I veckans avsnitt av Bilar med sladd tar vi oss an allt från det senaste i bilvärlden med BMW Neue Klasse till högtflygande kinesiska vindkraftsidéer och svensk klimatpolitik. Efter att ha avhandlat lyssnarbrev som rör allt från självkörningens ekonomi till topplistor över världens elbilsnationer, dyker vi rakt in i veckans stora ämnen.
Högtflygande vindkraftsplaner i Kina
Vi börjar med en nyhet som minst sagt får en att höja på ögonbrynen: flygande vindkraftverk i Kina. Konceptet är en slags zeppelinare med en inbyggd turbin som är fastsurrad i marken med en vajer. Tanken är att den ska sväva på flera hundra, eller till och med tusentals, meters höjd för att fånga de kraftfulla och stabila jetströmmarna. Initiala påståenden talar om att de kan vara 27 gånger kraftfullare än markbaserade verk, men när vi granskar fysiken blir bilden en annan. Vinden är visserligen starkare på hög höjd, men luften är också tunnare. Den lägre densiteten gör att energiutvinningen inte blir så imponerande som man först kan tro. Prototypen som testats genererar ungefär en megawatt, vilket kan jämföras med moderna havsbaserade vindkraftverk som kan producera uppemot 15–26 megawatt. Det är en kreativ och tekniskt spännande idé, men kanske inte lösningen på världens energiproblem riktigt än.
Nu storsatsar BMW på el – första bilen i Neue Klasse här
Därefter riktar vi strålkastarljuset mot Tyskland och BMW, som gör sin största satsning någonsin på elbilar. De investerar hela 110 miljarder kronor i en helt ny elbilsplattform kallad ”Neue Klasse”, och först ut är den uppdaterade suven BMW iX3. Detta är en avgörande manöver för BMW, vars försäljning av förbränningsmotorbilar har vikit, särskilt på den viktiga kinesiska marknaden. Med Neue Klasse överger de sina tidigare plattformar som var designade för att hantera både el- och förbränningsmotorer, och går helhjärtat in för ren eldrift.
Vi noterar att BMW verkar ha tittat noga på Tesla. Den nya plattformen använder cylindriska battericeller och integrerar batteripaketet som en bärande del av bilens struktur, precis som Tesla. Detta frigör mer utrymme i kupén och sänker produktionskostnaderna. BMW satsar på stor batterikapacitet för att tilltala den tyska marknaden med sina fria farter på Autobahn. En av modellerna, IX350 X-drive, kommer med ett batteri på hela 108,7 kWh netto. Tack vare en 800-voltsarkitektur ska den kunna snabbladdas med upp till 400 kW, vilket innebär att man kan ladda 37 mil räckvidd på bara 10 minuter. Bilen är också förberedd för avancerad självkörning med kraftfulla datorer och mjukvara som kan uppdateras över nätet. Med ett startpris på 749 000 kronor förväntas den bli mycket konkurrenskraftig när den lanseras våren 2026. Det känns som att BMW äntligen har förstått vart bilvärlden är på väg.
Självkörning i Europa – MOIA ersätter bussar?
Från Tyskland tar vi oss vidare till ett ämne vi ofta diskuterar i vår podcast om elbilar: självkörning i Europa. Här finns det faktiskt en europeisk satsning från MOIA, ett dotterbolag till Volkswagen. De utvecklar en självkörande robottaxitjänst baserad på modellen ID.Buzz, med teknik från israeliska Mobileye. Deras strategi skiljer sig från många andra genom att de fokuserar på en form av modern kollektivtrafik snarare än individuell taxi. Genom att erbjuda delade resor som ersätter busslinjer kan de ha lättare att få politiskt godkännande och samtidigt lösa utmaningen med att hitta lämpliga platser för upphämtning, eftersom de kan använda befintliga busshållplatser.
Nya UNECE-regler låter oss byta fil automatiskt
Samtidigt har det skett en liten, men viktig, framsteg i EU:s regelverk (UNECE). Det har äntligen blivit tillåtet för bilar att själva initiera manövrar, som filbyten på motorväg. Dessutom kommer kravet på att ständigt hålla i ratten kunna ersättas av system som övervakar förarens uppmärksamhet via en kamera. Det är små myrsteg framåt, och utvecklingen går betydligt långsammare än i USA och Kina, men det är ändå ett tecken på att saker och ting rör på sig.
Sagan all för 60-öringen – nu spricker kalkylen för solcellerna
Vi övergår sedan till ett ämne som berör många villaägare: det slopade skatteavdraget på 60 öre för såld solel. Från och med 1 januari 2026 försvinner denna kompensation, vilket vi menar är en katastrof för privatpersoner med solceller. Problemet är dubbelt. Dels producerar man som mest el mitt på dagen när man sällan är hemma och förbrukar lite, dels är elpriset ofta som lägst just då, tack vare ett överflöd av solenergi från bland annat Tyskland. Detta gör det nästan olönsamt att sälja sin överskottsel. Lösningen blir att investera i ett hembatteri för att lagra elen och använda den själv på kvällen. Men även här finns ett stort problem: växelriktartillverkare som Huawei har ofta proprietära system och säljer sina batterier till hutlösa överpriser. Vi anser att det behövs lagstiftning som tvingar fram öppna standarder så att konkurrensen kan pressa ner priserna på batterier, vilket skulle gynna både konsumenter och elnätet i stort.
Så går det för Tidö-regeringens klimatpolitik
Avslutningsvis diskuterar vi den svenska regeringens klimatpolitik. Nya prognoser visar att Sverige kommer att missa klimatmålen för 2030 med bred marginal – hela 5,8 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från Sveriges alla bilar under ett halvår. Vi lyssnar på klimatminister Romina Pourmokhtari som skyller på att prognoserna från Naturvårdsverket har ändrats. Vi konstaterar dock att regeringen baserade sina tidigare beräkningar på myndighetens mest optimistiska ”best case”-scenario, och att utfallet nu hamnat närmare ”worst case”.
Diskussionen landar i ett politiskt dödläge där den nuvarande regeringen fokuserar på långsiktig kärnkraft och samtidigt bromsar utbyggnaden av kortsiktig förnybar energi som sol och vind. Samtidigt finns en risk att en framtida regering river upp kärnkraftssatsningarna. Resultatet kan bli att varken de kortsiktiga eller de långsiktiga målen nås. Vi är överens om att Sverige behöver bygga ut all tillgänglig fossilfri energi – sol, vind och kärnkraft – för att möta framtidens enorma elbehov från bland annat AI och elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Nedan följer en översikt av avsnittets huvudämnen. Notera att tidskoderna är ungefärliga, då reklamavbrott kan variera mellan olika lyssnare och plattformar, vilket kan förskjuta tiderna något.
- 0:30: Introduktion och lyssnarbrev
- 39:31: Flygande vindkraftverk i Kina
- 46:02: BMW:s storsatsning på elbilar med Neue Klasse och nya IX3
- 1:02:11: Självkörning i Europa: MOIA och nya UNECE-regler
- 1:22:17: Konsekvenserna av det slopade 60-öresavdraget för solceller
- 1:32:59: Diskussion om regeringens klimatpolitik och de missade målen
Transkribering av avsnittet
Anders – 0:20
I veckans program hör vi allt om nya BMW IX3 och BMWs storsatsning på elbilar. Vi pratar flygande vindkraftverk i Kina, robottaxi, självkörande bilar i Europa. Dessutom hör vi om vad det slopade solcellsavdraget leder till och diskuterar regeringens klimatpolitik. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:44
Vilket fulladdat avsnitt vi har! Och vi är fulltaliga dessutom, alla tre här. Anders, Alfred och så jag, Fabian. Fan, vad trevligt vi ska ha det nu.
Alfred – 0:53
Himla kul. Jag är sugen på att podda nu. Det här ska bli roligt.
Anders – 0:57
Jag kan säga att förra gången, när jag inte var med, det var första gången någonsin som jag inte var med i ett program. Det var så?
Alfred – 1:03
Ja. Jag hade för mig att jag och Fabian hade hängt förut, men det hade alltså aldrig hänt förut.
Anders – 1:06
Nej, jag har haft en streak i nio år.
Fabian – 1:09
Ja, det är fan inte dåligt alltså.
Anders – 1:11
Sen vi startade, i augusti 2016. Jag råkade ut för en jobbig grej. Jag ska berätta om det i ett kommande program, tänker jag. Men jag.
Alfred – 1:21
Nej, du är ursäktad. Det var giltig orsak. Men jag är ledsen, Anders. Jag bara sneglar här. Jag tror att vi ska prata moppebil. Är det så?
Anders – 1:33
Alltså, det är ju deppigt, va? Men min dotter Agnes, hon har krockat med moppebilen.
Fabian – 1:38
Nej, men sluta nu!
Anders – 1:40
Alltså, jag har jobbat med den moppebilen i ett och ett halvt år. Det är en kinesisk T-KING. Importören gick i konkurs 2014. Det finns inga reservdelar. Jag har lagt så mycket tid på den moppebilen.
Fabian – 1:55
Ja, men jag vill vara tydlig och säga att det inte är det här som har hänt dig. Det var inte därför alla lever och så.
Anders – 2:00
Ja, ja, men för guds skull. Nej, det är inga personskador. Det som har hänt är att hon var ute och körde med moppebilen.
Alfred – 2:09
Jag har så svårt att sluta garva.
Anders – 2:11
Hon var ute och körde med moppebilen och så körde hon fast någonstans. Då började hon backa och så fick hennes kompis i passagerarsätet för sig att smälla upp dörren på passagerarsidan. Medan min dotter Agnes backade. Så den fastnade i en sten och veks framåt hela passagerardörren. Så nu är gångjärnen paj och Dörren går inte att stänga. Det är 20 cm glapp.
Alfred – 2:34
Jag har hört att du är ganska duktig på att svetsa.
Anders – 2:37
Ja, men det här är ett plåtslagerijobb. Min dotter bad mig på sina bara knän i det här programmet. Snälla fråga om det finns någon som kan plåtjobb och kan hjälpa till att fixa den där. För att verkstäderna vill inte ta i den här bilen med tång. Det man gör numera, som ni vet, är att man byter alla delarna. Det är ingen som orkar stå och banka ut plåt längre. Det gjorde man ju förr i tiden. Det är ingen som kan det. De kollar registreringsnumret på bilen och bara, nej, den här tar vi alltså inte an. Så jag behöver hitta någon traditionellt som kan bocka i plåt. Och vet du vad? Jag skiter i om den är lite bucklig. Jag vill bara att den här dörrjäveln ska gå och stänga så går jag och använder bilen. Snälla, snälla, hjälp mig.
Fabian – 3:14
Ja, men du kommer nog bli bönhörd här. Det brukar du bli.
Alfred – 3:17
Av någon obegriplig anledning.
Anders – 3:20
Du som lyssnar, kan du inte bocka plåt själv och fixa dörrar? Berätta för alla era kompisar om mitt behov av att hitta en plåtslagare.
Fabian – 3:26
Okej, jag tänkte att jag skulle säga, lär dig det.
Anders – 3:28
Ja, men jag måste ha hjälp här. Verkstäderna vill inte hjälpa mig. Det går inte att få tag i delar eller någonting sånt.
Alfred – 3:34
Jag kommer nog återkomma till det här ämnet med stenskottskyddsfolie snart. Men det går inte bara att sätta lite folie över här. Då gick det inte att stänga, sa du?
Anders – 3:42
Nej, den är så skadad den här. Jag funderar på om man måste byta hela dörren och så. Men någon som kan det här bättre än mig kan reda ut det där.
Alfred – 3:50
Ja.
Anders – 3:51
Ja, det är segt. Jag vill inte titta på den.
Alfred – 3:53
Så det är bara en grej kvar på den nu då? Dörren ska stängas?
Anders – 3:56
Alltså den var ju helt klar den här jävla bilen. Perfekt liksom. Litiumjonbatteri. Jag vill inte tänka på det. Skit i det. Nu har jag berättat vad jag vill. Snälla mejla. Anders@bilarmedsladd.se.
Fabian – 4:06
Mejla, mejla. Okej. Jag har en så kallad reservhistoria. Jag har kommit på någonting. Vi brukar ha lite anekdoter här. Det är bra att ha en anekdot på lager. Den här har verkligen marinerat länge, kan jag säga. Den här historien har legat länge. Men den är faktiskt jävla mig bra. Är ni redo för en historia som involverar svenska kungen, Margot Wallström och JAS 39 Gripen?
Alfred – 4:28
Fan, vad du spänner bågen.
Anders – 4:30
Är det något du läst i tidningen bara? Du tar något som någon annan varit med om?
Fabian – 4:33
Nej, det här har jag hört från en.
Alfred – 4:36
Okej, du ska vidarebefordra rykten alltså?
Anders – 4:40
Ja, herregud.
Fabian – 4:41
Ja, vi får se vart det här tar vägen.
Anders – 4:43
Dra det snabbt här.
Fabian – 4:45
Sanningshalten, som en god historia är, så ska man kanske inte alltid ifrågasätta sanningshalten alltför mycket. Men jag är faktiskt jäkla nyfiken, så även här kan ju faktiskt lyssnarna höra av sig om det är så att man har mer pusselbitar till den här historien eller om jag har fått något om bakfoten. För den här historien kommer från en läkarkollega. Det finns ganska många saudiarabiska läkare i Sverige faktiskt. Förklaringen till det kommer ni få i den här historien också. Den här läkaren var ganska nära informerad av folk som styr i Saudiarabien. Det är väl någon kung eller diktaturvariant. Diktator. Och det är ju ofta de kanske lite fina familjerna som också kommer till utomlands och blir läkare och kan plugga utomlands och göra sina specialistutbildningar utomlands. Och det här var en sådan. Så källan ska få vara namnlös. Men hans familj ska stå ganska nära styret i Saudiarabien. Han ska vara ganska nära dem. Han berättade i alla fall, för jag hade också noterat att det var många saudiarabiska läkare i Sverige.
Fabian – 5:55
Och då började den här ganska invecklade historien. Och den började med JAS 39 Gripen. För det är tydligen så att vi försökte sälja JAS 39 Gripen för ett par år sedan till Saudiarabien. Minns ni det här lite vagt? Vi pratar 90-tal tror jag nu. Eller möjligtvis tidigt 2000-tal. Alltså, jag vet inte.
Alfred – 6:15
Det klingar lite så här om man tänker på vilka exportrestriktioner vi har på vapen och så vidare. Så det låter ju inte som sweet spot på land vi skulle vilja exportera vapen till. Exakt!
Fabian – 6:24
För det är precis det som liksom kom upp då i media. Så Margot Wallström var ute och valsade i media. Hon var också lite inblandad i det här så vitt jag förstår. Och hon kallade ju också vid något tillfälle eventuellt Saudiarabien för en diktatur och kritiserade deras frånvaro av mänskliga rättigheter och så. Och rightfully so, säkerligen. Men då hade man redan skrivit på ett avtal om att sälja JAS 39 Gripen till Saudiarabien. Ett antal stycken. Ganska stor affär. De är inte billiga de där planen, så det var nog rätt mycket pengar det handlade om. Men när Margot började veva där, då blev saudierna rätt sura.
Anders – 7:03
Jaha. Veva, hur då veva?
Fabian – 7:05
Ja, när hon började prata om att hon var högt uppsatt, jag tror hon var utrikesminister kanske. Kan det ha varit så?
Alfred – 7:10
Ja, hon hade väl flera olika ministerposter. Det var väl hon och Anna Lindh som var Olof Palmes, om det var Ingvar Carlssons gamla, han satsade på dem som nästa generation. Så de hade den gamla skolan av svansföring i politiken, när man ville något. Sverige ska ha en stark internationell röst och så vidare.
Fabian – 7:33
Hon hade ju inte fel i sak, men saudierna är ju ett stolt folkslag. De blev ganska sura av det här. De började skruva på sig och ville liksom, ja, alltså vadå, då kanske vi inte ska köpa era Gripenplan då. Så man började dra sig ur. Och det fanns då bara ett problem. Och det är att saudierna tydligen redan hade betalat. För saudier gillar inte att vara skyldiga folk pengar. De har någonting i sin kultur, berättade min kollega.
Alfred – 8:03
Vart är den här historien på väg? Det är mycket generaliseringar här nu.
Fabian – 8:06
Ja, men det här kommer från min saudiska kollega. Jag bara återberättar vad han sa.
Alfred – 8:12
Okej.
Fabian – 8:13
Ja, men han sa i alla fall att vi brukar inte gilla att vara skyldiga folk pengar.
Anders – 8:17
Men de hade ju redan betalat.
Fabian – 8:21
Exakt, så de hade betalat. Men det som hände då var ju att vi blev skyldiga dem pengar för att de vill upphäva avtalet.
Anders – 8:27
Men är de sura för när andra också är skyldiga dem pengar? Fan vad rörig historia Fabian.
Fabian – 8:32
Nej, men annars hade det varit onaturligt att betala. för plan man inte ännu hade fått, givetvis. Eller hur? Men de ville i alla fall, en del av dealen var att de ville betala snabbt. Så det hade de gjort, i alla fall en stor del av köpeskillingen. Och sen blev det ingen affär. Och då blev, precis som du säger Anders, då blev Sverige skyldig Saudiarabien pengar. Men då kom ytterligare ett problem. De här pengarna, de hade man redan räknat med i olika statsbudgetar och skatter och avgifter och grejer. Så det var inte så jävla lätt att betala tillbaka de här pengarna. Och då blev det ett jädra kaos hur man skulle lösa det här. Och förstås så vägrade man ju prata med Margot Wallström och till och med statsminister och sådär. Utan till slut så fick tydligen svenska kungen åka ner till Saudiarabien. Det här är sannolikt kanske lite nedtystat. I don’t know. Som sagt, sanningshalten. Det här är bara direkt från källan. Svenska kungen fick åka ner och medla. För honom kunde de tänka sig att lyssna på.
Fabian – 9:24
Och till slut så kom man fram till ett avtal. Och det. avtalet landade i att saudiarabiska läkare får komma till Sverige för att utbilda sig till läkarspecialister på olika sätt. Det löper över ett visst tidsintervall. Så det var det man kom fram till för att betala tillbaka för de här JAS 39 Gripen-planen som aldrig blev av.
Alfred – 9:48
Herregud, är det jag som är ansvarig utgivare här, eller hur?
Fabian – 9:53
Jag tycker att jag ändå har gjort ganska många sådana här stjärnor i kanten i den här historien. Jag bara tar det direkt från källan. Och nu kan vi väl säga så här, vi kör lite crowd-sourcing här då. Om det är någon som har hört något om det här, är det sant? Är det inte sant? Finns det komplexa andra svängningar i det här? Det här är en rolig historia tycker jag, som har legat och marinerat hos mig i flera år. Det var flera år sedan som jag pratade med den här läkarkollegan.
Alfred – 10:19
Ja, det är jag som är journalistutbildad här av oss, och ändå är det du som verkligen lever den här never check a good story. Exakt! Rakt in i källaren.
Fabian – 10:27
Verkligen. Så med alla de raderna av stjärnor i kanten så sträcker jag ut en hand. Det är ju en ganska rolig historia ändå. Det får ni hålla med om.
Alfred – 10:35
Ja, den är spektakulär med kungen. Wallström, du borde ha in lite maskingevär, Carl Gustaf och Bofors och sådär också.
Anders – 10:44
Aliens också.
Alfred – 10:45
Jag tycker det luktar skröna, men om ni vet att det här är sant, hör av er och bekräfta. Om ni inte vet att det är sant, utgå från att det inte är det. Att det bara kanske är så.
Fabian – 10:56
Säger den ansvariga utgivaren.
Alfred – 10:58
Herregud, här måste man ha ryggen fri. Jag har ju också en ganska stjärnspäckad historia här faktiskt, nämligen förbundsordföranden i Sveriges trafikutbildares riksförbund. Det är en kändis det också.
Anders – 11:09
Jag såg mejlet. Nu snackar vi.
Fabian – 11:11
Jag blev så glad när jag såg det här mejlet. Det trillade in igår här. Fasen vad kul! Berätta, Alfred, vad är det vi har fått för mejl?
Alfred – 11:17
Vi fick ett mejl, alla tre vände hon sig till. Nu har tydligen vår kritik mot den här introduktionsutbildningen, när man ska ut och övningsköra med sina barn . Det är ju några avsnitt sedan. Det var förra säsongen till och med, som vi hade det på tapeten, tror jag. Men det började väl med att du, Anders, hade varit på en . Som en sektion som gick att kritisera. Ja, fruktansvärt dålig introduktionsutbildning.
Anders – 11:40
Ja, men för de som inte känner till det här då.
Fabian – 11:41
Apropå skrönor då, men ja.
Anders – 11:43
Numera när man ska övningsköra med ett barn som är 16 år, så måste både barnet och föräldern då, som ska övningsköra, genomgå en introduktionsutbildning som jag var på, som var fruktansvärt dålig helt enkelt. Väldigt kortfattat. Väldigt dålig till och med.
Alfred – 11:58
Det utmynnade ju i en ganska intressant diskussion, tycker jag, som vi hade om Vad borde man lära sig på den utbildningen? För även om man kan tänka att de flesta sessioner är bättre än den du råkade vara med om, där det känns som en enskild individ som verkligen var.
Fabian – 12:12
Ute och cyklade, kan man säga.
Anders – 12:15
Fast han följde ju ett program som Sveriges trafikskolors riksförbund lagt upp.
Alfred – 12:20
Ja, men det lär ju inte stå i det programmet att man måste vänta med att börja blinka tills precis innan man svänger.
Anders – 12:24
Nej, precis.
Fabian – 12:25
Det var mitt tydligaste minne också från den där historien.
Anders – 12:28
Nej, det är klart, det stod inte. Men däremot, han följde ju programmet som saknade elbilsinnehåll och så där.
Alfred – 12:34
Ja, det utmynnade i att vi hade en ganska konstruktiv diskussion om vad som borde vara med i den där utbildningen. Så att den blir bättre på att det. introducera, det är ett ganska viktigt uppdrag, tänker vi, eftersom det finns många som är på väg att skaffa sig en elbil för första gången, eller inte har koll på allt som man ska tänka på med elbil och att det här är ett toppentillfälle att göra det. Och nu hade alltså de här avsnitten, när vi diskuterade det, nått fram till ordföranden i Sveriges trafikutbildares riksförbund. Det är alltså de som bestämmer över det här programmet. Och de ville brainstorma med oss. och ta med våra goda förslag för kommande uppdateringar av hur de här kurserna ska hållas. Det är så kul.
Fabian – 13:09
Vi gör skillnad! Det här är så roligt när vi får. Genom tiderna här så har ju. Jag gick loss på tidigare Motormännen, föreningen M Sverige. Deras ordförande hörde av sig.
Anders – 13:22
Jag var där och höll ett föredrag för deras styrelse.
Fabian – 13:25
Jajamän! Vi var på Göteborg Energi vid något tillfälle. Nu har jag inte kollat deras hemsida, men den bör ju vara rejält mycket bättre än den gången vi tittade och det låg myter om elbilar och det var vätgas hit och dit. Och nu så händer det här.
Alfred – 13:39
Jättekul! Exakt! Den 17 oktober. Då ska jag prata med dem och så ska jag leverera våra bästa förslag helt enkelt. Och jag bokade medvetet det mötet så pass långt fram i tiden, så att ni som hör det här, nu har ni en sista chans. Jag ska alltså ha ett möte med Sveriges trafikutbildares riksförbund och berätta vad de borde ha i de här utbildningarna. Så sitter ni på några guldkorn och har några idéer som inte vi har tänkt på ännu och inte nämnt i podden, skriv för guds skull, för nu är det er bästa chans att påverka här helt enkelt. Det ska bli jättekul. Jag måste nästan lyssna om det där gamla avsnittet. Stryk det här med att man måste blinka så sent som möjligt innan man svänger.
Anders – 14:19
Mindre dragläge och mer elbilar skulle jag säga.
Fabian – 14:23
Ja, eller hur? Och hur man laddar på långresor. Vi spekulerade om en massa saker man kunde ha med där. Hur man ska tänka kring batteriet. Bara döda elbilsmyter. Döda elbilsmyter om kyla och allt annat. Och hållbarheten på batterier.
Alfred – 14:39
En annan sak som har hänt sen senast, det är faktiskt att jag numera har en ny Tesla.
Anders – 14:43
Ja, du har fått din Model Y.
Fabian – 14:45
Se där!
Alfred – 14:45
Jag har fått min nya Juniper Model Y nu och så har jag kört med den raka vägen till en firma som sätter film på bilen. Det brukar du älska. Och så har jag inte fått tillbaka den ännu, så jag har knappt fått köra den. Jag vet ingenting om hur bra den är.
Anders – 14:59
Är det återigen sån här stenskottsfolie du har som ändrar, som bara behåller färgen på lacken?
Alfred – 15:06
Faktum är . Nu kommer det här. Hur gör ni när ni ska välja färg på bil när ni köper bil?
Fabian – 15:12
– Jaha, man väljer den snabbaste färgen tänker jag.
Alfred – 15:15
Röd då, tänker du? Det blir röd varje gång. Det är aldrig en process för dig.
Fabian – 15:20
Just nu så är blå, Teslablå är ju väldigt, väldigt snygg också. Men jag tycker, överhuvudtaget så tycker jag faktiskt inte att Model Y ska vara röd. Nu hoppas inte du har beställt en röd nu då. Men jag tycker att röda bilar ska ju vara lite mindre, alltså vara mer som sportbilar. En stor bil kan inte vara röd. Det blir lite väl mycket rött i mina ögon.
Alfred – 15:40
Hur gör du Anders?
Anders – 15:41
Jag går på känsla i stunden. Jag köpte en. Min första Tesla var en Tesla Model S som jag beställde 2014. Och då var den mörkgrå. Det var någon ny färg, midnight grey. Den var så jädra snygg så jag beställde den mörkgrå. Och när jag gick och väntade på leveransen av den då såg jag en bild på nätet, någon som hade folierat sin satin white. Så det första jag gjorde när jag fick min mörkgrå Model S, det var att jag åkte till Rapson och folierade den vit. Och nu då när jag sen köpte en Tesla Model X istället, då beställde jag den vit. Men så såg jag på nätet någon som hade folierat sin mörkgrå. Så då folierade den mörkgrå. Så nu kör jag en vit Model S med X som är folierad mörkgrå.
Fabian – 16:28
Du pendlar mellan vitt och grått. Men jag kan också säga att jag beställde ju. Min första Tesla beställde jag utan att ha sett den färgen överhuvudtaget. För det fanns ju inga Tesla i Sverige då i princip. Så det var jättesvårt. Då beställde jag en färg som de nu har tagit bort. Jag tror den hette Titan eller något sånt.
Alfred – 16:43
Den var ju skitsnygg!
Fabian – 16:45
Champagne. Ja, men fan! Ja, champagne. Nej, jag tyckte inte det. Den såg kontorsväldigt gubbig ut. Den färgen tyckte jag.
Alfred – 16:54
Ja, men det har du rätt i.
Fabian – 16:55
Gubbig. Det var liksom. Fan, jag var ju liksom tio.
Alfred – 16:59
Då ska ni lyssna här nu. När vi köpte den första, Model X, då köpte vi den Midnight Silver Metallic, eller vad den heter, den där gråa som du tycker är så snygg, Anders. Och sen så bara satte vi en mattfolie på den. Och så tyckte vi det var jättefint. Jag var ganska sugen på den blåa då, men min fru var så här, nej, men vi kan inte bo i Fellingsbro och ha liksom en. Tesla, för det var ju väldigt speciellt då fortfarande, som öppnar sig med falkdörrar och så ska den dessutom vara blå. Det är så himla in your face, nu får vi tona ner lite. Vi går på den gråa, den är lätt att hålla ren. Och jada, jada. Och sen så när vi köpte Model 3, då var ju verkligen jag så här, ja, men jag håller med dig Fabian. En liten sportig bil, den är supersnabb och allting, även om det inte är performance, så har den acceleration boost och så där. Den vill jag ha röd. Och så gjorde jag den matt också, för jag tyckte det är skitsnyggt med den matta folien. Och så ser den lite annorlunda ut från alla andra Teslor.
Alfred – 17:48
Men nu ska vi då byta bort Model X med falkdörrarna, och så ska vi ha Sveriges mest sålda elbil, som typ alla har. Och då är det min fru som säger, nu måste vi välja en färg så att vi på något sätt urskiljer oss från mängden.
Fabian – 18:01
Jag får gissa.
Anders – 18:03
Gul. Rosa.
Alfred – 18:04
Gul. Rosa. Jag har valt att kalla färgen som vi har valt för 40-årskris ultramarin violett.
Fabian – 18:14
Ja, men är det den som är så här växlande?
Alfred – 18:16
Jag klistrade in det här i show notes så ni kan se. Det här är alltså någon form av color shift-färg som går mellan blått och violett och turkost. Och så är den dessutom matt ovanpå.
Fabian – 18:27
Oj, oj.
Alfred – 18:28
Vad säger ni? Har jag gjort ett stort misstag här?
Anders – 18:30
Jag skulle säga gredelin, skulle jag kalla den.
Alfred – 18:33
Gredelin säger du?
Anders – 18:34
Jag kan kalla dig Gredelin-Alfred framöver.
Fabian – 18:38
Du behöver inte oroa dig för att någon tycker att den ser dyr ut i alla fall.
Alfred – 18:42
Jag har inte fått se den själv på riktigt ännu. Jag tror att jag kommer vinna över er när ni ser den på riktigt. Den kommer i alla fall inte se ut som någon annan. Det är bra att du sa att den där, vad var det, Titanium, den färgen du hade, att den såg gubbig ut.
Fabian – 18:56
Det var jättemisslyckat faktiskt.
Alfred – 18:58
För jag tänker att det här är ju liksom. Jag tror att antingen kommer jag vara den värsta gubben av alla, eller så är vi faktiskt lite trendsättare här. Om ni har tänkt på estetiken, så håller 90-talet på att göra fet comeback. Cyber-sci-fi-framtid som den såg ut på 90-talet, det är det som gäller nu.
Fabian – 19:18
Ironin är på väg tillbaka. Äntligen fan vad jag väntar. Så jävla härligt.
Alfred – 19:22
Det var filmkillens, eller wrapkillens, första kommentar. Ja okej. De här var ju superpopulära på 90-talet, men då i högblankt. Vår blir ju matt och lite mer subtil.
Fabian – 19:37
Ja men där sa du något. Den är så ful att den kanske blir snygg. Kan det vara så? Men det är roligt, du går rakt och köper en rap. Jag gjorde ju som du, rappade hela min bil på din instruktion. Och det första som händer är ju att en cyklist åker in i hela sidan av min bil och bucklar bilen. Så den här rappen var ju inte så aktuell.
Alfred – 19:55
Nej, det tog inte stenskottsfilmen.
Fabian – 19:57
Den tog inte den.
Alfred – 19:58
Satte du på en ny film sen då? För du vågade ju inte gå på matta looken.
Fabian – 20:02
Jag pallar ju inte det. Jag pallar inte att åka till Stockholm, lämna in bilen, mickla med det. Nej, det är för mycket jobb. Det går inte. Så nu är den repig i vänstersidan istället.
Alfred – 20:13
Jag lägger ut på hemsidan sen, ni som är nyfikna på att se den här färgen. Så kommer det lite bilder på min nya bil när den väl är på plats. Sen till våren ska jag sätta på lite nya fälgar också. Jag hittade några rätt coola med hexagonala.
Fabian – 20:27
Jag skulle kalla den Curacao, ni vet den där likören. Curazo-blå.
Alfred – 20:32
Oj, det var en referens som inte jag tog alls. Okej, jag får googla den. Ni andra får njuta bilder av min bil. Men det här har jag i alla fall gjort. Ni får bedöma själva om det är 40-årskris eller inte. Jag kallar den det, så jag äger det ifall ni tycker det.
Anders – 20:47
Jättespännande. Vi rullar vidare.
Speaker – 20:51
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission. You got mail.
Alfred – 21:00
Ja, jag fick ett mail här efter den här lilla twisten som jag hade i förra avsnittet, där jag satte Fabian på prov. Hej Alfred! För det första vill jag bara tacka för en bra podd. Jag delar dina känslor gällande Tesla. Jag har visserligen ingen själv, men har varit entusiastisk för företaget länge och har ägt aktien sedan 2016. Så skönt att höra någon med samma syn på företaget. Men jag har i alla fall vad jag tror, en liten rättelse på din topp fem-lista förra avsnittet. Från allt vad jag kan hitta, så borde topplistan nämligen vara lite annorlunda än den du presenterade och satte Fabian på prov med. Om vi kollar på hela världen, så är Norge visserligen bäst på 93 %, skriver han, precis som vi gjorde, men sen så har han då förutom, till skillnad från mig, med Nepal och Etiopien på plats två och tre. Till och med före Vietnam.
Anders – 21:43
Kan du bara recapa vad det handlar om, för de som inte lyssnade på förra programmet? Topp 5-lista, vadå? Vadå för topp 5-lista?
Alfred – 21:50
Vi hade en tävling i förra programmet där vi kollade på elbilsförsäljningen första halvåret i år och Fabian var tvungen att pricka minst tre av de fem länder som låg i topp i världen, vilket han gjorde. Med nöd och näppe, men det som var lite anledningen till att vi gjorde det var att det var ganska roligt att Vietnam hade segrat upp på en väldigt bra placering med 42% i omställningen. Men det Anton vill berätta för oss här är helt enkelt att Nepal och Etiopien ligger ännu bättre till. Det är också en annan lyssnare som har hört av sig och pratar om Jordanien, som tydligen går bra. Jag måste erkänna att jag inte hade koll på Nepal och Jordanien. Jag hade koll på Etiopien, men det fanns en anledning till att jag inte hade med Etiopien på listan. Nu när jag har kollat upp Nepal, så vet jag varför Nepal inte riktigt hör hemma på listan. Det är lite svårt att göra de här jämförelserna som man gör när man ska sammanställa en sån här lista. Det är ju massa metodproblematik, för det finns mycket som skiljer sig mellan länder och statistiken är olika tillförlitlig och så vidare.
Fabian – 22:45
– Ja, såklart.
Alfred – 22:46
Men när man kollar upp Nepal till exempel, det är en mikroskopisk liten marknad och så är det även med Etiopien, att det är en väldigt, väldigt låg andel och det finns en hög grad av politisk påverkan på . där tillfälliga beslut kan ändra på väldigt mycket på kort tid, och det är också ganska svårt att veta om man kan lita på den offentliga statistiken. I Nepal verkar det som att de har gått från att vara en marknad på så här 1 till 10 000 fordon per år ungefär, så har de helt plötsligt börjat importera svinmycket kinesiska elbilar i år. När man kollar upp det lite mer, så visar det sig att samtidigt har den nationella banken ändrat på hur mycket av en bilköpsman får belåna. Från att man kunde belåna upp till 90% av inköpspriset, så får man nu bara belåna 60%. Det trädde i kraft i slutet av Q2, vilket ledde till en rusning efter elbilar första halvåret. Det är väl jättebra om de säljer mycket elbilar, men jag vågar inte ta med, synd att kalla dem bananrepubliker.
Fabian – 23:47
Fast till deras försvar, för guds skull. En hel del sånt här har vi ägnat oss åt i Sverige också. Vi har ju haft de här elbilsbonusarna som har kommit och gått. Haft rena rusningen under perioder och stiltje i andra också. Och Norge får man väl ändå också säga har ägnat sig åt ganska mycket elbilssubventioner också, som är först på listan ju. Så ja, men jag fattar, det är inte helt jämförbart.
Alfred – 24:11
Men just så här ryckigheten när man ändrar på saker och ting och otillförlitligheten i att veta så här, är det på riktigt en underliggande organisk förändring? Jag kände att listan, om man skulle ta med alla sådana här länder som sticker ut lite då, där det liksom svänger kraftigt åt ett håll och sen så. kanske svänger tillbaka strax efter man har gjort listan i så fall. Det tappar i trovärdighet. Så jag valde att helt enkelt lägga dem åt sidan och kolla på, i mina ögon då, kanske lite fördomsfullt, de inom citationstecken riktiga länderna. Och då är frågan, kvalar Vietnam in där? Det har varit en mer gradvis och successiv förändring, som ändå har drabbat på sig och gått uppåt. Det ligger delvis till botten att det finns en ganska stor vietnamesisk elbilstillverkare, som Anders har tagit med upp tidigare. VinFast, som är de som ligger bakom den här stora förändringen, där det faktiskt byggs riktiga elbilar, som är till salu internationellt. Så jag vågar lita mer på de vietnamesiska siffrorna, och då vill jag lyfta fram det.
Alfred – 25:08
Det är så vi har resonerat, när vi inte hade med alla de här andra länderna på listan. Det får ni gärna tycka att vi har rätt eller fel om, men det var i alla fall så det gick till. Och så har vi åtminstone nämnt det som pågår i Nepal nu.
Fabian – 25:20
Just det, Anton har med Danmark också på listan. Jag tror den var med på vår lista också, va?
Alfred – 25:25
Ja, men exakt. Det som händer på Antons lista jämfört med vår, det är ju att Sverige bland annat, men annars var ju vår lista mycket europeiska länder som låg ändå uppe i toppen, och vi hamnar ju utanför topp fem om man lägger in Nepal och andra. Det ska sägas att vi håller ju på att bli omsprungna. Vi låg ju ganska bra till länge, men så har vi platåat, medan andra har fortsatt att öka, så om inte vi får upp tempot, vilket vi ska prata lite mer om längre fram i podden, då kommer vi ju snart in.
Fabian – 25:51
Och Danmark är ju inte en bananrepublik. Kanske mer av ett smörrebrödrepublik. Kanske?
Anders – 26:00
Monarki.
Alfred – 26:02
Vi har fått mer brev tror jag.
Anders – 26:04
Då har vi fått mail från Daniel som skriver så här. Hej! Jag hörde senaste avsnittet om självkörning. Ett ämne som ni pratar en hel del om. Det kommer vi faktiskt prata mer om idag också.
Fabian – 26:15
Ja, det är fan dagens underdrift.
Anders – 26:17
Jag undrar därför vad ni tror, hur bra ekonomi kommer det finnas i självkörande bilar om man tänker de närmaste tio åren? Särskilt Tesla känns ju ganska beroende av att tjäna pengar på just självkörning. Jag tror att intresset bland den breda massan är ganska svalt och att de flesta inte är sugna på att betala extra för det. Taxiverket. och teknikintresserade i all ära, men det lär ju knappast räcka, säger Daniel.
Alfred – 26:39
Hörrni, jag har tänkt svinmycket på det här. Kan inte ni börja? Bra!
Fabian – 26:44
Ingen vågar säga något nu.
Anders – 26:46
Nej, men det här har vi ju pratat om jättemycket i omgångar. Jag tror ju att hela självkörningen . kommer revolutionera hela vår värld när man börjar med varutransporter. Jag har pratat om det här innan också. När det finns självkörande poddar som transporterar gods som jag beställer på nätet från ett litet närlager i kvarteret intill hem till mig så kan jag klicka hem en pennvässare och så är den hemma på 12 minuter.
Alfred – 27:15
Hur ofta köper du pennvässare?
Anders – 27:17
Det gör jag inte så ofta, men allt jag köper. Hela poängen är att när det här går helt automatiskt med transporterna, då kommer e-handeln plötsligt ha en ny konkurrensmöjlighet. Nämligen hastighet från beställning till leverans. Det kommer gå fortare att få hem grejer du beställer på nätet än vad det tar att åka till butiken och köpa det. Det kommer inte bara revolutionera hela fordons och transportbranschen, utan det kommer också revolutionera vad händer med traditionella butiker och alla som jobbar i butiker. Otroligt systemförändrande. Så jag tror inte det här lilla man håller på med nu, att du inte ska ta ratten när du kör bilen. Det är bara en liten, liten anhalt på vägen mot den stora samhällsförändringen som vi är på väg till.
Alfred – 28:00
Förutom att jag jobbar med er med Hälsa Hemma, så är jag också ordförande i ett bolag som heter Brizo, som jobbar med precis den här omställningen. Så det är kul att höra att du är. Du är på banan.
Anders – 28:08
Den här idén har jag haft i tio år.
Fabian – 28:09
Nog med hakande av bolag. Ska vi säga som Håkan gör sig hemma i ett helt avsnitt. Plus ett på det Anders säger. Det är ju förstås en hela fraktsektorn och näthandeln är ju superintressant. Det här är ju en av de där teknikerna som kommer ett fåtal gånger per decennium. Som verkligen kan förändra allt. Kan förändra statsbildningen och tänk bara hur mycket som. bilen förändrade när bilen kom en gång i tiden. Hur städerna är uppbyggda med parkeringsplatser och breda vägar och asfaltering. Det här har potential att förändra väldigt mycket. Frågan är om vi behöver tåg i framtiden när alla kan åka bekvämt, swisha fram och tillbaka och ligga sovande i en egen liten kupé istället i en bil då istället. Det här kan verkligen ändra mycket. Men jag har också tänkt i de här banorna som brevskrivaren ändå på en intressant fråga. För jag tänkte en del på. Ekonomin i det här, alltså riskerna är ju ändå för en aktör som ges in i det här så helhjärtat som Tesla till exempel. Rent ekonomiskt är ju ändå att vi har ju sett hur det gått med vindkraftverken där det har blivit sådan explosion av vindkraftverk att priset när det blåser är nu så lågt att det är svårt att tjäna pengar på vindkraft.
Fabian – 29:21
Vi kommer prata mer om solkraft i det här avsnittet och vindkraft också för övrigt. Men samma sak har hänt lite grann på solkraftssidan då, liksom att då går priset ner på el när solen skiner också för oss som har sol. celler. Det är jättetydligt att det inte är lika lönsamt längre. Så det här kommer också kunna hända. Jag tror inte att det är så att man kan ta mer betalt för robottaxi. Det som kommer hända är att priset går ner, ner, ner, ner, ner och att kostnaden blir nästan noll till slut. Och då är frågan. Kan Tesla tjäna pengar på den här verksamheten? Kan de tjäna pengar på att sälja bilar? Det behövs ju inte lika många bilar längre heller när man kan dela bilar. Och priset kommer bara gå ner, ner, ner.
Anders – 30:07
Jag skulle säga att det är fel spaning Fabian. För att om du, alltså min spaning med godstransporterna, det kommer vara, alltså vi kommer ha så mycket bilar på vägarna att vi kommer få helt nya problem som vi inte haft innan. För du kommer skicka små poddar, du vet de här bilarna som Tesla sen i framtiden kommer bygga, de behöver ju inte ha några airbags eller någonting, utan det kan vara en liten platta med en liten glasfiberkaross och det kommer vimla av sådana bilar. Det kommer vara extremt lukrativt för Tesla. De kommer vara.
Fabian – 30:34
Jättestort bolag. Innan Alfred, vänta, en sekund bara. Jag vill bara säga, jag tycker. Du har helt rätt, Anders. Jag oroar mig inte så mycket för detta. För det som kommer hända förstås är det som alltid händer. Att när en ny teknik kommer och blir billigare, då kommer vi använda den mer. Till nya saker och saker som vi inte ens kan tänka oss idag. Nu, Alfred, kommer rätt svar nu, eller?
Alfred – 30:59
Ja, exakt. Nu kommer jag med facit. Nej, facit finns inte. Det blir ju vad man tror. Jag ville försöka analysera den här frågan. på lite närmare horisont än vad du pratar, Anders, istället för en 2035-vision, så tänker jag att det finns ändå ganska, det börjar finnas data på det här, det börjar gå att utläsa hur det här går, därför vi har ändå de första robottaxitjänsterna i trafik, och vi kan se hur de är prissatta och så vidare. Än så länge, i den här begränsade skalan som det är nu, där det finns en brist på utbud av robottaxibilar, då är det faktiskt så att de tar mer betalt än vad en vanlig resa kostar. Så där man kan åka med Waymo, till exempel, då kostar det mer att åka med Waymo än vad det kostar att åka med Uber eller Lyft eller någon sån annan ride-sharing-tjänst.
Anders – 31:42
Med en taxichaufför då som kör.
Alfred – 31:44
Ja, med en taxichaufför.
Fabian – 31:45
Men det är ju ett övergående. Det är ju bara ett infall.
Alfred – 31:47
Ja, det är ju ett exakt så att det är ett övergående problem. Men det som är intressant är att det finns ändå redan en validering av att åtminstone en subgrupp av alla konsumenter, de är beredda att betala extra. Antingen för att det är nyhetens behag eller om man lyssnar på hur de låter, de som testar att åka de här, så pratar de om att det är en stor fördel att det känns mycket mer privat att få sin egen bil, istället för att behöva sätta sig i bilen med en främling. Det är ganska intressant. Jag upplever aldrig att jag känner mig osäker när jag åker taxi i Sverige eller att jag åker med någon. Jag har ingen bild av att någon kör dåligt när jag åker Uber eller något sånt där. Jag vet inte vad ni har för erfarenheter, men det är ett återkommande tema att folk tycker att det är så här sketchy Uber-drivers. De vill man inte åka med.
Fabian – 32:27
Vi har säkert jättemånga taxiförare. som lyssnar dessutom, så jag ska uttrycka mig lite försiktigt här. Men det är ju ofta yrkesförarna som kör värst, tycker jag. Ja, det tycker jag också. Generellt sett. Och knör sig före. Ordet taxi-jävel har nog sluppit ur mig både en och annan gång när jag kör och man inte respekterar högerregler och så där. Mycket tränga och så där. Onödiga, stressiga situationer. Sen en annan aspekt av att sitta då i. Så bilen blir så jävla privat. En person som sitter där timme ut och timme in. Det blir ju lite mänsklig lukt av en och det blir liksom saker som ligger i bilen. Det är lite som att komma in i någons vardagsrum lite grann tycker jag. Att komma in i en taxi. Men det är bra.
Alfred – 33:16
Då validerar du lite min tes här. För jag personligen kan inte relatera till det. Jag har aldrig tänkt på det sättet. Jag tycker att nästan alltid när jag åker, eller typ alltid när jag åker taxi, så känns det som att det är verkligen en ren bil. Det finns inga personliga tillhörigheter. Jag har inte det här problemet. Men man hör det jättemycket av folk som, varför åker de Waymo? Då är det en av de sakerna de uppskattar mest, att de får ha bilen i fred. De bestämmer helt över luftkonditionering. och musik i bilen och så vidare, utan att ens behöva tänka tanken att de ska ta hänsyn till en annan individ och att det är en privat sfär. Så det blir liksom, apropå Daniels fråga här, att han tror att intresset i den breda massan är tämligen svalt. Då kan man tänka att det kommer vara två motstående intressen. Vågar man lita på att det funkar bra, att det är säkert, versus att man generellt föredrar att få ha sin egen bil? Om det är säkert, så är det ju bara en fördel, att jag får ha min egen bil, istället för att jag ska behöva anpassa mig efter någon annan.
Alfred – 34:13
De kommer stå emot varandra i vad folk föredrar, om priset vore lika. Om man sen går och kollar på priset, just nu är det validerat att man kan ta mer betalt, när det finns en begränsning på utbudet. Det förväntar vi oss såklart att det kommer ändras, och anledningen till att det kommer ändras, det är för att ungefär 30-50 % av kostnadsmassan på de som kör taxi idag. är personalkostnaden för föraren. Så det betyder att du kan typ halvera kostnaden, om allt annat lika. Sen så råkar det sammanfalla med att det också sker en elektrifiering, där driftkostnaderna generellt blir mycket lägre, för att man helt enkelt får ner priset på drivmedlet. Återstår att se om det går att spara pengar på reparationer och sånt. Men man tänker väl att en av premisserna är att de självkörande bilarna ska göra mindre fel, och därför kanske också mer sällan behöva repareras. Sammantaget bör det leda till att man rent kostnadsmässigt kan erbjuda den här tjänsten mycket, mycket billigare, samtidigt som så länge folk då, vilket jag tror kommer vara nån form av adoptionskurva på hur snabbt folk i olika konsumentgrupper accepterar att det känns tryggt att åka med självkörande bil, sakta men säkert vänjer sig vid tanken.
Alfred – 35:18
testar första gången, upplever att de tycker att det känns säkert och sen ser då istället en fördel med att de får sitt eget fordon istället för att de ska dela det med, eller komma in i någons privata sfär som du verkar validera då Fabian, att så kan man tänka.
Anders – 35:30
Jag tror att om jag bara, för jag läste hans mail igen där och jag uppfattar det som att han frågar om hur mycket ekonomi det finns hos fordonstillverkarna.
Fabian – 35:38
– Mm, precis. Ja, det var ju det jag var inne på också.
Anders – 35:40
Att folk skulle köpa Sensorsviten då med självkörning och så. Kommer folk verkligen vilja köpa Teslas fulla självkörning till sina egna bilar?
Alfred – 35:48
Det är det som är intressant. Han skriver ju också att just Tesla är beroende av att tjäna på det. Det är faktiskt lite fel uppfattat. Tesla är de som är minst beroende av att tjäna på det. Om man kollar på de andra robotbolagen, som Waymo, de måste köpa bilarna av någon annan. Betala för att förändra dem för att montera Sensorsvit, som de då också köper av tredjepartsbolag. Och sen ska de få ihop den kalkylen. genom att sälja robottaxitjänster, så de är helt beroende av att de här intäkterna de får in täcker kostnaden för alltihopa, medan Tesla alltså är på en plats där de kan sälja bilarna till konsument med vinst, trots att de innehåller alla sensorer. Vilket gör att de är egentligen inte lika beroende som de andra robottaxiföretagen på att faktiskt räkna hem det här med mjukvaruintäkterna. Sen så är det det alla tror att de kommer få mjukvaruintäkter på det. Och de bör ju då kunna gå ännu lägre i pris än Waymo de andra, när det så småningom blir en prisfråga, vad priserna på tjänsten kan vara.
Alfred – 36:48
Och då har ni ju helt rätt i att när det här blir allmängods, då kommer det behövas mycket färre bilar totalt sett i världen. Så marknaden för hur många fordon som säljs kommer att krympa totalt sett. Men det blir den som hinner först med att sälja de självkörande fordonen, som kommer att ta en väldigt stor del av den marknaden. Så det kan bli så att medan den totala bilindustrin krymper i antal fordon, så kan det paradoxalt nog bli så att den som är hinner först med att vara den som säljer de självkörande fordonen och faktiskt säljer fler fordon än vad de gjorde tidigare.
Anders – 37:19
Det tror jag. Jag är inte säker på att det någonsin blir färre fordon. Om jag ser till mig själv och min fru, vi har ju två bilar i vårt hushåll. Låt säga att den ena bilen var självkörande och vi inte hade någon annan bil. När den bilen var borta skulle vi fortfarande ha problemet med en bil till. Ska min fru åka till Willys med taxi då?
Fabian – 37:39
Då åker jag gärna tillbaka och hämtar dig sen i två turer. Det är det som är Idén är att kunna resursutnyttja bilarna bättre.
Alfred – 37:46
Har man en andra bil som står för det mesta, då kanske man klarar sig med en helt egen bil. Och sen använder man robottaxi-tjänsten för att det är så himla billigt när man ska ha det annars.
Anders – 37:54
Jag behöver fundera på det. Det beror på hur resandet ser ut. Vi är ofta iväg samtidigt med bilarna. Så då ska den ena åka bil och den andra taxi. Det skulle vi kunna göra redan idag. Åka till Willys med taxi.
Alfred – 38:04
Så länge jag bodde i Stockholm så hade jag ingen bil överhuvudtaget. Men det är många av mina vänner som är i 40-årsåldern nu och bor i centrala Stockholm som ändå till slut har skaffat en bil. som sen bara står vecka ut och vecka in. Och så är det någon gång när de ska till sommarstugan eller resa längre som de använder bilen. Alla de skulle ju förmodligen inte äga en bil.
Anders – 38:22
Fast de flesta bor ju inte i innerstaden ändå. Utan bor du. Alltså jag bor ju i Täby. Det är bara två mil från centrala Stockholm. Och det är ju helt nödvändigt med bil för att kunna köra barnen till träning och vad det nu är för något.
Fabian – 38:33
Man ska nog inte underskatta den frihetskänsla som en egen bil ger. Jag tror inte alla är beredda att hux flux byta ut sin egen bil till en taxitjänst, även om den är en väldigt bra tjänst. Den här aspekten av att du har din egen bil, jag kör ju extremt mycket bil som jag konstaterade i förra avsnittet, bor i princip i bilen, har en kaffemaskin som jag berättar till bilar. Jag har alltid lite vatten, lite bilåkargodis. Det är liksom. Bilen är ju liksom mitt vardagsrum, min arbetsplats på många sätt och mitt vardagsrum. Den förändringen kommer säkert ske, men frågan är hur snabbt den kommer.
Alfred – 39:14
Men hörni, vi har mer att bjuda på. Det blir storslam från BMW med kavalkad av nya modeller. Stopp för 60-öringen till solcellerna. Och så äntligen lite europeisk självkörning. Allt efter detta.
Fabian – 39:31
Hörrni, flygande vindkraftverk i Kina. Har ni hängt med på den här nyheten? Inte alls.
Alfred – 39:37
Vadå, är det sant eller?
Fabian – 39:39
Ja, det här dök upp i mitt flöde.
Alfred – 39:41
Är Margot Wallström med i det här nu också?
Anders – 39:44
Ja, precis.
Fabian – 39:46
Ja, precis. Involverar även det. Nej, den här nyheten dök upp i mitt flöde. Jag var tvungen att ganska noga faktakolla. Det ser ut som att det här är bilder som inte ni lyssnar. Vad är det vi ser framför oss? Kan inte någon av er beskriva det?
Alfred – 40:06
Det ser ut som någon form av zeppelinare, men det är som att den har en stor, ursäkta språket.
Anders – 40:15
Vi tror de flesta inte känner till den referensen riktigt. Vi fick en väldigt, väldigt detaljerad inblick i ditt privatliv nu, Alfred.
Alfred – 40:24
Jag äger ingen penisring.
Fabian – 40:26
Aj, aj, aj, aj. Hörni, ska vi bara säga så att den ser mer ut som en flygplansmotor. Alltså, ni är så tramsiga.
Alfred – 40:33
Ja, det kanske var bättre. Men det var roligare med penisring.
Fabian – 40:36
Det var det. Det ska jag ge dig. Men det är mer korrekt som en stor uppblåsbar. Jetmotor. motor typ, en ballong. Så vad är det här då? Jo, på sociala medier, nu ser vi . Jo, på sociala medier ses just nu den här kinesiska svävande luftburna turbinen som påstås vara 27 gånger kraftfullare än ett vindkraftverk på mark. Det ska vara tack vare att den når upp i luften och kan utnyttja jetströmmar. Ni vet sådana som gör att det är billigare att ta Ryanair för att de flyger och så har de räknat ut exakt hur jetströmmarna går. Tanken är att kunna utnyttja de här kraftiga vindarna längre upp.
Alfred – 41:21
Men vadå? När det blir kallare så blir luften tätare, så då innehåller den mer energi. Men hög höjd och jetströmmar, visst jetströmmen ger medvind, men att man flyger på för hög höjd är ju just för att luftmotståndet ska gå ner, för att det är tunnare luft. Ja, exakt.
Fabian – 41:35
Precis, det kommer vi till. Du har så rätt. För på hög höjd, ett par tusen meter upp, då blåser man ju vinden förvisso mycket, mycket starkare och mer stabilt dessutom. Och mer förutsägbart än vad den gör nere på marken där det är så mycket som kan störa vinden. Om vinden skulle vara tre gånger starkare, då finns det faktiskt upp till 27 gånger så mycket energi för den här luftballongsliknande. Den verkar vara fylld med vätgas eller någonting, skulle jag tro, för att kunna sväva av sig själv.
Anders – 42:03
Blåser den inte iväg?
Fabian – 42:04
Nej, den håller sig som en luftballong.
Anders – 42:08
Jaha. Den sitter fast med en vajer i marken?
Fabian – 42:10
Ja, med en vajer där elkabeln går ner.
Anders – 42:14
Flera tusen meter upp i luften alltså?
Fabian – 42:16
Det är det som man har testat. Den här tekniken kallas för Airborn Wind Energy. Det är egentligen en zeppelinare med ett vindkraftverk på. Det vi ser framför oss nu är ett kinesiskt experiment som nyligen har testats i Xinjiang. Då lyckades man generera cirka en megawatt när man körde den här för fullt.
Alfred – 42:39
Det är ganska litet jämfört med ett konventionellt markbaserat. Men det är någon form av pilot. test då liksom.
Fabian – 42:46
Ja precis, det är dubbelmärkt pilot.
Anders – 42:47
Får man en större penisring så genererar det mer. Ja, exakt.
Fabian – 42:52
Ja, men jag tyckte initialt att det här verkar ju skitsmart. Kan man ha ett antal sådana här mojänger då? Så har man sladd i ena änden där nere och så håller den fast den. Och så tar man hand om energin i jetströmmarna. Och så har man inga grannar som klagar. Såvida ingen bor på så här hög höjd då möjligen.
Alfred – 43:08
Men för det står 500 till 1500 meters höjd har du. Pratade om. Så det är lägre än vad flygplanen flyger då. Utan det är liksom inte superhögt upp.
Fabian – 43:18
Men Alfred, du är på det här då. För att citera en tidigare välkänd idol till mig. Fysiken först. För att det här ska funka går det förstås att räkna på det här. Utnyttja energi i vind har vi gjort länge förstås. Jag ska inte tråka ut er med de fysiska formlerna här. Men i den här formeln kan vi säga att, om vi räknar ut hur mycket energi, då finns ju lufttätheten som du var inne på Alfred med och även vindhastigheten. Och högre vindhastigheter och temperatur på högre höjd, det borde vara lockande. Vi skulle teoretiskt kunna nå 27 gånger. Men då har vi inte tänkt på densiteten i luften, Alfred, precis som du säger. För det är förvisso så att det är kallare längre upp, men densiteten i luften blir lägre också. Vilket gör att det här blir faktiskt ingen höjdare. Ursäkta uttrycket. Så netto blir då att lufttätheten på lägre höjd är. Netto blir då att det är förmodligen bättre att göra det här på lägre höjd ändå. Eftersom vindhastigheten behöver vara ganska mycket mer för att täcka förlusterna.
Fabian – 44:28
Så det här är en prototyp och det är liksom. Och som du nämnde också Alfred, fan du är snabb! Det är journalisterna i det där som vaknar. För de största vindkraftverken, vi sa ju en megawatt har de lyckats få på det här experimentet då. Och visst, det är bara en prototyp och så, men de största vindkraftverken idag, bara ett vindkraftverk kan ge 15-26 megawatt i effekt. Alltså 15-26 megawatt.
Anders – 44:51
Men det handlar ju bara om storleken ju. Större turbin. Och där uppe är ju det ett mindre problem när du är flera hundra eller tusen meter upp i luften.
Fabian – 44:59
Ja, det skulle man kunna tänka sig. Och så kan vi jämföra med svensk kärnkraft, då pratar vi 1450 megawatt i Oskarshamn.
Anders – 45:05
Det tycker inte jag är särskilt relevant, att en prototyp genererar 1 megawatt.
Alfred – 45:10
Jag blir ju bekymrad om de här elledningarna som ska gå 1000 meter. Jag gillar ju mycket rymd och sådär. Jag funderar på hur man ska konstruera en space elevator till exempel. Och då är ju problemet att det finns ingen lina som ens klarar att bära sin egen vikt uppe i omloppsbana. Nu är det bara tusen meter så det går säkert att ordna. Men sen så sliter sig en av de där.
Fabian – 45:31
Ja, visst, vi heter ju ändå bilar med sladd. Men liksom penisring med sladd. Men det behövs ganska många sådana här flygande luft zeppelinare med vingar. kraftverk på för att kunna matcha ett enda modernt havsbaserat vindkraftverk. Som sagt, tekniskt spännande. Jag tyckte det här väckte mina, det var kreativt ändå.
Alfred – 45:56
Det är en headscratcher, det gick igång. Men vad säger ni, ska vi prata bilar istället?
Fabian – 46:00
Ja, det tycker jag.
Anders – 46:02
Och då ska vi prata om BMW som kommer släppa 40 nya modeller på twå år. Det var ju så här i ert förra program som ni körde själva, då lyckades ni faktiskt missa årets största elbilsnyhet. BMWs enorma storsatsning på elbilar med Neue Klasse IX3 i spetsen. Jag var ju borta i ett program och ni lyckades då med en sån blunder så att därför tänkte jag återställa ordningen.
Alfred – 46:27
Jag var borta i flera säsonger i början av eran försök att göra podd. Då missade jag bland annat att fånga upp er när ni sa att Tesla Model Y 3 skulle lanseras utan ratt.
Anders – 46:37
Ja, men det var ju inte spekulation då. Jag visste inte. Jag tror fortfarande att Elon hade tänkt det.
Fabian – 46:42
Det tror jag också. Ja, gud ja.
Anders – 46:43
Absolut. Så insåg han att nej, självkörningen var inte klar. Då blev det ratt.
Alfred – 46:47
Det var en side-note. Nu är det neue klasse.
Fabian – 46:51
BMW! BMW!
Anders – 46:52
I början av september presenterar BMW på en presskonferens, precis innan öppningen av den stora motormässan IAA i München. Den här uppdaterade suven BMW IX3. Det är viktigt att poängtera den här bilen för det här är BMWs största satsning någonsin. De plöjer ner 110 miljarder kronor på den här bilen som ska rädda BMW för de är illa ute. Jag kommer berätta lite mer om det alldeles strax.
Alfred – 47:16
Men visst är det så att det här blir första gången, Neue Klasse, det blir första gången som BMW satsar på ren eldrift, inga att den ska gå att bygga både som hybrid, som bensinvariant och som elmotor samtidigt som den varit med.
Anders – 47:29
Ja, neue klasse är en helt ren eldrivlina. De har inte vågat doppa tårna riktigt i den grytan nu utan deras tidigare plattformar har också kunnat härbärgera förbränningsmotorbilar och annat. De har haft ganska fina elbilar som har släppt men det som kommer nu kommer vara något helt annat. Jag ska berätta lite om BMW IX3 som är först ut här nu då.
Fabian – 47:54
Men det här är en modell som har funnits tidigare va?
Anders – 47:56
IX3? Ja. IX3 är egentligen en variant som är ganska lik X3an som är en vanlig förbränningsmotorbil. Och den här är baserad på också förbränningsmotor.
Alfred – 48:07
Det är väl BMWs lite mindre SUV. Ja.
Fabian – 48:12
Jag frågade därför att mina föräldrar precis köpt en sån här. Det är en jättefin bil. Och jag utmanade dem och sa i helgen här när jag träffade dem och såg deras nya fina bil. Så sa jag, hörni. Har ni kollat frunken då? Och då tittar de på varandra. Vadå frunken? Ja, alltså det brukade finnas ett utrymme längre fram. Ja, nej, där har vi inte tittat, sa de. Så då öppnade vi frunken tillsammans på IX3. Det var inte plats för mycket kan jag säga. Jag brukar lägga en påse räkor där. Det är klart att de kan knöla ner det mellan kylvätskan och grejerna där möjligen på något vänster. Men det var inget avsett utrymme för att kunna lägga saker där.
Anders – 48:46
Och det är för att de har köpt en bil som i grunden är en förbränningsmotorbil där man har stoppat in lite elgrejer. Och en annan grej som är lite dum att köpa där nu är att den här splirrans nya IX3 som är byggd på den helt nya Neueklasser-plattformen kommer ju nu.
Fabian – 49:00
Ja, jag var inte inblandad i det köpet ska jag säga. Jag svär mig fri från det.
Anders – 49:04
Men i alla fall. Det BMW berättar här nu är att de ska få ut 40 helt nya eller uppdaterade modeller till 2027. Där elbilar är helt centralt i den här strategin. Det är för att det går dåligt för BMW. Riktigt dåligt faktiskt med deras förbränningsmotor. Försäljning av förbränningsmotorer. Bilar. Den lilla lilla ljusglimten på BMWs stjärna är just elbilsförsäljningen som är det enda som går bra i den koncernen. Därför gör man nu det här tilltaget och att storsatsa på eldrift. Inte en dag för tidigt skulle jag säga.
Alfred – 49:36
Jag inbillar mig lite, Fabian, du som kommer att behöva byta bil snart och har det svårt med hedern i behåll och köpa Tesla nästa gång. Du är väl gammal BMW-passagerare?
Fabian – 49:45
Jag kommer från BMW, en riktig BMW-familj.
Alfred – 49:47
För Norge kanske det är många av de nya bilarna som ser snygga ut. Kanske inte IX3 för dig, men alltså I3an.
Fabian – 49:52
De är jättesnygga, men de är ju ganska så här. De är lite bulkiga och de känns lite gammaldags. Just av den här anledningen att man känner hur det luktar nästan diesel om dem.
Anders – 50:04
Men vänta lite nu. Du får höra färdigt mig.
Fabian – 50:07
Ja, för nu blir det ändring eller?
Anders – 50:09
BMW vänder hela sin strategi. Det här är en jättesatsning från deras sida. Från att de inte vågat släppa taget om förbränningsmotorbilarna så kommer nu helt rena elbilar som är. on par med det andra levererar på marknaden och på många sätt bättre. Jag tänker berätta lite om det. Först så ser ni en bild på nya BMW IX3 framför er. Det ser ut som. ja. en BMW-SUV egentligen va?
Alfred – 50:32
Den ser snygg ut. De har ju verkligen jobbat med fronten. Jag gillar att de har gått tillbaka till lite mindre av de här njurarna, som de kallas. De här klassiska emblemet, formen på grillen på BMW. De blev ju bara större och större ett tag. Sen har de ändrat ganska mycket i hur strålkastarna ser ut, men jag måste säga att jag diggar nya neue klasse. SUV är inte den bästa, men man ser skisserna på motsvarigheten till Men det som är häftigt är när ni tittar på bilderna från interiören, uppmanar jag alla att göra.
Anders – 51:07
Känner ni igen det från ett amerikanskt bilmärke?
Fabian – 51:10
Jo, precis. Det är ju så. Men det ser också ganska kinesiskt ut, faktiskt, skulle jag säga. Nästan mer än Tesla.
Anders – 51:18
Frågan är vem som har kopierat vem här, för de här kinabilarna är ju många gånger ritade av ingenjörer i Tyskland.
Alfred – 51:23
Det jag har jättesvårt för, som ser coolt ut när man kollar på en bild, men som det känns som att BMW har försökt spejsa till det och göra nåt som de är ensamma om, det är att de har på nåt sätt tiltat skärmen så att det finns lutande vinklar. Istället för att det är en fyrkantig rektangel så blir det nån form av romb, heter den geometriska figuren. Det känns som en sån där grej som man. Kanske tycker det är coolt första gången man ser den, och sen så bara stör sig på.
Fabian – 51:50
Men 90-talet är på väg tillbaka kanske? Romberna? Jag vet inte. Men det som jag tycker ändå är väldigt bra är ju i och med den här omsvängningen. För det är ju som du säger, det är verkligen inte en dag för tidigt. Och jag tycker det är lite märkligt att det tagit så lång tid. Det har ju varenda undersökning visat att tidigt var det ju BMW. Det var folk som mig som bytte från BMW som köpte Tesla. Och att Tesla sköt in sig exakt liksom bullos-eye i alla BMW.
Alfred – 52:18
Men jag tycker du ger BMW lite oförtjänt mycket skit här, för de är ändå de av tyskarna som har hängt med bäst i det här. De har störst andel i elbilsförsäljning. Mercedes och Volkswagen kommer att ha mycket svårare att leva upp till sina kvoter. Så även om Volkswagen säljer mycket elbilar så säljer de väldigt mycket icke-elbilar också. Så de har svårast att hänga med. BMW ligger bra till jämfört med de andra tyskarna.
Fabian – 52:41
Jag tror att den här statistiken, där de ser att det är vikande försäljning av fossilbilar, Det är bara början för de tyska tillverkarna. Det är här vi ser det först. Därför att det råkar vara det här segmentet som byter till elbil först. Det har jättemycket visats.
Anders – 53:01
Men låt mig berätta lite mer om vad BMW hittar på nu. Håll Tesla i huvudet lite grann ska ni få höra. Nu kommer de här bilarna med cylindriska battericeller. Alltså ungefär samma som Tesla har. Man har dessutom integrerat batteripaketet. har blivit en del av den bärande delen i bilen. Så nu är dessutom batteriet en del av hela bilkonstruktionen. Ja. Tesla har man kopierat där också. Vilket jag tror är bra.
Fabian – 53:29
Ja, jättebra. Jag gör.
Anders – 53:30
För nu är det för BMW. Kom ikapp där alla andra är. Och så innovera därifrån för att kunna konkurrera. Nu när de hela tiden släpar efter så blir bilarna dyra. 100%. Så jag tycker det är jättebra. Man säger också att det här batteripaketet kommer att vara väldigt, väldigt tunt. Och det kommer göra att bilen får bättre interiörutrymmen än vad den haft tidigare. Så den här bilen kommer bli väldigt rymlig helt enkelt.
Alfred – 53:55
Men det BMW har gjort hittills och verkar fortsätta med på inslagen väg här, det är ju att om man tänker att Tesla håller på att bli någon form av folkbil, att den verkligen har kommit ner i prisklass och är på många sätt billigare. Alltså det är billigare att köpa en Tesla än en el-Volvo nu till exempel. BMW verkar ju välja att ligga i lite större batteristorlekar. Så gör ju Mercedes också, att de vill att sina modeller ska ha märkbart bättre räckvidd än konkurrenterna och så vidare. Och att de ska kosta lite extra. Fortsätter de på den banan?
Anders – 54:25
Kan du inte hålla den tanken en liten, liten, liten stund? För det du är inne på här nu är kanske den stora revolutionen i det som BMW håller på med. Så man kopierar Tesla för att få ner priserna på produktionen också genom att batteriet är en bärande del i karossen. Men man storsatsar på enorm batterikapacitet för bra räckvidd och så. Och för tyskarna så är det här viktigt för Autobahn med högre hastigheter. Det bränner ganska mycket. el helt enkelt, batterikapacitet så att tyskarna är inte så imponerade av många elbilar.
Alfred – 54:56
Ja, just det. Tyskarna som folk hamnar längre från WLTP-förbrukning än vi andra i genomsnitt, för att de har fri fart.
Fabian – 55:03
Ja, just det.
Anders – 55:04
De kommer med lite olika batterikapacitet. Om vi tittar på den som heter IX350 X-drive, så är batterikapaciteten 108,7 kilowattimmar netto. Alltså, det är den användbara delen av batteripaketet, 108,7 kWh. Det är ju otroligt mycket batteri.
Alfred – 55:21
Ja, exakt. Model Y ligger väl någonstans på 8. Det är något sånt där nu tror jag, de nyaste som kommer. Jag hade lite flax med det, att de precis uppdaterade ett nytt, lite större batteri. Det är den som jag fick leverans på.
Anders – 55:33
Den kommer med 800 volts arkitektur som gör den också billigare då för att kablaget blir tunnare och lättare. Och det gör också att den kan snabbladdas väldigt snabbt. Men de laddar den då på 400 kW max. Och de säger själva då att när man laddar den här så kan du ladda 37 mil på 10 minuter. Och från 10 till 80 % av batteriet på 21 minuter och det är ju otroligt bra. Det är väldigt väldigt väldigt bra laddtider. Den här bilen accelererar från stillastående på 4,9 sekunder, så den är också bra på det området. På alla områden så är det här en en riktigt riktigt bra bil. Sen så har de packat. skickat in teknik för självkörning i den här bilen. Storsatsa på mjukvara och nya hårdvarulösningar med massa olika datorsystem. De pratar om att de ska kunna skjuta ut mjukvaruförändringar på samma sätt som Tesla gör. Alltså att det är bygga om hela bilens mjukvara i stort sett genom att skicka ut nya paket. Tidigare så har hårdvaran och mjukvaran i deras bilar varit väldigt integrerade som gör det svårt att uppdatera bilarna på det här sättet.
Alfred – 56:36
Gud, det här blir spännande. Man ser verkligen fram emot de första provkörningarna och annat som kommer komma på, och vi måste se till att få testa det här själva, och se om de har lyckats med det här, som alla de andra stora legacy-tillverkarna haft svårt att genomföra. För att om BMW . har gjort det framgångsrikt, då har de egentligen lyckats med något som inget av de andra stora bilföretagen har gjort, utan Volkswagens lösning på det här problemet, efter att ha misslyckats i alla år, det är ju att de samarbetar med Rivian nu, som är mer mjukvarubaserat från början. Men om BMW ror det i hamn av egen kraft, det är nästan en av de viktigaste delarna av deras räddningspaket.
Fabian – 57:16
Ja, de har inte världens bästa, nu ska jag vara tråkig ändå, men de har inte världens bästa track record. Jag tror den heter iDrive, den här lilla joysticken i mitten där som man skulle kunna peta på och massera och rita på. Katastrofanvändargränssnitt.
Anders – 57:32
Men självkörning satsar de också på. De stoppar in en rejäl dator för självkörning. De säger själva att den här har 20 gånger större processorkraft än konventionella datorer för autonomi i bilar. Sen jag förstår det som, eller de har inte i alla fall gått ut med vad det finns för självkörningssvit och hur duktig den kommer vara på självkörning, men den är definitivt förberedd för autonomi.
Alfred – 57:52
Det där låter, jag törs nästan lova att det där är ett chip som kommer från Nvidia, att det är deras datorer som de bygger för det där. Det är ytterligare ett exempel på en högre kostnadsstruktur som de kommer ha. De kommer köpa ganska dyra datorer från Nvidia, som än så länge också är deras stora problem, Nvidia-datorerna, när de ska vara lika kraftfulla som motsvarande chip. i Teslorna, det är att de drar mycket mer ström också.
Anders – 58:15
Men, det att de storsatsar på datorer för autonomi, det tyder ju också på att de kommer på allvar börja försöka konkurrera med Tesla på Teslas hemmaområden.
Alfred – 58:24
Ganska avgörande. Det är väl en bra hint om att . Vi vet ju att det finns en stor biltillverkare som har förhandlat med Tesla om att eventuellt börja inkorporera deras bit. Det lär ju inte vara Tesla då, som levererar här. Eller så är det så att jag är helt fel ute. Tänk om det är BMW som har förhandlat med Tesla. Det är därför de har 20 gånger mer.
Anders – 58:42
Tesla är en farlig konkurrent till BMW. Jag tror inte de vågar lägga alla ägg i den korgen faktiskt.
Fabian – 58:49
Ja.
Alfred – 58:50
Eller så är det precis det de är rädda för. Om Tesla lyckas, då får de inte vara efter Tesla. Just för att det är deras samma segment.
Fabian – 58:56
Får jag säga en sak? Kan den stora tillverkaren vara BYD?
Alfred – 59:01
Nej, jag tror inte BD tillverkar några egna chip. Inte vad jag vet i alla fall.
Anders – 59:06
Men att de skulle köpa från Tesla då?
Fabian – 59:08
Att de skulle köpa från Tesla. För det är ju ändå så mycket teknikdelning och så i Kina. Så att det kanske är lika bra att sälja det till BYD och få lite betalt.
Alfred – 59:18
Ja, det får vi återkomma till.
Fabian – 59:19
Istället för att kineserna ändå kopierar det.
Alfred – 59:20
Nu sätter du igång en tanke här.
Fabian – 59:23
Alla tänker ju att det är, men det kanske det Musk vill också, att alla ska tänka att det är Mercedes eller BMW liksom. Men att det kan ju faktiskt vara kinesisk tillverkare.
Anders – 59:31
Den här bilen i alla fall kommer med någonting de kallar för symbiotiska bromsar, som är första gången jag hör det också. Det innebär att om man kör bilen med farthållare och bara trycker lätt på bromsen så lägger den inte ur farthållaren, utan den ligger i fortfarande. Och de menar att det här kommer göra det mer naturligt att kombinera mänsklig körning med autokörning och så vidare.
Fabian – 59:52
Bilförsäljarspråk!
Anders – 59:52
Men i alla fall, dina föräldrar köpte ju en IX3 av gamla modellen precis nu. Den här nya kommer våren 2026 och kommer med ett pris som är otroligt konkurrenskraftigt. För hela det här enorma paketet med alla de här grejerna jag precis berättade om, så startar de på 749 000 kronor.
Alfred – 1:00:09
Men tror du inte att 108 kilowattimmar netto, det är long range-varianten? Och det är short range som kostar 749?
Anders – 1:00:17
Det tror jag absolut.
Fabian – 1:00:18
Då är det en dyrare bil.
Alfred – 1:00:19
Men ändå, det är lovande. För det är, alltså det är, BMWarna, de är ju fina nu, elbilarna, de har ju jättefin räckvidd och laddprestanda redan i befintlig modellutförande. Men de är ju på tok för dyra.
Anders – 1:00:32
Jättedyra, ja. Absolut. Så att jag, alltså när jag har grävt ner mig i det här, så är Alltså det jag ser nu från BMW att de äntligen till slut har förstått vart det här barkar någonstans. Var bilvärlden är på väg och vad de ska satsa på. Och de kopierar Tesla på alla fronter där Tesla är bra. Alltifrån hur man bygger batteriet eller bilen med batteripaket som del av bärande strukturen till cylindriska celler. Man gör en ordentlig kopia så att man är på en plats där man kan innovera. därifrån någonstans. Och jag ser också hos BMW en riktigt genuin satsning på självkörning och att man gör tilltag som gör att man kan få ner priset. Så jag tror att det här kan bli BMWs räddning. Inledningsvis så berättade jag ju att BMW haft det riktigt, riktigt tufft med vikande försäljning. Det var nämligen så att under förra året så sjönk BMWs resultat med 8,4 procent och sen så innan så var det ju bara elbilar som liksom höll uppe resultaten. De sålde faktiskt mer elbilar än året innan då, 13,5 procent fler.
Anders – 1:01:34
Och de säger själva att Kina står för en riktigt stor del av de här problemen. De vill inte berätta hur stor del, men de säger att den här dippen kommer från vikande Kina-försäljning.
Alfred – 1:01:45
Jag har läst några siffror om att tyskarna, allihopa, kollektivt, inte bara BMW, men att de har tappat från ungefär 25 % av den kinesiska marknaden till 15 %. Det är en stor marknad. I volymer är det jättemånga bilar färre som tyskarna säljer i Kina.
Anders – 1:02:01
Kina är faktiskt BMWs största marknad när det gäller försäljning av elbilar också, så det här är svettigt för dem.
Alfred – 1:02:06
Men hörni, vill ni höra om lite europeisk självkörning? Ja.
Anders – 1:02:10
Det vill vi.
Alfred – 1:02:11
Ja, jag har med mig två grejer på temat europeisk självkörning, för ni har ju efterlyst det när jag har pratat självkörning i andra program. Vi är européerna, vad händer? Jag har insett att jag har begått lite av ett tjänstefel, för det finns faktiskt en renodlad europeisk satsning på självkörande bilar inom ett litet företag, som heter MOIA. Hade ni koll på det bolaget sen tidigare?
Fabian – 1:02:34
Nej. – Nej.
Alfred – 1:02:35
Jag hade hört det sväva förbi, men jag hade lagt det åt sidan som något helt annat, för de kör redan med icke-självkörande bilar, så jag tänkte att det var mer av någon form av annan tjänst. Men nu när jag kollat upp det på allvar, så är det så att det här är alltså ett dotterbolag till Volkswagen-koncernen, och som satsar på att bygga en självkörande robottaxitjänst med en specialtillverkad version av ID.Buzz. Ni vet den här lilla moderna tappningen av klassiska folkabussen.
Fabian – 1:03:03
Jag gillar den måste jag säga. Den är ju kul, retro style på den.
Alfred – 1:03:08
Jag har tagit med en liten bild här åt er. Hur tycker ni den ser ut, de självkörande ID-bussarna?
Anders – 1:03:12
De har byggt ett litet paket på taket där. Någon sensor-svit.
Fabian – 1:03:17
Ja, jag gillar ju ID-bussen, men.
Alfred – 1:03:22
Ni låter inte övertygade.
Fabian – 1:03:23
Den ser lite bulkig ut. Den ser inte så kul ut.
Alfred – 1:03:26
Jag hjälper lyssnarna på traven här. Det är helt enkelt en ID.Buzz som de har målat lite häftigt. Men sen så har de skruvat på en sensorsvit som påminner ganska mycket om hur Waymos sensorsvit ser ut. Det sitter ett stort paket på taket med lidar åt olika håll och sen så sitter det sensorer ute i hörnen också.
Fabian – 1:03:39
Men du frågade ju. Då får du ju ta ut mig när du svarar. Det ser inte så bra ut.
Alfred – 1:03:43
Jag tänkte att ni skulle ge lyssnarna lite pedagogisk genomgång på hur den här ser ut också. Men frågan är också hur mycket av europeisk teknik det här ändå är då, för att det är Volkswagen som bygger de här bilarna. Men det visar sig att sensorsviten, den kommer faktiskt från MobilEye, som vi känner till sedan tidigare. De är ju de som från början satt i Teslorna och som sitter, alltså när vi pratar filhållningsassistenter i de flesta bilar så är ju MobilEye den stora leverantören av den tekniken. Just det.
Fabian – 1:04:09
Det är ju inte amerikanskt heller.
Anders – 1:04:10
Det är ju israeliskt.
Alfred – 1:04:12
Ja, exakt. Det är ju ett israeliskt bolag som förvisso då blev uppköpt av Intel som är amerikanskt. Så det är ju på sätt och vis ägt av USA nu.
Fabian – 1:04:19
Ja, inte bara på sätt och vis, utan det är det.
Alfred – 1:04:22
Det låter ju så. De är majoritetsägare. Men det man kan säga om den här satsningen är att det påminner lite grann om vad General Motors försökte göra med Cruise Automation. Om ni kommer ihåg den failade självkörnings-startupen, som var ganska omtalad för några år sedan, där GM köpte ju in sig i Cruise och försökte ta fram en proprietär robottaxitjänst där. Det är helt enkelt det Volkswagen försöker göra här, men istället för att det är MOIA själv då, som ska bygga själva självkörningstekniken, så kommer tekniken från Mobilise, som vi vet att Volkswagen samarbetar väldigt tätt med. Det verkar vara där Volkswagen har lagt sina kort vad gäller att få självkörningen att funka.
Anders – 1:04:55
Jag kan säga så här, jag har ju MobilEye chip i min bil och min bil är nio år gammal och det är fortfarande otroligt bra självkörning i min. Den håller motorvägarna mycket, mycket bättre än typ allting annat jag har kört. Förutom möjligen mer nya, modernare Teslabilar då.
Alfred – 1:05:10
Ja, men visst. Klart i alla fall, det här är bilar som då, till skillnad från när Waymo bygger sina bilar, då får ju de Jaguar, Ipaces från Jaguar, och som de tar till en speciell liten fabrik när de skruvar på de här censurerna. De här bilarna kommer då direkt från Volkswagens fabriker, färdigutrustade, och Volkswagen har redan börjat bygga de här. Det finns en förserieproduktion på de här bilarna, så att 35 stycken är redan ute och snurrar i Hamburg, och den här tjänsten, den ska lanseras bredare då under 2026, är tanken, med självkörning då. Jag ställer mig lite frågande till varför det är just ID.Buzz man testar på. Det blir ju en minibuss med plats för jättemånga passagerare, medan vi vet att Tesla har ju verkligen tänkt att den modellen som från början är byggd för självkörning, då är det bara två platser. Vad tänker ni? Varför ska man ha åtta passagerarplatser i en självkörande taxi?
Fabian – 1:06:00
Ja, det kan man ju verkligen undra. Logiken i detta är ju att du kan med enkelhet köra färre i de här kupéerna. Istället för att köra fler. Det är ju en av fördelarna med självkörningstekniken, tänker jag.
Anders – 1:06:10
Fast bilarna är ju betydligt dyrare i det bussbilarna. Då blir ju procentuellt sett kostnaden för det här sensorpaketet mindre.
Fabian – 1:06:17
Jo, men man betalar ju inte en taxi per person ändå.
Anders – 1:06:20
Nej, du menar för den som köper in bussar? Så är ju procentuella merkostnaden ganska liten att köpa en med självkörning.
Fabian – 1:06:28
Men alltså om jag förstått saken rätt. Jag måste ändå också bara en annan aspekt av det här. Alltså de bygger inte bilen, MOIA. De bygger inte sensorsviten. Bygger de mjukvara? Bygger de självkörning? Nej, det gör de väl inte?
Alfred – 1:06:41
Det är bra. Nu är du på bollen här, Fabian.
Fabian – 1:06:43
Vad har de egentligen? Är det tjänsten?
Alfred – 1:06:45
Vad är det MOIA bygger själva? Jag höll på att försäga mig förut. Jag vet inte om ni märkte det. Varför har jag lagt dem lite åt sidan tidigare? Jo, det MOIA är och faktiskt redan är i drift med, det är att de är en bildelningstjänst av helt konventionella bilar som körs av en förare. i tyska städer. Så det är en app som hjälper en att bli upphämtad ungefär där man är, men där man åker tillsammans med andra passagerare som ska åt ungefär samma håll och så ska man kunna bli avsläppt på sin plats, utan att det blir allt för stora omvägar. Det finns sån ride-sharing med Uber i USA, när man är där, så kan man välja att få ner priset på sin Uber-resa genom att dela bilen med andra som är på väg åt samma håll och så löser appen det där.
Fabian – 1:07:23
– Men det är ju svaret på varför de har ID-buzz då.
Anders – 1:07:26
Det är kollektivtrafiken de vill åt, eller hur?
Alfred – 1:07:29
Det är någon form av modern tappning av kollektivtrafik. Det de håller på och ersätter är egentligen kollektivtrafikbussarna, snarare än taxibilarna, får man väl nästan anta det. Jag skulle misstänka att anledningen till att det är just i ID-Buzz de börjar med att skruva på de här sensorerna på, det är att de ändå har kommit en bit med den bildelningstjänsten som de redan har. Det är väl det som gör att jag drar öronen åt mig här lite grann. tycker nog att det är fel strategi. Om man väl får bilarna självkörande, då är det ju taxi man vill ersätta, snarare än buss.
Fabian – 1:08:00
Till att börja med har de en kundgrupp som är inarbetad i ett sätt att tänka. Det är inte värdelöst att man har en kundgrupp. Att man har en affär redan där man kan applicera en ny modell. Beroende på hur stora de är och hur lojala kunderna är. Även om de inte äger tekniken och kan applicera tekniken så kan det vara värdefullt i sig. En tanke som jag har svårt att slå ifrån mig är att politiker ofta gillar kollektivtrafik. Om man ska få igenom det här med beslutande organ så kan det vara lättare att få igenom självkörning för ett fordon som ersätter kollektivtrafik istället för att man ska fylla på med fler taxibilar. Fan vad bra poäng! Ja, för då ser kanske alla de här Voi-arna omkring sig. Det har ju verkligen blivit ett problem.
Anders – 1:08:42
Tänk pitchen när du går till politikerna i din lokala region. Men du, tänk om bussarna kunde gå var femte minut istället? Och ni har inga kostnader för förare. Eller hur? Exakt, precis. Så att man bara. gör det man har bättre med busshållplatser och så kan man smyga in tekniken på det sättet.
Fabian – 1:08:57
Jag använder mig nu av alla erfarenheter jag har av att driva Hälsa Hemma i fyra år. Jag vill veta hur diskussioner är med politiker och beslutsfattare. Jag slår vad om att det är mycket lättare att sälja in till beslutsfattare.
Alfred – 1:09:09
En av de svåraste utmaningarna med mjukvaran i de självkörande taxibilarna också, det är just att så här. klara av att träna dem till att stanna på en vettig plats. Titta en bra plats, släppa av och ta upp passagerare. Om man då begränsar dem till att bara stanna vid busshållplatser så har man löst det problemet.
Anders – 1:09:25
Plus att det finns en annan aspekt. Och det är att när vi pratar om självkörande taxibilar och så där, så är det ju ändå en taxiresa är ganska dyr, men en bussbiljett är ganska billig. Och på det här sättet så kan du få ut självkörning till massorna mycket snabbare.
Alfred – 1:09:37
Just det. Om vi har tänkt att nu kan en taxiresa bli lika billig som en bussresa är idag, men om någon samtidigt gör bussresan hälften så dyr som bussresorna är idag, då kanske det . ändå är en större fördel? Att det blir så massorna vill åka? Är det det du tänker?
Anders – 1:09:53
Vissa av dem. För det kommer ju ändå ta jättelång tid innan bilresorna är så billiga att du vem som helst i alla lägen bara beställer en egen taxibil att hoppa in i.
Fabian – 1:10:02
Det här har ju ingenting med självkörning att göra, men det finns ju fler med elektrisk drift. Jag tänker på elbåtsföretaget Candela som storsatsar på att göra kollektivtrafik istället för privatbåtar. Det är också en intressant iakttagelse att man vill in på att sälja till. till regioner och kommuner och så där.
Alfred – 1:10:22
Vet du vad jag tänker att det beror på? Det är att de flesta båtar, de kör väldigt lite per år. Det är så himla mycket tid som de bara ligger still. Så om man ska få upp, alltså de blir dyrare i inköp, men de blir mycket billigare per distansminut eller vad man mäter avstånd med på sjön. Så det är ju nyttotrafiken på sjön som kommer att ställa om definitivt först.
Fabian – 1:10:43
Undrar om de har haft ont i orderboken, men jag kan det, det ska vi inte prata om nu.
Anders – 1:10:48
Jag tycker plötsligt det här var jätteintressant. Jag tror faktiskt det kan bli en dunderaffär om man får in det här som kollektivtrafik i städerna.
Alfred – 1:10:56
Vad spännande. Jag har faktiskt med mig en till grej på europeisk självkörning som nu handlar om hur ni ska kunna få köra själva. Eller hur era Teslor ska bli självkörande. Nu har vi tagit ett litet positivt steg till vad gäller att vi i Europa ska få tillgång till åtminstone något som påminner om det här FSD Supervised-paketet som finns i USA.
Fabian – 1:11:16
Jag står och hoppar här. Yes, nu kommer det.
Alfred – 1:11:19
Ja, ta inte ut segern i förskott. Det är våra kära vänner i UNECE, ni vet den där namnkunniga undergruppen GRVA, som vi har rapporterat om förut, och som bestämmer vilka regler som ska gälla i de flesta av världens länder. De har haft ett nytt möte nyligen, och de har äntligen klubbat det första steget på vad som kallas för system initiated maneuvers, alltså att bilen kan för första gången börja ta några former av beslut själv. Jag tror det kan behövas en liten rekapitulering för lyssnare som inte har lyssnat på alla avsnitt de senaste två åren.
Fabian – 1:11:47
– Har ni inte lyssnat på alla avsnitt?
Alfred – 1:11:50
Jo, men i Europa . Och de flesta av världens länder så gäller alltså ett harmoniserat regelverk för trafikregler och så här. Det är därför vägskyltar påminner om varandra och vi kör på ungefär samma sätt runt om i världens länder. Och det sker inom ramen för ett FN-organ som kallas för UNECE. Och det är det här regelverket som hittills har hindrat Tesla och andra biltillverkare att rulla ut paket som påminner då om full-self-driving och hur det kör i USA, i våra länder, i Europa och alla länder som då lyder under det här UNECE-regelverket. USA och Kina ingår som bekant inte i det här gemensamma regelverket, utan de har egna regler. I USA är det just nu väldigt mycket mer liberalt just när det kommer till den här regleringen, som innebär att så länge föraren är ansvarig, så finns det inget som hindrar att sådana här system släpps ut. Däremot så riskerar tillverkarna gigantiska stämningar och att frågan avgörs i domstol, ifall det leder till stora problem. Och det får vi väl se. Det har inte hänt så mycket hittills.
Alfred – 1:12:40
Det är en del rättsfall i USA och så vidare, men vi får se hur det går.
Fabian – 1:12:43
Det är lite annan strategi i det där, att man hänger företagen om skit händer, men Man måste inte säkra upp allting och hänga över den från start. Det är två ganska olika mentaliteter på de här kontinenterna.
Alfred – 1:12:55
Ja, det bygger mycket mer på självreglering eller självsanering i USA. Medan i I Europa är det så att myndigheterna ska godkänna det. Från och med att myndigheterna har godkänt det, om det då följer specifikation som är godkänd och den specifikationen sen visar sig vara farlig, så att det leder till olyckor, då är det delvis myndigheternas ansvar att det var godkänt. Man kan som företag avhända sig en del av ansvaret genom den approachen, men det är också därför det är mycket, mycket svårare att få det tillgängligt eller tillåtet i Europa.
Anders – 1:13:21
Då vill inte myndigheterna ta några risker och då släpper de inte ut den här tekniken på marknaden.
Alfred – 1:13:25
Exakt. Allt vi pratar om nu när det gäller det här UNECE-regelverket, det rör bara det här självkörande av nivå 2, det vill säga vi förare är ansvariga, vi måste övervaka bilen ständigt och så vidare. Det finns inte ens en tillstymmelse till försök att inom UNECE-regelverket gå bortom den här övervakade självkörningen. Så de exempel vi har hört om när Mercedes har level 3-självkörning på tyska motorvägar, eller Ford Bluecruise har vi pratat om i något avsnitt, det har ingenting med UNECE-regelverket att göra, utan då har de nationella undantag eller egna godkännanden för just det i ett specifikt land och i specifika områden. Så det faller också då utanför det här UNECE-regelverket som nu har ändrats till det bättre som vi ska komma till. Och det gör att det finns liksom ett tvåfrontskrig här. Å ena sidan så har vi de allmängiltiga reglerna som när UNECE klubbar dem blir tillgängligt i alla länder som lyder under det regelverket, vilket då är de flesta som sagt. Och sen så har vi det här andra fronten, att man kan försöka få nationella.
Alfred – 1:14:24
godkännanden för mer ambitiösa system. Och så jobbar även Tesla nu. De jobbar på båda de här fronterna. Kanske mer till och med på nationella godkännanden än på UNECE, eftersom de har tyckt att det gått för långsamt inom UNECE. Så vi vet att de redan är i process med Nederländerna och Norge till exempel, för att få det godkänt. Och faktum är att det bara på sistone har dykt upp att de till och med har bjudit vår kära Transportstyrelsen på lite rundturer i FSD-bilar, för att se om de kan få tillstånd att börja en sån godkännandeprocess i Sverige också. Precis. Till Linda. Det har inte kommit någon vart ännu. Det kommer nog dröja.
Anders – 1:14:57
Det är så deppigt det här med att vi i EU reglerar så otroligt hårt. Det är som att EU-politikerna inte riktigt fattar att vi konkurrerar på en global marknad. Det gör det väldigt, väldigt svårt när våra småbolag måste anpassa sig till stenhårda regler, medan kineserna och jänkarna är mycket mer liberala. Det här är ju, det är ett. föremål för en helt annan diskussion, men det här börjar bli ett jättestort problem för oss.
Fabian – 1:15:24
Det börjar också hamna på kartan också på EU, när man förstår att man hamnar efter på AI-område och på självkörning och på massvis med områden här nu, så tror jag att man börjar förstå att Oj, vi måste nog tänka om. Så vi får se. Den här skutan kommer att vända sakta, kan jag säga.
Alfred – 1:15:40
Till EUs försvar ska sägas att vi vet att EU har varit en kraft som är med på de här mötena i UNECE, och de har försökt snabba på den här processen. Så att EU-kommissionen försöker driva på att det ska gå snabbare, men har inte fått gehör, utan det verkar vara Storbritannien och de nordiska länderna som är de värsta bromsklossarna inom GRVA. Men där sitter ju då folk från typ Transportstyrelsen och andra, precis som du var inne på, Anders. Det går inte att visa tydligt idag att det blir en stor förbättring. av trafiksäkerheten, men det finns ju massa risker, och varför ska de ta den risken om de sedan blir hållna ansvariga för att det löper amok eller någonting går fel? Men den troligaste vägen till att vi faktiskt får övervakad självkörning på riktigt i Sverige och andra UNECE-länder det är nog ändå de här nationella undantagen. Det har faktiskt, som vi rapporterade om i något avsnitt sedan, för första gången hänt i Australien och Nya Zeeland nyligen, där FSD Supervisor nu har släppt till konsumenter genom nationella undantag, trots att de länderna då precis som oss lyder också under det här UNECE-regelverket.
Alfred – 1:16:34
Men nu ska vi då komma till vad som är nytt nu, och vad som har kommit nu, för nu har det då helt enkelt godkänts i det UNECE-regelverket, vilket gör att det på en gång blir giltigt i alla länder som lyder under det regelverket, även Sverige, att bilarna får göra system initiated maneuvers alltså att bilen själv tar initiativ till att ta ett beslut om hur man ska köra, och det som har godkänts är närmare bestämt sådana system initiated maneuvers på mötesseparerad motorväg, vilket jag förstår rör framför allt då filbyten, för det är framför allt sådana manövrer som man gör när man kör på mötesseparerad motorväg. Så det verkar som att nu finns det i regelverket tillåtelse då för att ge oss européer samma sak som har funnits i Teslas autopilot. i mer än fem år redan, nämligen att när de kör på motorväg så kan de själva bestämma att nu kommer jag ikapp någon som är långsammare, då behöver inte föraren göra någonting för att jag ska byta fil, utan nu kan bilen göra det. Det som också trädde i kraft här är faktiskt också att det för första gången blir tillåtet att slippa dutta i ratten när man kör på de här motorvägarna. Hurra!
Alfred – 1:17:36
Så om man tycker att det är jobbigt att sitta och dutta i ratten, så länge bilen har ett system för att övervaka att du har uppmärksamheten på vägen, då behöver bilen inte påminna dig om att vrida lite på ratten. Så du får nog pilla bort din lilla papperslapp för kameran, Fabian, om det ska funka.
Fabian – 1:17:50
Som ryktet säger att man kan ha. Om man har den, då är det nog så att den också, alltså den är ju betydligt, alltså, den är ju betydligt mindre kinkig om man tittar bort eller tittar på skärmen eller gör någonting annat. Har du hört? Har jag hört. Men det är andra sidan så att den är nog lite mer noggrann, att man håller i ratten. Jag klagade ju häromdagen på att det är. Det här med att den straffar ut den fastän man faktiskt håller i ratten hela tiden. Men det är ju också en fråga om man har blockerat kameran. Men sen, alltså kom igen, det här med, det är väl bara Tesla som har det här straffsystemet? Att om man inte håller i ratten så stänger, för er som inte har Tesla, då stänger ju autopiloten ner sig.
Alfred – 1:18:35
Man får inte återaktivera den ifall man har brutit mot uppmaningarna för många gånger. Exakt!
Fabian – 1:18:40
Och då måste man lägga den i PARK. Och har man gjort det för många gånger, jag tror det är fyra eller fem gånger på en viss tidsperiod, ja då stänger autopiloten av sig helt i, jag vet inte, flera veckor eller vad det nu handlar om?
Anders – 1:18:50
Nej, de har ändrat det nu. Tre dagar eller något sånt här nu.
Fabian – 1:18:52
Och det här är sånt jävla, vad är detta? Jag fattar gameification och folk satte sig i baksätet när autopiloten kom och så. Men kära nån, det är ju ingen annan som har gjort det så här.
Alfred – 1:19:03
Jag tror det är för att detta som företag blir hårdare granskat än alla andra. Mycket för att de också haft så hög svansföring och kallar. systemet för full self driving och så vidare, så att det blir massor. Men de vet ju att så fort det blir någon olycka eller någonting, då får de löpa gatlopp i medierna och annat, om de har varit för liberala. Men nu finns det paradoxalt nog, när man har den här övervakningen, med att man kollar på vägen, Då är bilen så kinkig med att du faktiskt kollar på vägen. Man ska ju inte skriva sms medan man kör, men om du ska kunna skriva sms när du kör, då måste du stänga av autopiloten, för att kunna skriva sms. Exakt. Vilket paradoxalt nog leder till ännu mycket värre säkerhetsproblem. Det är i alla fall på väg att lättas upp nu, så att man kommer kunna ta bort en del av de där varningarna, så länge man tittar på vägen. Noterbart är att man får inte byta fil. om man inte håller i ratten. Så nu får du släppa ratten, men inte om du vill att den också ska byta fil automatiskt.
Alfred – 1:19:58
Då måste du hålla i ratten igen.
Fabian – 1:20:00
Jag har en inställning här där jag får välja antingen eller. Antingen så kör den automatiskt.
Alfred – 1:20:04
Nej, jag tror att det är så är det ju redan, även när man själv initierar filbytet. Då måste man hålla i ratten medans den gör det. Så den behöver känna att du har handen på ratten för att den ska kunna göra filbytet. Om du då inte har hållit i ratten för att du inte behöver det när du bara åker rakt fram, så tror jag att man snart kommer lära sig att okej, nu är jag på väg byter inte fil, men den tar avfarter utan att jag bekräftar det. Det gjorde den fram tills nyligen. Det har de varit tvungna att ta bort, för de fick mycket skit för det. Så det var därför det försvann. Jag antar att det kan komma tillbaka.
Anders – 1:20:37
Men den stora nyheten här är ju inte den här mikroskopiska förändringen nu, att det här blir tillåtet, utan det är att man nu faktiskt börjar tillåta autonomi i bilarna. Så det här är ju första steget på att mycket annat blir tillåtet.
Alfred – 1:20:49
Ja, och det som gör att man kan vara lite mer optimistisk är att om man läser de här utkasten, då kan man se i arbetsmaterialet att de har egentligen förslag på konkret. och texter för hur egentligen hela Full Self Driving Supervised skulle kunna bli tillåtet i Europa. Det passar in ganska bra. Det är några zoner som känns eventuellt att det inte funkar ändå, men det finns konkreta förslag. Problemet är att det är väldigt svårt att säga när GRVA kommer att få för sig att godkänna hela det där paketet, för det är uppenbart så finns det lobbyister, inte bara från Tesla, utan även från andra biltillverkare som vill ha igenom det och som kommer med konkreta förslag. Det är det här som ni behöver godkänna och sen håller Transport myndigheterna i medlemsländerna emot och vill inte godkänna det.
Anders – 1:21:31
Och du sa att britterna var hårda på att stå emot där. En liten anekdot på det området är att när den här cookie-lagen kom, ni vet de här pop-up-pisset man måste godkänna på varenda jävla webbsida som håller på, topplocket ryker. Men i alla fall, det var brittiska ICO som var hårdast och drev det att det skulle bli de här jävla cookieboxarna. Sen gick de ur EU. Sen gick de ur EU, den jävla hasen.
Fabian – 1:21:55
Det var deras sista.
Anders – 1:21:57
Sista bidraget, bara fucka upp internet.
Fabian – 1:22:00
Man la liksom en bajskorv i dörren och sen drog man. Den stängde dörren efter sig.
Alfred – 1:22:09
Litet myrsteg framåt, men jag tänkte att du vill prata om en annan liten nyhet tror jag, Anders. Några ören handlar det om.
Anders – 1:22:17
Vi har faktiskt pratat tidigare om det här, att det här 60-öres skatteavdraget försvinner nu vid årsskiftet. Jag tänkte berätta lite mer vad det faktiskt innebär då. Så den 1 januari 2026 så får man då inte det skatteavdraget som finns för den solcellsel som man har producerat själv. Fram till nu har det funkat på det här sättet att om du har solceller och producerar ett överskott av solel när solen lyser, men du då köper el när solen inte lyser, ja då betalar du, när du köper elen, så betalar du ju Alltså nätavgift och skatter och grejer för den elen du köper. Men du får ju inte de pengarna för den elen du säljer. Och då har man velat kompensera solcellsproducenterna, alltså de mikroproducenterna, genom att de får göra ett skatteavdrag som gör att de får 60 öre tillbaka då för varje kilowattimme el som man har producerat. Som är tänkt att täcka för den här nätkostnaden och skatten som man måste betala men som man då inte får när man säljer till nätet. För när du då säljer elen när solen lyser, då får du ju bara värdet av själva elen, elkostnaden. Men när du köper elen så betalar du elnätskostnad och skatt.
Anders – 1:23:26
och då kostnaden på elen. I alla fall, den här försvinner nu, den här 60-öresgrejen, så att det enda du nu liksom tjänar pengar på som solcellsproducent är att använda elen själv eller sälja den till elnätet för några ören. Jag kommer berätta alldeles strax varför det här är enorma problem.
Alfred – 1:23:44
För mig, det låter inte så mycket, 60, ja i och för sig, det är en stor andel per kWh. Berätta!
Fabian – 1:23:48
Det är en ganska stor andel.
Anders – 1:23:50
Det är en väldigt stor andel. Det här är katastrof för den som producerar solel.
Fabian – 1:23:54
Ja, det är det verkligen. Så som man har kunnat tänka hittills så är det så att nätavgiften är ungefär 60 öre ju. Så att det har i princip blivit kostnadsneutralt att köpa eller sälja el till nätet. Så att man har kunnat tänka på elnätet som ett batteri. Där man lägger ut det på elnätet hela tiden och det har blivit kostnadsneutralt nätmässigt. Sen kan det ha varit olika pris på själva elen. Men det är ju bara bra för det har då stimulerat dig till att sälja el när elen är dyr. och köpa el när elen är billig, vilket har stöttat nätet. Men det här är precis som du säger Anders, det här är en katastrof för oss som har solceller.
Anders – 1:24:30
Det är det, och det är av två olika skäl. Dels är det så här att solel, alla vet ju när solen lyser, det är typiskt när folk inte är hemma. Utan man är på jobbet eller iväg och då förbrukar man inte så mycket el. Utan man börjar förbruka el när solen har gått ner, typiskt när man lagar mat och familjen är hemma. Så att du producerar elen då när du inte använder den. Och sen måste du köpa tillbaka den. När du då betalar den här näthöjden.
Fabian – 1:24:55
Och bilen, den står också hemma. I regel, förutom på helgerna, men den är i regel hemma då när solen inte lyser. Eller hur? För att ladda då.
Anders – 1:25:03
Nej men precis. I alla fall om du åker bil till jobbet. Det här är ju ett jättestort problem. Att vi producerar solel när vi inte behöver den och köper el.
Fabian – 1:25:12
Ja, man hade kunnat tänka att jag kunde ladda den på jobbet. Då lyser solen hemma hos mig och så går det genom elnätet och så laddar jag den på jobbet. Så har man ju kunnat resonera tidigare. Så kan man inte resonera.
Alfred – 1:25:23
Det här är den berömda ankkurvan, som den brukar kallas, fast jag inte alls tycker att den ser ut som en ankkurva. Ja, badkarskurva. Grafen över hur elpriset varierar över dagen. Det har varit en sanning så länge vi har poddat egentligen, att man laddar bilen på natten när elen är som billigast. Och nu helt plötsligt, när vi börjar bli många som kör elbil och laddar på nätterna, då har det paradoxalt nog kunnat börja bli så att elen är billigast mitt på dagen. När få laddar sina elbilar och solen lyser på alla solceller.
Anders – 1:25:49
Ja, precis. För det är det andra problemet du är inne på. på nu då att i Tyskland så har man ju med statssubventioner gjort det som vi pratat många gånger om som man kallar för energiewende. När man la ner sin kärnkraft och började elda gas och liksom pytsa ut enorma mängder koldioxid i atmosfären för att man inte vill ha kärnkraften. Och då har man också då som del av det här byggt gigantiska mängder solpaneler. Jag tror att de som har åkt på Autobahn och sett de här liksom enorma fälten fulla med sol solceller ser hur galet. mycket solcellsenergi som produceras i Tyskland. Det som då händer är att när solen lyser i Sverige, men dessvärre lyser den också i Tyskland, för vi ligger ju ganska nära varandra och solen lyser ungefär samtidigt, och det gör att den elen som produceras blir fruktansvärt billig. Så att när jag sen ska sälja min el på dagtid, när tyskarna öser ut el på nätet och ett överskott, ja, det gör att jag får nästan ingenting för den solelen som jag producerar på dagen.
Alfred – 1:26:47
Men det här måste ju leda till att det lönar sig Jättebra med hembatterier nu då. Du har väl det också?
Anders – 1:26:53
Ja, just det. Ja, men låt mig komma till det då.
Fabian – 1:26:55
Det är väl det positiva med den här katastrofen då?
Anders – 1:26:57
Ja, precis. Och då kan man väl säga så här då. Så att de här två sakerna tillsammans gör att solcellsanläggningar har i stort sett förlorat sitt värde. Alltså, det går inte att räkna hem en solcellsanläggning idag. Om du inte använder den här elen själv på dagtid. Om man går hemma på dagarna.
Alfred – 1:27:13
Jobbar hemma kanske?
Anders – 1:27:14
Ja, jobbar hemma, har bil hemma och så vidare. Du behöver konsumera den här elen själv för att. Det ska vara någon nytta med det här då. Så om vi kommer till batterier då Alfred, så är det så att då Det man har gjort från svenska staten är att man har varit väldigt generös med just det som man kallar grönt teknikavdrag. Om du då till exempel vill installera ett hembatteri. Då står staten nämligen för 50 procent av kostnaden för arbete och material. Så det ska vara väldigt lönsamt att installera ett batteri.
Fabian – 1:27:43
Och det är kvar va? Det ska de inte ta bort va?
Anders – 1:27:45
Ja, men inte såvitt jag vet. Utan det är kvar. Styrkan med ett hembatteri är förstås att när solen lyser på dagen, då laddar du batteriet. Och sen när du behöver elen på. kvällen, ja men då kan du använda din egen el från ditt egna batteri.
Alfred – 1:27:58
Just det, så den rätta kalkylen nu, det blir typ inte att spara strömmen för att sälja den dyrt sen, utan det blir snarare att det gör att man faktiskt kan använda sin egen solel, att man har batteriet.
Fabian – 1:28:07
Ja, så blir det.
Anders – 1:28:09
Nu skulle jag vilja att alla politiskt aktiva där ute spetsar öronen, för nu ska ni få höra ett problem med de där batterierna. Det är nämligen så att de som bygger växelriktare, och växelriktare är ju den apparaten som tar elen från solpanelerna och gör om den till växelström och så vidare för att kunna få ut den på nätet. Det är också där man kopplar in det här batterisystemet. Och de som bygger de här växelriktarna, Huawei, Grovat och många andra, de har proprietära batterisystem. Vilket innebär att Du måste köpa deras batterisystem som de själva säljer och får inte koppla in någonting annat. Och de har prisat sina batterisystem helt hutlöst. Jag har precis byggt ett batterisystem till en elbil som jag hade tidigare. En mopedbil. Just det. Ja, precis.
Fabian – 1:28:55
Och du har också ett hembatteri från Huawei?
Anders – 1:28:59
Precis. Det fanns ett skämt där i min tidigare mopedbil. I alla fall. Jag har precis byggt det, så jag vet precis vad batterisystemen kostar att bygga.
Fabian – 1:29:07
Ja, exakt.
Anders – 1:29:08
Om man ska köpa 10 kWh av Huawei, då brukar de kosta ungefär 60 000 kronor. Skulle jag snickra ihop ett sånt system själv med celler som jag köper från Kina så skulle jag betala en bra bit under 20 000, kanske runt 15 000 för ett sådant batterisystem.
Alfred – 1:29:25
Just det.
Anders – 1:29:26
Själva komponenterna här är väldigt billiga.
Fabian – 1:29:29
Jag har faktiskt en kompis som har gjort det. Han får bli namnlös för han har kopplat in det där på elnätet. Jag vet inte riktigt om han fick göra det riktigt. Men han har i alla fall köpt Kinagrejer och bara pluggat in.
Anders – 1:29:42
Ja, och då behöver man ju köpa.
Fabian – 1:29:43
Också ett eget litet vindkraftverk på tomten och så.
Anders – 1:29:45
Och då behöver man ju köpa någon sån här. do it yourself, växelriktar och snickrar ihop och sådär. Men det är en minoritet som gör det.
Fabian – 1:29:52
Så är det.
Anders – 1:29:53
Det som behövs, det är ju en lösning där man får konkurrens i de här batterisystemen. Så att det börjar bli prisvärt att köpa en sån där. För även, köper du en av de här växelriktarproducenternas batterisystem för 60 000 och du får 50 procent av staten, så är det ändå 30 000 spänn. Och hur fan ska du kunna räkna hem 30 000 kronor genom att använda lite, T-shirt vattenmärg är väldigt lite också. Ja, väldigt lite. Den affären går .
Fabian – 1:30:20
Det är 10% av en solig sommardagsproduktion för mig i min solanläggning. I ett sånt batteri. Så det blir väldigt lite. Sen är det också mycket med integrationen med de där batterierna. Det har varit svårt att få dem att styras efter elkurvan. På sommaren är det ju no-brainer. Då vill du att den ska ladda när solcellerna är på. Men på vintern vill du ju köpa el. Från nätet kanske när den är billigare. Då måste du kunna ställa in att den där 60-öringen inte är neutral längre.
Anders – 1:30:47
Då behöver man göra en massa hack på det där.
Fabian – 1:30:49
Exakt. Det här behöver komma teknik som gör det här åt mig. Tibber har ju kommit en bit här, det får man ändå säga. Och några till Greenely och några till säljer batterier som just det syftet är det här. Men de är rätt dyra ändå, alltså de här batterierna. Precis som du är inne på.
Anders – 1:31:06
Det som behövs är lagstiftning, skulle jag säga, som gör att man kan plugga in vilket batteripaket som helst i vilken växelriktare som helst och att inte de här producenterna tvingar på konsumenterna proprietära.
Fabian – 1:31:18
Är det möjligt med tanke på batteri management system?
Anders – 1:31:22
Ja, men då får man väl sätta en standard på det. Det här är ju exakt det här som biltillverkarna gjorde. De tvingade ju Volvoägarna att serva sin bil. Till hutlösa priser på Volvo verkstäderna. Men då med lagstiftning så sa man så här. Nej, det får ni inte göra. Utan man ska kunna serva sin bil var som helst. Vilket har drivit ner priserna på service. Så det går med lagstiftning att tvinga de här producenterna att öppna upp. För att vem som helst kan få koppla in batterisystem. Och då kan man få ner priserna på batterier. Vilket gör att vi kan börja köpa det. Vilket är bra för hela elnätet. Om alla med solceller hade batterisystem. Så skulle det vara jättebra. För både elnät och överföringskapacitet.
Alfred – 1:31:59
Det var bra med ett politiskt förslag, för jag vet några som verkligen kan behöva politiska förslag när det gäller att få styr på klimatpolitiken. Vill ni höra mer? Nya budgeten är ju presenterad sedan vi poddade senast och i budgetarbetet så måste regeringen också följa upp hur det går, bland annat då med klimatpolitiken. Och där snappade jag upp en grej som jag tyckte var värd att nämna, för oavsett vad man föredrar för färg på regeringen så är det nu Helt oomtvistligt att det verkligen går åt skogen, ursäkta skämtet, med de svenska klimatmålen. Det är nämligen så här att Sverige . Tidigare med nöd och näppe såg det ut att ändå, i regeringens egen rapportering såg ut att klara 2030-målen och att det mest utmanande, som vi också pratat om i podden tidigare, skulle bli hur man sen längre fram ska kunna växla, täcka upp för att vi inte kommer att fånga så mycket kol i skogen som vi hade hoppats, eller som EU tycker att vi ska göra, där förra regeringen hade tänkt att man skulle kunna växla det mot att vi överpresterade inom transportsektorn.
Alfred – 1:32:57
Sen verkar det som att när regeringen tog bort reduktionsplikt och annat så försvann hela det där överskottet och vi skulle vara precis nätt och jämnt. klara målen. Men nu står det klart att alla kurvor pekar så illa att Sverige förmodligen missar då, det här målet som finns för 2030, som är en hållpunkt, där vi kommer då missa målet med 5,8 miljoner ton, vilket, för att man ska förstå hur mycket det är, det är alltså lika mycket utsläpp som alla Sveriges bilar under ett helt halvår.
Anders – 1:33:22
Under ett helt halvår?
Alfred – 1:33:23
Ett helt halvår, ja. Även känt som bara ett halvår.
Anders – 1:33:27
Ett halvår kan man säga också, precis.
Alfred – 1:33:28
Sex månader. Just det.
Anders – 1:33:29
Du ville att det skulle låta mycket.
Fabian – 1:33:31
Kärt barn.
Alfred – 1:33:32
Vi kan lyssna lite hur det lät när SVT intervjuade klimatminister Romina Pourmokhtari om det här och hur det har kunnat gå så illa, för hon är tydligen arg nu över att det har blivit som det har blivit.
SVT – 1:33:45
Vad är det som gör dig förbannad? Det är många komponenter som flyttar på sig hela tiden i det här. Det tycker jag är viktigt att ändå berätta för svenska folket att man bygger klimatpolitik på bedömningar. Men de här bedömningarna ändras hela tiden. En siffra som vi trodde var 0,4 miljoner blev på en kort tid plötsligt 5,8 miljoner. Det är ett tydligt exempel på hur det kan vara en utmaning ibland att förhandla fram statsbudgetar och komma överens om ny klimatpolitik. Oppositionen vill att du kommer till utskottet och förklarar dig. De tycker också att du skyller ifrån dig, skyller på Naturvårdsverket. Vad säger du? Jag har inte skyllt på Naturvårdsverket utan jag berättar för svenska folket att alla de underlag som jag behöver ligga till grund för politiken, de ändras. De ändras hela tiden, de ändras från månad till månad. Det tycker jag svenska folket förtjänar att veta. Och att oppositionen då vill måla upp det till någon slags politisk strid där de vill kalla mig till utskottet. Jag kommer gärna, precis som för svenska folket, berätta för oppositionen vad det är som händer i politiken.
SVT – 1:34:49
Men det här är en situation som alla. regeringar hade stått inför eftersom myndigheterna ständigt jobbar på att bli bättre med de underlagen som de ger till klimatet.
Fabian – 1:34:57
Men du Romina, var det inte så att det fanns en studie av detta för ett par år sedan och att det var ett spann på ett negativt scenario och ett positivt scenario och så fanns det ett mittenscenario? Typ så vill jag minnas att det var. Och att du valde det mest positiva scenariot. Exakt.
Alfred – 1:35:16
Du är helt rätt ute. Det är därför hon har fått väldigt mycket kritik. Jag tycker hon är skicklig. Hon är duktig på att på något sätt lyckas med ansiktet i behåll. Stå och hålla god mask. Men hon har ju skickat kängan till Naturvårdsverket, för att deras prognos blev fel. För nu när vi har rapportering från senaste året, så visar det sig att de siffrorna som i regeringens förra budget var baserat på Naturvårdsverkets prognos, när vi har följt upp hur det egentligen har gått, så har det gått mycket sämre än den prognosen.
Fabian – 1:35:43
Det är klart det gjorde, för hon valde ju den prognosen som var i den sista percentilen längst bort. För att den såg mest positiv ut.
Alfred – 1:35:51
Du är inne på rätt spår. Om man skrapar på ytan här. Naturvårdsverket gör två prognoser. De gör en best case och de gör en worst case. Och regeringen valde, när de presenterade siffrorna förra gången, när de skulle förklara hur deras satsning skulle gå ihop med klimatmålen, så valde de att basera sig helt på Naturvårdsverkets best case-prognos. Och nu när vi har utfallet så visar det sig att utfallet har blivit mitt emellan deras best case och worst case. Lite närmare. worst case äng best case. Vilket har lett till att folk tycker att det är lite ohederligt att nu vara arg på Naturvårdsverket för att deras best case inte infriades.
Fabian – 1:36:21
Vet du vad man kan vara arg på Naturvårdsverket med? De måste ha varit med förut. De har säkert kanske fått det här i uppdrag att ha tre scenarier av en anledning för att de ska kunna göra så här. I don’t know. Alltså man kanske inte ska presentera tre scenarier? Man kanske ska presentera det mest sannolika bara?
Alfred – 1:36:36
De måste ju följa sina uppdrag. Jag tror det är två scenarier de gör. Och sen så har de kommit med en lång skrivelse nu som svar på den här kritiken från Romina Pourmokhtari. Jag har inte läst den i sin helhet ska sägas, men de verkar föreslå att, alltså ett stort problem är tydligen att de baserar mycket av sina antaganden på siffror som kommer från energimyndigheten, eftersom en väldigt stor del av utsläppen kommer från energisystemet.
Fabian – 1:36:55
Så Naturvårdsverket skyller på Energimyndigheten och Romina skyller på Natura.
Alfred – 1:36:59
Det måste komma tydligare riktlinjer om hur, hur de här prognoserna ska tas fram. Det är byråkratsvenska för att det var banne mig inte vårt fel.
Anders – 1:37:09
Men jag måste säga att det här handlar om de kortsiktiga målen. Vad händer här och nu och så vidare? Det regeringen har fokuserat på är långsiktigheten i stor energiproduktion med kärnkraft. För att på lång sikt få en väldigt klimatsnäll energiproduktion i landet i så stor grad som möjligt. Så frågan är liksom. Är det schysst att hålla på och titta på de här kortsiktiga målen, samtidigt som man bortser från de långsiktiga målen?
Alfred – 1:37:43
Jag tycker du har bra poänger där, Anders. Jag försöker inte vara team någon här, utan det som verkligen har hänt här, det är att vi har sett hur elbilsförsäljningen har gått när de tog bort elbilsbonusarna. Det har planat ut, så att vi är på väg att bli omsprungna av andra länder, för att vi inte ökar när andra ökar. Det har blivit. i stort sett tvärstopp för utbyggnad av förnybar energi. Mycket vindkraft som har blockerats och inte lönar sig längre när de har ändrat reglerna. Och som vi hörde nu om 60-öringen, det lönar sig inte för privatpersoner att skaffa solceller längre. Så på många sätt det som kan byggas på kort sikt har den här regeringen stoppat. Och deras svar på varför är ju att det är kärnkraften som ska lösa allt, och den är 10 år bort. Och nu har de här energisamtalen för en blocköverskridande överenskommelse igen kört fast och havererat och så vidare. Och man vet aldrig vad som egentligen hände. Var det att den nuvarande regeringen inte var tillräckligt kompromissvilliga med det som var viktigt för sossarna och de andra, eller är det sossarna som är oresonliga för att de ska samarbeta med Miljöpartiet, som vägrar släppa kärnkraftsmotstånd?
Alfred – 1:38:44
Konsekvensen är i alla fall att alla är överens om att det behövs mer energi. Den nuvarande färgen på regering gör att det inte byggs det som skulle kunna byggas på kort sikt, åtminstone inte i så stor utsträckning som det skulle behövas. Och nästa regering, om den blir av en annan färg, riskerar att stoppa det som den här regeringen har försökt åstadkomma.
Anders – 1:39:01
Då får vi ingenting. Varken det långsiktiga eller det kortsiktiga. Fy fan.
Alfred – 1:39:04
Jag tror att vi tre i den här podden är överens om att vi behöver mycket av allt. Vi tror att alla underskattar energibehovet för att AI kommer äta så himla mycket el också. Så vi skulle behöva alla saker.
Anders – 1:39:13
Ja, inte bara AI.
Fabian – 1:39:15
Och elektrifieringen av bilar och gruvor och allt. Stål. Allt.
Anders – 1:39:20
Vi kommer behöva enorma mängder el, mycket, mycket mer än vad man har prognostiserat med i regeringens kalkyler och sådär. Så vi borde ha byggt jättemycket mer solceller och vindkraft och inte tagit bort de här avdraget och så vidare. Den här regeringen har jobbat alldeles för långsiktigt och alldeles för lite kortsiktigt skulle jag säga.
Fabian – 1:39:40
Vadå långsiktigt? Det man har gjort är att man har plockat bort till exempel tillägget av biobränsle i bensinen för att få ner vid pump då. Är det någon av er som faktiskt kör bensin och dieselbilar ute som har märkt något på bensinpriset? För när jag pratar med vänner som gör det.
Alfred – 1:39:56
Ja, men det är mycket billigare med bensin än vad det var innan.
Fabian – 1:39:59
Det var inte det jag har hört av folk jag har pratat med i alla fall, att det var märkbart direkt. De här dumheterna har ju gjort att man har skjutit upp, och det har vi ju rapporterat om, som av en slump. Fyra år gjorde man då, varav det är väl kvar ett år till valet här. Så att nästa regering ska få ta det här problemet istället och att det då är mycket större. Så man tar burken och kastar ner längs gatan. Det är det man gör.
Anders – 1:40:25
Alltså det är ju populistiskt och sådär, men samtidigt, vi måste ändå backa lite. Vi har det näst renaste elsystemet i hela världen. världen efter Norge. Innan var vi faktiskt i renaste del av världen. Så vi har ju otroligt fin energiproduktion i det här landet. Absolut. Och vi ska absolut slå oss för bröstet . där. Och sen så känns det lite som en diskussion i en plaskdamm när partierna håller på och käbblar med varandra.
Alfred – 1:40:48
Vår bensin är ju numera minst lika smutsig som alla andras eftersom reduktionsplikten. Så är det.
Anders – 1:40:53
Absolut. Vi borde bli av med den illa kvickt och ersätta med helbilar, tycker jag. Men det är bara min synpunkt.
Alfred – 1:40:57
De har ju verkligen målat in sig i hörnet att även om de blåa vinner nästa val så kommer de också behöva återinföra reduktionsplikten. Det skulle vara ganska kul att få se dem göra det. Jag vet inte hur de ska kunna vända ut och in på sig.
Fabian – 1:41:12
Är det en anledning i sig att rösta på det borgerliga blocket igen nu då? På Tidö-partierna. Bara för att de ska få ta ansvar för sin egen jävla skit.
Anders – 1:41:20
Det är riktigt otänkbart. Det blir ju säkerligen maktskifte nu. Det ser väl ut så i opinionen. Det kan ju svänga åt alla håll.
Alfred – 1:41:28
Det är länge till valet än.
Anders – 1:41:30
Tänk om de då river upp de här kärnkraftssatsningarna. Då blir det varken kortsiktigt eller långsiktigt.
Fabian – 1:41:34
Det tror jag inte de gör. Det tror jag inte att de .
Anders – 1:41:38
Det beror på vilka som. Miljöpartiet har ju styrt kärnkraftspolitiken tidigare.
Fabian – 1:41:42
För energiområdet tror jag det allra bästa som kan hända är att det blir ett byte. För det som kommer hända då är att vi får alla energislag. Jag har mycket svårt att tro att de skulle riva upp de här.
Alfred – 1:41:52
Jag tror också det. Jag tror att Miljöpartiet, det är verkligen så här. De måste på ytan, för att inte förarga medlemsledaren för mycket, hålla emot att det finns kvar i partiprogrammet med kärnkraftsmotstånd. Men jag tror att ledningen i Miljöpartiet och de som ska sluta. Avtal, ifall det finns beslut om att bygga kärnkraft så kommer de inte att riva upp det, utan de kommer att vara tvungna att stoppa det. Det är deras bästa chans att . . Alltså på riktigt kunna nå några av klimatmålen. För nu, så kommer det bli för Miljöpartiet nu. Klimatmålen står mot kärnkraftsmålen. De måste välja vilket av det som är viktigast.
Anders – 1:42:24
Låt oss se. De har ju valt den andra sidan hela tiden fram till nu. Senast 2018 de fick in något tankeförbud ytterligare om kärnkraft. De har ju drivit hårt linjen att avveckla kärnkraft och göra det extremt olönsamt och så där.
Alfred – 1:42:39
Ja, jag håller helt med dig om det, men jag tror att då gjorde de ju det under en premiss att det då fortfarande gick att få det förnybara att på egen hand lösa problemet, så att det skulle gå att göra både och. Så jag tror aldrig de valde mellan klimatfrågan och kärnkraftsfrågan. Det är så långt gånget nu. Det är så lite kvar av utsläppsbudgeten och så vidare, innan det är helt kört med Parisavtalet. Jag tror att man måste inse att det är så frågan är nu. Den striden tycker jag är passerad. Det är den definitivt för mig. Jag hoppas att alla kan gå vidare från det. Nu måste vi bara bygga allt. Vi behöver alla sorter.
Anders – 1:43:17
Vi är nog överens alla tre här. Möjligen Fabian som har ett stort kärnkraftsmotstånd. Men i övrigt så .
Fabian – 1:43:23
Ja, alltså, så skulle jag inte säga. Jag är kärnkraftsskeptiker. Men jag har ju blivit SMR-frälst lite grann ändå. Jag tycker om den idén.
Anders – 1:43:35
Du är lite som att du vänder kappan efter vinden, som man brukar säga.
Fabian – 1:43:37
Ja, så skulle jag inte uttrycka det. Det är mer att jag lyssnar på fakta i debatten. Och inte är obstinat. Nej, jag tycker det var bra.
Alfred – 1:43:47
Bra cue för outromusiken. Vad är det vi brukar säga när vi ska rulla ur show?
Fabian – 1:43:50
Ja, men jag håller på att sladda ur show här. Då brukar vi väl säga att om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera på oss. Vi finns tillgängligt på en massa plattformar, men inte alla Alfred, eller hur?
Alfred – 1:44:03
Nej, det är tyvärr så att det är Spotify eller Apple man får använda om man vill prenumerera på oss. För 29 kronor i månaden så får man podden utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Man får höra av sig lite tidigare. Men hur gör man då? Om man klickar på knappen om man använder Apple Podcaster, finns det en liten prydlig knapp, man kan testa och prenumerera. Eller om man använder Spotify och föredrar det. Då söker man uppåt genom att söka på bilar med sladd plus. Alltså med plustecken efter det vanliga namnet.
Anders – 1:44:28
Vi har en Facebooksida där vi lägger ut lite grejer emellanåt. Nu var det ett tag sedan, men där brukar jag posta lite bilder ibland. Vi har en vanlig hemsida också, bilarmedsladd.se. Där hittar du alla våra program och transkriberingar och mycket annat. Och lite bilder som vi lägger ut också.
Fabian – 1:44:41
Ja, just det. Precis. Och när jag ser Anders selfies, då tittar man på Facebooksidan.
Alfred – 1:44:45
Var postar du dina selfies, Fabian?
Fabian – 1:44:46
Då postar jag på Hälsa Hemmas hemsida, för där finns massor. Fina bilder på mig. Hälsa Emma är förstås vårdcentralen som åker hem till dig i Malmö, Lund, Stockholm och i Göteborgsområdet. Ladda ner Hälsa Hemma appen och lista dig. Glöm inte att vi har BVC. Varmt välkomna till vår BVC-mottagning. Superpopulärt har det blivit att undersöka barn hemma. Lugn och ro. Mycket trevligare än att sitta på vårdcentralen.
Anders – 1:45:11
Det är vi som driver Hälsa Hemma, vår egen elbilsburna vårdcentral.
Alfred – 1:45:14
Om du som lyssnare kan hitta en annan vårdcentral med högre betyg från sina patienter i Google och Apple och alla plattformar, you name it. Låt oss veta. Vi har inte hittat någon. Det finns ingen som har så höga betyg som här hemma. Så är det faktiskt.
Anders – 1:45:27
Tipsa gärna vänner och bekanta om podden. Då blir vi väldigt glada för vi behöver fler lyssnare. Vi behöver få ut det glada budskapet.
Fabian – 1:45:34
Vi har ett gäng e-postadresser om man vill kontakta oss. Alla tre når man på info@bilarmedsladd.se. Fabian, Anders eller Alfred@bilarmedsladd.se. Om man vill mejla till oss individuellt. Och poddens ständiga redigerare. är Johan Chandorkar på Umami Produktion, ansvarig utgivare som idag verkade lite extra nervös över mina uttalanden. Vi får prata om det sen. Vi får debriefa dig sen med Alfred Ruth som är ansvarig utgivare.
Alfred – 1:46:01
Majestätsbrott och allt möjligt är det jag kommer åka dit för. Herregud.
Anders – 1:46:04
Ja, och med de fantastiska orden så säger vi tack och adjö och hej då, och jag säger kör elektriskt.
Fabian – 1:46:10
Jag säger kör försiktigt.
Alfred – 1:46:11
Förlåt, Margot.
Anders – 1:46:12
Var det det du sa?
Alfred – 1:46:13
Det brukar jag alltid säga. Hej då.
Fabian – 1:46:15
Hej då.