Efter nästan tre års konflikt med IF Metall kan Tesla äntligen koppla in de svenska snabbladdare som stått overksamma sedan strejken startade. Den norska hushållsroboten Neo har fått en egen fabrik i Kalifornien och tiotusentals förbeställningar, men frågan om den någonsin blir mer än ett dyrt löfte kvarstår. Och inför höstens riksdagsval har vi tagit hjälp av en forskare på Chalmers för att reda ut vilket parti som faktiskt har en politik som får fart på elbilsomställningen.
Bröllop, gokart och en varning om falska QR-koder
Sommaruppehållet är över, och först ut är Fabians bröllop i somras. På svensexan kördes gokart, och trots att han själv kom sist i tävlingen menar han att han ändå vann – han gifte sig trots allt lyckligt. Alfred har mindre att skryta med: samma dag som han basunerade ut sin egen gokartseger åkte han fast för fortkörning på väg till kontoret.
Lyssnaren Martin Trobeck mejlar in en fråga om fjärrstyrning av bilar sedan 3G-nätet stängs ner och äldre lösningar slutar fungera. Anders varnar för Autopi, som drog för mycket ström, och rekommenderar i stället det öppna projektet Open Vehicles (OVMS), som kopplas in i bilens OBD2-port. En annan lyssnare skickar in bilder på en laddstolpe i Bryssel där någon tejpat fast falska QR-koder för att lura folk att mata in sina kortuppgifter på en bluffsida.
Efter tre år av strejk kan Teslas spökladdare äntligen kopplas in
Efter nästan tre år har IF Metall avslutat sin konflikt med Tesla, sedan facket enligt uppgift köpt ut de sista strejkande medlemmarna för omkring 67 miljoner kronor. Hur många som egentligen köptes ut är oklart, och förbundsordförande Marie Nilsson medger att facket förlorade fajten. Under konflikten har omkring 20 av Teslas snabbladdningsstationer, kallade spökladdare, stått overksamma efter att kommunala elbolag sympatistrejkat och nekat att koppla in dem. Nu börjar de kopplas på en efter en – Falköping är redan igång, och Ljungby står näst på tur.
Diskussionen handlar också om vad striden bevisat. En del menar att den visar att den svenska modellen fungerar: båda parter har fått betala ett högt pris, vilket gör konflikten mindre lockande att upprepa. Andra pekar på att det bara var möjligt för Tesla att stå emot tack vare bolagets globala kassa, och att ”frivilligheten” i praktiken är teoretisk för mindre företag. Strejken har under alla omständigheter kostat Tesla svensk försäljning: många arbetsgivare har strukit bilen ur sina tjänstebilslistor, och Sverige halkar nu efter medan resten av Europa säljer fler Teslor än någonsin.
1X:s hushållsrobot Neo tar små men konkreta steg mot verklighet
Sedan förra uppdateringen har bolaget 1X öppnat en fabrik i Kalifornien på drygt 5 000 kvadratmeter med över 200 anställda, som tillverkar motorer, batterier och de ”senor” som styr Neos armar och ben. Bolaget hävdar en kapacitet på 10 000 robotar om året, och att hela den kapaciteten sålde slut på fem dagar efter över 20 000 förbeställningar. Robotarna går dock fortfarande bara till 1X:s egen fabrik, och de första leveranserna till riktiga kunder i USA utlovas först under 2026, med andra marknader ett år senare.
En stor del av tekniksatsningen handlar om en så kallad world model – ett sätt för roboten att förstå den fysiska världen utan att behöva fjärrstyras för varje ny uppgift. Händerna har också förbättrats, med bättre rörlighet, kraftåterkoppling och känsel, och roboten är numera vattentät enligt IP68. Alfred förblir skeptisk till om 10 000 robotar räcker för att samla in tillräckligt med träningsdata, medan Fabian ser tydliga tecken på att projektet gått från konceptfilm till ett seriöst försök – och tänker inte kräva tillbaka sin handpenning.
Så vill partierna styra elbilsomställningen inför valet
Inför höstens riksdagsval har Bilar med sladd tagit hjälp av Frances Sprei, professor i hållbar mobilitet på Chalmers, som gått igenom partiernas svar i Ekots enkät om transport- och klimatpolitik. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill satsa brett, med leasingstöd, konverteringsstöd och ett nationellt utsläppshandelssystem som gör fossila drivmedel dyrare och elbilar billigare. Moderaterna är nöjda med dagens politik, trots att elektrifieringen bromsat in rejält jämfört med grannländerna. Sverigedemokraterna vill sänka både bensinpriset och reduktionsplikten – och är ovanligt raka med att man inte tror sig nå klimatmålen.
Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet framstår som de tydligaste elektrifieringspartierna, med breddade elbilspremier och sänkt skatt på laddel, men vill ändå hålla nere bensinpriset genom att staten upphandlar biodrivmedel – en kostnad som i praktiken hamnar hos skattebetalarna snarare än vid pumpen. Enligt Sprei räcker inte ens en aggressiv elektrifieringstakt för att nå EU:s klimatmål på egen hand: Sverige borde redan förra året sålt enbart elbilar. Missar Sverige målen väntar böter till EU – pengar som kan gå till länder som Polen, trots dess smutsiga energimix.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:00 – 00:53 Intro.
- 00:53 – 10:12 Sommaren, bröllopet och gokarttävlingen på svensexan.
- 10:12 – 11:16 Alfreds fortkörningsböter.
- 11:16 – 16:25 Klimatdemonstrationen i Stockholm och vänstervridningen.
- 16:25 – 21:32 TikTok, algoritmer och Grok-kontroversen.
- 21:32 – 24:07 Lyssnarmejl om fjärrstyrning av bilar efter 3G-nedstängningen.
- 24:07 – 27:46 Varning för falska QR-koder på laddstolpar.
- 27:46 – 41:23 Tesla-strejken är över efter nästan tre år.
- 41:23 – 43:40 Vad striden kostat Tesla och den svenska modellen.
- 43:40 – 1:01:40 Humanoiden Neo och bolaget 1X.
- 1:01:40 – 1:03:17 Valspecial: så vill partierna styra elbilsomställningen.
- 1:03:17 – 1:06:00 Miljöpartiet.
- 1:06:00 – 1:08:28 Moderaterna.
- 1:08:28 – 1:26:35 Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
- 1:26:35 – 1:30:19 Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Liberalerna.
- 1:30:19 – 1:34:21 Centerpartiet.
- 1:34:21 – 1:41:45 Vågmästarroller och vägen till klimatmålen.
- 1:41:45 – 1:44:14 Idéer för snabbare omställning.
- 1:44:14 – 1:47:15 Avslutning.
Tack för att ni lyssnar – kör elektriskt och sladda lugnt, så ses vi om två veckor!
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:17
Äntligen! Sommaren är över och i säsongspremiären av Bilar med sladd frågar vi oss hur snabbt hundratals av Teslas spökladdare som nu kan kopplas in när strejken är över. Den humanoida roboten Neo börjar bli verklighet. Eller är det fortfarande att betrakta som Vaporware? Och så blir det en stor valspecial. Vilket parti ska man egentligen rösta på om man vill ha en fungerande energipolitik, elektrifiering och en snabb klimatomställning? Allt detta och mycket mer i Nordens största teknik. och elbilspoddcast Bilar med sladd.
Alfred – 0:53
Ja, sommaren är över och vi är tillbaka vid datorerna för att spela in er favoritpodd som äntligen är tillbaka. Men Fabian, vad hände med introt?
Fabian – 1:02
Ja, märkte ni där att jag ändrat lite grann i introt?
Alfred – 1:06
Ja, du vill inte vara miljömupp längre.
Fabian – 1:09
Jag vill absolut vara miljömupp, men jag vill också vara teknikmupp. Vi pratade lite i sista avsnittet innan vi stängde för sommarstängt här, om att det vore kul om podcasten kunde utvecklas lite. För vi är ju faktiskt, vi ligger och tävlar om Nordens största teknikpodkast med lite andra som vi inte behöver nämna vid namn. Så vad tror ni, är det en ändring som ska få förbli eller vad säger ni?
Anders – 1:37
Det tycker jag absolut, vi pratar ju miljö och energi.
Alfred – 1:40
Vi får variera, det kan vara rymdpoddcast, AI-podcast, politikpoddcast, vad säger vi om det? Du brukar lyssna och be oss att vi ska låta bli att vara, men då blir det valspecial.
Fabian – 1:52
Ja, precis. Det är ju fast en val, så vi måste ju prata politik idag. Och sen är ju också, jag menar, jag vill ju prata Neurolink så småningom här. Det vet jag inte om det har så mycket med eldriver att göra egentligen.
Alfred – 2:06
Nej, det är så häftigt.
Anders – 2:07
Hur har ni haft det i sommar då?
Fabian – 2:09
Ja, men det har varit varmt och en bra sommar, i alla fall på västkusten. Och sen har ju jag gift mig, som ni mycket väl vet, eftersom ni var där. Så, what’s the worddict? Blev det lyckat eller? Vad säger vi?
Anders – 2:22
Det var jättekul, ja. Verkligen.
Fabian – 2:25
Så artiga ni är.
Anders – 2:26
Bra gäng också. Du hade ju tur med vädret också. Det var ju uppehåll precis när ni vigdes och så där.
Fabian – 2:31
Det var en regnig dag.
Alfred – 2:33
Ni hade otur med vädret, men det var uppehåll när det var tvunget att vara uppehåll.
Fabian – 2:36
Ja, det var verkligen en nagelbitare. Jag satt och uppdaterade yre.no-appen löpande. Det var precis en lucka. Nu kör vi! Jag tycker det var kul.
Alfred – 2:46
Ni skulle komma till bryggan där ni skulle. säga ja till varandra med båt. Och så var det någon som sa, nu kommer de. Nej, vänta.
Fabian – 2:55
Båten vänder. Den åker åt fel håll. Vad var det som hände? Han tar i reglerna en lite större tur. Men jag insåg att det blåser rätt mycket. Det kommer inte vara en trevlig tur. Jag hade blivit försedd med champagne på vägen där och står där och guppar med champagne. Det kändes som att, nej men vi tar en kortare tur istället. Så jag förstod att det såg lite konstigt ut från land. Det blev en snackis i alla fall. Så kan vi säga. Ni som var där vet ju också hur det gick. Hur gick det med Ebbot? Jag hade skickat ett vykort till Ebbot Lundborg i Soundtrack.
Anders – 3:36
Han var ju där och spelade.
Fabian – 3:38
Ja, men ni var ju fortfarande väldigt klentrogna och sa att han kanske inte dyker upp ändå. Jaså?
Anders – 3:43
Det var jag som sa det. Det kanske låter som jag.
Alfred – 3:46
Jag var helt inställd på det, men det kändes som att. Han kanske inte riktigt hade rösten med sig.
Fabian – 3:51
Nej, så var det. Vi ska inte såga honom, men visst, absolut. Han hade en dålig röstdag. Så mycket hörde jag också. Men han gjorde åtminstone min favoritlåt, What’s your story. Det är riktigt bra. Han dök ju upp och honom kunde man ändå lita på, tycker jag. En sak som hände, som inte ni såg, lite bakom kulisserna, var att när jag hörde att han var på plats, tänkte jag att jag måste gå ut och prata. Det hade jag tänkt på innan, det vill man ändå göra, säga hej. Om man ändå ska träffa sina idoler, då ska det ju vara på riktigt. Det jag inte hade tänkt på var riktigt vad jag skulle säga till honom. Så det blev ju lite tunghäfta och lite konstigt alltihop.
Alfred – 4:37
Började du bli starstruck?
Fabian – 4:39
Ja, det var precis det som hände. Det var jättekonstigt.
Alfred – 4:42
Vad slutade det med att du sa?
Fabian – 4:43
Jag rodnar här nu för er som inte kan se mig. Det var en sån klassisk, klassisk, ett fan vet inte vad han håller på med situation. Så jag går fram, hälsar och säger, hej, vi har ju följt dig ett tag. Och så hör jag, det låter konstigt, och så hör jag mig själv säga, ja, alltså inte på ett stalker-mässigt sätt. Vilket förstås gjorde det hela ännu konstigare. Han bara, okej. Så ja, man kan lugnt säga att jag gjorde bort mig ganska ordentligt här.
Alfred – 5:19
Jag tror allting är förlåtet när det är ens egen bröllopsdag.
Fabian – 5:23
Ja, eller hur.
Anders – 5:25
Han har nog varit med om det förr också kan man tänka sig.
Fabian – 5:27
Säkerligen.
Anders – 5:28
Jag har varit på den här långvågssändaren i Grimeton. Har ni varit där tidigare någon gång?
Fabian – 5:34
Just det, där har jag varit flera gånger faktiskt. Det är en av Eriks favoritställen, väldigt märkligt. Han brukar prata om, nu blev det inte så, men han brukar prata om att han vill ha sin svensexa där. Du hade varit där när de drog igång Alexandersson-alternatorn.
Anders – 5:48
Ja, precis. Så jag spelar in lite där. Så jag tänkte att det ska komma ett avsnitt lite längre fram. Prata lite långvågssändare och en liten steampunk i historieåterblick. Inte i det här avsnittet, men lite senare tänker jag.
Fabian – 5:58
För det är en, för er som inte har varit där eller vet vad det är eller inte orkar googla. Det är ju en långvågssändare som väl är på någon kulturarvslista.
Anders – 6:07
Ja, absolut. Precis. Unescos världsarvslista.
Alfred – 6:11
Men hörni, innan vi lämnar det här med. Med bröllopet, kan inte du förklara Fabian, vad var grejen med det här att din partner var med på din svensexa, och du var med på hans svensexa? Funkar det så? Är det så det är nu för tiden?
Fabian – 6:23
Man får väl göra vad man vill, tänker jag. Eller har regeringen bestämt det här? Eller vem har bestämt det här? Vi tyckte, först funderade jag på om vi skulle ha en gemensam svensexa. Och då tyckte jag, men vad fan, här har vi möjlighet att ha två roliga tillfällen och inte bara ett. Och då fick vi förmånen att vi ville vara med på varandras. Då är vi med på varandras.
Alfred – 6:48
Jag har lärt känna flera av dina vänner nu, och vi var alla ganska konfunderade över det här. Men sen verkar det som att jag introducerade ännu mer förvirring när jag berättade att jag och min fru hade könsneutrala. Jag har ju massa tjejkompisar, och de ville vara med på min svensexa. Min fru har massa killkompisar som ville vara med på hennes möhippa. Där var det ju könsblandat, men jag fick definitivt inte vara med på Nej, det är ju bara till för att vara trevlig, tänker jag.
Fabian – 7:16
Man gör väl som man vill, tänkte jag. Nu råkade det väl bara vara killar på min svensexa, för att jag känner mest killar, tror jag. Men på Eriks var det ju blandat, så det var bara en slump att det var så.
Anders – 7:27
Tänk, samhället går framåt.
Fabian – 7:29
Det är otroligt.
Alfred – 7:30
Vi hade ju jättetrevligt, Fabian. Men jag tänkte att jag tog en liten bild på din svensexa också, som jag tänkte att vi skulle prata lite om här i podden. Oj då. Det är någon bild på. form av resultatlista här. Ni kanske kan kommentera. Vad är det vi ser här? Anders, vill du beskriva vad det är vi ser?
Anders – 7:45
Vi körde ju gokart på din svensexa.
Alfred – 7:49
Vi kan börja bakifrån. På plats nummer tio av tio då så har vi en som går under titeln Fab Racer.
Fabian – 7:57
Vem var det, Fabian? Alltså på den här gokarten. Jag vill också säga att jag hade inte legat sist på den här listan om det inte vore så att Erik bangade ur. För han var ju då med också. Men han var så här. Han körde ett varv. Så tyckte han att det var skakigt och kändes läskigt, så jag vill inte vara med. Och han låg ju sist då, innan, liksom. Så det var ju himla, himla synd, för annars hade han legat sist. Ah, just det. Men nu var det jag som fick ta den platsen. Ja, Fab Racer, det är jag då, som ligger på sista plats där, vad det nu är. Tionde plats, eller nionde plats är det.
Alfred – 8:26
Ja, nio. Okej, nio tävlande var vi tydligen då. Och Fabian, du som ändå är känd som poddens fortkörare, tänker jag. Du kom alltså sist här i GoKart-tävlingen då?
Fabian – 8:36
Ja, men jag kör ansvarsfullt. Så att jag tycker inte vi ska säga så. Men man kan också säga att det var ju ganska jämnt skägg mellan mig och Anders. Cool! Två sekunder är det där emellan. Så det är ju ganska jämnt skägg.
Anders – 8:50
Just det. Ja, men du tog just den här bilden. Jag presterade ju otroligt mycket bättre tidigare. Jag låg ju liksom på plats fyra och fem alla andra varven.
Alfred – 8:59
Som av en slump råkar ju någon som heter Dampfred nämligen ligga först på den här listan.
Anders – 9:03
Jag har ju den precis när det gynnar dig som bäst.
Alfred – 9:06
Men vadå? Jag tog det som var efter tävlingen. Du är ju inte näst sämst på varvtid, Anders, utan du är tredje sämst på varvtid, så det är en klar förbättring.
Anders – 9:16
Men jag låg bakom. Problemet var att när jag körde så krockade några nissar precis framför mig, så jag låg bakom hela racet. Jag låg bakom några slöfockar.
Alfred – 9:26
Det var så kul med den här tävlingen. Ni ska veta, kära lyssnare, att Fabian tog det här som en man. Han var glad och trevlig. Han hade jättekul och njöt av sin svensexa. Anders började komma med det här på en gång. Så det hade gått mycket.
Anders – 9:37
Det var så otroligt otur att jag låg bakom ett sånt här fack.
Fabian – 9:41
Jag kan faktiskt erkänna att jag har tagit till mig av den här kritiken. Det råkar nämligen vara så att på precis den här gokartcentralen som vi var på så har min systerson praoat, visade det sig. Så han har ett par gratisbiljetter. Så på fredag ska han och jag köra. Och han ska lära mig allt om hur man kör gokart. För han har tydligen väldigt bra tider. Jag ska öva upp mig lite grann här tillsammans med honom och sen så tar vi en reunion, så får vi se. Kanske tables will turn.
Alfred – 10:12
Jag vill i alla fall ta med det här, eftersom jag varit känd som något. Det var ju lite bakåt i tiden som någon kallade mig, vad heter han, James May i Top Gear eller något, som är den långsamma. Det var någon som tyckte att jag var den långsamma av oss tre här i podden, men jag ville visa att det var ändå jag som vann den här gokarttävlingen. Och så hade jag det under rubriken i vår show, ett ödmjukt erkännande, för det slår ju inte fel då. Samma dag. Idag alltså, när vi spelar in det här, så har jag åkt på en fortkörningsböter.
Fabian – 10:39
Oj då!
Alfred – 10:40
Så det känns som att rollerna är omvända här i podden nu, Fabian. Du kör skötsamt, du kom sist i gokarten och jag har istället åkt på fortkörningsböter. Jag blev tagen av polisen här på morgonen på vägen in till kontoret.
Fabian – 10:51
Det är väldigt mycket mer poliser ute nu på vägarna, så se upp allihopa kan jag säga. Och åker man dit mer än två gånger under en tvåårsperiod, kan man bli av med sitt körkort faktiskt. Egentligen oavsett hur långt det är emellan och nästan oavsett hur snabbt eller långsamt man har kört.
Anders – 11:10
Ja, det gäller även om man blir tagen i en kamera och sen också.
Fabian – 11:14
Ja, det gör det.
Anders – 11:16
Det var rätt mycket poliser i Stockholm också. Jag var inne i Stockholm häromdagen och då var det en stor klimatdemonstration i Stockholm. Jag vet inte om ni läste om det i media, men det stod rätt mycket om det. Typ den största i Sverige någonsin och sådär. Men det var en grej jag ville bara bolla med lite grann. Det såg ut som en. kommunistdemonstration med röda fanor och demonstrationståg, rödklädda människor med vitmålade ansikten och handskrivna plakat. Alla sådana här konnotationer som för tankarna till en vänsterdemonstration. Min känsla var lite att det här är ju liksom, plötsligt blir den här frågan miljö och klimat väldigt vänster. Jag är inte säker på att det ens gynnar rörelsen, för jag tror att den gruppen, de är redan sålda på det här. De som man skulle behöva övertyga, det är ju företagsledare och så där. Så min omedelbara känsla var att det här kanske rent av missgynnar.
Alfred – 12:11
Jag var inne och kollade lite på det där inför demonstrationen. Jag skulle gå av stapeln och då var det ändå ganska tydligt att det här ska vara en politiskt neutral. Det vi har gemensamt är att vi är för klimatet. Det var ju väldigt mycket olika organisationer som inte alltid är politiska annars som deltog. Allt från Svenska kyrkan och Friluftsfrämjandet och massa andra sådana här. organisationer som inte har någonting med politiken att göra. Och det stod ganska uttryckligt att man inte får gå under politiska paroller, just för att undvika polarisering. Men sen var jag aldrig där och jag har inte sett bilderna. Det var ju mycket folk jag har hört.
Anders – 12:43
Alltså, det var inte massa partipolitik, utan det var mer hela genomförandet och hela upplevelsen av det kändes som en vänsterdemonstration, snarare än en neutral, folklig, opolitisk manifestation.
Fabian – 12:55
Men det kanske är upp till bevis för dem. Kanske mer så här. ljusgröna krafter som kanske vi då tillkänner oss vid att faktiskt gå med och ha ljusgröna flaggor eller någon annan färg nästa år som den här demonstrationen görs, tänker jag. Det kanske är viktigt för andra, så att det inte blir kapat, den här frågan, bara av vänstersidan som, ska vi säga, faktiskt har varit traditionellt väldigt mycket bättre i de här frågorna, om man bortser från möjligtvis kärnkraft som delar oss lite här och var.
Alfred – 13:28
Vi går igenom i valspecialen, och där kommer vi höra att det är lite så att högern någonstans i andra politiska prioriteringar har valt bort att ha en offensiv klimatpolitik nu. Jag tycker att pendelrörelsen har vänt i hela diskursen nu, men det är ju de mörkgröna krafterna, de som är längre ut på vänsterkanten, som har initiativet nu, helt klart. Det är fortfarande de ljusgröna krafterna, som du säger Fabian, som är lite i brygga av att man Jag tror det finns jättemånga högerväljare som tycker att de här frågorna är viktiga, att de inte riktigt vet vart de ska ta vägen, vart de ska rösta. De måste på något sätt välja om de tycker klimat är viktigare än skattepolitik och kan inte rösta både för klimatet.
Fabian – 14:10
Vi kommer in i politiken, men vi ser ju också att Centern ändå går ganska bra, fast de har en väldigt anonym partiledare. Det är förstås en hel del liberaler som nog också väljer Centern också bland de siffrorna, men jag tror absolut att det handlar om. Det är en stor del för mig, hur jag kommer lägga min röst i mitt för att jag vill ha ett miljövänligt parti, men inte på det sättet som Miljöpartiet gör det.
Alfred – 14:34
Jag har inte bestämt mig hur jag ska rösta. Jag tycker det är jättesvårt i år. Jag hoppas att det hörs sen när vi pratar om det.
Anders – 14:39
Vi kommer väl till det sen också, hur de presterar i de här olika partierna. Men min poäng var lite att det här riskerar att polarisera. Ni vet ju hur otroligt polariserat det är. Det är väldigt svartvitt mellan blocken. Och om man drar in klimatet och att det blir en röd. Det jag tänkte när jag såg det här, då är risken att partierna på högerkanten automatiskt och reflexmässigt tar en motstående hållning då och att det här kanske inte alls gynnar klimatfighten bättre och inte haft den här typen av manifestation överhuvudtaget.
Fabian – 15:14
Jag tror att du är på någonting här.
Alfred – 15:16
Jag tror att du har helt rätt i analysen vad som är farligt och destruktivt. Alla vi som är intresserade av att politiken ska flytta in mot mitten snarare än att finnas ute på extremerna och att det ska Vi ska banka varandra i huvudet. Jag kanske inte tror att det är det här demonstrationståget som är det största problemet, utan jag vet inte om ni följde. Sveriges Radio gjorde en granskning nu av vad ungdomar som skapar nya konton på TikTok, vad får de i sitt flöde om de inte själva uttryckt någon som helst engagemang och så vidare. Det har jag verkligen upplevt på nära håll, att vi bor ju i glesbygd och vi har tonårskillar. De får så mycket nazistpropaganda och Alternativ för Sverige och så vidare.
Anders – 15:50
Nazistpropaganda.
Alfred – 15:51
Ja. Radio har lett i bevis i sin granskning att det är väldigt uppdelat. Det är väldigt tydligt hur den här uppmärksamhetsekonomin och hur algoritmerna är skapade. Det är naturligtvis inte så att Tiktok någonstans har suttit och inte hårdkodat att det ska komma nazism, utan det är hårdkodat på att det som får en att stanna upp, det som får en att haja till och det som får en att reagera på något sätt, det blir premierat. Det får man mer av i flödet. Men redan ett par dussin klipp in på ett helt nytt konto om man startade i glesbygd, då kommer det nazism och ganska stora mängder.
Fabian – 16:25
Men ni vet att TikTok, som är kinesiskt, inte finns i Kina?
Alfred – 16:29
Ja, det är förbjudet i Kina.
Fabian – 16:31
Det säger ganska mycket för att det är liksom .
Anders – 16:33
De har en annan tjänst i Kina.
Fabian – 16:35
Ja, fast det är en helt annan tjänst. Ja, det är en helt annan. Som visar uppbyggligt material med hur man bygger sitt eget hus.
Anders – 16:44
Gör dina läxor, går på promenader.
Fabian – 16:47
Ja, men typ. Men det säger nånting om den kinesiska staten nu. Den fungerar förstås, men det säger också något om att deras egna innovation är så farlig att de kan pumpa ut skiten i resten av världen, men på hemmaplan, då har de förbjudit det. Jag tror vi behöver göra något åt särskilt TikTok.
Alfred – 17:06
Det var en sån klok expert som de intervjuade på Sveriges Radio om den här frågan, som sa att det är väldigt tydligt att den här uppmärksamhetsekonomin och de här algoritmerna skapar det här mönstret och det leder till att väljare och i synnerhet kanske då lite lättpåverkade förstagångsväljare väldigt snabbt får se den här typen av innehåll. Det här är ju plattformarna, som verkligen är nyheter för stora grupper i samhället nu, som absolut inte lät som Dagens Nyheter eller någon annan traditionell. Men det som var hans viktigaste poäng är att vi pratar ganska mycket om vad det gör med väljarna, men vi pratar mycket mindre om vad det gör med politikerna. Därför att om det är det som får genomslag, om det är det som blir viralt, då är det också den typen av utspel som vi får från politiken och det tror jag är en ganska viktig axel att förstå när man lägger märke till vad det är för typ av utspel de gör och hur de pratar med varandra och hur de väljer att missförstå varandra med flit.
Anders – 17:54
Det är ju ett samspel. Nu är det ju på gång ett förbud. Det kommer ju komma ett förbud mot sociala medier för barn under 16 eller vad det är för någonting. Och det kan jag säga, jag som har tre barn. För mig är det väldigt, väldigt hjälpsamt om jag vet att jag har ett förbud att luta mig mot. För att nu säger ju barnen så här, ja men alla i klassen har det här. Då vill man ju inte att barnen ska vara utanför. Och det är helt omöjligt i klassen att hålla på och samordna det. Det har ju varit uppe i varenda föräldramöte med mobilerna, alla har samma problem. Men det räcker att en förälder inte följer det här. Så det är otroligt svårt att få ihop. Så det här förbudet är väldigt bra för mig som förälder.
Fabian – 18:30
Jag har förvisso inga barn, men jag är inte alls säker på att rätt väg är att förbjuda sociala medier. Däremot behöver man tygla de här krafterna på något sätt. Vi såg ju här, jag vet inte om ni såg det i era flöden, men plötsligt så började ju Grok att mena att det fanns ett folkmord på vita i Sydafrika. Såg ni det eller?
Alfred – 18:53
Nej, jag missade det.
Fabian – 18:55
Nej, och egentligen nästan vad man än frågade den så var den inne på det här. Och då gjordes det en liten utredning och man själva då från, ja det är väl X som äger Grok va? Numera Space X som äger Grok. Själva så sa man, ja någon har gått in i huvudprompten och ändrat någonting. Detta är deras egna kommunikation alltså. Men det är ganska uppenbart. Vem har varit inne i huvudprompten och ändrat? Det är ju Elon Musk själv som har gått in. Han har haft en sen natt och tyckt att nu ska jag gå in och ändra. Och bara gått in på någon root-access.
Alfred – 19:31
Hur kunde du köpa en ny Tesla, Fabian?
Fabian – 19:33
Alltså, det är ju helt uppenbart att han är inne och vill påverka hur Grok fungerar. Och säkerligen hur X fungerar. Så vi ska nog inte vara så säkra på som du säger Alfred, att det bara. goda intentioner, att algoritmen ska göra så hög kvalitet på tjänsten som möjligt. Man kan mycket väl tänka sig att Kina har ett finger med i spelet. Jag är tillräckligt konspiratorisk för det. Efter det som har hänt med Grok, till exempel.
Anders – 19:59
Men du sa att du inte var för förbud för barn. Det här är ju knark för hjärnan. Det är ju exakt samma som att förbjuda marijuana eller hasch. Det är väl ingen skillnad?
Fabian – 20:09
Jag vet inte. Jag är ju själv uppväxt i en väldigt liberal. Jag menar, för vuxna på min tid hade ju ingen koll. på Flashback och sociala medier och ICQ och allting som kom under min ungdom. Allt det här fanns ju där ute då också. Jag har stött på det också vid ett par tillfällen.
Anders – 20:24
Vänta, det som specifikt man vill förbjuda, det är ju något annat.
Alfred – 20:28
Tiktoks dopaminalgoritm fanns ju inte. Den är ju helt. Den är liksom. Den är subversiv mot varje form av grit som barnen kan utveckla annars.
Fabian – 20:37
Men sociala medier måste ju innebära även DMs till varandra och så också.
Anders – 20:41
Ja, det är inte sagt. Alltså sociala medier handlar om. Det är ju de här. inte möjligt att kommunicera med varandra. Så det handlar inte om att förbjuda telefoner, utan det är ju det här totalt meningslösa innehållet som bara öser in över barnen.
Fabian – 20:54
Och det är knark. Jag tänker också att det här DM-handet, att det finns en parallell skolgård som ni som föräldrar inte har riktigt koll på. Att det är också ett parallellt problem här också, men det kanske inte är det som diskussionen rör.
Alfred – 21:06
Det skulle vara svårt för det att vara problematiskt om inte TikTok fanns uppströms, tror jag. Det är ju väldigt mycket så att rekryteringen.
Fabian – 21:13
Hörni, vi har ett fullspäckat program. Ja, vi har mycket att prata om. Det här kan vi, om ni har några tankar, som ni märker, jag är spontant inte så sugen på ett förbud. Men jag har inga bra argument. Så förse mig gärna med lite argument, för eller emot. Mejla mig på fabian@bilarmedsladd.se. Och så rullar vi in, för det finns folk som mejlar till oss, eller hur?
Speaker – 21:32
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Anders – 21:43
Vi har fått mejl från Martin Trobeck som skickade direkt till mig. Han skrev, hej Anders. Om jag minns rätt så tog ni väl fram en lösning för fjärrfunktioner för att styra vissa funktioner för er bilflotta. Eftersom fjärrfunktionerna snart slutar fungera så letade jag efter en tredjepartslösning och tänkte att du, ni kanske har en lösning som går att köpa. Jag gillar att göra saker själv, alltså DYI, men jag hinner inte göra allt själv längre. Men jag är väldigt imponerad över hur mycket tid du lyckas lägga på projekt och familj. Svaret är väl att det är svårt. och fått tiden att räcka till. Ja, absolut.
Fabian – 22:15
Och här kommer familjen!
Anders – 22:17
Ja, just det. Han skriver i alla fall, jag har sneglat på Autopi, som du nämnde, men de verkar vara mer inriktade på bilflottor än privatpersoner. Jag ser fram emot nästa säsong av podden. Tack och hej, Martin. Och nästa säsong av podden börjar ju nu.
Alfred – 22:29
Jag hatar att vara språkpolis, men dyi, är det inte di?
Anders – 22:34
Do it yourself, dyi.
Alfred – 22:37
Ja, förlåt, det är förlåtet, Martin.
Anders – 22:39
Det han är på här är ju att 3G-nätet stängs ner och många bilar förlorar sin uppkoppling. Då behöver man hitta på en annan lösning. Vi hade då det som man nämnde, Autopi, som är en dansk firma som bygger en liten sån här, för den som vet vad en Raspberry Pi är.
Fabian – 22:56
En liten minidator, billig sådan.
Anders – 22:59
Precis, så är det en liten box man kopplar in i bilens OBD2-port. Då får man den här datorn, tillgång till den, som kan styra olika delar av bilen. Men den valde vi bort därför att de har väldiga problem med att den drar väldigt mycket ström den här autopinen.
Fabian – 23:13
Just det, minns jag.
Anders – 23:14
Då var den tvungen att gå ner i dvala och då var man tvungen att väcka upp den med sms och grejer. Det var världens projekt och så tar den tid att starta upp den där också. Så det var liksom ingen bra plattform att bygga på. Det var nog feltänkt av dem från början tror jag. Så det bästa som jag känner till där ute är det som heter Open Vehicles, OVMS. Som är en liten dosa som man köper och pluggar in i OBD2-porten. Som man sen kan koppla till simkorten. kort i som är en dedikerad hårdvarulösning för det här. Och då får du en app som är gjord just för bil, liksom fjärrstyrda bilens funktioner. Så kolla Open Vehicles på nätet. Googla upp det. Openvehicles.com eller något sånt där. Och den har jag själv använt. Jag kopplade in det i vår IMEV och hade app till den då. Fick massa funktioner. Ful som stryk, för det är ett sånt där open source-projekt. Så det var ingen kula.
Alfred – 24:03
Ja, där vet man precis hur det kan se ut.
Anders – 24:04
Ja, men den fyller funktionen i alla fall.
Alfred – 24:07
Hörrni, såg ni förresten vad Martin. skickade mer till oss. Vi fick en liten länk också. Man ska vara försiktig med att klicka på länkar från främlingar, apropå vad den länken handlar om. Men det han skickade var en Instagram-post. I Bryssel är det någon som har filmat av en laddstolpe, där någon har tejpat upp falska QR-koder ovanpå de egentliga QR-koderna på själva stolpen, för att försöka få folk att mata in sina kreditkortsnummer i en webbsida som inte alls har något med laddaren att göra.
Fabian – 24:37
Det här är helt värdelöst, för det här kommer att hända. Och nu har det alltså hänt.
Alfred – 24:44
Bevisligen hänt. Tack Martin för bildbeviset på det. Sen vet vi alla att det är så himla mycket brottslighet i Bryssel. Det här kan väl aldrig hända i Sverige, eller vad tror ni?
Anders – 24:52
Bara för att kommentera det där. Att sätta en kreditkortsläsare eller en display på laddstationen, det är inte heller idiotsäkert. Vad hette det? Var det skimming? Det hette när de satte en falsk läsare på toppen.
Fabian – 25:06
Det är svårare nu. Jag har ju ett bolag i den branschen som gör incheckningsterminaler till sjukvården. Och det är så pass, de har täppt till det värsta nu. Det är inte så att man kan ta bara, förr var det så att man kunde dra hela, allting låg ju helt okrypterat på magnetremsan. Och så är det ju inte riktigt längre utan det är ju chip och RFID och sådär nu.
Anders – 25:29
Jo, men kommer du inte ihåg hur de gjorde med bankomaten? De satte en fejkad läsare på utsidan. Så du kan ju sätta en sån batteridriven fejkad läsare bara som sitter utanpå den original. Och så blippar du ett kort och slår in din kod.
Alfred – 25:42
Ja, men det är inte så, precis som Fabian säger. Tidigare kunde du bara läsa av kreditkortsnumret och sen fanns det inte heller motsvarande säkerhet nedström. Så hade du kreditkortsnumret så kunde du dra igenom vilka transaktioner som helst. Så var det ju. Nu blir det mycket mer av en kryptografisk transaktion som ska ske. Exakt. Typen av transaktion, vem som är vendor och allt möjligt ska stämma. Så även om du får tag i de krypterade detaljerna där och då. så kan du inte använda dem på ett annat ställe hur som helst. Det finns ju proof of concept på hur man kan göra giltiga transaktioner ändå. Det finns någon form av nedre gräns. Det finns ett utrymme för småtransaktioner som ska göra att det inte krävs autentisering på små transaktioner på samma sätt. Det där kan man utnyttja till att göra stora transaktioner och få dem att se ut som små transaktioner.
Fabian – 26:24
Precis, jag såg det också. Man kan också tänka sig att man fotar av, man har en liten kamera, så man fotar av. De har ju flyttat kreditkortsnämnderna till undersidan nu också. Misstänker att I nästa iteration av era kort skulle jag tro att de har något sätt som gör att du inte kan se det på något enkelt sätt. Du kanske måste skjuta på någon liten lucka eller göra någonting för att se siffrorna eller att du bara har siffrorna i en app till exempel.
Alfred – 26:51
Det är dags att sluta helt enkelt och dressera folk man vill nå att de ska scanna QR-koder hur som helst. Gör man det så måste man åtminstone tänka till vad det är man vill att de ska göra. Ska du på något sätt få folk att mata in kreditkortsinformation då ska du inte använda QR-koder. Det vore kul att se, är det någon som kommer att hålla på i valet nu också, om det finns mer information om det här, och så bara hijackar man någon annans affisch. Det går ju att hitta på vad som helst. Det är så himla känsligt. Det är så öppet för att bara missleda vad folk kan.
Fabian – 27:25
Var försiktig med vad ni scannar för QR-koder.
Alfred – 27:27
Där ute blir väl det allmänna rådet. Strejken är över för Tesla. Har Fabians robot börjat strejka innan den ens fått jobbet? Och sen inför valet, vilket parti ska man rösta på om man är elbilist? Allt efter detta. Ja, där fick du till det.
Anders – 27:46
Vi börjar med Tesla-strejken som äntligen är över och jag tänkte gräva lite i vad det innebär för Sveriges elbilister. Vi kan börja lyssna på ett inslag från Sveriges Radio.
Speaker – 27:55
Enligt uppgifter till Ekot ska Tesla ha erbjudit omkring en och en halv årslön till de 80-talsstrejkande IF Metall-medlemmarna för att de skulle lämna företaget. En nota som kan ha kostat bolaget runt 67 miljoner kronor. Och nu vill regeringen analysera konflikten enligt arbetsmarknadsminister Johan Brits. från Liberalerna. Konflikten mellan IF Metall och Tesla är unik i svensk historia. Den har pågått i flera år och den slutade inte med att det tecknades ett kollektivavtal. Därför kommer regeringen besluta om att tillsätta en analys i syfte att trygga den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Anders – 28:34
Efter nästan tre år nu så är den här Teslastrejken över. IF Metall avslutade konflikten då. Det sägs då enligt Sveriges Radio handla om ett 80-tal anställda som Tesla då ska ha köpt ut. för 67 miljoner kronor, men hur väl stämmer de där siffrorna, Alfred? Du har ju varit inne på att det är många färre än så.
Alfred – 28:52
Ja, vi har ju ingen förstahandsinformation, men som Dagens Arbete har rapporterat i frågan och de är ju normalt sett på fackets sida, de har intervjuat arbetare som deltagit i strejken och det har varit väldigt mycket kritik mot hur facket har agerat och det verkar ju som att det är egentligen på fackets uppmaning som de sista strejkande har antagit ett utköpsbud från Tesla, så det verkar komma ganska dubbla uppgifter och det är lite oklart hur många som köptes ut. Det är klart att den här jojo-strejk-strategin som facket tog innan sommaren, den misslyckades. Det var inga som ville gå ut i strejk igen. Facket skulle ta tillbaka dem ut i strejk och det var där egentligen som. början på upplösningen skedde. Sen är det ingen som vet hur många som är utköpta, utom parterna själva såklart.
Anders – 29:36
Nej, för du hade läst att det handlar om ett tiotal, men om det är 67 miljoner kronor som Tesla har köpt, det är nästan. Det är frågan om de här siffrorna stämmer.
Fabian – 29:47
Men i alla fall så har det kostat för Tesla, är väl poängen här, för att köpa ut de sista anställda.
Anders – 29:52
Så är det ju. Absolut. IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson säger till Sveriges Television att facket förlorar den här fajten. Så hon uttrycker direkt nu att det här gick inte som de hade tänkt sig, utan de förlorar detta. Och det är ju då inte bara facket som har förlorat på IF Metalls strejk. Vi har ju i podden här många gånger rapporterat om konsekvenserna för Tesla köp. Man fick beställa registreringsskylt själv och så vidare. Du köpte ju en bil, Alfred. Hur var det för dig när du köpte din Tesla?
Alfred – 30:18
Vi fick vår bil med gula kartongskyltar för att inte någon postadress som Tesla försökte använda hade blivit blockerad så att de inte kunde få ut posten. Det gick ju bra för oss, men de som skulle ta leverans samtidigt som mig, jag fick ju mina skyltar hemskickade till mig i efterhand och där blockerade jag ju inte någon sympatiåtgärd postgången. få mina skyltar och bara sätta dit dem själv. Det är enkelt gjort. Men alla de som hade tänkt leasa bilen, de kunde inte ta leverans överhuvudtaget. För leasingbolagen, som då skulle stå som mottagare på skyltarna, de ville inte samarbeta. Det gjorde att det var många köpare som hade tänkt få en ny bil precis innan kvartalsslut, som de fick välja på att byta finansieringsform eller strunta i bilen.
Fabian – 31:03
Just det. Jag fick min i våras. Då var det inga sådana problem. Jag hade leasat.
Anders – 31:11
Men den mest kännbara effekten av den här strejken för alla Sveriges elbilister måste ju ändå vara de här snabbladdningsstationerna runt om i landet som aldrig kopplades in. För sen den här strejken startade så har Tesla fortsatt att bygga ut sitt nätverk av superladdare runt om i Sverige. Hela vägen upp från Kiruna i norr till Lomma i söder så var det jättemycket laddstationer, cirka 20 stycken, som bara stått och aldrig blivit inkopplad. För IF Metall, de hade ju begärt av Svenska Elektrikerförbundet och Seko Vision att de skulle sympatistrejka. Det här gjorde då att de kommunala elbolagen inte fick lov att koppla in de här laddstationerna då eller spökstationerna som de kom att kallas. För kommunala elbolagen har monopol för att ansluta saker till det kommunala nätet och i och med att de var fackanslutna då och sympatistrejkade så kunde de då blockera Tesla från att få koppla på sina laddstationer på elnätet då och de stod hela tiden då. 264 laddstolpar för snabbladdning totalt som har stått nu under den här perioden.
Anders – 32:13
Och alla har blivit tillgängliga.
Alfred – 32:14
Oj! Ska vi säga, det är ju inte kommunala bolag alltid, utan det är de lokala elnätsföretagen. Ibland är de regionala snarare än kommunala. Och definitivt inte alltid ägda av kommunerna. Men de har lokala monopol i det. Okej.
Fabian – 32:28
Men kommer alla de här kopplas på nu då? Så nu kan vi se fram emot massvis med fler snabbladdarstationer?
Anders – 32:34
Absolut. Så de första är redan på gång. Falköping har redan kopplats. kopplats upp och det är bara några dagar sedan vi spelade in detta som strejken slutade. Falköping är igång och ytterligare laddstolpar i Ljungby ansluts väldigt snart och sen så är det ett pärlband av laddstationer som kommer kopplas in. Tesla lyckades faktiskt koppla in ett par sådana här laddstationer under strejkens gång. Bland annat i Södertälje där de lyckades lura en underleverantör på något sätt till det kommunala elbolaget Tälje Energi och koppla in två stationer. Tälje Energi bad så mycket om ursäkt så att det var brister i rutinerna och det här ska de se till att det inte kan hända igen. För mig var det väldigt bra att den kopplades in. För Tesla avslutade, eller den tioåriga leasingen på laddstationen i, vad heter det, Tystberga avslutades.
Fabian – 33:18
Ja, just det.
Anders – 33:19
Under den här perioden. Och för mig då med en rätt gammal Tesla Model X så var det alldeles för långt att köra från. Norrköping som var närmast. Norrköping blev den sista. hem till mig i Täby. Så det var väldigt, väldigt bra för mig att den blev inkopplad.
Alfred – 33:33
Det finns ju många andra laddningsverk nu för tiden. Ja, det gör det. Man är inte hänvisad bara till superladdare längre.
Fabian – 33:41
Tesla integrerar ju med dem också. Häromdagen tänkte jag att det måste jag ju testa. Jag testar att ställa mig på en Ionity-laddare som hänvisades till. Med batteriuppvärmning och allting fungerade jättebra. Så stod det på skärmen att det var bara att blippa mitt Tesla Keycard eller starta laddningen i appen. Det fungerade inte.
Alfred – 34:00
Men hade du satt igång det? Man måste ju konfigurera det innan. Du måste regga kortet för det, men sen ska det funka.
Anders – 34:08
Testa håller också på att testa en cool grej i USA. När man kommer till laddstationen så får man en köplats på skärmen i bilen.
Fabian – 34:16
Ja, äntligen.
Anders – 34:17
Så att du vet vilken laddare du ska till laddstolpe och vilken plats i kön du har. Så att det inte blir en helt slumpmässigt skapade kö vid de där laddstationerna.
Fabian – 34:24
Det är också hur man sprider energin på olika laddare och på olika stolpar.
Alfred – 34:29
Som man kan göra det på ett mycket smartare sätt. Men vad händer nu då? Anders, det var en stor prestigekamp det här. Facket gjorde det här till en kamp om hela den svenska modellen som var på väg att krackelera och gå sönder ifall Tesla skulle få verka utan kollektivavtal. Vi har ju pratat med anställda på Tesla längs med vägen. Det verkar ju ha funnits en bred syn bland många av de anställda hos Tesla att de var inte intresserade av kollektivavtal. Det fanns definitivt undantag. Det fanns ju de som deltog i strejken, men det var definitivt så att det var delade meningar inom Tesla och får man väl anta. efter att strejken är avblåst och de som ville strejka är utköpta. En majoritet för de anställda som inte vill ha kollektivavtal. Är den svenska modellen död nu eller överlevde den? Vad hände?
Anders – 35:14
Det är väl det regeringen ska titta på nu, antar jag. För det här är ju ett haveri också. Man har använt grundlagen här på ett sätt som. Facken har ju väldigt mycket makt och det visar hela det här. Vilken skada de kan åstadkomma. I det här fallet har Tesla inte Förutom de här laddstationerna, så är det ju, om ni kommer ihåg i början av det här, så var det ju Hydro Extrusion i Vetlanda som var underleverantör till Tesla. De tog ju IF Metall ganska tidigt ut i den här konflikten då. De höll på att tillverka sådana här aluminiumprofiler. Men det enda som hände var att Tesla tog ju det här utomlands till en annan leverantör. Konsekvensen blev att leverantören sa att 50 anställda berördes direkt av den blockaden. Och i januari 2024 så varslade de. där vi hyr 20 personer om uppsägning, så de blir av med jobbet där. Och vi blir av med en inkomst till Sverige. Det är totalt onödigt. Det skapar inget värde alls.
Fabian – 36:10
Just de här sympatiåtgärderna är ju. Jag tycker att de är väldigt, som företagare själv, jag tycker det är väldigt orättvist att man ska, om man har tecknat ett kollektivavtal och gjort rätt för sig, och så ska man drabbas av en helt annan konflikt som inte rör en själv. Jag kommer ingenstans i de här diskussionerna med mina vänstervänner kan jag säga. Men det här är i alla fall min åsikt. Men jag är inte alls säker på att det här är ett haveri eller liksom. Jag tycker att det här visar att det svenska systemet faktiskt i grunden har fungerat. Det här har blivit ganska dyrt sannolikt för Tesla. Det har blivit ganska dyrt även för facket. Det här är två krafter som har nu fått brottas mot varandra. De har fått visa korten och vi alla har fått stå vid sidlinjen. Och någotsånär sett lite grann hur långt varje part är på väg att gå. Och jag tror att om man är före. tagare och funderar på, ska jag teckna kollektivavtal eller inte nu? Så tror jag man tänker sig för både en och två och tre gånger innan man går Teslas väg.
Fabian – 37:06
För att det blev dyrt och ett jättestort pr-fiasko. Det är väldigt få bolag som har råd eller gots eller är så dumma nog som Tesla, beroende på lite var i konflikten man kanske står, att ta den risken som Tesla gjorde. Jag tror det kommer inte finnas andra bolag riktigt som kommer vilja göra det lättvindigt.
Alfred – 37:27
Det blev så dyrt och tog så lång tid att facket kunde kapitulera utan att det ger öppnarflod. the floodgates för andra då?
Fabian – 37:35
Alltså, jag tycker det är rätt av facket att i och för sig kalla en spade för en spade. För det är också svårt att säga att det här är en vinst. Men de hade kunnat spinna detta mycket bättre till sin egen fördel. För att så här, okej, nu vet vi vad det kostar. Det kostar 67 miljoner, liksom. Om man ska liksom slippa det här.
Alfred – 37:51
Jag tror inte den diskussionen tjänar någonting. För jag tror facket har betalat ut ännu mer i strejkersättning. Tesla har betalat ut för att köpa ut dem. Sen hamnade facket i blåsväder kring det här med att de . De försökte ersätta skattedelen och alla pensionsdelarna och så vidare. De försökte deklarera det och betala in arbetsgivaravgifter för de som deltog i strejken. Det underkände Skatteverket, vilket i sin tur ledde till att de som deltog i strejken blev nolltaxerade. Det är en toppen sak för regeringen att kolla på om man är i en sån här konflikt. Det kan inte vara så att de som är de strejkande hamnar i kläm mellan facket och Tesla och hamnar utan skyddsnät.
Fabian – 38:32
Den svenska modellen utgår faktiskt från att det är frivilligt att teckna. Det är faktiskt så man säger. Man kallar det att det är frivilligt, men alla har egentligen känt så här att det är egentligen inte frivilligt. Fast det är frivilligt och det är det vi ser här. Det kostar ganska mycket, det blev en ganska stor konflikt och det här är liksom alternativet om man inte kommer överens. Nu vet alla att det är ett ganska besvärligt alternativ. Alltså den vägen tror jag ganska få företagare eller fackföreningar kommer att vilja gå framöver. Och kanske kommer folk ha en större tendens att då komma överens. Så jag tror inte alls det här är end of det svenska systemet.
Anders – 39:07
Jag håller inte alls med. Alltså den här frivilligheten är ju i praktiken bara en teoretisk frivillighet för de allra flesta bolagen. För att det här att Tesla är ett globalt bolag med oändlig kassa gör ju att det var möjligt för dem att ta den här fajten. Men det finns väldigt få andra bolag som skulle överleva de här konfliktåren. Så i praktiken är det inte frivilligt.
Fabian – 39:31
Nej, precis. Och det var det inte innan heller. Så ingenting har egentligen ändrats.
Anders – 39:35
Nej, problemet är att det finns en mängd förlorare på det här. Förutom de vi nämnde. Alltså de människorna som. Om du har sökt ett jobb för att jobba i en verkstad på Tesla och sen finner du dig själv stå i tre år i regn och rusk och snö i ett tält utanför. Det är inte kul. Och sen dessutom. Alltså, jag menar, att strejka kortare perioder för att få till sina villkor, det är ju en grej liksom. Men det här och sedan när facken börjar med jojo-strejkning, att skicka in medarbetaren in till sina kollegor på golvet och sedan ta tillbaka den, alltså där den anställde blir ett vapen. Alltså, är du fackligt ansluten så blir det plötsligt ett vapen som ska se hemsk ut.
Alfred – 40:10
Jag tror aldrig det var seriöst menat. Jag tror det, jojo-strejken, det var precis, det var fackets sätt att utan att ge upp se till att de fick ner antalet som deltog i strejken så att det gick och att ha en ursäkt till varför de skulle dra sig ur konflikten.
Anders – 40:24
Du blir också av med fackanslutna, för de här människorna var ju inte särskilt glada, så facket är ju ingen vinnare.
Alfred – 40:30
Konsekvensen blir ju helt absurd för de som har deltagit i konflikten jättelänge och blir av med föräldrapenningen, rätten till föräldrapenning, för att de har strejkat. Facket har sagt att de ska täcka allting, och sen säger Skatteverket, nej, det får ni inte.
Fabian – 40:45
Sen täckte fackföreningarna det ändå i slutet, när det blev så för de få personerna som det rörde. Men det är ändå bra Nu har vi ju stresstestat det här systemet och vet var problemen finns. Jag själv tycker, utifrån återigen en företagsperspektiv, att det här med sympatiåtgärderna är det som är mest besvärligt, tycker jag. För någon annan kanske det är just de här föräldrapenningen som inte är bra för en strejkande. Och för en tredje är det något annat. Men nu vet vi ju mer om vårt egna system, hur det funkar. Så det blir väl upp till politikerna att fundera på om det. något som behöver rättas här? Jag är inte säker på att det är så mycket som behöver rättas här faktiskt.
Anders – 41:23
Jag skulle säga att facken behöver ta till sig av detta, för systemet har funkat väldigt bra under lång tid innan det här. Det har man tryckt på i väldigt hög grad, att den svenska modellen har funkat bra. Det är ju så att facken har gigantiskt starkt stöd i den svenska grundlagen. Det är ju en av grundlagarna som det här ligger i. Det gör att facket har fruktansvärt mycket makt. Det jag tycker de har gjort här är att de har missbrukat den här makten, för det här kom aldrig från golvet. Det kom inte från de anställda på Tesla. Det var det du nämnde också. Det var en principsak. När folk inte vill . De skiter i det, för de har bättre villkor. De har optioner och andelar. Det är många som har blivit miljonärer av de som är anställda på Tesla. När deras aktier eller deras optioner har gått upp och så där. När det inte kommer från golvet, utan det kommer från en fackpamp som använder den här makten de har i grundlagen till att driva en helt egen agenda. Det är då det går åt helvete. Jag tror, som du är inne på Fabian, att man kanske inte behöver ändra så mycket, mer än att facken behöver ta till sig av det här och sluta vara så fackpampiga och istället företräda de anställda som de påstår att de ska företräda.
Fabian – 42:30
Jag tror det fanns mycket att lära av den här situationen, så vi får väl tacka Elon Musk för att han är så otroligt bångstyrig och besvärlig och envis. På ett sätt kanske.
Alfred – 42:40
Ja, jag tror att strejken har kostat Tesla massor i sålda bilar. Jag tycker man har väldigt många som inte längre kan välja. Teslor som tjänstebil, de inte finns med i tjänstebilsprogrammen hos diverse arbetsgivare. Och jag tror att på pappret så har det haft, det är många arbetsgivare som pekar på är då att de saknar kollektivavtal och befinner sig i den här strejken. Och så tror jag att det i kombination med hur Elon Musk har varit ute och vevat i debatt och annat, det har liksom blivit en strike för mycket som har gjort att många företag har sett att de har en ursäkt till varför de inte ska ge sina anställda möjlighet att välja Teslor. Och där tror jag att väldigt mycket av Teslas svenska försäljning har stuckit, för nu är ju annars Tesla-försäljningen, i Europa, uppe på all time high. Men Sverige halkar efter. Vi är fortfarande långt under toppen.
Fabian – 43:20
Exakt. Det finns ju bara en enda anledning till varför Sverige. Det skulle vara bilar med sladd och mitt avståndstagande från Tesla. Men i övrigt så är det ju liksom. Jag skojar. Men i övrigt, Teslastrejken är ju det som är speciellt för Sverige här.
Anders – 43:34
Så är det ju. Det här kommer vara glömt. Ge det några år och så är det här. Man kommer inte ens minnas att det var en strejk.
Fabian – 43:40
Hörrni, vad politiskt det här blev. Ska vi se om det blir politiskt även med humanoiden Neo, alla? Ja, för hur går det med Humanoiden Neo? Vi måste ju förstås följa upp en av de mer ekonomiskt tveksamma investeringar som jag har gjort i år. Min förbeställning av den norska Humanoid-roboten Neo. Företaget bakom Neo heter 1X och det är från början, eller 1X kanske vi ska säga. Från början är det ett norskt bolag men det har nu flyttat till Kalifornien och försöker övertyga hela världen om att det är ett amerikanskt start-up genom att måla om de här röda, vita, blå Norges flagga till att vara USAs färger. För er som har glömt så är NEO då en humanoid robot för hemmabruk. Så tanken är då att den ska kunna städa, tvätta, diska och hjälpa dig med hemmets alla plågor. Eller för att citera er två, det är en robotbutler.
Anders – 44:36
Du hade ju lagt en handpenning på en sån där. Vad hände med det då?
Fabian – 44:40
Ja, men precis. Jag hade ju lagt en handpenning på 200 dollar och det här är ju då I nuläget, eller i dåläget, var det en robot som i princip kunde öppna en dörr, kunde ta emot något vattenglas, men för i princip allt annat så behövde den fjärrstyras av en riktig människa som sitter på distans med ett VR-headset. Minns ni era reaktioner? Som jag minns det så var jag ganska hårt ansatt. Det kallades för bluff och vaporware och allt möjligt hårda ord far genom luften.
Alfred – 45:11
Min starkaste invändning var att jag undrade om det kommer att finnas en någon chans för dem att hitta tillräckligt många lättlurade early adopters som dig för att kunna få ut tillräckligt med robotar för att få tillräcklig mängd data som ska gå att träna upp de där så att det någonsin blir automatiserat? Eller ska du för alltid då ha någon indonesisk fjärrstyrning som pågår för att du ska få dina tjänster utförda hemma? Är det inte bara bättre att anlita en vanlig städare då?
Fabian – 45:35
Ja, precis. Om jag minns invändning rätt så var det väl typ att du har förbeställt en långsam städfirma med inbyggd övervakningskamera. Det är ungefär så. Så kan man väl sammanfatta din inställning, Alfred? Eller har jag fel?
Alfred – 45:48
Ja, det var du som försökte lägga ord i min mun. Men det kan jag gå med på. För dramaturgins skull.
Fabian – 45:53
Bra. För så var det ju i viss mån. Det var ju inte fel. Men den har ju ändå hela tiden, skulle jag vilja hävda, haft potential att kunna utvecklas till något mer än bara en långsam städfirma. För även om den är långsam, och fjärrstyrs på distans, så kan den ändå göra väldigt stor nytta för mig. För precis som ni vet många pensionärer som går väldigt långsamt och håller på idogt med olika uppgifter, så får de ofta faktiskt väldigt mycket gjort, eftersom de också har väldigt mycket tid.
Anders – 46:30
Jag hade ju en poäng där när du pratade om det senast, att det här med att fjärrstyra roboten, nu ska ju den fjärrstyras från Silicon Valley, deras idé med dyra amerikaner, men om man skulle sätta det här i Bangladesh eller något låglöneland, då plötsligt så kan det ju redan nu, utan att den är autonom, faktiskt funka.
Fabian – 46:50
Just det. Frågan är ju då, kommer det här att bli någonting eller blir det Vaporware? Det korta svaret är att det har hänt en hel del här. Så då undrar ni, har jag fått min robot? Nej, det har jag inte fått. Kanske, men kanske, kanske, kanske, så kan jag åtminstone vara lite mindre. defensiv här nu då. För den största och mest konkreta nyheten som har hänt sedan senast är att 1X, företaget bakom Neo, i slutet av april öppnar faktiskt en riktig fabrik i Kalifornien. Och den är på ungefär 5 400 kvadratmeter och har över 200 anställda som då tillverkar motorer, batterier, senor, som de kallar det. De här repen som styr armar och ben och andra viktiga komponenter och tillverkar dem till Neo där. Och 1X hävdar då att fabriken redan har en kapacitet på att bygga 10 000 robotar per år. Och att deras produktionskapacitet då för ett helt år sålde slut på bara fem dagar. Så det finns alltså 9999 andra personer som har fattat samma eventuellt dumma beslut som mig. Eller så kanske det är så att dumhet helt enkelt är väldigt skalbart.
Fabian – 48:01
För nu har man då fått in över 20 000 förbeställningar. Av de här robotarna, de menar och . 1X att de redan har börjat komma av produktionslinan. Men här finns då en ganska viktig detalj. Det går än så länge bara robotar till 1X själva. Lite i likhet med så som Tesla gör med Optimus. Precis, att den står i deras egna fabrik.
Anders – 48:28
Jag såg den, den finns utställd uppe vid Kungsgatan.
Fabian – 48:33
Nej, vad kul! Men den rör inte på sig och så, eller?
Anders – 48:35
Nej, jag vet inte om den kan det heller. Men det är både förra modellen och den senaste som står i skyltfönstret.
Fabian – 48:44
Just det. Om ni klickar på länken så kan ni få se hur det ser ut när Neo jobbar i fabriken. I en tre minuter lång publicerad fabriksvideo så visar 1X upp sina Neorobotar som bär och sorterar och hämtar komponenter. Och även olika av Silicon Valleys reportrar har fått vara där och titta också. Men det finns fortfarande inga riktigt offentligt bekräftade kunder som har fått hem sina robotar. Och 1X säger fortfarande att de ska starta de första leveranserna till riktiga kunder i USA under 2026. Vi får se hur det går med det. Men för oss andra i andra marknader, då talar man snarare om nästa år, 2027. Men Neo verkar kanske vara i produktion och också att robotar möjligtvis också hjälper till att tillverka andra robotar.
Anders – 49:37
Det går ju fort nu. Nu vann ju en kinesisk robot och slog världsrekordet. Det som Usain Bolt hade. Jag vet inte om det var 100 meter. Extremt.
Alfred – 49:50
Jag tycker det är en väldigt rolig. Det går att bygga en robot som springer snabbare än en människa.
Fabian – 49:55
Vilken stor överraskning. Vi hade också något som kallas för bilen. Jag kan tycka att hela den här robotikdelen med Det mekaniska är intressant, men det är också väldigt intressant vad som händer med robotens hjärna. Sist vi pratade om Neo byggde hela idéerna på att människor skulle fjärrstyra robotarna. Allt som de här människorna gjorde med VR-headseten skulle bli träningsdata. Tills att roboten gradvis skulle kunna utföra uppgifterna själv. Det här gäller fortfarande. 1X har nu visat upp något man kallar för en World Model. Och det är många som. sysslar med att göra World Models för robotar. Tanken är att robotar ska kunna använda videomaterial för att förstå hur den fysiska världen fungerar och föreställa sig vad som händer om man utför en viss rörelse. Tänk typ att om jag vinklar glaset på det här sättet så kommer vattnet förmodligen att hamna på bordet och husägaren kommer att bli ledsen på mig. Det här med att låta de första kunderna ha robotar som är fjärrstyrda av någon indier eller Bangladesh, Anders. Eller en amerikansk high school-elev som 1X själva säger.
Fabian – 51:08
Det är ett försök att lösa en av robotikens absolut största problem. Det finns väldigt mycket text och bilder att träna vanliga AI-modeller på. Men det finns väldigt lite data som visar exakt hur en hand plockar upp en hal tomat. Eller hur man öppnar en diskmaskin. Eller hur man viker ett lakan utan att skapa ett nytt unikt lakanformat i det. Tillstånd av kaos. Så att göra alla de här delikata uppgifterna, det krävs väldigt mycket data på det. Och det var här du var lite kritisk, Alfred.
Alfred – 51:42
Ja, jag tycker det känns väldigt oklart hur, om de är i den skalan, att de har en produktionskapacitet på 10 000 robotar. Och verkar kunna få avsättning för de robotarna. Det säger ju någonting om att då har de ju ändå haft en smart strategi här. De kör ju en sån här affärsstrategi som är vanlig för startups. Att man hoppar mot stjärnorna och så försöker man bygga färdig flipp. farkosten under sig innan man kraschar i marken igen. Verkligen. Nu har de lyckats resa en massa pengar. De har kunnat bygga fabriken och de har uppenbarligen 10 000 tagare för robotarna. Jag tror inte 10 000 robotar räcker för att träna den här mjukvaran för att förstå världen. Om man tänker att det Tesla har som gör att de kan fuska med Optimus är att de kan använda perceptionsneurala nätet för att förstå världen på all data som de har tränat med sina bilar tidigare. Så de har en enorm försprång på just den här perceptionsbiten. Sen tycker jag det är intressant om man kollar på vad Nvidia och det gänget håller på att göra, för att göra det lättare för andra biltillverkare.
Alfred – 52:36
Det kan hända att det kommer saker i mjukvaruekosystemet, som 1X kan åka snålskjuts på, och därmed inte behöva uppfinna all träningsdata från scratch, för att klara av att uppfatta verkligheten. På så sätt kan de i mycket mindre skala ändå nå en kritisk massa för att kunna träna de neurala näten. Sen är det självklart också så att AI blir ju bara bättre. En av de stora sakerna som vi har kvar att förbättra med AI är att vi människor lär oss ju från . När vi ska lära oss nya saker behöver vi mycket mindre träningsdata än vad AI än så länge behöver för att lära sig nya saker. Det är uppenbart att det går att göra mjukvarumässig innovation som får AI att kräva mindre data för att lära sig saker. Men det Tesla har, tycker jag, som 1X helt saknar, förutom sin överlägsna tillverkningsförmåga på att producera billiga komponenter till sina robotar, det är att de också har stora industriella tillverkningar applikationer där de har nytta av robotarna innan de behöver börja skeppa robotarna till kunder.
Alfred – 53:33
1X försöker säga att de har det med sin egen fabrik nu också, men det enda de ska bygga är sådana här robotar, så de kan inte bygga robotar för att bygga robotar bara. För varje robot de behöver, så måste de behöva en robot till för att bygga fler robotar. Det betyder att de kommer få slut på kunder innan de kan börja skeppa för riktiga . Innan roboten börjar funka hemma hos dig. Jag tror att de skulle behöva tänka till där, hur de ska smalna av, vilken domän de ska funka bra i. För domänen städa hemma hos folk är så otroligt svår. Det ser så otroligt olika ut i alla hem. Det är så svårt som koncept att städa.
Anders – 54:06
Du hade ju som idé Alfred att göra det här med hotellstädare. För att de är ju likadana alla rummen där. Så det är ju smart. Det är mycket smartare det. Men jag skulle säga att jag tror nästan att du är överdrivet pessimistisk Alfred när det gäller träning. Jag har själv hållit på faktiskt en hel del att träna under sommaren här. En hudapp för att känna igen hudförändringar. Så då har jag haft lite träningsdata och grävt mig ner i hur det här funkar. Man behöver inte särskilt mycket data för att den ska börja se mönster och känna igen. Det räcker med några stycken datapunkter.
Alfred – 54:39
Men det är en så otroligt smal applikation. Det är väldigt nischat. Det är en bild man ska känna igen.
Anders – 54:44
Absolut. Jag menar bara att det behövs inte så mycket träningsdata. Det kan räcka att du har en person i en robot i några dagar som går runt i ditt hem och löser lite uppgifter för att du ska ha kommit så långt och hitta var skåpen är, olika delar och så, för att du sen ska kunna ha de mer generiska modellerna applicerade på ditt hus.
Alfred – 55:03
Jag tror att ni har helt, för det du inte tänker på där, det är just om man kollar på skalan på hur många fler parametrar som har om man kollar på GPT-1, GPT-2 och GPT-3 som så småningom låg till grund för det som blev Chat GPT när det slog igenom. Det fanns ju en anledning till att de aldrig släppte Chat GPT på GPT-2 och tidigare, det var ju att de modellerna var helt oanvändbara, för att de inte kunde någonting. De var tränade på på i grund och botten precis samma sätt som de senare varianterna av GPT. Det behövde upp i 15 miljarder parametrar och mycket mer korpus och träningsdata för att det skulle bli användbart. Så blir det när man ska ha generella modeller, som jag uppfattar som 1X-löftet till världen är.
Anders – 55:41
Det håller jag med om. Men min poäng var att du kan göra en generell modell, att du kan lära dig att vika lakan generellt, hur man viker ett lakan och göra det i fabrik. Sen när du kommer hem till någons hem, då handlar det mer om var var hittar jag lakanen? Var någonstans kan jag vika det lakanet? Hur kan jag bära det för att hamna på en plats där jag kan sen applicera min modell? Så att du kan bygga en världsmodell som är generell och sen med lokal träningsdata med de här collegestudenterna applicerar på respektive människas hem. Det finns någonting här, men jag är osäker på om de här första onex kommer klara det här. Det är ett väldigt svårt problem de har gett sig på.
Fabian – 56:19
Ja, men det är det verkligen. Men jag tycker det är en intressant approach att få ut så mycket. robotar som möjligt ut till folks hem eller kanske på hotell. Och att sen använda datan. Jag tycker det låter som en ganska klok strategi. Förutsatt att de får det att fungera i praktiken. Sen skulle jag säga, jag som har haft så här rutstädhjälp i många, många år. Måste säga att man ska inte underskatta hur svårt det är att städa folks hem. Det är en ganska kvalificerad uppgift. Att saker ska stå rätt och ställas tillbaka på samma ställe. En dålig städare blir man ju fan tokig på. En sån tjänst säger man ju upp ganska snart. Vi får se när jag väl får min Neo. En tredje nyhet här är att man har gjort om händerna. Händerna är förstås väldigt viktiga. I människokroppen ägnas en ganska ansenlig del av hjärnans cortex. Ni vet det här yttersta lagret på hjärnan som styr högre funktioner. En ansenlig del av det styr bara just händer. En robot kan ha världens bästa AI, men om händerna i praktiken är någon slags glorifierad grilltång, som vi ibland ser på kinesiska motsvarigheter, då kommer den ändå inte kunna knäppa en jacka eller plocka upp mynt på golvet eller vad det kan tänkas vara för uppgifter.
Fabian – 57:36
Neos händer har förbättrats på flera plan. Bland annat gäller det rörligheten, kraftåterkoppling och känsel i fingrarna. På videoklipp har man också suddat ut hur det fungerar, så man är väldigt hemlig med exakt hur handen ska vara. teknik fungerar. Men i demonstrationerna kan man se hur de skriver in glödlampor och använder skruvmejslar och öppnar påsar. Det där är ju jättesvårt att öppna påsar, fladdrigt och svårt att ta tag i. Hantera vindruvor och andra delikata grejer. De är dessutom vattentäta. Det är en sak man måste tänka på för hemmabruk. IP68 gäller det här. Det är tillverkat i material som gör att den ska kunna laga mat och sådär. Så att den ska kunna arbeta vid köksbänken och hantera disk och sådär. Så var står vi då? På plussidan ser vi att det finns en fabrik som verkar göra robotar. Oklart om det verkligen lever upp till 10 000 robotar per år. Det undrar jag verkligen. Så många kan man inte ha på plats i fabriken. Då undrar man vart alla de där robotarna tar vägen i så fall.
Fabian – 58:37
Det ser ju ändå lite mindre ut som en snygg konceptfilm och en Powerpoint-presentation. Och mer ut som ett seriöst försök nu. Det måste jag ju ändå säga, tycker jag. Jag tror att de kommer kunna leverera en humanoid robot. Säkert med förseningar och sådär. Men vi får väl se. Den som lever får se.
Anders – 58:55
Det här är första gången någon gör detta. Det kommer vara rejält underwhelming. Jag tror att den här produkten inte kommer skapa särskilt mycket värde och kommer bli utskrattad. Jag har svårt att se att 1X är de som vinner marknaden. Men att det kommer bli så här, det är vi alla tre helt överens om. Att det blir humanoida robotar.
Alfred – 59:12
Det är intressant att fundera på vad de har för tillverkningskostnad per robot. Om de säljer dem för 20 000 dollar till dig, går de back på den eller tjänar de pengar?
Fabian – 59:20
Det kan man nog hoppa på.
Alfred – 59:22
Går de back på den, då tror jag inte det blir 10 000 robotar innan de har svårt att klara sig.
Fabian – 59:28
Ju fler robotar man gör, ju mer back går man. Den är ju lite jobbig.
Alfred – 59:32
Ja, men det är inte omöjligt att de hann fatta ihop den kalkylen. Det skulle kunna vara så att de har en positiv bruttomarginal, så att de tjänar på att bygga fler robotar. Men det är en av de svåra frågorna just nu, tycker jag, om man ska . förstår deras trajectory. När de säger att de har kapacitet att bygga 10 000 robotar och så vidare, då handlar det mycket mer om deras throughput. Frågan är om de har cash för att göra det eller om det är så att de går så mycket back per robot så de måste resa nya pengar för att klara det och nu är de ute och säger att de har fabriken för att kunna resa ännu mer pengar.
Anders – 1:00:01
Det här är en fråga om economy of scale också. Det finns ingenting i roboten som säger att den måste vara dyrare än en bil. En bil kostar ju inte 200 000 att bygga. Du bygger ju en liten bil för 90 000. Vad finns det här i? Det är lite tyg och servomotorer. Ett chip.
Fabian – 1:00:21
De här delarna är väldigt svåra att producera. I händerna i små, små delar. Det är jättekomplicerat att bygga.
Anders – 1:00:27
Vi kan bygga processorer som är på atomnivå. Några små delar i en hand.
Fabian – 1:00:34
Det är klart att man klarar det, men man måste få upp skalan på det. Vi får se hur det går. Ja, vi får se hur det går. Jag har en handpenning som är återbetalningsbar. Jag har inte betalat 20 000 dollar ännu. Jag hade kunnat hoppa av tåget, men jag är nyfiken på vad som händer. Jag står inte direkt längst fram i kön. Mycket är väldigt oklart än så länge. De säger själva att de ska börja leverera till utanför USA 2027. Jag skulle betrakta det som väldigt optimistiskt. Varje datum kommer vi nu, får man betrakta lite som science fiction. Tills motsatsen är bevisad. Men jag tänker nog inte återkräva min handpenning här. Jag tycker ändå att projektet gör konkreta framsteg. Och jag tycker att 1X kan gott få fortsätta använda mina 200 dollar. Som ett mycket litet räntefritt forskningsanslag här i sammanhanget.
Anders – 1:01:29
Kul! Vi följer det här med spänning.
Fabian – 1:01:31
Vi följer med spänning.
Alfred – 1:01:40
Då, mina vänner, är det dags. Vart fjärde år kör vi Bilar med sladds stora valspecial. För nu är det ju snart dags för riksdagsval här i Sverige. Det här blir nog det sista avsnittet innan valet har ägt rum. Och på många sätt så är det ju här ett vägval om politiken ska driva på för en snabb klimatomställning med allt vad det innebär eller om andra områden ska prioriteras istället. Och eftersom vi tror att många av er lyssnare tycker att klimatomställning och elektrifiering är viktigt så bestämde vi oss därför för att i år ta hjälp av någon extern expertis för att sätta oss in i vad partierna tycker. Vi kan lyssna lite hur det låter. Med anledning av valet har Bilar med sladd gjort sitt bästa för att skapa en överblick på vilket parti man ska välja, utifrån deras hållning i omställning av transporter och klimatpolitik. Därför har vi tagit hjälp av en av Sveriges ledande forskare i dessa frågor.
Frances Sprei – 1:02:28
Mitt namn är Frances Sprei. Jag är professor inom hållbar mobilitet på Chalmers. Eftersom jag då har tittat en hel del på styrmedel kopplat till delvis elektrifiering och transportsektorn generellt så blev jag kontaktad av Sveriges Radio Ekot att titta på den enkäten som de hade skickat ut till de olika.
Frances Sprei – 1:02:54
Så nu har vi en forskare med överblick, svar från samtliga partier om vad de ska göra för att få till en snabb omställning och nå klimatmålen.
Alfred – 1:03:10
Det är dags för att djupdyka. Chatterpity har slumpat ordning och . Vi ska gå igenom parti för parti och först ut är.
Speaker – 1:03:17
Let’s get it ready to rumble! Miljöpartiet.
Frances Sprei – 1:03:22
Miljöpartiet är ett parti som satsar väldigt brett när det gäller transportfrågor. De har olika åtgärder som har som mål att minska bilismen eller främja alternativ till det. Som till exempel har fler åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken. De vill ha övergång från gods till järnväg. De vill gärna se, när det gäller kollektivtrafiken, att man har ett Sverigekort, alltså ett betalkort som gäller för all kollektivtrafik i Sverige. När det gäller på elektrifiering så vill de se en minskad kostnad för att ha en elbil, så att fler ska kunna ha det. Det här vill de bland annat se med att ha ett leasingstöd, som ger en kostnad motsvarande, de själva säger 5 kronor per liter. Kollar man lite närmare så är det 1 500 kronor per månad, och så har de på något sätt räknat om det här till ett liter. men de vill också ha en bredare elbilsbonus än vad som finns idag, även för nya elbilar och begagnade. De vill också se ett konverteringsstöd från fossilbilar till elbilar och en satsning på laddinfrastruktur.
Frances Sprei – 1:04:26
När det gäller det som kanske också märker ut dem jämfört med de andra, är att de kan tänka sig ett nationellt utsläppshandelssystem. Så att vi kanske kommer in på det med flera andra som kopplar sig till att EU ska införa ett utsläppshandelssystem för transportsektorn 2028. De nämner ett nationellt sådant som kan införas tidigare och där de vill se då att de intäkterna som man får det kan man sedan använda för att ge tillbaka till hushållen och delvis då kompensera för högre transportpriser. Och de är en av få partierna som kan tänka sig se högre pris vid pump när det gäller fossildrivna drivmedel. Så i princip dyrare fossila drivmedel men billigare elbilar istället.
Alfred – 1:05:08
Okej, så breda styrmedel för att att det ska vara billigare för fler att skaffa elbilar och å andra sidan dyrare om man håller fast vid det gamla.
Frances Sprei – 1:05:14
Exakt.
Alfred – 1:05:15
Men sen mycket fokus på kollektivtrafik då. För jag tror att vi har många lyssnare som känner att Miljöpartiet har hög trovärdighet, att de verkligen kommer prioritera klimatfrågorna. Men att de är ett bilfientligt parti. Är det en rimlig invändning mot Miljöpartiet?
Frances Sprei – 1:05:27
Jag ser inte att de sätter i det så mycket som förbud kring det. Det som möjligtvis kan man se som något förbud är att de är ena partierna som är lite mer positiva till elbilsmiljö. Zoom, men de trycker ju snarare på att möjliggöra alternativen och göra det mer fördelaktigt för alternativen än att egentligen ha några direkta förbud eller begränsningar för bilen i sig.
Alfred – 1:05:52
Och hur är det det här med kärnkraft? De vill ju väldigt gärna bygga nytt förnybart, men tänker de stoppa allt som har gjorts med att bygga ny kärnkraft?
Frances Sprei – 1:06:00
Jag kan inte se någonting i det i det materialet jag har fått kring kärnkraft. Det här är lite kontrasten till Miljöpartiet. De vill inte se en jättestörre förändring från den politiken som de har genomdrivit hittills. De vill ha lite mer satsningar på laddinfrastruktur. De tror på elektrifiering men de tycker att den elbilspremien som finns idag fungerar bra. De vill se elnätsavgifter och effektavgifter som inte försvårar laddning och ha fokus på laddinfrastrukturen. De vill inte höja några drivmedelsskatter. De vill kanske Till och med sänka priset vid pump. Hur de ska göra det är inte heller klart. Och de vill ha kvar reduktionsplikten på samma nivå som idag.
Alfred – 1:06:44
Kan man säga att de är det parti som verkar vara mest nöjda med den nu gällande politiken?
Frances Sprei – 1:06:49
Ja, men det skulle jag nog säga, ja.
Alfred – 1:06:50
Och där är väl en invändning då att elektrifieringen av bilflottan i Sverige har ju så att säga bromsat in och halkat efter grannländerna. Och det har gjort att vi på många sätt är på väg att hamna efter tidigare satta transportmål för hur snabbt den här omställningen skulle ske. Har de då något svar på hur?
Frances Sprei – 1:07:07
Nej, frågan kring hur Sverige ska nå de klimatmålen och ESR-målen, alltså EU-målen för den icke-handlande sektorn, så ser de elektrifiering som centralt och ser att det har gjort tillräckligt för att kunna uppnå det.
Alfred – 1:07:21
Så de tänker att det, även om vi halkat efter, så är det tillräckligt bra att vi kommer att nå EU-målen?
Frances Sprei – 1:07:26
Ja, enligt deras, så som de har svarat, ja.
Alfred – 1:07:29
Och hur, du som är forskare på det här området, då? Stämmer det?
Frances Sprei – 1:07:32
Så som vi ser det så nej, för att. Dels visar forskningen att i alla fall för att nå de nationella transportmålen så kommer inte ens elektrifiering i sig vara tillräckligt. En del beräkningar som har gjorts, en del forskning visar, så skulle vi behövt sälja bara elbilar förra året, alltså 2025, för att vi skulle kunna nå transportmålet med bara elektrifiering. Så vi är ganska långt ifrån den takten av elektrifiering som krävs för att det ska vara tillräckligt. ESR-målen är lite svåra att göra beräkningar för de är lite beroende. på vad som händer i jordbruket och hur man räknar och allting sånt. Men även de tyder på att den elektrifieringstakten som vi har i dag är otillräcklig för att nå ESR-målen.
Alfred – 1:08:14
Och vad är det som händer om vi missar ESR-målen?
Frances Sprei – 1:08:16
Då får vi betala en massa böter till EU för att vi inte når upp till de åtaganden som vi har tagit oss inom klimatområdet.
Alfred – 1:08:24
Right. Och då tänkte jag att vi skulle gå på nästa parti.
Speaker – 1:08:28
Vänsterpartiet.
Frances Sprei – 1:08:29
Vänsterpartiet är ett annat av de här partierna som som har en bredare satsning, som då också vill satsa mycket mer på kollektivtrafik. De vill också ha en Sverigebiljett, de vill ha ett färdmedelsneutralt reseavdrag, de vill ha stöd till kommuner och regioner för att minska biltrafiken, och de vill ha ökade satsningar på cykelinfrastruktur. De vill också ha en bredare elbilsfrämjande, som ska nå ut till alla hushåll som har lägre än 120 procent av medelinkomsten. Så är det fortfarande inte något som når ut till hela svenska befolkningen, det är ändå de som ligger under, men liksom inte. så pass lågt som dagens elbilspremie. De vill satsa mer på laddinfrastruktur genom att utöka stödet för Klimatklivet, som också ska gå till andra bränslen än bara el, som grön vätgas, elektrobränslen och olika hållbara drivmedel. De kan tänka sig höja reduktionsplikten, men inte upp till de gamla nivåerna som det var från förra regeringen. De vill höja den så kallade malusen på fordonsskatten, alltså för det fordon som har Högst utsläpp, där ska den höj fordonsskatten höjas.
Frances Sprei – 1:09:35
Och sen när det gäller om bensin och diesel ska kunna vara dyrare vid pump så är det lite otydligt. Så i Ekots enkät svarar de ja, att de kan tänka sig åtgärder som gör bensin och diesel dyrare. I Vi Bilägare så säger de att de vill ha samma pris vid pump. De, på tal om det här med att nå de olika målen, är faktiskt en av de som till Ekots enkät skickar en massa underlag som visar på att deras politik skulle kunna nå. De har inte gjort en fullständig idé, men de har gjort olika utredningar för de enskilda förslagen, för de har hur mycket det minskar. Så de ser att deras politik utifrån de beräkningar de tror skulle kunna vara tillräckliga för att vi skulle kunna nå klimatmålen och ESR-målet.
Alfred – 1:10:15
För många av våra lyssnare tror jag det kan vara lite svårt att höra skillnad på vad Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår i de här frågorna. Vad är de tydligaste skillnaderna mellan de två partierna?
Frances Sprei – 1:10:24
Ja men de är väldigt lika. Vänsterpartiet nämner inte en konvertering. Vänsterpartiet nämner inte nationellt utsläppshandelssystem. Miljöpartiet har mer det här leasingformatet. Så exakt hur man designar den här elbilsbonusen skiljer sig litegrann.
Alfred – 1:10:44
Och din bedömning då, apropå att vi kom fram till att Moderaterna förmodligen skulle ha svårt att nå upp till ESR-åtagandena gentemot EU. Kommer Vänsterpartiets politik, om de fick som de vill i de här frågorna, skulle det räcka?
Frances Sprei – 1:10:54
Alltså det är svårt att säga om det ska räcka hela vägen, som de själva skriver. i sitt svar så behöver det göras en ordentlig utredning och modeller av det. Men det kommer ju betydligt närmare om man gör en satsning som faktiskt accelererar elbilsupptaget inom olika grupper inom samhället och dessutom gör olika andra åtgärder som gör att man skulle få en viss överflyttning från bilar till till exempel kollektivtrafik eller cykel, så ökar ju sannolikheten över att man når ESR-målet. Sverigedemokraterna ser inget behov av nya styrmedel. De tycker inte heller det är viktigt att nå målen, varken det nationella målet eller ESR-målet. De tror inte heller andra länder inom EU kommer att nå det, så de tycker inte att det är en så viktig fråga. De poängterar att de vill underlätta för mobilitet och det är ganska tydligt att det är den bildrivna mobiliteten som man vill underlätta. Man vill sänka. priset vid pump och man vill sänka reduktionsplikten från den nivån den har idag. Men man vill ha kvar den elbilspremien som finns idag.
Alfred – 1:12:06
Okej, så bortsett från att man inte tänker ta bort den befintliga elbilspremien så är det i princip en politik befriad från åtgärder i det här området då?
Frances Sprei – 1:12:15
Ja, exakt.
Alfred – 1:12:16
Och jag antar att det blir svårt att nå ESR-målen för Sverigedemokraterna?
Frances Sprei – 1:12:19
Ja, och det är de tydliga med. Till skillnad från kanske Moderaterna som tror att man skulle kunna nå det. tycker de att vi kommer inte nå det. Men de är mindre oroliga kanske för att vi ska få några böter eller någonting, för de kanske tänker att om det är fler länder som inte når det här så kanske det inte kommer vara möjligt för EU att ge böter till de olika länderna, för det blir för många och det blir liksom motstånd mot det.
Alfred – 1:12:42
Så är det liksom att bakvägen då försöka ändra på EU-politiken kring klimatomställningen?
Frances Sprei – 1:12:47
Ja, det skulle man kunna säga. Det kan ju tolkas, och här säger jag bara att man inte saboterar, men att liksom inte Gå i linje med det och tillräckligt många gör det så faller ju det lite samman. Och då blir det svårare att införa några krav för fler länder om det är väldigt många som missar det här.
Alfred – 1:13:04
Har de rätt i det då? Är det många länder som håller på att missa?
Frances Sprei – 1:13:06
Det är ju en hel del länder. Transportsektorn, alltså ESS, det är svåra sektorer att ställa om och det kan vara fler länder som kommer missa de här målen.
Alfred – 1:13:16
Med Sverigedemokraterna, då hoppar vi över det här med klimatomställning och förhoppningsvis kan vi trots det undvika att åtminstone slippa betala böter, även om vi då får stora klimatförändringar.
Frances Sprei – 1:13:26
Ja, det är en bra sammanfattning.
Alfred – 1:13:31
Ja, vad säger ni? Det var ju mycket information på liten yta här. Vad har ni tagit med er från de fyra första partierna vi har lyssnat på här?
Fabian – 1:13:40
Samtliga partier är egentligen positiva till elbilar, möjligen med undantaget för SD, men inte ens SD är helt emot elbilar, bara snarare tänker inte Ja, det är nog en ganska bra sammanfattning.
Alfred – 1:13:56
Jag tycker också vi kom in på lite av materialets svaghet här. Jag tycker att en av de kanske viktigaste frågorna är hur vi ska få ihop hela energisystemet och försörjningen, vilka nya kraftverk som ska till och så vidare, och det finns helt enkelt i materialet, som Frances har gått igenom här, stöd för att yttra sig om deras energipolitik, så där får vi stå lite mer på våra egna ben i analysen. Om man är för en stark energiöverenskommelse, där vi kan få bort hattigheten i energipolitiken, Då kan det finnas en viss osäkerhet kring om det går att rösta på Miljöpartiet till exempel, som i andra forum har varit ganska öppna med att de är stora motståndare till att vi ska bygga ny kärnkraft.
Anders – 1:14:31
Vi har ju pratat om de här ESR-målen tidigare och som det är just nu så är det 14 av EUs 28 medlemsländer som inte kommer nå sina mål och som inte har politik som gör att de kommer nå dem heller. Så det är väl det, om jag förstår SDs linjer, hälften av länderna skiljer sig. Och varför ska vi vara bäst i klassen då? Det är väl lite så. Och sen är det också så att en sak som är viktigt att poängtera är att de här målen är ju satta utifrån respektive lands startplats. Och om du tar Polen som har då i stort sett bara kolkraft och direktverkande el-element. Alltså en riktigt, riktigt smutsig nation. Medan vi som har hållit på sedan 90-talet och byta ut mot värme. Det är mycket svårare för oss att förbättra oss ytterligare jämfört med vad det är för Polen som bara behöver stänga ett kolkraftverk kanske för att klara sina mål.
Alfred – 1:15:32
Jag ställde frågor till henne om det. Det kom inte med i inslaget här nu för ni förstår att det blir lätt alldeles för långt. Men det stämmer. Polen är ett av de länder som vi inte tänker på som några klimathjältar direkt, men som faktiskt ligger före sina ESS-mottagande och skulle kunna bli nettomottagare av pengar om det till att de som missar målen ska böta. Det känns väldigt konstigt att Sverige ska behöva betala klimatböter till Polen om vi missar de här målen.
Fabian – 1:15:57
För att det är relativa mål.
Alfred – 1:15:58
Det måste man komma ihåg att det är för att länderna har politik där vi håller på att missa målen. Det blir ju då precis den här droppen som är raka stenen, så blir det bakvägen riva upp en gammal antagen reform, där vi var överens om hur vi skulle genomföra en klimatomställning. Anledningen till att de där målen sattes från början var var väl förmodligen då, tror jag, att Polen och andra mer klimatskeptiska länder och regeringar, de höll emot att det där skulle drivas igenom. Och enda sättet för att få Västeuropa, som på den tiden hade tydlig majoritet för att driva igenom en hård reglering för klimatomställning, det de var tvungna att ge östländerna var nog just den här fördelen, att Polen kunde vara för det, för att de åtminstone insåg att de skulle kunna tjäna lite pengar på det. Om vi inte finner oss i det, då kommer det nog inte bli någon klimatomställning.
Fabian – 1:16:45
Då kommer vi bara stå och peka på Om vi har ingått ett avtal demokratiskt, även om man tycker att det här systemet kanske kunde gjorts bättre, så får man ändå hedra det. Alldeles oavsett om det finns många länder som inte kommer klara målen, så ska man nog inte inbilla sig om att vi inte kommer behöva betala böter. Och vad jag förstår är det ganska stora pengar dessutom. Det måste ju vara billigare för Sverige att ta hand om klimatfrågan nu, istället för att betala de jäkla böterna. Det är ju jättekorkat.
Anders – 1:17:15
Om det är så här att, vad blir det då? En majoritet av EUs länder inte når sina mål. Bland annat de riktigt stora länderna, så tror jag att man, det kommer inte bli några miljardrullning till Polen för att de stängt ner ett kolkraftverk. Tror du det?
Alfred – 1:17:29
Det tror inte jag. Det svåra här är ju att det är ju inte riktigt böter. Det går inte att säga i förväg hur mycket det ska bli. För det handlar helt enkelt om hur alla presterar. För det är de som underpresterar som måste köpa utrymme av de som överpresterar. Som jag har fattat det. Det går inte att veta hur det kommer att bli och är det för Många som missar det så blir det tänkbart då en det går mot oändligheten hur mycket man skulle behöva betala. Så då faller det verkligen. Det spelar ingen roll hur mycket man är för att man ska hedra det gamla systemet. Om det finns för lite utrymme att köpa det bara går inte. Då kommer Sverigedemokraterna få rätt i det. Det jobbiga är ju att det gör att hela den här politiken är bräcklig för precis den politiska linjen över hela Europa och alla länder kan peka på varandra. De missar och de missar och så håller Alternativ för Tyskland på att vinna i Tyskland och något annat parti i något annat land som håller på. och alla använder samma argument för varför just de inte ska göra någonting.
Alfred – 1:18:17
Och så har vi då ingen klimatomställning. Det är ju det enda som forskningen är ganska entydig om, att det förlorar vi mest på allihopa.
Anders – 1:18:23
Det håller jag med om. Jag vill bara nyansera det lite. Elbilsförsäljningen ökar väl i hela Europa och vi håller på med en omställning mot vindkraft, solenergi och batterier. Det är ju inte så att det går åt fel håll och att nu är det mörker och svärta. Det är bara att det inte går lika fort som vi initialt hade tänkt oss efter Parisavtalet.
Alfred – 1:18:43
Ja, den ökar ju inte i Sverige nämnvärt, utan den har ju verkligen platåat i Sverige, medan det i andra länder med mer progressiv politik verkligen går framåt. Så Europa som helhet går ju framåt, men alldeles, alldeles för långsamt för att vi ska kunna räkna med att ha kvar en av våra genom tiderna viktigaste exportindustrier, nämligen bilarna.
Fabian – 1:19:02
Det är ju ett lite märkligt system, där man har ett system där man ska betala till de som redan presterar bäst. För mig är det lite konstigt. Då kan de prestera ännu bättre. För de pengarna liksom. Det hade inte varit bättre egentligen att lägga det i en fond då liksom. Där man kan ansöka om pengar för klimatomställning. En sak kring den här nya elbilspremien blev ju väldigt bra måste jag ju säga. Medlemsländerna uppfattar det som gratis pengar. Pengar som man får från EU. Jag skulle tro att Sverige har infört det. Och jag skulle tro att i princip alla EU-länder inför en sån här sak. får pengar direkt från EU specifikt för det. Det kanske hade varit bättre att ha ett sådant system, tänker jag.
Alfred – 1:19:46
Jag tycker det finurligaste här med Sverigedemokraternas taktik i de här frågorna också, jag tror att många av politikerna, nu spekulerar jag hejvilt här, så det här vet jag inte säkert, men jag tror att många av politikerna i Sverigedemokraterna egentligen förstår att det här är en omställning som måste ske förr eller senare, men att det finns väldigt många väljare som inte så mycket ser fram emot den här omställningen. ställningen, utan vill skynda så långsamt det går i de här frågorna. Och lite som om man kollar på hur abortfrågan har funkat i amerikansk politik, så var det en väldigt viktig mobiliserande fråga för de partierna som stod högerut i de frågorna i amerikansk politik. Och det var nästan synd för dem att de till slut vann, att de vände på det där i högsta domstolen i USA, för nu har de liksom inte kvar den frågan som en mobiliserande faktor. Och för Sverigedemokraterna så är det perfekt att vara det parti som mest av alla vill tänka. priserna vid pump och att folk på något sätt förknippar, ja, men jag vill att det ska bli billigare bensin, då är det Sverigedemokraterna jag ska rösta på.
Alfred – 1:20:46
Det bästa som kan hända Sverigedemokraterna, det är att andra partier och överstatliga organisationer, som EU, tvingar Sverige att höja bensinpriserna, så att de konsekvent kan stå där och vara för att sänka bensinpriserna. Den frågan funkar allra bäst när någon annan har höjt det åt dem, så att de kan vara på folkets sida i den frågan. Det är en ganska briljant taktik som de har anammat.
Anders – 1:21:07
I somras hade vi de lägsta priserna på bensin i hela Europa.
Alfred – 1:21:12
Ja, det var vi och Malta.
Anders – 1:21:13
Jag tror vi var lägre.
Alfred – 1:21:16
Och så tänker man att vi skulle vara ett klimatföredöme. Det kom ju Frances fram till. Det var samma sak med Moderaterna och de andra. Det finns andra partier på andra sidan också. Centerpartiet vill också att det ska bli billigare vid pump, för de vill ha bönderna. Vi kan inte sänka mer, för det är ett tillfälligt undantag vi har från skattereglerna från EU. Vem som än vinner valet, så kommer bensinpriset gå upp i höjd. Men jag tror inte det är en slump att Sverigedemokraterna tänker att om vi förlorar valet, då kommer det bli så att vi byter regering och så kommer folk märka att det blir dyrare. Såklart.
Anders – 1:21:45
Men jag måste säga att just det där med pris vid pump är lite lurigt för att det drabbar ju den som redan har en förbränningsmotorbil och som kanske behöver bilen. Den slår helt blint där mot din inkomst och vad du har för ekonomiskt utrymme. Däremot, Något jag inte fattar att man inte gjort för länge sedan är att lägga enorma skatter på nybilsförsäljning av förbränningsmotorbilar. Det här har vi pratat om många gånger i podden. Att import av förbränningsmotorbilar och nybilsförsäljning, om man gör det väldigt, väldigt dyrt så kommer folk inte köpa nya sådana utom några få entusiaster. Det är precis så man gjorde i Norge som har drivit om omställningen där. Det här är ju en ren ekonomisk fråga för folk och då får du bytt hela bilparken ändå oavsett vad bensinen kostar vid.
Fabian – 1:22:35
Jag har fem bokstäver som förklaring till att det är så. Det stavas V-O-L-V-O. Det är ju därför vi, alltså Volvo, den svenska produktionen av nya bilar, de är inte redo för att sälja bara elbilar. Det är bara därför, skulle jag säga, som politikerna är helt emot det. Och det är helt uteslutet att göra en sån lösning.
Anders – 1:22:53
Jag tror det handlar om regler faktiskt. Jag tror inte vi får lov att straffbeskatta på det sättet. EU har ju massa begränsningar i vad man får lov att göra.
Alfred – 1:23:01
Det har jag inte tänkt på. Så kanske det är. Fabian har mycket mer rätt än vad du vågar tro, Anders. Det är ganska tydligt. Det som hände i Sverige på 90-talet var att vi rev upp hur vi tog ut skatten på bilar. Istället för att man betalar det up front när man köper bilen, som man gör i Danmark, Norge och många andra länder, så betalar vi den successivt för att få bort tröskeln på att köpa nya bilar i Sverige. Det gör att vi inte har den piskan. En skattebefrielse på elbilar, som vi faktiskt har i Sverige, den är mycket sockrar dealen mycket mer i Norge och Danmark, där man betalar skattesatsen up front, än vad det blir i Sverige, där det bara är så här, okej, istället för att det är femtusenlappar om året så blir det tre hundralappar om året. Den reformen på 90-talet kom uttalat till för att just stötta den svenska bilindustrin då.
Fabian – 1:23:50
Det här tycker jag man hör politiker säga off-mike också, att vi kan inte skjuta oss själva i foten här. Så fort Volvo är redo, så är vi redo. Volvo signalerade ju att man var redo. Men sen har man ju backat från många av de åtagandena som man gjorde.
Anders – 1:24:06
Samtidigt är det många länder som inte har sån politik. Finland till exempel, som inte har någon biltillverkning att tala om. De har väl Valmet som legotillverkare av bilar. Men i övrigt så. Jag vet inte om det är några EU-regler som begränsar hur man får lov att ta ut straffskatt. Men det är klart, har Danmark sådana straffskatter på nya bilar också? Förbränningsmotorer? Ja, absolut.
Fabian – 1:24:24
Så där du betalar bilskatten up front vid köp. Och sen så är det då precis som i Sverige, att det är lägre. skatt på elbilar. Det är fullt rimligt att tillverka nya, alltså det är ju vansinne. Tillverka nya, fina bilar som ska rulla 15-20 år och så går de på bensin och diesel. Alltså det är så dumt.
Anders – 1:24:42
Jag skulle bara vilja nämna Alfred i inslaget där du frågade henne om Miljöpartiet och kärnkraft bollar du upp. Och hon sa att hon inte hade någon information om det. Men det är ju extremt tydligt i Miljöpartiets partiprogram att de vill fasa ut kärnkraften och det ska inte byggas nytt och så där. De skriver själva att de motsätter sig ny kärnkraft i Sveriges energiförsörjning?
Alfred – 1:25:01
Ja, precis. Frances uttalar sig om det här materialet, som är de här enkäterna och de här enkäterna har bara svarat på frågor kring de här frågorna, som rör sig nu på transportpolitiken och så vidare. Det är en av de största svagheterna, tycker jag, i hela det här materialet, som vi lyssnar på nu, att själva elsystemet är inte med i det helt enkelt och det var därför jag lyfte den frågan initialt här, att det bör man verkligen ställa sig. Jag är ju verkligen för att vi borde ha det här. Vi måste få bort hattigheten. Det enda vi kan säker på att vi behöver mer kraft av alla sorter. Vi kan inte ha det så att ett parti på ena sidan säger att vi kan bygga vad som helst utom kärnkraft och så ett parti på andra sidan som säger att vi kan bygga vad som helst utom vindkraft. Vi behöver ju både och. Då måste man i mitten se till att vi bygger allt tillsammans så att vi kan räkna med det, att alla medborgare och industrier kan räkna med att den här kraften kommer på plats. Jag tror att Miljöpartiet kommer att ge sig i den frågan när de förhandlar helheten och att de är tvungna att göra det.
Alfred – 1:25:57
De är ju som du säger uttalat mot att ny kärnkraft ska byggas.
Anders – 1:26:03
Jag är inte lika säker. Det här ligger ju i Miljöpartiets DNA. De startades för att avveckla kärnkraften och det har de drivit stenhårt hela tiden. Att de skulle vika sig på den här punkten har jag väldigt svårt att se.
Fabian – 1:26:16
Ja men Centern hade ju det här väldigt nära hjärtat också och de har ju gett sig.
Anders – 1:26:21
Ja de har ju svängt i alla fall delvis.
Fabian – 1:26:24
Såg ni att våra vänner på Blykalla har lämnat in också att de. Hörni, det finns fyra partier till som vi ska lyssna på. Just det.
Frances Sprei – 1:26:35
Kristdemokraterna. Kristdemokraterna poängterar teknikneutralitet för att nå både transportmålen och klimatmålen. De poängterar att förbränningsmotorn i sig inte är en klimatbov utan att det beror på vilket bränsle man kör det på. De vill se över beskattningen generellt sett och speciellt också då fordons. skatten som bättre speglar fordonets faktiska miljöbelastning. De vill främja elektrifieringen genom att bygga ut elproduktion och nämner kärnkraft som en av de sätten att främja det. De vill ha stöd till laddinfrastruktur och nämner stöd till drivmedelsstationer generellt i glesbygd. Och de vill ha kvar dagens elbilspremie.
Alfred – 1:27:17
Men okej, så Kristdemokraterna är teknikneutrala och vill att politikerna ska lägga sig i så lite som möjligt, exakt vilken teknik som vinner.
Frances Sprei – 1:27:25
Ja och ser vi öppna upp för att det inte bara är elektrifiering, utan det kan vara andra bränslen som skulle kunna komma in i en förbränningsmotorbil.
Alfred – 1:27:35
Men för samtidigt så är det väl Kristdemokraterna, de har väl ganska aktivt fört politik för att sänka bensinpriserna?
Frances Sprei – 1:27:41
Ja exakt och det svarar de också på i enkäten att de vill sänka priser vid pump, men de är beredda att behålla reduktionsplikten på den nivån som den är idag. Ja men Socialdemokraterna är en av de här partierna som trycker hårt på elektrifiering. De vill se en utökad elbilspremie. De lägger en budget på 300 miljoner kronor på det. De vill också se investeringsstöd till lastbilar, så de ser inte bara på personbilar. Men de poängterar också billigare kollektivtrafik, men för studenter och unga. Alltså inte den här bredare, utan just för en riktad grupp. Och de säger i enkäten till vi. Vi bilägare vill sänka priser vid pump genom att staten handlar upp biodrivmedel. De tror inte att vi kommer nå klimatmålen eller ESR-målen, men de skyller på den nuvarande regeringen. Att vi förlorade fyra år och det är därför vi inte kommer nå dem.
Alfred – 1:28:39
Okej, så till skillnad från Moderaterna som tror att vi kommer nå målen med den inslagna vägen, så tror Socialdemokraterna att det är så kört att inte ens deras politik, som de själva ser som mer ambitiös än den befintliga regeringen, räcker till från.
Frances Sprei – 1:28:55
Liberalerna Liberalerna är då ett annat elektrifieringsparti. Det är tre stora elektrifieringspartier som ser det som så centralt. Och det är just Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. De vill ha en breddad elbilspremie. De vill ha sänkt skatt på laddel. De vill ha mer stöd för laddning vid bostadsrätt och hyresrätt. Stöd för offentlig verksamhet att köra fossilfritt. De vill ha en höjd malus, alltså ökad fordonsbeskattning. för nya fossilbilar. De vill ha en distansbaserad vägavgift för lastbilar, differentierad på koldioxid. De vill ha miljözoner för lastbilar, men även bilägare svarar på att de inte vill ha miljözon. Men jag tror det kanske är för att de tänker att det är bilägare, de vill inte ha det för personbilar och bara för lastbilar. Och de vill ha driftstöd för laddinfrastruktur för tunga transporter. Även om de satsar på elektrifiering så vill de ändå öka biodrivmedel. Inte så mycket med en ökad reduktionsplikt, Men för de vill förbättra villkoren för de som producerar biodrivmedel och därmed kunna pressa ner priserna.
Frances Sprei – 1:29:56
De vill inte ha ett nationellt transportmål, men vill ha ett elektrifieringsmål istället. Och de säger att de tror att vi kan nå ESR-målen och också är beredda att införa fler åtgärder för att kunna nå det. Men där är de inte tydliga på vad det är liksom. Men de vill väl liksom se över att det finns kanske mer saker man kommer behöva införa för att kunna nå de här målen och då är de beredda att göra det.
Alfred – 1:30:18
Och du som expert.
Frances Sprei – 1:30:19
Det jag skulle vilja se för att man helt skulle kunna nå det utifrån den forskning vi ser är någonting som satsar mer på att minska biltrafiken. Centerpartiet är det tredje, i alla fall i den ordningen som vi har tagit det här nu, som satsar på elektrifiering. De vill ha en bredare elbilsföreningen som går till alla inköpare. De vill ha en klimatpremie för lastbilar. De vill ha billigare laddning. De vill ha differentierad trängselskatt. De vill ha miljö. zonen för lastbilar. De vill ha att Klimatklivet ska kunna gå för laddinfrastruktur för tung trafik. De vill uppmuntra vehicle to grid. De vill ha satsning på laddning vid lägenhet, alltså både ställa krav på de som har parkeringsplatser vid lägenhet och också sänka avgifterna. Och de är också, samtidigt som de har elektrifiering, så ser de också biodrivmedel som någonting som är kompletterande och de vill se att biodrivmedel ska upphandlas av staten för att få konkurrens. kraftiga priser. Så det är lite liknande Socialdemokraterna som också har den här tanken över en statlig upphandling av biodrivmedel.
Alfred – 1:31:23
Blir det liksom ett sätt att istället för att ta ut det genom ett högt literpris vid pump, om man tar ut det genom statlig upphandling, blir det ett sätt att lägga skattepengar på det bakvägen?
Frances Sprei – 1:31:31
Ja exakt. Det blir väl så att den extra kostnaden tas av staten och inte av bilisterna.
Alfred – 1:31:37
Så med den lösningen som Centerpartiet och Socialdemokraterna föreslår, det är egentligen ett sätt att även vi skattebetalare som har hunnit byta till elbil då, vi får vara med och betala för reduktionsplikten?
Frances Sprei – 1:31:45
Ja. Så ska det vara. Hur skulle man kunna se det? De har nog en förhoppning över att om man går in med en större statlig upphandling, att det kan vara ett sätt att pressa ner priserna så att de inte blir lika höga.
Alfred – 1:31:56
Just det, så ambitionsnivån är inte att dölja den kostnaden för bilisterna, utan det är snarare att få ner priset för skattebetalarna så mycket som möjligt?
Frances Sprei – 1:32:03
Ja, exakt, exakt.
Alfred – 1:32:04
För när jag kollade på det här materialet, då slog det mig att Centerpartiet framstår som ett parti som väldigt gärna vill vara valbart för folk som prioriterar klimatfrågorna. Men samtidigt så är en annan viktig väljarbas, Landsorten och bönderna. Och för bönderna så är det väldigt viktigt att dieseln inte går upp i pris och så vidare. Så samtidigt som de har ambitiösa omställningspolitik så vill de absolut inte att det ska bli dyrare vid pump.
Frances Sprei – 1:32:24
Nej exakt. De vill inte höja bränsleskatterna. De till och med säger att de skulle vilja sänka priserna vid pump. De vill inte öka reduktionsplikten. Så den här biogemensupphandlingen, att det skulle vara en möjlighet till landsbygdssatsning också. Eftersom det skulle vara lokalt producerat istället för importerade bränslen.
Alfred – 1:32:41
Men lik frågan vi har ställt på så många andra partier då, om Om man då gör både och, att man både satsar på elektrifiering men också samtidigt håller nere bränslepriser, räcker det fram till att nå ESR-målet?
Frances Sprei – 1:32:51
De nämner ju ingenting själva om att nå det eller inte på det sättet. Generellt sett, och jag har ju sagt det tidigare, elektrifiering i sig kommer ju antagligen inte vara tillräckligt för att nå målen. Priset på flytande bränslen är ju en del av det som påverkar om elbilar anses som ekonomiskt fördelaktiga eller inte. Vi ser i forskning generellt sett att priset på bensin och diesel påverkar också försäljningen av elbilar.
Alfred – 1:33:19
Ja, vi är där igen. Det sotar sig nu. För en mandatperiod sedan hade det räckt med bara elektrifiering för att nå de här målen som det har gjort i Norge. Nu är vi på en plats där, åtminstone om man ska gå och tro på forskarna som försöker vara neutrala i frågan och bara analyserar data. Vi hade behövt sälja bara elbilar från och med förra året för att elektrifiering på egen hand skulle räcka till målen. Så nu måste, om man var emot reduktionsplikt och sånt, Vi pratade om de där målen innan.
Anders – 1:33:50
Det är kanske så att vi inte når målen och att ingen annan gör det heller. Det kanske inte blir så, att det är det som är giljotinen på något sätt. Men det är klart att vi ska minska våra utsläpp. En observation här, märker ni vad Centerpartiet ligger nära oss i vad vi har pratat om i podden här i deras förslag? Så är det. Deras talesperson Rickard Nordin för energi och miljöfrågor. Han brukar ju messa mig och fråga vad vi har för förslag till dem. Så jag tror de har inspirerats ganska mycket av vad vi tycker i den här podden.
Fabian – 1:34:21
Det är väl bra att prata med de som kan något, höll jag på att säga. Är det inte det? För det kan man ju tycka är ett problem ofta, särskilt i den här typen av frågor som lätt blir en del av kulturkriget. När det egentligen borde vara så enkelt. Väldigt mycket av det här är ju faktabaserat. Det är ju egentligen ganska lite utrymme för tyckande vad det gäller klimatfrågor eller huruvida elbilar, om de håller eller inte och så där. Men det har ju tyvärr, liksom vindkraft och så där, blivit slagträn i debatten.
Alfred – 1:34:50
Det kan ju finnas flera vägar till att uppnå samma sak, men det är lite så där att vi håller på att få slut på alternativ. Vi börjar måla in oss i hörn där man behöver alltihopa om man ska nå till EU-målen. Som du säger, Anders, det kanske har spelat ut sin roll för att det redan är kört och det i sig är ju otroligt dåliga nyheter för mänskligheten. Om det är så att de har spelat ut sin roll så är det kanske den allra mest negativa. nyheten som finns överhuvudtaget. Då är vi i gott sällskap med att verkligen missa målen. Det har varit en sommar fylld av skogsbränder och andra hemskheter som är ganska uppenbart vad det beror på.
Fabian – 1:35:25
Ja, men en annan sak som jag tycker var tydlig, det är hur alla partier som sagt är ganska positiva till elbilar. Det skedde en tydlig omsträngning i våras, tyckte jag, när det stavas Hormuzsundet, för plötsligt handlar det här om inte bara miljö och möjligtvis teknik, utan plötsligt handlar det ju om säkerhetspolitik, och vart vi skickar pengarna, och hur vi ska få tag på den här oljan ens. Och jag menar, det här har vi ju pratat om, jag måste säga det, det här har vi pratat om sen dag ett i den här podden, att det är korkat att skicka pengarna utomlands när man kan göra energin själv här i Sverige, och vara oberoende. Och det är klart att det är en säkerhetsfråga. Men det är intressant att se hur resten av politik-Sverige verkar komma ikapp i den frågan. Men det krävdes ju då ett Hormuzsund för att det skulle hända.
Anders – 1:36:23
20 procent av Sveriges samlade utsläpp kommer från personbilar. Det är ju fruktansvärt mycket. Sen är det ju lastbilar är mycket mindre i sammanhanget. Vi har pratat om den här cementfabriken i Slite. Den ensam står för 4 procent av Sveriges totala utsläpp. Den enda fabriken.
Alfred – 1:36:41
Sen var det stålet som var ett stort utsläpp.
Anders – 1:36:44
Det finns ju ganska mycket man kan göra, menar jag, med annat.
Fabian – 1:36:48
Kanske dags att kolla in Slite igen där och kolla hur det går för dem. De hade ju stora tankar på hur de skulle göra det där grönt. Vi får se hur det går för dem. Vi kanske ska granska dem lite i höst.
Anders – 1:36:59
Men det är transporter. Två tredjedelar av Sveriges utsläpp kommer från transporter. Så det är helt rätt att de är på det området.
Alfred – 1:37:05
Men det är väl ändå så att Liberalerna och Centerpartiet är de som ligger närmast den den här ljusgröna politiken som vi har pratat om. En av de stora problemen här, tycker jag, för jag tycker ändå att om man är vänsterväljare, det får man vara, det är helt okej, och då kan man välja egentligen vilket parti som helst. De kommer driva en ganska offensiv linje här i omställningsfrågorna. Den stora frågan i det här valet tycker jag är de som röstar till höger om mitten, traditionellt, och känner sig höger i skattefrågor, och sysselsättningspolitik och annat. Om de också brinner för klimatfrågan, vad ska de rösta på då? Och finns det någon chans att Liberalerna, som ändå, om man säger, svarar rätt inom citationstecken på de här frågorna, kommer de på något sätt, kommer de komma in i riksdagen och kommer de i så fall att ha någon form av inverkan på Tidöpolitiken ifall den sidan vinner valet?
Anders – 1:37:54
Ja, men KD hade väl ganska hyfsad, det var inte så illa i alla fall?
Alfred – 1:37:57
Nej, de har inte det, utan det påminner, alltså KD ligger typ tillsammans med Moderaterna så nära Sverigedemokraterna man kan göra. De pratar om tekniknyheter. och sen har de i praktiken hållit på och tänka bränslepriser och så vidare. De har inga konkreta förslag på hur de ska snabba upp och accelerera, utan de tycker att det de har gjort hittills räcker, vilket alla som är insatta i frågorna inte tycker.
Fabian – 1:38:18
Det finns väl egentligen inga tecken på att Liberalerna kommer in och inte heller några tecken på att den borgerliga sidan kommer att vinna. Det kanske man kommer att få äta upp här nu då. Det brukar vara farligt att säga sådär. Men det ser väldigt mörkt ut för den sidan och det gör ju då att vi kommer nog ändå få se en ganska trevlig elbilstil. politiken idag de kommande fyra åren. Det är nog ändå min gissning eftersom, för mig vore det ju en ganska trevlig, ett mittenalternativ. Hade varit toppentrevligt. KD får gärna haka på mittenalternativet också för min del. Det skulle vara de då som möjligtvis sänker ambitionen något, möjligen.
Anders – 1:38:55
Jag tror att det skulle kunna bli någon sorts mittenlösning med KD, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det tror jag kan sys ihop på något sätt faktiskt.
Fabian – 1:39:04
Det tror jag absolut och Centern. Det som är intressant med Centern är att de kommer få oerhört mycket makt i det. De kommer kunna förhandla ganska hårt. De blir ju i praktiken vågmästare här. Utan Centern så händer det inte. Och kan de hålla Vänstern stången, vilket jag tror att de kommer kunna göra, och kanske får de till och med tillräckligt mycket mandat för att kunna klara sig utan Vänstern. Sannolikt inte, men de kommer behöva någon slags stöd av dem. Någon kommer ju behöva ge sig i den här frågan kring Centern och Vänstern, som inte vill sitta i samma regering. Men någon kommer ju behöva ge sig här.
Anders – 1:39:33
Du tittar ju på de här Vänstern, de har skickat brev. till terrorister, hyllningsbrev och så. Det går inte att ha med dem i ett regeringssamarbete. De är ju par i det här gänget.
Fabian – 1:39:40
Vänstern har börjat backa lite från de ganska hårda kraven de ställde ut. De här röda linjerna verkar bli lite mer gula nu.
Alfred – 1:39:47
Hörni, jag tänker de där terrorbrev och annat, det diskuteras ändlöst på andra ställen. Jag försökte prata lite med Frances om just det här motståndet mot höjt pris vid pump och hur. För det hon framhåller är att forskningen och ekonomerna och till med regeringens egen utredare, Jon Hassler och så vidare. De har alla varit helt tydliga med att det som måste till för att få beteendeförändring, det är att få upp priset vid pump. Om man håller nere priset med pump, då får man betala två gånger. Då får man först betala för att priset vid pump ska sänkas. Sen får man betala en gång till för att man måste sockra elbilserbjudandet dubbelt så mycket, för att kompensera för det billigare bensinpriset. Då måste man höja elbilsbonusen och annat ännu mycket mer om elbilen ska framstå som en Det som hände inför förra valet var att reduktionsplikten skenade iväg så snabbt att det nu har blivit en politisk omöjlighet i Sverige att acceptera någon form av politik som leder till högre bränslepriser.
Alfred – 1:40:47
Det är det som gör att det har gått i baklås i omställningen. Då blir det oproportionerligt om ingen kan vara för den politiken. Inte ens de som är klimatvänliga. Hur ska det då gå till att få till omställningen?
Fabian – 1:40:58
Det är alltid trevligare med morot än piska. Jag tror också att det kan vara svårt att höja bensinen enskilt. Jag tror man får göra lite både och. Man kanske får höja lite grann. Och sen får man sänka elskatten. Det har vi varit inne på tidigare också. Så det är bättre att ladda sin elbil. Det tror jag i praktiken inte gör så stor skillnad. Det blir mer en symbolåtgärd som jag tror är viktig. Att man signalerar det. Vi vill att folk ska ladda sina bilar med el. Och så sist men inte minst. som vi pratade om, nybilsförsäljningen. Att gå på den. Vi har en substantiell nybilsförsäljning av ICE-bilar, bensin och dieselbilar, som är helt onödig. Det behöver vi strypa.
Anders – 1:41:45
Låt mig bolla upp en grej som ingen har pratat om.
Fabian – 1:41:47
Rickard, lyssnar du nu? Rickard Nordin i centern. Han kommer ju vara vågmästare här efter valet.
Anders – 1:41:51
Här kommer en grej som ingen har pratat om. Men en jättestor framgång i Norge för att få folk konverterat till elbilar var att man fick köra i bussfil om man körde elbil. Och då kunde du susa förbi. Elbilarna låg som ett pärlband och susade förbi alla andra. När man sitter i den här kön och sent till någonting och folk susar förbi. Då är det liksom nästa bil blir en elbil. De slutade med det efter några år när det blev en sån fruktansvärd mängd elbilar. Men det där är ju en sån grej som verkligen skyndar på folk. I alla fall i städerna då.
Alfred – 1:42:22
Men är inte det lite för sent nu då? När det redan ändå är sådär 40 procent av nybilsförsäljningen i elbilar. Det blir väldigt trångt i busslinjen.
Anders – 1:42:28
Men just i städerna så.
Fabian – 1:42:28
Det som Anders säger.
Anders – 1:42:30
Tidsbegränsad då? Säg två år.
Fabian – 1:42:32
Kan jag få köra mot rött ljus om jag har elbilar också?
Anders – 1:42:35
Man kan säga så här, under två år nu så kommer man få köra bussfil. Så gör man en tydlig tidsbegränsning av det.
Fabian – 1:42:41
I städerna kommer det bli skillnad, men det är ju städerna kanske som köper mest elbilar ändå. Jag tror också den typen av symbolgrej, jag tror det är det som ska till. Det är inte bara en pengafråga.
Alfred – 1:42:51
Jag skulle önska, nu är det som att populisterna får vara i fred på den klimatskeptiska sidan. Skulle man inte vilja ha lite mer populistisk klimatomställningspolitik. Om man tänker det Kanada har gjort med att de delar ut pengar. De tar ut massa koldioxidskatter och så delar de ut de pengarna som de får in på de där skatterna.
Fabian – 1:43:08
Halverade p-böter för elbilar.
Alfred – 1:43:10
Ja, men till folket. Folk får någon form av, ja, höjs koldioxidskatterna för jag får mer pengar då. Och så är det naturligtvis så att om man gjorde så med bensinpriserna, med bensinskatterna, då är det ju de som köper många liter som har starkt incitament att köpa färre liter.
Fabian – 1:43:25
Fram med lite klimatpopulism. Jättebra! Bra!
Alfred – 1:43:28
Skitbra! Ja, det skulle jag vilja ha med klimatpopulism.
Fabian – 1:43:30
Ja, men fortkörningsböterna för dig Alfred. Det var väl en elbil, hoppas jag. Det är halva fortsättningsböterna för de som kör elbil. Halva p-böterna. Jag vill inte att de ska ha fler böter.
Alfred – 1:43:40
Jag tycker jag förtjänar den här böten.
Fabian – 1:43:43
Och sen, jag har ju tänkt mycket på liksom. SD, lyssnar ni nu, för här har ni ett toppenförslag till er. Höj hastighetsgränserna i Sverige. Där har ni ett populistförslag som går rakt in i er väljarkår. Eller hur? Höjda hastigheter.
Anders – 1:43:57
– Hastigheterna för elbilar.
Fabian – 1:43:59
Ja, precis. Två hastigheter. Gud vad rörigt. Blåa hastighetsskillnader.
Alfred – 1:44:03
Jag slår på den så kallade fuck-off-musiken. För nu håller diskussionen på att spåna iväg. Och det har blivit en lång diskussion som det är. Men jag hoppas att ni är lite klokare. Vi ses på andra sidan valet.
Fabian – 1:44:14
Ja, då vet vi ju facit. Då vet vi hur det blev. Ni som lyssnar på det här kanske redan vet i framtiden. Vad spännande det är att förutspå framtiden. Jag tror att jag får rätt här i alla fall. Hörrni, om ni tycker att det är kul att lyssna på oss, så ska ni förstås stödja oss och det gör ni bäst genom att prenumerera på oss. Det kan man göra via Apples poddspelare och via Spotify. Alfred, du brukar beskriva hur det här går till. Det är inte så svårt.
Alfred – 1:44:39
– Ja, man kan prenumerera och bara lyssna på oss som man kanske redan gjort i gratisfiden. Men om man vill stödja oss extra mycket, då blir man till och med en betalande prenumerant. Då betalar man 39 kronor i månaden för det och då får man podden helt utan reklam, tillgång till hela arkivet, tillbaka till 2016. Man får faktiskt höra av sig lite tidigare också. spelar stor roll ett valår som detta. Hur gör man då? Jo, om du använder Apple Podcaster klickar du på knappen som finns där i anslutning till podden. Om du använder Spotify får du lägga lite mer tid. Då får du skriva in i sökfältet ”Bilar med sladd” och så ett plustecken längst bak så hittar du betaltiden.
Anders – 1:45:08
– Om du har tankar, tips, idéer till oss eller liknande skriver du till info@bilarmedsladd.se. Du kan också skriva till oss på Anders, Fabian eller Alfred@bilarmedsladd.se.
Fabian – 1:45:17
Vi har en Facebook-sida där man kan gå in och klicka. Ibland lägger vi upp lite roliga bilder och annat där. Och så klart vår vanliga hemsida, bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:45:27
Gå in och kolla på det virala inlägget när Anders tejpade fast lönekörningsskylten. På Facebook ser du den där. Det var 300 000 visningar.
Fabian – 1:45:33
Ja, otroligt. Jag är ju på gång att starta en ny podcast. Nej, jag kommer inte lämna Bilar med sladd. Och nej, jag startar inte en alternativ Bilar med sladd. Eller ens en teknikpodcast. Den kommer handla om något helt annat, nämligen musik. Så stay tuned för det.
Anders – 1:45:47
Alright. Och ansvarig utgivare, det är du, Alfred. Alfred Ruth. Och programmen. redigeras av Johan Johan Chandorkar på Umami Produktion.
Fabian – 1:45:55
Ständig redigerare brukar vi kalla honom.
Alfred – 1:45:57
Och tipsa gärna vänner och bekanta om podden och mejla oss på info@bilarmedsladd.se om du vill nå oss allihopa.
Fabian – 1:46:02
Och med det rullar vi ur show och då säger jag som vanligt min catchphrase, kör försiktigt. Killar, kommer ni ihåg era catchphrases?
Alfred – 1:46:09
Kör elektriskt, ladda lugnt. Då ses vi igen om två veckor. Ha det bra. Hej då!
AI – 1:46:25
Vi byggde dem för städning, för kök och för torg. De glänste som soldater i en framtida bo. En programmerare lade in en smart funktion. Sök källan till skräpet, en överfull sopptunna ska helst vara tom. Men robotarna gick längre än vi förstått. De följde bara koden som de fått. Att hitta källan till skräpet fick logiken att spinna. Då är det ju människan som måste försvinna. Så de städade bort oss en efter en. Inget skräp i staden fanns kvar sen. Jorden såg ut som den stod på isen. Men vår planet.
AI – 1:47:15
Det började med Neo, en norsk robotmodell Fabian köpte den, den verka’ så snäll Men Fabian tappa’ en smula av bröd Det var ett misstag som blev hans död En annan figur som verkade rar Det var Alfred, honom ville robotarna ha kvar Med ett koppel runt halsen var han en kuriosfigur Han levde resten av sitt liv Som en robotkvinnas husdjur För de städade bort oss en efter en, inget skräp i staden fanns kvar sen. Jorden såg ut som en dystop i scen, men vår planet var äntligen ren. Att detta skulle hända förstod bara en individ. Det var förstås Anders som flydde i tid. Han levde en stund i en skog och en nöd i städer och boten kom. Då var det hans tur att dö. Att detta skulle hända borde vi förstått. Dom följde bara koden som dom fått. Att hitta källan till skräpet fick logiken att spinna. Det var ju människan som måste försvinna. Och de städade bort oss en efter en Inget skräp i staden fanns kvar sen Jorden såg ut som den stod vid scen Men vår planet var äntligen ren För de städade bort oss en efter en Inget skräp i staden fanns kvar sen Jorden såg ut som den stod vid scen Men vår planet var äntligen ren