Olja, elbilar, politik och tvättmaskiner som kastar sig från hyllor. I veckans avsnitt av Bilar med sladd är det fullsatt program – och det som börjar med en husägarberättelse om transportsäkringar och försäkringsbolag löser ut i en av de mer politiskt laddade diskussionerna på länge. För medan Alfred lägger fram fakta om det nya elbilsstödet och Anders dissekerar historiska oljekriser, hänger frågan i luften: kan ett stängt Hormuzstred faktiskt bli den spark i baken som elbilsmarknaden har behövt?
Det diskuteras också koldioxidinfångning i fritt fall, Nvidias allt starkare grepp om självkörningsracet och varför Mobileye börjar se ut som Blackberry. Plus: Anders håller på att maxa sitt hembatteri, Fabian blickar med tillfredsställelse på sin elbil medan bensinpriset rusar – och Alfred har lyckats få in snö i kupén på sin Model Y tre gånger.
Tvättmaskiner, transportsäkringar och varför försäkringsbolag faktiskt är bra ibland
Det börjar oskyldigt nog. Fabian renoverar, behöver tvätta, och bestämmer sig för att koppla in en av de två splitternya tvättmaskinerna som stod och väntade. Tjugo minuter av noggrann bevakning senare – allting ser ut att gå bra. Men sedan händer det som inte borde hända: maskinen gör en faceplant rakt ner från 40-centimetershyllan, och vad som återstår av den är ett välvridet metallskrot. Det visar sig att transportsäkringarna – de där fyra bultarna på baksidan som absolut inte ser ut som att de ska tas bort – aldrig plockades bort. Ditto på maskin nummer två, som istället höll på att hoppa runt friskt på golvet. Moral: läs instruktionsboken, ring Trygg Hansa och gå vidare i livet.
Alfred har i sin tur en rätt förbryllande historia från Trysil. Passagerarsidans fönster på hans Model Y har lyckats öppna sig ungefär tio centimeter vid tre separata tillfällen – alltid precis när han börjar sopa snö från bilen. Ingen nyckel, ingen app, ingen uppenbar förklaring. Om du som lyssnar har haft samma bugg – hör av dig, för Tesla behöver tydligen lite reinforcement innan Alfred ringer dem.
Donut Lab är tillbaka – nu i en motorcykel
De finska mästarna av återkommande batterirubriker har gjort det igen. Donut Lab, bolaget med de fantastiska solid-state-batterierna som lovar allt och har bevisat lite, har nu stoppat in celler i ett komplett 18 kWh-batteripack i en motorcykel. Och den laddar, med bara luftkylning, från låg laddning till 80 procent på 12 minuter. De första 50 procenten klarar de med 5C – en laddningshastighet som är remarkabel även för vätskekylda elbilar.
Anders är som vanligt skeptisk. Alfred vill gärna tro. Och frågan hänger kvar: varför ger de det inte bara till en oberoende part som får testa och verifiera en gång för alla? Svaret – att det bara skulle bli nyhet i en kvart – är förmodligen det ärligaste bolaget har sagt hittills.
Handledarutbildningen: Nu vill STR ha din namnteckning
Efter Anderss kritik av STRs obligatoriska handledarutbildning i förra avsnittet öppnades en regelrätt flodvåg av lyssnarbrev. Resultatet? De allra flesta delar erfarenheten att utbildningen var bortkastad tid. STR svarar nu med en namninsamling för att behålla kursen – men Anders har grävt fram statistik som STR vill börja räkna från 2010 snarare än 2006, med motiveringen att kursen då ”fått fullt genomslag”. Problemet är att lagen gällde redan från 2006, och att de sista undantagen löpte ut 2011. Enda bevisad effekt av kursen? Att den skapar en barriär mot privat övningskörning – och just den privata övningskörningen är det som faktiskt minskar olycksrisken med upp till 40 procent.
Alfred erbjuder STR en plats i podden att försvara sig. ”Istället för att sparka på den gamla döva hästen”, som han sätter det. Vi får se om de nappas.
Plug & Charge – den standard som aldrig riktigt lyfte
Lyssnaren Tomas Svahn ställer en fråga som många nog har undrat: varför är inte Plug & Charge mer utbrett? Alfred förklarar skillnaden: AutoCharge är en intern tjänst som laddoperatörerna kan aktivera på egen hand – de känner igen bilens ID när sladden kopplas i och startar laddningen automatiskt. Plug & Charge är en faktisk standard där bilen sköter betalning och identifiering helt oberoende av vilket nätverk man använder, utan att ha laddat där förut.
Problemet med Plug & Charge är att handshaken tar tid, och upplevelsen har hittills inte motsvarat löftet. AutoCharge har i praktiken blivit tillräckligt bra för att trycket på den formella standarden aldrig riktigt buildats upp. Lösningen? Se till att din nästa elbil är kompatibel med AutoCharge, och hoppas att Plug & Charge får en ordentlig uppdatering.
Nationalister och elbilar – argumenten som borde gå ihop men inte gör det
Tomas Svahn har också en annan fråga, och den sticker lite mer: varför är högern och nationalisterna emot elbilsomställningen, när det nationalistiska argumentet rimligen borde vara att inte finansiera skurkstater med oljepengar? Att köra på svensk el är väl så nationalistiskt det kan bli?
Fabian myntar begreppet ”höger-woke” – ett mönster av oreflekterade ställningstaganden kring kött, rökiga bilar och maskulinitet som inte bottnar i logik, utan i grupptillhörighet och signalering. Anders pekar på att det rationella argumentet faktiskt biter – pengarna som stannar i Sverige, oberoendet av Iran och Saudiarabien – men att det kräver lite tankearbete att landa i det. Alfred lägger till att politikerna följer opinionen snarare än leder den, vilket förklarar en del av gapet. Diskussionen tar en oväntad sväng in i kärnkraft vs vindkraft, med varierande entusiasm från de inblandade.
Elbilspremien är här – men vem kan egentligen söka?
Den 18 mars öppnade Naturvårdsverket portarna för ansökningar om det nya elbilsstödet, som nu heter ”elbilspremien”. Det här är inte ett bidrag till alla, utan ett riktat stöd för hushåll som tidigare haft svårt att ta steget till elbil. Den som kvalificerar sig kan få 1 300 kronor i månaden i tre år – totalt 46 800 kronor – och de med allra lägst inkomst kan dessutom få en startbonus på 18 000 kronor, vilket ger ett maxstöd på 64 800 kronor. Stödet gäller även begagnade elbilar, vilket Alfred lyfter som en av de smartaste detaljerna.
Inkomstgränsen för en ensam vuxen är 352 000 kronor per år. Bilen måste kosta mellan 64 800 och 450 000 kronor (eller leasas för 1 800–4 600 kr/mån). Man måste bo i en glesbygdskommun, eller i ett område utan tillräcklig kollektivtrafik. Man kan inte ha ägt en elbil eller laddhybrid under de senaste 12 månaderna. Pengar finns avsatta för 115 000 bilar, men från sommaren 2028 sänks beloppen – och stödet försvinner sommaren 2029. Det är nu man ska agera, kort sagt.
Hälften av Sveriges koldioxidprojekt har pausats
Oroande nyheter från CCS-fronten. Ungefär hälften av de 20 största planerade koldioxidinfångningsprojekten i Sverige har nu antingen pausats eller lagts ned helt. Cementa på Gotland – en av Sveriges absolut största koldioxidutsläppare och ett av de mest uppmärksammade projekten – väntar fortfarande på besked om de åtta miljarder i stöd som nekats. SVT rapporterar, Alfred och Fabian är besvikna och Anders intar som vanligt en mer pragmatisk hållning.
Den stora frågan är inte om CCS kommer att behövas – det råder det bred enighet om – utan om Sverige kan hålla tempot tillräckligt länge för att bygga upp en exporterbar kompetens i tekniken. Alfred argumenterar övertygande: om vi drar undan stödet nu, kommer vi om tio år att vara tvungna att köpa tekniken av Kina istället. Det privata kapitalet flydde när det politiska klimatet försämrades, och statliga pengar räcker inte för att ersätta det.
Iran stänger Hormuzsundet – och elbilar undantas överallt
Anders tar ett grepp om historiken. Vi har haft två oljekriser: 1973 efter Jom Kippur-kriget och 1979 i samband med den iranska revolutionen. Vid 1979 års kris stod Iran för 4–5 procent av världens oljeproduktion, och det räckte för att utlösa en global recession. Nu blockerar Iran Hormuzsundet – och 20 procent av världens olja passerar just där. På pappret är det här potentiellt mycket värre.
Länder världen över reagerar redan: Nya Zeeland diskuterar körförbud en dag i veckan, Myanmar inför varannan-dag-regler baserat på registreringsnummer, Sri Lanka och Bangladesh inför bränsleransonering. Gemensamt för alla åtgärder: elbilar undantas. Alfred spår att kriget blåser över snabbare än 1979, av geopolitiska skäl som har mer med Trumps mellanårsvalskalkyler att göra än med militär logik. Anders tror att priset på begagnade elbilar kommer att stiga när intresset väl vaknar. Fabian laddar sin elbil och är omåttligt nöjd med sina livsval.
Nvidia tar greppet om självkörning – och Mobileye börjar likna Blackberry
Sedan podden senast pratade om Nvidias mjukvarustack Alpamayo och självkörningsplattformen som nu är öppen källkod, har bolaget presenterat ett gäng nya kunder: BYD, Geely, Isuzu och Nissan bland biltillverkarna, samt taxitjänster som Bolt, Lyft, Grab och Uber. Lägg till de tidigare kunderna – Mercedes, Volvo, Jaguar Land Rover, GM, Hyundai, Kia, Toyota, Stellantis, Lucid och Xiaomi – och bilden av ett dominerande ekosystem börjar framträda. Nvidia säljer chipsen och skänker mjukvaran. Precis som man säljer spadar under en guldrush.
Vad saknas på listan? Volkswagen och BMW, som uttalat satsar på Mobileye. Möjligtvis även Ford. Alfred jämför det som håller på att utspela sig med övergången från Nokia till Android – och Mobileye börjar se ut som Blackberry. Om BMW och Volkswagen har rätt visar framtiden. Men Alfred är inte orolig för var de smarta pengarna är.
Här följer en översikt med tidskoder för avsnittet. Tänk på att tiderna är ungefärliga eftersom reklaminslagen kan variera mellan olika lyssnare och därmed förskjuta tidsangivelserna en aning:
- 00:00 – 01:09 Intro och välkommen – sportlov, skidresor och förväntningar.
- 01:10 – 06:48 Fabians tvättmaskinskatastrof – transportsäkringar, faceplants och varför försäkringsbolag är undervärderade.
- 06:49 – 10:41 Alfreds Tesla Model Y-mysterium – passagerarsidans fönster öppnar sig i Trysil, igen.
- 10:42 – 13:57 Donut Labs: 18 kWh motorcykelpack laddar på 12 minuter med enbart luftkylning.
- 13:58 – 21:17 Handledarutbildningen och STR – lyssnarbrev, statistik och en inbjudan att försvara sig i podden.
- 21:18 – 28:51 Plug & Charge vs AutoCharge – varför tog inte standarden fart, och spelar det egentligen någon roll?
- 28:52 – 37:21 Nationalister och elbilsomställning – höger-woke, skurkstater, kärnkraft och rationella argument som borde funka men inte alltid gör det.
- 37:22 – 48:13 Det nya elbilsstödet – guide till elbilspremien: vem kan söka, vilka kommuner, vilka bilar och hur mycket.
- 48:14 – 1:04:57 Koldioxidinfångning i Sverige bromsar in – hälften av projekten pausas, Cementa väntar och varför det kostar dubbelt att vänta.
- 1:04:58 – 1:19:20 Oljekrisen och Hormuzsundet – historik, ransonering världen över, geopolitik och vad det betyder för elbilsmarknaden.
- 1:19:21 – 1:34:21 Nvidia och självkörningsracet – Alpamayo, nya kunder, Mobileye som Blackberry och Android/iOS-analogin.
- 1:34:22 – 1:37:11 Prenumeration och outro – priset höjs den 1 april från 29 till 39 kr/mån.
Tack för att ni lyssnar! Kör försiktigt, ladda smart och sladda lugnt – vi hörs om två veckor.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:18
I veckans avsnitt frågar vi oss om en ny oljekris kan ge elbilar ett globalt uppsving. Vi pratar om det nya elbilsstödet och vilka som faktiskt kan få ta del av degen. Tvärstopp för svensk koldioxidinfångning och varför Nvidia ser ut att ta en allt starkare position i självkörningsracet. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Alfred – 0:49
Ja, vi är här. Hur mår ni, grabbar? Alla tre.
Fabian – 0:52
Jag mår bra.
Anders – 0:53
Jag har åkt mycket skidor sedan vi hördes senast.
Fabian – 0:55
Du också? Härligt.
Alfred – 0:57
Det känns som ett vårdavsnitt, men jag är också precis hemkommen från Trysil faktiskt.
Anders – 1:01
Jaha, vad mysigt.
Fabian – 1:02
Vad trevligt.
Anders – 1:02
Vi har åkt till Borlänge. Där uppe finns en skidbacke som är riktigt trevlig. Det är bara två och en halv timme härifrån.
Alfred – 1:08
Romme.
Anders – 1:09
Ja, just det. Romme.
Fabian – 1:10
Har ni tänkt på det här med försäkringsbolag?
Alfred – 1:13
Vadå, det börjar bli ett ämne så? Ja, jag har tänkt mycket på försäkringsbolag, men jag tänker att du är nog poddens expert på Hur bra det är med försäkringsbolag, att de finns och så?
Anders – 1:25
Ja.
Alfred – 1:26
Blir det Bamseskola nu, hur försäkringsbolag funkar och sådär?
Fabian – 1:29
När det blåser och när man har en dålig dag, då finns de där, försäkringsbolagen.
Anders – 1:36
Pratade inte du i förra programmet också om försäkringsbolag?
Alfred – 1:39
Jo, och i programmet innan dess gjorde han det också tror jag.
Anders – 1:42
Det är lite som han, vad hette han, som var med i Spanarna, som sen började prata om tåg hela tiden.
Fabian – 1:47
Jonas Hallberg, herregud.
Anders – 1:49
Det är lite varningar.
Fabian – 1:51
Det fick mig att sluta lyssna på dem faktiskt.
Anders – 1:52
Du pratar om försäkringsbolag i varje program.
Fabian – 1:54
Så ni undrar säkert varför jag tar upp det här igen. Det har skett en liten olycka.
Alfred – 2:00
Du måste vara en av få som tar emot mer pengar från försäkringsbolagen än vad du betalar in.
Fabian – 2:05
Jag tror faktiskt inte jag gör det. Jag har mycket olika försäkringar på företag och sådär. Så jag är nog en ganska bra kund ändå i slutändan. Men vi har haft lite otur på sistone. Vi håller på att renovera och då har vi beställt inte mindre än två tvättmaskiner. torkfunktion. För på Black Friday var det så himla bra pris på dem. Så det var faktiskt billigare att beställa två stycken tvättorkar istället för en tvättmaskin och en torktumlare. Då tänkte jag, vad bra, då kan man ju köra den ena vitt och den andra svart. Ni fattar, det blir nog bra. Så de kommer stå där i ett par månader tills vi ska bygga en liten höjd. Så att tvättmaskinerna kommer upp på en liten hylla. Som man ofta har med en låda under. En del av den nya tvättstugelösningen. Och under den här byggationen så inser jag att vi behöver tvätta, för de har kopplat ut tvättmaskinerna. Så på helgen här så tänkte jag, det kan väl inte vara så svårt att koppla in en tvättmaskin. Så vi tar en av de här maskinerna, kopplar in den och så tänker vi, vi ställer upp den på hyllan där. Det blir bra.
Fabian – 3:04
Och så kopplar vi in den och så här, en tillfällig installation. Kör in lite tvätt och kör igång den. Så tänker jag, det är nog bra att jag står här och kollar att det inte läcker eller att det inte händer någonting.
Alfred – 3:15
Första gången den körs.
Fabian – 3:17
Ja, första gången jag körde. Så jag satte mig där på en pall i 20 minuter. Den verkar fungera bra och så. Det jag inte tänkte på, det var flera saker jag inte tänkt på. Men jag tänkte inte på att certifieringsprogrammet Regler är slutet av ett ganska långt program. Så jag går upp och Erik och jag sitter och jobbar hemma. Jag har ju Noice Ganskning lurar på mig, men Erik plötsligt flyger upp och bara så här. Någonting har hänt va. Det lät dyrt. Det var ett stort. Så kommer vi ner till tvättstugan. Och nu är det här lagom bra radio. Men om ni tittar i chatten så ska jag pasta in en liten bild på hur det såg ut. Den här sprillans nya fina Samsung-tvättmaskinen. Den har gjort en faceplant. Den har trillat ner från den här 40 centimeters hyllan och bara landat rakt ner.
Alfred – 4:09
Men för baksidan ser ganska hel ut.
Fabian – 4:11
Det kan jag säga att resten av maskinen inte gjorde. Den var helt. Helt skev och fullständigt obrukbar. Har ni installerat en tvättmaskin någon gång?
Anders – 4:20
Ja. Men inte på det sättet som du har gjort där. Liggande på golvet.
Fabian – 4:26
Då är min fråga, har ni också någon gång missat det jag missade?
Anders – 4:30
Ja, transportsäkringarna på baksidan sitter i.
Fabian – 4:33
Det ser ni av bilden här. Det ser inte lyssnarna. Vi blev ganska molokna av det här. För det visar sig också att nu kostar samma maskin dubbla priset. Så den kostar 14 000 istället för 7 000. Dessutom.
Alfred – 4:45
Men ni har ju två.
Fabian – 4:46
Ja, och vi kände oss så jävla dåliga. Vi borde inte vara myndiga. Så kände vi. När vi tog en helt ny maskin, som är helt uppenbart obrukbar. Och bara kastade den rakt ut på farstun. Och bara konstaterade att vi inte vill se den maskinen mer. Så då tar vi nästa maskin och installerar den. Men inte på hyllan den här gången. Och slår på den. Men det tar alltså ganska långt in i det programmet. innan jag inser vad vi har gjort fel. Det här med att läsa instruktionsböcker är inte så dumt ibland. För om man gör det, då står det faktiskt att man ska ta bort transportsäkringen. Och det är fyra bultar som ni ser på bild, som absolut inte ser ut som att de ska tas bort.
Alfred – 5:27
Ja, men guldstjärna till Anders måste jag säga, som såg det på bilden. Ja, det var snyggt.
Anders – 5:32
Jag har haft hus sedan 2009.
Fabian – 5:34
Så även den andra maskinen vi drog igång hoppade ju runt rätt friskt, fast då på golvet. Vi gör ju någonting fel här. Då börjar jag googla och först då, på den andra maskinen, inser jag att de här bultarna, de ska bort för de håller trumman fast under transport. Normalt ska en trumma kunna fjädra. Så det var en dyrköpt erfarenhet, men då ringer man till Trygga Hansa och förklarar vad det är som har hänt. Och så har man en extra drulleförsäkring som vi har. Då säger de att det löser vi. Och sen så berättar man om det här i en podd och går vidare i livet.
Alfred – 6:09
Okej, så det är en. Du har sönder båda era nya maskiner?
Fabian – 6:14
Nej, den andra hann ju inte trilla, utan den höll ju bara att den skakade väldigt mycket.
Alfred – 6:18
Det känns ju som att den skulle kunna dra sönder trumman och så vidare, om transportsäkringen.
Fabian – 6:21
Ja, precis. Och det är också konstigt att de inte stänger av sig eller varnar för det. Eller att det sitter markeringar på de här. De här måste bort.
Alfred – 6:27
Det finns gränser på hur dumma någon kan vara.
Anders – 6:29
Ja, det gör faktiskt det.
Fabian – 6:30
Jag kan visa instruktionen sen, för det är ingen varningssymbol, ingenting. Det är bara så här, här är en QR-kod som du kan scanna. Som går till en YouTube-video där de visar detta.
Anders – 6:39
Satte du den här. avloppsvattnet ner i ett avloppsvattenrör då? Det står också i instruktionen. Ha, ha, ha. Det är precis så lugnt.
Fabian – 6:47
Hur har era veckor varit?
Alfred – 6:49
Faktum är att när du avbröt mina utläggningar om skidorter här, jag har också en skit-bakom-spakarna-historia med mig.
Fabian – 6:56
Vi kör.
Alfred – 6:57
Det har jag ju berättat i podden, att vi har en ganska ny modelly vid det här laget. Den har vi haft sedan i höstas och den var med till Sälen vid nyår och nu har den varit med till Trysil här på Någon form av försenad sportlovsresa. Lagom till varmt vårväder här hemmavid, som jag tror de flesta av er som lyssnar också har njutit de senaste veckorna, så var det snöstorm i Trysil, så det kom ganska mycket snö medan vi var där. Nu har det hänt igen. Jag skulle sopa av bilen när det hade kommit mycket snö. Vi skulle åka. Och så när jag kommit ungefär ett halvt varv runt bilen, så inser jag att sidorutan på passagerarstolen är ungefär 10 centimeter upp. Och att jag har lyckats vräka in en massa snö i kupén, medan jag sopar av bilen. Hade det hänt en gång, så kan man tänka, skit bakom spakarna, eller hur? Men nu är det faktiskt så här att det hände i Sälen, och då tänkte jag precis så. Skit bakom spakarna, eller det här är någon form av tillfälle. Jag måste ha kommit åt någonting, så himla klantigt, och det här är ingenting att ta upp.
Alfred – 7:57
Men sen så har det då hänt igen nu i Trysil. Och där klarade jag dessutom av att på något sätt repetera felet, så att jag fick det att uppträda en tredje gång. Så när jag kommer till bilen, den är låst, jag öppnar bara på passagerarstolen öppnat sig 10 centimeter.
Anders – 8:11
Bara passagerarsidan?
Alfred – 8:12
Bara framstolen på höger. Ingen av de andra rutorna har öppnat sig. Det finns ju någon ventilationsruta för att ventilera bilen i appen, men då öppnar sig ju alla. Det är mer än så, och det är mer än när man bara öppnar dörren. Jag börjar tänka att det är någon form av konstig bugg på bilen. Har ni någonsin varit med om något liknande?
Anders – 8:33
Du har ingen nyckel till den, va?
Alfred – 8:34
Nej, det finns ingen nyckel ens en gång.
Anders – 8:37
Jag har ju till min Model X en nyckel. Det hade ju du också på den innan. Den är väldigt känslig. När man trycker på taket så stänger den alla dörrarna. Jag vet inte hur många gånger jag har haft den i fickan och böjer mig fram för att ta på pjäxor nu. Då åker Falkvingedörren ner i huvudet på min son som sitter där och tar på pjäxor. Andra sonen där bak får bagageluckan i huvudet. Pappa! skriker de.
Alfred – 8:59
För mig var det alltid Angelica, min fru, som fick allting i huvudet.
Anders – 9:05
Det är någon felkonstruktion med den där nyckeln. Jag vet inte hur många gånger det har hänt mig.
Alfred – 9:09
Men det är det ju inte till den här. Det finns inte ens någon nyckel. Jag har ju inte telefonen olåst i fickan på något sätt. Jag vet inte tusan hur det går till. Det verkar som att det händer bara precis där och då. Det är inte som att den har stått öppen över natten. Det är verkligen när jag har börjat sopa som det har öppnat sig. Det är då snön har kommit in. Jag kan inte förstå hur det här går till. Antingen så är det. Väldigt pinsamt, skit bakom spakarna. Och så har det hänt tre gånger nu, för att jag är så himla klantig. Eller så är det så att ni som lyssnar där ute, någon kanske också har den här buggen och kan få höra av sig i så fall. Så man har någon form av reinforcement när man ska ta kontakt med Tesla, för det måste jag nästan göra nu, att det här har hänt.
Fabian – 9:49
Men varnade ni inte när det här händer?
Alfred – 9:51
Nej, den varnade ingenting. Det är som att det är när backspeglarna fäller ut sig, för att den tycker att den går upp i olåst läge, då har det hänt.
Anders – 10:01
Vad lustigt. Känns inte som Det finns någon tydlig logik i det. Varför ska den åka ner när du låser upp?
Alfred – 10:06
Precis. Det är som att den har låst upp genom att öppna bakluckan. I don’t know. Det har hänt mig. Förutom att ha fått sopa av en sjukt snöig bil, dessutom har jag fått gräva ur kupén. Tack och lov har den inte stått öppen hela natten. När man har lite bråttom, skyndar sig att stänga av värmen, så att den inte ska börja smälta där inne och få ut all himla snö, så har man en sopborste med en isskrapa på andra sidan. inte vill lyckas repa inredningen och ta sönder saker med. Men jag tror det har gått bra. Sen så till Anders favoritavsnitt. I do not believe.
Fabian – 10:42
Just det.
Alfred – 10:45
Det blir ju som någon form av. Jag är så himla fångad i deras PR-trick. Har ni läst det senaste?
Anders – 10:50
Jag läste om det. De har ju stoppat in mig i någon motorcykel nu, som de har demonstrerat hur snabbt den laddar. Men jag är fortfarande inte övertygad om någonting. Det var väl käckt liksom.
Fabian – 11:01
ställa den motsägelsen framför dig och du bara, nej, den finns inte på riktigt.
Anders – 11:04
Att de har fått fram batterier tvivlar jag inte på, men det är ju de här vansinniga specifikationerna som de nämner. Vad har du nu att komma med?
Alfred – 11:11
Om ni som lyssnar inte vet alls vad vi pratar om, då får ni lyssna tillbaka flera avsnitt. Ni som har lyssnat tillbaka de tidigare avsnitten, det som har hänt sen senast då, det är att Donut Labs, det lilla finska bolaget som påstår att de har uppfunnit solid state batterier som är redo att skalas och säljas för under priset på vanliga batterier och har helt fantastiska prestanda på alla sätt och vis, som är så bra så att typ elflyg och allting kommer börja funka i övermorgon, ifall finnarna har rätt i allt de påstår. Nu håller de på och släpper en video i taget, vecka för vecka som går, släpper de nya grejer. Det de har släppt nu är att till skillnad från de tidigare testerna, som har varit en liten cell, som de håller på att testa i ett labb, så har de faktiskt skruvat i celler i ett helt batteripack, som är 18 kilowattimmar stort i en motorcykel, som med bara luftkylning laddar på 12 minuter från låg laddning till 80 procent och mellan noll och 50 % laddar de med 5C, det vill säga att de kan ladda helt enkelt .
Alfred – 12:05
1C är att man laddar batteriet fullt på en timme, 2C är att man laddar på en halvtimme, och de är uppe nu i 5C, som de laddar första hälften, vilket är väldigt imponerande, i synnerhet när det bara är luftkylt, vilket också är vad man brukar kunna göra i motorcyklar, för det är svårt att få plats med allt som man kan ha på rättsföring.
Anders – 12:21
Men att ladda vanliga elbilar i den hastigheten är inget konstigt, men då är de ju vätskekylda.
Alfred – 12:27
– Alltså 5C är ju . superhögt även för elbilar. Så det är ju helt otroligt. Det är ett litet batteripaket på 18 kWh som de laddar med 100 kW här.
Anders – 12:36
Men inte hela tiden, det är ju en period bara va?
Alfred – 12:39
Upp till 50% innan den börjar trottla.
Anders – 12:42
Alltså återigen, jag vet inte hur de gör det. Svårt att se att det är något annat än bedrägeri. Också sättet de gör det, de håller på med de här videosarna. Det påminner så mycket om den här energikatalysatorn. Det var också videos som kom ut hela tiden. Man fick aldrig se. Vad var det för något med energikatalysatorn? Jag pratade om det i något tidigare avsnitt.
Fabian – 13:02
Det var en ny tekniks reporter som blev urvald.
Alfred – 13:03
Det var en italienare som hade uppfunnit evighetsmaskinen.
Fabian – 13:07
Det är ju ändå lite mera transparent.
Anders – 13:09
Kall fusion, den skulle gå på vatten och skapa energi.
Alfred – 13:14
Jag håller ju med dig. Allt du säger borde vara sant. Och samtidigt säger de duktiga, de här finnarna.
Fabian – 13:19
Men du vill så gärna, Alfred.
Anders – 13:20
Du vill så gärna att det ska vara sant.
Alfred – 13:23
Det är ändå ganska imponerande. Det här är ju en motorcykel, de kopplar in den, man kan se att den laddar, och så är det så här, men varför kan de inte bara ge det till någon oberoende då, som får testa och kolla efter, så att vi kan veta en gång för alla om det är sant? Det bästa svaret på den frågan är ju så här, därför att om de bara hade gjort det på en gång, så hade det varit nyhet i en kvart, och sen så hade det varit slut. Det är på det här sättet som de får oss och alla andra, som håller på att bevaka det här ämnet, att bara prata om det vecka ut och vecka in.
Anders – 13:49
Eller om det är ett bedrägeri, då vill man heller inte att någon extern ska titta på det, eller hur?
Alfred – 13:55
Den som blev det, nu vet ni. Det var veckans donut i alla fall.
Anders – 13:58
Ja, spännande. Efter förra programmet har jag fått jättemycket lyssnarbrev och kommentarer av det där som jag pratade om med den här handledarutbildningen för .
Fabian – 14:08
– Just det.
Alfred – 14:09
Är det någon som tycker att du har varit orättvis mot STR, eller?
Anders – 14:11
Nej, tvärtom. Det verkar som att din och min erfarenhet, Alfred, att de där utbildningarna är dåliga, delar typ otroligt mycket människor. Att det har varit bortkastat och sådär.
Alfred – 14:21
Men varför var ni så himla tysta då, ni alla ni som . Jag var ju och föreläste för STR. Jag bad er om konstruktiva förslag. Jag tycker det var väldigt få förslag jag fick om alla är så himla arga.
Anders – 14:31
Det är först när man hör rösterna så här från väldigt många som jag inser att den här utbildningen är ju kass. Jag tänkte att det var en dålig trafikskollärare jag hade. Och när jag gick dit så var jag ändå positiv till det. Jag tänkte att idén är bra, att man har en utbildning för både handledare och yrkeslärare.
Fabian – 14:45
Men här är det ju kanske genomförandet som är problemet och kanske inte kursen i sig.
Anders – 14:49
Nej, det är nog kursplanen. För det handlar ju om vad är en heldragen linje och hur ser en påbyteslinje ut?
Fabian – 14:55
Eftersom jag ibland lyssnar på förra avsnittet och konstaterade att, ja, men. Du måste nog tänka på att det finns folk som är ganska dåliga på saker och ting. Och har glömt bort rätt mycket.
Anders – 15:08
Men lär de sig då?
Fabian – 15:09
Ja, Hedrongen ringar kan mycket väl vara folk som har glömt bort.
Alfred – 15:13
Men borde det inte finnas någon form av nationell introduktionsutbildning i att installera en tvättmaskin kanske?
Anders – 15:19
Fråga Estelle om det, vad hon tycker. Det finns andra sätt att göra det här, att skicka informationsmaterial till handledare. Det måste inte vara att du tvingar iväg folk i en kurs i grundläggande trafikutveckling. Men det jag tänkte att jag skulle prata om lite är att STR nu gör en namninsamling för att behålla den här kursen. Frågan är. Så de skickar runt en enkät och flera lyssnare har hört av sig med den enkäten. Någon hade till och med skrivit ett argt brev som svar till STR om hur dåliga de här kurserna är. Så det är verkligen många som har reagerat på det här. Jag har i alla fall lite ytterligare information. om effekterna av den här lagen, som jag inte tog med förra gången. Vi pratade ju en stund om det här då. Vi pratade om statistik, Alfred, du lyfte fram att det är svårt att argumentera på det sättet. Bara lite recap nu för lyssnarna. Den här lagen klubbades 2004 och infördes två år senare, 2006. Jag tyckte ju den var helt kass och du hade väl samma erfarenhet också, Alfred?
Alfred – 16:14
Ja, alltså själva utbildningen, den jag gick var ingen höjdare. Nej.
Anders – 16:18
Enda effekten av den här kursen är att Agnes, bara för övningskörning med mig och därmed gå miste om jättemycket träning, för hon får inte övningsköra med min fru. De är ute och handlar tillsammans.
Fabian – 16:27
– Jag känner att jag vill bara erbjuda dig ett perspektiv, en nyans här då, eftersom ni båda har haft dåliga erfarenheter. Jag har en nära släkting som just nu ska övningsköra och han tillsammans med handledare åkte till en, de valde en släkting till mig, till skola och fick en handledarutbildning som var riktigt bra, tyckte de. Eftersom ingen av de inblandade är tillfrågade, varken släktingen eller någon av de andra släktingarna, så säger jag inte vem det är och det är ingen reklam. Men det finns tydligen goda exempel på att den här utbildningen fungerar också.
Anders – 17:02
Det är ju något med den här kursplanen, tänker jag. Det handlade inte om hur du handleder barnet i körning. Det handlade om, så här ser en skylt ut, det här är bromssträckor, sånt som jag fortfarande minns väl från min egen körutbildning. Ingenting om hur du handlär ett barn, hur du griper in om det sker någonting.
Alfred – 17:23
Men Anders, jag erbjuder dig, vi har ju väldigt bra kontakt med STR. Ska vi inte bjuda in dem då, så de får försvara sig lite grann, istället för att du ska hålla på och sparka på den här gamla döva hästen?
Anders – 17:33
Jag var ju uppenbart inte nöjd med min kurs. Många lyssnare har inte varit det heller. Nu tänkte jag komma till det jag tänkte nämna här. STR räknar med att olyckor med privata övningsförare minskade från 2010, för de menade då att kursen fått fullt genomslag från Men det som är viktigt att poängtera, som jag inte nämnde förra gången, det är att om man ville övningsköra privat från 2006 när den här lagen kom, då var du också tvungen att ha gått kursen. Så det här gällde redan från 2006. Så det enda undantaget som fanns från den här lagen, det var handledarna som hade gått en handledarutbildning, eller som då inte hade gått en handledarutbildning, men som hade fått sitt handledarskap beviljat då innan lagen trädde i kraft 2006. Och de här handledarna hade ett beviljande fram till 2011. Så då borde ju ändå, om man ska vänta tills det här har fått fullt genomslag, då borde det ju vara från 2011 man mäter. Så det här siffran, eller året 2010 när STR har börjat räkna. Enda anledningen till att man vill börja räkna från 2010 är ju att siffrorna ser lite bättre ut då.
Fabian – 18:38
Just det.
Anders – 18:39
Det går inte att argumentera för att den har fått fullt genomslag.
Alfred – 18:42
Ja, men för det här argumentet kom du med förra gången också. Det är helt enkelt så här. Nej, förbannad är jag inte.
Anders – 18:49
Jag bara tycker det är intressant att det är liksom så här, det finns, det går inte att visa någon trafiksäkerhetsförbättring. Men den enda grejen som jag skulle vilja lyfta, det är att det man faktiskt har sett, det är att övningsförare som övningskör privat är inblandade i 40% färre olyckor när de har tagit sitt körkort än övningsförare som inte kör privat. Så det man kan bevisa väldigt, väldigt tydligt. föräldrar och släktingar och så vidare ger en betydande effekt på trafiksäkerheten.
Alfred – 19:21
Då är din poäng inte att vi skulle vara bättre än bilskollärarna på att utbilda folk att köra, utan att det är mängdträningen som skapar den skillnaden?
Anders – 19:28
Ja, bara mängdträning. Bara att få sitta och nöta väg, för det gör att du är med om massa situationer. Du blir mer van förare och så vidare. Det intressanta är att det här tycker myndigheterna också. Myndigheterna är heller inte positiva till den här lagen, utan det de säger är att det finns behov för informationsmöjligheter. material, men de konstaterar samtidigt att den här utbildningen inte fungerat.
Fabian – 19:47
Var det inte snack från STRs sida för ganska många år sedan om att man skulle kräva dubbelkommando för att få privatköra och således skulle man i princip förbjuda privatkörning. Det kändes som en sån lobbygrej som var så här, det var verkligen en lobby och det skulle ju faktiskt då, med den statistiken du pratar om nu, det skulle ju faktiskt riskera att försämra trafiksäkerheten då. Om nu färre privatkör då.
Anders – 20:10
Det är ju det som är min poäng också, att den här, kurserna som man måste gå försämrar också trafiksäkerheten, för att det blir en barriär för övningskörning. Så den enda bevisade effekten vi har, det är att det är betydelsefullt att övningsköra privat. Det här som STR pratar om, att man ska gå den här handledarkursen, som uppenbart har en stor effekt på deras medlemmars intjänande, för de är dyra de här kurserna. Det finns ingen bevisad effekt av det överhuvudtaget. Gemensamt måste ändå vara att öka trafiken. bilförsäkringen väl, och då måste det vara att man får köra så mycket som möjligt.
Alfred – 20:45
Okej, men då gör vi så här. Vi hör av oss till Maria, så får vi helt enkelt bjuda in henne, och prata med henne om det här nästa gång. Så får Ester försvara sig lite grann. Vi pratar ju ganska mycket om självkörning i den här podden, och pratar ju del om hur det kommer påverka arbetsmarknaden, men det känns ju lite uppförsbacke för bilskollärarna, va? Om bilarna blir självkörande.
Anders – 21:04
Jag vill också uppmana lyssnare, om ni inte håller med mig här, eller har en annan åsikt, att ni har gått en kurs som ni tyckte var Jättebra. Hör gärna av er till anders@bilarmedsladd.se. För jag vill gärna höra från nån.
Fabian – 21:14
Jag mejlar direkt här.
Anders – 21:16
Du har ut det? Ja, ja.
Alfred – 21:18
Okej. Hörni, det är fler som har mejlat.
Anders – 21:19
Vi har lite lyssnarbrev i alla fall. Ja, det är bra.
Alfred – 21:21
Nu kör vi. Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden.
Fabian – 21:32
Och då vill jag svära på att det inte är jag som har mejlat in det här mejlet. Och det är faktiskt så att vi har kortat ner det här lite grann, för det var lite långt till mejlet. Men Tomas Svahn skriver, tjena, tackar för en schysst podd. Har ett par funderingar som det hade varit kul om ni tar upp och diskuterar i podden. Varför är inte plug and charge större? Känns som att det är få laddoperatörer som har hoppat på. Är det någon licenskostnad eller någon krånglig standard som. Och vad är egentligen skillnaden mot AutoCharge? Så det här är då första frågan. Det kommer fler frågor, men vi kan pausa där. Alfred, du viftade.
Alfred – 22:09
Ja, jag tycker det är nog bäst att bara svara på det här på plats, innan vi går vidare på nästa. Jag tror nästa fråga kommer bli mycket mer av en snackis mellan oss. Men skillnaden på plug-and-charge och AutoCharge, det är alltså att AutoCharge det är något som laddoperatörer kan ställa in själva, där de egentligen har en tjänst för att känna igen vilka bilars identitetsnummer, hur de identifierar sig när man kopplar in laddkabeln och binder. mot en användare som de har i sin app eller tjänst, hur det nu funkar. Om den användaren i sin tur också har en betalningsmetod verifierad sen tidigare, då kan ju den laddoperatören välja att bara helt enkelt, så fort man kopplar i sladden, starta laddningen åt dig. Det är vad AutoCharge är.
Anders – 22:45
Det är ju så vi alltid har gjort med våra Teslabilar. Det är ju bara att plugga in och så funkar det per automatik. Precis.
Alfred – 22:50
Det är superbekvämt. Jag tror Circle K har varit tidiga på att göra det för alla bilar. Åtminstone de bilarna som rapporterar en identitetsvariabel när man kopplar in. Plug and charge, det är en hel standard för hur man i bilen ska kunna ställa in betalmetod och så vidare, så att bilen sen kan berätta för laddaren, oavsett vad det är för laddare och om man har laddat på det nätverket förut, vem man är och hur man ska betala, så att betalmetod och allt sånt sköts helt utan att man på något sätt behöver ha haft med laddoperatören att göra förut, och det är ju då egentligen en mycket mer universell standard, eller det är det som är en standard. Autocharge är inte en standard ska sägas, utan det är vad vissa tjänsteleverantörer, laddnätverk, väljer att göra på sina laddare utan att det egentligen är standardiserat. Men plug-and-charge, det har haft lite svårt att ta fart. Jag tror Ford var tidiga med att implementera det i sina bilar. Det finns exempel på några laddnätverk som har implementerat det i sina laddare, men det har inte riktigt flugit och det blir heller inte en sådan toppenanvändarupplevelse, för det är lite för långsamt med hela handshaken och allting, så det blir inte så bra som man tänker i teorin att det ska vara.
Anders – 23:56
Och varför det finns Det finns väl inget naturfenomen som säger att det måste vara långsamt?
Alfred – 24:01
Nej. I synnerhet inte om man skulle tillåta sig själv att bara skapa en uppdaterad version av standarden, där man just prioriterar att få ner de här handskakningstiderna. Men de implementationer som finns hittills har inte varit toppen, och det har gjort att det inte har blivit starkt tryck, tror jag, på att fler ska göra det. Och det finns även en del nackdelar med det, som gör att många av de här laddnätverken, de vill ju bygga någon form av lojalitet, att du ska betala någon form av meddelande. eller någonting för att finnas hos just dem, och du ska få lite rabatt på priset om du gör det. Och en del biltillverkare väljer att bundla sådant med när man säljer bilen. För Teslaägare är det billigare att ladda på superladdare än icke-Teslaägare om man inte är medlem, och så vet jag att Audi och flera andra märken gör också. Det finns lite sådana här andra mekanismer kring lojalitet och att styra hur folk ska välja att ladda, som går lite emot med plug and charge, men även det skulle ju kunna implementeras i en uppdaterad variant av den här standarden, så vi får väl hoppas att Kan inte snabbladdarenheten läsa bilens ID också med plug-and-charge standarden?
Anders – 25:02
För jag tänker att Circle K, som du nämnde, har ju gjort någon lösning där. Men alla som har ett laddnätverk borde väl vara intresserade av att det ska vara jättelätt att plugga in och automatiskt debiteras och så. Det borde finnas ett eget incitament med det, att hoppa på den standarden också. För sig själv då.
Alfred – 25:19
Jag inser att jag inte har läst på på djupet varför inte alla åtminstone har det här som en form av fallback alternativ, att man använder plug and charge standarden ifall det inte finns något annat som ska ske när man kopplar in sladdarna. Men det är i alla fall de användarupplevelser som jag har hört om. Jag måste erkänna att jag jag vet inte om ni har bättre koll grabbar på vilka som utöver Ford har börjat implementera standarden på allvar i sina bilar. Jag tror inte att det är så utspritt ännu.
Anders – 25:43
Jag har ju inte det här problemet själv eftersom vi har Teslor som löser det automatiskt. Vi har bara laddat på Teslas laddare, så jag har faktiskt inte grävt mig ner i det. Men återigen, är det några lyssnare som har lite insikt och erfarenhet och så, så hör gärna av er.
Fabian – 25:55
Det här är ju en riktig dealbreaker när man vill byta från Tesla. Det är precis sånt här som man bara vill ska funka. Jag vet inte hur många gånger jag har stått på andra laddaren än Teslas och typ sparkat på den här jävla laddaren för den går inte igång. Och även om det skulle funka med plug and charge så förstår jag att det är ganska segt och känns kanske inte helt hundra. Ofta är det ju att när man lämnar bilen vill man man ju ändå veta att den laddar. Så man vill ju kunna slänga ett öga på displayen eller på någon liten laddlampa som finns på bilarna innan man går. Och då med Prick &prs Charge blir man stående där ett tag ändå, medan den då, om jag förstår saken rätt, kollar att allting är okej med betalning och så. Och så är det kallt och regnar underifrån som det gör i Göteborg. Då är ju den upplevelsen kass. Till skillnad från Tesla där man kopplar in och så blinkar det lite grann. Klick, klick. Sen hoppar den igång. Sen har det ju naturligtvis hänt att Man har ställt sig på laddare som är trasiga med långsam hastighet.
Fabian – 26:54
Man har fått gå ut och flytta bilen. Sånt händer ju även på Tesla. Den upplevelsen som Tesla har haft, också vill jag notera, från dag ett, från 2016, i tio år, har de haft den här upplevelsen. Att man inte får till det på andra tillverkare. Det hade jag faktiskt inte gissat att det var så här illa som det låter som fortfarande.
Anders – 27:13
Det är, precis som du säger, en dealbreaker. Jag har ju laddat ganska mycket med sådana här appar när jag varit ute i Europa och så där. i stort sett alltid krångel. Eller det är i alla fall min upplevelse att det är så pass ofta att jag har lite ont i magen när jag kommer fram till en laddare. Det har jag inte varit förut för att jag vet inte om det funkar med appen och mitt kreditkort. Dessutom är många av de här apparna ganska hattigt byggda och känns jävligt buggiga. Så när det startar laddningen så kan det hacka och så. Det känns inte som att jag känner mig osäker när jag kommer fram till laddarna.
Alfred – 27:43
Min bild är nog ändå att AutoCharge, som då är det här som laddoperatörerna kan hitta på själv, och som funkar för de allra flesta bilar. Det ger ju den här upplevelsen på ett bättre sätt än plug-and-charge standarden. Det är svaret på varför det inte riktigt . Det har blivit tillräckligt bra för att man inte ska behöva trycka på för den här standarden för att få till den här användarupplevelsen. De flesta som vill kan få den upplevelsen med nästan vilken bil som helst. Där tror jag att det finns ett hårt tryck på att alla som tillverkar nya elbilar nu, lanserar nya modeller, de behöver se till att de nya bilarna är kompatibla med Auto charge. Och sen så tror jag att den lojalitetsgrejen där, alltså det påminner ganska mycket om att man har ett bensinkort och sin favoritkedja. De flesta kommer ju inte byta och hoppa så mycket mellan olika nätverk, utan det är ju när man möjligtvis är ute och reser i Europa, som man får pröva nya vanor och testa nya laddoperatörer. Men annars tror jag man väljer typ en laddkedja och håller sig främst till den numera, för nu börjar det finnas så gott om utbud att man kan hålla sig till den.
Anders – 28:40
De flesta åker ju också typ samma sträcka. Man åker till gamla föräldrar eller till Rom, i mitt fall och så där. Så det är ju oftast Men det fanns ju fler frågor här också, Fabian.
Fabian – 28:52
Ja, precis. Och då skriver Tomas fortsatt, till sist en fundering kring nationalisterna och elbilsomställningen. Oj, det här blir intressant. Varför är högern och nationalisterna emot elbilsomställning nu när det är så mycket om säkerhetsläget i världen och vårt beroende av energi? Det mest nationalistiska man kan göra nu är väl att köra svensk-europeisk. bil på svensk el, undrar Tomas. Varför vill högern ligga kvar i beroendet av olja från Ryssland, Mellanöstern och USA? Borde inte Miljöpartiet och andra som gillar omställningen trycka på om säkerhetsläget istället för klimatet för att få med sig högern i omställningen? Tack igen för en grym podd. Ser fram emot att höra era diskussioner kring mina frågor. Ska vi, Tomas?
Alfred – 29:38
Ja, jag tänker det här krokar väl i lite grann vad du har tänkt prata mer om längre fram i det här avsnittet, Anders, också?
Anders – 29:42
Ja, precis. Vi ska prata om hur oljekrisen i Iran här påverkar elbilar och så. Men dels, jag tror han nyanserar lite. Han grupperar högern som en stor klick människor som, eller partier, som skulle vara emot elbilar. Jag tror att det är väl raljerande och sådär. Och jag tror definitivt inte att moderater är särskilt intresserade av att köpa olja från Ryssland till exempel. Men däremot, min take på det här är att bilen som frihets. Landsbygdsbor upplever jag ofta har sina bilar nära sig. Man har en bil som ofta går på bensin och diesel, som man tycker väldigt mycket om. Och så håller man fast vid den. Det har blivit någon sorts, den är viktig.
Alfred – 30:30
Vadå, så det här är dina fördomar mot landsbygden som kommer nu?
Anders – 30:33
Nej, men det är min erfarenhet.
Alfred – 30:34
Jag bor i en landsbygdskommun.
Anders – 30:36
Min uppfattning är att bilen är väldigt, väldigt viktig på landsbygden. Ofta mycket mer viktig än vad den är i städerna eftersom är helt fast utan bil och att bilen därför har fått en viktig roll. Den är ofta förbränningsmotordriven. Lägre intäkter på landsbygden gör också att man inte har råd att köpa nya, fancy elbilar och så. Det kanske är gamla fördomar och så.
Alfred – 30:57
Anders, det här är dina fördomar om landsbygden. Jag kan säga att du har helt rätt. Det är gott om sån stämning bland mina grannar. Framförallt bland mina bonusbarn som är tonåringar och till och med strax över, hur det låter mellan dem och hur de ser på elbil. Man vill ha en epa som det ska ryka så mycket dietelrök som möjligt ur. Det finns nånting där. Vad vill du säga, Fabian?
Fabian – 31:19
Vet ni vad detta är? Det här, det är högervok.
Anders – 31:23
Det är precis vad det är.
Fabian – 31:26
Där man ganska oreflekterat tar vissa ställningstagande kring att äta kött, kring att det ska ryka om bilen och kring maskulinitet och massa andra saker som är väldigt ogrundade. Och det har likhet med varför jag kallar det voke. Det är att det är otroligt naivt. Det bottnar inte riktigt i, precis som frågeställaren säger, har det ingen riktig logik. Och det är inte det som är intressant, för det här är signaler. Och fråga om att tillhöra en viss grupp. Och att signalera att man tillhör den gruppen. Då äter man kött och då har man en bil som ryker. Högervok är det.
Alfred – 32:06
Så svaret på frågan är, varför tycker de politiska partierna på det här sättet? Jo, men de stämmer ju bäcken. De följer ju bara med en opinion som finns och så åker de snålskjuts på den och matar den med att vi kan sänka bensinpriset, vi kan göra så att ni slipper ändra vanor, ni som redan tycker så här, för att locka röster. Det mobiliserar ju röster jättebra bland mina grannar, att man ska sänka bensinpriset. Det är en toppengrej att komma med. Sen oavsett vad man egentligen tycker, jag tror det är många av de som har drivit igenom den politiken som egentligen inte håller med om att det är rätt politik, men det var det de var tvungna att göra för att vinna valet. Då får man bara .
Anders – 32:39
Det kräver lite tankearbete också att landa i det som brevskrivaren skriver in, som jag har lyft, jag vet inte hur många gånger som helst, i den här podden. Att köpa olja eller dieselbensin, det gynnar bara skurkstater. Och det är ju ingen intresserad av. Det är ju inte moderater, folkpartister eller liberaler, ingen är intresserad av att gynna diktaturen.
Fabian – 33:01
Samma sak gäller ju vindkraft. Det har ju åkt med på den här resan också i högerbok. Problemet här är ju så här att det vi sitter och gör nu, det är att vi bemöter de här helt ologiska argumenten, som de här människorna har inför sig själva, med logiska argument. Det håller väldigt sällan. Det funkar väldigt dåligt.
Anders – 33:20
För mig har det funkat jättebra att lyfta det. Varför skicka så mycket pengar ut ur Sverige till skurkstater? Mot argumentet att vi köper från Norge. Jo, men vi skapar efterfrågan av olja då, som annars skulle ha gått till ett annat land och då kommer det ändå från Iran och Saudiarabien.
Alfred – 33:36
– Precis, det är ju egentligen Vi är överens, Anders. Fabian säger ju samma sak som du. Vi ska inte banka i huvudet på de som vill åsa dieselrök från sina epor genom att skruva bort alla filter. Tänk på klimatet, det skiter de i. Är du för att Ryssland ska invadera Sverige? Är det därför du håller på? Det är ett mycket bättre argument.
Fabian – 33:56
Hela diskussionen påminner lite grann om en Flashbacktråd som var otroligt rolig, där man pratade om klädsel för män, där liksom nazisterna på forumet på Flashback . De tyckte att män ska vara välklädda, men till någon punkt blev det rätt bögigt.
Anders – 34:12
Alltför väl.
Fabian – 34:13
Och där någonstans blev det total härdsmälta och kortslutning i huvudet på Flashback. Vilket var otroligt roande att se. Så de här argumenten går ju inte ihop, precis som brevskrivaren är inne på. Och här bör man nog klä av det. Men jag är inte säker på att bara rationella argument fungerar. Utan det handlar ju också om utanförskap. Det handlar om inkomstkris. skillnader, landsbygd versus stad. Det är mycket mer komplext än att det bara handlar om den frågan.
Alfred – 34:42
Som reskrivarna säger och som Anders föreslår, det är ju rätt att göra här. Det går ju att hitta rationella argument som råkar också då klia rätt känslomässigt. Och det är precis vad man gör här. Man pratar om säkerhetspolitiska och geopolitiska skäl till att byta till e-drift istället för att prata om miljömässiga. Då är det både rationellt och känslomässigt rätt.
Anders – 35:00
Mitt argument är så här, vi borde bygga massor av kärn. till att ladda våra egna bilar så pengarna stannar i Sverige och att vi inte skickar alla de här pengarna utomlands. Det argumentet biter jättebra på den här gruppen människor. Jag måste bara kommentera dig, Fabian, för du drog in vindkraft i samma sväng här. Vindkraft är mycket mer polariserande. Det finns mycket argument emot vindkraft också som är välgrundade av massa olika skäl. Vi har pratat jättemycket om det i podden.
Alfred – 35:29
Berätta, vilka är de?
Fabian – 35:30
Ja, berätta.
Anders – 35:31
Det är ju en intermittent kraft. Jag och Alfred poppar popcorn här. Du kan inte säga att, för elbilar är ju, skulle jag säga, objektivt svaret. Vi kan inte fortsätta med våra utsläpp. Det måste bort förbränningsmotorbilar. Men vindkraft är inte på samma sätt, skulle jag säga, det absoluta svaret på hur vi ska producera energi. Det finns många andra sätt att göra det på. Till exempel kärnkraft.
Fabian – 35:54
Det är ju inte det enda sättet. Det är ju ingen som påstår.
Alfred – 35:56
De här objektiva argumenten om att kärnkraft har tendens att bli ganska fördyrat och ganska försenat och vara lätt att slå. Lite som hänt i Ukraina nu, de får ju ingen ström från Zaporizjzja. Det blir väldigt känsligt geopolitiskt.
Anders – 36:08
Ja, men titta på kärnkraftverken. Det är ju ingen som, i de krig som har varit så har man ju inte bombat kärnkraftverken. Inte heller i Ukraina. Där är man jätteförsiktig med de där kärnkraftverken. Det är ju ingen som rör dem.
Alfred – 36:19
De blir ju använda som ett gisslanspel så att ryssarna kan stänga in sig och skjuta därifrån. De får ju ingen ström från det där kärnkraftverket.
Anders – 36:27
Men ta vindkraft som är ute. Jag menar, titta på Rysslands drönarkrig. Vindkraftverken är hur lätta som helst att kapa med drönare. Vindkraften är fruktansvärt sårbar för drönarattacker.
Fabian – 36:39
Jag har fortfarande inga argument mot vindkraft, förutom drönarna möjligtvis i slutändan av din harang.
Anders – 36:44
Det är jättebra argument. Det är så krigen förs. Drönare slår ut vindkraften direkt.
Fabian – 36:49
Du har ju hundratals kraftverk. Ska du slå ut alla dem med drönare?
Alfred – 36:52
Ett decentraliserat, fragmenterat elnät borde vara det som är mest robust. Det är min poäng här. Men ni märker, kära Thomas Svahn, Han lyckades få till en bra diskussion här.
Fabian – 37:02
Det får man verkligen ge honom.
Alfred – 37:05
Han är som ett troll som får igång oss. Det räcker att säga några saker om kärnkraft, så kan Anders hålla på i timmar.
Fabian – 37:10
Det tycker jag var elakt sagt av Thomas. Han verkar fantastisk. Tack Thomas för flera riktigt bra frågor. Och to be continued, vi fortsätter tampas om detta i ytterligare tio år till. Eller vad säger ni?
Alfred – 37:22
Ja, för ska det bli tvärstopp för kolinfångningen är Nvidia på väg att vinna självkörningsracet. Kan en oljekris, som Vem är det egentligen som kan få Sveriges nya elbilsstöd som nu är här? Allt efter detta. Ja, nu är det faktiskt dags. Det nya elbilsstödet, som vi har pratat om i tidigare avsnitt, nu är det på plats. Nu är det infört. Så här gör man om man ska söka elbilsstöd, tänkte jag rapportera om idag.
Fabian – 37:54
– Kul! Då har vi en guide här. Ja.
Alfred – 37:57
Vi har tidigare rapporterat om att regeringen har infört det här nya elbilsstödet. Elbilspremien, som det nu ska heta. Återstår att se om det kan få fart på elbilsförsäljningen, för det har ju stått och stampat kring 30-40 % av nybilsförsäljningen i Sverige under de senaste åren. Samtidigt som våra nordiska grannar faktiskt har sprungit ifrån oss. Norge har ju alltid legat först, men nu är Danmark långt före oss. Och Finland är också på väg att gå ifrån oss. Kanske kan det bli ändring på det. För från och med den 18 mars så har nu Naturvårdsverket öppnat portarna för att ta emot ansökningar för den här elbilspremien, som det nya stödet heter. Och elbilspremien funkar ju som bekant inte alls som det tidigare elbilsstödet som man fick när man köpte en ny bil som en engångsutbetalning. Utan det här är ett riktat stöd som syftar till att hjälpa grupper som tidigare haft svårt att byta till elbil. hjälper dem att genomföra övergången. Därmed är det inte alla längre som kan få stöd, men å andra sidan kan den som faktiskt kan få stöd även få bidrag vid köp av begagnade elbilar, vilket är toppen.
Fabian – 38:51
Priserna för begagnade elbilar är ju väldigt bra just nu. Det här är precis den gruppen vi precis pratade om. Det var ju väldigt lägligt. Det är precis den här gruppen för att få med dem som det här stödet är till för, eller hur?
Anders – 39:02
Ja. Jag tror att priset på begagnade elbilar kommer att öka. Vi kommer att prata om det när vi pratar om oljekrisen. Men kör på, Alfred.
Alfred – 39:12
Ja, men kollar man in på det här stödet, så kan man då helt enkelt få månadsvisa utbetalningar om 1 300 kronor i månaden i tre år, det vill säga totalt 46 800 kronor om man behåller sin elbil under hela den här perioden. Stödet betalas alltså ut månadsvis, med ett undantag, och det är för de med allra lägst inkomst. Då kan man dessutom få 18 000 kronor i en startbonus, vilket gör att man då dessutom kommer upp i totalt 64 800 kronor i stöd, om man då maxar allt, om man har rätt till allt på max. Det är ju nära 70 000 som var det gamla stödet. Men då var det för alla nybilar som fick 70 000. Nu är det 64 800 till bara de som har allra lägst inkomster. Men vad gäller då för att kunna få det här stödet? Jo, man måste vara 18 år fyllda och man måste tjäna mindre än 352 000 kronor om året om man är en ensam vuxen. Eller så får man vara någon form av familjeförsörjare, i vilket fall den här inkomstgränsen stiger. Där blir det komplext. För ett exempel, ett hushåll med två vuxna och två barn, då får hushållet tjäna max 862 400 kronor tillsammans för att kunna få ta del av det här stödet.
Alfred – 40:16
Och bilen måste i sin tur kosta antingen som lägst 64 800 kronor, som ju då råkar vara det mesta man kan få i stöd om man maxar allt, eller upp till 450 000 kronor. Så nånstans i spannet däremellan. Men det går faktiskt också lika bra att leasa bilen istället för att köpa den. Och i så fall ska den kosta mellan 1800 kronor och 4600 kronor i månaden. I priset ska inte lös utrustning som vinterdäck, dragkrok och liknande ingå. Inte heller försäkring och service, som kanske är vanligt vid privatleasing. Om man är på gränsen, då får man se till att få ett kvitto där totalpriset, eller om totalpriset på ens kvitto överstiger gränserna.
Anders – 40:53
Åh, jag är bortkollrad redan. Gud, vad komplicerat.
Fabian – 40:57
Jag tänkte att, redan nu vill jag säga, problemet med det här är att det är för komplicerat. Men förlåt, fortsätt.
Alfred – 41:04
Vad är det som är komplicerat? Vadå, man ska inte räkna med däcken. Det är väl inte så himla komplicerat?
Anders – 41:07
Vad gäller när du köper privat, då måste du väl få räkna med begagnat?
Alfred – 41:12
Jag vet inte. Du får köpa ett kvitto på själva bilen och ett annat kvitto på däcken. Det är i alla fall så man ska visa om. Om man köper från en firma till exempel, och totalpriset är på 500 000 för att man har köpt massa extrautrustning, då ska man se till att få ett kvitto där det står att själva bilen i sitt grundutförande kostar under den här gränsen på 450 000. Man kan väl gissa att snart kommer det att bli ganska vanligt med elbilar som nya som begagnades, som kostar precis 450 000 kronor. Och sen får man köpa till extrautrustning, som sätesklädsel, backspegelkåpor och ring till ratten. I don’t know. Oavsett hur det blir med den här extrautrustningen, så innebär ändå det här att om man till exempel är en barnfamilj, som har ganska begränsade resurser, så kan de byta bort sin gamla bensinslurk och lägga kanske 30 000, eller vad de får för den gamla, i handpenning på en elbil som de köper begagnad. Och så kan de då få ner, beroende på hur dyr elbil de väljer, så kan de få ner leasingkostnaden till som lägst bara en femhundring, som är mellanskillnaden mellan vad de kan få i stöd i månaden, och vad bilen måste kosta.
Alfred – 42:13
Sen kan de spara ett par tusenlappar varje månad på bränslet, när de laddar på el istället för att de köper bensin. Så det här är väl inte för skam ändå. Det känns som att det kan bli bra.
Fabian – 42:21
Det är lite synd att man behöver ha gjort ett IQ-test innan.
Anders – 42:25
Det måste finnas tjänster som hjälper till att räkna ut det.
Fabian – 42:28
Jag tycker att jag och Anders är väl ändå normalbegåvade som minst. Åtminstone, tänker jag.
Alfred – 42:32
Jag tycker ni tar i, Hur komplicerat det är.
Anders – 42:34
Det lät väldigt mycket när du la väldigt lång tid på att berätta om hur komplicerat det var.
Alfred – 42:40
Det var det här med att däcken inte ska räknas med. Det var där ni gick bort.
Anders – 42:44
Nej, men det var utrustning. Skitsamma. Men det här är ju skitbra. Du måste bo i vissa kommuner också.
Fabian – 42:49
Det här är precis det vi behöver. Framförallt att det gäller begagnade bilar är ju väldigt smart. Att vi får nytta av hela den begagnatmarknaden som faktiskt finns nu. Så att vi får med alla på den här omställningen. Toppen, alla tummar upp, eller?
Alfred – 43:04
Ja, och det är jättebra för nybilsförsäljningen, tror jag. För det som är viktigast för nybilsförsäljningen, det är att det är ett bra andrahandsvärde på elbilar, som man kan lita på. För då blir kalkylen på de nya bilarna bättre av sig själv. Så om det här hjälper till att hålla uppe begagnatpriserna, så blir det bra även för de som är mer bemedlade, som inte ska ha ett elbilsstöd, men som är i marknaden för nya elbilar.
Anders – 43:22
Men det var ju begränsat till, det vi pratade om tidigare, att du måste bo i vissa kommuner och sådär.
Alfred – 43:27
Ja, det var ju det du var inne på. Så var det när vi pratade om det här senast. Då var det bara en av Sveriges 177 glesbygdskommuner som kunde få ta del av det här. Lindesberg, där jag bor, har ju alltid ingått i det. Faktum är att Kungsbacka också ingår. Så du kan ha rätt i det här, om det inte vore för andra saker. Ja, precis. Men det som har hänt sen vi pratade om det här senast, det är att man faktiskt också har tagit hänsyn till att det finns andra typer av kommuner som kanske inte är glesbygd, men där delar av de kommunerna är som glesbygd. Så det är faktiskt så att, förutom de här 177 kommunerna som alltid har varit aktuella, så är det så att 99 kommuner Där kan det bero på var i kommunen man bor. Så är det i Luleå, Strängnäs eller sådana kommuner. Om man bor där det finns dåligt med kollektivtrafik, då kan man ha rätt till det här stödet ändå.
Fabian – 44:10
Det var inte bara vinterdäckarna som var komplicerade, Anders.
Anders – 44:13
Nej. – Faktiskt.
Alfred – 44:14
Men en sak är väldigt tydlig, och det är att om man bor i Täby, då kan man inte få det här stödet. Det har jag kollat.
Anders – 44:19
Men det är en ganska liten kommun till ytan, så det finns inga sådana här . Det går inte att argumentera för att det finns någon glesbygd.
Alfred – 44:25
Det är Täby och så är det typ 13 andra kranskommuner till storstäder som inte kan få stöd.
Fabian – 44:30
Men hörni, det krävs att bilhandlarna uppdaterar sig om det här. Så säljer du bilar där ute om du lyssnar. Så se till att uppdatera dig på det här. När kommer det här? Bilhandlaren behöver ju informera potentiella köpare om det här.
Alfred – 44:42
Det trädde i kraft den 18 mars. Så från och med då kan man ansöka. Och faktum är att man kan ansöka upp till två månader efter att man har köpt bilen. Så har man precis köpt en elbil och har rätt till det här. Då ska man skynda sig att ansöka. Man kan ha köpt den till och med innan den 18 mars. Så länge man, när man ansöker. inte har väntat mer än två månader sen man köpte bilen med att söka, så går det att söka.
Anders – 45:02
Men är det risk att man inte får det då? Låt säga att du bor i en av de kommunerna där du måste kunna bevisa att du bor med dåliga anslutningar för kollektivtrafik och så. Det måste ju prövas på nåt sätt då att de säger att nej, men du bor så till att här tycker vi inte det är tillräckligt dåligt. Det kan ju påverka hela köpet.
Alfred – 45:19
Ja, men som jag har förstått det så utgår det helt enkelt från vart du är skriven, vilka andra som finns i det hushållet och vad ni har för deklarerad inkomst förra året och eller tror jag det är 2024 som gäller som utgångspunkt här, för att det är det som finns tillgängligt när det här träder i kraft, och sen så kollar de helt enkelt den adressen då, där du är skriven, och jämför med antingen de här kommunerna som definitivt har rätt i sin helhet, eller de här områdena som de redan har bestämt i förväg, vilka de områdena är i de andra kommunerna. Så det är nog en ganska enkel prövning som ska ske. Jag vet inte om man får svar omedelbart, men det är i alla fall en ganska enkel prövning som ska ske. Men en sak till, som jag tror kan vara relevant för många av våra lyssnare, man kan inte inte få det här stödet om man redan har ägt en elbil, eller för den delen en laddhybrid, inom de senaste 12 månaderna. Så äger man nånting nu, eller det har gått mindre än 12 månader sen man gjorde sig av med sin elbil eller laddhybrid, då kan man inte få det här stödet.
Anders – 46:10
– Sälj det och köp en dieselbil nu då. Vad dumt.
Fabian – 46:13
Men det är ju ett välriktat, det här. Det här är ju välriktat. Det är precis den gruppen vi pratar om precis, som är så svår att få med. Det är jättebra det här.
Alfred – 46:24
Jag ska definitivt försöka få, jag har ju liksom en bonusson där hemma, som för något år sedan bara svor åt allt vad elbilar hette och tänkte att det kan jag absolut inte köpa, just apropå vad vi har pratat om i de här stämningarna. Och så gick han istället och köpte en 15 år gammal Volkswagen Polo GTI, som han tyckte var upphottad.
Fabian – 46:40
– Skammen du måste ha känt.
Alfred – 46:41
På svart, på svart. – Skammen. Nu har han, jag tror att han har var tredje vecka i genomsnitt fått antingen laga den där bilen själv eller reparera den. Och .
Fabian – 46:51
Berätta inte om Anders moppebil där.
Alfred – 46:53
– Nej, det får jag inte göra. Men han kanske kan vara redo för ett mer moget beslut nu när han också dessutom får betala bensinräkningarna själv.
Anders – 47:00
Eller om han är lite mekanisk så kan han bygga själv. Det kan jag tipsa om.
Alfred – 47:05
Det verkar ju gå smidigt för dig. Lika smidigt som för honom att reparera.
Anders – 47:09
Det gör ju det. Det är en massa andra grejer som har krånglat för mig. Batteripaket har funkat som en klocka sen jag byggde det.
Fabian – 47:15
Absolut. Ska vi prata om något annat som inte funkar som en klocka?
Alfred – 47:20
Absolut. Vi kan bara säga att det ska räcka. Stödet finns på plats nu. Det finns pengar avsatta som ska räcka till 115 000 bilar, så regeringen tror att det kommer räcka till och med 30 juni 2029, när det här försvinner igen. Det är sommaren 2028 som man ska hålla koll på, för då kommer beloppen att sänkas. Så det kan man vara lite hädsad på.
Fabian – 47:39
– Det är nu man ska göra det.
Alfred – 47:41
Faktum är att vi skattebetalare, vi står bara för 25 % av det här. Resten kommer faktiskt från EUs utsläppsrättshandel, med de pengar som nu blir erbjudna.
Fabian – 47:47
– Som väl också är skatt?
Alfred – 47:48
Det är väl också skatt nånstans, men det är ändå nånstans lite fint när marknaden funkar. och det företagen betalar för utsläppsrätter leder till att det blir subventioner för elbilar.
Fabian – 47:57
Bra jobbat, EU.
Anders – 47:59
Det kommer ju bli bra det här, för det är ju en grupp som inte köper särskilt mycket elbilar som får det här stödet, så det kommer nog faktiskt leda till en ökad försäljning.
Fabian – 48:08
– Och fler poddlyssnare till oss.
Alfred – 48:10
Ja, det får vi hoppas på. Tack, regeringen.
Fabian – 48:14
Nu ska vi prata om koldioxidinfångning, som nu verkar få vänta. Gud, vad synd. Ja, jättetråkigt.
Alfred – 48:21
Jag har följt det här med Det är ett stort intresse. Priserna på koldioxid har gått ner mycket. Men vad är det som har hänt nu då?
Fabian – 48:26
Ja, precis. Du har ju rapporterat om det en hel del i podden under de sista åren. Det här som kallas CCS Carbon Capture and Storage. Det har länge lyfts fram som en lösning för att minska utsläppen från tung industri. Det är helt enkelt en lösning där man kopplar typ avgasröret från ett värmeverk eller så och extraherar bort koldioxiden som kan lagras Och det här ska inte blandas ihop med närbesläktad. Jag märkte att SVT, det är reportaget som jag alldeles snart kommer att spela ett ljudklipp från. De blandar ihop det lite grann. Närbesläktad teknik är det som kallas för DAC, Direct Air Capture. Det är när man fångar gasen direkt från atmosfären. Så vad kan man då göra med den här infångade koldioxiden? Antingen kan man trycka ner det i berggrunden. Det har vi pratat om i podden. Det har du pratat om Alfred. Man kan också göra mineralisering. Så att det blir i fast form.
Alfred – 49:22
När man trycker ner det i berggrunden så är det ofta det man är ute efter. På Island till exempel.
Fabian – 49:26
Precis, men man kan göra det utanför berggrunden också tydligen. Sen kan man förstås använda koldioxiden som råvara. Ni har väl alla druckit lite läskedrycker och så. Det är ju faktiskt koldioxid i kolsyran. Så man kan ersätta den koldioxiden som går åt för det.
Anders – 49:42
Det kan ju inte vara mycket som man stoppar in i läsk.
Fabian – 49:44
Ja, men det blir faktiskt ett utsläpp och även göra E-bränslen kan man göra av koldioxiden, syntetisk bensin eller diesel. Man kan använda det i växthus, så används koldioxiden en hel del för att öka tillväxten. Och så gör man ju kemikalier och så där.
Alfred – 49:59
För alla de användningsområdena, då läcker det ju bara ut igen. Då hamnar det tillbaka i luften.
Anders – 50:03
– Ja, exakt.
Fabian – 50:05
Precis.
Anders – 50:05
Du dricker en Fanta och sen så är den ute i luften igen. Exakt.
Fabian – 50:09
Och kemikalier och plast, till exempel, som man då kan binda kolen i. Tänk då på att växter faktiskt tar sina kol. atomer från luften. Och på samma sätt kan vi binda kolet i saker och ting. Och precis som ni säger, om man blåser in den infångade kolsyran och blåser in den i läsk som sen bubblar ut igen, vad är vunnet då? Jo, vanligast idag, det är från att den koldioxiden kommer från fossila källor. För att den behöver vara väldigt ren. Och en klassiker här i sammanhanget, det är tydligen vätgasproduktion från naturgas. Det här har vi också berört. Allting hänger ihop idag. ett härligt sätt. Vätgas har vi pratat jättemycket om och varför vi misstänksamma till det är just för att det allra mesta av vätgasen kommer inte alls från elektrolys när man tar det från el, som är ganska ineffektivt dessutom, utan det kommer från naturgas. Vi hör ju oljeindustrin ropa här i bakgrunden när det pratas om vätgas. En bieffekt av den processen när man drar det ur naturgas är att man får koldioxid som sen tydligen går in i din Coca-Cola och julmust, Anders.
Fabian – 51:15
Så kan vi ersätta den med bättre producerad, då har man kunnat plocka bort en del i ledet. Så tänker man. Här i Sverige har vi legat långt framme med ett stort antal pågående CCS-projekt, men nu verkar det som att den här utvecklingen bromsar in rejält. Så lite tråkiga nyheter är att SVT rapporterar att ungefär hälften av alla planerade CCS-projekt i Sverige har nu pausats eller helt lagts ner. Orsakerna till det är flera. Dels har man dragits med höga kostnader, men det har också funnits en osäker finansiering och regelverket och det politiska läget har varit väldigt osäkert. Och framför mig så har jag en lista på, det är inte alla projekt, men det är den listan som SVT har tagit fram. Och där har hälften då som sagt antingen helt lagts ner eller satts på obestämd paus. Ett av de här som har satts på paus, det är Cementa. Ni vet på Gotland, Cementverket på Gotland, det har vi också pratat om. absolut största koldioxidutsläppare i Sverige. Där var man ganska långt framme i ett ganska uppmärksammat projekt, där man då skulle lagra koldioxid från produktionen, där man skulle extrahera koldioxid för att kunna . Var det pumpa ner i berggrunden?
Fabian – 52:31
Alfred, minns du det?
Alfred – 52:32
Nej, jag tror inte de skulle lagra det, utan de skulle bara fånga in det, och sen har de på olika sätt tittat på kanske samarbete med Norge. Det finns ju de som driver oljefält i Norge, som har tittat på att pumpa ner koldioxid i de gamla oljefälten. för att förvara det på det sättet. Så det var nog mest infångningen som Cementa skulle hålla på med. Vi har pratat en del i podden om att de skulle driva hela den här processen med att elda biobränsle, så att de skulle kunna fånga upp mer kol än vad som oundvikligen frigörs från själva cementtillverkningen.
Fabian – 52:58
Och då faktiskt vara nettonegativa.
Anders – 53:00
– Ja, exakt.
Alfred – 53:01
Men det är bara om man använder biobränsle som man kan göra det. Om man skulle göra det på bara el, då finns det mindre kol att fånga in. Och eftersom man inte kan fånga in all kol, så skulle då en del av den där kolen läcka ut. Så det blir också en matematisk Ja, lite dubbel bokföring.
Fabian – 53:14
Men så här säger faktiskt Cementa själva till SVT.
Speaker – 53:19
Framåt så finns det ju betydande risker knutet till hur klimatpolitiken kommer att utveckla sig. Och det är därför det finns en nödvändighet för staten och industrin att samverka för att få till investeringarna i Sverige. Vi har satt ihop en unik lista på alla kända projekt för koldioxidinfångning. Det är 40 stycken över hela landet. Det handlar om värmeverk, raffinaderi. biogasanläggningar och cementtillverkning till exempel. Vår granskning visar att drygt hälften av de 20 största projekten har skrotats eller pausats. Det säger att politiken inte riktigt fullt ut ger de signaler som behövs för att man ska få de här anläggningarna på plats och det saknas helt enkelt. Med dagens politik så hoppas man för mycket, även i Sverige. Det finns några projekt som rullar på. Värmeverket i Stockholm har kommit längst. De har fått 20 miljarder i statliga bidrag för att dammsuga atmosfären. på koldioxid. Och i år ska regeringen dela ut ytterligare 10 pkr till koldioxidinfångning. Men statens pengar räcker inte för att få liv i alla pausade projekt, så hur många av de här som kommer att bli verklighet är mycket osäkert.
Fabian – 54:25
Och en av anledningarna då till att läget är så osäkert just för Cementa, det är att staten har sagt nej till cirka 8 pkr i stöd som man tidigare hade önskat. Och nu är då projektet på Gotland tillsammans med många andra projekt pausade. så tror jag kanske att reportern blandade ihop CCS från det som kallas DAC, att man dammsuger atmosfären från koldioxid. Det kan ha varit så. Det blir lite oklart i reportaget. Vad tänker ni om det här?
Anders – 54:52
Jag tänker att det här är ju ett globalt problem och det är svårt att tackla det lokalt. Du har Ryssland som skiter helt i vad de släpper ut där och du har Iran och oljefälten och du har Kina med sina utsläpp och så ska vi sitta och spä. vår industri hårt genom att skattebetalarna ska betala för koldioxidinfångning, när det i realiteten har ingen som helst effekt i det globala.
Alfred – 55:17
Men vadå, Anders, så du kommer med det här? Eftersom vi är en sån liten fisk i den stora dammen, så ska inte vi göra någonting, argumentet då eller?
Anders – 55:25
Nej, men det här är ju, det är ju detta som är problemet. Hade Sveriges atmosfär inte suttit ihop med resten av världen, så vi själva hade kontroll över det, så hade det här varit helt annorlunda. Så problemet är ju att det här måste . Om det inte finns något avtal globalt som Parisavtalet eller så där, som tvingar alla att agera, så är det ju jättesvårt.
Fabian – 55:46
Men vadå, så då ska alla bara ge upp då? Det är din lösning då?
Anders – 55:49
Nej, men jag menar, det gör ju.
Fabian – 55:50
Det här säger ju ingenting om CCS. Den argumentationen har ju inte bara med CCS att göra, utan det har ju med koldioxid totalt sett att göra. Ska vi bara strunta i alla molnölar?
Anders – 55:56
Det är ju bara en kostnad här. Det finns ju ingen vinst för företagen att göra detta. Det är ju bara en kostnad för både skattebetalare och företag.
Fabian – 56:02
Det håller jag verkligen inte med om.
Alfred – 56:04
Nej, inte jag heller. Nej, okej. Vilken konstig . Verkligen så här .
Fabian – 56:11
Konstig retorik.
Alfred – 56:11
Konstig retorik som kommer från dig, Anders. För det låter som att du är helt infångad i alla talepunkter om varför man inte ska göra någonting åt klimatomställningen överhuvudtaget.
Anders – 56:20
Det tycker jag verkligen man ska göra. Jag bara förklarar varför det uppenbarligen . Det finns ju inget egenintresse av att göra det här. Det är bara en kostnad.
Fabian – 56:27
Det är ju där du har helt fel. Alfred, kör.
Alfred – 56:30
Det vi vet är att vi kommer att behöva få bort kol ur atmosfären. Vi är på god väg att missa alla. som ambitionsnivåer som vi hade med Parisavtalet och så vidare. Själva funktionen att vara duktig på att fånga in kol är en superviktig prestation som det kommer behövas jättemycket av i framtiden. De som är duktiga på att få till tekniken för att göra det kommer att kunna sälja den applikationen kors och tvärs i världen. Många kommer att behöva göra det. Det är ganska uppenbart att det kommer att finnas ett marknadspris på hur mycket man får betalt för tjänsten att fånga in kol. Och att de som är stora kolutsläppare har att välja på att antingen betala jättemycket i utsläppsrätt, till andra, eller att köpa in den här tekniken för att få det på plats i sina skorstenar. Det politikerna kan göra nu är att de kan försena det i några decennier och göra hela klimatutmaningen mycket svårare för oss och därmed också mycket dyrare för skattebetalarna att lösa i slutändan, för att det blir mycket mer bråttom att fånga in mycket mer än om vi har ställt om i tid.
Alfred – 57:22
Det som politikerna nu gör, genom att skapa en otydlighet i om det är hitåt vi är på väg. Om man tänker tillbaks fem år när hela den gröna omställningen verkligen rullade på, det kändes som att dominot hade utlösts. Då var det som att de privata finansiärerna stod i kö för att finansiera så stora andelar av de här projekten som möjligt. Och sen så har då den svenska regeringen, efter maktskiftet i Sverige, men ännu mer såklart med maktskiftet i USA, där hela den gröna omställningen på sätt och vis har ställts in, det har fått allt privat kapital att känna såhär, oh shit, det här kanske tar 10-15 år till. Då vill inte vi hålla på och investera nu. Och det har lett till att alla de här projekten behöver mycket mer statligt stöd än vad som behövdes när det privata kapitalet trodde att det var givet att det här skulle ske med en snabbare. Så fort man börjar, om vi drar in lite stöd till Cementa på Gotland, man sparar inte några pengar på det. För det som händer är att då måste man betala dubbelt så mycket stöd för att man ska få igång den här processen igen senare.
Fabian – 58:16
Det här handlar ju om att ligga i framkant av den tekniken som vi alla tror kommer. Och som ni alla vet så ogillar ju marknaden osäkerhet. Och den frågan som alla som ska satsa på det här nu ställer sig är ju såhär, vågar vi satsa eller inte? Och nu i det här osäkra läget när det är fram och tillbaka och vi äntligen hade fått marknaden att faktiskt vilja göra detta på egen full maskin, nu blir det istället dyrare, precis som du säger, Alfred.
Anders – 58:43
Jag håller helt med om ditt argument, Alfred. Det är jättebra om svenska bolag kan ligga i framkant i en teknik som kommer i framtiden. Det håller jag med om. Men de här stöden som har varit har väl inte varit begränsade till svenska uppfinningar och så? Det har ju varit något generellt stöd för att fånga in koldioxid.
Alfred – 59:01
Vilka stöd pratar du om?
Anders – 59:05
Tidigare regeringar har ju velat betala för stöd. Fabian nämnde här att Cementa går miste om 8 miljarder i stöd för att samla in koldioxid och så.
Fabian – 59:15
Det förtäljer inte historien, men inte tror jag att man köper in den tekniken från Polen. Det har jag lite svårt att tro.
Anders – 59:20
Så det är egentligen ett industristöd vi pratar om. Det är jag ju helt för. Absolut.
Alfred – 59:25
Jag tror att det är Energimyndigheten som är viktigast i att distribuera de här statliga pengarna till att få till exempel Stockholm Exergi och andra, att genomföra de här projekten. Sen köper de såklart in teknik från sina underleverantörer. Men det som jag ser fram emot, som jag tror bara är en tidsfråga, innan det kommer att ske, det är att vi börjar koppla ihop tjänsten att fånga in kol med hela den här utsläppsrättshandeln som finns. Nu har vi ett system där EU hittar på, som någon form av monopolpengar, hur många utsläppsrätter som får finnas. Sen säljer de dem till den här marknaden, som sen får hålla på och köpa och sälja dem mellan varandra. Samtidigt, från en helt annan ände, så ger de ut statliga eller EU-stöd till projekt som syftar till att få ner utsläppen totalt. Det man borde göra är att koppla ihop de här två marknaderna. Så här mycket är det som får släppas ut överhuvudtaget. Eller om det ska vara netto noll så är det netto noll. Om du inte kan låta bli att släppa ut, då får du fånga in lika mycket hos dig själv eller någon annanstans genom att köpa in den tjänsten från någon som kan fånga in.
Fabian – 1:00:19
Som solcells, när man producerar el själv. Att man ska kunna sälja elen.
Anders – 1:00:23
Jag håller verkligen med Alfred om precis det där. Det är hela min poäng, att det här är ett globalt Men det kan också lösas. Bara att vi i EU gör någonting tillsammans är jättebra. Det är just det här jag vänder mig mot.
Alfred – 1:00:37
Nu säger du det igen. Vadå globalt problem? Det är väl upp till Sverige att stötta svensk innovation så att vi ligger i framkant, så att vi kan sälja till alla globala. Om ingen annan gör det så får vi gå före.
Anders – 1:00:49
Jag håller med om det. Det har ju varit mitt argument när det gäller varför vi ska ha batterifabriker i Sverige och sådär också. Att bygga vår egen industri.
Fabian – 1:00:57
samma logik. Jag tror att de här bråkstakarna som är USA och Ryssland och många andra länder där ute, de kommer nog på sikt se sina ekonomier bli ganska skadade av att de inte satsar på den här utvecklingen och att de har svårt att handla med andra länder. I slutändan så tror jag nog det här är vettiga pengar att lägga. Så även om tekniken nu är dyr, i alla fall just nu, så är det ofta teknik i början. Och till skillnad kanske från Direct Air Cap, där jag är lite mer avvaktande, så tycker jag ändå att CCS verkar make a lot of sense på något sätt. Man plockar ju koldioxiden direkt från källan, som dessutom är stationär. I mitt huvud i alla fall, så måste det vara betydligt enklare än att plocka det från en lägre koncentration i luften. Jag är inte expert på det här.
Alfred – 1:01:45
Ja, det blir mycket billigare. Problemet är att du kan inte sona gamla synder på det. Om vi ska fånga in redan utsläppt, då måste vi ha direct air capture också. Och sen så är det ju förvaringen som är svår, men här är det ju inte, det är för dyrt nu, så vi väntar lite. Nej, om vi väntar 10 år, då kommer vi inte kunna stötta fram den här industrin i Sverige, utan då kommer vi vara hänvisade till att köpa den här tekniken av Kina istället, för de kommer att ta fram den. Så kommer det vara mycket billigare att köpa det av dem än att utveckla det själva och det betyder att de kommer äga den marknaden också.
Fabian – 1:02:12
Och så har vi tappat en till marknad. Exakt.
Anders – 1:02:15
Jag kan ju tycka att det hade varit bättre att stötta, om vi vill bygga en långsiktigt bra industri, så är det ju batteriproduktion, det hade varit väldigt gynnsamt För det ger ju en output i andra änden som andra länder kortsiktigt vill ha. Det här är ju en investering för framtiden. Det är mycket mindre synligt varför du ska samla in den här koldioxiden, för du har ingen direkt nytta av den, annat än fanstaburkarna som du nämnde, Fabian.
Alfred – 1:02:38
Nej, men du har fel, Anders. Det finns bindande lagstiftning i EU. Alla EU-länder måste få ner sina utsläpp. Det kommer att bli ett race mot botten där alla kommer att ha svårt att hålla sina tidtabeller, och så kommer de att behöva köpa utsläppskvoter från de länder som möjligtvis ligger före. Där har vi rapporterat tidigare om att på grund av vilka startdatum man räknar, så ligger Polen bra till på det, för att de var så himla dåliga innan systemet trädde i kraft.
Anders – 1:03:01
– Jag håller med om det.
Alfred – 1:03:02
Men alla andra länder kommer ha problem här. De skulle älska att köpa svensk teknik för CCS, hellre än att betala böter. Så det finns verkligen en marknad för den här tekniken.
Anders – 1:03:11
– Absolut. Min poäng var att om man ska hålla på med statliga stöd, att bygga battericeller och ha batteriproduktion, det kommer också finnas enorm efterfrågan av det. Det är vi ju överens om allihopa. Min poäng som jag vill komma fram till är att det är så otroligt ledsamt att hela batteriklustret bara dog ut. Där tycker jag vi skulle ha stoppat statliga pengar. Det är mycket tråkigare att stoppa statliga pengar och fånga in koldioxid och sen bara spruta ner det i berggrunden.
Fabian – 1:03:34
Det är ju väldigt tråkigt att det här politiska velandet fram och tillbaka i miljöfrågor består, för det gör det ju väldigt skadligt för näringslivet att våga satsa här. Så att här är det verkligen så här . Jag tror politikerna behövde verkligen ha lite mer balls här Även när det gäller de här EU-besluten som du refererar till, Alfred, det är ju en risk att det ändras. Det såg vi i bilindustrin, så backar man ju från delar av regelverket vad det gäller bilindustrin när det väl kommer till skarpt läge,
Alfred – 1:04:03
Där är det ju väldigt tydligt att det som behövdes för att industrin och det privata näringslivet skulle börja tro på det här för ungefär 5-10 år sedan, det var ju att det fanns, oavsett om det var högerregeringar eller vänsterregeringar, så var det så att alla var för den gröna omställningen, för det var nånting som var ju att tyvärr så alienerade vi väljarbasen. Folk började vara för lägre bensinpriser och massa sådana saker, som gjorde att högern har ju ändrat kurs där sen. Och det har ju skett på brett, alltså inte bara i Sverige, utan i många länder i Europa, så har vi fått en annan inställning från högern, där den har gått tillbaka till att vara mer skeptisk till interventionistisk miljöpolitik. Och det är ju det som har fått det privata näringslivet att igen bara, okej, shit, det här är tydligen en valfråga i alla fall. Och då svalnar ju intresset. Och det är Det är hemskt att det var blå, men jag tror det var där matchen förlorades.
Fabian – 1:04:53
Hörni, märks det att det är valår?
Alfred – 1:04:55
Ja, det gör ju det.
Fabian – 1:04:58
Vi rullar vidare, för nu ska vi prata ännu mer om olja och elbilar.
Anders – 1:05:05
Ja, precis. Som alla känner till vid det här laget, så har ju kriget i Mellanöstern och då det stängda Hormuzsundet fått oljepriset att rusa. I snitt hade vi i januari, februari på 52 dollar per fat, så ligger priset nu när vi spelar in.
Fabian – 1:05:20
Jag tror aldrig jag har följt oljepriset tidigare, men nu har jag faktiskt börjat följa oljepriset lite grann.
Alfred – 1:05:26
Vad kostar en liter bensin nu då?
Anders – 1:05:29
Lite diesel ligger på 21 kronor här i Täby.
Fabian – 1:05:31
Ja, 20-lappen där. Lite billigare i Göteborg tror jag.
Alfred – 1:05:34
Verklighetens folk och så vidare. Politiker får ju svara på vad en liter mjölk kostar, så vi får väl vara skyldiga svar för det.
Fabian – 1:05:39
Men det är ju också så här, jag är så himla nöjd med mina life choices just nu. Jag påverkas inte av det, men då säger folk att elpriset har gått upp. Jag är också väldigt glad.
Anders – 1:05:52
Jag fyller precis på med fem kilowattimmar till på mitt batteri. Så nu har jag maxat ut så jag har 15 kilowattimmar hembatteri.
Alfred – 1:05:57
Vi är så himla glada för er skull. Vi har bara slutat bjuda in er på fester och sociala sammankomster för att vi är så avundsjuka.
Anders – 1:06:04
Just nu är det absolut nice att man har solpaneler på taket och hembatteri och elbilar och så vidare. Men det är klart, elpriset kommer ju gå upp också rejält. Jag kommer till det alldeles strax.
Fabian – 1:06:14
Det kommer i alla fall att vara studsigt upp och ner, vilket snarare. En sak som är så jäkla bra med att ha solceller och batterier, det är så här att om elpriset är lågt, då kan man vara glad för att elpriset är lågt. Om elpriset är högt, då kan man vara glad för att solcellerna ger en ström så att man får gratis ström. Så man är alltid glad med solceller.
Anders – 1:06:33
Ja, men det är bra.
Alfred – 1:06:34
Det är bra. Glaset är alltid halvfullt för dig.
Anders – 1:06:37
Men en fråga som jag ställde mig i alla fall, när det gäller Hormuzsundet och det då, det är vad kommer hända med elbilar nu? Kommer intresset? ökar för elbilar i samband med kriget i Iran. I Nya Zeeland, jag vet inte om ni har följt med om det, men där diskuteras redan nu olika sätt att hushålla med olja och bensin. Till exempel förbjuda bilkörning en dag i veckan, som man gjorde under oljekrisen på 70-talet.
Fabian – 1:07:00
Det känns så gammaldags alltihop. Ja.
Anders – 1:07:02
Där elbilar då är undantagna.
Fabian – 1:07:04
Ja, såklart.
Anders – 1:07:05
Jag tänkte bara att jag ska recapa lite, för vi har haft två oljekriser tidigare. En 1973 och en 1979. Den 1973 var efter Jom kippur-kriget tror jag. där de oljeproducerande länderna i Gulfen där ville hämnas på Israel och.
Alfred – 1:07:20
Västvärlden.
Anders – 1:07:21
Västvärlden, ja precis, genom att driva upp oljepriset. 1979 så var det ju då kriget i Iran eller revolutionen i Iran. Och det som hände då i Iran 1979, det var att i och med revolutionen så blev det strejker inom oljeindustrin i Iran och det blev en kraftigt minskad oljeproduktion. Och vid den tiden så stod Iran för en väldigt stor andel av världen. oljeproduktion, det gör de ju inte längre. Just nu i och med alla sanktioner som man har infört mot Iran så är ju de inte en särskilt viktig oljeproducerande nation längre. Men problemet just nu är ju då att Iran blockerar det här Holmsundet som du förstås har läst om. Så vid tidpunkten för förra oljekrisen och riktigt, riktigt stora oljekrisen 1979, då stod Iran för bara 4-5 % av världens olja som då utlöste den här enorma globala recessionen och oljekrisen. Nu när de blockerar Holmösundet så påverkas 20% av världens olja som produceras av Gulfstaterna som är beroende av att transportera ut olja därifrån. På pappret är det här mycket större problem än vad det var 1979 under den oljekrisen.
Anders – 1:08:27
Det som hände då 1979 var att oljan ransonerades i många länder. Bilkörning begränsades i jättemånga länder. Det gav ett enormt genomslag för energieffektivisering. Tidigare hade man haft oljepannor och bara sprutat ut olja. Ingen tänkte på att snåla med energi. Folk började köpa mer bensinsnåla bilar. Det blev ett jätteuppsving för Toyota med sina små bränslesnåla bilar.
Fabian – 1:08:51
Det sparkade massvis med innovation, eller hur?
Anders – 1:08:54
Ja, massor hände då 1979. Men det fanns inga realistiska alternativ till olja med den tiden när det gällde fordon. Men det finns ju idag med elbilar. Jag ska nämna också att elproduktionen är ju också väldigt smutsig. Man pratar mycket om det. Vi har ju pratat om det mycket tidigare. 2 procent av världens elenergi kommer från olja. Så det är ju egentligen kol vi pratar om när vi pratar om smutsig elenergi.
Fabian – 1:09:17
Det är ju så hål i huvudet att bränna olja i en stationär tillämpning, typ värma ditt hus eller göra el av det. Det är ju helt värdelöst. Vi behöver ju de här kolvätena reserverade till tillämpningar där det är svårt att fånga in koldioxiden i analogi med tidigare resonemang.
Alfred – 1:09:37
Det är dina interkontinentala flighter du pratar om nu? Ja, precis.
Fabian – 1:09:41
Jag ska flyga imorgon, tack.
Anders – 1:09:43
Du får ju använda de där donut-batterierna.
Fabian – 1:09:46
Just över Atlanten, det är ju svårlöst. Det är tekniskt än så länge, om inte Donut Labs har löst det.
Anders – 1:09:53
Om inte det är ett bedrägeri, vilket jag tror. Vilket det är. Men hur som helst, när det gäller elproduktion, så berörs vi inte i särskilt hög grad med ett litet aber. Det är att vi i Europa, eller många europeiska länder, Tyskland till exempel, har valt att satsa på gas, som ni vet, när de la ner kärnkraften.
Fabian – 1:10:12
Gasen har blivit ännu dyrare.
Anders – 1:10:13
20% av världens naturgas går också genom Hormuzsundet, även om ganska lite av den gasen används i Europa. Vi köper vår gas mycket från USA och så där, men vi påverkas ju ändå när mängden gas försvinner i så här hög utsträckning.
Alfred – 1:10:29
Snacka om att Norge gör sin himla jackpot här, va? Det är nästan som att de får betala för sig för hela det här problemet nu. De har ställt om. helt och hållet till eldrift i sin fordonsflotta. Sen sitter de dessutom och säljer oljan till resten av oss.
Anders – 1:10:43
Dubbla priset.
Fabian – 1:10:44
Igen med norrmännen där. Det är lite som när Dubai sätter solceller för att ha elektriska pumpar för att pumpa upp oljan, så att de kan sälja oljan istället. Det är så himla dubbelt.
Anders – 1:10:55
Dubai har lite annat problem, för de har inte så mycket olja kvar. De har inte särskilt mycket intäkter från oljeproduktion längre, så de håller på att ställa om av den anledningen, för att ha turistnäring och så. Hur som helst, globala gaspriset påverkas ju. Elpriset går ju upp i Europa. Det har vi redan sett. Det kommer fortsätta upp. Men, som du var inne på Fabian, den som har solceller och sådär kommer kunna köra väldigt billigt. Nu går vi in i sommarperioden när vi producerar väldigt mycket elenergi från solenergi. Tillbaka till Nya Zeeland som jag nämnde inledningsvis. De har ju nu börjat diskutera krisåtgärder. De är extremt beroende av olja, bensin. De ligger långt. bort i leveranskedjan, de har ingen egen produktion och de köper väldigt mycket från just de här länderna i Gulfen. Så nu pratar regeringen där om att bilägare ska få välja en dag i veckan då bilen inte får lov att användas. Om du ändå kör så får du höga böter. Såklart, elbilar undantagna. Man pratar också om att ransonera bränsle och begränsningar hur mycket bränsle man överhuvudtaget får lov att köpa.
Anders – 1:12:01
Det här är precis de begränsningar som de införde 79 vid förra Nya Zeeland ligger väldigt illa till för de har jättesmå buffertar och deras lager räcker bara i några få veckor. De har dessutom inte lyckats ställa om till elbilar i stort sett alls. Bara 5-6% av nybilsförsäljningen är elbilar i Nya Zeeland. Hur ser det ut i Europa?
Alfred – 1:12:21
Ja, alltså 20%.
Anders – 1:12:24
Vi ligger mycket bättre till här.
Fabian – 1:12:26
Kina är väl betydligt bättre än så till och med.
Anders – 1:12:29
Däremot så har Nya Zeeland jätteren energi från vattenkraft och geoterm. De har ju världens förutsättningar, men de har ändå valt att bara köra vidare på förbränningsmotorer.
Fabian – 1:12:39
Kanske ska de använda de extra skattekronorna på den där dyra bensinen som de ändå säljer till lite elbilsstöd kanske, så att de får en omställning.
Anders – 1:12:47
Ja, men de tog faktiskt bort, de hade elbilssubventioner där, men de tog bort dem 2024 vid någon sorts regeringsbyte. Och då störtdök elbilsförsäljningen. Men Nya Zeeland är inte det enda landet som agerar. Utan massa andra länder har redan gjort det här. I Myanmar, före detta Burma vill jag minnas, så har man redan infört ett system där man bara får köra bil på vissa dagar beroende på vilket registreringsnummer du har. Elbilar återigen undantagna.
Alfred – 1:13:15
Man kan tänka att det är ganska hårt förtryckt folk.
Fabian – 1:13:17
Fick vi säga det? Myanmar är liksom inte riktigt vilket land som helst. Det är typ Nordkorea liksom.
Anders – 1:13:22
Sri Lanka har infört ett tak på 15 liter drivmedel per vecka för privatbilister. Bangladesh har infört bränsleransonering och man pratar om ransonering i storbil. Storbritannien, Australien, Vietnam, Indonesien och Filippinerna. I alla de här länderna är elbilar undantagna från de här restriktionerna.
Alfred – 1:13:39
Jag tror det var i Thailand de hade förbjudit att man tankade i dunk, så man skulle stoppa att man hamstrade bensin och olja. Det ledde till att folk fick åka med båtar på sina släpvagnar, för att kunna tanka båten. Det var mycket konstiga maskiner som plötsligt kom fram och tankade, när det inte gick att gå via en dunk.
Fabian – 1:14:00
Jag tror att det det finns en anledning till att politiker är så oerhört lyhörda för det här med oljan och oljepriset, för de är verkligen snabba att haka på ofta, och det är att det här verkligen blir ett ingrepp rakt i folks vardag, när det blir köer längs bränslepumper, eller att folk inte har råd att köra sin bil i länder som är väldigt bilberoende, som till exempel USA, men även faktiskt delar av Sverige som är väldigt bilberoende, så då blir det politik nästan i samma stund som priset går upp. Jag skulle gärna vilja vara väldigt positiv, för jag har också tänkt de här tankarna de här dagarna. Undrar vad som händer? Nu kanske det ändå händer något? Samtidigt så tror jag, den här, återigen säger ordet höger-woke, jag är inte säker på att man drar de slutsatserna och att folk i den samhällsdebatt vi har, ganska skadliga debattklimat vi har tidvis, så har man grävt ner sig i skyttegravar, så att man har svårt att ta sig ur dem. Och risken då är att du bara får väldigt mycket missnöje egentligen.
Fabian – 1:15:04
Och att du istället får, man sänker skatter och att man börjar köpa från Ryssland istället. Det pratas ju om i USA bland annat nu. Att börja köpa från Ryssland istället. Att man försöker hitta andra sätt att lösa det här på, för att man kan inte dra den här slutsatsen att det är bra att byta till elbil, därför att den är inte politiskt korrekt i det politiska lägret.
Anders – 1:15:24
Jag skulle säga att det handlar helt om hur länge den här blockaden om För att kortsiktigt så håller jag med dig, man håller på att plocka från sina reserver och så vidare. Men under 79 så var det ganska långsiktigt, alltså det hände, jag höll på ganska länge det här. Och vid någon tidpunkt så börjar man inse att här sitter ju grannarna och åker runt med sina elbilar, kors och tvärs och är helt oberörda av det här. Så att jag tror, precis som du är inne på Fabian, att det här att man är så direkt berörd, kommer eller har potential att faktiskt göra något jättebra. För det är mycket svårare att se de indirekta effekterna när matpriset går upp för att böndernas drivmedel blir dyrare. Mycket, mycket svårare att se det sambandet. Men här är det som du, eller hur? Du blir stående i långa köer på bensinstationen.
Alfred – 1:16:08
Okej, men högriskspaning då? Jag tror att du har rätt i teorin här, Anders. Men att det inte kommer att bli som det blev 1979. Jag tror att det här kommer att blåsa över snabbare. Och jag tror att själva anledningen till att det kommer att blåsa över, orsaken till det här kriget, orsaken till den här blockeringen av Holmösundet, det är att Trump trodde att han kunde göra nån form av easy win. Han skulle kunna göra som med Maduro i Venezuela. Han skulle kunna halvhugga den iranska regimen. Och så skulle han kunna ha en till anledning till varför han skulle vara martyr för att han inte har fått fredspriset när han fixar till och med Iran också. Men nu är det snart mellanårsval i USA. Jag tror inte Trump tycker att han har råd att gå till det valet med skenande oljepriser. Han kommer vara tvungen att hitta ett sätt att avsluta kriget innan dess. Han kommer hitta nåt form av sätt att påstå att han har vunnit det här kriget. den iranska regimen sitta kvar och så kommer Holmösundet öppna sig.
Anders – 1:16:57
Det tror jag också.
Fabian – 1:16:58
Så kommer det att bli, det är helt säkert. Trump always chicken out, säger vi ju. Tacko. Och det är det som kommer hända här också. Och det enda som han sitter och funderar på, det är ju därför han inte har sagt vad målet med det här kriget är. För att han själv ska kunna definiera vad målet är. Så nu kan han säga att målet var att fälla den här ayatollah Shamenei, är det så han heter kanske?
Alfred – 1:17:16
Shamenei tror jag han heter.
Fabian – 1:17:17
Och det har vi gjort nu. Och nu är kriget avslutat. Vi vann! Fastän egentligen vi alla som står vid sidan så här, Vänta här nu. Du backade bara. Betyder inte det att USA faktiskt förlorade det här kriget egentligen? Det kommer vi förstå, men Trump kan basunera ut det hur han vill. Det är han duktig på, och får ut ett budskap.
Anders – 1:17:34
– Han kan också säga, det här var ett krig han startade ihop med Israel. Han kan säga att nu är USAs del färdigt här. Nu har vi stöttat Israel tillräckligt. Det här är Israels krig.
Fabian – 1:17:45
Resultatet av detta är, förutom att massa människor har försatt livet till, så blir resultatet att man har ställt till med en jätteoreda. Världsekonomin.
Alfred – 1:17:56
Om det är så det blir, då har man bevisat för Iran att deras makt över Hormuzsundet gör att de inte ens behöver kärnvapen för att kunna sitta kvar.
Fabian – 1:18:03
Precis, och den staten blir ju ännu farligare nu. Det kommer dröja innan USA skulle kunna tänka sig attackera igen med det här i bagaget. Och Iran får man verkligen säga idag, well played
Fabian – 1:18:22
överfart över Hormuzsundet. Det är ett långt och smalt sund där iranierna har stenkoll på det. Det är deras fält. Vilket fartyg skulle de . Trump får nog ägna sig åt ganska mycket övertalning för att försöka få fartyg att ta sig igenom det sundet till en ganska stor kostnad också.
Alfred – 1:18:39
Han kan ju fixa det. Om han gör en markinvasion, då kan han fixa det. Men det tror jag inte han kommer göra.
Anders – 1:18:44
Det är väldigt opopulärt. Det är för opopulärt. Iran har fattat att sättet att sätta press på Trump är bara att dra ut på det så länge som möjligt. och vara svin mot grannländerna och få alla att börja trycka på Trump och avsluta det här.
Fabian – 1:18:55
– Och redan nu är ju 70 % amerikanerna emot det här kriget. De förstår inte varför de ska hålla på med det här. Och så blir det val nu. Nej, det här .
Alfred – 1:19:02
Vill ni prata om något som inte har ett dugg med politik att göra?
Anders – 1:19:05
Ja.
Fabian – 1:19:06
Låt oss försöka.
Alfred – 1:19:08
Vi får ta en paus nu här i valåret som vi är inne i. Då återvänder vi till temat självkörning istället, för där finns det inga politiska läger, som jag har snappat upp i alla fall. Men det är väl bara en tidsfråga innan det blir det.
Anders – 1:19:19
– Det kommer snart, ja.
Alfred – 1:19:21
Vi pratade ju för något avsnitt sedan om Nvidia Alpamayo och hela Nvidias mjukvarustack för självkörning som de nu har släppt som öppen källkod och som Mercedes är först ut med att sätta i trafik. Kommer ni ihåg det?
Anders – 1:19:32
Ja då.
Alfred – 1:19:33
Härligt. Jag ska inte upprepa mig alltför mycket, utan om ni inte har hört det så kan ni lyssna tillbaka till något tidigare avsnitt. Men man kan sammanfatta det som att Nvidia, som ju är en av de allra största vinnarna på hela AI-utvecklingen i övrigt, eftersom de är de som säljer chippen till alla bolag som håller på och bygger om. de nu håller på och försöker ta den positionen även inom självkörning för bilar, genom att skänka bort mjukvaran till biltillverkarna, så att de ska kunna sälja fler chip till samma biltillverkare. Jag bara noterar det här i förbifarten mellan att vi spelade in senast och vi pratade om det här, och nu att Nvidia presenterar att de har säkrat ett gäng nya kunder för sin nya Level 4-stack, eller sin hårdvara som de ska använda för Level 4-självkörning, det vill säga samma Samma nivå som Waymo är på och som kan kombineras med deras mjukvara. Nu har de nämligen säkrat BUD, Geely, Isuzu och Nissan bland biltillverkarna. Och dessutom, utöver biltillverkarna, så har de då även tagit tjänsteleverantörer, taxitjänster som Bolt, Lyft, Grabb och Tear, som nu då joinar.
Alfred – 1:20:36
Och då ska man säga att redan innan Nvidia hade presenterat det här, så jobbade de redan med Uber, Mercedes, Volvo, Jaguar, Land Rover, General Motors, Hyundai, Kia, Toyota, Stellantis, Lucid, Xiaomi och Rivian. Även om Rivian då är undantaget, för Rivian är faktiskt på väg att lämna Nvidia och ska börja bygga egna chip. Men jag känner att, när vi pratade om det här senast, så bara pratade vi om att det var många som använde Nvidia. Men det här är ju rätt sjukt, eller vad säger ni? Av hur många det är som nu har valt Nvidia.
Anders – 1:21:04
Verkligen. Den här marknaden kommer ju bli en sån som Android och iOS, tror jag. Det kommer vara två poler.
Alfred – 1:21:11
Det är som att du har läst mina show notes, Anders.
Anders – 1:21:13
Ja, det har jag faktiskt inte gjort än.
Fabian – 1:21:15
Nej, men det är väl den känslan.
Alfred – 1:21:16
Man brukar säga, vi som är vana att bygga bolag, att bästa sättet att tjäna pengar på en ny guldrusch, det är att sälja spadarna till alla lycksökare. Och då får man säga att det är det Nvidia har lyckats med här, att de verkligen är på god väg. Klart är i alla fall att Mobileye, som ju fram tills för bara några år sedan såg ut att vara den stora vinnaren, som är med i Mobileye teknik med konventionella förarassistanssystem, de har ju haft nästan monopol på det. Nästan alla tillverkare, inklusive Tesla, har ju samarbetat med Mobileye genom åren för det. Nu har de det allt tuffare då. För la ni märke till vilka som saknas på den här listan? Alla kunder som Nvidia har. Vi har ju pratat om Tesla som har en helt egen arkitektur och egen hårdvara. Men utöver Tesla så är det egentligen ganska ont om tillverkare som finns kvar. Nästan alla kineserna är hos Nvidia. Som ni hörde, många av amerikanerna och européerna också. Men det finns två, kanske tre, rejäla gamla tillverkare som fortfarande är i tid. Mobileye.
Alfred – 1:22:16
Kan ni gissa vilka de är? Utifrån vilka som saknas?
Fabian – 1:22:19
Volkswagen saknas, va?
Alfred – 1:22:20
Precis. Helt rätt, Fabian. Volkswagen och BMW är de som är uttalat Team Mobileye, och som inte har Nvidia-chip i sina bilar. Det ryktas om att en av de tredje här, som hänger lite löst, för det är inte officiellt, men det är att det skulle vara Ford, som är en av de återstående stora, som dessutom skulle vara med Mobileye snarare än Nvidia. För Mobileye har presenterat Jag har säkrat en stor order med någon amerikansk tillverkare. Med uteslutningsmetoden borde det vara Ford, men det vet vi inte.
Anders – 1:22:50
Mobile sitter i min gamla Tesla. I Model X har jag ett Mobile Chip. Den har fungerat helt otroligt bra. Den är fortfarande jättebra. Min bil är nästan tio år gammal nu.
Fabian – 1:23:02
Ni som lyssnar, vi får nästan börja publicera i video. Ni skulle se, Alfred, det här tycker han är det roligaste i hela världen. fundera och gissa på det här. Glädjen smittar av sig, helt klart.
Alfred – 1:23:17
Precis som ni var inne på med telefontillverkarna, det är det här som kommer bli matchen. Om ni tänker tillbaka för något decennium sedan, det fanns stora mobiltelefontillverkare och det var öppet vilka mobiloperativsystem som skulle bli de som vann. Skulle det bli Windows Phone? Skulle det bli Android? Skulle det bli Symbian? Kommer ni ihåg hur det gick för Nokia? Vad hade hänt med Nokia om de hade insett tidigare att det var Android som var grejen? Istället gick Nokia nästan under, tills att de till slut blev räddade av Microsoft. Då tänkte man, nu är det väl ändå bottennådd.
Fabian – 1:23:49
Inte ens det.
Alfred – 1:23:50
Men inte ens det klarade av att rädda Nokia och Microsoft.
Fabian – 1:23:52
Det var faktiskt lite synd. För, hette det Windows Mobile då?
Anders – 1:23:55
Windows Mobile, ja.
Fabian – 1:23:56
Alltså, det var lite synd, för det var ett ganska bra OS faktiskt. De gick sin egna väg och byggde ett eget UI och härmade inte bara. Men det var ju för sent. Det var alldeles för sent.
Alfred – 1:24:07
Ja, men visst. Vi får väl se om jag får rätt. Men jag tycker, Det verkar bli allt tydligare här att det är Tesla som tar Apple-positionen, den vertikalt integrerade Apple IOS-motsvarigheten i det här racet. Om det blir nu existentiellt för biltillverkarna att hänga med i övergången till självkörning, då är det helt centralt nu för BMW, Volkswagen, Ford och alla de andra. Är det Nvidia eller Mobileye som är rätt partner? Vem är det som blir Android och vem är det som blir Symbian i den här framtiden? Jag tycker att Mobileye, Mobileye börjar se ut allt mer som Blackberry. Men å andra sidan, smarta människor hos BMW och Volkswagen verkar ju tycka annorlunda, så det är inte givet.
Fabian – 1:24:47
Men du, Alfred, du som har tänkt mycket på det här, vad är det i marknadsdynamiken som gör att det alltid blir två stora? Att det inte blir tre, som i det här fallet? Man kan mycket väl tänka sig att Mobileye kan väl absolut ha en plats här? Eller vad är det som gör att det blir den här dynamiken PC, Mac eller Android och iOS?
Alfred – 1:25:06
Den förenklade förklaringsmodellen är Man behöver vara vertikalt integrerad för att kunna komma med stor banbrytande innovation och att få det till marknaden snabbt. Det betyder att det kommer att finnas en vertikalt integrerad spelare som leder vägen, stakar ut riktningen. Sen brukar det mer öppna ekosystemet, som motsvarigheten till positioner som Windows har haft länge på datorer, och som Android har nu på mobiltelefoner, det brukar bli billigare för slutkonsumenter till helheten, när det finns någon att kopiera. och ta efter, och man kan inspireras av ett annat ekosystem, men sprida ut kostnader fragmenterat mer. Det är fler som står ut med, och eftersom det också blir mer decentraliserat så kommer ingen att kunna ta lika stora marginaler som den vertikalt integrerade spelaren som Apple eller Tesla gör. Det leder fram till lägre konsumentpriser.
Fabian – 1:25:54
Det gäller ju även Tesla, som är den vertikalt integrerade aktören i det här sammanhanget, men som är en closed garden också, där vi inte har några egna appar eller så där, som det faktiskt finns på Android Automotive.
Alfred – 1:26:06
Är man beroende av dem, så kommer det förmodligen vara dyrare, men kanske bli klart snabbare. Så återstår det att se. Men sen brukar det bli en öppen standard, som vinner för alla de andra. Om man kollar på hur Microsoft vred nycklarna ur händerna på IBM en gång i tiden, och hur PC-ekosystemet blev som det blev, och hur det sen har blivit för Google och Android med mobiltelefonerna, så blir det helt enkelt väldigt svårt när ekosystemet har blivit tillräckligt befintligt. bäst och tillräckligt stort för andra alternativ att ta ikapp, för att det är en snål basen och allt gör att det blir svårt att ta ikapp. Därför blir det en sån vinnare också.
Anders – 1:26:43
Med Nvidias jättedominans på den här marknaden så kommer de snabbt bli mycket, mycket bättre än vad Mobileye har möjlighet att bli, vilket är väldigt lustigt, för Mobileye hade ju en jätteposition. De var ju helt ensamma om det här. De var först och så vidare, och så tappade de bollen på det här sättet. Det liknar väldigt mycket din Nokia-analogi, där Nokia var först och tidiga. Men de var ju också väldigt höga på sig själva på något sätt och förstod inte kraften i den omställningen. Jag vet inte om det är analogt med hur Mobileye har betett sig. Men Intel kanske?
Fabian – 1:27:14
Ja, men så är det väl i många bolag. Historien är ju full av sådana bolag och det är ju en del av marknadsdynamiken. Och kanske särskilt viktigt när det tenderar till att bli bara två stora bolag, att det liksom blir ett oligopol. Då är det också viktigt att om man drar ut tidslinjen lite, att det faktiskt är så att över tid så är det inte alls så att det bara är två bolag. Utan de här spelarna, de växlar ju lite grann position. Och det ska vi vara väldigt glada för vad det gäller kapitalkoncentration i världen, att det här rör på sig, att det är den bästa spelaren vid givet tillfälle som blir de stora aktörerna.
Alfred – 1:27:45
Jag tycker det är bra att fundera på vad innebär det att vinna? Mobileye är ju ett israeliskt bolag som för ett par år sedan köptes av Intel. Vi har svårt att veta hur det såg ut i bakgrunden bakom den transaktionen, men det finns nog skäl att anta att även Nvidia kollade på att köpa Mobileye då. att det blev ett budkrig, som ledde fram till att Intel insåg att om de ska ha en chans och kunna utmana Nvidia i självkörning på bilar, så behövde de vinna den här budstriden. Så de kanske betalade väldigt mycket dyrare för Mobileye än vad Nvidia var beredda att göra. Och de gjorde det just för att kunna ha nån form av . Alltså, vad i den här matchen . Nu är det spekulationer, det här vet jag inte. Men det gör ju i så fall att de som från början ägde Mobileye, de som grundade Mobileye, de vann ju verkligen då, för då sålde de svindyrt till den som betalade mest. Och sen så råkade de sälja sämre på att bygga chip än vad Nvidia var och därför har inte kunnat följa med.
Fabian – 1:28:35
– Det har vi ytterligare en sån aktör för övrigt, Intel vs. AMD som det var när jag växte upp. Men AMD, var är de nu? De verkar ju helt bortkollrade.
Anders – 1:28:42
En fråga till dig, Alfred. Den här marknaden för självkörande bilar, det byggs och säljs ungefär 90 miljoner bilar i världen per år. Om man tänker att Nvidia kan ta halva den marknaden då, sannolikt mer eftersom Tesla, om det bara finns två så kommer Tesla inte ta andra halvan. Men låt säga 60 miljoner såna här chip. per år är deras marknad för bilar. Om man tänker sig att marknad, som jag egentligen tror att det blir mycket fler bilar. Men hur är det jämfört med alla de här AI-chippen som de säljer? Det känns som att det skulle kunna vara en pissig Mississippi den här bilmarknaden jämfört med deras megamarknad för AI-beräkningskapacitet.
Alfred – 1:29:21
Jag har faktiskt inte tänkt på att sätta de proportionerna mot varandra. Hur mycket kretsar säljer de till datacentren för träningsklustren och hur mycket blir det? Jag tror att det spelar roll och att det framförallt är andra chips som säljs till bilarna. Det blir väldigt mycket viktigare i bilapplikationen, att chippen, förutom att vara väldigt kraftfulla, också är energieffektiva. Det är det som Tesla har varit duktiga på. Så på det sättet blir det en annan edge som chippen ska ha i den applikationen och att det därmed egentligen inte är en 1-1 jämförelse, utan det kanske går att ta mycket bättre betalt för chippen till bilarna då, till exempel. Sen är det också bra för dem att diversifiera Det är uppenbart att det blir väldigt svårt för Mobileye och Intel att konkurrera med Nvidia, när Nvidia nu tydligt har slagit in på banan att de vill bara tjäna sina pengar på att sälja chippen. De skänker till och med bort mjukvarustacken gratis. Det gör ju att om man som Mobileye är någon form av tjänsteleverantör ovanpå hårdvaran, så det som vi tillför i ekosystemet det skänker Nvidia bort gratis.
Alfred – 1:30:21
Även om då Nvidias approach säkert är mycket mer här är verktygen, nu får ni fixa det själva, medan Mobileye försöker sälja av turn-key solution.
Fabian – 1:30:29
Det där är ju för övrigt också en klassiker. Det öppnar en ny butik mitt emot den gamla matbutiken och så cuttar de priserna med 20 procent och så bara konkurrerar man ut den gamla matbutiken som får stänga och sen höjer man sina priser igen då. Det är ett klassiskt marknadsgrepp.
Anders – 1:30:45
Men här har Nvidia en annan fördel med sin modell och det är att jag tror att framtiden för självkörande fordon, det har vi pratat om hundratals gånger i podden, men att det kommer vara varuleveranser, små självkörande poddar Och där kommer ju den som bygger den typen av leveranssystem, vilja att de här poddarna stannar på speciella ställen. Man kommer vilja ha kontroll över mjukvaran som kör den här bilen. Man vill ju inte att den ska bete sig som vilken vanlig bil som helst, som stannas på en parkeringsficka, utan den ska kunna åka in på en liten uppfart och lite sådana saker. Det kommer ju vara väldigt svårt att bygga en tjänst på toppen av Mobiles system, som är helt slutet. Black box-system.
Fabian – 1:31:21
Jag skulle inte lägga mina pengar på Mobile i det här läget.
Anders – 1:31:24
Nej, inte jag heller. Det är väl snarare Men det blir spännande att se.
Alfred – 1:31:30
En av de spaningar vi har gjort tidigare är att det skulle finnas en västvärldsvinnare i det här racet och kinesiska vinnare i det här racet. Nvidia är ju ett amerikanskt bolag, förvisso med tillverkning av chip i Taiwan, men det verkar som att alla de kinesiska aktörerna som bygger sina egna lösningar för självkörning gör det med Nvidia-chip. Det här blir ju intressant att se hur det spelas ut.
Anders – 1:31:51
Fast vi vet väl inte det, bara för att B&.det. köper in Nvidia-chip så betyder ju inte det att de kommer använda dem i Kina också. Det kanske är så att de måste använda Nvidia-chip för att sälja sina bilar i västvärlden. Men att de använder kinesiska chip i Kina, så läste jag det.
Fabian – 1:32:06
Det skulle jag inte tro, men däremot skulle jag inte vara förvånad om de sitter med blueprints av Nvidias chip och sitter och kopierar dem i detta nu och är redo att så småningom, när de har koll på detta och hur det ska byggas, så då byter de ut.
Anders – 1:32:19
Det har de ju svårt att göra, det är ju det som är hela poängen, att de har svårt att bygga de där maskinerna.
Alfred – 1:32:25
Sovjet försökte det redan på sin tid, att de skulle inte uppfinna ikapp väst, utan att de skulle bara kopiera väst. Men gör man det med kretskort, då ligger man alltid 4-5 år efter den man försöker kopiera och det är inte bra nog när det kommer till mikrochip, helt enkelt. Så vitt jag har förstått, så sitter det Nvidia-chip i även de kinesiska bilarna i Kina. Så det återstår att se, om det kan vara det som på nåt sätt förstör för festen för Nvidia, att geopolitiska skäl gör att kineser Staten i Kina förbjuder import av Nvidia-chip till slut.
Anders – 1:32:57
Men tror du inte det här, att vi vill få in mer och mer transistorer hela tiden i de här chippen och få dem mindre och mindre och mindre. Att det vid någon tidpunkt kommer vara mindre betydelsefullt? När alla bilar redan är självkörande och så vidare, då handlar det bara om lite mer energieffektivitet och så. Att man når någon sorts kulmen på det här racet. Då kan kineserna bygga sina egna chip. Då blir Nvidia mycket mindre viktiga när alla andra har kommit ikapp.
Alfred – 1:33:19
Jo, men så kan det definitivt bli. kan man se lite i datorvärlden och så vidare, att man har nått en, där det blir mer inkrementell förbättring, än att så här, kan flygplanet flyga eller inte? Nu handlar det bara om optimering, men jag tror att det är ett tag kvar till dess. Kära lyssnare, om ni tycker de här frågorna är intressanta,
Alfred – 1:33:50
De centrala beståndsdelarna är avancerade vapen också, så det är därför det är stenhård kontroll på det och en av de viktigaste axlarna att förstå allt som händer i världen just nu.
Anders – 1:34:02
Det är en bisarr detaljnivå vi pratar om, vilket chips som kommer att vinna. Lyssnarna har väl trillat bort för länge sedan.
Fabian – 1:34:09
Jag tror att det är precis det här lyssnarna förväntar sig. Nu har vi också en fantastisk kapitellösning, där man kan hoppa över kapitel om man tycker att det är för tjabbigt. Då kan man ju faktiskt hoppa över delar av podden, men det vill vi inte. Så det tipsar vi inte om. Eller?
Alfred – 1:34:22
Nej. Däremot brukar vi säga andra smarta saker när vi ska gå upp. För nu får jag väl ändå säga att det här börjar lida mot sitt slut.
Fabian – 1:34:27
Det får vi verkligen säga. Och vad kul vi har haft. Det är mycket politik som jag tycker är roligt att prata om. Hoppas att ni här tyckte det var kul också. Och håller ni inte med, så släng iväg ett mejl. Då kan man mejla på info@bilarmedsladd.se eller fabian@bilarmedsladd.se, eller alfred@bilarmedsladd.se.
Anders – 1:34:46
Ja, det bästa sättet om du vill stödja podden så är det och prenumerera på den och vi är ju tillgängliga på alla plattformar och poddspelare. För 29 kronor i månaden får du podden utan reklam. Du får tillgång till hela arkivet med alla våra avsnitt. Tillbaka hela vägen till 2016 när vi startade och så får du höra avsnitten lite tidigare. Hur gör man för att prenumerera, Alfred?
Alfred – 1:35:05
Ja, du sa 29 kronor. Det är mars ut som det kommer att kosta. Speciellt om man vill låsa in det billiga priset, årspriset, som man kan köpa hos Apple, då ska man skynda sig att göra det innan första april. Då blir Sveriges sämsta aprilskämt att vi höjer priset på podden.
Anders – 1:35:18
Vad blir det då?
Alfred – 1:35:19
Då blir det 39 kronor i månaden kommer det att börja kosta. En bra siffra.
Anders – 1:35:23
Signifikant mycket dyrare.
Fabian – 1:35:25
En tia.
Alfred – 1:35:25
Vill man prenumerera på oss, som alltså är sättet som vi finansierar att kunna finnas, då klickar man sig antingen fram till att prenumerera-knappen i Apple Podcaster, eller så söker man på bilar med sladd plus med ett plustecken i slutet, alltså i Spotify. Då kan man hitta sätt att betala för oss.
Fabian – 1:35:42
Vi har även en Facebook-sida. Tro på fan, det har vi. Då går man in på. Facebooksidan och klickar. Där lägger jag upp en bild på din tvättmaskin. För den som vill se.
Anders – 1:35:53
En vanlig hemsida också, bilarmedsladd.se, där du hittar alla våra avsnitt.
Fabian – 1:35:58
Förstås. Hälsa hemma i vårdcentralen som kommer hem till dig. För om familjen, barnen eller du själv skulle behöva oss, då finns vi där för dig. Förstås i appen så listar man sig. Behövs det tas prover, botryck eller annat, ja då. Kommer vi hem, eller skickar hem blodtrycksmanschetter gör vi faktiskt också till våra patienter. Så passa på att lista dig innan du blir sjuk, redan nu.
Alfred – 1:36:23
Hörrni, om ni inte har möjlighet att stötta oss ekonomiskt genom att prenumerera. Om ni inte bor där Hälsa Hemma finns, men ändå vill hitta något sätt att hjälpa oss. Vet ni vad ni gör då? Jo, då söker ni upp en kamrat eller två. Kanske en släkting som ni brukar ha problem med runt julbordet eller vid påsklunchen. Och så kan ni låta oss hjälpa till att övertala dem att vara för grön omställning och elektrifiering. Så tipsa de som behöver det om podden och få dem att börja lyssna.
Fabian – 1:36:48
Pröva Anders nationalistiska argument där. Det tycker jag faktiskt. Det är ett bra argument.
Anders – 1:36:52
Ja.
Fabian – 1:36:52
Ja, men det där med att man ska lokalproducera el.
Anders – 1:36:55
Ja, ja.
Alfred – 1:36:56
Hörni, det där har vi pratat om nu redan. Poddens ständiga redigerare är Johan Chandorkar på Umami Produktion. Tack så mycket för det.
Anders – 1:37:02
Och ansvarig utgivare, det är du Alfred. Det vill säga Alfred Ruth. Och då säger vi tack och adjö. Och vad brukar vi säga mer?
Fabian – 1:37:09
Jag säger kör försiktigt.
Alfred – 1:37:11
Kör elektriskt. Och jag säger sladda lugnt. Så hörs vi igen. Om två veckor. – Ja, grymt. Hejdå. Tack och hej.