När oljepriserna rusar i spåren av kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet plötsligt sätter fart på elbilsförsäljningen i Sverige – ja, då finns det all anledning att damma av elbilsskolan. I veckans avsnitt av Bilar med sladd kör Anders en koncentrerad snabbguide för alla som funderar på att köpa begagnad elbil 2026, med fem konkreta punkter som varken bilhandlare eller köpare verkar bry sig särskilt mycket om i dag.
Det är dessutom en hel del annat på menyn: BYD och CATL utlöser ett laddkrig som hotar att krympa laddpausen till fem minuter, Candela seglar vidare medan X Shore går i graven, och så tar vi tempen på Tesla-strejken som plötsligt fastnat i en rejäl rävsax mellan Skatteverket, IF Metall och de mekaniker som faktiskt sitter där och strejkvaktar. Plus ett tjusigt lyssnartips från Helsingborg om var man kan provåka FSD redan idag.
Vykort till Ebbot, sjukvårds-AI och en pool under studsmattan
Avsnittet inleds som så ofta med smått och gott från veckan som varit. Fabian får en härlig pay-off på den vykortshistoria som lyssnarna kanske kommer ihåg – Ebbot från The Soundtrack of Our Lives har nämligen tackat ja till att spela på Fabians bröllop. Anders berättar att han och Fabian dessutom passade på att lansera en AI-baserad telefonagent för sjukvården och kommer ställa ut på Vitalis i Göteborg den 5–7 maj. Och Alfred? Alfred sitter med en swimmingpool under sin nedgrävda studsmatta och vädjar om hjälp från lyssnarna att slippa pumpa hålet en gång i månaden hela sommaren.
Anders får också tillfälle att pesta lite på Ellevio som drar tillbaka effekttariffen redan från 1 juni – efter att han hunnit utöka mamma-säkringen, köpt nytt hembatteri och i princip rustat hela huset för det nya regelverket. Lägg till ett lyssnarbrev från Mikael Ryd som tipsar om att man redan idag kan provåka FSD i Köpenhamn (Tesla har ett center i Køge, bara att åka över bron) – så har vi i princip täckt in den första halvtimmen innan det är dags för podcastens tunga ämnen.
Laddkampen som krymper laddpausen till fem minuter
Det pågår just nu något av en laddkamp mellan världens två största batteritillverkare. BYD presenterar sitt nya Blade 2.0-batteri som ska gå från 10 till 70 procents laddning på fem minuter – fyra minuter till så är man uppe på 97 procent. CATL kontrar med sitt nya LFP-batteri Shenxing som tar bilen från 10 till 80 procent på 3 minuter och 44 sekunder. Båda är LFP-batterier, vilket innebär att de tål att laddas till hundra procent, är billigare att tillverka och dessutom verkar landa i premiumsegmentet snart också. Vår spaning om att alla bilar förr eller senare kommer köra med LFP-batterier har sällan känts mer rätt.
Först ut på den europeiska marknaden blir BYD:s lyxsportbil Denza Z9GT som väntas slå ned i Sverige under sommaren – med ett pris runt 1,3–1,5 miljoner kronor, 0–100 km/h på 2,7 sekunder och en laddeffekt på upp till 1500 kilowatt. Förutsatt att man hittar en laddare som kan leverera den effekten, vill säga – och därför planerar BYD att bygga egna laddstationer i Europa, ungefär som Tesla en gång gjorde. Den utvecklingen kan också, som Fabian noterar, bli den slutgiltiga spiken i kistan för konceptet med batteribyte.
Krig, olja och plötsligt rusar elbilsförsäljningen
När Mobility Sweden rapporterar att antalet sålda elbilar i Sverige ökade med 21 procent under första kvartalet och elbilsandelen på nybilsmarknaden hoppade från 33 till 41 procent – ja, då är det inte tre års stiltje längre. Anders pekar ut blockaden av Hormuzsundet och oljeprisernas rusning som den verkliga drivkraften. Vi i Europa ligger faktiskt sämre till än Asien när det gäller oljereserver, och Pentagon räknar med att det kommer ta minst sex månader att rensa Hormuzsundet från minor även när kriget i Iran tar slut. Iranierna sitter helt enkelt i en bekväm position där de kan ”grab our balls” närhelst de vill.
Och visst, elpriset hänger ihop med gaspriset, så även elen kan förväntas bli dyrare. Men så länge man kan ladda smart på natten, har solceller på taket eller bara kombinerar elbil med en lite skiftande elprisleverantör, så är det fortfarande väsentligt billigare att åka elektriskt. Den kombinationen blir extra tydlig när dieselpriset 2026 plötsligt ligger på samma nivå som krisåret 2022.
Så väljer du rätt begagnad elbil 2026
Det här är veckans tunga avsnittet, där Anders kör en konkret femstegsguide för alla som plötsligt funderar på att slänga bensinaren och kliva över till elbil. Punkt ett – och det enda som du verkligen behöver lägga halva tanketiden på – är batteriet. Köp inte en elbil från perioden 2010–2015 (det var där biltillverkarna lärde sig hantverket), och fundera över var bilen kommer ifrån. Hyrbil med 100 procents laddning hela sommaren är dåliga nyheter, taxibilar är förvånansvärt OK eftersom de hela tiden är i rörelse, och har bilen LFP-batteri spelar 100 procents-frågan ingen större roll. Be alltid om ett batterihälsotest från en besiktningsfirma – det testar bilens egen BMS, vilket är bättre än ingenting men beroende på modell kan det också ljuga om verkligheten.
De övriga fyra punkterna går snabbare: kolla att bilen har värmepump (annars äter elementet upp räckvidden vid kallstart), undersök om 12-voltsbatteriet är ett gammalt blybatteri (de pajar mycket oftare på elbilar än på fossilbilar), titta på däcken (elbilar slits hårdare och stora fälgar med lågprofildäck blir grisdyra), och var inte rädd för en lokal mekaniker eller Mekonomen för småjobben. Reparationskostnaderna är generellt inget man behöver oroa sig för – det är batteriet, och bara batteriet, som kan göra elbilen ekonomiskt körd om allt går snett. Är man osäker är det en bra tumregel att köpa en bil som är runt två år gammal: då har det största värdetappet redan inträffat och batterihälsan har stabiliserat sig efter den första snabba inkörningsperioden.
Bärplan i medvind: Candela seglar vidare när X Shore går i graven
Vårt eget Tesla-på-vattnet, Candela, har just dragit in 320 miljoner kronor till och passerar nu 1,4 miljarder i totalt kapital sedan start. Pengarna ska gå till en ny fabrik i Polen och uppskalad produktion i Sverige. Bolaget har också skiftat strategi från privata superbåtar till kollektivtrafik till sjöss, och deras P12 – världens snabbaste elektriska passagerarfartyg – kör redan i reguljärtrafik mellan Ekerö och centrala Stockholm samt har testkörts mellan Stenpiren och Öckerö i Göteborg. Med bärplan, 25 knops marschfart och 80 procent lägre energiförbrukning än traditionella färjor är det inte konstigt att den norska operatören Boreal har beställt 20 stycken med leverans 2027.
På den mörkare sidan har den svenska konkurrenten X Shore tyvärr knäckts av skulderna och försatts i konkurs. Snygga båtar – men utan bärplan slipper man helt enkelt inte undan vattenmotståndet, vilket har varit hela klimatknuten för elbåtsbranschen. Samtidigt skiftar Candelas grundare Gustaf Hasselskog över till styrelseordförande och Sofia Graflund tar över som vd. Inte ett krishack utan snarare en grundare som vill ha tillbaka sin work-life balance efter en lång och ganska framgångsrik resa. Båtsäsongen är här – och elbåtarna kommer.
Tesla-strejken: rävsaxen som facket inte hade räknat med
Två och ett halvt år har det gått sedan IF Metall tog ut Teslas mekaniker i strejk. Sedan dess har vi sett blockader mot skadeverkstäder, regplåtar och nya laddstationer – just nu står 15 spökstationer i Sverige redo att driftsättas, och Tesla har börjat klura ut alltmer kreativa workarounds, som batteripaketsförsörjda laddstationer på byggström. Men den verkligt stora nyheten är att Skatteverket under slutet av 2025 slog fast att strejkersättning per definition är skattefri, vilket innebär att de mekaniker som fått strejkersättning av IF Metall i två år nu blir nolltaxerade. De får tillbaka all skatt – och tappar samtidigt all pensionsintjäning, sin SGI och möjligheten till föräldrapenning över garantinivå.
Det här är en lucka i den svenska modellen som ingen tänkt på sedan Saltsjöbadsavtalet 1938, och konsekvenserna blir konkreta: Dagens Arbete har pratat med en gravid mekaniker som nu sitter helt fast – hon kan inte hoppa av strejken utan att förlora sin föräldrapenning. IF Metall har dessutom infört nya regler som tvingar strejkande att jobba minst 40 timmar i veckan som strejkvakt för att få ersättning. Resultatet är ett växande missnöje hos de strejkande, frustration hos en facklig organisation som verkar börja söka en utgång ”med ansiktet i behåll” – och en arbetsgivare som upptäcker att man helt enkelt kan dra ut konflikten på tiden tills motparten brutits ned ekonomiskt. Den som lever får se, men just nu liknar det här mer en utmattningsstrid än en facklig seger.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:00 – 01:00 Intro och programannonsering.
- 01:00 – 16:43 Veckan som varit: Ebbot tackar ja till bröllopet, Ellevio backar effekttariffen, sjukvårdsmässan Vitalis och Alfreds pool under studsmattan.
- 16:44 – 19:30 Lyssnarbrev: Mikael Ryd tipsar om att provåka FSD i Køge utanför Köpenhamn.
- 19:30 – 29:14 Laddkampen: BYD och CATL pressar laddpausen mot fem minuter med Blade 2.0 respektive Shenxing.
- 29:14 – 35:30 Iran-kriget och blockaden av Hormuzsundet driver elbilsförsäljningen i Sverige.
- 35:30 – 55:30 Så väljer du rätt begagnad elbil 2026 – Anders femstegsguide.
- 55:30 – 1:08:00 Elbåtssommar: Candela tar in nytt kapital medan X Shore går i konkurs.
- 1:08:00 – 1:29:20 Tesla-strejken: nolltaxering, strejkvaktskrav och en konflikt utan synlig utgång.
- 1:29:21 – 1:31:33 Avslutning, prenumerationstips och hej då.
Tack för att ni lyssnar! Kör försiktigt, ladda lugnt och håll koll på batteriet – vi hörs igen om två veckor.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
Det var en lyssnare som refererade till mig i ett mejl som ”han som pratar så mycket”.
Anders – 0:06
Ja.
Fabian – 0:07
Jag tycker ändå ni pratar också en del om honom visst.
Alfred – 0:10
Ja, ja. Nu får du vara tyst, Fabian.
Fabian – 0:31
Elbilsförsäljningen tar fart när oljepriset pressas upp av kriget i Iran. Hur ska man tänka om man köper bil idag? Vi tar också tempen på Teslastrejken och kollar läget för svenska elbåtar inför sommaren. Och så frågar vi oss om laddkisspausen är hotad nu när BYD och CATL tävlar om vem som kan ladda snabbast. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast Bilar med sladd.
Anders – 1:00
Vi är tillbaka igen. Det är två veckor sedan sist och det har hänt väldigt mycket, framför allt på det här med laddhastighetsfronter. Jag tycker det går väldigt, väldigt fort nu.
Fabian – 1:10
Det är roligt att det är den typen av positiva nyheter. Jag tänkte att du skulle ta upp helt andra nyheter. Nej, nej, nämn inte Trump igen. Vi är så jävla trötta på det.
Anders – 1:18
Men det kommer ju prata om Iran och sådär, så det kommer ju bli mycket sådant ändå.
Alfred – 1:22
Men vi skjuter på att gräva ner oss i det sorgliga och så håller vi oss kvar lite grann ett tag i det här positiva helt enkelt. Det tycker jag. Absolut. Apropå det, du som har det så bra. Hur är läget med dig, Fabian?
Fabian – 1:33
Det är bra. Minns ni att jag hade en liten historia som ni tyckte var helt värdelös och utan pay-off? Kommer ni ihåg att jag skickade ett vykort till Ebbot, ni vet musikern Ebbot?
Anders – 1:46
Ja, just det.
Alfred – 1:47
Ja, just det. Soundtrack of Our Lives-sångaren.
Fabian – 1:50
Ja, men precis.
Alfred – 1:50
Försökte locka honom till ett bröllop. Ditt eget.
Fabian – 1:53
Ja, men exakt. Det vore schysst att ha en riktig artist, tänkte jag. Jag skickade ett vykort till . Ebbot som bor i närheten, så tänkte jag, men han kanske kan komma förbi och spela lite grann, mot betalning och så förstås då. Och ni hånade den här historien som poänglös.
Alfred – 2:08
Ja, men din historia var att du hade skickat ett vykort och så hade ingenting hänt. Så det var väl ändå en historia.
Anders – 2:13
Det fanns ingen poäng med berättelsen.
Fabian – 2:14
Det jämfördes till och med med den här STR-läraren. Alltså, det var hårda ord, alltså. Måste jag säga. Sådana kompisar är vi.
Anders – 2:20
Har han svarat nu, eller ytterligare en historia utan poäng här?
Fabian – 2:23
Icke desto mindre så kanske det var så att det fanns en och ha en cliffhanger.
Alfred – 2:30
Det här, mina vänner, ni som lyssnar, det här är en efterhandskonstruktion som skapas i realtid.
Fabian – 2:35
Du har ingen känsla av dramaturgi alls. Du skriver böcker för guds skull, Alfred. Jag trodde ändå att du skulle förstå en cliffhanger.
Anders – 2:42
Jag bara sabbar för dig. Det är bara sex månader senare.
Fabian – 2:45
Det var fyra avsnitt sen, så det var inte sex månader.
Anders – 2:48
Har han svarat nu då?
Fabian – 2:49
Det kom ett litet sms häromveckan där det stod så här. Hej Fabian! Tack för förfrågan och förlåt för väldigt sent svar. lyckades i min tankspriddhet fippla bort det fina kortet om giftermålet på Blomstermåla, men hittade det förra veckan. Länge sen jag sjöng på bröllop. Numera har det mest varit begravningar, men jag spelar gärna för er. Kom gärna med svar så snart jag kan så att jag kan spärra datumet i min turnéplan. Kram, Ebbot!
Alfred – 3:16
Oj, vad kul! Det här är ju ett bröllop jag ska få gå på. Jag är ju ett stort Soundtrack of Our Lives-fan.
Fabian – 3:22
Yes, jag med! Så att vi är så glada. Så nu har vi haft lite ytterligare. kommunikation, vilka låtar vi ska köra och så. Det kommer bli svinkul!
Alfred – 3:30
Dresscode, kaftan.
Fabian – 3:32
Ja, men precis. Och jag tänkte så här, ska jag hålla på det här tills bröllopet blir av? Eller ska jag avslöja det i podden? Jag tänker att det är ju mest ni som är inbjudna som hör det här. Och kanske är det Neil, Säg till Neil, som också är bjuden. Men i övrigt så tror jag faktiskt inte det är så många av mina vänner som orkar lyssna på podden. Så jag tror att jag är rätt safe. Men om du mot förmodan hör för det här och ska på bröllopet eller så. Håll tyst då, så blir det lite av en överraskning.
Alfred – 3:59
Jag tänker att, är inte det här bara en cliff för en väldigt bra anekdot till i podden, när han sen ställer in?
Fabian – 4:04
Ja, det kan vi.
Alfred – 4:05
Och sen så blir det en cliff för en annan anekdot, när han ändrar sig igen och kommer tillbaka.
Fabian – 4:09
Allt kan ju hända här, så bollen är rund. Jätteroligt. Ja, det var kul.
Alfred – 4:14
Grattis. Nu var det en bra historia, Fabian.
Fabian – 4:16
Ja, men det var ju ett tilltag det här med, jag tyckte det var väl avvägt att skicka, för man vill inte, du vet, folk som är kända och så. Man vill inte vara framfusig.
Alfred – 4:28
Nej, exakt. Man vill outa att man har försökt i offentlig media istället.
Fabian – 4:33
Ja, men kanske. Ebbot, förlåt i så fall. Jag tror inte han lyssnar på det här. Men jag hade faktiskt en plan B, ska jag säga också. Och det var att, jag har ju en fiskbutik här som är riktigt bra, där jag vet att Ebbot har dykt upp ibland. Så jag har faktiskt pratat med dem, att de skulle fråga honom. Om det var så att den här första plan A då inte. föll ut då. Men den behövde jag då inte exekvera.
Anders – 4:56
Tänk om de frågar honom nästa gång han kommer och så blir han sur över att du påstår det. Så då ställer han in av den anledningen.
Fabian – 5:01
Jag har redan sagt det till honom. Ni behöver inte fråga. Säg ingenting nu. Ja, hur har era veckor varit?
Anders – 5:08
Ja, men jag har väl lite blandat. Jag vet inte. Har ni hängt med på att elbolaget Ellevio tar bort den här effekttariffen som de hade?
Alfred – 5:17
Ja, det är väl folk bara glada för.
Anders – 5:20
Från första juni. Alltså, grejen är ju att. Regeringen krävde en förändring från 2027, att man ska ändra sättet som elbolagen tar betalt på. Att de ska ta betalt för hur mycket el som används under en timme på dygnet. Det man kallar topplasttimmen. Det har drivit incitamentet. Vi införde det här redan 1 januari 2025. Då har man haft incitament att få ner förbrukningen så mycket som möjligt. Så att du har jämn förbrukning över dagen. Sen på natten har du kunnat ladda dubbelt så mycket. Jag har jobbat som en gris här. Jag har utökat mitt hembatteri.
Fabian – 5:56
Och jag har köpt ett hembatteri.
Anders – 5:58
Ja, och så har jag dessutom fått mamma nu hemma. Jag har jobbat med hennes hus i Kungsbacka, Elevio. Och så har hon ökat sina säkringsstorlek nu till 25 ampere.
Fabian – 6:10
Jag med.
Alfred – 6:10
Jag fattar inte. Varför vill man ha en större säkring?
Anders – 6:13
Därför att på natten får du ladda dubbelt så mycket med elbilen. Då kan du ladda under kortare period och säkerställa att du fyller.
Fabian – 6:20
Skönt att den inte går. Om man inte betalar för den, då vill man ju ha en större säkring.
Anders – 6:24
Då betalar man ju inte längre precis för säkringsstorleken.
Fabian – 6:28
Men det ska de ju då återinföra såklart, när jag också har bytt säkring. Och köpte ett batteri för 100 000.
Anders – 6:34
Ja, precis. Så nu svänger de. Så från första juni så är det tillbaka till den gamla säkrings. Så nu är det bara för mamma att byta tillbaka igen. Få dit elektrikern en andra gång och lägga ytterligare 2 500 på att byta tillbaka.
Fabian – 6:46
Det här är så jävla skadligt med den här typen av. Det här är den värsta typen av politik, när man inte kan bestämma sig. Särskilt vi som är tidiga på att anpassa oss och se till att göra investeringar. Det är kasst alltså. Bu!
Alfred – 7:06
Så här känns det för oss. Hur ska det vara för energibolagen när varannan regering är för kärnkraft och varannan är emot?
Anders – 7:13
Det här var ett EU-direktiv från början att det här skulle göras. Så regeringen bara följer. Sen så har det slagit väldigt illa ut. Vi har rapporterat tidigare i podden om, du har berättat om det Alfred, laddstationer på landsbygden som inte används så mycket.
Alfred – 7:26
Ja exakt. Används sällan men när de används jättehögt hopp. Och så blir deras fasta kostnader blir höga hela året.
Fabian – 7:32
De hade kanske inte behövt backa. De hade kunnat skruva på det här systemet så att det blev lite mera rimligt. Men i grunden tycker jag ändå att det var ganska bra tänkt. Det man gjorde var ju att man inte behövde betala för den här fasta säkringen. Utan istället betala mer dynamiskt.
Alfred – 7:47
Men är det inte så, för det är i grund och botten ganska rätt tänkt på många sätt med den här reformen. Det skapar incitament för den typen av omställning som vi vill ha för att elnätet ska bli stabilare på längre sikt. Det är egentligen ganska likt det här med reduktionsplikten och få ner utsläppen på bränsle och så vidare. Men istället för att införa någon form av kudde eller stöd som underlättar den här övergången, men där incitamenten att göra rätt finns kvar, så bara hårdbackar de istället. Och så blir det. Årligen åt andra hållet. Nu ska det bli så billigt som möjligt med bensin. Nu ska det här bort. Alla som har tagit investeringar för att gå i den här riktningen. Det var helt i sjön.
Anders – 8:25
Ja, men vänta lite nu. Du får ju lägga skulden där den ska läggas. Kravet på att det här ska införas till 2027 togs bort av regeringen. Istället så vill de, eller de backar på det för att de vill utreda det vidare. Så det är inte så att Ellevio måste gå tillbaka. Det är ju det att Ellevio väljer att gå tillbaka nu när de inte har kravet på sig från 2027 längre.
Alfred – 8:45
Så du menar att det är Elevio jag ska vara arg på, inte på regeringen? Nej, det är ju inte rimligt. Det är ju ändå hoppiga förutsättningar.
Anders – 8:52
Det vet jag väl inte, men det är ju Elevio som tagit beslutet att backa här nu på det här sättet. Istället för att hitta lösningar för alla de som har anpassat sig nu. Men det har ju rapporterats mycket om folk som inte har möjligheter att anpassa. Om du har direktverkande el till exempel och inte har elbil. Du har ju väldigt små möjligheter att styra effekttopparna. Så att vi som har. ha lite mer, som använder tibber och har lite smartness och så. Vi har ju verkligen möjligheter att göra något åt det. Men är du pensionär med ett gammalt hus?
Alfred – 9:21
Vi har ju massa gröna avdrag och så vidare för att skaffa hem batterier. Kan man inte tänka att vi är medvetna om att det här kan skapa en hård smäll. Den blir tydlig för folk nu när reglerna träder i kraft. Därför har vi infört det här. Vi lägger pengar på det här övergångsbidraget. Så att under den här perioden kan man söka stöd för att ha råd med de ökade kostnaderna och därmed överleva medan man skapar dem. omställningen. Så incitamenten för omställningen ligger kvar.
Anders – 9:47
Man borde ha gjort det på ett annat sätt.
Fabian – 9:48
Våra äldre som kanske ofta har ensamhushåll och bor i någon större villa eller så, de har ju också, de kanske tänker också att man inte vill göra en investering för 15 år framåt heller. Så många av dem sitter ju faktiskt kvar med ganska oekonomiska lösningar. Om man då inte har stenkoll så kan man ju få en chock när man får fakturan en vinter i värsta fall.
Anders – 10:09
Och det är ju det som har hänt nu, precis med den nya modellen. Egentligen inte emot att man backar och tänker över det här igen, för det fick ju väldigt mycket negativa effekter. Däremot så är jag negativ till att Ellevio ändrade så här, för nu är ju hela min jätteinvestering på att öka mitt hembatteri till 15 kWh. Det är väldigt oklart om det nu betalar sig.
Fabian – 10:29
Ja, men du behöver nog ändå det för solen. Att flytta det så att du kan sälja på kvällarna. Det skadar inte att ha stort batteri av den anledningen.
Anders – 10:38
Men jag har en kul grej att berätta också. Jag har jobbat. helg och dag och natt och kväll de senaste veckorna här, för att jag och Fabian, vi driver ju Hälsa hemma, vårdcentral-kedja där, och vi har brutit ut en del av vårt interna IT-system. Och så har vi tagit fram en produkt för sjukvården, för att kunna ta emot telefonsamtal med AI-teknik, som vi är väldigt kära i, den här produkten. Kan inte du säga något om vad det här är för något vi har hittat på, Fabian?
Fabian – 11:02
Nej, men det är ju en telefonagent som tankar av patienten information direkt i telefonväxeln, för det är fortfarande så att det mesta av sjukvården drivs faktiskt över helt vanliga telefonsamtal fortfarande. Så det är plötsligt som ett gränssnitt däremellan, har vi märkt. Och telefonsamtalen är verkligen en huvudvärk för hela sjukvården, inte bara för vårdcentraler. Så när vi började visa det här för andra runt om i sjukvården, så började folk studsa upp och ner och tycka att shit, ni måste bryta ut det här. Och det är det vi har gjort nu.
Alfred – 11:31
Okej, så det här innebär att jag slipper ställa klockan supertidigt och ringa precis när telefonväxeln öppnar, för att lyckas via en telefonkö boka tid. för att få en telefontid? För att sedan få prata med sköterskan?
Fabian – 11:42
Ja, därför att vi gör sköterskorna dubbelt så snabba med det här systemet. Och vill man veta exakt hur fasen det är möjligt? Ja men Anders, hur ska man träffa oss då?
Anders – 11:51
Det jag egentligen tänkte berätta var att vi ska vara på en sjukvårdsmässa i Göteborg, jag och Fabian, den 5-7 maj. Så de som jobbar i sjukvården och tycker det är kul med sjukvårds-IT och så, är hjärtligt välkomna att komma förbi oss där på Svenska mässan. Vitalis heter den här mässan. Så ställer vi ut där.
Fabian – 12:07
Det ska bli skitkul! Kul! Så ses vi där på Vitalis.
Anders – 12:11
Varmt välkomna och hälsa på oss. Det blir kul.
Fabian – 12:14
Alfred, hur är ditt liv?
Alfred – 12:17
Vi har hajpat upp min trädgårdsanekdot här så himla mycket. Jag behöver hjälp. Det har varit soligt och fint och som det är på våren, om man är villaägare, får man gå ut i trädgården och fixa. Vi har ju pratat om robotgräsklippare förut här. Ni vet ju det. Jag kör ju Husqvarna. Nu var det dags att dra igång. gång den och min fru var så här, när vi skulle göra upp, vad ska vi göra? Vad ska vi ha för to-dos under den här dagen i trädgården? Och min fru var så här, börja med gräsklipparen, för du brukar alltid bli sur när den inte funkar och så tar det flera timmar att laga den. Så se till att du börjar där så att du vet att du får klar den. Jag bara, nej, men det är lugnt, för nu har jag ju en slinglös robotgräsklippare. Så nu vet jag att den kommer funka på en gång.
Anders – 12:56
Den är ju helt ny också.
Alfred – 12:57
Den är helt ny, ja. Så tog jag fram den och så bara funkade det. Det var helt perfekt på en gång.
Fabian – 13:03
Vilken bra historia!
Alfred – 13:08
Tills tre timmar senare så fick den stopp på grund av ett slingbrott.
Fabian – 13:13
Okej. Men vänta nu, den skulle ju inte ha någon slinga?
Alfred – 13:17
Jag har en massa lösa sladdar i trädgården nu, som är den gamla slingan. Som den trasslade in sig i. Den vann upp på en av de där gamla lösa sladdarna. Min fru höll på att få spel när jag sa att gräsklipparen stannat på grund av ett slingbrott. Men den skulle ju inte ha någon slinga. Det var lugnt, nu har jag rivit. Men det jag egentligen behöver hjälp med, det här behöver jag faktiskt förslag från er. Jag har ju berättat också att vi har grävt ner studsmattan. Och det visar sig att vi har ju lerjord där vi bor. Och där jag har valt att gräva ner den här studsmattan är ju också kanske inte högsta punkten i trädgården. Så att det blir ju en swimmingpool under studsmattan.
Anders – 13:59
Är det så att när man hoppar och är i bottnen av själva studsmattan, att man då träffar vattnet som lagras där?
Fabian – 14:04
Alltså, vad klagar du på? Du har fått både en pool och en studsmatta i ett. Jag förstår inte problemet alls.
Alfred – 14:10
Man kan tänka att det luktar inte så jättegott om det här vattnet i den här poolen.
Fabian – 14:14
Så kallad naturpool.
Alfred – 14:15
Och det är definitivt så att ju längre man väntar tills det har fyllts på ordentligt, om det har varit ordentligt regnväder, då blir det så här. De tunga personerna blir blöta om fötterna först på den här studsmattan. Vår femåring kan ju studsa längre än de flesta andra eftersom han inte väger så mycket. Men den bästa lösningen jag har nu, hittills, det är att säga, för jag måste tömma den där. Poolen, en gång i månaden. Så jag har köpt en pump och trycker ner en slang i den där. Och håller på och meckar. Det tar typ en timma, en gång i månaden. Så det är väl okej, men det är ändå rätt meckigt och jobbigt varje gång. Man ska dra fram den här pumpen och behöver hålla på med det där. Och så har jag grävt dagvatten till vårt attefallshus och så vidare. Så jag har ju grejer i marken för att kunna leda bort vatten. Men problemet är att den här poolen, eller det här hålet under studsmattan, det ligger ju djupare då än mina dagvattenledningar. Jag har märkt att Anders får så himla mycket hjälp när han ställer avancerade BMS-frågor och tekniska grejer.
Alfred – 15:10
Jag behöver hjälp här. Jag behöver bra idéer. Från er eller från lyssnarna på hur ska jag se till att jag slipper behöva ta fram den här pumpen en gång i månaden för att tömma det här hålet?
Anders – 15:19
Det finns ju en jättebra lösning på det här. Man gräver ett hål bredvid och så lägger man en massa stenar. Jag kommer inte ihåg vad det heter. Vad heter det där?
Alfred – 15:27
Typ en dräneringsgrop liksom.
Anders – 15:29
Det finns ett speciellt namn på hur man bygger det där då. Stenkista. Ja, precis. Ja, exakt.
Alfred – 15:34
Ja. Kolla, jag har rätt lingo. Det är bara så här, det är så himla jobbigt att behöva gräva upp så mycket. Och ska man göra det, då ska man ju veta att det funkar i så fall. Och då måste jag ha djupt, för det här är ju en och en halv meters djup. Så då måste jag gräva ett hål bredvid som kanske är 2,5 meter djupt. Och fylla det med sten. Ja, okej. Jag hoppas att lyssnarna har någon ännu smartare idé.
Anders – 15:56
Ja, eller lägg din pump och så gräver du bara ner slangen till pumpen. Så kan den bara ligga där. småsugas så fort det kommer vatten.
Alfred – 16:03
Jag har känt mig så himla orolig, för om jag gör en fast installation av den där pumpen, då kommer den ju frysa sönder på vintern.
Fabian – 16:11
Ja, det kommer den att göra.
Alfred – 16:13
Jag skulle behöva något knep på att vintersäkra en sån här installation. Då måste man ju dra fram el och grejer. Det är mycket som kan gå sönder. Vatten, is och el.
Fabian – 16:21
Det låter som en lytjebrottningsgrop där. Det är toppen, jag kommer förbi. Det blir kul.
Alfred – 16:26
Så kör vi. Så, ni fattar varför jag inte vill.
Fabian – 16:30
Vi påminner om när jag hade en knarkhistoria och du bara “Ja, en spricka i vindrutan”.
Alfred – 16:40
Vi skyndar oss. Jag tror det är någon som har skrivit brev till oss.
Fabian – 16:43
Vi går vidare.
Speaker – 16:44
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission. You got mail.
Alfred – 16:55
Ja, och här tror jag vi har fått mer av ett lyssnartips än en fråga. Det är Mikael Ryd som skriver, till mig skrev han, hej Alfred! Har lyssnat på ert senaste avsnitt och följer utvecklingen med FSD, alltså Teslas självkörningsfunktion, med intresse. Jag bor i Helsingborg och tog faktiskt chansen att provåka en bil med FSD i Danmark förra månaden. Vi utgick då från Teslas center i Køge i utkanten av Köpenhamn, och så körde vi ner i Køge tätort. Medarbetaren, som satt bakom ratten, men inte tog i den, hade en trevlig och lätt försäljning. förståelig Köpenhamnsdanska och frågade om jag hade önskemål om rutt. Men det hade jag inte, utan ville bara prova olika vägtyper. Så han knappade in i navigatorn och så tog vi en bra rutt ner i centrum och hamnen. Han hade också lite edge case som han visade upp. Då resten av resan annars blir så odramatisk och tråkig. Så hur gick körningen då? Jo, det märktes direkt att den här bilen körde lika bra som jag själv gör och så smidigt och mjukt som jag är när jag är på topp.
Alfred – 17:48
Det intressanta med FSD är att den håller bra tempo. Bilen stod på plus 5% jämfört med hastighetsgräns. Första anhalten var torget mitt inne i stan där bilen inte kunde parkera i en parkeringsruta. Den funktionen är tydligen inte släppt i Europa ännu. Den finns ju i USA. Men det var trångt och en smågata vid sidan av torget där bilen fick köra upp på tomma parkeringsplatser och grejer. För att komma förbi en parkerad lastbil och klara ett möte. Det fungerade hur bra som helst. Edgecaset var en smågata i ett bostadsområde som slutar i en återvändsgränd. Bilen har fel kartdata. Kartan säger att man ska kunna köra igenom. Men istället är det en återvändsgränd, för det är bara cykelvägar. Efter ett kort stopp insåg bilen det och gjorde en saxvändning och körde tillbaka. Klart imponerande när man inte upplevt det tidigare. Så medarbetarna tyckte bara det var kul att det kom svenskar över bron för att uppleva det här. Och jag ville tipsa. Det är inte bara skåningar som har åkt. De har tydligen haft grabbgäng från Stockholm som har kommit ner också för att få åka FSD-bil.
Alfred – 18:39
Så det kanske är ett tips för de som inte redan känner till att man faktiskt redan nu kan provåka FSD-bilar i Köpenhamn. Tack för ert fina arbete med podden.
Fabian – 18:46
Vi kanske ska se om vi hittar några kronor över i bilar med sladd, axel-rebraxen, produktion. Och sticker dit. Jag hade ingen aning om att man kunde göra detta. Vad roligt.
Alfred – 18:56
Det är synd att de inte kan göra det i Sverige. Jag vet inte vart skon klämmer. Om det är Transportstyrelsen som har varit tuffast mot Tesla. Det har varit svårt för dem att få tillstånd att köra i Stockholm. Men de har ju fått det i Nacka nu. Men det är ju runt om i Europa, flera länder, som har länge kunnat prova att åka med en Tesla-personal bakom ratten. Nu är det väl kanske inte så himla länge kvar tills vi får FSD på riktigt i Europa. Under tiden kan man få testa det här innan. Jag tycker det ska vara jättekul. Det är mest en tidsfråga, tror jag. För oss att hinna ta oss till Köpenhamn.
Anders – 19:26
Ja, det hade varit kul faktiskt.
Alfred – 19:28
Men tack för tipset, Mikael. Ska vi rulla vidare?
Fabian – 19:32
Jag tänker att resterande delar av den här konflikten i bilar med sladd, det kan du ta i din lergrop då, Alfred.
Alfred – 19:37
Eller vad tror du? Välkomna. Då kanske vi stänker ut vattnet under tiden.
Fabian – 19:41
Ja, vi löste det.
Alfred – 19:44
Laddpausen kommer att krympa till fem minuter. Irankriget ordnar elbilsboom. Och så kollar vi läget i elbåtsmeckat i Sverige. inför sommaren och ställer frågan när den där Teslastrejken egentligen ska ta slut. Allt efter detta. Ja, vi börjar med om det är dags att börja räkna med 5 minuters laddpaus. För det pågår faktiskt något av en laddkamp mellan världens två största tillverkare av batterier till elbilar. Vad heter de? För kolla på.
Fabian – 20:13
BYD och CATL. Men BYD är väl också en biltillverkare? Men CATL gör väl bara batterier?
Alfred – 20:18
Ja, men det stämmer. BYD tillverkar ju sina egna batterier och säljer även till andra. CATL är en renodlad batteritillverkare och säljer till de allra flesta. Båda är ju kinesiska och som bekant så är det ju Kina som nu. utan tvekan leder utvecklingen vad gäller elbilar. För under de senaste veckorna så har både BYD och CATL turats om att presentera nya generationens LFP-batterier, som de då har gemensamt att båda tillverkarna har skruvat upp laddhastigheten radikalt på de här. Kommer ni ihåg vad LFP-batterier är? Anders, du har ju bra koll på det där.
Anders – 20:48
Ja, jag har precis byggt elbilsbatteripaket med LFP-batterier. De är ju billigare än de här. Nu kommer jag inte ihåg förkortningen. Är det NCA den kallas?
Alfred – 20:57
Ja, det finns både NMC-batterier och NCA -batterier två kemier som är vanliga i de annars vanliga litiumjonbatterierna, som sitter i de flesta dyrare elbilar hittills.
Alfred – 21:06
Just det.
Anders – 21:07
De har ju lite lägre energidensitet de här, så de är lite större och lite tyngre. Även om det är relativt marginellt ändå. De har ju blivit bättre och bättre. Ja, precis.
Fabian – 21:17
Och de håller ju bättre om man kan ladda dem till 100% och så. Jag har LFP-batterier i mitt hembatteri faktiskt. Så det går bra att bara pumpa upp det här till 100%. Det ska inte skada batteriet.
Anders – 21:27
Just det. Vad är det som håller på att hända här då? Vad spännande.
Alfred – 21:30
Jo, men medan LFP-batterier då kanske hittills har suttit i de kanske lite billigare elbilarna, just för att de är billiga, men också då i bilar som det har varit okej att de har lite kortare räckvidd för att det är lite lägre energidensitet i det här då, så tror jag att det kan vara på väg att ändras, så att vi kommer få rätt i vår spaning att alla bilar så småningom kommer att köra omkring med LFP-batterier. För det som händer nu då, det är att de skruvar upp laddhastigheten Det är ju det ändå att föredra, även i premiumbilarna. Även om det innebär lite kortare räckvidd, än om man hade så hög energitäthet som möjligt, så blir det med en tillräckligt snabb laddhastighet att föredra med lite kortare räckvidd och snabbare laddning, jämfört med lång räckvidd, men å andra sidan långsammare laddning. Håll i er nu, för det är ganska häftigt. BYDs batteri, som de kallar för Blade 2.0, de gamla generationerna av Blade-batterierna, de sitter ju i bilarna sedan länge, men nu kommer de Blade 2.0.
Alfred – 22:24
De ska ladda från 10 procents laddning till 70 procent på fem minuter. Lägger man bara till fyra minuter ytterligare på det, så är batteriet laddat till 97 %. Det här har BYD döpt till flash charging. De har till och med en slogan som jag har fritt översatt här. Sloganen går så här, Redo på fem, full på nio. Om kallt, lägg på tre. Och så ska man då tänka på att det här är komplicerat.
Fabian – 22:48
Det var lite långt.
Alfred – 22:49
Okej, men redo på fem var ju bra. De är inte så bra på marketing. Jänkarna är bättre på det.
Anders – 22:55
De börjar ju närma sig de här donut labs som du har pratat om nu i flera program.
Alfred – 23:00
Ja, absolut. Vi får väl se vad Donut kommer med här i sin fortsatta följetong. Men vad det innebär är alltså att man ska tänka att en laddpaus är fem minuter lång. Om man av någon anledning vill ladda till 97 procent, då måste man stanna i nästan 10 minuter. Och är det kallt ute, läs Svensk vinter. Då är det samma minutantal, fast man ska lägga på tre minuter.
Anders – 23:22
Det är ju helt otroligt. Det är helt otroligt. Då kommer de här batteripaketen vara mycket mer intressanta att stoppa in i även premium elbilar än de vanliga.
Fabian – 23:33
Ja, frågan är hur det blir med accelerationen då. För du skulle kunna dra ut höga effekter då. Om du ska kunna accelerera snabbt. Men då skulle man kunna tänka sig en kombinationsbatterier kanske.
Alfred – 23:43
Håll den tanken Fabian. Det är bra. Vi återkommer till den. Jag svarar inte på det nu. Innan vi går vidare och pratar mer om vad som händer då. För BYD, de satsar på Europa. Det här är på väg ut i bilar nära oss snart. Så måste vi ändå prata lite om CATL. För BYD är inte värst. Utan CATLs nya LFP-batterier, Shenxing, tror jag de ska kallas, de laddar inte på 5 minuter till 70 procent. Nej, på 3 minuter och 44 sekunder laddar man dem från 10 till 80 procent. 10 till 98 procent, det tar 6 minuter och 27 sekunder.
Anders – 24:16
Oj!
Alfred – 24:17
Det är rätt coolt faktiskt. På bara en enda minut laddar de från 10 procent till 35 procent. Om laddaren kan leverera tillräckligt med effekt såklart. För det krävs ju ganska mycket av laddaren också i det här sammanhanget.
Anders – 24:27
Men hur ser laddkurvan ut här? Är det ganska platt då? Att de ganska tidigt går upp i den här höga effekten och sen ligger konstant där uppbindande?
Alfred – 24:35
Ja, men precis. Det här är ju typexempel på vad Tesla brukar vara dåliga på. Så Teslorna har ganska hög peak, men sen så är det som en brant topp och så sjunker de i laddhastighet jättemycket. Men ska man ladda till 98 procent, som CATL gör då, på 6 minuter och 27 sekunder, Ja, då är det ju en sån här hög C-rate, som det kallas, det vill säga hög laddhastighet, väldigt, väldigt långt upp i laddnivå. Så det är fortsatt riktigt, riktigt bra fart tills batteriet är i princip fullt.
Fabian – 25:02
Vad kul att någon ger liksom Tesla en rejäl spark i rumpan för att få fart på det här, tycker jag. Det är ju jätteroligt. Här ligger ju Tesla helt efter.
Alfred – 25:13
Ja, alltså Tesla köper ju batterier av både BD och CATL, så vi får väl se om de här letar sig in i Teslorna så småningom. Men jag tror att Tesla, De tänker nog rent strategiskt att det är tillräckligt bra som det är. Det är inte det här som är fattkassen längre. Och så är de all in på autonomi och tänker att folk skiter i det här när de ändå bara åker robottaxi, som kommer vara bulken av alla resor. De är inte så intresserade av att leda det här längre, tror jag, på Tesla.
Anders – 25:36
Det tror jag är lite feltänkt. Ja, det beror ju på.
Alfred – 25:41
De andra biltillverkarna försöker fortfarande bygga bilar som ska säljas till privatkunder. Tesla är ju väldigt tydligt inne på att de ska framförallt sälja robottaxis till sig själva och tjänsten mobilitet. Och så ska de sälja humaniora robotar istället i framtiden. Jag tror inte de satsar lika mycket på att bli volymtillverkare av privatägda bilar.
Anders – 25:58
Det kommer ju absolut bli så, men det känns som att det ligger väldigt, väldigt långt fram i tid tills bilen får åka helt utan förare och framtid. Tills dess är det här mer en kuriositet när man ändå måste sitta och övervaka.
Fabian – 26:09
Framför allt kommer det dröja innan folk gör sig av med sina bilar och hela det beteendet, den friheten och symbolen som bilägandet är. Jag tror inte det går riktigt så fort. Jag tror i och för sig att det kommer gå ändå. Inom en treårsperiod kommer det vara självkörande bilar även i Sverige som är förarlösa. Det skulle jag nog tro ändå. Men det kommer ta tid för gemene man att ändra sitt beteende.
Alfred – 26:32
Jag tror ni är helt rätt i det. Jag tror att Tesla kommer ju sälja färre fordon de kommande fem åren, med den här strategin som de har valt, jämfört med om de hade gått all in på att fortsätta ta kampen om det här. Men däremot så är det väl frågan vem som säljer mest fordon de efterföljande 5-10 åren då? För då gäller det att ha navigerat det där rätt och vara den som leder på robottaxi. Skitsamma. Nu är det batterierna vi pratar om. CATLs batterier, de kommer att leta sig in i SAIC-bilarna först, som är en av Kinas största biltillverkare. Här i Sverige så ser vi ju SAIC-bilar framför allt under varumärket MG. Det är alltså SAIK som tillverkar MG-bilarna. Så det är där förhoppningsvis vi kommer att se de här CATL-batterierna, men det har vi inte riktigt koll på när de kommer dyka upp på svensk marknad ännu. Däremot så ligger då BYD-batterierna mycket närmare att nå oss i Sverige. Först ut från BID då, det blir deras lyxsportbil Denza Z9GT, som faktiskt kommer släppas i Europa och Sverige då här under sommaren, är tanken.
Alfred – 27:29
Och det är verkligen då en premiumbil, där jag antar att kineserna tänker att det är med laddhastigheten de ska vinna över premiumtyskarna, över Porsche och Audi och gänget. För det här är en bil som kommer att säljas för 1,3 miljoner kronor. Nere på kontinenten, ska man lägga på svensk vagnsskadegaranti och sånt där, det finns inget svenskt pris ännu, då kommer det förmodligen vara upp mot 1,4, kanske 1,5 till och med. Vi får se. Så det är ju inga billiga volymbilar det här ännu.
Fabian – 27:51
Och bygger på att vi har laddare som kan putta ut den här effekten också då på plats, eller hur?
Alfred – 27:57
Nej men exakt. Man måste ju då, för de här 1,3 till 1,5 Fabian, du frågade om accelerationen. Då får man en bil som accelererar 0 till 100 på 2,7 sekunder. Och sen kan ladda med 1500 kilowatt. Om man är på en laddstation som kan leverera det. Så det är ju där skon klämmer.
Anders – 28:16
Men de här premiumkinesbilarna har inte varit särskilt framgångsrika här ännu i alla fall. Utan nio går ju väldigt, väldigt knackigt. Jag tror inte ens man ser försäljningen knappt i siffrorna.
Alfred – 28:28
Det blir liksom dussintals bilar.
Fabian – 28:32
Apropå nio, det här måste väl ändå vara slutliga döden för batteribyte?
Alfred – 28:37
Jag tror det, eller hur? Det känns som att nu är det helt mot med batteribyte när det kommer sådana här batterier. Men det som man ska förstå här då, det är att det BYD kommer börja göra är något som påminner lite om vad Tesla har gjort. De kommer börja bygga egna laddstationer helt enkelt, vilket de då gör i Kina. Så det kommer förmodligen börja dyka upp kinesiskt ägda laddstationer med betydligt högre laddeffekt runt om på kontoret. kontinenten och så får vi se om, vi vet ännu ingenting om ordningen. Jag tror inte de kommer börja i Sverige tyvärr, men det finns väl en chans att de kommer prioritera Norge med tanke på elbilstätheten i grannlandet.
Anders – 29:09
Ja, i så fall blir det väl i Sverige också, för norrmännen vill ju ta sig ner till kontinenten. Exakt.
Alfred – 29:14
Så då åker de förbi mig i Göteborg. Jättebra. Ja, men från snabbladdande bilar till sjötrafik, tror jag.
Anders – 29:23
Ja, vi ska prata sjötrafik, närmare bestämt i Hormuzsundet och då är det olje Transporterna där och blockaden av Hormuzsundet som har gjort att elbilsförsäljningen rusar i Sverige. Har ni hängt med på det?
Alfred – 29:35
Ja, jag har läst lite försiktiga rubriker på det. Jag har inte riktigt vågat tro att det är sant. Men blir det en sån konsekvens?
Anders – 29:42
Ja, det blir det faktiskt. Ni kommer ihåg att 2022 så slopade regeringen den förra elbilsbonusen som alla fick ta del av. Det finns ju en ny nu för om man bor i vissa utvalda kommuner.
Alfred – 29:54
Kungsbacka bland annat. Elbilspremien som den heter numera.
Anders – 29:56
Precis, ja. Samtidigt sänkte man skatten på bensin och diesel och det ledde till att elbilsförsäljningen i Sverige har legat stilla i stort sett under tre år. Kommer ni ihåg, för flera veckor sedan, så spådde jag att den här blockaden av Hormuzsundet kommer leda till ökad efterfrågan på elbilar. Jag visar lite anekdotisk bevisning från olika håll i världen vad det här har lett till. Kommer ni ihåg det?
Fabian – 30:18
– Ja, men det är inte jätte. Förlåt, men man behöver inte vara ett orakel för att förstå att det kan bli konsekvenserna om det fortsätter att el. Att bensinpriset går upp och att det blir mer intressant att byta det.
Anders – 30:29
Självklart.
Fabian – 30:31
Du får ett halvt poäng av mig.
Anders – 30:35
Det har kommit data under april från Mobility Sweden som rapporterar att antalet sålda elbilar i Sverige ökade med hela 21 procent under första kvartalet jämfört med samma period 2025. Det betyder att vi bara i ett bräde hoppade upp andelen elbilar på nybilsmarknaden. Det gick från 33 procent till 41 procent. Och som det ser ut nu då så kommer ju bensin och dieselpriserna fortsätta att öka. Och kriget i Iran och blockaden här och Hormuzsundet ser ju inte alls ut att vara nära en lösning. Trump vill ju väldigt gärna få löst det där. Men det är ju väldigt svårt att se hur han ska få till det.
Fabian – 31:12
Ja, han sitter ju i ett skruvstäd och iranerna, de liksom bara, de.
Anders – 31:16
De utnyttjar ju det.
Fabian – 31:17
Ja, alltså de är bra fräcka alltså, måste man säga. De är rätt kaxiga nu.
Anders – 31:20
Ja, alltså de sitter ju med Trump i ett punggrepp där ju.
Fabian – 31:23
Ja, verkligen.
Alfred – 31:24
Det blir ju verkligen som vi var inne på, att nu vet ju iranierna om vilket vapen de har i kontrollen över Hormuzsundet. Och nu kan de grab our balls, närhelst de har luft. Hela världen håller dem i sitt skruvstöd.
Anders – 31:38
Och då har du ju sagt att de ska, även efter kriget, ta ut tullar för alla båtar som passerar där igenom.
Fabian – 31:44
Vilket är olagligt, eftersom det är internationellt vatten, tror jag.
Anders – 31:46
Ja, men om Trump bara drar sig ur så kan de göra vad de vill.
Alfred – 31:50
Finns det några andra som bryter mot internationell lag nu?
Anders – 31:54
Hur som helst, i Asien har man redan på många håll börjat ransonera olja och diesel och bensin och så som jag har berättat om tidigare. Oljeanalytikern Elin Akinci säger till ekonomitidningen EFN att vi i Europa ligger ännu sämre till än Asien. Eftersom vi har mindre buffert här än vad de har. Så vi kommer väldigt snart behöva ransonera i Europa också. Ska säga att när det gäller diesel så ligger vi i Sverige inte riktigt lika illa till som många andra länder i Europa. är faktiskt jättestora på raffinering i Sverige och är nettoexportör av diesel. Så att när det gäller tillgång så har vi ganska god tillgång till diesel här, så länge vi får loss råoljan då att raffinera.
Alfred – 32:34
Men hur funkar det? Köper inte vi vår olja främst från Norge, har jag tänkt?
Anders – 32:37
Eller hur?
Alfred – 32:37
Vart kommer vår olja ifrån?
Anders – 32:38
Jo, men det är ju en global marknad, så att när efterfrågan på norska oljan ökar så får ju vi också mindre tillgång och så naturligtvis. Och vi är ju heller inte immuna mot priserna såklart, så att när priserna ökar globalt så ökar ju priserna här också.
Fabian – 32:50
Och apropå global marknad så man nog vara rättssäker på att nu då, när vi och många andra propagerar att ni skulle ha lyssnat på oss och byggt i elbil, så kommer många andra att kontra med att elpriset går ju upp också. Och det kommer du göra eftersom energipriserna hänger ihop i regel. Så det tror jag redan vi ser, att elpriserna går upp också. Men den stora skillnaden är ju att det är ändå mycket billigare att åka elbil ändå. Plus att man kan ju ladda elbilen på natten eller när elpriset är lågt. Det är ju en väldigt stor skillnad ändå.
Alfred – 33:24
Elpriset följer ju gaspriset kan man säga. Det är ju i sig också ett problem som går att lösa. Det går ju att komma isär elpriset från gaspriset.
Anders – 33:32
Så är det. Vi som har solceller på taket, nu går vi in i en härlig period här av sol. Det gör även tyskarna som producerar fruktansvärt mycket solel. Så vi kommer ju ha stor produktion av solel. Det var ju till och med under förra året nettonegativa priser. Så jag tror ändå att elpriset kommer förhålla sig hyfsat schysst här nu under sommarperioden.
Fabian – 33:54
Kombinationen elbil och solceller går ju väldigt bra ihop. Så är det.
Anders – 33:57
Visst. Jag klistrar in en graf där till er som visar dieselpriset historiskt. Och ni ser vad som har hänt nu efter blockaden av Hormuzsundet. Det passar ju dåligt i radio då att berätta om en graf. Men Fabian, du kanske kan berätta vad det är du ser.
Fabian – 34:09
Det går lite upp och lite ner. Från 2024 så har det ändå legat på ungefär samma nivå som mellan 2018 och 2020. Men 2026 så är vi alltså uppe på samma prisnivå för diesel som 2022.
Anders – 34:26
Hur som helst, vi ser ju då att priserna rusar nu och än så länge ser det inte ut att vara någon ände på prisökningarna. Och det här kommer ju fortsätta länge till. Pentagon rapporterar nu att efter kriget i Iran är slut så kommer det ta sex månader att rensa sundet från minor som det ser ut nu utan att Iran har lagt ut ytterligare minor. Så att de här ekonomiska effekterna av det här kriget kan hänga kvar även efter att kriget tagit slut i Iran.
Alfred – 34:51
Det där tycker jag är så svårt att veta. För det är ju mycket så att vad priserna blir beror på vad folk tror om hur länge det ska hålla i sig. Så om man börjar veta att det kommer att lösa sig om sex månader, då börjar priset sjunka redan innan.
Anders – 35:06
Absolut. Och det beror på hur länge det hänger i. Och just nu är det ju väldigt svårt att se hur det här ska ta slut. Det finns ju ingen lösning i sikte på något sätt.
Fabian – 35:17
Nej, det är ju väldigt improviserat. krig kan man säga.
Anders – 35:21
Men det finns ju faktiskt en lösning för de som kör diesel och bensinbil och det är att köpa en elbil. Och det ser vi ju att väldigt många gör nu. Så hur ska man då göra om man vill köpa ny elbil idag? Jo, man ska såklart lyssna tillbaka på våra tidigare avsnitt där vi berättade jättemycket om vad man ska tänka på. Men jag tänkte köra en liten snabbguide för alla nya elbilspekulanter som kommer nu och inser att det är dumt att fortsätta med bensin och diesel. Är ni redo?
Alfred – 35:48
Okej, ja.
Anders – 35:49
Vi har ju också elbilsskolan, ska jag säga. Den är väl två år gammal nu, där vi drar igenom vad som gäller för.
Alfred – 35:55
Jag vet inte, till och med tre år. Usch, tiden går så snabbt. Men vi behöver nog damma av den och göra en uppdaterad inspelning, där vi fräschar upp den till sommaren. Det ska vi försöka göra.
Anders – 36:03
Ja, precis. Nummer ett på den här listan här då.
Alfred – 36:06
Ja. Nummer ett.
Anders – 36:10
Ja, det går alldeles utmärkt att köpa begagnad elbil. Det behöver man inte vara rädd för. Det finns ju jättemycket myter om att batterierna går sönder och att det blir dyrt att byta och så vidare. Men realiteten är att elbilars batterier åldras väldigt, väldigt bra. Så om de här batterierna väl går sönder så kan det ju förstås vara jättedyrt att byta dem. Men om man nu köper en elbilsmodell som funnits på marknaden i många år så finns det ofta begagnade elbilsbatterier att köpa dessutom. Alltså från sådana här, vad heter det, bildemonteringsfirmor. Och då kan man komma undan billigt ändå, även om det värsta händer.
Alfred – 36:43
Så batterier som är hela och fina, men från bilar som har gått sönder av andra anledningar. Och är skrotade av den anledningen.
Anders – 36:49
Så det är batteriet som är det allra viktigaste att tänka på. Där ska man lägga kanske hälften av tanketiden när man tittar på att köpa en begagnad elbil. För det är inte så mycket på elbilar som kan gå sönder som är dyra. Det är klart, det kan finnas, som jag har haft på min Tesla, luftfjädring och grejer som är jättedyra att byta någon paj. men det finns ju på andra bilar också. Det är ju mest på de allra dyraste bilarna.
Fabian – 37:10
Även elmotorn kan ju förstås gå sönder, men batteriet är ju. Man ska tänka på batteriet som motorn i bilen.
Anders – 37:16
Mm. Ja, precis. För att en elmotor är ju jättemycket billigare. Nu står den ungefär som en vattenmelon, så det är ju en liten, ganska billig grej förhållandevis jämfört med om en förbränningsmotor går sönder. Det är ju ofta så att du skrotar en förbränningsmotorbil om motorn går sönder, men det gör du ju absolut inte med en elbil. Men i elbilen är det ju då batteriet.
Alfred – 37:37
på bilar med luftkylda batterier och bilar med vätskekylda batterier? Är det någonting man ska tänka på?
Anders – 37:43
Det ska man absolut tänka på. Det finns inte så mycket bilar med luftkylda batterier längre faktiskt. Det var väldigt vanligt under den tidiga perioden. Så jag skulle säga generellt, om man är helt ny till elbilar, så ska man undvika bilar som är från 2010 till 2015. Det var då biltillverkarna lärde sig bygga elbilar och då kom en del lite konstiga modeller med luftkylning och det var en del Konstiga lösningar som ledde till mycket problem och så. Så 2015 och framåt så började det bli mer safe. Och köper du en som är från 2020, alltså 5-6 år gammal så har du ju en väldigt bra bil, skulle jag säga. I stort sett oavsett vilken du tittar på.
Fabian – 38:22
Men här måste jag säga att även bilhandlarna, alltså det är ju, det brister ju verkligen här. Det är ju ingen som frågar om batteriet. Det är ingen som tänker på batteriet. Det är ingen som skriver i annonser om batteriet. Ingen. Så det här är ett område som verkligen både köpare och säljare behöver bli mycket bättre på att utreda inför en affär.
Anders – 38:43
Ja, och det är därför jag tänkte att vi stannar lite vid batteriet här nu. För på en förbränningsmotorbil så vet de allra flesta att då är det motor och växellåda. Det är de rörliga bitarna som är väldigt beroende av hur långt bilen har gått. Och man känner på växellådan om den är skraltig och dålig. Om det skramlar av motorn och så. Det är en bil man håller sig undan, särskilt om den har gått långt. långt och pajar de delarna så är ju bilen helt körd, en förbränningsmotorbil. Men på de här elbilarna så är faktiskt bilens miltal inte lika viktigt för hur slitet batteriet är, utan det är lite andra saker man ska tänka på. Till att börja med då, elbilsbatterier mår väldigt dåligt av att laddas fullt till 100%. Man kan göra det någon gång ibland när man ska åka långt, men om ett elbilsbatteri som laddas, om man laddar det fullt. så förlorar det ganska snabbt i räckvidd och dessutom kan de här cellerna i batteriet skadas. Den riktigt stora faran är en elbil som har stått länge med batteriet laddat till 100%.
Anders – 39:44
Det är väldigt skadligt för battericellerna och skadar batterierna mycket, mycket mer än om du laddar då och då till 100%.
Fabian – 39:52
Om man inte har LFP-batterier som vi pratade om tidigare. Det här är ju någonting som bilar som har gått med. Jag skulle akta er för att köpa en bil som har gått som hyrbil. För de verkar stå på 100%.
Anders – 40:04
Men en taxi däremot, där laddar man ju upp den till 100% för taxichauffören börjar vi köra. Men de går ju hela tiden de där bilarna, så det är inte alls lika farligt. Det är många taxibilar som har gått 50 000 mil och så där med batterierna och ännu mer. Så då behöver man ju forska lite i var den här bilen kommer ifrån. Och jag tror som du Fabian, hyrbilar ska man verkligen passa sig för. Annars är det ju väldigt svårt att veta hur den här bilen har använts, eller hur? Men det här gäller ju då som du sa Fabian, inte om bilar med LFP-batterier. Där rekommenderar man ju tvärtom att de laddas fullt. Så då har du inte alls samma problem. Så nummer ett är ju att ta reda på vad det är för batterityp i den bilen du tittar på. Är det LFP-batterier eller är det NMC eller traditionella litiumjonbatterier som sitter i dem? Så ägaren till den här bilen, det behöver man ju faktiskt ta reda på. Var kommer den här bilen ifrån? Och gräva lite i det.
Fabian – 40:58
Hur är den körd? Har den stått i värme? garage kan man nog tänka sig till exempel att ett elbilsbatteri mår lite bättre. Har den stått inkopplad hela tiden, för det är inte alla som har laddning hemma vid. Om den är inkopplad, då har bilen mycket lättare att hålla batteriet varmt och att det trivs bra. Lite historik kring bilen är inte så dumt.
Anders – 41:20
Ja, och om du köper den av en bilhandlare och den här bilen står i bilhallen med 100% laddning och har stått där i några månader. Nosa gärna reda på hur duktig den här bilsäljaren är på elbilar. Vi har faktiskt fått mail tidigare av bilhandlare som skriver att de är jättenoga med hur de laddar de där batterierna och sådär. Men alla är ju absolut inte det. Så om bilhandlaren inte har riktigt koll på det där så kan det vara så att bilhandlaren själv har pajat den här bilen när den har stått länge.
Fabian – 41:47
Ja, jag har också sett sådana saker.
Anders – 41:49
Jag kan tipsa om besiktningsfirmorna som erbjuder batterihälsotester som man kan göra för att få lite koll på batterihälsan på den bilen man tittar på. Och det är, jag tror att alla de står, besiktningsfirmorna har olika sina tester som de gör nu. Det som är viktigt att komma ihåg med de där hälsotesterna är att då kopplar de in en kabel till bilens egen BMS. Så det är bilen själv som rapporterar hur batteriet mår. Och då får du ju inte koll ner på cellnivå naturligtvis. Du vet inte på batterikemin hur den är utan den vet bara vad bilen själv rapporterar. Så att det ger en bättre bild än att bara titta på varningsmeddelanden, eventuella sådana som dyker. grupp i bilen, men det är inte en absolut sanning att titta på de där rapporterna. Men det är bättre än ingenting.
Alfred – 42:32
Absolut. Det är till exempel sådana tester som man kan se på stjärnorna på KVD-aktion, som jag kan tänka mig en del av de lyssnarna som är spekulanter på begagnade elbilar har sett. Det brukar vara ganska ytliga tester, men som ändå säger någonting. Det som är centralt där, det har vi inte riktigt svaret på ännu, men eftersom de rapporterar hur BMS tycker att batteriet mår, alltså hur bilen själv tycker att batterierna mår, då betyder det att det kan hänga ihop med vilken modell av bil det är, vilken fabrikör och vilken modell det är, hur träffsäkra de här testerna blir. Man kan tänka att de tillverkare som har bättre BMS-system, de kommer ha ganska rättvisande resultat på de batteritesterna som egentligen avslöjar vad BMS-systemet tycker. Medan andra tillverkare som kanske har dåliga BMS-system, där kan allting se frid och fröjd ut i testresultatet och det beror på att BMS-systemet inte har koll på att det håller på att gå åt skogen. Och enda sättet att veta säkert det är ju verkligen att göra ett djuptest och att cykla batteriet.
Alfred – 43:25
Så där kan det ju vara . vad bra att som köpare ha ett snack med säljaren innan. Vad gör vi om det visar sig när jag kör den här bilen nu, de första veckorna, att batteriet är i mycket sämre skick än vad du låter påskina?
Fabian – 43:36
Jag vill ha något slags garantiförfarande kring det där. Det är ju också ett sätt att göra det på. Teslorna har ju numera en meny, har jag sett, där man kan kolla batterihälsa. Är det någon av er som har kört ett sådant test?
Alfred – 43:46
Nej, jag har faktiskt inte gjort det. Det sliter ju lite på batterierna att göra det och tar ju ganska mycket tid. Men det är ju ett exempel på ett djuptest som man kan göra. Om man är en köpare och köper från en bilfirma, då har man någon form av skydd i form av garanti, men det är just om man gör ett privatköp från en annan privatperson, då gäller det att ha kommit överens i förväg om hur ska vi göra om det här batteriet nu inte lever upp till vad du har uppgett i termer av skick? Där är det tyvärr svårt i dagsläget att skydda sig ordentligt. Man kan ju blanda in olika typer av mellanhänder som underlättar transaktioner. Vi har ju pratat tidigare om aktörer som Blipp och andra som kanske kan hjälpa till att skydda. båda parterna i det fallet, för det är ju varken kul för säljare eller köpare när en transaktion slutar med att någon blir besviken. Men det finns inga, tycker jag, klockrena lösningar på det här ännu.
Anders – 44:34
Nej. Jag kan ju nämna, jag som har byggt ett batteripaket, att den här BMS, alltså mjukvaran som övervakar de här cellerna, det den har koll på, det är varje individuell battericell som sitter i paketet, så vet den vad den har för maximal spänning och så, så den vet ungefär hur varje cell mår. Men den vet inte hur kemin i cellen ser ut. Så den vet absolut inte om cellerna har expanderat. Mina battericeller, vissa har svällt upp så de är ju jättestora och korvformade. Så den har inte koll på det där. Det händer ju med batterier att de sväller. Det sker liksom. Så att hur batteriet fysiskt mår och om de är nära att kollapsa eller gå sönder och sådär, det vet den inte. Men den vet om vissa celler är så dåliga så de inte används.
Alfred – 45:15
Jag tycker man kan säga någonting om garantin också. För det är ju många som väljer att köpa elbilar medan de fortfarande omfattas av dem. en förlängd garanti som finns på de flesta elbilar för just batteri och drivlina. Man kan tänka att det finns en nybilsgaranti för allt som kan gå sönder på en bil, som vanligtvis gäller bara de första åren. Sen finns det en längre garanti, som gäller batteri och drivlina. Det som oftast ingår i det skyddet är om batteriet tappar mer än 20 % av sin räckvidd, så att det åldras väldigt snabbt i förtid. Man kan tänka att om man köper en 10 år gammal bil, eller för den delen en 6-7 år gammal bil, då ska de i regel ha ungefär 90 % av sin räckvidd kvar. Någonstans mellan 85 och 90 % av sin räckvidd kvar. Vilket vida överstiger gränsen för att man ska kunna få någonting på den här batterigarantin från tillverkaren. Så det gör att man gärna, trots att den omfattas av den där garantin, vill man gärna kolla skicket på batteriet ordentligt innan man köper elbilen.
Alfred – 46:10
För man vill ha mer räckvidd kvar i batteriet i bilen man köper, än att det på något sätt går att få något skydd av den där garantin. Så den är verkligen bara en . I värsta fall, ifall det börjar gå sönder på allvar. När en bil tappar mer än 20% av sin räckvidd, då är det ett tecken på att batteriet verkligen är på väg att haverera på allvar. Då kommer den snabbt börja tappa mycket mer.
Anders – 46:30
Sen kan man nämna att elbilsbatterierna tappar jättemycket precis i början när de är nya. Sen planar kurvan ut. Så det är ganska smart att köpa en elbil som är två år gammal. Då får man största värdetappet och batteriet är nere på en lite mer stabil nivå. Då lämnar vi elbilsbatteri och tar punkt nummer två.
Fabian – 46:52
Punkt två.
Anders – 46:54
Batterierna på elbilarna är den absolut största punkten. Så jag tänker att de resterande punkterna blir lite kortare. En av dem är uppvärmning av kupén. Det tror jag många inte tänker på egentligen. Men i en förbränningsmotorbil, en diesel eller bensinbil, där har du en massa överskottsvärme. Motorn blir väldigt varm när den snurrar. Den värmen leder man in i kupén och så plötsligt värmer du kupén på vintern. Så det är ju väldigt. Det är inte gratis att värma diesel och bensinbilen, men du har ju ändå värmen för att motorn är så ineffektiv. Men på en elbil som är så galet effektiv så finns inte den här värmen och då måste man producera den. Och de äldre elbilarna de har vanliga elelement som värmer kupén. Det blir ganska ineffektivt. Jag har faktiskt det i min gamla Tesla. Det drar väldigt mycket energi att värma kupén. Så att när det är riktigt kallt så ser man det. Jag kan stå stilla med bilen. Med värmen igång och så ser man nästan på batterimätaren hur det sjunker.
Fabian – 47:50
Det där är det som gör att just vid korta körningar så blir det väldigt hög förbrukning på elbilar. Hjulshoppar-syndromet som jag kallar det. Tidigt i poddens historia innan alla hade värmepumpar i sina bilar. Men fördelen med det är att det går lite fortare att värma bilen.
Anders – 48:05
Så kan det absolut vara. Sen är det en annan fördel med elbil. Bilen står inkopplad hemma på el. Så om du kommer på en liten stund innan att du ska ut och åka, då värmer du. kommer du upp kupén och då har du tagit från elnätet den värsta energin, mängden energin för att värma kupén. Men som du var inne på, Fabian, moderna elbilar har värmepump som såklart är mycket mer effektivt än direktverkande elelement. Så titta på din begagnade bil som du spekulerar på om den har värmepump. Då är du mer säker. På den fronten tar vi nästa punkt.
Fabian – 48:39
Punkt 3.
Anders – 48:42
Och punkt tre handlar om 12 volts batteriet. Det är ju så att elbilar har ett sånt här 12 volts batteri på samma sätt som förbränningsmotorbilar har. Ni vet det där lilla batteriet som väldigt sällan går sönder på förbränningsmotorbilar. Men det gör de faktiskt på elbilar. Och det är för att 12 volts batteriet på en förbränningsmotorbil är framtagen för att vrida startmotorn som drar igång den stora motorn på bensin eller dieselbilen. Och för det krävs väldigt mycket energi under kort tid för att kicka igång den stora motorn. Men en elbil har ju inte det behovet, men man har fortfarande ett 12-voltsbatteri för att driva fordonselektroniken, så här dator och appar och uppkoppling och så där.
Alfred – 49:22
Det är väl 12-voltskretsen som förser strömmen som gör att man kan koppla in, för det sitter ju massa säkerhetsmekanismer och så vidare, så det är ju det som gör att man får tillgång till krämen från högspänningsbatteriet, det stora batteriet, att den här mekanismen har ström från 12-voltsbatteriet när det ska driftsättas.
Anders – 49:40
Så det stora batteriet är ju på 400 volt eller 800 volt eller något sånt där. Och om du då ska driva din lilla mobilladdare på det, då friteras ju din smarttelefon snabbt. Så då har man ett 12-voltsbatteri emellan där.
Alfred – 49:54
En viss förenkling i elen känner jag. Den kan väl det vara med.
Anders – 49:58
Mobilen får man inte på 12 volt heller. På elbilar så pajar de där 12-voltsbatterierna mycket oftare än på förbränningsmotorbilar. Många gånger på en förbränningsmotorbil behöver du inte ens tänka på det 12-fas batteriet, för det bara sitter där år ut och år in. Men på vissa elbilar så får du byta vartannat år sånt där batteri. Och jag har bytt, min Tesla Model X den är snart 10 år nu och jag har bytt en gång på den.
Fabian – 50:23
Jag har bytt också, i en 3-års cykel, men nu har de väl litiumbatterier i de nya så jag tror inte jag kommer få byta.
Anders – 50:30
Ja, men precis. Så de dyraste nyaste premiumbilarna, de har bytt ut de där till litiumjonbatterier också.
Alfred – 50:37
Ja, men inte bara de dyraste. Det börjar bli, alla Teslorna har ju det sedan ett par år tillbaka.
Anders – 50:42
Det är bara Teslor. Jag tror de har de dyraste Mercedesarna. Är du säker på det? Ja, jag är ganska säker på det. Det har ännu inte kommit ut på bred front. Men det är på gång ut. Det här handlar om vad man ska tänka på när man köper begagnade bilar. Nästan alla begagnade bilar, om vi tittar fem, sex år tillbaka, så har de vanliga bly eller elbatterier.
Alfred – 51:02
Och tyvärr så kan man inte byta. Har man bly, 12 volts batteri i bilen, så det går inte att byta till ett. litiumjon 12 volts batteri på egen hand. För det är lite olika spänning på dem. Så det gäller att bilen är byggd för det.
Anders – 51:12
Ja precis. Det är inte ens på egen hand för att bilen laddas. Alltså det batteriet, 12 volts batteriet, laddas av en ombordladdare som tar från den stora batteriet, alltså 400 volt, och gör om till 12 volt, en DC-DC konverter. Och den är byggd för att ladda en viss typ av batteri. Så du kan inte bara byta heller. Du kan inte lämna in den för att byta batterityp. Hur som helst så är det inte sagt dyrt att byta de där 12 volt. Jag tänker att vi inte uppehåller oss så länge på den punkten utan rullar vidare till nästa punkt. Det handlar om däcken. Däck ska man ha klart för sig slits mycket mer på en elbil än på en förbränningsmotorbil. Det är för att elbilarna är tyngre. Dessutom har de alltid kraftigare acceleration. Vilket gör att även om man försöker köra med ett ägg under gaspedalen så är det lätt att man accelererar lite snabbare än vad man skulle gjort med en förbränningsmotorbil.
Fabian – 52:05
Man kör mer, för dels att det är så kul att köra elbilar och dels att det är så billigt. Plötsligt får man för sig att ta med hela familjen och hunden och åka ner till kontinenten. Vilket man inte tänkte att man skulle göra med sin dieselbil tidigare. Så kan det vara.
Anders – 52:21
Så kan det absolut vara. Om man tycker det är kul med bilresor så blir det väldigt roligt med elbil. Där kan man åka som vi har gjort. Du kopplar tält till elbilen och sen använder du värmen från kupén. För du kan ju ha värmen igång. dygnet runt, så värmer du upp hela tältet och väldigt, väldigt kul man kan ha med en elbil. Hur som helst, den här punkten handlar om däck. Och däcken slits mycket snabbare på en elbil. Så kolla däcken när du köper begagnad bil och se gärna till att få med en extra uppsättning däck då när du pratar med bilhandlaren. Vinterdäck, för att då halverar du mängden däck som du behöver byta, i alla fall från början. Så kolla också vad däcken kostar till den. bilen du tittar på. Och då kan du kolla på sajter som Byt hjul, Däck 365 eller så. Däcken kan vara jättedyra. Stora suvar kan ha väldigt stora och dyra däck. Och framför allt om du tittar på en bil med lite fräsigare fälgar. Om det är stora snygga fälgar med små, lite däckyta. Det kallas ju lågprofildäck. Då är de där däcken ofta jättedyra. Och framför allt om det är en elektrisk suvbil du tittar på.
Anders – 53:29
För då är den tung och då är det en XL-däck och så en låg. lågprofildäck och då blir de grisdyra de där däcken. Och så får du byta däck vartannat år eller så.
Fabian – 53:38
Överlag är det bra tips att köpa nya däck på postorder och få det skickat direkt till din däckverkstad. Så byter de där. Då kan man komma undan nästan till halva priset. Men de är ju också jävligt otrevliga när man kommer till däckverkstan. Om man gör så. De vill ju gärna sälja däcken själva.
Anders – 53:55
Så kan det vara.
Alfred – 53:56
Inte på min verkstad.
Fabian – 53:57
De älskar inte det kan jag säga.
Anders – 54:00
Hur som helst kan man Värt att tänka på då att om du köper stora fina fälgar så är det också så att räckvidden på bilen sjunker med större fälgar och mindre däckyta. Så det drar väldigt mycket faktiskt just fälgen. Det skapas mycket turbulens som mäter mycket räckvidd. Så att du ska ha så feta däck som möjligt. Bilen blir rejält mycket fulare då. Helst en platta. En spånskiva för mitten av hjulet så det är helt platt där. Vi tar nästa punkt.
Fabian – 54:28
Punkt fem.
Anders – 54:30
Sista punkten handlar om reparationskostnader. Där gäller egentligen samma sak som för vanliga förbränningsmotorbilar. Traditionella förbränningsmotorbilar. Bilar från premiummärken kan ha väldigt höga reparationskostnader när du väl får problem. Men mycket av tekniken och mekaniken i en elbil är precis samma som i gamla förbränningsmotorbilar. Man kan numera ta sin elbil till Mekonomen eller sin vanliga lokala fordonsmekaniker. Jag har själv hittat en kille i Täby som har en verkstad i ett litet hörn i ett garage under jord. Som fixar småsaker till mig på min Tesla och så där.
Alfred – 55:07
Så du pratar inte om dig själv nu? Det här lät jätteskumt.
Anders – 55:11
Jag har hittat en sådan lokal mekaniker som fixar grejer åt mig. I övrigt så är det bara att tuta och köra faktiskt. Var försiktig då som sagt med de första generationens elbilar från 2010 till 2015. Men annars så är det ingenting egentligen vi varnar särskilt för utan det är bara. och åka ut och spekulera på en elbil.
Fabian – 55:31
Axeln i braxen. Hörni, det är vår. Isen har släppt och i hamnarna har folk plockat fram den semilagliga bottenfärgen och putsar för fullt på teakdetaljerna. Och även i år kliver jag in som poddens ständiga båtreporter. För det händer faktiskt ganska mycket på vattnet just nu och inte minst i Sverige.
Alfred – 55:53
Äntligen i så fall. Jag längtar tills elbåtar blir en vanligare syn tycker jag.
Fabian – 55:57
Verkligen. Av många olika anledningar. Inte bara på grund av klimatsaker och så, utan också för acceleration och tystnaden. När man är ute på vattnet så låter det rätt mycket från diverse motorfordon som far förbi. Så det är inte alls alltid att det blir sådär avslappnande och härligt att ligga på en skärgårdsö. Och alla kanske inte vet det, men vi har faktiskt något som i princip är motsvarigheten till Tesla då, fast motorbåtarnas motsvarighet till Tesla som vi har hemma här i Sverige och namnet på det bolaget heter Candela. Och ja, uttalet ska tydligen vara Candela och inte Candela som jag har sagt tidigare. Jag får göra avbön där för Alfred, du har gett mig backning på det här, att det Candela det ska heta.
Alfred – 56:41
Guilty as charged. Jag har sagt lika fel förut, men det är Candela som gäller när man läser på. Candela låter mycket bättre. Ja, men det är så SE-enheten uttalas som de har döpt bolaget efter. Så det är bara att rätta in sig.
Fabian – 56:52
Exakt. Och vad är det med el-startups och deras SE-enheter? Med Faraday, Tesla och Candela. Ordet Candela är ju en SE-enhet. Det är ju faktiskt enheten för ljusstyrka. En Candela motsvarar ungefär ljusstyrkan på ett stearinljus. Det är ju ett snyggt namn och så. Men man undrar lite vad det har med båtar att göra. Kort utvikning. Får jag föreslå att vi istället kallar nästa elbåtssatsning för Bofo. En helt bortglömd.
Alfred – 57:19
Är det typ manchestertyg? Nej, det är någon annan skala.
Fabian – 57:23
Nej, Bofo är det. Ganska värdelös enhet för mätning av vindstyrka. Det är nämligen en 12-gradig styrka som man använde innan man kunde mäta saker på riktigt. Och sen kom man då på, 1946, att det kunde blåsa ännu mer än 12 grader. Så då utökade man skalan till 17 grader. Så jag har bifogat här, det är ju då en lista, jag ska inte läsa hela listan då, men det är utifrån vad kapten observerar som man då lite så här, fingret i luften.
Alfred – 57:51
Jag tycker överhuvudtaget att det är ganska roligt med så här, Det är inte en SE-enhet.
Fabian – 57:55
Det är verkligen inte en SE-enhet. Nej, verkligen inte. Det här var det man hade innan man har mätbara meter per sekund. Eller sekundmeter som vi på havet kallar det.
Alfred – 58:03
Kan man tänka att Atlas Copco och de som gör gruvmaskiner, de borde skynda sig att skapa ett elektriskt sub-brand som heter Richter.
Fabian – 58:09
Precis. Det är kul. Den här skalan på 4, jag har fördjupat bredden, för den är så märklig. Från 0, rök stiger nästan rakt upp. Sen är det 9-10, då är det att smälta. Små djur slungas i luften och sådär.
Anders – 58:25
Det här var från 46? Eller 46 utökade.
Fabian – 58:28
Ja, men det här var en etablerad skala på havet som är helt kass.
Anders – 58:33
Man borde ju även tidigare kunna ha någonting som snurrar med vinden. Det känns inte så avancerad.
Fabian – 58:37
Det kan man tycka. I alla fall. Nåväl. Candela bygger då elbåtar som bokstavligen ju faktiskt flyger i luften. De använder nämligen bärplan. En slags undervattensvingar som lyfter upp skrovet ur vattnet när båten tar fart. Det här kan man tycka ser ut som en cool gimmick. Men det här är hela lösningen på elbåtens största problem. Nämligen vattenmotståndet. Det är verkligen där skon klämmer. Vattnet är brutalt ineffektivt att ta sig igenom.
Alfred – 59:07
Det är ännu coolare än så. Att Candela har fått det att funka så bra. Det är inte bara det att de använder bärplanen. Det är också att de har en i grunden instabil bärplansarkitektur. Så det går att bygga en stabil arkitektur som fungerar ungefär som ett vanligt. Den är väldigt stabil av sig själv. De tar spjärn mot varandra. Stabilisatorn bak och vingen fram. Det kan inte tippa av att man går på toaletten i flygplanet och så vidare. Men om man jämför det med hur ett JAS-plan funkar till exempel. Det är en dator som måste ligga och kompensera hela tiden för att se till att den håller balansen. Därför blir JAS-planet mycket mer manövrerbart och kan svänga mycket snabbare.
Fabian – 59:43
Det är elektronik som gör att de här bärplanen bär på ett stabilt sätt. Även om din jämförelse med JAS-plan kanske inte är helt. Lysande med tanke på historiken.
Alfred – 59:52
Det är båtarnas JAS-plan. Det klingade dåligt på 90-talet, men nu är det väl JAS-plan. De har väl borstat av sig det där och är ganska tillförlitliga.
Anders – 59:59
Jag har gjort ett reportage från Candela. Jag åkte med Candela för några år sedan. Så det finns ett tidigare program. Nu kommer jag inte ihåg vad det hette, men det ligger på vår hemsida.
Fabian – 1:00:06
Det kan jag passa på att påminna om, för det är nästan på dagen. Tre år sedan jag fyllde 40 och jag skulle få en överraskning för att åka i en Candela. Det har inte hänt.
Alfred – 1:00:14
Ja, vi hade ju det avtalat där. Det kom ju aldrig till den sommaren, men vi kanske får göra slag i sommaren.
Fabian – 1:00:19
Jag väntar hoppfullt på min present.
Alfred – 1:00:21
Du kunde ju inte då när det var klart.
Anders – 1:00:25
Då var det ju du som bangade.
Fabian – 1:00:26
Nyligen tog Candela in runt 320 miljoner kronor i nytt kapital. Totalt är de uppe i nästan 1,4 miljarder sedan start. Pengarna som de tar in ska gå till att bygga en ny fabrik i Polen och dessutom skala upp den produktion man redan har i Sverige. Jag har gått och suktat efter en Candelabåt. De senaste åren har jag sett att Candela har ändrat strategi lite grann. Man har insett att det är ganska många som vill ha en Candela-båt, men det är ganska få som har råd med en. För det är rätt svårt att sälja de här snygga, snabba elbåtarna till privatpersoner för 3-4 miljoner stycket. Så istället har man börjat satsa på kollektivtrafik till sjöss. Något man kallar för Candela Professional.
Alfred – 1:01:11
Jag tror att det är samma dynamik. Visst är det det? När vi brukar prata om att kör man över tusen mil då är det ganska lätt att räkna hem investeringen och gå till en elbil, även om den är lite dyrare i inköp. Vanliga privatbåtar går ju så himla kort sträcka varje år. Så även om de är superdyra i bensinen, så blir det väldigt svårt att räkna hem att den är så mycket dyrare i inköp. Men där är det ju skillnad mellan taxibåtar och reguljärtrafik och så vidare, för de kör ju båt.
Fabian – 1:01:35
Ja, det är nog så de har tänkt. Det är också den här spaningen som jag hade förra året, att folk som bryr sig om miljön, då kör man inte motorbåt. Då kör man segelbåt. Jag tror att de haft svårt att hitta en tillräckligt bred kundgrupp. De har tagit fram ett, de kallar det för fartyg, men det är ett ganska litet fartyg. Det är ett 20-tal personer som får plats i det. Det är P12, kallar de det. Det kör redan i trafik i Stockholm. Här i Göteborg har man också testat det som pendelbåt under 2025. Mellan Stenpiren och Öckerö i höstas. P12 är världens snabbaste elektriska passagerarfartyg. med en marschfart på runt 25 knop, vilket är normal hastighet för en halvsnabb. Det är en ganska låg hastighet faktiskt för en motorbåt, men bra marschfart för ett fartyg. Samtidigt så drar den 80 procent mindre energi än traditionella fartyg. Det beror ju förstås på den här bärplanen. Och inte minst så ger den minimalt med svall. Och det här är ju nyckeln till att man kan. ha den i stadstrafik. För de kan då få ett specialtillstånd för att köra så pass snabbt som 25 knop i kustnära miljö.
Alfred – 1:02:53
Det där specialtillståndet, att de fick köra snabbare, det är det som gör att det blir en tidsvinst för när de har haft den i linje mellan Ekerö och centrala Stockholm. Det är svårt att slå hur snabbt det går att åka kollektivt med bussen, fast man får åka runt med bussen, ifall man måste hålla fem knops hastighetsgräns. Men tack vare att de får det här specialtillståndet så blev det verkligen en tidsvinst. passagerarna på riktigt att ta båten istället för att åka runt med bussen.
Anders – 1:03:16
Jag har faktiskt tänkt åka den där båten flera gånger, men jag har aldrig kommit till någon av er som åkt den.
Fabian – 1:03:20
Nej, jag har ju inte det. Och sen är det ju tyst också, dessutom. Vilket skärgårdsborna säkert uppskattar också. Så samtidigt då som Candela verkar frodas och hitta nya marknader, så är det lite dystrare tongångar från en annan svensk elbåts-startup vid namn X Shore. Efter nästan tio års kamp så knäcktes man till slut av skulderna och kastade in handduken med en kontakt. kurs i höstas här och då omsatte man ungefär 60 miljoner kronor. X Shore gjorde riktigt snygga båtar, absolut, det måste jag säga. Och en av fördelarna med hur de såg ut var ju att de såg ut och fungerade som helt vanliga motorbåtar. Men problemet var att man hade ju inga bärplan eller så, så man har liksom inte löst det här grundproblemet med vattenmotståndet fullt ut. Man behöver liksom tänka om från grunden när det gäller vattenmotstånd och bärplan och så där. Man gjorde säkert så gott man kunde för att ändå komma undan vattenmotståndet. Men om man bara stoppar i batterier och elmotor i en ganska klassisk båtform. Ja, då får du en ganska dyr och ganska begränsad båt.
Fabian – 1:04:22
Och det var lite där vi tyvärr landade med X Shore.
Alfred – 1:04:23
Det är väl typ därför som alla de här elmodellerna som har kommit från mer konventionella båttillverkare också bara har floppat. Det blir för dålig räckvidd för pengarna på sådana båtar.
Fabian – 1:04:32
Och det här påminner ju väldigt mycket om hur det var på den tidiga elbilstiden. Där man liksom inte bara kunde stoppa in batterier och elmotorer i hela. helt vanliga bilmodeller, för de blev ganska dåliga då. Man behöver tänka om med hela designen från grunden upp så att man får bort vindbortstånd och så där. Jag kände själv faktiskt en utav de 55 anställda som jobbade på X Shore. Så det var riktigt trist att det gick i graven här. Det verkar inte som att det blir något av konkursboende eller så. Det ser ut som att det går i graven. Men som sagt, Candela tuffar alltså på som tåget. Eller kanske som en ångbåt snarare. Man har haft flera affärer i I Asien där man har dragit in flera beställningar på sin P12. Bolaget ska nu faktiskt leverera 20 eldrivna färjor till den norska operatören Boreal. Den första leveransen där är planerad till 2027. Det här gör att man nu kan stoltsera med en orderbok på 65 beställningar på färjan P12. De är nog inte riktigt så billiga heller.
Alfred – 1:05:33
Varför blir de här elbåtarna så himla dyra? Om man tänker att det här är den mest framgångsrika. elbåts-startupen. Det är båtarnas motsvarighet till Tesla. Nu har de tagit en stor order på 65 båtar. Jag vet. Det blir ju liksom inga skalfördelar alls. Det är så små volymer det handlar om med båtar. Det är samma när man tänker på el-snöskotrar och sånt där också. Det blir så små volymer hela tiden.
Anders – 1:05:54
Ja, men så är det. Ja, men de är ju precis i början också av det här. Så det är första gången många av de här bolagen beställer sådana här båtar. Så då är det små ordrar.
Fabian – 1:06:01
Början är ju att de har hållit på i tio år, men absolut. Nej, men det är väl så att det här är små volymer. på båtar och stora kostnader därav. Det är inte något som varje person äger. Samtidigt så stiger ju Gustaf Hasselskog som är grundare och som har varit vd sedan start på Candela. Han stiger ner från vd till förmån från en ny vd som heter Sofia Graflund. Och Gustaf går då och ställer in som styrelseordförande. Alfred, du som har örat mot startup-världen, har du någon koll på varför man gör ett sådant här skifte mitt i en scale up så här?
Alfred – 1:06:35
– Ja, men det är ett krisande bolag. brukar man kunna tänka att en sån där rockad handlar om att grundaren kanske inte riktigt har vad som krävs för att leda en skala till att bli en vd för ett större företag och att man behöver ersätta med mer senior management-kompetens. Men jag tror inte det är det som händer här i Candela faktiskt. Det är ganska tydligt att det här bolaget går bra. De kan säkra ytterligare finansiering, trots att det verkligen råder motvind för branschen som helhet och i synnerhet då elbåtsbranschen, så säkrar ju de den finansieringen. de behöver och de har ju ett tydligt försprång tycker jag i marknaden. Och ja, men 65 båtar kanske inte är så mycket då, tycker vi. Men det är ändå väldigt mycket för att vara elbåtar. Så jag tror inte att han blir petad, utan jag tror att det är han som väljer att . Jag skulle tro att det är så enkelt som att han vill ändra sin work-life balance helt enkelt efter att ha kört den här resan ganska länge som vd. Så det är ju tufft.
Fabian – 1:07:26
Så kan det ju vara. Ja, men så våren är här och båtsäsongen med den. Så det är inte bara på vägarna det händer saker, utan även Även på vattnet. Så riktigt kul. Stay tuned! Jag går ju och suktar efter en Candela. Vid något tillfälle.
Alfred – 1:07:42
En sån här färja då?
Fabian – 1:07:44
Ja, precis. Lite väl stor kanske.
Alfred – 1:07:48
Ja, men den finns väl också. Vad heter den? P8, C8. Jag tror den heter själva privatmodellen. Som är båtarnas Rolls Royce på något sätt.
Anders – 1:07:57
Rolls Royce, ja.
Fabian – 1:07:58
Just det. De har jag sett ute till havs. Några få tillfällen, de är inte jättevanliga. Vi rullar vidare och pratar om Teslastrejk.
Alfred – 1:08:09
Ja, hörni ni. Två och ett halvt år med Teslastrejk har det blivit i dagarna. Det var länge sedan vi gjorde en uppföljning på det och det finns några saker som har utvecklat sig sedan senast. Jag tänkte att vi ska göra något av ett svep över det här. Men finns det egentligen något slut på konflikten? Det är frågan jag ville ställa. Har ni koll på hur det går med det här egentligen? Eller har ni bara lagt det åt sidan?
Anders – 1:08:30
Jadå. Det har just varit en del i media runt det här nu, med de här stackarna. De som strejkar verkar hamna i kläm rejält på massa olika sätt. Jag antar att det är det du ska prata om lite.
Alfred – 1:08:41
Ja, men det är det vi kommer att komma till. Jag tror att det är bra med en, vi ska försöka göra en något sån här snabb rekapitulation av vad som har hänt. För det är den 27 oktober 2023, kommer ni ihåg? Det är rätt länge sedan nu, som IF Metall tog ut mekanikerna hos Tesla i strejk och sen efterhand utlöste diverse blockader och sympatiåtgärder från andra fackförbund för att försöka få att teckna kollektivavtal med IF Metall. En av de tidigare åtgärderna, som skapade stora konsekvenser för oss som kör Tesla, var exempelvis de här sympatiåtgärderna hos skadeverkstäderna, som innebar att det ett tag var ganska svårt att få sin Tesla reparerad, om det behövdes göras plåtarbete. Men bland annat efter att vi frågade avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om rimligheten i att en kund, som vi hade talat med, och som egentligen var för kollektivavtal, om personalen ville ha det, var det rätt att han själv fick stå för hyrbil 10 000 kronor i månaden, bara för att en annan som inte har med Tesla att göra, inte fick laga hans bil, som inte Tesla ägde.
Alfred – 1:09:34
Strax därefter drogs den konfliktåtgärden tillbaka. Sen dess har inte vi haft några problem med att få våra bilar lagade.
Fabian – 1:09:39
Ja, precis. Strax efter fick jag reparera min bil. Före väldigt många andra. Mystiskt.
Alfred – 1:09:44
Ja, det var konstigt. Sen har det egentligen rått någon form av stiltje, där båda parterna har målat in sig i ett hörn, så långt in i det hörnet att det är omöjligt för dem att backa ifrån det, och medling och försök till förhandling inte ens förekommer. Den mest effektiva konfliktåtgärden som vi har märkt av i strejken, det är egentligen Elektrikerförbundets blockader mot arbeten med Teslas laddstationer. Det finns förvisso ganska gott om elektriker som inte är kollektivavtalsanslutna, så därför går det alldeles utmärkt för Tesla att få elarbeten gjorda rent generellt på deras verkstäder och så vidare. Men när det handlar om att koppla in nya laddstationer på elnätet, då måste man blanda in elnätsbolagen. Och de har ju som bekant lokala monopol, det vill säga, det finns bara ett elnätsbolag på varje plats. Och de har dessutom 100% anslutningsgrad vad gäller kollektivavtal. Vilket har inneburit i princip totalstopp för nya laddstationer. Något enstaka undantag har förekommit när elnätsbolagen verkar ha gjort ett misstag, men därför finns det nu i, och jag kunde kolla när jag tittade på supercharge.info här tidigare idag, så finns det 15 spökstationer i Sverige nu, det vill säga laddstationer som är redo att driftsättas, men som inte kan det på grund av strejken.
Anders – 1:10:49
Det är ju inte bara enstaka undantag, det är flera stycken som har öppnat. Två i Sollentuna och någon uppe i . Är det inte någon uppe i Sundsvall också?
Alfred – 1:10:59
Ja, det finns så här. Tesla har ju sjösatt. Det är någon de har fått igång med hjälp av stora batteripaket som de sedan laddar med en mindre anslutning från byggström. Tesla är verkligen uppfinningsrika när det handlar om att försöka runda den här strejken som vi ska höra. Men den stora massan av laddstationer som de bygger kan inte driftsättas på grund av strejken. Och facket har nyligen utvidgat den här blockaden också för att gälla även andra företag som råkar vara inblandade i vad som i slutändan ska bli en supercharger. Så man kan skönja att det finns i bakhuvudet nån form av katt och råttalek kring det här också, där Tesla försöker starta nya företag under andra namn och så vidare, eller ta hjälp av tredjepartsfirmor för att få igång de här laddstationerna, så att de ska kunna smita runt hindren. Så har ju till exempel Tesla gjort när de har rundat en annan konfliktåtgärd som rör det här med regplåten, att Transportstyrelsen ska skicka ut och Transportstyrelsen har ett ramavtal.
Alfred – 1:11:54
med Postnord, det är bara så som de här regplåtarna kan skickas. Och där har facket då lyckats blockera, så Postnord levererar inga brev till Tesla helt enkelt och därmed heller inga regplåtar. Och där har Tesla då öppnat nya företag och nya adresser och samarbetat med olika tredjepartsföretag så att de har kunnat få regplåtarna skickade till andra än de själva och på så sätt få loss dem. Men titt som tätt så händer det då att regplåtar fastnar i posten när något nytt företag och någon ny adress som de har tagit fram blir blockerad. och regplåtarna som har skickats dit hamnar i limbo. Så var det till exempel när jag skulle ta leverans av min bil i höstas så fick jag hämta med gula temporära skyltar från polisen. Och så var det för många kunder i anslutning till det, för då var det någon adress som hade funkat ett tag som blev blockerad med kort varsel. Och värst var det för de kunderna som tänkte köpa bil med privat leasing, för det leasingföretaget ville inte samarbeta. Så för oss andra kunder, då fick man hem regplåtar med posten hem till sig själv istället.
Alfred – 1:12:48
Några dagar efter att man tagit leverans kan man bara ploppa dit dem själv. Men för privatleasingkunder så gick ju inte. Så de hade att välja på antingen avboka bilen eller byta finansieringsform. Så det var många som blev ganska arga på både Tesla och facket där.
Anders – 1:12:59
Jag pratade faktiskt med en kvinna, jag satt på en lunch, som hade jobbat högt upp i Tesla-organisationen i Sverige. Hon berättade att anledningen till att det alls blev så här, det var att Tesla i Sverige styrs inte från Sverige, utan det styrs från Nederländerna. Då hade IF Metall skickat något brev som hade hamnat i Nederländerna och de hade inte gjort något med det och så hade de skickat flera brev som de inte hade agerat på. Till slut hade IF Metall inlett blockaden. Hade det här brevet gått till Sverige, så hade man förstått vikten av att agera på det här på något sätt och hitta någon sorts gemensam lösning. Det hade ju inte varit omöjligt att komma överens med IF Metall ändå.
Alfred – 1:13:38
Hade svenska Tesla, om de hade haft egen agens, fått skriva kollektivavtal? De gör ju inte det någonstans i världen annars.
Anders – 1:13:44
De hade inte behövt skriva kollektivavtal. IF Metall har ju sagt att det räcker med kollektivavtalsliknande villkor. Så det hade nog kunnat gå att komma fram där ändå. Men allt det här inleddes för att det här hamnade i Nederländerna och det var inte medvetet ens från Tesla att det skulle bli så här.
Alfred – 1:14:01
Okej, nog med tillbakablick. Min tanke var att ta pulsen på vad som händer i strejken nu och försöka se om det finns något slut på det här. Så vad är då det senaste? Jo, det har visat sig att de strejkande mekanikerna från Tesla har hamnat i en rejäl rävsax. Nu verkar det vara de som råkar värst ut, trots att facket har försökt locka Teslas medarbetare ut i strejk genom att se till att det innebär noll ekonomisk uppoffring att gå i strejk. Facket skulle såklart aldrig erkänna det här, men källor inifrån har ju uppgivit att det har blivit något av en chock för IF Metall när de från början utlyste strejken, att det var så få som gick ut i strejk. De trodde sig ha 50 % anslutningsgrad bland Teslas personal, men ändå var det egentligen bara servicecentret i Umeå där det på riktigt påverkade driften av servicecentret. I övrigt så var det så få som gick ut i strejk att Tesla kunde köra på nästan opåverkat. Sen så har ju Tesla varit snabba med att ersätta. av dem som har gått i strejk med annan personal, vilket facket såklart menar är strejkbryteri.
Alfred – 1:14:55
Och facket har då lockat med 100 % strejkersättning, som de sen höjde till 125 % strejkersättning, det vill säga medarbetarna kunde gå ut i strejk och få lönen betald, till och med få mer pengar av IF Metall istället för Tesla, utan att behöva jobba, vilket ju var ett lockbete för att få mekanikerna att faktiskt gå ut i strejk och därmed kunna påverka Tesla. Och sakta men säkert så har det här lett fram till att fler och fler medarbetare har gått ut i strejk. Och det är såklart svårt att veta nu vad alla hade för bevekelsegrunder. Men anekdotiskt så känner vi åtminstone till fall där det har kommit medarbetare som blir anställda av Tesla och i samma stund som de ska börja sitt jobb går ut i strejk på en gång. Så det är folk som ansluter till konflikten genom att söka jobb hos Tesla för att de tycker det är smutsigt att få den här strejkersättningen. Det finns också exempel på folk som annars kanske hade bytt jobb och gått vidare i karriären, som istället går ut i strejk när de ska sluta.
Alfred – 1:15:42
För att det är ett bra sätt att få den här strejkersättningen. Och det har efterhandlat. fram till att facket har blivit lite hårdare med att följa upp att man ska tydligen bara få den där strejkersättningen om man inte har andra inkomster. Så en del har varit tvungna att betala tillbaka strejkersättning som de har fått, när det har visat sig att de har andra inkomster. Så en del verkar ha försökt köra dubbelt då. Både fått strejkersättning och sen kan de ha ett vanligt jobb någon annanstans, svart eller vitt. Och på det sättet inkassera dubbel lön. Men det är det nu stopp för. Det som är nytt nu är att facket har infört ett krav på att man måste vara på plats som strejkvakt, eller genomföra annat fackligt arbete under ordinarie arbetstid för att få den här strejkersättningen.
Anders – 1:16:22
När jag läste det, det tycker jag är otroligt roligt. Du utbildar dig som mekaniker och gillar att stå och skruva med bilar där inne, men nu ska du stå ute i regnet utanför din verkstad, dag ut och dag in. Åtta timmar om dagen, seg.
Alfred – 1:16:36
Ja, det är väl inga konstigheter egentligen att man ska vara strejkvakt om man strejkar, utan det är väl så det brukar funka, att det är de som strejkar på en arbetsplats för att de vill ha till stånd en förändring som står där utanför. är strejkvakt och försöker förhindra att det blir strejkbryteri och så vidare. Det är så det brukar se ut. Så det har ju varit egentligen ganska exceptionellt att det har varit andra än Teslas medarbetare som är i strejk, som är strejkvakter utanför Tesla. Och det har naturligtvis varit dyrt för facket.
Anders – 1:16:57
Problemet är väl här att det inte är Teslas personal som har drivit den här strejken. Den har ju kommit uppifrån, från IF Metall, så de har ju inte velat det här, de allra flesta. Många har ju haft personaloptioner. Många har ju blivit miljonärer på Teslaresan, för att de haft optioner i Tesla.
Alfred – 1:17:14
Det är väl inte så enkelt som att det är antingen eller, utan svaret är att det är många hos Tesla som är precis av den uppfattningen som du uttrycker nu, Anders, och inte alls vill ha facket inne på Tesla, inte vill ha ett kollektivavtal av ideologiska skäl och på grund av dåliga erfarenheter med facket tidigare. Men exempelvis i Umeå så är det ju definitivt så att många av de strejkar, är legitima strejkare, de strejkar för att de vill ha kollektivavtal och har velat ha in det. Och det är så det brukar se ut när det är god uppslutning fackligt. så är det ju så, det är ju personalen på det företaget som är i strejk, som är strejkvakter normalt. Det är ju det här som är undantaget.
Anders – 1:17:49
Ja, men det ena utesluter inte det andra här. Alltså Teslas villkor har ju varit, visst jag förstår det, som schyssta med bra löner och så vidare. Men man kan ju också ha kollektivavtal.
Alfred – 1:17:59
Ja, alltså det är inget tvivel om att det finns saker i Teslas villkor som facket har tagit strid mot. Sen så är det absolut så att det går att tjäna bra pengar på Tesla. Så det är inte så att det är unisont bland personalen, att de tycker att det är så himla dåliga villkor som facket. säger, men det finns ju en legitim konflikt kring de där villkoren. Och när jag pratar med personal i Tesla, att de är väldigt emot det fackliga engagemanget och inte alls vill ha kollektivavtal och inte vill få in facket där, så handlar det just om att de tycker att de är mycket bättre på att tillvarata sina egna intressen än vad deras erfarenhet är från när de tidigare har jobbat på andra verkstäder med kollektivavtalsanslutning, där man då tappar ofta rätten att förhandla sin egen lön, beroende på hur den arbetsplatsen har valt att, eller den lokala klubben har valt att organisera den anslutningen. lägren i Tesla. Det är egentligen inte det som är saken här, utan nu kommer rävsaxen. Eftersom den här konflikten har pågått så länge, så skulle det bli problem med de strejkande arbetarnas pensioner och sjukpenninggrundande inkomst och så vidare, om de inte uppbar någon lön, utan bara fick den här strejkersättningen från facket.
Alfred – 1:18:59
För att hålla dem skadeslösa på det sättet så har facket därför betalat in skatt och sociala avgifter för de här arbetena under de två åren som strejken har pågått. Men under slutet av 2025 så började Skatteverket utreda den här frågan efter att det har kommit in frågor på om det är hur det ska gå till. Skatteverket har då kommit fram till att strejkersättning per definition ska vara skattefri, så därför har Skatteverket valt att betala tillbaka all den här inbetalda skatten till de berörda arbetena. Men samtidigt så blir de också därför nolltaxerade för de här två inkomståren som har varit, vilket innebär att de tappar då alla pensionsrätter och möjlighet till sjukersättning och föräldrapenning på högre än lägsta garantinivå.
Anders – 1:19:38
Det kan ju ha betydelse när det är 2,5 år, om du har strejkat så länge. Det påverkar pensionen i framtiden.
Alfred – 1:19:44
Ja, precis. För det här gör att de strejkande arbetarna nu befinner sig i ett ganska rejält dilemma. Å ena sidan har de fått flera hundratusen kronor i vissa fall, beroende på hur länge de har varit strejk, utbetalda till sina konton, som är den inbetalda skatten. Å andra sidan står de utanför samhällets skyddsnät. IF Metall har på en gång sagt att de ska ta ansvar för arbetarna på alla sätt och vis. Allt de behöver göra är att skicka skatten som de har fått återbetald från Skatteverket vidare till IF Metall. Så ska IF Metall ta hand om de behöver sjukpenning, föräldrapenning och så vidare. Men journalister som har grävt i den här frågan har avslöjat att IF Metall inte kan lösa frågan om den uteblivna pensionsrätten. För hur gärna de än vill så får de inte betala in pensionspremie för de här strejkande arbetena. Om det inte råder ett anställningsförhållande med de här arbetena. Och det kan det inte göra eftersom medarbetarna måste vara anställda hos Tesla för att kunna strejka från sitt arbete där. Så det blir ett moment 22.
Alfred – 1:20:35
Hur man än vänder sig. så sitter rumpan bak, så att säga. Det är tydligt att den här segdragna konflikten helt enkelt visar på luckor i den svenska modellen, som ingen har tänkt på sedan Saltsjöbadsavtalet skrevs 1938, eftersom ingen annan har drivit den här konflikten så här långt, som Tesla nu gör och det har pågått så här länge. Innan det här uppdagades, då verkade facket sakta men säkert få upp antalet anslutna medarbetare som deltog i strejken. Även om det antagligen kostade facket massor med pengar att hålla dem med strejkersättning och så vidare, Och det bara påverkade Tesla i mindre grad, eftersom Tesla fortsatte att ersätta de strejkande arbetarna med andra som kom och jobbade istället, så blev det ändå fler och fler som strejkade och det kändes någonstans att facket kanske vinner det här i längden. Men nu råder det plötsligt ett ganska stort missnöje hos de som strejkar med facket självt. Hur ska man strejka mot strejken om man hamnar i den här rävsaxen? Flera medarbetare som har deltagit i strejken överväger nu att istället helt enkelt ge upp det här och söka andra arbeten.
Alfred – 1:21:37
En av dem uppger att de i så fall aldrig mer kommer vara med i ett fackförbund. Det är en arbetare som Dagens Arbete har pratat med. Det här borde ju facket ha tänkt på innan. Hur kan det vara en nyhet för facket att det är så här det blir om man försöker betala in skatt för det? för deras räkning, för den här strejkersättningen. Andra sitter ju verkligen fast här nu då. En medarbetare som Dagens Arbete har pratat med, som de väljer att kalla för Linda. Hon är anonym då. Hon är gravid och hon saknar nu rätt till föräldrapenning, vilket gör att hon kan ju liksom inte överge den här konflikten. Utan hon måste betala alla pengar hon får tillbaka från Skatteverket till IF Metall och bara lita på att de tar sitt ansvar nu då och ger henne ersättning under mammaledigheten. För hon har inte rätt. Hennes SGI är ju verkligen på noll nu då, så hon får ju inte någon mamma eller föräldrapenning att tala om annars. Och de som väljer att fortsätta strejka, de kommer ju antagligen då få sitta strejkvakt där utanför Tesla nu då, för nu är det ju krav på att man gör det.
Alfred – 1:22:25
Man jobbar minst 40 timmar i veckan fackligt som strejkvakt eller på annat sätt för IF Metall. Och det finns ju inga tecken på att Tesla håller på att ge sig i den här konflikten. Så då blir frågan så här, hur länge vill de sitta där som strejkvakt? Som vi var inne på hos personalen inne på Tesla så råder det såklart delade meningar. Jag pratar med personer som både sympatiserar med konflikten och som är starka ideologiska motståndare till det här med kollektivavtal. Och utifrån siffror på deltagare. Som vi tog upp tidigt i konflikten, så verkar det som att den här senare gruppen, som är ideologiska motståndare och inte vill att facket ska komma in på Tesla, den verkar vara större. Men det är egentligen svårt att veta exakt hur det ligger till med det där. Problemet nu är väl att facket håller på att urholka sitt förtroende även hos de som var för fackligt engagemang innan. Så frågan är ju när och hur ska det här sluta? Hon Linda, som intervjuades av Dagens Arbete, hon frågar sig om de här nya, tuffare reglerna som IF Metall har infört för och få ut strejkersättning och så vidare.
Alfred – 1:23:19
Hon undrar om, lite retoriskt, om inte det är fackets sätt att hitta en väg ur det här med ansiktet i behåll. Hon sitter ju verkligen fast i att hon kan inte välja att överge konflikten, men hon känner till flera som håller på att hoppa av konflikten nu med anledning av det här. Att det är ganska tråkigt att byta ett mekanikerjobb och rätten att göra det någon annanstans mot att behöva sitta strejkvakt hela tiden.
Anders – 1:23:37
Ja, i flera år.
Alfred – 1:23:38
Så hon tror ju att det här får flera andra att hoppa av konflikten och hon säger då till Dagens Arbete, jag citerar här, ibland känns det nästan som om förbundet vill att vi ska hoppa av, så att de får avsluta den här strejken utan att det är deras fel. Då kan de gå ut i tidningar och säga, tyvärr orkade inte medlemmarna ta kampen längre. Och på så sätt kan de hitta ur den här konflikten. Ja, den som lever får se. Vad tror ni? Vad ska man spå om den här konflikten? När tar det slut?
Anders – 1:24:04
Ja, du. Svårt att veta. Men det här visar ju på att det måste komma från golvet, ett missnöje från arbetarna. Jag tror att IF Metall gick lite snett här. när det kommer från fackledningen och av principiella skäl vill börja driva sådana här saker. Hela poängen är ju att det ska finnas ett verktyg för missnöjda arbetare att kunna ta strid mot sin arbetsgivare. Det är väl tanken från början, att man ska få lov att organisera sig och så. Men här har det gått . Jag tror de har blivit lite för big, de här fackförbunden. Jag tror inte det. De har blivit för stora och för höga på sig själva. Och så tror de att de ska kunna driva något sådant här i hamn.
Alfred – 1:24:44
Jag tycker det är ganska svårt att navigera det här. Jag tycker, jag är ju av skolan att jag tycker att Tesla borde ha ett kollektivavtal och att det går ju att ha kollektivavtal utan att ta ifrån arbetarna rätten att förhandla sina löner själva, som verkar vara det som det är där skon klämmer för många av de som jag har pratat med inuti Tesla som är väldigt emot kollektivavtal. Man måste ju inte ha kollektiv förhandling bara för att man har kollektivavtal. Det konstiga är den här rävsaxen som arbetarna hamnat i, som gör att de nu hamnar i kläm. Det är ju på något sätt för att det inte är synk. Å ena sidan har vi en grundlag skyddad rättighet att gå ut i strejk, och den verkar ju ingen vara på väg att vilja upphäva eller på något sätt begränsa. Men nu är det ju då tydligt utfall från Skatteverket här att det går inte att vara i strejk länge utan att bli nolltaxerad. För det finns ju inget sätt för varken facket eller arbetarna att vända på det, och det är ju egentligen väldigt konstigt. Och det är ju inte fackets fel i det här fallet.
Alfred – 1:25:35
Det är inte Teslas fel, utan det är bara helt enkelt en lucka i systemet som ingen har tänkt på, för att det inte har ställts på sin spets tidigare.
Anders – 1:25:42
Och det är Ja, eller så är det ju liksom tanken är ju inte, alltså tanken är att du ska ta ut alla arbetarna i strejk. Alla är så missnöjda med sina avtal och löner och grejer att det skadar arbetsgivaren så mycket att de måste sätta sig vid förhandlingsbordet. Det är ju hela syftet, att det här är ju ett vapen för att tvinga arbetsgivaren in. Men folk är ju inte så missnöjda uppenbarligen. De fortsätter ju jobba och folk till och med aktivt går ur facket för att kunna få lov att fortsätta jobba. Så i och med att det här inte springer ur ett missnöje hos hos personalen så har du ju helt annat. Om man använder strejkvapnet på ett annat sätt än vad det var byggt för eller av ett annat skäl, då blir det ju sådana här konstiga konsekvenser av det.
Fabian – 1:26:24
Jag tror Anders ändå sätter lite fingret på någonting viktigt här. Det verkar inte av den här sammanfattningen som du har gjort som att den här strejken utgår från golvet. Och har man liksom inte stöd från golvet, då är det nog väldigt svårt att driva en. en sån här kamp framåt, utan det är nog snarare, vilket kan vara nog så viktigt kring att försvara den svenska modellen och så. Det är snarare från det perspektivet som facket driver den här kampen. Jag tror ju att det hade varit klokt att börja på golvet från facket. De hade nog haft lättare att hantera den här situationen om det faktiskt var så att man utgick från golvet. De har säkert försökt informera vilka fördelar det är att vara med i facket och så. Och jag är helt övertygad om att det är nog bättre för de här medarbetarna att vara med i facket än att inte vara det ändå. Men man har uppenbarligen inte lyckats hitta det stöd som man kanske antagit att man hade.
Alfred – 1:27:22
Jag håller helt med. Det är väl därför som det moraliskt är ganska svårt att navigera vem som har rätt i det här. Det verkar ju inte komma från golvet. Samtidigt verkar det som att det är mycket skydd vi saknar för arbetares rättigheter i lagstiftningen i Sverige för att det vilar på att vi istället ska ha kollektivavtal. inte ska ha rätt att strida fram kollektivavtal, då behöver vi ju annat skydd in i lagstiftningen istället. Och det är ju någonting vi föredrar jämfört med hur väl den svenska modellen har tjänat för oss i alla dessa år. Min poäng här är väl snarare så här, jag tycker det är lite konstigt att det som kanske till slut gör att konflikten då rinner facket ur händerna, det är inte på något sätt att, de hade inte förankring i arbetarna tillräckligt. Det hade ju varit ett bra skäl att ge upp konflikten, eller att de får till ett kollektivavtal. så att det på det sättet kommer ur. Utan anledningen till varför det går åt skogen det är för att det visar sig att det går inte att strejka och få strejkersättning utan att man blir nolltaxerad.
Alfred – 1:28:16
Det känns bara som en lucka i systemet. Det måste väl vara självklart att även den strejkersättningen man får räknas som en inkomst skattemässigt, så att man inte blir nolltaxerad när man strejkar. Annars är det ju verkligen så att arbetsgivaren kommer alltid kunna vinna en konflikt genom att bara dra ut på tiden, för att det kommer ju stå arbeten mycket dyrare.
Anders – 1:28:34
Ja, fast i vanliga fall, tänk på alla strejker som varit genom åren. Hur många arbetsgivare är i en situation där de klarar att hålla ut när alla arbetarna går i strejk? Här är problemet att arbetarna går inte i strejk. Det är bara några enstaka som gör det, för de vill inte strejka. Jag vet inte om man ens behöver justera det här. Det är ju IF Metall som har gjort fel här, tycker jag. De skulle ha förankrat det här.
Fabian – 1:28:56
Det här låter som ett hål i lagstiftningen. Lagstiftarna behöver nog se över det här, tror jag.
Alfred – 1:29:02
Med tanke på att det inte har dykt upp förrän nu, sedan 1938, Men Tesla är ju duktiga på att hitta hål och sådär. Nu när folk känner till det, lite som med Hormuzsundet, så kanske det kommer användas oftare. Vi drar bara konflikten i långbänk, så kommer de att ge sig, för de blir nolltaxerade. Den som lever får se, som vi brukar säga.
Anders – 1:29:21
Intressant redogörelse, men det är dags att runda av dagens program.
Fabian – 1:29:25
Jajamän. Och nu när vi rundar av, då brukar vi säga som så här, att om du vill stödja podden, då är ett väldigt bra sätt, kanske det bästa sättet, skulle jag säga, det att prenumerera. på oss och då får man podden utan reklam och man kan lyssna hela vägen bak till 2016 års avsnitt väntar på er där i firen om man pungar upp den facila summan av 39 kronor i månaden. Och det kan man då göra i Apple Podcaster appen eller i Spotify. Och i Spotify där behöver man söka upp bilar med sladd plus med ett plustecken då alltså efter det vanliga.
Alfred – 1:30:04
Vi har även en Facebook-tid där Anders brukar potta när vi har spelat in avsnitt och det är något på gång. Och så har vi den helt vanliga hemsidan där jag postar allt som vi pratar om. Där hittar ni länkar och smått och gott och bilder och sånt när vi har pratat om sånt. Så blir det lättare att förstå vad vi säger när man behöver vissa stöd.
Fabian – 1:30:22
Just det.
Anders – 1:30:22
bilarmedsladd.se är adressen till den.
Alfred – 1:30:24
Ja, det är adressen, ja. Glöm det.
Fabian – 1:30:25
Och jag postar mest på HälsaHemmas hemsida, hälsahemma.se. Ladda ner HälsaHemma-appen. lista dig hos oss så kommer vi hem med våra söta rosa elbilar. Om vi inte kan lösa ditt hälsobekymmer direkt i appen förstås.
Anders – 1:30:42
Tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Vi blir så glada när det blir fler lyssnare och framförallt nu när elbilsintresset ökar i Sverige igen. Om du har tankar förresten till oss och tips och idéer så kontaktar du oss på info@bilarmedsladd.se. Men du kan också skicka individuellt på Alfred, Fabian eller Anders att Bilar med sladd.
Fabian – 1:31:00
Sa du bilar med slang? Den har vi inte registrerat än.
Alfred – 1:31:05
Vad håller de på? Lufttryck och grejer? De kanske är experter på däck. Vem vet? Poddens ständiga redigerare står i alla fall ut med oss när vi svamlar. Det är Johan Chandorkar på Umami Produktion som klipper oss tills vi verkar nästan vettiga.
Fabian – 1:31:17
Ansvarig utgivare är du, Alfred. Alfred Ruth, tack och förlåt för allt. Då rullar vi ur showen för idag. Jag säger som vanligt, kör försiktigt.
Alfred – 1:31:29
Kör elektriskt. Jag säger så, ladda lugnt.
Fabian – 1:31:31
Så hörs vi igen om två veckor. Hej då!
Alfred – 1:31:33
– Hej då!