I veckans avsnitt snackar vi vidare om den lilla finska startupen som lovar ett batteri som skulle förändra allt, om det nu stämmer. Anthropic tackade Pentagon nej av principskäl, och OpenAI klev in. Volvo EX30 återkallas – inte en utan två gånger, av två helt separata anledningar. Och Alfred är övertygad: 2026 och 2027 är åren då de elektriska långtradarna tar steget från entusiastprojekt till branschomvälvning på riktigt.
Det blir med andra ord allt från geopolitik och AI-etik till batterifabrikskollapser och en AliExpress-backkamera som visade sig ha sina begränsningar. Plus: Alfred är nybliven bonusmorfar, har skaffat läsglasögon och tagit upp stickning. Grannycore är tydligen en det nya heta.
Finska Donut Labs – batteri-drip-kampanjen fortsätter
Det finska startup-bolaget Donut Labs håller på att bli poddens mest spännande följetong. Om deras påstådda solid-state-batteri med 400 wattimmar per kilo faktiskt fungerar som de säger, hade det inneburit ett verkligt genombrott – elflyg, längre räckvidd, säkrare fordon. Allt på en gång. Nu kör de en systematisk drip-kampanj via sin sajt idonutbelieve.com, där det finska oberoende testorganet VTT vecka för vecka publicerar nya testprotokoll på cellerna. Det senaste resultatet imponerar faktiskt: cellerna klarar 100 grader Celsius utan att fatta eld, vilket inte alls stämmer in på ett vanligt litiumjonbatteri.
Problemet är att VTT har fått testa en svart låda – de har inte fått se cellens insida, och cellens vikt har aldrig redovisats. Det är det enklaste av alla test: ställ cellen på en våg. Tills det sker kan ingen granska energitäthetspåståendet. Dramaturgin är skicklig – precis som en duktig journalist håller tillbaka hälften av avslöjandet för att låta motparten försvara sig på fel premisser. Men som Anders påpekar: det är exakt samma dramaturgi som en begåvad bedragare använder. Motorcykellanseringen med de nya batterierna, som var planerad till mars, har redan försenats en månad. Vi håller ögonen på det.
OpenAI tar Pentagon-kontraktet – Anthropic tackade nej
Lyssnaren Olof skickade en av veckans bästa frågor: hur ser Fabian, poddens officiella Sam Altman-entusiast, på att OpenAI tagit över Pentagon-kontraktet efter att Anthropic tackat nej? Anthropic vägrade hjälpa försvaret med massövervakning av amerikanska medborgare och autonoma vapensystem – och OpenAI, under lite mer ekonomisk press, valde att ta affären. Fabian konstaterar med viss uppgivenhet att det kanske inte är så konstigt: Anthropic har råd att ha principer, OpenAI sitter trängre.
Diskussionen mynnar ut i en av avsnittet tyngre delar: det ultimata AI-kontrollproblemet. Autonoma vapen är inget nytt – trampminor har alltid tagit beslut om att döda utan en människa i loopen. Men det som är genuint obehagligt är den dynamik som uppstår när militärer tvingas köpa sin AI av kommersiella bolag som säljer till oss alla. Alfred pekar på den läskiga incitamentslogiken: det är inte supermakten med störst ledning som tar genvägar med autonoma mördarrobotar. Det är den som håller på att förlora. Stuxnet-historien nämns som referens – ni som inte känner till den: lyssna på Darknet Diaries. Det är en riktig spionthriller, fast sann.
Körkortsutbildningen för handledare – på väg ut?
Regeringen har lagt fram ett förslag om att slopa det obligatoriska utbildningskravet för både handledare och elever vid privat övningskörning. Kravet kom 2004 och blev obligatoriskt 2006, med tanken att det skulle öka trafiksäkerheten. Anders, som berättat om sina egna pinsamma erfarenheter av handledarutbildningen i tidigare avsnitt, är ändå delvis positiv: kvaliteten är ojämn, trösklarna är höga, och det värsta är att det begränsar hur många handledare ett barn kan ha – vilket i sin tur minskar mängdträningen. Fabian håller inte med, och båda är ovanligt eniga om att en mellanvariant – en utbildad huvudhandledare per elev – vore rimligare än att ta bort allting.
STR, Sveriges Trafikskolors Riksförbund (och poddens bekanta kontakt Maria Pråhle), är bestört och citerar forskning om att olyckor minskat sedan 2010. Anders gräver i statistiken och noterar det uppenbara: minskningen sammanfaller lika bra med säkrare bilar, mitträcken och nollvisionen som med handledarutbildningen. Perioden direkt efter att kravet infördes – 2006 till 2008 – visade faktiskt fler döda och svårt skadade än åren före. Siffrorna är för små för att vara statistiskt signifikanta, men argumentet håller inte. Bilar med sladd är, som bekant, remissinstans.
Volvo EX30 – återkallad. Och sedan återkallad igen.
Inte ett, utan två separata problem drabbar Volvo EX30 under samma vecka. Den första återkallelsen gäller drygt 40 000 bilar globalt vars battericeller – tillverkade av Sunwoda via Geelys JV-bolag VREMT – riskerar att fatta eld. Berörda bilar ska tills vidare inte parkeras i garage och helst inte laddas över 70 procent. Goda nyheten: svenska EX30 tillverkas i Belgien och använder andra batterier, och berörs därmed inte. Däremot rekommenderas ägare av Zeekr- och Lynk & Co-bilar att höra av sig till sin återförsäljare och kolla vilket batteri som sitter i bilen. Den här historien är under uppspelande – Geely har återkallat fler bilar i Kina än i Europa, och det är oklart om alla berörda modeller hunnit identifieras på alla marknader.
Sedan, bara dagar senare, återkallar Volvo EX30 igen. Den här gången handlar det om knappt 8 000 bilar – varav 972 stycken svenska – vars manuella förarsäten kan vara bristfälligt svetsade med sitt fäste. Ägare uppmanas att undvika att fälla bakre raden och lasta tungt tills bilen undersökts. Volvo, vars hela varumärke vilar på säkerhet, hade helst sluppit den här veckan.
Europeisk batteritillverkning – kris på kris
Det är nu bekräftat: Lyten tar över Northvolts tillgångar i Skellefteå. Och samma vecka bekräftas att ACC – Automotive Cells Company, det storslagna joint venture-projektet med Stellantis, Mercedes och TotalEnergies – lägger ner sina planerade gigafabriker i Italien och Tyskland. Motiveringen är svag efterfrågan på elbilar, men som Anders påpekar: elbilsförsäljningen i Europa växer – det är efterfrågan på Stellantis egna elbilar som är svag. Stellantis, som i övrigt haft fullt upp med att reagera för sent på elektrifieringen, smög in en nedskrivning på 22 miljarder euro i samma pressmeddelande. Alfred förklarar pedagogiskt vad det innebär: investeringar som bokförts som framtida intäkter skrivs av på en gång när man inser att produkterna aldrig kommer att sälja.
Mönstret håller i sig och är nedslående: EU:s strategi för att bygga upp inhemsk batterikapacitet och minska beroendet av kinesiska tillverkare faller sönder projekt för projekt. Kina dominerar batteritillverkning – CATL och liknande – medan europeiska biltillverkare sitter fast i överdrivna prognoser för den egna elbilsförsäljningen och betalar priset. Stellantis börjar se ut som en kandidat till poddens inofficiella dödslista.
Ellastbilarnas genombrott – är 2026 året?
Alfred går full Spanarna i P1 och anför tre argument för varför 2026 och 2027 är åren då tunga elektriska transporter slutar vara en nischgrej och börjar bli det ekonomiskt rationella valet. Argument ett: det är bevisat att det går. Under 2024 levererades 13 000 helektriska lastbilar i Europa – 4 procent av marknaden. YouTube-kanalen Electric Trucker, som kör för Nanno Janssen, har visat att det redan med CCS-laddning på 300–400 kilowatt går att köra i princip alla långdistanstransporter utan att stå stilla längre än vad körreglerna kräver ändå. Argument två: MCS-standarden (Megawatt Charging System) är nu här på riktigt. Milence – JV:t mellan Daimler, TRATON och Volvo – bygger 1 700 lastbilsladdare i Europa, en finns redan vid Landvetter. Tesla bygger sin mega charger-infrastruktur på allvar i både USA och Europa. En MCS-laddare ger upp till 1–1,2 megawatt, mot CCS-laddningens 300–400 kilowatt – och det gör att alla ”med nöd och näppe”-lösningar plötsligt blir triviala.
Argument tre, och det mest konkreta: Tesla Semi går nu in i storskalig produktion från Nevadafabriken, med ett mål om 50 000 lastbilar per år – ungefär 10 procent av hela världsmarknaden. Konkurransen från Tesla – ett bolag som inte har en enda konventionell lastbil att skydda – sätter hård prispress på Scania, Volvo och Iveco, som hittills tagit ut rejäla marginaler på sina ellastbilar för att inte undergräva sin dieselförsäljning. Det i kombination med att andrahandsvärdeoron kring CCS-exklusiva lastbilar nu minskar tack vare MCS-tillgången gör att Alfred tror vi kan se en ketchupeffekt. Anders och Fabian är skeptiska. Få saker i podden är mer underhållande.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 0:00 – 1:08 Intro och inledande banter om uttalet av ”Anthropic”.
- 1:09 – 7:02 Fabians fuktskadade uterum, Eriks akvariedrömmar och Alfred som nybliven bonusmorfar och sticknybörjare.
- 7:03 – 13:14 Donut Labs – det finska startup-företagets batteritest hos VTT, dramaturgin bakom drip-kampanjen och frågan: bluff eller genombrott?
- 13:15 – 15:56 Anders byter Model X-backkamera för 350 kr via AliExpress (med begränsat resultat) och Städrobot-låten finns nu på Spotify.
- 15:57 – 18:43 Post från Olof: Anthropic nekade Pentagon-kontraktet av etiska skäl – OpenAI tog det.
- 18:44 – 33:02 Autonoma vapen, AI-kontrollproblemet, Stuxnet, massövervakning och geopolitisk spaning med Kina, Taiwan och Ryssland.
- 33:21 – 45:46 Körkortsutbildning: Regeringen vill slopa kravet på handledarutbildning – debatt om statistik, STR-kritik och vad det egentligen är man lär sig.
- 45:47 – 49:15 Volvo EX30 återkallas: 40 000 bilar med Sunwoda-battericeller riskerar brand. Svenska EX30 berörs inte, men Zeekr- och Lynk & Co-ägare bör kolla upp det.
- 49:16 – 50:51 Volvo EX30 återkallas igen: 972 svenska bilar med förarsäten som kan vara bristfälligt svetsade.
- 51:14 – 56:27 Northvolt är nu officiellt Lyten. ACC ställer in sina gigafabriker i Europa och Stellantis tar 22 miljarder euro i nedskrivning.
- 56:28 – 1:18:54 Alfred anför tre argument för ellastbilarnas genombrott 2026–2027: Tesla Semi i massproduktion, MCS-laddnät byggs ut och prispress från Tesla på de etablerade tillverkarna.
- 1:18:55 – slut Outro: Acast-prenumerationer avslutas – byt till Apple eller Spotify. Fortfarande 29 kr/månaden, men höjning på väg.
Tack för att ni lyssnar! Ladda upp, håll säkert avstånd, och kör elektriskt – vi ses om två veckor.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
Ja! Anthropic, uttalar vi det så?
Alfred – 0:03
Anthropic.
Fabian – 0:04
Anthropic. Anthropic.
Anders – 0:05
P. Anthropic.
Fabian – 0:06
Anthropic. Har vi en ny Kristianstad här eller? Är det det vi har?
Alfred – 0:12
Anthropic från Kristianstad.
Fabian – 0:14
Exakt. Tagit över kontraktet med Pentagon från Anthropic.
Anders – 0:18
Anthropic. Anthropic. P.
Fabian – 0:19
Anthropic. Okej.
Anders – 0:38
I denna veckas avsnitt pratar vi om Volvo EX30 som återkallas i stor skala. Har regeringen lyssnat på podden när man slopar kravet på utbildning för att få övningsköra privat? Vi pratar om fler havererade europeiska batterifabriker. Också är frågan, är det här året då de elektriska lastbilarna når sitt stora genombrott? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast. Bilar med sladd.
Alfred – 1:09
Herregud, jag vet inte hur många försök du behövde, Anders, men nu är du igenom introt, va?
Anders – 1:12
Ja, jag tror att det är för att jag pratar lite fortare när jag kör intro än vad jag gör i vanliga fall, av någon anledning.
Alfred – 1:17
Vi skulle se, alla lyssnare, Fabian såg ut som ett åskmoln innan Anders började läsa det där introt för er. Och nu, nu ser han så glad ut, för Anders har gjort bort sig många gånger innan vi ens har börjat här.
Fabian – 1:29
Ja, apropå andras elände så kan jag glädja alla med att jag har en ganska stor och omfattande fuktskada som behöver byggas om i vårt uterum. Så att om ni hör.
Anders – 1:39
– Har ni ett akvarium där också?
Fabian – 1:41
Vi kommer till akvarierna också alldeles snart. Men på grund av det så kan det låta lite i bakgrunden. Jag har tagit min tillflykt, vilket var bakgrunden till teknikproblemen. Så jag fick byta till en mobil inspelningslösning här i ett annat rum. Normalt har jag en studio där jag spelar in. Men den är under ockupation av byggarbetare. Så låter det lite i bakgrunden så ber jag om ursäkt redan nu.
Anders – 2:06
Ja, och vad är det som har hänt där?
Fabian – 2:09
Vad är det som inte har hänt? De har ju gjort så mycket byggfusk på det här uterummet. Det byggdes ju bara för 15 år sedan. Dels är det klantiga plåtarbeten. Dels har de lagt spånskivan som man lägger under golvet. Den har lagt hela vägen ut. Ni som har sett en spånskiva på träslöjden vet att de är ganska porösa.
Alfred – 2:33
De är typ som en tvättsvamp.
Fabian – 2:34
De gillar att suga åt sig i vatten. Det har liksom sugit upp från det här ganska karga klimatet vid kusten där jag bor. Så har det under åren sugit åt sig. I princip halva uterummet, alltså det är ett under kan jag säga, att det står kvar. För att de här bärande balkarna som låg under, när de kör igenom en kofot där, det är bara smulor kvar.
Alfred – 2:58
Det är helt otroligt. För det här har ingenting med ert akvariebygge att göra?
Fabian – 3:01
Nej, det är någon annanstans i huset. Det har blivit lite mycket här på sistone. Just nu håller byggarna på med ett badrum. De håller på med uterummet och tvättstugan. Kvar är studion, golvet där. Det här akvariet, ökänt från podden sedan tidigare. Har rasat ner. Men jag kan glädja er med att Erik har nya akvarieplaner. Så att i badrummet så har han hittat, för jag ska bygga lite hyllor där. Tyckte jag var snyggt. lite belysning och då kom han på att där kan jag ha ett akvarium. Och ja, det kan man ju ha. Så nu kommer vi ha mer som ett platsbyggt akvarium i badrummet om ni tänker er. Så ligger man åt ena hållet i badkaret så kan man titta på tv och ligger man åt andra hållet kan man titta på akvariefiskar. Och där tänker jag i alla fall att det är rätt säkert, för där finns åtminstone det här är ju inom en fuktbarriär.
Anders – 4:00
Byggs ordentligt enligt konstens alla regler. Jag funderar på när Borde inte ni bo i lägenhet egentligen, du och Erik?
Fabian – 4:06
Ja, man kan ju tycka det. En av de stora överraskningarna för alla er som funderar på att flytta till hus, kan jag säga att en överraskning för er är att hus, till skillnad från lägenheter, har nämligen en utsida. Det är lätt att missa det, att man inte tänker på det. Det är mycket byggarbete som pågår här. Det är tidiga morgnar och man har lärt sig att ha nya familjemedlemmar som man hälsar på lagom till morgonkaffet.
Alfred – 4:30
Fabian, min bild av dig är att du är typ lite bekväm. till och med för att ens åka tåg eller kollektivt färdmedel och sådär. Vem är det som städar era akvarier? Vem gör rent dem?
Fabian – 4:40
Vi har inget akvarium i nuläget, för det gick ju sönder då. Men vi har ju dammar på utsidan då. Erik håller efter det ganska bra. Än så länge är intresset högt, så vi får se.
Alfred – 4:50
Okej, så det är inte sådär som man får vara till barnet? Nej, vi ska inte skaffa en hund för det blir jag som får ta hand om hunden. Utan det är.
Fabian – 4:57
Det är väl lite så. Så jag ser till att akvarielösningen kommer se väldigt platsbyggd ut för badrummet, den går att ta bort med enkelhet. När intresset eventuellt svalnar, då kan man ta bort det. Det är ju frågan, höjer det värdet att ha i ett hus? Eller sänker det snarare värdet? För det är så konstigt att ha ett akvarium i badrummet. Det är frågan verkligen.
Anders – 5:19
Sänker nog värdet för alla som inte är fiskeintresserade.
Alfred – 5:23
Hörni, får jag testa lite nya ord på er? Kolla om ni har hängt med, hur ungdomliga ni är. Grannycore! Vet ni vad grannycore betyder?
Fabian – 5:30
Jag har fått det förklarat, men jag har glömt bort det.
Alfred – 5:33
Så det är ju det nya heta nu. Även vi män ska ju börja sticka och hålla på med handarbete. Jag vet! Jag kom på det nu.
Fabian – 5:40
Är det inte typ sticka och så? Att man gör gammaldags grejer.
Alfred – 5:44
Precis. Så det är ju det nya heta, att man ska hålla på med. Det har jag börjat med. Ni har ju sett här i kameran att jag är 43 år gammal för att skaffa läsglasögon också. Och det som har hänt nu, sen senast, det är faktiskt att jag har blivit bonusmorfar. Grattis! – På en och en halv månad så har jag börjat lära mig att sticka, skaffat glasögon och blivit morfar. Kul!
Anders – 6:06
Så det är alltså en bonusdotter som har fått barn här?
Alfred – 6:10
Ja, min äldsta bonusbarn har fått barn. Jag har lite identitetskris, som ni kanske förstår.
Anders – 6:16
Du har skaffat stort skägg också, tycker jag.
Alfred – 6:19
Ja, okej. Jag ska anlägga skägg.
Fabian – 6:21
Jag är inte säker på att det här klassar som Grannycore, om jag ska vara helt ärlig. Men det är väldigt snygga glasögon du har, måste jag säga.
Alfred – 6:30
Jag får väl ta med och visa var jag stickar då, så att ni får se att det faktiskt är grannycore på riktigt.
Fabian – 6:34
Man ser mer glasögon än Alfred.
Anders – 6:35
Du har aldrig sagt något positivt om mina glasögon. Och du har ändå bytt glasögon många gånger under de åren vi har känt varandra.
Fabian – 6:43
Du har aldrig märkt att du har bytt glasögon. Har du det?
Alfred – 6:49
Bra radio att vi pratar om hur glasögon ser ut.
Fabian – 6:52
Jag har klippt mig, men får jag någon credd för det? Jag har klippt mig hundra gånger under den tiden jag har känt dig.
Anders – 6:57
Jag har sett att du har klippt dig, men jag har inte sett något positivt i din frisyr.
Alfred – 7:03
Det där får ni prata om utanför showen. Nu går vi vidare. Några andra som har anlagt ett stort skägg och kanske kan behöva lite hårstyling-tips, det är ju de här finnarna som vi har pratat om tidigare. Kommer ni ihåg Donut Labs? Som vi pratade om i något avsnitt, med de här hittepå-batterierna. Ja, Donut Labs heter de ju. De är ju helt otroliga PR-genier. Har ni följt det som har hänt sedan senast?
Anders – 7:25
Ja, lite grann. Det var ju . De har ju demonstrerat den här produkten i något testlabb i Finland och grejer. Jag är fortfarande inte övertygad. Det här känns ju för mig fortfarande som som vaporware.
Alfred – 7:36
Det måste det ju vara, eller hur? För det är ju helt, alltså igen, precis som vi sa, för de som inte hörde det avsnittet, om det är de här finnarna i det här lilla finska företaget Donut Labs säger stämmer om deras batteri, då är elflyg och allting snart redo att lanseras på bred front, för det är ett sånt fantastiskt batteri som är solid state. Det är för bra för att vara sant. Det är sammanfattningen av deras batterispecifikationer. Men de är sådana PR-genier och jag tycker det är värt att ändå berätta om vad som händer där. För jag tror att det är en story som vi ska hålla ögonen på faktiskt.
Anders – 8:09
Varför? Du tror väl också det är bedrägligt?
Alfred – 8:13
Nu ska ni få höra, för det verkar inte som att du har hört det allra senast, Anders. De har alltså lanserat nu en sajt som de lite fyndigt har döpt till iDon’tbelieve.com, som ändå kan gå in. på att kolla, där postar de YouTube-klipp som de presenterar.
Fabian – 8:27
En i veckan. Det kan ju låta som att de signar upp.
Anders – 8:28
Jag har sett den.
Alfred – 8:30
En gång i veckan lägger de upp ett nytt klipp där de har anlitat ett finskt oberoende testorgan som heter VTT som får göra tester på deras celler. De lägger upp en film om det och så presenterar de också själva testrapporten, testprotokollet från VTT. Det de har hunnit bevisa nu är dels vad de här cellerna har för laddkurva, vilket fick alla att säga, det ser ut precis som vanliga litiumjonbatterier, det är inget konstigt här, men visserligen, de kör i högre temperaturer än andra, Och sen så har de nu lagt upp en till mer detaljerad på hur det verkligen beter sig i höga temperaturer, Och det är ändå så att nu börjar det liksom sippra fram här, att de här batterierna, det är någonting som är ganska imponerande med den där cellen och hur den presterar i höga temperaturer. Och det man kan börja ana bakom då, det är att det är förmodligen en kemi i den här cellen som de inte har presenterat ännu. Och de säger själva, ska man säga, pr-genimässigt, att anledningen till att de inte presenterade några tester, det var för att de ville att alla i batteri, branschen skulle säga på alla sätt innan hur det här är omöjligt och hur det inte kan vara.
Alfred – 9:27
Så att det sen går att motbevisa de påståenden som kommer steg för steg.
Fabian – 9:32
Det är bra PR, det är det verkligen.
Alfred – 9:34
Det får man ju säga. De har en bra dramaturgi. För det där är ju ett beprövat . Jag är ju utbildad journalist i grunden och det är ett beprövat knep faktiskt inom journalistiken. Om man har väldigt bra avslöjanden så vet man att om jag avslöjar allt vad jag har att säga på en gång, då kanske det blir någorlunda stort. Men det blir inte perfekt. Utan det är bättre att säga bara hälften av det jag vet. För då vet jag att om jag säger bara den här hälften, då kommer de här som jag anklagar för någonting, de kommer börja försvara sig på alla de här sätten, för de tror att jag har publicerat allt. Sen kanske jag drar fram andra hälften, som är en massa motbevis på precis det de här andra sa. Det är precis den dramaturgin nu som finnarna använder här.
Anders – 10:04
Men det är exakt den här dramaturgin som också bedragare använder sig av. Jag tänkte på den här.
Fabian – 10:10
Bedragare och journalister, okej.
Anders – 10:11
Vi pratade om ett tidigare tillfälle, som Ny Teknik bevakade, den här energikatalysatorn. Det var också en massa rapporter som sipprade fram och utredningar och så. och sen har det bara liksom, ja det var ingenting. Det är ju bedrägligt.
Alfred – 10:25
Ja, men det som de har presenterat som är imponerande hittills det är att den håller laddning i upp till 100 grader Celsius och inte börjar spontanantänder då, utan till och med håller för det. Det ger vid handen att det här faktiskt inte är en helt annan batterikemi. Det de tror att det här är, det är någon form av natriumjonbatteri vilket också råkar vara Nordic Nano, som är ett av systerföretagen. De har presenterat de tillverkar sånt material. Och om det är så att det är sånt material och de har nått den här energitätheten, som de påstår då, med 400 wattimmar per kilo, då är det helt häpnadsväckande. För att det är så resistent mot värme, och att det inte börjar brinna, och att det klarar av att hålla den här laddningen, och att det har den här voltkurvan, det stämmer helt och hållet med den här natriumjonkemin. Det som absolut inte stämmer, det är att de skulle kunna ha nått sån energitäthet med natriumjon. Och det är väl det konstiga då, som antyder att du har helt rätt Anders, i att det här bara bluff och båg.
Alfred – 11:19
Det är väl det enklaste testet av dem alla som man skulle kunna göra, att bara helt enkelt väga den här cellen. Det tar ju 20 sekunder att göra för VTT. Att sätta den på en våg och visa hur mycket den väger. För det har de inte gjort ännu. Så det gör att det inte alls går att granska deras påståenden om energitäthet ännu. Men det här är en följetong och det är kul. Det är en snackis. Man måste nästan följa det här nu.
Anders – 11:37
Ja, alltså grejen är att VTT har ju inte heller fått se den här cellen inuti. De har ju fått en svart låda som de har fått testa på där, som påstås vara det här batteriet.
Alfred – 11:47
De har fått en pouch cell, som en påse, som precis som alla andra pouch celler innehåller ett vakuum. Och det som hände när de värmde upp den här cellen, det var att den faktiskt, när den gick över hundra grader, då bröts vakuumet. Då pös den här påsen ut. Så det verkar finnas någon form av gasutveckling där då. Och det som är intressant är att om det hade skett med en vanlig litiumjon-cell, då hade det börjat brinna. För de gaserna som hade kommit ut är eldfarliga. Och det gjorde inte den här cellen.
Anders – 12:10
Jag vet inte hur de gör det, men det är . Det bara skriker, blir det. grejer om det här. Det är upp till de här att bevisa sig snarare än att jag ska behöva bevisa hur de lurar oss, men något skit är det.
Fabian – 12:26
Så är det ju alltid. Det är ju den som påstår någonting som har bevisbördan. Rimligen. Det är ju en bra utgångspunkt. Så tills motsatsen är bevisad så har de inte ett fungerande batteri som presterar så här.
Anders – 12:39
Men det lät, Alfred, som att du hade någonting. Något där.
Alfred – 12:42
Ja, och det de håller på med nu är att de säger att de ska komma med alla och de kommer med dem stegvis och de pytsar ut dem, så att det blir mer uppmärksamhet. Det är därför det här är en kul följetong. Något som tyder väldigt mycket för mig på att du har helt rätt, Anders, i att det här bara är bluff och båg, att det kommer vara vaporware. Kommer du ihåg vad du sa senast vi pratade om det här? Sen kommer det börja försenas och ja, det gör det. Den här första motorcykeln som skulle komma med de här batterierna i mars nu, den är försenad till april nu.
Anders – 13:07
Ja, men det är en månad.
Alfred – 13:08
Vilken otur, va?
Anders – 13:09
Vi får se vad som händer.
Alfred – 13:11
Ja, ja. Annars då? Hur är det med dig, Anders?
Anders – 13:13
Ja, men det är bra.
Alfred – 13:14
Har du backat?
Anders – 13:15
Ja, det har jag faktiskt gjort. För att jag berättade i ett tidigare program att backkameran hade gått sönder på min Model X. Och så fick ju Tesla där. Så fick jag ju offert då från Tesla som skulle ha över 11 000 för att reparera den där. Så då beställde jag en ny backkamera. Alltså original-style då till Teslan från Ali Express för 350 kronor. Och så fick jag den några veckor senare. Och då tog jag med min son Hugo och så åkte jag ner till Täby Centrums garage där i Värmö. För det var ju 14 minusgrader här i Täby. Och så stod vi där i Värmö. och hade några härliga timmar och demonterade bakluckan och käkade godis och snackade. Så skruvade vi ihop alltihop och det funkade. Det kostade totalt 350 kronor för kameran. 21 kronor för parkeringskostnaden. För jag hade inte registrerat att man måste vara family member-medlem för att få fyra timmar gratis.
Alfred – 14:03
Men hallå, godiset till Hugo då?
Anders – 14:06
Ja, det är klart. Det var lite så här, några skruvar hade rostat och så där som var svåra att få bort. Så vi fick köpa lite VD40 inne på Clas Ohlson.
Alfred – 14:13
Man behövde inte ens öppna bilen på något sätt? Utan det var bara att skruva loss den.
Anders – 14:18
Jo, vi demonterade ner hela bakluckan och så. Så det tog ju typ fyra timmar eller något sånt där.
Alfred – 14:22
Så det var de där fyra timmarna som var varför Tesla skulle ha 11 000 för det?
Anders – 14:25
Ja, de ville ha typ 5 500 för kameran också. Ja. Men, så allting toppen där. Så långt fram till nu. Men nu börjar jag inse varför Tesla skulle ha 5 500 för sin kamera. kamera och varför Ali Express skulle ha 350 kronor för motsvarande kamera. Det såg ju jättebra ut bilden när det var mörkt och så, men nu när solen lyser. Nej, jag vill inte prata om det.
Fabian – 14:54
Okej, det var en kass kamera som du har satt dit.
Anders – 14:57
Alltså, det ser ut som att det är något skräp på linsen eller något sånt, men det är. Jag vet inte. Det är inte toppenbild, ska jag säga.
Alfred – 15:06
Okej, så det blev väldigt mycket billigare, men det blev inte heller lika bra.
Anders – 15:08
Nej, det är så. Jag kanske ska. och köpa en originalkamera vid något tillfälle längre fram. Jag kan i alla fall nämna för jättemånga lyssnare som hört av sig och frågat om den där städrobotlåten i jazzversion som vi körde i slutet av något avsnitt.
Fabian – 15:22
Jag tyckte den var ganska bra. Både popversionen och jazzversionen. Städade bort oss.
Anders – 15:28
Jazzversionen är det ju svinmånga som hört av sig om och vill att jag ska lägga ut på Spotify. Det var en lyssnare som skrev att den hade gått på repeat i bilen. Nu ligger den på Spotify. Får ni söka på Städrobotarna så hittar ni den.
Fabian – 15:40
Den ska jag lyssna på på vägen till jobbet nästa gång.
Alfred – 15:43
Åh, herregud. Men det verkar som att Fabian, du har fått brev också.
Speaker – 15:47
Mm, det har jag.
Alfred – 15:48
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our transmission.
Fabian – 15:57
You got mail. Ja, då skriver Olof så här. Hej Fabian! Som du säkert har läst så har precis OpenAI tagit över kontraktet med Pentagon från Anthropic efter att Anthropic sagt nej till användning av deras modeller för massövervakning av amerikanska medborgare och helt autonoma vapen. Hur ser du i egenskap av poddens största Sam Altman-fan på detta? Ja, det är en väldigt bra fråga. Och sen så lägger jag en till förstås. Så att som sig bör. Vill jag också passa på att tacka för en fantastisk podd, bra balans mellan underhållning och seriös analys. Ni är förstahandsvalet för mina springturer och ni behöver inte hålla nere längden på avsnitten för min skull. Allt gott! Hälsa Olof.
Alfred – 16:40
Så kan man konstatera, Olof springer antingen långt eller långsamt helt enkelt.
Anders – 16:44
Ja, precis. Jag kan bara recapa lite för lyssnarna. Du har ju tidigare haft Elon Musk som din idol, men så blev han lite homofob och gjorde lite nati-hälsningar.
Fabian – 16:55
Och lite nazist i kanten och började hajla.
Anders – 16:58
Han gjorde ju inte det for the record, säger han ju själv. Och det tror inte jag heller att det var en hälsning. Men i alla fall, då bytte du till Sam Altman som nu ska utveckla massförstörelsevapen.
Fabian – 17:08
Ja, men precis. Jag tyckte att det här var en så himla bra fråga. En bra ingång att fundera lite kring de här två frågorna. Dels massövervakning, det är ju en fråga. Och de här autonoma vapnen. Det vill säga drönare som man kan programmera och säga. Ja, men skjut den där personen. Så åker de autonomt, kanske en svärm, och letar upp den personen. Och har någon ansiktsigenkänning och så där. Och avlivar på egna beslut. Allt detta är ju etik egentligen i slutändan. Det är faktiskt, jag till och med utbildar dig. Så jag ser uppenbara problem med det här. Vad säger ni killar?
Anders – 17:46
Jag kanske ska tillägga att Anthropic bygger programvara som gör att du kan skriva kod med AI. Och de ville då inte hjälpa Pentagon att bygga AI-teknik för döda folk och så vidare.
Alfred – 17:59
Ja, just i det här fallet så är det väl massövervakning som de.
Anders – 18:02
Båda bitarna, va? Mm. Det var väl inte massmord de inte var bekväma med heller?
Fabian – 18:05
Nej, det kan ju inte.
Alfred – 18:06
De vill ju ha begränsningar på hur, egentligen vilka, som jag förstått det, hur amerikanska militären får använda det för att identifiera mål när de ska göra saker i kriget nu i Iran och andra ställen.
Anders – 18:19
Ja, men de har byggt in skydd i sin algoritm helt enkelt. Så att om du ska bygga vapen och så, så säger den ifrån då. och då har de gått till OpenAI, försvaret, istället. Som tar emot de öppna vapnen.
Fabian – 18:31
Krigsministeriet, inte försvaret, vill jag verkligen säga. Det är väldigt viktigt för Trump. Den här fredspresidenten som han är har ju döpt de här till krigsministeriet. Men vad säger ni? Etiken i detta.
Alfred – 18:44
Jag satte mig in ganska mycket i det här med autonoma vapen inför att jag skrev boken om AI 2018. Det är ju jättespännande med. Det man inte tänker på är att vi har haft helt autonoma vapen med killswitch, som det kallas då, att vapnen själva tar beslut om huruvida de ska döda, jättejättelänge. I sin yttersta extrem så är trampminor också ett autonomt vapen. Och så finns det ett helt spann här hela vägen över till de här framtida robotarna som vi tänker oss, som flyger omkring och är agenter och drönare och själva fattar beslut om hur de ska agera. Ska de vara fjärrstyrda av en människa, eller ska de styra sig själva? Och ifall de styr sig själva, ska de få ta det ultimata dödsbeslutet då, att döda ett mål, utan att ha en människa med in the loop eller inte? Det är där frågeställningen ligger. Det som är allra mest obehagligt med det här, tycker jag, det är att om man tänker sig ett krig mellan två jämnstarka parter, där båda har sån här drönarteknik, det är väldigt tydligt att Ukrainakriget blir allt mer av ett drönarkrig, då är det väldigt, väldigt tydligt så släpper på den här bromsen att ha människan i loopen kommer att tjäna väldigt mycket på det.
Alfred – 19:58
Därför att även om man då får ibland false positive så råkar döden om man inte borde ha dödat så är det mycket lättare att vinna kriget om man inte bakbinder sig själv genom att inte kunna låta robotarna vara så snabba som de skulle kunna vara. Det skapar en hemsk dynamik i det här.
Anders – 20:11
Men det är också så att, vi har nog pratat om det tidigare, men i fronten där själva kriget sker, där det smäller så att säga, där är det ju också massiv signal. stör. Alltså, du får inte igenom signalerna. Så det är helt enkelt, om du ska försöka övervaka någonting, så kommer du inte komma igenom med dina grejer, för att dina radiosignaler är utstörda. Det finns ett sätt att studsa i atmosfären, som gör det lite svårt att upptäcka, så du faktiskt kan skicka upp det, och så kommer det uppifrån, så att säga. Det är lite lurigare att störa ut, men allting kan ju störas ut.
Fabian – 20:42
Och så de här fiberoptiska kablarna då, som många drönare faktiskt också har numera då?
Alfred – 20:46
Jag tror inte att många har det, utan det är någonting ryssarna har experimenterat med, Ryssarna har fått backa tillbaka till det nu, just för att de har fått problem med övervakning efter att de tappade internetanslutningen nu när SpaceX började lyssna på en vitlist som Ukraina tillhandahöll om vilka terminaler de har kontroll över och vartlistade allt annat i området som inte fanns med på den vitlistan.
Fabian – 21:09
Det var också lite intressant. De hade satt upp en falsk supportsida för Starlink och samlade in information om var ryssarna befann sig. Så när de klagade på att internet gick ner, så hade de rätt många ryssar som signade upp sig och klagade på uppkopplingen och avslöjade sin position.
Alfred – 21:26
Ja, men visst är det rätt sjukt hur mycket saker som känns science fiction som har hänt i krigen på sistone? Om man tänker på de här exploderande personsökarna som Hizbollah blev utsatt för. Det verkar ju som att CIA och Israel har haft stenkoll på vart Irans högsta ledning och toppmilitär har befunnit sig och så vidare.
Anders – 21:46
Det är roligt för att de gick ut med nu i Irankriget att de hade hackat trafikkameror. Läste ni det? Och det var så de hade koll på Irans högsta ledning. Men det är så roligt. Ja, men det är inte sant naturligtvis. Det är ju det de läcker. De har haft koll genom att de har massiva mängder infiltratörer och de har grymma underrättelsetjänst. Men de vill ju inte blåsa dem för att nu är ju de såklart irans. Iranierna är ju paranoida här. Så då säger man istället att man har hackat trafikkamerorna och på det sättet. Desinformation.
Alfred – 22:19
Just det, så Trump spelar inte fyrdimensionell schack, som du har sagt någon annan gång, utan han är bara så korkad som han verkar. Det är inte så att det finns någon smart baktanke där. Men underrättelsetjänsterna, de spelar fyrdimensionell schack.
Anders – 22:31
De kommer med cover stories nu. Vad är det man säger? I krig så är första offret sanningen och det är typiskt sådana här saker som de läcker ut för att de vill att den sanningen ska etablera sig.
Alfred – 22:42
Det är ju svårt att navigera. Har ni koll på hela historien om Stuxnet? Det är ju. Alltså för er lyssnare där ute, det är ju som en spionthriller av värsta, alltså coolaste tänkbara sort, och som är en helt sann historia om virus, datorviset Stuxnet, som skrevs enbart för att ha sönder partikel . Just det. Nej, vad heter det? De här centrifugerna i Iran, för att liksom, om man förstör centrifugerna för uran, så kan man inte anrika uran och då kan man inte göra kärnvapen.
Anders – 23:10
Och så infekterar de hela internet med ett virus, alltså hela världen med det här viruset, bara för att träffa de där små.
Alfred – 23:16
För att det skulle nå de här partiklarna.
Fabian – 23:18
Ryssarna har gjort liknande mot Ukraina som spreds och blev en jätteplåga i flera länder, inom sjukvården i Storbritannien till exempel. Om det här kan man ju lyssna på i vilken podcast, Alfred, som vi lyssnar på? Ja, just det.
Alfred – 23:30
Det är ju en podd som konkurrerar med oss om att vara en stor teknikpodd i Sverige. Darknet Diaries på engelska. Men kolla in Stuxnet på Darknet Diaries. Det är en historia som är riktigt häftig.
Fabian – 23:39
Men apropå sanningen så tyckte jag att det var lite intressant, det här med läckor och så. Intressant att det här ändå läckte ut så här. Exakt vad det var som Pentagon vill göra med den här tekniken. Det är ju inte helt uppenbart. Och den här massavlyssningen till exempel av amerikaner kan jag tänka mig att många amerikaner har åsikter om. Min take på det här är nog lite så här liknande din Alfred. Så när det gäller massövervakningen så har vi ju en väldigt omfattande massövervakning redan idag. Jag i alla fall utgår från att i princip allting om man inte gör väldigt. väldigt avancerade åtgärder för att skydda sig och använder signal en del. Det använder jag faktiskt privat. Det är något så när säkert. Men att av det jag har hört även av svensk underrättelsetjänst är ganska duktig faktiskt på att kunna läsa det mesta. Så att man ska utgå från att det är svårt att skydda sig. Och man kan göra det bästa för att skydda sig, men det finns absolut inga garantier. Det är redan den världen vi lever i.
Fabian – 24:39
Så där har jag lite svårt att koppla på får någon LLM eller någon ny spännande AI-teknik på det, hur det skulle ändra den obefintliga integritet som vi alla egentligen har idag. Jag vet inte. Jag tror inte att det ändrar så mycket till det sämre i min bok i alla fall. Lite samma hållning har jag mot autonoma vapen. Det har vi haft länge. Det var faktiskt en svensk som uppfann bilbomben, tyvärr. Det finns ganska mycket. Nej, brevbomben var det. Ursäkta mig.
Fabian – 25:16
Så det här har ju funnits va? Och jag tror ju liksom att här, det är en sån taktisk, oerhörd nackdel att hålla etiken högt. Vi ska försöka hålla etiken högt, men det är så oerhört taktiskt. Vad hjälper det om vi har hög etik, om vi förlorar krig mot ryssen?
Anders – 25:35
Jag håller med.
Fabian – 25:36
Så att någonstans här så behöver man tyvärr konstatera att detta är den världen vi lever i och vi får väl se. Det är inte säkert att man fullföljer det här fullt ut. Helt klart om man är Anthropic här så kanske man har råd att ha det här ställningstagandet. OpenAI är lite mer pressade just nu.
Alfred – 25:58
Jag tycker att det här problemet som brevskrivaren skriver om är konkretionen av det ultimata kontrollproblemet med AI. Det finns en drift nu att militärerna kommer att vilja . Om man tänker att förr i historien så har militären ofta legat längst fram i teknisk utveckling. Bara i kraft av hur mycket resurser som finns och så vidare. Och det var inte givet för några år sedan att det var de privata, kommersiella bolagen som skulle leda utvecklingen med AI och att ligga före underrättelsetjänster och militärer på det. Men nu är det väldigt tydligt att även den amerikanska militären ligger bakom de kommersiella företagen i den här utvecklingen, vilket betyder att de behöver från samma kommersiella aktörer som säljer produkter till oss, vanliga dödliga. Det är på sätt och vis skönt, för då vet vi i alla fall var fronten ligger. Då finns det ingen okänd front som döljer sig där i kulisserna bakom, som man inte visste var den var. För några år sedan kunde man vara orolig för att Putin hade nåt superbra AI som vi bara inte kände till.
Anders – 26:55
Ja, fast nu har vi ju sett hans robot där. Så nu vet vi var Ryssland finns också.
Alfred – 27:00
Vi vet vid det här laget att Ryssland inte har nåt superbra AI.
Fabian – 27:03
De har inte resurserna riktigt nu heller. Nu är det tajt för dem att utveckla.
Alfred – 27:07
Och de ryska företagen ligger långt bak och så vidare. Men vad det här innebär, det är att ifall det här blir militärstrategiskt viktigt på riktigt, då ligger de här bolagen ganska pyrt till för att inte bli nationaliserade. De kommer ju bli tvingade helt enkelt att sälja sin teknik eller släppa på sin teknik till militären, om det visar sig ha betydelse för hur det ska gå i kriget.
Fabian – 27:29
Om det blir serious enough, ja.
Alfred – 27:31
Nu blir det inte så, därför att USA ligger så långt före alla andra, så att det är lugnt liksom. Men det man kan tänka på, vart det här kommer ta vägen, det är ju nånstans att när det ställs på sin spets då är det den som är näst bäst som är farligast. För den kommer ha incitament att ta genvägar till att komma ikapp. Så länge USA är helt överlägsen så kommer USA kanske vara bättre på , att de beslutar om att döda och så vidare. Men det är den som håller på att precis förlora kriget, som kanske måste chansa på att aktivera sånt här. Det är den . Det är den aktören som egentligen är farligast. Det vi kan fundera på är, var är Kina med sitt AI nu? Vad händer om det blir ett krig på riktigt mellan Kina och USA? Kommer Kina vara tvungna att gena för att kunna slå USA i så fall? Vad är det i så fall som säger att vi inte får det här yttersta kontrollproblemet med AI? Att vi helt plötsligt har autonoma mördarrobotar som har slitit sig och inte gör vad deras skapare från början ville?
Anders – 28:29
Jag håller med dig Alfred, men jag är inte särskilt orolig för Kina. De har så fruktansvärt mycket på att förlora och dra igång ett större krig. Det sa man visserligen om Ryssland också, men Kina är ett annat djur. Det är ju liksom världens verkstad på ett sätt. Att de skulle offra hela sin position som de har skaffat sig. De har ju resten av världen i ett punggrepp i och med att de har all tillverkning. Det vore dumt att kasta bort det bara för att kriga lite grann.
Fabian – 28:59
Jag tror, det mesta tyder på, de säger ju själva att 2027 ska de ha liksom tillräckligt stora militära förmågor för att kunna ta Taiwan. Det är ju det de själva . Det är bara att lyssna på vad de själva säger.
Anders – 29:11
Ja, fast även om de gör det, vad är det som säger att det blir ett världskrig eller ett stort robotkrig mellan USA och Kina? Det kanske är så att man accepterar det offret?
Fabian – 29:20
Nej, det är inte säkert. Men det vore ju väldigt dåligt om de tog Taiwan. Det vore dåligt för världsekonomin och alla möjliga saker. Jag är lite orolig att Trump och Xi Jinping har liksom . Delat upp världen själva. Trump får kartbarn, så tar Grönland. Och Taiwan tar Kina.
Alfred – 29:42
Kina är ju liksom ett, man kan kritisera dem för mycket ideologiskt och demokratiska rättigheter och så vidare. Men de är ju i alla fall förutsägbara och verkar inte vara lynniga och göra saker oövervägt just nu. Vilket är ju precis motsatsen till hur USA blir.
Fabian – 30:01
Men Kina kommunicerar att de kommer att ta Taiwan 2027.
Alfred – 30:09
Men om man inte ska ställa de här frågorna innan det, så tycker jag man kan, ni kommer ihåg Yuval Nuoharari, som skrev Homo sapiens och Homodeus tidigare. Hans nyaste bok handlar lite grann om de här frågorna, just kring massövervakning och hur den här tekniken håller på. Om man tänker på hur ofria människor var i det gamla antika Rom till, till exempel, eller hur ofria människor var i DDR, så är det ganska viktigt att komma ihåg att den relativa friheten på antikens dagar i Rom för 3 000 år sedan, bönder som bodde på vischan, det fanns ju inget sätt för den totalitära makten att övervaka dem. Stasi i DDR kom ju väldigt mycket längre med hur mycket de kunde övervaka sina medborgare, men de fick lägga väldigt mycket resurser på det. Och så jämför man med hur det är helt praktiskt rimligt för en totalitär regim numera och inåt i framtiden, att faktiskt övervaka oss alla i detalj. Det kan ge en lite grann svindel.
Fabian – 31:02
Kina säljer ju de systemen till Iran och andra länder. De går på export som, så här är paketet för att driva din totalitära stat. Övervaka alla dina medborgare. Det finns färdiga sådana paket som Kina säljer.
Anders – 31:14
Men å andra sidan, när tekniken är tillgänglig för oss, vanliga människor, så kan vi också ha motmedel på olika sätt och försvara oss på det här sättet. Jag måste bara kommentera Fabian, din väldigt negativa bild av världen just nu med Kina och USA. Jag tänkte på det häromdagen. Att när Ryssland invaderade Ukraina så var det fullt av diktatorer och riktigt såna här pismakter med, alltså det var Ryssland och det var Hizbollah och det var Venezuela, Maduro. Alltså det såg ju riktigt pissigt ut. Nu är ju, alltså mycket av det här är ju borta nu. Alltså världen är ju en helt annan plats nu än för fyra år sedan. Och det är ju väst vi som liksom står lite rakryggade här nu när diktatorerna har tvingats bort.
Alfred – 31:56
Alltså vi har slutat följa våra egna. Det är den starkes rätt, men nu finns det en stark världspolis som åtminstone håller på att radera bort alla.
Anders – 32:05
Jag älskar Trump, men utfallet är ändå.
Fabian – 32:08
Det är alldeles för tidigt att dra slutsatser om det här, kan vi säga. USA har ett ganska långt track record på att installera ganska dåliga diktaturer. Så det går från en skit till en annan skit.
Alfred – 32:21
Det här är ett kaninhål, vi kan prata hur löst som helst om det här.
Fabian – 32:24
Men vilken bra fråga från Olof.
Anders – 32:28
Han frågar ingenting om Irankriget, kan jag nämna.
Fabian – 32:31
Det här är en stor fråga som rör så mycket mer. Men det är lite på samma tema det här. Har vi råd med högt ställda ideal och etik just nu? Vi får försöka, men vi behöver nog också.
Alfred – 32:44
Nexus heter i alla fall den här boken av Yuval Noah Harare. Jag får tyvärr säga att den är lite på ditt spår. Fabian har en ganska dyster världsbild. Så om man redan är deprimerad kan man vänta med att läsa den tills man mår bättre igen först.
Fabian – 32:55
Jag är inte deprimerad. Jag är en väldigt glad person i botten, som de flesta av er vet. Men inte när jag pratar världspolitik just nu.
Alfred – 33:02
Hörrni, Volvo och Geely återkallar tiotusentals bilar för batteriproblem. Och blir det här året då lastbilarna äntligen blir elektriska. Och så verkar regeringen ha lyssnat på högsta instans, nämligen bilar med sladd.
Speaker – 33:14
Ah!
Alfred – 33:15
Allt efter detta.
Anders – 33:21
Regeringen har lagt fram ett förslag för slopad körkortsutbildning för handledare och elever som ska ta körkort. Det här har vi ju pratat om mycket du och jag Alfred, och har starka åsikter för vi har båda . Du har haft en bonusdotter va?
Alfred – 33:33
Ja, alltså man måste säga att de är lyhörda regeringen. Vi har vädrat några taskiga anekdoter, och sen har vi berättat att vi har varit och föreläst för STR. Och nu har de lyssnat och bara, det här får vi ta bort helt enkelt.
Anders – 33:43
Det är ju ett väldigt sammanträffande. Det här har ju varit en icke-fråga under väldigt lång tid, och så lyfter du det först i podden. för typ ett år sedan och sen jag också ett halvår senare eller något sånt där. Och så kommer nu då regeringen och lägger fram ett förslag att man ska ta bort de här utbildningarna. Alltså är det inte ett sammanträffande?
Alfred – 34:00
Det hann nog gå sådär tre, fyra år mellan att jag lyfte och regeringen hörde det. Men okej.
Anders – 34:07
Kravet är ju idag då att den som ska ta körkort och övningsköra privat, då måste både handledare och elev gå en utbildning. Och det är ju den utbildning som vi har gått Alfred och som var det absolut sämsta jag har genomfört.
Alfred – 34:20
Lyssna gärna tillbaka på tidigare avsnitt om ni vill höra på Anders anekdoter.
Fabian – 34:24
Det känns lite som nåt som är lobbat in. Så här var det inte på vår tid.
Anders – 34:27
Nej, det fanns ju inte såna utbildningar då. Och den här utbildningen, de berättade om en heldragen linje och att man inte ska köra över den. Rent banala saker. Kan man inte de sakerna som går igenom i den utbildningen, då har man ingenting i en bil att göra överhuvudtaget. Jag satt och bara våndades igenom. tre timmar av elände.
Fabian – 34:51
Men samtidigt, jag måste säga att efter att ha övningskört ganska länge med mina föräldrar, jag vet inte om min mamma lyssnar på det här, så vi ska inte kasta någon skit på det. Men det var ganska uppenbart sen att efter att jag hade övningskört ganska många år och jag sen tog riktiga körskolelektioner innan jag skulle ta körkortet, då kan jag säga att det var rätt mycket jag fick lära om. Det hände ju en del också.
Anders – 35:15
Frågan är då, har det. din mamma glömt av vad en heldragen linje är för nånting? Hade det hjälpt?
Fabian – 35:21
Nej, men hennes generation och mina föräldrars generation hade ju en betydligt lättare körutbildning. Jag tror min pappa till och med fick sitt körkort översatt från ett amerikanskt körkort. Och ni vet ju där hur, där man backar runt ett hörn så är det färdigt.
Anders – 35:35
Då har du ju problemet där då. Men jag menar ju i alla fall att den, jag tycker ändå utbildningen hade varit bra om man hade fokuserat på risker och planera sin körning. För det är det jag tycker när man ser vad folk gör fel i trafiken nu. Sådana som har haft körkort länge. Att man ligger alldeles för nära. Jag kan åka med taxichaufförer. De åker jättefort nära parkerade bilar och sånt. Men jag bara, va fan, här ska man ju hålla ut. Sånt jag lär min dotter nu är att åk mitt i vägen om det inte kommer några bilar. För då hinner du reagera om någon springer ut och sånt där. Men det var ingenting sånt i utbildningen. Det var ju bara hur en skylt ser ut. Du vet så här.
Alfred – 36:12
Alltså regeringen måste ju ha någon form av underlag för sitt beslut här. Hänvisar de bara till vår podd?
Anders – 36:18
Ja, det står. Bilar med sladd pratar om det här. Nej, det gör det inte.
Fabian – 36:23
Vi är remissinstans, givetvis.
Anders – 36:25
I alla fall, jag kan nämna då. Man vill ta bort det här både för elev och för handledare. Då kan jag själv tycka att det kanske är dumt att ta bort för eleven. För där finns en viss fördel att just eleven har gått den här utbildningen. Min kritik är egentligen framförallt handledaren. Det innebär ju för min del att det är bara jag som har gått den här handledaren. Så min dotter Agnes kan ju inte övningsköra med min fru. Hon kan inte övningsköra med min mamma till exempel, eller med min frus pappa. Hon går miste om jättemycket möjligheter att bara sitta och nöta bil.
Alfred – 36:56
Man kanske märker att man får olika instruktioner från olika förare, så man måste bilda sin egen sanning lite grann.
Anders – 37:02
Ja, fast det är när man kommer över en viss nivå av kunnande, så nu handlar det för Agnes om att bara få sitta bakom ratten, köra bil. Hon behöver inte så mycket instruktioner, utan Det går säkert att paketera det på ett annat sätt. Men när man kommer över att man har kört tillräckligt mycket så behöver hon bara sitta bakom ratten och får öva. Det är ju det det handlar om.
Fabian – 37:22
Jag förstår, men jag håller verkligen inte med.
Anders – 37:25
Nej, du ska få lite data sen som kanske stödjer dig också. För det har kommit en del kritik mot det här också. Jag kan nämna att det här kravet infördes 2004. Det blev obligatoriskt från 2006 och syftet var att öka trafiksäkerheten. Det regeringen säger som svar på din fråga Alfred här, att den här utbildningen har inte haft önskad effekt, säger de. Infrastrukturministern Andreas Carlsson säger samma sak som jag egentligen säger då, att det blir en tröskel för att ta körkort. Det kostar pengar och det tar tid och det gör det svårt att ha flera handledare, det vill säga exakt samma kritik som jag själv har. Samtidigt ser jag att det är ju toppen, men nackdelen är att barnen får ju inte köra tillräckligt mycket, får inte tillräckligt med tid bakom ratten. Så man tror ju att genom att gå tillbaka till hur det var innan så kommer man kunna få fler handledare som ställer upp på att eleverna får mer av den här mängdträningen.
Fabian – 38:19
Man skulle kunna tänka sig att man förändrar det här. Istället för att ta bort att utbildningen finns så skulle man kunna ändra hur den är utformad. Att den inte haft önskvärd effekt betyder inte att den är helt ineffektiv. Jag fattar att det här kan vara nåt som är inloppat från skollärare och så där. Jag kan förstå det. Det är mycket sådana här regler som kommer för att man hänvisar till säkerhetsargument och så kanske det är ganska lukrativt att hålla sådana här utbildningar. Men det är ju helt uppenbart att det åtminstone på sina håll har funnits kvalitetsproblem på utbildningen. Och då kanske det är det man ska foka på. Och det kanske räcker att det finns en handledare som är utbildad och den som ska köra också. Så det kanske går att göra någon mellanvariant här tänker jag spontant.
Anders – 39:08
Och göra lite tankar också. Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR, är ju såklart inte alls glada över det här. För de anordnar de här kurserna. Vi kan lyssna på ett ljudklipp från SVT.
Fabian – 39:19
Vi ser nog lika som alla andra trafikskolor att det är ju helt värdelöst. När vi för en gång skulle ha fått någonting som är obligatorium. Det är väl det bästa som händer under 30 år. Och sen tar de bort det. Det förstår inte jag vitsen med. Jo men det har ju visat sig att olyckorna minst hos privatister sen de. Har de minskat olyckorna, varför ska man då ta bort en sak som gör att man minskar olyckorna? Vi kan ju liksom inte spara pengar. Liv går ju inte att jämföra med att du har pengar. Du kan ju inte räkna ett liv i pengar.
Anders – 39:54
Ja, de hänvisar ju till att antalet olyckor har sjunkit ju.
Fabian – 39:59
Såklart, för man kör ju mindre med det här systemet. Tänker jag spontant, om det är i absoluta tal, hur jag nu räknar.
Alfred – 40:05
Vem var det vi hörde här? Var han från STR?
Anders – 40:07
Det var en trafikskollärare, men STR har skrivit ett debattinlägg i Expressen där de hårt kritiserar det här.
Alfred – 40:15
Men för det är ju vår kompis, Maria Pråhle. Det är ju de som har hört av sig till oss efter att vi pratade om det här senast och som varit med och föreläst för det här.
Fabian – 40:21
Då kan du hälsa till henne nu då?
Alfred – 40:23
Ja, absolut. Vi kan säkert få hit henne och intervjua henne om vi vill.
Anders – 40:28
Det hon säger tillsammans med en forskningsledare på Statens transportforskningsinstitut i den här debattartikeln säger så här att det är inte sant att den här introduktionsutbildningen saknar effekt. Den har haft tydliga trafiksäkerhetsvinster, säger de. De säger då att istället så borde man reformera den här utbildningen och skärpa kvalitetskraven och så vidare. Bla, bla, bla, bla, bla. Lite som du var inne på också Fabian. De tycker att det är svårt att köpa regeringens logik. De menar att mindre kunskap hos handlare skulle ge bättre och säkrare övningskörning och så vidare. Och så hänvisar de då till lite fakta här som de har. Nämligen, de säger så här att forskningen och statistiken pekar nämligen åt andra hållet. Introduktions Utbildningen fick fullt genomslag runt 2010. Sedan dess har olyckor i samband med privat övningskörning minskat påtagligt. och så vidare, så har de lite fakta från 2010. Varför säger de att instruktionsutbildning fick fullt genomslag runt 2010? Det var ju nämligen så att den här hade ju då 2006.
Anders – 41:25
Lagen är från 2004, så 2006 så var det här krav för alla. Problemet är att datat visar inte det de vill nämligen från 2006 och framåt när folk börjar gå den här utbildningen, så de väljer då en period långt senare. Det är nämligen så här. Tycker du att de var duktiga? Du som har gått en utbildning, tyckte du att de var duktiga på att hålla de där utbildningarna?
Alfred – 41:50
Nej, men din verkar inte vara i toppen och min var inte heller toppen. Men det kanske finns andra som är jättetoppen, om datat visar att det har minskat massa olyckor.
Anders – 41:57
Datat visar ju inte det alls. Datat visar att perioden före den här utbildningen, kraven på den här utbildningen 2003-2005, så var det, det är ju väldigt små siffror också, men det var två döda och 64 svårt skadade.
Alfred – 42:10
När du säger två döda och 64 svårt skadade, det är? i ekipage där det har varit utav privat övningsköp.
Anders – 42:16
Exakt. Ja. 2006 till 2008 så var det fem döda och 68 svårt skadade. Så fler både döda och svårt skadade perioden efter. Det är små siffror så det går inte att dra några slutsatser.
Alfred – 42:26
Vi är ju inte statistiskt signifikanta.
Anders – 42:28
Nej, inte överhuvudtaget. Men däremot om man hoppar långt senare, från 2010 och framåt, som de sen har tittat på. Det sammanfaller med att bilar har blivit säkrare. Det har hänt jättemycket med nollvisionen. Nu, 2020, 6 är vi, så är det 350 döda i trafiken. När jag tog körkort 1998 så var det 850. Det har hänt jättemycket med trafiksäkerhet.
Fabian – 42:49
Det finns ju väldigt mycket att syna i den här statistiken. Man räknar de här absoluta talen. Man får ju räkna per mil körda i så fall också. Precis som vi har konstaterat så övningskörs det naturligtvis betydligt mindre när det är färre handledare. Det är ju helt uppenbart att det blir så.
Anders – 43:04
Ja, det kan man väl tänka också. Men det är ju mitträcken, säkra bilar. Det är så mycket som samfaller. Det går inte att. argumentera på det här sättet. Men jag håller med dig Fabian. Jag tycker att det här är en bra utbildning. Jag tycker att det man borde ha gjort, dels så tycker jag att eleverna borde gå utbildningen. Så att de får i alla fall de här tre timmarna. Det finns ingen anledning att jag var där som handledare. Men att barnen går tycker jag hade varit toppen. Så det är synd att man tar bort det för bägge. Sen så tycker jag att man kanske skulle ha en huvudhandledare som måste ha gått kursen, eller något sånt där, per barn. Så att jag kunde gått med Agnes. Men det är ju det att min fru och mamma och alla andra som skulle ge den här mängdträningen, det är det jag vänder mig emot.
Alfred – 43:46
Kan man inte tänka att med samma oantastliga logik som STR har använt här, och som du är inne på Anders, så kan man säga att det har blivit väldigt mycket säkrare att köra bil sen smarttelefonen uppfanns. Så det verkar som att det är jättebra. Det korrelerar väldigt mycket med hur folk sitter och kollar i sina smarttelefoner samtidigt som de kör, och hur säkert de kör. Det har gått ner olika jättemycket.
Anders – 44:06
Det är ju så med korrelation, det är ju helt. Det är ju det STR gör, det är ju det jag vänder mig emot. Du kan inte ta en period långt senare bara för att siffrorna inte visade . Jag lovar dig, hade siffrorna direkt efter visat .
Alfred – 44:19
Jag tycker vi får nästan ringa Maria och be henne förklara sig. Personligen så tycker jag att det verkar inte vettigt att . Alltså vadå, man kan väl identifiera sig med BankID och så får man göra någon form av teoriprov. Och om man är för dålig på teoriprovet så får man inte vara handledare. Men så länge man klarar av att . och svara vettigt på alla frågor. Det behöver inte vara supermycket säkerhet på det, för det är det definitivt inte på den här privathandledarutbildningen heller. Där är det inget diagnostiskt prov för fem öre. Det är helt okej om folk måste googla vad heldragen linje betyder innan de svarar på det. Bara att man måste svara på frågan skapar värde tror jag.
Anders – 44:55
Jag tycker det är meningslöst att den som har körkort och anses vara tillräckligt duktig för att köra i trafiken ska svara på grundläggande frågor om hur trafiken fungerar. Bättre att använda det till planering, körning och risker Det som du lär dig när du faktiskt, för det tyckte jag, jag kommer ihåg när jag tog körkort, det tyckte jag jättemycket om med min trafikskollärare. Det var väldigt mycket fokus på, tänk i förväg, titta på skyltarna. Sånt fick inte jag när jag övningskörde med pappa. Det var mer liksom, där är gaspedalen och ut och kör. Men med pappa så fick jag mängdträningen och jag fick sitta bakom ratten och bara sitta och köra på motorväg. Det var väldigt.
Fabian – 45:29
Inte slira på kopplingarna Anders.
Anders – 45:30
Nej, det var mycket sånt. Ja exakt. Men det var väldigt värt.
Alfred – 45:34
STR har ju varit duktiga med att skriva. till oss tidigare när vi inte håller med dom. Så vi får se om STR skriver ett nytt brev här. Dom är så välkomna. Hur man ska läsa den här korrelationen.
Anders – 45:45
Bra snack.
Alfred – 45:47
Hörrni, Volvo återkallar 40 000 EX30. Det är den minsta och billigaste el-Volvon som finns. Vissa av dom till och med två gånger. Har ni snappat upp det i flödet?
Anders – 45:57
Nej, inte alls.
Fabian – 45:58
Nej, men däremot gillar jag den här bilen starkt. Den blev rejält uppsmord när den introducerades. och provkörde den i Barcelona, om jag minns rätt.
Anders – 46:07
Men vad är det för stora fel på den? Vad handlar det om?
Alfred – 46:11
Ja, en av de mest envisa myterna runt elbilar är att de skulle utgöra en brandfara. I själva verket brinner elbilar betydligt mer sällan än fossilbilar faktiskt gör. Men det gäller såklart inte om elbilen i fråga innehåller battericeller som har ett tillverkningsfel. Därför blev det helt enkelt stora rubriker i veckan när Volvo Cars gick ut med nyheten att de återkallar drygt 40 000 Volvo EX30, just på grund av att det blivit ett fel i battericeller. som gör att de riskerar att fatta eld. De berörda bilarna ska därför inte parkeras i eller i anslutning till ett garage och helst inte laddas över 70 % innan de fått sina batterier utbytta med nya från samma tillverkare. Men hörrni, ta det lugnt. Några svenska EX30 berörs inte. Jaha. Därför att den här återkallelsen rör bara batterier som är tillverkade av Geelys Joint Venture batteritillverkare, VREMT, som de har tillsammans med en kinesisk batteritillverkare som heter Sunwoda.
Anders – 47:00
Men det är ändå 40 000 bilar?
Alfred – 47:02
Det är 40 000. 1300 EX30 som i Europa då bara har dykt upp i Storbritannien. Alla som är inom EU tillverkas i Belgien istället. Så våra svenska EX30 berörs inte av det här.
Fabian – 47:13
Det här är inte gratis.
Anders – 47:14
Nej, fy fasen.
Alfred – 47:15
Det här är inte gratis. Man ska kanske notera att den här återkallelsen kommer strax efter att det var en annan nyhet att de har äntligen nått en uppgörelse i den här stämningen som då fanns mellan Geely och Sunwoda i deras joint venture kring ansvaret för defekta battericeller. För nu kommer alla få sina batteripaket utbytta och det verkar som att det är Sunwoda som kommer få stå för notan. Men jag försökte dra lite mer i det här och gräva. För det är ju nämligen så att när det gäller Volvobilarna så har vi inte de här batterierna från den här tillverkaren i våra svenska EX30. Men däremot så är det inte helt säkert att detsamma gäller för alla Zeekr och Lynk \& Co till exempel, som åker omkring där ute och också är Geely-bilar. Där kan det vara så att vissa som har de mindre batteripaketen har de här kinesiska. cellerna, medan om man har köpt en Zeekr 7X eller någon sådan Zeekr med största möjliga batteri till exempel, då är det förmodligen så att man har batterier från CATL som inte berörs utan är bättre.
Alfred – 48:11
Men det kan man vilja kolla upp om man då är en av de som kör omkring i bilar av de fabrikaten. Polestar verkar vara helt utanför det här. De har bara från andra leverantörer än Sunwoda.
Anders – 48:21
Men om man har Sunwoda batteri i sin Lynk \& Co , är det exakt samma celler som då sitter i en X30 eller en annan?
Alfred – 48:28
Det behöver det inte vara, Det finns ingen tydlig återkallelse, men det kan vara dags att höra av sig till sin återförsäljare och fråga vad det är för batteri som sitter i min bil.
Anders – 48:37
Men då är det tillbaka till det här med korrelation och så. Bara för att det är samma tillverkare, det behöver ju inte alls betyda att det är farliga batterier. Det kan ju vara något med den kemin och så. Man gör ju ofta batterikemi specifikt för en bil.
Alfred – 48:49
Ja, absolut. Men det här verkar vara en berättelse som är under uppspelande, så att säga. Geely har återkallat fler bilar i Kina än vad de hunnit göra i USA. Det går inte att få ett vattentätt svar på om det inte finns några svenska Seekers och Lynk \& Co. Som inte har den här kemin som berörs i Kina, men där de har hunnit återkalla. Det kan ju vara så att de inte har hunnit göra det i Europa ännu.
Anders – 49:13
Men vi har inte hört något om några bränder i de här bilarna överhuvudtaget.
Alfred – 49:16
Nej, det har vi inte gjort. På så sätt ligger det bättre till än hur det var med Chevy Bolt, om ni kommer ihåg hur det var. Där var det ju LG Chams battericeller som började brinna för ett par år sedan. Men Som om det här inte vore nog nu då, så dröjde det bara några dagar innan Volvo återkallade EX30 igen. Den här gången bara knappt 8000 EX30, men den här gången faktiskt 972 stycken svenska EX30. Och den här gången så var det så illa att om man har manuella stolar i framsätet i sin Volvo EX30, så finns det en risk att de inte är tillräckligt väl svetsade med sitt fäste. Så därför ska man undvika att fälla bakre raden och lasta tungt där bak och sedan köra omkring med det om man har fått sin E-X30 undersökt. Ja, det är inte toppen för ett varumärke som har säkerhet som sin främsta leraffär.
Anders – 50:04
Jag får väl åka dit och visa dem hur man gör en ordentlig svetsfog.
Fabian – 50:08
I all fairness så ska jag säga att det här hände ju med min första Tesla faktiskt, att sätet satt löst. Ja, den fick vara inlämnad flera veckor på det där, för jag fick ju inte köra den. Det var ju ganska farligt det där, menade de då. Jag tyckte att det var något konstigt klickljud när jag gasade. Då var den någon bult där som inte satt riktigt som den skulle.
Alfred – 50:28
Ja, och vi brukar ju liksom inte normalt sett rapportera så mycket om återkallelser. Annars kan man läsa väldigt ofta i annan press om hur att Tesla återkallar bilar hit och dit och så vidare. Men där är det ju oftast bara att man ska installera mjukvaruuppdatering. Anledningen till att jag tog upp det här nu, det är att det är Volvo som är störst och hela Geely-koncernen och att det faktiskt är en fysisk återkallelse av alla de här fordonen som de bilarna måste undersökas och till och med få nya batteripaket på.
Anders – 50:52
– Ja, men det är ju det. När problemet är i batteri Cellerna. Det är ju så makabert dyrt att byta. Du byter ju hela paketet då. Det där är ju, det blir inte kul. Vi ska prata mer batterier. För det är nämligen så att vi har ju tidigare pratat om Northvolt som nu då, nu är det klart att Lyten tar över Northvolt för övrigt.
Alfred – 51:11
Skönt att det blev så till sist.
Anders – 51:14
Vi får se var det landar till slut då. Men nu så tar de över de där tillgångarna och ska kicka igång batterifabriken där i Skellefteå. Hur som helst. Det har inte varit det enda batteriprojektet i EU, utan det har varit ett annat stort projekt som heter ACC, Automotive Cells Company, som är en joint venture mellan flera stora bilproducenter, Stellantis och Mercedes och nåt som heter Total Energis. De hade stora planer på att bygga såna här gigafactories i Italien och Tyskland, men de är också skrotade nu, de projekten. Orsaken till det här är att de säger att efterfrågan Generellt skriver de då på elbilar, men det är nog på deras egna elbilar för att elbilsförsäljningen växer ju i Europa. Men de hade nog gjort upp de här planerna, så som jag har läst vad de skriver då, så har de gjort upp planer baserat på helt orealistiska tillväxtsiffror för elbilsförsäljningen.
Alfred – 52:16
Ja, jag tycker det är så konstigt hur man, alltså, för det, alltså, Stellantis, de har ju. De har ju verkligen släpat fötterna efter sig in i omställningen. Och nu är jag förvånad. Det är ju Stellantis som har mest att förlora, kan man säga, på att BUD invaderar Europa med sina billiga elbilar. För det är de små och billiga BUD-bilarna, det är framförallt Stellantis som, om man tänker att Tesla har framförallt snott kunder från BMW, och det kundsegmentet, så är det ju Stellantis olika små Fiats och annat som BUD konkurrerar mot.
Anders – 52:47
Ja. De säger också Stellantis, alltså det sjuka är att de har ju inte varit Men de säger parallellt med att de stoppar sina två gigafactories då att det kommer en ekonomisk smäll på bolaget på 22 miljarder euro för att de också då återigen överskattat marknaden för elbilar. De här projekten kan man säga var en del av strategin för EU för att minska beroendet av kinesiska batteritillverkare. Kina är ju helt dominerande här ju. Och bygga upp vår egna industriella kapacitet. Och nu är det här bekräftat kan jag säga också.
Alfred – 53:19
Alltså förlåt. Det där sa du bara i förbifarten nu, Anders. Men vadå? En smäll på 22 miljarder euro för att ha överskattat EV-marknaden?
Anders – 53:26
Ja, det säger de själva. De smög in det i samma pressmeddelande.
Alfred – 53:30
För mig låter det, alltså när det kommer sån där smäll, om man till exempel tänker på Ford. Vad hände på Ford nu när de la ner Lightning, den elektriska pickupen som de hade byggt tidigare? Jo, då måste de skriva av värdet på redan gjorda investeringar. Så det är oftast det som det betyder när man hör att någon tar en smäll. De skriver ner värdet jättemycket. Då är det så här, de har resultatmässigt skjutit upp det är alltså pengar som de redan har betalat på att investera i att ha personal och så vidare, som gör forskning och utveckling på en ny produkt, som de ska göra. Och sen så blir det värt någonting då i deras bokföring, att de har gjort den här investeringen, och så ska det så småningom utmynna i nya vinster längre fram, och när de vinsterna kommer in, då så att säga, stegvis så bokar man bort de här gamla kostnaderna, investeringarna man har tagit mot de vinsterna. vinsterna tills det har återbetalat sig helt och hållet och då blir det ren vinst. Men om man då längs med vägen upptäcker att den här forskningen och utvecklingen som man har gjort inte kommer leda till några vinster, för att man inte kommer kunna sälja de bilarna som man hade tänkt forska och utveckla sig fram till och kunna bygga, ja då måste man ju bara ta den där nedskrivningen på en gång och då blir det en sån bokföringsmässig smäll.
Alfred – 54:36
Så det är för mig att de får en smäll på 22 miljarder euro i sin bokföring. Det låter för mig som att de har då utvecklat kanske helt nya elektriska elbilsmodeller, som de har tänkt ta till marknaden. men som nu inte kommer att vara prismässigt konkurrenskraftiga, för att det kommer då ännu mycket billigare elbilar från en annan kontinent.
Anders – 54:54
Det är möjligt. Lite spekulativt, för att det handlar också om, alltså det hänger ihop med de här batteri giga-factory-satsningarna då, för att de har ju faktiskt kommit igång. Fackförbunden har ju bekräftat nu att personal sägs upp och läggs ner och så där. Man ska avveckla det här, så att de har ju tagit kostnader här. Jag tolkar det som att de är.
Alfred – 55:15
– Avvecklar de det, då är det förmodligen Värdet på det här batteriföretaget då, som de har. Den divisionen inom, om den är intern.
Anders – 55:22
Men det är ju deppigt liksom att, alltså framtiden i Europa är batterielektrisk. Det är inget snack om det på alla fronter. Projekt efter projekt i EU pajar liksom. Och Kina är jättestora på det här. Vi måste få igenom batteritillverkning.
Alfred – 55:39
Och när de pajar så säger de europeiska biltillverkarna att eftersom efterfrågan på elbilar är så himla svag så har vi varit tvungna att ställa in det här. Och det säger de samtidigt som försäljningen av elbilar ökar och ökar. Så det är ju inte efterfrågan på elbilar generellt, utan det är efterfrågan på deras elbilar som är svag.
Anders – 55:55
Och så sitter man sen med sina förbränningsmotorbilar och kissar i byxorna och kissar i byxorna år efter år efter år. Och vid någon tidpunkt så blir det en sån smäll som är så stor att man inte kan ta sig ur det.
Alfred – 56:07
Ja, det blir bara svårare och svårare att komma ikapp och bli prismässigt konkurrenskraftig på det elektriska. Stellantis kanske måste klättra på dödslistan. Jag tycker nästan vi får göra en uppföljning på dödslistan. Det var ju i juni förra året vi publicerade dödslistan. Vi får nästan göra det till en årlig företeelse. Hur ser dödslistan ut nu?
Anders – 56:24
Ja, Stellantis är absolut med där.
Alfred – 56:28
Men hörni, nu ska vi prata om några som förhoppningsvis inte alls är på dödslistan, för jag ser framför mig i tebladen här och försöker sia in i framtiden att det här, och inom parentes nästa år, det blir åren i alla fall, då tunga transporter faktiskt kommer att börja ställa om på allvar till helelektrisk eldrift. Nu tror jag att genombrottet är nära förestående. Det känns ju som att vi har pratat om elektriska lastbilar i flera år, eller hur? Samtidigt som vi har pratat om elvägar och allt möjligt, långt bak i tiden, det var 2017 som Tesla Semi presenterades, så känns det också som att det inte har hänt jättemycket runt omkring oss.
Anders – 57:08
Jo, men det gör det absolut. Både Volvo och Scania är duktiga.
Fabian – 57:10
Jag ser elektriska lastbilar ibland från Scania. Det ser jag faktiskt ibland rulla. I Göteborg i alla fall.
Anders – 57:17
Och Volvo är jätteduktiga.
Alfred – 57:20
Okej, bra att ni har den upplevelsen. Jag känner att när man ligger och nöter längs med motorvägarna, så är det väl ändå som att alla långtradare.
Anders – 57:30
Jag tror knappt jag sett någon på motorväg långtradare. Fast det är inte så lätt att se skillnad på dem, för de ser likadana ut.
Alfred – 57:38
Nu har det då i alla fall gått, vad är det, det är snart nio år sedan som Tesla presenterade Tesla Semi, utan att den har börjat säljas på allvar. Och jag vet inte om ni kommer ihåg hur det var folk som hånade den från Daimler och Scania-chefer som tyckte att det där och mest till för att transportera chips. Och kanske var det därför som Tesla så småningom, när de väl började testa den i bred skala med riktiga kunder, lät Frito-Lay, som kör just chips, testa Tesla Semi. Det ska sägas i sammanhanget att de körde ju tung läsk också, så de körde drycker också, det vill säga det funkar väldigt bra med det också. Men bakom kulisserna så pågår det faktiskt nu en ganska stor omställning här under huven. Och jag dristar mig alltså att påstå att stjärnorna har ställt sig på rad och att 2026 och 2027 de här åren då det blir dags för det stora genombrottet. Det finns en chans att dom ekonomiska argumenten nu gör att det relativt snabbt kommer att bli oekonomiskt att köra på något annat än el.
Alfred – 58:34
Vilket i så fall innebär en chans att tunga transporter kommer att gå igenom en mycket snabbare omställning till eldrift än vad privatbilarna har gjort. Det vore ju otroligt eftersom lastbilarna, trots att det är så få fordon det handlar om, står för totalt ungefär 25 % av alla utsläpp från transportsektorn. Så nu tänkte jag göra lite som, ni vet ju att jag har blivit bonusmorfar. Spanarna i P1. Det är väl sånt som morfar och farfar lyssnar på. Grannycore! Lyssnar ni på också?
Anders – 59:00
Det är inte så ofta.
Alfred – 59:03
Ni vet, de brukar anföra tre argument. Så nu tänkte jag anföra tre argument här helt enkelt för varför det är dags. Jag börjar i den här änden. Under förra året var det faktiskt så att Volvo, Scania, Mercedes i veckor och de andra etablerade tillverkarna, de levererade 13 000 helt elektriska lastbilar inom Europa.
Anders – 59:21
Vilket innebär en marknadsandel på 4 % av ellastbilsmarknaden eller av lastbilsmarknaden?
Alfred – 59:29
Nej, av lastbilsmarknaden. Det är ändå hela procentenheter av lastbilsmarknaden som är batterielektrisk. Det kanske inte är jättemycket, men det visar ju ändå att det finns en fungerande tillverkning och det finns kunder som är beredda att betala det här högre inköpspriset för en batterielektrisk lastbil redan idag. De här bilarna används ganska ofta till specifika uppgifter och kunder som har väldigt förutsägbara kör. mönster, till exempel att de går en daglig leveransrunda och i slutet på dagen kommer de tillbaka till terminalen och så finns det en laddare där så att den kan ladda över natten och så börjar man om morgonen efter och då är det lättare att ställa om den typen av transport till elektriskt. Men det finns också undantag. En del av de här stora speditörsfirmorna där ute, jag har till exempel följt någon som heter Electric Trucker på Youtube som kör för Nanno Janssen. Han har visat att det går att använda dagens ellastbilar till att köra i princip alla långdistanstransporter med de här tunga långtradarna om föraren den vill, har förmåga att planera rutten och är något av en entusiast.
Alfred – 1:00:24
Det är lite meckigt att samsas med personbilar på laddarna och det finns ju regler kring att man måste ta dygnsvilor och sånt där och där kan det bli då meckigt att man säger okej, nu har jag laddat klart så jag måste flytta lastbilen, men om jag ska flytta lastbilen då bryter jag min dygnsvila och då blir det så här regelmässigt meckigt att hålla på. Och så får han använda kryphål som är tänkt för när man parkerar sin långtradare i närheten av en färja som ska gå. För då finns det just regler att man får köra på båten. Utan att det ska räknas med att man bryter dygnsvila. Det är lite meck, men det finns exempel som visar att entusiasterna bevisar att det går. Lite som hur det var med entusiasterna för vanliga personbilar. Det fanns ju någon tjomme som körde runt Östersjön, jag vet inte om det var 2016 eller någonting sådär tidigt. Det var du Anders, eller hur var det?
Anders – 1:01:12
Ja, jag funderar på om det var 2015 eller 2016, men det var nog 2016.
Fabian – 1:01:16
Långa, värmande historier vi har hört om det här. Ja, du fick ju träffa någon mystisk person i en gränd för att få ett laddkort.
Anders – 1:01:26
Ja, precis. Det var inte lätt då, men det var väldigt roligt. Jag gillar ju det med att resa. Jag tycker det är kul att uppleva grejer på resa. Jag skulle aldrig vilja åka och pressa på en strand på Mallorca eller Gran Canaria. Fy fan vad tråkigt.
Fabian – 1:01:39
Jag kände att den udden var riktad mot mig. Ganska mycket. Jag kan meddela lyssnarna redan nu att jag kommer vara frånvarande från ett par avsnitt här. på grund av resa till ett varmt land. Yes.
Alfred – 1:01:50
Kommer ni ihåg att det är mindre än tio år sedan, men då var det som ett äventyr att ge sig ut på långresa med elbil. Speciellt kanske lite österut. Det är fina tider också. Det är ungefär där det är med långtradarresor i Europa om man kör tungtidssporter. Entusiasterna kan, men det är inte alltid det är smidigare och man måste planera och tänka i förväg och så vidare. Men det går. Och det gör det redan med dagens lastbilar. Så det är argument ett här. Det är bevisat att det går, helt enkelt.
Anders – 1:02:17
Är det att det finns laddare för lastbil specifikt? Eller vad är det?
Alfred – 1:02:21
– Nej, de laddar ju generellt då på väldigt ofta på samma laddare som bilar. Men det som är bevisat är att det räcker med de här 3-400 kilowatten i laddning som man kan få på en vanlig CCS-laddare för att det ska räcka att hålla lastbilen laddad när man ändå måste ta paus enligt körreglerna. Så att det går att helt enkelt få ihop unit economics. Det blir billigare, den är dyrare i inköp, den är billigare i drift per kilometer och så blir det viktigt då att den inte är dyrare per arbetstimme för chauffören, för att chauffören, när den skulle kunna köra och jobba, måste stå stilla och ladda istället. Utan nej, man måste hinna ladda lastbilen under tiden som man ändå måste stå stilla på grund av körreglerna. Och det duger redan de lastbilarna som finns nu till.
Anders – 1:03:06
För de måste ju koppla av släpet någonstans och så åker de in och ställer sig och blockar. Jag har aldrig sett en lastbil på en vanlig laddstation, men det lär ju vara väldigt svårt att få plats Kolla upp det, Electric Trucker på Youtube.
Alfred – 1:03:17
Nu har han tyvärr slutat publicera på engelska. Man får läsa på tyska då, eller lyssna på tyska med textning. Det är ganska intressant att sätta sig in i vardagen.
Anders – 1:03:26
Spännande.
Alfred – 1:03:26
Här kommer argument två nu. I princip alla lastbilar som har sålts hittills, de är sålda med helt vanliga CCS-uttag. Det vanliga ladduttaget som finns på alla elbilar i Europa nu. Det innebär de här 300-400 kilowatten i laddning. Det är långsammare laddning än framtidens lastbilar som kommer med MCS-standarden, Megawatt Charging System, som faktiskt är en standard som är färdig nu och tillåter laddning upp till 3,75 megawatt i framtiden. Det är nog framtida teoretiskt max, för nu verkar det som att man ligger runt 1 megawatt, eller Tesla leder faktiskt flocken här. Där är det demonstrerat att Tesla Semi laddar nu med 1,2 megawatt i peak på de bilarna, medan Volvo och Scania verkar ligga någonstans 700-750 kilowatt, men det är ändå signifikant mycket snabbare laddning än på ett CCS-laddning. Och när MCS-nätverket är fullt utbyggt, då är det också uppenbart att det som med nöd och näppe går funkar nu för entusiasterna. Det kommer bli smidigt och enkelt, för då kommer lastbilarna börja ha helt egna laddare, där de inte behöver samsas med personbilar överhuvudtaget längre, utan då blir det ju laddare som är byggda för lastbilar, och där det också då blir ännu mycket lättare att få ihop pusslet att hinna ladda tillräckligt under den här pausen som man ska ta, därför att om laddningen blir mycket snabbare så kanske det räcker med en halv paus för att ladda, eller är det bara en papperskonstruktion än så länge?
Alfred – 1:04:45
Ja, men om ni kollar här i show notes så finns det faktiskt lite kartor här som ni kan se. Tesla är på väg att börja bygga på allvar. Tesla själva pratar om att det är för mega chargers, med anspelning på att det kallades för super chargers, de vanliga laddarna, så att säga. De kommer att börja bygga på allvar i USA nu. Så ni har en karta där på vilka stationer de ska ha live innan 2026 är slut. Tesla har ju alltid varit notoriskt dåliga på att hålla sina egna tidtabeller för att bygga ut laddarna, så vi får väl se. Men det är i alla fall så att de menar allvar med att bygga ut de här Under där så har ni också en karta. Ni kanske vill säga vad ni ser förresten? Hur ser den här kartan ut för lyssnarna?
Anders – 1:05:18
Massa röda prickar i USA, framför allt på västkusten och lite i Texas-området.
Alfred – 1:05:25
Om man vet hur de stora motorvägarna går så är det som att de ser ut att bygga så att det funkar i Kalifornien och från deras fabrik i Nevada ut till kusten och sedan så också längs med en lång motorväg som går från Kalifornien och genom Arizona och andra delstater hela vägen in till Texas, där det också ska byggas ut och allvar. Så ska det gå att ta sig till östkusten. Men det är som att det första steget är Kalifornien, Texas och allt däremellan.
Anders – 1:05:47
Det ser inte ut som att de bygger det här för långdistans. Utan det ser ut som att de i första hand bygger för att kunna köra inom staten.
Alfred – 1:05:55
Ja, okej. Jag tror inte jag håller med dig om det här. Det är många av de här som ligger längs med Interstates. Vissa motorvägar.
Fabian – 1:06:01
Jag håller inte heller med. Det ser absolut ut som att man ska köra från kust till kust.
Anders – 1:06:06
Det är alldeles för få laddare. Det är fruktansvärda avstånd. Vi får lägga ut det här på hemsidan. galna avstånd och försöka nå. Titta de norra laddarna där. Det finns ingen möjlighet att köra.
Fabian – 1:06:13
De norra går inte, men det tar ju ner. Det kan ta utsläpp.
Anders – 1:06:15
Jag tror inte det. Södra går knappt heller. Men okej, fortsätt där.
Alfred – 1:06:18
Anyways, det är inte så viktigt. Det är mer att det här är på gång nu. Tesla har också berättat att de ska göra det här i Europa också. De har börjat rekrytera personer som ska jobba för Tesla med att etablera det här superladdaren, eller megaladdarnätverket även i Europa för Teslas del. Men under här så har ni en karta med hur det ser ut i Europa, där Det finns gröna och blåa prickar. De gröna är MCS-laddare som redan är live. Sen är det blåa laddare som är under uppbyggnad just nu. Vill ni säga något om den kartan?
Anders – 1:06:50
Ja, jag ser en grön plupp som täcker hela västkusten. Jag såg nämligen de här, vad heter de, svenska lastbilstillverkaren. Vad heter de nu igen? De som kör autonoma lastbilar.
Alfred – 1:07:01
Tänker du på Einride?
Anders – 1:07:02
Ja, precis. De har byggt en jättestor laddplats i Varberg som jag råkade se i höstas. Som var helt jättestor för lastbilar. Så jag funderar på om det är en sån MCS-laddare. Jag trodde det var vanlig laddplats.
Alfred – 1:07:14
Jag tror inte det. Det verkar som att den MCS-laddare som finns i Sverige, som jag har kunnat hitta hittills, det är en som finns vid Landvetter. Och som är byggd av ett företag som heter Milence, eller Milence, möjligtvis om det ska uttalas på engelska. Som är ett joint venture mellan Volvo lastvagnar, Daimler och Traton. faktiskt på och bygger ett helt laddnätverk med 1 700 laddare avsedda för lastbilar och de har massa laddare live redan. Däremot så är det bara några få av dem som har sådana här megawatt charging system standard, men en av de som har det då, det är deras laddare i Landvetter i Göteborg. Sen verkar det som att Circle K håller på och testar också, så det finns eventuellt två MCS-laddare till som Circle K driftar. Poängen igen, det här är under uppbyggnad. Det är inte komplett ännu, men det är nu det händer. De här laddarna kommer. Och det som är konstigt med de här Det är att hittills så har de faktiskt varit en väldigt negativ faktor för omställningen till eldrift i tunga transporter.
Alfred – 1:08:14
Därför att om man ska få ihop kalkylen på att köra på el, då måste man ju väga in inköpspriset för lastbilen, så måste man väga in driftkostnaden per kilometer, service och underhåll och sen andrahandsvärdet på lastbilen. Och det som man hittills har sett är att inköpspriset är högre på de här lastbilarna än på konventionella såklart. Sen så är driftskostnaden väsentligt lägre och så har det visat sig service och underhåll blir också lägre på de här lastbilarna. Men den stora osäkerhetsfaktorn har varit just andrahandsvärdet. I synnerhet om man då ska köpa en lastbil med en CCS-laddport strax innan det ska komma en helt ny laddstandard för MCS-laddare. Så just för att MCS har varit på gång, så har det varit svårt att köpa en lastbil precis innan det kommer.
Anders – 1:08:53
Är de bakåtkompatibla de här?
Alfred – 1:08:54
Nej, det är två fysiskt helt olika portar, så de är inte kompatibla med varandra för fem öre. Men det som händer nu då, det är att från och med nu, de lastbilarna beställer nu idag och tar leverans på här under 2026 och sen längre fram. Då är det så att under en övergångsperiod så är det många av de man köper har både MCS-port och CCS-port. Och i framtiden så kommer det såklart, och det tror jag är fallet med Teslas långtradare, de kommer bara ha MCS-port. Det kommer inte ens finnas någon CCS-port på dem. Men det gör att nu är liksom tiden över då det bara går att köpa lastbilar med CCS-port. Och eftersom man nu äntligen kan beställa dem med MCS-port, då finns det en chans att vi får en ketchupeffekt. Därför att nu blir det då snabbt så att man kan börja räkna hem andrahandsvärdet om man hittills har varit orolig för vad andrahandsvärdet blir på den dyra lastbilen man köper med bara CCS-port.
Anders – 1:09:40
Men jag tänker, andrahandsvärde är en grej, men personalkostnader står ju för en fruktansvärt stor del av kostnaden. Och om det är så att det ens kostar en minut så tickar det på, ja, inte en minut, men i den lastbilschaufförens tid för att ladda eller så.
Alfred – 1:09:57
Det som är så tydligt är att det finns ju väldigt tight. och tydliga regleringar kring hur mycket en lastbilsförare får köra. Och det är det som sätter begränsningarna. Och det som de här entusiasterna har hunnit bevisa, att redan liksom CCS-laddning på 300-400 kilowatt, det räcker till för att aldrig vänta på lastbilen, utan att det man väntar på är det man ändå måste stå stilla, för att man inte får köra mer enligt regelverket. Så det är väldigt tydligt att om det med nöd och näppe och god planering går med en CCS-laddare och 300-400 kilowatt i laddpeak, Det blir ju enkelt då med en MCS-laddare. Så det gör att lastbilschaufförer som kör ellångtradare kommer inte att stå stilla mer än andra lastbilschaufförer redan gör av helt andra anledningar än att det tar för lång tid att tanka. Utan man hinner göra den laddning man ska under tiden man ändå måste stå stilla. Sen finns det en massa andra regler. Det finns många motorvägar och sträckor ute i Europa, på kontinenten, som man inte får köra mellan på nätterna av ljudnivåskäl och så vidare med konventionella lastbilar, där elbilar nu är undantagna. Så där börjar det bli fördelar, att man kan köra mer med ellastbilar än vad man kan göra med helt konventionella transporter.
Anders – 1:11:07
Du grupperar allting som lastbil här, men jag menar långtradare som går och tuggar på motorväg, låter som det du har pratat om. Det är väl andra regler om du kör mjölkbil, kör på dagen, går upp på morgonen och åker ut till bönder?
Alfred – 1:11:21
Ja, men det har du rätt i. Det jag pratar om här är framför allt långdistanstransporter, tunga transporter. Det jag säger bör rimligtvis mycket snabbare för de statstransporter, alltså där man kör ut leveranser till butiker och så vidare, på kortare sträckor under en dag och så vidare, utan det svåraste nästan att få att funka, det är ju de här långdistanstransporterna med långtradare, och där är det väl tyvärr så att vi i Sverige också ligger kanske lite extra långt bak av att vi har ju tyngre och längre ekipage än de flesta, och det som kommer börja ställas om först här nu då, inte minst då med Tesla Semi, det är ju sådana långtradare som vi ser nere på kontor, kontinenten, som i allmänhet är kortare än våra svenska ekipage. Där det bara är ett dragarfordon och sen så en lång trailer bakom. I Sverige har vi både en stor lastbil och en trailer bakom den stora lastbilen.
Anders – 1:12:11
Ja, fast man har också ökat längden för de långa långtradare. Vi var ju ganska unika med 25 meters ekipage i Sverige tidigare, men man har ökat längden i hela EU nu. Nu ska jag säga att jag är ute på exceptionellt djupt vatten.
Alfred – 1:12:24
Ja, men det är jag också. Men det är bara av. Av rena volymskäl, det är inte så att det är svårare eller omöjligt att göra det här med de svenska långtradarna heller, men tillverkarna börjar såklart med de där det finns störst volymer och det finns större volymer på det som är vanligast på kontinenten. De kör ju då inte såna långtradare som vi kör i Sverige, utan de kör i allmänhet kortare ekipage, inte minst för att de ska kunna ta sig runt inne i städer och så vidare sen när de så småningom når fram.
Anders – 1:12:51
Spännande.
Alfred – 1:12:52
Hörrni, nu kommer det tredje och sista argumentet här. Det är nu i år som Tesla påbörjar de storskaliga leveranserna av Semi. Fabriken är klar nu i Nevada. Batterierna är utprovade. De kan bygga de här 4680. Nu har de fått hela sin torra process på byggaren batterierna att funka. Lastbilen är färdigkonstruerad. Den är utprovad tillsammans med pilotkunderna, Pepsi och andra. Och nu är det dags att skala och man siktar på att nå så småningom 50 000 lastbilar om året från den här fabriken i Nevada, vilket för att förstå proportionerna motsvarar ungefär 10 % av en världsmarknad på cirka halv miljon tunga lastbilar om året. i global marknad.
Fabian – 1:13:27
Okej, det görs inte så många lastbilar ändå?
Alfred – 1:13:28
Nej, det är inte så många fordon det handlar om. Det är igen en gränsdragningsproblematik. Vad är vad? Det görs betydligt fler lastbilar. Man räknar alla typer av lastbilar, men vad är ja, men då är det lätta lastbilar och så vidare. Tesla har varit tydliga med att Den är konstruerad för att kunna säljas i Europa också. Vi trodde ju länge att det kanske inte gick, eftersom den har en front som inte är platt och så vidare, men där har ju EU tagit fram ett undantag, så att det kommer inte vara så att fronten gör att Tesla Semi inte kan säljas i Europa, utan den kommer att kunna rulla på europeiska vägar. Och den kommer att komma hit.
Fabian – 1:13:59
Intressant. Det har man fått EU att göra alltså? Ja. Det var intressant.
Alfred – 1:14:02
Det är ju bra av aerodynamiska skäl, så att det är bra ur miljösynpunkt att få till det, att man kan få de här att bli effektivare än om man ska liksom. Det har ju att göra med att i USA så är maxlängden mäts bara av så här bakom förarhytten och bakåt, medan i Europa så har vi mätt från fronten av lastbilen och hela vägen bak då, och därför har våra europeiska lastbilar blivit helt platta som en pannkaka. Vansinne.
Fabian – 1:14:23
Det är därför de är så snygga de amerikanska lastbilarna också.
Anders – 1:14:26
Eller hur? Alltså det är ju helt vansinne att sitta och bara träffa vinden med en platt yta. Testa hur jag håller din som plywoodskiva mot vinden. Det är vansinnigt ineffektivt. Jag fattar inte argument tre riktigt, Alfred. För att Scania har ju bevisligen full produktion igång och så. Varför skulle det göra någon stor skillnad att Tesla börjar bygga sina?
Alfred – 1:14:48
Nej, men de har ju inte alls full produktion. Det är väl det som är poängen här då. Nu blir volymproduktionen på allvar, så om Scania, Volvo och gänget inte ska börja tappa massa marknadsandelar till Tesla när de börjar blåsa på. Alltså Tesla har ju ingenting att förlora. De säljer inga konventionella lastbilar överhuvudtaget, så de vill ju bara sälja så många som möjligt. Om de börjar tillverka 50 000 om året, så kan du jämföra det med att Scania, Volvo, och Iveco och gänget, de har hittills sålt 13 000 tillsammans på ett år.
Anders – 1:15:15
Men är inte det för att efterfrågan inte finns där, snarare än att Alltså att Tesla säger att de kan bygga 50 000, det betyder inte att de kommer bygga 50 000. Det kanske blir som deras fula Cybertruck, rejält magplask. För den där lastbilen, förutom att den ser väldigt konstig ut, så är det bara plats för en person i mitten. Man sitter i mitten som ett rymdskepp. Det är massa konstigheter. Jag har sett lastbilschaufförer som skakar på huvudet åt den där och vill inte ens ha den.
Alfred – 1:15:43
Ja, och så ser man andra som tycker det är det bästa sedan den skivat bröd.
Fabian – 1:15:46
Ja, den är konstig. Jag håller med Anders. Den ser fan konstig ut alltså. Och lastbilschaufförer som är så otroligt konservativa.
Alfred – 1:15:55
Ni missförstår min poäng helt. Min poäng är inte att nu kommer Tesla, så därför kommer det att vara stopp för de andra.
Fabian – 1:16:02
Nej, okej. Det var ganska logiskt ändå. Det brukar vara din poäng.
Alfred – 1:16:06
Nej, det håller jag inte alls med om. Min poäng är att nu kommer det börja tillverkas väldigt många fler ellastbilar än vad det har gjorts hittills. Efterfrågan går ju hand i hand med vad man väljer att ta betalt. för dem. Och de konventionella ellastbilstillverkarna har ju såklart valt att ta mycket mer betalt för ellastbilarna för att inte erodera marknaden för sina konventionella produkter. Nu kommer de bli satta under ganska hård prispress av Tesla. Och de kommer säkert att klara av att möta den konkurrensen. Men jag tror att det kommer att innebära att vi får mycket bättre priser och mycket fler ellastbilar att välja på som konsumenter till de lastbilarna. Så att de europeiska och svenska speditörerna kommer att kunna köpa mycket billigare ellastbilar tack vare att Daimler och gänget nu får väldigt hård konkurrens. Och det kommer leda till att alla kan gasa in i det här. Och det kommer bli en snabbare omställning. Det i kombination med den här ketchupeffekten som borde bli på att man nu inte längre behöver vänta på MCS-laddningen.
Alfred – 1:17:01
Det har chans att göra att 2026 och 2027 blir kraftiga tillväxtår för el-lastbilar. Inte bara från Tesla, utan även från de andra.
Anders – 1:17:08
Du sa exakt samma när Cybertruck kom, att det här kommer vara svängningen för pickup. Gjorde jag? Nej, du gjorde inte det.
Alfred – 1:17:19
Det kommer jag inte ihåg att jag har gjort i så fall.
Anders – 1:17:21
Men du tyckte inte den var så ful? Jag har hela tiden sagt att den är ful. Jag vill mena att båda ni säger att den inte är så dum ändå. Det beror på vinkel. Nu är den ju ett komplett haveri.
Fabian – 1:17:31
Jag trodde ju att det var ett skämt när den kom. Nu pratar vi om cyber trucken alltså. Jag var så här, okej men nej, nej, visa oss den riktiga bilen. Han har ju lite konstig humor Elon. Och sen så börjar man så här, ja men den kanske har någonting ändå. Det håller jag ändå med om. Jag skulle nog ändå tro att betydligt mer av bilmarknaden skulle behövt skjuta på hur, förflyttar sig designmässigt. Hur deras design ser ut för att det här skulle bli mer vidare accepterat. Och den chansen fanns, men den var för extrem.
Anders – 1:18:04
Alltså jag har sett den där bilden i verkligheten. Det är bland det fulaste jag har sett. Alltså fy fan. Och den är ännu värre i verkligheten än på bild.
Fabian – 1:18:11
Skönt att du slipper se den i Sverige nu då. Och knappt i USA heller.
Alfred – 1:18:14
Intressant att vi har en podd som handlar om vad Anders tycker.
Anders – 1:18:19
Om hur bilar ser ut.
Fabian – 1:18:22
Kolla inte den här podden om vad vi tre tycker. Det är väl precis till den.
Alfred – 1:18:28
For the record, jag tyckte den såg bedrövlig ut när den lanserades. Sen har den växt på mig. Jag tycker den är ganska cool. Jag tycker CyberTracker är mycket coolare än andra pickuper.
Anders – 1:18:36
Jag tänkte att nu när Elon är ute i kylan, att du skulle ha svängt då. Lite som en vindflöjel.
Alfred – 1:18:41
Nej, nej, nej. Det är inte jag som är vindflöjel. Det är du och Fabian som är medgångsreportrar.
Anders – 1:18:48
Alright, hörni. Vi behöver rulla av det här innan vi bråkar för mycket med varandra.
Fabian – 1:18:55
Ja, men vad trevligt det har varit att bråka tillsammans i en dryg timme med er. Och till sist då säger vi att om man tycker att det är kul att höra på när vi bråkar, för det är ju bra när vi inte alltid håller med varandra, tänker jag i alla fall, då är det bästa sättet att stötta oss att helt enkelt prenumerera på podden. Och det finns tillgängligt för olika plattformar och poddspelare. Och det är 29 kronor fortfarande. Vi har ju flaggat för att du ska höja.
Alfred – 1:19:21
Jag har inte hunnit höja ännu. Men en nyhet kan jag säga. Nu kommer jag. Alla ni som en gång i tiden började prenumerera när man fortfarande kunde göra det via Acast och har sen fått ha med de där abonnemangen över till en ny leverantör och så vidare. Vi har inte tagit emot några nya prenumeranter den vägen på länge. Men nu kommer vi avsluta för er som ligger kvar på det där. För nu har det börjat bli så att de tar mer än hälften av era pengar på vägen. Vi får inte några pengar kvar av de där vägarna. Ni får vara beredda på att byta nu till att prenumerera via Apple eller Spotify, där vi får behålla en mycket större del av intäkterna.
Anders – 1:19:51
Då behåller vi också en liten stund till, 29 kronor i månaden, så att man inte behöver betala mer när man byter plattform. Men sen kommer vi öka kostnaderna. Hur gör man då för att prenumerera på Spotify och de här?
Alfred – 1:20:03
Då får man klicka direkt. Antingen i Apple Podcaster-appen så finns det en liten knapp man kan klicka på för att prenumerera, eller så får man söka upp oss på Spotify. Så får man söka på bilar med sladd plus, alltså med ett plustecken efter bilar med sladd. För att hitta betalfilen.
Anders – 1:20:17
Och där hittar man också den här Städrobot-låten. Ja, just det.
Fabian – 1:20:21
Precis. Man får ju höra det avsnittet tidigare. Och sen så är det ju också då att man får höra hela arkivet hela vägen tillbaka till 2016. Annars är det väl bara de sista två, tre avsnitten som vi publicerar.
Alfred – 1:20:32
Ja, senaste halvåret ska jag lägga ut det tror jag.
Fabian – 1:20:33
Senaste halvåret, ja ja. Men då finns ju jazzversionen kvar där. Men den kan man ju lyssna på på Spotify också.
Anders – 1:20:38
Vi har en Facebook-sida också där jag. Jag lägger ut lite grejer. Ni har sett att det varit världens diskussion om moppebilsappen här under veckan som varit. Jättemånga som har skrivit.
Fabian – 1:20:46
Det ska jag gå in och gräva ner mig i.
Anders – 1:20:49
Vi har en vanlig hemsida också, bilarmedsladd.se, som vi håller uppdaterad med avsnitt och lite annat smått och gott.
Fabian – 1:20:54
Detta sättet om man vill söka efter ett specifikt avsnitt att gå den vägen. Om det är så att man letar efter en ny vårdcentral, då är man förstås välkommen till Hälsa Hemma. Då listar man sig direkt i appen. Så gör så att ni laddar ner Hälsa Hemma appen redan nu. så är du redo inför alla förkylningar som ligger framför oss just nu. Det är många som är sjuka i olika förkylningar, kräksjukor och elände.
Alfred – 1:21:18
Ja, och när ni har listat er på Hälsa Hemma och ni har börjat prenumerera och så vidare, då får ni också gärna hjälpa oss med att sprida oss till alla ni känner som borde lyssna på en Elvis-podd eller en podd om grön omställning och annat smått och gott som vi pratar om. Vi uppskattar så mycket er hjälp att sprida oss till folk som behöver höra det. Vi hjälper gärna till att övertyga och övertala era farbröder och morbröder eller släktingar eller Eller dig som är farfar nu också.
Anders – 1:21:42
Ja, morfar. Har du tips, tankar, idéer och så vidare så kontaktar du oss på infoatbilamensladd .se eller så kan du mejla direkt till mig som är Anders@bilarmedsladd.se, Fabian, doktorn där, Fabian@bilarmedsladd.se eller Alfred@bilarmedsladd.se. Och Alfred Ruth är också vår ansvarige utgivare.
Fabian – 1:22:00
Och poddens ständiga redigerare Johan Chandorkar har också gjort ett utmärkt jobb och han jobbar på Umami Produktion. Och där mina vänner så sätter vi stopp för dagens avsnitt. Och då säger jag i vanlig ordning, kör försiktigt!
Alfred – 1:22:13
Sladda lugnt!
Anders – 1:22:14
Kör elektriskt! Så ses vi om två veckor.
Alfred – 1:22:16
Hej då! Hej hej!