I veckans avsnitt av Bilar med sladd tar vi tempen på partiernas elbilspolitik inför valet, ringer upp Transportstyrelsen för att försöka få ett rakt svar om när vi svenskar äntligen får köra Teslas FSD, och dissekerar Peter Carlssons rykande färska Northvolt-bok – vems fel var det egentligen att batteriundret gick i graven? Som om det inte räckte får STR äntligen ge Anders svar på tal i den dispyt om handledarutbildningen som har pågått ungefär lika länge som podden själv.
Tejprabalder, etisk biltvätt och en halv tåg-konvertit
Avsnittet inleds som vanligt: Alfred ska köpa en jordborr till sin nedgrävda studsmatta, och Anders berättar om hur en hemtejpad övningskörningsskylt på hans Tesla Model X seglade upp till 300 000 visningar och två hundra arga kommentarer på Facebook – mycket från det vi snällt får kalla bensinuppror-falangen. Sedan ger sig Fabian på att etiskt klassa varenda biltillverkare med ChatGPT som domare – innan han avslöjar att han faktiskt själv kört en helt ny Tesla i smyg i tre månader. Och lyssnarbrevet från Emil Skala om vår aversion mot tåget får faktiskt Fabian att svänga lite grann i frågan.
Anders skyttegrav och STRs sista replik
Anders har i flera avsnitt levererat hård kritik mot STRs handledarutbildning, som föräldrar tvingats gå innan de fått övningsköra med sina barn. Nu försvinner kursen i augusti, och STRs förbundsordförande tackade ja till en uppringning. Hon erkänner att kvaliteten är ojämn och att kursplanen inte uppdaterats sedan 2006 – men håller fast vid att utbildningen behövs. När Anders pressar på frågan om STR drivit den för medlemmarnas skull snarare än trafiksäkerhetens, mjuknar samtalet märkbart. Lyssnaren får själv avgöra om en utsträckt sugpropps-skylt är en äkta fredspipa eller bara läpparnas bekännelse.
Är elbilarna på väg att bli valfråga?
SVTs partiledardebatt 3 maj gjorde energifrågan glödhet, och vi har klippt ihop precis det elbilsavsnittet så ni slipper se hela. Resultatet är slående: bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till sänkta bränsleskatter. Resten – inklusive Socialdemokraterna – tryckte ja. Bland borgerligheten är det främst Liberalerna och KD som faktiskt pratar elbilar, medan Jimmie Åkesson håller sig till bensin- och elskatt. Vänsterpartiet vill samtidigt fyrdubbla elbilspremien. Vi konstaterar att stödet faktiskt fungerar – men att det är ett EU-finansierat glesbygdsstöd. Och som väntat: Sossarna och Moderaterna håller sig påtagligt tysta. Som alltid när det polariserar.
Tesla FSD och Sveriges roll som bromskloss i EU?
Efter att holländska RDW godkände Teslas FSD Supervised i mitten på april ligger bollen nu hos EU-organet TCMV. Alfred ringde upp Hans Nordin på Transportstyrelsen för att försöka få ett rakt svar på när vi svenskar äntligen får tillgång. Resultatet? Sekretess, sekretess och åter sekretess. Det vi ändå lyckas vaska fram: Belgien lutar åt holländsk linje, men de nordiska länderna är skeptiska – och det är regeringen, inte tjänstemännen, som har bollen. Nästa TCMV-möte är 30 juni, och beslut kan dröja långt in i hösten. Samtidigt tar Tesla bort möjligheten att köpa FSD-paketet redan 21 maj. Hör avsnittet i tid om du funderar på att slå till.
Vems fel var det egentligen att Northvolt gick under?
Alfred har plöjt Peter Carlssons 440-sidiga Northvolt-bok på två dygn, så Fabian – som bara hunnit med en tidningsintervju – för en gångs skull får sitta tyst. Den korta versionen: först var det corona, sedan Northvolts egen orimliga ambitionsnivå i kombination med bristande erfarenhet, sedan Volkswagen, sedan svenska regeringen, och sedan Volkswagen igen. Vi får höra hur fantastiska A-prototypceller aldrig gick att skala när maskinerna från Wuxi Lead inte klarade toleransnivåerna, hur en 20-miljardersrunda med Porsche som lead investor stupade på att delstaten Niedersachsen satte sig på tvären, och hur Tidö-regeringen sa nej till stöd samtidigt som USA pumpade in IRA-miljarder och Kina öppet subventionerade sin batteriindustri. Peter Carlsson skyller på SD. Ebba Busch kallar det bullshit. Vi får bilda oss en egen uppfattning – men något säger oss att Carlsson varken kommer jobba med Volkswagen igen eller turista i Niedersachsen.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:15 – 01:20 Intro till avsnittet och uppstart för säsong 17, avsnitt 9.
- 01:20 – 02:49 Jordborrar, studsmattor och problemet med dålig dränering.
- 02:49 – 07:43 Tejpad övningskörningsskylt går viralt på Bilar med sladds Facebook-sida.
- 07:43 – 19:43 Fabian etisk-klassar biltillverkarna med ChatGPT – och bekänner sitt eget Tesla-köp.
- 19:43 – 30:28 Lyssnarbrev från Emil Skala: varför har vi en sådan aversion mot tåget?
- 30:28 – 39:41 STRs förbundsordförande svarar på Anders kritik av handledarutbildningen.
- 39:41 – 52:48 Vad tycker partierna om elbilar? En genomgång av SVTs partiledardebatt.
- 52:48 – 1:09:23 Transportstyrelsens Hans Nordin om varför FSD fastnar i EU-byråkratin.
- 1:09:23 – 1:39:10 Hela Northvolt-historien enligt Peter Carlssons nya bok.
- 1:39:10 – 1:41:10 Avrundning: dela podden, prenumerera och Hälsa Hemma.
Tack för att ni lyssnar. Kör försiktigt, sladda lugnt och kör elektriskt – så hörs vi igen om två veckor.
Transkribering av avsnittet
Alfred – 0:13
I dagens avsnitt tar vi tempen på partiernas syn på elbilarna inför valet. Sen berättar Transportstyrelsen om när Teslas självkörning kan nå svenskar. Frågan är om vi blir klokare. Och så snackar vi bokaktuelle Peter Carlssons story inifrån Northvolt. Vems fel var det egentligen att batteriundret gick i graven? Och så får STR äntligen ge Anders svar på tal om varför handledarutbildningarna visst behövs. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:49
Jajamensan! Nu är vi igång igen. Bilar med sladd. Säsong 17, tror jag bestämt. Snart 10 år bakom bältet.
Alfred – 0:57
Avsnitt 9. Herregud. Åren går. Vi blir bara yngre och yngre och elbilarna blir bättre och bättre. Visst är det så det funkar?
Anders – 1:05
Tiden går så himla fort. Det är obehagligt.
Fabian – 1:08
Fan vad ni tog ner det här nu. Där ska vi nu. Så kör vi! Vi har ett fullspäckat avsnitt med väldigt mycket kul. Alfred har gjort. jordborrat till exempel. Vad har du att säga om det?
Alfred – 1:20
Jag har inte jordborrat ännu. Men jag efterlyste ju i förra avsnittet lösning från lyssnarna på mina studsmattebekymmer. Och lyssnarna levererar ju. Det är så himla bra. Jag visste inte att .
Fabian – 1:31
Vänta, vi måste repetera här för lyssnarna som kanske inte förstår vad det här handlar om. Du hade någon studsmatta som du grävt ner och så blev det bara en lerpöl av alltihop.
Alfred – 1:39
Ja, det är för dålig dränering i min lerjord kan man säga. Om man ska gräva ner sin studsmatta, det är ju skitsnyggt i trädgården. om man är barnfamilj och ska ha studsmatta och göra det. Då bör man tänka på vad man har för jordtyp och dränera bra och inte göra som jag och gräva en lerpöl. Men jag är ju norrifrån. Jag vet ju hur man pimplar på isen på vintern. Då har man ju isborrar. Det jag inte visste var att det finns tydligen jordborrar. Som är jättebra, för jag hade inte koll på det där. Men tydligen använder man sånt när man ska sätta upp staket.
Anders – 2:10
Vad gör du med den då?
Alfred – 2:11
Då kan man borra 1,50-2 meter djupa hål i jorden. Och så kan man ju fylla dom med makadam och grejer så att det blir som dräneringsgropar. Då kan man ju borra några sådana helt enkelt i botten.
Anders – 2:22
Under slutmattan?
Alfred – 2:24
– Ja, eller hur? Skitsmart. Då behöver inte jag hålla på och gräva mer. Bara fixa en sån där jordborr och borra ett par hål och fylla med makadam så är det klart. Och lyssnarna bara levererar som vanligt. Det är fantastiskt.
Anders – 2:34
Så du har planerat att hyra en sån där och göra det nu?
Alfred – 2:37
Ja, exakt. Jag får väl återkomma med rapport om vad som går fel sen då när jag i bästa Sunes pappa Rudolf-anda försöka mig på att jordborra i mitt gyttehål.
Fabian – 2:48
Videobevis!
Alfred – 2:49
Vad kan gå fel?
Fabian – 2:49
Exakt. Vi vill ha videos ut på vår Facebooksida, Bilar med sladds Facebooksida, som ju Anders har haft ett litet genombrott i här.
Alfred – 3:00
Äntligen är vi virala.
Fabian – 3:01
Ja, äntligen är vi virala.
Anders – 3:02
Ja, men precis. I vanliga fall så brukar det ju bara vara våra lyssnare, det vill säga ni, som kommenterar och skriver lite när jag lägger ut grejer på Facebook. Men nu, jag och min dotter var övningskörde från Göteborg till Stockholm. och då fick hon köra på motorvägen där. Problemet är att jag har en Tesla Model X och den är i aluminium. Och då fäster ju inte de här övningskörningsskyltarna med magnet på den bilen. Och så är bakrutan väldigt mörkt tonad och dessutom sluttande. Så det går inte att sätta skylten på insidan heller.
Alfred – 3:30
Det gjorde jag måste jag erkänna. Det tyckte jag.
Anders – 3:32
Okej. Den syns ju inte igenom där då.
Alfred – 3:34
Nej.
Anders – 3:35
Och sätter man den på utsidan så blåser den av. Så vi löste det genom att bara tejpa fast den bak på bilen. Så jag la ut ett inlägg om det på Facebook.
Alfred – 3:43
Men för det kändes ju inte som att du hade, du har ju liksom inte gesällbrev i tejpning på baklucka.
Fabian – 3:50
Det var inte så snyggt tejpat ska vi säga.
Anders – 3:53
Nej, det var det som var roligt. Min dotter hade tejpat på den och sen så hade vi tejpat gång på gång på gång på gång. Så det var ju flera lager med tejp där. Så det såg förskräckligt ut. Och så la jag ut det på Facebook. Det blev i alla fall av det 300 000 visningar. Och över 200 kommentarer. Och folk är ju alltså jävligt. Här har folk gått loss på det här inlägget. Helt absurt. Tycks ha väckt upp ett helt gäng med såna här.
Fabian – 4:21
Bensinuppror-killar, får vi ändå säga att allihopa är va?
Alfred – 4:24
Men det känns som att du håller på att rädda Ukraina nu, för alla de här ryska trollen. Nu håller de på att strida mot dig istället för att klanka på Ukraina.
Anders – 4:31
Jag tror att många av dem inte är riktiga användare. Ni har säkert läst mycket om hur ryssarna är inne och hetsar upp, piskar upp stämningar och så. Så jag gick in och tittade på en av dem. Det är lika bra tejpat som jag förväntar mig av en elbilsförare. Fantastiskt dåligt. Blir fan imponerad. Helt otroligt odugligt. Wow! Och så går man in och tittar på den jeppen. Han har skrivit 13 000 kommentarer på Facebook. Flera i timmen. Det mesta har inga likes. Det är ett helt gäng ryska musikvideos som han har delat. Jag är osäker på hur många riktiga människor det är som har varit inne och kommenterat.
Fabian – 5:08
Men det är ju mycket hetsande. mot elbilar och elbilister. Det var ju några sådana här som ändå såg ut att vara riktiga användare. Som tyckte att det här är typiskt en elbilist. Att inte kunna ens sätta upp en övningskörningsskylt. Sen var det mycket kring automatväxling också. Hur ska det gå med dina barn om de inte kan köra automatväxlat? Eller manuellt.
Anders – 5:38
Precis, för de tar ju då körkort för automat för de kan inte köra manuella bilar.
Fabian – 5:42
Ja men exakt. Det upprörde ju en hel del känslor såg man ju. Och då såg jag att du hade varit inne och svarat här i Bilar med sladds konto. Det var så otroligt roligt. För då hade du svarat, dina barn kommer inte ha råd att köra en fossilbil. Med vänliga hälsningar Hormuzsundet.
Anders – 5:57
Ja, det var lite kul när vi satt på vägen upp.
Fabian – 5:59
Det var så jävla roligt. Jag och Erik satt och asgarvade i bilen när vi hörde det. Det var så jävla roligt skrivet. Ibland är du väldigt rolig Anders. Det ska du ha.
Anders – 6:09
Om de går in på en Facebooksida till en elbilspodcast och sprider hat, då får de ju.
Fabian – 6:15
Med vänliga hälsningar, Hormuzen!
Alfred – 6:19
Man brukar ju säga att det är dumt att mata trollen, men du kunde inte hålla dig helt enkelt.
Anders – 6:22
Jag kunde faktiskt inte hålla mig. Det var för roligt, många av de där, att kommentera på. Och sen blev de tysta också. Det var flera som var riktigt roliga. Jag får gå in på vår Facebooksida och läsa. Jag kan också säga, vi var ju nere då och hälsade på min mamma. I Varberg där hon har sommarställe. Och då körde vi genom Småland sent på kvällen. Och då kom vi först till en olycksplats. Det smällde precis framför oss. Då var det en, i mörkret alltså, på, vad heter det, den där torsdagen som var nu.
Alfred – 6:52
Valborg tänker du på som det var en kväll.
Anders – 6:54
Valborg tänker jag på, ja just det. Ja det var ju inte en röd dag. Skitsamma, allt var fel där. Men då var det mycket fylla ute. En bilist kom i en skymd kurva. Körde om en buss. Och låg då i. i min fil när de mötte bilen som låg framför mig.
Alfred – 7:09
Var det din dotter som övningskörde?
Anders – 7:11
Nej, det var jag som körde i mörkret. Men hon hjälpte mig att hålla utkik efter djur när vi åkte där i mörkret. Efter älgar och grejer. Och precis framför oss så såg vi hur bilen framför. Backspeglarna smällde ihop. Den bilen framför mig gick ut så mycket de kunde. Så att de bromsade och låg backspegelskräp. Och den andra bilisten stack. Det måste ha varit ett fynd då där på kvällen.
Fabian – 7:34
Ah. Det kan gå riktigt illa väldigt snabbt. Det vet ju även jag från sjukvården. Så man får passa sig. Och köra försiktigt.
Alfred – 7:43
Fabian, jag har aningar om att du har kalibrerat din etiska kompass här sen sist.
Fabian – 7:48
Ja, jag har ju då låtit ChatGPT jobba lite i det här avsnittet. Sist jag gick ut med det i podden, det var inför förra valet, det var ganska länge sedan. Då blev det inte så bra. Här har jag faktiskt kollat lite källor. Ta det för en. stjärna i kanten för att det är ChatGPT. Men den tänkte också väldigt länge och kollar källor och så. Det ser ut som att stämma. Minnesgoda lyssnare vet ju att jag har gått till valet vad jag ska göra nu när jag ska byta elbil. Och då slog det mig att jag kan ju be Chattis att göra en lista över etiska problem inom respektive fordonskoncern. Så jag tänkte vi ska lite snabbt bara gå igenom dem och se vilka argument finns för vilka märken helt enkelt.
Alfred – 8:35
Okej, så lite som att den här what about-ystemen som man ständigt handlar om. Man kan inte köpa Tesla för att Ilon är galen. Men what about nazisterna och Volkswagen.
Fabian – 8:44
Finns det något man faktiskt kan köpa?
Alfred – 8:47
Just det.
Fabian – 8:48
Om vi börjar med Tesla. Elon Musk, vår kära Elon Musk, som vi älskar att hata, också som jag har hatat mest på senare år. Han äger då, hur mycket äger han av Tesla? Han äger faktiskt bara 20,3 procent. Aktierna.
Alfred – 9:03
Bara och bara.
Fabian – 9:04
Det är det han äger. Och så vet vi alla hans förehavanden. Han har stött AFD i Tyskland och högerextrema aktörer i Europa. Även om det varit lite tystare från honom på sistone. Men jag tror inte att det är för att han tycker annorlunda eller verkar annorlunda. Utan för att han kanske är lite mer strategisk.
Anders – 9:24
Ja, det tror jag.
Alfred – 9:26
Han har nog blivit tillsagd. Teslastyrelsen fick nog till slut nog och lyckades fånga. inom att efter Doge, nu får du bara sluta vara i hetluften.
Anders – 9:35
Men får jag bara fråga, i den här sammanställningen, du tar bara med negativa grejer? Inte sånt som väger upp, att det är han som har drivit igång hela övergången till elbilar? Och som pushat branschen framför sig och sådär?
Fabian – 9:45
Det är ägande av etiskt dubiösa ägare här. Det är det vi går igenom här.
Anders – 9:52
Ja, men jag menar, han har ju massor på den positiva sidan när det gäller Musk också. Men du tar inte med det då?
Fabian – 9:56
Inte på sista åren, har jag väldigt svårt att se det.
Anders – 9:59
Men det är ju han som har drivit om. omställningen till elbilar.
Fabian – 10:01
Det är nästan ett helt avsnitt om detta i podden.
Alfred – 10:03
Anders, han tar inte upp allt negativt heller. Det är inte homofobin och det är inte thailändska dykargrottor.
Fabian – 10:09
Nej, det är så mycket nu. Jag orkar inte. Nu går vi vidare. I den här klassificeringen klassar jag Elon som moraliskt mycket tveksam.
Alfred – 10:19
Jag köper det.
Fabian – 10:21
Och så går vi vidare till Volkswagen. Ni vet, Volkswagen äger ju inte bara Volkswagen, utan Audi, Porsche, Skoda, Cupra med flera. Och här har vi Mysiga mysiga Qatar! Superdiktatur! Äger 17 procent av Volkswagen. Ganska mycket. Och det är ett statligt ägande. Direkt från Qatar tydligen.
Alfred – 10:43
Vad tänker du om delstaten Niedersachsen?
Fabian – 10:48
Niedersachsen, i vilket land?
Alfred – 10:50
Det är en delstat i Tyskland.
Fabian – 10:52
Jaha, i Tyskland. Tyskland är ju en demokrati.
Alfred – 10:56
Vi för det till protokollet då. Fabian har ingenting emot Niedersachsen, så att vi har det sagt nu. Det är Qatar som är grejen.
Fabian – 11:02
– Nej, men jag har inget emot Tyskland som, jag menar, de sista åren i alla fall, får vi säga, sen andra världskriget är en demokrati.
Alfred – 11:09
Allting kommer klarna lite senare i programmet. Jag bara säger det.
Fabian – 11:12
Det kommer klarna sen. Ja, sen kommer de ju från nazisterna också. Det kan man ju fundera på. Men det tänker jag ändå är preskriberat. Det är för långt tillbaka i tiden. – Ja, det är för långt tillbaka.
Anders – 11:20
Hitler är preskriberat, men Qatar finns. Qatar finns, Elon Musk finns, men nazisterna finns inte.
Fabian – 11:25
Alltså, det här blir mycket mer komplicerat. att jag hade tänkt göra den här dragningen. Det är därför ni är här.
Anders – 11:31
Tveksamt. Kör!
Fabian – 11:33
Så tar vi Mercedes-Benz då. Och här blir det lite mer komplicerat då. Nästan 10 procent för något som heter BAIC Group. Som är något kinesiskt statskontrollerat bolag. Och Kina vet ni ju allihopa hur de ställer sig till mänskliga rättigheter och en diktatur också förstås. Vi har också en statlig fond från Kuwait på 6,8 procent. Och därtill har vi Geely som ju är ett kinesiskt bolag som ni vet. Och kinesiska bolag är lite speciella.
Alfred – 12:08
Att vara ägt av Geely, det är etiskt komprometterande. I så fall tror jag att jag kan gissa en till på listan.
Anders – 12:14
Vänta då. Som du summerar upp det här så är vi nästan uppe i 27 procent av Mercedes som ägs av etiska. Att jämföra med Elon Musk som har 20 procent cirka då, av Tesla. Så du skulle säga att Mercedes är värre än Tesla egentligen?
Fabian – 12:27
Ja, kanske. Nu får man ju detaljstudera alla de här aktörerna om man ska göra det noggrannare. Men på något sätt är poängen här att det är fan svårt det här. Det är väl egentligen det som är min poäng här. Och det finns några som faktiskt kommer undan i min lilla granskning här. Och så har vi Volvo Cars då. Som ni vet Geely, nästan 80 procent, som är Geely-kontrollerat. Och det är ju detta med kinesiska bolag som ni säkert vet att de är ju på ett eller annat sätt nästan alltid lite statskontrollerade också.
Anders – 12:58
Oftast inte statskontrollerade, men däremot så sitter det representanter från kommunistpartiet i styrelsen. Men jag lyssnade på en podcast om det där de berättade att de här bolagen är ofta inte kontrollerade av staten, men däremot så kan kinesiska staten kontrollera om det är så att de skulle vilja det. Så att de har ju den makten.
Fabian – 13:16
Och så har vi Polestar då förstås, samma sak där då. Geely, en majoritetsägare, äger ju typ 80 procent och resten är ju lite Volvo och så har vi BYD, samma sak, kinesiskt bolag. Men då kommer vi till de som ändå jag grönlistar här nu då. Stellantis-koncernen.
Alfred – 13:34
Ja, okej. Jag såg lite i dina anteckningar, jag stod att etisk risk, franskt ägande. Så jag trodde det skulle vara en komprometterande.
Fabian – 13:41
Jag hade inte tänkt säga något om det. Men Stellantis då, Peugeot, Citroen, Fiat, Jeep, Opel med flera. Visst, statligt franskt ägande, men det är en demokrati. De blir grönlistade på min lista.
Alfred – 13:54
Jag tycker också att det är okej att ägas av fransoser. Men det är inte alla lyssnare som håller med om det.
Fabian – 14:00
Här får man göra sina egna bedömningar. Det var någon som sa att man kan inte lita på ett folk som går med baguetten i armhålan. Men det tycker jag man kan göra då. BMW då. Etisk risk här. Nej, jag hittar ingen uppenbar risk. Det är familjeägt. BMW-koncernen blir också grönlistade.
Alfred – 14:21
Jag bara kollade upp BMW lite nu medan du drog den här listan. BMW var ju med i Dieselgates.
Fabian – 14:27
Ja, precis. Det var ju Volkswagen också. Jag har ändå sagt att det är preskriberat och har dessutom fört de koncernerna. Det gäller Volkswagen kanske framförallt. Till en bättre plats vad det gäller elektrifiering och så.
Anders – 14:39
Vänta nu. Nu tar du med positiva grejer ändå. Men du tar inte med positiva grejer med Tesla.
Fabian – 14:43
Jag har tittat på ägande. Den här listan handlar om ägande och inte annat agerande.
Anders – 14:48
Dieselgate har ju inte med ägande att göra.
Fabian – 14:50
Du har inte här. Det var inte heller jag som tog upp det, vill jag lägga till som anmärkning.
Alfred – 14:54
Är det någon av er som har läst den här boken, Thinking fast and slow?
Fabian – 14:58
Anders brukar referera till den i tid och otid.
Alfred – 15:00
Det här resonemanget om att man har egentligen kanske redan fattat ett känslomässigt beslut för vad man vill komma fram till. Jag tror det också. Sen går man en lång omväg för att rationalisera sig fram till varför man resonerar så som man resonerar. Exakt.
Anders – 15:10
Sen jag saknar också, får jag bara säga, Ford och Kia och Toyota, var har du alla de på listan någonstans?
Fabian – 15:15
De fick jag faktiskt inte med, de missade jag faktiskt.
Anders – 15:19
Okej. Ja, det finns ju jättemånga andra som inte är med här.
Alfred – 15:22
Ja, men jag trodde det här skulle utmynna i vilken bil du har köpt.
Fabian – 15:24
Ja, precis. Så blev det då en Fiat, en Citroen? Eller blev det en BMW? Alltså, du körde Z4 innan du körde Tesla, så det är klart att du har köpt en Neue Klasse, tänker jag. Fabian har en bomb att släppa här. Så är det. Jag träder fram. Jag har kört en ny Tesla sedan nästan tre månader tillbaka.
Alfred – 15:50
What? Inte nog med att du har caveat helt och hållet på hela ditt Elon Musk-hat. Du har dessutom gjort det i smyg.
Fabian – 15:58
Jag har inte caveat på mitt Elon Musk-hat, det vill jag verkligen säga. Jag har caveat in på min. Jag vill inte ha en Peugeot. Jag vill inte ha en BMW. Det är verkligen svårt att köpa någonting annat än en Tesla. Jag slant lite på knappen i höstas här. Över nyår. Det var väldigt bra erbjudande. Man får värsta modellen till ett billigare pris än den bilen jag hade leasing på. För det är ju nollräntekampanj nu då. Så jag slant på knappen. Jag ska säga att jag inte är helt nöjd med att jag gjorde det. Det var också väldigt svårt att göra mig av med min gamla Tesla. Det är också en historia som vi kan ta i ett annat Bilar med sladd-avsnitt. Så vi stod här med tre Teslor under en period. Men det är lätt att hålla. moraliska kompass högt och flaggan högt och sådär. Jag vet att jag har ställt mig på höga hästar här. Samtidigt, ingen är perfekt. Jag har svårt att, med den utveckling som finns kring teknik och självkörning och sådär, att köra någonting annat just nu. Men jag känner likadant som jag tror att du kände Alfred, när du köpte en ny Tesla. Det var fan lite jobbigt.
Alfred – 17:05
Man var inte alls lika stolt över den som man var i den första.
Fabian – 17:07
Det håller jag verkligen med om.
Anders – 17:09
Det känner jag också, att man har tappat, eller jag har tappat Tidigare kunde jag med rak rygg rekommendera Tesla för alla, men det har jag inte gjort sedan han var ute och grävade.
Fabian – 17:21
Min plan var ju här att ni skulle komma på mig och att jag hade förberett det här som ett försvarstal.
Anders – 17:27
Men jag har ju vetat i flera månader att du har en ny Tesla.
Alfred – 17:30
Jag har inte vetat någonting.
Fabian – 17:32
Jag var tvungen att skjutsa dig, men jag trodde faktiskt att det skulle komma ut. Jag tänkte att det kan bli kul i podden. Så då hade jag det här liggande. Men om vi ska vara helt ärliga så är väl det här också. mest ett pappersförsvarstal. För det som gjorde, alltså det här är så löjligt. Jag borde inte säga det, men nu säger jag det här till alla i podden så alla hör. Vilken fruktansvärd människa man är. I höstas så var min amerikanska kompis och hans son hos oss. Hans son är typ tolv. De hade precis köpt en ny Tesla och jag har övertygat honom länge om att köpa en elbil och till slut så köpte han en Tesla. Inte förrän Tesla blir dåligt då. Då köpte han en Tesla, min jäkla amerikanska kompis. Hans 12-åriga son konstaterade när han såg min bil att jag har en gammal bil. Så kan vi ju inte ha det. Då började tankarna snurra och så gick jag in och tittade och slant lite på knappen.
Alfred – 18:25
Visst är det jobbigt när man märker att man är en sån där individ som är fångad? Det går typ att förmodligen säga till dig så här, vadå, vågar du inte? Och så kan man få dig att göra vad som helst, eller?
Anders – 18:35
Jag måste säga att jag har ju en annan bevekelsegrund. Min bil är ju snart 10 år gammal och jag tycker det är så himla roligt att hålla den fin och fräsch.
Fabian – 18:45
Ja, du har ju tejpat bakluckan nu till och med.
Anders – 18:47
Ja, exakt. Jag håller på att fixa jättemycket med den där för att den ska vara i gott skick och funka fint. Så jag har ingen lust egentligen att byta utan jag är så himla glad för den bilen.
Fabian – 18:57
Hade jag kunnat ha en Porsche, för vi kan inte ha en Porsche när vi sysslar med offentliga pengar och sådär. Så jag kan inte köra omkring av det som vd för det. Så hade jag kunnat köpa en Porsche så hade jag nog kört en Porsche idag. Jag äter också kött. Det är jag inte heller stolt över. Vi är inte helt moraliska varelser alltid i alla lägen. Man gör så gott man kan. Och jag kom hela vägen hit. Men ni som kan avstå från att köpa en Tesla. Snälla köp en annan bil. Kanske en bil från Stellantis eller BMW.
Alfred – 19:27
BMW Neuklasse kunde vi konstatera då.
Fabian – 19:30
Eller en Fiat.
Anders – 19:31
Eller köp en Tesla också för guds skull.
Fabian – 19:33
Ja det tycker du. Det får stå för dig.
Anders – 19:35
Du har ju precis köpt en ny.
Fabian – 19:36
Jag kan inte rekommendera någon. Att göra det.
Anders – 19:38
Nej. Men vi har lite lyssnarbrev också denna vecka.
Speaker – 19:43
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission. You got mail.
Fabian – 19:53
Då skriver Emil Skala. Hej pojkar! När ni pratar miljö och transport, varför alltid denna aversion för tåget? Jag känner mig träffad där, måste jag säga.
Alfred – 20:03
Jag känner mig inte träffad. Jag gör det. Men bara denna gång. För just det här avsnittet så har jag lite aversion mot tåget. Men fortsätt, fortsätt.
Fabian – 20:09
Okej, jag fortsätter här. Jag har en bra sammanfattning om hur tåget kan fungera bra. Gissa vad det är? Underhåll. Vi har ju effektivt dödat av vår järnväg genom att skita i underhåll. Tänk om vi hade tagit hand om vår järnväg så hade vi kunnat åka miljövänligt, snabbt och det som alla som lyssnar på Bilar med sladd gillar, man slipper styra. Tågen som går nu är redan fulla konstant och vi skulle tjäna så mycket på att bygga ut vår kollektivtrafik. Mer tåg åt folket skriver Emil.
Anders – 20:41
Ja, jag kan nog ha gjort mig skyldig också till det här med aversion mot tåget för att jag är inte någon stor fan av det heller. Men jag åker mycket tåg.
Alfred – 20:50
Alltså jag älskar att åka tåg. Nu har jag också en femårig son som älskar att åka tåg. Så nu när vi var i Stockholm här i helgen, vi brukar alltid köra bil dit för att det bara är smidigast, lättast och billigast. Men nu har han tjatat så mycket på varför får vi bara hämta farfar på tåget? Varför får jag aldrig åka med? Så nu tänkte jag, men okej, nu bokar vi tåg. Bara för att jag visste att han skulle bli glad och det skulle bli kul. Och så var det en sån katastrof. Vi fick sittplatser och det var så fullt på tåget. Vi fick hoppa omkring mellan olika platser. Det är ganska jobbigt när man är en barnfamilj med barnvagn och mycket väskor och grejer. Och så var det samma historia när vi sen skulle åka vidare med pendeltåg och tunnelbana i Stockholm. Så det var verkligen så att det blev ett hårt uppvaknande för min femåring, som fortfarande tycker mycket om tåget. Då kände jag så här, just det, det är därför Fabian inte åker tåg. Jag brukar inte alls ha den upplevelsen, utan jag tycker det brukar vara ganska bekvämt att åka tåg annars.
Fabian – 21:48
Just det.
Anders – 21:49
Anders, vad är din Jag åker gärna tåg mellan Stockholm och Göteborg. Men alltså det är framför allt min. Dels så håller jag inte med honom när han säger att vi inte lägger pengar på underhåll av tåget. Vi lägger ungefär 18 miljarder per år i underhåll av järnvägen. Och om man bara tittar tio år tillbaka i tiden så la vi ungefär 8 miljarder i underhåll. Så regeringarna under de senaste tio åren har verkligen storsatsat på underhåll av järnvägen och lägger mer och mer pengar varje. Så att jag håller inte med om premissen. Problemet är att järnvägen lider av ett gigantiskt problem med hela designen. Och det är att kommunikationen måste funka hela sträckan. Om du startar i Stockholm och ska åka till Malmö. Så måste varenda millimeter av den sträckan måste funka. Varenda signal måste fungera.
Fabian – 22:39
Men vadå, det är ju samma med vägar ju.
Anders – 22:41
Nej, det är det inte alls. Är det brott på en väg någonstans eller en olycka. Då leder du om trafiken och så flyter du åt andra håll.
Fabian – 22:46
Just det.
Anders – 22:48
Järnvägarna har ju, så bygger man inte infrastruktur. Du bygger ju inte en enda fiberkabel mellan Stockholm och Göteborg. Jag hoppas bara att ingenting händer med den, utan att den alltid funkar. Annars dör hela järnvägen.
Alfred – 22:59
Nu är det väl väl hård. Jag bor faktiskt på en plats där tågen inte stannar. Men då och då när de behöver leda om trafiken, då går persontågen förbi utanför våra hus. Då ser man dem. Då vet man att det är något fel på huvudjärnvägen. Så det går ju att leda om järnvägstrafik också. Jag håller i och för sig inte heller med om premissen att det skulle vara just underhållet som är problemet. Det stora problemet är att vi inte har byggt nytt på väldigt länge. Vi hade behövt bygga nytt för ett par decennier sedan. Då hade vi kunnat ha modern tågtrafik som funkade punktligt och bra i Sverige på ungefär samma sätt som det funkar med att åka TGV i Frankrike eller snabbtågen i Spanien, utom när de krockar och spårar ur. Eller framför allt, jag har ju varit i Kina och åkt snabbtågen där. Det är helt otroligt. Det är verkligen så man . Hade vi sådana tåg, då skulle vi inte klaga på järnvägen, utan våra problem är att vi har alldeles för få och för gamla barn. banor där våra snabbtåg får samsas med godstågen.
Alfred – 23:49
Vilket gör att det ofta blir pannkaka för att det är tungt.
Anders – 23:51
Det är hur järnvägen är byggd också. Om du jämför med Shinkansen i Japan till exempel. Då har de egna banor. De kör mycket på pyloner och så vidare. Vilket gör att de kommer bort från bilar och annat som kan hända. Mycket självmord och djur och piss på järnvägen. Så det finns ju. Jag vet, är det Trafikverket som har utrett det där? Och som har som förslag att ska man bygga höghastighetsjärnväg då så ska man göra det på pyloner. det vill säga betongstolpar uppe i luften. För det löser ju en massa andra problem. Du behöver ju ha 50 meter banvall för såna här höghastighetståg. Den ska då skära genom landet och du ska expropriera folks mark, hus, städer och grejer som ska delas i två för att bygga den här järnvägen. Så får du bara upp det på pyloner så slipper du en massa andra problem med djur och grejer på vägen, så de kommer att bli väldigt driftsäkra.
Fabian – 24:38
Jag får ju vara poddens tågskeptiker och jag är generellt skeptisk. mot kollektivtrafik. Jag brukar säga att det beror på en väldigt enkel sak. Det är att du startar från en plats som du inte vill åka från, vid en tidpunkt du inte vill åka. Och kommer fram på en plats dit du inte vill, på en tidpunkt du inte vill heller.
Anders – 25:01
Du vet att jag myntade det där Fabian, va? Det är ju mitt citat du stjäl rakt av här.
Fabian – 25:05
Nej, det tror jag inte. Det har jag väldigt, väldigt svårt att tro.
Anders – 25:07
Det var visst jag som gjorde det för många år sedan.
Fabian – 25:09
Jag har i alla fall i så fall förfinat det. Och nu är det mycket bättre, Anders.
Anders – 25:12
Ja, det var exakt så jag sa.
Alfred – 25:13
Jag tror säkert att det var Churchill som sa det från början.
Fabian – 25:15
Det här upplägget, att man ska ta sig till en plats och sen till en annan. Det blir inte någon trevlig upplevelse av det. Min tanke är att spola framtiden lite grann här och tänka självkörning. Bilar som kan köra bumper-to-bumper och slå sig själva på laddning. Då tänker jag att självkörande elbilar, små poddar, kan åka även mellan städerna. Och att det blir den nya kollektivtrafiken. Då kan jag tycka det är lite synd. Det kommer det inte bli kan jag säga.
Anders – 25:47
Alltså inte för längre sträckor. Det tar skitlång tid om du ska åka bil till Malmö från Stockholm till exempel. Men med tåget så tar det också skitlång tid.
Fabian – 25:55
Du kommer kunna köra mycket snabbare på vägarna.
Anders – 25:58
Jo men det är ju djur på vägarna och snö och grejer också. Det kommer bli flyg.
Alfred – 26:03
Självkörande små flyg kommer det bli. Försök skala små poddar till flyg för att alla som åker tåg ska få plats på de där.
Fabian – 26:16
Grannarnas studsmattor som inte är nedgrävda flyger iväg. Det kommer att funka jättebra.
Anders – 26:20
Det kommer att funka skitbra. Vadå? Alltså, små, små flygplan från små flygplatser. Jag som bor i Täby. Då åker jag ut till en liten gräsbana med en självkörande liten podd. Som kör ut mig. Och där startar en liten självkörande flygplan. Som flyger autonomt hela vägen till Malmö.
Alfred – 26:36
Så de här tusen personerna som åker med ett X2000. Eller vad det är. Från Stockholm till Malmö. Men de ska åka i varsitt flyg istället.
Anders – 26:42
Ja, det är klart.
Fabian – 26:43
Emil pratar inte om flyg, han pratar om tåg. Och det är det som ämnet gäller. Jag tror nog ändå att det kanske vore fel tillfälle att storsatsa på tåg nu. Och det har jag tyckt dessvärre sedan poddens start i tio år. Så det är klart att hade vi satsat mer på järnväg då så hade det kanske fungerat bättre nu också. Så jag har faktiskt börjat, ska jag säga, olikt tågen, börjat svänga lite. Jaha. I den här frågan. Vi behöver nog lägga lite pengar på tåg också.
Anders – 27:11
Vi gör ju det. 18 miljarder lägger vi på underhållet av tågen.
Fabian – 27:15
Det är precis som i sjukvården med tåg. Det räcker att en sak fallerar en gång för att man ska tappa förtroendet. Det räcker att jag en gång hamnar sju timmar i ett tåg. Vilket har hänt. Utan el mitt i smällkalla vintern. Och det blev zombiefilmsvarning. Jag fick kasta mig in och köra. Allt som fanns i kafeterian. Toaletterna slutade fungera och belysningen slocknade till slut. Det räcker att man har en sån upplevelse. Sen är man inte så sugen på att sätta sig på det här tåget igen. Lite likt det som du Alfred beskrev också.
Alfred – 27:55
Det känns som att vi kommer till ungefär samma slutsats av helt olika anledningar. Jag är verkligen superför tåg. Jag önskar att vi hade byggt mycket mer tåg. Men det känns verkligen, om vi ska bygga de här höghastighetsbanorna. Jag var för höghastighetsbanorna som var i ropet för för ett par år sedan, men som den borgerliga regeringen stoppade när de kom till makten. Jag kan inte ställa mig på barrikaderna och vara så upprörd för det, för att jag likt dig tror att det är ganska nära en revolution inom autonomi och att bygga de här tågen, det är lite att satsa på 90-talsteknik.
Anders – 28:26
90-tal, det är ju 1800-talsteknik.
Alfred – 28:28
Det vi var på väg att bygga nu var ju inte 1800-talståg, det är det vi har. Utan vi var på väg att bygga TGV, i princip. Det som Frankrike och andra länder byggde på. på 80 och 90-talen var det vi var på väg att bygga. Vi var ju inte, noterbart, inte på väg att bygga Shinkansen, utan vi var på väg att bygga TGV.
Anders – 28:43
Ja, precis. Fast vänta lite. Det fanns ju som förslag då att bygga på pyloner, som liknar mer Shinkansen-varianten.
Alfred – 28:50
Ja, men vi funderade ju på att bygga för 300 km i timmen, som är TGV, och sen så ville vi inte ens stå fast vid det, så det skulle bli 250 km i timmen istället. Och det var ju absolut, det var aldrig tal i Sverige om att det skulle bli några 500 km i timmen, en låt som japanerna kan hitta på. Och i I synnerhet om man börjar bygga för 250 km i timmen, då kommer bilarna bli självkörande. Och när det händer, då blir det också helt rimligt att höja hastighetsgränserna ganska radikalt. Och då börjar liksom helt egen. Och de elbilarna är som vi vet mycket energieffektivare också. Så då är det kanske så att mer individuell transport på något sätt kommer att lösa åtminstone persontransporterna. Och så har tåget mer en roll att spela inom frakt och logistik kanske.
Fabian – 29:32
Eller så är det som med elen. att vi behöver både och av allt. Vi kommer behöva transportera oss jättemycket, även persontransport framöver.
Anders – 29:42
Det är bättre att bygga ut motorvägarna istället så att du kan ha mer självkörande lastbilar som går där istället. Du kan ha en hel fil bara för självkörande lastbilar.
Fabian – 29:50
Ja, kanske.
Anders – 29:51
Jag tror ändå att självkörande flyg tror jag kommer för längre sträckor och självkörande bilar för kortare sträckor. Tåget har ingen roll att spela i framtiden, annat än för transporter. Det tror jag.
Alfred – 30:03
Jag tror inte på Anders vision om självkörande flyg i småpåtar.
Anders – 30:07
Vi ses Alfred, vi ses om 100 år ska du se hur det har blivit.
Fabian – 30:11
Hur gamla tänkte ni bli egentligen? Tack Emil för en utmärkt fråga som verkligen fick igång Bilar med sladd. Vill du också skriva in till podden? Glöm inte att mejla till info.se. Då går vi vidare.
Anders – 30:28
Jag har pratat med STR om den här kritiken mot handledarutbildningen. I flera program, både du och Alfred, har du yppat kritik mot handledarutbildningen. För sådana som ska övningsköra. Framförallt jag, tror jag.
Alfred – 30:40
Jag har släppt och gått vidare. Jag har hållit föreläsningar för dem. Jag har blivit kompisar. Det är du som bara fortsätter att bråka med dem.
Anders – 30:46
Ja, nej men alltså, jag tyckte väl att det var färdigsagt. Det jag hade sist. Det här kravet är ju klubbat nu. Att det försvinner, de här kraven på de här kurserna. De försvinner i augusti redan i år. Och därför så ringde jag Sveriges trafikutbildare. Riksförbund STR för att höra vad de tyckte om det här.
Alfred – 31:05
Så nu ska de få försvara sig när det redan är för sent? Är det det du säger?
Anders – 31:09
Ja, det är så.
Alfred – 31:13
Ja, ja, då lyssnar vi.
Fabian – 31:14
Lycka till!
Speaker – 31:16
Nu tas kravet bort på handledarkurser. Så man kan övningsköra med flera vuxna resurser. Mera träning för en körkortsstudent. Så man kan öva och bli mer kompetent.
Maria Prole – 31:36
Maria Prole heter jag och är förbundsordförande för STR, Sveriges Trafikutbildares Riksförbund. I grunden är jag också trafiklärare, så jag har jobbat rätt många år i bil.
Anders – 31:45
Jag gick den här kursen i somras tillsammans med min dotter. Den kursen som vi gick i alla fall var typ en generell snabbkurs i trafik, vem som har företräde och lite sådär. Var det syftet med den här kursen att det skulle vara det som var fokus?
Maria Prole – 31:57
Det är ju så att vi har ju en kursplan. måste följa, där det finns ett antal mål som vi måste prata om på den här kursen. Föreskrifter för den skrevs ju då 2006 och det har skett ganska mycket sen dess. Så därför så är vi ju självkritiska på så sätt att den här utbildningen skulle behöva ses över.
Anders – 32:14
Så vitt jag förstår så är det då Transportstyrelsen som har tagit fram kraven på vad ni ska tala om. Men när jag tittar på vad kraven är så handlar det ju i väldigt hög grad om hur man handleder en elev som ska övningsköras och det var bara en av många. punkter som handlade om generell trafikkunskap. Från mitt perspektiv så verkar det som att det är STR som egentligen tagit fram det detaljerade innehållet och lagt upp de här kurserna.
Maria Prole – 32:37
Ja men så är det ju egentligen med alla utbildningar som görs, så finns det ju en kursplan i grunden. Men sen måste man ju klä det med specifika övningar och uppgifter och fakta. Men sen återigen, det är så många år sedan det här gjordes och många använder samma material idag som de gjorde 2006. Så det vi kan känna det är att det finns många utbildare som har. Och det vet vi. Det slår ju myndigheten också fast, att det är varierande kvalitet. Och där skulle ju vi som bransch behöva få hjälp av tillsynsmyndigheten, i det här fallet då Transportstyrelsen. Att man ser över kvaliteten på utbildningarna och de utbildningar som inte håller måttet. Där behöver man ju göra en åtgärd.
Anders – 33:14
Jag kände också på den här kursen att det som läraren lärde ut det var, jag kunde alltihopa och mer därtill. För vi lärde oss en del konstigheter som att du inte ska blinka innan du svänger. Utan du ska blinka exakt samtidigt som du svänger.
Maria Prole – 33:26
Jag hörde er podd när ni pratade om det här och jag fick lite ont i magen när ni beskrev vad ni fick lära er på den här kursen. För återigen så finns det ett antal kursplansmål som man ska följa och huvudsyftet är att du ska få hjälp i din struktur med din privata övningskörning där hemma. Den mängdträning du ska göra. Vi är egentligen inte kritiska till att introduktionsutbildningen tas bort i sin nuvarande form. Men vi tror att det hade varit hjälpsamt för en handledare att få stöd i. Hur ska jag göra det här på ett bra sätt? Hur ska jag göra körkortsresan så effektiv och bra som möjligt för min elev?
Anders – 34:02
Ni skrev en debattartikel och pekade på olycksstatistiken och att den hade minskat. Den här lagen klubbades då 2004 och två år senare, 2006, så fick den fullt genomslag. Det som hände efter den lagen var att trafikolyckorna ökade både antalet döda och skadade. Så när ni själva då tittade på effekterna av de här kurserna då så argumenterade ni för att man ska titta från 2010. Och då minskade. minskade olyckorna bland övningsförare. Men då hade också olyckorna minskat jättemycket i trafiken. För det var under den här perioden som Sverige genomgick 2–1 körfält och den här stora förändringen som verkligen fick ner mängden trafikolyckor. Så man kan ju inte riktigt i datat se att det har någon effekt på olyckor. Är det viktigt med den här kursen om det inte ger någon effekt på olyckor?
Maria Prole – 34:46
Det skedde väldigt många olyckor vid privat övningskörning. Det finns, precis som du säger, väldigt få små tal i det här. Så det är svårt att slå fast det statistiskt. Det vi har gjort är att titta lite grann på vilka olyckor som har varit övningskörningsrelaterade. När det gäller olyckor så är det precis som du säger. Det har kommit mitträckesvägar, det är säkrare bilar, det är massa fartkameror som är uppsatta i vårt land. Det är så många parametrar som bidrar till olycksstatistik. Så det är svårt att säga att bara den här kursen har gjort en effekt. Men det man ser under övningskörningsolyckor.
Anders – 35:24
Om ni redan för många år sedan hade tagit initiativ till att göra förändringar så kanske de här kurserna hade varit kvar. Varför tog det så lång tid för er att vakna upp?
Maria Prole – 35:33
Jag tror inte att det är vi som ska vakna upp här, måste jag säga. Vi har försökt att framföra det här vid flertalet tillfällen, men det är ju inte vi som styr föreskriftsskrivningen.
Anders – 35:43
Ja, fast när jag läste igenom kraven från Transportstyrelsen så är det ändå väldigt fokus på just att man ska lära sig. blir en bra handledare i de här kurserna. Så vitt jag kan bedöma så är intentionen från Transportstyrelsen att man ska ha en utbildning för handledare och inte en generell trafikutbildning.
Maria Prole – 36:01
Där är vi tillbaka till att det finns en varierande kvalitet på de som håller de här kurserna. Det är också lärarkraven på det här som gör att det finns de som håller utbildningarna som inte skulle behöva göra det. Om du förstår vad jag menar.
Anders – 36:15
1999 så drev STR frågan om att alla bilar som användes vid privat övningskörning skulle ha dubbelkommando. Jag tog körkort 99 så jag är oskyldig. Men konsekvensen av en sån lagstiftning skulle ju i praktiken vara att ingen kunde övningsköra utan alla var tvungna att gå till trafikskolor för att ta körkort. Uppenbarligen skulle det gynna STRs medlemmar då att i praktiken är det inte möjligt att övningsköra privat. Är det konspiratoriskt att tänka sig att de här kurserna, för de gynnar ju era medlemmar, de är dyra och sådär och alla måste gå dem, Ni driver den här frågan så hårt för att det gynnar era medlemmar snarare än att det är en trafiksäkerhetsfråga?
Maria Prole – 36:55
Nej, det är. Ja, jag vet att det syns så och det är ofta det jag får svara på. Ni pratar i egen sak och körkort är dyrt och ni vill tjäna pengar. Jag kan säga att introduktionsutbildningen är inte vår huvudinkomstkälla. Absolut inte. Det de flesta trafiklärare drivs av, det är att skapa trafiksäkra förare. Privat mängdträning är superviktigt. Utan den så skulle vi inte få timmarna bakom ratten som vi faktiskt behöver för att bli. riktigt bra. Men däremot, det ska ju vara kvalitativa timmar. Det som är viktigt är ju att få till att du gör en mängd träning som blir allsidig och att du har gjort alla delar som ingår liksom i en körkortsutbildning.
Anders – 37:30
Ja, spännande. Tusen tack för samtalet.
Maria Prole – 37:32
Ja, men du tackar själv.
Anders – 37:33
Hej då.
Alfred – 37:52
Man älskar ju Marias dialekt. Vad skönt att hon fick någonstans säga deras hållning också nu. Eller vad säger du, Anders, om man pratar med henne? Har de inte en bra poäng här?
Anders – 38:02
Nej, det låter lite som en efterhandskonstruktion. För det var ganska tydligt i Transportstyrelsen att det här är avsett att vara en kurs för handledare. Så att man lär sig hur man ska handleda sitt barn. kursbeskrivningen från Transportstyrelsen var just att du ska lära dig bli en handledare. Men den kursen som STR har tagit fram, det är en ren kort kurs i trafik med skyltar och väg. Alltså, han nämnde ingenting om hur man handleder. Han sa vid ett tillfälle, kommer jag ihåg.
Alfred – 38:33
Ska du inte släppa din egen dåliga handledare nu? Jag tänker att du har haft väldigt otur med vem du har gått till.
Anders – 38:37
Ja, men det är så många lyssnare som har upplevt samma sak. Det här var ju STRs kursplan han följde. Han gick ju igenom deras Powerpoint. Det stod ju STR på varenda. sida. Så det är ju inte så konstigt att folk andra har den här upplevelsen också.
Fabian – 38:51
Vi har olika intressen där. Vissa gräver ner sig i en fråga, andra gräver ner sig i andra frågor. Anders, det här är din skyttegrav. Vill vi, både jag och Alfred tror jag, betona. Men jag tycker det låter i alla fall som att de tar till sig av den här kritiken. Det är väl jättepositivt.
Alfred – 39:06
Ja, det tycker jag med.
Fabian – 39:06
Men du Anders, hon har ju faktiskt sträckt ut en fredspipa till dig här. Ska vi inte ta den? För jag råkar ha sett i mailen att Maria hörde ju av sig här och skriver, hej, såg er fina montering av övningsskylten. Jag kan gärna bidra med en skylt med sugproppar. Skicka en adress så kommer det på posten. Ska du inte bara gräva ner stridsyxan och ta emot den här gåvan?
Alfred – 39:31
Den är nergrävd. Nej, kursen försvann ju. Alltså hon försöker till och med muta honom, men hon når inte fram. Det går inte att vända om, Anders. Nej, men kursen försvann ju.
Fabian – 39:38
Nu är jag nöjd. Ja, bra. Det kanske blir en ny skylt där hemma då.
Alfred – 39:41
Hörrni, vad tycker partierna egentligen om er? elbilar har Fabian äntligen läst en bok och borde man köpa självkörning av Tesla nu när det är sista chansen? Allt får ni veta efter detta.
Fabian – 39:59
Hörni, såg ni partiledardebatten på SVT Agenda här den 3 maj, eller?
Anders – 40:03
Jag läste om den.
Alfred – 40:04
Jag såg den inte. Nej, den missade jag. Jag måste erkänna att jag tycker det är jobbigt att kolla på politiska debatter numera. De är så himla arga på varandra hela tiden. Jag får ut mer av vad de tycker sakpolitiskt av att kolla på andra sätt än att se debatterna.
Fabian – 40:16
Just det. Jag läser tydligen inga böcker och ni tittar tydligen inte på kvalitets-TV.
Alfred – 40:20
Vadå? Jag ställde en retorisk fråga om du har läst en bok. Vi får väl se. Det kommer snart en.
Fabian – 40:23
Vi får se. Ja, men precis. Ni är i gott sällskap. Även jag har ju tyckt att det har varit ganska otrevligt. Det är ju många som tycker det om partiledardebatterna. Att de blir osakliga påhopp och sådär. Men det här har faktiskt SVT tagit till sig. Debatten häromveckan var faktiskt avsevärt bättre, vill jag säga. Men för er då, som liksom Anders och Alfred här då inte tittade på debatten, så har jag nämligen tittat på debatten åt er, så att du slipper. Jag har nämligen klippt ihop. bara det som handlar om elbilar från partiledardebatten. Och det visar sig faktiskt vara ganska mycket. Ja, för det är ju den här situationen i Mellanöstern förstås som har gjort energifrågan och då även elbilsfrågan glödhet. SVT har infört ett system där partiledarna får rösta på olika frågor. Och på frågan är det rätt att sänka bränsleskatterna? Så har ni framför er det där hur de röstar. Sammanfattat kan man säga att sossarna röstade att det var rätt, ja, röstade de till att det var bra att sänka bränsleskatterna.
Fabian – 41:31
Vänstern röstar nej. C röstar ja, Miljöpartiet förstås röstar nej. Och sen resten av partierna SD, L, KD och M röstade ja. Så att ni vet lite grann ungefär var partierna står.
Anders – 41:44
Intressant. Vänta lite, för det har ju varit väldigt mycket skrik i media om det här med att man sänkt bränsleskatten. Så det är bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som är emot det.
Fabian – 41:52
Ja, det är faktiskt så. Det är precis. Och jag tänkte vi ska lyssna lite grann på debatten hur det lät. Så vi börjar väl med Amanda Lind, Miljöpartiets ena språkrör.
Amanda Lind – 42:08
Det som händer nu med kriget i Mellanöstern, det är ju, vi fick en försmak av det här när Ryssland invaderade Ukraina. Vi såg hur bränslepriserna stack iväg. Och det som har hänt nu är ju att regeringen har ägnat fyra åt att egentligen bedriva en antielektrifieringspolitik. Försäljningen. av elbilar har avstannat. Vi har inte fått igång den utbyggnaden av det förnybara, den förnybara energin som hade gett oss det som behövs i närtid. Istället har man fördjupat svenskarnas fossilberoende, alltså fossila. Det är det vi importerar mest av.
Anders – 42:39
Det där stämmer väl inte, hörru, att försäljningen har avstannat? Tillväxten i försäljningen har stagnerat, va? Men det är ju inte så att det inte säljs elbilar längre.
Fabian – 42:49
Nej, men så är det ju absolut.
Alfred – 42:50
Platåat, den har stannat på ungefär en tredjedel.
Fabian – 42:52
Ja, platåat. Från att ha ökat mer eller mindre år för år så har den platåat. Vi kan också lyssna vidare hur det lät mellan Amanda och Ebba Busch, KD.
Amanda Lind – 43:04
57 miljarder den här mandatperioden har ni ägnat åt att låsa fast oss ännu mer i fossilberoendet. Allvarligt talat, vi hade varit i ett mycket bättre läge om vi hade satsat de pengarna på förnybar energi, på elbilar, på utbyggnad av förnybara, hållbara bränslen här i Sverige. Ja men ni är ju svaret skyldiga, vi är i ett sämre läge nu. Jag tror inte svenska folket upplever att det är så tryggt nu inför den kommande elkrisen.
Ebba Busch – 43:29
Jo, därför att vi har radikal ökning av antalet laddpunkter i Sverige. Anledningen till att fler svenskar kan köpa en elbil nu, det är för att vi har tagit Sverige ifrån Magdalena Anderssons bottenliga vad gäller tillväxt i EU, till att vi nu är i toppen istället.
Fabian – 43:44
Ja men så här ungefär har det låtit. I slutet här var det Ebba Busch som försvarade sig med att vi har fler laddpunkter än någonsin. Men det är ett ganska tungt argument det här med att elbilsutvecklingen i Sverige har stannat av. Vi kan lyssna på ytterligare från vänstersidan. Nooshi Dadgostar ger sig in i elbilsfrågan också faktiskt.
Nooshi Dadgostar – 44:05
Jag fattar ju att det är alldeles för dyrt med elbilar. Det är svindyrt. Så vi gör allt vad vi kan. Vi fyrdubblar regeringens satsning på att köpa elbilar. Så att det ska bli riktigt billigt. leasa en bil och betala det per månad.
Alfred – 44:23
Det lät väl ändå som en väldigt dålig idé. Fyrdubbla den här el. Elbilsbonusen.
Fabian – 44:27
Ja, men det är det de är inne på. Men det är ändå intressant hur varje parti har sin take ändå. De har ju mer att alla ska ha råd med en elbil då. Ni hör ju. Det här är en fråga.
Alfred – 44:39
Har alla partierna det? För nu var det vänsterpartierna som vi lyssnade på.
Fabian – 44:42
Ja, men precis. Jag börjar med vänsterblocket här om inte det var tydligt.
Anders – 44:45
Alfred, du berättade att din bonusson. så hade köpt någon förbränningsmotorbil som totalt på månadsbasis blir lika dyr som man har leasat en splitter ny elbil.
Alfred – 44:56
Ja, men absolut. Jag tycker det återstår ju att se vad. Jag förstod inte förslaget från vänstern här om de vill fyrdubbla hur mycket de satsar så att det är fler som ska få tillgång till stödet. Men för de som redan har tillgång till stödet så är ju, skulle jag säga, beloppen i det där stödet det är ju typ tillräckligt. För det är ju. Alltså, man kan ju. Vi har kunnat läsa tidningsartiklar om folk som köper en begagnad Så det känns som att själva tröskeln har stödet redan är ganska effektivt eliminerat, åtminstone för de billigaste elbilarna. Sen återstår det ju att se om det skapar en rusning nu som driver upp priserna så att man måste höja stödet lite grann. Men med det sagt så är det ju många som inte har tillgång till det här stödet, så det går ju att bredda stödet och göra av med fyra gånger så mycket pengar på det sättet.
Fabian – 45:36
Det är ju ett glesbygdsstöd. Det är ju det det är.
Anders – 45:39
Ja, men även utan stödet så går det ju att köpa elbil till ett lägre pris än förbränningsmotorbil om du kör mycket. och räkna in hela kostnaden för bensin och diesel, för det är ju inte billigt att tanka.
Alfred – 45:50
Om man kör mycket och har kreditvärdigheten för att få leasing. Det är svårt för de som inte har kreditvärdigheten.
Fabian – 45:55
Problemet är att det här stödet, jag menar, det är sent ska syndaren vakna. Det här stödet kom ganska nyligen och dessutom till allra största delen finansierat av EU. Så det belastar ju inte regeringens budget. Så man är ju nästan dum om man inte inför det. Det hade alla partier gjort, skulle jag säga. Jag tror EU betalade 75 procent av det här bidraget då. Men högern då? Hur har det låtit från högern då? Vi börjar med Jimmie Åkesson. Vad säger han om elbilar?
Jimmie Åkesson – 46:22
Det handlar om att bränslepriserna drar iväg. Elpriserna drar iväg. Då behöver vi agera här och nu och då agerar vi genom att kompensera med sänkta skatter. Sänkta skatter på drivmedel, så mycket vi får. Vi vill också sänka ytterligare om det behövs. Elstöd, sänkt elskatt. Jag kommer att gå till val på att helt sänka el.
Anders – 46:46
Det här var intressant. Jag skulle precis säga att nästan ingen pratar om hur otroligt mycket vi betalar i skatt på el. Det är väldigt tyst om det. Intressant att han lyfter det. För skatterna på el är ju svinhöga. Jag tror de är högre än på bensin och diesel.
Fabian – 47:02
Det är ju många som lyfter energiskatterna. Han säger ju egentligen ingenting om elbilar. Det kanske var min poäng här. Han pratar ingenting om det. Trots att det är det som samtalet just då handlar om.
Alfred – 47:14
Det är väl tydligt att varenda gång som det pratas om hur man ska stötta de som får problem när bränslepriserna stiger, så är Sverigedemokraterna väldigt tydliga med att de vill stödja genom att göra just bensinen och dieseln billigare. Och eftersom de har sån tyngd i högerblocket så gör det att hela högerblocket fastnar i det. Det är så stödet ska levereras. Det går ju att tänka att man kan ge kompensation och ekonomiskt stöd till samma personer som blir lidande av det stigande bränslepriset, men stödja på andra sätt än att just göra .
Anders – 47:42
Man kan ju tänka sig om man är lite konspiratoriskt lagd att Jimmie Åkessons väljare är många av de som gärna har fossilbil. Som skriver på vår Facebooksida också.
Fabian – 47:54
Absolut.
Alfred – 47:54
Som tycker att du är duktig på tejpa.
Fabian – 47:56
Vi ska lyssna in på vad Liberalerna säger också. Simona Mohamsson säger så här.
Simona Mohamsson – 48:02
Det vi gör nu är ju att se till att ha en elbilspremie som faktiskt riktar in sig till de människor som kanske inte hade haft råd att köpa en elbil. Det tycker jag är helt rätt. och rättvist. Det som hade gjort Sverige mer motståndskraftigt är om vi inte hade haft en rödgrön regering som hade stängt ner kärnkraft. Det är ju det vi har kommit överens om på vår sida av politiken, att försöka laga det som förstördes av de rödgröna när man stängde ner kärnkraft.
Fabian – 48:28
Och sist men inte minst, Ebba Busch, vår energiminister säger så här.
Ebba Busch – 48:33
Låt oss inte dra på någon slags ny liksom säck och aska på svenska folket här. Vi ligger alltså i absoluta Europatoppen. Vad gäller ni? nybilsförsäljning av laddbara bilar. Vi ligger på runt 60%. Vi ska inte lägga nu ungefär hälften av försvarsbudgeten på elbilar, som Norge gör, i de här oroliga säkerhetstiderna. Vi måste se energi som en säkerhetsfråga.
Anders – 48:57
Men det hade väl varit bra att lägga jättemycket pengar på elbilar? Då är vi ju oberoende av.
Fabian – 49:02
Ja, istället för att skicka pengarna utomlands. Det argumentet var egentligen bara Miljöpartiet som lyfte.
Alfred – 49:07
Vadå, det var bara Miljöpartiet som drog ditt Anders? argument om att man inte ska skicka pengar till Ryssland.
Fabian – 49:13
Ja, så gott som. Vad säger då Moderaterna? Statsministern, han var tyst i den här frågan, kan jag säga. Så jag tänker så här, lyssnarna får av det här dra egna slutsatser på vilka som är de mest elbilsvänliga partierna, men alla partier vill ju ha.
Alfred – 49:29
Men vadå, du ska inte guida oss bättre än så alltså? Får vi ingen mer handholding här?
Fabian – 49:34
Alla partier vill ju på något sätt ha det här bidraget som vi. i princip inte betalar för i Sverige. Men vissa vill lite mer. Och det är också ganska rimligt kan jag tycka, från vänsterblocket att kritisera högerblocket för att det har varit så dålig elbilspolitik under hela deras mandatperiod. Och nu börjar det röra på sig, men inte förrän EU kom med bidrag här. Det är i alla fall min åsikt.
Alfred – 50:00
Är det inte ganska talande ändå att, för det brukar vara en taktik från de största partierna, från Socialdemokraterna och Moderaterna? de är väldigt gärna tysta i sådana här frågor som polariserar mycket. För de vet att de måste locka väljare ur båda läger för att kunna behålla sin väljarbas. Så då blir de tysta så fort det kommer sådana här frågor.
Fabian – 50:18
Sossarna och moderaterna var helt tysta. Du har helt rätt.
Anders – 50:20
De har inget att vinna på att ta ställning i den här frågan.
Alfred – 50:23
Precis. Miljöpartiet mobiliserar sina väljare genom att prata så mycket det går, medan socialdemokraterna måste bara hålla käften när det kommer till de här frågorna. Men det är också, för mig känns det i varje fall så att jag skulle välja verkligen tycka om ifall det fanns någon form av uns, eller förutsättning för en bred energiöverenskommelse bland alla de här partierna. Om det kunde vara så att .
Anders – 50:45
Det var ju på gång, va?
Alfred – 50:47
– Nja, så länge . Det är ju verkligen så att Sverigedemokraterna vet valtaktiskt att de tjänar jättemycket på att det fortsätter vara en valfråga mellan blocken. Så om de kan göra det omöjligt för de övriga borgerliga partierna att sluta en överenskommelse med vänstern, då kan de fortsätta och hamra på den här . Jag tror att Liberalerna Och de har liksom inte råd att tappa taktikväljare på att göra kärnkraftsmotståndet till en het potatis som vänstern måste tampas med. Av samma skäl så tycker jag verkligen att Miljöpartiet borde bara prioritera klimatfrågan och lägga kärnkraftsmotståndet åt sidan. För det vore så taktiskt bara mycket, mycket bättre för dem att bara döda den frågan genom att säga, okej, vi ger oss. Klimatfrågan är viktigare, nu är det det vi ska prioritera. Nu gör vi en bred överenskommelse där vi bygger Mer av allt, det är det bästa vi kan göra för Sverige och så bara kör vi.
Anders – 51:38
Svårt för miljöpartiet.
Alfred – 51:39
Då skulle den här frågan vara död sen.
Fabian – 51:40
Inte mer kol då kanske.
Anders – 51:41
De springer ju ur kärnkraftsmotståndet. Det startade ju 1980, Miljöpartiet, på grund av kärnkraftsmotståndet.
Fabian – 51:47
Det gör ju Centern också, som för övrigt också var tysta i den här debatten. Det beror nog mer på att de har en ny partiledare som inte riktigt hade det så lätt att hävda sig i debatten.
Alfred – 51:55
Det är ju inte en slump att Centern är tyst när de pratar kärnkraft.
Fabian – 51:58
Jag tänkte på elbilsfrågan. De har ju faktiskt en väldigt bra elbilspolitik om man tittar sedan tidigare år. partiprogram i alla fall. Men de fick inte fram det riktigt. De var ju för sänkning av bränsleskatterna för övrigt.
Alfred – 52:14
Jag tror du har helt rätt i det Anders. Det kommer vara jättesvårt för Miljöpartiet att göra det. För det är så många av kärnväljarna i Miljöpartiet som är emot deras religion. Att kunna tänka sig och öppna för en kompromiss om kärnkraft. För det var ju kärnkraften och de här stackars sälungarna som tog dem in i riksdagen en gång i tiden.
Fabian – 52:32
Hörni, en god . vän till mig som jag ringde häromdagen, som lyssnade på podden, sa att ni borde verkligen prata mindre politik. Det riskerar bara att dela upp era lyssnare. Så jag tänker vi stannar där. Vi stänger den här lådan för nu och rullar in i FSD-uppdatering.
Alfred – 52:48
Ja, och frågan är om det inte är lite politik i det ändå. Att det börjar gå lite troll i det. Vi har ju rapporterat återkommande om utvecklingen med FSD som är på väg ut i Europa. Och sedan vi spelade in senaste avsnittet, då har ju EU då haft ett möte. i det här organet som kallas för TCMV, Technical Committee for Motor Vehicles, vilket alltså är det organ där myndigheter som svenska Transportstyrelsen och holländska RDW och alla motsvarigheter från övriga Europa ses och träffas. Och det de nu har att diskutera är då helt enkelt det här holländska godkännandet av FSD i Holland som vi har rapporterat om tidigare, där ju då FSD, alltså full självkörning under övervakning, är släppt till konsumenter. Med anledning av. Av att det här mötet ägt rum, så tog jag och ringde upp Transportstyrelsen, för att jag tänkte det var bra för oss att få veta hur det går och vad Sverige tycker i det här mötet. Ni ska få höra vad Transportstyrelsen säger. Hans Nordin, närmare bestämt.
Fabian – 53:42
Spännande.
Alfred – 53:48
Efter åratal av väntande på att vi européer ska få tillgång så godkändes äntligen Teslas mjukvara för övervakad självkörning, FSD Supervised, i Holland i mitten på april. Och redan samma dag började kunder få tillgång till mjukvaran som snabbt visade sig fungera ungefär lika bra i praktiken här i Europa som i USA. Mjukvaran gör att bilen kan köra själv överallt, även i komplicerad stadstrafik, men kräver mänsklig övervakning eftersom den när som helst fortfarande kan göra misstag som kan visa sig ödesdigra. I praktiken sköter dock bilen numera de flesta körningar helt utan hjälp, vilket såklart innebär att mängder med Teslakunder som redan betalt för mjukvaran nu vill att myndigheterna snabbt ska bli klara med godkännandet så att även vi här hemma i Sverige ska kunna få tillgång. Efter att den holländska myndigheten RDW godkände FSD Supervisor finns två sätt för hur det ska kunna utvidgas till svenska vägar. Antingen kan Sverige på egen hand utvidga det holländska godkännandet, en väg som exempelvis Belgien är på väg att ta, eller så får vi luta oss mot mot en EU-mekanism, där beslutet kan prövas av representanter från alla medlemsländerna, och antingen där utvidgas till att gälla hela EU, eller röstas ner och därmed upphöra att gälla även i Holland.
Alfred – 54:58
Gruppen som bestämmer om detta i EU kallas för Technical Committee for Motor Vehicles, eller TCMV, och deras första möte efter det holländska godkännandet ägde rum den 5 maj. Så jag ringde upp Transportstyrelsen för att kolla hur det gick på det där mötet.
Hans Nordin – 55:14
Hans Nordin, jobbar på ett Transportstyrelsen jobbar framförallt med internationell reglering inom UNECE och EU med fokus på avancerade förarstödssystem och helt automatiserade fordon.
Alfred – 55:30
Hur gick då mötet där? Ni får ha ett möte i TCMV den 5 maj där ni för första gången fick ta del av information från de holländska myndigheterna. Kan du berätta vad som hände på det här mötet?
Hans Nordin – 55:41
Nu är det så att allt som rör den här pågående processen den sker under sekretess enligt specifika EU-regelverk. Så det är ingenting som vi kan kommentera.
Alfred – 55:53
Får ni inte ens berätta vad det är för information de holländska myndigheterna har delat?
Hans Nordin – 55:58
Nej, i den här processen så är det sekretess som gäller.
Alfred – 56:02
Alright. Vi pratade med dig lite tidigare. Då lät det som att det blir ju ingen omröstning här den 5 maj. Pratade du om då. När tror du att TCMV kommer att vara färdiga med den här processen? När har ni röstat?
Hans Nordin – 56:12
Alltså TCMV processen. Processen pågår nu. Nu är den igång. Den kommer ta den tid den tar. När en eventuell omröstning kommer att ske, det är ingen som vet idag.
Alfred – 56:28
Varför är det viktigt att den här processen ska ske så bakom lyckta dörrar?
Hans Nordin – 56:31
Utan att kommentera specifikt den här pågående processen, så sker den i ett regelverk som är gjort för att enskilda tillverkare, ska kunna söka undantag för ny teknik.
Alfred – 56:46
Så det är för att det är känsliga affärshemligheter som det är viktigt att det inte är transparens?
Hans Nordin – 56:50
Exakt, det är ju en process som pågår hela tiden, där tillverkare söker olika saker. Men de flesta av de här ärendena blir ju överhuvudtaget inte publika förrän möjligtvis vid ett beslut.
Alfred – 57:05
Du har ju sagt till mig att du inte får berätta hur Sverige ska rösta i det här mötet. Men vem är det som bestämmer hur Sverige ska rösta?
Hans Nordin – 57:12
När det gäller den frågan så samarbetar ju vi med regeringskansliet och de bereder ju det där och det är ju de som fattar beslut.
Alfred – 57:22
Så ytterst så är det politikerna som bestämmer hur vi röstar på mötet?
Hans Nordin – 57:26
Ja, det är det.
Alfred – 57:27
Men lyssnar de till er eller är det ni som lyssnar till dem?
Hans Nordin – 57:30
Det är de som fattar beslutet.
Alfred – 57:31
Reuters har ju rapporterat att det är de framförallt de nordiska länderna som verkar vara skeptiska in i det här, TCMV. Är det korrekt?
Hans Nordin – 57:37
Jag tror inte man ska tolka det där. som positioner från de nordiska länderna in i TCMV. Och vad som faktiskt händer på TCMV är ingenting som jag kan kommentera.
Alfred – 57:51
Ja, oavsett vem som bestämmer så verkar inte Sverige vara på väg att godkänna något på egen hand. Och det är inte heller så enkelt att förstå när det kommer att kunna bli ett godkännande i TCMV. Nästa möte äger rum den 30 juni. Men det är fortfarande högst osäkert om det blir någon omröstning då heller. Och blir det inte det, ja då får vi nog vänta till hösten innan det kan bli någon förändring. En annan farhåga som fick många att sätta kaffet i halsen är att FSD, när det väl är godkänt oavsett väg, egentligen bara kommer vara tillåtet på nya fordon. Alltså bilar som tillverkas efter det här EU-godkännandet som vi hoppas på i TCMV. Det här beror på att ingen hade föreställt sig att bilar i efterhand skulle kunna uppdateras med ny mjukvara som skickades ut via nätet när de här reglerna utformades. Men här har åtminstone Transportstyrelsen lugnande besked. De kommer att hitta ett sätt för hur de kan utvidga godkännandet till att även omfatta befintliga bilar. Precis som myndigheterna i Holland har gjort.
Hans Nordin – 58:45
Men vi tittar på och ser hur vi kan göra det här på ett bra sätt. Men vi måste förstås göra det inom svensk lagstiftning och de möjligheter som vi har.
Alfred – 58:55
Finns det en risk att man inte hittar någon bättre lösning än att alla måste göra en ny typgodkännandebesiktning för sitt fordon för att kunna få tillgång till det?
Hans Nordin – 59:02
Jag skulle säga att den risken är väldigt liten. Jag skulle säga att jag tror att vi kommer att hitta någon lösning.
Alfred – 59:09
Ja, hela frågan om varför det ska vara så krångligt att få ut en funktion som har funnits på vägarna i USA i åratal, utan att till synes skapa några större bekymmer, ställer verkligen vår syn på säkerhet på sin spets. Allt det här kokar för mig ner till frågan om hur man håller rätt balansgång mellan försiktighet för att undvika försämrad säkerhet nu, och de långsiktiga vinsterna som den här tekniken på sikt kan leda till. Transportstyrelsen och de andra myndigheterna jobbar ju för att få ner antalet döda och skadade i trafiken, och tror egentligen precis som alla andra att det är tekniken som på sikt gör att vi kan komma närmare eller till och med nå den här nollvisionen.
Hans Nordin – 59:45
Fördelen är ju att man rör sig mot mer proaktiva förarsystem som har en möjlighet att kunna minska olyckor, framförallt kopplat till mänskliga misstag.
Alfred – 59:57
Vilka risker finns det med den här tekniken?
Hans Nordin – 59:59
Desto bättre de här systemen blir, desto svårare blir det för förarna att förstå skillnaden mellan ett förarstödssystem och ett helt automatiserat system. Rent funktionellt i trafiken så kan det upplevas som väldigt lika.
Alfred – 1:00:14
Så ett system som nästan aldrig behöver hjälp kan plötsligt bli farligare än ett system som ofta behöver hjälp?
Hans Nordin – 1:00:19
Exakt. Ett förarstödssystem förutsätter fortfarande att föraren ansvarar för körningen. Att han kan och är beredd att hantera situationer där systemet inte agerar korrekt.
Alfred – 1:00:32
Men för att kunna få ett typgodkännande, är det viktigt att antalet olyckor minskar? minskar med den här tekniken eller räcker det med att det inte ökar?
Hans Nordin – 1:00:40
De ska inte tillföra några orimliga nya risker. Och sen ska de också upprätthålla den trafiksäkerhetsnivå som vi har.
Alfred – 1:00:50
Så grundkravet är egentligen? Det räcker att det inte blir fler olyckor. Det är inte så att man måste uppnå en viss grad av förbättring för att man ska kunna få sjösäkerhet.
Hans Nordin – 1:00:57
Nej, det vill vi ju. Det vill vi ju förstås också se.
Alfred – 1:01:01
Men grundkravet är när vi tittar på det, är ju det att vi inte ska tillföra Om det är så att de övervakade systemen är ett naturligt steg på vägen mot den totala förarautomationen, finns det då en risk att för stor försiktighet nu försenar att man uppnår den långsiktiga visionen?
Hans Nordin – 1:01:22
Så det är ju en central avvägning i det internationella regleringsarbetet. Hur möjliggör vi innovation och potentiella trafiksäkerhetsvinster samtidigt som. Om vi släpper ut de här nya systemen stegvis och under kontrollerade former. Den diskussionen ingår absolut där.
Alfred – 1:01:46
När tror du att FSD Supervised blir tillåtet på svenska vägar?
Hans Nordin – 1:01:49
Ja, det är väl den frågan som alla vill ha svar på. Det enda vi kan göra nu är att följa den här processen.
Alfred – 1:01:57
Nästa möte är den 30 juni. Tror du att det är snart efter det?
Hans Nordin – 1:02:00
Jag kan inte uttala mig om det. Utan vi får följa processen och se hur den. Hur den går framåt nu?
Alfred – 1:02:07
Ja, något tydligt svar på den frågan finns tydligen inte.
Fabian – 1:02:16
Ja, jag började det här inslaget med att säga spännande. Men det blev ju inte så spännande det här. Det låter ju.
Anders – 1:02:23
Det är ju Sverige som blockar.
Fabian – 1:02:24
Ja, som att det är vi som är blockar. Det här håller på att gå i lås. Baklås va?
Anders – 1:02:30
Det låter inte som lås.
Fabian – 1:02:32
Det är lite baklås snarare. Det som är intressant är att jag gjorde ändå spaningen för många år sedan i den här podcasten. Att Sverige ändå skulle vara en av de länder som var på tårna här. Just för att vi har Volvo här och vi har även ganska mycket. spännande forskning kring självkörning. Så min gissning var ändå att vi skulle vara en av de tidigaste länderna här. Var är Volvo och de här bolagen för att lobba? Hallå, vad händer?
Alfred – 1:02:59
Jag kan ändå förstå varför de . För nu är det ju Tesla som har sökt ett undantag. Jag kan förstå varför de andra biltillverkarna är tysta. En sak som är slående när man pratar med Hans Nordin, det kom inte med i inslaget här, men han är ganska snabb på att säga så här och då måste vi bredda det så att det omfattar alla biltillverkare och så vidare. För det finns mer i det här regelverket, om man ger ett undantag till Tesla här, då ska det snabbt tas fram förtydligande regler för hur alla andra tillverkare också ska kunna lansera liknande system. Finns det något fog för sådana här konspirationsteorier som lätt börjar florera på X och andra ställen på internet? Det här är byråkraterna i länder som har en stor bilindustri som försöker stoppa att amerikanerna eller kineserna ska få för sig.
Fabian – 1:03:33
Det är väl inte så konspiratoriskt ändå? Det är väl ändå ganska sannolikt?
Anders – 1:03:36
Jag tänker ju tvärtom att tyskarna borde ju vara väldigt måna om att det här blir tillåtet så fort som möjligt så att de kan konkurrera. Eller?
Alfred – 1:03:43
– Det är väl snarare, om det blir tillräckligt för snabbt så blir de ju utkonkurrerade.
Anders – 1:03:46
– Okej, de har inte teknik som är tillräckligt bra eller?
Fabian – 1:03:49
– Tesla har ju en fabrik i Tyskland. Den borde de vara intresserade av att behålla, tänker jag, och stötta.
Alfred – 1:03:54
Jag tror faktiskt inte att . Jag tror att det här har helt och hållet med deras syn på säkerhet att göra och att det bara handlar om att de tycker att det amerikanska systemet . Det här får man ju dem aldrig att säga, men min tolkning är att de tycker att det amerikanska systemet, där biltillverkarna kan släppa ut lite vad som helst ifall det går åt skogen. De tycker att det är alldeles för oansvarigt.
Fabian – 1:04:15
Jo, i och för sig.
Alfred – 1:04:16
Och de vill reglera det här under kontrollerade former och släppa ut det. Och så är de väldigt ovana att vara under så här mycket lupp och att tillverkarna också driver opinion och driver sina kunder att hetsa på dem. Det är en ganska ovan situation för de här byråkraterna. Det är ju verkligen byråkrater ute i fingerspetsarna här. Men det är verkligen, jag tycker det. Om jag innan den här intervjun kände att det blir några informationsmöten den här 55, när det här EU-organet då, TCMV, träffas. Sen kommer de nog rösta på nästa möte, vilket då är 30 juni. Det är högst oklart. Och det är absolut inte givet att utgången blir positiv här, utan det återstår att se. Och blir det nej här, då kan det bli en återvändsgränd och så kan det dröja till nästa år, där DCAS förhoppningsvis klubbas igenom av UNECE, som det blir tillåtet. Och det är möjligtvis nånting det är igen ingenting de säger, men jag kan skönja det mellan raderna att de hade nog tyckt att så här, vi håller ju på inom UNECE. Vi håller på att ta fram regelverket som det här ska Varför kunde ni inte bara vänta på det?
Alfred – 1:05:12
Måste ni hålla på och söka undantag?
Anders – 1:05:14
Vad gör tyskarna här då? Hur ställer de sig?
Alfred – 1:05:17
Det är ju ingen som vet hur de olika . Det enda vi vet är att Belgien har gått ut och sagt att de kommer förmodligen att ge grönt ljus i kraft av Hollands godkännande, så de går före EU. Så det blir Holland och Belgien som går före här. Och så verkar det som att Tyskland, Frankrike, Italien har en mer avvaktande hållning och vill ställa fler frågor. Och ryktesvägen, men som vi inte har kunnat bekräftar med Transportstyrelsen, det är att de nordiska länderna tillhör bromsklossarna.
Anders – 1:05:43
Det är Sverige i dag.
Alfred – 1:05:43
Men det vet vi inte säkert.
Anders – 1:05:45
Det är ju för att regeringen är högst ansvarig för det här och de har då ingen särskild hållning i den här frågan. Då faller det tillbaka på.
Fabian – 1:05:52
Det riskerar ju att vara kontroversiellt att stötta Tesla om du fattar så i Sverige, med tanke på fackliga frågor.
Anders – 1:05:58
Jag tror det. Nej, men tror du inte bara att det sitter någon tjänsteman på Transportstyrelsen som inte vill vara den som tar beslutet att släppa in de här bilarna?
Fabian – 1:06:06
Det tror jag, men absolut. Men sen frågan om polisen. Det här kan se ut som att vi stöttar Tesla här. Varför ska vi göra det?
Alfred – 1:06:14
Jag tror inte vi ska vara så konspiratoriska, utan jag tror att de är tråktomtar som verkligen vill se till att det här går rätt till och att de vet att det ökar säkerheten snarare än minskar säkerheten i samma sekund som det släpps ut. De har inget problem med om det tar ytterligare några kvartal innan det är på plats. De har inte den här stressen som . vi eller andra som äger de här bilarna har, är att man bara vill få tillgång till det. Och kom igen, om det funkar i USA, då kan det väl funka här också? Det är klart.
Anders – 1:06:46
Det finns ju jättemycket statistik från USA. Varför tittar de inte på amerikansk statistik då? Tänker de att det är så annorlunda vägar där?
Alfred – 1:06:52
Nu ska de inte titta på amerikansk statistik. De ska titta på holländsk statistik. För det är det holländska godkännandet. Men ja, det är det här ni har hört. Och det är här vi är fast.
Fabian – 1:06:59
Men det kanske är det som är Teslas plan, att kunna prestera lite statistik här. För att trycka på. Om man visar att det här till och med är säkrare, då är det ju nästan oansvarigt att inte godkänna det.
Alfred – 1:07:10
Det är ju det de har gjort. Det är därför RDW har godkänt det. Det är det RDW säger. Så det är precis den datan som de tycker sig ha delat med RDW och som RDW tycker duger. Och som de har delat med medlemsländerna nu. Vi får se helt enkelt. Det går inte att säga mer än så. Det som samtidigt händer här nu, det är att faktum är att Tesla nu tar bort möjligheten för svenska kunder att överhuvudtaget köpa det här paketet. Köpa FSD-paketet. Från och med nu, 21 maj, det vill säga bara någon dag, förmodligen efter att du hör det här avsnittet, ifall du hör det när det är alldeles nysläppt. Och tyvärr, för sent, om du hör på det när det är några dagar gammalt. Så 21 maj 2026, då kommer de att ta bort möjligheten att köpa paketet. Då är det bara prenumeration kvar. Men om du hör i tid, då är det dags . Jag tycker vi ska ta upp det en gång till då, för att det är sista gången. Borde man köpa eller borde man hyra FSD-paketet? Jag hör ju till skolan som har köpt det här paketet och om jag är lurad eller inte, det återstår väl att se då. Men ni har ju valt annorlunda tidigare grabbar, va?
Anders – 1:08:03
Ja, ja.
Fabian – 1:08:04
Nederländerna och köper FSD och det visar sig att de sedan stänger av det, då har ju den bilen blivit väldigt mycket värd. Eftersom den då får behålla det om jag förstår dig rätt.
Alfred – 1:08:14
Ja, men precis.
Fabian – 1:08:15
De bilarna som har fått det här godkänt. Den är ju väldigt mycket värd, de två bilarna som hinner ha det. Men i övrigt så hyr jag, tack.
Anders – 1:08:21
Ja, men det kommer ju vara retroaktivt väl. När det väl godkänts så.
Alfred – 1:08:26
När det väl godkänns kommer det förmodligen att bli retroaktivt. Det kommer Transportstyrelsen att lösa, absolut. Men det Fabian stiftar på det är ju om det inte blir blir godkänt. För då är det bara de bilarna som har sålts under den här tiden i Holland, där det var godkänt ett tag, som får behålla det. Då blir de någon form av, vad heter det, konstiga unicorns på något sätt.
Fabian – 1:08:44
Man skulle kanske ha köpt Teslan i Holland istället och sett om det funkar att köra på svenska vägar. Det är lite oklart hur det fungerar. Det vet vi inte riktigt.
Anders – 1:08:51
Tesla är ju kända med att ha kampanjer på olika sätt och det kommer tillbaka där med gratis superladdning. Det har ju kommit tillbaka i omgångar och så. Så det är inte alls säkert att det var sista gången vi såg det här. tjäna pengar sen, så det kommer säkert komma erbjudanden.
Alfred – 1:09:06
Ja, vi får se. Jag tror inte vi kan ge bättre råd än så. Och framför allt så är det fortfarande, tycker jag, högst oklart när vi svenskar kommer få tillgång. Tyvärr. Hörrni, jag tänkte vi skulle prata lite om historien inifrån Northvolt också. En sista gång kanske. Eller en näst sista. Vi får se vad ni tycker.
Fabian – 1:09:23
Ja, nej men det blir nog mer. Jag tror att ni inte ska lova det.
Alfred – 1:09:27
Vad var det egentligen som hände? Det är ju nämligen så att det finns en rykande aktuell bok där grundaren och förre vdn Peter Carlsson lägger ut orden och berättar i omfattande och kronologisk detalj hela sin berättelse inifrån Northvolt. Från första idé till smärtsam rekonstruktion och sen hela vägen fram till konkursen. Vad var det egentligen som hände? Var den gröna omställningens galjonsfigur hela tiden dödsdömd eftersom grundaren Peter Carlsson krossade jantelagen? Och likt Ikaros flög alldeles för nära solen med sina högtflygande planer. Fabian, du har ju läst samtliga 440 sidor här i boken inför det här avsnittet. Vad har du att rapportera?
Fabian – 1:10:02
Det är så roligt det här. Eftersom du gjorde det här påhoppet. Jag har inte läst den här boken. Men läser du några tidningar?
Alfred – 1:10:12
Ja, eller jag läser väldigt mycket DN på nätet.
Fabian – 1:10:15
Jag råkar faktiskt ha läst en papperstidning, en intervju med Peter Carlsson. På grund av boken. Där många av de här frågorna ställs också. Men jag blir jättenyfiken. Du har plöjt de här 400 sidorna nu.
Alfred – 1:10:25
Ja, naturligtvis. Det är så det är. Det är jag som har plöjt den här boken. Jag var bara tvungen att liksom. Mobba Fabian lite grann så jag fick chansen att skryta extra mycket om hur duktig jag var. Bra, du är jätteduktig. – Som att du har läst 444 här på två dygn. Och naturligtvis, boken är ju en partsinlaga, men jag kan rekommendera, det är kul läsning det här. Det är någon form av bladvändare om man är intresserad av de här frågorna. Hur var det egentligen det gick till? Och jag tänkte att jag ska ge er den korta versionen och den lite mindre korta versionen. Så får man välja sen om man vill läsa boken helt och hållet. Jag träffade Peter Carlsson på en konferens i höstas och frågade om vi fick intervjua honom om de här frågorna. Soon. Det fattar jag ju nu, att han var ju på väg att skriva den här boken och skulle släppa den.
Fabian – 1:11:02
– Exakt, jag förstod också det när det här visade sig.
Alfred – 1:11:05
Men så får vi se då, om vi tycker att det här ämnet är utagerat efter det här eller om vi vill försöka få till en intervju med honom ändå. Men den väldigt korta versionen av vad som hände för Northvolt, den går så här. Först var det corona. Och sen så var det Northvolts egen ambitionsnivå i kombination med totalt bristande erfarenhet. Och sen så var det Volkswagen, och sen var det svenska regeringen. Och sen var det Volkswagen igen. Och så sist såklart, efter att det verkligen var som Volkswagen hade stampat på liket en andra gång, då var det mediedrevet som gjorde alla återupplivningsförsök rätt omöjliga och dödfödda. Det var den jättekorta versionen.
Fabian – 1:11:42
Och sen kunde EU ha räddat, fast då var det för sent.
Alfred – 1:11:45
Ja, typ. Typ. Vill ni ha den lite längre versionen, nu när ni vet att Volkswagen är så himla elaka att de har dödat Northvolt två gånger?
Fabian – 1:11:51
Bra agenda här. Snyggt. Vi kör.
Alfred – 1:11:55
Ja, men absolut. Corona, den Den är ganska självklarande. Vi behöver inte prata om det så länge. Allt blev ju jobbigare, som ni vet. I synnerhet för globala företag med globala leveranskedjor. Pandemin var en starkt bidragande orsak till att mycket tog längre tid, blev dyrare och så vidare.
Anders – 1:12:08
Men de hade ju också köpt de här maskinerna från Kina, va? Som visade sig vara en dålig. Det blev ju liksom magnituder värre av corona, när de inte fick fram maskiner i tid.
Fabian – 1:12:18
De skeppades utan att vara konfigurerade, förstår jag det som, på den där Svenska Dagbladet-artikeln.
Anders – 1:12:22
Eller testkörda.
Alfred – 1:12:23
Vi gav ju liksom med oss in på spektakulära. som de heter då, hade någon finge mig i spelet och sabotera för Northvolt och så vidare. Men så verkar det inte vara. De är kompetenta på att göra det där, men de hade inte trimmat in maskinerna innan leverans. Och Northvolt var tvungna att välja på om de ville ta leverans typ i tid, bara lite för sent, men ej intrimmat och göra intrimningen på plats i Sverige, eller skulle kineserna först trimma in maskinerna och sen skeppa dem? Då valde de att skeppa dem otrimmade först, för de tänkte att det var väl bara flyga in lite kinesiska experter. Men det visar sig att det var ganska dumt gjort med facit i hand. Därför att det hade gått mycket snabbare för Wuxi Lead att få de här maskinerna att funka som de skulle på plats hemma i Kina där de har tillgång till all sin expertis och inte bara några få som hade flugit in. Så där tappade de mycket tid. Men det som framför allt var problemet, det var egentligen då efter corona, det som vi ska komma in på här, det är nummer två, Northvolts egen ambitionsnivå.
Alfred – 1:13:20
I kombination med den bristande erfarenheten. Vi känner ju till, vi som är väl insatta i det här, att Northvolt byggde en egen utvecklingsavdelning som kallades Northvolt Labs i Västerås. Och boken gör det tydligt hur mycket svårigheter de hade där, som inte kom ut så mycket i media, för det här var före det började bli omskrivet att de hade problem. De anställde ju riktigt grym kompetens tack vare Peter Carlssons nätverk från sin tid på Tesla, så de fick in riktigt tunga experter från Japan och från Korea. Och det gjorde att man kunde ta fram prototyper på battericeller som var skitbra. Bättre egentligen än Northvolt. andra battericeller från de annars ledande aktörerna. Men som det funkar i fordonsindustrin, då är det så att man tar fram prototyper i, eller varianter av produkten som man försöker sälja till fordonstillverkarna i flera sked. Så först gör man en A-version eller en prototyp av det man ska sälja. Det är den som utvärderas av biltillverkarna när de funderar på vem de ska välja som leverantör.
Alfred – 1:14:16
Då kollar de på de här olika varianterna från olika konkurrenter. Det är den som då används. som exempel på vad det är de ska kunna få sen. Och här byggde då Northvolt grymma batterier i väldigt liten skala, som blev skitbra och som, speciellt i kombination med hela deras narrativ om att vara Europasvar på det kinesiska hotet och mycket grönare battericeller och så vidare, blev ett väldigt bra val, som blev populärt hos de europeiska tillverkarna, i synnerhet tyskarna.
Anders – 1:14:45
Just det.
Alfred – 1:14:46
Men sen när de skulle börja tillverka det i större skala, när de fortfarande skulle i Northvolt Labs i skulle börja göra förserier, en så kallad B-version, som de kunde skeppa till biltillverkarna för vidare testning hos fordonstillverkarna, där de skulle börja göra sin prototyptillverkning, och göra tester och så vidare på prototypfordon. Då visade det sig att det var ganska svårt för dem att upprepa. De hade väldiga problem i hur de skulle förpacka batterifällorna. Stacka dem, som det kallas. Så fick de jättestora problem i tillverkningen, vilket skapade att de började sacka efter plan.
Fabian – 1:15:16
Det var tydligen ett av de enklare stegen, men ett av de sista stegen. Som de fick problem med om jag förstod saken rätt?
Alfred – 1:15:23
Ja, man kan få upp energitätheten lite grann om man stackar dem istället för att rulla dem. Då hade de gått från cylindriska celler till så kallade prismatiska celler. Så de är ju platta och rektangulära. Men även i dem kan man antingen rulla fram och tillbaka som nån form av kaviar på macka. Eller så kan man stacka dem och försöka koppla ihop dem på annat sätt. Och där kan man då vinna lite i energidensitet. om man går den vägen som Northvolt valde, men de fick väldiga tillverkningsproblem av det. Vidare, det som kanske var det värsta, det var att frågan är om de inte målade in sig i ett helt omält hörn här redan från början. Det här ledde fram till att de hade såna otroliga krav på toleransen, alltså vilken precision de hade i tillverkningen, att de hade gjort så här bra A-prototyper. De här maskinerna från Wuxi Lead, de var aldrig gjorda för den typen av toleransnivåer. De hade helt enkelt ett skäl. Det var därför det var så himla svårt att få batteritillverkningsmaskinerna att funka som de skulle.
Alfred – 1:16:26
Northvolt försökte pressa dem bortom vad de var från början designade för och vad andra tillverkare har använt de maskinerna för.
Fabian – 1:16:32
Så de vann upphandlingen på en produkt som var så pass högt ställda krav på att sen var det svårt att leverera på de högt ställda kraven. Hade man lagt sig lite längre ner, då hade man kanske inte vunnit de upphandlingarna. Men det hade varit lättare att producera produkten såklart.
Alfred – 1:16:47
Precis. Jag har svårt att läsa det. Det här är inte vad Peter Carlsson själv skriver, men jag har svårt att läsa det utan att tolka det som att, vänta nu, de andra större och mer erfarna tillverkarna, att de inte var bättre i den där A-prototypen. Det kanske var för att de hade stenkoll på hur svårt det var att tillverka det sen i större volym. Och Northvolt visste inte det, så det var därför de skeppade så himla bra prototyper från början.
Anders – 1:17:08
Men så här duktiga ingenjörer som de då sägs ha fått tag på, kunde inte de ingenjörerna berätta det för Peter Carlsson, att det kommer inte gå att massproducera de här cellerna?
Alfred – 1:17:16
Det kunde de säkert, men de var ju bra på det de var bra på. Att nämligen ta fram så absolut hög energidensitet som möjligt. Sen är det ju andra experter som sen ska komma in på hur man masstillverkar. Jag vet inte. Jag lägger in lite egen extrapolering här. En del av det här säger ju inte Peter Carlsson rakt ut, men jag har svårt att läsa hans utläggning just om att det svåra var att klara av att ta den här prototypen till serietillverkning. Det kanske var därför som prototyperna från de konkurrerande batteritillverkarna inte var. sådär bra för att de hade valt att inte sätta ribban sådär högt för sig själva helt enkelt. Men det är det som ledde fram till alla de här kraftiga förseningarna i senare skeden. Det i kombination med pandemin gjorde ju att Northvolt då blev jättesena med hela sin tillverkning.
Anders – 1:17:59
Men lyckades de någonsin få till de här superavancerade prototypscellerna eller seriecellerna?
Alfred – 1:18:05
Det är svårt att veta om vi har fått svaret på det. Enligt boken så var de uppe i en tillverkningstakt på över 20 000 celler i veckan i slutändan då från en ensamlina i Skellefteå. Så det ger ju vid handen att de hade ju nått någon form av volymtillverkning ändå av celler som höll måttet. De har aldrig skeppat celler som fick termisk rusning och så vidare. Så de verkar ju ha fått kvaliteten att funka på så mycket celler i veckan. Men det som noterbart inte finns i boken, det är vad de var på för yieldnivå i slutet. Vi vet ju att de gick jättemycket back på de här cellerna. Om det var så att de fortfarande fick slänga en tredjedel av alla celler de tillverkade, när de tillverkade 20 000, så att det egentligen var som de tillverkade 30 000 celler i veckan. fick slänga 10 000 av dem. Det framgår inte i boken. Det är svårt att veta helt enkelt om de hade nått fram till målet och nått en tillräcklig yield i tillverkningen.
Fabian – 1:18:52
De fortsatte ju produktionen även under konkursen, men sen så fick de stänga av maskinerna trots att de då faktiskt var uppe i ganska betydande, vad det verkar, produktionsvolymer.
Alfred – 1:19:02
De nådde ju aldrig positiv marginal. Det var ju så att de fortfarande fick betala mer för insatsvarorna än vad de fick betalt för cellerna. Det antyder ju att de inte . inte nådde i mål. De fick aldrig de här maskinerna att göra det. Men med det sagt, det här var ju bara de första linorna som Northvolt skulle bygga. Egentligen fanns det ju långt framskridna planer på hur nästa generations cell såg ut från nästa generations maskiner, som inte ens kom från kinesiska tillverkare, utan kom från europeiska leverantörer och så vidare, så de hade ju lärt sig de här läxorna redan. Om de bara hade överlevt vid den här kullen, så hade de nog kunnat gå mycket bättre i nästa varv.
Anders – 1:19:33
Men var de cellerna som faktiskt producerades de här fantastiska A-seriecellerna som Volkswagen hade köpt, eller hade de fått backa då? på de här cellerna, så det var sämre celler de sen producerade?
Alfred – 1:19:44
Nej, det är framför allt Scania som de i slutändan hann börja leverera till i någon form av volym. Det var också de Scania-cellerna som skulle ha gått in i de här polska batterisystemen, alltså motsvarande megapacks och sånt där som Tesla bygger som Northvolt skulle bygga i sin fabrik i Polen. De skulle tillverka för mycket Scania-celler var planen och det skulle skruvas in i såna här batteripack som skulle tillverkas i Polen, men de kom aldrig upp i tillräcklig volym, ens för att egentligen tillfredsställa av avtalen med Scania och de handlade aldrig så långt att de kunde börja leverera celler i stor skala till någon annan.
Fabian – 1:20:15
Det var också ganska många olika sorters batterier som på en och samma gång man skulle leverera. För det var olika spec för olika kunder. Och att det var en av sakerna Peter verkar ha tagit med sig, att det hade varit bättre att sikta på några färre sorter och några färre kunder därmed också.
Alfred – 1:20:31
Ja men absolut. Till exempel så gav de helt upp på att tillverka cylindriska celler, vilket de trodde skulle vara hälften av tillverkningen från början. För att Det visade sig att det var prismatiska celler som de sålde mest av och det blev helt enkelt för många parallella linjer. De köpte in maskiner för att bygga cylindriska celler som de aldrig ens installerade, utan som de bara sålde maskinerna för igen, för att de inte hade tid att fokusera på det, för att de sålde mycket mer prismatiska celler. Men nu ska ni få höra nästa skurk i dramat här. För nu gör Volkswagen entré för första gången och börjar fälla krokben för bolaget. För att när det då drog ut på tiden för Northvolt att få igång den här produktionen och det där med gjorde att intäkterna i bolaget började försenas och det dessutom då blev dyrare att få färdigt produktionslinorna eftersom det tog längre tid och det blev löner under fler månader, så att säga, innan tillverkningen kom igång, ja, då blev ju allting dyrare.
Alfred – 1:21:22
Och en stor del av finansieringen, det var ju banklån och de här banklånen kom genom så kallad projektfinansiering, vilket innebär att det finns en ganska noggrann uppföljning från bankernas sida om hur det går i projektet och efterhand som man framskrider i projektet så låses nya delar av lånet. upp och det blir väldigt svårt att i den finansieringsformen börja ändra, nu har det här kundavtalet försvunnit och vi har bytt ut mot det här, nu har vi bytt det här leverantörsavtalet mot det här. Det ledde fram till såna här konstiga saker som att Northvolt var tvungna att skriva under bindande leverantörsavtal på att köpa in råmaterial för att de skulle kunna ha det som en del av den här bankfinansieringen. Men då sen när de blev försenade med produktionen, då band de jättemycket kapital i att köpa råvaror som de inte kunde använda, för att de inte hade kommit igång med volymtillverkningen. bankfinansieringen gjorde att de inte riktigt kunde rucka på det där. Det blev väldigt stelbent helt enkelt.
Alfred – 1:22:10
Men en annan konsekvens av det var att då blev det väldigt tydligt, med ungefär ett år kvar till det som vi sen vet började gå åt skogen på allvar för Northvolt, det vill säga ganska god tid innan ändå, så började de inse att nu måste vi resa ordentlig ny runda, för nu har det blivit så mycket dyrare här med allting att bankerna inte tycker att vi har ordentlig kapitaltäckning för hela projektet längre. Och då kommer de att frysa nästa faser av bankfinansieringen. Så därför började de då göra en runda på i andra sammanhang hisslade beloppet 20 miljarder kronor som de då skulle ta in.
Anders – 1:22:41
En investeringsrunda pratar du om här?
Alfred – 1:22:42
Ja, en investeringsrunda på 20 miljarder att lägga till de redan 40 miljarder som de hade säkrat sen innan då. Så det är ganska ordentlig ytterligare finansiering som skulle till, men det var ändå en tid då det fortfarande var momentum i bolaget och de var en väldig framgångssaga. Bara nåt år tidigare så hade de fått tacka nej till pengar som investerarna ville slänga efter dem för att det inte gick att få nån Det fanns ingen hejd på optimismen bara några år tidigare. Så det var ungefär här som det började bli ett uppvaknande för Northvolt. Men när de gick in i den här finansieringsprocessen, då hade de ändå rätt bra momentum och god tillförsikt att det här skulle ordna sig. Och väldigt länge såg det väldigt lovande ut också. Porsche, som ju är en del av Volkswagenkoncernen, som redan vid det här laget var en storägare, såg också ut att bli en lead investor, den ledande investeraren i den här nya rundan som skulle till. Och det var många andra som ställde upp. och ställde sig bredvid och skulle delta.
Alfred – 1:23:35
Det var strategiskt viktigt för Porsche, för de höll på att säkra hur de skulle få stora volymer batterier till en kommande elbilsplattform, som de höll på att ta fram. Och så valde de parterna med att Northvolt skulle stå för leveranserna i den nya tyska fabriken, som Northvolt också höll på att bygga. Det var mycket win-win för båda parter, att den här rundan skulle ske på de premisserna. Allting såg jättelovande ut. Egentligen hela vägen fram till det enda som återstod för att det skulle signeras att den här finansieringen skulle komma på plats, var ett slutgiltigt godkännande i Porsches och också Volkswagens huvudstyrelse.
Anders – 1:24:08
Niedersachsen.
Alfred – 1:24:09
Exakt. Det är nu vi kommer in på Niedersachsen.
Anders – 1:24:12
Jag har suttit hela programmet och väntat på det här jävla Niedersachsen. Nu kommer det.
Alfred – 1:24:18
Jo, för Volkswagen, de har ju en konstruktion där dels har ju fackföreningsrörelsen, IG Metall, de har ju representation uppe i de här rådgivande styrelserna som finns i Volkswagen.
Fabian – 1:24:28
Så här är det delvis även i Sverige, att vi har fackledning. Representation i stora bolag.
Alfred – 1:24:32
Absolut, i styrelsen på det sättet som de har.
Fabian – 1:24:35
Faktiskt i Sverige. Men det är inte lika hårt.
Alfred – 1:24:38
Exakt. Facket har inflytande här. Men det är också så att delstaten Niedersachsen, som huserar väldigt stora delar av Volkswagenkoncernens fabriker och så vidare, de är stora delägare i Volkswagen och har en representation här. De är lite ökända, att de kan sätta sig på tvären helt plötsligt. Och det som verkar ha hänt, Peter Carlsson har inga säkra källor, utan det här är hur han spekulerar. i sin bok. Så det är verkligen hörsägen här nu då. Men han är ju ändå tillräckligt säker så att han väljer att skriva det här.
Anders – 1:25:07
Det är så här rykten uppstår kan jag säga.
Alfred – 1:25:09
Ja, det kanske är så. Det kanske är så. Skriver ni en bok så är det sant. Peter Carlssons spekulation i alla fall, det är att den här batterifabriken som Northvolt höll på att bygga i Tyskland, den ligger i Schleswig-Holstein, där det var bättre förutsättningar på tillgång till grön energi och så vidare. Så det var bättre att ha en batterifabrik där. Men i samma veva som Porsche höll på att satsa på den här elektrifieringen så innebar det att de skar i andra delar av sin tillverkning som låg Niedersachsen mycket varmare om hjärtat. Det blev väldigt svårt för Niedersachsen att acceptera att Porsche skar i det som hörde hemma i deras delstat och samtidigt satsade massa pengar i en annan delstat. Så helt plötsligt så verkar det ha blivit någon form av stopp då. Något form av baklås här där Porsche blev tvungen att senarelägga hela den här satsningen på den här elektrifieringsplattformen som Northvolt skulle vara en ledande leverantör till. Och helt plötsligt så var det inte relevant för dem längre att göra den här stora investeringen, så då blev det helt plötsligt nej på hela rundan.
Alfred – 1:26:01
Och då sprack hela den här finansieringen på 20 miljarder som hade tagit ganska lång tid att få på plats. Och då var ju Northvolt helt plötsligt då i en fullt utvecklad kris. För nu var det inte många månader kvar att spela på, utan de hade ju, det här var liksom hela deras stora lösning på den här förseningen som de hade hamnat i. Och så bara sprack det med väldigt kort varsel, när allting hade verkat klart. Tack för det, Volkswagen, kan man tänka, kontentan.
Anders – 1:26:28
Det hade ju varit mycket negativt i media där innan den rundan sprack också. Och det var mycket rykten och så där. Det känns som att det är en förenkling där.
Alfred – 1:26:38
Nej, faktum är att fram tills dess så var det liksom inte så mycket negativt i media. Utan det är framförallt andra gången som Volkswagen satte dolken i Northvolt som det var redan efter att det hade blivit mycket skriverier. Utan det var i samband med att den här rundan sprack som de stora skriverierna började. ordentligt på allvar, ta fart runt företaget. Det var i samma veva som det fanns problem med arbetsmiljöolyckor och så vidare, där det är oklart hur relevant bevakningen var och hur stora problem som det egentligen hur mycket det egentligen handlar om otur. Det är naturligtvis Peter Carlssons version och så vidare, så det är svårt att veta. Men sen hamnade i alla fall Northvolt i den här otroliga soppan där pengarna var på väg att ta totalt slut och de började vända sig till egentligen alla som kunde tänkas vara med och finansiera. Fortfarande med tanken att finansiera hela med alla offensiva satsningar som var på gång. Och där ställde ju då både tyska regeringen för den här Northvolt-fabriken som var på väg i Tyskland, och också kanadensiska regeringen, för att det fanns en Northvolt-fabrik på gång i Kanada.
Alfred – 1:27:37
De var beredda att gå in med stöd till Northvolt och rädda det här bolaget. Under förutsättning att svenska regeringen också var med och stöttade. Men i Sverige blev det tvärnej. Det kom ingenting.
Fabian – 1:27:47
Ja, det här är så himla tråkigt. Och det får man ju också även faktiskt ge en liten släng till alla de i media som hetsade verkligen under den här perioden. mot Northvolt, det var verkligen inga schyssta tongångar. Det var ett väldigt kraxande. Ja, det var ett jävla kraxande. Och det där, liksom, hade det på känn att det där riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Bara för att man är emot grön omställning. Och så blir konsekvenserna så här för svenskt näringsliv. Jättetråkigt.
Anders – 1:28:14
Jag tror inte det handlar så mycket om att vara emot grön omställning. Det var ju DN och många andra som höll på med en massa hetsar mot Northvolt här. Jag tror det är mer Jante att. Ska vi lyckas med något sånt här?
Fabian – 1:28:25
Det är inte fel att granska. Det är klart man ska granska. Det var lite kring AP-fonderna och så där, för att det fanns frågetecken. Men av det jag har sett av granskningen, så kan jag ju säga att jag är ju inte jätteimponerad av det man grävde fram under den här perioden. Det var rätt mycket osakligheter och hets och rent politiskt.
Alfred – 1:28:43
Peter Carlsson är ganska konkret i sin kritik mot Tidö-regeringen. Han skriver rakt ut att han tror att en socialdemokratisk regering skulle ha agerat annorlunda för att Socialdemokraterna en lång historik av att stötta stora industriprojekt. Och att han egentligen tror att viljan fanns hos Moderaterna och flera andra partier. Men han skriver i sin bok rakt ut att han tror att tidigare regeringen var blockerad av Sverigedemokraterna, att de inte var ett dugg intresserade av att regeringen skulle stötta Northvolt i det här. Och han skriver själv att han har försökt kontakta Jimmie Åkesson och försökt få prata med Jimmie Åkesson för att försöka få Sverigedemokraterna att se fördelarna med projektet. Men aldrig ens fick nåt svar från Jimmie Åkesson. och sån. Det är en av få kommuniteter som jag ens har lyckats träffa. Han skyller på SD, men det får stå för honom. Jag har ingenting som styr, utan jag bara refererar vad Peter Carlsson skriver i sin egen bok.
Fabian – 1:29:32
Det är väl inte helt osannolikt, den historien?
Anders – 1:29:34
Jag hörde Ebba Busch fick frågan och hon sa att det är bullshit att regeringen hade fällt dem. Hon sa att regeringen har ställt upp så mycket för Northvolt som under den intervjun och de hade inte förutsättningarna att lyckas med. det här. Industrin trodde inte själva på Northvolt och då trodde inte svenska regeringen på det heller.
Alfred – 1:29:57
Alltså hon är ju bara SD för sig. Det står inte i Peter Carlssons bok, men det är väl kanske helt naturligt. Så får man väl bilda sin egen uppfattning om vem man väljer att tro på där. Men i alla fall, när allt det här hade hänt, det var då som vi kom i, nu är vi liksom i slutfasen av när Northvolt fortfarande existerade, om ni kommer ihåg. Då började de sälja Northvolt Labs eller åt ena hållet, eller de sålde den polska fabriken åt ett håll. la ner hela ambitionen om att göra någonting i Borlänge. De drog sig ur samarbetet med Novo Energy och Volvo. De backade på alla fronter. Allt för att försöka kraftsamla kring det enda som verkligen var viktigt. Nämligen tillverkningen av battericeller i Skellefteå. Till och med katodtillverkningen i Skellefteå drog de in. De ville bara få pengarna att räcka till det här. Och så skulle de ta fram ett nytt räddningspaket. Det här var räddningsplanen. De gjorde det i samråd med sina storägare, med Goldman Sachs, med Volkswagen. Allting pekade. Och inifrån Volkswagen kom det rapporter om att ja, men gå bara all in här nu, så ska vi sätta det här. Det är klart vi ska rädda er från konkurs.
Alfred – 1:30:56
Men parallellt med det var ju när Volkswagen hamnade i sin egen kris och började vara tvungna att lägga ner fabriker hemma i Tyskland.
Fabian – 1:31:02
Ja, det här rapporterade vi om.
Alfred – 1:31:05
– Ja. När det väl kom till kritan och den här räddningsplanen skulle röstas igenom, ja, då fanns det inget utrymme för Volkswagen att sätta in, plöja ner miljarder i ett svenskt bolag, som dessutom på det här sättet. Hela luften hade på något sätt gått ur den här gröna omställningsdrömmen. Så att då blev det till slut ett till nej från Volkswagen. Väldigt, ja men väldigt, väldigt sent. Och det verkar ha varit personligen väldigt infekterat också mellan Peter Karlsson och Volkswagens styrelseledamot som har betett sig ja men väldigt konfrontativt då tydligen i styrelsen. Och det var också en av anledningarna till att när det sedan blev rekonstruktion, ja men då valde Peter Carlsson att kliva av och kliva åt sidan från vd, för det fanns inget förtroende. Man kan konstatera, Peter Carlsson kommer inte jobba med Volkswagenkoncernen igen. Det är en bra sammanfattning av den här boken.
Anders – 1:31:57
Han kommer inte turista i Niedersachsen heller.
Alfred – 1:31:59
Nej, exakt. Det blir Schleswig-Holstein då i så fall.
Fabian – 1:32:02
Det är en tråkig historia det här. Man kan alltid säga att så hade vi försökt lite till och lite längre. Men det är orättvist när andra stora industriprojekt, jag tänker Saab och även kärnkraft, här nu runt hörnet, kommer. Stora pengar. Statliga pengar. Och så mycket statliga pengar har ju faktiskt inte gått in. Det är ju pensionsfonderna då, om man anser att de är statliga. Men annars har det ju typ 100 miljoner som har gått in i sammanhanget.
Alfred – 1:32:29
Ja, det är bara någon enstaka procent av deras totala finansiering som har varit statliga medel. Enligt Peter Carlsson själv. Det andas väl lite bitterhet när han konstaterar att strax därefter så. klubbade regeringen igenom att via energimyndigheten så skulle det betalas ut stöd för koldioxidinfångning,
Alfred – 1:32:59
de fick 20 miljarder, lika mycket som Northvolt hade behövt, för att driva igenom sitt via energimyndigheten och bara något halvår efter att Northvolt hade . När det var för sent för Northvolt, då klubbade ju EU också igenom hur stöd ska betalas ut till industriella tillverkare i det här strategiskt viktiga området på EU-nivå. Där det också fanns fullt tillräckliga belopp som verkligen hade kunnat göra hela skillnaden för Northvolt om det bara hade kommit i tid. Men alla de här grejerna kom på plats lite för sent för Northvolts del. Så att det finns mycket man kan förstå att han går och grämer sig för. Jag tycker inte att han är så bitter i den här boken som man hade kunnat befara. Om det är någonting han är bitter kring så är det att han har fått så mycket personlig kritik och skit. för att han är en av få som gick plus på Northvolt, eftersom han hann sälja aktierna när de fortfarande var på toppen.
Fabian – 1:33:47
Just det, de frågorna har han fått också. Han har svarat att han tycker det var tarvligt att man drar upp det. Det är ju för att de här aktierna sålde han i ett helt annat läge. Så var det, där det var verkligen huggsexa.
Alfred – 1:33:59
Man kan empatisera med honom när man får läsa allt han har varit igenom, när han till slut kommer till den där presskonferensen. Volkswagen har huggit honom i ryggen en gång till. Du har ju tjänat 200 miljoner. Bolag i gårdsskogen. Han har jobbat dygnet runt, långt bortom vad som är rimligt för hans hälsa, hans familj och allting. Och så har det ändå gått åt skogen för att han har blivit backstabbad av tyskarna en gång till. Och så kommer SVT-reportern och bara, hur känns det att du är den enda som har tjänat på det här? Han kunde inte hålla kylan då.
Fabian – 1:34:29
Nej, han svarade inte så bra då, minns jag. Men det är ju lite av en. Det är svårt att hitta en ljus utgång. Det är lite av en Titanic historia det här. Det är ett skepp som har sjunkit under en längre period här. Så är det.
Anders – 1:34:47
Jag tycker det är så otroligt synd för att batterier kommer det vara enorm efterfrågan på. Det är redan stor efterfrågan. Det kommer vara i framtiden. Det handlar bara om att de skulle behövt lite mer tid för att få ordning på produktionen. Och om det var Peter Carlsson som var alldeles för optimistisk eller en dålig företagsledare, då hade man ju bara behövt få honom att kliva av. Byta ut honom tidigare då? Ja, eller hur? Så att det. För Sverige är det väldigt skadligt att vi inte fick igång det här batteriklustret som hade kunnat sätta oss på kartan.
Fabian – 1:35:16
För hela Europa, skulle jag säga. Vi går ju miste om den här industrin nu i Europa. Det är ju helt tydligt. Det är kineserna som tar det här också nu.
Alfred – 1:35:23
Nu verkar vi på EU göra de statsstöden som behövs. Där är ju Peter Carlsson ganska tydligt kritisk mot framför allt den svenska regeringen. Han menar ju på att Ebba Busch hade nog viljan och hjälpa, skriver han i boken, men inte nåt mandat att ge några pengar. Och finansminister Elisabeth Svantesson, hon hade pengarna, men hon hade från början inte viljan. Hon var väldigt tydlig med att det inte skulle gå några pengar. Och Peter Carlsson tillskriver ju det till Sverigedemokraterna. oklart varför han gör det. Men han menar ju på att det är en så himla naiv hållning, för att det var samtidigt som Sverige hade den hållningen, så hade ju amerikanarna just klubbat Inflation Reduction Act, om du minns den, IRA. som ledde till att de aktivt betalade jättestora stöd för att det skulle till batteriinvesteringar i USA. EU höll på att kritisera Kina och införde tullar, för att Kina hade så stora statsstöd till sina batteritillverkare. Så det blir lite naivt att vara emot statsstöd till strategisk industri i en sån omvärld.
Alfred – 1:36:26
Det tycker jag är en ganska viktig poäng. Så är det nog.
Fabian – 1:36:30
Det hade varit bättre om alla hade ungefär lika mycket statsstöd än att man införde tullar och så där, för det är resultatet Det blir ju bara att elbilarna blir dyrare för konsumenterna då, i så fall.
Alfred – 1:36:41
Det bästa vore såklart, jag som svär, är den svenska ordningen. Inga statsstöd alls från någon, utan det här får växa fram. Det kan vara andra typer av incitament som gör att den gröna omställningen sker och så vidare. Anders sitter och skruvar på det. Att vara den enda som inte ger statsstöd, det är ju samma som att välja bort och ha den här strategiskt viktiga.
Anders – 1:36:57
Alltså, vi konkurrerar ju på en global arena och om kineser och amerikaner ger stora statsstöd, men här i Sverige. eller här i Europa så ska bolagen försöka klara sig på egen hand. Det gör det ju väldigt svårt för, särskilt om det är otillåtet med statsstöd då, för små nationer som Island och så. Det är ju helt omöjligt att skaka fram stora pengar för stora industriprojekt, men det är ju möjligt i Tyskland mycket lättare till exempel. Så det blir ju helt skevt och snedvridet att de stora länderna där det finns mycket kapital och det är lättare att få till stora stöd för stora industriprojekt blir vinnare i Europa. Det är därför det här är reglerat i WTO.
Fabian – 1:37:43
Liten då? Vad kommer hända i fabriken där nu i Skellefteå? Vad tror ni?
Alfred – 1:37:50
Jag vet inte. Jag tror att det finns skäl att anta att det kommer att kunna gå bra. Det känns som ett projekt under mycket mer kontrollerade former, där de tar ett svårt problem i taget istället för alla svåra problem samtidigt, som ju väl var Northvolts problem. De försökte ju på riktigt. göra allt från katodtillverkning, till återvinning, till batterisystem, allting samtidigt, som de också då skulle skala celltillverkningen. Och de spredde ju ut sig för tunt helt enkelt. Och Lyten verkar ju kanske inte göra det, så att det är väl Northvolt vi kommer ha att tacka för. Om det någonstans blir någon form av kluster kvar ändå kring Lyten och annat som växer fram, så är ju det helt och hållet tack vare att vi hade Northvolt från början. Och det är ju som sagt inte mycket skattepengar. som gick förlorade här, utan det var ju över 98 % av kapitalet som de tog in var ju då riskkapital från framför allt internationella investerare och från framför allt utländska storbanker, så på många sätt så har nog Sveriges skattebetalare gått plus på det där, även om det var några pensionskronor som gick förlorade också.
Fabian – 1:38:50
Det har kommit in pensionspengar också i löner och så där. Det är faktiskt en väldigt viktig poäng som jag inte tror att folk vet faktiskt. Bilden tror jag är väl att det är vi alla som fått betala för Northvolts misslyckande Nej, till och med Skellefteå verkar ju landa någorlunda på fötterna.
Alfred – 1:39:07
Att de inte har belånat sig så kraftigt och så vidare.
Fabian – 1:39:10
Bra, ska vi stänga lådan för idag? I alla fall Northvolt-lådan och därmed även bilar med sladd för idag.
Alfred – 1:39:19
Vad är det vi brukar säga då när vi rullar ur show, Anders?
Anders – 1:39:20
Vi brukar säga att om du tycker om oss och vill stödja podden så är det bästa och enklaste sättet att prenumerera på podcasten. Vi är tillgängliga via Apple och Spotify. Det kostar 30 kronor. till 9 kronor i månaden och då får man podden utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet. Tillbaka till 2016 och man får höra avsnitten lite tidigare.
Alfred – 1:39:39
Just det, så klicka bara direkt i Apple Podcast-appen om det är där du är. Och så söker du upp podden Bilar med sladd plus med ett plustecken på slutet om det är Spotify du är. Då hittar du hur du får tag i den reklamfria filen.
Fabian – 1:39:51
Vi har också en Facebook-sida där man kan se Anders övningskörningsskylt. Du får lägga upp den med sugproppar sen när den har kommit där från Och tillika har vi en hemsida, bilarmedsladd.se, där man kan gå in och klicka.
Anders – 1:40:06
Jag och Fabian driver vårdcentralen Hälsa Hemma, som man hittar i Hälsa Hemma-appen. Då kan man ladda ner den och få kontakt med doktorn och sköterskan där och möjligen möta Fabian som läkare om man vill fläka upp sitt innersta för honom.
Fabian – 1:40:20
Jag jobbar mest som vd just nu, men ibland som doktor. Lista dig nu, varmt välkommen.
Alfred – 1:40:25
Om ni inte vill bli patienter, om ni inte har råd att Hjälp oss gärna att sprida oss istället till dina vänner och bekanta, alla som behöver bli upplysta om fördelarna med elbilar och grön omställning. Vi hjälper gärna till och övertalar dem åt dig. Så tipsar de om podden.
Anders – 1:40:43
Om du har tankar eller tips eller idéer till oss så kontaktar du oss på info@bilarmedsladd.se. Du kan också mejla oss individuellt till Alfred, Fabian eller Anders @bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:40:53
Tack även till poddens ständiga redigerare Johan Chandorkar på Umami Produktion. som hjälper oss så bra.
Fabian – 1:40:59
Ansvarig utgivare är du Alfred. Alfred Ruth. Med det rullar vi ur show. Då brukar jag säga kör försiktigt. Vad säger ni? Kör elektriskt.
Alfred – 1:41:10
Ladda lugnt.
Fabian – 1:41:10
Så ses vi igen om två veckor. Hej då.