I säsongsavslutningen konstaterar vi att vi fått en rekordstor mängd lyssnarbrev efter förra veckans maraton-avsnitt, vilket är otroligt kul. Det märks att robotdiskussionerna engagerar. Efter att ha avhandlat lite korta uppföljningar kring Teslas självkörning i snö och en viss mopedbils havererade batterivärmare och programledarnas eventuella likhet med Magnus Uggla, kastar vi oss in i dagens tunga ämnen. Det här är ju trots allt Nordens största elbilspoddcast, så vi har ett ansvar att gå på djupet.
Hur går elektrifieringen i gruvan?
Vi börjar med att gräva ner oss – bokstavligen – i ett riktigt ”kaninhål” gällande gruvindustrin. Det är en paradox att vi i Sverige strävar efter att bli världsledande på fossilfritt stål samtidigt som merparten av alla maskiner nere i gruvorna fortfarande drivs av diesel. Det är inte bara dåligt för klimatet, utan skapar också enorma problem med ventilationen nere i orterna. Vi diskuterar den svenska industrijätten Sandvik, som nu storsatsar på elektrifiering av gruvtruckar med hjälp av ett megalån från Europeiska investeringsbanken. Det är tydligt att EU vill säkra oberoendet och göra gruvnäringen grön, men det går långsamt. Vi noterar att det globalt sett finns försvinnande få elektriska gruvfordon i drift, vilket gör omställningen till en enorm utmaning.
Men det är inte bara tekniken som är intressant här, utan även det politiska spelet bakom kulisserna. Vi benar ut den infekterade konflikten mellan statliga gruvjätten LKAB och stålutmanaren Stegra (tidigare H2 Green Steel). Det har varit en såpa där personkemi och kapacitetsbrist på Malmbanan satt käppar i hjulet för leveranser av järnmalm, vilket tvingat Stegra att importera malm från Brasilien för att göra ”grönt” stål i Boden – en situation som känns helt absurd. Vi analyserar hur maktskiftet i LKAB:s styrelse, med Anders Borg vid rodret och en ny VD, verkar ha tinat upp relationerna. Det verkar som att lobbyismen har gjort sitt och att de två bolagen nu kanske kan börja samarbeta istället för att motarbeta varandra.
Sveriges största riskkapitalbolag EQT köper 10 000 robotar
Från underjorden tar vi oss till framtidens arbetskraft. Vi kan inte släppa ämnet humanoida robotar, särskilt inte när det visar sig att det svenska riskkapitalbolaget EQT har gått in tungt i bolaget 1X och deras robot Neo. Det som fångar vårt intresse är nyheten att EQT planerar att köpa in hela 10 000 robotar till sina portföljbolag. Vi diskuterar vad detta egentligen innebär. Är det en genuint teknisk revolution eller en smart finansiell manöver för att driva upp värderingen inför nästa investeringsrunda?
Vi fascineras av strategin ”Human in the loop”. Istället för att vänta på att AI:n ska bli perfekt, säljer man robotar som till stor del fjärrstyrs av människor, troligtvis från länder med lägre lönenivåer. Det är en modell som påminner om hur Tesla samlade in data för sin autopilot. Genom att låta människor styra robotarna i början kan man samla in den träningsdata som krävs för att så småningom automatisera processerna. Vi spekulerar fritt kring vad EQT:s bolag ska ha dessa robotar till – allt från att städa på veterinärkliniker till att jaga råttor åt Anticimex. Även om robotarnas rörelser fortfarande ser lite stappliga ut, landar vi i att affärsmodellen där billig arbetskraft fjärrstyr dyr hårdvara faktiskt kan ha en framtid, även om det väcker en hel del etiska och samhällsekonomiska frågor om lönedumpning och svenska kollektivavtal.
Är det bra med batteritillverkning och uranbrytning i Sverige?
Avsnittets tyngsta diskussion rör dock den eviga frågan om lokal kontra global miljö. Vi har ofta hävdat att man ibland måste offra lokala värden för att rädda det globala klimatet – ”man måste knäcka några ägg för att göra en omelett”. Men nu sätts den principen på prov.
Vi tittar närmare på bråket kring batterifabriken i Eskilstuna. Där har kinesiska Senior Materials fått tillstånd att släppa ut metylenklorid, ett ämne som normalt är förbjudet av arbetsmiljöskäl. Det har blivit folkstorm och kommunen har vänt i frågan. Vi försöker se nyktert på saken. Är rädslan befogad eller är det ”kemikalieskräck” utan vetenskaplig grund? Vår slutsats lutar åt att om vi ska ha en grön omställning med batterier, måste vi acceptera viss industriell påverkan, förutsatt att det inte innebär akuta hälsorisker för allmänheten. Det verkar som att utsläppen, utspädda i atmosfären, inte utgör den fara som kritiker hävdar, och att stoppa fabriken kanske gör mer skada för klimatomställningen än nytta.
Slutligen tar vi oss an den kanske mest komplexa frågan: svensk uranbrytning. Riksdagen har öppnat för att häva förbudet, vilket vid en första anblick verkar logiskt. Ska vi ha kärnkraft borde vi väl ta ansvar för brytningen själva och inte exportera miljöproblemen? Men när vi granskar siffrorna tvingas vi omvärdera vår ståndpunkt. Det visar sig att svenskt uran ofta är bundet i alunskiffer, en bergart som innehåller enorma mängder fossilt kol.
Processen att utvinna uran ur denna skiffer frigör koldioxid i så stora mängder att det skulle göra gruvan till en av Sveriges största utsläppskällor. Vi gör en snabb överslagsräkning och inser att en elbil som körs på el från kärnkraft baserad på ”smutsigt” svenskt uran skulle ha utsläpp som närmar sig en fjärdedel av en fossilbil. Det är fortfarande bättre än bensin, men långt ifrån de nästan obefintliga utsläpp vi får om vi använder uran från till exempel Kanada eller Australien, där malmen är renare.
Vi landar i den något oväntade slutsatsen att det i just detta fall är bättre för den globala miljön att inte bryta malmen i Sverige. Det handlar inte om ”Not In My Backyard”-mentalitet, utan om ren fysik och kemi. Om vår berggrund gör att utsläppen skenar, ska vi hellre importera från ställen där processen är renare. Vi fäller domen: Ja till batterifabriken i Eskilstuna, men nej till svensk uranbrytning – för klimatets skull.
Vi avslutar säsongen med att konstatera att vi i denna poddcast om elbilar och energi inte är rädda för att ändra åsikt när fakta pekar åt ett nytt håll. Vi önskar alla lyssnare en god jul och ett gott nytt år, och ser fram emot att vara tillbaka i januari 2026.
Hålltider i avsnittet:
(Observera att tidskoderna är ungefärliga då reklaminslag kan variera och förskjuta innehållet för olika lyssnare)
- 00:20 – Intro, anekdoter och lyssnarbrev.
- 34:40 – Vi dyker ner i gruvindustrin: Elektrifiering av gruvtruckar och Sandviks miljardlån.
- 40:00 – Konflikten mellan LKAB och Stegra, samt hur maktskiftet i LKAB kan lösa proppen på Malmbanan.
- 50:30 – Humanoida robotar: EQT:s investering i 1X och beställningen av 10 000 enheter.
- 55:40 – Strategin ”Human in the loop” och hur fjärrstyrning från låglöneländer kan vara nyckeln.
- 01:04:25 – Lokal vs Global miljö: Fallet med batterifabriken i Eskilstuna och utsläpp av metylenklorid.
- 01:16:50 – Uranbrytning i Sverige: Varför svenskt uran är en klimatbov jämfört med import från Kanada eller Australien.
- 01:29:00 – Slutplädering och domslut i miljöfrågorna.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
Det finns ju de som annars menar att jag är ett flyktingboende från att vara Bert Karlsson.
Anders – 0:04
Va?
Fabian – 0:05
Musiker och välfärdssektorn.
Anders – 0:08
Jaha, okej, jag fattar.
Alfred – 0:09
Det var jätteroligt, Fabian. Håll den tanken bara lite grann.
Fabian – 0:31
Det är säsongsavslutning och vi djupdyker i bilpolitik, elektrifierade gruvor och funderar på varför ett stort svenskt riskkapitalbolag vill fylla sina portföljbolag med humanoida robotar. Och så tar vi oss an den eviga frågan. Lokal miljö vs global miljö. Not in my backyard. Men vem ska egentligen ta smällen? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast. Bilar med sladd.
Anders – 1:04
Är ni på gott humör?
Fabian – 1:05
Ja, jag är förkyld. Jag har fått en riktig gubbförkylning. Så man ska inte träffa vänner med småbarn, för då blir det så här.
Anders – 1:14
Men vi pratade lite innan här och du verkar ändå glad, tycker jag, under omständigheterna.
Fabian – 1:19
Ja, vad jag kan. Och paracetamolen jobbar på i kroppen.
Alfred – 1:22
Alltså, jag är så himla glad. Om man föder upp egna småbarn, då är man ju redan resistent. Jag kommer raka vägen från lussemingel med hela förskolan. Och pigg och kry.
Fabian – 1:33
Kanske skadeglad, inte bara glad.
Alfred – 1:35
Då får vi väl se hur det känns här om några dagar, om du har rätt i att det räcker med att träffa småbarn, för då är det nog kört snart.
Fabian – 1:41
Just det. Vi hade ju ett rekordavsnitt förra veckan när vi sågs tillsammans och babblade i två och en halv timme. Ska vi försöka hålla det kortare, eller vad tror ni? Jag har inte sett några klagomål i mejlboxen.
Alfred – 1:56
Nej, folk är ju så himla snälla. Såg ni det där? För korta avsnitt, för lite killgissningar, säger de på Facebook.
Fabian – 2:02
Ja, det är ganska klockrent ändå. Tack för den. Den värmde extra i hjärtat. Ärligt talat, det kändes som ett väldigt bra avsnitt. Vi fick till en riktigt kul diskussion om AI. Det blir lite mer om AI och humanoida robotar även i dagens avsnitt. Men då kan det vara bra att ha lyssnat på förra avsnittet. Kommer man inte hela vägen till slutet på förra avsnittet, så gå dit och lyssna först. Då kan ni återvända hit sen.
Alfred – 2:23
Eller så spolar ni förbi robotarna i det här avsnittet också. Om ni inte vill lyssna på det, för det kommer massa annat intressant också.
Fabian – 2:29
Det är mest spännande. Det är ju podden med robotar detta nu.
Anders – 2:32
Vi har fått en rekord-mailskörd efter förra avsnittet. Så här mycket mail har vi nog aldrig fått innan.
Alfred – 2:40
Jag har fått jättemånga som är adresserade direkt till mig också. Som jag tänkte att det här har inte Anders och Fabian sett.
Anders – 2:45
Jag hinner inte svara på allting. En grej kan jag bara nämna i alla fall. Jag har inte ens förberett ett svar på det. Jag nämnde i en bisats i något program att Tesla, deras autopilot, det var någonting med snö och is och så där. Grejen är att den där full self-driving, vad heter den?
Fabian – 3:06
Overwatched?
Alfred – 3:07
Overwatched.
Anders – 3:09
Super nice. Men att den inte funkar i snö och is? Jo, den funkar i snö och is. Jag var inne på autonoma bilar. För att man ser de här bolagen som håller på att köra bilarna helt autonomt utan förare i USA. Då är de bara i de varma breddgraderna.
Alfred – 3:25
Alla börjar i Phoenix, Arizona, som har 0,2 dagar med nederbörd per år.
Anders – 3:31
Så att frågan är, det vi inte vet, i och med att ingen kör i de klimatzonerna, så är det ingen som vet hur långt bort autonoma bilar ligger.
Alfred – 3:38
Det var intressant, du hade ju en osedvanlig otur med den tajmingen, för det är ändå så att FSD Supervised, om jag förstår din poäng, visst, det är lättare att släppa ut systemet någonstans där det är snöigt, om förarna sen ändå tar hand om det och ingriper ifall det inte funkar. Men det verkar som att precis när du tog upp det, så har också FSD Supervised blivit jättemycket bättre i senaste versionen på sig. Hela internet rejvar nu av att det är så himla bra i snö.
Fabian – 4:04
Jag fann mig själv på ett investerarevent kring ett runt bord och äta julbord tillsammans. Alla hade förstås Teslor allihopa. Gärna röda med vita säten, precis som jag. Men den totala enheten runt bordet var att autopiloten, framför allt den som gasar och bromsar, vad kallar vi det? Traffic Aware Cruise Control.
Alfred – 4:27
Ja, ja.
Fabian – 4:27
Får vi kalla det. Att just den delen Den suger på Teslorna, att den bromsar alldeles för sent. Så folk får skaka på huvudet. Det får gärna bli autonomt, men börja med att den kan börja bromsa.
Alfred – 4:38
Det där är varför jag längtar så mycket efter att vi ska få FSD till Europa. För vi sitter ju alla nu med mjukvara.
Fabian – 4:46
För att den stacken är bättre?
Alfred – 4:47
Det är som ljusår i skillnad. Det är som att våra Teslor i Europa har stått stilla i fem år. Det har varit marginella förändringar och inte alltid till det bättre sen jag tog När man ser folk som går från den nuvarande autopilotstacken, där Traficarway Cruise Control verkligen också är superdålig, jämfört med FSD-stacken, som folk i rätt stora delar av världen nu börjar ha tillgång till, så är det ju natt och dag.
Fabian – 5:15
Men det är alltså annorlunda även på motorväg?
Alfred – 5:17
Ja, absolut.
Fabian – 5:18
Men även för de som inte har det full self-driving-paketet, så är autopiloten bättre i USA?
Alfred – 5:23
Ja, det de håller på att göra är att de helt pensionerar den gamla stacken. som vi sitter fast med i Europa. Så även om man då har en cripplad version som inte kan göra alltihopa, så har man bättre självkörning.
Anders – 5:35
Det som är så himla tråkigt med allt det här, det är att jag har ju den gamla autopilot version 1 och den är fortfarande i paritet och till och med på många sätt bättre än den autopiloten som alla andra har.
Fabian – 5:45
Jag har haft båda också.
Anders – 5:46
Ja, men den har ju blivit bättre också. Alltså den är ju jättebra. Den funkar ju toppen. Problemet är att när ni på era bilar får den här fantastiska autopiloten, då kommer jag ju vara långt efter er. Jag var tvungen att köpa ny bil och så. Det skapade en massa .
Fabian – 5:58
Problem för dig. Tråkigt för dig. Hörru, Alfred, det står svammel i manus för dig.
Alfred – 6:04
Ska vi gå rakt på det, eller? Så här har min vecka varit. Jag berättade just att jag kom från lussemingel. Jag har en femåring hemma. Nu har de lussat för oss. Vi har tränat på att sjunga jättemycket. Och han är väldigt, väldigt inne på att rimma. Så vi har rimmat väldigt mycket i veckan. Och det har fört mig in på en svensk kändis. som jag har insett är väldigt, väldigt lik dig Fabian egentligen. Eller snarare, kanske att jag har insett att du är lik honom. Det här är ju en bra podd nu, men jag började med att be Chet GPT om hjälp om det här.
Anders – 6:38
Är det han Pärleros? Jag tycker ni är jättelika. Ja, fy fan.
Alfred – 6:40
Det var det elakaste jag har hört. Man kan liksom inte lita på Chet.
Fabian – 6:43
Det är han som var framgångspodden, för er som inte vet.
Alfred – 6:47
Det här är en kändis, och nu ska ni få följa med på den här resan. Jag lägger ut lite bilder på hemsidan efteråt, så att ni lyssnare också kan följa med. med på den här metamorfosen från Fabian Ruben till denna svenska kändis, som Anders och Fabian nu ska försöka gissa vem det är jag har insett under veckan som har gått att Fabian är väldigt lik. Vi börjar alltså med en helt vanlig bild på Fabian.
Fabian – 7:05
Alltså, du har för mycket tid Alfred. Ja, okej. Det är också en väldigt bra podd det här, men du ska alltså visa en bild i podden?
Alfred – 7:12
Jag ska visa en bild i podden. Eller snarare, jag ska visa tre bilder. För nu börjar metamorfosen här. Okej. Och jag tänker att det är dags för Anders och Fabian här nu, när andra bilden har uppträtt, börjar gissa vem det är Fabian är så himla lik här.
Fabian – 7:27
Ja, Magnus Uggla.
Alfred – 7:29
Exakt. Det är alltså så att, för er lyssnare som inte ser Fabian till vardags. Jag träffar ju Fabian hela tiden. Men jag har fått illa, jag mår illa, när Emilio står och kysser sin Pernilla. Det har jag fått köra med min femåring. Vi har lyssnat på Magnus Uggla varenda dag på vägen till förskolan. Jag har helt enkelt insett att han ligger några år före dig. Ja, han ser ju rätt sliten ut får jag verkligen säga, hans Uggla. Det är bara lite lockigt svart hår och ett par schyssta solglasögon. så är du egentligen Magnus Uggla. Det här har jag haft med mig i bakhuvudet varenda dag som vi haft videomöten hela veckan, Fabian, vilket har gjort att det varit ganska kul att ha videomöten med dig.
Anders – 8:08
Ja, men kul. – Ja, det är faktiskt ganska likt nu.
Fabian – 8:10
Jag kan se likheten. Jag har aldrig tänkt på det själv. Han är ju ganska mycket äldre, rätt mycket jobbigare och har lite mer krulligt hår.
Anders – 8:18
Han är väldigt snäll faktiskt, har jag hört. Väldigt snäll och mysig.
Alfred – 8:22
Ja, och det här är faktiskt mycket mer av en komplimang. Jag tror att min fru råkade slå på Så mycket bättre också, så jag fick se något Best of-avsnitt med Magnus Uggla. Han var ju as go. Och så får man se när han kör den här Olle Ljungström-låten, Min far och så vidare. Det var verkligen med varmt hjärta här, som jag insåg att . Fabian, det är poddens Magnus Uggla.
Fabian – 8:42
Det här kan ha varit den sämsta podd. Alltså punkten att ta i en podd. Jag tror inte lyssnarna. Ni får mejla Alfred om det här, om ni hänger med. Eller så får ni googla på bilderna.
Alfred – 8:51
Ni fattar väl inte att jag bara driver in folk på vår hemsida?
Anders – 8:57
Men du kan berätta om något intressant tema som har varit uppe tidigare i podden. Ja, säger du det? Jag har ju byggt ett elbilsbatteri till en moppebil. Har du det Anders? Minnesgoda lyssnare kommer ihåg att när jag höll på med det här för ett år sedan så skröt jag vitt och brett om att jag byggde in en batterivärmare i den här för att kunna värma upp batteriet. Sen dess har jag byggt in den där och svetsat ihop lådan och lagt in allting i motorutrymmet.
Fabian – 9:32
Javisst, och lyssnarna har fått kramp i tummen av att spola fram 30 sekunder-knappen.
Anders – 9:36
Det har varit tufft i alla fall. I alla fall nu då när vintern kommer, då kickar ju det där batteriet, eller liksom värmaren igång. Och då styrde jag det med ett relä som är 48 volt. Det var skitsvårt att få tag på det här, så jag köpte ett från Ali Express i Kina. Det första som händer när det går igång är att det låser sig. Det svetsas fast eller någonting. Så batterivärmaren slutar inte att värma batteriet. Så det går inte att köra måttbilen för den värmer upp de här batterierna till himlen. Så nu har jag fått stänga av hela batteripaketet. I helgen nu så ska jag demontera alltihopa och koppla ur den här batterivärmaren.
Fabian – 10:15
Kan det vara så att det inte var 48 volt?
Anders – 10:17
Jodå.
Alfred – 10:18
Det var ett 48 volts relä byggt för?
Fabian – 10:22
Om vi gick sönder direkt så känns det som att det kanske inte var 48 volt.
Anders – 10:26
Det stod det på kinesiska tecken. Det var lite surt då, så nu går det inte att köra. Men Agnes har lovat att hjälpa mig att riva ner alltihopa i helgen. Jag tror vi kommer få en mysig stund ihop. Det var ganska roligt, för jag la ut en bild, kommer ni ihåg när vi rev ner hela den där motorn till motorbilen? Då la jag ut en liten bild på Facebook när vi satt hela.
Fabian – 10:50
Familjen satt där och putsade bland förmodligen jättegiftiga ångor.
Anders – 10:55
Ja, absolut. Visserligen.
Alfred – 10:56
Och som vi har hört, det kanske inte ni lyssnare har fått vara med på, men Anders har också berättat att han har monterat någon form av solarielampor i hela sitt hus också. De sitter och strålar sig med UV-ljus.
Anders – 11:06
I alla fall, det var så mysigt, för jag fick en kommentar på Facebook, där någon skrev så här, åh, vad mysigt det ser ut. Det där skulle min fru aldrig godtagit. Min fru satt ju där och borstade på den där motorn också.
Fabian – 11:18
Ja, men absolut. Ni minns säkert att jag har haft ett problem. Jag blev påkörd i en allvarlig trafikolycka som inte var så allvarlig.
Anders – 11:29
Ja, gud, vi har hört om det hur mycket som helst.
Alfred – 11:33
Har du blivit påkörd igen nu? Nu är det hämnd.
Fabian – 11:35
Jag hade inne den här Model 3 jag har på Service och de gjorde ett så jädra fint jobb. Man ser ingenting. Den är helt klockrent gjord och till perfektion gjorde de på verkstad. Bra jobbat! Varpå jag sätter mig i bilen, kör en vecka och backar på en stolpe! Så nu måste den in igen.
Alfred – 11:59
Nej, stolpen körde på dig.
Fabian – 12:02
Fan vad irriterande. Så jävla irriterande. Det är vad det är. Så då fick jag en liten tår i ögat och blev lite trött på mig själv. Så då gick jag hem, la mig i badet och beställde ett hembatteri.
Alfred – 12:13
Som man gör.
Anders – 12:13
Ja men vad roligt. För du hade reserverat ett sånt där Homevolt va?
Fabian – 12:18
Nej, men jag var väldigt nära att beställa det. Ända tills jag kom på andra tankar tack vare Peter Esse. Som sa att det där är en leksak. Det är ett Zig Energy du ska ha.
Alfred – 12:30
De har jag också hört talas om. Det verkar som en cool produkt. Berätta, vad är det där?
Fabian – 12:33
Jag har fått kontakt med Laddboxkillarna. Ett jättetrevligt bolag som sysslar med att sätta upp laddboxar. Men de har också allt mer börjat sätta batterier i folks hem. Då jobbar de uteslutande med Sigenergy. Sigenergy är ett kinesiskt varumärke. Men Sverige är deras största marknad. Det här bolaget skryter ganska mycket om sin AI-funktionalitet i det här batteriet. Då kan man tycka så här. AI hit och AI dit. Men om man går in på Facebook-trådar och så där. Så säger folk att det här fungerar verkligen jättebra. Så batteriet lär sig när det ska ladda ur. Och när det behöver vara uppladdat. Och säljer och köper helt fritt. Och presenterar också dag för dag hur mycket pengar man har sparat.
Alfred – 13:20
Tar den hänsyn till allt från flexersättning till hur mycket du får betalt för strömmen?
Fabian – 13:25
Jajamän, och solceller.
Alfred – 13:26
Hur har den koll på allt? Vad det är betalt i flex och så vidare?
Fabian – 13:29
Det finns väldigt mycket inställningar. Och kineserna, de är 700 ingenjörer i Kina som sitter och kodar det här. Så de har ganska bra koll på den svenska marknaden.
Anders – 13:40
Jag har ju ett kinesiskt batteri också, Huawei. Och det sitter minst 700 kineser och kodar på det också. Ett problem är att det är så fruktansvärt mycket inställningar. Jag blir helt perplex. Jag vet inte ens var jag ska börja någonstans. Det är några lyssnare som har skrivit till mig och rekommenderat lite grejer. Men det är så overwhelming mycket knappar, spakar och rattar.
Fabian – 14:04
Jag kan börja med att tipsa om att Tiber numera har stöd för ditt batteri. Så att du kan koppla upp Tibber för att styra batteriet. Så kanske det förenklar lite grann. Det återstår väl att se. Jag kommer att berätta mer om när jag har fått batteriet levererat i december. Så det blir väl efter jul och nyår, så ska jag berätta lite mer om hur det har gått.
Alfred – 14:23
– Jag tycker det är knepigt när man köper en sån där produkt, som man tänker har ganska lång återbetalningstid. Den kan se kortare ut, för att folk överdriver hur mycket flexersättning man ska få, men jag tror inte det kommer bestå. Jag tror det kommer sjunka rätt mycket om fem år, hur mycket man får betalt för att man är med och stöttar nätet. Då sticker återbetalningstiden iväg. Blir man inlåst i något form av ekosystem, där man ska hoppas att de har bäst styrning fortfarande då, och så vet man inte det. Det bär emot för mig. Jag vill ha en produkt där jag kan byta ut. Batteriet ska kunna prata med vilken styrning som helst.
Fabian – 14:59
Ja, ni är tekniker ni två. Jag tror inte på det alls. Jag tror att man behöver ha en färdig konsumentprodukt för konsumenter att använda. Anledningen till att jag tänker på SigEnergy är flera. Jag kommer prata mer om detta i kommande avsnitt. Det kommer ett lite sponsrat avsnitt om det här också. Det ska jag flagga redan nu. Så småningom om min batteriinstallation. Det är ett modulärt batteri i flera steg. Där man kan lägga till bland annat så kan man koppla till en enhet som jag funderar på att köpa nu då. För att kunna DC-ladda sin bil och också kunna dra ström ur Teslorna. Vilket går utmärkt att göra tydligen. Så då kan du använda bilen som batteri. Eller i vårt fall då bilarna som batteri dessutom.
Alfred – 15:37
Går det utan att förstöra garantin?
Fabian – 15:38
Det är otydligt i Teslas garanti. Det finns inte egentligen något som motsäger det, men inte heller något som säger att man får göra det heller riktigt. Säger Peter Esse som har gått till botten med det där.
Anders – 15:51
Jag har ju suttit och räknat ganska mycket på det där. Jag har ju väldigt svårt att få ekvationen att gå ihop för batteri hemma. Mina solpaneler som lyser halvåret när det är sol. Då kan jag ladda i och ur kanske någon gång. Jag har ju t-shirtar. 15-20 kronor om dagen i absolut bästa fall under sommartiden.
Fabian – 16:17
Det hela bygger ju på att 60-öringar nu försvinner. Om man är intresserad av att köpa ett hembatteri så är det nog precis nu man ska göra det. Därför att det är ett väldigt generöst batteribidrag. Grönt rot-avdrag på hela 50% av både materialet och installationskostnaden. Så är man två personer i ett hushåll så kan man köpa ett batteri för 200 000 nu innan nyår. delar efter året, som jag kanske kommer göra efter året också i grön teknik. Staten är väldigt generös här. Det kommer ju försvinna, kan vi vara helt säkra på, om ett år.
Alfred – 16:50
Försvinner det vid nyår?
Fabian – 16:52
– Nej, det finns inget beslut på att ta bort det. Men ni kan vara helt säkra på att om två år så finns det absolut inte kvar. Jag kan inte tänka mig det. Plus att vi just nu är i en fas där elen är ganska dyr och ser ut att bli ännu dyrare framöver. Samtidigt som 60-öringen försvinner och batteripriserna har gått ner lite grann. Så just nu var min analys att det är rätt bra läge att köpa ett hembatteri precis just nu. Om det helt går att räkna hem vågar jag inte ta gift på. Det återstår att se.
Anders – 17:24
Det är lurigt. Man får tänka på att om du köper från elnätet, om du vill hålla på och arbitragea. Att du köper från elnätet och sen säljer ut. Då betalar du skatt och hela paketet och nätavgift och hela skiten där. Sen när du säljer ut det på nätet får du inte tillbaka det.
Fabian – 17:39
Du får inte tillbaka 60-öringen, så det måste vara en väldigt stor skillnad. Men däremot säger de att i och med de nya effekttarifferna så lär du ta igen en hel del. För i princip så ligger du inte uppe och drar de där höga effekterna hela tiden.
Anders – 17:51
Nej, jag gör ju aldrig det. Det hjälper ju mitt batteri till med.
Fabian – 17:55
Så det här batteriet finns i moduler. 9 kWh per modul. Jag kommer ha 27 kWh. Sen kan man lägga till ytterligare. Då blir det högre och högre i det här skåpet ju mer man.
Anders – 18:06
Var detta sponsrat nu eller? För att det var ju väldigt väl.
Fabian – 18:09
Nej, det är inte riktigt sponsrat än, utan det här är bara saker jag har fått veta. Ja, just det. Det kommer ett sponsrat in.
Anders – 18:14
Så helt okritiskt så rabblar du deras produktblad här.
Fabian – 18:18
Alltså, det är ju inte Sigenergy som sponsrar mig.
Anders – 18:20
Vad säger ansvarig utgivare, Alfred?
Alfred – 18:22
Jag tycker att det var en tillräckligt tydlig, proaktiv reklammärkning på att det kommer eventuellt finnas någon sponsring.
Fabian – 18:28
Det var ju fan ni som frågade, jag hade inte tänkt göra så stor grej av det här. Vi snurrar vidare.
Anders – 18:32
Veckans lyssnarbrev.
Speaker – 18:34
Allt fler så kallade.
Alfred – 18:43
Och då har vi fått brev från en Jocke, som helst ville hålla sitt efternamn utanför podden, men han skriver så här i alla fall. Hej och tack för en bra podd. Jag lyssnade på avsnittet där ni pratar om nya besiktningskontrollerna. Jag bor i Norrbotten och här, vi kanske ska påminna de lyssnare och de som inte hörde avsnittet. Vi pratar då om nya besiktningsregler både för elbilar, men också faktiskt för förbränningsmotorbilar. Och att det kommer en del knepiga regler för dieselbilar, där besiktningsmännen i framtiden kommer att börja kolla att det här avgasreningssystemet, som drivs med en vätska som heter AdBlue, faktiskt fungerar och renar avgaserna. Och om det inte gör det, så kan man få nedslag på besiktningen och faktiskt då körförbud på bilen. Och här skriver då Jocke att han bor i Norrbotten och här är AdBlue-tillsatsen en stor felkälla på dieselbilarna. AdBlues fryspunkt är nämligen minus 11. medan vi varje vinter ofta har minus 30. En egen observationsstudie som jag har gjort, där jag har frågat alla jag känner som kör AdBlue-bilar, visar att cirka en fjärdedel till en tredjedel av alla bilar faktiskt är manipulerade med en dosa, som lurar bilen att AdBlue-systemet fungerar alldeles utmärkt.
Alfred – 19:49
Ofta på grund av att kostnaden för att byta trasiga delar är uppemot 10-15 tusen på en verkstad. Ibland får man göra det för andra gången inom loppet på bara några år. Ett problem nu för alla dessa ägare, som inte bara kan byta ut den här trasiga givaren eller pumpen eller att återaktivera systemet om man har kopplat ur det, om det här kväveoxidtestet börjar göras på besiktningen, det är att AdBlue faktiskt kristalliserar om det inte används. Så troligtvis måste de bilarna där man har deaktiverat systemet då renovera hela AdBlue-systemet, vilket kan kosta 40-50 000 om man ska försöka återaktivera det här systemet igen.
Anders – 20:23
Åh fy fan. Du, får jag bara säga Alfred, det är ju katastrof då, de som har gjort det här och nu kommer den här besiktningskontrollen, där man Ja, men det är också katastrof.
Fabian – 20:34
Hur fan tänker man överhuvudtaget när man köper en sån här bil som egentligen inte klarar mer än som lägst minus 11 grader då? I praktiken är det ju så. För den här Adblue då, bara så att vi har med oss det, det är någonting som gör att det blir mer miljövänligt att köra de här bilarna.
Alfred – 20:49
Ja, men det är ett ureaämne som man blandar in i avgaserna och accelererar en kemisk process. Det sitter någon katalysator där som får en process att ske som gör att kväveoxiderna bryts upp och förvandlas till ofarliga gaser när de väl kommer ut från avgasröret.
Fabian – 21:05
Jag har ju sett det här på bensintapparna när jag stått och laddat och kanske köpt någon dricka eller så. Och bara skakat på huvudet. Vad är det här för sörja? Adblue? Vad har de hittat på? Men då är det av miljöskäl. Men det här är ju liksom. Ja, det är väl nästan så man undrar om de kommer genomföra det här. För det här riskerar ju faktiskt bli lite uppror kring det här.
Anders – 21:26
Du menar besiktningskontrollerna?
Alfred – 21:28
Ja, men det är tufft. Det är redan klubbat och klart att det ska ske. Så det kommer. Sen får vi väl se hur mycket ramaskri det blir och vem som ska ta smällen. Jocke skriver vidare här att ett väldigt stort problem är att bilhandlare köper in sådana här manipulerade bilar och säljer vidare dem utan att upplysa konsumenterna om att det är manipulerat. För det framgår ju inte i bilen. Det är det som är hela vitsen med manipulera systemet. Att bilen inte visar och inte märker själv att det här är urkopplat. Vilken konsument vill köpa en bil som de vet kanske kommer kosta 40-50 000 kronor och laga? Han råkade själv ut för det här i somras när han köpte en bil och påpekade att AdBlue-systemet troligtvis var manipulerat. Bilförsäljaren försäkrade honom vid tre separata tillfällen att det inte var några som helst problem med AdBlue-systemet. Men när han kontaktade den förre ägaren och fick bekräftat att det var urkopplat och berättade det för bilfirman, då köpte de tillbaka bilen direkt.
Fabian – 22:20
Ah, se där ja.
Alfred – 22:21
Han råder oss även att googla lite grann på att koppla ur AdBlue-systemet. Det finns nämligen gott om om firmor som livnär sig på att erbjuda just denna manipulation av dieselbilar. Och googla har jag gjort och kan bekräfta att Jocke har helt rätt i det. Så det kanske är vanligare i Sverige än vad vi lät påskina i det här förra avsnittet.
Fabian – 22:38
Vilken blå sörja. Alltså, köp en riktig bil, säger jag till Jocke här. En elbil. Alltså, det här är ju bara. Varför ska man hålla på med de här jävla geggiga sörjorna? När man bara kan tanka elektroner. Det är ju jättemycket bättre. Och numera finns det ju ganska prisvärda elbilar där ute också. Dessutom?
Alfred – 22:57
Ja, det är lite såhär . Om man försöker rena en smutsig teknik, så får man det här problemet. Om man lägger till nya system så kommer de manipuleras eller gå sönder. Det är väldigt svårt att räkna ur ett hel-livscykelperspektiv, hur de här bilarna kommer bete sig i framtiden. Det är precis samma problem som vi egentligen har med laddhybriderna också. Hur rena de blir i praktiken är avhängigt i hur stor utsträckning folk laddar dem och kör på el, istället för att sen bara köra på bensin, som man har gjort tidigare. Där är det, som jag också har berättat om, tidigare, så att alla biltillverkarna, de måste numera leverera bilar med system som faktiskt tillåter dem att samla in data på i hur stor utsträckning de laddas jämfört med att tankas. Och alldeles snart så kommer hela de här incitamentsystemen för hur mycket stöd och så vidare de här bilarna ska få och i vilken utsträckning framför allt biltillverkarna får tillgodoräkna sig att vad de här har för genomsnittliga utsläpp knyts ihop med hur mycket de faktiskt släpper ut i praktiken.
Alfred – 23:50
Så det här har ändå politikerna och byråkraterna tänkt på. Det gör förmodligen att laddhybriderna kommer få en allt svårare och tuffare tillvaro de kommande åren. Det blir allt svårare för, om man tänker att när vi har gått in i systemet innan den här datan fanns, så har man räknat på att de i ganska hög utsträckning ska köras på el, vilket gör att de i ganska stor utsträckning räknas som lågt utsläppande bilar, vilket hjälper biltillverkarna att komma under de gränsvärden som de måste hamna på. De har gränsvärden på genomsnittligt utsläpp i sin bilflotta som de säljer. Men nu när de när den här datorn kommer in och det visar sig att de laddas i mycket mindre utsträckning, då blir det tuffare och tuffare att få tillgodoräkna sig det helt enkelt.
Anders – 24:29
Vi pratade om det för några år sedan nu kanske, men det var ju extrema utsläpp från de här och väldigt lite, de kördes på eldrift i förhållande till i alla fall vad tillverkarna hade uppgivit.
Alfred – 24:40
Ja, man kan väl hoppas att en direkt konsekvens av det är att biltillverkarna, alltså det har ju hänt, laddhybriderna har ju större batterier nu än för några år sedan och kan i större utsträckning faktiskt också köras längre sträckor på ren el, medan de första som kom, då var det Det är i princip så att så fort du tryckte på gaspedalen, så hoppade förbränningsmotorn igång i alla fall. Där kan man tänka att det här kommer leda till att biltillverkarna är starkt incitiverade att få sina laddhybridkunder att faktiskt köra på el, för att de behöver få tillgodoräkna sig det där. Så man kan hoppas på att det leder direkt till en sån konsekvens.
Anders – 25:09
Men om man sitter nu med en manipulerad bil, då gäller det att sälja den illa kvickt nu, va?
Fabian – 25:17
Det låter så. Tror ni att det är nån hårdvara som sitter i dem, eller är det bara mjukvaror?
Alfred – 25:21
Ja, när det är flera av de här manipulationsgrejerna, då sitter det en liten hårdvara som lurar systemet att allt är frid och fröjd helt enkelt, och låtsas att den är en sensor som tycker att allt är toppen. Men vi har fått fler brev.
Anders – 25:32
Vi har fått mejl från Lennart Mäkinen som skriver, Hej Alfred, han skickar till dig här direkt. För att kalla er själva en miljö och elbilspodd så är ni underligt positiva till AI. Det jag märker av AI i min vardag är att det numera är helt omöjligt att använda Google. Deras slumptextgenerator fabulerar ihop allt möjligt som inte har att göra. med det jag söker efter, utan oftare består av något som för mig är helt irrelevant. Likadant är det med Adobes AI-genomgångar, medan ChatGPT låter okunniga breda ut sig i ämnen som de inte behärskar och ge ytterligare mängder av ogenomtränglig okunskapsspridning. Allt det här till priset av att elnätet belastas hårdare och inte kan användas till att göra reell nytta. Varför är ni så positiva till AI? Hälsar Lennart Mäkinen. Ja, han låter ju skeptisk här nästan skulle jag säga till AI.
Fabian – 26:18
Ja, minst sagt får man ju säga.
Alfred – 26:19
Det var väl en hälsosam. Plocka ner oss lite på jorden och bara, just det. Jag tycker den väcker en del bra frågor.
Fabian – 26:25
Jo, men det är klart att ibland får man snurriga svar från AI. Allt mer sällan dock. Jag har inte den upplevelsen att Google inte varit hjälpsamt, måste jag säga. Utan jag upplever faktiskt att Googles så kallade slumptextgenerator ger mig ganska.
Alfred – 26:39
Alltså, det var en rolig beskrivning. Ja, absolut.
Fabian – 26:41
Det är kul. Och kanske träffsäkert i vissa fall. Men jag upplever inte riktigt att det stämmer. Jag tycker den funkar ganska bra när jag snabbt. Jag använder och betalar för ChatGPT sedan länge tillbaka. Jag använder det, jag kan inte ens räkna hur många gånger per dag, kanske 50 gånger per dag. Mellan 20 och 50 gånger per dag till allt möjligt. Den här tekniken om man som jag processar stora mängder text och läser avtal eller ska skriva avtal eller behöver skriva texter och intyg och grejer. Den här tekniken är helt fantastisk, måste jag säga. Och det finns också bolag som precis som vi jobbar med automatisk dokumentation. Att man spelar in ett patientsamtal jobbar ju vi med. Och så görs journalen per automatik som ett utkast till doktorn. Det här sparar oerhört mycket tid. Alltså den här tekniken är så kraftfull att det drar lite mer ström. Det är en trist biverkning, men vi får se till.
Alfred – 27:49
Inte så lite mer ström kommer det att dra, tror jag. Men däremot tror jag att det kommer att vara värt det.
Fabian – 27:53
Ja, och så ska man komma ihåg att internet redan idag drar ju, vad säger man, 10-15% av hela världens energiförbrukning går åt bara till att driva internet. Ganska värt det, tycker jag.
Alfred – 28:01
Har ni sett det där? Jag tycker det är så intressant. Man har så mycket reflexer i sig, sociala koder. När man får ett bra svar av GPT eller någon annan, det är så himla lätt att bara tacka så mycket.
Fabian – 28:12
Jaha, att du tackar GPT?
Alfred – 28:14
Det kommer.
Fabian – 28:15
Det var någon som gjorde en studie som sa att om man är vänlig och tackar och så, att den faktiskt levererar bättre resultat då. I alla fall en av tidigare modeller.
Alfred – 28:24
Okej, jag tänkte att det är helt irrelevant att den säger att det var så lite. Men bara energikostnaden på de beräkningarna, att man säger tack till en robot.
Fabian – 28:33
Absolut, men jag tror att det där kommer sig från att när den har plöjt Reddit-trådar och sådär, och folk tackar, då är det större sannolikhet att det faktiskt var rätt, det svaret som skrevs i tråden. När det finns den kommunikationen så är det . Är man vänlig så svarar ChatGPT bättre, visar vissa studier har jag hört.
Anders – 28:52
Jag håller inte alls med om den här beskrivningen. Jag använder också ChatGPT hela tiden. Jag använder Cursor för att koda och det här är teknik . Givetvis får man granska det man gör själv och inte bara lita på maskinen. Men jag upplever inte alls att ni gör så mycket fel. Däremot så har ju nu Apple släppt sitt efterlängtade Apple Intelligence.
Fabian – 29:15
– Som bygger på ChatGPT, står det.
Anders – 29:17
Jag tänkte att jag skulle göra ett inslag om det, för det är så skrattretande. Det Apple har gjort är att de har byggt in ChatGPT. Då ska man säga till Siri att använda ChatGPT för att göra den här sökningen. Siri sitter emellan som ChatGPT’s utvecklingsstörda kusin och ska försöka tolka det jag säger. Det är helt värdelöst. Jag ber ChatGPT om någonting och Siri fattar inte vad jag säger. Jag får usla svar från ChatGPT.
Fabian – 29:45
Siri har ju blivit något bättre med uppdateringarna. Framförallt snabbare nu eftersom mycket mer körs lokalt på enheterna. Men det här har också att göra med Apples strategi kring att de vill vara lokala. Att de inte vill skicka saker iväg ut på internet utan att fråga användaren. Eller att det är tydligt att användaren är tydlig med det. Av sekretesskäl förstås.
Alfred – 30:05
Då sticker jag ut hakan här lite grann. Vi ska ha ekokammare här på hur fel Lennart har. Jag håller, tycker jag, faktiskt med. Lennart om en del av vad han skriver här. Jag tycker verkligen att vi har haft peak Google. Google var superbra ett tag. Sen har Google blivit jättemycket sämre och det är på många sätt AIs fel. Ett av bolagen, förutom Hälsa Hemma, som jag jobbar med, med er grabbar, så har jag ett annat bolag, där vi också jobbar med AI-content och hur man ska synas i både AI-sökmotorer och på Google. Det är ett stort problem att vi som jobbar i AI-branschen verkligen håller på att förstöra webben. När Google funkade som bäst. var när folk var sämst på att gamea Google. Sen några år tillbaka så har vi hamnat i ett paradigm, där det är så lätt att gamea det klassiska Google-indexet, att Google har varit tvungna att börja förändra hur de indexerar. Jag tycker att Google har börjat fuska ganska mycket på att driva trafik till sina egna kanaler. Det är ganska ofta man frågar hur man fixar det här i Mac OS, eller hur man ska ändra den här inställningen.
Alfred – 31:05
För några år sen kunde man bara snabbt få en svar i text följande de här tre stegen. på någon hemsida där någon hade skrivit det. För något år sedan, eller om det är två, då började alla sådana länkar gå. Antingen rakt in i något Youtube-klipp som man skulle vara tvungen att kolla på för att få samma svar. Eller någon jäkla Reddit-tråd där man ska hamna i en annan app för att läsa det. Sen är det som att nu har Googles AI-mode kommit tillbaka. Och är typ lika bra som det som bara var första sökresultat för några år sedan. Men det är verkligen så att.
Fabian – 31:36
Så din poäng är att det AI-genererade. Innehållet på nätet har förstört sökträffarna.
Alfred – 31:41
Ja, det blir liksom en cirkelreferens där det nu är så lätt att med AI spamma internet med så mycket innehåll att det gamla sättet att indexera internet inte riktigt längre funkar. Och då blir det sämre för alla innan man måste använda en LLM som är mycket mer energikrävande för att på nytt komma tillbaka till hur det funkade strax innan.
Fabian – 32:00
Just det. Det är såhär, AI mot AI. Men jag måste också säga att Google har gjort sitt allra, allra bästa för att förstöra sin egna produkt också. Det allmänna skämtet brukar ju vara att så fort man vill ha upp lönsamheten på Google, då lägger man till en till bar av reklam innan de riktiga sökresultaten kommer. Det är numera så mycket reklam på Google att det är en ganska horribel upplevelse att googla. Och jag ser att jag allt mer tar upp telefonen och slår in ChatGPT istället. För den är ofta väldigt bra, i alla fall om man går in på referenser och så.
Anders – 32:31
Ja, men det känns som att Google verkligen flöt iväg.
Fabian – 32:36
Ja, det gör du verkligen. Två och en halv timme, nu kör vi!
Anders – 32:40
Google är väldigt mycket konsumentelektronik. Jag söker på något väldigt specifikt och så kommer det reklam för produkter som är. Expert-Google har försvunnit någonstans. Det är jättesvårt på Google att få de här nördiga detaljerna i någon kommandopromptgrej. Det blir väldigt slätstruket.
Fabian – 33:03
Det sägs ju att söker det Google tjänar allra mest. Det här slår ju verkligen mot själva livsnerven i Google. Hade jag varit Google nu hade jag varit rejält nervös.
Alfred – 33:14
Ja, men du är ett par månader försen med det. För vinden har vänt. Det var verkligen så att det fanns en anledning till att Google inte rullade ut de här AI-funktionerna innan GPT började rycka användare från Google. Eller Open Eye med ChatGPT började få väldigt mycket Google-användare. För det blev mycket bättre att fråga chatt än att googla.
Anders – 33:33
Chatt, kallar du den det?
Fabian – 33:34
Jag kallar den en chattis.
Alfred – 33:35
– Det är många som kallar ChatGPT för chat. Det som hände var att det började sticka horder av användare till OpenAI, och det gjorde att Google var tvungna att skynda ut med AI-mode. Men där har de inte löst monetiseringen. De håller verkligen på att såga i grenen de sitter på, men nu är ju alla superhypade över det, och det verkar som att de har lyckats vända. Nu är det OpenAI som är i Red alert mode istället, för att användartillströmningen till OpenAI har verkligen stannat av. När folk har börjat märka att Google är tillräckligt bra. Det är en värdering som kan verkligen implodera, för OpenAI har ingen affärsmodell som funkar.
Anders – 34:09
Ja, intressant. Usch, men det där med videos som Google länkar till, man ska ha en tutorial och man ska in och säga ”Hello guys, this is a second day!” – Gärna nån med dåligt ljud också.
Fabian – 34:20
Ja, jag vet.
Alfred – 34:22
Men nu får vi rulla vidare. För vi ska gå på djupet när Anders snackar elektrifiering i gruvor. Vissa tror på de här robotarna som jag dissade i förra avsnittet och så under försöker vi om det egentligen är så himla bra det där med batterifabriker och uranbrytning på hemmaplan. Allt efter detta.
Anders – 34:44
Det är verkligen så att jag har grävt ner mig i gruv.
Fabian – 34:48
Kaninhål kallar vi det, eller?
Anders – 34:49
Ja, det roliga är, jag berättade för er innan, att jag kommer berätta lite om Sandvik snart och deras stora satsning på eldrivna gruvlastbilar. Det var där jag började och sen så började jag gräva ner mig i stegrar. Det visade sig att LKAB har fryst ut. Jag har suttit helt djupt i. Och vad följt hänt ens riktning? Så jag grävde upp mig ur kaninhålet och tänkte att jag ska försöka få ihop det. Ja, men då säger vi god morgon då. Se om ni hänger med mig nu i det här. Så ett grundproblem då, bara så alla lyssnarna är med på det, trots att vi har väldigt ren el i Sverige och vi har storsatsning på elbilar och så, och vi pratar mycket om fossilt fritt stål och grejer, så kör man fortfarande i huvudsak förbränningsmotordrivna lastbilar. bilar och gruvtruckar i de svenska gruvorna. Det här är förstås ett jättebekymmer när Sverige ska bli världsledande med fossilfritt stål och grejer. Du kan ju inte ha fossilfritt stål om det är massa fossila drivmedel inblandade i att bryta järnmalmen.
Alfred – 35:59
Det är ju också ett jätteproblem bara med ventilation och all luft som måste bytas ut i gruvorna.
Fabian – 36:04
Exakt. Jag satt och sökte i ditt dokument kring syre och luft och tänkte kolla om du har med den aspekten. Det är ju jättedyrt att byta ut luften och flytta Ja precis.
Anders – 36:14
Kul att ni springer i förväg och tar sånt här.
Fabian – 36:17
Jag vill säga att jag lyssnade när Anders bad om att vi inte skulle springa i förväg. Därav denna trumpna kommentar.
Anders – 36:23
Faktum är att vi har varit på det här tidigare och pratat om det. Och då fick vi kontakt med, jag tror det var någon av cheferna i Kirunagruvan, som jag pratade med runt det här. Och det är ju så här att man måste ha ventilation i gruvan av massa andra skäl, än att ventilera ut furan i. Du måste ha ventilation där nere för att andas och så. Man kan inte bara ta bort ventilationssystemet, men däremot så säger man att om man kan byta bort alla förbränningsmotordrivna fordon i gruvorna så kan man minska ventilationskostnaderna med 40-50 procent. Så det gör ändå ganska mycket. Det här enligt Globaldata som har gjort en studie på det här området. Hur som helst, det här bolaget som är en marknads. undersökningsbolag, de har räknat hur mycket eldrivna gruvfordon det finns i hela världen. Jag hade någon sorts intryck att man har kommit långt där. Men 2022 så fanns det bara 202 stycken eldrivna fordon i gruvor runt om i hela världen.
Alfred – 37:34
Man har ju hört tidigt om några dumprar som håller på att frakta malm i, jag tror det var nere i Schweiz, eller någonstans där i bergen, att de skulle åka ner med malm från hög höjd, vilket gjorde att de här bilarna gick fullastade i nedförsbacke och sen så körde de tomma upp och därmed kunde bli helt . De behövde aldrig tankas eller landas eller någonting, för de återvann mer energi på vägen ner i nedförsbacken, när de var fullastade, än som gick åt på vägen upp. Man bara, ja det här är så smart. Man älskar elektrifieringen, men så blir det väl inte i Kiruna. Då kör de ju ner och hämtar malm, och sen ska de upp istället.
Anders – 38:05
Ja, precis. Ja, det blir tufft då. Men jag menar, De har gott om el och så. Det finns ju en massa möjligheter.
Fabian – 38:10
Det är ju också en väldigt speciell bransch det där med de här gruvfordonen. Vi pratar truckar och sådär. Jag tror alla förstår hur de ser ut. Men för er som inte har sett storleksordningen på de här. De är helt sjukt stora. Du når inte upp som människa ens om du står två eller tre personer på höjden till navet på hjulet. De är extremt stora. Och bara ett sånt där stort däck kanske. kostar en till två miljoner. Bara däcket. Man kan inte transportera de här, utan man bygger ihop dem på plats vid gruvan. Så stora är de.
Anders – 38:46
Fast nu är det så att de där allra största är ju inte och kör nere i gruvorna. De är i dagslotten och kör. För du har inte så stora orter kallas det ju där. De här hålen som de gräver.
Fabian – 38:58
De är inte så stora helt enkelt.
Anders – 39:01
Hur som helst, nu for vi iväg i ett annat kaninhåll. I alla fall, 202 sådana här fanns i hela världen år 2022 och 35 av de här fanns i Sverige. Så Sverige är ändå ledarna här någonstans. Men dieseldrivna fordon är i majoritet, trots att vi då i Sverige vill få elektrifiering på det här området. Men bara för att förklara hur långsamt det här går. Boliden gick ut 2023 med en buller och bång att de skulle införskaffa ellastbilar och det var pressmeddelanden och grejer. De köpte in två. Det är dyrt och det är svårt och det är väl säkert det här som du är inne på också, att det är svårt att ladda dom där nere.
Alfred – 39:42
Finns produkterna att köpa ens en gång?
Anders – 39:44
Jadå, absolut, det gör dom. Men det är lite det vi ska prata om alldeles strax här. Att det är såhär, EU vill bli världsledande på det här området med att producera dom här typerna av gruvtruckar nu då. För att det inte finns tillräckligt med sådana här typer av fordon blir ju ett jätteproblem då när Hybrit och Stegra ska dra igång i norr, som jag nämnde innan. Man vill ju starta fossilfri stål och de har ju försenat det här nu, Stegra i Boden är det väl? Nu säger man slut av 2026, det vill säga om ett år så planerar de att börja producera fossilfritt stål och då måste de ju ha stål eller järnmalm då som är ren och det finns ju inte då som det ser ut just nu. Dessutom så har Stegra varit i konflikt med så att man får inte köpa järnmalm från LKAB. Nu har de upphandlat järnmalm från Brasilien, som ska skeppas med båt från Brasilien för att bli till fossilfritt stål.
Alfred – 40:45
Hur mycket är det där att LKAB som är ett statligt bolag som säljer till ett annat statligt bolag, SSAB som åtminstone är på börsen, men som till stor del ägs av staten, hur mycket är det att LKAB inte vill sälja till Stegro? Jag har förstått det som att det är en del konflikter kring Infrastruktur som behövs. Det är redan för trångt på Malmbanan, så det går inte riktigt att leverera mer till en ny kund i form av Stegra, utan man måste sluta leverera åtminstone delar av det man levererar till SSAB. Det är därför LKAB tycker att de inte kan leverera till Stegra.
Anders – 41:19
Jätteroligt, för det är exakt det här kaninhålet som jag satt en stund i och gnagde. Så roligt att du också har lite koll på det här. Men jag har suttit och läst branschpressen på det här området Och det finns en konflikt där mellan förra VDn, som de hette, en riktig gruvgubbe som hette Jan Moström. Som har varit i ren kollision med Stegrö och de här. Så att de säger från LKAB, precis de här grejerna, det är fullt på Malmbanan, vi har redan kunder och bla bla bla. Men branschpressens läsning är väl att det har varit ett bråk. Ja, det är personligt. Och så har det väl då förstås med Hybritprojektet som de själva driver och så där. Det har varit världens turbulens där, vilket har satt stegringen riktigt usel situation där man då behöver importera järnmalm från Brasilien. Ja, det är helt sjukt. Ja, det är helt sjukt. Eller hur?
Alfred – 42:19
Det blir lätt att få det koldioxidneutralt.
Anders – 42:22
Nej, men det går ju inte liksom. Alltså, vad är det då? Det blir ju inte fossilfritt stål. Men nu, alltså, någonting har hänt. i lobby-Sverige. För att hux flux så kastades styrelseordföranden ut från LKAB under året här. Och ny styrelseordförande blev Anders Borg, vår gamla finansminister.
Fabian – 42:42
Han med flätan.
Alfred – 42:43
Den är avklippt sen länge va? Ja, jag tror det.
Fabian – 42:46
Det var ju hans trademark, herregud.
Alfred – 42:48
Jag tror att han var tvungen att rensa upp sin image efter metoo-skandalen.
Fabian – 42:54
Helikoptern där och sådär, ja.
Anders – 42:56
Oj, det har jag glömt.
Fabian – 42:59
Jag vet från invigda källor på samma Stockholmsö, säger att det där kanske inte har hänt.
Alfred – 43:06
Var det de som pratade saudier också?
Fabian – 43:08
Kanske.
Anders – 43:11
Okej, vi fortsätter i alla fall. Anders Borg är ny styrelseordförande. Han har jättemycket kontakter i Finanssverige och känner många i Stegratoppen. Det som då hände när han tillträdde var att man bytte vd till Johan Menckel. Det är intressant, för det här är en gubbe. som aldrig tidigare varit vd för ett gruvbolag, som nu plötsligt blir vd för Sveriges största gruvbolag. Och Menckel, han har jättemycket kontakter i Stegras ledning. Så nu har man bytt högsta ledningen i LKAB till Stegra Vänner. Så någonstans har det skett lite lobbying och nu plötsligt har det hänt grejer. Så nu är Stegra och LKAB vänner igen.
Alfred – 43:49
Och då finns det plats på Malmbanan, eller?
Anders – 43:52
Det kommer det säkert att göra, det vet vi inte. Men det är det här kaninhålet jag har suttit i en stund. och konsumerat branschpress. Ja, i alla fall. Jag tyckte det var kul. Jan Moström, den förre vdn, han har tydligen varit extremt erfaren på det här området och det var väldigt otippat enligt branschpressen att han skulle bytas ut och många bedömare tror att det handlar bara om att han verkar ha haft något personligt agg mot Stegra. Jag vet inte hur mycket av det som är sant, det är mycket spekulationer.
Alfred – 44:22
Det är mycket hörsägen att du bara återberättar.
Anders – 44:25
Ja, men det är tidningar och skit. I alla fall, tillbaka till problemet. För nu är jag uppe ur det kaninhålet och så hoppar jag ner i nästa. Det här med hur man bryter fossilfri järnmalm.
Alfred – 44:37
Just det, det var det du från början tänkte att du skulle undersöka.
Fabian – 44:40
Elektrifieringen.
Anders – 44:40
Exakt, och så drog jag iväg i tangentens riktning. I alla fall, det jag tänkte prata om egentligen det är det svenska bolaget Sandvik. Jag tycker inte man hör så mycket om dem, men det är ju ett jättestort svenskt industriföretag.
Alfred – 44:53
Ja, men herregud. Vi har ju Epiroc, vi har Atlas Copco. Sverige är ju giganter på den här marknaden. Vi förser ju och sen så är ju Volvo Construction Equipment är ju också superstora, så vi är ju giganter på att exportera den här arbetsutrustningen till hela världen.
Anders – 45:09
Absolut. Sandvik har 40 000 anställda i hela världen och är gigantiska, som du säger, inom gruvgrejer och automation och grejer. De storsatsar på elektrifiering av just gruvor. Det som har kommit nu i dagarna är att de får ett megalån från EIB, alltså Europeiska investeringsbanken, på 500 miljoner euro, ungefär 5,5 miljarder kronor för att driva utvecklingen av det man kallar nästa generations gruvutrustning. Det här är för att EU nu vill sätta sig på kartan här att det vi producerar, den malm vi producerar, är fossilfri och ren. Man bettar nog på att det här kommer bli viktigt i framtiden på exakt samma sätt som Stegra och Hybrit har gjort. Vad tänker ni om det?
Fabian – 45:58
Det är nog en korrekt analys. Däremot tycker jag att det saknas en aspekt i det här kaninhålhoppandet som du har hållit på med. Det gäller autonomi på det här området. Jag fann mig stående på en fest pratandes med en bekant som jobbar för det amerikanska bolaget Caterpillar. De levererar en hel del i Sverige också och växer kraftigt i Sverige också. Med tanke på fokuset för gruvor och så i Sverige. Jag började pressa honom lite grann på hur det är med elektrifieringen. Vi har några modeller. Hur mycket säljer de då? Ja, inte så mycket. Det är verkligen så. Det finns mycket kvar att göra här. Men det han sa var att de modeller de har är, inte autonoma, men de är gjorda för fjärrdrift. Så det här är utrustning där man har en truck eller. Ja, vad de nu har. Någon hacka eller vad de har i spetsen där. Och sen så kör de dem. Fjärrstyr de från ytan helt enkelt. Och det i sin tur gör då att dels behöver du ha mycket mindre syre nere i gruvan. För du behöver inte ha så mycket människor där. Du får en mycket bättre arbetsmiljö.
Fabian – 47:09
Du behöver inte hålla på och transportera arbetare upp och ner och sådär. Plus att du kan också, om du vill, ta lite större risker med din gruva. När du gör vissa moment. Därför att det är inga människor. Så det här är ju något som jag tycker är ganska intressant, för det påminner lite grann om utvecklingen av, ja, säg gräsklippare eller självgående dammsugare. Att vi samtidigt som vi bytte det fossila så går vi också steget längre och tar det mer åt det autonoma hållet. Nu är inte de här helt autonoma, men ni förstår min poäng.
Alfred – 47:42
Jag har lite svårt att förstå varför det behövs så mycket stöd in i den här. Jag tycker det är toppen att EIB är på tårna och är med och stöttar det här. Det låter som ett gigantiskt lån. Ett lån ska i allmänhet betalas tillbaka. Det kommer finnas en ränta på det där. Det är säkert så att det är en fördelaktig räntesats jämfört med vad man hade kunnat få för villkor på ett kommersiellt lån annars, så det är säkert ett bra lån, men det är likväl ett lån. Om man tänker på det som är fördelen med all yrkestrafik och allt som är professionellt, det är att det borde vara så att inköparna och de som är kunderna till de här produkterna är väldigt Så fort det är billigare i drift så sker det av sig själv. Då behövs det inte så mycket stöttning. Så att det inte säljer bra hittills måste vara att de här elprodukterna som kommer då förmodligen är dyrare i drift per prestationsenhet än vad de konventionella produkterna är.
Anders – 48:34
Det är väldigt små volymer av den här typen av enheterna och det driver ju upp fruktansvärda enhetskostnader. Och som Fabian ändå var inne på, även om de inte är så stora som de som körs i dagbrotten så är det väldigt stora maskiner som drar galet tung last upp för de här gruvgångarna och så där, så det är mycket batterier och grejer för att få till det här.
Alfred – 48:55
Bra, det var precis det jag ville komma till. För om man tänker att det är så stora maskiner och så otroligt tung last och så ska den klara av att jobba en hel arbetsdag för att det inte ska börja bli en extra kostnad att personalen får lägga massa extra tid på att tänka och pussla kring vilket fordon de ska framföra och så vidare på ett sätt som de inte skulle ha gjort med ett dieselfordon. Men är det inte så att, vi har ju dissat den här idén med elvägar rätt mycket tidigare. Är det inte så att det är i gruvorna man borde hänga upp kontaktledningar i taket? Kul! Och få ner storleken på batterierna rätt mycket så att det bara är den sista biten fram i den nyaste orten. Men så fort man är ute på själva uppfartsvägen igen, då får man.
Fabian – 49:36
Mitt Göteborgshjärta klappar extra hårt för spårvagnslinjen ner till gruvan.
Anders – 49:42
Nej, men det. Det har inte jag läst att man tittar på. Däremot så kan du, när de här lastbilarna lastas i botten av gruvan, så kan du snabbladda dem på plats där. Så att man ändå inte slösar bort energi. Jag vet faktiskt inte hur stort det problemet är. Det hade varit intressant att prata med Sandvik och höra om det.
Alfred – 50:02
Ska man inte försöka jaga en sån person för att intervjua?
Anders – 50:05
Jag tror i alla fall att grundproblemet är att det är så väldigt få enheter som byggs, så det är därför de blir så otroligt dyra.
Fabian – 50:12
Men du, vi ska prata om andra som Ja, nu blir det lite mera humanoida robotar för tredje avsnittet i rad. Jag kan inte låta bli, för när jag såg den här nyheten så blev jag lite nyfiken. Det är nämligen så att en stor svensk riskkapitaljätte tror stenhårt på Neo och det rör sig om EQT. Alfred, vad har vi på EQT?
Alfred – 50:36
Ja, det är Sveriges största riskkapitalbolag. De är ju inte primärt i det spacet som vi verkar. De har ju haft EQT Ventures som jobbar med sådana techbolag som vi jobbar med, men annars är ju EQT gigantiskt. Har superstora fonder och har investerat i många år framgångsrikt på börsen i många bolag.
Fabian – 50:52
Ja, i allt.
Anders – 50:53
Du nämnde i en passus där att de tror på Neo. Det är alltså den här kassaroboten som vi pratade om i förra avsnittet.
Fabian – 50:59
Ja, men precis. Vi pratade om företaget OneX och Neo i tidigare avsnitt. Eller faktiskt två avsnitt har vi nämnt dem. Så låt oss säga någonting då. Vilka är OneX Technologies? Jo, Jag tänkte att vi ska ta en lite närmare titt. För att nu har nämligen just EQT gjort ett avtal med bolaget bakom Neo OneX. För att öppna upp för att 10 000 humanuida robotar då ska kunna användas i portföljbolagen på EQT.
Alfred – 51:29
Okej, så de köper 10 000 robotar. Det ligger en stor förhandsorder.
Fabian – 51:32
Ja men typ va. Det är det som är nyheten här. Så låt oss fundera lite grann mer på vilka de här är, de här robotarna. bolaget som gör Neo? Jo, de heter OneX Technologies. De är inte bara kända som robotbolaget som Alfred totalsågat i tidigare podd. Det är också så att de ligger bakom den här roboten Neo.
Anders – 51:54
Jag har också totalsågat dem. Bra, härligt.
Fabian – 51:58
Skriv upp det på listan. Bilackarna är många. Bolaget OneX beskrivs som ett norsk-amerikanskt bolag. Som startade för lite mer än tio år sedan, 2014.
Anders – 52:11
Jag tänkte faktiskt jag skulle tagit det som argument i förra filmen. Att det var en norrman? Nej, nej, nej. Att de har hållit på i tio år. För att du sa så här, men de kan ta emot ett glas vatten och de kan öppna en dörr. Det har de lyckats med på tio år och du tror att de ska med avancerad AI kunna göra allt i ditt hem.
Fabian – 52:31
Häng med, för de har gjort lite mer på tio år här. Bernt Öivind Bornes startade det här bolaget under ett annat namn. Hallå dig! Robotics på ren göteborgska. Med fokuset att göra säkra humanoida robotar. Deras specialitet är att de har, jag nämnde det i förbifarten, de har liksom tendondrivna motorer som styr leder och så. Det är ganska mjuka rep som drar för att det inte ska vara skadligt för människor. Man började ganska tidigt att utveckla olika prototyper. Bland annat har man faktiskt fått ut ganska tidigt en robot som ni ser på bilden som kallas för EVE. Tanken med den var att den skulle framför allt hålla på med att bevaka lokaler och kunna hjälpa till i logistikbranschen och så. Så här var man mer inriktad på just industri, som Alfred var inne på sist, kanske är ett bättre område.
Alfred – 53:26
Det är en robot som kör omkring på hjul snarare än går omkring på fötter.
Fabian – 53:29
Just det. Hur tycker ni att den ser ut?
Anders – 53:31
Jag tänker att den borde kunna användas i säkerhetsbranschen. Den ser ju fruktansvärt läskig ut att möta den där.
Fabian – 53:37
Alltså, de är inte jättebra på design, det här bolaget. Det ska jag ändå ge er.
Alfred – 53:41
Det tycker inte jag de är dåliga på. Jag tycker faktiskt att Neo, som vi pratade om i förra avsnittet, har en massa andra svagheter. Jag tycker att han ser snäll ut och är gullig och bra.
Anders – 53:48
Ni hörde väl låten som jag klistrade in i slutet av förra avsnittet? Där sjöng jag att Neo.
Alfred – 53:53
Ja, jag tycker det var ett av dina starkaste alster hittills.
Fabian – 53:56
Den ska man inte missa. Den var faktiskt riktigt rolig.
Alfred – 53:58
Lennart Mäkinen, om du undrar vad fördelarna med AI är, lyssna på Anders AI-låt.
Anders – 54:02
Anders AI-låtar. Det roliga, ni fick ju inte höra. utan jag skickade direkt till Johan att lägga in den så att ni skulle få den som överraskning i slutet av programmet. Men den kom så sent så jag tror kanske vissa lyssnare missar den. Så den ligger precis i slutet av förra avsnittet.
Fabian – 54:16
Den här tekniken som de har med de här repen som drar bakom kulisserna här. Den är också patenterad här för ett par år sedan. Och man fick ut de här i ganska många bolag. Jag vet inte om de rullar fortfarande men man har i alla fall fått ut dem. kunnat bevisa så pass mycket att man under 2022 fick med inte mindre än OpenAI Startup Fund. Och då som sagt sagda EQT och därtill Samsung och några till att gå in med pengar. Och EQT har faktiskt gått in med över 1 miljard kronor. Så det är inga småsummor som man har gått in med här. Samtidigt som man gjorde det under 2022 så började bolaget pivotera till att göra snarare en humanoid robot för allmän användning på hemmaplan. namn till OneX. Nu då så är vi framme på 2025. Och vi fick se här för några månader sedan. NEO presenteras och man kan också beställa det. Vilket jag har gjort. Man kan förbeställa för 2000 kronor. Om man vill ha det som en liten lotteribiljett. Och se vart det här tar vägen. Och leveransen planeras starta 2026. Och priset om du vill köpa den. Då är det 20 000 dollar som gäller.
Fabian – 55:30
Eller om du vill lägga 2000 kronor som jag har gjort. dollar och 499 dollar per månad i leasing.
Anders – 55:37
Då ska du komma ihåg att den kan ta emot ett vattenglas och öppna en dörr.
Fabian – 55:41
Det är det den kan precis just nu. Och resten görs genom den här strategin som OneX kallar för Human in the loop strategi, det vill säga att roboten levereras med grundläggande funktioner. Väldigt grundläggande funktioner ska vi säga. Anders, det har du helt rätt i. Där de allra flesta uppgifterna behärskar den inte göra själv, utan det är fjärrstyrning av mänskliga operatörer som gäller för det allra mesta. Den här teleoperationen tjänar till förstås att kunna göra alla de här sakerna i ditt hem nu på direkten innan du är utvecklad och dessutom skapa massa träningsdata för AI-modellerna som man i framtiden vill ha.
Anders – 56:16
– Efter förra avsnittet så tänkte jag otroligt mycket på det som vi pratade om. – Ja, berätta.
Fabian – 56:21
Nu när du hunnit smälta det här lite grann Anders, vad tänker du kring den här strategin? För det är ju väldigt likt så som autopilotprojektet byggdes upp på Tesla.
Anders – 56:31
Jag tänker att om robotarna är tillräckligt bra för leder och fingrar och allting sånt så att de faktiskt kan fungera i folks hem, så är jag nog. Jag tror att om de får ut de här i låglöneländer så att du kan ha folk som arbetar till väldigt låg kostnad med att göra allt tänkbart, då tror jag vi kan se den här typen av robotar i folks hem väldigt snart. Sen så är det en etisk fråga som vi pratade ganska mycket om förra gången. Men alltså ekonomin har ju liksom styrt oss människor i, alltså den linjen är för mig så väldigt rät. Okej, här har du en robot som du kan styra med ett AI-headset. Sätter du den på huvudet på en person i Bangladesh för 40 kronor dagen. Så nu har jag faktiskt svängt lite. Jag tror att om den här roboten är tillräckligt bra, teknisk, så är det här, ja det har framtid.
Fabian – 57:29
Ja, jag tror att strategin är väldigt bra. Sen vågar jag inte säga att det är just det OneX och Neo som kommer driva det framåt. För det finns ju väldigt mycket som kan gå fel här. Let’s face it. Och roboten är lite stapplig måste jag säga. Den är inte imponerande i sina rörelser. Men själva den här strategin tror jag är ganska klurig faktiskt. Vad säger Alfred? Har du hunnit ändra dig här på två veckor?
Alfred – 57:50
Nej, jag har inte ändrat mig på två veckor. EQT Ventures, som är techbolagsgrenen, de investerade i OneX-CRB-rundan, tror jag de nämnde, som du sa. En miljard 2024. Och lite som jag pratade om i förra avsnittet, det de håller på med nu är att de försöker bevisa för marknaden att de får stor efterfrågan på den här roboten. Att de får mycket förhandsordrar och så vidare.
Fabian – 58:17
Precis som Tesla har gjort med förhandsordrar, och många andra gör.
Alfred – 58:19
Ja, absolut. Men det är därför de har bråttom att få ut det här. De är först med det erbjudandet, vilket gör att jättemånga av alla som ser fram emot den här framtiden. De är first to market. är duktiga på att klicka på beställarknappen. Jag tror att det är i det ljuset man ska se att systerorganisationen, eller moderorganisationen till EQT Ventures, som är stora EQT, lägger en förhandsorder på 10 000 robotar till alla sina portföljbolag. Det känns inte som ett helt oberoende inköpsbeslut och jag tvivlar ganska starkt på att det är en bindande order med ett bestämt överensdatum, utan det handlar väldigt mycket om att driva vidare på det PR-spelet som går runt det här. för att kunna motivera en högre värdering, så att de ska kunna ta in ännu mer pengar, vilket definitivt kommer behövas för att det här ska lyckas. Det som jag tycker är en väldigt bra leading indicator på vilket av robotbolagen som kan bygga färdigt hjärnan. Vi är alla IT-killar, vi har byggt IT-bolag och så vidare.
Alfred – 59:16
Det som har varit fantastiskt med internets framväxt är att det har varit så billigt att bygga startups, så att man med ganska lite insatt kapital kan ta sig an en stor idé och börja bygga. Om man jämför med tidigare epoker, när man var tvungen att bygga en hel fabrik för att göra nånting vettigt, så var det en väldigt hög tröskel att komma igång. Och tyvärr håller AI-branschen på att falla lite i samma dilemma, att det är en hög ekonomisk tröskel att komma igång. För om man ska göra AI-teknik på riktigt, då måste man ha gigantiska datacenter för att kunna träna sina neurala nät, vilket gör att det här hamnar väldigt mycket i knät på jättarna. Eller om man tittar på vad Oracle och andra håller på att hitta på, så bygger de gigantiska datacenter, som de ska hyra ut då, dyra pengar till företag som OneX. Det gör att de kommer behöva absurda mängder kapital. Jag håller med er om att det finns mycket som är smart med den här taktiken och att taktiken främst handlar om att på något sätt kunna bevisa en efterfrågan som gör att de kan övertyga investerare om att de ska hoppa på tåget.
Fabian – 1:00:12
– Komma vidare på nästa.
Alfred – 1:00:13
Hoppa in jättestora pengar, så att de ska klara en gigantisk räkning till Oracle för att hyra deras datacenter, alternativt ha råd att bygga ett eget datacenter. Men mitt bet är fortfarande på att det är nog Jag tycker att Teslas strategi är smartare och bättre. De har redan den här beräkningskapaciteten. De är nog bättre på att bygga roboten billigare och så vidare. Klockan tickar för OneX. Med det sagt så hoppas jag få fel. Jag hejar hellre på det här bolaget. Det blir inte Tesla som äger allt.
Fabian – 1:00:41
Ja, vi ser.
Anders – 1:00:42
Jag tror också att det här är Vaporware. Men jag tänkte mer efter förra programmet på att de här maskinerna kan skapa värde med en gång när det går någon i Bangladesh. Man kan bara skita i all hjärna, AI, beräkningskapacitet och allting. Är roboten tillräckligt bra och kan greppa tillräckligt många glas, öppna dörrar och fönster och vad det nu är för någonting och bädda sängar?
Fabian – 1:01:02
Har du tillräckligt många kunder så kanske bolaget säljs till någon som har beräkningskapaciteten och pengarna i så fall sen då?
Anders – 1:01:07
Ja, exakt. Då kan det få komma senare. Jag tänker att bara det att fjärrstyra de där robotarna och bara flytta om arbetsresurser. Det kommer ju slå sönder vårt samhälle. Så det är ju risk att det förbjuds och då pajar det.
Alfred – 1:01:21
Jag tror typ inte att det går att bygga en tillräckligt bra robot för att inte den här outsourcade arbetskraften ska bli hälften så snabb som vanlig arbetskraft. Det finns mycket dilemman och problem. Men det blir verkligen så här, famous last words om jag får fel på det här. Det är i alla fall en intressant approach.
Fabian – 1:01:39
När lönen är så låg, som det är löneskillnader mellan länder, så kan det nog gå ändå. Jag tror precis som du Alfred, att det här är mycket symbol och man vill ha en kundlista. Men det är klart att Man får tillräckligt många kunder och man går bara lite back för varje arbetad timme från Bangladesh eller liknande länder som de här robotarna styrs. Så kan man nog ändå bevisa tillräckligt mycket för att ta sig vidare till nästa steg, tänker jag. Och även jag ser ju igenom den här nyheten det här med att investerarbolaget köper tjänsten direkt ifrån det bolaget de just har investerat i. Det känns som en ganska väletablerad circle jerk. Alla. Där man säljer chip och man säljer tjänster fram och tillbaka och så får man upp siffrorna i respektive bolag. Typ så. Så jag håller med. Men jag kunde inte låta bli att ändå börja liksom tankarna sprang ändå iväg. Vad ska EQTs portföljbolag med alla de här robotarna till? Då började jag titta lite grann på vad EQT har för bolag i sin portfölj idag. Ja men de har faktiskt en hel del sjukhus och vårdinriktade portföljbolag.
Fabian – 1:02:46
Och veterinärkliniker. Så där kan man ju tänka sig. med materialpåfyllning, desinficering, transport och provrör, logistik och så där. Det kan man mycket väl tänka sig. Kanske kommer du nästa gång du går med din hund, Anders, till veterinären, så kommer det stå Neo där och ta emot dig och säga hej och välkommen och klappa snällt på hunden kanske.
Anders – 1:03:04
Jag tar inte med den hunden, det får min fru göra.
Alfred – 1:03:05
Kommer inte den snarare prata som en vanlig människa, men med bangladeshisk engelska?
Fabian – 1:03:10
Snarare så kanske. EQT äger också Anticimex. Där kan man fundera på om robotarna ska jaga råttor och så vidare. Även de äger ju massa fastigheter och sådär också. Man kan tänka sig att de jobbar som fastighetsvärdar och sådär. Så att endast fantasin sätter gränser. Så hör av er lyssnare om ni har några egna tankar kring vad Neo kan göra för arbetsuppgifter där ute på arbetsmarknaden.
Anders – 1:03:37
Vi pratar alltså egentligen då om folk i låglöneländer som konkurrerar med svensk arbetskraft, men utan att betala. Alltså, det är helt otroligt vilken samhälls.
Fabian – 1:03:47
Jag säger inte att det är okomplicerat. Jag bara säger att detta kommer att hända.
Alfred – 1:03:53
Det blir intressant på nytt att pröva den svenska modellen och kollektivavtalen. Exakt!
Fabian – 1:03:57
För var utförs tjänsten? Vi pratade om ROT sist.
Anders – 1:04:01
Var ska IF Metall stå nu någonstans när det här sker i varenda hem?
Alfred – 1:04:04
Hur kommer det kännas när det är arbetare i Bangladesh, svenska kunder och den enda som egentligen tjänar mest på det är ett techbolag som är baserat i Silicon Valley?
Fabian – 1:04:14
IF Metall kanske får köpa några robotar. som får stå utanför och demonstrera.
Alfred – 1:04:17
Robotiserade strejkmakter, det känns som en meme snart. Jajamensan.
Anders – 1:04:22
Vi snurrar vidare.
Fabian – 1:04:23
Vi tar oss vidare.
Alfred – 1:04:25
Hörni, det var länge sen vi hade uppe vårt kära ämne, lokal vs global miljö. Kommer ni ihåg det? Det pratade vi ganska ofta om ett tag i podden. Jag har fått några exempel krypande på mig här under hösten, som jag känt att det här borde vi egentligen prata om, men vi har inte riktigt hunnit dit. Och så kände jag att nu är det dags. Nu hittade jag en bra ingång här. Jag försöker skapa en snabbresumé här om att det känns som att vi i podden har hela tiden varit ganska överens att lokala miljöintressen måste ibland stå tillbaka om de står i strid med globala miljöintressen. Man måste på nått sätt ta att det blir dåligt med en gruva lokalt om man behöver mineralerna för att kunna ordna en klimatomställning, så att vi därför kan undvika en riktig klimatkatastrof.
Fabian – 1:05:08
Det gäller ju många saker i samhället när det gagnar flera.
Anders – 1:05:11
Ja, men städer en sån sak också. Det är ju bättre för miljön att vi bor på höjden. Här har ju Miljöpartiet under väldigt lång tid varit i en konflikt med sig själva runt . Nu är de ju för att bygga. tätt och högt och så, men tidigare skulle man bo på landsbygden, vilket är sämre.
Alfred – 1:05:28
Jag tänker, vi har alla varit så här, man måste knäcka några ägg för att göra en omelett, när det kommer till lite miljöfrågor. Det är en rimlig sammanfattning, tycker ni också. Jag tycker det här är intressant, för det är alltid så att det blir svårt på riktigt, när det blir konkret vad det lokala miljöproblemet blir. Det är lätt att säga det här principiellt. Jag i alla fall, om jag går till mig själv, jag tycker så här, och sen när man bara, fast ska vi verkligen bygga gruvan precis här? där det ligger en friskvattentäkt, eller vad det kan vara. Och så blir det alltid svårt när man tar sig dit på riktigt. Nu har vi fått lite sådana nya exempel. Tidigare har det handlat mycket om rennäring och samer runt gruvor i Norrland. Möjligtvis grodor i Mariestad var uppe på tapeten ett tag, om ni kommer ihåg dem. Men nu är det två andra frågor, som har blivit högaktuella, som vi har varit lite för dåliga på att bevaka, så nu är det dags. Jag tänkte att vi ska börja med att lyssna på hur det låter i Eskilstuna, där något så ovanligt som en kinesisk-ägd batterifabrik faktiskt är på väg att dra igång produktion på svensk mark.
Alfred – 1:06:29
Här ska det nämligen tillverkas separatorfilm till batterier, något som kommunen från början var extremt stolta över och väldigt positiva, eftersom det här skulle bli jättemycket nya arbetstillfällen i en ny boomande bransch. Batteritillverkningen, som fram tills för bara nåt år sedan sågs som det stora löftet inom elektrifieringen och som kommunerna slogs om för att få etableringar. Nu har kommunen svängt och det efter att det har blivit folkstorm i sociala medier. Jag tänkte vi kan lyssna lite här på ett reportage från SVT hur det låter.
Svt – 1:07:00
Stopp, snälla. Det här är riktigt, riktigt illa. Här i Eskilstuna har den här nybyggda fabriken skapat stor oro och debatt. Jag är helt chockad. Cancer, missfall, fosterskador, demens and the list goes on. Vi kan inte låta det här hända. Företaget Senior Material har fått tillstånd att släppa flera hundra ton av det giftiga ämnet metylenklorid i luften. Jag är genuint sjukt orolig över det här. Men flera experter delar inte den här oron. Så hur farliga är de här planerade luftutsläppen? Metylenklorid är giftigt och har varit förbjudet i Sverige sedan 1990-talet för att skydda arbetares hälsa. Men Zino Materials har fått ett undantag. De ska tillverka en komponent till elbilsbatterier och menar att ämnet är nödvändigt för produktionen. I processen kommer förångad metylenklorid släppas ut i luften ovanför fabriken. Men kan du liksom som medarbetare på Zino garantera att de här utsläppen inte kommer påverka människorna som bor runt omkring? Jag kan garantera att vi kommer följa de lagar.
Svt – 1:08:11
Men oro och rädsla har spridits i och utanför Eskilstuna. En som engagerat sig i kampanjen för att stoppa utsläppen är Lennart Bogg. Han lyfter fram flera internationella forskningsstudier som han anser behöver tas på stort allvar. Alla studier som jag har tittat på som har kommit under de senare åren visar på Det leder till förhöjd risk för olika cancerformer. Sen är det inte så att alla kommer drabbas av cancer som bor i närområdet. Så är det ju inte. Men det är en förhöjd risk och frågan är om man vill ta den risken.
Alfred – 1:08:44
Vad säger ni efter att ha hört det här klippet?
Fabian – 1:08:46
Jag såg det här också och. Nu ska man förvisso då, för jag har ju faktiskt en del utbildning i detta. Arbets och miljömedicin kallas ju det. Och nu ska man förvisso vara helt ärlig och säga att många av de gränsvärden vi har, gäller bland annat radioaktiv strålning och farliga ämnen och sådär. Många av de gränsvärdena är inte så satta utifrån vad vi tror är farligt eftersom det är en glidande skala ofta. Utan mer kanske vad som är praktiskt görbart, vad som är mätbart. Man kanske har dragit som i radioaktivt. strålning så har man ju tagit de som dog i akuta stråldoser i Tjernobyl. Så har man dragit en linje rakt ner och tänkt att här någonstans är det nog safe. För det här är ju tester vi inte kan göra. Är man inte nazist så är det väldigt svårt att göra tester på riktiga människor kring de här sakerna. Men när det gäller den här typen av utsläpp. Jag tycker det låter väldigt beskedligt och ofarligt. Till att börja med så är den här metylenkloriden, den sägs i reportaget i alla fall, att den har varit förbjuden inte på grund av att farligt på populationsnivå, utan av arbetsmiljöskäl.
Fabian – 1:09:51
Det är ju någon som står precis bredvid någonting och kan få det i ansiktet eller så. Det är klart att det är giftigt. Och sen är det ju det här som grunden i all toxikologi är, att allt är giftigt. Det är bara en fråga om dos. Även vatten är giftigt. Det var en tjej som dog av vattenförgiftning i någon vattentävling för ett par år sedan. Man skulle hälla i sig vatten på en scoutväg.
Alfred – 1:10:11
Jag tycker det var ett prank på samma tema. Studenterna vid universitetet i Luleå, de ringde. tidningen och fick tidningen att skriva att det hade kommit ut diväteoxid i vattenledningarna. Folk blir så rädda så fort det är ett kemiskt namn.
Fabian – 1:10:23
Exakt. Det är klart att om du slår upp detta, att det är farligt. Det är ju en farlig substans, men det har ju ingenting med saken att göra om man släpper ut det i atmosfären, om det sprids ut. Så att det här är ju storm i vattenglas och jävligt hysteriskt, måste jag säga.
Anders – 1:10:39
Ja, men det finns ju en fara med såklart att hantera sådana här saker. För att om det kommer ut i miljön, det har ju skett stora stora miljöutsläpp och misstag och så. Det finns ju gott om såna exempel i historien, så det är väl bra att vara försiktig.
Fabian – 1:10:51
Ja, man ska alltid vara försiktig. Det kommer ny kunskap om saker och ting och så.
Alfred – 1:10:54
Ja, men man tänker allt kring PFAS och teflon och allt det där. Det har ju verkligen ändrats, kunskapsbilden.
Fabian – 1:11:00
Försiktighetsprincip och så. Visst, absolut.
Alfred – 1:11:02
Men det verkar ändå som att alla experter, som kan de här sakfrågorna, de tycker att det är helt rimligt att det här bolaget, som ska driva den här batterifabriken, de har fått den här dispensen. Det är inte på något sätt farligt. Det försvinner snabbt ur luften. Det finns massa problem att det är en stark växthusgas. Så det är dumt att en batterifabrik, som ska vara med i den gröna omställningen, släpper ut en stark växthusgas. Men det är framför allt, som du själv är inne på Fabian, arbetsmiljöskäl, som är anledningen till varför det har reglerats det här.
Anders – 1:11:27
Den är också väldigt vanlig, ska sägas, i industrin. Så det är inte så här . Det är inte ovanligt att det här används.
Fabian – 1:11:33
Att man får dispens, eller? Det är så?
Anders – 1:11:34
Ja, de hade fått dispens.
Alfred – 1:11:36
Ja, de har fått dispens. Men det allra senaste är faktiskt att den dispensen har inhiberats nu. För att eftersom den här dispensen har överklagats, så har Miljööverdomstolen klivit in och sagt att nu får inte produktionen gå igång här förrän överklagandet har prövats. Sen återstår det att se ifall den här dispensen kommer dras in. Det är lite intressant när man kollar på det här dispensförfarandet. För att få dispens, vilket det här bolaget har fått, så får vi se om de får använda den dispensen. Men det är det de har baserat hela sin. De har fått tillstånd från kommunen att bygga fabriken. Kommunen gillade det här. De har fått miljötillståndet som krävdes. De har byggt fabriken, är nästan klara med fabriken och ska precis dra igång. Då vänder sociala medier hela stämningen kring den här tillverkningen på en femöring och kommunen byter fot och bara ”nej, nej, nej” och överklagar tillståndet. Men för att få dispensen så måste man visa på, inte bara att det inte finns något omedelbart tillgängligt alternativ, utan också att man har en plan för hur man ska kunna fasa ut den här kemikalien någon gång i framtiden.
Alfred – 1:12:32
Så det betyder att Senior Materials har ett projekt som går ut på att visa hur de i framtiden ska kunna avveckla den här kemikalien och ha en process som inte behöver den. Det verkar ligga på en femårshorisont bort, när dispensen ska upphöra och gälla. Det här alternativa sättet att bedriva verksamheten utan kemikalien, den är de väldigt hemliga kring, för de tycker att det är affärshemligheter i det. Vilket gör att det är så här, antingen är det så att de säger att de har en plan, men det finns inte så mycket stoff där, och därför är de väldigt hemlighetsfulla. För de måste ha någon form av plan för att kunna få en dispens. Så skulle det kunna vara.
Anders – 1:13:07
– Men samtidigt, vänta lite, vågar man bygga en hel fabrik på på ingenting och sen efter fem år. Nej.
Alfred – 1:13:14
Då kan man säga om fem år att nu har vi kommit så här långt med det här projektet och så får man förlängd dispens, just för att det blir helt orimligt för miljölagstiftarna eller myndigheterna att dra in tillståndet när det redan då är ett par tusen jobb i Eskilstuna och folk blir utan sin sysselsättning. Ja, det är sant.
Anders – 1:13:30
Jag har en generell observation som jag tycker är lite intressant. Sverige skulle bli det nya batteriklustret och vi var ju i hallelujastämning här. Den här anodfabriken i Torsboda blev ju skadeskjuten. De sköt ju ner den. Vad handlade det om? Det var strategiska produkter precis. De sköt ner den. Northvolt vet vad som hände och nu det här också.
Fabian – 1:13:53
Vi är väldigt duktiga på att skjuta oss själva i foten för att inte vilja göra det som kommer driva hela den gröna omställningen framåt.
Alfred – 1:14:00
Jag märker att ni är pålästa. Det andra sättet att tolka det här på är att de har en process som funkar och det verkar helt rimligt. Det finns en annan kemikalie de skulle kunna använda. Det är bara att den är alldeles för dyr, för metylenklorid är superbilligt. Så om man ska ha en ren process, så blir det så dyrt att batterierna inte är konkurrenskraftiga. Så handlar det om att skala tillverkning och så vidare på vad de ska använda istället i processen, så att de når en prispunkt på det, som gör att de fortfarande kan vara kommersiella med batterierna, eller separatorfilmen, som de ska tillverka, utan att behöva kemikalien. Det kan ta ett par år att nå dit, men det är ju ingen som vet vart de är på väg här. Jag vet inte, Har Eskilstunaborna rätt i att stoppa den här fabriken?
Fabian – 1:14:41
De har ju inget annat än helt osakliga argument. Om det hade kommit med en rimlig expert som hade sagt något rimligt. Att ja, men det är faktiskt gjort en studie på. Även de här låga doserna kan faktiskt vara farliga. Eller att man för guds skull gör en studie efter att de har dragit igång. Det här med försiktighetsprincipen är väldigt farligt också. För om man alltid tänker försiktighetsprincipen vågar man aldrig göra någonting.
Anders – 1:15:08
Alla industrier håller på med kemikalier och grejer. Det är bara anekdotiskt att de sprang in i att det här var en dispens och så är det någon som dragit igång ett drev och så blir det så här.
Fabian – 1:15:17
Och så läser man på att den verkar jättefarlig. Jo, i höga doser. Jag blir så trött på det här med aspartam, ni vet sötningsmedlet. Folk är ju hysteriska över att det är så farligt. Men faktum är att om du ställer en Coca-Cola med lightsocker i bredvid ett glas juice så kan jag säga att det är betydligt bättre. och dricka live colan än juicen. För juicen innehåller jättemycket socker. Och det vet vi är jättefarligt. Medan aspartam har man verkligen försökt att bevisa att det är farligt. Man har sprinklat över möss i höga doser. Och då har man sett att ja, de kanske fick lite cancer. Bara helt så här miljon gånger högre doser än vad som finns i de produkter som vi dricker i läsk och så där. Så ja, nej men ni förstår.
Alfred – 1:15:59
Hörrni, Bilar med sladd säger att Eskilstunaborna har fel. Global miljö går före lokal miljö i det här fallet. Batterifabriken borde få starta. Är det enhälligt?
Fabian – 1:16:09
Ja, tills jag har hört bättre argument i alla fall.
Alfred – 1:16:12
Okej, i väntan på bättre argument. Vi har fällt avgörandet här. Jag hoppas att det är vi som är högsta beslutande instans.
Fabian – 1:16:18
Givetvis. Alfred for president.
Alfred – 1:16:20
Jag lovade faktiskt två exempel på den här frågan nu. Det här kanske inte är lokal vs. global miljö. Det är nästan global vs. global miljö, hur man nu ska lyckas få ihop det. Vi har ju pratat jättemycket om kärnkraft genom åren. Anders har hela tiden varit helt okritiskt för kärnkraft. Fabian har hela tiden varit ideologiskt och osakligt emot kärnkraft. Medan jag har haft en nyanserad och saklig, närmast objektiv hållning. Där jag först varit emot för att jag tror att det blir för dyrt. Men nu svängt eftersom jag tycker det är så bråttom med massor av ny el. Det är definitivt så att vi behöver alla kraftslag och så vidare. Visst, det var en rättvis resumé.
Fabian – 1:16:55
Och ödmjuk är du också! Ödmjukast till och med.
Anders – 1:16:57
Jag har ju varit för på rationella argument. Och ni båda, när hela samhället svänger.
Fabian – 1:17:03
Jag är för små modulära kraftverk. Jag är inte för nya stora jätteprojekt.
Alfred – 1:17:12
Mata inte trollen och så vidare. Det är inte kärnkraft vi ska prata om, utan nu ska vi prata om råvarorna som krävs för att bedriva kärnkraft. Vi ska prata om uran. Riksdagen har nyligen godkänt att vi ska lätta upp på det här förbudet mot att prospektera för uran i Sverige. Det är egentligen en öppning för att kunna bryta uran. För mig har det också varit självklart, om vi ska ha kärnkraften i Sverige, om vi ska bygga kärnkraft, då är det väl rätt rimligt att vi ska faktiskt ta ansvar för alla miljöproblem som kommer runt uranbrytning också och inte hålla på och exportera dem till något tredjeland, som ska få ta hela smällen för att vi behöver kärnkraft.
Fabian – 1:17:48
Ja, det är ju väldigt trevligt att inte behöva se skiten, utan bara skicka det till Kina eller så, eller hur? Ja. Eller Ryssland, som det har varit i förekommande fall.
Alfred – 1:17:56
Det blir dubbelmoral om vi inte kan ha gruvorna själva.
Anders – 1:17:59
Det beror på. Jag håller med om det. men det är ju väldigt smutsiga gruvor här. Det är ju ett bekymmer med urangruvorna. Om det inte är möjligt att ha rena gruvor så är jag positiv till att man lägger det någon annanstans.
Alfred – 1:18:13
Nej, men vad fan? Ska du säga det nu? Då tycker jag vi lyssnar på hur det lät i Sveriges Radio. Riksdagens beslut att tillåta urangruvor i Sverige kan leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Det gruvprojekt i Jämtland som kommit längst kan bli en av Sveriges största utsläppskällor, enligt beräkningar som professorn i markkemi Jon Petter Gustavsson vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort. Uppemot 20 miljoner ton koldioxid. Så det är ett avsevärt bidrag till växthusgasutsläppen i Sverige och det är från en gruva. Det finns ju flera planerade gruvprojekt. Utslaget på drygt tio år som gruvan beräknas var i drift skulle den enligt beräkningen ligga bland topp fyra av Sveriges största utsläppskällor.
Fabian – 1:19:06
Jag tänker att ledtråden till problemet här ligger i slutet av det här inslaget. Just den där gruvbilen vi hör.
Anders – 1:19:13
Som jag precis har pratat om.
Fabian – 1:19:14
Ja, men som du precis har pratat om. Det är väl ganska enkelt egentligen. Det är väl bara att ställa krav på att de elektrifierar det?
Alfred – 1:19:19
Det skulle man kunna tro. Och det är bra. Jag tycker det är jättebra att det råkar bli så att Anders hade förberett gruvfrågan och så vidare. Men det är inte hela svaret. Utan det jag har fått lära mig när jag har läst mig in på det här, det är nämligen så att nästan alla Sveriges uranfyndigheter, alla som vi ligger nära att vi ska prospektera för brytning, där är uranet bundet i en bergart som heter alunskiffer. Det är alltså en bergart som består av väldigt mycket mer kol i den här bergarten, än vad det är uran i den här bergarten. Så för att få loss uranet, så måste vi rosta den här bergarten och i den processen så frigörs jättestora mängder fossilt kol som inte går att elektrifiera bort, för det är i själva stenen som vi ska försöka anrika till uran. Det gör att vi måste börja tänka på att det finns smutsigt uran och rent uran. Tyvärr är det så att Sveriges uran är sjukt smutsigt. Det är inte bara det att det innehåller massa kol i stenen, det är också så att vi har väldigt låga halter av uran i stenen, vilket gör att vi måste bryta mycket mer sten än i urangruvor som befinner sig på platser där det är mycket högre mineralhalter av uran, vilket gör att det också blir renare.
Anders – 1:20:25
Kommer du ihåg? att jag sa alldeles nyss att om det . Det passar jävligt bra det faktiskt.
Alfred – 1:20:31
Jo, jag kommer ihåg det. Kommer du ihåg att jag svor lite över att du gjorde det precis innan vi kom in på det här?
Fabian – 1:20:35
Vänta, jag hänger inte med alls nu. Jag tror inte vi lyssnar nu heller.
Anders – 1:20:37
Jag sa ju precis innan att om det är renare någon annanstans eller om det är väldigt smutsigt här, då är jag för att man lägger det någon annanstans. Det är precis det som är poängen här. På andra håll kan du bryta uran rent.
Alfred – 1:20:48
Ja, det är precis det som är poängen. Jag hade ansträngt mig ganska hårt för att gilla den här fällan, galant vid sidan av min fallgrop för dig. Det är toppen att du gör det.
Fabian – 1:20:59
Så här kan det ju vara, men man kan mycket väl tänka sig att man kan innovera sig ur det här också. Det måste finnas sätt att kanske ta sig förbi det här, att hitta andra sätt att få ur det här uranet. Om det till exempel skulle vara lagligt att forska om det i Sverige så hade det ju varit toppen.
Alfred – 1:21:11
Ja, faktum är nu att det är svårt att komma djupare än så här i nyhetsflödet och därför så har jag gjort lite fotarbete här och till och med läst lite hastigt i en del papers och använt en del AI för att researcha det här. Så det är väl inte någon gedigen forskningsrapport, som tål publicering.
Fabian – 1:21:28
– Kommer det bli lex Fabian här?
Alfred – 1:21:30
Det kommer lite matematik, som ändå sätter de här storheterna i proportion. Om vi börjar med de här 20 miljoner tonnen, som skulle frigöras från den här gruvan i Jämtland. Hur mycket är det då? Jo, de årliga utsläppen från vår trafik är 14 miljoner ton. Så det motsvarar all Sveriges vägtrafik under ett helt år.
Fabian – 1:21:46
– Jag anser att det är ganska mycket.
Alfred – 1:21:47
Det är ganska mycket. De vill slå ut över 10 år, för att det är så länge man ska . skulle bryta den här fyndigheten och då blir det inte lika mycket som trafiken varje år, men det blir ändå verkligen topp fem av Sveriges utsläppare, det är i paritet med stålverken och så vidare. Sen är det en ganska stor del av det här kolet som släpps ut. Det är verkligen oundvikligt. Det måste till en helt ny process för att man ska kunna undvika att det här kolet släpps ut, just eftersom att det blir lite som med cementprocessen också. Hur man än gör när man ska göra konventionell cement, så blir det kol i atmosfären. Man kan försöka fånga in annan kol eller fånga den i skorstenen och så vidare, men det går inte att göra själva den kemiska processen utan att det blir koldioxid i skorstenen. Det är samma problem med den här brytningen. Men då blir det viktigt att försöka relatera till hur mycket smutsigare den är. Här har jag ansträngt mig ganska mycket och kommit fram till nånting som är en sammanfattning som tål att, det går åtminstone att jämföra storheten här.
Alfred – 1:22:39
Det verkar som att med smutsig svensk uran så hamnar man i att man släpper ut ungefär 130 gram koldioxid per alstrad kilowattimme. i ett kärnkraftverk. Hur illa är det då? Jo, men det skulle leda till att om vi tänker att en elbil drar 2 kilowattimmar milen, som jag har förenklat med tidigare, då blir det ungefär 250, 260 gram koldioxid per mil, vilket då kan jämföras med den konventionella fossilbilen som man brukar säga släpper ut någonstans 100 till 130 gram per kilometer eller då ungefär 1,1 till 1,3 kilo koldioxid per mil. Så det är fortfarande så att det är mycket bättre än en fossilbil, men en elbil som är laddad på. kärnkraft som är alstrad med smutsigt svenskt uran, ja men då är elbilen ungefär, släpper ut en fjärdedel eller en femtedel av vad en fossilbil gör.
Fabian – 1:23:33
Så miljöpartisterna hade rätt ändå, att kärnkraften inte var helt bra för klimatet?
Anders – 1:23:38
Dels är det en worst case beräkning det här, när vi släpper ut mest möjligt.
Fabian – 1:23:45
Om vi skulle göra det själva då?
Alfred – 1:23:47
Det är ingen worst case beräkning, vill jag vara tydlig. Det går att måla betydligt värre på väggen än vad jag har gjort här. Jag har inte överdrivit mitt case. Det här är rimligt att det är så det blir om man ska använda det här uranet. Det är viktigt att om man jämför det med vindkraftsel, då är vi plötsligt nere på 10-20 gram koldioxid per mil istället. Det är ungefär en tio magnitud bättre från de förnybara källorna. Men kärnkraft på ren uran, det är lika bra. Så det är inte så att det är för eller emot kärnkraft det här, utan det är verkligen för eller emot vart vi ska ta uranet ifrån. Det tycker jag är intressant när man sätter sig in i den här frågan mer. Jag har inte riktigt koll. Vi har ju slängt oss med det några gånger. Vi kan ju inte vara beroende av Ryssland. Vi måste av geopolitiska skäl vara självförsörjande på uranet. Men var är det vi köper vårt uran ifrån?
Anders – 1:24:36
Kanada har köpt en del. – Ja, och USA.
Fabian – 1:24:38
Vi har slutat att köpa det från. Vi köpte det från Ryssland till ganska nyligen, visade det sig, att man hade köpt en hel del tills ganska nyligen. Men nu tror jag också att det är från Kanada och det hållet.
Anders – 1:24:50
Asien någonstans. Någon Kazakstan eller något sånt där tror jag är stora va?
Alfred – 1:24:54
Ja, det är bra. Kanada och Kazakstan är störst i världen på det här. Stenkoll Anders. Australien är under uppsegling. Australien är inte så stora globalt sett ännu, men har jättestora fyndigheter. Och det som är gemensamt för Australien och Kanada, det är att deras fyndigheter är i bergart som är helt kolfri. Så det finns inte den här problematiken. Alltså de utsläppen som sker, de är likartade. utsläppen som sker från förnybara källor. Det kostar kol när man ska transportera grejerna och bilarna. Det går att elektrifiera bort de utsläppen. Det finns ingen kol i själva stenen som inte går att elektrifiera bort. Det är också under sån framväxt att det verkar kunna klara av att försörja även Sverige. Skulle man använda den uranen istället, då har vi inte det här problemet. Så jag tycker att det verkligen sätter fingret på mig. För mig var det mycket tydligt så att när jag började researcha den här frågan, eller först hörde talas om det här problemet, så tänkte jag att ska vi ha kärnkraft, då måste vi stå ut med att bryta uranet själva.
Alfred – 1:25:55
Men jag har nog banne mig svängt, ju mer man sätter sig in i det här. Det verkar idiotiskt att vi ska bryta svenskt uran när vi har bland världens sämsta uranfyndigheter.
Fabian – 1:26:02
Såvida vi inte kommer på något jättesmart.
Anders – 1:26:04
Jag tror det handlar lite om . Vi pratar egentligen om två olika saker. Jag tror när vi har sagt så här att det är klart vi ska bryta det själva. Det handlar om att ska vi använda energislaget så ska vi städa. Vi har pratat om att gruvorna är smutsiga och att det blir stora dagbrott och det förstör den lokala miljön. Det är klart vi ska ta straffet för det på något sätt och där tror jag ändå vi har varit överens om att det är klart vi ska göra det, men om det visar sig då att det är korkat ur miljösynpunkt att göra det, så är det givet att vi inte ska göra det, men vi har ju massa gruvbrytning för andra för att vi har jättefin järnmalm till exempel. Så länge vi har snälla, goda vänner i världen så är det klart vi ska handla och jobba tillsammans.
Alfred – 1:26:52
Ett argument man ofta hör är annars att vi ska inte exportera det här problemet till andra länder som har sämre miljölagstiftning och det därför blir mycket värre för miljön där än vad det skulle bli hemma, där vi kan hålla företagen ansvariga och de får göra ett mycket tuffare jobb, men här handlar det ju om, okej, om inte vi gör det själva, då är det Kanada eller Australien som ska göra det. Jag tror att de är nog helt jämförbara i miljö. Här blir det snarare ett argument att om vi har 10 gånger lägre, eller 20 gånger lägre, halt av uran i bergarten, då blir problemet 10-20 gånger större hos oss än i Kanada eller Australien. Då verkar det idiotiskt, tycker jag, att ta miljöproblemet själva.
Fabian – 1:27:32
Må bäste man eller kvinna vinna när det gäller den här typen av produktion. Vem kan göra det till minsta miljökostnad? Problemet är att vi inte har någon kostnad. I många länder har vi inget sånt fungerande system.
Anders – 1:27:46
Vi har ju absolut svårt att göra det här i Sverige för att kolen i. Nej, men jag menar det går ju inte då liksom. Om det inte kommer ny teknik.
Fabian – 1:27:56
Går? Det går om vi kommer på någonting smart. Om vi uppfinner någonting smart, något bra sätt att göra det på. Man kan ju inte ta för alltid att tekniken kommer stå still på det här området. Utan någon kanske kommer på ett bra sätt att separera ut ur det här. Utan att bränna upp kolet eller fånga in kolet på något bra sätt. Det är ju allmänt fördelen när man framställer cement. Eller för all del när man gör det här. När man har processer där koldioxid bildas i stora mängder på en plats. Då är det ju ganska trevligt på ett sätt. För man kan ju ändå fånga in den. Man skulle kunna göra det. Till skillnad från att vi har alla bilar och lastbilar och båtar. Där kan det vara mycket svårare att fånga in koldioxiden tänker jag.
Alfred – 1:28:37
Det du säger är i princip att om vi har tillräckligt väl fungerande utsläppsrättshandelssystem och vi inte går så långt att vi nu ger de här företagen, som ska bryta uran i Sverige, en massa dispenser från det systemet, då kan marknaden ta hand om det här och antingen så kommer de att hitta ett sätt att fånga in det på ett bra sätt, eller så är det så att de kommer inte få bärighet i att bryta det här uranet i Sverige och då blir det aldrig nånting av det.
Fabian – 1:29:00
Det finns ju värre ställen att köpa från än Kanada.
Anders – 1:29:03
Och Australien, det är ju fina länder.
Alfred – 1:29:05
Men så då har vi ett utslag i I högsta instans här nu då, även i den här frågan. Det blir batterifabrik i Eskilstuna och det blir inte uranbrytning i Sverige. Ska vi enas om det?
Anders – 1:29:16
Du vänder och vrider på allt.
Fabian – 1:29:21
Bra judge-Judie-stämning här idag. Vi bestämmer helt enkelt.
Alfred – 1:29:24
Jag kände att det var det vi skulle till.
Fabian – 1:29:25
Mycket bra.
Alfred – 1:29:26
Två knepiga frågor. Jag tog dem för att jag tycker att de är kluriga själva. Men jag tror att jag har landat i det jag tycker. Sen får vi bara önska att vi fick bestämma. Men det får bli en senare fråga.
Fabian – 1:29:36
Det får bli en senare fråga. Vi kandiderar för riksdagsvalet eller bilar med sladd som parti?
Alfred – 1:29:41
Nej, inte det här valet. Det får bli långt in i framtiden i så fall.
Fabian – 1:29:44
Det får bli ett annat val. Hörni, vad trevligt vi har haft det och vad fint att ni har velat vara med och lyssna på det här åbäket som vi kallar bilar med sladd än så länge. Om du vill stödja podden då är det bästa sättet att prenumerera. Och det finns i vissa plattformar, vissa poddspelare. Spotify om jag vill minnas rätt Alfred, eller hur?
Alfred – 1:30:04
Ja, jag tror att du har hört talas om den andra också. Apple. är också ett företag. Tillverkat datorer och sånt länge. Men de gör ju telefoner och sånt nu för tiden och de sprider podcaster, precis som Spotify. Så i de två plattformarna kan man prenumerera och betala för oss. Då klickar man på knappen i Apple podcast, om man har den appen, eller så om man använder Spotify, då söker man upp oss bilar med sladd plus, med plustecken på slutet. Då får man för bara 29 kronor i månaden podden, helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016 och så får man höra avsnitten, inklusive Anders, lite tidigare.
Anders – 1:30:33
Vi har en Facebook-sida, där vi lägger ut lite grejer. Jättegulligt. Otroligt mycket kommentarer där nu efter senaste avsnittet. Superkul. Vi har en vanlig hemsida, bilamedslad.se. Alfred kommer lägga ut bilden på Fabian, där han ser ut som Magnus Uggla.
Alfred – 1:30:45
A.k.a. Magnus Uggla.
Fabian – 1:30:47
Ja, men precis. Det var oväntad vändning som den här podden tog. Om man bor i Göteborg, man kanske bor i Stockholm eller Malmö Lund med omnejd. Då ska man förstås lista sig på Hälsa Hemma. Ladda ner Hälsa Hemma-appen på Google Play Story eller Apple AppStore. Och så listar man sig direkt i appen och då kommer vi ju hem med våra fina rosa elbilar om man skulle behöva hjälp. Och vi löser ju mycket i appen också förstås, så att vi slipper komma hem. Men behövs det kommer vi hem och tar prover och sådär.
Alfred – 1:31:20
Bästa sättet att hjälpa oss är faktiskt att ni tipsar vänner och bekanta om podden. Speciellt de som inte har skaffat elbil ännu. Vi brukar vara ganska bra på att faktiskt förflytta folk och stegvis ta dem närmare ett inköpsbeslut och bli elbilister. Så det är ett bra sätt att slippa ta elbilar. hela den fighten själv på egen hand. Vi hjälper dig gärna, om du hjälper oss.
Anders – 1:31:36
Vi har också e-postadresser, info@bilarmedsladd.se om du vill kontakta oss allihopa. Annars kan du mejla till oss. Anders är jag, Alfred är du, Alfred, ja, det är farligt se ut vem jag pekar på då. Fabian@bilarmedsladd.se ska nå ner oss individuellt.
Alfred – 1:31:49
Och poddens ständiga redigerare Johan Chanukkar på Umami-produktion tackar vi så mycket för en stabil insats att reda upp det här härket även denna gång.
Fabian – 1:31:56
Och ansvarig utgivare, det är du Alfred Alfred Ruth. Och med det då så rullar vi ur podden och jag hälsar till mamma och säger kör försiktigt till alla inblandade.
Alfred – 1:32:08
Kör elektriskt. Sladda lugnt, så ses vi igen efter jul och nyår.
Fabian – 1:32:12
Ja, god jul hörni. God jul.
Alfred – 1:32:14
God jul och gott nytt år.
Fabian – 1:32:17
Vad härligt.
Alfred – 1:32:22
Åh, nu blir det glögg.
Speaker – 1:32:26
För tredje gången var det robotsnack. Och LKAB var nära att göra att stegrardrömmen sprack. Vi diskuterade gruvor och smutsigt dura. Och Fabian krockade igen, han börja’ bli van. Mikrofonen är varm och året till ända. Men i januari kör vi en till vända. För nu tar vi paus, nu är säsongen slut. Bilar med sladd var var ner och vi vilar ut. Men oroa dig inte, vi är tillbaks igen. I januari 26, då sladdar vi loss min vän. Anders trillade ner i ett kaninhål och Malm som var fossilfri. Och Fabian hade köpt ett nytt hembatteri. Alfred berättade batteriröven i Eskilstuna dör ut. På den spretar ämnen som aldrig förut. Mikrofonen är varm och året till ända. Men i januari kör vi en in till vända. För nu tar vi paus! Nu är säsongen slut! Bilar med sladd varvar ner och vi vilar ut Men oroa dig inte, vi är tillbaks igen I januari 26 blåsladdar vi loss min vän För nu tar vi paus! Nu är säsongen slut Bilar med sladd varvar ner och vi vilar ut Vi varvar ner och vi vilar ut. Men oroa dig inte. Vi är tillbaka snart. I januari 26 hörs vi igen, såklart.