar om stålbolaget Stegra som nu jobbar för att få in ny finansiering på runt 10 miljarder kronor. Ja, stålverket som nu växer fram i Boden är tänkt att fördubbla Sveriges stålproduktion. Hittills har de säkrat 70 miljarder för att finansiera projektet. Och i somras bjöd Stegra in flera. av sina investerare att komma till Boden och titta på bygget. Då sa den nytillträdda chefen över anläggningen i Boden, Niklas Wass, så här. Kommer pengarna att räcka, tror du? Jo, det gör det. Du är helt säker? Ja. Nu, fyra månader senare, går företaget ut och säger att de behöver ytterligare 10 miljarder. På ett styrelsemöte nyligen ska det enligt uppgifter till tidningen Financial Times ha pratats om riskerna för att företaget ska hamna på ekonomiskt obestånd. Bland annat Citigroup har enligt uppgifter till tidningen signalerat att de vill sluta vara långivare till Stegra på grund av oro för bolagets framtid.
Alfred – 51:37
Vad är det egentligen som händer här med Stegra? Det som jag tycker är intressant är ju om det finns några gemensamma beröringspunkter med Northvolt. Som du var inne på, Anders, Harald Mix är en sån beröringspunkt. Det finns några andra beröringspunkter också som är och liknande. Men vi kan börja i Harald Mix. Han är en riskkapitalnestor i Sverige. Han var med och grundade ett riskkapitalbolag som hette Altor i början på 2000-talet och har en väldigt gediget track record, sedd som en väldigt framgångsrik person. Han investerade ganska mycket prestige i . Han var en av frontfigurerna för några år sedan, när hela näringslivet var på väg att kroka arm med politiken in i den gröna omställningen och blev en frontfigur för det privata näringslivets riskvilja och vilja att vara med och finansiera den. den här omställningen. Parallellt med Altor drog han igång en annan riskkapitalfond, som heter Vargas, som har varit med och finansierat både Northvolt och numera Stegra, som från början hette H2 Green Steel.
Alfred – 52:34
Hans prestige och track record och vilja att riska egna pengar har nog varit väldigt instrumentellt i att säkra övrig finansiering. Att låsa upp att man kan få stora statliga anslag, olika typer av lån och så vidare. Mycket har vilat på hans trovärdighet i det här, att han har satsat på det. En av de andra beredningspunkterna som är väldigt lika här, det är att Northvolt och Stegra lit följer samma playbook som man ibland pratar om när man ska bygga bolag. Det de har gjort är att de har identifierat ett område där det kommer behöva ske en stor omställning och så startar man ett bolag för att serva den marknaden med produkter som kommer bli efterfrågade ifall den här omställningen sker. Och så signerar man förhandskontrakt med kunder som skriver avtal långt i förväg om att köpa de här produkterna som inte ens har en fabrik som ska tillverka dem ännu. Utan i framtiden när fabriken finns, då ska vi köpa de här produkterna.
Fabian – 53:24
Man säljer skinnet innan björnen är skjuten, kort sagt.
Alfred – 53:26
Ja, det kan den gamla Jante komma dragandes med. Men då använder man de kontrakten som någon form av säkerhet eller vad man nu ska kalla det, för att få stora banklån. Och de banklånen är vad man i sin tur använder för att bygga de här fabrikerna. Och det är ju en grym plan på många sätt, för det innebär att man kan bygga de här enorma fabrikerna. med betydligt mindre investeringskapital i själva bolaget, än vad som skulle behövas om man finansierade hela fabriksbygget direkt med att folk deltog i en emission.
Fabian – 53:58
Man spär inte ut bolaget och kan äga mer själv i slutändan och istället stå på stora banklån, som man sen kan betala tillbaka.
Anders – 54:03
Ja, men man kan också säga att det här är ju ett amerikanskt sätt att bygga startupbolag, som är väldigt osvenskt.
Alfred – 54:12
Ja, jag vet inte om det är så. Jag tror att det är ett globalt förhållande Det som är nytt är att våga vara så här ambitiös redan från start. Att inte bygga upp nåt i liten skala först och se om det funkar, och sen skala upp det, utan det är den här inställningen att vi måste göra det stort på en gång för att få skalfördelarna, så att vi kan nå en prisnivå som blir konkurrenskraftig och så vidare. Men problemet med när man har lånen är att lån innebär ju ränta. Det betyder att kalkyler som ser ut att gå ihop och funka på sista raden, de kan kollapsa rätt snabbt och rätt spektakulärt. ifall det är så att man blir försenad. För då fortsätter lånen att kosta pengar, samtidigt som man ska bära lönekostnader för all personal under längre tid innan man börjar få de här intäkterna.
Fabian – 54:54
– Var det här fallet i Northvolt också?
Alfred – 54:56
Ja, det var fallet i Northvolt också. Och det gör ju att de här beloppen blir så spektakulära. Och det låter ju för Kreti och Pleti, som bara hör på Ekot och som inte är insatt i hur man bygger bolag, som bara ”Hur kan man ha räknat fel på 10 miljarder i Stegras fall?” Hur kan man helt plötsligt ha räknat fel på så stora belopp eller 50 miljarder som saknades i Northvolt och så vidare? Då får man alla uppfattningen att det här måste ha varit ett idiotiskt projekt redan från början, när man har räknat fel så himla mycket. Det är min ekonomiska plan som alldeles nyss såg ut att gå ihop. Banker är dessutom sällan nöjda om de inte får in sina räntebetalningar. De har en tendens att i så fall kanske börja kräva tillbaka lånet eller att använda de här säkerheterna som man har fått för lånet. Men där har kundkontrakten en ganska avgörande svaghet. Kundkontrakt på framtida leveranser går inte att sälja. Det går inte att realisera någonting där. Man hamnar i ett moment 22 för bankernas del.
Alfred – 55:47
Nämligen att den här som vi hade som någon form av säkerhet, eller vad som var substansen som vi lånade ut pengar för, det går inte att realisera någonting där. Om vi drar tillbaka finansieringen, ja, då blir ju fabriken aldrig klar, och då blir det ju aldrig några pengar till någon här. Och nu är ju Stegra super-tight-lited. De säger nästan ingenting om vad som händer här. Men det jag tycker vi kunde skönja i inslaget också, det är att Citibank någonstans, de är nog på väg att fatta beslut om de ska utbetala nästa steg i en finansiering som redan inom citationstecken var säkrad. Men så har bolaget inte nått alla milestones, alla delmål som de skulle för att få nästa del av lånet. Och så börjar Citibank fundera på om vi vågar slänga mer goda pengar efter de dåliga. Eller håller det här på att spåra ur?
Fabian – 56:31
Är det inte det man brukar säga att om man är skyldig banken en liten summa, då är det ditt problem. Men om man är skyldig banken en stor summa, då är det bankens problem.
Alfred – 56:39
Ja. Men där. För det finns inte, vad jag har kunnat skönja i alla fall, så mycket som talar för att det här är lika stort produktionsmisslyckande som Northvolt blev i slutändan. Northvolt var ju mycket, mycket mer sena när det till slut kollapsade än vad Stegra är vid det här laget.
Anders – 56:59
Men det vet vi väl inte, va? Vi vet ingenting om hur de ligger till, Stegra.
Fabian – 57:02
Ja, man håller på att bygga en fabrik så mycket.
Anders – 57:03
Jo, det gjorde ju Northvolt också.
Alfred – 57:05
Jo, jo, men Northvolt, om du kommer ihåg när Northvolt började kollapsade, så hade de försökt få igång produktionen. fusionslinor i två år. Så det här är mycket tidigare i skedet än vad Northvolt var när det började kollapsa. Man kan säga att den omgivande bubblan, om det nu visar sig vara en grön bubbla, eller bara den välvilliga inställningen från omgivningen lät Northvolt löpa mycket längre än vad det verkar vara fallet med Stegra nu. Man håller på att dra öronen åt sig mycket tidigare i Stegras process. Om man kollar på vad Stegra säger som har orsakat de här fördyringarna, så handlar det mycket om att det är en del statsstöd som inte har betalats ut som de hade hoppats. Det verkar vara en del infrastruktur som de hade trott att Sverige skulle betala för, som de kommer att få betala för själva istället. Och det har varit generell inflation och så vidare. Sen är de lite sena, men det handlar om månader snarare än år, som de har blivit försenade i fabriksbygget. Så det är inte på egen hand, på egna meriter, så himla illa som Northvolt var när det började kollapsa. Åtminstone inte ännu.
Anders – 58:04
Men det gör att allting kokar ner till har vi förtroende för att Det är rätt roligt, när jag läste om det här, så kommer Harald Mix upp många gånger då, Harald Mix och Northvolt, och nu är det Stegra, man använder det som en sorts slagträ, för det här är på väg snett. Så från att han varit en nestor, investerare, som varit en garant för att det här skulle kunna ske, så har han blivit.
Alfred – 58:32
Ja, nu är det liksom guilt by association. Exakt. Och det ska man nog ha med sig.
Anders – 58:35
Han har ju dragit sig ur nu, eller hur?
Alfred – 58:37
Ja, han har fått kliva av som ordförande. Det verkar finnas begränsningar på hur mycket Vargas kan vara med och stötta. Vi vet inte riktigt om det handlar om brist på vilja eller om de helt enkelt inte är tillräckligt täta i fonden för att kunna försvara sin andel, för de var ju största ägare tidigare. Och nu kommer istället Algores klimatfond Just Climate segla upp som ny största ägare i Stegra. Och det finns även stöd från franska HY24, om man uttalar det på svenska i alla fall, som finns på ägarlistan sen tidigare. De har berättat att de ska delta. eller vad man ska kalla det när det är så stora belopp. Det verkar som att det finns stöd. De är ute och bara, vi har stenhårt förtroende för det här. Det här kommer att lyckas och så vidare. Det är väldigt tydligt nu att hela den här diskursen runt bolaget står och balanserar. Jag tycker man får en känsla av att gamarna kretsar i luften.
Anders – 59:24
Ja, verkligen. Jag känner samma.
Fabian – 59:26
Vi hade inte varit här och haft den här diskussionen nu om det inte vore för Northvolt.
Anders – 59:30
Eller hur?
Fabian – 59:30
För nu är vi så himla känsliga för detta. Det här tycker jag är så jävla svenskt. Jag tycker inte om det uttrycket, men det här med just gamarna som kraxar kring. Vad fan, alltså även Northvolt, det kunde ju ha gått. Faktiskt, ärligt talat, om vi hade försökt lite till.
Anders – 59:47
Ja, det hade ju gått.
Fabian – 59:47
Pumpat in lite mer pengar, så kanske det hade gått om faktiskt staten hade hoppat in. Det är svindyrt och jättesvårt att bygga en batterifabrik. Och kanske hade Peter Karlsson fått flytta på sig ändå, vad vet jag. Men i vilket fall, den här attityden. Upplever inte jag att det finns till exempel i amerikanskt företagsklimat där det är så här, ja, nej men det här gick åt skogen. Nu går du vidare och gör någonting annat. Det finns ju med i ekvationen. Det är därför det heter riskkapital. För att det finns en risk. 9 av 10 saker lyckas ju inte i regel i riskkapital.
Anders – 1:00:21
Det är någon sorts skadeglädje, kollektiv skadeglädje när folk misslyckas.
Alfred – 1:00:27
Jag har samma känsla av att nu är vi inne i en dynamik i den offentliga diskursen där alla håller på att fråga, drömde vi? för stort. Tänkte vi för dumt och naivt att det här skulle gå? Ja, men exakt. Flög vi för nära solen? Och ingen, det är som att alla politiker och AP-fonder och den typen av aktörer, de är så himla rädda att göra ett nytt Northvolt. Att de nu försöker distansera sig från det här och inte ta i det med tång. Är det det Citibank håller på med? Det är så svårt att veta, men det är verkligen så här, det kan bli en självuppfyllande profetia, där det här egentligen inte alls har sladdat tillräckligt långt ner. De är inte ens nere i diket ännu. Men bara för att de inte följer precis tidsplanen, vilket väldigt få stora projekt gör. Titta på dig, Trafikverket. Bara de har sladdat lite grann så räcker det för att folk ska börja ana oråd och börja tappa förtroendet och tänka att det här kanske är en bubbla. Det är viktigt att förstå att den här finansieringsformen som de har valt nu med den här låneexponeringen, det gör att förtroendet försvinner. Om folk inte tror att det kan gå, då går det inte. Då blir det en självuppfyllande profetia.
Fabian – 1:01:33
Exakt. Och det är precis det här som är så känsligt för den här typen av bolag. Allting handlar om förtroendet och allting handlar om att ha ett momentum som man behöver. flyga på. Det är det som är luften under vingarna hela tiden. Det är det vi kallar för momentum när man bygger bolag på det här sättet och i den här fasen. Men jag menar, det är ju bara att titta på Saab. Hur mycket pengar plöjde man inte in i Saab? Jag vet inte om staten var inne, men det diskuterades i alla fall.
Anders – 1:02:03
Infrastruktur och lån.
Fabian – 1:02:05
Vi hade inte haft den här diskussionen om det rörde ett Volvo eller ett bilbolag.
Alfred – 1:02:09
Ett exempel där vi skattebetalare förlorade pengar. Vi gick ju in som garant.
Fabian – 1:02:15
Varför ska det vara så jäkla svårt att göra i det här läget när det är en bransch som är så här, det här kommer ju. Det är möjligt att man är lite tidig.
Anders – 1:02:23
Grejen med Saab, det kunde ju ha gått. Nu sitter vi här och flamsar om att kolla vad staten gjorde. Alltid lätt att säga efter hand. Men Northvolt, i världen vet man hur man bygger litiumjonbatterier. Vi vet att det kommer behövas en enorm mängd litiumjonbatterier i framtiden. Vi står med en fabrik som nästan är. Jag sa det när det här höll på att haverera, att staten borde gå in och dra det här i mål. För det hade gynnat Sverige så jävla hårt att ha en megabatterifabrik här. Och jag står fortfarande för det. Jag tycker vi borde ha gjort det. Här borde vi ha stöttat upp.
Alfred – 1:02:59
Det Stegra har bevisat redan, det är att de verkar kunna sälja fossilfritt stål ungefär 50% dyrare än konventionellt stål. Och det är väl egentligen allt som behövs för att man ska kunna tro på den framtida marknaden. den prispremie man kan få på det här sättet att göra stål. Och det är dessutom så att konkurrensen om strömmen, tyvärr då på grund av Northvolts nedskalade ambitioner efter nya ägare och så vidare, det är lite mindre konkurrens om all den här strömmen som måste till för de här satsningarna. På många sätt så är det, det borde gå, men nu är det som att de som är emot den gröna omställningen och har varit det hela tiden, de har initiativet, och de är på väg att lyckas sticka hål på det där, för allt de behöver lyckas med är att tillräckligt många av oss ska tro då kommer det inte att gå.
Anders – 1:03:44
Jag håller inte med om att det är de som är emot den gröna omställningen. Jag uppfattar det mer som det vi pratade om innan, att det är någon sorts kollektiv skadeglädje, någon jante, ingen får lyckas och sådär. Det här är mer svenskt, som Fabian är inne på, än att det just är fossilgamar som vädrar morgonluft.
Alfred – 1:04:06
Det finns ju en massa institut och grejer som har varit emot den gröna omställningen hela tiden. Som liksom använder just den här resonanslådan i oss svenskar. De använder de här janteargumenten. Exakt så. Men vad tror ni? Det är klart att det kommer att implodera.
Fabian – 1:04:20
Hela begreppet grön bubbla kommer ifrån den.
Anders – 1:04:22
Så är det ju.
Fabian – 1:04:23
Den gröna bubblan-begreppet det luktar brunt så att säga.
Anders – 1:04:26
Ja, men de här åsikterna, det som vi nu pratar om, hur kollektiva debatten håller på att svänga. Det här läser jag ju i DN. Som är ändå liksom en väldigt liberal och för det gröna. Det är ändå deras också ledarskribenter som håller på och häller sås på grädden.
Alfred – 1:04:43
Det är det jag menar. Initiativet har verkligen flugit över till andra sidan lång väg. För nu är det liksom hela vägen dit.
Fabian – 1:04:48
Det ska tydligen ha funnits något internationellt projekt, eller något projekt utomlands i alla fall, som också var inne på samma sak. Att göra stål via vätgas. Men där var anledningen att elpriset var för högt där. Och så är det ju inte här.
Anders – 1:05:07
Tekniken. Sen kan vi ju, det handlar om att få lite skala i det och så. Här finns ju en liten knasighet bara. Det är ju att Stegra är ju konkurrent till Hybrit, det statliga. Så varför skulle staten gå in i sin egen konkurrent?
Fabian – 1:05:18
Ja, så hade Kina gjort. Så gör ju Kina. De sponsrar flera.
Anders – 1:05:21
Kanske skulle bli mer som Kina då?
Fabian – 1:05:22
Ja, det kanske ska bli det. Men ärligt talat, de sponsrar ju flera olika projekt och så får de slåss och så till slut är det något som överlever och som blir jättebra.
Alfred – 1:05:30
Kolla på gamla hederliga bankakuten från 90-talet och hur vi räddade dåvarande Nordbanken och så vidare. Vi skattebetalare tjänade. Gå in och stötta. Sno alla aktier av ägarna ifall det behövs för mycket. Och sen får vi njuta av frukterna som skattebetalare.
Anders – 1:05:45
Absolut. Men vi har lite bilar att prata om också.
Fabian – 1:05:47
Det har vi. Och nu ska vi då prata om Toyota och Corolla. Alltså inte min gamla Corolla som ska säljas här. Utan vi ska prata om en ny konceptbil från Toyota. Och vi snackar ju inte killar så mycket om konceptbilar. Vi brukar hålla oss till mer produktnära nyheter. Det blir ju väldigt lätt utsvävande idéer från någon halvt pårökt bildesigner. Som sen då resulterar i någon slags rymdskapelse. Med fantasifunktioner som vi aldrig kommer se. Men, hörni. När Toyota visar upp sin kommande elbilsvariant. På det här då som är världens genom tiderna mest sålda bilmodell. Ja men då är det nog ändå värt kanske att lyssna på dem. Eller kanske titta, vad säger ni? Vad tycker ni om den här bilen?
Alfred – 1:06:36
Vi lägger upp bilderna på hemsidan. Googla eller kom in på vår hemsida om ni vill se den. Jag tycker ändå den är cool för att vara en Toyota. Men den ser ut lite som en tillplattad BZ4X. Är de inte ganska lika?
Anders – 1:06:50
Det ser ut som en generisk Kinabil.
Fabian – 1:06:53
Jag tycker att den här bilen är jättesnygg. Måste jag säga.
Anders – 1:06:56
Ja, den är snygg. Absolut. Men jag tycker många kinabilar är snygga också.
Alfred – 1:07:00
Men det säger du om alla bilar nu för tiden. Är det för att alla bilar håller på att bli generiska Kina?
Anders – 1:07:03
De ser ju likadana ut. Det är inte fult.
Fabian – 1:07:07
Jag förstår vad du menar. Men jag tycker att den är riktigt snygg. Vad vet vi om den här bilen då? Vi vet ingenting om den här, annat än just hur den ser ut. Den är ju väldigt konceptig. Ni tittar på inredningen där, till exempel, kan man undra om den här ganska fyrkantiga och futuristiska inredningen, tror ni den kommer komma ut i produktion?
Alfred – 1:07:26
Ja, och en sorts nackstöd på förarstolen och en annan på passagerarsätet. Nej, det blir det inte.
Anders – 1:07:31
Nej, det är nog samma som de har vridit. tidigt bara på bilden.
Alfred – 1:07:33
Jag har sett dem framifrån också. De är helt olika faktiskt.
Fabian – 1:07:36
De har hållit på med AI kanske här på ett hörn. Vem vet?
Alfred – 1:07:40
Den är faktiskt utställd på riktigt i Japan, så den ser ut så här. De får inte öppna dörren, men de får titta in i den.
Anders – 1:07:46
Jag tycker den är riktigt snygg bakifrån.
Fabian – 1:07:48
Jättesnygg tycker jag.
Alfred – 1:07:49
Åh, tycker ni? Jag tycker den är snyggast framifrån. Jag tycker den ser dålig ut bakifrån.
Fabian – 1:07:53
Apropå baken, smaken är ju som baken. Och ingenting här är avslöjat vad gäller specifikationer eller pris. Men Toyota säger att de ska presentera produktionsmodellen av den här med specifikationer i slutet av nästa år. Vi pratar alltså 2026 då. Och det antyder ju att den kan nå marknaden först under 2027. Det är långt bort hörni. Det här 2027 råkar också sammanfalla med att Toyota säger, nu igen, att de ska lansera Solid State-batterier under 2027 som ska ge betydligt bättre räckvidd. Solid State är ju en sån där fantasiprodukt än så länge. Som vi inte har sett så mycket av. En helt annan typ av fantastiskt sätt att göra batterier på. Som ingen riktigt har lyckats visa att det fungerar. Men kanske.
Anders – 1:08:38
Jo, det har man väl gjort i liten skala. I labb och så.
Alfred – 1:08:42
Ja, det börjar röra på sig.
Anders – 1:08:44
Toyota har pratat om det här så många gånger. Det kommer tio nya nästa år. Elbilsmodeller, Solistate. Det är bara snack från Toyota. Det är bara ord för mig, Fabian.
Alfred – 1:08:54
2027 är ju ändå intressant i att det börjar röra på sig. Även CATL och BYD. som är stora på batterisidan. De har sagt att de ska komma med solid state-produkter på batterisidan. Mercedes har någon bil som redan rullar som en prototyp med fungerande solid state-batterier, som antagligen är på tok för dyra att sätta i produktionsbilar ännu. Det börjar ändå materialisera sig att någon kan bygga en fungerande produkt på det där. Toyota verkade länge bli, om de skulle hålla sina ursprungliga tidslinjer, skulle de ha varit först av alla och haft världens försprång på det där. Nu kanske de inte alls blir först med solid state state-batterier.
Fabian – 1:09:28
Men jag vet inte, höjer inte Men ska vi säga för lyssnarna, vad är Solid State då? Vad är det som är så bra med det?
Alfred – 1:09:35
Ja men exakt, det handlar helt enkelt om att man byter ut det som idag är en flytande elektrolyt mellan då katodanod i batteriet mot ett fast ämne. Och det ska liksom förebygga både hur batterierna åldras, för att det är som stalaktiter och stalagmiter har jag fått lära mig på katodanod när man cyklar batteriet, vilket om de där till slut möts, då blir det kortslutning och så vidare. Det ska solid state-batterier lösa. Det ska också i sin tur lösa att man ska kunna packa och höja energiidentiteten jättemycket. Och höja C-raten, det vill säga hur snabbt de laddar. Jag kan inte grunden i kemin, men allt det här ska solid state lösa.
Anders – 1:10:12
Alltså bättre på alla områden utan att vara sämre på något område. Men det är ju fortfarande en fantasiprodukt. Det finns ju inte någonting.
Fabian – 1:10:20
Forskningsstadie än så länge.
Anders – 1:10:21
Men vad fint!
Fabian – 1:10:22
Med den uppfräschningen av gymnasiefysiken och kemin så ska vi väl. säga att supersnygg bil, jag blev lite taggad på det här då. Men håll den tanken. För nu kommer ni bli lite besvikna. För Toyota har nämligen avslöjat redan nu att det man kommer göra nu, det är att man kommer göra precis samma sak som BMW gjorde för fem, sex år sedan. Det vill säga att man bygger nya Corolla på en plattform som gör att modellen kan komma med olika drivlinor. Så med andra ord kommer nya Corolla att komma både som bensinbil, hybrid, plugin-hybrid och helelektrisk. ledsen smiley. För vad är problemet med det här?
Anders – 1:11:00
Det är roligt för att BMW som exempel har precis lämnat det nu. Nu går de all in. De insåg nackdelen med att bygga en plattform som ska kunna husera allt tänkbart. Du ska kunna ha en växellåda och kugghjul och stag och stänger och stolpar. Allt skit.
Alfred – 1:11:15
Granaxlar och allt möjligt.
Fabian – 1:11:16
Det är möjligt att bolaget som nu då ska uppfinna Solid State om två år här och rulla ut det i nya Toyota Carola säkert kanske kommer kunna lösa även det här. Men det vi vet är att generellt sett brukar det inte vara någon bra lösning att bygga en plattform som gör lite av allt. Det blir ju varken hackat eller malet.
Anders – 1:11:33
Det är ingen som har lyckats med det. De stora framgångsrika elbilarna har en dedikerad elbilsplattform som är gjord bara för det. Och då får du utrymmet av att du kan ha batteriet i botten.
Fabian – 1:11:45
Så det verkar helt enkelt vara en evolution som de här traditionella biltillverkarna behöver gå. De behöver gå den här vägen, verkar det som, allihopa nästan. Toyota verkar inte vara något undantag. De verkar inte titta sig omkring och titta vilka misstag andra har gjort. För då blir det alltså en helt nydesignad bil som kommer 2027 med en ganska förlegad plattform. Så vad ska man säga? Tror ni att Toyota blir den nya succébilen? Blir det 50 miljoner eller vad sa du där i början?
Alfred – 1:12:12
Ja, mer än 50 miljoner av gamla hederliga Corolla har sålts hittills.
Fabian – 1:12:15
Fortsätter det att bli världens mest sålda bilar?
Alfred – 1:12:18
Nej, det tror jag inte. Jag tror att nästa Corolla byggs av Toyota.
Fabian – 1:12:23
Ska vi ta det som ett vad?
Anders – 1:12:25
– Ja, de halkar ju.
Fabian – 1:12:25
– Ja, vi får se. Hörni, vi rullar vidare.
Anders – 1:12:30
Då ska vi prata om reservkraft. Vad spännande Anders! Det är så här att svenska kraftnät har klantat sig. Det är ju de som håller i elnäten.
Fabian – 1:12:41
Vad tråkigt, jag gillar svenska kraftnät. De verkar ju bra annars.
Anders – 1:12:43
Ja, precis, men lyssna nu på det här klavertrampet. Det är en sån, vad är det man säger?
Fabian – 1:12:48
Man sätter handen i pannan. Ja, porn face.
Anders – 1:12:51
Det här är, som ni ska få höra nu, det är en härlig historia om svensk byråkrati. Som jag tänker att vi ska prata lite om alldeles strax. Lite bakgrund. I mitten av 1960-talet. så byggde det som då hette Statens vattenfallsverk, som då var den statliga kraftproducenten, för det var innan privatiseringen, de byggde vattenverken och allting sånt. Det här blev senare Vattenfall då. De byggde ett oljekraftverk i Karlshamn och det här tror jag alla lyssnare har hört, för det har man hört skymta förbi, att vi har ett reservkraftverk i Karlshamn som är oljeeldat, eller hur? Det här oljekraftverket skulle användas som reservkraft om vi skulle ha för lite Så det här oljekraftverket byggde vi skattebetalare för att lösa ett problem som uppstår lite då och då, nämligen att det finns inte tillräckligt med vatten i dammarna och det är väldigt kallt.
Alfred – 1:13:39
Det är kalla och vindstilla vinterdagar vi pratar om, det är då det behövs. Ja, men typ, exakt.
Anders – 1:13:44
Så det här är någonting som vi har sett till att ordna, vi skattebetalare. Så vi har den här backupen om det skulle behövas. Inte alls bra att det är oljeeldat, men det är så otroligt sällan man använder det. Så vi har ändå investerat i den här backupen. Och det här kraftverket kan generera ungefär 1000 megawatt, vilket innebär ungefär som en kärnreaktor. Det är rätt mycket kraft vi kan trycka in i nätet om det skulle behövas. I alla fall, det är dåligt vända olja. Man har jobbat med det här kraftverket för att se till att det kan bli lite mer miljövänligt. Köra lite bioolja.
Fabian – 1:14:17
Men det går ju väldigt sällan med det här kraftverket. Det lyfts i debatten som ett retoriskt slagträ, men i praktiken är det ju inte många kilowatt som går ut här.
Alfred – 1:14:24
Det måste bli ganska mycket. bra betalt för de få timmar de kör per kilowattimme. Absolut. Så är det.
Anders – 1:14:31
För det här står nästan still hela året. Det är ju ett backup. Det var ju hela poängen med att vi byggde det här från början. Så det går några få dagar per år i genomsnitt. Fördelen med att det är ett oljekraftverk är att det är fruktansvärt snabbt att starta. Så det här används också som topplastkraftverk. Man kan kicka igång det om det är en timme där vi har ett underskott på el. Och så får du in det och sen stänger du av det. väldigt käckt kraftverk som vi har byggt där. Ja, det här är ju ett reservkraftverk. Det är byggt för att vara back-up och vi har betalt för det skattebetalarna för att ha det som back-up. Och det brukar vara i drift några dagar per år. Så i samband med att elmarknaden avreglerades i mitten av 90-talet, kommer ni ihåg att det hände, så sålde man Karlshamnsverket till Sydkraft. För nu så skulle det ju inte staten hålla på med det här längre, utan nu skulle privata bolag in och köpa av olika kraftverk då. i linje med allting annat som vi har gjort i det här landet på elområdet som biter oss i svansen nu.
Anders – 1:15:30
I alla fall, man sålde det till Sydkraft och Sydkraft sålde det vidare till E.ON. Och där har det knoppats av och nu ligger det ett bolag som heter Juniper som ägs av den tyska staten. Så nu är det tyska staten som äger vårt reservkraftverk som skattebetalarna byggde för att kunna ha lite el, kalla, vinterdagar. Okej, så det är då inte ägt av skattebetalarna längre så nu måste vi ju då göra en uppföljning. upphandling för att vi kan ju inte be dem att bara göra detta utan vi ska ut på marknaden.
Fabian – 1:16:01
Alltså upphandling, det är aldrig ett bra ord i några sammanhang.
Anders – 1:16:04
Nej, men precis. Så nu måste vi upphandla reservkraften för att nu äger ju inte vi den längre. Nu är det inte staten som har den så vi kan inte kicka igång den. Så att andra ska ju nu ha samma rätt att vara med i den här anbudsrundan.
Alfred – 1:16:14
Men det har väl funkat hittills då? Det måste vi väl ha gjort sedan 90-talet?
Anders – 1:16:17
Vi har hållit på och gjort de här anbudsrundorna, absolut. Eller Svenska kraftnät har det här på sitt bord. Det är deras ansvar att se till att vi har det här. särkraften. Och jag menar, återigen nu då, så har man gjort sin lilla anbudsrunda. Och då hände en kul grej det här året. Lyssna nu, ni hänger med fortfarande? Ja, okej. Ja. Så de har inte glömt av att de ska göra anbudsrundan. Det är inte något sånt, utan de har kört sin anbudsrunda och de tog in anbud. Och bland annat så fick de ett anbud från det här Karlshamnsverket som vi då skattebetalare har byggt för att det ska finnas där. Då tänkte man att det här är en teknikalitet, det här med anbudsrundan, eller hur? Men när de fick. in offerterna på den här anbudsrundan, det var lite dyrare el då än vad de hade tänkt sig. Faktiskt ganska mycket dyrare än vad de hade räknat med.
Fabian – 1:17:00
Tyskarna vill ha mer betalt.
Anders – 1:17:01
Ja, det kan man förstå. Det här går ju, du sa ju det självförberedande, det går ju några dagar per år.
Fabian – 1:17:04
Klart de ska ha betalt, Tyskarna har ju köpt kraftverket från svenska skattebetalare också.
Anders – 1:17:08
Absolut, ja. I alla fall. Svenska kraftnät fick då för sig att de här offerterna de fick in, de var så dyra. Så nu menade Svenska kraftnät att man halkade in i något EU-regelverk som Begränsar statsstöd, hur mycket man får ge i statsstöd. Så de avbröt hela upphandlingen. Så upphandlingen stoppade.
Alfred – 1:17:29
Men vadå, är det någonting som är subjektivt? Är det någonting som Svenska kraftnät kan tycka? Eller är det så att det är faktiskt för dyrt? Det hamnar över någon gräns?
Anders – 1:17:37
Alltså, EU har ett regelverk för att förhindra att staterna ska kunna gynna vissa aktörer. Så det finns ju regelverk runt statsstöd. Och då gjorde Svenska kraftnät själva en bedömning att det här måste falla inom det regelverket. Vi skiter i alltihopa. Så de avbröt upphandlingen och hade ingen plan B. Så nu står vi utan elreserv två månader till nyårsafton, på väg in i smällkalla vintern när den här reservkraften behövs. Och det finns liksom inget så här, man har inget sätt att lösa det här på. Man bara avbröt upphandlingen och hänvisar till den här lagparagrafen. Så vitt jag vet var det ingen som ringde EU och frågade så här, hej EU, var det er avsikt att, Det här är lite typiskt Sverige.
Fabian – 1:18:22
Nu blir det ett sånt avsnitt här. Men vi är ofta bäst i klassen på att följa EU-lagstiftning. Många andra länder skiter ju i det där högaktligen.
Anders – 1:18:31
Ja, men det är också tolkning. Vad är intentionen med EU-lagstiftningen? Det var ju naturligtvis aldrig intentionen att vi skulle stå utan reservkraft. Det finns ju en annan intention här.
Alfred – 1:18:40
Men er instinkt är så här, det här är typiskt Sverige. Åh, vad vi är dumma när vi skaffar. Jag tycker det här låter som, är inte det här bara bra? Tyskarna kan ju dra upp priserna till vad som helst. Någonstans måste vi ju på något sätt ha motstånd. Nej, det här går inte. Då har vi hellre strömavbrott. Och så får de sänka priset lite grann och så säger vi okej då.
Anders – 1:19:03
Ja, gud, du menar att det är någon chicken race?
Fabian – 1:19:06
Det är väl kallhamrat till så vallfogde svenska krafterna? De ska ju fan ha något slags ekonomipris då! Nästan Nobels ekonomipris.
Anders – 1:19:14
Alltså, att de här byråkraterna skulle köra någon chicken race, det är tveksamt. Min läsning är ju att de gör som byråkrater gör. Tar inga risker, håller sig inom ramarna.
Alfred – 1:19:24
Det är så byråkrater måste göra. Det enda sättet för dem att förhandla, de kan ju inte säga till tyskarna, vi tycker att det är för dyrt. Utan det de kan säga är så här, nej, men om det är det som är priset, det får inte vi säga ja till. Så då går det inte ändå.
Anders – 1:19:38
Fast det är ju också så att det är jättemånga här som menar att man inte ska tolka de här reglerna på det sättet, utan att de har gjort en helt vansinnig snäv tolkning av det här regelverket. Så både Energimarknadsinspektionen och Klimat och näringsdepartementet jobbar på att hitta en lösning.
Fabian – 1:19:53
Nu måste vi gå och knacka på och säga, men vi vill nog ha lite här nu så att vi inte står och fryser på nyårsafton här.
Anders – 1:20:01
Jag tycker det är lite byråkratiskt, tramsigt. Det är lite så här, ni har säkert hört att folk på företag hänvisar till GDPR när det är helt ologiskt. Kan du inte, mitt barn ska, kan du inte skicka det numret? Nej, GDPR hindrar oss. Vad var intentionen i den här jävla lagstiftningen? Gå till intentionen, det är så du förstår hur det ska tolkas.
Alfred – 1:20:22
Okej, här kommer en framtidsgissning som jag verkligen bara spekulerar nu, jag har inget fog för vad jag säger. Men jag, så här, Det är valår nästa år. Nu står energiminister Ebba Busch utan effektreserv inför en vinter, när hon höll på och svingade som värst om allt som var fel med energipolitiken inför förra valet. Det kommer inte leda till att vi inte har någon effektreserv. Det det kommer leda fram till är att för att det här når politiskt högsta ort och det blir prioritet, så kommer det att lösa sig. Och jag tror att priset kommer bli lägre än vad det ursprungliga anbudet var, när det till slut är gjort. Så det blir en politisk seger för Ebba Busch.
Anders – 1:20:57
Menar du att det är någon sorts konspiration här Hon har ringt till Svenska kraftnät och sagt åt dem att avbryta.
Alfred – 1:21:01
Nej, nej, tvärtom. Om konspirationen går åt nåt håll, så går den åt andra hållet. Det finns byråkrater på Svenska kraftnät som inte är supernöjda med regeringen. De sätter gärna käpparna i hjulet för henne. Men jag tror att det kommer att leda till att det kommer att lösa sig. Nu sitter alla och jobbar på en lösning. Jag tror att nån kommer att behöva ge sig lite grann. Jag tror att tyskarna kommer att få sänka priset för att få igenom det.
Fabian – 1:21:25
Vårt öde ligger i Ebbas händer. Herregud.
Anders – 1:21:27
Gube, Alltså regeringen kommer inte släppa det här. Nej men alltså det är klart regeringen kommer inte sitta där och rulla tummarna och vi får strömavbrott hela landet.
Fabian – 1:21:37
De är väl religiösa i det partiet. De kan väl liksom bara hoppas. Ska man be till en mild vinter? Det är väl inga problem?
Anders – 1:21:42
Jag måste bara avsluta med ett pressmeddelande som Svenska kraftnät skickade ut. Där Malin Strid som är avdelningschef för elmarknad. Kul namn också. Strid. Hon tar upp striden och säger så här. Nu med facit i hand av den avbrutna upphandlingen är det uppenbart att regelverket gör det i princip. omöjligt att upphandla en strategisk reserv, inte bara till denna vintern, utan även kommande vintrar. Rätt lustigt att de inser det i efterhand. Om det här var ett så stort problem, kan de inte insett det när de börjar en upphandling? Oj, här har vi potentiellt ett problem.
Fabian – 1:22:10
Det var någon som var ny på jobbet och bara skulle visa sig duktig.
Alfred – 1:22:13
De håller på att kasta en het potatis mellan varandra här.
Anders – 1:22:16
Ingen vill ta ansvar naturligtvis.
Alfred – 1:22:18
Det är lustigt när energipolitik plötsligt blir sopopera. Vi vet ju alla, och vi har pratat om det mycket i podden, hur mycket vi förlorar alla på att det är. På det sättet. Att det här är politiska slagträn till höger och vänster. Man skulle önska att vi hade en mer gemensam energipolitik. Verkligen.
Anders – 1:22:34
Det är så jävla dumt. Vi tänkte ju på det här på 1960-talet. Byggde det här reservkraftverket. Vi har ju löst problemet, men nu har vi lyckats återskapa det här problemet. Det är så dumt så klockorna stannar. Vi har fler grejer att prata om.
Fabian – 1:22:46
Det ska vi ha.
Alfred – 1:22:48
Ja, jag snappade nämligen upp en annan grej. Man blir glad när man läser det först och så börjar man sätta sig in i det. så blir man lite så här, jag och några kompisar försökte mynta en negativ motsvarighet till aha-upplevelse för några år sedan.
Fabian – 1:23:01
Nähä-upplevelse?
Alfred – 1:23:02
Vi försökte lansera det som jaså-upplevelse. Inte nähä, aha, då blir man ju glad. Det här var någon form av jaså.
Fabian – 1:23:11
Ni som inte ser varför kan jag avslöja att han ser ett kvinnorummet här.
Alfred – 1:23:17
Jag snappade upp att KVD bil har lanserat en undersökning av, de har kollat på mer än 1300 begagnade bilar, varav ungefär 700 drygt är elbilar. Där de försöker utse och kora de tio elbilar, som åldras bäst, alltså där batteriet håller bäst. Och därför man inte alls ska vara orolig som konsument och köpa begagnade. Och det känns som ett bra initiativ. Det är den här typen av data, som man skulle önska spreds mer. Och de har verkligen varit bra på att få spridning för det här. På många sätt har de gjort nåt hedervärt. Spridit en nyhet, som har plockats upp i många medier, både i Sverige och internationellt, där man på nåt sätt belyser .
Fabian – 1:23:53
Ska du syna den här givna hästen i munnen nu då? Är det så?
Alfred – 1:23:57
Ja, jag kunde inte hålla mig. Okej.
Anders – 1:24:00
Jag får bara så här, för nytillkomna lyssnare, vi har ju varit igenom det här många gånger när olika listor kommer och det är metodfel på metodfel och så där. Jag antar att det är det som kommer nu också.
Alfred – 1:24:11
Ja, jag tycker listan håller inte riktigt. Den tål inte granskning tyvärr. KVD har börjat med någonting som jag tycker är hedervärt. De gör någon form av hälsotest på de flesta av elbilarna som säljs via sajten. dokumenteras det i form av 1-3 stjärnor i betyg på batterihälsa. Eller i värsta fall kan elbilen få någon form av utropstecken. Då är det stora varningsflaggor, som jag tolkar det. Då blir man nyfiken på hur de gör det där testet. Vad är det de gör? Jag antar att de inte bara kliver in och kollar på instrumentpanelen, vad det står och jämför med vad bilen borde ha haft för räckvidd från början. Det de gör, helt enkelt, är att de kopplar in sig via den här OBD2-porten, som alla bilar ska ha. Oftast är det en standardiserad kontakt. På några bilar, bland annat Teslorna, vet vi att det är lite mer meckigt. Man får ha någon adapter och så vidare. Men det är ändå en standard som alla bilar måste följa. Och där får de ut hälsodata från bilen, som de skickar till, enligt sig själva, en analyspartner. Mer detaljer än så får vi inte.
Alfred – 1:25:06
Kanske, efter att vi har pratat om det här, får jag ringa och fråga, så att vi kan följa upp i nästa avsnitt. Det har jag inte gjort inför det här.
Fabian – 1:25:12
De kanske hör av sig. Ni är välkomna att höra av er, K-WD.
Alfred – 1:25:15
Ja, vi får se. Tre stjärnor ska i alla fall betyda att bilen har mycket hög kvarvarande kapacitet, räckvidd i nivå med bilens ursprungliga, laddning går snabbt och god prestanda även vid kyla, medan två stjärnor betyder att det är god kvarvarande kapacitet, bra räckvidd, förhållandevis snabb laddning, lite känsligare för kyla, och en stjärna betyder att det är påtagligt lägre kapacitet och så vidare. Kanske man ska mest ha den här bilen för kortare resor och så vidare. Så det är ändå en ganska förenklad skala, som man visar för konsumenten. Och sen så har de då nu gjort den här undersökningen på över 700 bilar och så presenterar om vilka elbilsmodeller som håller bäst. Där kanske jag inte ska gå igenom hela listan. Vi kan lägga ut en länk på hemsidan så kan ni få komma till den själva. Den toppas av Kia EV6 och Kia E-Niro. Sen kommer Tesla Model Y på tredje plats.
Alfred – 1:26:10
Var det ordningen på listan redan här som du började ana oråd? Ja, så långt är väl allt väl. Jag tänker att ansatsen är. Bra andemening, att elbilar åldras bättre än vad folk tror. Man behöver inte vara rädd för att köpa begagnade elbilar och så vidare. Det håller jag ju med om alltihopa. Men jag kan inte riktigt begripa utfallet.
Anders – 1:26:28
Vänta, jag måste bara skjuta in en grej för lyssnare här. Det är skitsvårt att veta hur de här batterierna faktiskt åldras. Därför att det är, jag har ju byggt partipaket om någon har missat det nyligen. Då är det en BMS-mjukvara som håller koll på de här batterierna. Och övervakar dem och den. mjukvaran, det är den som rapporterar till bilen hur mycket räckvidd du har kvar och så vidare. Det är en matematisk formel som biltillverkaren har byggt för att faktiskt få veta exakt hur det ligger till. Då måste du mäta på respektive battericell och öppna batteripaketet. Jag kan inte tänka mig något annat än att de lyssnar på vad biltillverkarens apparat säger. I förra programmet pratade vi om Toyota som hade alldeles för optimistiska siffror på sina. Det handlar ju bara om, är du snäll när du rapporterar och ärlig, då straffas du ju här, liksom.
Alfred – 1:27:24
Eller hur? Ja, exakt. Din poäng är att om man tar rapporten från bilen och får ut data på vad BMS säger, då betyder det att om batteriet är bra och BMS har rätt om det, då blir det bra resultat. Men om batteriet är dåligt och BMS inte har koll och säger att det ändå ser bra ut, då kommer det i det testet också att se bra ut.
Anders – 1:27:41
Exakt. Jag kan inte tänka mig att de har sågat upp batteripaket. och mätt spänningen på individuella celler.
Alfred – 1:27:47
Det finns ju enklare sätt att göra. Jag vet.
Anders – 1:27:49
Jag raljerar lite.
Alfred – 1:27:50
Ett sätt att göra är att faktiskt ladda bilen till 100% och sen köra slut på hela batteriet och se hur mycket man får.
Anders – 1:27:55
Det är det bästa sättet.
Alfred – 1:27:57
Men det är ju ett alldeles för tidskrävande sätt för att KVD-bil ska ha tid att göra det på alla bilar de säljer. Det tar ju jättelång tid på moderna bilar med lång räckvidd att köra 50 mil. Det är ju ingen som hinner göra när de ska testa bilen inför försäljning.
Anders – 1:28:09
Det är lite jobbigt att stanna där nånstans mitt i Småland.
Alfred – 1:28:12
Men nu ska jag berätta vad jag studsade till på den här. Jag har inga som helst problem med att Kia EV6 toppar listan. Det känns helt plausibelt. Det skulle kunna vara en av de bästa. Kia är duktiga på att bygga elbilar. Det är inte deras första försök. Lite mer förvånad att Kia Eniro är tvåa.
Fabian – 1:28:26
Ja, gammal bil.
Alfred – 1:28:28
Den är ganska gammal. Men det känns fortfarande plausibelt. Jag är inte heller förvånad över att Tesla Model Y är på tredje plats. För Tesla är duktiga. De borde hamna högt på den här listan. Men sen börjar jag liksom. Okej, om Model Y är tredje bäst. Vart tusan är Model 3? För den är inte med på listan överhuvudtaget. Och Model 3 är ju i grund och botten precis samma bil som Model Y.
Anders – 1:28:51
Ja, det är ju samma batteri. Allt är ju samma. Men har de missat att testa den?
Alfred – 1:28:56
Ingen aning. Om man tänker på försäljningsvolymer så borde Model 3 verkligen vara med. Jag har ingen aning om det. Är det att de inte kompenserar för tid? För Model 3 började sälja i stora volymer några år tidigare, så de är väl några år äldre i genomsnitt än Model Y vid det här laget. Om de inte kompenserar för tidsfaktorn i det här, på listan, men inte för att den egentligen är sämre konstruerad, utan bara för att bilarna som säljs är något äldre. I don’t know. Det får vi inte veta av KVD-bil, så vi vet inte vad som är orsaken till att Model 3 inte är med, helt enkelt. Men nästa invändning då? Jo, var är premiumbilarna någonstans? Alltså, så mycket som tyskarna har arbetat med toppbuffert och annat för att se till att laddhastigheten ska jobba högt upp. Det ska vara hög laddhastighet även när man laddar till 100 % och så vidare.
Fabian – 1:29:39
Audi Q4 E-tron är en sån.
Alfred – 1:29:41
Ja, men alltså Audi Q4 Etron är ändå Audis billigaste bil. Så de större och dyrare Etron och Sportbacksen och de mest spektakulära Audisarna, de är inte med där. Och ingen är från Mercedes och ingen BMW.
Anders – 1:29:56
BMW är ju skitduktiga, eller hur? Här luktar begravd fisk.
Fabian – 1:30:01
Det är ju ganska märkliga. Fiat 500e är ju ingen storsäljare direkt. Citroen.
Alfred – 1:30:05
Håll den tanken. Dit kommer vi.
Fabian – 1:30:07
Det ser noisy ut. Satan ser nojsig ut!
Anders – 1:30:13
Bra spanat, Arvid. Det här luktar begravd hund.
Alfred – 1:30:17
Premiumbilarna borde rimligtvis vara med där. De borde vara bättre än betydligt billigare bilar på att bevara batterihälsan. Jag bara noterar det, att de inte är med på listan. Men du är ju på den värsta av dem alla. Om man kollar på hur KVD-bil uttrycker sig i det här pressmeddelandet, så säger de att de avslutar med lite hälsosamma tips på hur man ska förlänga livslängden på sin elbil. De låter ungefär precis som vi har gjort. i elbilsskolan och annat, så det är bra saker de säger. Man ska inte ladda för mycket till vardags. Ladda bara fullt när du ska ut på långresa och så vidare. Jädrar, jädrar, de säger allt sånt vettigt. Men jag noterar att på den här listan så är alltså Opel Mocca E, Fiat 500 E och Citroën EC4.
Fabian – 1:30:57
Vad är det ens för bilar?
Alfred – 1:30:58
De är med på listan och de vet vi är mediokra att bäst som elbilar. Det de har gemensamt är att Stellantis fortfarande inte låter förare till någonting annat än 100%. Det går inte att göra. Så de här bilarna måste rimligtvis laddas till 100% nästan jämt. Vilket borde vara helt bananas dåligt för batterihälsan. Så att de skulle vara på topplistan över de tio elbilar som man ska känna sig säkrast att köpa begagnade. Känns bara helt. Nej, jag tror inte på det längre. Och då faller hela listan.
Anders – 1:31:31
Plus att det här är ju liksom första ansatsen till elbilar också. Skulle Fiat bli första gången de gör en elbil så blir det. bäst av alla, det är dåliga elbilar. Men gud vad intressant. Vad har du kommit fram till?
Alfred – 1:31:41
Min slutsats är, som jag sa, det var en jazzupplevelse. Det var så här, åh vad kul att det kom en sån här lista. Och så bara, jaså, nej, den här listan är ju helt skitsam.
Fabian – 1:31:47
Men det är någonting med datan som är smutsigt här, helt enkelt. Det är ju något brus här i datan som inte liksom. Och det är ju liksom, när man gör forskning eller man gör, ja för all del, om man bara löser ett matematiskt tal i nionde klass, då har man ju alltid med sig det här i bakhuvudet, när man forskar och så. att man ska göra en rimlighetsbedömning av saker och ting någonstans också. Här har det ju brustit någonstans i rimlighetsbedömningen, i det steget. Här borde man nog gå tillbaka och kolla så här, den här metoden, hmm.
Alfred – 1:32:19
Ja, det blir väl det som är så här. Jag tror ju att de har gjort de här batteritesterna som de från början introducerade för att kunna ha de här stjärnorna på bilarna. Och sen så har de kollat på resultatet på sådana tester när de har fått ihop över 700 tester från elbilar. Och sagt så här, nu är det här tillräckligt stort för att bygga ett pressmedel. Och sen så har de inte gjort en rimlighetsbedömning, de har inte tänkt för mycket, de har bara, det här blir topplistor, det är superbra pressmeddelanden de skickar, nu kommer vi få artiklar, folk kommer nämna KVD-bil, och så är det ett PR-utspel som har funkat jättebra. Till och med vi pratar om det, så det är verkligen ett snyggt ihopkokat PR-utspel, men effekten för mig blir att nu vågar jag definitivt inte lita på de där stjärnorna på KVD-bil. Och kanske ändå att jag ska ta och ringa ett samtal till nästa avsnitt och fråga hur det här går till, för jag tror att du är någonting på spåren, Anders. och de som har byggt en riktigt kass BMS, som säger att allting är tipptopp, fast bilen är fem år gammal och laddas 100% varje dag, de kommer jättebra i testet, fast vi alla som kan någonting om det här förstår att det där stämmer inte.
Anders – 1:33:16
Och för att lägga lök på laxen, så moderna sådana här LFP-batterier, eller lite billigare batterier, ungefär sådana som jag byggde till min, ja, jag berättade att jag byggde en moppebil.
Fabian – 1:33:25
Precis, i någon bisats ja.
Alfred – 1:33:27
Du har nämnt det någon gång.
Anders – 1:33:28
De är väldigt, väldigt svåra, för att där, när de är fulladdade, så har du liksom en viss spänningsnivå. och sen så laddar du ur dem lite grann. Och då är den helt konstant en spänningsnivå till och med tomma. Det är skitsvårt att mäta på dem. Det höll på att gå alldeles snett för mig och min dotter när vi var ute och körde med den där moppebilen. Skitsamma, det är en annan historia.
Fabian – 1:33:45
Jag tror att vi och lyssnarna tackade Heja kraftigt för det här.
Anders – 1:33:49
Ja, ja.
Fabian – 1:33:51
Ska vi runda av veckans program? Ja, men det tycker jag. Hörni, vi avrundar och så säger vi att om du vill stödja podden, då är det bästa sättet att prenumerera. Vi finns ju tillgänglig på massvis med plattformar och poddspelare. Hur gör man, Alfred? Jag brukar be dig göra det. Berätta om det här.
Alfred – 1:34:08
– Ja, just om man vill betala och hjälpa oss extra mycket, vilket vi tacksamt tar emot, för vi gör det här helt som hobby. Vi gör pro bono. Vi behöver inkomsterna för att täcka utgifter för redigering och annat. Då får man välja Apple Podcaster eller Spotify. Då kan man för 29 kronor i månaden få podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Och så får man höra avsnitten lite tidigare än alla andra. Så då klickar man på knappen i Apple Podcaster eller så söker man på bilar med sladd plus med ett plustecken på slutet i Spotify för att hitta fram.
Anders – 1:34:34
Vi har också en Facebooksida och där lägger vi ut lite grejer. Vi kommer lägga ut en bild på Fabians Toyota Corolla. Den rekommenderar vi att ni köper där.
Alfred – 1:34:42
Kan vi inte lägga den bredvid bilderna på den nya Corollan?
Anders – 1:34:46
För att locka Habegäret.
Fabian – 1:34:48
Ja, verkligen. Man känner av det här fina fartmonstret som säljer.
Anders – 1:34:53
Vi har en vanlig hemsida, bilarmedsladd.se. Där lägger vi ut våra artiklar och transkriberingar och en massa annat kul. Och bilder kommer där också nu på nya.
Fabian – 1:35:00
Och Hälsa Hemma, det är ju vårdcentralen som jag och Anders driver. Med god hjälp av dig, Alfred, ska vi säga också. Så spola, kry, lista dig på Hälsa Hemma. Vi finns då i Göteborgsområdet, vi finns i Stockholmsområdet och i Malmö, Lund. Kom och lista dig innan alla infektioner bryter loss här i vinter. Och det är lite influensavaccinationer och sånt där vi kan hjälpa till med.
Anders – 1:35:24
Och då åker vi ut med elbilar och besöker våra patienter.
Alfred – 1:35:27
Vågar man säga Sveriges nöjdaste patienter? Det verkar så om man kollar på recensionerna i alla fall. Det är kul. Även om du inte börjar betala för podden eller listar dig på Hälsa Hemma, ett sätt till du kan hjälpa oss på som är helt gratis, det är att du tipsar alla dina vänner och bekanta om podden. Särskilt de som kanske är på väg att skaffa elbil, för det är väl de som behöver det här allra mest. Eller de som går i bilköpartankar, men inte riktigt vågar ta steget ännu. Vi tror att vi kan hjälpa dig på traven att få dem att välja elbil.
Fabian – 1:35:50
Ja, så kan det vara. Om du vill skriva till oss, så har vi helt vanliga e-postadresser. Om du vill nå oss alla, eller respektive namn Fabian, Alfred eller Anders@bilarmedsladd.se.
Anders – 1:36:05
Poddens ständige redigerare heter Johan Schandorkar på Umami Produktion. Tackar vi så jättemycket den här gången också. Och ansvarig utgivare, det är Alfred Ruth.
Alfred – 1:36:13
– Tack och förlåt.
Fabian – 1:36:14
Hörni, vad trevligt vi har haft det. Vad roligt. Det här gör vi om, tycker jag. Om två veckor. – Ja, om två veckor. Och tills dess så säger jag, kör försiktigt.
Alfred – 1:36:22
Jag säger, sladda lugnt.
Anders – 1:36:23
– Och jag säger, kör elektriskt.
Fabian – 1:36:25
Hej då!
Anders – 1:36:25
– Vi ses om två veckor. Hej då!