BONUSAVSNITT: Anders och Fabian om Hälsa Hemma

Fabian Ruben är doktor, men även grundare och vd för Hälsa Hemma

I veckans avsnitt av Bilar med sladd gör vi något annorlunda. Vi har fått enormt många frågor från er lyssnare om den vårdcentral vi driver, Hälsa Hemma, så vi har bestämt oss för att ägna ett helt avsnitt åt att berätta om vår resa. Vi dyker ner i varför vi startade, problemen vi ville lösa, hur vår lösning fungerar och vad vi har för galna, ambitiösa planer för framtiden.

Våra bakgrunder och hur allt började

För att förstå Hälsa Hemma behöver man förstå oss som grundade det. Våra bakgrunder är en lite udda mix av medicin och teknik. Den ena av oss är specialistläkare i allmänmedicin men har kodat och byggt teknik sedan femte klass. Den andra är en tungviktare inom teknik, med en bakgrund av att bygga och leda tech-team och en passion för programmering sedan barnsben.

Våra vägar korsades, lustigt nog, på forumet Tesla Club Sweden. Båda hade, oberoende av varandra, gått och funderat på att starta en podcast om elbilar. När en av oss la ut en trevare på forumet svarade den andra, och efter ett tre timmar långt första telefonsamtal var saken klar. Så föddes vår elbilspodd, och under åren som vi poddade blev vi goda vänner. Vi insåg att vi jobbade bra ihop och började fundera på om vi inte kunde starta ett företag tillsammans.

Idén om att förnya vårdcentralen föddes ur en frustration med hur vården fungerar idag. En av oss hade sålt sitt tech-bolag och var redo för något nytt. Vi diskuterade hur märkligt det är att man kan få allt levererat hem – mat, paket, taxi – men för att träffa en doktor måste man fortfarande ta sig till en fysisk mottagning. Den första, ganska dåliga, idén var en slags bokbuss för läkare, men vi insåg snabbt att det bara skulle göra väntrumsupplevelsen sämre, fast utomhus i svenskt decemberväder. Till slut landade vi i idén som blev Hälsa Hemma: att läkaren och sköterskan kommer hem till patienten.

Problemen vi ville lösa

Vi startade inte i ett vakuum. Svensk primärvård dras med stora problem, både för patienter och för personalen.

Tillgänglighet och väntrum: Patienter tvingas ringa tidigt på morgonen för att få en tid, sitta i telefonkö, och väl på plats hamnar de i ett väntrum där de blir stressade och smittar varandra. Hela upplevelsen präglas av väntan och brist på respekt för patientens tid.
Ineffektivitet: Läkare vet sällan vad som väntar bakom dörren. En 30-minuterstid kan gå till ett treminutersärende, eller så kommer en patient i kris som behöver en timme. Det är ett system som är riggat för att skapa förseningar och stress.
Fragmenterad vård: Brist på kontinuitet gör att patienter måste upprepa sin sjukdomshistoria för nya läkare varje gång.
Dålig kommunikation: När prover är tagna eller en remiss är skickad blir det ofta helt tyst. Man får höra ”vi hör av oss om något är fel”, vilket skapar en enorm otrygghet.
Nätläkarnas misslyckande: Samtidigt som nätläkarna (som Kry) kommit och löst en del av tillgänglighetsproblemet, har de gjort det genom att utnyttja ett kryphål i systemet med ”utomlänsersättning”. De hanterar bara de enklaste ärendena och kan inte erbjuda en helhetslösning, eftersom de inte kan undersöka patienter fysiskt. Behövs ett prov eller en fysisk undersökning skickas patienten ändå vidare till en traditionell vårdcentral.

Vår lösning: En digi-fysisk vårdcentral

Vi bestämde oss för att bygga en vårdcentral från grunden, designad för 2020-talet. Resultatet är Hälsa Hemma, en vårdcentral som fungerar på ett helt nytt sätt.

Digitalt först: All kontakt börjar i vår app, som är öppen dygnet runt. Vi har medvetet gjort den extremt enkel, med en stor rosa knapp för att starta ett nytt ärende. Inga krångliga formulär, utan man kommer snabbt i kontakt med en riktig människa.
Hembesök vid behov: Ungefär 80% av alla ärenden kan vi lösa helt digitalt via chatt eller video. För de resterande 20% som kräver en fysisk undersökning, provtagning eller annan handpåläggning, åker vi hem till patienten i våra elbilar. Därmed har vi helt trollat bort väntrummet.
Kontinuitet: Samma läkare och sköterskor som man möter i appen är de som kommer hem. Patienten har ett fast vårdteam och ser bilder och namn på dem direkt i appen.
Transparens: Vi har inspirerats av paketleveranser. Patienten får löpande uppdateringar om vad som händer i sitt ärende och kan när som helst ställa frågor i appen.

Tekniken som gör det möjligt

Nyckeln till att detta fungerar är att vi äger och har byggt all teknik själva, från appen patienterna använder till det interna systemet som vårdpersonalen jobbar i.

En vanlig invändning är att hembesök måste vara ineffektivt. Tvärtom. Genom att använda ruttoptimeringsteknik, liknande den i logistikbranschen, kan vi planera våra hembesök extremt effektivt. Vårt system, ”CarePath”, tittar på när vi ändå har en sköterska eller läkare i ett visst område och bokar in icke-akuta besök då. Ju fler patienter vi har, desto effektivare blir vi.

Vi har också utvecklat andra smarta lösningar, som att videosamtal fungerar som ett vanligt telefonsamtal som patienten bara svarar på, vilket gör det enkelt även för våra äldsta patienter.

Framtiden: AI, proaktiv vård och ”Minikliniken”

Vi har bara börjat. Vår vision är att fortsätta revolutionera vården med teknik.

Minikliniken: Vi håller på att utveckla en box, ”Minikliniken”, som vi skickar hem till alla våra patienter. Den innehåller uppkopplad medicinsk utrustning som blodtrycksmätare och syresättningsmätare, samt enkla hemtester för exempelvis snabbsänka (CRP). Patienten kan, på ordination från läkare, ta ett prov själv, filma av resultatet i appen, och få svar och eventuellt recept inom en timme – utan att någon behövt åka någonstans.
Proaktiv hälsa: Den bästa vården är den man aldrig behöver. Vi vill använda hälsodata från blodprover och smarta sensorer (som Apple Watch) för att ge patienter en tydlig bild av deras risk för framtida sjukdomar. Genom att visualisera detta i appen kan patienten själv se hur livsstilsförändringar påverkar risken och få hjälp att hålla sig frisk.
AI-driven effektivitet: Eftersom all vår kommunikation är digital och asynkron är vi unikt positionerade att använda AI. Vi bygger en ”autopilot för kliniker” där AI hjälper till med administration, att samla in information och sammanfatta journaler. Målet är att frigöra tid för läkare och sköterskor så att de kan fokusera på det mänskliga mötet, inte på pappersarbete. Vår beräkning är att våra läkare om tre år kommer vara 65% mer effektiva än på en traditionell vårdcentral.

Vi är övertygade om att detta är framtidens primärvård. Genom att äga hela kedjan – patientresan, tekniken och affärsmodellen – kan vi skapa en sömlös, effektiv och patientcentrerad vård som faktiskt fungerar.

Observera att tidskoderna nedan är ungefärliga.

17:16 – Våra bakgrunder i teknik och medicin.
26:20 – Hur vi träffades via Tesla Club Sweden och startade podden.
31:06 – Hur idén till Hälsa Hemma föddes.
37:43 – De problem med traditionell vård och nätläkare som vi vill lösa.
47:18 – Presentation av Hälsa Hemmas lösning: Den digi-fysiska modellen.
53:55 – En djupdykning i tekniken vi har byggt.
1:05:34 – Förklaringen till varför hembesök är mer effektiva tack vare ruttoptimering.
1:13:13 – Hur affärsmodellen för en vårdcentral fungerar.
1:19:49 – Hur vi ökar patientlojaliteten med uppkopplad hårdvara.
1:23:06 – Våra framtidsplaner: AI, proaktiv hälsa och ”Minikliniken”.
1:34:04 – ”Den hemliga såsen”: Hur vårt arbetssätt gör oss unikt effektiva.
1:44:27 – Vi växer och söker nya medarbetare.
1:48:51 – Hur du blir patient eller kommer i kontakt med oss.

Transkribering av avsnittet

Fabian – 0:14

I det här bonusavsnittet av Bilar med sladd gräver vi ner oss i vår elbilsburna vårdcentral Hälsa Hemma. Massor av lyssnare har hört av sig med frågor. Så här, mina vänner, kommer en fördjupning där vi berättar mer om hur det är att driva en vårdcentral på fyra elbilshjul. Allt det här och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast Bilar med sladd.

Anders – 0:48

Den här gången blir det specialavsnitt. Det är massor med människor som hört av sig till oss och vill jobba med oss. Vi driver ju den här vårdcentralen Hälsa Hemma, Fabian.

Fabian – 0:56

Ja, men det gör vi. Sen nästan fyra år tillbaka.

Anders – 1:00

Mer än fyra år.

Fabian – 1:00

Ja, mer än fyra år blir det faktiskt. Ja, det har du rätt i. Vi tänker väl så här att vi renodlar det här avsnittet till ett Hälsa Hemma-avsnitt. Så kanske lyssnarna. Som inte vill höra så mycket om SMS. Slipper höra så mycket. Så om du kära lyssnare känner att det här är ingenting för dig. Det blir en hel del elbilar här också. För det är ju en del av vår business. Men om du som lyssnare känner att det här orkar jag inte med mer. Då får du helt enkelt vänta till nästa vecka. Så kommer ett helt vanligt avsnitt för dig där.

Anders – 1:30

Jag skulle säga att nästan lika många lyssnare som skriver om vårdcentral Hälsa Hemma. Som skriver och frågar om bilar med sladd. Så det är jättemånga som är intresserade av att jobba med oss. Eller på olika sätt engagerar oss. sig i vår verksamhet och som tycker det är spännande.

Fabian – 1:43

Ja, men verkligen. Och i det här avsnittet så kommer vi fördjupa oss lite i det. Prata mer om verksamheten, hur vi startade och varför vi startade och hur det går.

Anders – 1:53

Och vad vi gör.

Fabian – 1:54

Och vad vi gör och hur vi gör det. Och all spännande teknik som vi har byggt. Och lite om vad vi vill göra framöver.

Anders – 2:01

Ja, precis. Jag är ju lite mer teknisk. Så jag håller på mycket med vårt meckande med våra bilar och sånt där. Nu har jag varit ute och pitchat, Hälsa Hemma på en liten roadtrip du och jag, Fabian. Och då har jag ett problem för att vi har en körjournal i våra, vi kör ju elbilar då allihopa. Och så har vi en körjournal i bilen för att veta vem som kör det. Skatteverket vill veta det. Och då sa jag, kopplat in den genom att sätta en sån här ODB-port, diagnostik.

Fabian – 2:34

Just det, det är sånt. Jag tror att det är typ världsstandard, va? Det ser ut som ett SCART-uttag ungefär, de här gamla videospelaruttagen. Pluggar man in där och då kan man få massvis av information om hur bilen mår. Så på vanliga bensinmotorer, då vart det ju liksom massa data om hur varmt pistongerna var. Eller vad fan vet jag? så är det lite om elbilsbatteri och sådär.

Anders – 3:01

Men de ODB2-uttagen finns ju också på elbilar. För den här läsaren till körjournalen, så har jag pluggat in den där för att få ström därifrån. Och så funkar det bra en liten stund fram till att personalen börjar sitta. Den sitter nere på vänster sida på förarsidan. Då börjar personalen sparka där nere så har den flugit ut den här kabeln. Det har hänt på alla våra bilar. Det har varit världens krångel att. åka runt och sätta tillbaka den. Vi finns ju i Stockholm, Göteborg och Malmö, så det har varit ett jävla flängande. Så det har varit lite segt.

Fabian – 3:31

Ja, vuxna människor som vi har anställda, som vi älskar så mycket! Men ingen är perfekt, eller?

Anders – 3:37

Så är det ju. Så det jag har börjat göra nu är att jag har börjat koppla om de där och sätta dem direkt på säkringarna. Vi kommer ju berätta lite senare i programmet sen. Vi söker en del folk och just det här är en sån sak. Jag söker någon som är lite teknisk avsiglar och kopplar och drar sladdar och sånt där. Gillar hårdvara och mjukvara. Jag kommer berätta mer om det sen.

Fabian – 3:59

Vi växer så det knakar, så vi kommer ju behöva mer folk. Så om du som lyssnar på det här är intresserad av att jobba med oss, så hör gärna av dig. Det kommer lite mejladresser och sånt i slutet av avsnittet.

Anders – 4:10

Lyssna mer i programmet också.

Fabian – 4:12

Så får vi höra vad vi gör först kanske. Bra idé. Jag jobbar ju då inte bara som doktor, jag är ju specialist i allmänmedicin i botten. Utan jag är också tillsammans med dig grundare till Hälsa Hemma och verkar ju då som vd. Men jag jobbar en del kliniskt fortfarande. Och det vill jag göra, för jag tycker det är ganska klokt att ha en fot i verksamheten och förstå vad som händer. Vi bygger ju våra egna system på Elsama, så det blir också lite det här man brukar kalla för dog-feeding, att man äter sin egna mat, så att säga. Det är ganska klokt att göra, så att man förstår hur saker faktiskt fungerar i verksamheten. Häromdagen hade jag kontakt med en äldre . patient. Vi har ju faktiskt många äldre som har valt att lista sig på Hälsa Hemma. Vi har lika, ja, ungefär samma population åldersmässigt som den vanliga populationen i de regioner där vi verkar. Och den här damen då, det visade sig tyvärr att hon var jättesjuk. Hon var jätte, jättesjuk. Och då, vi är ju inte någon ambulans på Hälsa Hemma.

Fabian – 5:11

Vi är ju en vårdcentral. Så vi åker hem på saker som är på sin höjd halvakuta. Men när det är superakut, ja då är det ju ambulansen. Så då ringer vi från vårdcentralens sida, ofta 112. Det är det vi gör också idag. Och då lämnade man en liten rapport där till sköterskan som sitter där. Och sen så beställdes det hem då en prio 1-ambulans till den här patienten.

Anders – 5:30

Så du som läkare har liksom ingen företräde till 112? Du ringer precis som kreti och pleti till.?

Fabian – 5:34

Ja, de svarar ganska fort. Eftersom jag har ringt mer 112 än kanske vanliga medborgare då, eftersom jag är doktor, så kan jag säga att de svarar ganska fort. Men ibland är det lite väntetid. Det kan vara någon minuts väntetid som mest. Det kan ju inte vara kul om du.

Anders – 5:45

Men det brukar väl vara att de svarar snabbt oavsett vem som ringer? Eller tror du att de har ditt nummer inlagt?

Fabian – 5:53

stora akutsjukhusen däremot, till deras vanliga växel, då finns det i regel en hemlig knappkombination man kan trycka för att komma förbi väntetiden i kön. Mer än så tänker jag inte säga.

Anders – 6:03

Du kommer inte säga den hemliga kombinationen?

Fabian – 6:05

Nej, det kommer jag inte göra. Det känns oetiskt. Och sen kan det också vara kul att veta, det finns ju faktiskt hemliga nummer till alla vårdcentraler runt om i Sverige som sjukvården har för att kunna ringa varandra. Så det är väl ganska klokt, tänker jag. I vilket fall, den här damen ringde jag och rapporterade över. Och så kom ambulansen hem. Och då är det ofta så att jag har lämnat mitt mobilnummer. För ibland har ambulanspersonalen följdfrågor och sådär. Och saker som de kanske inte förstod eller som har gått lost in translation. Och då ringde ambulansen mig. Och då svarar jag förstås snabbt. Som man gör när ambulans ringer. Ibland står det faktiskt 112. Att de ringer tillbaka. Det är lite intressant också. Och den här ambulansföraren frågar hur det gick med patienten. Gick han det bra? Ja, det gick bra med patienten sa han. Men det visade sig vara en lyssnare som var ambulansförare. Så han ville bara säga tacka för en bra podd. Och det var så himla gulligt. Det gjorde faktiskt min dag.

Fabian – 6:59

Det var så himla fint. Hoppas han lyssnar nu. Tack för det samtalet. Det gjorde verkligen min dag.

Anders – 7:03

Jag har också haft massor med sådana. För jag tycker det är kul att åka med våra sköterskor ut på hembesök. Också bara för att dels fota och filma och prata med personalen. Men också som du var inne på, man behöver ju vara nere i liksom. verkligheten för att kunna utveckla bra system och vad det är för någonting. Vid något tillfälle för några veckor sedan så åkte jag med en av våra sköterskor ut och så satt jag i bilen då, för jag följde inte med in till den patienten. Efter en stund kom sköterskan ut och knackade på rutan. Du, det är någon som vill säga dig någonting.

Fabian – 7:32

Vad handlar det om?

Anders – 7:33

Då var det också en lyssnare.

Fabian – 7:35

Åh, vad fint! Ni är så fina, kära poddlyssnare. Vi tycker så mycket om er. Vi har ju faktiskt också varit ute lite på turné, du och jag Anders. Vår jobbvecka har varit lite annorlunda här den senaste veckan.

Anders – 7:48

Ja, vi har pitchat för investerare, Hälsa Hemma och sådär. Jag har varit nere i Göteborg och sen i Malmö och sen i Göteborg mötte vi någon politiker och sådär. Du också. Det har varit väldigt flängigt.

Fabian – 7:59

Vi har blivit drillade för att vår pitch om Hälsa Hemma ska vara så bra som möjligt. Och nu så är vi drillade och nu är vi ute och berättar om bolaget för investerare. Och för den som undrar hur det här går till då så kan jag säga att det är ganska likt så här, Dragon’s Dand-draknästet liksom. Att man berättar om bolaget och Förhoppningsvis ser folk ganska glada ut. Jag tycker ofta de ser lite buttra ut.

Anders – 8:25

Jag tycker också det. Det är så otroligt jobbigt när man talar. Jag har ju väldigt mycket erfarenhet. Jag har varit chef för många bolag tidigare. Jag har jättemycket erfarenhet av att prata inför folk. Men man vill gärna ha någon som ler lite och sådär. Som man kan ta fasta på för att få energi. Här har det varit jättemånga stenansikten och lite buttrande.

Fabian – 8:43

Sen har de nog varit jättepositiva efteråt.

Anders – 8:45

Ja, alla har varit superpositiva.

Fabian – 8:47

Sen har det varit svårt. Men när man väl hittar någon som ser lite glad ut, Ta fasta på den personen och så blir hela föreläsningen bara till den personen.

Anders – 8:54

Jag måste bara säga, det var roligt, för att jag sa till den killen som har coachat oss då, kan inte du se lite glad ut så att jag kan ta fasta på dig när jag pratar? Och då satt han som en fejkat leende, det är inte upp till ögonen.

Fabian – 9:11

Det funkar ju skitdåligt då, när det inte är genuint överdrivet.

Anders – 9:13

Det funkade bra för att det blev så överdrivet, så då blev jag på gott humör.

Fabian – 9:18

Så det är ju jag. och du som gör det här tillsammans. Vi är ju vana att prata i den här podden men vi har fått styra upp det lite grann, så det inte blir riktigt lika babbligt. Och det har den här killen som har coachat oss hjälpt oss med. Vi har i alla fall fått veta att vi är tredje bäst minst i alla fall och intresset är stort och så där för oss och bolaget. Men jag ska säga det att jag nämnde ju Draknästet där för alla som har sett det. Har du sett Draknästet någonting? Ja då, absolut.

Anders – 9:45

Men det är länge sedan nu.

Fabian – 9:45

Det är ju väldigt roligt att se. Men det är inte så att det tas investerarbeslut där och då. Det är lite lugnare än så. Det finns massa pappersarbete och massa mer djuplodande analys av bolaget. Som rimliga investerare tar ställning till. Så det är inte så att man tar ställning där och då.

Anders – 10:03

Nej, i verkligheten är det inte så. Men jag tycker det är konstigt det där draknästet. Det är ofta ganska små summor. Någon kommer med någonting som uppenbart är dyrt att realisera. Så säger de så här, jag kan stoppa in 300 000. Det räcker ju ofta inte någonstans. Lite beroende på vad man ska göra.

Fabian – 10:17

Ska de ha halva bolaget också?

Anders – 10:19

Ja, precis. Halva bolaget. Vad har man kvar då?

Fabian – 10:23

Men jag tycker det är bra, för jag satte fingret på vad riskkapital är. Det låter ju väldigt illa, riskkapital. Men egentligen handlar det om att det är människor som har mycket pengar som istället för att bara sitta på dem eller lägga dem på någon tråkig indexfond eller så, faktiskt riskar pengarna för att andra svenska bolag och andra människor ska kunna bygga sina bolag. Och i bästa fall så får man ju. lite uppsida på det förstås.

Anders – 10:46

Jättebra att du säger det, för det har varit en käpphäst för mig under de senaste åren. För att när man startar ett bolag så får du ju inga affärsbankslån. Affärsbankerna skrattar åt en när man kommer där.

Fabian – 10:57

Du har ju ingen soliditet.

Anders – 10:59

Ingenting.

Fabian – 10:59

Om du gör något så här helt vansinnigt som det var när vi startade. Nu har ju vi visat att det här går runt och att det funkar och så. Men om man gör något så vansinnigt som att återuppfinna vårdcentralen, som vi har gjort här. börja när man startar, det är ju bara att glömma det. De riskerna tar inte en affärsbank. De får inte ta de riskerna.

Anders – 11:17

Man är ju helt beroende av att någon vågar ta risk då, att de är med på den här typen av bolagsresor. Faktum är att jag läste någonstans att de här riskkapitalbolagen, de har ungefär samma förtjänst som traditionella investerare som investerar i mindre riskfylld verksamhet. För att många av de här bolagen de investerar i, riskkapitalbolagen, de går ju omkull och så är det några enstaka som blir jättestora och så. Det är ju de som då betalar betalar hela det här risktagandet.

Fabian – 11:44

Men för oss har det gått bra. Och vi har jättefina investerare med oss på resan här. Och fler blir det ju framöver. Ska vi faktiskt försöka hålla formen i podden lite grann? För vi har faktiskt ett lyssnarbrev.

Anders – 11:55

Ja, vi har jättemånga lyssnarbrev. Vi valde ut ett i alla fall.

Fabian – 11:57

Som gäller Hälsa Hemma då. Ja, precis.

Speaker – 12:01

Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. You’ve got mail.

Anders – 12:11

Då har Kenneth skrivit till oss. Han skriver heja, Fabian och Anders. hörde senaste avsnittet där Fabian nämner att ni söker undersköterskor till Malmö. Då tänkte jag direkt på hemtjänsten som ju oftast är undersköterskor och som kör hem till sina patienter. Är det så det fungerar i Malmö att ni har hemtjänstfunktionen inom Hälsa Hemma? Min fru jobbar på hemtjänsten i Västerås och kör idag elmoppebil till sina hemtjänstkunder. Batteriet börjar bli lite slitet så att ett nytt skulle vara bra. Är det något för Anders att sätta tänderna i?

Fabian – 12:37

Ja, du gillar ju att meka med moppebilar och sådär. Ja, precis.

Anders – 12:41

Men också våra. Jag köpte en sån här, orange billjus grej.

Fabian – 12:48

Jag kör ut och sätter på tak. Personalen har ganska kul åt det här, Anders. Det var nya grunkor hela tiden. Undrar någon bil och skruvar och monterar in någon centrifug i bilarna.

Anders – 12:58

Men det var ju skit. Det funkar ju jättebra.

Fabian – 13:00

Ja, det är för prover, ska jag säga. Det är inte för tvätt, utan det är för prover som behöver centrifugeras.

Anders – 13:04

Men det har man säkert sett en sådan här centrifug i labb. Det måste alla ha sett. Man sätter ner provrören och så står de och snurrar. Vad är det man skiljer blodplasman från?

Fabian – 13:12

Ja, det skiktar ju sig då. Jag är faktiskt inte expert på just den här delen, men det är ju för att det går inte analysera om det står som helblod alltför länge, utan man måste separera blodet i blodplasma och det som blir i botten är ju det som inte är blodplasma.

Anders – 13:26

Just det. Så man måste dela på det och då ska proverna centrifugeras. Och då är ju det luriga när vi är ute och kör till våra patienter, då behöver vi ju centrifugera. när vi är ute. Så det har monterats in en liten centrifug och så en 12 volts till 230 volts adapter där så att den snurrar i bagaget på den här bilen mellan patienterna. Ganska häftigt.

Fabian – 13:47

Ja, det är ju häftigt. För det gör ju då att vi kan vara ute lite längre och proverna ändå håller sig som de ska. Jag undrar vilken annan hemtjänst eller så som gör så? Det är ju ingen som gör så. Inte hemtjänsten, för de tar inte prover. Vi kommer in på svaret. Ska vi svara här? Vi ska nog börja med att skilja på hemtjänst, hemsjukvård och vårdcentral. Så till att börja med, hemtjänsten, de tar ju mest hand om städ och fixar att det blir mat till äldre. De har ibland, lite grann att de hjälper till med läkemedel och så. Det kan de få läkemedelsövertaget ibland, tror jag. Men de är ju undersköterskor, precis som brevskrivaren säger, i regel.

Anders – 14:26

Och de jobbar i kommunen typiskt. Kommunen ansvarar för det här.

Fabian – 14:29

Och sen har kommunen en annan gren som är hemsjukvården. Och där är det sköterskor och undersköterskor som jobbar, men framförallt sjuksköterskor. Och om man har hemsjukvård, för det finns en jättekonstig lag i Sverige som säger att kommunen som driver hemtjänst och hemsjukvården, De får inte anställa läkare. Jag tror att det håller på att uppluckras nu, men så är grunden. För det är regionerna. Ni vet, vi har kommuner, regioner och så har vi staten. Det här är inte bra, men det är så här det funkar.

Anders – 14:59

Så här funkar det i de flesta länder också. Vi är inte alls ensamma om att organisera oss på det här sättet.

Fabian – 15:03

Okej, kanske det. Hemsjukvården tar hand om väldigt sjuka, ofta äldre patienter. Det kan vara yngre som har blivit skadade. Det kan det vara, men i regel äldre personer. vårdcentralen som tar hand om läkarkontakten. Så vi på Hälsa Hemma vi är ju en vårdcentral och det innebär att vi tar hand om allt som kan dyka upp egentligen. Från vaggan till graven, multisjuka äldre till nyfödda. Så det är vårdcentralens uppgift. Men vi är ju sjukvård, verkligen så. Och hemtjänsten är mer så här ground service på plats. Och vi tar ju hand om läkarkontakten då, om man har hemsjukvård. Och då ersätter hemsjukvården våra sköterskor, men inte läkarna. Typ så kan vi säga.

Anders – 15:45

Ja, lite stökigt.

Fabian – 15:46

Ja, vad stökigt det är.

Anders – 15:48

Men vår uppdragsgivare som vårdcentral, vi har ju avtal med regionerna. Så vi har vårdavtal med Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm. Stämmer. Och verkar i hela de här tre regionerna.

Fabian – 16:00

Ja men precis. Så nej, vi är ingen hemtjänst och vi är inte heller någon hemsjukvård, utan vi ersätter vårdcentralen. Och skillnaden är ju då att vi kommer ju hem i väldigt, väldigt stor grad jämfört med vanliga vårdcentraler. De gör också hembesök, men då är det verkligen bara de som verkligen, verkligen behöver det. Så vi kommer prata lite mer om det alldeles snart. Har vi något sånär svarat här nu på Kenneths fråga?

Anders – 16:23

Alltså, det vet jag inte. Jag vet inte vad frågan var riktigt.

Fabian – 16:26

Jag tror att han funderar lite grann på om vi gör hemtjänst. Alltså inte, och vi gör inte ambulanser och inte hemsjukvård, utan vi är vårdcentral. primärvård.

Anders – 16:35

Det är lite snurrigt, för våra undersköterskor som åker hem till våra patienter gör ju också vissa såromläggningar och såna saker. Så gränsdragningen är inte jättetydlig.

Fabian – 16:46

Det är det jag menar när jag säger att det här systemet inte är helt hundra. Det är just att gränsdragningen är lite luddig. Vi har en väldigt fin relation, ska jag säga. Vi har inte så mycket med hemtjänsten att göra, men med hemsjukvården att göra. Eftersom vanliga vårdcentraler, de försöker undvika att åka hem till patienterna så gott de bara kan. Men vi har ju förstås jättefina förutsättningar för det. Vi är bra vänner med hemsjukvården runt om i de regioner där vi verkar, men här är det normalt sett ganska mycket friktion mellan de här olika enheterna och det är ju det som inte kanske är helt bra.

Anders – 17:16

Nej. Du berättade lite att du är speciellt för allmänmedicin, alltså läkare och så. Kan du bara säga några ord om . För du har lite teknikbakgrund också. Du har ju kodat lite grann och så tidigare.

Fabian – 17:26

Ja, men exakt. Så jag har ju. Jag är ju liksom programmerare i botten. Jag har kodat sen jag. Sen femte klass. Byggde ett datorspel som mina kompisar tyckte var roligt att spela. Spela i, du vet, Qbasic, kommer du ihåg det?

Anders – 17:38

Ja, jag höll ihop massor med.

Fabian – 17:40

Jag byggde ett datorspel där som var väldigt simpelt, men som jag kallade Ragnar i tortyrkammaren. Väldigt märkligt namn. Men som egentligen bara var ett spel, det kom en liten raket i sån här askig art. Man gör liksom med bokstäver och siffror och så där, försöker man bygga grafik. Var det liksom en liten raket som kom från vänster till höger så skulle man hoppa vid rätt tillfälle. Det var liksom det enda det spelet gick ut på. Men det gick fortare och fortare och så där. Så det var lite beroendeframkallande uppenbarligen. Nej men, så jag ju. Allt teknik och så är kul. Jag har också gått ett halvår på Chalmers. Och då valde jag det absolut svåraste jävla programmet man kan tänka sig. Eftersom jag hade betygen till det. Och det är ju teknisk fysik då. Det var verkligen jätte, jätte, jätte, jätte. Jag kan meddela att läkarlinjen faktiskt är lättare än teknisk fysik på Chalmers. Om man inte är så här väldigt, inte vet jag, kanske lite autistiskt lagd om jag får säga så.

Anders – 18:30

Men visste du att du ville bli läkare då? Eller var det bara så här att teknisk fysik var för svårt och då blev du läkare istället?

Fabian – 18:36

Alltså, det var så här faktiskt att min pappa ville väldigt gärna att jag skulle bli läkare. Och jag stretade emot för att jag tyckte inte det var någonting för mig. Utan jag är ju väldigt tekniskt fokuserad.

Anders – 18:44

För det här är ju någonting, i den äldre generationen så är det ju liksom det finaste man kan vara. Läkare är toppen av pyramiden. Var det lite så att dina föräldrar ville att du skulle .

Fabian – 18:53

Verkligen! Ja, verkligen så.

Anders – 18:55

För så är det inte riktigt längre, tycker jag. Det är mer urvattnat nu. Läkare har ju hög status, men det är liksom inte .

Fabian – 19:02

Ja, men så är det. Jag vet inte, de där listorna, riktigt, hur de är gjorda och vad som ligger nu. Läkare ligger ju ändå högt fortfarande. Så jag hade väl inga större planer på att bli läkare, men jag tänkte, ja, jag söker väl in. Och så gjorde jag det även efter jag kom in på Chalmers. Och så kom jag in plötsligt. Och där tillkom två av mina bästa kompisar in också samtidigt. Så jag tänkte, fan, jag kommer ångra mig hela livet om jag inte åtminstone prövar. Och så blev jag fast för att det var så himla go. stämning där. Det var verkligen något helt annat. Stort hjärta kvar på Chalmers fortfarande, men det passade mig bättre. Och sen så småningom kom det kurser som handlade om fysiologi, hur kroppen är en maskin på många sätt. Hur kan vi se, hur kan vi tänka, hur kan vi röra på muskler? Och det var superspännande förstås. Så under min karriär så har jag fortsatt att koda och bygga teknik. Jag byggde liksom, jag ska inte förhäva mig själv, men jag byggde en föregångare till typ Facebook för läkarstudenter under en period.

Fabian – 20:01

Som förstås inte alls blev så stort som Facebook.

Anders – 20:03

Plus att den typen av grejer är ganska lätta att bygga. Det är en väldigt grundläggande databas.

Fabian – 20:08

Ja, visst. Ta ner mig på jorden bara du. Det blir bra.

Anders – 20:11

Men det är ju liksom såhär 1A i programmerings…

Fabian – 20:15

Det är lite fan. Men 1A är väl ändå Hello World. Och sen så under min period, och jag jobbade för vad som sen blev. en större vårdkoncern. Jag hjälpte omtanken, eller Medpro-koncernen, startade det här som första AT-läkare en gång i tiden och växte med dem när de köpte vårdcentraler, var med i deras SWAT-team och tog över de vårdcentralerna och konverterade dem till ett nytt journalsystem som jag var väldigt inblandad i. Och under tiden så hade jag en väldigt fin anställning där jag också kunde jobba med massvis med innovation och teknikutveckling. Och en som blev ett spin-off-bolag då, som heter Q-cruncher, som jag driver tillsammans med en civilingenjörskollega som i princip sköter det nu. Och de bygger incheckningsterminaler för sjukvården. Och det finns idag runt på ett 50-tal olika vårdmottagningar runt om i Sverige. Anders, kan inte du skryta lite också? Nu har jag kört på här.

Anders – 21:09

När vi får lägga ut texten. Nej, inte Alfred är med.

Fabian – 21:12

Exakt, han stör bara mest.

Anders – 21:15

Jag är ju ännu mer teknisk. Jag började som väldigt liten. Vi hade en sån här Vick20 Hemma. Det var föregångaren till Commodore 64. På den tiden så fanns det ju knappt diskett. De här använde kassettband. Vi fick köpa såna här datortidningar där koden stod nedskriven. Så fick man skriva av för att kunna bygga sina spel. Så det gjorde vi lite. Jag och mamma satt och kom ihåg. Så det var väldigt mycket. Man fick skriva kod redan bara för att komma igång och göra någonting med de där maskinerna. Så jag började som extremt liten och koda. Sen har jag fortsatt hela livet och göra det där. Jag vill inte lämna det spåret. Jag tyckte det var väldigt roligt att programmera.

Fabian – 21:59

Ja, men det är ju det. Man kan tänka sig något och sen kan man göra det. Vad som helst inom ramen för den här skärmen eller för den hårdvaran som jag jobbar med så kan man åstadkomma saker. Det är så otroligt kreativt. Det är väldigt kul.

Anders – 22:11

Men jag tyckte det var svårt att veta vad jag ville bli. Det var jättesvårt för mig. Jag ville hålla på med programmering och teknik på något sätt. Men i slutet av 90-talet var det inte jättetydligt vad. Vad ska jag jobba med? Det satt ju kodare och kodare, skittråkiga, tunga system. Det ville jag ju inte göra. Utan var mycket mer entreprenöriellt lagd. Då hade pappa en kompis som hade pluggat Multimedia pedagogik-teknik, hette den utbildningen.

Fabian – 22:39

Multimedia, det gamla ordet. Det är underbart.

Anders – 22:41

Men det tyckte jag var väldigt roligt. Jag tyckte det var kul, gränslandet mellan video och radio. Jag hade hållit på i Svenska Radio och gjort lumpen med radio. meck och så. Så jag tyckte det var jättekul. Så då sökte jag in på den utbildningen. Och då fanns den på två orter. Den fanns i Stockholm, i Tumba. Och så fanns den i Vetlanda. Det var Stockholms universitet som arrangerade den utbildningen ihop med, det var något EU-projekt också. För man ville testa distansundervisning och experimentera med det på olika sätt. Och så kom jag in då på de här orterna och då valde jag Vetlanda. Och. Så började jag leta efter lägenhet i Stockholm och sa till pappa, jag har kommit in på Stockholms universitet. Jaha, vad kul. Jag ska bo i Vetlanda. Men det är inte Stockholm. Var är det någonstans då? Det är mitt i mörkaste Småland.

Fabian – 23:33

Men du, vänta nu. Geografi var inte ditt starkaste ämne heller.

Anders – 23:36

Jo, jag har alltid gillat geografi. Men kanske inte så mycket svensk geografi. Jag tänkte så här. Arlanda, Vetlanda. Det är väl säkert Stockholm någonstans.

Fabian – 23:42

Du blandar ihop Arlanda och Vetlanda.

Anders – 23:45

Det fanns inte i min sinnevärld att Stockholms universitet arrangerade en utbildning som inte var i Stockholm.

Fabian – 23:51

Det är lite som för min gamla arbetsgivare som jag nämnde precis. Vi köpte mycket medicinteknisk utrustning. när vi expanderade i norra Sverige, för det lades ner en massa sjukhus och så då, så att jag spenderade ganska mycket tid och att springa runt i märkliga källare på olika övergivna sjukhus. Och vid ett tillfälle så skulle vi till Luleå. Min chef hade blandat ihop det med Umeå, så vi flög till fel ställe. Fick ta en bil emellan och det var ganska långt.

Anders – 24:20

Ja, det är rätt långt. Ja, förlåt. Jag hamnade där i mörka Småland och det visade sig vara riktigt bra, för det var en liten klass där nere. Så resten av klassen gick upp i Stockholm och så var vi en liten klick med typ tio studenter. Fördelen med det var att jag var instängd där i tre år och bara fick ägna mig åt teknik och så en massa andra likasinnade. Så där blev jag riktigt duktig på CODA, för det fanns inte så mycket annat att göra. Sen redan när jag skulle börja tredje året, så fick jag jobb som studierektor på Högskolan i Jönköping. Så jobbade jag där sen i fem år som ansvarig för en del högskoleingenjörsutbildningar och så där.

Fabian – 25:04

Men du är formellt utbildad som CODA då, eller?

Anders – 25:07

Nej, jag vet inte. Stockholms universitet, mer teknikpedagogik. Jag vet inte vad det är. Jag har bara en utbildning inom det.

Fabian – 25:15

Jag har faktiskt en formell Java-kodningsutbildning. Och av det där halvåret på Chalmers, så måste jag säga att matten var ju. Jag hade ju läst alla mattekurserna med högsta betyg i gymnasiet. Men det visade sig att det var ju inte matte jag hade hållit på med. Utan när man kom till den skitsvåra matten, det var ju bara bevispluggning och. Det var ju liksom inga siffror, utan det var på sin höjd en etta eller nolla någonstans. Men det var något helt annat. Men den enda kursen som jag faktiskt aceade, som jag faktiskt var bäst på, och det håller jag mig fast fortfarande än idag, eftersom jag hoppade av ju, det är ju liksom så här, ja men programmeringskursen, där var jag fan bäst. Det var jag faktiskt.

Anders – 25:57

Ja, men jag har ju massor med programmeringskurser bakom mig. Så jag har ju pluggat massa programmering formellt också på universitetet och sådär. Och sen lett massa programmeringsutbildningar och så. Så jag har en stark bakgrund där såklart. Men min utbildning var ju inte så att man blev någonting. Det är ju ingen civilingenjörsutbildning.

Fabian – 26:13

Nej, men precis. Men det blev något av dig ändå, Anders?

Anders – 26:15

Det får man väl säga.

Fabian – 26:17

Ska vi säga något om hur vi möttes, du och jag?

Anders – 26:20

Precis, så jag blev dunderintresserad av Tesla när de började synas och höras lite. För att jag hade, som väldigt tekniskt intresserad, följt hybridbilsutvecklingen och vätgasbilar och sådär. Och läste mycket ny teknik på den tiden och hängde med i vad som hände. Och insåg ganska snabbt att elbilar, om man får det att funka så kommer det att bli hur bra som helst. Och så kom Elon Musk och började prata om de här litiumjonbatterierna, hur man skulle kunna få en elbil att få mycket bättre prestanda. Men ändå samma räckvidd som en vanlig bil. Jag följde Elon Musk under många år. Och sen blev jag så tänd på Tesla att jag kände att jag var tvungen att ha en sån här själv. Då hade jag ju redan två barn i början av 2010-talet. Då berättade han om den där Tesla Model X-bilen när den kom. Och då reserverade jag den så fort det var möjligt. Och så kom den ju aldrig så jag bara stod i väntelista hur länge som helst. Men då hängde jag på Tesla Club Swedens forum med andra Tesla galningar. Och där la du ut en . en fråga. Kommer du ihåg det? I forumet.

Fabian – 27:33

Ja, gud ja. Den bör ju finnas kvar någonstans i flödet om man letar. Ja, men precis. För jag kom ju då parallellt då, innan våra vägar korsas här nu då. Så från mitt håll då så var det ju så att någonstans 2013-2014 så hörde även jag talas om Elon Musk och hans galna projekt där i Silicon Valley med att bygga en elbil. Jag såg ett kort inslag på Bloomberg och var bara helt fast. Och så började jag googla och söka. Fan, hur har jag kunnat missa det här? Det är ju så jävla . Häftigt, det han håller på med. Och sen så . dök det faktiskt upp en laddare. Det var inte förrän jag såg att det dök upp en laddare i Torp, norr om Göteborg.

Anders – 28:10

Uddevalla.

Fabian – 28:11

Ja, precis. Där dök det upp en Tesla-laddare. Det var då jag förstod att det här händer ju. Det kommer hit, det finns här. Då började jag ta lite provkörningar med de här. Det var roligt, för Tesla då var typ en kille som satt på nåt kontorshotell och hade en Tesla som han åkte med. Jag fick åka med honom då i den där Teslan och köra den runt Hisingen ett varv. Jag var helt blown away. Jag hade precis bildat mitt första aktiebolag och så tänkte jag, nu kör vi. Jag signar upp. Och så fick jag nej från DNB, leasingbolaget. För att aktiebolaget var nystartat och det fanns ingen omsättning än. Det fanns ju en omsättning, men det fanns ingen redovisad omsättning.

Anders – 28:48

Så det var inte att de var oroliga för bilen?

Fabian – 28:50

Nej, jag fick nej. Och då blev jag så jävla sur. Det tog nästan två år innan jag försökte igen. Då hade jag omsättning i bolaget. Och så köpte jag min första Tesla 2016. Och precis innan där så hade min kille startat en. podcast om yoga. Och jag redigerade den åt honom. Jag var också lite engagerad i PTRSS poddar och hjälpte honom redigera och var delaktig i podden där Teknikveckan ett tag och sådär. Och så tänkte jag att jag vill starta en egen podd. Och så hade jag hört talas om att om man ska starta en podd, då måste man ha något som håller att göra många avsnitt för. Man kan inte bara ta någonting och så dör hela podden för att ämnet tog slut. Jag tänkte att det här är något som kommer de kommande åren. Det här borde vi kunna prata om. Och så la jag ut den här frågan på Tesla Club Sweden. Och här börjar våra vägar korsas. Det var två personer som svarade. Du var en utav dem.

Anders – 29:40

Det roliga var att, för jag hade tänkt samma tanke. Jag hade hållit på med radio innan och gjort lite radioprogram och sådär.

Fabian – 29:45

Du gjorde någon studentradio.

Anders – 29:47

Så jag tyckte det var kul och . och hade tänkt exakt samma tanke, att man borde göra en podcast om elbilar. För det fanns några amerikanska, som Lightning. Det fanns lite olika.

Fabian – 29:59

Ride the lightning tror jag den hette, va?

Anders – 30:01

Så jag var lite sugen, men det var mer en tanke som bara flimrade förbi fram till jag läste din tråd där. Är det någon som vill göra en elbilspoddcast? Och då svarade jag på den ju.

Fabian – 30:11

Och du skrev också ett kort CV, om jag minns rätt, att du hade gjort studentradio innan. Så av de två kändes du mest rutinerad, så jag kontaktade dig först. Och så ringdes vi vid och sen slutade det med att det telefonsamtalet varade i typ tre timmar.

Anders – 30:29

Ja, vi pratade i flera timmar. Sen var det tydligt att det här kommer.

Fabian – 30:32

Det kommer inte vara några problem att fylla den här podden.

Anders – 30:36

Och det här var 2016 och nu har vi poddat i.

Fabian – 30:38

Nästan tio år.

Anders – 30:39

Nästan tio år, ja. Det är otroligt.

Fabian – 30:41

Det är otroligt kul. Under den här tiden blev vi också vänner. Det finns väl dokumenterat i vår vänskap. Det har varit ganska tydligt, tycker jag, att det har varit ganska friktionslöst och lustfyllt hela tiden. Det var mycket det som gjorde att jag. Och du tror jag gick och tänkte att vi skulle kunna starta ett bolag tillsammans. Vi skulle kunna göra något tillsammans.

Anders – 31:06

Och 2019 så sålde jag mitt bolag. Jag hade bytt ett bolag som höll på med teknik för dator management plattform för att bygga målgrupper på nätet. Jag hade en massa morgontidningar, Mittmedias morgontidningar, som kund. Och då sålde jag det bolaget i Bistnord 2019 och då var det ju dags att göra någonting nytt. Och då kommer jag ihåg, du och jag, vi spelade in ett poddavsnitt Hemma hos dig i din studio i Kullavik. Och så frågade jag dig, för jag hade funderat på det, skulle du inte kunna göra så att doktorn kommer hem till sina patienter?

Fabian – 31:36

Här skiljer ju våra historier sig åt, men jag bara förvarnar redan nu.

Anders – 31:40

Så här minns jag det, att jag bollade upp det, för jag hade hållit på jättemycket med e-handel då. Och tänkte att det här borde ju också läkaren kunna komma hem. Och så sa de bara, nej. Vet du vad en doktor tjänar? frågar du mig. Det kan aldrig funka. Okej, så la jag ner den tanken. Och sen några veckor senare så ringde du mig och bara, du har en idé. Tänk om doktorn skulle komma hem till patienten.

Fabian – 32:01

Alltså, vi träter fortfarande om den här frågan, vem som kom på den här idén. Men ni får tro vem ni vill. I alla fall så enades vi om att det här nog ändå var en ganska bra idé. Anders hade också längs vägen ett par riktigt dåliga idéer om att doktorn skulle komma i någon slags van. Och så skulle vanen stå och så skulle folk komma till vanen.

Anders – 32:19

Ja, men typ som bokbussen. Det var väl den första idé jag hade då. Att man åker och ställer sig. Väntrummet är en riktigt kass upplevelse. Så det vill vi bli av med. Det var vi överens om. Att det skulle vara en bättre upplevelse för patienten. Min första idé var ju någon jävla bokbuss liknande. Jag kommer ihåg att du sa så här. Okej, vi blir av med väntrummet. Men sen så ska folk stå utanför den här jävla bokbussen. I snö och så glass.

Fabian – 32:43

Har du varit i Göteborg i december?

Anders – 32:46

Då får du en sämre upplevelse. Du går från väntrum på vårdcentralen till att stå ute i regnet.

Fabian – 32:51

Grattis, du har just gjort väntrummet sämre. Plus också, vad är det för doktor som ska sitta där, krum, då, i den där lilla rape-vanen? Nej, nej, nej, nej tack, nej tack, nej tack. Det ska du inte göra. Och sen visade det sig faktiskt att doktor.se testade ju några år senare att göra exakt det här. Och hur gick det?

Anders – 33:07

Ja, det gick ju skit.

Fabian – 33:08

Det gick åt helvete. Det har de slutat med.

Anders – 33:09

Så vi testade ju aldrig. Det var ju bara en galen idé. Väldigt skönt att vi inte testade den. Vi gick direkt för modellen att läkaren faktiskt åker hem i bil, direkt hem till patienten.

Fabian – 33:18

Japp. Så det är ju där vi är. Jag hade ju då liksom, också då samtidigt, 2019 passade det mig ganska bra. Jag var ganska trött på min dåvarande arbetsförhållande. Jag hade tagit mig långt i min karriär där och chefade över massa saker. Och kände väl så här till slut att nu känns det som att de ägarna där var på väg att sälja, vilket de också sen visade sig göra. Engagemanget började lossna lite och det var lite segt och jag stod och trampade i karriären. Så det kändes så här, nej, nu är det dags att röra på sig. Jag hade jobbat där i åtta år. Så nu är det dags att röra på sig och så har du bra tajming med dig också. Så startade du Hälsa Hemma.

Anders – 33:52

Ja, och lite grunden i det vi ville göra. Dels var det så här att samhället har ju utvecklats jättemycket. Du har taxi via mobilappen och Apotea och sådär. Men vårdcentralerna hade ju stått helt stilla. Det är fortfarande så att vårdcentralerna fungerar ungefär nu som de gjorde 1983. Folk är ju väldigt sura på sina vårdcentraler. Om man kollar på nätet så har ju vårdcentralen skitdåliga betyg. Och i den vevan så har nätläkarna kommit också. Men det var enkla ärenden de tog också. Ofta unga människor som egentligen inte behövde särskilt mycket hjälp.

Fabian – 34:28

Och så drog de in ganska mycket pengar på det också genom det här utomlänsersättningen.

Anders – 34:32

Kan inte du berätta om den här utomlänsgrejen då så man förstår varför det är sånt?

Fabian – 34:39

Så Hälsa Hemma är ju då inte nätläkare, utan faktiskt tvärtom. Vi startade verkligen som ett svar på nätläkarna, liksom att vi vill göra det här nu på rätt sätt. Så det som nätläkarna har gjort då när de startade det här, för nästan, vad är det, sju, åtta år sedan, någonting sådant?

Anders – 34:53

Nej, ännu längre. Jag tror 2014 tror jag Kry startade.

Fabian – 34:57

Det de gjorde i alla fall, det var att de hittade ett kryphål. För det är så att det finns ett system som kallas för utomlänsersättning i Sverige då. Och det är ett sätt mellan regionerna att ersätta varandra för patienter som bor någonstans men söker vård någon annanstans. Anders, om du, inte vet jag, du skadar din armbåge eller någonting när du åker skidor i fjällen. Då måste du ju kunna få vård uppe i Sälen där. Ja, men då går du in där på ett läkarkontor. Och det som händer då är att det skickas en faktura för det till din Hemmaregion. Och just då var det faktiskt . till och med till din Hemmavårdscentral.

Anders – 35:28

Ja, och det är ju för att vården i Sverige är ju regional, så den är inte statlig. Så staten betalar inte, utan då har ju regionerna fått sitta ner och enas om vad händer om en som är skriven i en region blir sjuk i en annan? Och då var det det här systemet de kom fram till. För det var så ovanligt och då var det bara en schablonavgift på typ 2 300 eller någonting de skickade oavsett ärende.

Fabian – 35:47

Precis, och det funkade ganska bra. Men det Kry gjorde var, och det får man ju verkligen ge dem. Det finns mycket problem med Kry, men det man verkligen får igenom är att de typ har uppfunnit det digitala vårdmötet. Så det de gjorde genom att det var digitalt, då kan man ju göra de här mötena var som helst. Och då registrerade de, jag tror i Jönköping i början, att de började registrera alla besöken där på Vätterhälsan, en vårdcentral de hade samarbete med. Så de hade inte ens ett eget vårdavtal, utan de registrerade allting där. Och så drog de in då 2300 spänn för varje patient som de träffade digitalt då. Och det där blev ju förstås jädrigt lukrativt. snabbt.

Anders – 36:21

Det är helt kasst också. När en 18-åring med lite kärleksbekymmer tog kontakt i Kry-appen, då registrerade de det i Jönköping som ett utomlänsbesök.

Fabian – 36:30

Nästa! Jag som faktiskt har jobbat på Kry kan säga att de vill ju väldigt gärna att man gör återbesök också. Så det blir ytterligare en sån kostnad. Ett återbesök är alltid kortare och snabbare och de får lika mycket betalt för det. Det är inte ett bra system att få betalt per patient. Så det vill vi inte göra. Vi vill inte använda det kryphålet. Vi kan säga nu också så ser vi också att nätläkare. Jag känner att vi får allt mer rätt för varje dag som går, för nätläkarna håller på att åka dit på det här nu. Så är det. Men de höll på i många år innan det hände. Det är det som gör att nätläkarna startar vårdcentraler med listade patienter. Vi på Helsa Hemma Vi kommer prata lite mer om det alldeles snart.

Anders – 37:10

Det nätläkarna löste var ju ändå något som folk var väldigt nöjda med, just det här första digitala besöket. Men det . är ju inte svaret på hur man löser primärvården. För vi som driver riktiga vårdcentraler, vi har ju kroniskt sjuka och äldre och sådana som inte alls kan få hjälp av ett enkelt litet första kort digitalt videomöte. Och den här typen av patienter, de vill ju Kry inte ha. Om man behöver lägga många timmar och dagar på patienter, då blir det ju inte särskilt lukrativt att få bara i sammanhanget 2 000 spänn eller vad det är. Eller hur?

Fabian – 37:43

Okej, så vi vill inte göra utomlänsersättning. Så vad är det för problem vi ska lösa här nu då?

Anders – 37:50

Jag har ju tre barn, det har jag berättat några gånger i podden. Hur många gånger som helst så har jag vaknat på morgonen med att något barn vaknar med hög feber. Då ringer man till sin vårdcentral som inte svarar, för de svarar inte i telefon. Istället ringer de tillbaka lite senare på dagen, vid lunchtid eller något sånt. Och sen finns det inga tider då förstås, för de gick ju på morgonen. De som ringde först. Så du har fått åka ner till akuten och blivit sittande där i flera timmar. Och sen sent på kvällen hemskickad med Alvedon och med en klapp på axeln. Det har hänt jättemånga gånger så upplevelsen med vårdcentralerna för mig i alla fall, har varit fruktansvärt dålig.

Fabian – 38:31

Och det är ju verkligen så många har det. Och jag kan säga från oss då som faktiskt jobbar då i sjukvården, från vårt perspektiv så är liksom det här systemet också kasst. Telefonköer där patienter får ringa och ringa och sätta tiderna slut och väntrummet med massvis med patienter som bara rasar in patienter. Som doktor när man ska ut och hämta patienten så måste man nästan undvika att möta folks blickar, för annars kommer de hugga tag i en och börja fråga saker och så. Det är ångest att gå in i ett sånt väntrum. Sen har det forskats en del på väntrum och man ser att folk blir sjukare i väntrummet. De blir hungriga och blir arga. I sig blir hela väntrumsdelen mycket merarbete. Precis som du sa Anders, vi har fokuserat väldigt mycket på att försöka få bort väntrummet. Att verkligen trolla bort väntrummet och det har vi faktiskt lyckats med.

Anders – 39:25

Vi har i stort sett inga patienter på våra vårdcentraler, utan patienterna väntar Hemma.

Fabian – 39:30

Och sen när jag väl hämtar patienterna när jag jobbade på tidigare vårdcentraler, då kunde halva besöket gå på en akuttid till att patienten bara klagade och klagade över väntetiden. Man bara ser hur tiden på det där 10-minutersbesöket bara går. Och till slut har hälften av besöket gått till att patienten bara ska klaga istället för att jag sa Vänta nu, nu är du här. Jag vill ju bara hjälpa dig, kära patient. Det är inte mitt fel att det ser ut så som doktor.

Anders – 39:53

Men hur, jag tänker också på det, när jag ringer till vårdcentralen typ åtta, för de som ringde klockan sju eller någonting, det är ju de som har fått dagens tider.

Fabian – 40:04

Ja, de som slår numret snabbast.

Anders – 40:05

Exakt. Är inte det jättekonstigt att den som ringer först får hjälp först? Hur resonerar man där?

Fabian – 40:11

Det är ju helt medicinskt osäkert, såklart. Det är ju jättedåligt. Sen blir det ju precis som du beskrev, då drabbar det övriga sjukvården. Det har ni säkert läst om, att det är massa onödiga besök på akutmottagningar. Det är ju för att patienterna inte kommer fram på sina vårdcentraler.

Anders – 40:26

Så hela systemet är ineffektivt, både som patient så blir man sur och det är ineffektivt. Och du som läkare blir också ineffektiv. Det finns en annan poäng som är ganska intressant här också. Nämligen att när patienterna ringer in då så är det typiskt en sköterska som svarar och sköterskan bokar sen in de här besöken på en läkare som sitter i sitt undersökningsrum och så kommer patienten in på ett pärlband. Med halvtimmes lottar. Men Många gånger sitter läkaren i väntrummet och så kommer det in någon som inte alls skulle dit, utan skulle till psykolog. Då har du satt av en halvtimmes läkarmöte för en patient som har kommit helt fel, som inte skulle dit.

Fabian – 41:04

Det här är en ständig konflikt på alla vårdcentraler, där jag har jobbat i alla fall. Sköterskorna är jätteduktiga. De gör så gott de kan. Men det är jättesvårt för dem att veta om man behöver träffa en läkare och hur långt det är. Så en bra dag som doktor, då har du en superenkel patient. en hudgrej man ska titta på och så är det bokat en halvtimme. En dålig dag så är det ju liksom folk som är i kris och trauma och depression, som inte alls kanske man klarar på en halvtimme. Egentligen tar ett sånt besök kanske 35 eller 40 minuter. Då kan jag säga, det är inte så jäkla lätt att kasta ut en patient som gråter ur ett rum. Det vill man inte göra. Då kommer man inte hem klockan fem. Det är bara så det är.

Anders – 41:41

Och det är ju inte sköterskornas fel, utan det är för att hela systemet med vårdcentralerna är helt felriggat. För det är ju i princip omänskligt att sköterskan som sitter och svarar telefon där ska lista ut exakt hur långt det här besöket ska vara för att det ska vara en effektiv genomströmning av patienterna. Så då blir det ju halvtimmeslottar. Man sätter av och sen så blir de ibland att man får avsluta besöket i förtid eller dra över och det blir väntetider. Och ibland så sitter man och drar ut en halvtimme på tiden även om du har löst problemet med patienten på tre minuter. Eller hur?

Fabian – 42:14

Jag tror att det är mycket den här stressen som vi vårdanställda har omkring oss som gör att patienterna får en ganska dålig upplevelse av bemötandet i sjukvården. Det är ganska mycket sådär, man ska stå i mössan i hand och ställa sig bakom strecket. Respekten för patientens tid verkar saknas här. Patientens tid är ju faktiskt också viktig. Folk har jobb och familj och andra viktiga saker. Och sen blir ju också sjukvården ganska såhär, När det är så stressigt så blir ju folk inte så trevliga heller. Så även om folk är duktiga i sjukvården så är det så här, ja men sköterskan blir kort i tonen och läkaren är stressad och sen . Ibland då, det här känner säkert många igen också, man träffar någon som man faktiskt fick förtroende för. Så känner man bara, yes! Nu har jag hittat någon som jag fick förtroende för. Nästa gång är det någon annan man träffar och så får man repetera hela sin historia om och om igen.

Anders – 42:59

Det är ju ännu värre på landsbygden. Om du tar någon liten Sävsjö eller något sånt, där det är svårt att rekrytera läkare.

Fabian – 43:04

Mycket hyrläkare och så.

Anders – 43:05

Ja, precis. Då är det hyrläkare som kommer in och jobbar några veckor och sen kommer någon annan och så. Så det blir väldigt låg kvalitet i det också.

Fabian – 43:12

En annan sak som vi såg var ett problem när vi startade Hälsa Hemma, det är det här när man har ett ärende ändå igång, man faktiskt är inne i systemet. Då är det ju ofta helt tyst. Om du till exempel har tagit prover eller det skrivits en remiss eller så, då finns det inget bra sätt för dig att följa ärendet. Och det är ganska vanligt att man får höra av sjukvården att vi hör av oss om något är avvikande. Det där måste få ett stopp, tänker jag. Jag vet ju att saker händer i sjukvården, att saker tappas bort och sånt. Det händer ju faktiskt. Jag som patient skulle aldrig vara nöjd. Vetande vad jag vet som doktor, om jag vore patient, jag skulle absolut inte vara nöjd med det. Vi hör av oss om vi hittar något. Till och med så här allvarliga sjukdomar man tar prover för. Hör du ingenting så är det normalt. Okej, så jag hade inte HIV då. Vad skönt att veta. Efter tre veckor ingen har hört av sig. Jättekonstigt.

Anders – 44:03

Ja, man finner ju sig i det som patient, de här breven. Man får hem sånt här. Du ska infinna dig här, det här klockslaget. Som någon annan har bestämt. Hur min dag ser ut, helt värdelöst.

Fabian – 44:15

Kallelsen till mönstringen var trevligare än kallelsen till tandvården häromdagen. Man bara, oj då. De har lite att jobba med i sin kommunikation.

Anders – 44:24

Ja, men det är ju typiskt så. Du får ett brev där det står så här, vid uteblivet möte debiteras 375 eller något sånt där.

Fabian – 44:31

Tänk om man bara hade kunnat formulera om det. Jag bara skriver, tänk på att komma i tid och annars är det tyvärr så att vi måste. Det går ju att formulera om sånt där också, eller hur? Ja, visst. Och ändå säga samma sak.

Anders – 44:42

Eller att patienten själv får vara lite delaktig och välja tid. Att man inte bara får en tid.

Fabian – 44:46

Ja, man bara får ett brev som kommer i brevlådan också. Många ringer till vårdcentralen och frågar om sina ärenden, för att förstå vad som händer. Det är ofta många gånger. Det blir också då ytterligare att telefontiderna tar slut och ytterligare belastning och längre väntetider för alla. Så jag tycker det är så himla konstigt. Jag har alltid tyckt det så här att när jag beställer något på nätet, ja då får jag en massa trevliga uppdateringar om att nu har ditt paket skickats iväg här och nu kommer det snart till dig. Men det allra viktigaste jag har, min Hälsa, det går inte att få någon jäkla information om. Det är svinkonstigt.

Anders – 45:19

Men det är ju för att . Möjligheten, om man tänker sig vården i Sverige som ett stort hangarfartyg, att få det här att svänga, det är fruktansvärt komplicerat. Även om en sköterska på en vårdcentral någonstans i Sverige skulle vilja göra det här bättre, så är beslutsvägarna och den här tunga byråkratin gör ju att saker händer så fruktansvärt långsamt. Jag tror de flesta är överens om att det borde vara en lite vänligare ton och bättre tillgänglighet och så, men det händer ju knappt. När det händer så tar det ju år innan små förändringar får genomslag.

Fabian – 45:54

Så om man sammanfattar den här upplevelsen så är det ofta svårtillgängligt. Folk kan vara inte sådär supertrevliga och kontinuiteten, det träffar massa olika människor hela tiden. Och sen får man liksom ingen kontroll över vad som händer i sitt ärende. Allt det här gör att sjukvården blir ganska otrygg. Och jag tror att det påverkar förtroendet för hela sjukvården och kanske till och med att patienterna inte tar sina mediciner som de ska. Och hela helhetsupplevelsen av vårdcentralen blir ganska dålig. Alltså patienterna är inte särskilt imponerade. Jag skulle vilja att ni göra en liten övning, ni som lyssnar på det här nu. Om ni går ut, om ni lyssnar från en telefon eller har en dator framför er, så kolla liksom de närmsta vårdcentralerna, vad de är rejtade på, på Google omkring er. Försök att hitta en vårdcentral med mer än tre stjärnor. Det är liksom svårt att hitta en.

Anders – 46:35

Jag tror inte det handlar om att folk liksom inte litar på vården, för där, i alla fall själv, så känner jag ett stort förtroende för svenska läkare och svenska sjukvårdens kunnande inom vård. Utan det handlar ju mer om att de är så otroligt.

Fabian – 46:50

dåliga på hur det är organiserat.

Anders – 46:52

De sakerna som är enkla att lösa, det är ju rätt lustigt för att vi i Sverige är bland världens bästa på open heart surgery.

Fabian – 46:59

När det verkligen gäller så är vi ju svinbra. Vi är ju jättebra, men vi har svårt att visa det.

Anders – 47:05

Vi är bra på det som är svårt, men vi är dåliga på det som är lätt. Hur når jag vårdcentralen? Hur får jag information? Hur uppdaterar jag mitt ärende? Det är det vi har gett oss på, att försöka lösa de sakerna som vården borde ha löst för länge sedan. Just det.

Fabian – 47:18

Okej, men hur löser vi det här då? När vi startade, då satte vi oss ner du och jag och verkligen tänkte så här, men vi behöver göra något som förändrar sjukvården i grunden här. Vi kan inte bara bygga någon app och sen säljer vi den till vårdcentraler och så är det här löst. Utan i grunden måste vi bygga upp någonting nytt här. Så vi tänkte så här, vitt papper. Hur borde en vårdcentral 2.0 fungera?

Anders – 47:42

Vi hade ju redan bestämt att det skulle vara hembesök, för det hade vi listat ut.

Fabian – 47:47

Ja, precis. Men vi måste ju lösa de här sakerna då. Vi måste lösa tillgängligheten. Så en vårdcentral 2.0 måste förstås vara supertillgänglig. Så någonting med teknik och app, naturligtvis. Hälsa Hemma är en vårdcentral som är tillgänglig dygnet runt i appen. Och när vi behöver göra fysiska besök, då träffar vi patienterna via hembesök. Våra fina rosa elbilar, som säkert många av er har sett i Stockholm.

Anders – 48:09

Så patienterna åker inte till vår vårdcentral utan väntar Hemma? Exakt.

Fabian – 48:16

Och därmed så har vi ju lyckats med att trolla bort väntrummet. Och närmare, mer tillgängligt än att träffa patienterna genom app. Och genom hembesök kan det ju knappast bli, tänker jag.

Anders – 48:24

Nej, så är det. Men när du säger att vi har öppet dygnet runt så är det ju. Alltså appen är ju tillgänglig dygnet runt. Man kan starta ärenden där och så. Men det är inte så att läkarna sitter och jobbar dygnet runt.

Fabian – 48:34

Nej, men däremot har vi ju en ambition att kanske på sikt kunna utöka öppettiderna mer. Men just idag är det ju så att vårdcentralernas avtal är ju att det. 8 till 5, typ. Sen tror ju vi att det allra bästa är om man kan bemötas av bekanta ansikten, folk man känner igen och så. För då är det bättre med förtroendet och man behöver inte repetera sin historia hela tiden. Så hos oss är det, och det har varit viktigt för oss från start, att det är inte flera olika verksamheter vi bedriver här, utan det är en och samma integrerade upplevelser. Så det är samma läkare och samma sköterskor som du lär känna i appen, som också kommer hem på hembesöket då. Och inte nog med det. Du ser ju faktiskt direkt i appen vem som är din läkare och vem som är din sköterska. Det är ganska coolt. Ingen annan har gjort det.

Anders – 49:16

Nej. Jag vill bygga ut den tekniken också. För nu är det bara en bild och sen en liten text där. Jag skulle vilja att man får presentera sig med en liten videosnutt. Ja, det tycker jag också.

Fabian – 49:24

Men det är faktiskt en liten text där det står vilka vi är och det står någon liten personlig touch och lite professionella erfarenheter och så.

Anders – 49:30

Ja, men det kan vi göra mycket bättre. Anledningen till att jag inte har gjort det där i appen, det är inte för att det är svårt att lägga en liten videosnutt. Det är för att vi börjar bli så pass många nu så att.

Fabian – 49:42

Ska vi göra det på nästa kick-off? Att vi sätter upp ett litet videobås kanske? Och så drar vi av det plåstret.

Anders – 49:48

När folk är lite lulliga. Jag får en stick i dig.

Fabian – 49:54

Du släper ju den här doktorn. Du får vara i början av det innan vi har serverat en välkomstdrink. Men okej.

Anders – 50:01

Och när man i sitt ärende med vårdcentralen får knapphänd information och väldigt lite uppdateringar från sin vanliga vårdcentral. Det var ju viktigt för oss också.

Fabian – 50:11

Att lösa det, ja. Ja, men precis. Och då har vi just tittat på näthandelns paketleveranser, hur de fungerar med pushnotiser som kommer löpande och så där. Så vi har liksom modellerat det lite grann när vi byggde Hälsa hem-appen. Så du får då hos oss kontinuerliga uppdateringar och ser status på ditt ärende. Och sen är det förstås så att har du frågor, då kan du ställa. ställa frågan direkt i appen också förstås.

Anders – 50:33

Så man har hela tiden kontakt med sin läkare. För när vi började med det här, jag var ju verkligen ingen expert på vårdcentralerna när vi drog igång. Det ska gudarna veta.

Fabian – 50:42

Men nu är du fan nästan en doktor alltså.

Anders – 50:44

Ja, men nu vet jag ju väl hur det där funkar. Men jag tror lyssnarna är kanske lite i samma läge. Man tror sig veta. Men jag kan dra superkort, vad är en vårdcentral?

Fabian – 50:55

Hisspitch! Vårdcentral! Som jag nämnde, vårdcentralens uppdrag är att vara första linjens support för dig och din Hälsa. Vi tar hand om typ 90 procent av befolkningen och vi gör det på ett väldigt kostnadseffektivt sätt.

Anders – 51:10

Jämfört med specialistvården, för de är ju snordyra.

Fabian – 51:14

Ja, på sjukhusen. Så det här betyder att vi kommer. Behöver hantera allt från vaggan till graven brukar man säga. Nyfödda till multisjuka äldre och kroniska sjukdomar och så. Det kan vara astma och kol och diabetes och så där. Alltså ganska sjuka patienter är oftast typkunden. Ni som lyssnar på detta är kanske inte den typiska personen som dyker upp på en vårdcentral. Tänk själva när ni var på en vårdcentral senast. Så det är ganska sjuka patienter vi tar hand om. Så. Och då får vi betalt per listad patient. Men för att kunna lista patienter, då måste vi ha vårdavtal i de regionerna som vi verkar i. För vi vill inte göra den här utomlandsersättningen som vi nämnde tidigare.

Anders – 51:55

Nej, precis. Det bestämde vi tidigt att det ska inte göras. Inga sådana besök ska göras. Utan vi ska spela boll med regionerna och göra det på det sättet som politiker och regionen vill ju.

Fabian – 52:04

Så som systemet faktiskt är utformat att fungera. Så vi har vårdavtal i Stockholm och så med Region Skåne och med Västra Götalandsregionen. Det innebär att vi bedriver sjukvård inom ramen för det helt befintliga primärvårdssystemet. Det är då också helt vanliga patienttaxor som gäller. Så det är liksom inte dyrare att använda RSM än en vanlig vårdcentral.

Anders – 52:24

Nej, precis. Men man får den här upplevelsen med digitala möten och att doktorn och sköterskan kommer hem. Exakt.

Fabian – 52:29

Det som är kul är att vi verkligen har nått alla, typ alla, alltså 90-talet. 99-100% av våra patienter har vår app. Även äldre. Jag chattade med en 103-åring häromdagen. Alla möten startar digitalt. Där kommer vi prata lite mer om varför det är viktigt längre fram. Av alla de här mötena som vi gör så är det faktiskt . 80 % av alla patientmöten som är helt digitala. Men ibland behöver man klämma och känna på någonting och då gör vi det vid hembesök.

Anders – 52:55

Ja, och det är viktigt att poängtera. Vi pratade om varför nätläkaren inte löser primärvårdens eller vårdcentralernas problem i botten. Det handlar ju om att I en vårdresa, för att jag drog av mitt korsband i en liten skidolycka för några år sedan. I en vårdresa så är det oftast att du behöver någon sorts fysisk handpåläggning. I mitt fall så behövde doktorn känna vad det var för någonting. Med knät där och i många andra fall så behöver man ta lite prover och så. Det går inte att vara 100% digital. De flesta ärenden kan du kanske inte lösa 100% digitalt utan att ha mött en patient. Men under en vårdresa, som med mitt avdragna korsband. Det var bara en enda gång, så det var viktigt att möta doktorn. Resten var möten innan och sen uppföljande möten och efter operation uppföljande möten igen. De passar alldeles utmärkt att ta digitalt. Så man måste också kunna möta patienten fysiskt.

Fabian – 53:47

Ja, annars kan man inte ha ett vårdavtal och göra seriös sjukvård.

Anders – 53:50

Nej, det går ju inte att hjälpa patienterna i grunden då. Utan att kunna möta dem fysiskt.

Fabian – 53:55

Det är precis det här som nätläkarna har kritiserats för. Okej, så vi har ju byggt vår egen teknikplattform helt från grunden upp. Både det som patienten ser och det som vårdgivarna ser. Kan inte du säga något om det som patienterna ser? Själva Hälsa hem-appen.

Anders – 54:09

Ja, för när vi drog igång så var det ju jätteviktigt att det inte bara är kärlekskranka 18-åringar som dyker upp. De här nätläkarpatienterna. Utan. Om man ska göra en vårdcentral som passar för alla i alla åldersgrupper och folk som är kroniskt sjuka och så, då måste ju alla kunna använda den här appen. Så vi började rita. Första versionen av appen hade jag tecknat på min iPad. Sen gjorde jag den klickbar och så satte jag den i händerna.

Fabian – 54:36

Ja, det här minns jag. Du ritar väldigt fult, ska jag säga.

Anders – 54:39

Jo, men det är hela poängen. Det är faktiskt jätteviktigt att man inte försöker göra grejer snyggt i början när man tar fram en produkt. För då kommer folk störa sig.

Fabian – 54:47

Du menar att det var medvetet?

Anders – 54:48

Det är jätteviktigt att du ritar kladdigt.

Fabian – 54:52

Det låter som en dålig ursäkt annars.

Anders – 54:54

Det är jätteviktigt att man inte försöker designa appen, för då kommer folk bara så här, det där ser fult ut. De kommer fokusera på andra saker än det som är väsentligt. För det jag ville veta var . Förstår man vad man ska göra? Förstår man vad man ska trycka någonstans? Om man har tecknat det så är det ingen som tänker tanken ens att det här är den färdiga produkten eller att det är så det ska se ut. Jätteviktigt att börja med en rough skiss. Så den här satte jag i händerna på jättemycket folk, alla jag känner. Och jag hade med appen till överallt där jag mötte folk, barnens dagis. Och så åkte jag hem till äldre och kroniskt sjuka och grannarna. Och så hängde jag över axeln och så tittade jag på var de körde fast någonstans. De ställde frågor som, vad är det här för något? Note to self och så skrev jag ner allting som all feedback jag fick och sen åkte tillbaka hem, ritade om alltihopa och så körde jag det här massa iterationer också med nya svenskar och massor med folk som jag sprang in i.

Anders – 55:55

Så det var ju hundratals människor som gav feedback på den appen innan vi faktiskt satte igång och började göra den på riktigt. Det vi landade i är en app som har en stor rosa knapp på startknappen. Då står det nytt ärende och det går liksom inte att göra fel där. Och då trycker man där och så väljer man att starta ett ärende för sig själv eller för ett barn eller för en gammal förälder. Och då är vi kopplade mot folkbokföringen så vi kan veta att man faktiskt är vårdnadshavare när man lägger till sina barn. Och just det med gammal förälder, det är ju jättemånga patienter som gör det, som med medicinskt samtycke kan hjälpa sin gamla mamma och pappa med sina medicinska ärenden.

Fabian – 56:31

Får jag bara säga något om det? Det där är något som jag inte sett någon annan göra, vad jag vet i alla fall. Det är ganska fräckt egentligen. Vi utnyttjar funktionaliteten som är byggda från början för att kunna hjälpa barn och så, så utvidgar vi den. Så att genom ett samtycke då så kan, om man har en sjuk förälder. Det är många som har det så, särskilt i vår ålder nu. Vi är ju i 40-årsåldern båda två. Då börjar föräldrarna bli lite gamla och så. Och sen om ett par år, ja då kommer de vara så gamla att man kanske måste annars gå med dem till doktorn och man behöver liksom boka besök och så åt dem. Men här, Våra patienter som har sina föräldrar listade där uppe på Hälsa Hemma, då kan man genom ett samtycke hjälpa till att boka och kommunicera med sjukvården via Hälsa Hemma-appen. Sen kan ens gamla förälder kanske bara följa med lite i det ärendet och måste kanske inte skriva så mycket, och några har inte appen alls. Det här är verkligen löst i ett jätte . En son och en dotter som tar hand om en sjuk förälder och de bor bägge på något annat håll.

Fabian – 57:25

Det här hjälper dem verkligen.

Anders – 57:27

I och med att mycket är i text, man kan välja om man vill skriva med oss eller ha videomöte. Då kan man vara på jobbet på kontoret och skriva till doktorn och sköterskan som en vanlig sms-konversation. Precis. Men i alla fall när patienten har startat ett ärende, oavsett om det är för sig själv eller för ett barn, då kommer man snabbt i kontakt med en riktig person. Och det här var jätteviktigt för oss redan när vi startade och vi har hållit fast vid det hela tiden och kommer göra det framåt också. Därför att om du, när du kommer in i appen och ska börja svara på massor med enkätfrågor och trycka på massor med knappar, då orkar folk inte med och framförallt de kroniskt sjuka och äldre som inte är vana vid digital vård och som kanske aldrig har ens försökt starta ett ärende i en app för att få kontakt med doktorn. De orkar inte med och så går de ner till sin gamla vårdcentral runt hörnet istället. Jätteviktigt att få kontakt med en riktig människa.

Fabian – 58:14

Jag måste bara säga det, så är det ofta om man startar på nätläkarnas eller på Capias formulär. Tänk dig själv, du går in på en vårdcentral och så säger man inte ens hej. Man bara lämnar en lapp med en enkät. Fyll i de här 30 frågorna. Har du ont i foten? Har du ont i magen? Det är ju inte en trevlig upplevelse. Min erfarenhet på Kry, som hade sådana formulär, det är ju att patienten bara skriver vad som helst och klickar i vad som helst. Det blir liksom en labyrint där man ska.

Anders – 58:43

Det är ganska roligt, för just det exemplet som du drog där, att man försöker jämföra den digitala upplevelsen med hur det hade varit i verkliga världen. Det brukar jag göra med vår personal också. Det är ganska kraftfullt. I verkliga världen så berättar man ju för patienten. Om du tänker att du sitter i ett undersökningsrum någonstans på akuten till exempel, och så kommer det in en sköterska. Då berättar sköterskan att nu kommer läkaren alldeles strax och tittar till dig.

Fabian – 59:09

Exakt. Håller patienten uppdaterad.

Anders – 59:11

I den digitala världen så är det ganska lätt. Man ser ju inte patienten, den är ju där digitalt någonstans och så berättar man inte vad som händer för att . Det känns mindre naturligt, alltså på sms. Om jag smsar med dig så skriver inte du så här.

Fabian – 59:24

Jag svarar dig om en liten stund. Det är inte så vanligt att man gör det.

Anders – 59:27

Men man håller inte på att berätta uppdateringar digitalt som man gör i verkligheten. Men det är ju viktigt digitalt att man berättar för patienten vad det är som händer. Nu kommer doktorn till dig inom en till två timmar eller någonting sånt. Men det är väldigt lätt att vår personal inte gör det för att det känns konstigt. Om man likställer det med en upplevelse på akuten då, där sköterskan går in. Och sen bara går du ut utan att säga ett ord. Varför ska jag gå ut utan att säga något? Det är ju helt absurt. Och sen går du in igen. Och så kommer en annan sköterska in och går in utan att meddela patienten vad som händer.

Fabian – 59:56

Så gör ju sällan vår personal. Det här är faktiskt en utmaning för oss som vi behöver bli bättre på. Det är ju någonting att jobba med, med personalen och även med teknik och så förstås.

Anders – 1:00:05

Precis. Att hålla patienten uppdaterad om vad som händer i ärendet är ju en av nycklarna här. Men vi har också märkt att det är lätt att uppdatera för mycket. Så det var en sån grej. Om en sköterska vill ha någon annans synpunkt på ärendet, då skriver vi ut hela tiden och säga, nu tittar Jessica på ditt ärende och nu tittar Pernilla på ditt ärende. Men i och med att det bara är att någon ska slänga ett öga på det för att ge en någon.

Fabian – 1:00:27

Så är det, att det händer ofta mycket i bakgrunden under väntetiden på en akutmottagning. Det är ofta att man frågar en kollega och konsulterar och funderar. Man ringer någon. Det kan vara flera stycken personer involverade i ett ärende, men det ser ju inte du som patient. Så vi tänkte, men då ska det vara transparent. Men så som folk tyvärr uppfattade det som vi gjorde det då, då var det mer som att det var. en telefonväxel där man hela tiden bara vidarekopplar till någon.

Anders – 1:00:49

Bollar runt, ja.

Fabian – 1:00:50

Så det här är någonting vi behöver jobba vidare med.

Anders – 1:00:52

Ja, vi tog bort just det, så vi ger inte så mycket uppdateringar i ärendet längre. Utan det är mycket sådär, det är lätt att tänka nu bakåt att så här, ja men vi tänkte ut allting i början, men det gjorde vi verkligen inte ut. Det har varit en process, men vi har lärt oss saker efterhand och gjort ändringar och så.

Fabian – 1:01:05

Ja, man kan också informera för mycket, helt enkelt.

Anders – 1:01:08

Ja, men verkligen. Precis. Eller. informerar fel, att det blir otydligt varför vi informerar och så. Men i appen i det här flödet, i det som vi kallar ärendet, där bokar man hembesök och videomöten och man får uppdateringar i sitt ärende. Som du berättade innan, att man kan skriva till och från doktorn. Allting i ett ärende är samlat i ett ärende i appen. Och om man sen har någonting annat man har besvär med, då startar man ett nytt ärende. Samma patient kan ha ett diabetesärende och så kan du ha ett annat, ont i foten-ärende till exempel.

Fabian – 1:01:39

Men vi på Hälsa Hemma, vi gör ju hembesök då. Och vi har ju förstås inte uppfunnit hembesöket. Jag nämnde det. vanliga vårdcentraler gör ju hembesök om de absolut måste, men de försöker ju undvika det förstås. Men just hembesöket är ju kul i sig, för det var faktiskt så som primärvården började i Sverige. Den gamla provinsialläkaren kom hem med sin läkarväska. Det här har i alla fall mina föräldrar berättat historier om. Men sen var det ju liksom. Det var mycket teknikutveckling som gjorde det. Det kom labbprover med massa utrustning och det var någon EKG som skulle rullas in till patienter och så. Det blev ganska opraktiskt att ha hela primärvården i hemmet. Så teknikutvecklingen gjorde att man flyttade in på vårdcentral. Och där blev ju då massa nya problem helt närvarande med väntrummet har vi berört mycket här och telefonväxlar och sådär. Så hela sjukvården blev ganska otillgänglig och opersonlig. Men det är klart att det här har ju nätläkarna varit duktiga på med tillgänglighet. De har ju varit duktiga på att se till att patienter snabbt får hjälp, även om de gör det till en kostnad för samhället och genom de här utomlänsbesöken.

Fabian – 1:02:42

Så dessutom kan de inte lösa helheten. För att sen när det är så att du faktiskt behöver ta ett prov eller behöver klämma dig och kännas på något. Det har säkert många som har testat nätläkaren upplevt att då blir ni ändå sittande i väntrum ändå. Och så börjar man om och så är det en ny läkare. Det är väldigt fragmenterad sjukvårdsupplevelse.

Anders – 1:02:58

Så det här med de digitala mötena som nätläkare. Jag menar, det har de ju ändå gjort bra, att de digitaliserat sjukvården.

Fabian – 1:03:05

Särskilt inför pandemin. Herregud, vad tur att vi hade digitaliserat sjukvården så pass i Sverige ändå.

Anders – 1:03:11

Men det hade varit jättesvårt för den offentligfinansierade vården att på så här kort tid digitalisera. Man får ändå tacka nätläkarna för det, även om de inte hanterar primärvårdsärenden på samma sätt som de kanske borde ha gjort.

Fabian – 1:03:25

Nej, men precis. Men vi ser att vi rullar in i fjärde generationens primärvård här, där väldigt mycket kan göras digitalt. Vi är 80 procent digitalt. Och resten, 20 procent, kan göras via hembesök.

Anders – 1:03:38

Som du var inne på, det är ju teknikutvecklingen som gjorde att man flyttade in i väntrum. Det var logiskt då att flytta in på en vårdcentral när du hade de här stora maskinerna som man inte kunde ta med sig ut längre. Men de här maskinerna har krympt och blivit jättesmå nu. Den här stora EKG-vagnen du berättar om, det är en liten dongel som vi pluggar in i de plattorna som vi har på hembesök. Så på samma sätt som det var logiskt att man flyttar in på vårdcentral när maskinerna blev större så är det logiskt att man flyttar tillbaka hem till patienterna nu när maskinerna maskiner så pass små att man kan ta med dem hem.

Fabian – 1:04:09

Vi har ju supernöjda patienter. Jag tror att det har att göra med att vi är tillgängliga och att vi gör hembesöken. Vi nämnde lite om hur andra vårdcentraler rejtas på Google och så, men hur ser det ut med Hälsa Hemma?

Anders – 1:04:22

Ja, alltså det är bara att gå in och kolla Google eller Facebook.

Fabian – 1:04:28

Trustpilot, Appstore.

Anders – 1:04:30

Patienterna älskar det här. Vi har fått massor med godis skickade till oss och tårtor och vinflaskor och sådär. Folk tar sig tid att skriva fina recensioner. Så vi är väldigt nöjda patienter.

Fabian – 1:04:40

Just det där tycker jag är himla fint. Det är inte bara att de sätter fem stjärnor, utan de skriver gärna om sin upplevelse, långa historier om hur doktorn var snäll och vi kom hem och så. Så det är fyra. 4,5 eller 4,7 på alla de här tjänsterna. Det kan verkligen bara andra vårdcentraler drömma om.

Anders – 1:04:57

Gå in och kolla Google Maps och kolla vilken vårdcentral som helst och jämför med Hälsa Hemma vårdcentral. Det här är ju det som gör det kul att skutta upp ur sängen på morgonen. Men jag tror ändå att jag behöver säga någonting om det här med hembesök och effektivitet. Jag tror att det möts. av allra oftast är att det måste vara jättedyrt att åka hem till patienterna och kostnadsineffektivt och ineffektivt. Är det inte mer effektivt att vara på en vårdcentral ändå? Och svaret på den frågan är att vi är mer effektiva än traditionella vårdcentraler. Hur går det ihop? – Ja, precis.

Fabian – 1:05:32

Retorisk fråga. Hur går det ihop?

Anders – 1:05:34

Det är jättemånga olika anledningar till det. När vi drog igång Hälsa Hemma så tittade vi på logistikbranschen som håller på med ruttoptimeringsteknik. De åker ju hem och levererar ut paket till sina kunder. Vi insåg ganska snabbt att primärvården som vi verkade i då Det är ett ännu bättre tillämpningsområde för ruttopereringsteknik än just logistikbranschen som har uppfunnit den här tekniken. För att 92 procent av våra ärenden är inte akuta, så vi har ytterligare en parameter att spela med, nämligen tiden. För vi vet ju ett år i förväg att vi ska göra en årskontroll och tre månader innan en tre månaders uppföljning och så. Så vi har ju verkligen en helt annan. parameter här. Så vi har byggt en teknik som vi kallar för CarePath som är en ruttoptimeringsalgoritm anpassad för vår verksamhet. Och då börjar vi med att hitta vilken dag som det lämpar sig att vi gör ett patientbesök när vi ändå är i närområdet. Så om det är ett sköterskebesök som ska köras så kollar vi när sköterskan ändå är i närområdet.

Anders – 1:06:38

Och när vi hittat rätt dag, då ruttoptimerar vi en traditionell ruttoptimering innan. Så det här blir jätteeffektivt. Och ju fler patienter vi har desto bättre funkar det här. För då funkar ruttutredningen bättre. Så för oss är det viktigt att få mycket patienter. Så det är därför vi gärna vill att ni tipsar era vänner och bekanta.

Fabian – 1:07:02

Det är också lite intressant det här med att ju fler hembesök man gör.

Anders – 1:07:08

Desto mer effektiva blir vi.

Fabian – 1:07:10

Eller hur? Ja, det är nästan lite paradoxalt det här. Många undrar varför ska ni åka hem till barnfamiljer som faktiskt kan ta sig till vårdcentralen? Ja, för det första är det ju asmäckigt att ta sig med tre ungar till vårdcentralen. Så riva stället och så. Det är ju en stor fördel för dem också. Men visst, de kan ta sig till vårdcentralen om det verkligen behövs. Men i och med att vi är ute och gör alla de här besöken, då är det faktiskt lättare för oss att åka till en 90-åring som verkligen, verkligen behöver ett fysiskt besök av en doktor eller en sköterska. Det finns många delar i det här. Och vi som sitter och jobbar i det här systemet då, vi har ju byggt vårt egna system, så att när man ska boka besök så berättar man bara för systemet vad som ska göras och hur akut det är, och sen så beräknar systemet hur långt besöket ska vara, vad vi ska ha med oss och faktiskt vilken profession, om du är sköterska eller läkare eller sköterska eller så, som ska hem till patienten, och så förstås rutten.

Fabian – 1:07:59

Och så får patienten ha del av det som ska göras på besöket också, så man får sätta en liten tumme upp på det, så alla vet vad som ska göras och så.

Anders – 1:08:06

Så du bestämmer inte så här, det här besöket ska göras på onsdag, utan du som läkare säger att det här måste göras inom två veckor och det blir ju då ramarna för ruttoptimeringsmaskinen.

Fabian – 1:08:16

Och då får patienten typiskt sett tre, fyra tider att välja mellan och så kommer vi på ett tidsspann då på typiskt en eller två timmar och så blir patienten uppdaterad när vi är på väg. Så det är ganska likt egentligen att beställa på Mathem eller så där. Och när vi är ute på rutten då så finns det en liten karta på våra plattor som vi har med oss ut. Så vi vet hur vi ska åka och en lista över vilka patienter vi ska träffa. Och så sker ju allting per automatik. Att när man går ur bilen, då får patienten en notis om att vi är nära. Och så betalar man över swish och så. Så det är inga kontanter eller så som hanteras.

Anders – 1:08:47

Men vi har mycket annan teknik också. Så det här med ruttutvecklingsteknik är bara en del av alla de här innovationerna som vi har gjort. Det finns hur mycket dörrar som helst att slå in i vården för att det är så Så makabert ineffektivt, sättet man jobbar på. Och bara det som jag berättade innan här, att på en traditionell vårdcentral, ja men så vet läkaren inte riktigt vad det är som kommer innanför dörren, för det är en sköterska som har bokat för någon som ringde in i samma dag eller tidigare dagar. När läkaren öppnar dörren så kan det vara någon som det tog tre minuter att hjälpa och någon annan som skulle någon helt annanstans. Man kan inte använda en traditionell vårdcentral som någon sorts benchmark för hur en effektiv vårdcentral bedrivs. För att en vårdcentral är väldigt ineffektiv. Och därför ganska lätt för oss att vara mer effektiva än en traditionell vårdcentral. Så vi har ju supermycket teknik. Och vi har produktifierat många grejer i vår tekniska plattform också. En sån grej som vi har lagt mycket energi på, det är just videomöten.

Anders – 1:09:49

Det gör ju de flesta idag, då och då i vården, videomöten med sina patienter. Men då är det typiskt att du får en länk och ska du gå in där och vänta i ett videomötesrum och där ska du testa tekniken och så vidare. Och så ska du sitta och vänta. Och många äldre, våra hundraåringar klarar inte det. Nej, men exakt. Vår målgrupp är ju. ju gamla och kroniskt sjuka. Det är en otrolig övervikt över vårdcentralens patienter. Och för dem så måste det vara jättelätt. Så hos oss då, så har vi byggt så att telefonen ringer som ett vanligt videosamtal som alla kan svara på. Så telefonen ringer, man plockar upp den och så är doktorn där i andra änden. Så det är en av många innovationer som vi har.

Fabian – 1:10:26

Ja, men precis. Och det här med våra hembesök då. Det kan vi ju nu göra på ett effektivt sätt. Genom vår ruttoptimering som du nämnde. Vi gör massvis med digitala möten, videosamtal och chatt och allt möjligt. Nu vill vi skala det här. Hur ska det gå till att skala och ha personal runt i bilar som kör? Faktum är att hela nyckeln till skalbarheten här, det finns just i hembesöket. För att om en vanlig vårdcentral ska. Vi har en traditionell kedja som har massvis med vårdcentraler runt om i en stad. Patienterna är ju oftast listade på en vårdcentral i närheten. 95 % är listade i direkta närområdet där man bor. Så för att serva en hel stad, ja, då måste den här traditionella kedjan, den måste bygga vårdcentraler i varje gathörn av en stad. Och det tar ganska lång tid att göra, men det är också väldigt tidskrävande och det blir väldigt många vårdcentraler om man ska täcka en hel region. Det är direkt kostsamt.

Anders – 1:11:19

Ja, det kostar mycket pengar.

Fabian – 1:11:21

Ja, det kostar 5-10 miljoner att starta en vårdcentral.

Anders – 1:11:24

Och sen är det en massa krav också på att det ska vara bemanning, det ska vara läkare på plats och så där. Du ska hitta folk så att det är både dyrt och tidskrävande och svårt att starta en vårdcentral.

Fabian – 1:11:35

Ja. Men vi då, när vi startar en ny region då, då kan vi, eftersom vi gör besök via hembesök och digitalt då, då kan vi istället starta i en ny region med bara en fysisk vårdcentral. Och sen kan vi serva hela den regionen från dag ett. Så det här är ju verkligen jätteskalbart. Och det är ju precis det här, det vi gör.

Anders – 1:11:54

Och det är ju för att listade patienter, de får ju lov att lista sig från hela regionen. Så att om vi tar, i Stockholm till exempel, då kan ju en patient i Norrtälje lista sig på en vårdcentral i Solna. Så det är ingen begränsning för var patienterna får lista sig någonstans.

Fabian – 1:12:08

Nej, men precis. Vi har ju då tre vårdavtal som vi nämnde där. Västra Götalandsregionen, vi har i Stockholm och i Skåne. Så med de här tre fysiska vårdcentralerna, för vi måste ha fysiska vårdcentraler, annars får vi inga vårdavtal, men vi har typ inga patienter där, för patienterna stannar Hemma. Men med de här tre vårdavtalen, då kan vi täcka 5,5 miljoner svenskar, över halva svenska befolkningen. Det är rätt coolt ändå. Så vi har under de här åren, med ett års mellanrum, startat i de här tre regionerna. Så vi har ju växt så det knakar. Och på årsbasis så har vi växt ungefär 80% i genomsnitt per år i omsättning. Så det har gått fort den här resan, Anders.

Anders – 1:12:48

Ja, verkligen. Och sen så, det var ju viktigt för oss att ställa om bolaget till lönsamhet också. För när vi drog igång, det är ju väldigt olönsamt när man precis startar en ny vårdcentral. Vi drog igång 2021, 2022, 2023 drog vi igång nya vårdcentraler. Så nu senast, Ett och ett halvt året har vi använt till att vända bolaget till lönsamhet. Så nu är vi faktiskt operativt lönsamma.

Fabian – 1:13:07

Ska vi prata lite mera siffror då, även om du tycker det är tråkigt? Ja, det kan vi göra. Anders?

Anders – 1:13:11

Visst, absolut.

Fabian – 1:13:13

Engagemanget är lågt. Vi måste säga något om hur en vårdcentral tjänar pengar, bara så att folk fattar vad vi pratar om. En vanlig missuppfattning är att vårdcentraler får betalt per besök. Så är det inte. Vårdcentralerna får betalt per listad patient. Det här varierar lite mellan regionerna, förvisso, men i stort sett är det så som systemet fungerar. Men. Patientavgiften då, som du lämnar över när du checkar in där. Ja, den får inte vi behålla. Den drar regionen direkt på notan. Så den är liksom, det är bara glömma. Och jag brukar ibland fråga kollegor och vänner och sådär hur mycket de tror att vi får per månad. Och de brukar ofta gissa, ja såhär, 3-4 tusen per månad per listad patient. Så är det inte. Jag kan säga att de flesta av er betalar typ mer i telefonräkning per månad än vad man får per listad patient. För i genomsnitt kan man få 400. 120 kronor per månad och lista patient ungefär. Men då är det en hel del av de pengar som dras av direkt från regionen, för det är massa kostnader som regionen drar av också.

Fabian – 1:14:08

Så man landar någonstans kring 280-300 kronor per listad patient.

Anders – 1:14:12

Så tänk dig när man ska in på en vårdcentral med tunga, dyra, komplicerade besvär. Då får vi 300 spänn per månad. Som ett Netflix-abonnemang typ.

Fabian – 1:14:22

Ja, men typ. Men alltså, det här funkar faktiskt väldigt bra. För tricket här är att ha både, alltså en blandning av friska och sjuka patienter. Och sen är systemet så att det är upplagt att, för just de här liksom 300 kronorna eller 420 kronorna, alltså det är ju ett genomsnitt. Systemet premierar nämligen att ta hand om sjuka patienter. Så sjukare patienter kan vi få skitmycket mer för, medan unga patienter och kanske mer friska patienter då, får vi betydligt mindre för. Så systemet premieras att vi ska ta hand om sjuka patienter. sjuka patienter och så blir de förhoppningsvis friska, så att de slipper komma tillbaka. För om de inte är friska, då orsakar de ytterligare kostnader i verksamheten. Så hela affären här handlar om att patienterna ska vara nöjda, så att de stannar kvar på vårdcentralen och att de ändå ska vara sjuka som blir friska. Jag måste säga att som doktor, det här är inte ett perfekt system, det ska medges. Men det är ganska sympatiskt ändå, det här systemet verkar göra.

Fabian – 1:15:18

Det har också visat sig fungera ganska bra.

Anders – 1:15:22

Och det är också hemligt för oss vilka patienter vi får vad för, just för att det inte ska vara möjligt för oss att plocka russinen ur kakan och sådär och targeta en viss patientgrupp. Så att vi får egentligen de här pengarna som en stor klumpsumma och sen så . så vet vi inte riktigt hur regionen räknade fram det. Jag tror det är ett amerikanskt bolag, om jag minns rätt, som heter ACG, va? Ja, precis. Som har en algoritm som beräknar vilken patient man ska få vara för.

Fabian – 1:15:47

Utifrån diagnoser. Ja.

Anders – 1:15:48

Och det är, så vitt jag förstår, hemligt. Så att inte ens regionerna själva vet hur den algoritmen funkar.

Fabian – 1:15:53

Nej, men det är ganska mycket kriminologi kan jag säga kring det. Det finns kategorin saker som vi vet som faktiskt regionerna kommunicerar. Så en del går att räkna fram. Och en del av systemet är en hemlig låda där vi tror. bra att veta en del ändå, som ändå kommuniceras också från det där amerikanska företaget. Sen är det också så att regionen, de stoppar in olika parametrar och skruvar på det här lite varje år, så man vet aldrig. Och det är ganska smart egentligen, för det är ju upplagt för att vi ska inte kunna hitta den optimala patienten och bara locka den patienten och på så sätt kunna gamea systemet. Så jag tycker nog ändå att det är ganska smart hur det är hanterat.

Anders – 1:16:28

Så i praktiken, det vi gör är att vi hjälper alla som söker till oss.

Fabian – 1:16:32

Vi är för alla. Det är det som brukar fungera.

Anders – 1:16:35

Och det som gör det kul att vara i den här marknaden är att den är ju väldigt stor, eller hur?

Fabian – 1:16:40

Ja, det är en jättemarknad. Det är ju många miljarder som läggs på vårdcentraler. 90 miljarder per år läggs faktiskt per år.

Anders – 1:16:48

I Sverige då, eller hur?

Fabian – 1:16:49

I Sverige? Ja, bara i Sverige. Det är ju ännu mer förstås i Europa. Dessutom växer ju den här marknaden, inte bara för att befolkningen ökar och blir äldre och så, utan också för att politikerna aktivt flyttar resurser till primärvården för att den upplevs som mer kostnadseffektiv än sjukhusvården som vi nämnde. tidigare. Så att när vi driver primärvård så gör vi det med mycket hjärta och värme. Men det också måste ju vara en affär som går ihop. Men en liten, liten flisa av den här jättemiljardmarknaden kommer ju göra att vi bygger det här till ett miljardbolag. Så vi är små nu, men vi växer så det knakar.

Anders – 1:17:21

Ja. Och det vi hör ibland då, det är så här, men nätläkarna då, har inte de gjort det här redan? Kommer inte ni sena på bollen? Dels har vi hållit på några år nu också, så att vi börjar ändå bli lite stora nu i våra tre regioner. Ni som lyssnar på det här har ju följt med på vår resa här också. Men faktum är att de allra flesta svenskarna är listade på en offentligt driven vårdcentral.

Fabian – 1:17:45

Det är så fortfarande, va?

Anders – 1:17:46

Över 56 % är listade på en offentligt driven, helt traditionell, vårdcentral. Så den här marknaden har ju inte deslutats ännu. Om man tittar på de privata vårdgivarna så är det inte i någon stor grad några stora kedjor, utan det är mycket små vårdcentraler som drivs privat av några klungar lokala läkare. Capio är väl de som är störst. av de privata men färre än 10% har valt en av Capis.

Fabian – 1:18:13

De är inte större än så. Nej, precis.

Anders – 1:18:15

Och sen, ja men nätläkarna, det är ju så att strax över 4% någonting. Så att de är ju, även om det är mycket snack i media och så om nätläkarna så är de fortfarande jättesmå.

Fabian – 1:18:26

Okej, men vem är det som väljer Hälsa Hemma och vilken är typ patienten för oss och hur riktar vi in oss?

Anders – 1:18:32

Ja, alla väljer Hälsa Hemma förstås. Men vi .

Fabian – 1:18:36

Inte alla, men vi hoppas att alla ska göra det.

Anders – 1:18:38

Nej, men alla typer av patienter. Alla är välkomna. Men för oss så funkar det lite extra bra i just förort. och framförallt barnfamiljer i förorter. Det är mycket för att det är, dels är det långt till vårdcentralen och man behöver dra med sig barnen när man vabbar och ofta sjuka syskon till dem och så, och så sitta i väntrummet. Så upplevelsen är inte toppen för barnfamiljer med just vårdcentraler. Det är stökigt helt enkelt att dra iväg till vårdcentralen. Sen för vår del så är det väldigt praktiskt att köra i just förorterna, för det är jättelite trafik och ruttöppningen funkar perfekt och det är ändå väldigt korta turer mellan patienterna. Lätt att parkera och det är massa fördelar för vår del. Och sen är det dessutom så att om vi får en förälder i en barnfamilj, då får vi typ sin andra förälder också. För de berättar för varandra, du måste testa detta. Och sen så listar de sina barn och ibland tipsar de sina gamla föräldrar och så där också. Så får vi en förälder i en barnfamilj att välja oss, då får vi ofta väldigt många patienter.

Fabian – 1:19:41

Okej, så vi vill ju förstås att patienterna ska välja oss, men tyvärr innebär ju det här systemet med fritt vårdval då att patienterna kan ju också lämna oss.

Anders – 1:19:49

Ja, precis. Och det vill vi ju minimera så mycket det bara går.

Fabian – 1:19:53

Såklart. Vi vill ha nöjda patienter som stannar hos oss.

Anders – 1:19:55

Ja, precis. Så vi har spenderat ganska mycket tid med att förstå vad det är för patienter som listar av sig och försvinner iväg. Och den största gruppen kan man säga av de som väljer någon annan vårdcentral efter att ha varit hos oss, det är patienter som vi har kunnat hjälpa helt digitalt. Så de har sökt kontakt med oss och så har vi kunnat hjälpa dem digitalt som en nätläkare. Det behövdes inget hembesök eller fysiskt besök. De har ju fått hjälp och sådär. De är nöjda. Men de fick inte den fulla upplevelsen av Hedes Hemma för de inte fick något hembesök och då är det lätt att de försvinner iväg. Så vi har sett att Om patienten bara får ett enda hembesök tidigt i processen, då har vi minskat mängden patienter som lämnar oss med hälften. Så det är jätteviktigt. Men sen har vi upptäckt en annan grej som är väldigt rolig. Vi har börjat låna ut blodtrycksmätare till våra patienter.

Fabian – 1:20:45

Just det, vi har pratat lite om det i podden.

Anders – 1:20:48

Så vi byggde en integration med appen där vi har tagit hem blodtrycksmätare från en fabrik. Och så kopplar vi ihop de blodtrycksmätarna med bluetooth till Hälsa hem appen så att patienterna kan göra sina blodtrycksmätningar Hemma och så registreras det i appen och så kan de se sina värden i appen och så kan läkaren också se mätningarna i vårt system som vi har byggt då. Så det här har blivit jättepopulärt och vi har skickat ut det här till mängder av patienter. Och då kan vi reducera mängden patienter som lämnar oss med 75 procent när vi skickar ut sina blodtrycksmätare. Så det kommer vi fortsätta med och göra mycket mer av också ju.

Fabian – 1:21:25

Ja, det är ganska häftigt faktiskt att patienter som får hårdvara som man då lånar eller köper av oss, då stannar man i högre grad. Det är lite häftigt ändå. Det är en jättehäftig integration som techteamet har byggt.

Anders – 1:21:40

Och väldigt medicinskt bra också. När en sköterska åker ut eller på vårdcentralen och tar ett blodtryck, då får du ett blodtryck precis hur det råkade vara där och då. Från ett medicinskt perspektiv så är ett blodtryck på vårdcentralen inte särskilt.

Fabian – 1:21:55

Jag säger ju att du nästan är läkare. Det stämmer precis det du säger. Alltså, vi skrämmer ju våra patienter så förbaskat. Det är ju så. White coat syndrome brukar det kallas för. När en doktor eller en sköterska tar ett tryck, då är det alltid högre än om patienten tar det i lugn och ro. I appen får patienten väldigt tydliga instruktioner om hur man ska ta det, så att det blir ett rättvisande tryck. Så tar man det några gånger och drar igenom snitt av det. Vi kommer följa upp det där så småningom, men jag slår vad om att våra patienter behöver lite mindre blodtrycksmediciner, för att vi får mer rättvisande värden.

Anders – 1:22:24

Faktum är att när jag har hållit på att bygga den här tekniska integrationen med appen så har jag suttit här med blodtrycksmätaren och tagit mitt eget blodtryck hur många gånger som helst. Ja, just det. Och när jag tar mitt blodtryck, bara när jag sitter på kontoret och grejar, då har det legat ganska högt. Så det jag har börjat med nu, jag har inte ens berättat för dig, men jag har börjat att ta det på riktigt nu. Jag har raderat alla mina blodtrycksmätningar på dagarna och så har jag tagit det på morgonen typiskt. har vilat. Och då är trycket mycket lägre. Men jag ligger nog högt. Du ska få kolla på mina mätningar.

Fabian – 1:22:55

Ja, du kan starta ett ärende i hatten så hjälper jag dig med det.

Anders – 1:22:58

Jag tror faktiskt att jag behöver blodtrycksmedicin. Jag ligger precis på gränsen.

Fabian – 1:23:03

Det löser vi. Inga problem.

Anders – 1:23:05

Det är fördelen med att känna en läkare.

Fabian – 1:23:06

Ja, fördelen med att driva ett vårdbolag tillsammans. Alright, så nu då. Framåt då. Vad ska vi göra framåt? För det här är ju allting vi gör nu hittills. Tanken nu är ju att vi ska växa. Så vi ska ju göra det här nu till ett stort svenskt vårdtechbolag. Och vi ska liksom växa patientantalet till mer än det fyrdubbla. Och så tänker vi också att vi ska öppna en ny region. Så vi får se lite grann vilken region det blir. Men allt det här ska bli superkul.

Anders – 1:23:32

Lyssnarna får gärna önska vilken region de vill att vi ska gå in i.

Fabian – 1:23:35

Vi kan ju inte lova det, utan det beror lite på regionen och så också. Det har ju också visat sig vara väldigt viktigt att man har en kommunikation med regionerna här också. Så den här planen är väldigt ambitiös, men faktum är att det är i linje med så vi har växt hittills. Så vi kommer att vara större än de mindre nätläkarna om ett par år. Sen vill vi förstås också vara i teknisk fortsatt framkant. Jag har inte full insyn i förstås. i vad Kry och andra gör. Men av det jag har sett kan jag säga att vi är långt före dem tekniskt.

Anders – 1:24:06

– På många områden, ja.

Fabian – 1:24:07

Ja, av det jag har sett i alla fall. Och nu ska vi ta det vidare. Och då är det förstås AI. Vi har ju doppat inte bara foten utan en större del av benet i AI hittills. Vi gör ju mycket AI redan. Det vi ska göra nu är att vi ska ta det vidare så att vi verkligen jobbar AI first. All vår personal kommer jobba med AI. Sen kommer vi utvidga området proaktiv Hälsa ytterligare. Det vill säga att man inte blir sjuk alls utan att man håller sig frisk. Det måste ju vara det allra bästa, tänker jag. Och så ska vi utöka det här med våra uppkopplade enheter och så.

Anders – 1:24:44

Jag kommer rekrytera massor med utvecklare nu. Du som är lyssnare på podden och programmerare. Och skulle du tycka det var kul att jobba med oss i teamet här så söker jag både frontend och backendutvecklare. Vi jobbar i React Native i appen och React på backendsidan. Och Node bygger vi våra API-er och så.

Fabian – 1:25:05

Vågar vi säga någonting om vad vi ska göra härnäst? Eller tror du att någon snor det då? Vad tror du?

Anders – 1:25:10

Jag tycker vi ska berätta. Vi har en ruskigt kul grej som vi håller på med.

Fabian – 1:25:14

Vi har kommit så långt. Vi ligger så långt före alla andra så vi är inte så oroliga. Vi ska ju ta den här succén med blodtrycksmanschetterna vidare. För vi vet att det ger lojala patienter och att patienterna älskar det. Så det vi kommer introducera nu är något som vi kallar för Minikliniken. Det är en box som vi skickar hem till våra patienter med medicinsk utrustning. I den boxen ligger allt som behövs för att kunna hantera det mesta som kan dyka upp på en vårdcentral. Till exempel kommer det förutom blodtrycksmanschetten också finnas en syresättningsmätare. En POX-mätare.

Anders – 1:25:45

Också Bluetooth-uppkopplare.

Fabian – 1:25:47

Ja, precis. Och den integrerar då med appen på samma sätt som i blodtrycksmätaren, alltså värdena kan ses av doktor och sköterska på vårdcentralen på distans. Och sen har vi också, Anders, tagit fram de vanligaste labbproverna som man själv kan ta Hemma. Och en av de labbproverna är ett sånt där CRP. Det kanske de som har varit på en vårdcentral känner till. Det kallas ju snabbsänka.

Anders – 1:26:09

Snabbsänka vet jag. Det tror de flesta har hört någon gång. Vad använder man det till?

Fabian – 1:26:13

Det är ett vanligt prov för att se om man har en infektion i kroppen. Det är ett stick i fingret som man tar. Då kan man se om det är så att man har en vanlig luftvägsinfektion som är ofarlig och man kan chilla och avvakta. Eller om det faktiskt är så att man har fått en lunginflammation och behöver antibiotika. Och vi har ju förstås idag redan i appen då möjligheten att kunna söka med akuta åkommor och då kan det komma ut en sköterska och ta prover och så. Men med våra hemtester så kommer man då framöver kunna ta de här proverna Hemma själv. För man har en box som man får då låna av vårdcentralen så länge man är listad hos oss. Det ordineras prover av en doktor och man kommer inte ha någon användning av de här proverna om det inte är så att det är ordinerat av en doktor. Eftersom man då sticker själv och sen tolkas proverna av appen. Så man behöver liksom tillgång. till appen och att det finns en ordination av doktorn i appen. Man filmar av sitt test, man droppar en droppe blod på en liten testkassett som du har tagit fram, Anders, och sen så filmar man av det i appen och så får man svar, både du och doktorn svar direkt om vad provet visade, och det betyder då att då kan du ha ett antibiotikarecept.

Fabian – 1:27:14

inom en timme om det skulle behövas. Utan att du ens har lämnat hemmet. Utan att ens någon har kommit hem till dig. Det är rätt häftigt.

Anders – 1:27:21

Man sticker sig med en sån liten lansett kallas det då. En liten plastgrej som bara sticker till i fingret. Och så en droppe blod använder man. Och det här är ju typ som de här covid-testen som många . testade under pandemin, så det här gör man lätt Hemma.

Fabian – 1:27:33

Att ingen har gjort det här, det är så jäkla häftigt.

Anders – 1:27:36

Så det kommer vi då, som du var inne på, skicka ut till alla patienter när de listar sig. Och sen när de söker vård, då finns det här paketet Hemma. Så de kan ta de här testerna.

Fabian – 1:27:45

Allt det här är snabbt och smidigt, integrerat i appen. Inga andra appar eller andra grejer. Utan allting finns. Via Hälsa Hemma appen då.

Anders – 1:27:53

Det är skithäftigt. Så de här integrationerna ska vi börja bygga nu. Så vi har byggt integration mot blodtrycksmätaren, men vi har jättemycket nya integrationer att göra. Och det kommer bli hur snyggt som helst. Jag vill ha det så, du vet som, jag har Swedbank som bank.

Fabian – 1:28:07

Man skannar fakturan.

Anders – 1:28:08

Ja, man kan skanna fakturan. När man håller över OCR-numret på en faktura, så bara.

Fabian – 1:28:14

Vi får lägga ett litet pling också.

Anders – 1:28:16

Ja, men jag vill ha det så att du får en sån tjänst när du håller telefonen över den här testkassetten. Den ska väl också vibrera lite när den är klar? Ja, men så den som kan bygga den typen av pling, hör av er till mig.

Fabian – 1:28:28

Ja, det sker innovation i podden i realtid där som ni hör. En annan sak som vi faktiskt gör redan idag är att vi har tagit fram integration med Apple Watch. Så tillsammans med Apple kan vi faktiskt redan idag ta EKG och puls direkt. från våra patienters handledare. Alltså det är ganska coolt egentligen. Att vi kan göra det här idag. Vilken annan vårdcentral gör ens det? Har du hört talas om det?

Anders – 1:28:51

Nej, absolut inte. Det kommer ju mer sådana här maskiner också längre fram. Så det är ju hur mycket som helst som vi vill integrera.

Fabian – 1:28:58

Precis. Och det är ju lite av en tyst revolution som pågår omkring oss nu med massvis med smarta hälsosensorer. Och där är ju Apple Watch bara ett exempel. Det finns ju smarta ringar och alla möjliga saker som kommer. Och grejen är att några av de här sensorerna kan faktiskt ge värme värdefulla hälsodata om dig och din kropp och skydda dig från att bli sjuk i framtiden. Och så är de ju godkända för medicinskt bruk, men det är ingen som använder dem i sjukvården. Det är ju det vi vill ändra på då. Jag tror ju i alla fall att den bästa vårdcentralen, det är vårdcentralen du aldrig behöver besöka. Men hur kan man tjäna pengar på att hindra patienter att bli sjuka? Det är ganska många som håller på med det här proaktivt sjukvård. Det är lite en grej nu, det är lite såhär buzzword. Men ingen verkar riktigt ha knäckt om man tjänar pengar på det.

Anders – 1:29:40

Nej, det har visat sig vara svårt att faktiskt kommersialisera det där. Men vi, jag sa ju det innan, våra blodtrycksmätare, när vi skickar ut dem så 75% lyckas vi reducera patienterna som lämnar oss med. Så vi kan ju bevisa det, att det där funkar. Det ligger i vårt uppdrag också från regionerna att arbeta proaktivt. Vi kan både visa att det faktiskt går att få det att funka ekonomiskt och är bra för folkHälsan.

Fabian – 1:30:11

Just det. Så det vi vill göra framöver är att när man listar sig hos oss så kan man få ett erbjudande av en sköterska som kommer hem till dig och tar blodprover. Och sen ser du i appen. exakt hur stor din risk är för vanliga cancersjukdomar, diabetes och hjärtkärlsjukdom. Och nu sitter nog många av läkarkollegorna och undrar hur fasen är det här möjligt? Och det är kanske en del andra som lyssnar som undrar det. Hur kan vi göra det här medicinskt säkert? Jo, det finns faktiskt statistiska modeller som kan ge en bild över risken för vanliga sjukdomar. Men som många av läkarkollegorna vet då. Det här används bara av forskare och vårdpersonal idag. Så det vi vill göra är att popularisera de här modellerna och visualisera det. Med några snygga staplar och på ett grafiskt bra sätt. Göra det här så att det blir begripligt. Så att patienten verkligen kan förstå och få insikt om sin Hälsa. Jag tänker också att man ska kunna dra i lite reglage där. Vad händer om jag går ner i vikt lite grann? Vad händer då med min hjärt-kärl-risk? Då kan man se det direkt i appen.

Fabian – 1:31:10

Det blir superpedagogiskt. Ett sätt att visualisera det här på. Och sen skillnaden mellan oss och de här hälsoapparna är ju att vi sitter ju på den här informationen, på blodprover och andra hälsodata. Det är ju vi som ska göra det här. Och om vi ändå hittar någonting på de där proverna, då kan vi också göra någonting åt det. Vi kan ge dig någon blodfettsänkande medicin eller blodtryckssänkande medicin som kanske du behöver, Anders.

Anders – 1:31:33

Och så kommer det ju med sensorer hela tiden. Så i takt med att medicinskt godkända sensorer kommer på marknaden så kopplar vi ihop dem med appen. Målet är att bygga en vårdcentral som är så bra att patienterna aldrig vill lämna den i framtiden. Det är ju för att vi har all den här teknikutvecklingen och vårt eget utvecklarteam och vår egen teknik som gör det möjligt att göra på det här sättet. Så vi har ju, som vi varit inne på, ett digitalt arbetssätt. Alla våra patienter startar sina ärenden digitalt. Och vi sitter också och jobbar digitalt, så det är det här digitala arbetssättet och vår egen utvecklade tekniska plattform som gör det här möjligt att göra på det här sättet. Så Till exempel då att i och med att vi sitter och jobbar digitalt allihopa så . kan en läkare i Göteborg stötta upp i Stockholm om det skulle vara hög belastning där eller så där, så att vi kan hjälpas åt också över regionerna. Sen är det ju det här att vi sitter i samma digitala system och att vi jobbar asynkront, så att patienten startar ett ärende när det passar för dem och sen så svarar vi när vi är tillgängliga och så där.

Anders – 1:32:38

Exakt. Så asynkront, för de som inte vet, innebär att man inte sitter exakt samtidigt, så den ena är vid en tidpunkt. den andra vid en annan tidpunkt och det här asynkrona arbetssättet är också det som gör det möjligt för oss nu att applicera så mycket AI på hela vår verksamhet.

Fabian – 1:32:53

Precis och det här systemet som vi har byggt, vår interna plattform som läkare och sköterskor sitter med, det är så bra att det faktiskt blivit så vi rekryterar nu. Vi visar plattformen. Den är förstås rosa och fin, precis som elbilarna. Vårdpersonal blir faktiskt blown away. Läkare och sköterskor som kommer och vill jobba hos oss Vi visar det vi har och det är en av de absolut viktigaste anledningarna till att många jobbar hos oss. Ni har säkert hört talas om Millennium och sådär. Vårdpersonal är inte särskilt bortskämd med god digital arbetsmiljö. Så det här är verkligen något helt annat. Man jobbar i ett och samma superintuitiva system där användarna älskar systemet. Det är inte det vanliga i sjukvården.

Anders – 1:33:38

Jag ska bara rätta dig där. Det är inte riktigt rosa våra färger, utan de är mer cerise.

Fabian – 1:33:43

Ja, jag vet. Men det är ju ändå lättare att säga rosa, tänker jag. Är det inte det?

Anders – 1:33:48

Jo, men vi ska ju köpa in nya pikétröjor till arbetskläderna. Så då har jag ju. För jag har tänkt att vi har rosa färg, men det är inte rosa. Så jag hittade en massa leverantörer av rosa arbetskläder. Men det är ju cerise arbetskläder vi söker. Det var en stickspår.

Fabian – 1:34:04

Väldigt viktig parentes som Anders vill ha in här. Alright. Många av er har säkert hört talas om att befolkningen blir allt sjukare. Det som tidigare var en befolkningspyramid, där det dog av folk längst upp på pyramiden, så de blev färre och färre. Det är idag en befolkningskorv, kan jag säga. För det är mer att folk lever. länge och bli gamla och vi har massor med dyra mediciner vi kan ge och sådär. Det här med sjukvård, det är en ganska stor sak. Det kommer bli en ännu större sak. Och frågan är, hur fasen ska vi mäkta med det här med en åldrande befolkning då?

Anders – 1:34:40

Jag har sett uträkningar på det där liksom att I framtiden, om vi fortsätter i den takt vi håller på med nu, så kommer alla svenskar behöva jobba i sjukvården för att ta hand om alla. – Oj då.

Fabian – 1:34:51

Det kommer inte vara möjligt, så vi måste helt enkelt göra det här mer effektivt än alla andra. Jag tänkte att vi ska avslöja lite grann av den hemliga såsen här. Hur kan vi jobba mycket effektivare än alla andra? Om vi tänker oss, vi gör det här enkelt här nu. Vi tänker oss ett läkarbesök på 30 minuter. Då är det bara fem minuter ungefär som går till bara det som en doktor kan göra. Bara det jag kan göra, den medicinska bedömningen. Det tar ungefär fem minuter av hela det läkarbesöket. Resten går till en massa andra saker. Jag ska undersöka patienten och prata och samla in information och ge instruktioner och administration och recept efter besöket och så. Men vi på Hälsa Hemma har lyckats korta den tiden till 18,5 minut. Hur har vi kunnat göra det? Jo, men då har vi brutit ner det klassiska läkarbesöket i flera asynkrona steg. Och det är då steg som andra yrkesgrupper då kan göra. Så till exempel Anders, om du får ont i örat, då startar du ett ärende i Hälsa Hemma appen. Och istället för att det kommer en läkare och tittar i örat då, så kommer det en undersköterska och tittar i örat med en videokamera. Och då spelas det in.

Fabian – 1:35:53

Och sen så går det in i vår plattform och så tittar doktorn asynkront så fort man hinner på det. Och sen får du då ett recept på antibiotika om det skulle behövas eller något lugnande besked eller så.

Anders – 1:36:03

Och då behövs ju inte doktorn till själva liksom att titta i örat ju.

Fabian – 1:36:06

Exakt, utan gör bara den medicinska bedömningen här. Så till och med den fysiska undersökningen har vi kunnat korta ner avsevärt här. Och så tillsammans med massa smarta verktyg och AI för administration och så, då har vi liksom lyckats korta ner läkarnas arbetstid och då inte den tiden som läkarna vill göra och som de tycker är roligt att göra, för det är ju en ganska liten del av besöket, utan allt kring-tjafs med 40 procent nästan jämfört med en traditionell vårdcentral.

Anders – 1:36:33

Ja, och vi är ju precis bara i starten av det här också, så vi kommer inte stanna där förstås, utan jobba mycket, mycket mer med AI framöver. De här två arbetsuppgifterna du pratar om då, att samla ihop information före besöket och sen också administration efter besöket, det tar ju otroligt mycket av vårdpersonalens Men det här är ju två områden där LLMer, alltså moderna AI-tekniken, briljerar. Det här är ju de skitduktiga på att sammanställa information. Så vi kommer storsatsa på det här området nu och räknar med att om tre år någonting så räknar vi med att vi kommer vara 65% mer effektiva, våra läkare, än en läkare på en traditionell vårdcentral. Och det här kan vi då göra på hela patientstocken eftersom alla startar digitalt.

Fabian – 1:37:19

Viktig skillnad. För alla andra där är det ju en enda soppa. Patienterna kommer in, ringer på 1177 eller bara dyker upp på vårdcentralen.

Anders – 1:37:27

Så vi är helt unikt positionerade att stoppa in AI i vår verksamhet. Så det vi håller på med nu är att uppdatera våra system så att vår administrativa personal kan med hjälp av AI ställa rätt. frågor till de här patienterna och i mycket mindre grad själva behöva vara involverade i och faktiskt själva skriva. Så att i förlängningen så är tanken att man ska kunna övervaka de här systemen. Och att det funkar ungefär som autopilot i våra Teslor.

Fabian – 1:37:57

Det är ju dit vi kommer. Vadå förlängningen? Det är ju det vi bygger nu. Vi bygger så att säga en autopilot för kliniker. Så att frågor och så ställs i klinikens namn. Och sen så har man möjlighet att ingripa om det är så att man inte vill skicka iväg den frågan eller det meddelandet till patienten. Så att man. är ansvarig. Våra sköterskor och läkare är ansvariga, men man griper in om det är så att någonting behövs. Man har ett väldigt bra assistansstöd.

Anders – 1:38:24

Det här med autopilot, det hade vi med oss från start. Jag kommer ihåg att det finns i vårt system, en liten sån här, Teslas lilla blå autopilotratt. När systemet går av sig själv så snurrar lilla autopilotratten.

Fabian – 1:38:34

Så funkar det idag.

Anders – 1:38:36

Så tänkte vi att det ska fungera. Så vi kommer liksom inte lämna över till maskinen att agera läkare eller så, utan vi kommer göra saker maskinellt. Där vårdpersonalen då övervakar så man slipper hålla på att klicka.

Fabian – 1:38:48

Och är delaktig förstås.

Anders – 1:38:49

Ja, delaktig. Självklart.

Fabian – 1:38:50

Och så att man kan ringa sin doktor eller sköterska om det är så att man undrar något ändå. Så att vi försöker att inte ta bort dig, vi kan inte automatisera bort allt riktigt än. För vi måste också ha lite hjärta med i verksamheten också. Det här är ju personligt också.

Anders – 1:39:01

Men det är ju det vi ska lägga tiden på, just hjärtat och inte all administration.

Fabian – 1:39:05

Exakt, precis.

Anders – 1:39:06

Och vi tror att vi är mycket bättre positionerade att göra detta än typ alla andra, just för att vi är. Vi har byggt det här från grunden upp och var en digital ingång. Eller hur?

Fabian – 1:39:18

Ja, precis. Och för att kunna göra det vi gör och på riktigt kunna använda AI och digitalisera, då behöver man ha kontroll över tre saker. Så dels, häng med nu, dels måste man äga patientresan. Som jag nämnde, i vanliga fall så kommer patienten in i väntrummet, de ringer in och så skriver de på 1177 och så. Men vi vill ha patienterna digitalt och helst då asynkront. Och det är precis det vi gör. För annars kan man inte göra allt det här fantastiska digitala effektivitetsförbättringarna som vi sysslar med idag.

Anders – 1:39:47

Nej, för på en traditionell vårdcentral så är det ju massa krav att det ska finnas telefon. Du ska kunna komma in vid 1177. Du ska kunna gå in och du ska kunna få hembesök. Det är väldigt svårt att göra någonting bra av det när patienterna kommer på massa olika sätt till dig. 1177 till exempel, det har vi ingen teknisk kontroll över. Så det är väldigt svårt att göra någon smart teknik där.

Fabian – 1:40:07

Nej, det är nästan omöjligt.

Anders – 1:40:09

Så det är ju skitviktigt att man själv kontrollerar patientresan som du är inne på.

Fabian – 1:40:14

Den andra av tre saker man måste ha kontroll över, det är ju tekniken. Man måste äga sin egen teknik. Motsatsen är vårdcentraler som köper in appar och olika verktyg. Som man sen lägger på toppen av befintlig verksamhet. Problemet med det är ju liksom att det är typ ingen som använder de där. Kanske på sin höjd kanske man lyckas få hälften att använda det. Men det är ytterligare ett system du ska logga in i och det är nya grejer. Trots att du utbildar Dr. Lennart och sköterskan Gun-Britt så kommer de ändå fortsätta jobba som de alltid har gjort.

Anders – 1:40:46

Dessutom integrerar ju inte den tekniken med någonting utan det blir ju bara en mjukvara som alla andra.

Fabian – 1:40:51

Ja, men som ligger på toppen av allt annat. Här äger vi tekniken så vi kan knäppa med fingrarna och då får vi all vår personal att jobba med AI eftersom alla jobbar i vårt system och då bestämmer hur det systemet ser ut. Vi har full kontroll över tech-stacken. Och sist men inte minst så måste man ju ha kontroll över affären här. Problemet är att ofta är vårdcentralens marginaler ganska små. Och när man köper in en ny teknikleverantör och ytterligare en och ytterligare en, ja då äter ju det på marginalerna. Så det finns massvis av startupbolag som gör jättefina lösningar som löser nischproblem i sjukvården. Men de slåss ju om brödsmulor liksom. Så att. Här gäller det att man sitter på själva intäkten från kunden som vi gör. Vi sitter på kundintäkterna, patienterna alltså. Det betyder att varje ny teknikförbättring vi gör istället ökar marginalerna. Så det här med att vara vertikalt integrerad, som vi pratade mycket om i podden tidigare, det är ju verkligen det som Hälsa Hemma är. Att vi från grunden har byggt det här upp.

Fabian – 1:41:51

Och då menar vi inte bara tekniken, utan hela arbetssättet och affärsmodellerna.

Anders – 1:41:54

Att vi kontrollerar allting.

Fabian – 1:41:55

Ja, det blir ju jättesvårt att replikera det här för någon annan också. Eller hur?

Anders – 1:41:58

Ja, precis. Det är inte så lätt att göra det som vi har gjort. Det är mycket att du är läkare och kan medicin innan och utan och hur en vårdcentral funkar. Jag har hållit på med det här hela min karriär egentligen har handlat om att bygga teknikteam och bygga rekrytering av utvecklare. Jag har rekryterat hundratals utvecklare genom åren och byggt teknikteam för flera bolag. ha en djup teknisk kunskap och förståelse för hur man bygger teknikbolag. Och ditt kunnande inom medicin och vårdcentraler gör ju det här ganska unikt också. Det är väldigt svårt för ett teknikbolag att sätta sig och göra allt det vi har gjort. Och helt omöjligt egentligen för en vanlig vårdcentral att sätta sig och göra alltihopa.

Fabian – 1:42:39

Man måste fatta båda de här värdena. Så som vi står liksom, jag menar, jag har blivit mer tekniker. Vi har ju vuxit ihop lite grann den här tiden. Jag har blivit mer tekniker och du har blivit mer doktor, så att säga. Under den här tiden. Så vi delar ju väldigt mycket de här Ländiagrammen går i varandra med oss, men det är också så att du står verkligen djupt på den tekniska sidan och vet hur man bygger. Jäklar vad jag har förtroende för hur du bygger tech-organisationer. Och jag upplever ändå att du någotsånär har respekt för mitt medicinska kunnande.

Anders – 1:43:08

Hyfsat i alla fall. Det är inte att jag närmat mig att bli läkare, utan du är mer vårdbyråkrat.

Fabian – 1:43:14

Ja, men du fattar hur saker funkar, eller hur?

Anders – 1:43:16

Ja, absolut.

Fabian – 1:43:18

Alright, så det är du och jag, Anders, som är grundare i Hälsa Hemma, men faktum är att vi har ju ytterligare en person som är grundare, som heter Nils. Och Nils, han är inte bara medgrundare till Hälsa Hemma, utan också vår COO. Han har doktorerat i psykologi, filosofie doktor, tror jag man säger. Specialist i klinisk psykologi. Han är lite av en kändis i psykolog-Sverige, Nils. Och han har tidigare startat E-psykiatri-enheten på Sahlgrenska.

Anders – 1:43:50

Och honom hittade jag på Tesla Club Swedens forum också. Var det så? Ja exakt. Så alla vi kommer via vårt onaturligt djupa Tesla-intresse. Och så har vi med oss Alfred också, vår tredje poddkompis som inte är med i det här programmet nu riktigt. Men han är faktiskt styrelseordförande i Hälsa Hemma också. Så det är vi. Han är väldigt djupt involverad dessutom.

Fabian – 1:44:13

Ja, jätteaktivt involverad. Sen har vi ju förstås ännu fler med oss. Vi är ju nästan 100 personer. Kliniker, vi är utvecklare, vi är ekonomer. Allt möjligt som är anställda och som utgör Hälsa Hemma förstås.

Anders – 1:44:27

Vi söker också en del folk nu, ganska mycket folk. Vi ska ju, som du berättade innan, ta det här steget vidare. Då måste vi ha duktiga människor med oss. Vi lyckas ganska bra att hitta duktigt folk.

Fabian – 1:44:38

Verkligen!

Anders – 1:44:39

Så vi söker fler utvecklare. Vi ska tredubbla teamets storlek. Så seniora utvecklare, frontend och backend, som vi var inne på innan. Vi söker någon supporttekniker som kan hålla på med både mjukvara, hårdvara och support. Vi söker lite vårdbyråkrater. Ekonomer. Ja, snarare ekonomiassistent. Men folk som kan vård är också bra, som kan hålla ihop våra vårdavtal. Vi söker någon vårdadministratör.

Fabian – 1:45:10

Projektledartyper får gärna höra av sig.

Anders – 1:45:12

Ja, precis. Exakt. Så kan du inte vårdbyråkrati, men är en bra projektledarpersonlighet, då är man välkommen att höra av sig. Då är man välkommen att söka.

Fabian – 1:45:20

Och sen ska jag säga, på klinikersidan då, då söker vi ju sköterskor, distriktssköterskor och vanliga sköterskor. Vi söker läkare, legitimerade läkare som vill göra sin ST i allmänmedicin. Vi söker specialister i allmänmedicin. Vi söker psykologer, dietister, till och med fysioterapeuter. terapeuter kan vara intressant också, framför allt i Skåne, där det ingår i vårdavtalet.

Anders – 1:45:44

I alla de här tre regionerna?

Fabian – 1:45:46

Ja, BVC! Vi har våra BVC-mottagningar också och då vill vi gärna ha BVC-sköterskor. Särskilt i Stockholm behöver vi en duktig BVC-sköterska till ganska snart, men egentligen till alla våra landsting förutom Skåne, där vi inte har BVC-avtal ännu i alla fall.

Anders – 1:46:01

Region tror jag, inte landsting.

Fabian – 1:46:04

Anders är på mig hela tiden, jag är lite gammaldags av mig på så sätt.

Anders – 1:46:07

Vi söker också marknadschef och marknadsförare. Det är också viktigt, när vi ska växa behöver vi synas. Det är mest att vi babblar om Hälsa Hemma här i podden. Vi behöver någon som kan professionalisera det här lite. Så att vi kan synas lite på tv och så framöver.

Fabian – 1:46:21

Just det. Det är mycket kul som händer. Ska vi sammanfatta lite då? Om vi samlar ihop säcken och säger, det här är vi på Hälsa Hemma. Vi brukar säga själva att vi har revolutionerat vårdcentralen. Jag tycker ändå vi har gott fog för att uttrycka oss så. Det är ju faktiskt ingen annan som har disruptat primärvården sen Kry startade egentligen.

Anders – 1:46:45

Nej, och det är bara en liten del av primärvården som nätläkarna har disruptat. Bara det digitala mötet. För alla andra patienter får ju gå ner till en Kry-vårdcentral eller sin gamla vårdcentral och då är det ju som vanligt igen.

Fabian – 1:46:57

Så det vi har gjort är någon slags sammanhållen digital och fysisk vårdupplevelse. Digifysisk vårdupplevelse på riktigt. Med digitalt först. Disruptiv teknik som integrerar med hårdvara som vi också skickar hem redan idag till våra patienter, vilket vi vill utveckla ytterligare. Vi gör hembesök när det behövs. Och vi har lyckats med att göra väntrummet helt överflödigt. Det är rätt häftigt ändå att vi lyckats göra det. Och vår modell är ju bevisad. Den funkar, blir mer lönsamhet, skalbar. Vi kan växa snabbt. Vi har ju väldigt, väldigt nöjda patienter. Rekordhögt, vågar jag nästan säga. Marginaler som ser bra ut, verkligen, och överträffar det mesta inom traditionell vård. Ja, nu är vi redo att ta det här vidare, Anders. Ja, absolut.

Anders – 1:47:41

Det var rätt roligt när vi började med det här. Jag kommer ihåg att du gjorde en studie bland dina patienter och så plottade vi in i Excel hur många besök som kunde göras digitalt.

Fabian – 1:47:52

Jag tog 100 patienter.

Anders – 1:47:53

De var tvungna att göra det fysiskt. Och sen så såg vi i den här Excel-kalkylen att fan, det här funkar att göra hembesök och bedriva primärvård på det här sättet. Och då kommer jag ihåg så här, håren reste sig på armarna.

Fabian – 1:48:06

Vi har gått från det här idéstadiet till att vi finns i de tre största regionerna och täcker över halva svenska befolkningen. Jag känner att vi är på god väg att bygga ett stort svenskt vårdtechbolag här. Och sen är ju vi, vi har ju lite hybris, du och jag i alla fall. Alltså, vi vill kanske på sikt ta det här till fler länder.

Anders – 1:48:29

Ja, det hade varit jätteroligt.

Fabian – 1:48:30

Det hade varit jäkligt kul ändå.

Anders – 1:48:31

Men vi håller oss i Sverige i alla fall nu.

Fabian – 1:48:34

Nu de kommande tre åren ligger inte det framför oss, utan nu ska vi vara lite rimliga, tänker vi.

Anders – 1:48:39

Nej, men vi håller oss i Sverige nu och så bygger vi det här till det här stora bolaget som du var inne på. Och sen så får vi se när vi börjar nosa på fler länder. Det blir jättekul.

Fabian – 1:48:47

Ska vi runda av dagens avsnitt och säga lite slutord kanske?

Anders – 1:48:51

Ja, det kan vi göra. Nu har vi babblat Hälsa Hemma. Det var egentligen för att bara sammanfatta Hälsa Hemma för alla som är nyfikna.

Fabian – 1:48:59

Ja, nu vet ni allt som vi vet nästan.

Anders – 1:49:01

Precis. Så om du tycker det här verkar kul så får du gärna bli patient och förstås då lista dig på Hälsa Hemma. Då använder du Hälsa Hemma-appen som du laddar ner på Google play eller Apple app store. Och så listar du dig direkt där. Så kommer vi hem till dig i våra små rosa elbilar. Det gäller Stockholm, Göteborg och Malmö inom vårt upptagningsområde. Du kan faktiskt kolla på vår hemsida halsahemma.se och göra en sökning där och kolla om vi finns i just ditt område. Men annars ser du det i appen.

Fabian – 1:49:28

Och för dig som vill jobba på Hälsa Hemma, vi har ju pratat lite om vad vi söker, men det finns också specifika jobbroller och jag är inte säker på att de alltid matchar exakt med allting jag har nämnt här, men då finns det också en öppen ansökan man kan använda, så gå in på Hälsa Hemma.se jobb om du är intresserad att jobba med oss, men det går ju också förstås bra att mejla oss, Anders.

Anders – 1:49:48

Ja, precis. För att många av de jobben som jag berättar nu eller tjänsterna som vi söker har vi ju faktiskt inte lagt ut ännu, för att vi kom på det precis nu att Vi skulle göra det här kraschen.

Fabian – 1:49:59

Nu ska jag inte vara riktigt intresserad.

Anders – 1:50:01

Jag kommer inte på att vi söker de här rollerna nu. Men vi kom på precis nu att vi skulle tipsa om det. Om ni har frågor om de grejerna jag berättade om precis så kan man kontakta oss på skriv till anders@bilarmedsladd.se. Eller till dig kanske också.

Fabian – 1:50:16

Eller Fabian, @bilarmedsladd.se om det är en läkare eller mer klinisk roll kanske. Om det är teknisk roll mer till dig då kanske. Det kan vara bra.

Anders – 1:50:22

Om du har tankar generellt om podden och så där så når du oss på info@bilarmedsladd.se.

Fabian – 1:50:27

Eller ska vi säga Alfred@bilarmedsladd.se. I och med att han inte är med oss just idag då.

Anders – 1:50:32

Ja, just det. Vi kommer ju komma med lite mer vanliga avsnitt framöver. får du bara se som ett bonusavsnitt för de som tyckte det var kul med Hälsa Hemma.

Fabian – 1:50:41

Poddens ständige redigerare är Johan Chandorkar på Umami Produktion. Tack till dig. Och ansvarig utgivare är Alfred Ruth.

Anders – 1:50:49

Ja. Och med de orden sätter vi punkt för det här lilla bonusavsnittet. Jättekul att prata om vår lilla bebis. Det här brukar jag kalla mitt fjärde barn.

Fabian – 1:50:57

Ja, precis. Exakt. Jag brukar säga att jag har tre barn. Hälsa Hemma Göteborg, Hälsa Hemma Stockholm och så sladdisen Hälsa Hemma Skåne. Precis så. Vi kommer tillbaka två veckors intervall. Då brukar vi släppa i och då blir det förstås ett helt vanligt avsnitt av Bilar med sladd. Tills dess säger vi kör försiktigt.

Anders – 1:51:15

Och så säger jag kör elektriskt.

Fabian – 1:51:17

Att det ska vara så svårt att komma ihåg det. Vi får skriva det i manus, Anders.

Anders – 1:51:21

Vi säger så. Ha det så bra. Hej då.

Finns där poddar finns: