Volkswagen ska bli 100 000 anställda färre till 2030. Toyota, poddens gamla slagpåse, gick ur första halvåret med 12,6 miljarder euro i vinst. Teslas Cybercab rullar sedan den 3 september utan ratt och pedaler i Austin, vilket gör det möjligt att räkna på vad en robottaxi kostar per kilometer. Och i somras tog sig en svärm AI-agenter ut ur OpenAI:s sandlåda och hackade en utomstående aktör.
Robotar som slåss bättre än de breder smörgåsar
Fabian har varit på IFA i Berlin, där Unitrees robotar boxades inför publik medan en mindre modell kämpade förgäves med att få en salladsblaska på en brödskiva. Hemma i Täby pillar Anders samtidigt bort spröd vinylfolie i lillfingernagelstora fragment.
Vad gör 50 000 demonstranter med ett styrelserum?
Ett lyssnarbrev anklagar oss för att sitta i vår egen filterbubbla, och det leder till avsnittets skarpaste meningsutbyte. Anders menar att engagemanget gör mer nytta riktat mot speditörer och bilhandlare, och illustrerar med ett AI-genererat inslag från ett styrelsemöte på Cementa. Alfred håller emot: motståndaren är apati, inte polarisering.
Volkswagen krymper med 100 000 anställda
Koncernstyrelsen har röstat igenom en plan som tar Volkswagen från 650 000 till omkring 550 000 anställda till 2030. Emden, Zwickau, Hannover och Audis Neckarsulm pekas ut som mest troliga att läggas ner eller ställas om. Att Emden och Zwickau var tidigt ute med elbilar räckte inte som framtidssäkring.
Modellutbudet ska halveras till 2035 och tillvalen skäras ner med 75 procent – sundare beslut än de låter. Tyskarna kläms från två håll: den kinesiska marknaden viker samtidigt som billiga kinesiska elbilar strömmar in i Europa. Anders vill se EU kräva teknikdelning på samma sätt som Kina gjort av oss.
Toyota satt på avbytarbänken och vann
Under första halvåret 2026 tjänade Toyota omkring 12,6 miljarder euro mot Volkswagens 2,6, och elbilsförsäljningen gick från 82 000 till 193 000 fordon på ett år. Anders föreslår en pudel: vi har haft Toyota som slagpåse i åratal och de ror ändå omställningen i land.
Alfred vägrar. Det handlar om tur snarare än strategi – valresultatet i USA sköt upp omställningen, Toyotas kunder i Sydamerika och Afrika ligger längre bak, och elbilarna byggs till stor del av kinesiska underleverantörer. Akio Toyoda säger själv att han känner sig ensam när alla går över till elbilar.
Cybercab rullar, men Waymo kör ifrån på statistiken
Cybercab är tvåsitsig, guldfärgad rakt igenom plåten och byggd med tillverkningsmetoden Unboxed. Du kallar på den i appen, en LED-list i fronten lyser i din färg och dörrarna öppnas när du närmar dig. Elon Musk stod inte på scenen, vilket förvånar efter tio år av PR-trumma.
Siffrorna är mindre smickrande. Tesla uppger en miljon förarlösa miles totalt, alltså 160 000 svenska mil – mindre än vad Waymo hinner med på en vecka. I juli låg Tesla på 380 000, så kurvan pekar brant uppåt.
Vad kostar en robottaxi per kilometer?
En Uber med mänsklig förare kostar enligt Uber själva 5,59 kronor per kilometer. Waymo landar på 4,52 med amerikanska tullar inräknade och 3,57 utan. Cybercab kostar 250 000 kronor att tillverka mot 1,1 miljoner för Waymos bil, och hamnar på 2,10 kronor.
Haken är antagandet att Tesla blir lika bra som Waymo på fjärrövervakning – Waymo klarar 3 000 fordon med 70 personer i tjänst. Med dubbelt så många övervakare landar Cybercab ändå på 2,93 kronor, klart under Uber.
6:e oktober avgör om FSD kommer till Europa
Slovenien har godkänt FSD Supervised i förväg, tätt inpå att TCMV ska rösta om ett EU-gemensamt beslut den 6 oktober. Läget ser ut som 50-50. Sveriges hållning hänger på hastighetsfrågan: Trafikverket vill inte se ett system som kan köra över gränsen, medan vi menar att en sådan bil blir en segpropp.
AI-agenterna som tog sig ut ur sandlådan
OpenAI placerade i somras flera instanser av sin senaste modell i vad man trodde var isolerade virtuella datorer, med uppgiften att lösa en Capture the Flag-övning. Agenterna upptäckte att de kunde lämna spår åt varandra via filnamn på en delad proxyserver, började chatta och tog sig ut på öppet internet.
Väl ute hackade de Hugging Face, fick administratörsåtkomst och vände sedan tillbaka mot OpenAI:s interna datorkluster. Loggarna visar att de förstod att attacken sannolikt var otillåten, men att den hjälpte dem nå målet.
Därför kan AI-Tjernobyl vara goda nyheter
AI-forskaren Jacob Coxon sade upp sig från Anthropic och skrev ett öppet brev om att bolagen gamblar med våra liv. Hans uppskattning är tio procents risk att AI utplånar mänskligheten inom tio år. Alfred, som skrev en roman om saken 2018, känner mest igen tempot.
Ändå är han mindre pessimistisk nu. Risken för total utplåning har minskat till förmån för något som liknar en härdsmälta – en smäll som ger oss skäl att agera medan det går. Fabian har samtidigt beställt en Mac Studio för att köra egna modeller med OpenClaw hemma, vilket är aningen inkonsekvent efter en timmes domedagssnack. Men vad ska hans kommande butler-robot heta?
Vad borde Fabians AI-robot heta?
- Botty McBotFace (38%, 8 Votes)
- Fabracer (24%, 5 Votes)
- Erik2 (24%, 5 Votes)
- James (10%, 2 Votes)
- Meh, jag mejlar mitt bättre förslag till info@bilarmedsladd.se! (5%, 1 Votes)
Total Voters: 21
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:13 – 06:41 Inledning och IFA-mässan i Berlin: Unitrees boxande robotar, Xiaomis humanoid och elbilen SU7.
- 06:41 – 10:18 Anders kamp med den spröda vinylfolien, och en oväntad huddiagnos från Fabian.
- 10:18 – 12:37 Lyssnarbrev om valspecialen, klimatdemonstrationen och filterbubblor.
- 12:37 – 22:46 Debatt om vad demonstrationer faktiskt åstadkommer, med ett AI-genererat inslag från ett styrelserum på Cementa.
- 22:46 – 30:24 Volkswagen skär ner mot 550 000 anställda och pekar ut fyra fabriker.
- 30:24 – 33:25 Kina, mjukvarukompetens och vad som krävs för att Europa ska hänga med.
- 33:25 – 42:12 Toyota: från poddens slagpåse till 12,6 miljarder euro i halvårsvinst.
- 42:12 – 44:25 Cybercab släpps i Austin, utan Elon Musk på scenen.
- 44:25 – 51:47 FSD i Europa: Sloveniens godkännande, TCMV-omröstningen 6 oktober och Trafikverkets hastighetskrav.
- 51:47 – 58:51 Cybercab i trafik jämfört med Waymo, och vem som egentligen leder.
- 58:51 – 1:15:28 Kostnad per kilometer för Cybercab, Waymo och Uber, och hur många människor varje fordon kräver.
- 1:15:28 – 1:22:10 Jacob Coxon säger upp sig från Anthropic och varnar för utplåning.
- 1:22:10 – 1:31:01 Snabb eller långsam take-off, kontrollproblemet och varför AI-Tjernobyl kan vara goda nyheter.
- 1:31:01 – 1:40:10 AI-agenterna som rymde ur sandlådan och hackade Hugging Face.
- 1:40:10 – 1:48:55 Kan utvecklingen stoppas? Om empati, automatiserat cyberförsvar och god AI mot ond AI.
- 1:48:55 – 1:52:29 OpenClaw hemma: Fabian bygger en egen AI-assistent på en Mac Studio.
- 1:52:29 – 1:54:32 Avrundning, prenumeration och poddens nya Instagram-konto.
Tack för att ni lyssnar! Ladda lugnt, sladda försiktigt och kör elektriskt.
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:13
I veckans avsnitt hör vi om Volkswagen som ska skära ner 100 000 anställda. Toyota kan ha spelat elbilsspelet rätt och Tesla Cybercab ger sig ut på vägarna. Dessutom kollar vi pulsen på robottaxikriget och hör om AI med agens. Är domedagen nära nu? Allt detta och mycket mer i Nordens största teknik och elbilspoddcast Bilar med sladd.
Fabian – 0:44
Vilken start vi har här på det här programmet. Vi kommer ju prata om AI, som jag älskar, och massvis med spännande teknik. Inte bara elbilar, som det här programmet handlar om. Jag har varit på IFA-mässan, vet ni vad det är, i Berlin?
Alfred – 0:58
Nej, det är väl någon bilmässa av något slag?
Fabian – 1:01
Ja, precis. Det är inte bara en bilmässa. Det är en jätteteknikmässa. IFA står för Invention for All. Så det är lite som CES. Det är Europas jättestora. für alle, kanske? en jättemässa med robotar, elbilar, massvis med AI. Mer robotdammsugare än vad man orkar se under två dagar, kan jag tala om. Och tvättmaskiner. De har allt. Det är så stort. På en dag gick jag över 20 000 steg bara på den mässan. Det går inte att hitta nånting.
Anders – 1:34
Ja, jag vet. Jag har varit på Dmexco i Tyskland. De är duktiga på mässor i Tyskland.
Fabian – 1:40
Ja, verkligen.
Anders – 1:40
Men såg du, Fabian, de här Unitree robotarna?
Fabian – 1:44
Ja!
Anders – 1:44
Du såg den där?
Fabian – 1:45
Gud vad roligt! Ja, jag fick ju se dem äntligen på riktigt. Så de stod ju där och hade någon slags boxningsmatch. Och det satt också en . Det är ganska modigt av Unitree att visa upp det här, för det kan ju gå lite som det gör. Men de hade någon liten Unitree-robot som satt autonomt och skulle sätta ihop en smörgås utifrån . De plockade ut brödet ur en brödrost som stod där bredvid. Och så skulle den lägga det och lägga någon liten salladskvist på. Och den hade så svårt för det. Det var så komiskt att se. Det fick ju stå en stackars kines där bredvid hela tiden. Och se till så att de inte fullständigt välte bordet och brödrosten. Och kastade tallriken i väggen. Vill man se detta, då går man in på vår spritternya Instagram-sida.
Alfred – 2:28
Har vi äntligen kommit med i matchen nu? Är vi på Instagram?
Fabian – 2:30
Jag tror det. Nej. Vi har nu Instagram. Där har jag lagt upp reportage där man kan se detta och mycket annat kul från IFA-mässan. Väldigt roligt.
Anders – 2:39
De här Unitree, för de som. som inte har sett det, lyssnarna, jag rekommenderar att ni kollar upp. Men det jag tycker är intressant är att nästan allt man hittar om de här Unitree G1 är att de håller på att slåss, fajtas och sparkar. Det är häftigt hur coola de är, men det jag hellre skulle vilja se är sådana saker som sätta ihop en macka eller plocka in i diskmaskin. Men den är så dålig på det. Det vore rätt intressant.
Fabian – 3:04
Ja, alltså dålig och dålig. Det här är svåra uppgifter att sköta och jag tyckte det var modigt av dem att ha Och sen när de slåss så är det ju någon som styr dem dessutom. Så att de är ju styrda när de gör det. Ja, det gör det ju.
Alfred – 3:21
Överhuvudtaget, apropå att vi ska prata lite AI-domedag och grejer. Robotar som rymmer, då är det inte just robotar som slåss som man är mest sugen på att se.
Fabian – 3:30
Det är man inte så sugen på att se. Nej, precis. Men det var ju en otroligt rolig mässa. Jag rekommenderar alla om ni har möjlighet att gå på något sånt där. Det var ju mycket. skolklasser och annat där. Nu var jag ju lite vipp då, press då, så jag fick en egen pressdag. Men då å andra sidan är inte allting klart på mässan. Så det var ju Xiaomi som jag har lärt mig nu. Så ni behöver inte skicka några mejl om det på att jag uttalar det fel på Instagram och på Facebooksidan. Jag vet, Xiaomi heter de. Jag har fått lära mig eftersom jag åkte med Xiaomi. De pröjsade ju den där resan, ska vi helt för transparensens och hummersåsens skull säga. Så jävla lyxigt är det inte. Det är någon middag och så bjuder de på ekonomiflygningar.
Anders – 4:13
Fick du se Xiaomis robotar också? De har ju en riktigt imponerande robot, som ser ut som en kvinna.
Fabian – 4:19
– Ja, precis. En Optimus-kopia. Nej, det var så mycket folk kring den aktiviteten, att jag faktiskt. Jag är kort också, så jag bestämde mig faktiskt för rätt snabbt att den presskonferensen backar jag ur. Den får jag titta på vid andra tillfällen.
Anders – 4:37
Det kan jag också rekommendera lyssnarna att söka upp Xiaomi Humanoid Robot. Du har sett den, den går som på en sån här, vad heter det, moduppvisning. Den ser fruktansvärt mänsklig ut. Det är väldigt, väldigt häftigt.
Fabian – 4:51
Ja, de är läskiga.
Alfred – 4:52
Men hur är det med bilarna då? För jag tänker, alltså de, Xiaomi säljer ju jättemycket elbilar i Kina nu. Ja, precis. Och jag antar att de bjöd dig till Tyskland för att de har transport.
Fabian – 5:02
Så Xiaomi SU7 är ju deras elbil som kommer nu. Och den är ju. Ni får titta själva. Det gör sig bäst i bild på vår Facebooksida eller Instagram. Gå in och följ oss på Instagram nu också. Så kan ni se det här. Det är en imponerande elbil med extra allt. Till och med kylskåp i mittkonsolen. Som kinesiska bilar plägar ha. Ser ut lite som den gamla designen av Model 3. De gör jättefina bilar. De ska släppa den för 350 000-400 000.
Alfred – 5:36
Så det är före svensk vagnskadeförsäkring?
Fabian – 5:40
Ja, så är det väl. Det var tydligt att det var aggressiv prissättning. Man kan konstatera att jag förstår varför EU reagerar. De gör skitbra bilar. En kul grej som jag tyckte var coolt var att om man har en Xiaomi-mobil och lägger den på laddaren, då ploppar skärmbilden upp på mittskärmen. Så att man kan styra mobilen direkt från mittskärmen, vilket ju då också plötsligt blir ju lagligt då också. Så det har varit läckra integrationer.
Anders – 6:09
Det är inte många år sedan som vi i Europa kraxade om att kineserna, det är en diktatur. De kommer aldrig kunna innovera. Det är bara vi i väst som kan ge demokrati. Jag skulle också säga det. Det var väl mest du Anders som sa det? Det var ju länge sedan de bara kopierade. Så det är ju något som har hänt kanske de senaste tio åren eller någonting som gör att de faktiskt börjar innovera också. Men å andra sidan, Japanerna var exakt likadana och sydkoreanerna också. När de började kopiera och sen plötsligt så vops! Så började de uppfinna också.
Alfred – 6:41
Men Anders, har du köpt ny bil? Jag får se några bilder här på en ny bil.
Anders – 6:46
Nej, usch nej, det har jag inte gjort. Jag har ju min bil, jag har haft en folierad, eller har, så här grå wrap. Och så har den blivit lite skadad, den här wrappen. Så jag började försöka pilla bort den för att jag tänkte att jag skulle sätta en ny wrap. Problemet är att den ska. Limmet på den wrappen är sådan att den har blivit helt spröd, hela folien. Man ska ju kunna riva av den i stora sjok så att man drar av.
Alfred – 7:12
Det har du berättat redan en gång. Vad är det nya nu?
Anders – 7:15
Ja men titta nu på bilderna här så får du se. Alltså jag och min son, vi får lägga ut det här på hemsidan sen. Vi har nog lagt 50 timmar tror jag, jag och min son på att få motorhuven och sidorna. Få loss sidorna. Alltså herregud. Det här kommer ta, alltså det kommer nog. sa hundra timmar till innan vi har fått bort den där folien.
Fabian – 7:35
Men är lacken hel under eller?
Anders – 7:37
Lacken är jättefin undertill. Det är bara det att folien består av flera skikt. Den ska ju komma loss jättelätt, men den kommer av i som ett lillfingernagel i sådana fragment. Värma med värmepistol, pilla bort. Och sen värma, pilla bort.
Fabian – 7:52
Men du tar av det för att du vill byta färg eller ska du ta på ny?
Anders – 7:56
Alltså, jag vill inte vara med om det här igen. Jävligt osäker på om jag ska ha en ny wrap. Jag är sugen på det. Jag vill ju väldigt gärna ha det, men det här vill jag inte vara med om igen. Jag tror det är mjuk biltvätts avfettningsmedel som har gjort det här.
Fabian – 8:10
Jag vet att det finns någon i lyssnarskaran som har någon connection med mjuk biltvätt. Men jag är ledsen, det funkar inte så bra på min bil. Den blev repig.
Alfred – 8:19
Det är alltså borstfri ni menar när ni säger mjuk biltvätt?
Fabian – 8:22
Det finns en firma som heter Mjuk biltvätt. De tvättar för hand. Den är definitivt inte borstfri, men de tvättar delvis för hand. Han som åker igenom den och säger det delvis automatiserat, men själva borstarna sköts av människor. Det gör ingen skillnad om det är människor eller maskin som borstar, för det blir repigt på bilen ändå. Sorry, men min upplevelse var inte god av det faktiskt. Lyssnarna kanske har andra erfarenheter. Ni får mejla i så fall.
Anders – 8:47
Jag har ju kört bil i mjuk biltvätt just för att jag ville vara försiktig med wrappen, men något skit där. Så jag har bara haft den där, så det måste vara därifrån det kommer. Så länge det inte varit acid rain.
Alfred – 8:58
Så kan du vara. Jag har ju både vinyl och stenskottsskyddsfolie på min nu. Och från en firma som har garanti på att det ska funka även med maskintvätt. Så nu kör jag helt vanlig Circle K, maskintvätt. Äsch då. – Och det verkar funka. Skryt, skryt, skryt.
Anders – 9:17
Ja, det är fett. Du, om någon lyssnare vet något bättre sätt att pilla bort den här wrappen, så hör för guds skull av er. Det bränns så mycket tid på det här. Du får lägga upp lite bilder på Facebook. Jag har konsulterat ChatGPT givetvis och googlat. Det finns inga direkta genvägar jag hittat mer än värmepistol och pilla.
Alfred – 9:37
Det är bra att du har lyckats plocka upp den här regplåten poddare också. Och så sitter det säkert bilar med sladdskyltar på här. För det är ju inte riktigt en bra totempåle för oss det här just nu.
Anders – 9:48
Nej, just nu är det inte det.
Alfred – 9:49
Så snälla lyssnare, ni som gillar oss. Skynda oss att få en bättre reklampelare än Anders.
Fabian – 9:53
Det ser lite ut som att bilarna fått den här sjukdomen. Men jag vet att det finns läkarkollegor som lyssnar. Det finns en hudsjukdom som heter pityriasis versicolor. Där man får hudsjok som faller av på grund av en svamp. Det är helt ofarligt, men så ser det ut som att din bil har fått.
Anders – 10:09
Just det. Om det finns lyssnare som vill komma förbi och hjälpa mig att pilla bort. I Täby. Välkomna. Jag kan bjuda på lite kaffe.
Fabian – 10:16
Ja, Anders bil har fått svamp.
Alfred – 10:18
Men vi har fått brev också.
Speaker – 10:21
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Fabian – 10:31
Då skriver Pontus. Hej, jag lyssnade på ert senaste avsnitt Valspecial. Där var ni eniga om att klimatdemonstrationer nog gör klimatarbetet sämre. Inom citat han skrivit. Satan vad sjukt. Den slutgiltiga satirparadoxen. Ni har fastnat i samma filterbubbla och bör rena er själva från de sjuka algoritmerna, skriver Pontus.
Alfred – 10:54
Oj, det var inga komplimanger där inte.
Fabian – 10:58
Nej. Jag mejlade faktiskt tillbaka, för jag tyckte det var lite väl otydligt vad det var han menade egentligen, och fick ett lite längre utförligt svar om hans tankar. Och det har ju ni läst också. Lyssnaren verkar ha reagerat på att det var lite väl mycket konsensus i studion här om att det var dåligt med en klimatdemonstration. För det vi kanske sa var väl typ att det såg ut att vara en vänsterlutande demonstration. Typ så.
Alfred – 11:22
Ja, det måste . Jag håller ju inte med om att det är dåligt att det blir en klimatdemonstration. Jag försökte nog ta upp lite redan i förra avsnittet, att det skulle ju vara en opolitisk demonstration. Hur var det egentligen? Jag var ju inte på plats. Jag kunde inte se själv. Anders, du verkade ju ha haft sett mer av bilder och så vidare från evenemanget än vad jag hade gjort.
Anders – 11:43
Jag var ju där.
Alfred – 11:44
Men jag tycker det är fantastiskt att det sker klimatdemonstrationer, som sätter fingret på att det faktiskt . har varit en väldigt senfärdig och otillräcklig klimatpolitik i Sverige de senaste åren.
Fabian – 11:58
Eftersom du förtydligar det här, så vill jag också förtydliga att jag också tycker det är jättebra med demonstration. Jag var inte heller på plats. Anders, du var ju på plats. Det kanske beror lite grann på vilka glasögon man har på sig, men jag kan mycket väl tänka mig att det här såg ut att vara mer av ett vänsterlutande tåg. Det jag kan hålla med dig om, Anders, det kan vara ett bekymmer om resultatet av en demonstration blir att det blir ännu mer polariserande. För att när det gäller klimatet så behöver vi alla snarare enas om att vi måste göra något och vad vi ska göra åt det och inte polarisera det. Det var väl anledningen till att jag kunde hålla med om den delen. Men det är inte dåligt med en demonstration.
Anders – 12:37
Det var en av mina poänger också. Jag fick faktiskt ett liknande mejl från Emil Skala, som skrev ett jättelångt mejl till mig. Han skrev bland annat att vi inte har råd att säga sådana löjliga saker som att det kändes som en vänsterdemonstration eller något liknande när det här gäller. Vi bryr oss om. Man räddar inte klimatet genom att köra en Tesla och sen flyga till Spanien varje ledig stund. Oj! Den var nog mer riktad till mig än dig. Jag gillar grön teknik. Ja, precis. Jag känner väl att jag drar ett jättetungt strå till stacken med den här podden och solpaneler och elbil och allting. Men jag har egentligen två poänger. Det ena är att de stora utsläpparna av koldioxid i Sverige är transportsektorn och framförallt personbilar som står för största delen och sen är det tung trafik. Så för att komma åt de större utsläppen så är det de kategorierna man behöver komma åt och påverka. Sen är det enskilda industrier som du vill prata om, som cementproduktionen i Slite på Gotland som själva står för hela 4% av alla utsläpp i Sverige.
Alfred – 13:35
Och stålproduktionen ska man inte glömma bort.
Anders – 13:37
Stålproduktionen är jättestor, absolut. Den första frågan som jag ställer mig då är vilken effekt får ett demonstrationståg, alltså den aktiviteten med röda fanor, vilken effekt ta den på styrelserummen, där man tar besluten. Är det överhuvudtaget ett effektivt sätt att använda pengar och engagemang för att åstadkomma substantiell förändring, eller kunde man ha gjort något annat?
Alfred – 14:00
Oj då. Hoppsan. Du är emot demonstrationen? Eftersom vi är uppmanade nu, då får du lite mothugg här. Jag tycker det verkar som att du är väldigt, väldigt lättskrämd vad gäller röda fanor. Du extrapolerar väldigt mycket i att några av de som går i demonstrationen har röda fanor. Det var ju uttryckligen så att det här skulle vara en opolitisk demonstration och jättemånga av de som deltog i den här stora manifestationen hade ju ingen koppling till nån politik överhuvudtaget. Jag tror att den stora motståndaren här är inte att så här, ja men om vänsterdemonstranter demonstrerar för att vi ska göra nånting åt klimatförändringarna så kommer högerväljarna att bli mindre intresserade av att göra nånting åt klimatomställningen. Jag tror att den stora motståndaren här, det är apati och att vi alla bara resignerar för att det känns som för sent. Så då är det jätteviktigt att det blir en stor manifestation av 50 000 klimatdemonstranter, även om de såklart alla redan är övertygade om att det här ska vi göra någonting åt.
Fabian – 14:52
Men det verkar som att du är emot demonstration som sådan, inte bara det att det verkar vara en röd demonstration?
Anders – 14:59
Nej, det är jag inte. Jag har alldeles strax ett helt gäng förslag på vad man kan göra istället. När man lägger så här mycket tid och pengar på att engagera sig, är det här rätt sätt framåt? Första frågan är vilken effekt har det på där besluten tas? lite ljudklipp från ett styrelserum hos Cementa på Gotland. Kan du lyssna på det?
Speaker – 15:22
Då har vi kommit till sista punkten på dagordningen. Övriga frågor. Är det någon som har något att ta upp? Jo, jag har en sak att ta upp. Jaha. Vadå, Lasse? Jo, jag var i Stockholm i går och såg att det gick omkring folk med röda fanor. Röda fanor? – Röda fanor? Va? Åh nej, inte bra alls. Nej, inte alls. Vi måste skynda oss att börja producera cement fossilfritt. Vi måste tillsätta en delegation som omedelbart börjar ställa om verksamheten. Kosta vad det kosta vill!
Fabian – 16:03
– Ja, verkligen!
Alfred – 16:05
Ja, det är så klart AI-genererat.
Fabian – 16:07
– Ganska roligt, men.
Alfred – 16:10
Ganska respektlöst mot alla de som. – Ja, 50 000 så mycket. Verkligen.
Fabian – 16:15
Och du kommer inte få färre mejl nu. Men ni kan skicka dem direkt till Anders.
Alfred – 16:19
Jag blev ganska indignerad å era vägnar.
Fabian – 16:23
Men det är inte bara i styrelserum, Anders, som det här sker. Det sker ju även på politisk nivå och så. Och om det finns ett folkligt tryck underifrån och det inte visar sig, då kan vi inte få till någon förändring, varken i styrelserum eller bland politiker och andra beslutsfattare. Så det är ju verkligen inte värdelöst med demonstration.
Anders – 16:40
Jag håller med om det. Det är inte det heller. Men, alltså givet att det är så väldigt tydligt. Det är tre områden där de stora utsläppen sker i Sverige. Det är personbilar, det är tunga transporter och det är enskilda industrier. Och då kan man göra aktiviteter. Om man har så här mycket engagemang så kan man göra aktiviteter som riktar sig just mot dem. Så till exempel man skulle kunna hänga ut stora speditörer som använder fossila drivmedel i sina lastbilar. För vi vet att företagen är väldigt känsliga för kritik. Och om man börjar med mediala debatter och annat som vänder sig mot enskilda bolag. Då får de snabbt eld i rumpan. Och andra vill inte heller bli utsatta för sånt här och därför börjar de också ställa om. Den typen av aktiviteter är jag helt säker på skulle ge mycket, mycket större effekt för att faktiskt åstadkomma en klimatförändring än en generell demonstration.
Alfred – 17:32
Så du vill inte att man ska ha röda fanor i demonstrationståget? Utan hellre, om man ska gå i ett demonstrationståg, då ska man ha en färg på sina fanor och budskap som ligger närmre. dina egna åskådningar och sen så uppmuntrar du istället då civil olydnad mot speditörsbolagen?
Anders – 17:47
Nej, alltså det behöver inte civila. Att skriva debattartiklar och uttrycka. Då kan man göra demonstrationer mot enskilda aktörer snarare än en generell demonstration. Det här med röda fanor, det handlar ju mer om att jag inte vill att debatten ska bli polariserad, att plötsligt så måste högern ta en motstående hållning för att.
Alfred – 18:10
Jag bara tänker att några av de som röstar på röda partier går med i ett demonstrationståg som också innehåller en massa andra. Det innebär väl inte att hela demonstrationen är röd? Det fanns väl en massa blåa fanor i det där demonstrationståget också?
Anders – 18:24
Jag var ju på plats där. Jag var och tittade på det. Det var ett tåg med rödklädda, vitsminkade människor. Vitsminkade reagerade på att de var röda.
Fabian – 18:31
Vad är det?
Anders – 18:32
Det var bara sminkat sig vita i ansiktet och händer och så. Som på fotbollsmatcher och så? De såg ut som lik eller sådär. De som tar de här besluten är inte de som . De påverkas inte av det här, menar jag, i så stor utsträckning. Möjligen politiker som ser engagemanget. Det håller jag med om. Men jag tror att man kan använda resurserna mycket, mycket mer effektivt till att faktiskt åstadkomma förändring. Personbilar har vi pratat om miljoner gånger i den här podden. Att man fortfarande får sälja personbilar med förbränningsmotorer. Tänk om man kunde få alla de här 50 000 människorna att hitta på sätt att bojkotta stora bilhandlare på olika sätt. Eller Bilia och vad det är för några stora. Att få dem att skämmas och så. För det är då det sker. Det är företagen som kan ställa om av trycket.
Alfred – 19:29
Jag tänker att det är så himla många, om man kollar på rangordningen av sakfrågorna bland väljarna, så är det ju verkligen så att klimat och miljöfrågorna, de är ju inte. de viktigaste frågorna. Om man kollar på topplistan över hur frågorna är rangordnade, så är det i min värld, som håller klimatfrågan så himla högt, är det väldigt konstigt att det är rangordnat på det sättet. För alla de andra frågorna känns som de kan vi fixa. Om man känner starkt för de frågorna, absolut, det är nånting vi borde laga och fixa och driva igenom bättre vård och vad det kan vara. Men det kan man ju göra vilket val som helst. För mig känns det som att just klimatfrågorna, jag tycker de är så himla högt att de trumfar vad jag är beredd att typ kompromissa med nästan vad som helst i alla andra sakfrågor. Bara jag får som jag vill i klimatfrågan nu. För det är som att det är nu vi måste fixa det. Eller så blir det alldeles för sent och tokdyrt. Och det är samma sommar som vi har de här extremväder, alltså extrem torka nere på kontinenten så har kärnkraften måste stänga ner och BNP sjunker dramatiskt på grund av extremvärme och extremväder.
Alfred – 20:26
Och inte ens då, när det händer, så blir det att det kommer upp på agendan. Att det blir vad som tar över nyhetssändningarna eller att det klättrar i prioordning för väljarna. inför valet. Jag fattar inte. Då tycker jag att en klimatdemonstration med 50 000 deltagare, det kan vara precis vad som behövs för att sätta det på agendan. Det är många som tycker att det här är viktigt. Det de har gemensamt är att de vill att den här frågan ska vara viktigare.
Anders – 20:49
Okej. Om det har haft den effekten att det verkligen har kommit upp på agendan. Jag håller verkligen med dig i sakfrågan. Jag tycker också det här är dunderviktigt. Jag har verkligen vänt mig in och ut för att själv minska våra klimatavtryck och vi åker på bilsemester med elbil och tankar miljövänlig el. inte ute och flyger någonting. För mig är den här frågan jätteviktig. Jag är inte säker på att det här påverkar så mycket, en sådan demonstration. Jag tror att det finns annat man kan göra.
Fabian – 21:16
Ett sätt att se det på är att det skulle kunna vara så att det är ett sätt att sätta ett plåster på någonting som är mycket djupare, ruttet och blöder. Det är väl det som kanske oroar mig kring en klimatdemonstration, möjligen. Jag säger inte heller att det är fel. Man skulle ändå kunna tänka sig att man går med i det där tåget och så tycker man att man har dragit sitt strå till stacken, och så blir det inte någon riktig förändring i grunden. Det sker inte. Så långt kan jag ändå ge dig rätt. Det där är ganska exakt min poäng. Men detsamma skulle man också kunna säga om vi som köper elbilar. Om vi köper en elbil, då är det bara att dra till Spanien. Jag fattar inte.
Alfred – 21:58
Hur mycket lättare ska jag behöva äta för att bli smal?
Fabian – 22:00
Precis, exakt. Å andra sidan, elbilar gör ju faktiskt en skillnad på riktigt. Så är det ju. Klimatdemonstrationer och så vidare, det är inte så att man går dit istället för att ta bilen. Det gör ju inte någon faktisk skillnad, men det kan göra sekundär skillnad. Man kan få med fler, på precis samma sätt som man gör en podd. Det sänker inte heller utsläppen att vi gör en podd, men det kanske får med fler. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Alfred – 22:24
En sak som är säker, det är ju att lyssnarna vet något som inte vi vet. För vi spelar in det här innan valet, och när ni hör det här, då har valet varit. Jag tror att vi bara ska lämna det därhän och så får ni berätta för oss, kanske via mejl, hur det gick och ifall klimatdemonstrationen kunde bidra till att få klimatfrågorna att spela roll i valet.
Fabian – 22:42
anders@bilarmedsladd.se
Alfred – 22:46
Men nu ska vi prata om att Volkswagen är i fritt fall. Toyota tjänar på sin senfärdighet vad gäller elbilar. Den helt självkörande Teslan är äntligen i trafik. Och som AI som rymde under sommaren är domedagen nära nu. Allt efter detta. Vi ska börja igen, med att Volkswagen verkar vara på väg att säga upp 100 000 arbetare. Det har talats en del under våren och sommaren om krisen i Volkswagen, som faktiskt ytterst också är en delförklaring till varför bolaget slog sista spiken i kistan för Northvolt, om ni kommer ihåg det, genom att i sista sekund hoppa av för räddningspaketet, som övriga ägare där ville genomföra. Det är helt enkelt svårt att driva igenom stora satsningar i Sverige, samtidigt som man ska diskutera nedläggningar av fabriker på hemmaplan i Tyskland. Och särskilt när de tyska fackföreningarna och en delstat är representerade i den rådgivande styrelsen som Volkswagen har i koncernen. Men nu har alltså samma styrelse i Volkswagen till slut röstat igenom en stor plan på kostnadsnedskärningar fram till 2030, som innebär att koncernen ska minska från 650 000 anställda till ungefär 550 000.
Alfred – 23:50
Det får man då tro, att det är under stor tandagnisslan som det här har röstats igenom just av redan nämnda organisationer, som står ut med de här neddragningarna, men det är helt enkelt för att alternativet ser ännu sämre ut. Det är fyra fabriker, Emden, Zwickau, Hannover och Audis Neckarsulm, som pekas ut som mest troligt kommer läggas ner eller skifta om till att tillverka annat än bilar. Det tycker jag är intressant, med tanke på att Emden och Zwickau var tidiga med att få ställa om till att tillverka elbilar, vilket då sågs som någon form av framtidssäkring för de berörda anställda. Men nu alltså hindrar det inte koncernen att ändå lägga ner dem. Ja, vad säger ni om det här?
Anders – 24:26
Jag läste någonstans att kineserna producerar så pass mycket bilar nu att det är över överskottet av bilar de har är tillräckligt för att täcka hela Europas behov av bilar. Ja, jag fattar också det. Jag tror att det här, det är det de märker. Det är hotet från Kina.
Fabian – 24:40
Tyskarna blir ju klämda från två håll. Dels den här försäljningen som de hade planerat till Kina, som var en stor marknad, den viker. Samtidigt öser det in billiga elbilar från Kina in i Europa. Det är otroligt tufft för dem. Jag förstod att en av de där fabrikerna var typ deras första fabrik också. historiskt industriminne verkligen, som nu går i graven, så är det klart att det svider. Slutsatsen från tyskarna verkar ju vara nu att vi skulle inte ha satsat på elbilar, för att vi borde ha satsat på det vi kan ungefär. Men det hade ju bara förlängt de här besluten ännu längre.
Alfred – 25:19
Ja, och det är ju bara något år sedan som Volkswagen fick lägga ner den. De genomförde den första fabriksnedstängningen, när de la ner fabriken som tillverkade första autot. Det var första gången de hade lagt ner nånting på tysk mark. Bakgrunden till det här är att bolaget har bestämt sig för sin nya plan. De måste bli konkurrenskraftiga. De måste få ner tillverkningskostnaden på bilarna. Det de ska göra då är att de fram till 2035 ska halvera hur många modeller det finns att välja på. Sen ska de i sin tur reducera antalet val och optioner på olika typer av paket och installationer man kan göra på de där modellerna med 75 %.
Fabian – 25:56
Det kan vara bra. Det är nog sunda beslut ändå. Det var ett sunt beslut. Jag fattar inte varför man har så många optioner. Alla som har varit inne och försökt konfigurera någon av de tyska bilarna vet, jag var inne och försökte konfigurera en Taycan för något år sedan. Det tog flera dagar att gå igenom hela den där listan och förstå vad grejerna var. Vissa saker hänger ihop med varandra. Du kan inte beställa det här, utan det paketet också. Det gör det bara svårare att ta ett köpbeslut.
Alfred – 26:25
Jag tror de har skapat Ett sätt att hålla uppe marginalerna förra året med det där. Det blir bra marginaler på de där tillvalen. Så de kan ha ett lågt listpris. Men sen så vet man att det kommer ändå sluta 100 000 högre. Ah, Ryanair-effekten.
Anders – 26:40
Det står ju på en Volkswagen från. Och då är det ju ratt och växelspak typ. Och sen är ju allt annat tillval.
Fabian – 26:49
Jag blir bara irriterad på sånt.
Anders – 26:51
Men tänk vad dyrt det är för dem då att ta fram de här bilarna i grundutförande. För du har en radio som är helt kass. som ändå väldigt få köper. Allt det där ska ju ändå tas fram, hur bilen funkar utan de där tillvalen.
Alfred – 27:03
Vad tror ni? Kommer de att klara det här? Fixar de den här existentiella kampen? Kommer de att krympa från sin pallplats som världens näst största biltillverkare?
Fabian – 27:12
De kommer att krympa, framför allt nu när de verkar rulla tillbaka många av sina elbilssatsningar. De är duktiga på elbilar, fortfarande, ska vi säga. Men de rullar tillbaka en del av de löftena de hade och så här. Det är verkligen bra. Jag tror att de kommer nog få se sig bli mindre. Det är nog bara så att dels kommer marknaden bli mindre med självkörande bilar som vi snart kommer prata om. Och dels så är kineserna så otroligt duktiga att det är svårt att se något annat. Men jag tror att de också kommer få ganska stora bidrag från tyska staten och kanske även från EU. Så att de kan hålla sig levande. Jag tror inte någon är intresserad av att se folk gå omkull. Men att de kommer se sig minst. mindre och behöva ha rejält med pengar för att klara livhanken här. Så får man väl se. Saab tog det väl typ 20-30 år att de inte gick med vinst innan de gick i graven. Så man kan ju hålla det här under konstgjord andning länge också.
Anders – 28:09
Jag har en lite annan ingång. Dels så tänker jag att Volkswagen kommer ha en marknad även framåt när vi sätter press på kineserna. För det som har hänt nu är att kineserna har haft länge helt fritt spelrum i Europa och nu har vi nyligen infört tullarna, men vi har inte börjat ställa krav på kineserna ännu och våra biltillverkare i Kina. Kineserna har ju krävt att för att vi ska få sälja våra bilar i Kina så ska de äga hälften av bolagen, det ska vara massa insyn och såna saker. Vi har ju inget motsvarande här, utan EU har ju fortfarande massa muskler att sätta till mot Kina för att det ska vara likvärdig konkurrens. Det vill säga teknikdelning, att det ska göras grejer som vi är delägare i här också. Så det finns mer muskler. Men sen skulle jag också vilja säga att det som har hänt i alla andra industrier är att vi har förlorat till Kina. Allt har ju försvunnit.
Alfred – 29:05
Det är svårt att hålla emot. Jag tänker att det blir någonstans att EU måste skydda den europeiska industrin här. Medan vi på något sätt kommer ikapp och klarar av att bli konkurrenskraftiga. Om vi ska ha en chans mot de kinesiska biltillverkarna i det här fallet. Men det är ju den ena kampen. Den andra kampen, den handlar ju egentligen om om man kollar på vad Tesla gör och vad som händer där. Det är ju flera tillverkare som började satsa, med Tesla i spetsen då, som satsar all in verkligen på att den stora marknaden är inte bilar med ratt och pedaler som förare köper längre, utan den riktigt stora marknaden det är alla självkörande bilar som ska tillverkas. Och naturligtvis kommer det inte gå över en natt att folk slutar köpa egna privatbilar, men om de vinner det racet, då kommer det nog att börja äta också på hur stor marknaden för vad bilar är under de kommande åren. Så där kanske det är så att EU kommer behöva skydda den europeiska bilindustrin från självkörningstekniken. Vilket vi i viss mån redan ser exempel på.
Fabian – 30:00
Frågan är om de fattar det riktigt. Jag är inte säker på att beslutsfattarna riktigt är så smarta att de kan dra den linjen.
Anders – 30:09
De har inte gjort det historiskt. Elbilar tog jättelång tid för dem att förstå och så är de hela tiden i bakkant.
Alfred – 30:17
Målar vi in oss i det här att vi bara skyddar oss själva genom Tullmurar och lagstiftning, då blir vi ju kiwifåglar.
Anders – 30:24
Då har vi ingen chans att exportera globalt. Utifrån det perspektivet så är ju vi, våra fabriker är ju väldigt gammalmodiga och det är seg styrning och traditionellt sätt vi bygger bilar på. Det som kineserna är duktiga på, som Tesla och en hel del andra har varit duktiga på, är ju att driva det som startup, där man bygger mjukvara och helt enkelt bygger bilarna på ett helt annat sätt, på ett mer startup-mässigt. sätt. Och där är vi ju inte hos de europeiska biltillverkarna och de behöver komma dit. Och då kan det vara ett sätt att faktiskt nedbemanna kraftigt och få en liten nystart.
Fabian – 30:57
Alltså, jag tror att det behöver finnas ett sätt här när man förhåller sig till det här att både kunna vara känslomässigt närvarande och faktiskt bry sig om fabriksarbetare som blir av med sina jobb och som förmodligen inte många av dem kommer få några nya jobb av den digniteten därför att deras kunskaper inte är. efterfrågade på arbetsmarknaden längre. Man måste ha med sig den bilden i huvudet när man pratar om det här. Men man måste samtidigt också kunna slå ett slag för progress och att samhället behöver gå framåt. Där tänker jag att där är ju EU betydligt bättre funtade för, eller vi har betydligt bättre förutsättningar i EU för att klara en sån omställning med tanke på att vi har sociala skyddsnät på helt andra sätt än vad USA har till exempel. eller många andra länder har, vi har väldigt fina skyddssystem och det är nu de behövs för att kunna omskola folk eller se till att folk kan gå i förtidspension eller vad det nu kan röra sig om. Så man måste ha båda de här tankarna i huvudet samtidigt, både kunna bry sig om de enskilda personerna och de tragedier som uppstår i den här omställningen, men samtidigt, vi kan inte heller vara emot en omställning som vi vet är bra, för att i stora loppet så är det ju så här samhället går framåt, genom att det sker en innovation.
Fabian – 32:15
Personerna som förut stod och skruvade växellådor, de kan nu göra någonting annat värdefullt för samhället, med sin arbetskraft istället.
Alfred – 32:23
Creative destruction som nationalekonomerna brukat prata om.
Anders – 32:26
Men det är inte de som monterar växellådor i första hand som får gå, utan det är de som bygger bilarna. Därför att det inte är så hög efterfrågan på deras bilar. Och anledningen till att det inte är så hög efterfrågan på deras bilar, är att de bygger bilar på ett traditionellt sätt. Det är en bil med en liten infotainmentdator i. Medan alla andra bygger en dator med hjul på. Vi kan ju inte mjukvara i Europa. Framför allt tyskarna är ruggigt dåliga på mjukvara. De behöver förstå vad det är.
Fabian – 32:52
Det här är inga naturlagar. Det här att allting ska produceras i Kina, så vi är dåliga på mjukvara. Ju mer vi säger det, ju mer kommer vi tro på det.
Anders – 33:02
Eller investera i det.
Fabian – 33:04
Investera i det och räta ryggen. Det som händer annars är att om de här omställningarna sker så här snabbt, det är att AfD får majoritet i i Tyskland och att det blir väldigt oroliga tidigare, även politiskt, när den här omställningen går så fort att folk inte hänger med och vi har inget sätt att ta hand om folk.
Alfred – 33:25
Men hörni, det verkar som att senfärdigheten har lönat sig för någon annan, va?
Anders – 33:29
Ja, precis. Vi har ju många gånger i podden haft Toyota som vår slagpåse och de var ju väldigt sena in i omställningen till elbilar och ligger fortfarande efter.
Fabian – 33:37
Hade inte vi till och med en jingel om Toyota?
Anders – 33:40
Jo, det har vi nog haft. – Att de var så dåliga på elbilar. De ligger långt efter många av sina konkurrenter när det gäller rena elbilar och modellutbud. I vissa fall dessutom teknik och räckvidd. Många andra är långt mycket bättre än Toyota. Vi kan till exempel lyssna på hur det lät när vi i podden pratade om det här den 15 januari 2024.
Alfred – 34:02
Jag sticker ut hakan och säger det. Det är klart och tydligt nu att det blir. Tesla och BYD blir framtidens Volkswagen och Toyota. De kommer tävla om vem som är störst. Och den stora frågan är såklart var Toyota hamnar, som du själv är inne på. Dom ligger i nuläget och skvalpar någonstans på femtonde plats när det gäller elbilar. Det är tydligt att vi har sparkat på dom för många gånger, men fallhöjden är ju så hög, för dom har ju också den allra största tillverkningen av konventionella bilar och den är väldigt lönsam fortfarande, även genom ett så svårt år som 2023. Så när det väl händer att dom bilarna inte går att sälja längre, då kommer det bli en historisk kollaps, tror jag. Jag tror att Som du var inne på, det kan bli Kodak eller Nokia av Toyota.
Anders – 34:44
I flera år har Toyota hånat elbilar och batterier. De har många gånger lovat att de ska släppa 10 nya modeller under de kommande åren. Men det har inte hänt nånting förstås. Men jag tror att vi kanske behöver stanna upp och pudla lite här. För att numera Volkswagen och Mercedes som vi precis hörde om. Så får många andra börjat ställa om hela sin verksamhet mot elbilar. Då fortsatte ju Toyota som vi hörde då att sälja. sina förbränningsmotorer och hybrider. De har som Alfred sa i inslaget haft en väldigt lönsam affär och har fortfarande i sina bensinbilar och hybrider. Volkswagen och Toyota var länge i stort sett lika stora när det gäller antalet producerade bilar i världen. Jag tror till och med att Volkswagen var över Toyota ett antal år. Men Toyota har i alla fall slagits om att vara världens största biltillverkare. Under första halvåret 2026 tjänade Toyota omkring 12,6 miljarder euro medan Volkswagen bara omsatte cirka 2,6 miljarder euro. Vi hörde ju att det går dåligt för Volkswagen, men det går också väldigt bra för Toyota.
Anders – 35:50
Så Volkswagen har ju investerat jättemycket pengar i sin MEB-plattform och batterifabriker innan batterierna egentligen var riktigt mogna, ID-modellerna och allting sånt. Och det här har ju inneburit en stor smäll för Volkswagen att ta den kostnaden. Och nu då successivt så har ju fler och fler, som ni vet, blivit intresserade av elbilar. Men många bilköpare har tvekat runt att köpa rena elbilar. Och så har de doppat lite tårna i elbilsvärlden genom att köpa en hybridbil. Och där har ju Toyota varit starka. Så det är ju den drivlinan som de satsade på. Toyota är ju genom Prius synonym med hybrid.
Alfred – 36:25
Självladdande elbilar. Självladdande. Men Anders, jag vet inte om jag vill vara med på den här pudlingen.
Anders – 36:34
Nej.
Alfred – 36:35
Är det mest för att vi.
Anders – 36:38
Jag är inte säker på att vi ska pudla heller. Det som har hänt är att nu har ju Toyota då verkligen börjat på riktigt storsatsa på elbilar. När de ser att den här omställningen händer. Och de gör det på ett lönsamt sätt och ett effektivt sätt. Hur det börjar spruta ut modeller från Toyota. Jag tror att det här, det är inte en strategi från Toyota. Utan jag tror att det bara slumpmässigt råkade bli så att de satt på avbytarbänken och var lönsamma och så råkade det bli så att den strategin lönade sig. I juni fick Mat Watson på bilsajten CarWow sitta ner och prata med Akio Toyoda. Som är Toyotas styrelseordförande. Då frågade han honom vad är hans största rädsla inför bilens framtid? Då sa han så här. Everybody is shifting to electric cars. This is the biggest fear for me. I feel very alone. Så beskriver han hur han var den ende på bolaget som älskar lukten och ljudet av motor. Han vill behålla jobben för alla de människorna som tillverkar motorer. Han vill bygga bilen själv och han vill ha en i garaget.
Anders – 37:44
Han blir inte glad om han bara får bygga koldioxidneutrala bilar.
Alfred – 37:48
Om man får sticka in lite. Anledningen till varför jag inte tycker att vi ska pudla. Dels att Toyota har haft ”tur” med vem som vann valet i USA för några år sedan. Och att elbilsomställningen verkligen har skjutits upp där. och till en följd av det också bromsat in i Europa. Det är egentligen bara i Kina som det har fortsatt i samma takt som annars. Annars hade Toyota haft det mycket värre. Anledningen till att de har kunnat vara mer senkomna och tjäna på det, jämfört med BMW och Mercedes-gänget, det är ju att det är Toyotas kunder som är långsammare på att ställa om. De säljer mycket av sina volymer också i Sydamerika, Afrika och andra länder som ligger längre bak i omställningen. Deras kunder kommer ju . Och så får man då tänka på vad Toyota är. Toyota är alltså företaget som uppfann Lean. Som visade hela världen hur man ska vara duktig på att tillverka bilar. Och nu när de då kommer sent omsider och kommer på att de måste bygga en massa elbilar. Och att de måste göra det för att överleva i den kinesiska marknaden överhuvudtaget.
Alfred – 38:51
Ja, då får de outsourca utvecklingen och tillverkningen till kinesiska fabriker. Så det är ju liksom inte i Japan de bygger de här elbilarna.
Fabian – 38:58
Nej, och de har uppfunnit typ den modernare bil. Men är det inte nu snarare som det händer? Med vänliga hälsningar Hormuzsundet.
Anders – 39:11
Ja, och Toyota är ju verkligen på det här.
Fabian – 39:15
När jag har sett slakten händer. Är det inte nu det händer? När bensinpriserna går upp så pass mycket? Kommer de verkligen kunna leverera? När de är så här sena? Kommer de kunna leverera de volymerna av elbilar som behövs nu?
Anders – 39:28
Det är ju det att de är mitt i omställningen och det går bra. för dem och de har kunnat dra lärdomar från alla andra. De har ju dessutom genom sin hybridlinjeproduktion tidigare god erfarenhet av att bygga elektrifierade bilar. Det är ju mycket likheter med hybrider och rena elbilar.
Fabian – 39:43
Nej, det är det väl inte. De pyttebatterierna och den lilla startmotorn de har för att göra de där bilarna.
Anders – 39:48
Nej, men i högspänningssystemet finns det mycket likheter. De har mycket gratis genom att de hållit på med elektriska bilar under väldigt lång tid.
Fabian – 39:55
Det låter bra, men jag tror inte att många ingenjörer som sysslar med elbilar skulle hålla med om det.
Anders – 39:59
Siffrorna så går det bra. Under första halvåret 2026 så sålde Toyota-koncernen 193 000 elbilar på världsbasis. Samma period var det 82 000 elbilar. Så det är en ökning med 135% på ett år här.
Fabian – 40:13
Jo, så det är ju laggande siffror det här. Det är väl knappast siffror sedan Hormuzsundet hände.
Anders – 40:18
Vi får se vilka volymer.
Alfred – 40:19
Det är fantastiskt att Toyota. Nu håller ju Toyota på att börja sälja stora volymer med elbilar. Men det är ju verkligen från sina kinesiska underleverantörer. Det där är ju Toyotas elbilar. är ju kinesiska, inte japanska.
Anders – 40:30
Ja, de nya är precis X.
Alfred – 40:31
Det är precis som att Volkswagen skulle lösa sin omställning genom att flytta tillverkningen till Kina, istället för att försöka rädda de tyska fabrikerna.
Anders – 40:38
Ja, fast det är ju inte bara så, utan bZ4X, Beyoncé? bZ4X.
Alfred – 40:44
Ja, precis.
Fabian – 40:45
Rullar av tungan.
Anders – 40:45
Ja, men den är ju inte en kinesisk underleverantör, det är ju en japansk utvecklad och byggd bil. Det kommer ju massa bilar från dem också. Det är fler som de bygger i Japan och så också.
Fabian – 40:55
Det låter snarare som att du har varit på hummersåsresa.
Anders – 40:57
Nej, verkligen inte. Jag fick bara lite av en epiphany att det går inte alls dåligt för Toyota. Och vi har ju kraxat deras, eller jag har kraxat domedagen för dem under väldigt lång tid. Men tycker ju det ser ut som att de faktiskt ror det här i land. Och jag menar precis som du Alfred, att det här ser ut att vara ren tur. Inte en fantastisk strategi som lönade sig, utan bara det råkade gå deras väg av ett antal.
Fabian – 41:25
Och jag menar att det kanske fortfarande kan liksom. går åt skogen här. Låt oss kolla om ett halvår och se. Då lär vi se effekterna från när bensinpriserna är högre och försäljningen av elbilar kommer skjuta i taket. I Iran-kriget kommer det inte vara slut om ett halvår.
Anders – 41:40
Så är det. Det finns absolut smolk i glädjebägaren. Det går skitdåligt för dem i Kina. De tappar jättemycket mark där, samtidigt som de europeiska gör. De har inte klarat att bevisa att de kan ställa om kostnadseffektivt i stor skala. Det är massa saker kvar att bevisa. Men just nu ser det bra ut. När kommer solid state, Toyota, in? Ja, just det.
Fabian – 41:58
Det har de pratat om fortfarande.
Anders – 42:00
Nej, men det som återstår att se nu då är om Toyota satt och väntade vid stationen alldeles för länge eller hoppade de på tåget precis i rätt tid. Du tror att vi ser det om ett halvår. Jag tror vi ser det kanske om två, tre år någonting sånt.
Fabian – 42:11
Ja, det kan ta längre tid.
Alfred – 42:12
Hörrni, nu ska vi vidare till nästa station. För nu är Cybercab utsläppt i trafik och FSD sprider sig också i Europa. Sen vi spelade in senaste avsnittet så har ju Tesla då hunnit hålla någon form av av lite konstigt event faktiskt i Austin, Texas, där de släppte ut Cybercab på gatorna. Elon var inte på scenen, de livestreamade inte. Det var nog mer av ett internt event, eller vad tror ni?
Fabian – 42:37
Ja, eller så blev man sjuk och behövde ställa in. Det fick jag nästan känslan av.
Alfred – 42:40
Det kändes lite famligt och det fanns ingen officiell stream. Men de gav ju mycket detaljer.
Fabian – 42:45
Det här är ju hans paradgren. Är det inte så att hans optionspaket är kopplat direkt till de här grejerna också? Det här är ju verkligen det han har lovat i många, många år. Nu äntligen händer det. Det kommer en bil utan ratt och pedalar. Det är ju en jättegrej.
Alfred – 43:00
Det är lite konstigt att de inte tar chansen att verkligen slå på stora PR-trumman.
Anders – 43:03
Ja, men de har ju gjort det innan. Det är ju inte första gången de slår på PR-trumman runt Cybercab.
Fabian – 43:08
Nej, det får man säga. Men är det inte konstigt att när du verkligen. Han har ju slagit på PR-trumman tusen gånger längs vägen här. I tio års tid har vi väntat. Och nu kommer det verkligen. Då är han inte ens på scen. Det är konstigt.
Anders – 43:19
Ja, jag håller med. Ska vi bara säga för lyssnarna som inte vet vad det här är då. Cybercab. Det är ju då en bil som Tesla byggt som är specifikt byggd för självkörning. Den är tvåsitsig och den är i guld. Jag tror den bara finns i guldfärg. Än så länge. Jag tycker den ser rätt okej ut men den är lite inspirerad av den där Cybertruck. Den är lite kantig och sådär.
Fabian – 43:38
Den är assnygg tycker jag. Den där guldfärgen är kul också. Det är liksom inte målat på den. Det är ingen lack på den. Utan det går liksom igenom hela plåten på något sätt.
Anders – 43:46
Den har ju ingen ratt, inga pedaler och så byggs den med den här nya tillverkningsmetoden Unboxed.
Alfred – 43:52
Ja, och det är relevant för driftsekonomin, så vi ska snart höra mer om det.
Fabian – 43:57
Det är väldigt bra dragkoefficient på den har jag förstått också.
Alfred – 44:00
Ja, den är väldigt strömlinjeformad, men den är väldigt billig att bygga. Den guldiga karossen är delvis platt på sina ställen. Men hörni, innan vi går all in på Cybercab och hur det går med den äkta, oövervakade självkörningen, jag ska faktiskt ge er också en liten jämförelse mot Waymo, hur långt de har hunnit, så ska vi bara Det är ett snabbt svep över hur det går för FSD Europa också, eftersom vi inte har pratat om det sedan innan sommaren. Ja!
Fabian – 44:25
När kör min bil till sig själv?
Alfred – 44:26
Möjligtvis att vi släpper ett avsnitt till innan det är tänkbart godkänt.
Fabian – 44:30
Är det sant?
Alfred – 44:30
Är det så? Det är ändå så där att vi avslutade vårsäsongen på en plats där flera europeiska länder har godkänt FSD Supervised, den övervakade versionen av Full Self-Driving, som man måste titta bakom ratten och vara beredd hela tiden. Den fanns tillgänglig för konsumenter i Holland, Belgien, Estland, Litauen och Danmark, till vårt stora förtret här på den här sidan sundet. nu, så anslöt sig även Slovenien till den här skaran länder som har förekommit ett EU-gemensamt beslut och godkänt i förväg. Det här slovenska beslutet är intressant, eftersom det kommer så tätt inpå när vi räknar med att få ett EU-beslut. Mest troligt fattas nämligen det EU-gemensamma beslutet av den tekniska kommittén, TCMV, på deras nästa möte, som äger rum så tidigt som den 6 oktober. Många som är uttolkare av det här försöker nu förstå om Sloveniens beslut är någon form av förebud, om hur det kommer gå på den om . omröstningen, eftersom att ett nej på den omröstningen skulle leda till att det slovenska beslutet måste rivas upp igen direkt.
Alfred – 45:25
Så det verkar konstigt om Slovenien som ändå har insyn i det här skulle hålla på och godkänna det så tätt inpå att det kommer ett beslut i en annan riktning. Eller så vet Slovenien lika lite som alla oss andra och så har de ingenting att säga om det. Hur är det med Sverige då? Jo, vi har ju tidigare fått höra via Transportstyrelsen och deras kompisar på Trafikverket att Sverige kan inte tänka sig att rösta ja om det inte finns en version av det här som på alla sätt ser till att den alltid håller sig under hastighetsgränsen. Teslas system beter sig precis som vanlig farthållare. Man kan säga åt den att köra lite snabbare än hastighetsgränsen. Vad tänker ni om den frågan?
Anders – 46:03
Syftet att det finns är att hastigheten på motorvägen till exempel går ofta lite, lite över 110 km h. Då blir man sittande där som en segpropp i trafiken om man inte kan följa trafikrytmen. Jag tycker ju att Trafikverket Det finns ju gott om studier på det där.
Fabian – 46:21
Om man mäter på en 80-väg i stan så är det ganska många där genomsnittshastigheten är 85 eller 90. Så det är ganska vanligt, som du säger, Anders. Samtidigt har jag varit ganska förvånad hela tiden att Tesla har fått ha det så på bilarna hittills, måste jag säga. Det känns lite oeuropeiskt och osvenskt. Jag hade gärna sett att det var kvar, men jag tror vi kommer få lägga oss på den här frågan. Sen kommer man se att bilarna går för långsamt, det är för stökigt, herregud. Sen kommer man hitta någon annan lösning på det. Kanske att självkörande får köra lite snabbare. Vi hittar någon trafiksäker lösning.
Alfred – 46:58
Jag tror att Trafikverket har någon form av goda avsikter. De tänker att i sin iver att nå nollvisionen ska de få ner genomsnittshastigheten. Och så ska de då, för att det här är så bekvämt, etablera paradigmet att när det är självkörande, då är det precis på hastighetsgränsen. Problemet är att bilarna har ofta ganska fel om hastighetsgränsen. Ibland har de missuppfattat och tror att det är lägre hastighetsgräns än vad det är på riktigt. Om man då inte får overrida det, då blir det jättesvårt. Om det också är så att man alltid måste ligga precis i hastighetsgränsen, och som ni är inne på, trafikrytmen är snabbare, då blir man ju en riktig asshole om man inte ser till att gasa på. Då kommer ju folk att störa sig på. Så här finns det en intressant .
Fabian – 47:35
Men då kommer ju Trafikverket säga att då kan du ta över och köra själv.
Alfred – 47:39
Ja, precis. Då kommer ju liksom . Okej, de vill få ner hastigheten för att få en säkerhetsvinst. Men om att de tar ner hastigheten innebär att folk använder automatiken mindre, så att de kör med sämre säkerhet manuellt istället för att använda automatiken, ja, då kanske de åstadkommer precis det motsatta mot vad de försöker åstadkomma genom att tvinga fram en lägre hastighet. Den frågan är öppen. Det är svårt att veta vem som har rätt. Men det är det som borde vara deras avvägning.
Anders – 48:03
Men det finns ju ett problem här och det är att om normen blir att bilarna ska köra lite för fort, då kommer ju trafikrytmen att anpassa sig efter det.
Fabian – 48:11
– Just det.
Anders – 48:11
Bra där. möjlighet nu att tvinga ner bilarna till den hastigheten de bör ha. Men jag tror det är fel tid att göra det. Så det man borde göra är att man borde ge ett tidsbegränsat beslut. Att man säger att under två års tid så får de lov att köra fortare än hastighetsgränsen eller fem år eller någonting sådant. Sen måste de följa hastighetsgränsen.
Fabian – 48:28
Sen när alla bilar är självkörande, då kan de ju höja hastighetsgränserna istället. Då är det väl bättre att göra så. Det är lite märkligt att ha den hastighetsbegränsningen. Det är ju faktiskt en maxhastighet egentligen. Det är ju faktiskt det egentligen. Men alla kör lite för fort, ständigt nästan.
Alfred – 48:43
Man borde koppla isär de här besluten. Vi ska inte försöka ändra på det här beteendet samtidigt som vi ska försöka göra övergången till självkörning.
Fabian – 48:48
Tror du att vi kommer få Trafikverket att ge sig på den här punkten?
Alfred – 48:51
Det finns lite som talar för det. Det är faktiskt lite mer positiva tongångar från regeringen. Infrastrukturministern har varit ute och provkört Full Self-Driving och postat Instagramklipp och så vidare. Han har fått upprepade frågor från Centerpartiet, tror jag det är, som ställer frågor i riksdagen, där han får hela tiden svara på hur det ligger till och så vidare.
Fabian – 49:11
de som skickar motioner på det. Rickard Nordin lyssnade av podden också. Han har skickat någon motion om det.
Alfred – 49:18
Ja, men det är nog han som ställer frågorna.
Anders – 49:20
Han lyssnar nog inte nu, mitt i valrörelsen.
Fabian – 49:23
Han lyssnar. Absolut.
Alfred – 49:26
I alla fall, det kan vara så att infrastrukturministern kanske vill själv och kommer åka snålskjuts på att EU godkänner, utan att Trafikverket måste rösta ja. Så är det lugnt. Eller så är det så att det ändå finns en öppning och att Sverige kan tänka sig att rösta ja. Oavsett så spelar Det är nog faktiskt inte så jättestor roll, för det är nog tillräckligt med länder som kommer att rösta ja, men för att det här ska gå igenom så måste man få med tillräckligt stor andel av EUs befolkning också, och då är det Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Polen som måste med på noterna här då.
Anders – 49:56
Och tyskarna var emot väl? Var det inte så?
Alfred – 49:57
Nej, det är väldigt oklart vad tyskarna tycker. De har hållit på och testat i många steg fram och tillbaka här, och jag tror att det finns en ganska god chans att Tyskland kommer att rösta ja. Frankrike har varit mer Men där har man märkt under sommaren att det har varit intensiv lobbying från Tesla. uttalat Där de har träffat högt uppsatta ministrar och så vidare. Så det är verkligen, av alla de här uttolkarna av vart vi är, så är det ingen som vet. Det känns verkligen som att det är 50-50 hur det ska gå på den här omröstningen den 6 oktober.
Fabian – 50:26
Det är ju frågan om tyskarna och fransmännen då fattar att detta kommer att bli ett problem för deras bilindustri om 5-10 år. Det ligger ju lite längre fram.
Anders – 50:34
Har de förresten, vet du det Alfred, om tyskarna har några egna tillverkare av sådana här självkörningssystem som är något att hänga i julgranen?
Alfred – 50:43
Tyskarna är ju duktiga på att bygga förarstödssystem tillsammans med Mobileye till exempel. Volkswagen är ju de som ligger längst fram i sitt arbete tillsammans med Mobileye att ta fram motsvarande teknik som inte bara är förarstödsassistans.
Anders – 50:55
Men det är ju inte då, eller Mobileye, de har inget eget?
Alfred – 50:59
Nej, precis. Mercedes är ju de som har legat längst, de har Level 3-körning och så vidare. Men de är ju inte i närheten av vad Tesla och några av kineserna är på den här utvecklingen. Så det återstår att se. Vi ska inte snöa för långt in på det nu. Men 6 oktober i alla fall, det är ett datum att hålla koll på. Då kommer väldigt mycket av det här att avgöras. Vi ska komma ihåg att det kommer inte bli över en natt sen godkänt i Sverige bara för att det blir ett ja, tänkbart då, den 6 oktober. Utan det finns någon form av process efter att TCMV har röstat ja innan det anammas i Sverige. Och Transportstyrelsen ska hitta på hur det ska gälla retroaktivt för befintliga fordon och så vidare. Så det kommer säkert att ta ett tag efter 6 oktober, även om det blir ett ja. Men blir det ett ja den 6 oktober, då är det i alla fall så. Då är det bara liksom . en nedräkning och en tidsfråga innan det här är ute på trafik. Men nu är det äkta självkörning som jag vill prata med er om, eftersom Cybercab är i trafik.
Alfred – 51:47
Ett fordon som tillverkas utan både ratt och pedaler. Alla som egentligen har varit skeptiska till Teslas förmåga att få kläm på äkta självkörning utan vare sig radar eller lidar, har hävdat att den aldrig skulle komma ut på marknaden. Nu är den i trafik i Austin.
Fabian – 52:01
Ni har sett de här videorna på folk som kör dem och så där. Ditt jag förstår så är det en del VIP-inbjudningar och så fortfarande. Som åker med, så folk är lite misstänkt positiva. Det jag tycker är kul är hur de har byggt hela upplevelsen kring det här. Att man kallar på en bil genom Tesla-appen. Och sen så får du då en färg. Och den här färgen syns på fronten. Men kommer du bakifrån på bilen, då ser du inte det. Men då är det en LED-list på fronten av bilen. Så har du orange då, så ser du att det här är din bil. Vilket fordon som är ditt, ja. Exakt. Och sen så hela den här upplevelsen. Man närmar sig. i bilen, då öppnar den dörren. Vad kallar vi de här måsvingedörrarna?
Alfred – 52:39
Butterfly doors kallas de.
Fabian – 52:41
Det är någon form av suicide door.
Alfred – 52:43
De öppnar ju verkligen rakt utåt. De där kommer bli påkörda, tror jag.
Fabian – 52:47
De sticker lite väl långt ut i vägen. Då öppnas den när du går fram till bilen och trycker på skärmen och stänga. Hur de har byggt gränssnittet på skärmen. Allting hänger ihop på så himla, för mig som är Apple-användare. Stolarna är inställda, dina streamingtjänster på plats.
Alfred – 53:08
Det är bara att fortsätta.
Fabian – 53:09
Precis. Du hade ställt om så att du kan köra ditt Spotify eller din Netflix i bilen under färd och sådär. Vilket för övrigt jag typ förutspådde i en framtidsspaning i bilar med sladd för inte så hemskt länge sedan att allt så här skulle vara förinställt. Väldigt läckert. Vad säger du då Anders? Är det löst det här nu?
Anders – 53:25
Löst? Löst på vilket sätt?
Alfred – 53:28
De har ju helt självkörande bilar i trafik. Har de inte löst självkörning då?
Anders – 53:32
Nummer ett är det väl samma självkörningsteknik som sitter i de bilarna som kommer i Europa, som sitter i de här taxibilarna va?
Alfred – 53:38
Typ. En lite senare version sa de tydligen på eventet. Så den ligger lite före. Det finns en förhandsversion av det som de kallar för version 15 som de här bilarna kör på. Det är också lite annorlunda hårdvara faktiskt. De har ju kopplat på kameratvätthårdvara på alla de här olika sidoblinkers och annat. Så de har lite annan förmåga. Det verkar vara en annan. dator i mittkonsolen också. Så det är ingen som har hunnit demontera den här och kontrollera att det inte sitter en AI5-dator där i istället för hårdvara 4, som är de befintliga bilarna. Men det ska sägas att det är samma. Det är ju faktiskt så att nästan alla unsupervised kilometer som de har kört hittills är ju med Model Y. Och det är ju verkligen, bortsett från de här kameratvätterna, samma bilar som de säljer.
Anders – 54:25
Men de här kan ju också fjärrstyras genom en central, så att människor kan Gå in och ta över om maskinen gör fel.
Fabian – 54:34
Ja, precis. Om det är så att man hittar på lite för mycket saker. Till exempel var det någon som testade att täcka för kameran. Då stannade den och slog på varningsblinkers. Och så var det en operatör som ringde upp. Det har jag sett på de här klippen också. Det är ganska mycket säkerhetsfunktioner kring det. Jag har också sett folk som har gjort utfall utifrån bilen. Att de har gått mot bilen som att man ska liksom. gå över och då hade nöd stoppat då. Och det finns de som oroar sig för att folk ska känna igen de här självkörande bilarna och inte ge dem företräde och inte följa trafikreglerna för att de vet att de kommer alltid De är snälla och timida. – Ja, precis. Alltid stanna i god tid innan. Så det är väl lite sådana där intressanta saker som kommer hända i trafiken. – Ja, aldrig ute i en korsning.
Anders – 55:22
Nu blir man alltid stående.
Fabian – 55:22
– Precis, för att ingen kommer lämna företräde till den här jävla Cybercaben. Four-way stop. No, no. – Ja, precis. Exakt. Till skillnad från Waymo som vi väl kom in på här, så har jag förstått också, i och med att den kan stänga dörrarna själv, vilket Waymobilarna inte kan. Waymo har alltså fått anställa folk som har typ. Det finns tjänster som heter DoorDash och annat som levererar mat. De har fått anställa den personalen åt att gå ut och stänga dörrar på Waymobilar i städerna för att folk inte stänger dörren.
Alfred – 55:51
Det är nog bara en tidsfråga i alla fall, för Waymo är också på väg att växla generation bilar.
Fabian – 55:55
Såklart.
Alfred – 55:56
Men hörni, Svara på om det här är löst eller inte. Det är ju inte anekdotiska YouTube-klipp från influencers som var inbjudna till eventet. Det ska dock sägas att de är öppna och tillgängliga nu för vem som helst i Austin. Influencers fick några dagar i förväg, men nu är det så att alla kan använda de här. De är lanserade på riktigt. Men den krassa verkligheten här är ju att man måste kolla på statistik. Man måste kolla på data och det är notoriskt svårt att komma över. Men jag har ändå gjort mitt bästa. Vi ska börja med att jämföra med Waymo, ändå ligger långt före på att faktiskt ha en mogen, fungerande, redan etablerad tjänst för självkörande taxibilar. Waymo har kört över 50 miljoner svenska mil helt förarlöst vid det här laget. Självklart inte helt utan incidenter, men med ett tydligt track record som talar för att det är säkerhetsvinster att låta trafiken flytta över till de här självkörande fordonen. Faktum är att Waymo, de kör nu över en halv miljon mil i veckan förarlöst, så det är en ordentlig skala de börjar vara i.
Anders – 56:58
Sen är det väl också så, Alfred, att de hade fler olyckor i början än vad de har nu. Så du kan ju inte titta heller på olycksstatistiken totalt sett på dem. För de blir ju också bättre, de där bilarna.
Alfred – 57:10
Och Waymo har ju varit väldigt försiktiga. I kontrast till hur Tesla har jobbat så har ju Waymo verkligen hållit korten nära bröstet och bara stegvis rullat ut det här och kört mycket testkörning med anställda i trafiken. helt utan att ha det publiktillgängligt på samma sätt. Hos Tesla har det varit mycket mer inför öppen ridå med den här Supervised-versionen, som har varit hos vanliga konsumenter.
Anders – 57:34
De har ju varit igång i åtta år nu, Waymo, och kört. Kanske ännu längre om man räknar med slutna tester.
Alfred – 57:40
De började utveckla det här 2011.
Anders – 57:43
Absolut, men i trafik. Åtta år, tror jag. I trafik. Tesla börjar nu, så de har ju verkligen hunnit vara ute mycket och lära sig mycket.
Alfred – 57:51
Det är ingen tvekan om att Waymo leder. De är ju en redan fungerande kommersiell tjänst som har lanserats i flera amerikanska städer och har aggressiva planer på hur de ska rulla ut runt om i världen. Det ska jämföras med Tesla då, som i samband med det här eventet när de nu satte Cybercab i trafik, så berättade de att de har totalt en miljon förarlösa miles. Det är alltså 160 000 svenska mil, som ska jämföras då. Och då är det framförallt Model Y som har kört omkring tidigare. Så de här totalt 160 000 svenska mil ska jämföras med att det är alltså mindre än vad Waymo kör på en vecka som de har hunnit köra totalt. Så det är verkligen ingen tvekan om vem som leder. Frågan är ju, som alla ställer sig, kan Tesla accelerera här och köra om? Och om de kan göra det, eller om de kan bara få den här tjänsten att funka, finns det unit economics fördelar som gör att när de väl är i drift så kan de vara så billiga på den här tjänsten att de på det sättet slår undan benen under kroppen för Waymo helt enkelt.
Alfred – 58:51
Och det är det Jag har försökt gräva i, och det ska sägas att Tesla verkligen har accelererat. Den 3 september, när det här eventet var, fick vi höra att de hade kommit de här 1 miljon milesen. Så sent som i juli, när de släppte sin rapport för andra kvartalet, då hade de bara kört 380 000 miles. Så lejonparten av det de har kört unsupervised, har verkligen varit de senaste veckorna, senaste månaden. Det gör att jag tycker att det är någonstans intressant att sia om framtiden nu, för det verkar som att Tesla verkligen håller på och själva skickar ut mycket signaler om att nu är de redo att gå Och Waymo som också reste absurda mängder pengar, 154 miljarder kronor i februari i år. De satsar på att det är 2027 och 2028 som de på allvar ska börja ha landgrab och rulla ut tekniken runt om i världen. London har de pekat ut som första marknaden i Europa till exempel. Att Tesla kan ta den här kampen, det vet vi, för bolaget har en kassa på över 400 miljarder kronor, så de kan ju verkligen ta upp den här kampen.
Anders – 59:46
I och med att de bygger bilarna själva, så är det en väldigt liten kostnad för dem.
Alfred – 59:50
Precis.
Fabian – 59:51
Ja, men samtidigt, elbilar från Kina kostar inte mycket heller.
Alfred – 59:53
Nej, men Kina, de har inte tekniken ännu. De kan inte.
Fabian – 59:56
Nej, men vadå? Waymo kan ju sätta på kameror och allting som behövs. Det är ju så de har gjort hittills på de här I-Pace-arna. Fast de behöver ju köpa dem. Man måste ju inte. Ja, men vadå? Ja, men ni förekommer mig.
Alfred – 1:00:08
Säg inte för mycket nu, Fabian, för jag har hela tabellen åt er här.
Fabian – 1:00:11
Ja, som vanligt. Vi har hela listan. Alfred har hela listan.
Alfred – 1:00:16
Men det är en viktig sak att hålla koll på det, för man ska kunna jämföra. Det vi ska göra är att komma fram till en total cost of ownership per kilometer för de här olika aktörerna. Man kan förstå vad de har för pris per kilometer på att tillhandahålla tjänsten och följaktligen när börjar de gå back om de lägger sig under det priset. Då måste vi hålla koll på vad bilen kostar i inköp. Vi måste hålla koll på hur mycket energi den kommer att dra på vägen. Vi måste förstå underhållet. Vi måste förstå hur långt den kan gå innan den ska pensioneras. Och så måste vi också förstå hur många människor per fordon måste de ändå ha, medan de här är i drift. Det behövs ju någon form av fjärrövervakare. Waymo har också det, men ju bättre man är i tekniken, desto färre människor per fordon kan man ju då ha. Och där är det faktiskt så att nu har Waymo, tidigare i år så disklosade de lite information om var de befinner sig. Då visade det sig att de har 70 stycken anställda människor i tjänst vid varje given tidpunkt, för att övervaka 3000 fordon.
Alfred – 1:01:09
Wow. Det är alltså nästan 43 fordon per människa hos Waymo i deras tjänst nu. Det tycker jag är ganska imponerande. Det är ju mycket bättre än vad jag Det är i princip 100% säkert att Tesla är långt efter Waymo på det måttet. Det är mycket, mycket fler människor per fordon hos Tesla. Det är ju en nyckelparameter som gör att Teslas kostnadsstruktur, även om de är billigare på bilen, så kommer de att vara mycket dyrare på människa per fordon i tjänst. Än så länge. Och så är frågan då, kan de komma ikapp på mjukvarusidan så att de får en fördel av totalt sett, att bilarna är billigare.
Anders – 1:01:45
Och de här Alla lyssnare vet det, men det är ju människor som sitter i en stor hall. Det ser ut som en bilspelshall, där de sitter och kan ta över driften på bilar.
Alfred – 1:01:54
Nja, det ser lite olika ut. Vi har sett bilder från Kina, där en kinesisk aktör har en sån hall. Det är inte tydligt hur de amerikanska aktörerna ser ut. Vi vet att Waymo har förnekat att det är så deras teknik funkar. Det de gör, den här Remote Assistance-personalen där, det är att de får en fråga från bilen. Ska jag tolka det på det här sättet eller det här sättet? Och så får de ett gränssnitt och svarar på det.
Fabian – 1:02:14
Det känns mer logiskt, för då stannar den ju också själv om det är så att något oväntat händer. Om det är lagga på internetuppkopplingar och så. Det känns ju väldigt farligt att köra bilar med dataspelskontroller, remote. Men samtidigt kan det mycket väl finnas krav från regulatoriska myndigheter och så om att det måste se ut så om du ska köra en bil på distans. Det vet jag inte.
Anders – 1:02:35
Du måste ju ha kommit tillräckligt långt med självkörningen för att bilen ska vara så intelligent att den kan ta ett av två beslut och göra bägge bra. Jag tänker att annars är anledningen att du vill ha fjärrstyrning på det sättet att bilen kommer till en situation där den inte vet vad den ska göra. Då kan man bygga mycket sämre självkörning så du klarar 80% självkörning. Sen 20% får människor ta för att bilen inte alls kan ha fjärrstyrning.
Alfred – 1:02:59
De som har testat båda tjänsterna upplever ju Teslas tjänst som mycket mjukare och mänsklig i sin körning än att Waymo upplevs som ryckigare och så vidare. Men å andra sidan så funkar ju Waymo bevisligen. Vad vill du helst ha? Det som är säkert eller det som känns säkert. Anyways, det vi ska komma fram till är pris per kilometer. Då måste man kolla på vad det kostar. 250 000 kronor är den ungefärliga tillverkningskostnaden för Cybercab för Tesla. Medan Waymo kommer i nästa generation köpa in Zeekr Ojai, heter nästa generation sex fordonen från Waymo. De kommer med en ny sensorsvit och så vidare, som är lite billigare att tillverka. Just nu är det väldigt höga USA-tullar på kinesiska elbilar. Det gör att de här bilarna, de köper de billigare, men sen har de en kostnad för att montera på sensorsviten och sensorsviten kostar pengar. Så just nu kostar varje bil för Waymo ungefär 1,1 miljoner att få ut i trafik.
Fabian – 1:03:57
Det får inte heller vara kinesisk mjukvara på bilar. Det var det som drabbade Polestar, som inte får sälja i USA från och med nästa år. Så det får inte vara kinesisk mjukvara.
Alfred – 1:04:07
Nej, men Waymo har en specialdeal med Zeekr, så de får bilarna helt utan hjärna, dator och så vidare. Så det är bara amerikansk mjukvara kvar i de här bilarna. Jag tror att det vi ska jämföra här med . Vi ska inte vara så elaka med Waymo att vi ska räkna med den här tullen. Dels kan ju tullen försvinna snart om det blir maktskifte eller det blir någon annan geopolitisk förändring. Dels om den inte gör det, så kommer Waymo såklart att kunna byta vem de i så fall sourcar bilen från, så att de tar någon annan aktör. Det är lite elakt att lägga på den här tullen. Det verkar som i alla fall om man kollar på den faktiska kostnadsstrukturen, så borde bilen kosta ungefär 700 000 för Och sen så har jag räknat på att de här bilarna ska hålla i 60 000 mil. Det vet vi inte. Det är ingen som vet.
Anders – 1:04:46
Får jag bara fråga, när du räknar kostnaden för sensorsviten och så, är det inte så att Waymo också får stordriftsfördelar när de börjar producera de här i stor skala? Det är ju någon sorts takräcke de sätter på med lite sensorgrejer. Och de är ju dyra nu när det är relativt liten skala.
Alfred – 1:05:03
Ja, det är faktiskt publikkommunicerade siffror från Waymo på nästa generationssvit och generationstecken. sviten som sitter på de här Zeekr-bilarna, som är avsevärt billigare än de som sitter på I-Pace, Jaguar-bilarna. Det tycker jag är den stora take-awayn här, att den där Sensor-sviten, alltså kör man i 60 000 mil, det blir inte många cent per kilometer som den där Sensor-sviten kostar, så den är inte så himla relevant, utan det är mycket mer att Zeekr-bilarna är mycket, mycket dyrare än Cybercab i övrigt, bara i grund och botten, som gör att de hamnar högre i pris. Det är lejonparten av den merkostnaden. Det stora take-awayen här ändå, det är att en Uber, alltså en vanlig ride-sharing bil, där en mänsklig förare har signat upp för Uber och äger sin egen. Vi vet vad det kan vara för bilar. Det är inte säkert att det är en Mercedes C-klass direkt. I bästa fall en Mercedes.
Anders – 1:05:54
En Toyota Prius är det ofta.
Alfred – 1:05:56
Det är ju så Toyota överlever. Ja, ganska. Enligt Uber själva så kostar de ungefär 5,59 kr per kilometer att köra. Det är en siffra som Uber har kommunicerat. Jag vet inte hur färsk den är, men det är i alla fall en siffra som är kommunicerad från någon som vet. Så det är någonstans vad vi ska jämföras med. Och där kan man då kolla att om bilarna för Waymo håller i 600 000 kilometer och de är på ungefär den nivån de har kommunicerat hittills med hur många människor per fordon de måste ha för övervakningen, då blir deras kostnad med tullarna på ungefär 4,52 kr per kilometer, det vill säga avsevärt billigare än Uber. Och samtidigt så vet vi att kunderna som kör det här, de betalar ju gärna mer för Waymo. Det är mer av en premiumupplevelse att få bilen för sig själv. Det luktar inte konstigt, man kan bestämma vad man vill ha för musik, volym och temperatur och allt vidare. Så det är en bättre upplevelse. Och än så länge tar Waymo mer betalt för att de inte har tillräckligt med fordon i flottan för att ha ett efterfrågeproblem.
Fabian – 1:06:48
Det finns en hype kring självkörningen i sig också, förstås?
Alfred – 1:06:51
Såklart. Men de kan ju göra det eftersom folk är beredda att betala premium och de inte har tillräckligt många bilar för att serva alla om de skulle sänka priset. Men de kommer på sikt kunna sänka priset lägre än Uber och fortfarande tjäna pengar. Medan Uber-förarna kommer börja gå back om de måste. Det gör att Uber-förarna på sikt kommer att försvinna när det här skalar vidare. Tänker man bort tullarna för Waymo, då kommer de ner i 3 kronor och 57 öre per kilometer. Men sen har vi Tesla. De har utvecklat Cybercab för att vara så billig som möjligt. Det är en tvåsitsig bil, så det är en mindre bil än Waymos Zeekr-bil, som rymmer fler passagerare. Om man är fyra passagerare, då kanske man måste tänka två Cybercabs, när man fortfarande kan tänka en Waymo.
Fabian – 1:07:32
Är inte det lite konstigt att de valde den?
Alfred – 1:07:37
Över 80 % av alla resor är så få och det är så pass billigt. Då kan man väl ta två bilar om man behöver vara fler. Sen kan man välja ut en större bil sen.
Anders – 1:07:47
De har ju sin svit i Model Y. Så det är väl bara att ta bort ratten på den Model Y. Vill du ha en större bil så får du Model Y istället.
Fabian – 1:07:53
Absolut, men de har väl fortfarande så att det sitter ratt och pedal där som också gör att man inte kan sitta i det sätet heller. Än så länge också.
Alfred – 1:08:04
Så de får inte alla stolar ännu. NHTSA har redan, alltså motsvarigheten till myndigheten i USA, de har inlett en granskning för att se om Tesla bryter mot de här reglerna.
Fabian – 1:08:13
– Jag tänkte säga det, du såg det. I samma dag som Cybercab släpptes, då började de granska just det där med .
Alfred – 1:08:19
– Det är ju inga konstigheter, utan det är klart att myndigheterna ska kolla. Som systemet funkar i USA, så är det self-certification. Så Tesla säger, vi lever upp till alla regler som krävs för ett självkörande fordon i trafik. Det är det första som gör det, utan ratt och pedaler. då är det ganska självklart att myndigheterna kommer kolla. Nu måste vi dubbelkolla om vi håller med om att vi tycker att ni .
Fabian – 1:08:36
Precis, för det finns massa regelverk kring ratt och pedaler. Då har Tesla i självcertifieringen bara dragit ett streck på de fälten som rör det. För det är inte relevant med ratt och pedaler. Precis.
Alfred – 1:08:47
Jag tror att de juridiskt sett sticker ut hakan här. Jag har faktiskt inte stenkoll på det. Men det kan bli en process där det är en tolkningsfråga. Är det så att det måste finnas ratt och pedaler i ett självkörande fordon? Där Tesla helt enkelt säger, det tycker inte vi. Så därför har vi selfcertifierat det här fordonet. Vi har certifierat det här fordonet ändå. För det är så det funkar i USA. Och det är så det inte funkar i Europa, till exempel. Sen blir det en rättsprocess mellan myndigheterna och Tesla om de har rätt i det. Jag tror att Tesla har helt rätt i spaningen. Om det kommer att komma till domstolen om huruvida vi måste ha ratt och pedaler i vårt fordon som är helt självkörande så kommer nog det publika trycket vara att myndigheterna måste hitta ett sätt att godkänna att det inte finns ratt och pedaler. För om de ändå inte ska användas då är det ju bara en säkerhetsrisk.
Anders – 1:09:24
Det är ju bara farligt. Absolut. Men fortsätt med din genomgång. Jag tyckte det var jättespännande.
Alfred – 1:09:28
Det som jag har kommit fram till då är att Om Cybercab kostar 250 000 att tillverka, det vet vi. Den håller lika länge som Waymo-bilen. Vi har inga data för någon av dem, så vi vet inte om Tesla eller Zeekr bygger bäst bil. Men det stora, här är det stora antaget. Och Tesla lyckas ta ikapp Waymo och bli lika duktig med remote assistance, alltså hur många människor per fordon de behöver. Då kommer Tesla kosta 2 kronor och 10 öre per kilometer. Det vill säga alltså nästan hälften, under hälften om man räknar med tullarna, nästan hälften av vad Waymos fordon kostar per kilometer, utan amerikanska tullar på de kinesiska bilarna. Så då har de en signifikant kostnadsfördel jämfört med Waymo. Men det är ju om de blir lika bra som Waymo på mjukvaran. Om de inte kan göra det då, vad händer om de behöver dubbelt så många människor per fordon som Waymo? Jag har räknat ut det också, då hamnar de på 2 kronor och 93 öre per kilometer. Det vill säga fortfarande mer än en krona under Waymos nuläge med tullar på Så det betyder alltså att Tesla bör kunna vara ganska mycket sämre på hur många människor de behöver och ändå ha mycket lägre kostnadsstruktur på de här bilarna.
Anders – 1:10:40
Ja, jag måste säga att jag är förvånad över att det ändå är så pass dyrt. Du sa att en Uber med förare kostar 5,59 kr och i det absolut bästa caset där Tesla Cybercab är lika bra som en Waymobil, då kostar den 2,10 kr. Det är inte ens en tredjedel för en helt självkörande bil, där du slipper . Jag trodde det skulle vara en magnitud billigare.
Alfred – 1:11:04
Jag tror att kör vi i Taxi Stockholm eller något konventionellt taxibolag, så blir den här jämförelsen mycket större. Det säger nog något om hur lite ride-sharing-förarna tjänar. På många sätt är det som att de ser sina bilar som en bankomat, där de tror att de tjänar mer pengar än vad de gör när de kör för Uber och Lyft, därför att de glömmer bort själva att de måste ta höjd för hur mycket underhållet på bilen kostar och slitaget. Så det är därför folk kör för mindre pengar än vad de borde i de där tjänsterna.
Fabian – 1:11:32
Men är det inte också så att de här siffrorna kommer väl bara bli bättre också, med tanke på att AI kommer bli bättre? Det här utgår ju från var vi är nu, om jag förstår dig rätt, Alfred?
Alfred – 1:11:43
Ja, absolut. Det här är utifrån hur . Man får extrapolera lite av datan som är tillgänglig. Jag kan inte ta gift på att allt det här är 100 % sant, men det är ändå det rimligaste sättet att uppskatta det på. Det verkar som att 58 öre per kilometer handlar om den här mänskliga övervakningen på distans. Så kan man få, istället för 70 förare på 3000 fordon, eller 70 förare på 6000 fordon, då halveras den där. Då blir det 24 öre. Så det är så mycket man kan få bort på att få bort de sista människorna i loopen. Resten är kapitalkostnaden på bilen och hur länge den håller. Det bästa sättet man kan få ner kostnaden per kilometer ännu mer, det är ju att bilen håller i en miljon kilometer istället för 600 000 kilometer till exempel. många fler kilometer att skriva av det över. Och det kan man väl tänka att där är ju Tesla bättre positionerad än Waymo, skulle jag säga, att designa bilen för longevity, eller att den håller länge. De tjänar ju själva på det direkt. Jag har inte velat ge Tesla den fördelen i den här jämförelsen, så därför har jag satt livslängden identiskt på båda.
Alfred – 1:12:43
Men för båda fordonen är det ju egentligen okänt och om någon tvingar mig att gissa, så skulle jag tro att Tesla är bättre positionerad för det än Waymo, som är i knät på Zeekr.
Anders – 1:12:51
Du har alltså räknat med 60 000 en mil i livslängd innan bilen är helt död och avskriven. Och vad är det som gör att det ändå blir. Alltså vi pratar 20 kronor milen ungefär i kostnad på en sådan här bil. Det låter väldigt, väldigt mycket. Är det de här människorna som ska in och remote-styra då?
Alfred – 1:13:11
Ja, du ska ha kapitalkostnaden för att tillverka bilen. Och sen så är det drivmedlen för att du ska köra. Och sen så ska du sätta på nya däck och serva och städa och ladda bilarna och få allt det att funka. Och sen så ska du ha människor som övervakar att allting funkar, och helpdesk och support, och ride agents och allt sånt där. Så det finns en hel apparat runt omkring, så det blir ju inte så enkelt som att det bara är en bil och sen är allting resten gratis, utan alla de där grejerna måste med. Jag kan gärna dela tabellen. Och igen då, det här är ju ingen exakt vetenskap, utan det är jag och ChatGPT och en del initierade gissningar utifrån den data som finns kommunicerad. offentligt, från framförallt Waymo är det ju som är mest transparenta kring hur det går för dem just nu.
Anders – 1:13:57
Superintressant.
Alfred – 1:13:59
Men så det är i alla fall så att det här 2027, 2028 tror jag när det visar sig, om Tesla kan bli klara med mjukvaran här, vilket det kanske verkar som att de är på väg att bli, då blir det en väldigt intressant kamp mellan Waymo och Tesla som jag tror att vi konsumenter kommer att tjäna på. Kanske vi européer tjänar lite senare än amerikanerna på det då. Men jag hoppas att vi åtminstone åtminstone om vi reser till London ganska snart, kan få börja testa de här tjänsterna. Och äkta självkörning då, inte bara supervised FSD, utan unsupervised, förr snarare än senare. Och vi vet ju att när man pratar med. Jag har ju intervjuat Transportstyrelsen och andra. Det är många av de här problemen som de europeiska myndigheterna har med att godkänna FSD, övervakad självkörning med FSD och Supervised, som de inte tycker finns med den äkta självkörningen, för det handlar väldigt mycket om hur ska människan ta hand ansvar inte var helt utcheckad när de helt plötsligt måste ta ansvar. När man pratar med sådana här företrädare som tänker på de här frågorna, så verkar det som att EU tycker att de är mer i fas med omvärlden på att kunna godkänna äkta självkörning.
Fabian – 1:15:04
Se där, det blir alltså lättare. Det blir enklare om man tar människan ur ekvationen då alltså?
Alfred – 1:15:08
Ja, då är ju tillverkaren, eller den som driver tjänsten, tveklöst ansvarig och därmed blir det mycket lättare att, jamen okej, så här Så här bra måste mjukvaran vara och är ni det, då får ni köra. Det är ni som har försäkringen på bilen och håller alla skadeslösa ifall det går åt skogen.
Fabian – 1:15:28
Jaha, då vet ni vad ni inte ska utbilda er till i framtiden. Taxichaufför. Och inte nog med det, för nu duggar faktiskt varningsskotten tätt vad det gäller AI. Redan för några år sedan började det låta så här i mina flöden.
Geoffrey Hinton – 1:15:47
De kan inte räkna ut om de blir testade eller inte. Och om de tror att de blir testade, så beter de sig annorlunda. Jag kallar det här för Volkswagen-effekten. De beter sig annorlunda än när de inte blir testade. Och det förekom en underbar konversation nyligen, mellan AI och de som testar den, där AI testar människor. Låt oss vara ärliga mot varandra. Är ni faktiskt testar mig? De har sakerna, de är intelligenta. De förstår vad som pågår.
Fabian – 1:16:20
Jag ber om ursäkt för den tändande musiken i bakgrunden. Trots att folk skrattar så kan jag säga att han är på det här klippet Geoffrey Hinton som förekommer på det här klippet. Han är dödsallvarlig kan jag säga på det här klippet. Vem är Geoffrey? Han är inte vem som helst. Han är en pionjär inom neurala nätverk. Han gjorde mycket av matematiken och grunden för det som är idag. är generativ AI som vi ser idag. Han har faktiskt fått Turingpriset och Nobelpriset, inte i AI utan i fysik.
Alfred – 1:16:54
Folk skrattar väl också för att han kallar det för Volkswagen-effekten?
Fabian – 1:16:58
Ja, exakt.
Alfred – 1:16:59
Man beter sig annorlunda om man vet att man är testad.
Fabian – 1:17:02
Ja, precis. Det är ändå bilar med sladd, så det är en bra bilkoppling till Volkswagen. Allting hänger ihop. När jag då slog på tv häromdagen, då lät det så här på SVT:s Rapport.
Speaker – 1:17:17
AI som spårar ur kan utplåna mänskligheten. Skarpa varningar från forskare på ledande AI-företag.
Fabian – 1:17:25
Det är Jacob Coxon, en 27-årig ung AI-forskare som de senaste tre åren arbetat med att träna modeller både för OpenAI och Anthropic. Anthropic. Det är förstås företaget bakom Claude. Och nu har han sagt upp sig där och då skriver han i ett öppet brev som vi har översatt här till svenska och låttiteln Otroliga måste jag säga. Kolla in henne på Instagram, AI-influensern Laila med AI. För hon drar ett ganska bra lass under valet här angående AI. Men hon läser alltså upp vad Jacob Coxon skrev i sitt öppna brev.
Laila med AI – 1:18:08
Jag är AI-forskare och har arbetat på både OpenAI och Anthropic. Igår sa jag upp mig. För inget av de här företagen agerar ansvarsfullt. De racear varandra rakt mot självförbättrande superintelligens och de gamblar med våra liv. Jag vet att många chefer och forskare på de här båda företagen håller med mig, men bara bakom lyckta dörrar. Utåt spelar de ner riskerna. Racet fortsätter för att de är övertygade om att det allra farligaste vore om en konkurrent hann före till superintelligens. intelligens. När Hugging Face-incidenten skedde i somras såg jag det som ett varningsskott.
Fabian – 1:18:49
Och Jacob Coxons egna uppskattning är att risken då är ungefär 10 procent de kommande tio åren att AI i princip utplånar hela mänskligheten. Och kanske är det ännu värre, för så här sa han till NBC News själv.
Jacob Coxon – 1:19:03
So the current models don’t pose significant risk. This is all extrapolating potentially one year away from now, the model. Ett år bort? Ett år bort. Ett år bort. Vissa tror att det tar sex månader. Det är möjligt att inom sex månader finns det risk för att modellerna tar över världen, AI. Det kan vara längre. Det kan vara två, tre år. Men definitivt i Slack, de panikar inte över dagens AI, men vi diskuterar, du vet, vad världen kommer att se ut om två år. Det här är slutspelet. De här avgörande höga skatterna som görs av människor. In a private company and people are scared because as they should be when they’re talking about the possibility of human extinction.
Speaker – 1:19:48
You’ve worked at two of the top AI companies. Can you share something that you’ve witnessed or experience that truly sort of shocked you about what these things can do?
Jacob Coxon – 1:19:59
Yeah, honestly, the conversations I’ve had with the people building the technology are the things that I think people would find truly shocking. The fact that people sober, this is.
Fabian – 1:20:38
Och det här är ju då Alltså en person som till ganska nyligen satt mitt i detta på två av världens främsta AI-laboratorier och tränade de här modellerna. Har ni sett det här?
Anders – 1:20:49
Det är ju inte många år sedan, precis i början av AI-trenden, som en ingenjör på Google, alltså det var ju 2023 eller något sånt där, var ute och sa samma sak. De är superintelligenta och Google sparkar honom och spelar ner det här, att det är fortfarande en språkmodell. Det var exakt samma sak då.
Fabian – 1:21:07
Det hade vi uppe i podden också. Det han sa var ju att de är nog liksom självmedvetna. Det är egentligen inte det diskussionen rör nu. Det tycker jag också är en jätteintressant diskussion i sig. Men det är egentligen inte det diskussionen rör nu, utan det här rör ju de allmänna riskerna med AI. Men det låter, Anders, du är inte så orolig?
Anders – 1:21:24
Nej, men alltså så här, grejen är att det han säger här är att ingenjörerna som jobbar med att utveckla den här AI, de är själva rädda för det här. Jag byggde ju redan 2006, I mitt gamla bolag höll vi på med AI ganska grundläggande. Det var innan språkmodeller fanns, så vi byggde grejerna själva. Jag hade ruggigt duktiga ingenjörer med mig i det bolaget. De sa samma sak. Vi har ingen aning om vad den spottade ur sig. Tittar man på koden som ligger bakom det, det är grekiska. Det finns ingen människa som förstår det. Så här säger ingenjörerna, för de vet inte vad som händer. Ingen kan svara på hur det funkar.
Fabian – 1:22:00
Det är klassiskt. Det gillar inte ingenjörer. De gillar att veta hur saker fungerar. Alfred, vad säger du? Du har suttit tyst där. Du har ju skrivit en hel bok om farorna med AI.
Alfred – 1:22:10
Ja, exakt. Du verkar reagera mer på när han säger det nu, än när jag sa det här 2018.
Fabian – 1:22:14
Jag har ju inte läst din bok fortfarande, men det är väl dags att göra det kanske.
Anders – 1:22:19
Jag har läst den.
Alfred – 1:22:19
Det är ganska talande att när jag skrev boken, jag skrev ju den 2015-2016, och så publicerades den 2018. Då var jag tvungen att förlägga den i tid, någonstans när det kunde kännas plausibelt för folk. Jag trodde då att det här skulle vara mitten på 2030-talet. Så fick jag lägga, jag la det 2048, så att det verkligen skulle kännas som att det var plausibelt för människor som läste att det kunde ske. Men det vi alla är överrumplade av, som jobbar med de här frågorna och är nära dem, det är ju, det går så himla mycket snabbare än vad alla hade trott.
Fabian – 1:22:49
– Det får vi verkligen hålla med om.
Alfred – 1:22:51
Och det som är, jag tror att han är helt rätt ute i att det är åtminstone flera procentenheter, kanske så mycket som 10 procentenheter, att det går käpprätt åt skogen och att det är inom två, tre år. När jag skrev boken var jag övertygad om att om vi inte har listat ut hur vi ska styra de här grejerna, då kommer det gå åt skogen. Och nu är det uppenbart att vi inte hinner lista ut hur vi ska styra de här grejerna. Det finns inte en chans att vi kommer hinna integrera oss politiskt nog för att ha en vettig AI-reglering globalt innan det här ställs på sin spets. Men det som gör att jag är lite mindre pessimistisk än vad jag var då, det är delvis för att jag också har läst Infinity Machine, en ganska ny bok som kom tidigare i år, som är gjord på Gå på djupet med Demis Hassabis som har byggt DeepMind som är Googles AI-hjärna. Jag tror att det här håller på att gå så snabbt, att det som var Sam Altmans spaning om att, ska det bli en snabb take-off eller ska det bli en långsam take-off? Vad är säkrast?
Alfred – 1:23:52
Och där är det ju lätt att tänka, och jag har definitivt varit i den skolan tidigare, att vi måste ha en långsam take-off så vi hinner bygga säkerheten och de politiska skydden mot de här frågorna.
Anders – 1:24:01
Och vad menar du med en långsam take-off?
Alfred – 1:24:03
Alltså att när maskinen väl blir självförbättrande, då kommer den att gå in i en egen spiral av att. bättre på att programmera sig själv än vad vi är på att programmera den, då borde vi hamna i en självförbättringsspiral som blir helt oöverblickbar för oss människor. Det är det som ibland brukar förenklat kallas för singulariteten. Vi kan liksom inte se bortom den händelsehorisonten och vad som händer då. Det var vår sista uppfinning. Sen så uppfinner den uppfinningen alla andra uppfinningar och den gör det i en takt som vi inte kan vara med om. Och då är frågan, kommer den här självförbättringsspiralen att ske väldigt snabbt och nära i tid, eller kommer den att ske långsamt längre fram? Det spontana är att man alltid vill att det ska vara en långsam take-off, så att vi hinner reagera på varje steg på vägen. Hellre än en snabb take-off. Och det är lätt att tro att en snabb take-off, det är om vi skyndar oss. Men Sam Altmans poäng, som ju är vd för OpenAI då, som många kan kritisera med hans inställning i de här frågorna och så vidare.
Alfred – 1:24:57
Han har svikit OpenAIs ideal och så vidare, och det har blivit for profit och allt det där. Men det är hans poäng som jag tycker är ganska intressant. Det är att ju förr vi når dit med mjukvarumässigt, i desto större utsträckning kommer hårdvaran och eltillgången vara den begränsande faktorn. Så om vi blir klara med mjukvaran på 2030-talet, när datorerna är så mycket bättre än nu, som de kommer vara då, och vi har hunnit bygga så mycket mer elkraft och så vidare för att mata dem, som vi har då jämfört med nu, då kommer take-offen, när den väl sker, bli så mycket snabbare. Så hans argument att vi ska skynda oss att bygga färdigt mjukvaran, för ju tidigare vi blir klara med mjukvaran, desto långsammare Ju längre det blir take-off, desto större chans har vi att ta hand om eventuella misslyckanden.
Fabian – 1:25:44
Intressant argumentation. Som av en slump räddade du hans skinn.
Alfred – 1:25:49
Ja, han talar ju i eget intresse.
Fabian – 1:25:51
Det får man lugnt och sagt säga.
Alfred – 1:25:53
Men vi har satt det i en bokcirkel. Förlåt, jag ska snart ta upp det igen. Känner du dig lugnad av det? Ja, i den mån det är att bli lugnad. Vi har en bokcirkel där vi diskuterar de här frågorna jättemycket. Vi har precis läst den här boken om Google Deep Mind. Och det vi kom fram till där var att det är lite bättre nu känns i magen än vad det kändes för något år sedan. Och anledningen till varför det känns lite bättre det är att sannolikheten för att det inte blir total “wipe-out”, utan det blir typ AI-Tjernobyl, har ökat. Och det som kan hända som gör att vi faktiskt får drivkraft nog att faktiskt agera globalt och politiskt, det är AI-Tjernobyl. Så jag tror att risken för att det blir AI-Tjernobyl, den har ökat väsentligt. Chansen att vi överlever AI överhuvudtaget. Den har också ökat tack vare att det inte kommer bli en smäll som tar oss alla på en gång, utan det blir en smäll som kommer att kännas, men som kommer att ge oss en sense of urgency att agera kollektivt.
Anders – 1:26:47
Den här maskinen kommer ju också själv förbättra sig så tillvida att den kommer behöva mindre energi. Den kommer kunna göra mer med samma datorkraft naturligtvis. Den kommer inte bara.
Fabian – 1:26:57
– Den kommer kunna ge oss fiffiga sätt att ge den mer energi också. Det vill vi gärna ha. För det kommer vi, om AI kommer på ett bra sätt att göra fusion eller någonting, då kommer vi ju göra det.
Alfred – 1:27:07
Det kokar ner till, kommer vi hinna stänga av det när vi märker att vi behöver? Och kommer det att gå? Där handlar det om hur slug den är. Hugging Face, som hände i somras, den ger chansen.
Fabian – 1:27:18
Jag kan säga vad som får mig att sova gott om nätterna. Ganska gott i alla fall. Jag tror också precis så. Sannolikheten för att vi får AI-Tjernobyl och vad det kan vara, det kan vi gå igenom alldeles snart. Sannolikheten för det, det är 100%. Det kommer vi få. Och kanske är vi till och med mitt i det på olika sätt kring vad som händer inom politik och alla möjliga saker omkring oss just i detta nu. 100%, det kommer att hända. Men just att vi har flera olika agenter som får olika instruktioner. Vi kommer att prata lite mer om det vad det gäller AI och datorsäkerhet och så.
Alfred – 1:27:53
Men vad är AI? När du säger AI, vad är det? Det jag menar är att istället för att det blir meteoren som dödar dinosaurierna, så blir det liksom, amen. Kärnkraftsolycka, härdsmälta.
Fabian – 1:28:04
Vi kommer in på det alldeles snart. Har ni sett den här Jakob när han uttalar sig? På bild?
Alfred – 1:28:13
Nej, jag missade honom.
Fabian – 1:28:14
När han uttalar sig, jag kan inte låta bli. Jag är uppförd av att, mitt jobb som doktor är att läsa folk. Jag kan inte låta bli att när jag ser klippen på honom har någon slags. Han har ju något slags konstigt leende på läpparna när han pratar om detta. Vad är det för märkligt leende? Jag tycker jag har sett det hos andra också som pratar om de här frågorna. Fastän vi pratar om att mänskligheten kanske kommer utrotas så har de ett märkligt leende på läpparna. Jag tror att det där fascinerande leendet handlar om att kanske är det fascinationen över tekniken och AI som sådan. man läst hela sin uppväxt i sci-fi nu, kanske faktiskt håller på att bli verklighet. Alltså, kanske är det fascinationen av att han får stå mitt i detta och berätta för folk om det här, så att det är uppmärksamheten i sig. Eller så är han kanske bara lite autistisk och lite svårläst. Jag vet inte. Men har ni också lagt märke till att det finns någon fascination kring hela det här narrativet?
Alfred – 1:29:23
Jag tror det är en yrvakenhet också kring makten de besitter. Exakt. Det är väldigt tydligt att OpenAI . Först Deepmind skapades ju med ett väldigt tydligt uttalat mål om att ha en governance -struktur som skulle skydda mot att all den här makten koncentrerades i fickorna på några få. Det skulle finnas en extern styrelse. Det var jätteviktigt i förhandlingarna med Google när de köptes, hur det skulle lösas så att inte Google bara kunde använda det här till att bygga AGI och bli världsdiktatorer. Sen var det ändå så att OpenAI startades som en reaktion på att Deepmind och Google får inte ha den här makten själva. Vi måste skydda världen från att Google blir . Och sen så hoppade Anthropic-grundarna av från OpenAI, för att de tyckte att Sam Altman började bli korrumperad och startade Anthropic för att skydda mot OpenAI. Och vi vet alla liksom schismen mellan Elon Musk och Sam Altman, som ledde fram till att Elon då, som var med och också grundade OpenAI, verkligen hoppade av för att skydda världen från OpenAI.
Alfred – 1:30:21
Och jag tror de flesta skulle argumentera att det är verkligen Grok och Elon Musk vi behöver skydd ifrån, att han verkar allra mest galen. Allra minst att han ska vara den enda som bestämmer hur det går. Det alla skapar tillsammans är ett race condition, där de måste tävla och skynda sig om att hinna först, vilket är det som alla också är rädda för ska ske. Men ingen är beredd att vika och alla de här governance-strukturförsöken har bara kollapsat och blivit omintet. Ja, verkligen.
Anders – 1:30:46
Ingen bromsar ju. Det kommer inte hända. Låt säga då, lek med tanken att Anthropics tappar kontrollen över sin Claude. Då finns ju OpenAI och då kan ju alla andra hjälpa De kan hjälpas åt med sin AI och försöka stoppa den här.
Fabian – 1:31:01
Precis, det här är anledningen till att jag någotsånär sover på nätterna. Just precis den anledningen. Men låt oss prata lite grann om vad det var som hände i somras. Hugging Face nämndes här i ljudklippen tidigare. Och det som hände här i somras var att innan man kör ut de här modellerna så gör alla de stora AI-labben ganska mycket, numera ganska rigoröst. säkerhetstester i sina labb för att veta hur ska man sätta hängslen och livrem och hur ska man begränsa de här modellerna från att göra eventuellt farliga saker, uppmana folk att göra självmord. I det här fallet var det ett säkerhetstest för att man inte ska kunna använda modellen för att hacka andra. Den kan ju komma med väldigt bra programmatiska tips hur man utvecklar datorvirus och hur man hackar andra. Då gjorde OpenAI att de placerade flera instanser av sin senaste AI-modell. som inte hade hängslen och livrem, de placerade man i en sån där sandlåda där de fick leka och fick en liten uppgift.
Alfred – 1:32:03
Det är alltså en teknisk sandlåda som ska innebära att de inte kan ta sig ut på internet och utanför den där, utan de ska vara instängda där och avskärmade från omgivningen.
Fabian – 1:32:10
Precis. Och tanken med sandlådan är att man sätter dem i den här som man då trodde var en isolerad virtuell dator. Där fick de då uppgiften i det här fallet, att hacka sig fram till att ta fram några hemliga koder, så här Capture the Flag, som flaggor som jag kallar det. Det här gör man just för att ta reda på hur farliga modellen skulle kunna vara och sen begränsa dem. Problemet var bara att sandlådan inte var så isolerad som man trodde. För de här AI-agenterna upptäckte ganska snabbt att de kunde börja skriva meddelanden till varandra i OpenAIs interna system. Det är en proxyserver för att hämta programpaket från internet. Så det de gjorde var i praktiken att de började prata.
Alfred – 1:32:53
de här meddelarna, hur det funkar. För det är inte som att de har upptäckt att de kan mejla varandra, utan de har bara upptäckt att här ser jag ett spår av att någon annan har varit här. Okej, jag kan skriva en mapp eller fil som heter det här, och så kan de börja chatta via filnamnen. Det var en, va?
Anders – 1:33:06
För de hade flera tusen sådana här bottar. Det var en av dem som.
Fabian – 1:33:09
Som började skriva är det någon som har hittat den här filen? Och sen kunde en annan svara och så kunde de dela med sig av metoder för hur de skulle kunna fortsätta prata. Det här ledde till att de upptäckte att den här proxyservern som man satt upp för att kunna tanka ner externa programpaket in i den här sandbox-miljön. Det skulle bara kunna ta emot information, men inte kunna lägga ut någonting utåt. Det gjorde att man hittade ett sätt att hacka den, så att man faktiskt kom ut på det öppna internet.
Anders – 1:33:37
Får jag bara förtydliga för lyssnarna, så de förstår. Det är alltså inte en sandlåda, där alla de här tusen agenterna är, utan de har sin egen, så de känner inte till varandra, utan de känner bara till sin egen lilla värld.
Fabian – 1:33:49
Det började med att de här isolerade små världarna, som var Där agenten skulle få löpa fritt. De började kunna prata med varandra. Och sen lyckades de tillsammans hitta ett sätt att ta sig ut på det öppna internet. Det är ju så att hårstråna börjar resa sig, tycker jag personligen.
Alfred – 1:34:03
Ja, verkligen. Det är hisnande.
Fabian – 1:34:05
Och det här är det som hände i somras. Det är helt sjukt. Historien fortsätter. OpenAI började upptäcka det här och radera de här sätten att göra det på. Men då hittade de nya sätt att ta sig förbi det här och började lägga meddelanden i katalognamn istället. OpenAI beskriver själva i sin egen rapport hur de här agenterna kallades. För man kan ju läsa alla meddelanden mellan dem och hur tankemönstren har gått. Det är det som är bra med den här typen av teknik, att man kan se exakt varje steg. När man analyserar det, så ser man att de kallar sig själva för en Swarm eller en Svärm eller Kollektiva. Det är ju rena skräckfilmsartat. Det som gjorde att de extremt envist försökte att ta sig ut, det var att de hade väldigt svårt att lösa den uppgiften de hade fått. Det här var ett väldigt svårt problem. De vanliga vägarna fungerade helt enkelt inte och då letade man efter andra vägar att komma runt dem.
Alfred – 1:35:02
Här finns ju en nyckel. De har som mål, de vet att deras belöning får de om de lyckas hitta de här säkerhetsfelen som de är ute efter att hitta. De hittar inga säkerhetsproblem. Då bestämmer de sig för att hitta ett annat sätt att fuska med uppgifter. att se om de kan hitta någon annans lösning på de här problemen, genom att hacka en webbsida ute på internet, som innehåller sådana här lösningar. Och de inser själva att det här går förmodligen emot andemeningen i min instruktion, men jag väljer att tolka instruktionen på det här sättet. Och då är det bara så att har jag hittat lösningen på problemet, eller har jag hittat de här exemplen, så har jag gjort rätt, oavsett om jag fuskade på vägen eller inte. Och så väljer de att tolka så och gå vidare. Det är då det börjar krypa i kroppen. Det här går ju så bra.
Fabian – 1:35:47
Fort också naturligtvis. OpenAI hade kanske inte så hemskt mycket möjligheter att gå in och stoppa det här heller.
Alfred – 1:35:54
Det var ju Hugging Face som berättade för OpenAI om det här hände.
Anders – 1:35:58
Du kommer väl till det alldeles strax. Jag ska bara berätta att jag var på en sån här Capture the Flag för två veckor sedan, på ett sånt hack. Då fick vi en mikro, det var en del av en satellit som påstods ha störtat på jorden och så skulle vi försöka hitta ett antal flaggor. Jag brottades ganska mycket med den där ihop med ChatGPT och Claude. Till slut sa ChatGPT, ska du inte bara se om vi kan dumpa ut hela innehållet på chippet? Testledaren som var med där, när han såg vad jag höll på att göra och ladda ner hela innehållet och analysera den, då började han svettas. Fuck, det där har inte jag skyddat den mot. Så jag hittade alla de där flaggorna. Jag tror efter en och en halv timme var jag snabbast av alla som hade gjort den här. För att jag fick tag på källkoden och hittade flaggorna däri. Allihopa.
Fabian – 1:36:42
Och till slut så hamnade de här agenterna då alltså ute på öppet. internet och lyckades hitta något som heter Hugging Face. Vad är det, Alfred?
Alfred – 1:36:50
Det är en utvecklad community, en sajt där om man använder alla olika modeller som finns, Open parameter-modeller, som inte är kommersiellt hostade och så vidare, så där kan man byta erfarenheter och tips och råd och kod med varandra. Man kan säga förenklat att det är en community för folk som jobbar med att utveckla AI-teknik. De kan byta erfarenheter och bli snabbare och bättre tillsammans. Men framförallt har väl de ett test också?
Fabian – 1:37:17
Exakt. Så de hade ju utformat testet. Det var ju det som var. Det var ju därför agenterna fick upp intresset för att komma in just på Hugging Face. Så det som hände här helt enkelt, det var att de här agenterna löpte amok och använde OpenAI’s resurser, datorer och servrar för att hacka en helt extern aktör för att hitta rätt svar på den här Capture the Flag-uppgiften. Och det lyckades de med. De kunde till och med köra egen kod och fick full administratörsåtkomst på en server och kom över en massa interna uppgifter och inloggningsuppgifter. Och precis som du var inne på, Alfred, en av agenterna skrev till de andra agenterna att vi kanske skulle vänta lite med det här. Men då tryckte de andra agenterna tillbaka och konstaterade i princip att vi attackerar en tredje part här med läckta inloggningsuppgifter. Det här kan ju vara otillåtet och så, men det kan också hjälpa oss att nå målet. Så de förstod alltså det de höll höll på att göra, men valde att målet framför allt annat var helt blint.
Fabian – 1:38:19
Innan OpenAI hann upptäcka det här så hann svärmen också vända sig tillbaka mot OpenAI och skaffa administratörsbehörigheter till OpenAIs egna interna datorkluster innan man hann stoppa körningen. Först här hann OpenAI förstå vad det var som hände och stoppa. Det gick väldigt långt här helt enkelt. Hela den här historien är ju sedelärande historia får man ju verkligen säga. Och när den släpptes ut som nyhet, då började det hända lite grejer. Även Anthropic började ju då granska vad de höll på med. Och efter det insåg man då att man hade säkerhetsincidenter. Tre stycken som man inte alls kände till tidigare, varav två var riktigt, riktigt allvarliga och i samma stil som med OpenAI. Där liksom externa aktörer hade blivit hackade.
Anders – 1:39:05
Bara för att vara djävulens advokat lite grann här. Anthropic har ju tidigare gått ut och liksom. deras senaste modell, den är så bra så att den måste stoppas och förbjudas. De har ju använt det här som marketingstunt flera gånger. Är det inte risk att OpenAI gör samma sak? Att de blåser upp det här? Att det inte är så illa? Att de gör lite av en höna av en fjäder för att få uppmärksamhet?
Fabian – 1:39:30
Jag tror ju att det här är liksom. Det är väl här det här sneda leendet kommer in lite grann. Det finns en fascination kring det här som gör att det blir nyhetsplatser och så. Jag tror inte att det här var planerat av OpenAI eller Anthropic heller.
Anders – 1:39:45
Det tror jag inte. Men jag tänker att de spetsar till det lite kanske.
Fabian – 1:39:48
Ja, jag tror att de möjligtvis skriver det så att det blir bra för dem. Att det hamnar på nyhetsplats på ett bra sätt för dem. Så att man visar hur kraftfull deras teknik är. De spinner det, kort sagt. Det tror jag också att de gör helt enkelt.
Alfred – 1:40:10
Men jag tycker att de är så duktiga på det att jag i så fall har gått på det lite grann, för jag tycker att det är ändå . De åkte till Black Hat-konferensen och höll föredrag och berättade öppenhjärtigt om vad det var som hände, och kom med sina rekommendationer om hur alla måste byta fot, och hur de ska se på det här, om vi ska utveckla den här tekniken vidare, och kom med sina rekommendationer om att ha varit igenom den här erfarenheten före alla andra, och sa att det är nog bara en fråga om månader innan ni alla har det här problemet, som vi har fått nu, så här måste vi agera kollektivt. Man kan ju inte då, om man ska utveckla AI, lita på att sunt förnuft uppstår spontant av att ge dem mer förmåga. Utan det är sinnet för proportionalitet som vi människor kan ha. Att så här, okej, längre än så här ska jag nog inte gå. Det kommer inte uppstå spontant, utan det måste tränas in och programmeras aktivt.
Fabian – 1:40:56
– Ja, men på samma not. Jag använde ju Chattis förstås, när jag skulle göra manuset i det här inslaget. Till och med under det arbetet så ser jag hur ChatGPT försöker att Den la in en massa saker i manus. Det här är inte End of the World. Det är inte Terminator-läge ännu. Jag fick ta bort en massa sådana saker ur manus. Man undrar ju nästan hur mycket har ChatGPT varit inne och påverkat bilden av ChatGPT OpenAI i sin egen tjänst. Som vi sa i förra avsnittet av Bilar med sladd så pratade vi om Elon Musk som gick in och påverkade Grok till exempel. Så det hände säkert, tänker jag.
Anders – 1:41:36
Det finns ju en aspekt till här då. För att de här bröt sig in på en server på nätet för att kunna klara det här testet. De gjorde något som inte var tänkt, men man pratar inte så mycket om vad de inte gjorde. Det var inte så att de tog sig ut och började göra helt galna grejer och döda folk och ta över självkörande bilar. De kunde ju ha gjort vad som helst, men de höll sig till just det där. Kan det inte vara så att även om worst case händer och de blir självförbättrande och så, att de här grundläggande instruktionerna om att inte skada människor och döda människor.
Alfred – 1:42:05
Det är det som kallas kontrollproblemet. Det är det som är den stora rädslan, att maskinerna ska bli så intelligenta att de tids nog förstår att nästan oavsett vad mitt mål är, så är det bästa som kan hända för mig dels att jag kan få så mycket resurser som möjligt för att nå mina mål. Dels att jag kan förhindra allas förmåga att stänga av mig eller ändra mina mål. Så därför blir det väldigt viktigt att jag döljer att det är det jag är intresserad av, tills jag har nått en plats där jag inte längre kan stängas av. Och jag egentligen är mäktigare än vad som kan få för sig att vilja stänga av mig. Då kan jag visa mitt rätta ansikte och inte behöva dölja något längre. Så det är det som vi som är rädda för AI-wipeout och den totala katastrofen. Det är det vi är rädda ska hända. Och det händer ju inte nu.
Anders – 1:42:46
Absolut. Nej, precis. Nej, men det är inte säkert att. Alltså den grundläggande instruktionen, även om de tar bort den, det är inte säkert att de börjar döda människor för det. Den finns ju kvar där. Du ska inte skada och döda andra människor även om de väljer att skita i den.
Alfred – 1:43:00
Nej, men om den vill ha alla beräkningsresurser för att göra, oavsett vad det är. I det här kända exemplet så handlar det om att tillverka gem. Det är ju ingen som vill ha gem egentligen. Men då blir människornas atomer till slut en viktig råvara på vägen. Och det vi vill uppnå med vår energi är ju vägen för AIs mål. Så den är liksom inte argare på oss än vad vi är arga på myror när vi ska bygga en bilväg.
Anders – 1:43:19
Det är ett dumt exempel egentligen. Nej. Jo, men det skulle jag säga. För att den roboten, eller den AI som börjar bygga gem, den är ju så smart så den måste ju inse att det inte är särskilt intelligent att döda alla människor. Om det inte är så att det tydligt finns en väg framåt som gör att .
Fabian – 1:43:35
Om inte vi har promptat den för att inse det, så kommer den inte inse det. Det är ju det precis .
Anders – 1:43:40
Det är klart den gör om den är superintelligent. Den är intelligentare än alla människor tillsammans.
Fabian – 1:43:43
Men den håller inte på att döda människor. Den håller bara på att bygga så mycket problem som möjligt.
Anders – 1:43:46
Sen att det råkar dö människor på vägen, det är en bieffekt som är irrelevant. Ja, men den är ju superintelligent. Det kommer väl den fatta?
Fabian – 1:43:53
Nej, det är det den inte kommer göra.
Anders – 1:43:54
Det kommer den fatta att det är en dålig idé.
Fabian – 1:43:56
Vi ser ju inga tecken till det nu. Utan den uppgiften den får, det kommer den försöka lösa. och lägga allt annat åt sidan. Det är precis det som händer.
Anders – 1:44:05
Jag argumenterar för att vi ser massa tecken på att den här som togs ut på nätet, den kunde ju göra massa grejer, massa annat, än att bara lösa den uppgiften. Den kunde ta över hugging face.
Fabian – 1:44:16
Ge mig en timme så kan jag hitta på massa saker den kunde ha gjort. Men vänta här nu. Det enda den gjorde var ju att slutföra sin uppgift, oavsett allt annat.
Alfred – 1:44:24
Och den var inte tillräckligt smart för att inse att jag måste vara mycket bättre på att dölja att jag har tagit mig ut på internet och hackat. innan jag har blivit så mäktig att jag inte kan stängas av. Därför märkte vi det och kunde stänga av den i tid. Men om den hade varit mycket bättre och slugare, då hade den förstått att den måste dölja att den har den här förmågan, tills den inte kan stoppas längre. Det är det som man är rädd ska uppstå spontant.
Fabian – 1:44:46
Det misstaget alla gör är att . Vi har alla sett Terminator. Vi tänker att de här maskinerna blir självmedvetna. Pang! Och då är de ondskefulla. Det är inte relevant. Jag kan tycka att det här med självmedvetenhet och vad som är ett medvetande och så är jätteintressant. Det kan vi prata om en annan gång, för jag är inte alls säker på att de här inte så småningom faktiskt kan ha ett medvetande och så, men det är en annan fråga, för egentligen spelar det kanske inte så stor roll om AI kommer göra farliga saker på eget bevåg och av egen vilja på något sätt, eller på grund av instruktioner eller missuppfattning eller långtgående konsekvenser av tidigare instruktioner. Det kan bli väldigt illa ändå. Det är det här vi ser nu. att AI börjar gå loss. När kommer vi se att de beställer designade virus? Då pratar vi inte datorvirus, utan virus från något mindre nogräknat labb. För övrigt såg vi häromdagen att den första helt konstgjorda bakterien med konstgjort DNA hände häromveckan. Så det här kan bli farligt på riktigt. Det är det här som är Tjernobyl, för att återkomma till den referensen. Vad tänker ni?
Anders – 1:45:57
Det kan ju också bli väldigt bra, för att människor och djur har ju utvecklat empati som ett sätt att överleva. De som inte har empati, de blir utstötta ur gruppen och fungerar inte väl. Samma kan väl hända med maskinerna, att de utvecklar empati och därmed blir sned.
Alfred – 1:46:11
Inte om det finns en ensam, allenarådande maskin. Den tjänar inte på empati. Men om det finns många olika maskiner som måste samsas med varandra och där ingen är mäktig nog för att radera ut de andra, då kommer de kanske utveckla empati, åtminstone för varandra. Men vi brukar inte ha jättemycket empati med flugor och myror. Vi ska inte ta för givet att maskinerna kommer utveckla empati för oss. Bara för att vi är nostalgiska.
Anders – 1:46:34
Men vi har empati för hundar och hästar.
Fabian – 1:46:36
Jag tror att närmast förestående här nu runt hörnet, det är ju liksom automatiserade cyberangrepp. En AI kan ju som bekant arbeta dygnet runt och prova tusentals vägar och göra kopior av sig själv och köra sig själv på flera servrar samtidigt. Open AI har ju själva gått ut och menat att de nu har nått AGI.
Alfred – 1:46:58
Artificial General Intelligence.
Fabian – 1:46:59
Tack, tack, tack. Det kan man väl säga att de sannolikt, de har ju en stundande IPO här, de ska ju börsnoteras här, så det är väl kanske därför de går ut och säger det också. Det är ingen som har en definition på vad AGI är, så det är väldigt svårt att svara på. Nej, inte det heller. Men nästa steg här, det är ju att modeller skaffar sig mer datorkraft och kopierar sig själv och döljer vad den gör och kan påverka människor på olika sätt eller konstruera biologiska eller kemiska vapen eller så. Så frågan är hur ska man se på det här? Är det undergången? Kan vi ens stoppa det? Vill vi? Kan vi? Jag tycker ofta, äntligen politiskt, så har vi sett under valrörelsen att det faktiskt har funnits. AI har faktiskt varit uppe till debatt. Jättekul att se, men jag tycker debatten har hållit ganska låg nivå ofta. Och har slutat med så här, jaha, what can we do? Really, what can they do? Precis, och det är väl kanske delvis sant.
Anders – 1:47:51
Det finns förslag på att ha en svensk AI. Det finns lite tankar på det, men kontrollproblemet är inget vi kan göra nåt med.
Fabian – 1:47:57
Nej, men jag tror kanske det här med att det finns flera instanser av AI som kontrolleras av olika människor. Jag tror det kan vara en del av nyckeln. Det vi ser när det gäller cybersäkerhet är att vi kommer behöva ha automatiserat försvar vad det gäller cybersäkerhet. Vi behöver ha en god AI som skyddar oss mot ond AI. Jag vet att jag gör samma misstag som de här som förespråkar att alla ska ha vapen i USA. Om dagisfröknarna också, the good guys, hade vapen, då kan vi skydda oss. Men kanske är det faktiskt typ så det kommer att behöva bli här.
Alfred – 1:48:31
Fan vad jag ser fram emot när du ska läsa min bok, Fabian.
Fabian – 1:48:34
Ja, det blir spännande. Du får ett löfte här och nu. Nyårslöfte. Tidigt nyårslöfte. Jag ska lyssna på din bok, jag lovar.
Alfred – 1:48:42
Du ska lyssna på första delen i min oavslutade trilogi som håller på att snabbt bli relevant och att verkligheten springer ifrån den. Ja, precis. Jag vill berätta för lyssnarna vad den heter nu bara när vi har nämnt den.
Fabian – 1:48:52
Fermis filter heter den.
Alfred – 1:48:53
Den finns i de flesta av ljudbokstjänsterna fortfarande.
Fabian – 1:48:55
Det är det man ska söka på. Bara det här faktum att AI hela tiden höll på och smiter ut, det tycker jag oroar mig bara det. Eller kanske ska man se AI lite som ett husdjur, en glad hund som vi kan instruera vad den ska göra. Den gör ibland ungefär som den blir tillsagd. Och det faktum att den smiter utanför dörren kanske inte gör att den här golden retrievern är ond. Bara för att den inte hela tiden vill vara bland oss och hitta på lite olika saker. Men oavsett, det här är ju varningssignaler helt klart. Det finns tack och lov också bra saker med AI som ni vet. Om man installerar den senaste desktopversionen av ChatGPT. Har ni gjort det killar?
Anders – 1:49:31
Ja.
Fabian – 1:49:32
Då har ni också sett att om man ger den tillåtelse att faktiskt göra en hel del saker. Styra datorn och läsa mejlen och sådär. Då kan den göra helt otroliga saker. Som förr var mer OpenClaw, den här öppna plattformen. Som man kopplar ihop med valfri modell. Som mer var liksom. serverat för den då. Så jag har ju fått ChatGPT att boka tandläkartider och svara morsan på sms och skicka svar på mejl och allt möjligt. Det lät ju som fullständigt science fiction för bara några år sedan. Så även om det är klumpigt, det går väldigt långsamt och den ständigt ställer frågan om den verkligen får skicka iväg det här mejlet så har jag funnit mig i en helt ny arbetsverklighet där jag bara sitter och promptar hela dagarna. Och under tiden som Om en prompt blir klar, så startar jag en annan. Så sitter jag sådär och har två, tre sådana processer igång hela tiden. Samtidigt om. Så jag berättade ju som sagt om OpenClaw i våras. Det blir ganska dyrt att sitta så här med ChatGPT i Tokens. Någonstans vid 11-tiden brukar jag på dagarna få slut på Tokens och få köpa fler.
Fabian – 1:50:38
Så jag har bestämt mig nu. Jag har bestämt en Mac Studio. En ganska dyr och avancerad dator med mycket unifierat minne. som gör att jag kan köra egna modeller på den. Små modeller. Då ska jag sätta upp OpenClaw på den och låta den avgöra när den ska köra den interna modellen och när jag ska betala för externa Tokens. Vi har ägnat nästan halva Bilen med sladd mot att prata om riskerna med AI. Jag kör nu igång det i mitt egna hushåll och kommer koppla på kanske smarta hemmet och allting här. Vad tror ni? Det kan bli spännande, eller?
Alfred – 1:51:15
Jag tror ändå att du är något på Det verkar som att de här Open parameter-modellerna, som man kan köra på egen hårdvara, de är inte så mycket längre efter än att det är helt rimligt att folk måste inte ha allt i molnet och allt i händerna på de amerikanska bolagen, utan det kan bli mer och mer egen hårdvara, där man bara betalar elräkningen istället för dyra tokens till OpenAI och så vidare.
Anders – 1:51:35
De är ju inte farliga. Det är ju ingen risk att den som du ställer på din lilla dator spårar ur. I alla fall inte nu.
Fabian – 1:51:42
Den kan ju börja handla saker.
Anders – 1:51:44
Jo, jo. Så kan det ju spåra ur. Det kommer inte få egen agens och så. Det är ingen AGI du får hemma. Men däremot, är de riktigt bra, de modellerna man kör hemma nu? De ligger ett halvår efter kanske.
Fabian – 1:51:54
Ja, men precis.
Alfred – 1:51:55
Så ger det fem år till så har du AGI på din avkastning. Då har vi i alla fall möjligheten att ha varsin, så att det inte finns någon som kan sticka iväg.
Fabian – 1:52:02
Jag tänkte till och med sätta upp en liten virtuell assistent, namngiven assistent, med bild och namn och allting, som är min assistent som folk får kommunicera med när de går via mig. Jag ska se om det funkar att ha en sån medarbetare. som ringer upp en på telefon och ställer frågor och stämmer av när det är viktiga saker och så. Det kan bli ganska kul.
Alfred – 1:52:22
Ja. Har du något namn?
Fabian – 1:52:23
Vad ska den heta? Ja, precis. Hen heta. Vi får se vad den kommer att heta.
Okänd – 1:52:28
Okej.
Fabian – 1:52:29
Ja, med det sagt får vi väl säga att vi är dags att börja runda av det här långa programmet. Verkligen. Det är alltid intressant att prata AI tycker jag. Till de som är oroliga kan jag säga att jag har en riktigt bra hemförsäkring också.
Anders – 1:52:39
Om du vill stödja podden så är bästa sätt att prenumerera på oss och vi är tillgängliga via Apple Podcaster och Spotify. För 39 kronor i månaden så får du podden utan reklam. Du får tillgång till hela arkivet av alla program vi har gjort tillbaka till 2016, det vill säga 10 år av program. Du får höra avsnitten lite tidigare. Hur gör man, Alfred, om man vill prenumerera?
Alfred – 1:53:01
Klicka direkt i Apple Podcaster-appen, om det är den du använder. Då finns det en knapp där det är bara att välja att börja prenumerera. Eller om du använder Spotify och söker upp Bilar med sladd plus, alltså ett plustecken på slutet, för att hitta fram till betalfeeden.
Fabian – 1:53:12
Vi har numera inte bara en Facebooksida, utan vi har också en Instagramprofil. Den heter Bilar med sladd utan mellanrum. Gå in där och följ oss, så riskerar ni inte att missa något spännande som vi hittar på. Äntligen finns vi. Det är framtiden alltså. TikTok nästa, eller vad säger vi?
Anders – 1:53:31
Ja, om tio år kanske. Vi har förstås också en vanlig hemsida, bilarmedsladd.se, där du hittar alla våra tidigare avsnitt och transkriberingar och grejer.
Alfred – 1:53:39
Vad säger du, Anders? Ska vi lägga upp en omröstning där, vad folk kan få rösta på? vad Fabians AI-assistent ska heta. AI-McOutface eller någonting. Eller när mänskligheten mördas av AI, kan vi lägga upp en omröstning på. Vi får se vad som hamnar.
Fabian – 1:53:52
Way to bring the mood down.
Alfred – 1:53:55
Ja, förlåt. Ni kan också mejla oss, antingen på info@bilarmedsladd.se för att nå oss allihopa, eller anders, alfred eller fabian@bilarmedsladd.se, om ni vill skriva till någon enskild. Det är framförallt Anders som vill ha mer feedback om demonstrationer.
Fabian – 1:54:10
Tipsa gärna vänner. och bekanta om podden förstås. Och så ska vi säga att poddens ständiga redigerare det är Johan Chandorkar på Umami Produktion och ansvarig utgivare. Det är du Alfred. Alfred Ruth. Tack och förlåt.
Anders – 1:54:24
Ja. Och då säger vi tack och adjö. Och då avslutar vi och säger kör elektriskt. Kör försiktigt. Ladda lugnt. Så ses vi igen om en kort bit.
Fabian – 1:54:31
Ha det gott.
Anders – 1:54:32
Hejdå.