Kommer din nästa Über ha vingar?

Alfred – 0:04

Alfred – 0:19

I säsongens sista Bilar med sladd pratar vi om vad som kanske är början på slutet av Teslastrejken. Anders har läst på om alla lovande bolag som bygger små elektriska flygplan för att övertyga oss andra om att framtiden flyger. Och så har vi återigen talat med Transportstyrelsen om när vi egentligen kan få självkörande Teslor i Sverige. Nu efter att systemet blivit godkänt i Danmark. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast Bilar med sladd.

Alfred – 2:58

Vill ni höra vad jag har gjort? Jag har faktiskt haft något ganska roligt sen senast.

Fabian – 3:03

Okej, vad kul för dig, Alfred. Vi kör!

Alfred – 3:06

Ja. Jag har varit på ett roligt studiebesök. Har ni koll på den här galningen som har byggt en Volvo V70 i skala 1 till 1 i lego?

Fabian – 3:17

Ja, det har jag sett på sociala medier. Nej, vad handlar det om?

Alfred – 3:21

Det var en kille som vann första omgången av Lego Masters. Jag tror det är över fem år sedan.

Fabian – 3:27

Fantastiskt program det där.

Alfred – 3:28

Det var ju en tävling på TV om att så här, Sveriges bästa legobyggare.

Fabian – 3:32

Ja, älskar det.

Alfred – 3:32

Han vann det och då tror jag att första priset var också man vann typ en miljon legobitar. Och med de bitarna så har han byggt en Volvo V70 i skala 1 till 1. Ni ser en liten bild där framför er på er. Jag fotade när jag var där och hälsade på honom. Och vi har bilen i bakgrunden. Ganska roligt. Det här är inne i studion, där han håller på och bygger massa lego. Det här är såklart ett avslutat projekt, han har massa annat på gång. Men utanför studion så står hans egen Volvo V70, med precis samma registreringsnummer och så vidare. Så förlagan står parkerad utanför.

Anders – 4:05

Vad kul.

Alfred – 4:06

Jag var nere och hälsade på, för jag har ett projekt på gång, som eventuellt har med lego att göra. Så jag ville fråga en riktig expert på lego, som är välconnectad i communityn.

Anders – 4:19

Är det något investmentprojekt? Något riktigt kommersiellt?

Alfred – 4:23

Det kan vara en startup under vardagen. Vi får se. Det är en av många idéer som håller på att utforskas i ett gäng. Jaha, du. Okej.

Anders – 4:33

Du kan inte säga någonting? Jag får inte ihop mitt huvud vad det här kan vara för någonting.

Alfred – 4:37

Det är något bolag som du kanske ska bygga då, eller? Vi får se.

Fabian – 4:43

bygga av lego.

Alfred – 4:44

Jag är någonstans i livsfasen. Det är dags för mig att ta ut tag. ta tag i nästa projekt och jag håller på att utforska jättebrett. Många olika idéer och också många olika tänkbara co-founders. Men det finns en idé som har med lego att göra som jag ville kolla med David Gustavsson, som är den här fantastiska legobyggaren. Så då åkte jag ner och frågade honom om råd och sen när vi hade tagit det obligatoriska fotot framför Volvon så fick jag se hans nästa stora projekt. Vet ni vad det är? Nej. Nu håller han på att bygga en lastbil.

Fabian – 5:14

Ja, tänkte du säga det?

Alfred – 5:17

Han har hållit på i flera år med att bygga en Volvo V70 i skala 1-1. Nu ska han bygga en Volvo-lastbil.

Fabian – 5:24

Men den kan rulla den bilen också, som han har byggt?

Alfred – 5:26

Ja, Volvon kan rulla, det går att vrida på ratten och den kan köra för egen maskin. Den är byggd nästan 100% lego, men när de blir så här stora måste han ha ett svetsat chassi i metall för att det ska hålla. Men i övrigt är det allt från rutor och . Det är så coolt. Det är så coolt hur han bygger. Nu har han kommit en bra bit på lastbilen. Han ville egentligen bygga en Scania, men när han ringde och pratade med Scania om de kunde tänka sig att vara med och stötta. Det kostar ändå en del med alla bitar. Scania var bara så här, nej, jag vill inte ha med det här att göra. Medan Volvo var så här, ja, självklart. Så då blev det en Volvo istället. Det tycker jag är ganska intressant och kul, att Scania inte själva fattar att det här är ju verkligen. världens marknadsföringschans.

Anders – 6:18

Det är nog, det beror på vilken person man möter där, tänker jag. Eller hur? Vem du får kontakta.

Alfred – 6:23

Men om någon ska sponsra är det väl Lego, kan jag i och för sig tycka. Ja, det här är ju en av Legos bästa kunder. Han köper så mycket bitar. David har något eventbolag, så de ordnar ju massa Lego-events och grejer för olika företag, och gör massa coola grejer.

Fabian – 6:39

Så han är proffs på Lego. Jag saknar verkligen Lego. Det var så många år sedan, minst säkert 20 år sedan jag byggde Lego. Jag älskar ju verkligen Lego. Det borde vuxna göra mer. Bygga Lego. Inte bygga Lego och sedan bara ha saker stående. Utan bygga och förstöra och bygga igen. Det är vansinnigt roligt.

Anders – 6:59

Jag har ju barn i de åldrarna. Problemet är att skärmarna tar ju så mycket av deras uppmärksamhet. Och det är mer dopamin med de där skärmarna. Så det är svårare. Det är inte lika roligt att bygga Lego som att kolla på YouTube eller skit. Så det är jobbigt med de här skärmarna.

Alfred – 7:14

Jag håller på att få min femåring att snöa in helt på legotåg. Jag hade rummet fullt med legotåg när jag var barn. Det är så coolt nu med att det är en ganska bra ingång till programmering med legotåg. En av de stora grejerna när man ska lära sig programmera är ju vad ska man programmera då? Vad är det man ska få att hända? Det blir väldigt taktilt och väldigt konkret om man sitter och programmerar i Python hur tågen ska åka. Nu är vi inte riktigt på den nivån än. Det finns en avsikt i bakgrunden för mig att jag håller på och köper in mig på mycket legotåg. Jag vet att så småningom kommer det vara intressant för honom att börja programmera, skapa skript och slingor för hur tågen ska. Lära honom prompta istället tror jag snarare.

Anders – 7:59

När jag lär mina barn att programmera så gör vi mikrokontroller. Det som du är inne på med tågen är att man vill ha något fysiskt, något som händer. Det är så svårt med abstrakt. grejer i datorn. Du kodar någonting och så kommer det upp något på skärmen. Men om ett tåg rör sig eller en mikrokontroll eller det tänds en lampa eller så där, då plötsligt så är det mycket lättare att förstå vad det är som händer. Så det gör jag mycket då. Men en annan grej som jag håller på med, det är att jag har ju haft min bil folierad och så har jag kört den. Folien har pajat. Jag tror det är för att jag har kört den i mjuk biltvätt. Dom har sån här avfettning som man åker in i först.

Fabian – 8:38

Ja, jag tycker inte om dom, måste jag säga. Jag har kört Jag var det en gång och tyckte det var en massa mikrorep på min bil. Jag var inte nöjd. Det var väldigt mycket borstar och grejer.

Anders – 8:44

Det som hände mig var att folien har fått massa fläckar. Ni såg kanske det sist ni åkte med min bil, att den var lite fläckig?

Fabian – 8:50

Det var ingenting jag tänkte på. Nej, du har alltid helt ren bil. Den är alltid 100% ren. Det finns ingen som har så ren bil.

Anders – 8:56

Hur som helst så har det blivit fel på folien i alla fall. Jag trodde det var bara missfärgningar, men det som har hänt är att något lager har försvunnit. Så nu när jag och min son skulle ta bort folien, då. lossar de bitarna som inte är skadade. De lossar som stora sjok. Men det här som är skadat, då tar man bort två millimeter, kvadratmillimeter i taget. Så vi har hållit på flera kvällar och vi har en jättestor .

Alfred – 9:20

Du får ta fram en sån där skrapa som man har till spishallen, Anders.

Anders – 9:23

Jag kan inte riktigt göra det på lacken. Det är ju otroligt segt. Vad slitsamt det kommer vara att ta bort den här folien. Så om någon vet ett bra sätt att få bort skadad folie, så får ni gärna höra av er.

Alfred – 9:34

Kan man inte tänka värmepistol eller någonting då?

Anders – 9:36

Jo, vi använder massa värmepistol. Den bara faller sönder. Det är som det bara krispar sig. Så man vill kunna dra ett stort sjok och så bara fläker det av. Men det går inte.

Alfred – 9:48

Vad är det för jäkla skitfolie du har?

Anders – 9:49

Det var jättefin folie. Avery eller vad den heter. Men skitsamma. Men om det är någon lyssnare som kan det där med folie så kommer jag vilja ha ny folie också.

Alfred – 10:00

Då får du prata med DG Solfilm som gjorde min bil. De sponsrade ju en gång i tiden. Jag är supernöjd med det. Nu har jag en folierad bil som jag törs köra i helt vanlig biltvätt. Det har jag gjort nu med fördel i flera månader. Det blir inga konstigheter och inga mikrorepor eftersom det är en självläkande stenskottskyddsfilm utanpå. Så det är bara att köra.

Anders – 10:25

Jag vet att någon lyssnare hörde av sig vid något tillfälle som drev någon sån foliefirma. Är det någon som är duktig på det här, så hör gärna av er. Sen som vi sa inledningsvis, så Hälsa Hemma har ju kraschat lite grann, så jag söker nytt jobb också. Om de vill ha en erfaren CTO eller produktägare och så där. Jag har byggt it-bolag och it-team i hela min karriär. Så mycket fokus på AI och agentisk utveckling och så där nu. Så hojta till om det är någon som är sugen på att jobba med mig.

Fabian – 10:53

Du är otrolig. Jag kan verkligen intyga dig, jag är femårig. Du är helt otrolig vad du kan bygga organisationer och mjukvara och allting. Har ni hört talas om att jag ska gifta mig eller? Ja, det har vi hört talas om. I sommar så ska jag gifta mig. Och jag har också fått en liknelse här då att det här påminner om Anders gamla moppebil. Att det här är någonting jag upprepar. Det finns fler likheter än så kan jag säga. Likt Anders så har jag ju också pulat ihop lite mjukvara. Jag vet att du byggde ihop med AI där. Så byggde du ihop en mjukvara för moppebil. Du kunde, som en kopia av Tesla-appen. Det jag har gjort är att jag har använt den här fantastiska, måste jag säga, tjänsten Lovable, det svenska bolaget. Och byggt en hemsida för mitt bröllop. Ni har ju båda två varit inne på den, för ni har anmält er där. Vad är det man ser på hemsidan?

Anders – 11:52

Ja, det är väl en vanlig hemsida eller? Var det något speciellt?

Fabian – 11:56

Det var länge sedan du anmälde det i så fall. Det har varit ett projekt som har spårat ur en aning.

Alfred – 12:01

Men det är ganska fina illustrationer, har jag tänkt på.

Fabian – 12:05

Så allt är ju gjort, även inbjudan i papper som ni fick, är ju gjort med AI. Och då finns det ett antal påskägg på inbjudan, som det kanske blir någonting av sen. Vi får se. Och så är det ett hemligt lösenord som man behöver för att logga in på hemsidan. Så alla gick in och anmälde sig på hemsidan. Och då har jag också samlat ihop lite information, en liten kort text om alla. Anders hade skrivit väldigt roligt. Alfred hade skrivit lite kortare kan jag säga. Så jag har utvecklat era bådas texter. Så ni får kolla sen vad jag har skrivit om er. Och då tyckte jag det var kul. Det är ju roligt. Då kan man ju presentera det för de andra så att man kan lära känna varandra lite innan. Och sen kom jag på att man kan göra ett lite roligt spel. Ett litet gästmemory över det. Så jag skrev ihop en liten prompt bara. Två meningar till Lovable. Jag vill ha ett gästmemory där man ska kunna gissa från tre alternativ. Och så ska man få poäng. Och ju snabbare man är, ju fler poäng ska man få.

Alfred – 13:01

Men vänta nu, gästmemory, det är ju par då. Ska vi gäster bli par också?

Fabian – 13:05

Ja, det kanske är fel brandat möjligen. Men det man ska göra är att man ska gissa vilken om mig-text som hör ihop med vilken person. Och så får man poäng och så ska det vara en liten high score-lista och sådär också. Och det här gjorde den. Den tänkte där i två minuter och sen så satte den ihop det. Och det var helt perfekt. Jag behöver inte göra någonting mer. Det var helt perfekt från start. Sen har jag lagt till lite gästbok och sådär. Men så kom vi till det här med bordsplacering. Och då gick jag ju loss på det då. Så då bad jag den att med inspiration av hur sätesplaceringen är på flygplan när man checkar in, så ska den göra bordsplaceringsmöjligheter. Så att jag som administratör kan börja med att placera ut folk. Och att den också analyserar allas om mig-texter för att placera folk som har ungefär liknande intressen tillsammans. Det var väldigt kul. Så då gjorde den ett första utkast på det. Och sen så skissade den upp hur bodens berättare är bodens ska vara. Och så gjorde den grafik kring det. Och sen har jag också byggt då så att loggar man in då, så har man möjlighet själv då att flytta sina egna platser.

Fabian – 14:12

Och en plus en om man inte kanske trivs med sin bordsgranne, då kan man då bara dra och släppa sig till den. Är det inte lite roligt ändå?

Anders – 14:20

När jag gifte mig 2008, så hade vi ett program som låg på varje plats. Där hade vi skrivit om alla gästerna. Har du det också?

Fabian – 14:30

Det är inspirerat av det. Jag har sett det göras. Vi kanske kommer skriva ut också.

Alfred – 14:34

Det blir ett lackmuspapper på hur länge sedan det var man gifte sig. Du hade ett skrivet program. Jag satt och programmerade parallaxeffekter manuellt på min bröllopssida 2015. Fabian har ett AI-genererat memory. Det är otroligt alltså.

Anders – 14:51

Jag hade också en egen kodad bröllopshemsida med anmälningsformulär och allting sånt. Men det som var grejen med pappret är att det blir en väldigt bra conversation starter. Vi skrev ut namnlappar också som man satte på sig. Och då sa man att det var du som höll på med det där. Och då fick man igång konversationen. Jag fick jättemycket positiv feedback på det här efteråt.

Fabian – 15:16

Hopbyggt är det också ett litet mejlsystem som man kan skicka ut mass-mejl i olika grupper till de som ska ha på svensexan. Vi har ju två svensexor då. Och att man kan skicka ut löpande information och så. Det har varit väldigt roligt. En annan fördel med detta när det bara är prompterade är att jag har kunnat göra detta från min telefon. Jag kunde bara promptera allting från telefonen eftersom jag behöver inte sitta i Photoshop. Jag behöver inte sitta och se långa kodrader, ingenting. Sponsrade av Lovable? Nej, det är vi inte. Vart ska det här ta vägen? Nej, men det är ju helt otroligt, den tiden vi är i. Är det inte helt otroligt?

Anders – 15:52

Lovable är fräckt, men de har ju jätteproblem nu då, när Claude Design kom, som är typ lika bra. Vi får se vad som händer med Lovable.

Alfred – 16:01

Ja, det känns verkligen som att det är så läskigt, tycker jag. Jag bygger ju startups och jag är ju engagerad i ett AI-bolag också. Det är verkligen en ny sanning i riskkapitalbranschen med att alla gamla regler om det som kallas för vallgrav eller moat för affärsidéer. Det är förbi. Det är jättesvårt att förstå hur en procession ska vara försvarbar och även sådana framgångar som Lovable. Helt plötsligt kan man vara så här, nej, nu behövs inte de längre.

Anders – 16:28

Just nu är det ju hårdvaruintegrationer, så att om du har mjukvara så ska du också ha hårdvara eller någonting som är svårt att bara direkt replikera.

Fabian – 16:38

Ja, och Anders hade en diskussion för några veckor sedan här med en riskkapitalare. Och det var verkligen tydligt att de investerar inte bara ren mjukvara. De vill ha hårdvara eller någon annan vallgrav. Kanske någon CE-märkning eller något annat som är tydligt. För det är där vi är. Att det är så mycket enklare att bygga mjukvara idag. Det går så mycket fortare. Det är ju otroliga tider att leva i, måste jag säga.

Alfred – 17:00

Har ni använt Figma någonting? Nej, Anders har gjort det. Jag har använt Figma massor, men jag har gått över till Lovable För många i vår bransch är det ett jättestort och framgångsrikt företag, som var nästan de facto standard. Det var Figma man gjorde en skiss på hur gränssnittet och appen skulle se ut i förväg. Nu är det så himla lätt att prototypa och koda ihop en prototyp istället. Figma behövs ju inte överhuvudtaget. Jag har kompisar som jobbar på Figma som bara säger ”Nej, jag fick sluta. Vi vet inte vad vi ska göra.” Det är intressant det här med att Claude också har tagit över.

Fabian – 17:41

Du textade till mig för några veckor sedan och sa att du måste lämna OpenAI. Det är Claude som gäller nu. Jag hade faktiskt Claude innan det var ballt. Innan det var coolt. Sen tyckte jag av någon anledning att OpenAI var bättre. Jag måste faktiskt byta där. Det är ganska lätt att byta också. De där trådarna man har liggande, det är ju inte så mycket. Det är inte mycket till vallgrav.

Alfred – 18:05

Sen försöker man generera en bild eller något sånt där. Då är ju OpenAI.

Anders – 18:11

Det har ju faktiskt gjorts en del tester när man benchmarkat OpenAI mot Claude de senaste modellerna och det är inte så stor skillnad. Claude är bättre på kod men Codex som OpenAI har är också riktigt bra på kod. Så jag använder Codex ganska mycket men jag har använt Claude också. Så jag skulle säga att det är mycket snack om att Claude är det fetaste men OpenAI är inte långt efter.

Alfred – 18:34

Ja det är det. Hörrni, ska vi prata elbilar istället? Vi har fått mail nämligen.

Speaker – 18:40

Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.

Alfred – 18:45

Stand by to receive our transmission.

Speaker – 18:49

You got mail.

Anders – 18:50

Då har Jonathan Sulo skickat mejl till dig. Han skriver direkt till dig Alfred. Han skriver hej Alfred. I förra avsnittet pratade ni om gamla elbilar och bristande stöd från biltillverkare. Detta är något jag har erfarenhet av som ägare av en 12 år gammal Volkswagen E-up. När min E-up fyllde 10 år så meddelade Volkswagen att jag inte längre kunde använda deras app för att hantera min bil med förvärmning och så vidare. Jag började då söka upp efter alternativa sätt att hantera bilen och hittade Open Vehicle Monitoring System, OVMS. Väldigt roligt det här måste jag bara tillägga som en personlig reflektion. För att jag har hållit på jättemycket själv med OVMS. Så att jag har OBD. Jag kan läsa vad han skriver.

Fabian – 19:27

Det var det du byggde den där moppebil.

Anders – 19:30

Allt det där har jag byggt själv från grunden. Och kodat och byggt mikrokontroller och så. Men vi hade ju en i-MiEV tidigare. Som inte var uppkopplad. Och då byggde jag en app med OVMS. Återkommer till det strax. Vi läser vad han skriver. OVMS är ett öppet källkodsprojekt med användare och utveckling. över hela världen. De hämtar ut fordonsinformation i realtid, så som laddning, temperatur, felkoder och så vidare och kan beroende på integration även kontrollera laddning, uppvärmning och motorprestanda. De har stöd för bilmodeller som till exempel Min E-upp, men även Nissan Leaf, Renault Zoe, Kia Soul, e-Niro och flera andra elbilar samt flera modeller från Tesla. Stödet för olika bilmodeller ökar konstant. Att läsa ut data kräver bara OBD2, alltså den här kontakten som sitter i alla bilar där man kommer med diagnostik. porten. Medan möjligheten till att skriva kräver anpassad hårdvara. Jag har hittills enbart läst ut data från min bil, men har fått hårdvara för installation, vilket blir ett projekt här i sommar.

Anders – 20:26

Om intresse finns så kan jag återkomma med en rapport därefter. Oavsett vad så tack för en utmärkt podcast. Ser fram emot att fortsätta följa den. Hejar ni? Jonathan Sulo. Det är roligt att han vill återkomma med en rapport. Jag har ju gjort det här. Jag har ju hårdvaran. Jag har kopplat in den här i OBD2-porten och så har jag styrt vår i-MiEV via Min upplevelse och erfarenhet var väl att den är. Det är lite tacky, det ser fult ut och sådär. Det funkar, men det är käckt om man förlorar sin mobiltillgång. Men det är ingen snygg app.

Alfred – 21:02

Om man redan har en mobilapp till bilen, säger du, då kommer man inte vilja göra det här istället?

Anders – 21:06

Verkligen inte. Och om man gör det så, i alla fall när jag testade det nu, det är några år sedan förstås, då är det ju en skruttig och ful app. Väldigt. oanvändarvänlig var den då i alla fall. Den kanske blivit snyggare nu.

Alfred – 21:17

Men vi var ju på lite det i förra avsnittet och ni kan ju lyssna tillbaka på det om ni inte redan har hört det. När vi var på den här frågan då pratade vi om Fisker-bilarna, alltså Fisker Ocean. Det bilföretaget gick i konkurs och där har användarna, eller kunderna till de bilarna har fått ta saken i egna händer och jobba runt att de blev av med alla molntjänster och allt sådant som behövs för att kunna använda bilen som det var tänkt. Och så har det blivit en öppen källkodslösning för att ta sig runt allt som inte fanns då, för att Fisker gick i graven. Och det här är ett annat exempel på det. Jag har snöat in på de här tankarna rätt mycket nu. Jag tycker verkligen att det är dags att vi ska kräva reglering på det här området. Det är samma dynamik som med telefonerna. Och den marknaden är i viss mån självreglerande.

Fabian – 22:08

Fast telefonerna håller ju väldigt sällan med den. Men alltså, jag bara säger Sonos. Jag måste lyfta det igen. Jävlar vad det var irriterande när prylar bara blev brickade från Sonos en vacker dag. Det är ju verkligen inte okej. Alltså telefonen är ändå en teknisk pryl. Man tänker sig liksom att den har en viss hållbarhet. Medan en högtalare, för guds skull, den måste ju bara funka i oändlighet. Tänker man ju när man köper den.

Anders – 22:34

Jag har en sån sous vide-maskin. Det råkar vara så att jag köpte den precis när de gick över till en ny. generation och då fick jag bara så här tre år in så kommer det så här. Ja, nu så pensionerar vi den gamla och bara slutar appen funka.

Alfred – 22:48

No more sous vide for you! Precis, exactly my point. Men lyssna nu, för jag har faktiskt tänkt till lite här. Alltså på telefonerna så är det lite så självreglerande att det har blivit en konkurrensfördel för vissa tillverkare. De använder det som ett försäljningsargument. Att vi kommer supporta telefonen så här länge. Kommer du få uppdateringar och så vidare. Och andra är sämre på det och så vidare. Men som ni är inne på, när det är telefoner eller högtalare, de har inte så himla lång livslängd. Det här blir ju väldigt mycket viktigare när vi pratar om kapitalvaror. Saker som ska hålla riktigt länge. Typ bilar, men även värmepumpar, hemmabatterier och andra saker som behöver vara uppkopplade och smarta. Och samtidigt är dyra i inköp och ska hålla under lång tid.

Fabian – 23:30

Värmepumpar. Nibe, vi tittade på dig med eran jävla skitapp som ni gjorde om. Och sen ska ha betalt för något jävla prenumerant. För att kunna styra. Deras app är inte kass.

Anders – 23:40

Jag köpte en IVT-värmepump bara av den anledningen. Jag ville hellre ha en Nibe. Men när jag köpte en ny värmepump så sket jag i en Nibe bara för den här appen. Det kan inte löna sig för dem.

Fabian – 23:50

Det var uppenbarligen ett tillöppet sår här.

Alfred – 23:53

Gud, vad jag sätter igång. Jag har stolpat ner ett utkast här till en offentlig utredning. Den utredare som får uppdraget av regeringen sen inom nåt år kan bara ta det här och skicka in det i Claude eller ChatGPT. Så får de ut utredningen sen. För nu kommer. lagen här, så får vi se vad ni tycker. Det här handlar om att det borde finnas ett regelverk för vad man måste erbjuda i termer av over the air-uppdateringar, anslutningsbarhet, framtida och ny funktionalitet och så vidare, om man vill kalla en produkt för en uppkopplad produkt. Vad den termen ska vara, men vi behöver någon form av definition av vad en uppkopplad produkt eller en smart produkt är. Vi behöver fylla den termen med de här begreppen. Där måste då Det bör finnas ett regelverk för vad det är, hur man definierar det och vad tillverkarna då måste erbjuda i termer av uppdateringar sen efter att man har säljt en sån produkt. Man måste leva upp till vissa krav på hur länge man måste supporta en sån produkt och hur man kommunicerar, hur länge man ska supporta det till konsumenterna.

Alfred – 24:56

Så man säger i förväg att så här länge lovar vi att hålla den här produkten vid liv. Och så behöver det finnas krav på vad som händer därefter. Man måste se till att en uppkopplad produkt som man säljer ska förbli brukbar utan att tappa funktionalitet efter supporttidens slut. Så man måste erbjuda konsumenterna ett alternativ på hur de kan fortsätta använda produkten. Och då tycker jag att det kan vara så att man exempelvis publicerar API-er som gör att användaren har möjlighet att ersätta de servrar som man inte själv vill tillhandahålla längre då, med egna. Eller på det sättet då erbjuda möjlighet för tredjepartsleverantörer att kunna ta över ansvaret för molntjänster för gamla produkter som tillverkarna själva inte. inte vill supporta längre. Då kan brukarna få betala såna tredjepartsleverantörer för att kunna fortsätta ha tillgång till en apptjänst. Men det behöver finnas ett krav på den som ska sälja en uppkopplad produkt på att ta ansvar för hur de lämnar straffatpinnen vidare när de själva tänker sluta supporta en produkt.

Anders – 25:53

Det är ju lite svårt. Den där är ju lurig alltså. För att om du publicerar hur den här produkten, alltså många av de här produkterna, de har ju säkerhet genom, vad är det man kallar det, security by obscurity. Genom att folk inte vet exakt hur den fungerar så säkerställer du att man inte kan ta sig in i den. Men om du måste publicera det här, då plötsligt hittar ju folk alla sårbarheterna.

Alfred – 26:17

Det är en jättebra poäng. Men vi var på AI-agenterna hur bra de blir. Security by obscurity is not security at all. Genom att tvinga fram publikation av applier på det här sättet, så tvingar man också folk att sluta med Security by Obscurity. Och det måste man göra. Vi kollar på det i er Nissan. För er som inte känner till det. Från början hade Nissan Leafs mobilapp inte mer autentisering. Om man bara visste VIN-numret på bilen, vilket står i VIN-rutan, så kunde man logga in på vilken Nissan Leaf som helst.

Fabian – 26:46

Helt otroligt. Herregud.

Alfred – 26:48

Så det är hur dåligt Security by Obscurity kan vara. Det gjorde att Nissan fick döda mobilanslutning jättelänge när det blev känt, innan de så småningom hade fått en mer riktig lösning på plats. Det är ett typexempel på att så här illa får det inte vara. Det här tvingar fram att om man ska sälja en uppkopplad smart produkt, då måste man ha så vettig säkerhet att man kan publicera API. Vidare tycker jag att man behöver reglera vad man får lova om framtida funktionalitet. Du vet det här funktionalitet som ska komma.

Fabian – 27:23

Åh, Tesla!

Alfred – 27:24

Nu kollar vi på dig Tesla. Så det borde regleras vad man får lova och på vilket sätt man blir ersättningsskyldig om man inte lever upp till de löftena. För det är också så där att man, det är ju, alltså, det är ju inte bara Tesla, det är ju Apple också. Om man tänker på Apple Intelligence och hela det, kollapsen med, de är i gott sällskap, men det är verkligen så att det här är någonting som de kommersiella företagen missbrukar nu och där konsumenterna kommer i kläm.

Anders – 27:48

Men vänta, det där är väldigt. I praktiken kan du inte lova någonting i förväg, eftersom du kan aldrig garantera. Då får man inte prata om det. Då får man inte prata om någonting vi ska göra i framtiden.

Alfred – 28:03

De flesta företag nu väljer att sälja sina befintliga features. Inte så här, du borde köpa den här, för i framtiden kommer vi kunna det här också.

Anders – 28:10

Ja, just det. Du tänker att man lovar att just den här, iPhone 17, den kommer ha en viss funktionalitet.

Fabian – 28:16

Den låter lite skämmigt. Självupplevt måste jag säga. Just det här är ju egentligen redan reglerat. Man får ju inte lov att sälja saker och vara bedräglig. Jag menar, Tesla har ju verkligen varit över gränsen. Ja, absolut.

Alfred – 28:31

Men jag tänker att det är nog i viss mån redan förbjudet. Men det är också så att det här förfaringssättet som tillverkarna håller på med nu, det leder till nya problem som inte är explicit tänkta på i befintlig lagstiftning och så vidare. Och genom att tänka på det och göra ny reglering, kanske på EU nu, för det här, så kan man ju verkligen tydligt exemplifiera och göra det mycket lättare och tydligare, och skapa ett bättre case för konsumenterna. I synnerhet om man tar betalt för funktionalitet, och nu är det ju verkligen självupplevt, att man köper mjukvarupaket, som ska innebära ny funktionalitet, som ska komma at a later date. Får man säga att vi släpper det så snart vi är klara, och så snart myndigheterna tillåter det? Får man då ha det ihop? Kan det vara två decennier, eller får det vara max tre år och så vidare? Får man kalla det Men anledningen till varför det här är viktigt, det är ju för att alla de andra biltillverkarna, de har ju också det här problemet. De har ett sjå att bli klara med sina mjukvarustackar.

Alfred – 29:28

Om man tänker till exempel på situationen som Volvo och Polestar har varit i, så där fick de ju försena bilarna. Volkswagen har ju också haft den situationen. De fick försena lanseringen av sina nya modeller för att de inte var klara med mjukvaran. Och sen när de väl släppte modellerna så var de fortfarande inte klara med mjukvaran. Så då skulle de rulla ut funktionalitet längre fram. Och så har det gått sådär. Jag tror att de försöker ta ansvar, men det är ganska tydligt att här finns det någon form av ny situation, som alla är ovana att hantera, och där konsumentskyddet behöver utökas. För konsumenter är definitivt inte vana på att tänka på det här. Vi är ju ändå någon form av early adopters och ganska savvy och kan förstå de här aspekterna, men för min mamma är det skitjobbigt att förstå vad av alla löften är det man kan lita på och inte.

Anders – 30:08

Ja, så är det. En annan grej du kan ta med dig till din utredning är att wifi-standarder och så ändras. och om folk köper en ny accesspunkt hemma så kanske din 20 år gamla värmepump inte ens kan koppla upp sig, och då skulle man vilja ha något, att man bygger prylarna modulärt eller uppgraderingsbara eller någonting sånt.

Alfred – 30:26

Ja, bra. Kolla.

Fabian – 30:27

Anders, det står i hans manus.

Alfred – 30:31

Det är som att du hade läst mitt manus, för det var precis nästa punkt. Man måste konstruera, om man har en produkt som tappar anslutningen för att Telia och gänget släcker 3G-nätet, då behöver den vara konstruerad på modulärt sätt, och man är skyldig att erbjuda en rimligt prissatt uppgraderingsmodul, så att det ska gå att hålla liv i produkterna. Så att man inte bygger in design for, vad heter det? Att de är designade för obsolessence, att bli utdaterade. Så att man ska vara tvungen att köpa en hel ny produkt, för att den i onödan inte är tillräckligt modulär, så att den inte är uppgraderbar för när det händer. För det är ju ändå förutsägbart, att då och då kommer mobilnätet förnyas. Och en produkt som ska leva i 20-25 år, ja, men då måste man kunna byta mobilnätsanslutning eller Ja, precis detta problemet med min Husqvarna robotgräsklippare.

Anders – 31:19

När jag drog igång den för säsongen här nu då, så kopplar den inte upp sig. Och det är för att 3G-nätet är nersläckt och den har inte då 4G-modul. Och då vill de ha, vad är det, 3 500 vill de ha för ett nytt sånt. Och den är ju så här gammal, min gräsklippare. Det är ju inte värt det. Så nu kör den omkring utan app. Och sen så ibland så hittar den i något dike någonstans. Den har legat där i en vecka. Det är helt kasst när jag inte har app och inte får varningar och grejer. Då har Husqvarna något program. Om du gör service samtidigt som du lämnar in din gräsklippare. Då får du köpa den här för 750 spänn eller något sånt. Men det är ingen Husqvarna serviceverkstad som svarar när jag mejlar dem. Det är otroligt frustrerande.

Alfred – 32:03

Jag hade ju samma problem som dig. Min var så gammal att jag var precis något form av halvår utanför att ens omfattas för det programmet. Vilket, den var ändå bara mindre än 10 år gammal. En gräsklippare ska väl hålla mer än 10 år, tycker jag.

Fabian – 32:17

Men det måste ju finnas, har du tänkt någonting kring hur lång måste den här supporttiden vara? Det måste ju ändå variera beroende på produktkategori. Alltså, en bil kan man ju räkna ska kanske hålla i 20 eller till och med 30 år. Medan en mobiltelefon ska ju inte hålla så länge. Alltså, 10 år så är det ju rimligt.

Alfred – 32:33

Värmepump 20 år. Här får jag skicka vidare frågan till den framtida offentliga utredningen. Men sanna mina ord, jag tror att det här kommer bli en, alltså om inte Men det här behöver vara någon form av EU-direktiv eller någonting.

Fabian – 32:45

Det är ju ändå kul när man sätter sig i en 10-20 år gammal bil och det sitter sådana här gamla USB-kontakter och gamla sådana här 30-pinskontakter för iPod och sådär. Det här är ju en. Det är ju mycket bättre det här problemet egentligen än den hårdvaran, för det här går ju faktiskt att fixa. Men just att uppkopplingen ska finnas på plats, det behöver man ta ansvar på. Jag förstår att du är inne på någon slags märkning här. Och här känner jag att det här direktivet håller på att spåra ur. Alfred, vad tänker du här egentligen?

Alfred – 33:17

Jag vill in någonstans på att. Det är svårt att dra gränser här, men jag tänker mig att vi behöver reglera vad. Om man ska kalla en produkt för smart eller uppkopplad, så finns det vissa saker man måste leva upp till. Och så inbillar jag mig att det också finns produktkategorier som i ganska stor utsträckning kommer vara smarta eller uppkopplade. och att det därför finns en risk att tro att alla produkter inom den kategorin är smarta och uppkopplade. Det går fortfarande att köpa bilar på marknaden nu, som verkligen har en föråldrad mjukvaruarkitektur och inte kommer bli uppdaterade överhuvudtaget. Om man tänker . Teslorna var ju jättetidiga på det här. Om man kollar på Teslorna från 2012 och så vidare, de får ju fortfarande uppdateringar. De har fått så mycket nya funktioner som möjligt, som har kommit till supergamla bilar, som gör att de hänger är med och blir bättre och bättre för varje år som kommer. Och det tar vi för givet med våra telefoner och så vidare också. Men köper man en svindyr Porsche till exempel, de har inte alls varit duktiga på att underhålla sina bilar med att förse dem med lika mycket mjukvaruuppdateringar.

Alfred – 34:22

Generellt inom Volkswagenkoncernen, vi har ju pratat mycket om Cariad-kollapsen, där är det ju väldigt olika hur mycket, det verkar som att Volkswagens egna bilar, de som det sitter VW i fronten på, de får mer uppdateringar än vissa andra märken inom koncernen. Och det är svårt att veta utifrån exakt vad det beror på och så vidare. Men det gör att det kanske är så att det på sikt kommer att behöva finnas någon form av . Kan man sälja en bil som inte är en uppkopplad produkt? Behöver man säga att det inte är det när man säljer den? Folk riskerar att ta för givet att den kommer vara uppkopplad annars.

Anders – 34:54

Jag tror att en av dina punkter där, Alfred, som handlade om att man ska publicera ett API som gör att vem som helst kan bygga grejer, den löser ju väldigt mycket av de andra grejerna. Om biltillverkaren, eller vad nu, inte tillräckligt bra på att bygga mjukvara eller vad det nu är för något. Ja, men då kan ju vem som helst göra det. Då är man konkurrens med communityt därute. Och nu med Claude, Code och grejer så kan man ju bara. Alltså, du kan ju bygga så mycket bättre grejer. Berättade jag inte det? Om det är min Denon-receiver berättade jag väl om. Där jag satt i tv-soffan hemma och byggde en helt ny app med Claude till receivern. För att den gamla slutade funka. Det var ju så här, någon timme framför tv-soffan så hade jag en ny app.

Fabian – 35:35

Det känns som världens säkerhetsproblem att publicera APIer och sådär. Det kan ju bli bekymmersamt. Särskilt när du åldras. Det finns ju väldigt mycket säkerhetsbekymmer här. En biltillverkare som Fisker till exempel, som inte finns längre. Bara det att det inte går att säkerhetsuppdatera de bilarna då. Det är ett jättebekymmer. Hur ska man lösa den situationen? Jag är inte säker på att det löses helt ut med öppna APIer heller. Det kan ju nästan bli ännu värre med öppna APIer.

Alfred – 35:59

Dåliga öppna APIer är naturligtvis ännu sämre än. Än dåliga, opublicerade API-er. Men det du tvingar fram är ju någon form av att man levlar upp och blir bättre på att bygga API-er. Men sen så, jag tycker det, du är ju på någonting klurigt och svårt här. Det värsta tänkbara som kan hända är ju någon form av fleet wide hack som man pratar om. I synnerhet om bilarna är självkörande. Så att du kan börja skicka robottaxis till höger och vänster över hela världen. Och kanske en hel flotta.

Fabian – 36:34

Eller köra in i en bergvägg.

Alfred – 36:36

Ja, men precis. Det kan verkligen bli ett rejält säkerhetsproblem och någon form av attackyta för terrorister och annat. Det är ju allvarligt. Därför kanske man ska fundera på vad som får exponeras för API-er överhuvudtaget och vad som ska begränsas. Men det är det här som behöver tänkas igenom. Alternativet att vi lämnar det här oreglerat tror jag är det som är dåligt. Säkerhetsargumentet är snarare ett till argument för varför det ska regleras, snarare än att vi ska lita på att alla de här företagen kommer navigera det här rätt, för dynamiken i den oreglerade miljön blir att någon kommer vara duktig på det här och gå före, och sen så kommer någon annan att vara tvungen att skynda sig ikapp, och de som kommer att skynda sig ikapp kommer kanske vara tvungna att på olika sätt ta genvägar och släppa ut dålig kod helt enkelt.

Anders – 37:26

Samtidigt med alla de här AI-systemen som granskar och läser och tittar igenom hur saker är byggt, så kan ju också utvecklarna själva nu bli mycket bättre på att hitta sina egna sårbarheter.

Alfred – 37:38

Ja. Ja, men vad tror ni? Blir det en offentlig utredning det här? Eller blir det en reglering?

Fabian – 37:43

Alltså, Alfred for president. Du blir nästa sån här EU. Vad hette hon som gillar kossor i Centerpartiet? Ja, Marit Paulsen. Paulsen, alltså. Du är nästa sån. Lika som bär. Det är allt jag vet om.

Anders – 38:00

Men hörni, ser vi början på slutet av Teslastrejken, har elflyg verkligen framtiden för sig och har danskarna blivit autonoma? Allt efter detta.

Alfred – 38:14

Ja, är det början på slutet på Tesla-strejken vi ser? För knappt hade vi hunnit spela in förra avsnittet förrän IF Metall släppte något av en bomb i Tesla-strejken. Vi har ju rapporterat här under våren om att det fram tills nyligen har rått något av ett moment 22 i den över 2,5 år långa konflikten. Det har ju varit någon form av utnötningskrig där IF Metall sakta men säkert har fått upp antalet Tesla-medarbetare som strejkar och därmed närmat sig någon form av genombrott. Men i gengäld så har de ju fått stå för en saftig nota. över 100 miljoner kronor ur strejkkassan för att täcka löner och skatt och så vidare för de som strejkar. Ja, och så de stackarna som stått utanför i hagel och regn och snö. Alltså, jäklar, det kan inte ha varit kul. Du tänker på strejkvakterna.

Anders – 38:57

Så tre vintrar, ja, det är segt.

Alfred – 39:00

Hösten 2023 ska det ha varit, i oktober 2023 om jag minns rätt, som strejken gick igång. Men när det dessutom då visade sig tidigare här under våren att medarbetarna som har deltagit i strejken, de blir ju nolltaxerade. trots att facket har betalat in skatt för dem, eftersom Skatteverket helt enkelt har observerat att man inte får betala in skatt för något annat än arbete. Och de kan per definition inte arbeta hos facket, för de är ju anställda hos Tesla. Det är därifrån de strejkar. Så började vi fundera på om det här kunde leda fram till en förändring av status quo. För det tvingade in de strejkande i en situation där de blir helt utlämnade till facket för socialt skyddsnät, eftersom de tappar rätten till ersättning från vanliga myndigheter. Och dessutom så ändrar det ju på sätt och vis läget för facket. För facket ville nu börja begränsa rätten för strejkande att göra vad de vill. Och det efter rapporter om att många kanske har börjat arbeta hos Tesla och gått ut i strejk bara för att det är schysst att få strejkersättning utan att behöva göra någonting.

Alfred – 39:52

Och sen så har de startat företag och tjänat pengar på andra sätt samtidigt och därmed lyft dubbel lön.

Anders – 39:59

Det kan inte vara vanligt i alla fall?

Alfred – 40:00

Det finns anekdotiska exempel på det. Och facket har ju börjat begränsa, så att tvinga de som är i strejk att vara med och till exempel vara strejkvakter. Så att de faktiskt får använda sin tid till att delta i konflikten. Men nu har det tillstött ytterligare saker. Frågan är om det inte är nu vi börjar bevittna början på slutet på strejken. Vi ska se vad ni tycker. I månadsskiftet kom det rapporter om att ett 30-tal Teslamedarbetare plötsligt hade återgått i arbete hos Tesla, bara för att omedelbart bli hemskickade av Tesla. Arbetsbefriade och med lön, men den här gången från företaget istället för från facket. Från början var facket väldigt tystlåtet om vad det var som pågick och bara hävdade att konflikten fortgick och att

Alfred – 40:47

Att det totalt handlar om ungefär ett 40-tal medarbetare har jag kunnat läsa mig till hos Dagens Arbete. Nu har de här arbetarna helt enkelt, nu är de inte längre i strejk, utan de ska gå tillbaks till sin arbetsgivare. Tesla själva, de uttalar sig inte. De har tidigare sagt att alla är välkomna tillbaks, men det verkar som att de påverkade arbetarna nu. De arbetsbefrias tills vidare, så därmed får de fortsätta gå hemma. men med lön från Tesla istället för från facket.

Anders – 41:12

Tesla sa ju att de behövde utbildning och grejer och sådär. Men hur är det med det? Nu har ju de inte jobbat på tre år nästan och det är klart att bilarna, allting, det har ju ändrat sig jättemycket. Men vet du om de har fått någon utbildning, de här? Eller skickades de bara hem?

Alfred – 41:29

Såvitt jag kan förstå så har de blivit hemskickade egentligen på stående fot, för det finns ju en övertalighet. Tesla har ju ersatt behovet av de här arbetena med annan arbetskraft. Det tycker ju facket är . strejkbryteri när Tesla tagit in annan arbetskraft. Lyssnar man på facket, avtalssekreterare Simon Petersson, som intervjuades i dagens arbete, han säger att konflikten är inte avblåst. Vi har begränsat stridsåtgärderna på de här ställena, men konflikten är inte avbruten. Den pågår. Det finns primära konfliktåtgärder på alla arbetsställen och alla sympativarsel verkar precis som innan. Så säger han alltså till dagens arbete. Ska man förstå det på dem så är det här någon form av taktik som förmodligen är det som kallas för jojo-strejk då.

Fabian – 42:07

Ja, precis. Det bästa måste ju vara att slå av och på strejken, så att de måste anställa upp fler. Och att det blir väldigt svårt att lägga schemat och så. Det måste ju vara det smartaste.

Alfred – 42:16

Ja, men precis. Det är som att de vill angripa strejkbryteriet, i deras perspektiv, hos Tesla. För då får ju företaget, Tesla i det här fallet, dubbel kostnad om de har andra arbetare som ska ersätta de som strejkar. Och så plötsligt dyker de som strejkar upp på arbetet. Då får Tesla skicka hem dem, men med lön. Och sen så är det plötsligt när. ersättningsarbetskraften är borta då för att Tesla hunnit utbilda ikapp de här medarbetarna, då tar de ut dem i strejk igen och så vidare.

Anders – 42:43

Ja, men alltså såhär när du säger Fabian att det är bra. Tänk att komma som arbetare till din arbetsplats, till dina kollegor och så ska du stå där och jobba en stund. Du har inte jobbat på tre år, du behöver massa hjälp och upplärning och sen så ska du bara sticka från jobbet. Alltså om de här medarbetarna blir ett vapen i fackets ögon, alltså man kommer ju bli hatad av sina kollegor. Och nu så sitter de ju i en situation här där de är i fackets våld. För att de får ju inte, alltså de måste ju vara anställda. Eller de måste ju göra som facket säger för de har förlorat alla sina pensionsgrundande ersättningar och allting sånt.

Fabian – 43:20

Inte för att vara sån, men har du hört talas om vab? Ja, då måste man ha barn då bara. Ja, precis exakt. Säger jag då som inte har några barn då. Det är ju otroligt, otroligt besvärligt när folk vabbar. och gärna alla samtidigt och måste gå och så. Det är ju bara så det är.

Alfred – 43:38

Ja, jag tror ju att du är på någonting här Anders. Det är därför som jag ställer frågan, är det här början på slutet på konflikten? För redan då när facket egentligen började kräva att medarbetarna som deltar i strejken, faktiskt ska delta i strejkaktiviteterna och inte göra vad de vill med sin tid, så var det ganska många som började hoppa av strejken och det blev mindre attraktivt. Det var som att tidigare hade facket haft att göra det väldigt attraktivt att gå med i IF Metall och gå ut i strejk, för att de ville få upp andelen medarbetare som strejkade. Nu är det ganska tydligt att de har svängt om istället. Hur smutt det är att delta i den här strejken har definitivt blivit mycket sämre på sistone. Att vara själva murbräckan i det här kriget, att vara den som skickas fram och tillbaka in på Teflas verkstäder.

Fabian – 44:30

Ett slagträ tror jag är ordet du är ute efter.

Anders – 44:33

Det här är då en strejk som facket själva har inlett. De tar ut de här stackars medarbetarna i strejk i flera år och sen så skickar de in och ut och in och ut och de här människorna blir nu vapen i en stor facklig konflikt och har dessutom blivit av med massa förmåner och möjlighet.

Fabian – 44:52

Det är inte säkert att facket vinner på det.

Anders – 44:56

Jag tror nog att det här kommer nog göra att folk tänker. många gånger runt fackmedlemskap och huruvida de ska gå ut i strejk och sådär. Jag tror att det har varit ett jättestort misstag av IF Metall att ge sig in i det här.

Alfred – 45:12

Ja, men man ska väl påminna om det, att det finns ändå en del medarbetare som deltar i den här strejken som verkligen genuint ville strejka och ville ha till kollektivavtal och det är en helt legitim åsikt. Men sen verkar det ju som att det har varit svårt att få med tillräckligt hög andel av arbetarna hos Tesla och att det finns många andra som arbetar hos Tesla som definitivt inte vill ha kollektivavtal på grund av andra negativa erfarenheter sedan tidigare. Och på totalen så har det ju inte lett till en förändring. Och nu är det ju som att, hur ska de kunna hitta ur den här konflikten? Jag tycker det är svårt att inte tolka det som händer just nu som ett sätt för facket att sakta men säkert trappa ner hur många som deltar i konflikten, så att de så småningom kan dra sig ur konflikten och säga att det verkar som att medarbetarna inte längre ville driva det här, så nu får vi helt enkelt fokusera på andra strider. Snarare än att de från centralt håll ska ge upp och lägga ner vapnen.

Alfred – 46:03

Så får de utveckla konflikten på det här sättet. Av en slump leder det till att Färö deltar och sen kan de ta ett steg tillbaka. Nånstans måste de fråga sig, om tillräckligt hög andel av de som jobbar på Tesla inte vill ha det här. Hur länge kan man.? De har en enorm strejkkassa, jag tror den är över 10 miljarder. Även om det har kostat 100 miljoner finns det gott om krut kvar hos facket. Men vad tjänar det till för resten av medlemmarna att man ska fortsätta betala hundratals miljoner kronor för det här?

Anders – 46:33

Det måste vara frågan. Det händer ju inte nånting här. De kommer ju inte framåt och så kan de inte vika sig heller. Facket har ju satt sig i en tung situation här. Jag tror att facket behöver en tankeställare för att hela konceptet med strejk är ju att arbetstagarna ska kunna strejka för sina villkor. Det här är ju ett initiativ från facket. Det är ju inte arbetstagarna som har bett om det här utan det är ju facket som har drivit det här från början till slut. Och när arbetstagarna är nöjda med sina villkor och får bonusar och optioner och grejer och löner och inte vill gå ut i strejk, då blir det här väldigt märkligt.

Alfred – 47:08

Men det är viktigt att komma ihåg, Anders, att det är ju inte antingen eller, utan båda åsikterna finns ju, även inom Tesla. Men det som har hänt, sen har det faktiskt utvecklat sig på andra sätt också, som inte IF Metall har att göra, utan nu är det faktiskt Högsta domstolen som har rört sig. Ni kommer ihåg att det finns en blockad med hur posten ska komma fram till Tesla. Det är bland annat därför Därför blir det ibland svårt på regplåtarna fram till Tesla.

Fabian – 47:29

Ja, det här tycker jag har varit lite besvärligt. Att posten som är så central i myndighetsutövandet i Sverige, att de har kunnat gå fackets ärenden här. Det har jag tyckt varit lite bedrövligt faktiskt.

Alfred – 47:44

Bakgrunden är alltså att LO via Seko-förbundet, tror jag det är, tagit ut arbetarna hos Postnord i strejk. Det finns en blockad och de får inte vidarebefordra post till Tesla. Och som av en händelse så är det bara via Postnord som Transportstyrelsen kan skicka ut regplåtarna. Det innebär i praktiken att Tesla inte kan få regplåtar skickade till sig från myndigheten. Myndigheten kan inte skicka med någon annan speditör eller någon annan brevbärare och Postnord får inte skicka det vidare. Det här har Tesla försökt driva rättsligt tidigare och då förlorade de i tingsrätten att den här grundlagsskyddade rättigheten till konfliktåtgärder, den trumfar andra skyldigheter och rättigheter. som man har civilrättsligt, att få sin post. De överklagade. Hovrätten gick på tingsrättens linje och fastställde domen och HD, alltså Högsta domstolen, gav inte prövningstillstånd för det här 2024, när det prövades från början. Men nu i slutet på maj kom det en ändring i det här läget. Det är att HD nu väljer att ta upp en liten, liten del, nämligen den konstitutionella frågan.

Alfred – 48:45

Vart går då gränsen för den här grundlagsskyddade rättigheten till konfliktåtgärder? Om argumentet tidigare varit att om . Postnord bara ska skicka posten vidare för att Tesla ska ha rätt till sin post eller att Tesla ska få åka dit och hämta posten själv, då blir konfliktåtgärderna som ska vara grundlagsskyddade i praktiken helt tandlösa, så det går ju inte. Men nu kommer då HD att undersöka och ge prejudikat på vart den där gränsen går, som då sen kan bli giltigt även i helt andra fall. Och Teslakonflikten rymmer ju många sådana. Det är ju egentligen samma fråga när det gäller elnätsbolagen får ju till exempel då inte neka kunder att bli inkopplade på elnätet, om inte särskilda skäl föreligger, och så har det varit en fråga om en sympatiåtgärd inom en facklig konflikt. Är det en särskild omständighet? Och hittills har budet varit att ja, det är det. Men det finns en risk eller chans, beroende på vilka glasögon man har på sig här, och att HD kommer att ge sig på den frågan också.

Fabian – 49:41

Min bild av detta är att om Posten har en konfliktåtgärd på sig så att de inte kan leverera reg-skyltar till Tesla. Fine. Det är fine. Absolut. Men den myndigheten, Transportstyrelsen, de har inte den konfliktåtgärden på sig. De borde ju då liksom så här. Oj! Vi kan inte utföra vårt myndighetsuppdrag här att dela ut de här registreringsskyltarna. Ja, men då måste vi gå till en annan expeditör av det. Då får man gå till DHL eller Bring eller någon annan. Och då får man väl utvidga sympatiåtgärderna där. Men någonstans är det väldigt märkligt tycker jag, att myndigheterna har valt att stanna där. Oj, då kan vi inte använda posten.

Alfred – 50:19

Jag håller med.

Fabian – 50:20

Eller att man inte kan hämta det själv ens. Det är ju väldigt märkligt.

Alfred – 50:23

Det blir väldigt kafkaiskt ifall man inte kan få tillgång till postgången. Regplåten är väl en sak, men om man tänker att kommunikation från myndigheterna ska väl kunna skickas via posten. Då kan man väl få nya anklagelser på att man inte har följt instruktionerna. Man blir i praktiken inte ens delgiven misstanke, för man kan inte ens få posten. Det blir väldigt konstigt. Men oavsett så ska HD ta upp det här nu, och det tycker jag blir ett väldigt intressant prejudikat att följa. Så får vi se om det får någon bäring på konflikten, för som vanligt så . Ja, HD, vet ni när de ska ta upp det, när prövningen sker?

Fabian – 51:01

2027.

Alfred – 51:01

– Ja, precis. I februari 2027 ska de äntligen pröva det här. Då har konflikten låst fast sig egentligen då. 2024 var det förra juridiska steget tog, så det är nånstans 2,5-3 år mellan att det låste fast sig och att HD ens börjar prövningen, så får vi se hur lång tid det tar för dem att komma till nåt utfall. Jag tror faktiskt att det finns en chans att den här konflikten, jag hoppas verkligen att konflikten börjar gå mot sitt slut och att den här konflikten löser upp sig innan dess. Det kommer ju dröja innan HD har processat det här färdigt. Bra. Då går vi vidare.

Anders – 51:34

Då är det dags att spana Lite flygspana kanske jag ska säga på hur det ser ut nu för autonoma elektriska flygplan. Vi pratar ju jättemycket om elektriska självkörande bilar i den här podden. Och vi kommer nog få en uppdatering av dig alldeles strax, Alfred, om självkörningen hos Tesla. Om jag misstänker rätt för det. Har du pratat om varenda avsnitt här de senaste tre, fyra åren?

Alfred – 51:59

Inte förra avsnittet.

Anders – 52:02

Så nu är det dags. Autonomt självkörande bilar, det är är ju förstås framtiden för korta transporter. Det är ju redan fastslaget. Men hur gör man då med lite längre avstånd? Kommer vi åka tåg, som väldigt många driver, med höghastighetståg eller så? Eller kommer det bli nånting annat? Jag har pratat ganska mycket om det här med självkörande elektriska flyg, så jag tänkte ge en liten uppdatering om hur det ser ut på den fronten. Är ni intresserade?

Alfred – 52:28

Oerhört! Ja, absolut. Jag känner att jag är intresserad och sen så är jag lite sådär i försvarsläge. Det känns som att du ska övertyga mig om att det här funkar.

Anders – 52:36

Ja, det får vi se om du blir övertygad. Ska jag sänka garden? Ja, det kan du göra. Vi skjuter ner den här flygplanen. Jag tänkte berätta lite hur, för det är ju jättemånga startup-bolag som håller på med det här. Alltså att flyga självkörande, eller flyga autonomt, det har man ju kunnat jättelänge. Så vanliga flygplan kan ju både starta och landa och flyga helt av sig själva. Men lagkrav och annat gör att det måste sitta piloter och övervaka hela tiden. Så tekniken är redan där för att flygplan ska. kunna flyga förarlöst. Och det här med tåg, jag bara börjar där för att jag åker ju jättemycket tåg, men jag tror inte riktigt på det som en framtida lösning. Och det är, alltså man pratar om att det går fort. Från Stockholm till Göteborg kan man åka på tre och en halv timme. Men de flesta bor ju inte på centralstationen där tågen går, utan du måste ju ta dig dit med pendeltåg och buss eller så där. Och sen så ska du ju inte till centralstationen typiskt sett om du inte råkat möta. Och då får du åka igen då, spårvagn eller buss eller tåg eller vad det nu är, dit du ska. Så en sån här resa på 3,5 timme, det är ju kanske för mig då som åker från Täby till Kungsbacka då till exempel, då är det ju plötsligt 5,5 timme det tar för mig och det är inte så attraktivt längre.

Alfred – 53:49

Just det, men för det är den diskussionen vi har. Vi har ju haft en spänstig diskussion tidigare om vad man tycker om tåg. Så kan man kalla det. Men är det den diskussionen vi ska ha nu igen då?

Anders – 54:00

Nej, jag tänkte inte det. Jag tänkte bara. Ledande fråga! För även om du snabbar upp med höghastighetståg, att du ska kunna åka Stockholm-Göteborg på två timmar, då får du ändå den här tiden som det tar dig att åka i tid för att hinna till tåget.

Alfred – 54:16

Jag håller verkligen med. Det är precis därför jag kör bil mellan Stockholm och Göteborg.

Anders – 54:20

Det är ju galet. Det gör ju inte jag.

Alfred – 54:23

Du brukar vilja komma till att man ska flyga istället, men det ska inte vara sådana där taxisom landar på taket, utan det ska åka till små flygfält. Nej, det vill man ju inte.

Anders – 54:34

Men fördelen är att små, små, små flygfält, det finns redan över 200 flygfält runt om i landet och det är små gräsbanor och så där. Så det finns ju här i Täby där jag bor och det finns utanför småorter och så. Och det är väldigt lätt att bara göra en kort liten gräsbana som ett flygplan kan starta och landa på.

Alfred – 54:53

Men det finns ju även i centrala stan där de flesta centralstationer ligger och dit de flesta som åker med tågen ändå är på.

Anders – 55:00

Nej, det finns ju Bromma, det finns ju ett flygfält till exempel och så. Så det gör det visserligen. Men om du bor. Det är ju inte så att jag hatar tåg. Bor du precis vid en tågstation så är det ju toppen att åka tåg. Jag tänker inte att man ska ersätta tåg helt och hållet. Utan att väldigt många människor bor inte precis vid centralstationen. Och för de människorna så är tåget ett ganska tidsöd.

Fabian – 55:25

Vad tror du om biltåg?

Anders – 55:28

Ja, det finns ju en del. Man kör upp med bilen där.

Fabian – 55:32

Det kan vara något?

Anders – 55:33

Ja, det kan det vara. Då behöver stationerna ligga lite utanför. Absolut. Men fördelen med flyg är att det går så väldigt fort. En flygtur från Stockholm till Göteborg är 45 minuter. Så om flyget går i närheten av där du bor och landar i närheten av där du ska då är det väldigt svårt för tåget att konkurrera. Sen är det ytterligare en aspekt. På samma sätt som vägarna, om det blir ett avbrott på en väg någonstans eller en olycka, då kan du leda om trafiken och så kan du hitta andra sätt att ta dig fram. Visserligen med lite köer som följd, men tåget har ju det problemet att ligger det en liten stock på järnvägen någonstans då är hela linjen död. Då kan inga tåg komma fram. Får du strömavbrott på en liten sträcka, då är det helt stopp i tågtrafiken. Flyger du autonomt från en plats till en annan, då tar du dig dit du ska oavsett om det ligger en stock i luften, vilket det kanske inte gör, men fågelström.

Alfred – 56:29

Okej, jag är inte övertygad, men istället för att vi ska fastna i antingen eller. Jag håller med om att det är en kompletteringsdiskussion. Och det är det jag hör, den nyanserande hållningen. Kommer de här flygplanen då, eller vart är vi någonstans?

Anders – 56:44

Ja, precis. Det var det jag tänkte rapportera lite om nu. Det är jättemånga entreprenörer som föreställer sig en värld där du har små gräsbanor utanför. där du beställer hemifrån, typiskt sett en Uber kanske. Och så åker den Ubern till gräsbanan och där står ditt lilla flygplan färdigt att lyfta. De flesta verkar tro på flygplan som, i alla fall de som håller på med det här nu, med flygplan som lyfter och landar på vanligt sätt. Sen finns ju det som du pratar om också Alfred, någon sorts VTOL, vertical take-off and landing, som kan lyfta rakt upp och sådär. Eller någon drönartyp eller så. Men med vanligt traditionellt flygplan som lyfter som startar och lyfter och så, då kan du få upp en väldig hastighet som kan vara svår att matcha med drönare. Plus att de är väldigt energieffektiva. Så än så länge är väl problemet att batteridensiteten, eller energidensiteten i batterier, gör att man behöver hålla nere på energiförbrukningen. Men det kanske blir ett annat sätt att lyfta.

Alfred – 57:44

Kan man inte tänka att VTOL-planen som idé, de kommer funka lite som taxibilar nästan, eller flygtaxi. Så väldigt korta sträckor och kanske inom städerna. Lite det som de superrika som åker helikopter mellan skyskraporna i New York eller Los Angeles eller de kinesiska storstäderna nu, för att de inte har tid att fastna i trafikstockningen. Det är den kundgruppen och det ska vidgas med de planen. Medan de här mer konventionella planen, men som är elektriska, som du pratar om, det är väl mer ska ersätta regional flygtrafik eller privatjetar?

Anders – 58:17

Ja, men precis. Alla sådana flygplatser Flygningar men också tåg. Det var någon som sa när jag pratade om det här på någon fest någon gång. Så var det någon som sa, alla de människorna som sätter sig på ett tåg från Stockholm till Malmö. Ska de åka små flygplan då? Ja, det ska de. Och det blir ju inte så att alla åker ut till flygfältet i Täby och åker exakt samtidigt. Det här illustrerar ju hela problemet. För att alla de 500 personerna som går ombord på tåget på Stockholm central. De skulle ju inte åka vid exakt den tidpunkten. Om man fick välja? – Om man fick välja, då hade de ju inget val. Så de tvingades dit till den tidpunkten och den platsen. Men de här människorna bor ju i Huddinge och Nacka och så vidare. Så de flyger vid den tidpunkten de ska åka från den platsen där de är. Och då får ju det här utspritt. Så det är tokigt att tänka att det är så mycket folk att det här inte är görbart. Plus att det är väldigt lätt att anlägga nya sådana här flygfält då.

Alfred – 59:15

Men hur många ser du framför dig ska åka i varje flygplan?

Anders – 59:18

De som håller på och jobbar med det här nu verkar ha landat. i att det är mellan fyra eller fem personer i varje flygplan. Då är det ett helt gäng bolag som håller på med det här. Det som är så roligt just nu är att FAA, amerikanska flight, aviation, alltså luftfartsmyndigheten, de är väldigt pepp på den här framtidsvisionen och har underlättat jättemycket för amerikanska startups att hålla på med det här. I Texas har man utsett ett område som ett testområde där sådana här startupbolag inom det här området ska kunna få lov att flyga förelöst. På samma sätt som man på vissa håll i USA då tidigt gav tillstånd till att köra förelösa bilar. Så det här görs nu med amerikanska luftfartsmyndigheten som stöttar det här och vill åt det här hållet. Så det finns jättemycket nu testmiljöer där det här görs på riktigt. Och det som kvarstår här, tekniken finns och flyg Planen finns. Jag ska strax berätta om det mest lovande bolaget på den här fronten. Men det som återstår nu är att få de här certifierade.

Anders – 1:00:30

Det är att man behöver ändra regelverket för att flyga i luftrum. För nu är det krav på pilot och så där. Man behöver kunna bevisa att det här är säkert genom tusentals flygningar. Det behöver finnas infrastruktur såklart med gräsbanor och acceptans från samhället i stort. Men tekniken, den är på plats. Så frågan är liksom inte är det här möjligt, utan frågan är när får man göra detta? För nu, tekniken finns där redan idag.

Alfred – 1:00:58

Men för Anders, jag tänker att någonstans, om man ska hugga tag i det som jag tycker är det bästa i resonemanget om vad det här kan lösa så handlar det mycket mer om att det här kan ju låsa upp hållbara transporter till platser där tågen inte går idag, så att säga. Det är ungefär samma tidsvinst, eller tidskostnad. ta sig till ett flygfält som att ta sig till en tågstation. Så om planen ska starta och landa på ett flygfält, då blir det ungefär, rent bekvämlighetsmässigt, som vad det innebär att åka tåg idag. Det finns en gräns på hur lång tågresan är innan flyget blir överlägset. Men om man tänker en sträcka som Stockholm, Göteborg, till exempel, det verkar gå ungefär 25-35 avgångar om dagen. Det är ungefär 500 personer på varje tåg. Så om man ska ersätta det med flygplan som det är fem personer på varje flygplan, då ska det gå i genomsnitt 145 flighter i timmen för att ersätta de tågen. Och de flesta kommer ju inte vilja åka klockan två på natten, så det betyder att det ska kanske vara mellan 200-300 flighter per timme på dagen.

Alfred – 1:02:00

Och för mig låter det bara så här.

Anders – 1:02:01

– Plus att de inte är fullsatta.

Alfred – 1:02:04

Ur systemperspektiv så låter det ganska dumt. Det verkar inte vara något problem att få. Det blir så många avgångar mellan Stockholm och Göteborg, så just där kan de flesta ändå få åka tåg ungefär när de ville åka egentligen. Men om man istället tänker på de som vill åka från Täby till Lycksele. De har ju mycket svårare att hitta ett vettigt alternativ nu annat än att köra hela vägen. Är det inte de som ska åka såna här flygplan?

Anders – 1:02:25

Det är nog alla delarna. 300 såna här flygningar per timme är inte särskilt mycket om du tänker på hur mycket bilar som åker per timme. Det är ju tiotusentals bilar i Stockholmstrafiken per timme. Så att, alltså de som bor. Det är klart att bor du inne i centrala Stockholm då är det segt att ta sig ut till Bromma. eller ut till någon gräsbana utanför. Så för de är väl tågen toppen. Men de allra flesta bor ju inte centralt i städerna. Utan de bor ute i landet eller i förorter och så där. Tänk på att de här flygen går inte på bestämda avgångar. Utan den här visionen som de här startupbolagen har är att du beställer ett flyg som du beställer en Uber. Först får du din autonoma bil. Uber kommer garanterat ha både flyg och bil i samma app. Så du beställer hela resan. Bilen kör dig till flyg. där flygplanet precis har landat och så flyger du iväg dit du ska. Så det kommer gå väsentligt mycket fortare till flygplatsen än för mig. Det tar en timme för mig om jag ska till centralstationen för att vara säker på att jag kommer i tid till tåget går.

Alfred – 1:03:32

Jag vet inte hur många minuter man måste ha mellan varje plan på startbanan, men säg att det är tre minuter. Då kan du ha 20 plan per startbana och timme, så om det är 200 plan i timmen bara till Göteborg, då är det 10 flygfält bara för Stockholm, Göteborg. Och sen ska du ha fler flygfält för Stockholm, Malmö och så vidare. Så får det hålla på så. Skalan, det går inte ihop. Men däremot alla andra. Så tåget inte går att åka. Ja, förlåt. Nu ska jag sluta ranta och låta dig prata.

Anders – 1:03:59

Men det är ju för att du tänker att alla de som åker från centralstationen i Stockholm råkar bo i Stockholm. Det gör de ju inte alls. Jag åker ju från Täby och det är massor med folk från Huddinge och Nacka och från alla tänkbara håll som åker dit för att åka ifrån centralstation, inte för att de vill utan det är det enda stället tåget går ifrån. Men kunde jag åka från Täby, det kan ju lätt finnas fem startbanor i Täby, små gräsbanor. Det är ju ingenting att bygga 200 meter liten gräsbana någonstans. Skitsamma. Jag tänkte jag skulle ge lite statsuppdatering här på flyget och inte hålla på att munhuggas.

Fabian – 1:04:34

Det gick ju sådär förmodligen. Men Anders, du kan väl inte på riktigt tro att du skulle ge dig in det här och inte få mothugg?

Anders – 1:04:40

Nej, det trodde jag inte på riktigt faktiskt. Hur som helst. Trots att tekniken finns så är det faktiskt ett jättestort hopp då från det att det sitter en pilot i förarsätet på dagens flygplan till att de faktiskt kan flyga helt autonomt. Och en sak som är viktig att ha med sig är att de här flygplanen som flyger av sig själva, de måste ju kunna fatta beslut själva. Även om dagens flygplan kan flyga med autopilot så behöver de inte göra det. Utan där finns piloter som gör det. Så här är ju massa regulatoriska ändringar som behövs. behöver göras och kanske att de behöver övervakas från marken och att de kan hantera avvikelser och så där av sig själva. Så det är rätt mycket sånt där meck som återstår. Men jag tänkte jag skulle berätta om Wisk Aero som är den flygplanstillverkare som har kommit allra längst här. De har exakt den här visionen som jag förmedlade här med att du beställer flygplanet via en app och att den flyger dig från en liten gräsplätt någonstans till dit du ska. De fokuserar också på passagerartrafik. Jag ska säga att det finns ganska många sådana här bolag som har börjat med frakttrafik och inte människor i första hand.

Anders – 1:05:46

Wisk Aero backas av Boeing, så de har bra muskler bakom sig inom flyget. Det är små Air Taxi som är designade utan att det är en pilot med som är helt autonomt och de satsar på fyra passagerare. Men de tänker sig då VTOL-varianten, att du startar vertikalt. Alltså startar som en helikopter. helikopter rakt upp och de behöver då ingen gräsbana utan de kan starta bara du har en plätt någonstans. Vilket gör att det här problemet med gräsbanor som du lyfter Alfred, det blir mycket, mycket, mycket mindre. Utan då kan du ha en plätt någonstans bara.

Alfred – 1:06:21

De har tiltrotorer va? De vrider på motorn så att de startar vertikalt och sen så lyfter de som en helikopter.

Anders – 1:06:28

Nackdelen med det är att det är galet energikrävande att lyfta hela farkosten upp på det sättet. Så det äter ganska mycket räckvidd. Men det är ju det absolut mest praktiska sättet för att slippa ha landningsbanor överallt. Men det som gör Wisk så spännande är att de bygger inte bara själva flygplanen, utan de bygger hela konceptet med appar och hur landningsplatserna ska se ut. Alltså hela visionen runt det där. Jag berättade ju om de här FAA som håller på och som har utsett Texas som plats för de här testflygningarna. Och nu samlas typ alla de här flygbolagen i Texas. som de får lov att göra väldigt mycket sådana här autonoma flygningar under det här undantagsregelverket som finns där. I och med att FAA driver det här framåt så är det väldigt mycket som talar för att det här kan gå ganska fort från att det här låter lite knasigt, men att när myndigheterna driver på att det här ska hända så springer bolagen på det här just nu. Wisk har hållit på ganska länge.

Alfred – 1:07:31

Det är ju intressant också att inom flygbranschen så är det ju ju mycket mer internationaliserat och globalt, kanske för att den är så globalt i sin natur och alltid har varit det. Men där har vi ju till exempel förhållningssättet att europeiska flygplan, de godkänns av europeiska myndigheter och i och med att de blir godkända av europeiska myndigheter, då är de automatiskt godkända i USA och andra länder också, för att myndigheterna, så att säga, litar på varandra. Och på samma sätt så litar vi i Europa på FAA då, i USA. Så jag vet inte om det är så även kring en helt ny approach kring autonomi då, och självkörning. självflygning i det här fallet. Om FAA godkänner det, blir det lagligt i Europa? På Extension? Jag vet inte.

Anders – 1:08:12

Intressant frågeställning. Det är väl snarare så att när det här börjar bevisas i USA så kommer det finnas få anledningar för europeiska luftfartsmyndigheter att inte godkänna det.

Alfred – 1:08:22

Det var optimistiskt tänkt av europeiska myndigheter tycker jag.

Anders – 1:08:25

Ja, det är sant. I alla fall. De här Wisk håller nu på med sina testflygningar och de är på generation 6. av sitt autonoma flygplan och det här är deras slutversion. De har gått igenom fem versioner tidigare som de har testkört genom de amerikanska myndigheterna. Nu är det denna version som de har tagit fram. Det är den som de sen tänker ska vara den slutliga versionen för persontransporter. Redan i sommar nu då, vi befinner oss 2026 för den som lyssnar på det här i efterhand. Sommaren 2026 så kommer allmänheten få möjlighet att flyga deras flygplan autonomt. Wisks tidsplan är sån att 2027 till 2028 så kommer de påbörja sin FAA-certifiering, alltså att kunna få göra det här i stor skala autonomt. Och det mesta tyder på att det här kommer gå bra. FAA är positiva och backar det här.

Alfred – 1:09:14

Har du kollat, vad är räckvidden då på deras flygningar?

Anders – 1:09:19

Just Wisk har jag inte i huvudet, men de flesta pratar om att du ska kunna köra 50 mil, det är det man optimerar.

Alfred – 1:09:28

Och då är inte det räckvidden att efter 50 mil så trillar de ner i luften? Utan eftersom de måste ha marginal för lika mycket tid till i luften. Så att de ska kunna avvika till en alternativ flygplats och så vidare.

Anders – 1:09:42

Så du ska kunna åka. Stockholm-Göteborg är typiskt en sån resa man optimerar mot. Den är så pass lång att det är stökigt att åka bil. Men ändå så pass kort att det går att få batteriräckvidd på den turen. Det här funkar ju fint idag. Det finns ju gott om. elflygplan som klarar den sträckan.

Alfred – 1:10:02

Vi har ju svenska Heart Aerospace. De har ju haft svårt att nå, men då är det lite större flygplan för kanske 20-30 passagerare om jag minns rätt. Så det är svårt att nå den räckvidden helelektriskt.

Anders – 1:10:12

Ja, och det är en lite annan vision. Då är det mer traditionellt flygplan från en traditionell flygplats, där man byter förbränningsmotorerna mot elmotor. Det här är ju något helt annat då. Små, små, små flygplan av den här typen. Hur som helst, Wisk då, de har räknat med att runt 2028 Någonstans till 2030 så räknar man att man ska kunna vara igång med sådana här flyg kommersiellt. Sådana här rutter. Så de är så pass långt fram med sin produkt. Så vi pratar alltså. Nu är det här kanske glädjesiffror och så, men det är ju inte mer än 2-4 år bort innan det här kommer. Och låt säga att de är några år sent så är det ändå så pass nära så att det här är på väg att hända nu. Det som de gör i Wisk är att de i sina första rutter, det kommer vara fasta rutter, det kommer vara. Väldigt korta distanser, särskilda korridorer med mycket markbaserad övervakning och så för att börja i liten skala. Men både Wisk själva och FAA, amerikanska luftfartsmyndigheten, tror på den här tidslinjen och det är väldigt mycket som tyder på att Wisk nu under slutet av 2020-talet kan visa att det här faktiskt funkar.

Anders – 1:11:16

Så långt fram i tid ligger det inte. 2030 till 2035 räknar de med att det här skalar upp ordentligt.

Alfred – 1:11:23

Vi får inte plats med det i det här programmet. Vi borde kanske har gjort det, eftersom vi har pratat om Donut Lab tidigare och deras, som det säger, nu är ju det en gång för alla spiken i kistan. Det är avfärdat som bluff och vi vet vad det var de sysslade med. Vad var det de sysslade med?

Anders – 1:11:38

Vanligt litiumjonbatteri.

Alfred – 1:11:39

Men okej, vad var planen egentligen? Ja, men det verkar så, för en av de sakerna som, Anders ville ju ha med, vad hette han, ny teknikreportern som gick på det där med karbon.

Anders – 1:11:48

Mats Lewan.

Alfred – 1:11:51

Vi bara sparkar på honom. Anders ville ju få det till att det är jag som är Mats Lewan i den här. Men det verkar som att finnarna i viss utsträckning är Mats Lewan själva. Och att de har gått på en excentrisk uppfinnare i Tyskland, som har sålt in en jättebra cell till dem. Och som de har gått på.

Fabian – 1:12:09

Så de är lurade? Oh, vilken plot twist!

Alfred – 1:12:12

Så de är lurade ett steg uppströms, och sen när de har upptäckt det så har det varit lite för sent för att kurskorrigera. En av de saker som förvirrade mig var att de väldigt aktivt inte ville resa nya. pengar. Det var lätt att förstå att det här var en bluff, ifall det var så att hela grejen var en plott för att resa nya pengar. Men så var de ju så himla explicita med att det inte alls var vad de ville göra. Men då visade det sig att i bakgrunden här så har ju Verge Motorcycles, det här motorcykelbolaget som ingår i koncernen, de är från början crowdfundade. Och sen så har de då blommat ut i en hel koncern med flera olika företag. Och de gamla Alla crowdfunding-investerare som redan hade investerat i det här har i allra högsta grad haft chans att investera här under kvartal 1, 2026. Det är inte för sent att investera mer nu, precis innan vi släpper allting. Och så har de trummat upp den här enorma hajpen. Så säkert många småsparare har sett det som en stor möjlighet att få stoppa in mer pengar innan.

Alfred – 1:13:21

Och nu är det liksom bara . Det finns någon tysk som tror att han kan screen-printa batterier som blir solid state. Men det är i själva verket bara vanliga litiumceller. De blir liksom inte bättre än vad som går att göra på andra sätt.

Fabian – 1:13:35

Det är bra. Anders var ju väldigt så här, jag vet inte hur han gör det eller vad det är som händer, men bluffing är det. Det var ju din inställning, Anders. Men det var en jävla plot twist att det var en sån inception.

Anders – 1:13:46

Varför nämnde de inte att det var en tysk? Det framstod ju som att det var de själva som höll på med de där cellerna.

Alfred – 1:13:52

Varför gjorde de det inte? Jo, därför att de var i full färd med att få sina crowdfunding-investerare att stoppa in mer pengar, så att bolaget skulle överleva. För att de höll på att få slut på pengar, helt enkelt. Det var ju väldigt elakt. Jag tror inte vi har sett allt av vad som hände där.

Fabian – 1:14:06

Det var bedrägligt i sig, skulle jag säga.

Alfred – 1:14:09

Det återstår att se hur det blommar ut. Men de batterierna, de där extrema prestanda på batterierna, behövs alltså inte för att kunna få till de här elflygen. För om det ska testas så snart, då har vi tekniken och rätt batterienergitest. spensitet på batterierna redan nu för att kunna bygga de här elflygen helt enkelt.

Anders – 1:14:24

Så är det absolut. Men det är ju så länge man inte har så galet långa rutter. Men när vi pratar 50 mil så är vi ju på den ruttlängd som löser väldigt mycket av problemen. Även i Kina så håller man på jättemycket. Det finns ett kinesiskt bolag som heter EHang som gör samma sak som Wisk och försöker nå samma vision med de här små flygplanen för den här typen av medellånga distanser. Även i EU finns det bolag som håller på med det här. Det är en tysk-kinesisk firma som heter Autoflight som har kommit en bra bit med sina sådana här flyg. I Sydamerika finns det brasilianska Embraer. Jag tror de är från Brasilien.

Alfred – 1:15:13

Ja, men det är ju en etablerad tillverkare.

Anders – 1:15:15

Jag vet en stor, ja precis. De har sponsrat en en startup som heter Eve Air Mobility som håller på. De flög sin fullskaliga flygplansprototyp i slutet av 2025, så de har också kommit en bra bit på väg. Wisk, eller Wisk verkar vara de som har kommit längst. Så det här händer nu. När jag pratade om det här innan så har ni skjutit ner det och hånat mig och skrattat och så vidare. Vi får se vem som skrattar bäst som skrattar sist när vi flyger med de här autonoma flygplanen. Eller ni tror inte på det?

Fabian – 1:15:46

– Kan du sitta där och skratta Allting flyger, parasoller och polare skvätter ut och blir tomma i Täby.

Alfred – 1:15:56

Det kommer bli kaos att köra de där.

Anders – 1:15:58

Eller blir det tåg, Alfred, du som är tågkramare?

Alfred – 1:16:01

Jag är inte alls emot att det kommer att bli elflyg. Jag tror att det kommer att kunna finnas en bra chans att det blir mindre flygplan än förut i den här övergången till elflyg. För det ändrar liksom. unit economics, dynamiken för hur den marknaden ska funka. Men jag tror inte att det är mellan Täby och Hagastaden i Göteborg som det kommer att bli, att det är de sträckorna som ersätts. Utan jag tror att de allra flesta som ska däremellan kommer att fortsätta åka tåg och att det kommer att vara förbehållet kanske de lite mer välbemedlade att välja små flygplan istället.

Anders – 1:16:36

Tidigt så kommer det vara dyrt. Alfred, såklart.

Alfred – 1:16:38

Det heter Haga i Göteborg. Okej, just det.

Anders – 1:16:41

Hagastaden i Stockholm, det är Solna.

Alfred – 1:16:43

Det är Stockholm. Det är Stockholm. Sorry.

Anders – 1:16:51

Vi lämnar självkörande flyg och pratar självkörande bilar igen.

Alfred – 1:16:57

Vi tog ju en paus förra avsnittet, så nu är det väl dags. Ni är väl sugna på en uppvotering av FSD? Alltså, det är Alfreds favoritavsnitt idag. Det är Donut Labs, det är Tesla och det är självkörande bilar.

Anders – 1:17:11

Tunnelscen, du fastnar i en sil och sen sitter du där i två år.

Alfred – 1:17:17

Jag vet att det kanske känns som en sliten skivspelare, men det är ju ändå så att vi ska ha sommaruppehåll och vi har pratat ganska mycket om hur den här godkännandeprocessen för FSD Supervised ska gå till i EU. Den 30 juni ska nästa möte vara. Då kommer ganska mycket avgöras om det blir någonting inom närtid i Sverige. Och det har hänt en hel del sedan vi pratade om det här sist, för det rör verkligen på sig nu. Vi skrattade ju lite hånfullt och spefullt mig när jag sa att det kanske kunde vara så att vi får det här i Sverige redan innan sommaren. Men faktum är att nu börjar det faktiskt rulla ut i land efter land, så är det flera länder som följer efter det holländska godkännandet som för den som inte hängt med kom lite tidigare i år, där de gick före och godkände systemet. Och vi är nu mitt i att så här, snart ska EU rösta om det här holländska godkännandet ska utvidgas till hela unionen. Om det blir ja där, då kommer hela unionen få det. Under tiden så kan de enskilda medlemsländerna välja att bara utvidgade det holländska godkännandet, utan att behöva ta det via EU.

Alfred – 1:18:17

Från början var det Estland och Litauen som var snabbast på bollen och utvidgade det holländska godkännandet. Det ryktades länge om att Belgien och Grekland skulle vara näst på bollen och Belgien har släppt det nu, men faktum är att Danmark förekom till och med Belgien, så våra grannar i Danmark har nu fått tillgång till FSD, för Tesla är i sin tur ganska snabba, så fort det kommer ett myndighetsgodkännande då börjar de släppa ut det till kunderna, så väldigt snart kommer det börja dyka upp allt fler danska som har tillgång till FSD.

Anders – 1:18:44

Och då handlar det om att du måste sitta bakom ratten och övervaka hela tiden, eller hur?

Alfred – 1:18:50

Ja, men precis. Det är det som kallas för FSD Supervised. Det är det som har funnits i USA länge och så vidare. Det är inte level 4 eller 5, helt självkörande, utan det är ett level 2 system. Det är du som förare och ägare till fordonet som fortfarande är ansvarig för allt bilen gör, men i praktiken så är bilen i princip självkörande. De allra flesta körningar sker helt utan din intervention. så att i mer än 99 % av dina körningar så kommer du förmodligen inte behöva göra någonting, vilket ju är väldigt imponerande. Och det ska sägas att kunderna som har det här systemet redan i rätt många länder i världen nu, de är väldigt nöjda och imponerade och använder det väldigt mycket, så att det är någonting att se fram emot.

Anders – 1:19:26

Och hur är det? Är det samma version i USA? För du sa vid något tillfälle att man lägger en version bak i Europa eller någonting sådant. Eller är de här lika bra nu?

Alfred – 1:19:34

Ja, men det är i stort sett samma version. Huvudversionsnumret som är aktuellt nu är ju version 14, och det är både i USA USA och Europa. Sen har de hunnit få ut 14.3 i USA, medan den europeiska branschen verkar ligga kvar på 14.2. Otroligt intressant. Det kanske inte spelar någon roll, men i grund och botten så är de här i princip jämförbara. Det som är intressant är att Danmark nu har godkänt det och det gör att de . Nånstans verkar det ha ryktats om en nordisk motståndsaxel inför den här EU-omröstningen, där Sverige tillsammans med Finland och Danmark just utgjorde en ficka av motstånd och var skeptiska till om det här systemet skulle godkännas. Och det behövs ändå någon form av kvalificerad majoritet i det här då, TCMV-gruppen inom EU, för att det ska godkännas. Jag vet ju att det är många lyssnare som är, likt mig då, väldigt ser fram emot när ska man kunna få tillgång till det här?

Fabian – 1:20:26

Ja, ja, gud. Ja, men alltså jag sitter ju på nålar. Jag hoppas ju att det kommer här nu. Okej, men vad händer här nu då?

Alfred – 1:20:31

Jo, men jag kände ju så här, okej, nu har då Estland, Litauen, Belgien, Danmark och förmodligen Man är ju väldigt nyfiken på hur det här underlaget som de holländska myndigheterna har delat, hur det ser ut. Uppenbarligen är det ju så att det är så bra att många av de andra myndigheterna i de andra länderna godkänner det här nu. Och senast vi pratade med de svenska myndigheterna då hade de inte ens fått se underlaget. Kan det vara så att det är dags att ringa dem? Det kan ju hända att om det fanns en ficka av motstånd bland de nordiska länderna och Danmark nu har hunnit göra helt om och godkänna det, då kanske det kommer låta annorlunda hos Transportstyrelsen, om man ringer dem nu och tänker.

Anders – 1:21:07

Det är ju inte säkert att det är en nordisk motståndsficka. Det kan ju vara en svensk också, att det är Sverige som håller på att streta emot. Jag fick det intrycket.

Fabian – 1:21:15

Det kan det mycket väl vara. Estland och Litauen och Nederländerna, jag unnar dem FSD. Men Danmark unnar jag fan inte FSD. Det är för nära. Ni har hyggen. Kan inte få FSD också. Alltså fan, ärligt talat. Det är fan förjävligt.

Anders – 1:21:29

Men är det inte att danskarna är ganska, de är liberala. De dricker nubbe till lunch och så. Är det inte det att de. Du är perfekt. Vi släpper ut bilen. Det spelar ingen roll om den fungerar.

Fabian – 1:21:40

Spelar ingen roll. De funkar ändå fulla i bilen. De kör ännu bättre. Oj, nu blev det tyskt.

Alfred – 1:21:46

Danskar, vi älskar er. Det är bara er som fortfarande är PK. Gud, ja. Det är roligt på er bekostnad. De gör allt bättre än danskarna. Men hörni, det jag försökte säga är att jag har ringt Transportstyrelsen och tagit reda på hur det ligger till. Jag tänkte att vi kanske kunde bli först i Sverige med att avslöja när vi får FSD. En telefonanmälan. Vad kul. Jag har inte spelat in det. Jag ringde honom. Han var på semester, men han svarade ändå. Det tycker jag är hedervärt. Min kontakt där. Jag avbröt i flugfisket. Det tycker jag är väldigt snällt av honom att svara ändå, fast han var ute och flugfiskade. Är ni sugna på att höra vad jag fick veta? Jag fick inte veta någonting. Transportstyrelsen svarar verkligen goddag ytterst kraftigt på alla frågor man har kring det här nu. De vill inte säga någonting om de andra ländernas godkännande. På något sätt vill de inte kommentera det. De vill inte säga någonting om den eventuella kvaliteten på RDW:s dokumentation, som de nu har fått tillgång till.

Alfred – 1:22:40

Det vet vi, för det har ju de andra myndigheterna uppenbarligen fått. Och de vill inte säga någonting om eventuella tester av FSD som andra länder har gjort för att godkänna det här. De vill inte säga någonting om hur de kommer rösta i TCMV, och de kan inte uttala sig ens om huruvida det kommer att vara en omröstning i den här frågan på TCMV den 30 juni. Så det var verkligen goddag yxskaft på alltihopa, och det är tyvärr state of science. självkörning här nu då, för oss svenskar när sommaren annalkas här. Jag tolkar det ändå som att de här nationella godkännandena som nu droppar in ganska raskt, det tyder på att den här snöbollen ändå är i rullning. För risken finns ju att TCMV röstar nej när de väl röstar i den här frågan, för då upphäver det med en gång alla de här nationella godkännandena. Om TCMV i EU röstar nej när de ska ta ett kollektivt beslut tillsammans, då kan vi glömma FSD i Sverige och alla de här länderna som redan godkänt det blir av. Men jag tycker ändå att det här antyder att det är på väg att lossna.

Alfred – 1:23:38

Så nu tänker jag sticka ut hakan. Och så tänker jag säga så här. Jag tror att det är 70 procents chans att vi har FSD på svenska vägar innan året är slut. Och jag tror att det är 10 procents chans att Transportstyrelsen från ingenstans helt plötsligt bara godkänner det här under sommaren. Det är inte uteslutet, men inte troligt.

Fabian – 1:23:57

Från flugfisket?

Alfred – 1:23:58

Ja, från flugfisket. Tryckte bara på stora knappar och så. Godkänn.

Anders – 1:24:03

Det är ju regeringen som ger instruktioner till Transportstyrelsen hur de ska göra. Tror ni att den här frågan alls finns på regeringens bord, eller har de missat att Transportstyrelsen håller på att observera det här?

Alfred – 1:24:16

Jag tror inte att regeringen bryr sig, utan jag tror att det som håller på att hända här är att snöbollarna är i rullning och att det kommer att komma fler nationella godkännanden inför och i anslutning till nästa TCMV-möte. Det börjar bli en dynamik där man inte vill vara sist. Jag tror inte att de svenska myndigheterna vill vara sämre, inom citationstecken, än Frankrike. De skulle inte för sitt liv erkänna det, men jag tror ändå det finns en sådan dynamik till slut. Antingen blir det att vi måste vänta på EU-omröstningen, och då kommer den förmodligen ske i höst, snarare än 30 juni. Då blir det nog precis innan årsskiftet som det kommer. Det är därför det är 70 % chans till dess.

Fabian – 1:24:56

Jag tror ärligt talat, det här med . en väldigt nördig podd om elbilar och självkörning. Och att tro att det här är på regeringens bord, det är lite så här. Det är lite så här, Sunes jul, pappan där, Sunes jul som spelas av Peter Haber, Rudolf. Rudolf klagar på att det är regeringens fel att granarna inte håller julgranskulorna. Men det är det ju. Det är regeringen. Vad gör de åt det här? Det är inte realistiskt.

Anders – 1:25:24

Men vänta lite. Man kan ju tipsa sina politiker Om det här med självkörning.

Fabian – 1:25:30

Ja, det är en viktig fråga.

Anders – 1:25:32

Man kan till exempel tipsa Katja Nyberg. Hon behöver ju självkörande bil.

Alfred – 1:25:38

Det var hon, Sverigedemokraten, som blev omkörd.

Anders – 1:25:41

Hon som körde knark. Krockade med ett rådjur, påstod hon.

Alfred – 1:25:46

Jag tror, det känns ju ändå så här. Visst är det tråkigt ifall det blir så att vi kommer efter. Vår byråkrati maler långsammare än Tyskland och Frankrike.

Anders – 1:25:55

Spelar ingen roll för min del. Jag har ingen bil som kan köra själv ändå.

Fabian – 1:25:58

Det vore ju väldigt tråkigt om vi, jag menar, vår självbild är ju inte att vi är sämre än Tyskland och Frankrike vad gäller byråkrati i alla fall. Det kan vi vara eniga om, tror jag. Hörni, det här var säsong 17 av Bilar med sladd. Och podden fyller ju faktiskt tio år i höst. Anders, du har lovat ju en rejäl, stor och mycket underhållande överraskning, vet jag. Finns det något du kan säga redan nu? Någon sneak peek?

Anders – 1:26:26

Fan, att du inte glömmer. Jag hade hoppats att ni båda hade glömt.

Fabian – 1:26:30

Jag hade glömt det. Vi har höga förväntningar.

Anders – 1:26:34

Jag sa ju det här när vi började efter sommaren förra året. Att jag hade den här överraskningen som jag höll på att jobba med. Jag höll faktiskt på att jobba med den ganska länge och sen kom annat i vägen. Men det finns en sommar för mig att jobba på den här överraskningen. Jag kommer inte säga någonting om vad det är för något. Men jag har det som behövs.

Fabian – 1:26:55

Du är tyst som Transportstyrelsen. Det låter som att du inte har börjat. Är det så?

Anders – 1:26:59

Jo, men det har jag. Det har jag absolut gjort. Ambitionsnivån var i taket och jag kanske når upp till sängstolpen eller någonting.

Fabian – 1:27:07

Det låter väldigt Trumpskt. Har du en plan? Ja, jag har en hemlig plan.

Anders – 1:27:11

Jag kommer en bit med det. Men jag får väl se till att få ordna det där då.

Fabian – 1:27:16

Kul att höra. Själv så går jag i tankar på att jag skulle vilja att vi kan utveckla podden lite. Kanske med ny vinjett och kanske till och med om vi vågar på oss ett namnbyte och bredda. innehållet lite. Kanske köra igång livesändningar eller åtminstone lägga ut podden som video på YouTube.

Alfred – 1:27:31

Är vi tillräckligt snygga för video?

Fabian – 1:27:33

Nej, men folk tittar ju på fulare människor än oss, så det ska väl gå bra, tänker jag. Jag vet inte, men det vore i alla fall kul att nå ut kanske till en bredare publik, ännu bredare publik. Och jag är ju då, som kanske många märkt, mest intresserad av teknik och framtiden i den här podden. Det är liksom AI, AI, AI och robotar, gärna de som hjälper mig hemma.

Anders – 1:27:54

Hur går det med den roboten som du har beställt?

Fabian – 1:27:56

Ja, jag får lite mejl ibland. Vi får se vad som händer. Det är väl kanske en vaporware i slutändan. Vi får se. Sånt som kan förbättra världen är jag intresserad av. Hur kommer världen se ut om 10-20 år? Kör vi ens bilar? Eller sitter vi alla i Anders elflyg här kanske? Och var ska energin komma ifrån? Solceller? Eller ska vi till slut lyckas med fusion? Det är de stora frågorna. Jag såg något Sven förbiflyg.

Alfred – 1:28:23

stödet om att de är på väg att koppla in första fusionsreaktorn på elnätet.

Fabian – 1:28:28

Ja, fan vad coolt alltså.

Alfred – 1:28:29

Det vore ju otroligt liksom.

Anders – 1:28:30

Vänta lite, man producerar väl fortfarande inte mer energi än vad de konsumerar?

Alfred – 1:28:33

Jo, de första har nått nettoöverskott. Det är inte en kontinuerlig funktionsprocess i dem. Utan de är momentana. Korta.

Fabian – 1:28:44

Sen har vi AI förstås, som sagt. Det kommer med allt hopp. Allt från att lösa hur vi ska kunna prata med våra husdjur. till att bota cancersjukdomar. Det kommer också med helt otroliga risker som vi har pratat mycket om och som jag skulle vilja fortsätta utveckla i podden också. Kanske kommer vi människor till slut få lyda under AI när AI blir smartare än oss. Det kanske blir att AI blir närmsta gud vi kommer komma. Eller som någon sa, Does God exist not yet

Fabian – 1:29:21

Framförallt ni lyssnare, jättenyfiken.

Alfred – 1:29:23

Berätta för oss.

Fabian – 1:29:25

Mer lyssnare än mig.

Alfred – 1:29:26

Men dig har jag hört så mycket.

Fabian – 1:29:29

Okej, då har vi lyssnare också.

Alfred – 1:29:31

Hör av dig. Vill du vara med? Är det nånting du vill göra i podden? Berätta för oss. I synnerhet om du är bra på TikTok, för det är inte vi. Det vore bra att höra.

Anders – 1:29:42

Nånting som jag vill berätta lite om, jag läste på förra sommaren om det här, longevity, att leva för evigt. Det pågår jättemycket forskning nu på hur man ska kunna kapa de där telomererna som byggs på cellerna som gör att man åldras. Så att man skulle kunna, man tror att man ska kunna då bestämma en ålder. Jag vill vara 35 år för resten av mitt liv. Och sen så varar det för evigt fram till du blir påkörd av ett självkörande flyg till exempel. Eller något annat som dödar dig på ett annat sätt än naturligt.

Fabian – 1:30:14

Do you really want to live forever?

Anders – 1:30:16

Jag tror det. Jag tänker att de som, många gamlingars. säger ju att det är dags att dö, säger de, när man är gammal och skröplig. Men det är ju för att alla har dött ifrån dem och de har ont. Exakt. Så jag menar, det är klart att det blir så när man är ensam kvar. Men om ingen annan dör. Jag har svårt att tänka mig att jag kommer till en tidpunkt och säger, nu vill jag dö mitt i något kul projekt.

Fabian – 1:30:37

Jag hade en patient en gång, för de allra flesta gamlingar brukar inte vara så imponerade, när man säger att tar du den här tabletten, då lever du tio år längre. Så bara tittar de på en så här. Tio år längre. Så jag slutade rätt stiligt med det. Då lever du. ett gott liv, för det är också sant. Då blir du friskare och mår bättre. En gång hade jag en pensionerad doktor. Han kom in, stängde dörren, satte sig ner och bara ”Jag vill leva länge”. Och du vill leva väl, sa jag. Nej, nej! Länge!

Alfred – 1:31:04

Skitsamma.

Fabian – 1:31:05

Det är olika det där.

Alfred – 1:31:07

Jag har diskuterat mycket med folk i bokprojektet och annat. Min fru och jag har helt olika åsikter i den här frågan, men det är verkligen så att det känns Folk är så himla rädda för döden. Och så tar det så lång tid och folk accepterar att vi alla ska dö en dag. Och när man väl har gjort det, då är det skitjobbigt att acceptera att man inte ska dö. Att börja tänka på sådana tankar. Och så kommer den där, men vill man det då? Det handlar ju om hur länge man orkar vara nyfiken, tänker jag. Om man får ha hälsan så att man vill vara nyfiken.

Anders – 1:31:38

Alltså, jag har ju hur mycket projekt som helst på gång. Det skulle vara kul att få lite mer tid. Hundra år till och kunna få sitta och löda ihop alla mina olika idéer.

Alfred – 1:31:46

Mycket saker som blir problem om det skulle hända.

Anders – 1:31:49

Jag kan säga en sak som skulle bli ett enormt problem. Exakt! Titta, jag lyckades trigga er! Just det här tycker jag är väldigt kul. Tänk på det här att ta med i hängmattan i sommar. Diktatorer, psykopater, de ägnar kanske sina 40 första levnadsår till att hamna på en plats där de klarar att vara en diktator. Sen är de diktatorer i några år och sen dör de. Men om de inte skulle dö. plötsligt, ja men då så här. För det är ju när diktatorn dör, det är ju då folket, det till slut blir förändring som gör att folket har en chans att få till något annat.

Fabian – 1:32:25

Death is the greatest innovation of life, så sa ju Steve Jobs en gång i tiden. Den gamla psykopaten.

Anders – 1:32:30

Ja, alltså hela världen kan ju bli en diktatur som man inte tar sig ur sen. Och vi blir slavar.

Fabian – 1:32:35

Då ska du titta på Foundation på Apple TV, om du är nyfiken på det. Eller läsa böckerna, Fabian.

Alfred – 1:32:41

Ja, det kan man också säkert göra. Om man magiskt skulle uppfinna lösningen och vi botade döden, då betyder det att det skulle finnas en generation som blev den äldsta generationen, som råkar vara ungefär vår generation. Jag tänker att då blir man någonstans kanske den sista generationen som blir vuxna på riktigt, för man behöver gå igenom sina egna föräldrars död. Den sista generationen som har konfronterats med att man inte får behålla alla nära och kära och så vidare.

Anders – 1:33:09

Eller så är vi den sista generationen som faktiskt dör.

Alfred – 1:33:14

Det borde ju vara vår, eller den som kommer precis härefter, som hamnar i den situationen, om det är så att det här är tekniskt möjligt. Det är en ganska konstig tanke. Det är lite som att tamhundar är vargar som aldrig blir vuxna. Vad händer om vi slutar dö, om vi slutar lämna jorden vidare? Även om vi lyckas lösa alla resursproblem och så vidare.

Fabian – 1:33:40

Man gör som Barbra Streisand, hon klonar ju sina hundar. Så det blir nya hundar. Samma hund. Det här är ju otroligt spännande frågor. Och vad roligt det var att ni också gick igång på det här. Det blev nästan en sneak peak då. En liten trailer för nästa säsong kanske. Vem vet? Lyssnarna, hör av er om detta också väckte lite tankar hos er.

Anders – 1:34:00

Om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera.

Alfred – 1:34:04

Det gör man bäst via Apple eller Spotify. För bara 39 kronor i månaden får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet. Tillbaka till 16 kan ju vara en bra sak nu under sommaren när det kanske inte kommer lika många nya avsnitt som vanligt. Och så får man ju höra avsnitten lite tidigare när de väl kommer i alla fall. Så klicka direkt i Apple Podcaster-appen om du vill prenumerera där. Eller så söker du upp podden på Spotify. Då får du söka på ”Bilar med sladd plus” för att hitta fram till betalfilerna. Alltså ett plustecken efternamnet.

Anders – 1:34:29

Vi har en Facebook-sida där jag emellanåt lägger ut lite roliga grejer och får igång debatt med den här fossil.

Fabian – 1:34:36

Fossilkramare.

Anders – 1:34:36

Petrolheads.

Fabian – 1:34:37

Det är de som hänger på Facebook eller?

Anders – 1:34:39

Ja, det är det. vanlig hemsida, bilarmedsladd.se, där alla avsnitten finns och så vidare.

Fabian – 1:34:44

Tipsa gärna vänner och bekanta om podden. Det gör oss jätteglada. Och som sagt, om du har tips, frågor, de här lyssnarbreven som vi tar upp, allt möjligt, högt eller lågt, mejla oss på info@bilarmedsladd.se eller våra respektive namn, Du får nog säga vad de är då.

Anders – 1:35:04

Det är jag som är Anders, @bilarmedsladd.se och du är Fabian, @bilarmedsladd.se, och Alfred är då, ja.

Fabian – 1:35:09

Tror du inte att lyssnarna kan det efter tio år? Herregud!

Alfred – 1:35:13

En som också ska nämnas vid namn, det är poddens ständige redigerare Johan Chandorkar på Umami Produktion.

Fabian – 1:35:19

Och förstås du, som är ansvarig utgivare, som heter Alfred Ruth. Och med detta rullar vi ur show och in i en fantastisk sommar. Bada, kör långt. Inte för snabbt, men bra med era elbilar.

Alfred – 1:35:32

Gift er för guds skull.

Fabian – 1:35:33

Ja, för guds skull. Summer of love. Vi hörs igen till hösten, hörni.

Alfred – 1:35:36

Det gör vi. Sladda lugnt.

Fabian – 1:35:38

Kör försiktigt.

Alfred – 1:35:38

Kör elektriskt.

Fabian – 1:35:39

Ha det gott, härligt, hej då.