I veckans avsnitt dyker vi djupt ner i allt från spänningssatta laddstolpar till huruvida vi snart kommer ha en fjärrstyrd norsk robot i våra vardagsrum. Humanoida robotar kan bli nästa stora samhällsomvandling, likt internet, smarttelefonen eller till och med elektriciteten eller hjulet. Vi grottar ner oss i ämnet på allvar!
Snabbare laddning på gång för 800v-bilar
Efter lyssnarbreven blir det en elektrifierande nyhet rörande Teslas Supercharger-nätverk. Det verkar nämligen som att snabbare laddning äntligen är på gång på allvar, och detta genom en uppgradering till version 4. Det intressanta här är tekniken bakom. Vi dammar av gamla fysikkunskaper och påminner om formeln P=U*I. Genom att vrida upp spänningen från dagens nivåer till uppemot 1000 volt kan man leverera betydligt högre effekt utan att behöva öka strömstyrkan och därmed kabeltjockleken.
Det här är en utveckling som paradoxalt nog, åtminstone initialt, gynnar ägare av andra bilmärken mer än Tesla-förare. Bilar med 800-voltsarkitektur, som vissa modeller från Hyundai, Kia och Porsche, har hittills fått ladda långsammare på Teslas stationer. Nu öppnas dörren för effekter på över 600 kilowatt teoretiskt sett. Vi noterar dock att Cybertruck är den enda Tesla-modellen som kan dra nytta av detta idag, medan volymmodellerna Model 3 och Y fortfarande kör på 400 volt. Frågan vi ställer oss är hur snabbt denna teknik rullas ut i Sverige, inte minst med tanke på den pågående Tesla-strejken som sätter käppar i hjulet för nya inkopplingar.
Tesla FSD äntligen till Europa 2026?
Vidare diskuterar vi den eviga följetongen om självkörande bilar, specifikt Teslas FSD (Full Self-Driving). Vi har grävt fram vad som verkar vara ett preliminärt lanseringsdatum för Europa. Det handlar om en process via Nederländerna och deras myndighet RDW, där Tesla siktar på ett godkännande innan februari 2026. Om detta går igenom kan vi förvänta oss en snöbollseffekt där andra EU-länder, inklusive Sverige, snabbt hakar på genom nationella undantag eller EU-gemensamma regler. Vi diskuterar skillnaden mellan de amerikanska testerna i soliga Kalifornien och de utmaningar som europeiskt vinterväder och komplexa stadsmiljöer innebär. Vi berör också begreppet ”The March of Nines”, alltså hur många decimaler av säkerhet (99,999…) som krävs för att vi ska våga släppa ratten helt och låta bilen bli en robot-taxi på riktigt.
Provkörning av Hyundai Ioniq 9
När det gäller hårdvara har vi även hunnit med en rejäl provkörning av nya Hyundai Ioniq 9. Detta är en massiv, sjusitsig SUV som delar plattform med Kia EV9. Vi slås av hur otroligt lika bilarna är under skalet, men hur olika de är i sin framtoning. Ioniq 9 bjuder på en design som man antingen älskar eller hatar, med en retro-futuristisk bakdel och en pixel-design som blivit Hyundais signum. Vi konstaterar att hårdvaran är i toppklass; bilen är tyst (förutom en irriterande fläkt), rymlig och bekväm. Det är en ”executive”-bil med massage i sätena och en känsla av lyx.
Däremot är vi inte nådiga mot mjukvaran. Vi beskriver en frustrerande upplevelse där enkla funktioner som stolsvärme eller navigation kräver alldeles för många tryck på skärmen. Dessutom är systemet fyllt av märkliga prioriteringar – du kan få fram liveresultat från amerikansk baseboll och golf, men det saknas underhållningsappar som Netflix eller en vettig webbläsare för laddpauserna. Vi drar slutsatsen att detta är en bil byggd av ingenjörer som är experter på bilar, men nybörjare på användarvänlig mjukvara. Trots detta landar vi i att det är ett mycket prisvärt alternativ i segmentet, särskilt då man får ett gigantiskt batteri på över 110 kWh till ett lägre pris än konkurrenterna.
Robotrevolutionen börjar hemma hos Fabian
Avsnittets tyngsta del ägnar vi dock åt det vi tror är nästa stora samhällsrevolution: humanoida robotar. Vi är övertygade om att detta är lika stort som introduktionen av internet eller smartphonen. Anledningen till att robotarna måste se ut som människor är enkel: världen är byggd för oss. Vi kan inte bygga om alla trappor, dörrar och verktyg för att passa rullande lådor. Robotarna måste anpassa sig till vår miljö.
Vi fokuserar särskilt på den norska roboten NEO från företaget 1X, som skapat rubriker och en del skratt. Affärsmodellen bygger på att roboten i dagsläget är ganska ”korkad” och i hög grad fjärrstyrs av människor via VR-headset. Vi debatterar hett huruvida detta är en återvändsgränd eller ett genidrag. Kritiken handlar om att det blir oerhört dyrt och svårt att skala upp om varje robot kräver en mänsklig operatör. Motargumentet, som vi också lyfter, är att detta är det enda sättet att samla in den enorma mängd träningsdata som krävs för att göra robotarna autonoma på sikt. Det är ”Tesla-modellen” fast för hushållssysslor.
Diskussionen glider snabbt in på de etiska och geopolitiska aspekterna av denna teknik. Vi myntar begreppet ”digital kolonialism” där vi ser en risk för att välbärgade västerlänningar har robotar hemma som styrs av lågavlönad arbetskraft i utvecklingsländer. Är det en möjlighet till arbete för människor som annars hade haft det sämre, eller är det en ny form av utnyttjande där integriteten i våra hem säljs ut? Vi pratar om riskerna med att ha kameror och mikrofoner vandrande runt i våra mest privata sfärer, potentiellt styrda av någon vi inte vet vem det är.
Vi kan inte heller låta bli att koppla detta till försvarsindustrin. Gränsen mellan en hushållsrobot och en autonom soldat är hårfin. Vi diskuterar den skrämmande utvecklingen med autonoma drönare och hur stormakter som Kina och USA kapprustar inom AI och robotik. Det blir en mörk men nödvändig utblick mot hur tekniken kan användas i konflikter, där den som har flest och smartast robotar vinner, och där tröskeln för våld sänks när inga egna soldater behöver riskera livet.
Trots riskerna och den dystopiska potentialen landar vi i att utvecklingen är oundviklig. Vi ser en framtid där robotik, AI och elektrifiering smälter samman. Kanske kommer din elbil i framtiden inte bara köra dig till jobbet, utan också samarbeta med din hushållsrobot för att lasta ur matkassarna. Det är en hisnande tanke som ligger närmare i tiden än vad många tror. Faktum är att en av oss i podden till och med har lagt en handpenning på just en sådan där norsk robot, vilket kanske bevisar att gränsen mellan teknikoptimism och galenskap är hårfin i vår poddcast om elbilar.
Nedan följer en ungefärlig översikt över när vi pratar om vad i avsnittet. Tiderna är cirka-tider eftersom reklamen kan variera för olika lyssnare och därmed förskjuta innehållet något.
Hålltider:
- 00:20 – Intro, läget och lyssnarbrev
- 33:40 – Snabbare laddning och V4 Superchargers (1000V-teknik).
- 44:15 – FSD i Europa: Datum, regler och utmaningar.
- 57:00 – Provkörning av Hyundai Ioniq 9 (vs Kia EV9).
- 01:21:30 – Det stora blocket om humanoida robotar, NEO, AI och framtiden.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
Ja, här kommer begreppet digital kolonism. Kolono.
Alfred – 0:04
Kolonialism.
Anders – 0:05
Konstigt begrepp.
Fabian – 0:06
Här kommer begreppet digital kolonialism. Kan inte säga det. För här kommer begreppet digital kolonialism.
Alfred – 0:15
Kolonialism. Nu kan inte jag säga det längre.
Anders – 0:17
Kolonialism.
Fabian – 0:18
Det är vinet nu.
Alfred – 0:38
Snabbare laddning på gång för alla bilar med högre spänning. Och kanske har vi äntligen koll på när Teslas självkörning kommer till Europa. Vad ska man tänka på när man köper begagnad elbil? Anders har provkört nya Hyundai Ioniq 9. Är det en ny familjefavorit på gång? Och så är Fabian tillbaka och sågar våra robotspaningar eftersom han redan köpt en egen hushållsrobot. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspoddcast, Bilar med sladd.
Anders – 1:07
Vi spelar in i studio, vi tre faktiskt.
Fabian – 1:09
Jättekul! Och inte nog med det. Vi har ju drinkat lite. Två av tre har druckit ett lunchglas vin. Så kanske lyssnaren får gissa vem.
Alfred – 1:19
För jag brukar se hur ni ser ut när vi spelar in. Men nu känner jag hur ni luktar. Och det är ju inte ett steg framåt.
Fabian – 1:25
Det är Anders och hans kalsonger som man behöver lukta.
Anders – 1:27
Det är ni två som har suttit och pimplat vin här innan.
Fabian – 1:30
Hörs det eller? Hallå, hörs jag? Det har varit otroligt. Vi har haft en liten trevlig lunch tillsammans och så ska vi ut och ha det ännu trevligare ikväll. Det bryr sig kanske inte lyssnarna om, men jag tänker att lyssnarna kanske i alla fall kan tänka att det är vi värda.
Alfred – 1:46
Ja, kul för oss att vi ska få bonda.
Anders – 1:49
Vi bor ju på olika håll, så jag bor i Täby och du Fabian i Kullavik på västkusten och Alfred i Fellingsbro. Så vi brukar ju spela in över länk, men nu så sitter vi i en studio på Södermalm.
Fabian – 2:00
Ja, så vi tackar Umami Produktion för studion och hjälp att komma igång här, hörni. Men jäklar vad mycket kul vi har att prata om idag. Herregud alltså.
Alfred – 2:11
Kan inte du börja berätta hur det har varit? Du har ju fått vara iväg på semester.
Fabian – 2:15
Ja, men precis. Jag har varit på det otroligt lyxiga Svennestället, Gran Canaria. Och det har varit toppen. Jättetrevligt på alla sätt. Och som jag brukar göra varje år när jag varit på Gran Canaria så brukar jag ge en liten kort rapport. Jag kan meddela att man nu är uppe i ungefär. ungefär 25 procent förnybart på Gran Canaria. Resten går då fortfarande främst via dieselgeneratorer fortfarande. Varje år jag kommer dit så är det fler och fler vindkraftverk. Det är ganska blåsigt på de här öarna. Och blodigt som ni vet. Det borde verkligen vara bra möjligheter att kunna ställa om där. Men det går långsamt. Anledningen till det är att man har gemensam eltaxa i hela Spanien. Det inkluderar även Gran Canaria. Så incitamenten där är ju förmodligen inte så stora att ställa om. Så där har man behövt riktade bidrag. Men man jobbar på det och räknar med här om, jag tror man räknar med 2035 eller 2040, att man ska vara helt förnybart då.
Anders – 3:18
Men du pratar ju om Gran Canaria som är den stora ön. Det finns ju en av de öarna som heter El Hierro. Den är ju väldigt speciell den ön. För de producerar sin egen el med vindkraft. Och sen så pumpar de upp vatten.
Alfred – 3:31
Just det, det är de som har den här stora. Dammen.
Anders – 3:33
Exakt, de har byggt en damm uppe i en vulkan och sen så låter de den åka ner.
Fabian – 3:37
Det kommer man ju göra även på Gran Canaria nu. Så att de har en stor damm som används för vatten helt enkelt. Dricksvatten och så tror jag. Och den kommer man utnyttja till detta. Men det har varit ganska mycket kontroverser kring det där projektet. Och så vitt jag vet, om man läser Kanariejournalen. Som jag läser om varje år. En svensk blogg där man översätter en hel del.
Alfred – 3:57
Du är inne och läser där?
Fabian – 3:58
Ja, självklart. När jag åker i taxin från flyget. så måste jag ju något att göra. Så då brukar jag läsa den där. När jag ser alla vindkraftverken där och ser att några står still och sådär så undrar jag alltid hur det går för dem. Och det går ju lite långsamt, men det går i alla fall framåt. Så kan jag säga.
Alfred – 4:11
Jag skrattade ändå gott att det var . Jag var orolig i en mikrosekund. Och sen så skrattade jag bara gott när en kompis åker till Kanarieöarna och det som händer nästa gång, nästa dag, är att det är en nyhet i Sverige. Varning om hårt väder på Kanarieöarna.
Fabian – 4:27
Ja, så var det faktiskt. Det var många som frågat mig om det. Det är ju inte gjort riktigt för regn. De här länderna är inte riktigt vana vid det kan vi säga. Men det var ju sådär att de stängde klubborna. Det var ju vädervarning då, så klubbar och sådant stängde tidigare. För allting är ju halvt utomhus. Så det blev en tidig kväll. Och sen på morgonen i frukostmatsalen så stod det någon stackars elektriker och petade i något eluttag där det rann vatten ur eluttaget i frukostmatsalen. Men det gick ju alldeles utmärkt bra. Det påverkade inte särskilt mycket.
Anders – 4:59
jobbigt för dig att ha det så tufft.
Fabian – 5:02
Ja, det är fruktansvärt. Alfred, apropå väder, lite av klimatmöte. Du var lite deppig, eller?
Alfred – 5:09
Jag kände, jag satt och tänkte att nu har det ändå varit ett klimattoppmöte. Det här borde vi rapportera om. Det brukar vi göra. Så brukar vi göra. Det brukar finnas något i nyhetsblocket om vad som har hänt på senaste klimatmötet. Det blev så deppigt att det kändes som en personlig anekdot istället.
Fabian – 5:26
Så det hamnade där?
Alfred – 5:27
Det hamnade där. Jag tog med ett klipp på kungen. Kan vi inte lyssna lite på kungen?
Fabian – 5:31
Det vill jag gärna lyssna på. Om inte du har något att säga så kanske kungen har något att säga.
Alfred – 5:33
Jag kan fylla på när kungen är klar.
Speaker – 5:36
Sammanlagt 60 statschefer är på plats i Belém för ett toppmöte om klimatet inför att FNs årliga klimatkonferens inleds här på måndag. Många europeiska statsministrar och presidenter är på plats. Sverige representerades i talarstolen av kungen som var tveksam till om klimatförhandlingarna kommer kunna nå resultat.
Kungen – 5:55
Alla länder ska kunna skriva under samma papper. Men det går ju inte.
Speaker – 6:00
Men det finns ju, inte minst här i Brasilien, ett perspektiv som handlar om att den rika världen borde stå för mer av kostnaden. För både klimatanpassningen, men också för att kunna nå utsläppsmålen.
Kungen – 6:14
Ja, man kan tycka vad man vill om det här. Men jag förstår också, Lula han sitter här med Amazonas och Jätteland. Hur mycket ska vi betala? Det är det som är knäckfrågan.
Speaker – 6:24
När ni säger hur mycket ska vi betala, vilka är vi?
Alfred – 6:31
Vi kan stanna där. Vi behöver inte lyssna på mer. Jag ville bara att alla skulle ha med sig. Det här är ett klipp som är ganska gammalt nu. Det är precis innan klimatmötet skulle dra igång. För ett par veckor sedan. Men bara så att vi kommer ihåg hur mycket vi har toppat laget. Vi har ju skickat högsta hönset här.
Fabian – 6:45
Men snälla nån, han får väl typ inte uttala sig om politiska frågor. Det här var väldigt politiskt.
Alfred – 6:53
Ja, det blev mycket kritik mot det här uttalandet inför mötet. när hela syftet med att ha mötet är att alla ska skriva under papper.
Fabian – 6:59
Helt värdelöst!
Alfred – 7:00
Men alltså, han fick ju typ rätt.
Fabian – 7:02
Jo, men.
Alfred – 7:03
Det är det som är så himla deppigt.
Fabian – 7:06
Att kungen har rätt!
Alfred – 7:07
Jag var lite upprörd inför att vi har en klimatminister som inte ens åker till mötet. Det har varit lite tyst i media om varför hon inte åker. Det har varit lite.
Fabian – 7:17
Vart hon inte gravid? Var det inte så?
Alfred – 7:18
Ja, det är det som är grejen. Hon är ju så pass gravid att det inte är bra för henne att flyga.
Fabian – 7:25
Hon får väl ta båten till Brasilien som alla andra.
Alfred – 7:27
Jag förstår att de kanske inte vill outa henne hur som helst om det, men de har ju hållit på med lite andra efterhandskonstruktioner om varför det, kungen och så vidare, är bra stand-in. Och nu med facit i hand hur det här mötet gick. För summa summarum är ju verkligen att det blev ingenting. Eller snarare, det som är framgången är att det inte blev en tillbakagång. De har lyckats skriva under ett gemensamt papper, men det har egentligen inte blivit någonting nytt från förra året.
Anders – 7:50
Det är ju Parisavtalet som gäller fortfarande nu.
Alfred – 7:52
Exakt. Det gäller fortfarande, men det är ett förlorat år. Vi har inte rört oss framåt, men på något sätt finns det ändå tillräckligt mycket i pappret som gör att det går att hålla hopp om att vi kanske kan komma överens om något mer nästa år.
Fabian – 8:02
Att det inte blev något är väl varken Ers Majestäts eller Rominas fel. I och för sig.
Anders – 8:09
Men kan inte jag få bara vara lite positiv här? För att vi har haft ett år, eller faktiskt några år, av populistledare runt om i världen och en tillbakagång för de här frågorna. Och givet det så är det ganska bra att det inte blev värre. Med alla de här populisterna just nu i världen så var det givet att vi inte kommer kunna gå framåt här.
Alfred – 8:36
Jag håller med dig. Och det är det som gör att kungen har typ rätt här. Jag tror det kommer vara så nu framöver. Jag tror att det alltid kommer vara någon populistregering någonstans. Det känns som att kanske är tiden förbi där man kunde räkna med att det fanns. sunda och vettiga politiska ledare i alla länder samtidigt.
Anders – 8:56
Deppigt. Nej, jag tror du har helt fel där.
Alfred – 8:59
För så är det ju i EU också. Polen var världens bakåtsträvare, fram tills de äntligen lyckades välja rätt regering där. Då blev det något annat land istället. Det var Slovakien som valde. Vi blir hela tiden blockerade av någonting och det känns som att det är det som har hänt i klimatarbetet.
Anders – 9:15
Du får zooma ut och titta på den stora bilden där. Titta hur det var för 40. Med krig och galenskap. Vi har ändå nått en väldigt lång väg tillsammans, kollektivt, på den här planeten. Att förstå de här problemen. Oj, vad kumbaya!
Fabian – 9:31
Stämning nu.
Anders – 9:32
Ja, men det är lätt att fastna i det här. Man tittar på mikronivå här och nu. Men vi är på väg åt rätt håll. Titta på alla fina grejer som vi har gjort med elbilsomställningen.
Alfred – 9:43
Kontentan för mig är att jag hoppas att du har rätt. Och att det inte är så att politiken för alltid kommer att vara blockerad av att det. Det finns alltid någon ledare som bara saboterar processen. Men jag tänker att min kontenta är inte att man ska bli apatisk. Utan min kontenta är nog mer såhär, det kommer nog vara så. Vi måste ha en process som fixar klimatet som är robust nog att det löser sig ändå. Och det enda som jag kan sätta mitt hopp till då är att det håller på att bli i allt större utsträckning en väldigt bra affär. Att rädda klimatet. Allt det vi pratar om, att Kina är på väg att ta över i industrin och så vidare. Det är ju att de har gjort framsynta, långsiktiga. satsningar på att bli bra industriellt på det som är viktigt i omställningen. De kommer känna storkovan på det.
Anders – 10:26
Berätta för lyssnarna vad det är du pratar om här. Kina håller på med en massiv omställning mot förnybart. De ska bli helt koldioxidfria. De har förstått problemet som de orsakar i hög grad med kolkraften som de har.
Fabian – 10:39
De har mycket lokala problem med det också. Det är inte bara den globala frågan vi pratar om när vi pratar Kina.
Anders – 10:45
Det är en sak som har hänt i Kina nu. flyttat sig från att tidigare bara varit fokuserad på den lokala frågan.
Fabian – 10:52
De förstår ju att grön ekonomi är det som många länder vill åt.
Alfred – 10:55
De är ju störst på tillverkning av solceller, de är störst på tillverkning av vindkraftverk, de är störst på tillverkning av elbilar, de är störst på tillverkning av batterier, de sitter på alla råmaterial som vi alla behöver för att bygga de här grejerna. Så nu börjar ju de kanske vara några som knuffar på i den globala politiska processen för att accelerera omställningen, för de vet att de kommer få sälja alla grejer som alla andra måste köpa. Det är väl där, tror jag, Vi fattar att vi av geopolitiska skäl måste bli bra på samma saker. Och i vår iver att sen tjäna pengar på de sakerna.
Fabian – 11:25
Fast det vi ser nu är ju snarare att många tycker att Kina är för mäktigt i detta. Och att man vill begränsa Kinas makt. En del av det blir då att några drar slutsatsen som Trump och gänget. Att vi ska tillbaka till kol och olja. Det är dit vi ska tillbaka. Det är ju oerhört kortsiktigt. Men det är ju tyvärr den slutsatsen många av världens ledare tar.
Anders – 11:47
Populisterna gör det, som inte har fattat vart det är på väg. Det där är så . Alltså, det är inte ens kortsiktigt smart att satsa på kol och olja. Ja, det är det ju. För här och nu säljer de lite mer av sin frackade olja.
Fabian – 11:57
Ja, men han ska ju bara sitta tre år till.
Alfred – 11:59
Vi har i alla fall en statschef som redan innan mötet började, förstod hur det skulle gå. Han verkar ju ha koll.
Fabian – 12:07
Okej, för en gångs skull. Ja, bra.
Anders – 12:08
Jag kan berätta en kul grej som jag har gjort. Jag har pratat om det några gånger. Jag och mina barn går på något som heter FRO, Frivilliga Radioorganisationen, som har.
Alfred – 12:18
Jag är avundsjuk på det där. Jag vill också ha barn i rätt ålder för att gå på det.
Anders – 12:21
Det här är så jävla kul.
Fabian – 12:23
Är det därför man skaffar barn? För att man ska få bygga lego med?
Anders – 12:26
Det här är next level av kul grejer. Förra helgen var jag på en hackertävling. Jag tävlade ihop med FRO Norra, Stockholm Norra, i en tävling som Försvarsmakten anordnade tillsammans med FOI. Alltså Totalförsvarets forskningsinstitut.
Alfred – 12:42
Blir du en dålig vinnare då? Så att du vinner över din son och håller på .
Anders – 12:47
Nej, men vi tävlade i ett lag.
Alfred – 12:49
Okej, så ni gick där tillsammans.
Anders – 12:50
Ja, så vi tävlade. Vi var ett helt gäng. Jag har klistrat in en bild åt er. Jag kan lägga ut det på hemsidan sen. Så satt vi, folk från hela den här gruppen. Några jävligt vassa hackerkillar och tjejer.
Alfred – 13:00
Just det. Det är en spektakulär bild här. Ett tråkigt rum med dålig belysning. Ja, absolut. Bleka gula gardiner och ni sitter med varsin dator.
Anders – 13:06
Men vi satt ihop och jobbade och löste uppgifter. Knäcka olika . Ta oss in i olika nätverk och såna där . CTF heter det, Capture the Flag. På en server någonstans har någon gömt en flagga. En del grejer kan vara mer sånt här att man ska lösa. Man behöver inte kunna teknik eller programmering. Utan man får en uppgift. Ett lösenord visades i ett skyltfönster i London. Det här klockslaget. Vad var lösenordet? Och då får man liksom såhär, okej, hur hittar vi det?
Fabian – 13:35
Google Maps då?
Anders – 13:36
Lösningen på den uppgiften var att det fanns, i London så hade de alla busstidtabellerna bakåt i tid. så då kunde man backtracka vilken buss som hade kört förbi där, vid vilken tidpunkt. Det fanns någon kamera och skit.
Fabian – 13:47
– Jaha! Det var ju kul.
Anders – 13:49
Så det finns en blandning av uppgifter. Sådana uppgifter och så är det mer Linux-uppgifter. Men det som är så otroligt kul med det här, det är att om man kommer dit och inte kan någonting om datorer, så kan man börja från början. De går igenom Linux-grunderna. Vad är det här för någonting? Och så lär man sig mer och mer och mer och mer. Och jag är där nu med min 13-åriga son Hugo. Han har blivit så otroligt duktig. Han kunde i stort sett . ingenting. Nu sitter han i Linux och installerar servrar där. Det har gått så otroligt fort. Så det är som världens tips att ta barnen till det här om de är teknikintresserade. Det är kul för vuxna också. Det är uppgifter som jag tycker är svåra.
Fabian – 14:27
Jag har en kompis som jobbar för, han ska få vara namnlös, jag är inte säker på om jag får säga det, men han jobbar för totalförsvaret. Han är matematiker i botten.
Anders – 14:37
Nu måste han döda dig.
Fabian – 14:40
himla kul varenda gång jag träffar honom, så försöker jag pressa honom. Vad gör du? Går det på jobbet? Varenda gång sluter han sig som en mussla. Det blir nästan återkommande tema. Men en del av hans rekryteringsprocess när han fick det jobbet, det var ett litet arbetsprov där de fick någon pdf. Det påminner väldigt mycket om det du beskriver. Då skulle man i pdf-en förstå att man zoomade in jättemycket. Det fanns en QR-kod där. Man zoomade in och zoomade in. Sen gick man in. den webbadress där resten av instruktionerna fanns och så var det programmeringsövning.
Anders – 15:14
Det är jätteroligt och en grej som är kul är att här är ju då säkerhetspolisen och försvaret och rekryterar. Så plötsligt bara försvinner folk från den här. Jaha, okej.
Alfred – 15:26
Blir de rekryterade eller blir de fängslade?
Anders – 15:28
Nej, de blir ju rekryterade in i.
Fabian – 15:30
På den här säkerhets.
Anders – 15:31
Ja, men på de här. Det är sådana här CTF.
Alfred – 15:33
13-åringar alltså?
Anders – 15:34
Nej, inte 13-åringar, men det är ju folk i alla åldrar. Ja, ni har sett tv-serien Hackad. En av de killarna är ju från FRO, den gruppen som jag är med i här i Sollentuna. Ja, coolt.
Fabian – 15:47
Du är nästan kändis nu då, för att du känner en tjej. För att jag känner.
Anders – 15:50
Jag är kändis ändå. Jag kan verkligen rekommendera det här om man har barn i rätt åldrar. Det är en anledning för en vuxen att komma iväg och sitta och pilla med en sån här kul grej också.
Fabian – 15:58
Men kan man gå som vuxen bara?
Anders – 16:02
Det finns något evenemang för vuxna. Jag är på ungdomsverksamheten med min son.
Alfred – 16:08
Du får rekrytera ett barn först. Du kommer liksom. bli ställd för konstig grooming av en helt annan sort. Ska vi gå vidare, hörni?
Fabian – 16:17
Ska vi gå vidare? Vi har nämligen även denna gång ett gäng lyssnarbrev.
Speaker – 16:24
Allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You got mail.
Fabian – 16:34
Och då skriver Peter Jarstorp. Hej på er! Väldigt bra och trevlig podd ni har. Både röst och innehållsmässigt. Ja, det måste ju vara min röst han tänker på.
Alfred – 16:43
Eller Anders tror jag. Anders får alltid höra att han har bäst radioröst.
Fabian – 16:47
Ja, du har ju jobbat på studentradio. Du har en bra radioröst. Det sa till och med min mamma när vi drog igång. Hon lyssnade ju på podden. Hej mamma! I alla fall, åter till Peter då. Peter skriver att han har både solpaneler och en Zoe från 2018 tack vare oss. Glad smiley skrev han. Han kör Tib. och köpte en blodtrycksmätare inne på Hälsa Hemma också. Han är verkligen poddifierad. – Vi investerar där.
Alfred – 17:10
Hela ekosystemet.
Fabian – 17:11
Hela ekosystemet och skriver tack för en bra podd. Men nu har jag några frågetecken angående laddning på bilen när man kommer hem. Hur ska man göra när det är kallt ute och har låga procent? Vad menas med låga procent och när är det kallt ute för ett bilbatteri? Händer att jag kommer hem med 20 procent kvar, hur många minus? Kan det klara av, med dagens effektavgifter vill jag ju inte starta laddningen före klockan 22 skriver Peter.
Alfred – 17:39
Men som jag tolkar frågan så är det sådär. Dels så är det ju lite dåligt för ett elbilsbatteri att om det har väldigt lite laddning kvar. Så kan det liksom förlora lite i tillgänglig laddning.
Fabian – 17:48
Det står en varning på Teslorna till exempel. Ja men exakt.
Alfred – 17:51
Så man ska ju se upp lite grann med att lämna det med väldigt låg laddning. När det är extra mycket när det är kallt ute.
Fabian – 17:57
Du stannar på 20 procent och sen så kanske det blir 20 minusgrader. Och då kan det här bara droppa till 15.
Alfred – 18:02
Exakt. Det är inte att den energin försvinner, det är mer att den inte är tillgänglig när bilen är kall. Men sen så kommer det också gå åt energi för att värma upp batteriet igen. Och det kommer det ju göra även när du ska ladda batteriet. Så det är väldigt svårt att ladda ett batteri när det är för kallt. Vilket gör att det kan gå åt extra ström för att värma upp batteriet för att sen kunna ladda det. Det jag tänker finns i den här frågan är sådär, borde jag ladda direkt när jag kommer hem och batteriet fortfarande är varmt? För att slippa ta den extra förlusten av att värma upp batteriet för att kunna ladda det. så att elpriserna är lite dyrare tidigare? Eller ska jag vänta tills elen är som billigast på natten? Men då är allting superkallt.
Anders – 18:36
Jag tyckte det här var en otroligt bra fråga. Jag skulle säga att det är ett av de bästa lyssnarbreven vi har fått. Det här är ju uppenbart en smart frågeställare. Vilket jävla fjäsrande! Herregud! Nej, jag skojar. För det är ju en intressekonflikt mellan antingen att ha så lågt elpris som möjligt i stunden eller se till att elbilsbatteriet varar så länge som möjligt. Eller hur? Och själv. så resonerar jag så här. Dels så kan man ju säga att ett e-bilsbatteri i genomsnitt mår som allra bäst mellan 20 och 60% ungefär. Så att under 20% så ska man försöka att inte låta det stå länge. Därför att batteriet åldras av det och över 60% så blir det också sämre. Men det är ju också hur mycket man ska ladda batteriet. Man behöver kunna använda bilen också. Så jag laddar min egen bil till 80% typiskt och 100% när jag kör långt. Men jag har exakt samma problem. När jag kommer hem och det är kallt ute och Tibber då inte startar laddningen. Så svettas jag litegrann. För att fan, jag ser att den kommer starta fyra i natt.
Anders – 19:38
Och bilens batteri står på fem procent.
Alfred – 19:41
Då har Tibber kanske inte riktigt tagit höjd för att den ska behöva lägga massa ström på att värma upp batteriet för att sen ladda det. Så då kanske du inte hinner ladda.
Fabian – 19:48
Ja, det också. Men sen finns det ju faktiskt en inställning i Tibber där man kan sätta miniminivå. Man kan säga så här. Man ska tänka lite på det. Det kan faktiskt vara så att någon blir sjuk. Jag kan behöva akut åka till ett sjukhus eller så. Då kan det vara klokt att faktiskt ha en miniminivå alltid i batteriet.
Alfred – 20:06
Jag brukar köra min på 25 procent.
Fabian – 20:08
Ja, 20 kör jag.
Anders – 20:10
Jag har ingen miniminivå alls.
Fabian – 20:12
Jäklar, living on the edge.
Anders – 20:13
Jag brukar inte heller komma hem med så lite i batteriet. Problemet är då att om man, som jag nästan aldrig gör det, om jag sätter att den alltid ska vara 25 procent, då kommer den skita i elpriset. Ja men det kommer ju kosta dig typ 20-30 kronor.
Alfred – 20:31
Ja. Då. Någon gång varannan månad. Det vill man ju absolut inte råka ut för.
Fabian – 20:35
Det är sporten!
Anders – 20:38
Jag kommer ju inte hem med 5 procent, men jag kommer kanske hem med 15-20 procent. Ja, vad vet jag. Skitsamma.
Fabian – 20:44
Det är många procent hit och dit nu.
Anders – 20:45
Det är bara käbbel. Nej men det. Se till skulle jag säga att bilen bör inte lämnas med under 10 procent. Det är väl en bra tumregel någonstans. För att den kommer tappa under natten och sen är den nere på . Ja, men det är minimum. Så då får man ladda upp den och sen vänta tills elpriserna sjunker. Men det är ju svettigt när elpriserna är 4 spänn och du ska stå och ladda upp den.
Alfred – 21:09
Men förlåt, Anders. Jag tänkte att du skulle komma fram till något slagkraftigt här. Du har ju tänkt så mycket på det här. Ja. Mitt svar är såhär. För jag har ju varmgarage. Så jag har inte det här problemet i samma utsträckning.
Fabian – 21:19
Jag är också i varmgarage.
Alfred – 21:20
Mina bilar blir inte kallare än 10 grader. 10 grader varmt då. Oavsett hur kallt det är ute. För det är den temperaturen jag håller i garaget. Så då har jag inte det här problemet. Så för alla som inte vill nörda ner sig i den här sporten. Då kan ni bara skita i det här. Ställ in bilarna på att alltid ha minst 25% laddning. Så att de laddar upp till det omedelbart. Sen har ni smartladdning på resten. Om det blir så att ni drar någon extra kilowatt för att bilen hinner bli lite kallare på vägen. Så blir det försumbart på det stora hela i hur mycket det kommer att kosta. Det är också försumbart åt andra hållet. Så länge ni i grund och botten smartladdar. Så det är svaret för alla som inte vill Men Anders, nu får du säga såhär, för er som vill ha sporten då. Där det faktiskt handlar om att blir det fler kilowatt totalt? Eller blir det fler kronor totalt om jag laddar mindre ström dyrt, billigare?
Fabian – 22:06
Då får man väl se till att använda med minst 20 procent då?
Anders – 22:08
Du säger kilowatt, men du menar förstås kilowattimmar. Svaret är att det blir en del pengar om du ska ladda från 5 till 25 procent. Det är väl hög tröskel. Hade jag haft en tröskel så hade jag satt den på. 15 kanske eller någonting sånt. Men under 10 procent lämnar den inte där. I så fall ska du ha en tröskelsättning på 15. Min bil står utomhus kan jag säga. Det här funkar alldeles utmärkt att köra utan tröskel.
Fabian – 22:35
Det var rond ett mellan de här två kombattanterna.
Alfred – 22:40
Jag noterar bara att Peter fick inget svar. Han vet fortfarande inte om han ska ladda på natten eller på dagen.
Fabian – 22:45
Vem som vann får väl lyssnarna helt enkelt mejla in. Ska vi gå vidare till dagens andra lyssnarbrev?
Alfred – 22:51
Peter, eftersom inte Anders kunde. gör matten här. Skriv till oss när du har räknat ut det själv.
Anders – 22:55
Ja, men det går ju inte att räkna fram till det här.
Fabian – 22:57
Nu går vi vidare, killar.
Anders – 23:00
Då har vi fått mejl från Tobias Ahlgren som skriver till dig, Alfred. Hej Alfred! Tack för din professionella balans du bidrar till. Anders och Fabian är mycket roliga och underhållande, men trots det märks det alltid när du inte är med. Okej, det är tur.
Fabian – 23:14
Vem tog med det här mejlet, Alfred? Jag vet inte.
Alfred – 23:17
Det är jag som har lagt in båda mejlen.
Fabian – 23:18
Kan det vara så?
Anders – 23:19
Men vadå, hur länge sen det De kanske blandar ihop dig med mig.
Fabian – 23:26
Det här var nog inte den viktiga frågan. Det här är inte lyssnarfrågan.
Anders – 23:29
Jag tror att de har blandat ihop personerna. Okej, Ebyskolan är två år.
Fabian – 23:32
Du kan inte tänka dig!
Anders – 23:36
Ebyskolan är två år gammal och det mesta är säkert fortfarande aktuellt. Men i sista avsnittet beskrivs vilka modeller man ska undvika eller pruta extra på. Hur vet man att bilen och framförallt batteriet är i bra skick? Och hur funkar egentligen det där med momssmitta? Många frågor. Har ni funderat på att ha ett avsnitt i podden där ni återkommande tar upp vad som är aktuellt på temat begagnatmarknaden? Det kommer nya modeller varje år och typiskt tre år senare finns det dom som begagnad bil. Det dyker upp artiklar eller undersökningar om vad som är bästa köp, längsta körsträcka per laddning eller batterihälsa över tid. Läs den sågade sammanställningen av KVD-bil.
Alfred – 24:12
Just det, där refererar han till en genomgång som vi hade för något avsnitt sen om just det här.
Anders – 24:16
Ja, jag tror att många med mig verkligen skulle uppskatta en samtalspunkt om detta i varje fall.
Alfred – 24:22
Varje avsnitt kanske blir ofta uppdaterat, men vi kanske faktiskt borde återbesöka elbilsskolan och se till att damma av den lite grann. Jag tror att den fyller ett syfte. Det är kul att höra att du har lyssnat på det här Tobias. Får jag börja? Jag har tänkt lite grann, för jag har ju också precis faktiskt sålt min elbil begagnat. Då var jag tvungen att sätta mig in lite i vad jag ska tillhandahålla här till dom som köper bilen. Så att dom ska kunna avgöra att det är ett bra köp. Hur ska dom kunna känna igen att det här blir bra? bilen har batteri och i övrigt har vårdats väl jämfört med andra bilar. Man tänker att det man vill undvika när man ska köpa är ju att, utan att märka det, köpa någon som har gått som taxi eller laddats fullt hela tiden och man inte tagit hand om batteriet. Då gjorde jag så att jag hade på min Tesla, så hade jag faktiskt, när bilen var ny, betalat för att ha en monitorering av den via en tjänst. Det finns många sådana tjänster, men jag har använt den som heter Teslafi.
Alfred – 25:13
Den har en kurva där man kan se hur batteriet har åldrats över tiden och hur det har degraderats, vilket gör att jag kan visa. Jag kunde visa för mina köpare en rapport på hur batteriet inte är lika bra som det var när det var nytt, men också att det inte finns några plötsliga dramatiska fall.
Fabian – 25:30
Har du gjort det när du har sålt också? Ja. Att du har argumenterat kring det?
Alfred – 25:33
Det var flera av köparna som frågade efter det här. Och jag hade förberett, så jag hade den rapporten jag kunde dela. På Teslorna finns det numera också en möjlighet att göra ett batteritest, men det tar ganska mycket tid. Man måste cykla batteriet och så vidare. Jag vet inte hur transparent det ska vara. Det finns en ganska stor risk att av att göra det testet så upptäcker bilen att den har blivit sämre. Så att man kanske faktiskt kan råka försämra sin status på det. Om man är på köparsidan så kan man ju då kanske begära att ett sånt test görs. Jag tog inte initiativet själv till att göra det testet. Ingen av köparna som jag var i kontakt med begärde det.
Anders – 26:08
Vet du att det är så att den faktiskt då inser att det är sämre?
Alfred – 26:11
Ja, så det den gör då är ju att den kontrollerar hur batteriet faktiskt mår. och det uppdaterar ju BMS:ens syn på batteriet. Det kan ju slå åt båda hållen.
Fabian – 26:21
Det kan ju också göra att du snabbladdar långsammare. Om Tesla upptäcker ”oj vad dåligt det här batteriet var”, då ställer vi ner snabbladdningen lite här.
Alfred – 26:27
Ja, det är ju framför allt 85 kilowattimmars batteripaketen i gamla Model S och X som har det problemet, att de har blivit strypta i superladdning. Så jag tror inte det är så stort problem på Model 3 och Model Y och så vidare. Men om man refererar till det här avsnittet som vi hade i elbilsskolan. ordnade vi framförallt för några av första generationens elbilar som inte hade vätskekylda batterier. Ja. Och faktum är att sen dess säljs det i princip bara nya bilar med vätskekylda batterier. Så det gör att det inte finns samma typ av nya modeller som man verkligen ska undvika. Som till exempel första generationens Nissan Leaf och så vidare.
Anders – 27:05
Ja, det finns ju några. Vad heter den? Toyota BZ4X, första varianten, hade ju problem. Men det var kanske mest mjukvaruproblem som de löste mjukvarumässigt eller?
Alfred – 27:18
Ja, det är fortfarande så att de är konstiga när man ska resa långt med dem och så vidare.
Anders – 27:22
Problemet är ju första generationens elbilar av alla tillverkare är ju lite skakiga när de inte har byggt elbil innan. Man vet hur man bygger bra batteribilar numera. Men där kan det ha skett misstag som gör att man klantar sig med batterierna. Det finns några sådana exempel.
Alfred – 27:41
Personligen skulle jag undvika lite av det. Jag har inte något bra belägg för det här, men det finns framförallt Stellantis-koncernens bilar. Det är alltså Peugeot, Opel, Citroën, några av de där. De saknar möjlighet att ställa in batteriet, att begränsa laddningen. Vilket gör att de rimligtvis bör laddas till 100% hela tiden av sina ägare.
Fabian – 28:00
Du har sagt det i ett tidigare avsnitt, där vi pratar om KVD:s granskning. Men samtidigt kan man ju tänka sig, det vet vi ju inte, det får man ju läsa på. Att det finns en marginal. När man laddar 100% så är batteriet kanske laddat till 80% bara. Då skulle det faktiskt kunna vara motsatsen.
Alfred – 28:19
Det skulle kunna vara motsatsen. Det som talar emot det är väl att det här är bilar som allmänt säljs ganska billigt. Så om de ska ha så mycket räckvidd som möjligt för pengarna så blir det väldigt svårt att ha en stor topp-puff. Om jag köpte en sån bil, då skulle jag nog. Det går att faktiskt ta hjälp av tredjepartsaktörer på marknaden för att testa igenom en bil ordentligt. Beroende på hur mycket arbetsinsats man vill göra här. Det minsta man kan begära när man ska köpa en bil är att man ska ha en överenskommelse med säljaren. Man ska be om och man ska få chansen att köra bilen och cykla hela batteriet när man har tagit emot bilen. Antingen innan man gör transaktionen eller att man får göra transaktionen, ta emot bilen och kunna göra ett eget körtest efteråt. Så man har någon form av vecka på sig att märka att batteriet inte funkar.
Anders – 29:06
Det är också svårt.
Fabian – 29:07
Ja, svårt.
Anders – 29:08
Ja. Alltså, jag Jag är nog inne på att de här som vi har pratat om, de olika bilprovningen och sådär som numera testar batterier, att det är nog fan så man ska göra. Alltså en varning jag har, det är bilhandlare. Min erfarenhet.
Fabian – 29:21
Generellt ja.
Anders – 29:22
Ja, generellt.
Fabian – 29:23
Förlåt om ni säljer kring en bil där ute, någon av er.
Anders – 29:26
Min erfarenhet är att bilhandlare, jag har typ inte mött en enda bilhandlare som har koll på hur man ska sköta batteriet. Utan åker du till en bilhall så står bilarna laddade till 100 procent, alltid där. också att det ska se ut som att, oj, titta vad lång räckvidd det är på den här bilen. Så om du köper en elbil som har stått i en bilhall länge och om du kommer dit och den står laddad till 100%, då ska du fan dra öronen åt dig för att batteriet tar så mycket skada av att vara fulladdat.
Alfred – 29:53
Jag tänker att just när man köper från bilhandlare, då finns det ju i allmänhet någon form av garanti med i köpet också. Då är det faktiskt helt rimligt. Det kanske inte är så att det behövs något extra avtal, men det kan vara bra att kontrollera när man köper. Jag vill kunna köra den här bilen här. Jag vill kunna köra hela batteriets räckvidd och jag vill kunna märka att den håller vad den lovar. Annars är det ofta så att de här testerna som görs på 10 minuter, en kvart av någon tredje part. De kan inte egentligen göra så mycket mer än att läsa av BMS. Det blir inte bra.
Fabian – 30:24
Det problemet låg förmodligen på KVD-bil. Nu har inte vi hört någonting från dem, vad jag vet. Men sannolikt är det inte KVD-bilens eget fel att det blev såhär. Utan sannolikt är det den underleverantören som de har. anlitat som ska testa bilarna. Men jag håller med. Var är EU när man behöver dem? Här hade verkligen EU behövt gå in och lagstifta och säga så här. Det finns ett standardiserat test. Det ser ut så här. Det måste alla ha tillgång till. Man ska kunna plugga in i porten där och få ut ett standardiserat test som liksom är rättvisande.
Anders – 30:58
Men Alfreds poäng är att då kommer det bara någonting från bilens BMS. För det som egentligen betyder någonting är hur mår den individuella Det måste finnas något kvalitativt sätt att testa det.
Alfred – 31:10
Det är inte svårt. Det är bara att det tar tid. Man behöver ladda batteriet fullt en gång och sen behöver man köra slut på det. Sen är det färdigt. Han frågar också om momssmitta. Jag tycker att det är lätt googlat. Vi fattar oss väldigt kort om det. Kortfattat, om ett företag köper en bil så kan man i allmänhet dra av lite moms på det.
Fabian – 31:28
Hälften av momsen är det regel om man leasar?
Alfred – 31:30
Om det är en förmånsbil. Är det en tjänstebil fullt ut så kan man dra av hela momsen. När man sen säljer den här vidare. Om du ska sälja den vidare till en annan företagare så är det fortfarande möjligt att dra av momsen på det här köpet om du köper från ett företag som har kunnat dra av momsen tidigare. Så fort det är en privatperson emellan, då blir köpet momsfritt. Transaktionen blir momsfri i nästa steg och det gör att ingenting av det blir avdragsgillt för ett företag som annars hade kunnat dra av momsen. Så därför är det bra, för företag som köper bilar vill köpa bilar av andra företag.
Fabian – 31:59
Därför är dom lite mer värda också, för då kan man få in dom momsfritt. 70% av alla nya nya bilar i Sverige har traditionellt sett varit företagsbilar. Det har ju varit ett sätt för oss att få igång en ny bilflotta och sponsra Volvo. En liten slamkrypare är, vad händer om man är enskild firma då? Vad gäller då? Det får väl någon redovisningsekonom höra av sig och berätta för oss om vad som gäller då. Enskild firma är ju ens egna personnummer. Är det ett privat köp eller företag då?
Anders – 32:26
Du skulle säga något Fabian om elbilsskolan som vi nämnde bara kort.
Fabian – 32:29
Ja, men precis. För lyssnarfrågan här. Det här handlar ju om elbilsskolan. Vad är elbilsskolan? Jo, det är ett par avsnitt som vi gjorde avsedda för dig som är ny elbilsförare. Med allt ifrån räckvidd till batterihälsa och allt viktigt som du kan behöva veta som nybliven elbilsförare.
Alfred – 32:48
Jag tänkte nästan, när vi gjorde den där, så tänkte jag mest på alla er som lyssnar. De vet att ni har andra i er omgivning som ska köpa elbilar snart. För de här är ju perfekta för er att skänka till dem. Det här borde du lyssna på innan du kör igång.
Fabian – 33:00
Så hur gör man då om man vill lyssna på elbilsskolan, ja då måste man väl prenumerera Alfred?
Alfred – 33:04
Nej, nej, det ligger gratis tillgängligt för all framtid för alla. Så det är verkligen lätt att skicka vidare till folk som funderar på att skaffa elbil.
Anders – 33:12
Det är alla andra historiska avsnitt man måste prenumerera för.
Fabian – 33:16
Okej, vi rör oss vidare. Vi ska prata om snabbare laddning på gång på alla superladdare, Teslas superladdare. Har vi ett lanseringsdatum nu kanske för FSD i Europa möjligen? Och vi provkör Ioniq 9 och så har. svaren på hur framtiden ska robotiseras. Allt efter detta.
Alfred – 33:41
Ja, vi börjar med att nu är det faktiskt äntligen snabbare laddning på g. För alla kan man hoppas i alla fall. Teslas superladdare är ju nämligen världens största laddnätverk med över 75 000 laddstolpar vid det här laget runt om i världen. Och sen de öppnade upp laddarna för andra fordon än Teslor så är ju allt som rör superladdare därmed faktiskt också superintressant även för förare av andra fordon. Och här är en nyhet som faktiskt kanske primärt är intressant för alla er som kör Kior, Porschar, Audis eller någon annan elbil som kan dra nytta av laddare med högre spänning. Dessa kallas oftast för 800 volts-bilar eller 800 volts-arkitektur. Medan de flesta äldre och billigare elbilarna och hittills faktiskt alla Teslor utom Cybertruck bygger generellt på 400 volts-teknik, så har en del andra tillverkare gått före i utvecklingen och skruvat upp den här spänningen så att de kan ladda snabbare, om nu laddaren kan göra det. Med högre spänning kan man öka effekten på laddningen utan att öka strömstyrkan.
Alfred – 34:35
Kommer ni ihåg fysiklektionen från gymnasiet? Vad är formeln?
Fabian – 34:38
P, U, gångar I.
Alfred – 34:39
Exakt, så högre spänning innebär alltså fler kilowatt med tunnare och lättare ledningar och med mindre effektförluster i spillvärme och annat, vilket innebär mindre problem med överhettning och så vidare. Och hittills är det ju så att alla som har kört de här 800 volts bilarna, till exempel KIA EV6 som är utbredd, många av Audis bilar, Porscharna som jag nämnde. Det finns ett stort gäng av de här nu. De har fått vända sig till laddare som Ionity och några andra sådana här 800 volts laddare för att kunna få så höga hastigheter som möjligt. Men nu är det som är på gång då alltså att även superladdarna från Tesla kommer att vrida upp spänningen. Har ni koll på det här?
Anders – 35:15
Nej, jättespännande faktiskt. Spännande? Ja. Det du var inne på här med 800 volts-arkitekturen. Det lämpas ju väldigt bra för elbilar att köra dem på 800 volt. Historiskt sett har man byggt elbilar på 400 volt för att det inte fanns komponenter för 800 volt. Någon pucko valde någon gång att vi kör dem på 400 volt.
Fabian – 35:37
Det var ju Tesla som valde det. Här ligger ju Tesla efter i sina bilar om man jämför med. Jag tänker på Porsche med flera.
Anders – 35:44
Jag vet inte exakt hur det gick till. Någon gång någonstans sa folk att elbilar ska vara på 400 volt. Vilket var dumt då. Då byggdes alla Bosch-komponenter. Kommer du ihåg Alfred pratade om det i förra programmet? Att tredjepartstillverkarna av den här tekniken. Man köper ju teknik från hyllan. Då måste ju all den här tekniken man köper och pluggar in vara 800 volt. Det har inte funnits innan. Men nu finns det. Så nu går det ju fint att bygga. elbilar på 800 volt. Vilket då gör att det är möjligt att ladda mycket snabbare. Och du kan ha mycket mindre dyrt kablage i bilarna. Så det är mycket, mycket bättre. Det är också av exakt samma anledning man har, vad är det, när man för över el mellan vattenkraften i norr, då är de ju på 30 000 volt.
Alfred – 36:24
Man pratar om högspänningsledningar. Då är det 10 000 volt?
Anders – 36:28
Ja, det är ju extremt högspänning.
Fabian – 36:30
Och nu ska då Tesla uppgradera varenda laddstolpe till 800-voltssystemet.
Alfred – 36:35
Vi får se lite på tidslinjen. Men sen något år tillbaka så har vi börjat se nya laddposter dyka upp på Teslas superladdare. Ni har säkert sett de här vita och svarta.
Fabian – 36:42
Sponsrade av EU står det på dem också. Vilken extra glad hjärtat.
Alfred – 36:46
Inte alla, men en del är ju sponsrade av EU. Det är ju väldigt praktiskt det här med att de har lite längre sladd. Men om man kollar noggrant på dekalerna på de där så har det faktiskt också stått att de stödjer upp till 1000 volts spänning. Vilket har varit intressant med tanke på att själva laddarna, de här stolparna är ju bara stolpar. Laddarna sitter i de här vita. Som man brukar ställa sig och kissa mot. Ja, det är det du brukar göra. I alla fall, vi har sett nya laddposter, men vi har inte sett nya laddare. Så än så länge har alla de där nya laddposterna laddat precis lika långsamt eller snabbt, beroende på hur man vill se det, som de konventionella version 3-laddarna som fanns tidigare. De här laddposterna kallas för version 4. Men det som har hänt nu då, det är att Tesla har börjat, för första gången, att koppla in riktiga nya laddare. också i anslutning till de här nya stolparna. Än så länge är det bara en enda station i hela världen och den ligger i Kalifornien. Så det kommer bli lite svårt för oss att åka och testa.
Fabian – 37:42
Och så felkontakt där borta också, även om man tar med sig bilen dit.
Alfred – 37:45
Men det finns det i alla fall andra som har gjort. Nu är det inte längre kapat på drygt 400 volt, eller 500 volt har de gamla varit capade på. Nu har de kopplat in. Ni kommer ihåg formeln effekt är lika med spänning gånger strömmen. Medan de gamla laddarna hittills har peakat på 500 volt och 631 ampere, vilket om man räknar ut lite grann där blir ett teoretiskt max på 315 kilowatt på de gamla laddarna.
Fabian – 38:11
Men det gör ju inte bilarna. Båda tar 250 som mest.
Alfred – 38:14
Ja exakt. Teslorna har legat på 250 som topp, för de kan inte komma upp i en till 500 volt. De kan maxa på amperen. Medan 800-voltsbilarna som kan ta 500 volt i alla fall, de har inte kunnat ta så mycket ström som de gamla laddarna kan ge. Så de har också peakat lägre än på det teoretiska maxet på 315 kilowatt. Men nu vrider alltså Tesla spänningen till 1000 volt och para det med 615 ampere. Och om ni kommer ihåg, det blir såhär, effekten är lika med spänning gånger strömmen, så då blir det 615 gånger 1000. Och så får vi dela med 1000 igen för att vi ska få kilowatt. Så då vet man på en gång, ja det blir så många som det är per. 615 kilowatt är helt enkelt det nya teoretiska maxet. Och det kan man då redan se att Cybertruck, som är Teslas enda bil som redan kan ta högre spänning, den laddar till exempel med drygt 500 kilowatt. som peak på de här nya laddarna.
Anders – 39:04
Synd för Tesla att ingen köper de där bilarna.
Fabian – 39:06
Det vi kommer se framför oss nu är förmodligen att Model S, X, 3 och Y kommer att komma med 1000 volts arkitektur snart, eller?
Alfred – 39:19
Ja, eller? Det känns som att S och X hade varit helt naturliga att uppdatera. Det är ju Teslas premiummodeller, men de är ju alldeles nyss uppgraderade. De har precis fått en frontkamera. Det är ganska nyss de fick en teknisk uppfräschning, men de är fortfarande kvar på 400-voltsarkitekturen.
Anders – 39:38
Vänta lite. Vadå nyss? Är det inte 2021 eller 2022?
Alfred – 39:42
Nej, om du kommer ihåg så pausade de i slutet på förra året försäljningen ett tag i Europa. Och nu har de precis börjat sälja igen och har då introducerat några tekniska nyheter, som frontkamera och så vidare. Så de är avdammade precis. Tesla har ju varit vana att damma av.
Fabian – 39:59
Det som är lite intressant är att det här makes mest sense att göra på bilar med stora batterier också. Model 3 och Y har ju mindre batterier än S och X trots allt. Det är ju helt enkelt så att om man har fler battericeller att sprida ut spänningen på, då kan man ju så att säga få högre effekt in i batteriet utan att ta så stor skada. Standardbatterierna kan ju vara svårare att skrämma upp i 615 kilowatt. som det är aktuellt på i första hand. Så det makes more sense att göra det på de stora modellerna först.
Alfred – 40:35
Det som är kontentan här är att vi vet ju ingenting om Teslas takt på hur snabbt de kommer att uppgradera alla stationer till att bli såna här riktiga V4-stationer med de här nya specifikationerna. I Europa så säljer de inte ens en enda bil, Tesla själva, som drar nytta av den här högre spänningen. Så skulle de börja rulla ut de här laddarna i Europa och i Sverige då är det framförallt förare till andra märken som skulle ha fördel Det tror jag ger en ganska stor kapitalinkomst till .
Fabian – 41:01
Det är många som försöker ladda en Porsche Taycan och sånt där som har vittnat om att shit vad långsamt det går på Tesla-laddare och de använder inte dem för att det är en sån nackdel.
Alfred – 41:10
Precis. Men den som lever får se. Annars är statusen på superladdning i Sverige att vi har ju rapporterat tidigare om att det blir allt fler spökstationer. Det vill säga laddstationer som Tesla bygger färdigt men som inte kan bli inkopplade på grund av strejken. Nu är vi alltså uppe i 17 stycken . som är under konstruktion, alltså på väg att konstrueras, eller står klara.
Fabian – 41:32
Jag tror vi har ett ännu större problem nu när det här har dragit ut på tiden så pass. Jag märker det när man ställer sig på vissa stationer. Det är ju ibland rimligen så att det inte är laddarna i sig som är begränsningen. Jag vet ju, för jag ser i appen, att mitt batteri inte är kallt. Men däremot ser jag att det är väldigt många som laddar på stationerna samtidigt. Då verkar det finnas en huvudsäkring som går in. kappar förmodligen hela stationen, får jag anta. Och det är också väldigt svårt för Tesla att uppgradera kapaciteten på befintliga stationer nu. För det är ju Tesla-strejken som ligger i bakgrunden här för de lyssnare som inte har räknat ut det. Som gör att Tesla inte får koppla in nya laddstationer. Så ja, det här är en begränsande faktor.
Anders – 42:15
Det är inte en huvudsäkring, utan det är att de individuella laddpunkterna ger mer effekt än vad hela stationen har dragit fram. Så att när alla är maxade, då cappar de allihopa.
Fabian – 42:30
Men det kan man ju lösa med batterier då möjligen. Det skulle man kunna göra. Det har ju Tesla möjlighet att göra, men jag har svårt att tro att de skulle rulla in en massa batterier i Sverige bara för att lösa det här med Teslastrejken.
Alfred – 42:39
De gör ju det på en del håll på de allra största laddstationerna och så toppar de med batterier. Men vi får se. Jag tror i alla fall att det finns en chans att den här V4-uppgraderingen kommer att nå Sverige. Och att det finns en extra chans att de faktiskt fördelar. gå från version 3 till version 4 i de här elskåpen. Det är en förändring de kan göra på befintliga stationer, utan att behöva blanda in elbolaget för att få fram ny matning. Det skulle kunna öka genomströmningen på laddstationen. Just det, att det går snabbare att ladda. Det blir extra viktigt om de inte kan öppna sina nya stationer i Sverige. Så det finns en chans att det kommer att nå Sverige snabbt. Oavsett så tror jag det kommer bara dröja några månader innan nya stationer som Tesla bygger i allmänhet kommer att vara för E4. Så har det varit vid tidigare generationsskiften.
Fabian – 43:19
starta ytterligare något litet dotterbolag och lura någon elfirma.
Anders – 43:24
Jag ska bara nämna innan vi lämnar ämnet att Tesla Supercharger är ju med råge det största laddnätverket i Europa. Och nu är det väl öppet i hela Europa också för alla elbilister. Så om du kör vilken elbil som helst så ska du såklart ladda ner Tesla-appen och se till att du använder det nätverket.
Fabian – 43:46
Om man nu gillar Tesla.
Anders – 43:47
Det här som vi rapporterar nu är ju inte bara aktuellt för Tesla. ägare utanför alla.
Fabian – 43:52
Nej, det kommer vara svårt. Även om jag skulle köpa, alla har ju hört om mina dubier kring vad jag ska köpa för nästa bil, även om jag skulle köpa en Porsche eller vad som helst, så kommer jag fortfarande behöva ladda den på Teslas laddstationer, för det är svårt att komma undan det.
Anders – 44:02
Varför skulle du köpa något annat då? Oklart.
Fabian – 44:06
Vi kommer till det. Det blir ett annat ämne i en annan podd, Anders. För nu ska Alfred få prata mer om FSD i Europa.
Alfred – 44:15
Ja, jag tänkte jag river av en till nyhet här innan jag ska släppa in er med era långa och djupa spaningar. Jag tror att jag är poddens FSD-reporter. Jag kanske tjatar hål i huvudet på er om alla datum och regelverk och UNECE och så vidare om och om igen. Men nu finns det faktiskt något så konkret som ett preliminärt datum för när det faktiskt skulle kunna bli FSD i Europa. Vilket jag tror att många med mig är intresserade av eftersom många av oss har det här självkörningspaketet som vi önskar att vi får använda i våra bilar. Jag tänkte börja med att prata om hur det går med systemet generellt. Jag vet inte om ni har följt hur det går med utrullningen. De har släppt ut en version 14.2.1, till och med tror jag, den senaste nu. Som rullar omkring på bilarna i USA. Den verkar gå ut bredare och bredare så att många verkligen får tillgång till den. Det är verkligen ganska häftigt hur långt de har kommit nu. Nu är systemet på en plats där man slår på det här. Man matar in navigering när man fortfarande är parkerad där man börjar.
Alfred – 45:11
Så trycker man bara på en knapp för att starta bilen. Den kan göra allt från att liksom. backa och manövrera för att ta sig ut från parkeringsplatsen när man börjar. Och så kör den hela vägen fram till dit man ska. Och sen så kan den hitta en parkeringsplats och parkera där igen. Så det är verkligen en upplevelse av att bilen är självkörande på riktigt. Tidigare, innan den här version 14 kom ut, så var det ju allmänhet så att man drog igång systemet när man redan var på rull, så att säga. Och sen så fick man ta över i slutet för att parkera bilen när man var framme. Men nu är det från ax till limpa, från end to end, så är bilen självkörande.
Anders – 45:44
Jag såg en video med en youtuber i San Francisco som testade Tesla och jämförde med Waymos självkörning. Och Waymo har ju varit igång länge och kört självkörande bilar. Men faktum är att Tesla slog Waymo på den testrutten han gjorde. Det var lite klurigt.
Alfred – 45:58
På vilket sätt slog han?
Anders – 46:00
Det Tesla gjorde var att den valde en svårare rutt med mer trafik och den körde lite mer aggressivt och smet emellan och körde mer som en människa gjorde. Medan Waymo safeade mer och tog en rutt med bakgator med mindre trafik. så att det var ganska stor skillnad i tid. Båda kom fram, men Teslan var snabbare.
Fabian – 46:19
Det var hastighetstestet som var.
Alfred – 46:22
Okej. Ja, men för det är väl i allmänhet den grenen som Tesla börjar slå Waymo. Annars är det ju verkligen så att Waymo ligger fortfarande före. Waymos bilar är självkörande på riktigt. Det är ingen som fjärrstyr dem, det är ingen som övervakar dem och de gör det utan att i någon större utsträckning krascha, vilket är väldigt imponerande. Och Tesla ligger efter där, det ska sägas fortfarande. Men däremot så är det väldigt tydligt att de har en snabb progress nu. De är definitivt närmre Waymo än vad de var för bara några år sen. Det är det som gör att de har alla ögon på sig. De har en affärsmodell och en skalbarhet i sin lösning. Om de kommer ikapp och förbi Waymo på riktigt så kan de skala det här mycket snabbare än Waymo. Nu är det ändå tydligt. Det finns fortfarande massa problem. Den parkerar på handikapplatser. Det finns massa saker som den inte riktigt har löst ännu. Men det är ändå tydligt att nu börjar man vara framme på en plats där. eller mer, enligt den data man kan komma åt, faktiskt går utan ingripande från förarna.
Alfred – 47:19
Vilket gör att vi är framme i The March of Nines, som vi pratar om. Niornas marsch, när man ska försöka nå . Det är oklart exakt hur många nior man måste ha. Men är det 99,999, eller är det fyra nior efter decimaltecknet? Hur många nior behövs?
Fabian – 47:33
Det är väl fler än vad en mänsklig förare behöver, tycker jag.
Alfred – 47:36
Ja, men då är det nog bara tre nior som måste till i så fall. Men det återstår att se vad lagstiftarna kommer att kräva för att det ska kunna bli helt äkta självkörande.
Fabian – 47:44
Så tre nior efter de första decimalerna?
Alfred – 47:46
Ja, fem nior totalt då. Tre nior efter decimaltecknet. Men det är där vi är nu. Och det betyder inte att vi nästan är framme, för varje nia som man ska lägga till är lika svår som tidigare.
Fabian – 47:57
Det Alfred säger på ett ganska krångligt sätt är att för varje nia blir det tio gånger säkrare.
Alfred – 48:03
Men det är också viktigt att förstå att upplevelsen av att ha systemet, om man kör helt normalt, man åker. Och den gör 99 % av all körning åt dig. Så innebär det alltså att det kan gå veckor mellan att du gör någonting i bilen. Den kör dig själv hela tiden.
Anders – 48:20
Framförallt blir det här spännande när vi. För nu pratar vi fortfarande om att man sitter i sin bil bakom ratten och ändå är ansvarig. Så det vi blickar framåt mot är att du behöver inte ens göra det. Utan jag kan skicka iväg min 13-åriga son till något hackerevent. Och bilen kör honom dit. Det är ju det Waymo gör i Kalifornien. Och nu så är vi väldigt nyfikna på hur regelverket kommer ändras i Europa för att möjliggöra det. Och det gör ju också att Tesla kommer kunna släppa sin tjänst. Men kineserna håller på med detta stort också. Både BYD och Xpeng är ju skitlångt framme här. Du pratar mycket om Tesla-Alfred. Tror du inte att det som kommer hända när det här öppnar upp i Europa, att det kommer vara mängder med Kinabilar som är långt före?
Alfred – 49:05
Nej, det tror jag inte. Jag tror att amerikanerna ligger före kineserna. Jag tycker att när de jämförs på riktigt, det svåra är att åstadkomma en bra jämförelse. För det är viktigt att komma ihåg att du ska ha ett system som funkar bra, men det ska också vara tränat på precis rätt data. Den typ av kartor som finns och så vidare där, som behövs som stöd för systemen ska också vara i väldigt bra skick för det de kör. Så det betyder att de kinesiska bilarna är rimligtvis bäst i Kina. Och där verkar de kunna vara jämförbara med Tesla i prestanda, men möjligtvis att Tesla vinner testerna. även där och vi vet att Teslorna inte är så bra som de är i USA i Kina. Waymo kör inte i Kina och Waymo är bättre än Tesla i USA, där Tesla är bäst. Ja, ni förstår. Det är äpplen och päron. Det är svårt. Men jag tror att det finns mycket som talar för att de kinesiska kommer att vinna Kina och de amerikanska kommer att vinna världen. Det är hur jag tror det kommer att gå. Det som är viktigt är att jag börjar ändå se allt mer av ett värde av att ha det här i sitt supervised -utfall. Det vill säga, när vi fortfarande själva är ansvariga förare.
Alfred – 50:08
Men det verkar tydligt att de som har det här systemet i USA nu verkligen uppskattar det och börjar se värde i det redan på den här nivån. Vilket är för tidigt för att det ska kunna bli osupervised. Att det legala ansvaret ska gå över på leverantören Tesla. Men att det ändå verkligen skapar värde.
Fabian – 50:26
Men EU då? Du håller oss på halster här.
Alfred – 50:29
Ja, för nu har det kommit så långt att det har blivit ett nytt land som har fått tillgång till det. Sedan tidigare har USA, Kanada, Mexiko, Australien, Nya Zeeland och Kina haft tillgång till det. Nu har även Sydkorea som nästa land i ordningen fått tillgång till det.
Fabian – 50:41
Vi är så sena!
Alfred – 50:43
Även Sydkorea är ett land som omfattas av de här UNECE-reglerna som vi har själva, men det finns ett nationellt undantag där. Det som verkligen intresserar oss ägare här i Sverige är när vi ska kunna få tillgång till det i Europa. Där rör det sig så. Vi har tidigare pratat om den här UNECE-processen, där allt det här ska godkännas. De håller på att ta fram ett regelverk som kallas för DeCas och där Här är tanken att det så småningom ska kunna omfatta det som Tesla gör med FSD. Den processen har dragit ut så himla mycket på tiden att det som har verkat som den genaste vägen, det är att Tesla gör precis vad de har gjort i Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och andra. Och får till ett nationellt undantag i nåt av de här länderna som då ligger i Europa. Och det verkar som att Tesla har satsat sina kort på att göra det i Nederländerna, i Holland. Där den holländska motsvarigheten till Transportstyrelsen, som heter RDW, då försöker göra en analys på det här systemet och se om de kan skapa ett nationellt undantag där Tesla trots att Dicas-reglerna inte är färdiga kan få köra systemet i trafik i Holland genom att då ge ett undantag regel för regel på hur det ska funka.
Alfred – 51:46
Och där gick Tesla ut med stora trumman nu här sedan vi spelade in senaste avsnittet och så sa de så här. Nu har vi äntligen nått en plats där RDW har godkänt att de ska godkänna systemet innan februari 2026 är över. Skriv gärna till RDW och berätta för dem hur glada och lyckliga ni är och entusiastiska för att det här ska bli verklighet.
Fabian – 52:08
Farligt spel alltså!
Alfred – 52:12
När man läste det där första, oj oj oj. Vad är det egentligen RDW har sagt till Tesla och varför ska alla skriva till dem? Och de som är Teslabelackare eller inte tycker att FSD ska få finnas i trafik och så vidare, de tycker ju att RDWs svar sen var en dementi av vad Tesla hade sagt. Jag tycker nog inte det. Många med mig tycker att det är det vi har sagt faktiskt är någon form av bekräftelse. För det är det vi sen har sagt, att ja, vi har kommit överens med Tesla om att vi ska komma fram till en slutsats av vår analys i februari 2026. Och vi är överens med Tesla om vilken data vi behöver få se innan dess. Men vi fattar inga beslut förrän vi har fått datan. Och det är då vi kommer att göra vår analys. Och tack alla ni som har skrivit. Men, vår kundsupport har svårt att göra sitt jobb om ni skriver mer. Så ni som inte har hört av er ännu, behöver inte göra det. Det kommer inte påverka analysen. Vi kommer med ett besked.
Fabian – 53:00
Det här tror jag snarare väger dem i fatet om de håller på så. Jag tror inte att man kan räkna med att europeiska myndigheter går att påverka på det sättet.
Anders – 53:08
Jag vill ogärna stoppa käppar i dina ekrar här Alfred, men jag tror att du har ett helt annat problem framför dig. För om du tittar var alla de amerikanska självkörningstillverkarna kör sina bilar någonstans så är det liksom ett bälte i nord-sydlig riktning där all självkörning i USA sker söder om det bältet i varma. härliga breddgrader. De kör inte i snö. Har ni varit i New York ni två?
Fabian – 53:34
Ja, absolut.
Anders – 53:35
New York är kallt, isigt, pissigt.
Fabian – 53:37
Och snöigt och blåsigt.
Anders – 53:39
New York ligger 100 mil söder om Paris. Så hela Europa ligger en bra bit norr om deras.
Fabian – 53:50
Isbältet.
Alfred – 53:50
Vänta nu, du har precis upptäckt Golfströmmen?
Fabian – 53:53
Jag tänkte säga det.
Alfred – 53:54
Stockholm ligger på samma breddgrad som Sydpolen på Grekland.
Anders – 53:59
Visst, jag känner till Golfström och så vidare. Men de har ju snö i Paris också.
Alfred – 54:04
Anders, jag vet inte vart du vill komma. Robottaxitjänsterna kör ju i de sydliga breddgraderna. För det är där de såklart behöver ta hänsyn till dåligt väder minst. Vilket om man ska ha en helt självkörande bil då är viktigt. Men FSD-paketet som Tesla rullar ut och som skapar mycket värde. Det finns ju sedan länge både i Michigan och i Kanada och så vidare. Så det skapar värde där och funkar alldeles utmärkt.
Anders – 54:23
Om det handlar om att du bara vill bekräfta ditt köp. Nej, jag vill bara använda det.
Fabian – 54:30
Ja, men det vill man ju faktiskt. Det här är ju ascoolt.
Anders – 54:32
När det gäller självkörning så ligger det ju dessvärre långt i framtiden. Eftersom det fortfarande inte funkar. Någon har teknik för att spara yta.
Alfred – 54:40
Ja, ja, men det är den äkta självkörningen. Nu pratar vi om när vi europeiska konsumenter ska få tillgång till FSD Supervisor. Det som händer här då är att det verkar som att Holland kommer att godkänna det i februari 2026. Om nu Tesla lyckas ge dem den här datan som RDW behöver för att godkänna det. Och därifrån, då är det faktiskt . Från och med att RDW har godkänt det, då är det väldigt snabbt och enkelt gjort för Transportstyrelsen i Sverige att skapa ett eget nationellt undantag med hänvisning till det holländska beslutet. Vill vi svenskar ha det snabbt, då ska vi nog inte skriva till RDW, utan då kanske vi ska börja höra av oss till Transportstyrelsen och fråga hur de tänker göra med det här RDW-beslutet som är på gång i februari 2026. Tänker de utverka ett nationellt undantag i Sverige illa kvickt baserat på det beslutet, så att vi också kan få tillgång till det samtidigt som holländarna? Eller hur ska vi göra? Tror man inte. att det kommer att ske, för att Transportstyrelsen inte vill fatta ett eget beslut om Sverige.
Alfred – 55:27
Då får man istället sätta sitt hopp till att EU gör det här till ett undantag som gäller hela unionen. För det finns nämligen en process för det, vilket är då vad Tesla jobbar hårt för. Och faktiskt också nånting man kan vara ganska optimistisk kring, eftersom EU är en av få aktörer i hela det här lapptäcket av olika myndigheter och annat, som verkar vara väldigt positivt inställda till att vi snabbt ska få tillgång till det i den europeiska marknaden, för de är bekymrade just om vår egen konkurrenskraft.
Fabian – 55:53
Det är ju faktiskt en fråga som är uppe i ropet nu.
Alfred – 55:55
Ja, så att EU har varit en, inom UNECE, en kraft som har verkat för att vi ska skynda oss och godkänna det här. Så det kan faktiskt vara så att det, även om det inte blir ett nationellt undantag i Sverige, för att Transportstyrelsen inte vill fatta ett eget beslut och riskerar att få skit efteråt om det blir mycket olyckor, så kan det vara så att EU kommer att göra att det holländska beslutet blir paneuropeiskt. Och då kommer det förmodligen att bli någon gång under 2026, under förutsättning då att holländarna godkänner det i februari 2026.
Anders – 56:18
Vi har ju en stor och viktig bilindustri i Europa ju, men alltså BMW och. Mercedes och de som ligger längst fram i Europa, de är fortfarande inte i närheten av att Tesla är här någonstans. Så varför skulle europeiska bilindustrin vilja stressa det här när det är uppenbart att vinnarna blir Google och Tesla?
Fabian – 56:33
Precis, men från beslutsfattarnas håll så är ju konkurrens ändå bra. Så om vi inte ens ser de här sakerna i Europa så kommer inte folk att kräva det av europeisk bilindustri heller. Och då kommer de att vara ännu längre bak. Nu har de haft ett försprång här på många, många år där man faktiskt har kört FSD, Supervival, Och i andra länder, nu är det verkligen dags att EU får tummen ur här.
Anders – 57:00
Och då ska vi prata Hyundai Ioniq 9 som jag har varit och provkört. Det här är ju en jättestor SUV. Känner ni till något om den här?
Alfred – 57:10
Ja, det är väl Hyundais version av det som också säljs som Kia EV9. Som är en sjusitsig familjebil.
Anders – 57:19
Ja, precis. Finns som sexsitsig.
Fabian – 57:22
Stor och boxig och fyrkantig.
Anders – 57:24
Ja men precis. Konkurrerar i segmentet Tesla Model X och BMW IX och sådär. En riktigt stor bil. Jag har faktiskt letat upp en person som vet betydligt mer än er om den här bilen.
Alfred – 57:36
Nej, det är inte möjligt.
Fabian – 57:37
Är det kungen? Nej.
Alfred – 57:39
Ja men det här är ju Hyundais lyxigaste och största bil någonsin kan man säga. Så det är liksom en 5,06 meter lång familjebil med tre sätt. och plats för upp till sju fullvuxna personer. Förstklassig komfort och en väldigt hög nivå av teknologi.
Anders – 57:59
Jaha, det var Gustav Sjöholm som är pressansvarig hos Hyundai i Sverige.
Fabian – 58:02
Det hördes att det var pressansvarig. Det var fluffigt.
Anders – 58:05
Jag fick låna den här bilen en vecka och har vänt ut och in på den och öppnat varenda fack jag kunnat hitta och varenda lucka. Och jag känner att jag har en ganska bra bild av den här bilen.
Alfred – 58:13
Så tog det en vecka att hitta alla fack?
Anders – 58:15
Nej, det gjorde det inte. Men det var rätt mycket kul gömslen och så på den här bilen. Vi till och med öppnade frunken och tittade in sånt som de inte hade tänkt att man skulle öppna. Man får göra det ordentligt. Men vi kan börja med att titta på hur den ser ut. Berätta då vad ni tycker här.
Alfred – 58:31
Jag gillar ju Hyundais lite pixliga utseende. Det var väl Ioniq 5 som de introducerade det med. Det är inte lika snyggt på den här bilen som det är på just Ioniq 5. Här ser det lite mer ut som en avrundad mini-van. Så jag skulle nog säga att om man jämför den här direkt med Kia EV9 som är syskonfordonet, då tycker jag att Kian ser bättre ut än vad Ejoni kan göra.
Fabian – 58:52
Det här är inte en vacker bil, tycker inte jag. Jag tycker att det är alldeles för mycket detaljer och prål på den. Jag gillar enkel och simpel design. Och det är ju som många vet det allra svåraste att få till. Det är lite mycket bling-bling på den här bilen.
Anders – 59:07
Själv så tyckte jag den såg lite konstig ut först men bakifrån så är den väldigt retro. Det är en lustig bil.
Fabian – 59:15
Påminner om den här bilen. Jag kommer inte ihåg vad den heter, som har träskivor på sidorna från 80-talet.
Alfred – 59:20
Det är något lite amerikanskt över bakdelen.
Anders – 59:22
Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker. Jag tycker inte den är ful. Jag tycker den ser lite spännande ut faktiskt. Jag råder alla att kika på den lite och kolla. Den är väldigt lustig när man ser den i verkligheten. Taket baktill sluttar så att man når upp till taket där bak. Men när man är i mitten av bilen så är den jättehög. Det är en verkligt märklig bil.
Alfred – 59:43
Är det någon form av droppform för att få ner luft? Säkert.
Anders – 59:47
Ser ut lite som en Volvo kombi bakifrån. Invändigt så är den ganska classy. Jag uppfattar det som att de försöker få det att det ska vara företagsledare och lite sådana som ska tycka om den. Vilka tänker ni är målgruppen för den här bilen? Den börjar på 759 900.
Fabian – 1:00:05
Du sa företagsledare, det låter som du. Stor familj som vill åka lite blingigt och vräkigt kanske?
Alfred – 1:00:14
759 900 kronor låter som oerhört mycket pengar för en bil. Men jag har precis bytt från en sjusitsig bil, sett mig om vad jag kunde köpa för sjusitsiga bilar annars. Och konstaterat att en Tesla Model X som var det vi hade innan, de är så himla dyra. Så det här är ändå ganska billigt jämfört med just Tesla Model X. Och inbillar jag mig jämfört med BMW iX och någon stor Mercedes och så vidare. Så det är väl ändå så att säga, ska man ha en så här stor elbil så är det ett lågt pris. Och då är det väl ett pris.
Anders – 1:00:45
Det låter jättedyrt, men faktum är att den här bilen är billigast i klassen. Vi kommer att prata mer om det alldeles strax. Vi kan väl höra lite vad Gustav sa om målgruppen för den här.
Alfred – 1:00:54
Det är ju stora familjer som vill ha gott om utrymme och som gärna reser långt och vill ha en trygg och bekväm bil.
Anders – 1:01:04
Ja, så priset där då, 759 900, är ju då riktigt bra, som jag nämnde innan. Den billigaste varianten av BMW I. som konkurrerar i det här segmentet. Den börjar på 879 000 kronor. Och så är det Kia EV9 som du varit inne på innan Alfred, som jag också har provkört. Det som är så sjukt med den här bilen är att Kia EV9 är en nästan identisk bil. Alltså den är i stort sett samma bil. Både Kia EV9 och Ioniq 9 är byggda på den här EGMP-plattformen som Hyundai utvecklat. En bra plattform. Jättefin plattform. Hyundai är ju storägare i Kia. Så att de delar ju väldigt mycket. Det roliga är att när jag hoppade in i den här bilen, så kändes det som att jag satt i Kia EV9. Jag kunde inte ens se skillnaden på den här bilen invändigt jämfört med en Kia EV9.
Alfred – 1:01:51
Men på utsidan ser man ju tydlig skillnad i alla fall.
Anders – 1:01:52
Absolut. Så designen skiljer sig, men invändigt tyckte jag det var väldigt likt. Nu ska sägas att det var två år sedan jag körde Kia EV9. Så att minnet har falnat lite grann. Men jag kollade lite på nätet efteråt, på bilder på interiören, och den är väldigt lik. Så skillnaden är att det är lite mer knappar i den här, medan EV9.
Alfred – 1:02:13
Vilken är mest ombonad? Det är precis samma inredning. Det är egentligen bara utseendet som fäller avgörandet på om man ska ha, den man gillar bäst på utsidan ska man köpa eller finns det någon prismässig skillnad mellan de här?
Anders – 1:02:26
Jag skulle säga att den här är lite mer ombonad. Min uppfattning är lite mer exklusiv. Det var massage i stolen på den här som jag köpte. Men alltså Kia EV9, det är ju en riktig dundersuccé i Sverige. Den kostar från 689 900 kronor, alltså väsentligt billigare än den här bilen. Men då får man en EV9 med ett jättelitet batteri. Det är en riktigt, riktigt dålig bil att köpa. För en så här stor bil ska man ha ett stort batteri, annars så drar den för mycket.
Fabian – 1:02:54
Den är törstig så att säga, fast törstig på elektroner.
Anders – 1:02:56
Ja, precis. Både EV9 och den här Ioniq 9 är bulkiga och man måste ha stora batterier i dem för att ha en bra bil. Så om man då tittar på vad det jämförbara batteriet kostade Kia EV9, det de kallar för long range, ja då kostar den bilen 819 900. Och det batteriet är ändå mindre än det som sitter i Ioniq 9. Så att bara så ni kommer ihåg priserna. Den här bilen kostar från 759 900. Den är alltså betydligt billigare än EV9. Och större batteri. Så att den här bilen är galet attraktivt prissatt.
Alfred – 1:03:30
Men ska du köpa en sån här då?
Anders – 1:03:32
Jag är väldigt sugen ska jag säga. Men jag kommer inte byta min Model X. Men liksom är det nåt… Nu börjar vi närma oss ett område. Det här är en riktigt bra bil.
Fabian – 1:03:42
Det känns som att du säger så här om varje bil du testar. Det är inte lite Trump på dig. Det är den sista du pratar med i den du följer.
Anders – 1:03:50
Så är det. Absolut.
Fabian – 1:03:51
Oj, du erkänner till och med.
Anders – 1:03:52
Det är otroligt svårt att vara objektiv. Jag erkänner hellre att jag är subjektiv.
Fabian – 1:03:58
Okej, oväntad vändning ändå. Snyggt!
Alfred – 1:04:01
Men det är väl ett tecken på att omställningen har kommit ganska långt. Att det ändå finns habila val att göra från egentligen alla tillverkare nu. Det är inte så att det bara finns en bra elbil. Sen så vet vi att vi alla tre är ganska beroende av vad vi tycker är bra mjukvara i testerna. Men även Kia och Hyundai, de ligger långt framme.
Anders – 1:04:20
Vi ska prata lite mer mjukvara alldeles strax. Vi börjar med varumärkets uppfattning. Känner ni att Hyundai är mer av ett premiumvarumärke än vad Kia är?
Alfred – 1:04:29
Nej, jag tycker att de är på precis samma nivå.
Fabian – 1:04:31
Jag tycker att de är under.
Alfred – 1:04:33
Ingen av dem är särskilt premium, men båda… jag tycker de har klättrat ändå. Man förväntar sig ändå bra kvalitet och ett gediget bygge.
Fabian – 1:04:40
Ja, fast jag förväntar mig mer från Kia.
Anders – 1:04:41
Ja, intressant. Det är jävligt intressant. Skulle du betala mer, Fabian, för en Kia än en Hyundai? Ja. Ja, det är intressant. Jag associerar själv nämligen Hyundai med en grön sedan. Ofta lätt bucklig. Jag klistrar in lite bilder där. Det här är en Hyundai för mig.
Fabian – 1:04:59
Bra podd nu, Anders.
Anders – 1:05:00
Jag får lägga det på hemsidan sen. Så Kia är också för mig mer. premiumvarumärke. Men det här är väldigt speciellt för Sverige. Så är det inte i resten av världen. Vi kan höra vad Gustav tänker om den här bilen versus Kia EV9.
Speaker – 1:05:17
Nu ska man nog prata med Kia för att få hisspitchen för just EV9. Det är två väldigt kompetenta stora familjebilar. Men jag tror att vi är väldigt stolta över den, över vårt design-DNA som den här bilen visar upp med, den här typiska pixel-designen och så vidare. Och nu kanske du får slå mig på fingrarna, men jag vågar säga att vi har ett större batteri också i den här. 110,3 kWh.
Alfred – 1:05:41
Så den här Ionic 9 har en räckvidd på minst 60 mil och så. Men annars så ligger det i, ja provkör Ionic 9 och provkör även i och känn vilken som man tycker passar en själv bäst.
Anders – 1:05:53
De har jättesvårt Hyundai här.
Fabian – 1:05:56
Ja, du fick honom lite på fall där.
Anders – 1:05:58
Kia är ju jättekänt varumärke i Sverige. Hyundai är mycket mindre känt. Alltså Kia har ju legat på topplaceringar av Sveriges mest sålda bilar.
Fabian – 1:06:06
Det är också något med namnet Hyundai.
Anders – 1:06:08
Det låter så här. Det här är helt unikt för Sverige. För i resten av världen är Hyundai det stora varumärket. Så Kia har på något sätt lyckats helt.
Alfred – 1:06:19
Det är inte så länge sedan de kom till den svenska marknaden, men de har gjort en väldigt bra resa i Sverige.
Anders – 1:06:23
Ja, och det är deras team där. Det är någonting med teamet hos Kia i Sverige. De har lyckats anpassa sina reklamfilmer. och allting sånt. De får ju allting från Korea. Och då så har de lyckats göra någon jävla grej med de här filmerna. De har lyckats få till det i svensk miljö och så. Medan de andra, de bara får grejer tryckt över huvudet. Så de har kört Kia mycket mer autonomt i Sverige och lyckats göra Kia till mer svensk känsla. Och det skulle jag säga är den riktigt stora succén för Kia i Sverige. Men det gör att det ser helt annorlunda ut. Så Kia är ganska okänt i många andra länder. Och tittar man internationellt sett så producerar Hyundai på världsbasis 4 ,2 miljoner bilar förra året och Kia producerar cirka 3 miljoner. Så de är inte långt efter, men Hyundai är det stora varumärket internationellt sett. Så den här bilen kommer nog sälja mycket mer internationellt sett än vad Kia gör.
Fabian – 1:07:12
– Lite i Sverige.
Anders – 1:07:13
Precis. Så Gustaf har ju rätt då i att Hyundai Ioniq 9 har ett mycket mycket större batteri än EV9 Long Range. EV9 Long Range ligger på 99,8 kWh och den här ligger på hela 110,3 kWh. Du får ett skitstort batteri och Vad drar de här bara?
Alfred – 1:07:32
Som jämförelsevis.
Fabian – 1:07:33
Batteristorleken är ju inte så intressant. Det är ju hur långt den kommer som är intressant. Annars är det bara att ta längre tid att ladda den.
Anders – 1:07:38
De säger att den här kommer 60 mil. De menar att den drar bara 2 kWh per mil. Vilket låter helt osannolikt för en sån här stor bil.
Alfred – 1:07:46
Men så WLTP är ungefär 600 km?
Anders – 1:07:47
Ja, och de menar att den drar 2 kWh per mil. Det känns totalt osannolikt i mina öron. I alla fall, jag har kört runt med den här bilen en vecka nu. Min känsla är att det här är en jättebra bil. kvaliteten invändigt är fantastisk. Det känns som en premiumbil och grejerna sitter fast. Jag kände exakt samma sak när jag körde EV9. Det var precis detsamma. Jag minns inte helt alla detaljer runt EV9. Men det här med lite mer fysiska knappar och så. Jag tror att målgruppen för Kia är lite mer sport.
Fabian – 1:08:22
Kia gör ju snyggare bilar. Det är bara så.
Anders – 1:08:25
Jo men om man tänker hur Hyundai tänker liksom. så tror jag att Kia är tänkt mer för tech-folk som gillar touchscreen och så, medan det här är mer traditionella säljare och lite såna saker. Den här bilen känns lite mer executive på något sätt.
Alfred – 1:08:38
Kan vi få höra, hur var det att köra den då?
Anders – 1:08:40
Jo, det var jättetrevligt att köra den här bilen. Det var jättelätt att komma igång. Alltså ovanligt enkelt. Jag satte mig i bilen och direkt när jag satte mig på förarsätet så lyste det upp en knapp där det stod start-stopp. Och då var bilen igång och så blinkar den hur man lägger i växel. Så jag körde ut från parkeringsplatsen och tog mig fem sekunder efter jag satt mig i bilen.
Fabian – 1:09:02
Ja, skönt.
Anders – 1:09:02
Ja, skönt va?
Fabian – 1:09:03
Jag har haft en Seat Cupra. Det är förövrigt jättelätt att få en elbil som hyrbil. Verkar det som när jag lämnar in min Tesla här. Så jävla hopplöst reglage. Man fattar ingenting. Och så ska man få ur sladden ur den för att låsa upp laddporten. Jag fick fråga ChatGPT om hälften av funktionerna i den.
Anders – 1:09:23
Ja, men här skulle jag säga att Kia är jätteduktig också. Så att det här är intuitivt. Alltså de är skitduktiga på hårdvara. De fattar precis. Vad är det för problem man möts av när man sätter sig i bilen. Och sen ser de till att lösa dem en efter en efter en. Så hårdvaran var helt intuitiv. Vi kommer komma till mjukvaran också. Jag lovar.
Fabian – 1:09:39
Alright. Yes.
Anders – 1:09:39
Jag tog min son Hugo på en liten åktur. Ska vi lägga i sport. Jag byter till sport. Okej. Vi tar från stillastående nu då.
Hugo – 1:09:49
Okej, det är en bil som kommer bak.
Anders – 1:09:50
Ja, det är sant. Håll i dig. Det var lite konstigt.
Fabian – 1:10:01
Den har konstgjort ljud där också som ligger på i bakgrunden.
Anders – 1:10:05
Ja, men man kan välja på artificiellt motorljud.
Alfred – 1:10:07
Jag tycker det är lite roligt att slå på det.
Fabian – 1:10:10
Du hörde Tran som hade en flärp på BMX-cykeln. Ja, jag hade det för att vara barn. Så jävla on-brand.
Anders – 1:10:16
Den bilen jag fick låna var en topputrustad Ioniq 9 med performance-paketet. I det här utförandet kostar den 894 900. inte längre en jättebillig bil, men då är den en riktigt häftig bil.
Alfred – 1:10:27
Vad är det? 0 till 100 då?
Anders – 1:10:29
Fem sekunder tror jag.
Alfred – 1:10:30
Så det är också jämförbart med Model X?
Anders – 1:10:34
Ja, det är det. Absolut. Hyundai hävdar att den här bilen ska ha en räckvidd på 60 mil, som vi pratade om innan. Och den här förbrukningen på 2,06 kWh per mil. Det är fasen svårt att tro på, för den är så stor.
Alfred – 1:10:48
Men du har väl testat? Vad får du för förbrukning på riktigt?
Anders – 1:10:51
Jag vet faktiskt inte hur jag kollar det. Vi återkommer till mjukvaran. De är skitduktiga på hårdvara. Kan jag inte få hålla er på halster lite till? Den här bilen får dra ett släp på 2,5 ton. Det motsvarar en jättestor tvåaxlad husvagn av de allra största modellerna. Med det här stora batteriet kommer den här vara helt grym för de som drar husvagn på semestrarna. Så den här är också i toppklass. Först när jag var ute och körde med den tyckte jag att den var lite bullrig så då åkte jag och Hugo ut och så gjorde vi ett extremt ovetenskapligt bullertest. Nu kör vi i 50 kilometer i timmen. Rätt tyst. Okej, så ökar vi till 70.
Speaker – 1:11:36
70?
Anders – 1:11:37
Vad tycker du om ljudnivån? Nu är det 70.
Speaker – 1:11:40
Den är lite högre.
Anders – 1:11:42
Problemet är att vi inte har fläkten igång så det börjar bli svårt att andas.
Speaker – 1:11:46
Jag kan höja fläkten lite.
Anders – 1:11:48
Fläkten bullrar ganska mycket på den här bilen ska jag säga.
Speaker – 1:11:51
Ja.
Anders – 1:11:54
Sänk fläkten lite till då.
Speaker – 1:11:56
Lite till. Jag tror man kan dö av det.
Anders – 1:11:59
Nu är det bara billjud.
Speaker – 1:12:01
Okej, vad händer när fläktarna av? Kan man typ dö av att luften är förlorad? Typ?
Anders – 1:12:08
Ja, men det är ganska ovanligt. Det behöver gå minst liksom 2 minuter.
Speaker – 1:12:12
Okej, 2 minuter.
Anders – 1:12:13
Så vi har kanske 30 sekunder kvar att leva någonting.
Speaker – 1:12:16
Visst, jag kommer hugga på den igen.
Anders – 1:12:20
Men det är alltså fläkten som bullrar ovanligt mycket på den här bilen. Det tyckte jag redan när jag hoppade in i den. Så bilen i sig bullrar inte så jättemycket. Utan fläkten, det är någonting tokigt med den. Den har värmepump den här bilen. Så den är modern och så. Men det är någonting med fläkten.
Fabian – 1:12:33
Det är inte den som morrar då, själva värmepumpen?
Anders – 1:12:36
Nej, det är någonting med fläkten som gör att den låter väldigt mycket. Men den var fullpackad med kul teknik den här bilen. Jag nämnde massage i förarsätet och sådär. Massa lustiga appar kommer till det i mjukvaran också. Det är jättebra packutrymme i den här bilen. Den har en liten frunk dessutom. och så har den det stora batteriet. I förra programmet pratade vi om mjukvara i bilarna och vi hade lite svårt att förklara vad vi menar med att mjukvaran testades.
Alfred – 1:13:06
Jag tyckte vi förklarade det på allvar. Du var inne själv på att Hyundai var ett exempel på att det inte riktigt är framme.
Anders – 1:13:13
Ja, jag och Hugo satte oss och klickade igenom menyerna och dels så sitter den här skärmen högt upp och så får man sitta med armen uppe.
Alfred – 1:13:22
Just det, det var ett problem. Vi pratar mycket om mjukvara och du pratar hela tiden om vart de rent ergonomiskt hade placerat skärmen.
Fabian – 1:13:28
Nu ska jag säga hårdvaror.
Alfred – 1:13:29
Ja, det ska jag också säga.
Fabian – 1:13:29
Så det är inte så att knapparna är högt upp på skärmen, för då är det mjukvara.
Anders – 1:13:34
Ja, men det är det ena då. Det är så här, de har inte byggt en skärm för att man ska sitta och pilla med den, för att det är så obehagligt att sitta och pilla med den, så därför har de gjort hårdvaruknappar. Men det är väl bra?
Alfred – 1:13:45
Det är väl en bil man ska åka? Man ska väl inte sitta och pilla med skärmen hela tiden?
Anders – 1:13:48
Ja, det är en bra poäng. Men det stökar ju till det då. så är jag inne ganska mycket och pillar på min skärm. Jag ändrar navigationen och kollar kartan.
Alfred – 1:13:59
Ett bra lackmustest tycker jag. Hur många klick är det för att navigera hem till exempel?
Anders – 1:14:03
Massor med klick är det ju. Så det är ju inte alls intuitivt. Menyerna här är ganska bra ändå, ska jag säga, den här bilen. Man listar ut ungefär vad man ska trycka på och så. Men hårdvaran i den här bilen är helt otrolig, som jag nämnde innan. En jättefin bil. Superbra.
Alfred – 1:14:19
Förutom att skärmen sitter på fel ställe.
Anders – 1:14:21
Men när det kommer till mjukvaran De är inte alls mjukvaruingenjörer de som har gjort den här bilen. Till exempel så har vi googlat upp att den här bilen skulle ha en autoparkeringsfunktion. Och det här klippet som ni nu kommer få höra, jag har klippt ner det ordentligt. Vi höll på i nog 10 minuter att försöka lista ut hur man autoparkerar den här bilen. Vi gav till slut upp. Kanske det inte ens fanns i den här bilen. Men vi, alltså jäklar vad vi höll på att klicka. Vi ska lista ut hur vi automatiskt parkerar den här bilen. Nu kör jag lite framåt. Så. Och så har vi hittat en parkeringsplats som vi vill ha. Vad trycker jag då?
Hugo – 1:15:01
Jag vet inte. Jag tror inte det går.
Anders – 1:15:04
Nej jag tror inte det heller.
Hugo – 1:15:05
Vi har försökt jättelänge.
Anders – 1:15:07
Vad är det för? Varför lyser den där? Ser du?
Hugo – 1:15:10
Jag vet inte.
Anders – 1:15:11
Den lyser orange.
Hugo – 1:15:12
Kanske bara vill lysa.
Anders – 1:15:14
Här är P. Vad betyder det då? Det händer liksom ingenting.
Hugo – 1:15:18
Det står liksom autohold ready.
Alfred – 1:15:21
Det här tycker jag är intressant. Jag har ägt en bil som kan parkera själv sen 2017. Jag kan nog räkna på mindre än 20 gånger som jag har använt det på riktigt. Men jag skulle säga att 15 av de gångerna är senaste året. För nu äntligen har Teslorna blivit så bra på att föreslå vilka parkeringar man kan parkera. Det är så lätt och tillgängligt och det är bara ett klick. Det dyker ju upp. Och framförallt när den väl parkerar så är den tillräckligt snabb. Så det blir inte. någon stor tidsförlust för att låta den parkera själv. Medan alla andra bilar som kan göra det, men det tar för lång tid eller är för svårt att få igång det. Då använder man det aldrig i praktiken.
Fabian – 1:15:59
Jag använder det varje dag.
Anders – 1:16:01
Men det är en jättebra poäng. Det är det som är intuitiv mjukvara. Du listar ut var du ska trycka. Du behöver inte tänka.
Fabian – 1:16:08
På Tesla dyker det ju upp om funktionen är tillgänglig och det ser ut som att du är på väg att parkera. Då är den rakt framför dig. Det är så bra mjukvara ska funka.
Alfred – 1:16:15
Jag skulle säga att Killer App, som verkligen gjorde skillnad för mig, det är att nu ser den alla. parkeringsplatser som finns i närheten och man kan enkelt bara klicka på vilken av dom man vill ha. Det var svårt tidigare och då vill jag inte använda det. Jag vill ju välja själv vilken parkeringsplats jag ska stå på.
Anders – 1:16:28
En sak som det inte pratas så mycket om annars när det gäller mjukvara det är ju appen som hör till bilen. För mig är den jätteviktig. I Tesla-appen går jag in, trycker på ventilationen och så är det igång och sen så är bilen varm och go. I den här bilen går jag in i appen och trycker igång ventilationen. Där har dom lagt en fläkt. Jag ska slå in en pin-kod och sen händer ingenting och sen så ska jag in i en undermeny och sen kommer det en alert. Klimat active now. Allting är stökigare.
Fabian – 1:16:57
Det där är så typiskt ingenjörsmässigt. Success! Utropstecken.
Anders – 1:17:02
Grejer ligger i undermenyer som är ologiska och så vidare. Mobilappen på den här är jättedålig, även om den har viss funktionalitet.
Alfred – 1:17:09
Den har en app nu, vilket de inte hade från början.
Anders – 1:17:12
Men det har de flesta.
Alfred – 1:17:13
Hur är det nu när du navigerar? För det var ju ett problem med Kiorna vill jag minnas, men också Hyundaierna länge, att de hade svårt att föreslå en rutt och hur du skulle ladda på vägen. Har du testat det?
Anders – 1:17:23
Ja, men det gör denna. Vi gjorde inte någon långkörning men den här navigerar ändå och hittar laddare. Så det verkar funka ändå. Men det är inte alls lika lätt att förstå hur den här navigatorn funkar som andra. Jag kan ge ett annat exempel på hur, när jag försökte lista ut hur den här skärmen funkar. Röstanteckning. Här kan man spela in en röst. Är du glad idag herr bil? Göran Elgfälts garage Sa han hej? Jag vet inte Jävlar vad random funktion Den har liksom såhär Golf Baseball Ishockey Fotboll Basket Mina lag Så jag kan inte kolla på Netflix när jag laddar bilen Däremot så kan jag sortera mina Vilket lag jag gillar bäst? Baseball Lågsäsong står det där Så det kan man inte välja Golf då?
Fabian – 1:18:16
Så man kan inte se på sportmatchen?
Anders – 1:18:19
Nej, det tror jag inte. Här! Här! Boston Bruins, inte startad. Ja, den här bilen har massor av funktioner som är helt obegripliga och knappar som inte, man förstår inte. Vad är det med olika sporter? Ja, vi förstår inte vad vi hamnar i liksom. Den har inte Netflix, den har inte Spotify. Den har inte liksom grejer som man kan tänka sig kunde vara bra. Lite spel och sådär när man sitter och superladdar eller webbläsare och så. Däremot kan du hitta matchresultat från golf och baseboll. Det är så otroligt random vilka funktioner som ligger i den här bilen. Fan vad märkligt.
Alfred – 1:18:54
Ja, men det var det vi sa. Företagsledare.
Fabian – 1:18:57
Ja, de gillar golf och baseball.
Anders – 1:18:59
Absolut, men det är när kunden då önskar. Jag vet inte om vi pratade om det här i podden tidigare. Men om man går till sin kund och frågar vad vill du ha? Så säger de så här. Jag vill ha en blå knapp som man kan trycka på. Så händer någonting som jag vill. Som produktägare, när man tar fram mjukvaran. så ska du förutse vad det är för behov som kommer. Jo, men du står och superladdar. Vad vill man göra när du står och superladdar i 20 minuter? Då vill du kanske spela ett spel eller titta på Netflix eller någonting sånt. Det är här de failar. De bygger mjukvara så som man gjorde förr i tiden. Då blir det massor med knappar och massa funktioner som enstaka människor vill ha. Snarare än att förstå sammanhanget och bygga mjukvara som lämpar sig för bilen. Och jag tycker det skiner igenom här. Här är det oerfarna mjukvaruutvecklare som har byggt mjukvaran i den här bilen. Och jag tycker det är likadant i nästan alla andra elbilar på marknaden.
Alfred – 1:19:53
Okej, men om man sammanfattar lite. Det är en bra, habil, välbyggd bil som har alla utrymmen man behöver för den stora familjen. Den är prisvärd jämfört med de dyrare konkurrenterna och man kommer långt och kan dra tungt. Men på köpet kommer man få massa funktioner som man aldrig kommer använda och det kommer vara jättemånga klick när man ska använda det man gör varje dag. Nämligen typ navigerar hem eller ska mata in precis vart man är på väg.
Anders – 1:20:16
Ja, en bra sammanfattning. Sen säger de att det kommer Netflix och det kommer Spotify. Det kommer en massa grejer i framtiden. Men det som den kommer med nu i alla fall, det är.
Fabian – 1:20:25
Fotbollsresultat!
Anders – 1:20:27
Ja, precis. Jag körde i alla fall runt länge i Stockholm med den här bilen. Jag packade in alla barnen, en hund och så vidare. Alla tyckte om den här bilen. Min dotter Agnes tyckte till och med att det var så bra att vi skulle byta bort vår Tesla Model X mot den här bilen. Där ser man. Hugo tyckte. Men jag skulle säga så här att hårdvarumässigt är den här bilen fantastisk. Otroligt bra köp. Mjukvarumässigt är den okej. I paritet med det mesta andra elbilar där ute som heller inte är särskilt bra. Men överlag så är det här en toppenbil. Den är extremt bra prissatt. Man får ett enormt batteri. Ska man köpa en stor tjuv så ser jag ingen annan bil att köpa än den här. Om man inte har oändligt med pengar, för då är BMW. IX eller Tesla Model X kanske. Något att gå för.
Alfred – 1:21:14
Och är det den här man vill ha, då kan man kolla på Kia EV9 och fundera på vilken man tycker är snyggast. För det är egentligen samma bil.
Anders – 1:21:19
Ja, fast den här blir ju väsentligt billigare. Du får ett större batteri till ett lägre pris. Så man får betala mer för Kia EV9.
Alfred – 1:21:27
Men hörrni, jag tycker vi har blivit lovade en uppläxning av Fabian. Den ser jag fram emot. Nu ska vi prata robotar!
Fabian – 1:21:37
För inför förra avsnittet så gav jag er ett jobb inför att jag skulle åka till Gran Canaria och inte kunde vara med.
Anders – 1:21:44
Va?
Fabian – 1:21:44
One job! You had one job guys! Och det var att inte prata om autonoma robotar.
Alfred – 1:21:49
Jag vill ändå bara föra till protokollet. Du gav oss ett jobb när du tog ledigt och det var att vi inte skulle prata om det som det fanns bra nyhetskrok på som vi behövde rapportera om.
Anders – 1:21:58
Vänta, det här stämmer ju inte. Samma dag som vi skulle spela in så sa du att du skulle prata om robotar. Och då hade jag förberett hela mitt inslag om autonoma robotar.
Fabian – 1:22:08
Det är glömt och förlåtet, Anders. Det är okej. Du är förlåten.
Anders – 1:22:12
Du menar att du skulle ringa in från Gran Canaria och hindra mig från att köra mitt inslag?
Fabian – 1:22:18
Vad händer? Man kunde inte ens åka en vecka på semester utan att podden helt skulle spåra ur. Och än mer irriterande var att väldigt mycket av det som ni sa, mycket av de spaningarna jag hade, är ju helt riktiga.
Alfred – 1:22:31
Så du höll till och med med oss om det vi sa?
Fabian – 1:22:32
Ja, jag vet ju det. Ännu värre. Men jag känner att ni faktiskt inte till fullo riktigt gav ämnet den tyngd och dignitet som det faktiskt förtjänar. Så nu blir det faktiskt en fördjupning av humanoida robotar här. Blir det lite repetition, ja då friskriver jag mig fullt detta ansvar och lägger det helt på er grabbar.
Alfred – 1:22:51
För det får jag ta som ansvarig utgivare då?
Fabian – 1:22:53
Ja, precis. Yes.
Alfred – 1:22:54
Okej, jag köper inte din arbetsbeskrivning och så vidare.
Fabian – 1:22:57
Vi begraver den frågan och så säger vi så här.
Anders – 1:23:01
Jag får bara säga att jag. Vi tre i det här rummet har fattat att nästa riktigt stora grej är humanoida robotar. Och ni lyssnare måste förstå det också. Att ska man vara med på nästa stora samhällsrevolution så är det detta ämnet.
Fabian – 1:23:19
Exakt, jag kan inte formulera det bättre. Jag säger ju det, att jag håller med. Så jag var så otroligt frustrerad när jag hörde det här. Det är precis som du säger Anders, då och då kommer nämligen en sån här ny teknik som verkligen ställer allt på ända och förändrar allt på riktigt. Det är klart att det finns skolor. småinnovationer längs vägen. Det har kommit kryptovalutor och massvis med stora och halvstora innovationer. Men det här är verkligen någonting som förändrar allt. Och vi har varit, faktiskt, det är ganska häftigt i den tiden vi lever i. Vi har verkligen fått vara med om flera sådana här stora förändringar. Få se om ni håller med mig om den här listan av riktigt stora förändringar som förändrade allt under vår livstid. Persondatorns intåg, 90-tal. Internet, 2000-tal. smarttelefonen 2010, strax före 2010 och AI nu 2020-tal.
Anders – 1:24:06
Hälsa hemma glömde du där.
Alfred – 1:24:08
Får jag lyfta abstraktionen lite? Det jag tycker är det riktigt intressanta, om man kollar på mönstret av det här. Vi har haft sådana här stora disruptiva uppfinningar tidigare i historien också. Men det har gått från att elden, hjulet, elektriciteten, metall.
Anders – 1:24:26
Det är tusentals år emellan.
Alfred – 1:24:27
Tusentals år emellan till att det någon gång efter uppfinningen halvt sekel eller hundra år mellan uppfinningarna till att vi under 1900-talet säger massmedierna och så vidare. Förbränningsmotorn. Där började det bli decennier emellan. Det som är mönstret är att de här stora, genomgripande, omkullkastande uppfinningarna kommer snabbare och snabbare. Tätare och tätare. Så nu börjar det vara mindre än ett decennium mellan varje stor sån omkullkastande, disruptiv uppfinning. Det är spännande, roligt och också ganska läskigt.
Anders – 1:24:59
Väldigt farligt för de som inte hänger med.
Fabian – 1:25:02
Det som gör de här uppfinningarna som jag just räknade upp här, det som är det speciella är ju att utifrån de här uppfinningarna så kommer sedan tusentals, om inte miljoner, andra subuppfinningar. Det möjliggör katalysatorer, om man så vill, för massa andra spännande saker. Det är det som gör att det förändras. Precis som du var inne på Anders, det här ändrar väldigt mycket hur vi människor kommer leva de kommande åren. Det är inte minst arbetsmarknaden. vi pratat mycket om AI. Vi ser ju såklart att AI kommer ta över massvis med både hög och lågkvalificerade jobb, vilket är väldigt speciellt den här gången. Och det har vi förstås klarat tidigare, hela den delen. Det vet vi ju väl av att det kommer nya jobb. Det kommer app-programmerare och annat som inte fanns innan smarttelefonen. Men det vi också ser, det är ju att det ofta inte är samma personer som får de där nya jobben, utan i de här stora skiftena så sker också utslagning av vissa grupper, vilket i sig är oroväckande. Särskilt då om de kommer tätare, de här revolutionerna.
Anders – 1:26:05
Men det som jag pratade om i förra programmet, med exemplet från Spinning Jenny. Där fick ju alla de där spinnerskorna, kallades det väl, de fick ju nya jobb. För på den tiden kunde du stå i butik istället. Men nu, om du jobbar som React-programmerare, och så är jobbet något helt annat. Om du är 25 år kanske du kan ställa om.
Alfred – 1:26:26
Det är lätt att sitta i efterhand, 100 år senare, och peka på att den industriella revolutionen var en stor positiv.
Fabian – 1:26:37
För mänskligheten.
Alfred – 1:26:37
För mänskligheten. Det blev bra för alla. Vi fick bättre välstånd. Alla fick det bättre. Vi tog upp bromsarna på tågen. Växeltelefonisterna och så vidare. Ju mer avancerade jobb vi kan göra, desto bättre kan vi få betalt. Alla får det bättre. Men för de som flyttade in till städerna, för att de inte längre kunde försörja sig i jordbruket. Medellivslängden gick ner, de levde under vedervärdiga förhållanden, de hade monotona jobb som de fick alldeles för lite betalt för. Det blev först en försämring innan det blev en förbättring. Det är också ett mönster som finns i den här omkullkastningen.
Fabian – 1:27:10
Så med den här ingressen, vad jag vill hävda är den här podcastens, det här avsnittets huvudämne och kanske så småningom blir hela podcasten.
Anders – 1:27:22
Det här är stort ja.
Fabian – 1:27:23
Ja, det här är stort alltså. För det vi ser framför oss nu är ytterligare just ett sådant här skifte. Jag förstår att det här är en science fiction-bild. Många lyssnare kommer nog kanske att tänka så här. Vadå, bilar med sladd? Nu har ni väl ändå rökt på?
Alfred – 1:27:40
Det har vi alltså inte. Nej, det har vi alltså inte. Det var bara ett glas vin.
Fabian – 1:27:44
Ja, precis. Ett glas vin var det. Men jag fick samma reaktioner när jag pratade om farorna om AI. Som jag lyfte på olika fikabord runt om på. Och nu är den diskussionen uppe på EU-nivå.
Anders – 1:27:59
Får jag bara säga, när vi startade Hälsa Hemma. Jag tror det var 2019 som du och jag och en kille som heter Nils. Vi satt och pratade om Hälsa Hemma. Jag hade hållit på med AI en del. Och så lyfte jag då att, fan, AI kommer komma. Vi ska bygga in det i vår plattform så att vi kan vara peppade. Det var roligt. Nils reaktion då, det var så här. Det är så här buzzword, alla snackar AI. skitsnack. – Vilket också var sant. Nej, det var det verkligen inte. Det var inte alls det. Jag såg det komma. Ja, ja. Well, well.
Fabian – 1:28:30
Men så till er som tror att vi har rökt på oss, vill jag säga att det här är precis där podden ska vara, tycker jag. Det ska verkligen vara på gränsen att ni tycker att vi nästan är höga. Men nej, inga droger inblandade. Så, varför humanoida robotar? Alltså, robotar som ser ut som människor. Jo, men det här var ni inne på lite förra avsnittet också. robotar är ju ofta något som får ingenjörer att fnysa. Det verkar ju mycket korkat att bygga en hel robotkropp med ben och armar istället för att bygga specialiserade robotar som kanske bygger, sätter ihop någon box eller monterar ihop några batterier eller så. Men precis som ni mycket riktigt påpekade i förra avsnittet så är humana och ida robotar, till skillnad från industrirobotar, designade för att fungera i mänskliga miljöer. De ska kunna gå i trappor, öppna dörrar, bära saker, samarbeta med oss och kunna Vara till och med i våra hem och inom vård såväl som på löpande band och inom logistik. Och varje teknik som kräver att man förändrar hela världen runt omkring den.
Fabian – 1:29:32
Är dömd att misslyckas skulle jag vilja hävda. Det vill jag bara slänga ut där. Varje teknik som kräver att man förändrar hela världen är dömd att misslyckas.
Anders – 1:29:40
Jag har ett exempel som jag dragit många gånger. Vi har pratat om det tidigare. Mitt koncept som jag lanserade för säkert tio år sedan. Som jag vet att andra gör nu med självkörande. Logistikbranschen kommer vara den stora vinnaren på självkörande bilar. Och då möts jag ibland av så här. Ja men drönare då som åker och levererar grejer. Amazon har ju kommit långt där. Men det är bara så här. Vi har vägar. Bilar kan stanna överallt. Det kommer vara självkörande bilar som kör hem leveranser. Det kommer inte vara en svart himmel. De bullrar ju som fan.
Alfred – 1:30:13
Det är kul med alla de här filmerna som finns på när drönarna genomför leveranser.
Anders – 1:30:20
Det låter ju så in i helvete. Jag menar, ska det vara hundra eller tusentals drönare över städerna som åker fram och tillbaka? Sättet de har löst det fruktansvärda bullret med är att de firar ner ett snöre med. Ska du ha en ny iPhone så ska du gå ut utanför din byggnad och så ska du stå där och titta upp mot himlen. Så kommer det ner ett snöre och så ska du kroka av någonting. Vad fan, ska du stå där i regnet och snöstorm och piss?
Alfred – 1:30:45
Anders, jag vill inte vara så generell som du är, för det finns ändå geografi. där det kommer att vara vettigt att göra. Det finns tillämpningsområden, men naturligtvis har du rätt.
Fabian – 1:30:53
Men kanske ett tydligare exempel där man ser att man inte kan förändra hela världen runt omkring, utan man behöver anpassa sig. Jag har två exempel. Ett är laddvägar som vi har pratat mycket om. Varenda försök med det har ju floppat världen över. Att du ska ha någon slags magnet eller kabel eller något som släpar i gatan, som du ska kunna köra bilarna på. Bygga om alla vägar. Glöm det. Eller för all del, om vi. pratar självkörning. Vi hade kunnat ha självkörning nu, utan massa AI och grejer. Om vi bara hade satt magneter i banan.
Anders – 1:31:24
Farfars bilar.
Fabian – 1:31:25
Som kände av hur bilarna ska åka. Det hade inte varit några problem alls. Men det har inte hänt. Fast den där tekniken har funnits i minst 30 år i alla fall. Så allt det här handlar om att ha robotar som passar in i vår redan existerande värld. Istället för att bygga om världen för robotarna. Och det här är ju då, som jag kommer prata om. alldeles snart också en plattform där man bygger in flera funktioner och bygger flera repeterande enheter. Det är oftast betydligt bättre att massproducera en sån produkt som till exempel våra smarttelefoner. Så just nu ser vi runt om i världen hur väldigt mycket händer. I USA ser vi hur aktörer som Tesla med sin robot Optimus är långt framme. Vi ser en aktör som heter Figure AI med modellen Figure 01 som har nära kopplingar till OpenAI. och så har vi förstås Boston Dynamics som har gjort robotar. Det är ju dom här som har gjort dom här hundrobotarna. Som vi har sett redan för 10-15 år sedan.
Anders – 1:32:22
Vi pratade om dom förra gången.
Fabian – 1:32:23
Och tidigare skapelser som Atlas till exempel.
Alfred – 1:32:27
Jag tycker det kan vara viktigt att nämna när du pratar om dom här bolagen, Nvidias roll i det hela. För dom tar fram en plattform för hur man ska kunna bygga och träna de här robotarna som just får ner tillverkningskostnaderna. Hur mycket innovation, grundläggande innovation som alla måste göra. Och det är en strategi som Nvidia har tagit med hur man tränar mjukvaror. Alltså alla de här, LLM, ChatGPT och alla som ni säkert redan har testat och använt och så vidare. Där har Nvidia en väldigt viktig roll. De har byggt hela ekosystemet för hur man tränar de här mineralnäten, vilket är en av de stora förklaringarna till varför Nvidia har en sån otroligt stark roll nu i det och varför deras aktier gått som tåget på börsen.
Fabian – 1:33:02
– Precis, de har byggt mjukvaran som dessutom hookar in rakt in i deras hårdvara som de själva sen också säljer.
Alfred – 1:33:06
– Ja, och som blir ett ekosystem som gör att det blir väldigt svårt att använda chip från andra tillverkare för att göra Nvidia satsar stenhårt på det här. Försöker få samma roll i den här humanoida robotutvecklingen. Där då Tesla och några andra, jag tror att Boston Dynamics också separat från er, de har sina egna ingångar i det hela. Men väldigt många av de andra robotföretagen, de bygger i grund och botten på Nvidias arkitektur. Ja.
Fabian – 1:33:30
Så det är många som har varit på den här bollen, men riktig fart tog inte det här förrän Elon Musk presenterade Optimus för ett par år sedan.
Anders – 1:33:38
Riktig fart, vad menar du då?
Fabian – 1:33:39
Det var då det här började bli på riktigt, skulle jag säga.
Anders – 1:33:44
Uppmärksammat kanske.
Fabian – 1:33:46
Jag menar, hur man har nya robotar. På 90-talet byggde Chalmers någon robot som hette Elvis som lär ha lärt sig att gå själv. Den hette Elvis för att den gick så himla skakigt och konstigt. Den släpade en mus bakom sig. Så varenda gång som musen reagerade att den gick framåt så blev det en positiv förstärkning till den. Att den gjorde rätt så att säga.
Anders – 1:34:04
Det här har ju pågått länge. Jag tror jag har berättat om det tidigare i programmet. I Kina finns det ett varuhus. ordning på ett varuhus där de säljer humanoida robotar. Men min upplevelse är att folk har inte fattat det här. Det har varit mer att man skämtat bort det. En gimmick.
Fabian – 1:34:20
Och robotar som kan dansa och sådär.
Alfred – 1:34:22
För mig är det verkligen så. Jag byggde ju ett helt världsbygge som mina böcker skulle utspela sig i. Där jag verkligen hade låtit AI äga rum och ändra på verkligheten. Boken kom ut 2018.
Anders – 1:34:36
Trilogin menar du?
Alfred – 1:34:37
Första boken kom ut 2018. Andra boken är inte ute ännu. Men i det världsbygget så fanns humanoida robotar inte med. Så vid den tidpunkten tänkte jag verkligen inte att det här var plausibelt. Att det här skulle gå den här vägen. Utan det kändes just som en Star Wars, Star Trek, framtids-science fiction.
Fabian – 1:34:57
Den stora frågan har ju varit varför.
Alfred – 1:34:58
Hur ska det bli på riktigt? Jag har ändrat mig.
Anders – 1:35:01
I bok två, Alfred, så får du skriva in att den här serveringsroboten var egentligen en humanoid. Du får liksom rätta dig.
Alfred – 1:35:09
Du skrattar, men det är mycket med världsbygget som håller väldigt bra.
Fabian – 1:35:15
Precis som ni har varit inne på, så Kina har ju varit snabba här på att haka på. Här ser vi bland annat Xiaomi med sin robot Cyber One som är långt framme. Anders, du har hört talas om några som heter Unitree G1. Vad är det för robot?
Anders – 1:35:31
Jag har tittat jättemycket på vad som finns på marknaden. Min subjektiva bedömning är att de som ligger längst fram och har någonting som som är kommersiellt sebart om man vill köpa en robot hem, det är Unitree G1. Sök gärna upp den. Den gör krumbukter och den beter sig riktigt, riktigt fräckt. Det finns också en väldigt rolig Youtube-film när en youtuber har haft en sån här i hemmet och bett den steka ägg. Och då flippar den en jävla omelett.
Fabian – 1:36:00
Just det, den har jag sett också.
Anders – 1:36:01
Har du sett den?
Fabian – 1:36:01
Den tappar ägg.
Anders – 1:36:03
Den halkar runt och ser otroligt rolig ut.
Fabian – 1:36:05
Det är en helt ny. intressant. Hade du kunnat tänka dig att det är en ny slapstick-genre på Youtube? Att se robotar göra bort sig. Jag antar att det är något bättre än människor som gör bort sig. Jag vet inte.
Anders – 1:36:17
Däremot Xiaomi. Alltså om ni vill se något riktigt häftigt så är det Xiaomi. Sök på Xiaomi humanoid robot. Den går som en människa på scenen.
Fabian – 1:36:26
Det är helt otroligt. Ja, den är häftig.
Anders – 1:36:28
Alltså jag blir blown away. Folk trodde att det var en människa.
Fabian – 1:36:30
Folk trodde att det var en människa så de var tvungna att rycka av den med ett ben eller vad de höll på med där. Kinas strategi verkar ju vara att få snabbare. snabbt ut fungerande modeller också här. Till skillnad då till de amerikanska tillverkarna, eller Tesla, så verkar det faktiskt här som att, för Tesla var ju väldigt tidigt på elbilar, som ni alla vet. Men där fick man verka ganska fritt med sina elbilar i flera år och fick ganska lång tid på sig att få ett, som vi ser än idag, ett ganska svårintagligt försprång. Till skillnad från det nu är kineserna verkligen på hugget direkt. Massvis av modeller har lanserats och frågan är en som blir det Teslas Optimus här som kommer bli den ledande roboten? Den frågan är ju långt ifrån självklar skulle jag säga. Vad säger du Alfred som är Tesla-fanboyen?
Alfred – 1:37:18
Okej, det är jag som är fanboyen.
Fabian – 1:37:20
En liten nyp här från vänster.
Alfred – 1:37:23
Jag kastar lite vatten på er eld här. Jag tycker att allihopa är ganska långt från kommersialisering. Vi vet redan om vi jämför med de här ryska robotarna och så vidare att det blir en väldigt tydlig skillnad. Vissa kan gå. Och då blir det lätt att tro att de som kan gå, de är ju nästan klara då. För uppenbarligen har de jättebra balans. Och kolla Atlas från Boston Dynamics. Den kan redan breakdansa och så vidare. Men jag skulle nog resonera lite så som . Och det låter väl fanbojistiskt då. För det är ungefär vad Tesla och Elon säger offentligt också. Det som är svårt när man ska bygga roboten. Det är svårt att bygga en robot som kan gå. Absolut. Det är svårt att bygga den motoriken också. Men det som verkligen är svårt, det är händerna och det är hjärnan. Det som är gemensamt för nästan alla robotar som man ser hittills är att de inte har en fungerande hjärna och de har inga fungerande händer. Det är väldigt yxiga gripklor som inte har den flexibiliteten som mänskliga händer har. Som gör att vi kan både finmotoriskt ta hand om små känsliga saker, men också ta i när det behövs.
Alfred – 1:38:22
Om man ska få den här generella roboten som kan göra vad som helst, då är det det som behövs också. Handen är också en jättestor utmaning. Och där är vi långt ifrån och jag tycker det som behövs . för att man ska kunna kommersialisera en robot. Det är en tillräckligt låg tillverkningskostnad för att man ska få ner priset på dem. Och sen så behöver man ha en uppgift som går att börja använda robotarna i. Som är värd att betala för. Och som är värd mer då än vad det kostar att tillverka roboten. Och där är det i mina ögon bara att aska som vanligt.
Fabian – 1:38:50
Men jag som kan någonting om hjärnan då, vill bara säga att det är ju helt sant. För att en stor del av hjärnan går faktiskt åt till att styra just händerna. Så om ni googlar på Humunculus så är det liksom en skiss över vilka nerver. som går vart i kroppen och då ser vi att vissa delar av kroppen är verkligen stora delar av hjärnan.
Alfred – 1:39:07
Ibland ser man versioner av världskartor där länderna har storlek, inte utifrån geografisk utan befolkning till exempel. Om man ser en sån mänsklig modell av en människa där proportionerna är utifrån hur mycket nervceller som finns på varje ställe, då är händerna gigantiska.
Anders – 1:39:21
Jag vill inte gärna regna på din parad här Alfred, men det är en jättestor skillnad. Mycket dåligt väder. När det gäller självkörning av bilar så är det så att de ska ut i trafiken och köra med andra. De måste vara liksom 99,999% perfekta när de går ut. Men en robot som jag har i hemmet, det gör inte så mycket om den viker mina kalsonger lite snett en gång. Så att den kan skapa nytta. Bara jag får in den i tvättstugan så den kan börja vika tvätt och bara göra det så är jag jävligt nöjd.
Fabian – 1:39:53
Och så länge den inte bara går in i speglar och sådär som vi har sett lite exempel på YouTube om då, apropå slapstick. Och det är också inte heller reglerat. Alltså humanitära robotar, vad jag vet, är helt oreglerat.
Anders – 1:40:05
Än så länge.
Fabian – 1:40:07
Till skillnad från bilar, som är jävligt reglerade minst sagt. Jag håller med.
Alfred – 1:40:13
Här gäller det att få en produkt som är good enough. Jag tror att ni är lite early adopters, evangelister. Jag tror inte att ni är representativa. Jag tror att de här robotarna kommer att kosta 200 000 spänn. Och jag tror inte att så många är så intresserade av att betala 200 000 spänn för en robot som inte ens kan vika kalsongerna bra.
Fabian – 1:40:25
Vi får se.
Anders – 1:40:27
Nej, jag skulle inte göra det heller.
Fabian – 1:40:28
nämnde i det förra avsnittet så gör ju även Ryssland, ska vi säga, stapplande framsteg. Och sen har vi förstås också NEO, den norska humanoida roboten som ni skrattade ut i förra avsnittet. Och NEO är ju då designad för att fungera i hem och i vårdmiljöer och sådär.
Alfred – 1:40:48
Men för det är ju helt galet. De har en affärsmodell där folk ska betala, alltså köpa långt i förväg innan den här roboten kan göra någonting automatiskt. Ska man alltså köpa Robot. Robotar. Och så ska man då ha främmande personer som knatar omkring med en mobil övervakningskameras hem. Vem köper en sån grej?
Fabian – 1:41:06
Vi kommer dit. För det kan finnas en köpare i det här rummet nämligen. Neo är definitivt inte gjord för arbete på löpande band. Det är den helt enkelt medvetet för svag för. Man har gjort en massa, de här motorerna i den, det är typ rep som drar i den. Visa dem själva. För den ska inte vara så stark. att den kan ha ihjäl en människa. Men jag skulle vilja gå så långt och säga att norska roboten Neo är den klart mest intressanta humanoiden just nu. Inte för att den är så himla spektakulär eller den bästa roboten, utan för att angreppssättet är så brutalt pragmatiskt i just det som du är inne på, Alfred. Och att den går att beställa redan nu. Men ska vi börja i en annan ände? Ni har en bild på Neo framför er där. Hur tycker ni att den? ser ut?
Anders – 1:41:56
Jag har tittat ganska mycket på den här. Alfred var inte så imponerad. Jag tycker den ser ut lite som, vad heter den där, det finns ett tv-spel, som är lite mysigt, fluffig. Sackboy?
Alfred – 1:42:09
Nej, Astrobot.
Anders – 1:42:10
Ja okej, den också.
Fabian – 1:42:11
Den har en slags nätstrumpa över hela sin kropp så att den ska se snäll ut tror jag.
Alfred – 1:42:16
Rent utseendemässigt, jag tycker nog att den ser helt okej ut. Den ser snäll ut verkligen.
Fabian – 1:42:21
Ja, det gör den verkligen. Så det har varit mycket buzz om den här Neo i media den senaste månaden. Främst för, precis som du säger Alfred, det är väldigt få moment som den här roboten klarar att göra helt autonomt, helt självt, idag. Den kan två saker. Den kan öppna en dörr och den kan ta emot ett vattenglas. Det är det den kan göra helt autonomt. Och sen kan den förstås gå och det görs ju autonomt. Resten utförs av mänskliga operatörer som styr roboten med headset på huvudet på distans. distans. Här ligger anledningen till att den blivit utskrattad. Att den inte klarar nästan någonting. Men jag vill hävda att det här är genialt. För precis som Teslas autopilot som används för att samla in kördata från riktiga användare, så används Neo för att samla in beteendedata från mänskliga operatörer. Så varje rörelse, varje beslut och varje uppgift blir då träningsdata till framtidens autonoma modeller. Som de sedan kan uppdatera och göra mer och mer saker autonomt. Allt eftersom man blir bättre och bättre på det här.
Fabian – 1:43:22
Och det här gör man då med att kunderna betalar hårdvaran. Antingen kan man då, som du var inne på Alfred, köpa den för 200 000 kronor ungefär. Eller så kan man köra med leasingkoncept med 500 dollar i månaden. Min fråga är, kan jag få rut på det? Vad tror ni?
Alfred – 1:43:40
Nej, det tror jag inte.
Anders – 1:43:41
Hela konceptet, att ha en främmande människa som ska gå runt i hemmet på det sättet.
Fabian – 1:43:47
Företaget bakom Neo menar att den här datan är guld värd. Det tror jag verkligen också. Det här är precis det som Tesla har gjort. Varför gör inte Tesla så här? Vad tror ni?
Alfred – 1:43:58
Jag tror inte att de behöver.
Fabian – 1:43:59
Nähä, okej. Varför?
Alfred – 1:44:00
Jag tror att när man ska lära robotarna en ny uppgift, så i början, när man är dålig på att lära robotarna nya uppgifter, så kommer man behöva jättemycket träningsdata för att få uppgifterna att funka. Samtidigt som man lär sig nya uppgifter, så blir man också bättre och bättre på att bygga arkitekturen för hur man lär sig nya uppgifter. Det gör att man behöver mindre och mindre data. Jag tror att saker som man gör i hemmet är det som är mest heterogent. Vilket också gör att de uppgifterna är jättesvåra att lära. Jämfört med att göra den här grejen vid det här löpande bandet.
Fabian – 1:44:34
Alla diskmaskiner ser olika ut och så vidare.
Alfred – 1:44:37
Jag tror att Teslas strategi där de börjar med att använda robotarna i sina egna fabriker till väldigt väl avgränsade uppgifter. Det är mycket lättare att snabbt få det att börja funka. Det gör att de blir komparativt mycket bättre på att träna sina robotar på att lära. sig nya uppgifter. Vilket gör att när de är framme vid att de behöver lära robotarna någonting i hemmet, så kommer de behöva jättemycket mindre data från hemmet än vad det här norska bolaget som gör Neo kommer att behöva för att de ska kunna lära sin robot att göra det. Och jag tror att det finns en magnitudproblematik där. Jag tror inte att det här norska företaget Neo kan hitta tillräckligt mycket kunder som är beredda att betala för den här tjänsten och har råd att ha så många mänskliga operatörer anställda att göra det här manuellt på distans i hemmet. hemma hos folk att de får tillräckligt med data för att de kommer att kunna lösa problemet. Så jag tror det där är en teknisk återvändsgränd. Det känns inte plausibelt.
Fabian – 1:45:27
Jag tror att du har verkligen helt fel här. Därför att, vi ska ändå glida in på det här med integritetsfrågan, för det är väl lite det också du är inne på. Ni har ju båda lyft det här med att, vill man ha en person som på distans är inloggad i hemmet.
Anders – 1:45:42
Som går runt i ditt hem. Som traskar runt.
Fabian – 1:45:46
Det är ju liksom någon som. fjärrstyr en robot i ditt hem. Men här ligger djävulen i detaljerna. Den här roboten är till att börja med inte tänkt att arbeta aktivt när du är hemma. Den ska fungera precis som en robotdammsugare. Och när använder man den? Jo, den schemalägger man så att den går igång när man inte är hemma. Och precis så här är appen upplagd. Om man tittar på hur Neo har tänkt att det här ska fungera. Man schemalägger den via appen och sen så går man hemifrån och det anger då vad den ska jobba. jobba med och med vad och sen så går den igång och då har den då förinställda tider och zoner. Så den har också no-go-zoner. Precis som med självgående dammsugare, där den kan gå.
Anders – 1:46:27
Och när du säger att då går den igång. Det lät som att det var någon automatik här. Då är det en gubbe någon annanstans i världen som börjar styra den här och går runt i ditt hem.
Fabian – 1:46:34
Men jag har ju en städerska som kommer hem. Som har tillgång till mitt hus. Om man har vanliga nycklar och inte smartlås, så kan dom gå in när som helst.
Alfred – 1:46:41
Tror du att din städerska är snabbare? Och på att göra det när hon är på plats än vad någon som fjärrstyr den här roboten kommer att vara?
Fabian – 1:46:50
Det tror jag absolut. Men jag kan inte ha städerskan där varje dag, för det har jag inte råd med.
Alfred – 1:46:55
Nej, nej, okej. Men städerskan är snabbare än den som styr roboten. Tror du att den som styr roboten har högre lön eller lägre lön än din städerska?
Anders – 1:47:03
Men den kan ju sitta i Bangladesh.
Fabian – 1:47:04
Den som styr roboten sitter sannolikt i Bangladesh eller liknande. Och uppsidan för Neo och anledningen till att de kan göra det med en liten förlust, det är för att de får datan.
Alfred – 1:47:14
Ja, men de måste göra det . Otroligt stor skala för att datan som de får ska bli användbar till att kunna generalisera det här till en träning. Vilket gör att de behöver så kopiösa mängder kapital för att kunna ha råd att sälja dig den där tjänsten. Att de ska få in tillräckligt med mängder data för att det ska gå att träna.
Fabian – 1:47:31
Jag tror att vi är ganska många som kan tänka oss att betala 500 dollar i månaden.
Alfred – 1:47:34
Jo, när du betalar 500 dollar i månaden så går de back på dig. Så det är det som är problemet.
Fabian – 1:47:39
Men det gör ju för guds skull varenda startup i början.
Alfred – 1:47:42
Det betyder att du är inte den som betalar hårdvaran. De betalar fortfarande hårdvaran själva. Det är det som är min poäng. De kommer inte ha råd att lösa det på det sättet. De har valt en approach som gör att de kommer att betala alldeles för mycket pengar för alldeles för lite data för att det ska gå att lösa.
Fabian – 1:47:58
Alfred låter väldigt säker kring det här.
Anders – 1:47:59
Det är en så jävla dum idé.
Fabian – 1:48:02
Är det allvar med att ni inte ser värdet av den här träningsdatan?
Anders – 1:48:06
Du har betalat för detta, eller?
Fabian – 1:48:08
Ser ni inte värdet av träningsdatan?
Alfred – 1:48:11
Jo, absolut. Jag förstår hur träningsdatan är värt. Men de kommer inte få tillräckliga mängder träningsdata, tillräckligt billigt för att de ska kunna lösa problemet. Om man inte får tillräckligt med data för att kunna lösa problemet, då är den inte värdefull.
Fabian – 1:48:25
Men hur drar du den slutsatsen? Hur vet du värdet av träningsdatan till att börja med? Du har ju ingen siffra på den. Det gissar ju du bara.
Alfred – 1:48:32
Det man kan göra är att närma sig storheter. Om man då tänker på hur många kilometer körning behövs för att få bilarna att bli självkörande? Då pratar man om en miljard kilometer. kostar dig 100 miljoner dollar att få en miljon miles träningsdata. Då har du betalat 100 miljoner dollar, men du har inte fått något värde alls, för det räcker inte. Det är det som är problemet här. Om man börjar räkna lite på hur mycket det egentligen kostar att ha någon som går omkring i ditt hem, som du betalar 500 dollar i månaden för. Och hur mycket det då egentligen kostar för dem att göra det. Och hur många timmar sådant data ska de få för att de ska få ett träningsdataset som blir tillräckligt för att lära dem att .
Fabian – 1:49:10
Gradvis, de börjar med de enkla sakerna. sakerna. Så gradvis blir den bättre och bättre. Då blir den också mer och mer prisvärd för NEO.
Anders – 1:49:19
Varför har de inte gjort de här enkla sakerna? Den kan ta emot ett vattenglas och öppna en dörr. De har precis släppt den.
Fabian – 1:49:26
Ta det lugnt!
Anders – 1:49:28
Kan de inte träna det hemma?
Fabian – 1:49:29
Den här snälla roboten, ska du vara så elak mot den?
Alfred – 1:49:32
Jag tror att uppgiften att tömma din diskmaskin och ställa in dina grejer i skåpen är mycket mer komplex än att köra bil på en motorväg. Du kommer att behöva mer data för det. Just för att alla människors diskmaskiner ser olika ut. Alla människor har olika saker i sina diskmaskiner. Och sen förstå vad som hör hemma var i skåpen. Det är jättekomplext.
Fabian – 1:49:52
Så din huvudsakliga kritik då, Alfred, kring det här, om jag förstår så hakar Anders på lite grann här på ett hörn. Är såhär, ett, man kommer inte få tillräckligt mycket träningsdata och träningsdatan kommer bli för dyr att producera på det här sättet. Två, du har frågor kring efterfrågan på den här. och undrar om folk verkligen vill ha en robot i hemmet som kostar 500 dollar i månaden.
Alfred – 1:50:14
Jag tror att de skulle behöva sänka priset jättemycket för att få ut tillräckligt många robotar för att kunna få träningsdata. Jag tror att det redan är för billigt för att de ska ha råd att få tillräckligt.
Fabian – 1:50:24
Jag tror verkligen att efterfrågan här finns. Om du har en robot i ditt hem som, när du inte är hemma, kan göra en massa saker åt det. Jag tror absolut att många är villiga att betala 500 dollar i månaden.
Alfred – 1:50:34
Jag är helt med dig på att den här typen av robot kommer att finnas i framtiden. Någon kommer att behöva och lösa det här problemet. Jag tror bara att det här norska bolaget har inte rätt strategi.
Fabian – 1:50:43
Vad säger ni om integritetsfrågan? För mig är det inte så konstigt. Jag är en självgående robot från Kina med en kamera.
Anders – 1:50:48
Här sitter någon i en annan del av landet. Du kommer sitta med Erik, titta på tv och så kommer den här fram till dig.
Fabian – 1:50:57
Nej, den är avstängd när jag sitter och tittar på tv.
Anders – 1:50:59
Den går väl igång. Kommer den med en handskriven lapp. Jag har hört att du inte tror på Gud. Sätt in 500 batt. Det sitter ju någon i Bangladesh som kan utpressa dig.
Fabian – 1:51:13
Vi pratade med non-believers här.
Anders – 1:51:16
Låt mig på riktigt sammanfatta varför det här kommer faila. De släpper en maskin som inte kan någonting och som till 100 procent ska styras av människor. Och så hoppas de att de under väldigt kort tid ska hinna lära de här tillräckligt mycket och få sin AI att funka. Det de borde ha gjort, om man jämför med självkörning, är att om de tar sig till 80% av diskmaskinerna. För att Siemens och Bosch och de vanligaste diskmaskinerna, så kan de ändå göra det mesta. Då har de en trovärdig produkt och så är det 20% som styrs av en människa. Då hade de lyckats. Nu går de med en maskin som inte kan någonting som till 100% ska styras av en människa. De har totalt underskattat svårighets.
Alfred – 1:51:55
För att försöka bli konstruktiv, vad borde de ha gjort istället då? Jag tänker att en bra go-to-market-strategi för det här bolaget hade till exempel varit såhär, hur kan vi se till att få mer homogenitet i städningen? Hur kan vi få en kund som inte är en privatperson som har ett hem där det känns integritetskränkande och så vidare. Där det blir svårare att få folk att gå över det.
Fabian – 1:52:15
Det kommer alltid behöva vara fjärrstyrning kopplat här. För att de kommer köra fast annars.
Alfred – 1:52:18
Lyssna då. De hade kunnat teama upp med fem av världens största hotellkedjor. Och bara fokusera på att städa hotellrum i början. Då hade de kunnat få jättemånga hotellrum som är mycket mer lika varandra. Som inte är fyllda av privata saker. Och där det faktiskt också finns en företagskund snarare än en privatperson. privatperson som man kan sälja till. Då hade de kunnat få ner kostnaden på mängden träningsdata som de också hade behövt för att lyckas jättemycket.
Fabian – 1:52:41
Det är ju ett norskt bolag, så de förstår ju svenska. Det här är ett jättebra förslag. Det håller jag verkligen med om. Men det utesluter ju inte att det är det de kommer göra. Det vet vi ju inte än. Om vi backar ett steg. En del av de här robotarna gör, jag tänker kanske särskilt på Figure 01, som kan få luddiga instruktioner. Lägga in mat i ett kylskåp till exempel och gör det långt. långsamt och försiktigt, men ändå rätt. Det är ju jädrigt mäktigt detta. Det här med tidsaspekten. Jag vet att videorna på Neo är väldigt klumpiga och den gör saker. Men samtidigt, den har ju för guds skull 8-10 timmar på sig när jag är på jobbet. Att jobba i lugn och ro. Det är som jag brukar säga om pensionärer. Ursäkta att jag är alla pensionärer ute. De går jättelångsamt och gör allting. Men skitmycket får de gjort på en dag därför att de jobbar inte. Så de får ganska mycket gjort varje dag.
Anders – 1:53:30
Men någonstans är det så här, i och med att de de här är till 100% fjärrstyrda, så är det ju liksom . Det är ju inte gratis att ha en bangladeshier eller indier anställd heller.
Fabian – 1:53:39
Det är inte gratis att utveckla en robot. Det här kommer ju naturligtvis gå back i början, så är det ju med riskkapital.
Alfred – 1:53:45
Det som pågår här, varför de har släppt den här tjänsten, det är för att de vill få en jättefin sign-up-lista med många konsumenter, eftersom de har bevisat att de är villiga att till och med lägga en handpenning på att få den här roboten. Och eftersom de är först ut med att göra det, så får de jättemånga av oss, evangelisterna, de early adopters, som . De som så gärna vill att den här framtiden ska hända snart, att vi skyndar oss att signa upp. Det är en jättebra grej för de att ha när de ska gå ut och resa pengar. För att kunna bygga robotarna. Så de har absolut inte svar på hur de ska finansiera det här. Men det blir lite lättare att resa pengar om de har många kunder. Det är själva anledningen till varför de har lanserat det här. Jag tror inte att det kommer att lyckas. De kommer inte klara av att resa tillräckligt med pengar för att göra det på det här sättet. Men det är därför de gör det. Det är inte att de är korkade, utan det är det bästa sättet för dem att resa den här rundan som de ska göra.
Fabian – 1:54:28
Min personliga favorit är i alla fall när den här roboten. Neo går in i ett litet hörn i huset, tar med sig en sladd och kopplar in sig själv och sätter sig själv på laddning. Oerhört charmigt.
Anders – 1:54:38
Det är ju en kille i Indien som gör det.
Fabian – 1:54:40
Absolut, det spelar ingen roll. Det är ganska mäktigt att den kopplar in sig själv. Den gör ju inte det.
Anders – 1:54:46
Det är en indier som gör det.
Alfred – 1:54:48
Ni låter som att killar i Indien och tjejer i Bangladesh kan ha vilken lön som helst. Även de behöver kunna leva. De har säkert billigare om de har omkostnader. Hittills så är varenda en som styr de här robotarna. välbetalda norrmän eller amerikaner. För det här bolaget har ändå . De är norr och norr från början, men de är mycket i San Francisco. Det kommer vara svindyrt för dem när de här robotarna knatar omkring långsamt. I det här fallet i en sån här stad.
Fabian – 1:55:12
Men om vi som sagt backar lite grann och tänker så här. Vi är eniga om att autonoma robotar är nästa stora grej. Det kanske inte är Neo, men det är nästa stora grej. Det som är viktigt att förstå här är att det här är då en ny plattform som det sen byggs nya innovationer. Precis som med smarttelefonerna så har vi knökat in ett antal sensorer och högtalare och skärm och modem och grejer i den. Det här som vi kallar för en smarttelefon. Det gav upphov till ett helt nytt ekosystem av tjänster och produkter. Det är det som har tagit oss hela vägen till den verklighet där vi är idag. Du hade något exempel Anders i förra podden om jag minns rätt. Som handlade om att svåra uppgifter kommer de nog kanske aldrig klara. krypa in på någon vind.
Anders – 1:56:00
Det är sånt som kommer ta lång tid.
Fabian – 1:56:02
Jag tror att detta är precis som det med de självkörande bilarna som kör fast i snön. Då kommer en manuell person behöva ta över. Så vi kommer inte undan med de här på många år att de kommer behöva fjärrstyras av människor då och då. Att en människa går in och helt enkelt styr över de hinder som roboten inte klarar av.
Anders – 1:56:21
Absolut. Mitt exempel, bara så att det sätts i sitt sammanhang, det var att autonoma robotar robotar kommer inte ta över jobben för elektriker som jobbar i folks hem på väldigt många år. För att de möts ju bara av sådana situationer. Vänta lite, jag håller med dig om att jobbet bara går ut på att krypa i krypvindar och bara går ut på att vara under källare och dra elkablar oåtkomligt och så vidare. Det finns ju ingen anledning att 100% av den tiden fjärrstyras av en robot.
Fabian – 1:56:48
Om du till exempel vill ha en elektriker som kryper på vinden, eller för all del en bartender, en proffskock, en personlig tränare, En pianist till festen, till pianot som bara står där. En hantverkare. Då kan du köpa allt detta som en tjänst via roboten. Som fjärrstyrs via bartendern, proffskocken, tränaren och så vidare. Jag tror absolut att detta blir ett ekosystem. Det blir kort sagt så nära teleportering vi förmodligen kommer i vår närtid. Är inte det ganska häftigt ändå?
Alfred – 1:57:20
Det är en cool tanke som inte jag har tänkt på. Du menar att man köper innan Om roboten är tillräckligt bra på att laga mat helt själv och hitta i alla kök, då köper man att det teleporteras in. Mika Myllymäki teleporterar in sig i en robot hemma i mitt kök.
Fabian – 1:57:35
Hej, jag heter .
Anders – 1:57:37
Jag var inne på det här i förra programmet, att man kan utlokalisera grejer till låglöneländer. Här finns det någonting.
Fabian – 1:57:43
Det finns absolut någonting här. Och transporttiden för hantverkare fram och tillbaka. De lägger jättemycket tid på det.
Anders – 1:57:49
Jag var inne på det. Nu är den här neoroboten alldeles för dålig, men när roboten blir lite . bättre, då är det ju verkligen intressant, för då kommer ju plötsligt en person i Bangladesh eller Indien, förlåt att det är lite stereotypiskt, men lönerna är väsentligt lägre där. Då kommer de kunna gå runt i ditt hem och städa och vara ungefär lika effektiva därifrån som om de varit här. Då konkurrerar Bangladeshbon med svensken om våra jobb. Det är jättespännande. Men det kommer vara enkla jobb, liksom stå i butik kanske.
Fabian – 1:58:20
Precis som med all ny teknik. så kommer naturligtvis, knackande på dörren, två ganska mörka sidor av människan komma fram. Ja, nu pratar vi om sex och våld och inte så mycket rock’n’roll. Naturligtvis kan man tänka sig sextjänster remote, så glöm Onlyfans. Nu har vi Onlybots, blir väl nästa stora bolag inom den sektorn. Därtill kommer hela säkerhetsaspekten. Vi kan vara helt säkra på att det kommer vara autonoma robotar som håller i vapnen när om. Tredje världs. Och här kanske man inte behöver vara orolig för just ryssarna i närtid. Men däremot ska man nog vara rejält orolig för hur diktaturen Kina har hanterat det här. De har ju kommit jättelångt. Och redan idag är Kina förmodligen överlägsna på att göra autonoma drönare. Otroligt obehagligt tycker jag. Bara tanken på autonoma drönare som kan skjuta folk utan mänsklig inblandning överhuvudtaget.
Alfred – 1:59:15
Det obehagligaste med det här ämnet är att om man tänker att man ska konstruera Någon form av vapen. Även flygande drönare som vi redan har i luften idag. Men även de här framtida humanoidrobotarna. Om man sätter upp sådana vapen i sin armé och så tänker man, vad kan gå fel? Jo, det finns ganska mycket som kan gå fel. Det är nog bäst att vi bygger det här med en viss försiktighetsprincip. Så att innan den faktiskt trycker på avtryckaren eller bestämmer sig för att detonera. Så ska den kolla av beslutet med en människa först. Det känns ju som att det borde alla vettiga människor tänka. så ser man att om det då blir skarpt läge och de här arméerna står mot varandra, så kommer den armén som väljer den försiktighetsvägen, de kommer förlora 100 gånger om mot den andra armén. Även om den gör fel ibland och spränger en och annan människa av misstag, för att den har fattat fel beslut, så kommer de att vinna kriget om de låter besluten vara autonoma. Det betyder att det finns ett otroligt starkt incitament att tumma på den försiktighetsprincipen.
Alfred – 2:00:15
Speciellt om man ligger under och lite efter.
Anders – 2:00:17
Problemet är att hela det argumentet faller redan på premissen, därför att det kommer inte ens vara möjligt att ringa hem och kolla. Därför att det man gör i krig är telekrigföring. Det var det här jag gjorde i lumpen. Du lägger en störmatta och stör ut all trådlös kommunikation. Det finns inget sätt att kommunicera med de här. Det är det som händer. I Ukraina också. Ni har kanske sett att ryssarna försöker till och med med sladd nu, med fiberoptisk kabel, styra de här drönarna. Eftersom det är såhär vid fronten så är det ingen radiokommunikation som kommer fram. Det är helt kört.
Alfred – 2:00:47
De måste Ja, men vi vet att USA, de pratar inte så mycket om vart de är, men de är ju redan på den här platsen där de sedan länge har haft Human in the loop-beslut, men går mot att kunna ha. Alltså fatta kill-switch-beslut utan Human in the loop och bli bra på det. Det är så obehagligt.
Fabian – 2:01:05
Varenda soldat på marken kommer få en robotkompis ganska snart, skulle jag tro. Och i den bästa av världar skulle man kunna tänka sig, fine då, då får vi robotar som slåss mot robotar och har ihjäl varandra istället för människor. Men det är ju inte det som kommer hända, utan det som kommer hända är ju liksom att den starke slår ner mot den svage. Den som har flest robotar är den som vinner.
Anders – 2:01:24
Men om du bara stannar lite. Du var orolig för Kina, men Kina har ju så otroligt mycket på att förlora. I alla fall att kriga mot oss, sina kunder. Hela deras industri, ekonomi och välstånd faller ju.
Alfred – 2:01:35
Du menar så som Ryssland hade mycket att förlora på?
Anders – 2:01:37
Exakt.
Fabian – 2:01:38
Så Kina störs inte bara av rationella argument. Kineserna är förvisso väldigt bra i sin kultur, väldigt bra handelsmän och kvinnor. Men de har också en galen despot faktiskt vid ledningen nu. Och det är snart hundra år sedan Kina, det är väl liksom mittens rike som Kina ska vara. Det är snart hundra år sedan det bildades och då är det väldigt många som tror att det är Taiwan som kommer näst. Nu går vi utanför mitt manus men det är ju Taiwan och chiptillverkningen där och allt som kommer hända där. Det är nog där om det blir ett tredje världskrig så är det nog där det börjar.
Anders – 2:02:13
Jag håller med om det.
Fabian – 2:02:14
Ganska mycket.
Anders – 2:02:17
Men det kommer nog stanna mellan Kina och Taiwan.
Fabian – 2:02:21
Det har jag svårt att tro. Det har jag svårt att se. Eftersom 95 procent av alla chip tillverkas i alla fall idag i Taiwan.
Anders – 2:02:28
Skulle kineserna åka till Nederländerna och slåss i Rotterdam?
Alfred – 2:02:30
Om ingen ställer sig på Taiwans sida, då blir det ju inte ett världskrig. Men då finns det heller inte kvar något Taiwan.
Fabian – 2:02:35
Och då finns det inte heller någon chiptillverkning kvar.
Alfred – 2:02:37
Nja, det är ju helt absurt att vi har haft hela västvärldens chiptillverkning 60 mil från. på ett landområde som Kina tycker är Kina. Men det håller ju faktiskt på att ändras. Så att TSMC får bygga nya fabriker i USA så det står härliga till. Vi är kanske fem år bort från att Taiwan inte är så strategiskt viktigt för västvärlden. Och det tror jag är väldigt olyckligt för Taiwan.
Fabian – 2:03:03
Jag vill ändå bara säga det. Vi har pratat mycket om batterier. Precis som med framtidens pansarvagnar och drönare och elbilar så kommer mycket handla om tillverkning av batterier även för humanoida robotar och alla delmoment, därav gruvbrytning och så vidare, som behövs för batterier. Så batterierna är också en nyckel. Det är inte bara chippen utan också batterier som är en del av nyckeln. Alfred, du har redan berört det, för nu ska det bli en rejäl dos politisk korrekthet. Vilka är det som styr de här robotarna från Bangladesh och liknande länder?
Anders – 2:03:36
Ja, Fabian, du har pratat en del tidigare om digital kolonialism. Kan du inte berätta vad det betyder?
Fabian – 2:03:42
bakom fjärrstyrningen av robotar nu i framtiden, självkörande bilar sannolikt också, och framför allt all datasamling som vi har hållit på med i många år, där sitter faktiskt människor, riktiga människor, och ofta i låginkomstländer, och det är människor som vi inte ser och inte hör så mycket av och därför lätt kanske inte bryr oss så mycket om. I Neos fall då har man ju sagt att man inte kommer ägna sig åt det här utan man kommer lägga de här arbetena i, precis som du var inne på, San Francisco. Men vi kan nog alla förstå vad som kommer hända i förlängningen här. Om inte Neo gör det så kommer det åtminstone bli Neos konkurrenter eller kommande konkurrenter som lägger det i låglöneländer såklart. Samma mönster ser vi redan idag inom data laboring och moderering där underleverantörer till exempel till Youtube tvingas titta på extremt våldsamt och traumatiserande material. Vilket har lett till flera dokumenterade fall av PTSD. Så vi riskerar en ganska mörk framtid där välbärgade hushåll som mig själv har en autonom inom citat, humanoid robot.
Fabian – 2:04:48
Medan verkliga människor sitter i utvecklingsländer och jobbar med detta. Lågstatusarbeten som är paketerat som AI. I alla fall innan robotarna hinner bli tillräckligt autonoma. Ganska mörkt tycker jag.
Anders – 2:04:59
Jag hör det här argumentet ibland när det gäller hur vi använder folk i låglöneländer. Jag skulle bara lägga ett annat perspektiv på det. För många människor i de här länderna jobbar med antingen jobbar inte överhuvudtaget. Eller står i Filippinerna till exempel, en enorm mängd människor har som jobb att stå utanför sitt hus och försöka sälja någonting de har bakat inne. Står i timmar i solen och försöker hoppas att någon går förbi som vill köpa en macka de har gjort. Livet är för väldigt många människor riktigt, riktigt, riktigt sunkigt. Och då att gå med ett VR-headset och städa någons hem. Det är en förbättring. Ja, men det är en förbättring. Även om vi kan tycka att det här är ett skitjobb.
Alfred – 2:05:38
Det finns väl ändå någon form av rättviseproblematik om den stora vinsten av att de går omkring med det där VR-headsetet hamnar i fickorna på några norrmän som har flyttat till Kalifornien.
Anders – 2:05:47
Ja, men ska de vara kvar då och sälja sina mackor på den här gatan?
Alfred – 2:05:51
Det blir ett samhälle där. Det som händer här är att vi håller på att flytta massa inkomst i samhället från inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Om man flyttar ett arbete från någon som står i en fabrik och monterar någonting. till en robot som gör samma sak, så flyttar förtjänsten av det arbetet från den som gjorde arbetet till den som äger roboten. Om det då till och med är så att när vi inte riktigt är klara så om 50 eller 60 procent av uppsidan av det där arbetet som filippinskorna gör med ett VR-headset ändå går till de här människorna som utvecklar tekniken. Det är ganska tydligt att hur vi delar på resurserna i samhället håller på att gå sönder av den här utvecklingen. Vi måste lista ut hur det ska gå till och det är svårt pratar om de här frågorna utan att man låter som värsta socialisten. Men det är ganska tydligt att det kommer att finnas en stor rättviseproblematik som är global.
Fabian – 2:06:42
Och gör redan idag. Det är ganska deppigt de här fabrikerna. De har ju satt flera telefoner i ett rack och så kan man koppla upp skärmen mot de där och så sitter de bara och klickar för att farma olika klick.
Alfred – 2:06:55
Om man tar musikbranschen som en jämförelsepunkt, vad hände när vi introducerade inspelad musik i musikbranschen? Då gick det ifrån att många kunde försörjde sig på att vara musiker och pianister. De satt och spelade på sina restauranger och så vidare. Och så gick vi till att det blir verkligen en winner takes all. Att nästan alla inkomster som sker i musikbranschen hamnar i fickorna på några få. Och det är väl helt okej när man kan välja att vara musiker eller inte, för det finns många andra jobb att göra. Men det vi pratar om nu är att vi får den effekten egentligen i alla branscher samtidigt.
Anders – 2:07:24
Men det finns en poäng. För om man säger så här att, vi ska inte göra så, vi ska inte ha filippinskor till det. Då blir filippinska säljer sina mackor. Det vi gjorde med kineserna, det var att vi gick all in och satte våra fabriker till lågbetalda kineser. Och kolla vad de har gjort nu! De har ju byggt ett fantastiskt mäktigt.
Fabian – 2:07:47
Miljontals människor har tagits ur fattigdom på grund av det. Men det som också har hänt är att de har stulit all vår teknik.
Anders – 2:07:53
Det är ju bra för dem menar jag.
Fabian – 2:07:56
Vi har varit väl medvetna om att de har gjort det. Det rör ju sig allt ifrån den här stölden som jag kallar stöld. Egentligen rör det sig om allt ifrån inspiration till aktiv stöld. Absolut.
Anders – 2:08:10
Men det här har varit bra för Kina. Det är klart att det har varit bra för Kina. Men hade det varit, bara för att svara på Alfred där, hade det varit så att vi aldrig, nej, vi vill inte använda deras låga löner i Kina och aldrig lagt någonting där. Det har ju varit bra för dem. Det kommer att vara samma.
Fabian – 2:08:22
Men i Kinas fall har det nästan blivit någon slags bistånd faktiskt. I alla fall de sista åren. Och vad som händer då med bistånd är att det tenderar att cementera. befintliga strukturer, vilket vi också ser. Vi trodde att Kina gick mot ett demokratiskt håll. Nu, tio år senare, kan vi konstatera, det var inte fallet. Det är världens övervakningsdiktatur. Ingen är bättre på att övervaka sina invånare än Kina. Vi pratar Orwells samhälle fullt ut. Det är det vi håller på att se på sina håll i Kina.
Anders – 2:08:53
Men skulle det vara för att de har tjänat mycket pengar? Det var ju en kommunism tidigare. De behöver ju övervaka sitt folk för att kunna hålla dem i schack nu.
Alfred – 2:09:02
Vi kommer inte kunna prata klart om det här. Vi har hela kvällen på oss. Vi ska fortsätta. Tyvärr lyssnare, så tror jag inte ni kan vara med längre. Men jag vill ändå avsluta med att ställa, jag har försökt ställa den här retoriska frågan några gånger. Är det så, Fabian, att du har köpt den här norska roboten som vi har skrattat åt och hånat nu i snart en timme? Du är alltså kund till den? Ja!
Fabian – 2:09:21
Jag har lagt hela 2 000 kronor för att få hem en Neo. Det är en lotteribiljett. Kanske får jag hem en Neo inom ett år eller så. Då ska jag rapportera hur det går om den trillar ner för trapporna. Om de pratar filippinska och så vidare. Till dess vill jag också säga, apropå politisk korrekthet, det är ganska många som har haft väldigt roligt åt att Neo också kan fås som svart modell.
Anders – 2:09:50
Ska du ha en svart?
Fabian – 2:09:52
Jag har beställt en vit kan jag säga.
Anders – 2:09:54
Herregud.
Fabian – 2:09:57
Robotar och elbilar är inte två helt separata. världar heller. Elbilar är någon slags autonom robot också. Och tänk er också robotar som laddar bilen, assisterar förare och fungerar med att göra rent bilar och sådär. Och fungerar som mobila servicetekniker, hanterar logistik. Här möts verkligen robotik, AI och elektrifiering i ett. Så i framtiden kanske bilen inte bara kan köra sig själv utan också samarbeta med en humanoid kollega. Spännande framtid.
Anders – 2:10:28
Jag tycker vi ska prata mycket mer om det här för det känns som att vi har bara touchat det här ämnet. Det här är nästa riktigt stora grej. Den som lyssnar på den här podden och hänger med på det här kommer kunna vara med i en ny häftig framtid som väldigt mycket skiljer sig från den som vi har passerat.
Alfred – 2:10:43
Kommer navigera den framtiden lite bättre.
Fabian – 2:10:45
Precis, om man bara kan förutspå framtiden. Det här är framtiden. Då kan man ju faktiskt bli väldigt lyckosam. Och med detta mina vänner så rullar vi ur dagens show som vi har haft. på plats här på Söder i Umami Produktions poddstudio. Vad trevligt det har varit.
Alfred – 2:11:03
Ja, det luktade ju illa när vi började och det luktar sämre nu.
Fabian – 2:11:07
Förlåt, det är Umami Produktion här. Men vi går väl ut i fredagsnatten här som det är och festar loss lite på alkohol och god mat. Vad tror ni om det?
Alfred – 2:11:19
Ja, vad brukar vi säga när vi rullar ur korv?
Fabian – 2:11:21
Just det, vi ska göra det också.
Alfred – 2:11:23
Om du vill stödja podden så är det bästa sättet att prenumerera på den Ja, alltså just om man vill stödja oss genom att betala, då är det Apple eller Spotify som gäller. För 29 kronor i månaden så får man podden helt utan reklam. Man får tillgång till hela arkivet tillbaka till 2016. Alltså inte bara elbilsskolan som alla får ändå. Och så får man höra avsnitten lite tidigare. Så klicka direkt i Apple Podcaster appen om du har den. Eller om du kör Spotify så söker du upp Bilar med sladd plus. Alltså ett plustecken på slutet.
Fabian – 2:11:47
– Vi har också en Facebooksida. Gå gärna in där och lajka och klicka. Där lägger vi upp lite bilder och sånt där skoj. Och det gör vi också på vår hemsida. www.bilamedsladd.se är adressen dit. Och såklart Hälsa hemma vårdcentralen som jag och Anders driver. Om du bor i Göteborg, Stockholm, eller Malmö, Lund, så laddar vi ner Hälsa hemma appen och listar dig. Gärna innan du blir sjuk, tänker jag. Och är det någon som är intresserad av att diskutera lite med mig om framtiden för autonoma robotar och sjukvården så är man förstås välkommen att höra av sig över mail också.
Anders – 2:12:21
Mailadress till oss är info.bilamedsladd.se. ska du nå oss alla tre eller Anders, Alfred eller Fabian på bilomensladd.se. Vi blir jätteglada om du tipsar dina vänner och bekanta om podden också. Så att fler lyssnar.
Fabian – 2:12:33
Elbilsskolan ska jag slå ett slag för där.
Alfred – 2:12:35
Tack även till poddens ständige redigerare, Johan Chandorkar, på Umami Produktion. Stabil insats. Bra studio.
Fabian – 2:12:42
Ansvarig utgivare är du, Alfred.
Speaker – 2:12:45
Alfred Ruth.
Fabian – 2:12:46
Med det tar vi oss ur show. Vad roligt vi har haft det. Vi hörs snart igen. Då är det nästan. Sedan jul, om två veckor då alltså. Jag säger kör försiktigt.
Anders – 2:12:57
Kör elektriskt.
Alfred – 2:12:58
Sladda lugnt så hörs vi igen om två veckor.
Fabian – 2:13:01
Hej då! Hej då!
Anders – 2:13:27
[Anders låt om hur robotarna tar över]