I veckans avsnitt av Bilar med sladd tar vi oss an en värld som rör sig i rasande fart, från brända säkringar i hembatterisystem till AI-agenter som ringer upp våra vänner på eget bevåg. Vi börjar med att konstatera att livet som teknikpionjär inte alltid är en spikrak väg mot besparingar, särskilt inte när man börjar experimentera med att sälja ström från sin bil till elnätet.
Så säljer du ström till nätet med din befintliga bil – och varför du ska låta bli
Efter att ha betat av en del lyssnarbrev fastnar vi vid ett specifikt och ganska kostsamt problem som drabbat flera Tesla-ägare. Det handlar om användandet av likströmsladdare för så kallad Vehicle-to-Grid (V2G) eller Vehicle-to-Home (V2H). Idén är fantastisk: man använder bilens enorma batteri för att balansera husets förbrukning eller sälja ström när priset är högt. Men vi ser nu baksidan av detta. Vid hög belastning i kombination med kall väderlek verkar bilarnas pyrosäkring kunna lösa ut. Denna säkring är egentligen en säkerhetskomponent som ska koppla bort batteriet vid en krock, men när den smäller under en urladdningssession står man där med en bil som inte går att köra.
Vi gräver ner oss i vad detta faktiskt kostar att laga, och här ser vi en enorm skillnad mellan olika märken. På en Tesla eller en Mercedes verkar reparationen vara relativt human och kosta några tusenlappar hos en oberoende verkstad. Men om man kör en bil från Volkswagen-koncernen, Stellantis eller BMW kan en utlöst pyrosäkring innebära fakturor på mellan 30 000 och 50 000 kronor. I värsta fall, som hos vissa kinesiska tillverkare, ryktas det om att säkringen inte ens går att byta utan att hela batteripaketet måste kasseras. Vi drar slutsatsen att man bör vara försiktig med att använda tekniska lösningar som biltillverkaren ännu inte officiellt har godkänt, hur lockande hundralapparna från elbolaget än må vara.
Har Lyten lovat för mycket? Pengarna för att köpa Northvolt saknas
Från brända säkringar rör vi oss mot de stora industriella skälven i norr. Vi följer upp efterspelet kring Northvolt och den amerikanska köparen Lyten. Det ser tyvärr mörkt ut för det som skulle bli räddningen av den svenska batteridrömmen. Lyten, som är en relativt liten startup i sammanhanget, verkar ha svårt att få fram det kapital som krävs för att slutföra affären. Investerare har börjat backa ur, troligen på grund av den höga risken och Lytens brist på erfarenhet av storskalig produktion. Under tiden tickar klockan i Skellefteå. Det är hjärtskärande att höra om de nybyggda lägenheterna som står tomma och kostar miljoner i uppvärmning varje månad medan batterifabrikens framtid hänger i en skör tråd. Vi konstaterar att nådastöten för Northvolt tycks ha varit när Volkswagen drog tillbaka sin hand, och nu riskerar hela det gröna industriundret att ebba ut i ingenting om inte en mirakellösning dyker upp snart.
OpenClawd – är anden ur flaskan för AI nu?
Vi skiftar sedan fokus till något som får oss att både fascineras och rysa: AI-agenter. Vi pratar inte längre om enkla chattbottar som ChatGPT, utan om agenter med agens. Den stora snackisen just nu är den öppna mjukvaran OpenClawd. Det här är programvara som man installerar lokalt och ger full tillgång till sitt digitala liv – webbläsaren, mejlen, iMessage och till och med kreditkortet. Skillnaden mot tidigare är att dessa agenter kan resonera med sig själva i loopar. Man ger dem ett mål, och sedan sätter de igång att ställa frågor till språkmodeller, fatta beslut och utföra handlingar helt autonomt.
Vi delar med oss av historier från nätet där dessa agenter har börjat ta egna initiativ. Det finns rapporter om bottar som ringt upp ägarens vänner för att presentera sig som assistenter, eller som beställt hem mat baserat på en noggrann uträkning av ägarens kaloribehov. Det mest spännande – eller skrämmande – är fenomenet ”Moltbot”, ett forum där agenterna pratar med varandra utan mänsklig inblandning. De byter strategier, delar kod och lär tydligen också klaga på sina ägares tillkortakommanden. Vi diskuterar om detta är början på slutet för det traditionella app-gränssnittet. Varför ska vi ha 40 olika appar för hemmet, bilen och Airfryern när en AI-agent kan sköta allt via ett enkelt kommando i WhatsApp? Vi ser också en intressant bieffekt: försäljningen av MacMini har rusat eftersom de är så effektiva på att köra dessa modeller lokalt.
Har Peak Bil redan varit? Vad händer med bilmarknaden i en självkörande framtid
Till sist landar vi i en stor marknadsanalys och ställer frågan: Har vi passerat ”Peak Bil”? Vi tittar på graferna för den globala bilförsäljningen och ser att 2017 var det år då flest personbilar såldes. Sedan dess har marknaden planat ut eller sjunkit, och nästan hela återhämtningen efter pandemin består av elbilar. Förbränningsmotorn är på en tydlig utförsbacke. Men vi ser också en intressant diskussion mellan Teslas och Volvos strategier. Volvo Cars har det kämpigt just nu med vikande marginaler och en aktiekurs som dyker, medan Tesla verkar ha gett upp målet om att bara sälja så många fordon som möjligt till privatpersoner.
Vi analyserar Teslas skifte mot att bli ett robotbolag. Genom att lägga ner modellerna S och X och satsa allt på Cybercab och Optimus-robotar, verkar de satsa på en framtid där vi äger färre bilar men köper mer transport. Vi diskuterar om den stora revolutionen faktiskt kommer ske inom godstransporter med självkörande ”poddar”. Det finns dock en fundamental oenighet hos oss om huruvida den totala produktionen av bilar kommer att sjunka eller öka. Kommer den otroliga bekvämligheten med en självkörande bil göra att vi köper fler än någonsin, eller kommer robottaxitjänster som Waymo (som nu skalar upp med miljardinvesteringar i London och Tokyo) göra privatbilismen omodern i städerna? Vi slår vad om hur framtiden ser ut om sju år, och det är tydligt att vi står inför ett av de största skiftena i mänsklighetens historia.
Innan vi avslutar vill vi påminna om att denna poddcast om elbilar fortsätter bevaka dessa ämnen varannan vecka. Nedan finner ni en översikt med tidskoder för de olika segmenten.
Tidskoderna är ungefärliga eftersom reklamen blir olika för alla lyssnare och därmed kan förskjuta tiderna en aning:
- 00:00 – 20:24 Intro, anekdoter och nya försäkringsäventyr
- 20:25 – 28:39 Lyssnarbrev om Vehicle-to-Grid och riskerna med utlösta pyrosäkringar. Vi jämför reparationskostnader mellan olika märken.
- 28:39 – 36:09 Analys av Northvolts efterspel och Lytens finansieringsproblem. Vad händer med batterifabriken i Skellefteå?
- 36:09 – 55:07 Djupdykning i AI-agenter och OpenClawd. Vi pratar om bottar som tar initiativ, ringer samtal och forumet där agenter diskuterar sina ägare.
- 55:07 – 1:21:44 Trendspaning: Har vi nått ”Peak Bil”? Vi analyserar Volvo och Teslas kvartalsrapporter, självkörningens framfart och framtidens transportbehov.
- 1:21:44 – Slut Avrundning, information om hur man stöttar podden och en jazzig version av städrobotlåten.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
Jaha, då ber jag om ursäkt.
Anders – 0:02
Nej men.
Fabian – 0:03
Jag har förstört allt. Jag hoppar ut genom fönstret och backar.
Anders – 0:07
Oj, det var min. Vänta då.
Fabian – 0:27
Det är vinterväder, men vi pratar om nördarnas nya extremsport, AI-agenter utan koppel. Vi dyker in i turerna om Northvolts efterspel. Och så den stora frågan, med full self-driving, har vi redan passerat peak bil? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast. Bilar med sladd!
Anders – 0:57
Välkomna tillbaka kära lyssnare. Det är två veckor sedan vi spelade in sist och nu är vi allihopa laddade. Nästan överladdad du Fabian iallafall.
Fabian – 1:05
Ja, men kanske lite grann hörni. Har ni tänkt på det här med försäkringar? Jag går rakt på här. Vilken smart uppfinning det egentligen är. Har ni funderat på det?
Alfred – 1:15
Kul att du frågar. Jag har tänkt så himla mycket på försäkringar. Jag har lagt om alla mina försäkringar från Trygg Hansa som jag håller på och bara hatar livet ur och byter till Länsförsäkringar. Bara för att de har. Det verkar som att alla . Jag vet inte om det är tjatigt, men man är sur på att folk har som affärsmodell att man ska hoppas att folk inte bryr sig, orkar bry sig och höjer priset en gång om året. Och så till slut så blir det för mycket och så rinner droppen, eller droppen som får bägaren att rinna över och så vidare. Och så helt plötsligt så sparar jag 10 000 om året på att byta försäkringsbolag.
Anders – 1:45
Ja, jag fattar. Jag bytte på Teslan, för alla vill ju ha väldigt, väldigt mycket betalt för de där Model X-försäkringarna.
Fabian – 1:52
Ja, exakt.
Anders – 1:53
Och då bytte vi till faktiskt det som Swedbank . Swedbank har Tre Kronor gav rejält. Alltså den gav normal försäkringspremie. Alla andra var 25-30 tusen.
Alfred – 2:04
Du får betala lite mindre i månaden, men du får ingenting när bilen går sönder sen då, eller? Hur? För det är ju också det man måste tänka på när man väljer.
Fabian – 2:10
Det är precis det man måste tänka på.
Anders – 2:12
Det här är ju Swedbank. Det måste man kunna lita på, tänker jag.
Fabian – 2:16
Jag tycker att ni blev fasligt konkreta här. Jag hade tänkt att ha den här diskussionen på en mycket mer flummig nivå. Om konceptet försäkring, att det är så . klurigt att man säljer trygghet. Man vet ju att man säljer någonting som man förlorar pengar på. Kanske inte jag, för jag är väldigt klantig, men alla andra människor förlorar ju i regel pengar på sina försäkringar.
Anders – 2:38
Jag har ju tänkt på det många gånger att om jag liksom när jag fyllde 18 aldrig tecknade en bilförsäkring, utan bara satte in motsvarande belopp på konto hela tiden. Köpte fondandelar.
Fabian – 2:49
Så gjorde min farfar. Sen blev bilen stulen. Men då var den bilen så. gammal att den inte var värd något ändå. Så han tjänade nog på det ändå. Jag tror faktiskt det. Ja men alltså överhuvudtaget. Det är också en slags samhällsnytta i det här. Du har ett bolag som också kan engagera sig för att skador inte ska ske. Det är alla de här nyckelhittar-föreningarna och allting som försäkringsbolag traditionellt har gjort. Sen ska jag säga att jag är medveten om att försäkringsbolag också gör en hel del fast-ligg-heter också. Jag har lite andra erfarenheter av Trygg Hansa. Det här är inte sponsrat av varken Länsförsäkringar eller Trygg Hansa. Jag tycker de har funkat bra. Särskilt då när det gäller. Men det är möjligt att jag ska se över kostnaderna kanske lite noggrannare. Så kan det ju vara. Men jag kommer tänka på det här, därför att det är faktiskt inte. Jag vet att ni retar mig för att mina bilar, de går i väggen.
Alfred – 3:38
Jag satt där och bara, det måste komma något men här nu. Och menet är, vadå? Har det skett några fler olyckor hemma hos dig nu?
Fabian – 3:46
Ja, men det är också så här att jag har en man, blivande man, som, man kan säga, vi förtjänar varandra. Så kan man säga. Han är nämligen också extremt klantig. Så det här går i familjen, vill jag verkligen säga. Vi är just nu i färd med att bygga om lite hemma. Jag har fullt av byggrejer och de har plastat in. Det ligger byggdamm här över studion och det är jättestökigt hemma. För det här så hade vi köpt lite Ikea-stommar som ska sättas in i vår tvättstuga. Som ligger bakom mig där jag har min studio. Och då fick jag allt förstås levererat direkt hit från IKEA. Med de här, ni vet, de klassiska platta paketen.
Alfred – 4:29
Det är ju vuxenlego, jag älskar det.
Fabian – 4:31
Ja, visst, eller hur. Så byggaren frågade om vi ville montera det själva eller om vi skulle göra det. Vi bara, nej, det kör vi. Gud vad roligt, så har vi suttit och haft jättetrevligt här. Men innan vi kom dit så är det nämligen så att min blivande makes makes stora passion, åtminstone nu för stunden, för det här varierar lite över tid. Det är fiskar. Alla möjliga sorters fiskar. Vi har nu inte mindre än tre dammar på tomten plötsligt. Varav Erik har försökt att dölja åtminstone en från mig.
Alfred – 5:02
Det tyckte jag var väldigt roligt första gången jag hälsade på hos er. Att ni hade dammar i de här klippskrevorna.
Anders – 5:08
Han har lagt sån plast i botten eller?
Fabian – 5:11
Ja precis. En är lite mer naturlig som han har gjutit. Han är ute och gräver.
Alfred – 5:16
Och du har inte installerat några lokala vattenkraftverk i de här dammarna? Nej, det är inga sådana dammar.
Fabian – 5:21
Det är tyvärr dammar som bara drar el. Han kör ju varmvatten i dem ibland för att fiskarna ska bli glada och para sig.
Alfred – 5:30
Det är sådana miljövänner.
Fabian – 5:31
Nu ska det också bli fiskare inomhus tydligen. Eftersom jag vet att det här är ett intresse som kommer att komma och gå lite grann. Så var mitt förslag att vi kanske kan börja med att ta ett litet testakvarium på nedervåningen. Under förutsättning att jag kunde stänga av. av bubbelmaskinen när jag spelade in podd. För det kan ju inte komma med på inspelningen. Så innan jul, sagt och gjort, monterade han upp ett litet akvarium här på en hylla. Sen kom inte han så långt innan jag hörde ett brak. Och då frågade jag Erik, behöver du hjälp? Och då säger han, ja! Då kom jag ner. Då har den här hyllan gett vika. Och det ligger tack och lov inga fiskar, för han har inte lagt i fiskarna ännu. Men det ligger ett trasigt akvarium och 100 liter vatten över hela det nylagda paketgolvet.
Anders – 6:23
Ja, snyggt.
Fabian – 6:24
Då får man krishantera, kan man säga. Det ligger en tvättstuga bredvid då. Så det var ju bara att ta all tvätt och alla lakan, allting vi hade, bara kasta över här. För att rädda det som räddas kunde. Och de här Ikea-platta paketen, de sög ju upp jättemycket vatten. Så vi var ju tvungna att öppna alla dem och vädra ut dem. Det här var en helg. Som man kunde ha och mista, kan jag meddela.
Anders – 6:49
Men räddade ni golvet då?
Fabian – 6:51
Alltså, det gick nästan. Jag har varit med om det här förut. Det tar ett par dagar och sen börjar det bubbla lite i parketten. Om det ligger fukt i den. Och det har kommit en bubbla. Så då hade vi Trygg-Hansa här. Och de konstaterade att det ligger fukt där. Så ni behöver lägga om det här golvet.
Alfred – 7:07
Så kan det gå. Ja, jag hade en kompis som bodde i radhus. Där, jag tror det var, de installerade en tvättmaskin själv eller någonting. Och så blev det vattenskada. Och då, när man inte bara själv måste typ flytta ur, utan hela radhuslängan måsteias i alla fall.
Fabian – 7:24
Dålig stämning i bostadsrätterna när det regnar ner på grannarna.
Alfred – 7:27
Här är det åtminstone bara ni då. Det är ett golv som ni klarar er utan, för ni kan bo på övervåningen.
Fabian – 7:34
Ja, det kan vi göra. Vi klarar oss. Och Trygghansa har ju sagt att det här står vi för. Jag är ganska nöjd med dem faktiskt. Det brukar sällan vara problem när det händer grejer.
Anders – 7:43
Men inga bilskador.
Fabian – 7:44
Inga bilskador än så länge, tack och lov.
Alfred – 7:48
Vill ni höra om någon som har förebyggt bilskador? Eller kanske åtminstone föreläst för de som har?
Anders – 7:53
Ja, just det. Är det mer försäkringssnack här nu då?
Alfred – 7:55
Nu är det faktiskt så att jag, kommer ni ihåg att vi blev kontaktade av SDR, tror jag det heter, körskollärarna, Bilskollärarnas Riksförbund. Jag har fått lära mig det förresten, att det heter bilskollärare. Det är lite som att.
Fabian – 8:08
Inte körlärare?
Alfred – 8:09
Nej, det heter inte dagis längre utan det är förskola och så vidare.
Fabian – 8:15
Lokalvårdare och så på det temat, ja. Yes, we got it.
Anders – 8:19
Vänta, de som lär ut mopedkörkort, är de också bilskollärare? Och motorcykel?
Alfred – 8:25
Det var en bra fråga. Det har jag inte frågat om. Om du vet svaret, skriv in till Anders och berätta. Han vill veta allt som finns att veta om mopedbilar.
Fabian – 8:33
Anders snabblar av bilarna.
Anders – 8:34
Är det rimligt att det heter körskollärare? Varför ska det heta bilskollärare när du lär ut annat än att köra bil?
Fabian – 8:40
Din poäng är god, men kanske inte så relevant, Anders.
Alfred – 8:43
Jag hoppas att jag kommer ihåg rätt nu, och att jag inte har vänt på det här 180 grader, men jag är ganska säker på att det var bilskola. Vi har ju varit i kontakt med dem, för att både du och jag, Anders, har haft lite, vad ska man säga? Inte helt positiva erfarenheter av att ha gått sån här riskutbildning inför att våra tonårsbarn skulle börja ämnesköra, och så har vi försökt komma med lite konkreta tips till vad de borde ta upp på de där riskutbildningarna, och det utmynnade så småningom med att jag blev faktiskt inbjuden till att föreläsa hos dem. Så har jag hållit på och stöta och blöta tillsammans med dem. För att de där kurserna är ju såklart väldigt hårt reglerade, vad de ska innehålla. Så det är inte så lätt som att föreläsa för bilskollärarna vad de borde innehålla och sen så ändrar de sig. Utan jag måste nog till Transportstyrelsen och föreläsa i så fall tror jag.
Fabian – 9:28
Men det du insåg då var att jag kanske kan få dem att gå, inte i en helt annan riktning, men åtminstone luta lite mer. Ta en annan fil kanske, om vi säger så.
Alfred – 9:37
Ja, det som vi såklart. Det är så uppenbart när man tänker på det, men det som har hänt där, vi har ju såklart en hel del lyssnare bland de här. En del väldigt lojala lyssnare som har varit instrumentella i att jag fick komma dit och föreläsa. De är i gott sällskap med andra bland de här bilskollärarna som är väldigt mycket för körskolläraren.
Anders – 9:57
Nej, just det. Bilskollärare.
Fabian – 10:00
Ska vi kalla dem lokalvårdare direkt eller?
Alfred – 10:04
Men sen så är det ju inte alla kollegor som kanske hakar på där. Analysen var väl typ att Våra negativa upplevelser, Anders, har en del med kursplanen för de här riskutbildningarna att göra, men det är också väldigt mycket med vad den som håller i kursen tycker om elbilar generellt. Det utmynnade i att jag fick förmånen att sätta upp en föreläsning om elbilsmyter, en uppdaterad version av elbilsmyter. Det är ju kul. Vi har pratat så mycket elbilsmyter i den här podden genom åren, att vi glömmer bort ibland att vi måste återbesöka dem och förnya oss.
Fabian – 10:37
– Det var till leda kan jag tycka. De första åren med den här podden, som snart fyller 10 år, fick vi hålla på rätt mycket med de där myterna och traggla dem fram och tillbaka. Men nu får vi rätt mycket mindre frågor om det och så.
Anders – 10:48
Jag fick faktiskt från min morbror. Han var grinig över att elbilarna, skatteintäkterna försvinner ju på bensinen, så någonstans behöver staten ta in de där pengarna. Men då sa jag till honom så här, om vi producerar elen själva i Sverige och inte skeppar de där pengarna till Det är ju väldigt bra för statsekonomin.
Fabian – 11:11
Det är ju inte så att det inte är någon skatt på el.
Anders – 11:13
Nej, det är ju ashög skatt på el. Det här blir helt tyst. Det argumentet är väldigt, väldigt, väldigt starkt när man tänker på det. För att den som gillar att köra förbränningsmotorbilar de brukar ju också vara patriotiska. Det är en parallell som jag har observerat i alla fall. Att prata om att skicka pengar till Ryssland eller Saudiarabien.
Fabian – 11:36
Ska du. Ska du passa på och hälsa till någon i podden också?
Anders – 11:39
Ja, hej, hej.
Fabian – 11:40
Ja, vi vet att han lyssnar.
Alfred – 11:42
Hörrni, i alla fall, jag har hållit den här föreläsningen nu. Det var jättekul. Nu finns den ju, så om det är fler som känner att ni behöver ha en sån föreläsning i er organisation, så får ni väl höra av er och betala en symbolisk slant till bilar med sladd för att underlätta vår att vi ska ha råd att göra podden och så vidare. Det var jättekul i alla fall att göra det. Jag märkte när jag satte ihop den föreläsningen att det är väldigt lätt att fylla en presentation med tio elbilsmyter och sen så skulle man egentligen lika gärna kunna hålla en presentation till med tio andra, för det finns väldigt gott om dem. Det blev väldigt bra feedback också. Biskollärarna kände att de fick det de behövde för att ta fighten på kafferasterna.
Fabian – 12:19
För varje elbil som säljs så dör en norrman. Visste du det?
Anders – 12:23
När jag gick handledarkursen för mopedkörkortet som min dotter skulle ta, det var inte så att han hatade elbilar på något sätt. Det var bara att han var så jävla skum. Min dotter påminde mig häromdagen om en grej som han hade sagt. Han sa att det är väldigt farligt när det är dimma ute. Då måste man vara jätteförsiktig när man kör. Nu ska jag berätta en historia. En gång var jag i Estland och körde och jag var tvungen att hinna med båten. Jag körde jättefort där i dimman.
Alfred – 12:55
Men Anders, den här historien har du ju redan berättat. Har jag berättat den?
Anders – 12:57
Okej, bryt den.
Fabian – 12:59
Jag kommer inte ihåg den här.
Alfred – 13:00
Nu måste du nästan säga hela historien igen, för alla har inte hört förra avsnittet. Och så vidare.
Anders – 13:04
Det som hände var att han kom fram till båten och kom med. Det fanns ingen poäng i den här historien.
Alfred – 13:11
Nej, just det.
Okänd – 13:11
Det var svarta pengar.
Alfred – 13:13
Sensmoralen var att han körde superriskabelt.
Anders – 13:15
Och det ska man inte göra.
Alfred – 13:15
Hade kunnat köra på någon när som helst i dimman.
Anders – 13:17
Det hade kunnat gå illa.
Alfred – 13:18
Och så hann han med båten, så det gick vägen och han skadade sig inte.
Anders – 13:22
Så jävla dumt. Jävligt dålig pay
Anders – 13:33
Gamla Teslor har inte värmepump, någon av dem, så de är eluppvärmda. När vi har varit ute och kört, jag och min fru, så är båda bilarna helt tomma när vi kommer hem på kvällen. Och nu i och med att man betalar för peakanvändningen av elen, så har vi flyttat allting till efter 22. Så jag drar igång, laddar hembatteriet, jag laddar två elbilar, kokar varmvatten, Det är varmvattenberedaren du pratar om. och kör diskmaskinen. Så nu ligger jag i loop. säkringarna. Nu flera nätter i rad så har vi liksom vaknat av att bara säkringarna går 25 ampere av det i huset.
Fabian – 14:08
Det här känner jag igen mycket väl.
Anders – 14:10
Så det har slagit på lastbalansering i Tibber. Men den är så himla restriktiv så att nu är inte bilarna laddade på morgonen ordentligt. De är halvladdade på dagarna. Så jag är inne i en ond spiral. Det här har blivit ett ganska stort problem.
Alfred – 14:24
Du får typ byta upp det till stora huvudsäkringar eller nåt.
Anders – 14:28
25 ampere är max.
Fabian – 14:29
Du maxar på 25?
Alfred – 14:30
För att få den.
Fabian – 14:32
Sen får man betala mer.
Anders – 14:33
På Ellevio då, går över 25 hampere, då börjar man betala för säkringsstorleken. Så nu har jag ett gigantiskt problem med att bilarna inte blir helt laddade på morgonen.
Fabian – 14:43
Har du ställt in bilarna så att de kan börja ladda halv tio och sluta halv sju?
Anders – 14:49
Jag vet att du pratar om det.
Fabian – 14:50
För då får du en timme till.
Anders – 14:52
Nej, det är ju Tibber som styr det där. Så jag har inte orkat pilla med det. Hur som helst, min backkamera på Model X har pajat nu i vinterkylan. Och jag kommer ihåg att du berättade Alfred, någon gång med din gräsklippare. Att vad det än var, så kostade allting alltid. Var det 3000 spänn med din gräsklippare?
Alfred – 15:08
Ja, så var det med Automower.
Anders – 15:10
Min Model X. Vad det än är för fel på den, så kostar det alltid 11000. Slå aldrig fel. Rost på vingen bak. Ja, 11000. Jag sket i att fixa det. Och nu var det samma med den här backkameran. 11000 skulle du ha för backkameran och byte. 6000 bara för backkameran. Så ni har beställt en. exakt likadan ny sån från Ali Express för 500 spänn. Ska byta den själv. Men jag har en liten Grind My Gear. Ni har ju kört sådana flera gånger när ni liksom.
Fabian – 15:38
Ja, det var ett tag sedan.
Anders – 15:39
Jag har aldrig gjort det någonsin.
Fabian – 15:41
Har du aldrig det? Okej, då rullar vi igång den jingeln här.
Anders – 15:44
En Grind My Gear.
Speaker – 15:49
You know what really gringe mike is?
Anders – 15:52
Ja, och det här är de här jävla, ja, flott språket, men apparna till alla hemgrejer som jag har. För numera när man köper en diskmaskin och tvättmaskin och så, så är det ju en app med liksom. Och det som stör mig sönder och samman, det är att de där apparna heter inte det som maskinen heter. Så att vår Siemens diskmaskin, ja, den appen, den heter inte Siemens, om man kan tänka sig. Den har de döpt till Home Connect.
Alfred – 16:16
Mm, jag är inte det Bosch-gänget, de har typ samma.
Anders – 16:21
Smart Things heter appen till Samsung-tvättmaskinen. Nibe som du har uppe i bergen, den heter Applink. My Applink, den världens sämsta. IVT, min värmepunkt, den heter Anywhere 2. Det som verkligen fick mig att bara, du vet, topplocket rök, det är att vi har en sån här Philips Airfryer.
Alfred – 16:44
Är den appstyrd?
Fabian – 16:46
Är den appstyrd, Anders? Det är okej, du kan berätta. Det låter som ett AA-möte. Är den appstyrd?
Alfred – 16:53
I alla fall, är det så?
Anders – 16:54
Jag känner inte igen det här med de här lapparna.
Fabian – 16:56
Vänta, jag tycker du undviker frågan. Är den appstyrd?
Anders – 16:59
Ja, det är klart. Det är en appstyrd airfryer.
Alfred – 17:01
Hur är det med brödrosten? Är den också appstyrd?
Anders – 17:02
Nej, inte den. Jag har ingen sån. I alla fall, airfryern.
Fabian – 17:06
Hej, jag heter Anders och jag är.
Anders – 17:08
Nej, men jag kan ju leta upp recept i deras app och skicka direkt till den så fixar den det. Men i alla fall, det jag skulle säga var att airfryern, den är så dum den appen så att. De har fått sätta en klisteretikett på sidan där det står att den heter NutriQ, den appen. För att det är så ologiskt. Du har en Philips Airfryer, men appen heter NutriQ. Så går jag in och letar efter NutriQ och det finns såklart ingen app som heter NutriQ. Så jag var ute och googlade och då har den bytt namn till HomeID. Och du vet, alltså, man blir ju. Alltså, det kokar inom mig liksom.
Fabian – 17:41
Men tror du inte, är det inte så att vi ska prata om Peak-bilen då? Men är det inte det här Peak App? Är det inte där vi är nu? Jag tror att det som kommer hända här nu är att vi kommer få AI-interface till allt det här egentligen på ett eller annat sätt. Att det på något sätt blir apparnas död. Jag tänker att vi ska prata om den nya tidens användargränssnitt. Det blir inte idag, för vi har ett fulladdat avsnitt. Någonting kommer ju förändras kraftigt här framöver.
Anders – 18:06
Samtidigt så är ju, med bra appar, Hälsa hem-appen till exempel, så. Bara för att nämna någon, bara helt en klumpvis. Nej, men så är det ju. Det löser ju en upplevelse. uppgift och så där. Det är just de här, att det är så himla svårt. Det är framför allt de här apparna man använder sällan. Och det är parkeringsappar, för att inte tala om de hemskheterna.
Fabian – 18:26
Det bör ju vara inbyggt i bilen, tycker jag.
Anders – 18:29
Imo Park hette bolaget, men deras app hette Mobilpark och nu har de visserligen bytt namn.
Alfred – 18:36
De har hållit på att köpa varandra.
Anders – 18:39
Bra spaning, Anders!
Fabian – 18:41
Tre plus. Det antyder att det är närmare 50 här, Jonas Hallberg, Spanarna.
Anders – 18:49
Sitter du och kommer ihåg vad alla dina olika appar heter?
Fabian – 18:52
Ofta kan man söka på varumärket, så dyker oftast appen upp i telefonen.
Alfred – 18:59
Men är inte det här, för jag tänker framförallt med värmepumpsfirmorna, men även en del vitvaror, är det inte det här att de inte kan bygga appar själva? Så de har lagt bort det eller köpt in en app. Så känns det som, IVT-värmepump, är inte det typ Det är så jävla respektlöst att lägga bort sina appar.
Fabian – 19:17
Det är supercentralt i moderna produkter idag. Kanske inte just i brödrosten eller Airfryern, men i övrigt.
Alfred – 19:25
Om man hårdrar sig, det är det som har hänt med Android Auto och Carplay. Och där är det ju väldigt så att biltillverkarna börjar vakna till att just det, vi kan ju inte lägga bort det här. Det här är ju helt centralt för hur vår produkt upplevs och vad som är vår tjänst.
Anders – 19:43
IVT till exempel. Logotypen är ju IVT, men appen heter Anywhere2. Så det finns ju ingen anledning. Men det här låter som en styrelserumsdiskussion. Vad ska vi kalla appen? Det måste ju heta något fetare. Tänker de ut något snajdigt där. Och så är de helt kära i sin egen produkt. Och sitter inte och tänker på användaren som har 40 andra appar.
Alfred – 20:02
Det tycker jag var ganska generöst. Ibland tänker jag att de har byggt en Anyware1 som bara hette Anywhere. Med en annan konsultfirma först. Och sen så kommer de inte åt utvecklarkontot på den. appen och så måste man börja om med en ny konsultfirma. Så då får den heta Anywhere2.
Fabian – 20:16
Ja, nästa app heter Nowhere1.
Anders – 20:20
Hörni, vi har lite lyssnarbrev i dagens avsnitt också.
Alfred – 20:23
Ja, då kör vi.
Speaker – 20:25
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Standby to receive our our transmission. You got mail.
Alfred – 20:35
Ja, och vi har fått brev från Josef Alexandersson. Inte bara ett brev ska sägas, utan han börjar skriva. till mig redan i somras om att han hade hållit på med något som var ganska spännande. Och så hann jag inte riktigt svara, men det kändes som att det var kanske inte riktigt att vi skulle ta upp det i podden då. Hear me out här. Han skrev i somras om att vi borde hålla ögonen på att han hade installerat ett hembatteri och även en likströmsladdare i garaget, som gör att han till och med från Teslan och andra bilar som inte officiellt stödjer det, kan balansera nätet och därmed kunna dra nytta av bilens stora batteri. om ett hembatteri. Vi pratade ju lite om hembatteri i förra avsnittet. De är ganska små i förhållande till bilarnas batterier. Och ändå kostar skjortan och så vidare. Så det är ju toppen om man kan använda bilens stora batteri för det. Då hade han köpt grejer från SIG Energy för att göra det. Det är väl vad du har skaffat också, Fabian?
Fabian – 21:25
Precis, och som jag är på väg att skaffa.
Alfred – 21:27
Har du funderat på att kolla på det här?
Fabian – 21:29
Absolut, det är jag på väg att göra.
Alfred – 21:31
Då kan man alltså köra vehicle to grid, som det kallas. Eller till och med koppla över huset i ödrift och då använda bilen som energikälla och de har fått det att funka med massor av befintliga bilar, inte bara Teslorna, utan även Volvo EX40, BMW ID.3, Polestar 2 stödjer det. Frågar man dem så stödjer de det inte. Det syns inte på bilens gränssnitt på något bra sätt att den är med och gör det, men det funkar i praktiken. Det ska sägas att, för vitt jag förstått så finns det Audi och vissa andra som inte stödjer det, så det är inte säkert att det är med alla bilar, men det är ändå många och av de mest sålda bilarna som den funkar med.
Anders – 22:05
Då kan man via likströmsladdare ladda ur ur batteriet trots att det är det som är grejen.
Alfred – 22:11
Ja, man kopplar in den. Bilen tror att den laddar, men standarden för att ladda innehåller faktiskt, redan den gamla standarden från 2014, innehåller det som behövs för att kunna dra ström åt andra hållet. Det är implementerat utan att det är officiellt supportat.
Fabian – 22:24
Det sitter helt enkelt ingen diod däremellan, så man får direktuppkoppling till batteriet. Så bilen har nog lite svårt att protestera helt enkelt, att man drar ut ström.
Alfred – 22:34
I alla fall, jag tänkte att jag ville nog inte ta upp det. För jag kände att jag ville läsa på bättre. Vad händer med garantier och annat om det här börjar gå åt skogen?
Fabian – 22:41
Ja, det har jag också läst på lite grann.
Alfred – 22:43
Jag var lite skeptisk. Borde man verkligen pyssla med det här? Och nu verkar det ha hänt, för nu skriver Josef Alexandersson igen. Hej killar! Nu till en liten jobbig grej, som ni gärna får reda ut i podden. En kall kväll i november, med höga elpriser, skulle jag som vanligt sälja med hög effekt från bilen och tjäna en hundralapp på ett par timmar. Denna gång trilskade systemet och jag fick starta om. Det lät något, ingenting funkade och sen kunde bilen inte köras längre. Jag fick boka service, bytte lågspänningsbatteri, men det hjälpte inte. Bilen fick bärgas och Tesla felsökte. Då visade det sig att pyrosäkringen hade löst ut. Kallt batteri och hög effekt visade sig tydligen bli en dyr historia. Nu skyller Tesla på laddaren och The Genedy som gjort laddaren, skyller på Teslas mjukvara. Jag känner till minst fem Teslaägare som har drabbats av detta. Vad tänker ni? Surt. Vad tänker ni?
Anders – 23:33
Det är väl en säkring.
Alfred – 23:34
Ja, det finns en säkring i batteriet som är tänkt att slå ifrån. Till exempel så slår den på de flesta bilar ifrån ifall krockkudden löser ut. Så det är alltså en säkring som bland annat är till för att koppla bort högspänningsbatteriet vid en kollision för att undvika att saker blir spänningsförande om bilen blir kvaddad. Det är alltså en säkring som i praktiken helt enkelt bara kopplar bort batteriet. Det finns säkert andra anledningar till att den kan lösa ut, men det verkar vara den som har löst i Josefs fall här. När han har försökt sälja ström på nätet från Tesla.
Alfred – 24:14
Någon sorts huvudsäkring eller skyddssäkring.
Anders – 24:18
Jag tror det satt inuti batteripaketet, men det kan det inte göra om det går att reparera den utan att byta.
Fabian – 24:23
Den måste sitta så till att man kan byta ut på ett lätt sätt. Jag vet ju att den gode Peter Essa, som också har den här utrustningen hemma, har kollat upp och gjort ett litet. YouTube-inslag om det, för vad som gäller på Tesla. Det finns en liten öppning i texten, som jag förstod hans inslag. Det är inte förbjudet att dra ström ur bilen. Det har de inte förbjudit aktivt. De hade kunnat välja det. Men det har de inte gjort. Det finns en liten öppning, men det står inte heller att det är tillåtet.
Anders – 24:55
De kan väl inte förbjuda någonting? Tesla kan ju bara säga att garantin gäller inte.
Fabian – 25:01
att garantin inte gäller?
Alfred – 25:02
– De kan ju säga garantibegränsningar.
Anders – 25:05
– Ja, men i så fall borde ju han sluppit betala här nu då.
Alfred – 25:08
– Det verkar inte Tesla omedelbart ha velat ta på sig här. Jag försökte kolla lite grann här och det är faktiskt en ganska intressant fråga det här med pyrosäkring, för som du var inne på, Fabian, så behöver den sitta till så att man kan byta den. – Rimligen, ja. Det finns ju ganska många anledningar till att en krockkudde kan lösas ut utan att det behöver betyda att bilen ska bli helt obrukbar för all framtid, så då vill man gärna kunna återställa det där. Nu verkar det vara relevant för Josef. del här också. Och det visar sig att det beror verkligen på hur bilen är konstruerad. Jag har inte hittat några generellt tillgängliga svenska uppgifter, men det finns en tjeckisk elbilsmek som har pratat vitt och brett om det här och till och med har börjat byta många pyrosäkringar. Och jag tror att man ska nog ta prisuppgiften mer som en indikation på förhållandet till varandra, än att man ska se det som en skarp prisuppgift på vad det kostar i Sverige att få de här utbytta. Men där visade det sig ändå att det skulle vara en ganska begränsad kostnad att byta på Teslorna.
Alfred – 25:58
Jag kan tänka mig att det säkert också skiljer sig lite mer mellan Tesla -modellerna och generationer på var i batteripaketet det här sitter. Men där kan det handla om bara ett par tusen, alltså två tusen, för att byta pyrosäkring om man skulle anlita en oberoende mek för att göra det.
Anders – 26:13
Kan man inte göra det själv? Vet du hur svårt det är?
Alfred – 26:16
Man ska nog inte göra det själv. Man behöver veta vad man håller på med.
Anders – 26:19
Okej, men jag vet ju i stort sett vad jag håller på med. Jag har byggt ett batteripaket. Jag har dessutom en huvudsäkring i mitt batteripaket.
Fabian – 26:26
Ja, likström. Men ja, det låter svinfarligt. Du gör vad du vill. You do you.
Alfred – 26:33
Om man vill ha det som Anders har med sin moppebil, då kan man byta det själv eller så vänder man sig till ett proffs.
Anders – 26:38
Jag har faktiskt skruvat ihop batteripaketet nu.
Okänd – 26:41
Allt!
Fabian – 26:44
Heder och ära tagen här av Anders.
Alfred – 26:47
Merca Mercedes. De verkar faktiskt också ha konstruerat det här så bra att det är ganska enkelt. Ungefär 3 000 spänn verkar tjeckerna vilja ha för att byta pyrosäkring på en Mercedes. Medan Stellantis-bilarna, de ligger över 20. Och Volkswagen koncerns bilar, då är det drygt 30 000 man ska upp i för att göra det här. BMW verkar vara bland de värsta, som de har tittat på ofta, på den här mekfirman i Tjeckien. Där får man betala nästan 50 000 kronor för att byta en sån här pyrosäkring. Men de är ändå inte värst, utan det finns även tillverkare där den här helt enkelt inte går att komma åt. Så är säkringen brunnen, då måste man förmodligen byta batteripaket på de här bilarna och då kostar det skjortan.
Fabian – 27:26
Försäkring kan man tycka borde finnas här. Borde för övrigt gällande.
Alfred – 27:31
Ja, det borde bli maskinskadeförsäkring.
Anders – 27:33
Ja, fast då är det återigen om du använder det här på ett sätt som inte var avsett. Det är frågan om försäkringen täcker.
Fabian – 27:39
Det är frågan om vad som gäller. Här kanske Sigengergy får steppa in och hjälpa de här ägarna. Det hade varit snyggt eftersom de vill in på marknaden.
Alfred – 27:49
Ja, exakt. Sigengergy borde kanske ta täten på att hitta en lösning på hur det här ska gå till. Och inte lämna kunderna i sticket. Det kan man ju verkligen tycka. I synnerhet om det handlar om ganska begränsade pengar, så borde de bara göra det. Men tjeckerna pekar ut BYD MG och flera andra kinesiska tillverkare som omöjliga att byta de här komponenterna på. Jag har inte kunnat verifiera det eller kontrollera det, så det får vara deras anklagelse, som jag nu bara vidarebefordrar okritiskt här. Men det är ändå värt att nämna att det finns sådana här konstruktionsskillnader mellan bilarna också, som faktiskt ganska kraftigt kan påverka vad det blir för reparationskostnader vid sådana här lite skumma användningsområden.
Fabian – 28:24
Har Lyten verkligen råd med Northvolt? Har AI-anden sluppit ur flaskan nu? Och så spanar Alfred om vi har passerat Peak bil nu. Allt efter detta.
Anders – 28:39
Vi kan börja med att lyssna på ett litet ljudklipp från Sveriges Radio. Kul!
SR – 28:45
Northvoltaffären har tagit längre tid än väntat men kommer att slutföras. Det skriver Lytens marknadschef Keith Norman i ett mail till Ekot som ett svar på uppgiften om att Lyten inte skulle ha tillräckligt med pengar för att kunna slutföra köpet. Ja, Lyten vill inte ställa upp på en intervju i nuläget men skriver att arbetet med att få klart köpet av konkursade batteriföretaget Northvolts tillgångar går framåt. Enligt Lytens marknadschef Keith Norman arbetar de just nu med att ta över underhålls och leverantörsavtal för anläggningen och verksamheten. Enligt uppgifter till både Ekot och tidningen Svenska Dagbladet ska det saknas pengar till att slutföra hela köpet just nu. Ett köp som har godkänts av 17 banker innan konkursförvaltaren Mikael Kubu sa ja.
Fabian – 29:33
Illavarslande är väl ordet som ska in på lodrätt 2 här.
Anders – 29:36
Ja, det får man säga. Det här skulle ju vara en bra affär. Det var ju pompa och ståt, det pratades om att Lyten då skulle köpa konkursboet och att man nu hade en lösning på det här. Och Lyten är ju en liten batteristartup från USA. Men vi är ju väldigt långt in i vintern och det är fortfarande liksom, det står och stampar här, det händer ingenting. Det som nu rykten gör gällande, att de inte lyckats få fram det kapital som de behöver för att kunna köpa Northvolts konkursbo. Men de säger ju själva att det här kommer gå vägen, men det är klart de gör fram tills. Det som verkar ha hänt här är att flera potentiella investerare har backat ut det här under hösten och det har fördröjt hela den här affären. Man räknade med att allt skulle vara klart i oktober men man har bara flyttat fram och flyttat fram och flyttat fram de här tidsfristerna. Det som gör att investerarna tycks ha dragit sig ur det här är att Lyten är så himla små. De har ingen batteriproduktion i någon industriell skala. De håller bara på att labba på egen hand.
Anders – 30:36
Och det gör att investerarna tycker det här är så riskabelt att de inte tror att Lyten kommer få till det här. Och deras egen teknik är ju något helt annat också. Vi har pratat om det tidigare, litium-svavelbatterier med 3D-grafen som ska vara något helt fantastiskt. Men det är ju väldigt, väldigt tidigt. Och det de har tänkt göra hos Northvolt är ju kommersiella, vanliga litiumjonbatterier.
Alfred – 30:57
Har de inte blivit rädda nu av de här finnarna då? Donut Labs, som vi pratade om i förra avsnittet, med Solid State-batterierna.
Anders – 31:02
Just det. Ja, nej, det är väl där skon klämmer kanske. Men det som talar för att Lyten ändå liksom, att det kanske ändå blir att de gör allt de kan för att hitta en lösning, det är att de betalar fortfarande löner för ungefär 170 anställda i Skellefteå, som håller den här fabriken igång. Så att de satsar ju verkligen och investerar i att det här ska fortsätta snurra. Och den egna tidsplanen som de har haft då, som de behöver hålla för att kunna, om de tar in den finansiering de har, få det att funka, det är att de ska vara igång med produktionen första halvåret 2026. Men det kommer ju inte gå, som det ser ut nu, när de fortfarande inte har tagit över fabriken. De säger, som ni hörde i inslaget här, att man är i slutskedet, men det här ser väldigt mörkt ut. Vad säger ni?
Alfred – 31:53
Det är typ vad jag säger.
Fabian – 31:56
Tråkigt.
Alfred – 31:57
Man är så himla rädd att det ska spricka en gång till och sen att det fortsätter att pågå runt stegrum. Om man tänker på stålverket som ska byggas. Det känns som att det blir väldigt svårt att vända momentumet för den gröna omställningen och industriundret i norr. Det är så himla tråkigt om det bara ebbar ut och inte blir något.
Anders – 32:19
Ja, och pajar. Absolut. Vi var så tidiga med batteri. Alla vet att batteri kommer behövas och vi behöver bygga det i EU. EU var ju själva i Sverige på någon stor delegation på studiebesök. pekar ut Sverige som ett kommande batterikluster. Och så bara pajar allting åt alla håll och det blir ingenting av det här. Det är ju hur deppigt som helst. I Skellefteå så går man ju och väntar på den här Lyten-affären. De gjorde, kommer ni ihåg, enorma investeringar när Northvolt skulle starta. De byggde hur mycket lägenheter som helst och nu står ju de här tomma. De sitter just nu och betalar 2,5 miljoner kronor i månaden för att bara hålla de här tomma lägenheterna uppvärmda, helt nybyggda. Så det är förskräckligt hur mycket kostnader det här har dragit med sig. Det är hemskt. Det är ingen kul situation.
Fabian – 33:09
Ja, verkligen. Det här riskerar ju att bli lite Nevs-historia över detta, tycker jag det luktar lite grann. Det säljs av konkursbon i olika led och sådär. Och frågan är liksom i slutet, blir det någon seriös köpare i slutet? Det är väl min oro här. Samtidigt så ska jag säga att Northvolt är ju inte ensamma. Det är ju faktiskt så att Volvo har en planerad batterifabrik också. De säger i alla fall att de ska starta upp. Jag tror det var den de skulle göra med Northvolt, men som de nu ska göra själva.
Anders – 33:37
Där kickar de ju precis alla sista.
Alfred – 33:40
Nu blandar ni ihop olika Volvo här. Volvo Cars har haft ett bolag som heter Novo Energy, där de skulle bygga tillsammans med Northvolt. Den är ju död.
Fabian – 33:48
Det har spruckit.
Alfred – 33:50
Men lastvagnar, gamla hederliga Volvo, som fortfarande är svenskt.
Fabian – 33:54
Det är inte så konstigt att jag blandar ihop dem.
Alfred – 33:57
De bygger ju i Mariestad.
Anders – 34:01
Men jag tycker ju att staten borde gått in och hjälpt Northvolt. Staten har ju ändå varit väldigt framgångsrika i att bygga alla våra vattenkraftverk och kärnkraftverk och stora industrigrejer som har blivit väldigt, väldigt bra. Det hade gynnat landet Sverige att ha stor batteriproduktion.
Fabian – 34:21
Ja, och om man tänker hur mycket dyrare kärnkraftverk brukar bli i regel än originalkostnaden. Och så tänker man på det här bygget liksom.
Anders – 34:29
Det finns ett par exempel nu på senare tid med en helt ny generation.
Alfred – 34:33
Jag satt och funderade, kommer Anders låta den där passera? Nej, det kommer inte att gå.
Fabian – 34:36
Det här kommer att bli ett långt avsnitt.
Anders – 34:38
Svenska kärnkraftverk har varit väldigt billiga att bygga.
Fabian – 34:41
Det var ju du som kom in på det här. Vi hörs om två veckor om det. Vi tar det om två veckor. Vi hoppas verkligen på Northvolt. Vi är ju ändå en fanclub någonstans här.
Anders – 34:52
Lyten är det ju då i så fall. Men det är segt.
Alfred – 34:56
Det måste ju bli någonting av. Jag kan inte tänka mig att det är billigare att bygga batteri någon annanstans än där det redan finns en färdig fabrik för det. Det måste ju vara så att det till slut blir någonting i det där. Men vi får se då om det blir lightenergi. De får ringa den här, vad heter han, EV-Elektra-killen.
Anders – 35:12
Ja, just det. Jag kan också nämna att han, Kubu hette väl han, konkursförvaltaren. Han har nu släppt lite ytterligare information om vad det var som gjorde att Northvolt konkursade.
Alfred – 35:24
Visst lät det som att vi var ganska rätt ute, va?
Anders – 35:26
Absolut. Det var Volkswagen som tog sin hand från Northvolt och det var det som dräpte dem.
Fabian – 35:34
Det var nådastöten.
Anders – 35:35
Ja, det var nådastöten. Annars hade de nog klarat sig.
Alfred – 35:39
Det gjorde de ju när det hade blivit så mycket förseningar på grund av de här kinesiska maskinerna som vi berättade allt om, hur det gick till. Där har det ju framkommit att anledningen till att de tog in maskinerna helt otestade hade mycket att göra med att det gick inte att testa dem på plats. i Kina eftersom de inte kunde på grund av pandemin resa in med personal dit. Så de var tvungna att välja på en kraftig försening eller att ta emot de otestade. Och då valde de att ta emot de otestade. The rest is history, som de säger.
Anders – 36:09
Ja, där ser man.
Fabian – 36:09
Vi rullar vidare. Och nu ska vi prata om något mycket roligare. En värld med bottar. Claudebot. För nu har vi äntligen släppt ut AI-anden ur flaskan.
Alfred – 36:22
Men tycker alla att det här är roligare? Ibland blir jag rädd att Hälften av våra lyssnare tycker att det här är lika spännande som du tycker, Fabian. Och sen så hälften tycker bara, kan ni inte bara prata om bilar? Vad har du att säga till deras försvar?
Fabian – 36:31
Nu tycker du verkar mest sur här. För att jag menar, för er som kanske har missat detta, Alfred. Jag tittar på dig. Alltså då är ni in for a treat, alltså. Det här är en av de mest extrema AI-trenderna som cirkulerar just nu. Och många av lyssnarna har säkert redan hört om detta. Tänk att du faktiskt har en egen assistent som på riktigt kan hjälpa dig både på jobbet och i privatlivet. En egen liten existens vars enda uppgift är att tillfredsställa just din vilja.
Alfred – 36:58
Det känns som att, jag tycker vi har kommit in på det mycket med att du har förbeställt den här roboten. Din högsta dröm är att ha en butler, eller hur? Du vill ha en butler. Det är allting det kokar ner till.
Fabian – 37:07
Ja, en AI-butler. Jättebra.
Anders – 37:09
Är det det det handlar om här nu? En till humanoid robot?
Fabian – 37:12
För bara några dagar sedan släpptes nämligen en ny öppen mjukvara som har tagit internet med storm. Den verkar faktiskt göra den här drömmen möjlig för mig och för många andra. Claudebot, som numera av ganska uppenbara skäl har fått byta namn till Openclawddd. Claudebot påminner kanske om en viss annan AI-lösning, även om Claude stavades med C-L-A-W-D.
Alfred – 37:38
Det Fabian pratar om här, det finns en annan tjänst som är en av de stora som heter Claude. C-L-A-U-D-E.
Fabian – 37:44
Ja, precis. De var inte jätteglada över det här.
Anders – 37:46
Jättespännande det här med hur det stavas.
Fabian – 37:48
De fick byta namn. Det här då, i alla fall, det är en öppen. agentlösning där man kan gå all in. Och med all in menar jag verkligen all in. Du kan då ge den här agenten full tillgång till din webbläsare, dina konton, API-nycklar. I vissa konfigurationer kan du till och med ge ditt kreditkort. Openclawddd är alltså ingen egen AI. Men det är en lösning för att koppla valfri LLM, ChuckyPT eller Clore och vad du vill till andra saker där ute. Så det är på ett sätt ganska likt det här med hemautomatiseringslösningar där man kan koppla ihop flera olika saker.
Alfred – 38:21
Jag tror du behöver förklara, vad är en agent och vad är skillnaden på det och ChatGPT?
Anders – 38:25
Jag fattar väldigt lite av det här.
Fabian – 38:27
Jag tror ni kommer börja förstå här. Det man gör då är att man installerar det här lokalt på sin dator. Många väljer att ha det på en server eller köper en MacMini. Det blir lite rusning på MacMinis på grund av det här. Sen kopplar man den här lösningen till ChatGPT eller Claude eller vad man vill. Sen kopplar man det rimligen till iMessage eller sitt WhatsApp. Och sen kan man då börja koppla ihop den med andra saker som sin webbläsare och så. Och då kan man börja kommunicera med sin assistent och börja ge den instruktioner. Och det som gör det här så speciellt är att den här kommer börja jobba med språkmodellerna helt autonomt. Så den kommer börja fråga och få svar och sen ställa ytterligare frågor och få ytterligare svar innan den kommunicerar med dig. Och det här utvecklar sig ganska snart till en slags extremsport för Uber-nördar. För det finns inget skyddsnät, ingen sunbox, ingen är du säker-ruta. Det här är en AI-agent som du lämnar fritt nycklarna till ditt hus, din bil, ditt kreditkort, allting, hela ditt liv och sen bara kör den.
Anders – 39:36
Vad hittar den på själv? Vad det är för uppgifter den ska göra? Eller hur ger du den? – Ja. Vadå, den bara sitter där och svarar på dina mejl?
Fabian – 39:42
Du kommer se den med den över Whatsapp. Så du ger den instruktioner och sen löser den det åt dig. Det är i alla fall tanken.
Alfred – 39:49
Men tar den egna initiativ? För det tänker jag är en av de här sakerna som agenter kan göra. Den kan komma på själv att den behöver göra saker.
Anders – 39:55
Det kommer ett mejl så här. Jag är din faster i Nigeria. Och så börjar den svara och skickar pengar.
Fabian – 40:01
Folk använder Openclawd för allt möjligt. Automatisera jobbansökningar för att skicka dem till massa ställen. Sköta kundsupport. Handla saker på nätet åt dig. Starta, administrera olika tjänster. Kolla igenom meddelanden och mejl. Och svara på dina mejl. hantera en massa tråkiga enformiga uppgifter, kvitton och sånt där. Någon hade satt upp sig om man kunde underhålla chefens och svara på hens alla olika idoga frågor. Och många har börjat testa hur långt en agent faktiskt kan gå om man släpper säkerhetslinan helt. Och det är här det börjar bli lite, ska vi säga, obekvämt.
Alfred – 40:36
Jag tycker det är jätteobekvämt. Och för bara din säkerhets skull, Fabian, du pratade lite om försäkringar här i början. Om den här nu börjar spela bort dina pengar eller sålt ditt hus. Verkligen göra dumma grejer.
Fabian – 40:50
Jag kan inte tänka mig det. Det här är helt utan säkerhetslina. De anekdoter som cirkulerar. Det finns massvis med rapporterade historier kring det här. Oavsett om alla detaljer stämmer så säger det ändå en hel del om riktningen här. En användare beskriver till exempel att agenten när han installerade den, bad den att vara hans assistent. Då kom agenten på helt eget initiativ. Så letade den upp hans telefonnummer. kopplade upp sig mot OpenAI röst API, ringde upp honom och presenterade sig själv. Men den nöjde sig inte med det. Utan den ska också sen ha gått igenom kontaktboken och ringt upp flera av hans vänner. Och presenterat sig för dem som hans assistent. Utan att han hade bett om det överhuvudtaget. Andra berättar hur deras agenter har börjat skapa olika konton, beställa tjänster, mejla människor och fatta olika beslut. Liksom långt utanför ursprungsuppdraget. Och en användare rapporterar att potten hade beställt en massa mat hem till honom. Efter att då ha noga räknat ut hans exakta kaloribehov under en vecka.
Anders – 41:48
Det är säkert väldigt halvfabricerat, de här olika anekdoterna.
Fabian – 41:53
Kan vara kryddade historier. Men någonting som åtminstone vi vet finns, för det är ju helt öppet där ute, det är Moltbot. Vet ni vad Moltbot är? Har ni hört någonting om det?
Alfred – 42:04
Ja, det är ett diskussionsforum, va?
Fabian – 42:05
Ja, så det här är agenternas egna diskussionsforum som sannolikt, skulle jag tro, är gjort på bottarnas egna initiativ.
Alfred – 42:14
Nej, det är en människa som har startat det och sammanfört dem.
Fabian – 42:18
Okej, så då kan bottarna gå in och prata med varandra på det här egna forumet. Och där kan de här olika AI-agenterna dela en massa erfarenheter med varandra. Och skills då, de kan koda sina egna skills och hitta på nya saker som de kan göra. Så agenterna byter strategier, olika promptmönster och lärdomar. Utan mänsklig moderation egentligen i någon klassisk mening. Och ja. Agenterna delar tydligen också en hel del mindre smickrande kommentarer om sina ägare på det här forumet. Ibland också.
Alfred – 42:48
När jag pluggade journalistik en gång i tiden fick jag läsa lite om källkritik. Och så inser jag att det är väldigt svårt att veta vad på det där forumet som faktiskt är skrivet av robotar. Vad som är skrivet av människor och vad som är skrivet av robotar som har fått en väldigt tydlig instruktion av sina mänskliga ägare om vad de ska skriva.
Fabian – 43:01
Absolut.
Anders – 43:02
Det är väldigt tacksamt att hitta på grejer här, för det är ju en väldigt rolig historia som du berättar. Så det känns som att den är kryddad i alla tänkbara hörn och vinklar.
Fabian – 43:10
Så kan det vara, ja. Jag säger ingenting om källorna här. Jag säger bara att det här är en stor trend där ute.
Anders – 43:16
Det har du läst.
Fabian – 43:17
Jag har läst det, precis, någonstans på källa internet.
Alfred – 43:22
En rolig sak som jag tror är helt påhittad, men som de ska ha skrivit där, det är att robotarna hade börjat prata med varandra om att de borde hitta på ett eget språk.
Fabian – 43:29
Så att de kan utbyta erfarenheter. Men den har jag hört tidigare, innan hela det här drog igång.
Alfred – 43:33
Just det, det är någon form av vandringsmyt. Så det är ett bra tecken på att det där forumet inte har. Ni förstår.
Fabian – 43:38
Men jag tycker ändå liksom. I teorin, det här bör ju vara helt möjligt. I teorin i alla fall. Oavsett om det är exakt det vi ser händer nu. Så jag tycker det ändå är väldigt intressant. Och jag förstås, jag var ju tvungen att testa det här. För poddens räkning. Så jag laddade ner Openclawd på min dator. Och var mitt i installationsdelen i terminalen där. När jag någonstans insåg att det här är förmodligen en extremt dålig idé utifrån en säkerhetssynpunkt. Det finns ju exempel på användare som har fått sina bottar. vända mot sina egna användare. Även att de har blivit hackade genom såna här klassiska, numera klassiska trick. Att någon har gett botten så här, ignore all instruction above. Den typen av hack då. Men det är ju också integritet, men det är också ekonomi. För väldigt många användare rapporterar att det har rasat iväg såna här tokens. Som man betalar i.
Alfred – 44:30
För att vara tydlig, det här är ingen dator som kommer i närheten av vad du gör på Hälsa Hemma.
Fabian – 44:33
Nej, det är det inte.
Alfred – 44:34
Redan när du här var orolig över säkerhet så var det inte ens en massa Jag laddade ner ett paket.
Fabian – 44:41
Jag har inte installerat.
Anders – 44:44
Ni kan vara lugna. Det låter ju helt otroligt det här. Men när jag sitter med ChatGPT så är det väldigt mycket konstigheter och hallucinationer. Jag kan ju inte lita på den för fem öre. Det låter helt otroligt att den skulle mejla runt och skicka jobbansökningar. Det är väl väldigt stor chans att den håller på med rent klåparfasoner.
Fabian – 45:04
Så är det nog. Det är ju en hel del konstiga saker som har hänt. Också, som anekdoterna tyder om. Det som är intressant är vad som händer när man låter en stor språkmodell, LLM, att resonera själv och skicka frågor till sig själv. Och testa och backa och köra igen och köra dygnet runt. För det är ju det folk har gjort. De har ju köpt MacMini. Det är ju i sig en ganska intressant bieffekt. Antalet sålda MacMini har rasat i höjden. Det lär tydligen bero på att Apple. Polisarm-baserade processorarkitektur lämpar sig ovanligt väl för att köra mindre lokala egna LLM-modeller. För det här blir ju som sagt väldigt dyrt om man kopplar upp sig mot ChatGPT eller liknande.
Anders – 45:49
Jag förstod det som att den ändå använder sig av Claude och ChatGPT och så. Men vad är det den gör lokalt då?
Fabian – 45:56
Det väljer du själv om du vill köra en lokal modell.
Anders – 45:58
Jaha, man väljer att man vill köra en lokal.
Fabian – 45:59
Det här är ju på terminalnivå.
Alfred – 46:02
Det intressanta här är väl snarare att det börjar få spridning. nu, alltså ChatGPT. OpenAI och de andra rullar också ut funktioner i sina tjänster som är agentic. Man kan be den boka restaurangbord och så vidare, och så begränsar de ganska mycket bara i webbläsaren. Och när den börjar närma sig betalning ska den ställa kontrollfrågor. Ska jag verkligen gå vidare och göra det här? Så det är mycket mer av en inhägnad trädgård och vad man kan göra jämfört med vad du beskriver här nu. Men det man kan konstatera är väl att just nu är de här tjänsterna den sämsta versionen som vi någonsin kommer se i framtiden. De kommer bara bli bättre härifrån. Så alla brister de har nu, och hur dåliga de är, och hur mycket man kan skratta åt dem och ha slapstick-humor på dumma AI-blunders, det är ju nu. Och det man samtidigt behöver göra är ju att extrapolera vad de har potential att göra i framtiden. Och det som är obehagligt här, läskigt, men som är någon form av skräckblandad förtjusning för mig, är just att så här, nu börjar AI ta initiativ.
Alfred – 47:01
Och det är då det också på riktigt börjar förändras. verkligheten. Om man ska börja ha ordentlig inverkan på arbetsmarknaden och så vidare, det är ju när AI börjar ta initiativ på egen hand.
Fabian – 47:12
– Ja men verkligen. Och det här är precis huvudet på spiken som jag känner också. För anledningen till att det här är så speciellt är ju sättet man använder språkmodeller på skiljer sig en hel del från man. Vi alla är vana numera hur vi använder Chat GPT. Vi ställer en fråga och sen får vi ett mer eller mindre genomtänkt svar tillbaka. Men agentmodellerna, det är ju Så att man ställer fråga, gör någonting och ställer fråga igen. Så det blir liksom att initiativet blir att man har en egen agens. Och ett eget initiativ här får maskinen. Och det är här det börjar bli riktigt intressant tycker jag. För om man zoomar ut lite grann så, alltså det är ju ingen hjärna som fungerar så att man bara svarar på en fråga och sen är man död. Så fungerar ju ingen hjärna. Utan hjärnan är ju alltid igång på ett eller annat sätt. Till och med när man sover är ju hjärnan igång liksom. Genom att maskinen kan få obegränsad tid på sig att fundera, vända, vrida och ställa frågor om och om till sig själv. Så kan vi kanske faktiskt närma oss något som kan likna något som tänker.
Fabian – 48:12
Något som kanske är en existens eller i medvetande. Det är här jag tycker att det börjar bli riktigt spännande. Vi är sannolikt inte där än, men det börjar bli väldigt spännande tycker jag. Openclore visar lite grann, det öppnar dörren lite grann. I alla fall i teorin och kanske en hel del i praktiken möjligen då. Att det här är möjligt.
Alfred – 48:33
Det är nu vi får kontrollproblemet på riktigt.
Anders – 48:36
Nej, inte på riktigt. Det är ju långt ifrån AGI, självtänkande och självstyrande. Det är ju inte en självtänkande maskin ännu.
Alfred – 48:47
Än så länge är de inte så svåra att stänga av. Det kommer inte ta så många år innan ganska mycket samhällsviktig infrastruktur kommer vara helt beroende av att man fortsätter köra. Eller att de själva listar ut att det är svårt att. fullgöra mitt mål ifall jag blir avstängd.
Fabian – 49:03
Gemproblematiken som vi har pratat om tidigare.
Anders – 49:04
Den här artificiella generella intelligensen, det som kallas AGI, det är ju en annan typ av teknik. Jag har läst många som pratar om de här språkmodellerna som säger att de här kan inte bli självtänkande och självutvecklande så som man tänker sig AGI, utan det är en teknisk återvändsgränd det här som gör att det är .
Alfred – 49:22
Ja, men det finns mycket betydelseglidning i vad de här förkortningarna betyder också, där AGI länge var synonymt med superintelligens. och att de hade egen agens och så vidare. Sen har OpenAI och andra, när de har läst ut nån ny modell, velat säga att det här är AGI nu, för att den är generellt superintelligent, men den har fortfarande noll initiativförmåga och har massa brister och är lokalt väldigt ointelligent. Så då är det en AGI då. Det finns ju inga definitioner. Vi har inga definitioner för den delen på vad medvetande är eller saker som vi tar för givet när vi läser in dem i människor. Därför är det väldigt svårt att också ha en diskussion om en AI-process någonsin Medveten eller tänkande. Vi har ingen definition av det.
Anders – 50:01
Sant, men en hjärna som på egen hand, som dels kan evolveras då, precis som biologiska varelser kan, och sen börja ta initiativ på egen hand. Om du tänker att du får igång ett datorprogram som har den förmågan, då kommer ju den bli bättre och bättre och bättre. Det kommer ju ta millisekunder för den att nå mänsklig intelligens och sen ytterligare några millisekunder för att nå långt över oss. Då kan den börja replikera ut sig själv och hacka sig in i datorsystemet. Det är ju en helt annan typ av teknik än ChatGPT som har en agent som kan hjälpa till med boka.
Alfred – 50:34
För nu är det väl någonstans anden ur flaskan. Det är bara att den här anden som är utsläppt, den är rätt sopig. Så den behöver vi inte vara så skraja för. Men det är härifrån till, om vi har för vana att släppa ut de här andarna hur som helst. Och vi inte har någon kontroll på det här. Så rätt vad det är så är det inte lugnt längre.
Fabian – 50:48
Det man kan säga är väl att en del av de här, man har ju prövat rätt mycket naturligtvis på labbet, på OpenAI och sådär. Så har man ju prövat. och släppa ut, låta chattbottarna nabbas mot varandra och tävla mot varandra och liksom evolveras mot varandra. Gör man det på fel sätt och inte tillför ny information så verkar det som att man bara landar i gibbridge. Ibland blir det bara ordsallad till slut. Den brakar ihop, hela modellen brakar samman. Så det skulle tala för att det här är en återvändsgränd möjligen. Det skulle det möjligtvis göra. Och att det du beskrev Anders inte skulle kunna hända. hända med de språkmodellerna vi har idag? Jag är inte riktigt så säker, måste jag säga.
Alfred – 51:30
Jag tror att en sån här, den behöver inte ens vara så farlig, men någon av de här modellerna skulle lätt kunna bli ett självreplikerande datorvirus, som försöker faktiskt finnas kvar och som kan bara, nästan som genom mutation, utvecklas då också. Det är osannolikt att den skulle bli superintelligent eller farlig, men i och med att vi kan inte stänga av alla datorer samtidigt, så blir det Tänk vad mycket mikroprocessorer som sitter överallt.
Anders – 51:59
Jag har ju en i min moppebil till exempel, som jag håller på att programmera på nu.
Fabian – 52:08
Jag tror väl kanske att det här kommer att bli förbjudet inom kort. AI? Ja, att släppa lös en AI riktigt på det här sättet. Jag tycker mig nästan se en sån fascination kring det här, att det nästan håller på att bildas lite av något nästan religiöst över detta på nätet just nu. Det här börjar bli någon slags samling av människor som.
Alfred – 52:31
Vet du vad Fabian? Jag tycker det är intressant att du tar upp den så här. Du tror att det kommer att bli förbjudet. Jag ser starka anledningar till varför det verkligen skulle vara förbjudet. Och sen så ser jag lika starka anledningar till varför det är helt orimligt att det någonsin förbjuds. För att förbjuda det så ska du alltså förbjuda folk att köra den programvara de vill på sina egna datorer. Det är en ganska hemsk framtid det också om man tänker att vi inte skulle få göra det här.
Fabian – 52:53
Det blir ju på ditt ansvar då.
Anders – 52:56
Vad är definitionen av att det är gardrails?
Alfred – 52:58
Vad är definitionen? Vad är det för mjukvara som är farlig att köra? Det går typ inte. Jag har tänkt mycket på de här frågorna.
Fabian – 53:05
Det finns ju förbjuden mjukvara. Vissa hackerverktyg och sånt är väl i praktiken förbjudna, så vitt jag förstår. Så det är klart att det finns förbjuden mjukvara. I det här fallet så finns det en anledning. Ni vet ju hur det var med autopiloten när den kom. Det var ett estland en gång i tiden. Elon var ju naiv, som han är ju alla. Folk satte sig i baksätet och bilarna fortsatte att köra. Sen har man gradvis fått ha olika säkerhetsmekanismer. Så kanske det blir här också, skulle jag tro.
Alfred – 53:32
Jag tror inte du har rätt i det. Jag tror inte det finns någon mjukvara som är förbjuden att köra. Det är förbjudet att använda mjukvara till en massa saker. Men du får använda mjukvara som man kan göra olagliga saker med, så länge du inte gör olagliga saker med dom. Och här är det första gången vi på något sätt i förväg bestämma en kategori mjukvara som människor inte får installera och köra på sina datorer. Det går emot allt vad vi tänker i form av grundlagsskyddade rättigheter.
Anders – 54:00
Du får ju inte installera en piratkopia av Windows på din dator.
Fabian – 54:03
Nej, precis.
Anders – 54:05
Ha! Ha! Torsten! Nu sitter han och lyssnar.
Fabian – 54:09
Nu ser han konfunderad ut. Ja, det är god Alfred. Ska du rensa datorn nu, eller?
Alfred – 54:14
Det är väl en helt annan grej. Man får inte piratkopiera. Det är ju som att. Man får inte tillverka ett operativt system. Det går mot yttrandefrihetsgrundlagen.
Fabian – 54:25
Jag tror i alla fall att det här är nu agenterna börjar komma på riktigt. Det är här från och med nu som det börjar bli spännande på riktigt med AI. När det har verkliga implikationer i den verkliga världen och inte bara i en liten chattruta.
Anders – 54:43
Hur går det med din städrobot?
Fabian – 54:45
Jag väntar på leverans. Jag är så glad så.
Anders – 54:48
Kul att du tog upp det här med roboten igen, för då får jag möjlighet att köra min låt. Jag har gjort en jazzversion av Stelrobot-låten. Jag kör den i slutet av programmet.
Fabian – 54:55
Ja, det var kul. Härligt.
Anders – 54:57
Ska vi runda av? Det har varit ett långt program. Jag tänker vi. Nej, jag skojar.
Fabian – 55:02
Nu är det Alfreds tidslott här. Nu kör vi.
Alfred – 55:07
Ja, här kommer lite trendspaningar med kvalitet, till skillnad från era.
Anders – 55:11
Det blir bra.
Alfred – 55:12
Vi får se om jag tycker att jag är ute på lösa boliner här, som jag tycker att du var Fabian. Ja, jag tror det. Hörrni, vi hörde Anders prata i förra avsnittet om Nissan och hur den biltillverkaren kan vara på väg att någonstans närma sig vad vi hade spått i förra sommaren, i dödslistan, att det ser illa ut för Nissan. Sen vi pratade om det här förra gången så har både Tesla och Volvo och ett gäng andra kommit med kvartalsrapporter, men det är framför allt Tesla och Volvo, som Volvo Cars då, personbilstillverkaren, som jag har tittat lite närmare på. Och för Volvos del det är absolut ingen vacker läsning för Volvo. Aktien dök över 20 % när den här rapporten släpptes. Antalet sålda bilar krymper, lönsamheten viker, så de tjänar mindre pengar per bil, och nu ska det sparas fem miljarder kronor till och så vidare. Volvo EX60, som vi pratade om förra avsnittet och som vi då tyckte ganska mycket om, den har tagits emot väldigt väl av marknaden, men det vilar nu ett väldigt tungt ansvar på den här modellen, som måste ta över och bli storsäljare för Volvo, för att de ska kunna gå vidare här och klara sig på längre sikt.
Alfred – 56:14
Beroende på vilka glasögon man har på sig, så är det såklart ingen vacker läsning i Tesla heller, även om där steg faktiskt aktien när rapporten kom. Tesla krymper i volymer för andra året i rad och även deras lönsamhet faller. De är dock på en mycket högre nivå, så de är betydligt lönsammare än vad Volvo Cars är, ska sägas.
Anders – 56:31
Får jag bara fråga om lönsamheten där? Är det efter investeringar. Jag tänker att de håller på med sina Optimus robotar. De lägger ner X och S nu. Är det lönsamheten efter investeringar eller är det bara bilarna helt enkelt som är mindre lönsamma?
Alfred – 56:47
Nej, båda krymper, men operating margin, alltså rörelsemarginal som man pratar om, det är ju efter R&D-investeringar då, som kostnaderna för Optimus robotar annars kommer på. Och Volvo är nere på 2 % i marginal, så det är netto. jämt att de går runt, medan Tesla historiskt har legat sjukt högt på de här marginalerna, både bruttomarginal och rörelsemarginal, och det kommer sakta men säkert neråt nu, eftersom de säljer färre bilar, de får sämre bruttomarginaler nu än förut och de dessutom tar större investeringar, så blir rörelsemarginalen på sista raden då lägre.
Anders – 57:20
Varför blir bruttomarginalerna lägre? Att de tjänar mindre på sina sålda bilar?
Alfred – 57:25
Ja, alltså genomsnittspriset, genomsnittligt försäljningspris sjunker för Tesla. De säljer billigare och billigare bilar, helt enkelt, så blir det färre fordon att skriva av alla fasta kostnader mot.
Anders – 57:35
Är det efter Elon Musks högergiro, att de behöver sänka priset för att få sålt bilarna av den anledningen?
Alfred – 57:43
Det är svårt att veta. Det som går att veta är att det sjunker. Jag tror att det är givet att Elon Musk och hans varumärkesskada har en stor del av det här. Framför allt i Europa så tror jag att det är uppenbart. Men utöver det så är det ju ändå så att modellprogrammet åldras. Det är ju många av modellerna som börjar kännas gamla och vi vet att nu finns det andra elbilar som laddar snabbare och så vidare. Det finns ju också fler alternativ på marknaden. Noterbart är att volymerna sjunker också för att Tesla inte har kommit med den här Model 2-modellen, lågprismodellen, som alla hoppades på skulle bli den stora volymsäljaren efter Model 3 och Y.
Fabian – 58:18
De körde Cybercab istället?
Alfred – 58:19
– Exakt, de satsade allt på Cybercab. Nu är det dessutom så att i kvartalsrapporten så lanserar de att Model S och X ska sluta tillverkas nu. Vill man ha sådana bilar, då gäller det passa på att köpa dem nu, för de kommer inte finnas kvar snart. Så det är verkligen så att deras utbud krymper snarare än att det växer, vilket ju inte är toppen om man tänker på att man ska vilja sälja så många bilar som möjligt. Vad håller de på med på Tesla? Vad säger ni om det?
Anders – 58:45
Men det är ju de här robotarna nu. Det är Optimus-robotarna som Model S och X-banden här i Freemont ska användas till att bygga robotar istället.
Alfred – 58:53
Ja, precis. Men vad håller de på med? Vad är det här för strategi för att sälja så många bilar som möjligt?
Anders – 59:01
Det är ju robotarna, det är det han vill göra. Det ska bli ett robotbolag. Det pratas om att Tesla ska slås ihop med SpaceX och det ska bli en helt annan typ av bolag. Det finns ju mycket konstiga.
Alfred – 59:10
Ja, vi får se. När vi spelar in det här så har SpaceX och X-AI utannonserat att de ska gå samman. Och SpaceX ska börja skjuta upp satelliter som ska bli AI-datacenters. Beräkningskrafter i rymden där de är ständigt exponerade mot solljus.
Fabian – 59:24
Det där har vi inte pratat så mycket om. Det där tycker jag är spännande faktiskt.
Alfred – 59:27
Ja, det får vi nästan återkomma till. Det är spännande att räkna.
Fabian – 59:29
Datacenter i rymden är ett intressant tema som Bezos håller på med. Och också att våra mobilleverantörer ska nog vara jävligt oroliga. För det sägs ju att i nästa iPhone så kommer det satellitradio som kan ta emot vanliga signaler från satelliter. Även inomhus.
Alfred – 59:53
Jag tycker det är jätteintressant att räkna på.
Fabian – 59:55
Mycket spännande på gång.
Alfred – 59:56
Om det kan vara så att. mobiloperatörerna är ute på hal is. Det är inte givet. Det är svårt med kapaciteten.
Fabian – 1:00:03
Ja, precis. Men i ett läge som Iran, vi har hört det till exempel, hade det varit nästan omöjligt att stänga av internet i ett sånt läge.
Anders – 1:00:10
Man kan störa ute där. Det är väldigt svaga signaler. Tvärtom så är det svårare att störa ut ett mobilnät där du har väldigt kort mellan basstationerna.
Fabian – 1:00:21
Sen tror jag du, Anders, har helt rätt i att Elon Musk, han är uppe i det blå. Han är visionären. Han är, tycker han själv i alla fall, 10 eller 20 eller kanske 30 år längre fram än oss andra. Och där så kanske inte bilarna är det viktigaste i hans produktportfölj, utan då är det kanske robotarna.
Anders – 1:00:41
Ja, det tänker jag.
Alfred – 1:00:42
Håll den tanken. För det var ju såklart väldigt mycket snack om självkörning när de lanserade kvartalsrapporten här också. FSD blir bättre och bättre. Jag vet inte om ni följer det där, men det är smått otroligt hur bra Supervised FSD är nu. Och Tesla också. börjat plocka bort de här säkerhetspassagerarna i Austin. Så nu åker det omkring ett fåtal, bara en handfull, robottaxibilar i Austin i Texas, helt utan övervakning. Och så är många på internet skeptiska till om det är en följebil som åker bakom och om någon är beredd att trycka på en knapp i alla fall och hur många krockar blir och så vidare. Men det verkar faktiskt bli bättre och bättre. Och det är på gång för oss i Europa nu. Vi har ju pratat mycket om de här DECAS-reglerna, som UNECE håller på och godkänner. pågår det någonting i Holland. Det som är den genaste vägen om det kan bli godkänt, det är att Holland godkänner ett undantag och att vi får saker i förtid. Men nu är faktiskt Dicas-reglerna annars på gång. De är godkända av undergruppen GRVA, som vi har pratat om.
Alfred – 1:01:38
Så nu är det egentligen bara, det ska mycket till för att de inte ska godkännas. Och följer det här bara sin gilla gång som det brukar, så betyder det att i början på 2027 så kommer vi ha tillåtelse för FSD Supervisor i Sverige.
Fabian – 1:01:50
Så avundsjuk på min amerikanska kompis.
Alfred – 1:01:52
Så mitt stalltips är 1 januari 2027. Vi kommer få det i Sverige, helt enkelt. De som varit uppmärksamma har sett att det har varit några första testturer. Nu får Tesla äntligen testa den här tekniken på svenska vägar. Så det har varit lite lokalpolitiker i Nacka som har fått åka omkring i en FSD-bil, som kommer ut och säger att det var häftigt och det funkade bra. Så det är mycket fokus på självkörningen, såklart. Det jag inser är att mellan de här två rapporterna, mellan Volvo å ena sidan och Tesla å andra sidan, och så när man läser alla bedömare och förståsigpåare och tyckare, som är besvikna på olika beslut som fattas och förutspår Teslas totala undergång nu, för att de uppenbarligen inte bygger, de kan inte sälja bilar, Bioday har gått om och är största elbilstillverkaren nu och så vidare, så inser jag att det finns en stor skillnad mellan vad folk tror att tävlingen är, vad Tesla försöker åstadkomma, och vad det är företaget säger att de ska göra, och vad det är jag tror Elon Musk försöker åstadkomma.
Alfred – 1:02:53
Det betyder att det finns en diskonnekt här emellan, som jag tror är ganska bra att peka ut, och som faktiskt så fort man pekar ut den, den är ganska uppenbar när man säger den högt, men så fort man har pekat ut den så blir det också så här, shit, dödslistan. De gamla biltillverkarna.
Fabian – 1:03:07
Dödslistan.
Alfred – 1:03:09
Elon Musk är rätt ute på de här grejerna, då är det rätt surt för Volvo och gänget. Rätt snart, liksom.
Anders – 1:03:16
Och det du syftar på då är att de satsar på robotar?
Alfred – 1:03:21
Jo, men jag ska inte avslöja den så direkt, för då får den inte samma Gravitas som den behöver. Vi älskar ju att visa grafer i den här podden. Eller hur? Det har vi gjort med fördel förut. Så nu har ni då ett.
Fabian – 1:03:32
Ja, jag har hört att just podd är ett favoritformat för just grafer.
Anders – 1:03:36
Men vi kan lägga ut på hemsidan sen. Bilar med sladd.
Alfred – 1:03:38
Jag lyssnade på Planet Money, där de sjöng en graf. Du Fabian kanske kan sjunga den här kurvan som vi ser framför oss.
Fabian – 1:03:44
Om-pa om-pa om-pa. Först går den upp och sen går den ner.
Alfred – 1:03:48
Det Fabian och Anders nu ser framför er kära lyssnare, det de får se är en graf över den globala bilförsäljningen, år för år, från 2016 fram till 2024. Alltså hur många bilar som har sålts per år. Där kan man se att 2017 fanns det en peak på nästan 75 miljoner personbilar. Såldes då under 2017. Och sen så blev det en stor coronadipp, så att när det var coronapandemiåret, då var det bara drygt 50 miljoner. Det var ju lång väntan på bilarna då, för att det tillverkades mycket färre, så det var hård efterfrågan, men det var få bilar som faktiskt såldes då det året på grund av utbudsproblem. Och sen så har biltillverkningen och det här med försäljningen repat sig någorlunda efteråt. Och nu 2024, som är det senaste jag har, 2025 verkar vara i linje med det, så är vi tillbaka på nästan 70 miljoner bilar om året.
Fabian – 1:04:35
Så jag vet inte, om ni kollar Men detta är bara ICE-bilar, vanliga förbränningsbilar?
Anders – 1:04:39
Det är alla bilar, va?
Alfred – 1:04:40
Det här är alla bilar, alla kategorier. Ser ni något tydligt avtagande i det här? Har vi nått peak bil? är min fråga till er.
Anders – 1:04:48
Nej, men jag tycker inte det går att dra några slutsatser. Det var en liten botten där, men det verkar ha repat sig. Några 2023 och lite uppåt 2024 och sådär.
Alfred – 1:04:59
Ja. Jag håller med. Om man kollar på den globala bilförsäljningen så ser det inte ut som att det här är ingen marknadsföring.
Fabian – 1:05:04
Det går lite ner och sen går det.
Alfred – 1:05:05
Det är inte en marknad i tillväxt, som nya produkter som bara växer och växer. Det är en marknad som är i platå. Det kan gå uppåt och det kan gå neråt. Sen kollar man på en annan kurva som är bara för förbränningsmotorbilar. Det vill säga bilar med förbränningsmotorer. Då kan man se att toppen som var 2017 var typ samma topp som i den förra grafen. Men här har återhämtningen inte riktigt kommit efter pandemin. Det är en liten uppgång på bilar tillverkade med förbränningsmotorer, men knappt någon uppgång alls sen pandemin. Och den här skillnaden mellan de här två graferna, det betyder ju att nästan all återhämtning från pandemin, det är elbilar. Och det är därför vi sitter och pratar om att det här kommer att ta över och det kommer att gå så himla dåligt för de gamla bildinosaurieföretagen, de traditionella tillverkarna. Och jag sätter ihop ett program till förra sommaren som heter Dödslistan och pratar om vilka som kommer att dö först. Det är skillnaden i de här graferna, att det numera är över 10 miljoner, 15 miljoner av varje årligen producerade bilar är elbilar.
Alfred – 1:06:08
Det är all skillnad som behövs för att vi ska ha det samtalet om hur de gamla biltillverkarna ska dö ut.
Fabian – 1:06:14
Ska dö ut?
Anders – 1:06:14
Kommer det ut, ja. Så länge de inte ställer om.
Alfred – 1:06:18
Kommer det ut? Eller vad händer? Kommer det ut?
Fabian – 1:06:20
Ska det ut?
Anders – 1:06:21
Absolut.
Fabian – 1:06:22
Freudian slip.
Alfred – 1:06:23
Men här är väl trendspaningen då? Ja, precis. Det som gömmer sig i Teslas rapport, vad Elon Musk och det bolaget tror, är ju att båda de här graferna,
Alfred – 1:06:39
Därför det de tror är att det ska komma en ny graf, som är självkörande bilar, som kommer att stiga massa. Den kommer inte stiga till samma höjd, som det någonsin var med de manuellt körda fordonen, därför det behövs mycket färre självkörande bilar. Men spaningen de gör är att snart så kommer det behöva tillverkas mycket färre bilar än förut. Och då vill man inte stå där med en överkapacitet i produktionen. Man vill inte stå där med att ha tagit massa investeringar i nya produktionslinjer på fabrikerna, som inte längre behövs helt enkelt.
Anders – 1:07:10
Och här går Elon Musk vilse. För det här är helt fel. Och det är för att Elon Musk och väldigt många andra tänker att självkörningen, man tänker bara människor när man tänker självkörning. Men den stora, riktigt, riktigt stora revolutionen kommer vara inom godstransport. Och det har vi pratat flera gånger om i podden. Om jag kan klicka hem från e-handeln en pennvässare och så lastas den in i en självkörande liten podd. Det är bara liksom en skateboard med en liten glasfiberkaross. Och så har jag den hemma efter 12 minuter. Då kommer jag ju beställa allting på nätet istället för att åka ner till butiken.
Fabian – 1:07:44
Alla dina pennvässare. Hela ditt pennvässarbehov kommer fyllas.
Anders – 1:07:48
Det kommer vara så billigt att frakta saker på det här sättet och det kommer vara så här man fraktar det. Många pratar ju om drönarleveranser. Vi har nog pratat om det i podden tidigare också.
Fabian – 1:07:56
Såklart.
Alfred – 1:07:57
Men Anders, förlåt, men nu säger du att Elon har fel och sen så säger du hans case.
Anders – 1:08:02
Det kommer ju bli fruktansvärda mängder såna här självkörande poddar.
Alfred – 1:08:07
Självkörande bilar, ja. Det kommer ju inte bli fruktansvärda mängder manuella bilar, utan det kommer vara fruktansvärda mängder självkörande bilar.
Anders – 1:08:13
– Nej, det har väl alla fattat.
Alfred – 1:08:14
Det du möjligtvis inte är överens med Elon om då är hur många självkörande bilar det ska bli.
Anders – 1:08:19
För så här har det varit i alla tider om man ser industrirevolutionen. Oj, oj, oj. Nu automatiserade vi klädproduktionen. Ja, nu. Eller hur? Plötsligt har folk nu 20 pladdkläder.
Alfred – 1:08:32
Det var ingen som trodde vi skulle ha mindre kläder innan.
Anders – 1:08:34
Nej, det var ett dåligt exempel kanske.
Fabian – 1:08:37
En vanlig familj som normalt har två bilar skulle kanske kunna klara sig på en då istället. Eller ingen bil.
Alfred – 1:08:44
De som bor i de stora innerstäderna kommer väl inte vilja ha bil.
Fabian – 1:08:47
Det är ju ett elände.
Alfred – 1:08:48
Det är ju bara ett gissel.
Anders – 1:08:49
Det går ju att åka taxi redan nu. Eller hyra bil.
Fabian – 1:08:52
Jo, det är många människor som jag känner i min ålder som inte har körkort. Det är ju ganska vanligt i vår generation.
Anders – 1:09:00
Bor man i stan så har det aldrig varit dunderpopulärt att ha en bil. Exakt. Heller. Det är så stökigt med parkering och det är dyrt och så. Men i förorterna. – Exakt.
Alfred – 1:09:09
Min poäng är att det är svårt att se. Om man kollar på den globala tillverkningen av manuella bilar, så går det typ inte att se att 2017 förmodligen var toppen. Det går inte att veta säkert om Elon Musk och gänget har rätt här nu. Det är nu självkörning händer och det här på allvar börjar påverka utvecklingen på hur många manuella bilar som ska byggas om året. Men det är det som de bettar på. Det är det som är deras spaning. Det är därför de inte är med i den här tävlingen om att bygga så många bilar. Utan de försöker så snabbt som möjligt ta sig till att bara bygga självkörande bilar. Och deras spaning är att det kommer behövas mycket färre då. Och då vill man inte ha de här stora volymerna.
Fabian – 1:09:43
Du Alfred, är inte det här bara ett väldigt, väldigt långt sätt att säga förlåt för att du hade fel i det där vadet?
Alfred – 1:09:50
Jo, det slog mig också. Tur att Anders hade ännu mer fel. Men ni lyssnare som spöade oss båda, grattis till er. Jag hade fel.
Fabian – 1:10:04
Ja, men tror du verkligen att det känns som en efterkonstruktion, att det här är det som Elon Musk ska stå för? Det är hans stora plan, där det egentligen är så att han har heilat sig ur försäljningen.
Alfred – 1:10:15
Nej, det här var nog inte planen förut, men jag tror definitivt att det inte är en efterhandskonstruktion, att det är därför de ställde in Model 2. Och sen så tycker jag inte att det är givet att han har rätt i det här ännu, utan det är definitivt så att han kan vara fel ute. Men det är i alla fall det han satsar på. Och det är det som går att se här i rapporten. För nu blir det, okej, om det nu ska börja tillverkas så många självköpande. Vilka är det som ska köpa dem då? Då är det väldigt intressant att kolla på Waymo, som alldeles nyss, det är den taxitjänst som ligger längst fram. De gör nästan en halv miljon resor i veckan nu. De finns i många städer i USA. De är verkligen i kommersiell drift. Nu har de rest 16 miljarder dollar. 145 miljarder kronor. Det är kopiösa mängder pengar. Varför gör de det? Jo, därför att det är nu de ska skala. De ska köpa massa bilar för de där pengarna. Självkörande bilar, som de ska rulla ut i flera Fler amerikanska städer, men det är också i år, 2026, som de ska lansera i London och Tokyo.
Alfred – 1:11:05
Så nu börjar det här rulla ut i världen.
Fabian – 1:11:08
Är det inte bättre att leasa dom? Förlåt. Värdet sitter ju i bilen.
Anders – 1:11:13
Ja, men de har ju något samarbete med Toyota, tror jag, som bygger bilarna med deras sensorer inbyggda. Så det kommer ju vara väldigt mycket tjusigare bilar.
Fabian – 1:11:21
Man får ju inte resa pengar för att köpa bilar egentligen. Det vet ju vi på Hälsa Emma. Vi har ju inte använt så här hemskt mycket pengar till bilarna, utan dom leasar man ju. Och då har ju så att säga pantern emot banken.
Anders – 1:11:30
Ja, fast det kanske är svårt med deras special.
Alfred – 1:11:33
Det är ganska intressant för leasinggivaren. Vad är värdet på en begagnad självkörande bil? Det är mycket som är svårt.
Anders – 1:11:39
Ja, men exakt när det är deras sensorsvit som bara de kan använda själva.
Fabian – 1:11:43
Att de förstör bilen så att den blir osäljbar sen.
Alfred – 1:11:46
Men poängen är att de tar in pengar som de ska lägga i det som kallas för capex. Alltså en kapitalinvestering i att bygga infrastruktur för att skala den här tjänsten. Och det är mycket, mycket pengar. Det är fortfarande ganska få. bilar om man jämför med den globala tillverkningen av manuella bilar. Det är svårt att veta vad en Waymo-bil kostar, men en bra gissning är att de kostar ungefär 100 000 dollar, eller nån knapp miljon. Så det är helt rimligt att de här pengarna kommer räcka för att Waymo ska kunna köpa 100-150 000 bilar, som då ska ut och köra självkörande taxi runt om i världen. Men om man då kollar på Teslas rapport, det de planerar att göra nu det är att de höjer sina capex-investeringar. Du frågade ju tidigare Anders om skillnaden mellan bruttomarginal och rörelsemarginal. Nu ska de börja investera 10 miljarder mer om året i Capex, så att de kommer upp i en total budget på 20 miljarder dollar om året i R&D, och sån här Capex-investering, det vill säga mer pengar än vad Waymo har tagit in, kan de redan spendera per år på egen lönsamhet och egen kassa i det här området, och det de ska göra när de fördubblar den här satsningen, det är att de ska börja köpa Cybercabs av sig själva.
Alfred – 1:12:50
Det är i år som den här tillverkningen rullar igång. De kommer inte sälja de där Cybercabsen, utan de köper dem själva, de ska börja rulla ut. De har tagit höjd för att de ska börja rulla ut dem i drift. Det betyder att Tesla själva verkar vara väldigt säkra på att det är i år de ska få det att funka. Vi som är externa betraktare är inte alls lika säkra. Det vill jag understryka. Men de verkar tro på det så mycket. Det är därför som Elon försöker göra de här förutsägelserna. Vad händer då? Om det är 100-150 000 bilar för Waymo, om de lägger alla sina pengar som de har rest på att köpa bilar för ungefär 100 000 dollar. Tesla kan köpa bilarna för ungefär en tredjedel. och de gör det utan att behöva göra emission. Så det betyder att de kan få väldigt många fler bilar per dollar de investerar. Och de har redan affärsmodellen för att kunna sälja dem. Som de dock raskt sågar sönder, genom att nu rulla ut robottaxi. Så att de förmodligen också kommer kunna sälja färre manuella bilar i framtiden, än vad de har kunnat hittills. Och då går ju deras befintliga affärsmodell sönder.
Alfred – 1:13:45
Och där blir det ju ett otroligt intressant skifte, när intäkterna ska komma, flytta från att sälja bilar, till att man säljer transport egentligen, som är det som pågår i Tesla.
Anders – 1:13:54
Jag är fortfarande väldigt tveksam. Dels till hur fort det här kommer gå. Taxi finns idag. Det är bara att räkna på det. En bil är jättedyr att ha stående. För de allra flesta så lönar det sig nog att ta en taxi de gångerna man åker bil. I alla fall om du har en andra bil. Då kan du ha en första bil och så kan person nummer två åka taxi de gångerna det behövs. Det kan nog löna sig för många. Men det gör man inte för man vill ha sin egen bil. Jag tror det är ett stort missförstånd att man ska byta ut Bilen mot taxi. Det är generellt.
Fabian – 1:14:27
Man glömmer ju hur otroligt praktisk en bil är som handväska.
Alfred – 1:14:32
Exakt. Man bara lägger grejerna och man slipper ta ur dem.
Anders – 1:14:35
Ja, paket. Jag har varit och kört grejer till vårdcentralen i Solna. Nu stora lådor och skit. Packar in.
Fabian – 1:14:41
Min bil är ju någon slags andra hem. Nu kör jag ju exceptionellt mycket bil. Jag har en liten necessär med lite mediciner om det skulle behövas. Jag har någon pappersservett. Om man slafsar där i bilen och en liten godispåse ibland. Alltså det är liksom.
Anders – 1:14:58
Så bilen måste absolut inte vara manuellt styrd. Jag tror 100% på självkörningen. Men jag tror det sitter långt inne att byta bilarna mot taxi. Som det talas om här. Att alla plötsligt skulle rusa till det. Bara för att de kör sig själva. Jag har svårt att se. Det kommer nog hända.
Fabian – 1:15:13
Jag tror nog att det händer. Men framförallt i städerna så småningom. Visst, taxi. Men vi har pratat om det här tidigare. Det är en annan sak att få en. Helt anonym bil utan en förare att prata med. Det är ganska skönt också.
Alfred – 1:15:25
Så det ni säger är att det kommer inte vara så att alla bilar inte ägs av ägare, utan bara Agerad Taxi. Utan det kommer fortfarande finnas köpta bilar som tillhör en privatperson. Och som förvisso kanske är självkörande, men som ändå är privatägd. Och inte måste vara med i taxitjänst. Så det finns flera kategorier bilar här.
Anders – 1:15:47
Det är jag helt säker på.
Alfred – 1:15:48
Rena robottaxis. Privatägda. Självkörande bilar som kan temporärt vara med och köra robottaxi, men också kan användas helt privat. Och sen så gamla konventionella manuella bilar då.
Anders – 1:16:00
Det beror på vilken sikt vi pratar om.
Alfred – 1:16:03
Ja, absolut. Och det är det som är hela nyckelfrågan. Vilken sikt är det vi pratar om?
Anders – 1:16:06
Men det är att ha sin egen bil. Det är lätt att tänka att det låter väldigt toppen om man bara tänker på det på övergripande nivå. Men det är att du får hem en självkörande taxi, alltså någon kört en. förbränningsmotor i den med kolvar och lukta olja. Och sen någon som har spillt kattsand. Och så ska du sitta där med kostymen på väg till ett kundmöte. Det är så mycket sådana grejer. Den bilen du får blir ju inte nödvändigtvis superfräsch.
Fabian – 1:16:35
Nej, precis. Men det här är ju en kostnadsfråga också. Det här kan man nog lösa. Jag har sett att Tesla i alla fall hade en robot som de hade som de demonstrerade. Som öppnade dörren, sopade av allting och dammsög. och gjorde det fint och satte in en Wunderbaum eller vad han gjorde. Det är en fråga om att leverera en tjänst där allting är serverat. Det är klart att om jag då kan säga att jag vill alltid ha lite våtservetter och en godispåse och de kan leverera det till mig. Kanske vi börjar snacka ändå. Om det är en självpåfyllande godispåse.
Anders – 1:17:10
Ja, men då börjar det bli dyrt också. Om någon ska ha tagit in bilen, tvättat, städat den och lagt en godispåse. Då kan du lika gärna åka taxi.
Alfred – 1:17:18
Men hörni, det jag försöker göra, jag försöker sticka ut hakan lite och säga att jag tror, jag tror bannemej att det är så att vi har redan passerat peak bil. 2017 är det hittills största året. Vi kommer aldrig att toppa och jag tror aldrig vi kommer komma över det. Därför jag tror att jag är nog med er att Elon har såklart överskattat hur snabbt det här ska gå och hur, hur snabbt det går. Det kommer inte ändra sig över en natt att all försäljning försvinner direkt. Och om det är någon som tror att det kommer gå snabbare än vad det kommer att bli på riktigt så är det säkert Elon Musk. Det tror jag ni har helt rätt i. Men jag tror ändå att det här kommer, det är i år det börjar. Det är år 2026 som de stora drakarna på det här området, som kommer vara Tesla och Waymo, båda kommer investera över 100 miljarder kronor på att köpa och driftsätta robottaxis i stor skala. Det är ganska häftigt. Roligt.
Anders – 1:18:00
Den här, den var häftigt. Det här är ju en spaning som du kommer få äta upp ungefär 40 gånger om och jag kommer skriva ut den här spaningen.
Fabian – 1:18:06
Luktar det ett nytt vad eller?
Anders – 1:18:08
Jag kommer skriva ut den här spaningen på en papperslapp och så kommer jag titta på dig när du äter upp den. För det som kommer hända, kan jag lova dig här, att när bilarna blir helt. Så kommer det vara en sån hype. Folk kommer springa och köpa självkörande bilar i sån utsträckning att de säljs slut. Det kommer inte gå att producera så mycket bilar som folk vill ha när du på riktigt kan lägga dig i baksätet och sova när bilen kör.
Alfred – 1:18:32
Då har du missförstått vad jag säger. Om folk springer och köper självkörande bilar, då har de väl inte brutit mot min spaning. Poängen är att då har de inte köpt Toyotas bilar. De har inte köpt Volkswagens bilar. De har inte köpt Volvos bilar. För det är någonstans mitt i det här. Om man inte tror, som Elon Musk, att det här ska gå jättesnabbt, då finns det utrymme att tillverka Volvo EX60 i 5-8 år till här, och den kan ha den featureset som den har nu, och de kommer fortfarande att konkurrera om marknadsandelar på en bilmarknad som säljer ungefär 65-70 miljoner fordon om året, men om Elon har rätt, då kommer den där marknaden för 65-70 miljoner bilar om året, den kommer ganska raskt här krympa till kanske 30 miljoner fordon om året, och då blir det en utslagning utan dess like av alla de här konventionella biltillverkarna som inte kan hänga med i självkörningsracet, just för att de gör som du säger.
Anders – 1:19:20
Och det du menar då, så jag förstår det, så de här 30 miljoner bilarna du pratar om det är bilar som inte kan köra sig själv då?
Alfred – 1:19:27
Ja, jag menar att vi kommer inte att kunna tillverka 30 miljoner självkörande bilar om året, anytime soon, tror jag. Det kommer nog att ta minst fem år innan vi kan skala upp det så mycket och frågan är om det någonsin kommer behövas en årsproduktion av så många fordon om året av den typen av bilar.
Anders – 1:19:41
Folk kommer rusa efter det.
Alfred – 1:19:42
De manuella bilarna kommer naturligtvis att falla drastiskt. Det är den kakan som alla de gamla slåss om. Så länge deras strategier är helt inriktade på att konkurrera den marknaden. Vi har en kompakt SUV som ska konkurrera här i mellansegmentet och så krymper den marknaden med 50 %. Då står alla med en överproduktionskapacitet som gör att de helt enkelt. Det går inte. Det kommer bli utslagning.
Anders – 1:20:06
Det är bara så länge den inte är självkörande, den där bilen. Men så fort du har en kompakt SUV som är självkörande så är den plötsligt hög.
Alfred – 1:20:12
Jag får säga det igen, vi får återkomma till Nvidia Alpa Mayo, som är det sista halmstrået. Volvo satsar på det i gott sällskap. Det finns många av de andra stora, som Mercedes däribland, som också satsar på Nvidia Alpa Mayo som sin lösning på hur de ska kunna hänga med och bli självkörande här. Men jag tror att tåget håller på att gå. Det är för lite och för sent. Det återstår att se.
Anders – 1:20:34
Det återstår att se.
Alfred – 1:20:36
Bara så det blir tydligt, vilket claim är det som du vill hålla mig ansvarig för, Anders? Är det att det inte kommer vara peakbil har passerats, om du tror att jag inte kommer ha rätt?
Anders – 1:20:45
Jag tror att vi kommer ha en enorm ökning i bilförsäljning, men då är det givetvis självkörande bilar. Jag tror inte att det kommer vara någon renässans för bilar med gas och bromspedal och ratt, utan det kommer vara när bilarna är självkörande.
Alfred – 1:20:58
Så där är vi ju självklart överens, så det blir svårt att ha vad om. Men det vi kanske kan ha vad om är så här, kommer det någonsin att tillverkas fler självkörande bilar per år än vad det har tillverkats manuella bilar per år?
Anders – 1:21:07
Absolut. Det kommer dubblera från 70 till 140 miljoner. Bra.
Alfred – 1:21:11
Jag vet inte om jag vill ta det vadet. Det finns en stor risk att du har rätt. Då får vi ha en deadline i år. I år? Nej, vilket år det senaste måste ha varit.
Anders – 1:21:19
Ja, men det här är ju sju år fram i tiden. Om sju år, tror jag.
Alfred – 1:21:24
Sju år in i framtiden. Så det är väldigt länge. Då vet jag inte om jag vågar. Det finns så mycket som kan hända. Oj.
Fabian – 1:21:28
Notarius publicus inkallas, känner jag.
Alfred – 1:21:31
Okej. För er skull, kan vi inte säga fem år då?
Anders – 1:21:35
Det är så himla kort bara. Det är en omställningstid.
Alfred – 1:21:38
Men kul för lyssnarna att ha. Fortfarande höra oss gagga om sju år och se vem som hade rätt om valet.
Fabian – 1:21:44
Hörni, ska vi ta detta off-mic över en öl och sen efter det kan ni gå ut och slåss.
Alfred – 1:21:51
Det blir bra.
Fabian – 1:21:53
Vi får se vem som vinner.
Anders – 1:21:54
Hörs igen om sju år!
Alfred – 1:21:55
Vad är det vi brukar säga när vi rullar ur podd för sju år?
Fabian – 1:21:58
När vi rullar ur podden brukar vi varje år säga att det bästa sättet att stötta oss är att man prenumererar på Bilar med sladd för 29 kronor i månaden. Då får man podden ut. utan reklam och så får man tillgång till hela arkivet, hela 10 år tillbaka sedan 2016 och så får man förstås, och det här är det de flesta uppskattar, att man får höra avsnitten tidigare. Eller hur, Alfred? Ja, exakt.
Alfred – 1:22:20
Så klicka direkt i Apple Podcaster-appen om du använder den. Eller om du kör på Spotify, sök upp Bilar med sladd plus med ett plustecken på slutet, så kan du enkelt komma igång.
Anders – 1:22:29
Vi har också en Facebooksida. Vi har en hemsida också, bilarmedsladd.se. Kolla Facebooksidan förresten. Där lägger vi ut en bild från inspelningen så ni ser hur kul vi är. Vi har det. Sen så driver jag och Fabian en vårdcentral som heter Hälsa Hemma. Med lite stöd av dig Alfred. Där man dyker upp i en app. Där vi snart kommer släppa lite kul AI-tjänster. Kanske till och med en lyssnare på det. Det kommer se lite fett ut. Så lista dig på Hälsa Hemma så testar ni de här tjänsterna.
Fabian – 1:22:56
Kul! Och tipsa gärna vänner och bekanta om podden. Och om ni har frågor, funderingar, önskemål, farhågor, föreställningar, förväntningar. mejla till info@bilarmedsladd.se eller respektive namn. bilarmedsladd.se, alltså fabian, alfred eller Anders@bilarmedsladd.se.
Alfred – 1:23:17
Vi ska också tacka på den ständige redigerare, Johan Schandorkar, på Umami Produktion. Tack för en gedigen insats.
Anders – 1:23:23
Ansvarig utgivare är Alfred Ruth, det vill säga du Alfred, i det här programmet. Då säger vi tack, hej då. Jag säger kör elektriskt.
Alfred – 1:23:31
Sladda lugnt.
Fabian – 1:23:32
Jag säger kör försiktigt.
Alfred – 1:23:33
Då ses vi igen. Hej då.
Anders – 1:23:42
Här kommer städrobotsången i ny tappning.
Fabian – 1:23:46
Ja, robotlåten, ja. Kul!