Vi känner på Tesla Cybertruck – Anders dissar framtiden

Anders – 0:19

– Nya bud om budgetbilen från Tesla, den kommer kanske redan i år. Dags för upplösning i Easygate-följetongen samtidigt som Teslastrejken både mattas av och biffas upp. Dessutom hör vi om pågående kollaps för planerna på tillverkning av elbilar i Trollhättan. Och så snackar vi Miljöpartiet och är på plats och tittar på Cybertruck på riktigt. Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.

Fabian – 0:49

– Nu sitter vi ihop alla tre. Äntligen. Ja, jättehärligt att ha med dig Alfred och dig Anders och jag som heter Fabian.

Anders – 0:58

– Jag tror faktiskt inte jag har missat ett enda avsnitt sedan starten i hösten 2016.

Alfred – 1:03

– Vi försöker, vi bokar om och vi gör allt vi kan och så är det förbannat. Varje gång dyker du upp.

Anders – 1:09

– Båda ni har missat avsnittet emellanåt, men jag är ganska säker på att ni inte har gjort något själva utan mig tidigare. Jag tror jag har varit med i alla avsnitt.

Alfred – 1:17

– Vissa av oss har ett liv.

Fabian – 1:19

– Vi försöker att hitta tider när du inte kan och vi gör vårt bästa.

Anders – 1:24

– Det är ju ändå jag som är lite nerven får man ändå säga i de här programmen.

Alfred – 1:28

– Det har ju varit mycket darr på strängen efter din rant mot Miljöpartiet förra gången. Vi har fått massa mail.

Fabian – 1:35

– Ja, vågar du visa dig igen? Det visar sig att vi har ganska många Miljöpartister som lyssnar verkar det som.

Anders – 1:40

– Det kom många brev efter förra programmet. Det var inte bara jag som var skeptisk mot Miljöpartiet, det var också du Fabian.

Fabian – 1:46

– Ja, men min sladdmail krånglar just nu.

Anders – 1:48

– Du har inte sett dem?

Fabian – 1:50

– De där hatbreven? Kan en Miljöpartist skicka hatbrev? Det tycker jag inte. Det har varit mer tillrättavisningar vi har fått.

Alfred – 1:57

– Ja, de har varit vänliga och bestämda. Men de har väl haft en gemensam ton om att de saknar den lite mer nyanserade killen.

Fabian – 2:04

– Det redigerade vi just bort i det brevet vi ska läsa senare. Vad spännande. Hörni, innan vi kommer dit, för nu går vi saker i förväg, men det är alltid kul att veta vad som kommer runt hörnet. Hur går bilen, Alfred?

Alfred – 2:19

– Jag har faktiskt ingenting att säga om bilen just nu. Man känner sig ibland som en teknikpappa. Jag vet inte om ni har den rollen i er familj. Men vi har en stor tv på väggen och när vi köpte den där så skaffade jag en surround-högtalare. Det är praktiskt att de är trådlöst kopplade mot varandra, men man var lite otrygg med om det skulle funka. Så där med trådlös koppling. Och så är det verkligen så där, att så fort vi är många i rummet, så blir det många mobiltelefoner. Då har det börjat störa och hacka i ljudet. Man har så bra ljud när de funkar, så man står absolut inte ut och kollar på filmen med bara tv-högtalarna. Men det är också helt outhärdligt att kolla på en film om subwoofern börjar tappa ljudet.

Fabian – 3:00

– Dagens tv-apparater är så tunna så det får inte plats några vettiga högtalare. Så det går inte att göra bra ljud i dem. Man måste ha något externt system. Du berättade för mig att du hade något från Sony?

Alfred – 3:10

– Ja, det var något Sony-system. Det ligger på Blocket nu när jag är så här bra reklam för dem. Men till slut så fick jag tummen ur och köpte något dyrt som tusan från Sonos. För jag ville inte ha ett system till som började krångla.

Fabian – 3:25

– Ja, vi har alla den vägen vandrat.

Anders – 3:27

– Ja, vi kör Sonos också hemma och det funkar hur bra som helst. Tills det inte funkar längre. Vi hade jätteproblem när det släppte. Men nu är det olika inställningar. Du kan ha trådad inställning och så kan du ha trådlös. Och så hade vi problem med trådlösa.

Alfred – 3:42

– Ja, det här är ju bara i ett rum så det kommer ju vara lugnt. Men med Sony-högtalaren var det så att den var så smart så den skulle välja en wifi-kanal som det var mindre trångt på. Så gjorde den det. Och så var det, om man kollar efter, man fick inte välja kanal själv, men om man kollar efter i en app för att göra det, då kunde jag se vilken kanal den valde. Och den valde helt på måfå. Varenda gång man slår på den funktionen så valde den olika kanaler och så var man tvungen att slå på och slå av. Det tog en minut åt gången tills den till slut valde en kanal som var på riktigt inte upptagen. Och sen så funkade det bra i tre månader och sen så bara la det över igen. Men i alla fall, nu har de här Sonos-högtalarna på plats. Ni har ju haft dem där. Har ni gjort Sonos-dansen?

Fabian – 4:22

– Ja, den har vi gjort.

Alfred – 4:24

– Jag önskar att man på något sätt kunde föreviga den här blicken som min hustru gav mig. När jag med telefonen i handen går och gör någon så här new age-rörelse genom rummet. Jag visar för grabbarna här. Men ni har ju alla gjort den själva. Jag hoppas det finns några där ute också som känner igen sig i den här dansen som man gör. Det är svårt att känna sig så fånig.

Fabian – 4:45

– Det är ju det här Trueplay där den ska ställa in EQ-inställningarna på dina nyköpta högtalare. Så får man springa runt med sin iPhone eller vilken telefon man nu har för att micken ska riktas på olika sätt. Det är intressant. Det där kunde vara ett ganska bra reklamklipp slår du mig nu faktiskt för Sonos.

Alfred – 5:03

– Det borde vara något så här viralt fenomen att folk postar sig själva när de går omkring och gör det där. Bara stora L i pannan medan man gör det.

Anders – 5:12

– Vi har faktiskt trådade högtalare hemma för att slippa problemet med trådlösa. Det tog inte så jättelång tid att sätta upp de där högtalarkablarna.

Alfred – 5:22

– Jag är allergisk mot synliga kablar. Nu när jag ska sälja de gamla då får jag liksom så här. Obs, de här sladdarna avklippta och skarvade efter dold installation. För strömsladdar måste man ju ändå ha.

Fabian – 5:33

– Högtalarkablar kan man ju köpa. Det som är snarare med Sonos-systemet är att du kan enkelt om jag har TVn på och så går jag in i badrummet. Så kan jag bara trycka på. Man kan hålla inne play-knappen. Ett litet supertips på Sonos. Så då kopplar den upp sig mot den ljudströmmen som är om ni spelar i ett annat rum. Så om jag har TVn på i vardagsrummet så går jag in på toa och så vill jag fortsätta lyssna på TVn. Då kan jag bara hålla inne play-knappen tills den kopplar upp sig mot ljudet i vardagsrummet.

Anders – 5:59

– På telefonen. Häftigt. Men vi kollar på film i helgen med vårt trådade system. Vi har monster-bio-ljud hemma så det dånar i golvet. Vi brukar se actionfilmer med barnen. Mina söner är 8 och 12. Då har vi sett Die Hard och massa av de där. Så skulle vi se John Wick. Vet ni vilken det är? Nej, det har jag inte koll på. Nej. Den var så vansinnigt blodig. Det var en actionfilm. Det bara sprutade blod. Hela filmen börjar med att de skjuter en hund och det bara sprutar blod på väggen. Båda mina söner storgråter. Lukas har mardrömmat hela helgen. De döda hunden! Och Hugo, han låg och grät i soffan.

Alfred – 6:40

– Hur passerar den din gatekeeper-funktion?

Anders – 6:45

– Actionfilm brukar.

Alfred – 6:47

– Det brukar vara en dödande idé.

Anders – 6:50

– Actionfilm brukar funka. Det är inte så mycket blod. Det är ganska orealistiskt.

Alfred – 6:55

– Till skillnad från drama?

Anders – 6:57

– Ni vet ju hur de är i actionfilmerna.

Fabian – 7:01

– Jag är inte säker på att jag vet det. Jag undviker dem. Jag tycker de är för obrakliga. Jag tittar nästan bara på komedier.

Anders – 7:08

– Die Hard, de skjuter bara.

Fabian – 7:10

– Jag kan inte ens se Ghostbusters. Jag fick mardrömmar av den.

Alfred – 7:16

– Det måste vara action som är smart. Splatter tycker jag är helt ointresserad av. Fight Club tycker jag är en skitbra actionfilm. Då är det ju nånting att tänka på samtidigt.

Anders – 7:28

– Ett till tips. Vad blev konklusionen? Var det att jag är en dålig pappa? Eller var landade vi?

Fabian – 7:33

– Tystnaden får tala för sig.

Alfred – 7:34

– Du är ju ständigt här och poddar istället för att vara en närvarande pappa. Det har vi redan konstaterat.

Anders – 7:41

– Ja, fast jag var närvarande, men ni tittade. Skit i det nu.

Fabian – 7:43

– Vi hörde din relation med dina barn jättefint i förra avsnittet med Bilen med sladd. Och jag fick väldigt varma, fina känslor för hur du och dina barn är tillsammans. Så jag känner mig helt trygg med detta. Ingen behöver ringa socialen. Hörni, bara ett tips.

Alfred – 7:59

– Skicka gärna filmtips till Anders kanske.

Fabian – 8:01

– Ja, precis. På barnfilm. Och till mig, barnfilm. För övrigt då. Ett tips bara, ett supertips för er med Sonos. Att plugga in en nätverkskabel i en av era Sonos-högtalare i huset. För då bildar den en egen liten wifi lokalt som går över den nätverkskabeln. Och då blir det ofta mycket bättre. För då är det inte beroende av andra saker som kan konkurrera på wifi. Så vill man få det att funka bättre så kan man bara plugga in den.

Anders – 8:30

– Och det var precis det jag hade jätteproblem med när jag gjorde det. Det bara krånglade och krånglade och krånglade. Och vi har högtalare över flera plan. Och de lyckades inte koppla ihop det här nätverket tillräckligt bra. Så det blev inte alls bra. Så det blev bra när jag kopplade ur den här kabeln och gick tillbaka till vanlig wifi.

Fabian – 8:45

– Okej, då är det också ett tips. Att om det inte funkar att koppla i kabeln så kan man koppla ur den igen. Vad bra, hörni. Jag ska rapportera angående hur bilen går. Jag har lyssnat på en. Tidigare kan jag ha nämnt det som konkurrerande podd. Men det är ju inte sant. Jag har ju bara gjort det med glimten i ögat. Faktum är att Elbilsveckan, som är. Ja, det är väl liksom. Vi är de två största och bästa.

Alfred – 9:12

– Om vi är störst så måste väl de vara näst störst?

Fabian – 9:14

– Ja, men jag tänker kanske det. Och sen har de ju fuskat lite grann genom att använda en gammal RSS-ström. som kommer från. Det är väl, tror jag faktiskt, kanske till och med Sveriges äldsta nu levande poddström fortfarande.

Alfred – 9:28

– Teknikveckan som de hette tidigare. Ja, precis.

Fabian – 9:31

– De hette Apple Bubblan eller Apple Podd tidigare som jag har varit med i också för övrigt. I vilket fall, den här härliga podden leds ju bland annat av Peter Esse som jag känner jätteväl. Så allt det här eventuella fajten mellan dem, det har bara varit kärleksfullt.

Anders – 9:46

– Ja, jag känner ju honom också. Jag har mött honom många gånger.

Alfred – 9:47

– Jag tycker vi ska bjuda in Peter så han får komma hit.

Fabian – 9:49

– Ja, Peter har ju varit i podden tidigare och han är så välkommen tillbaka. Men i ett avsnitt här för några veckor sedan så nämnde de den här Teslas visualisering. Ni vet den här som dyker upp när man ska backa och så. Den är ganska ny, den här 360-vyn som dyker upp.

Alfred – 10:05

– Du har väl typ varit supernöjd med den?

Fabian – 10:07

– Jättenöjd har jag varit med den. Det är väl en preview tror jag av FSD egentligen, är det inte det Alfred?

Alfred – 10:13

– Nej, men det tror jag inte. De bilarna som är utan ultraljudsensorer som är tillräckligt nya för det helt enkelt. Det är de som har fått tillgång till det här. De har släppt någon ny parkeringsfunktionalitet för bilarna med den stacken nu också. Den visualiseringen skiljer sig från FSD-visualiseringen när man kollar på FSD-videorna. Det verkar vara någon form av övergång mellan de olika där.

Fabian – 10:34

– Alright, det här kallade man i Elbilsveckan bara för gröten. Och ni som har sett det, ni kommer förstå. Det ser lite ut som att titta på ett ultraljud eller så. Det kan vara lite otydligt.

Alfred – 10:48

– Det kan ju inte vara toppen. Jag har inte sett det här live.

Fabian – 10:51

– Jag tycker det är ascoolt. Jag tycker det funkar skitbra. Jag kunde inte låta bli att kommentera det här för Peter Esse. Jag skickade över ett mess och skrev att det här kör jag faktiskt blint på. Det funkar hur bra som helst. Och så fick jag bara kallt från Peter Esse som svar. Kan jag citera dig på det? Och då fick jag naturligtvis stå upp för det. Så då sa jag ja och då lät det så här i Elbilsveckan.

Peter Esse – 11:14

– Det har varit en mycket nyhetsspäckad vecka. Men först så har vi lite feedback ifrån Fabian Ruben på Bilar med sladd. Våra kompisar i etern. Det kommer mycket feedback ifrån Tesla-ägare nästan så fort vi öppnar munnen. Vi kan inte ta med allt. Men Fabian Ruben är en vettig människa och driver en trevlig podd. Och han säger till oss följande.

Christoffer Gullin – 11:40

– Förstår inte vad ni pratar om. Tesla har något mycket bättre än 360-kamera, nämligen ett helt sjukt verklighetstrogen 3D-vy som jag i princip blint kan köra på. Ja, tack för det Fabian. Jag håller ju inte med honom. Men.

Alfred – 11:58

– Ja, det var slut där.

Fabian – 11:59

– Ja, precis. Jag har inte riktigt medhåll där. Så upp till bevis då. Jag kände att jag behöver köra blindt på det här nu. Om ni scrollar ner i vårt showdokument där, det är också dålig radio, så ser ni en bild på min Tesla från sidan där jag är väldigt nära trottoarkanten.

Alfred – 12:16

– Hade inte du precis reparerat din Tesla?

Anders – 12:17

– Men du har inte touchat. Men det där kan han väl inte se? För du är en decimeter över kanten där och ligger i stenar.

Fabian – 12:27

– Vad tror ni? Tror ni att jag är på stenarna med fronten?

Anders – 12:31

– Svårt att se på bilden, men jag tror inte kameran har en aning om om du träffar de där stenarna eller inte.

Alfred – 12:37

– Jag tror faktiskt inte du tar i dem. Men det var nog bara tur tror jag.

Fabian – 12:41

– Alltså det var väldigt nära. Jag var på det. Men jag har ju den här skyddsfilmen som tur är på. Så det är bara skyddsfilmen som ser ut som det som har gått. Men vad jag också upptäckte samma dag i vårsolen. Som för övrigt också var min födelsedag. Var att någon hade slängt upp en dörr på mig på vänster sida. Och minnesgoda lyssnare vet ju att på vänster sida har jag en gammal skada som jag precis har lagat.

Anders – 13:10

– När du körde ihjäl den där cyklisten.

Fabian – 13:12

– Som jag inte gjorde. Vi har många miljöpartister som lyssnar till oss. Jag vill vara tydlig med att jag har ingenting mot cyklister.

Anders – 13:20

– Och du har inte heller kört ihjäl.

Fabian – 13:21

– Och inte miljöpartister heller. Känner jag också att jag är tvungen att säga. Men just vänster dörr hade jag ju precis lackerat. Så där har jag ingen skyddsfilm. Åh nej. Så det var jävligt surt. Så nu har jag två skitfula jack rakt i bilen där. Och då kollar man ju sin sentry-mode. Kameran i bilen som kan spela in saker. Tror ni att det fanns något där?

Alfred – 13:41

– Jag tror det fanns jättemånga klipp som du typ inte kunde navigera. Och sen så typ kraschade viewern när du försökte hitta det klippet som var relevant. För du hittade aldrig någonting.

Fabian – 13:50

– Senast klippet som den hade spelat in var för en månad sedan. Jaha. Om någon obegriplig anledning. För att minnet är ju inte fullt. Det är en massa fina bilder på när jag är ute och kör bil. Inte på när någon smäller upp en dörr. Och så samma dag, som för övrigt också var min födelsedag, så tappade jag min iPhone så att den sprack. Nej. Så kan det gå när man fyller 41.

Alfred – 14:11

– Grattis i efterskott får man säga då. Grattis i efterskott. Då kan du väl önska dig nya prylar tills du fyller 42.

Fabian – 14:18

– Ja, men det är så bra med försäkringar också. Är det inte det? Jo, det är klart.

Anders – 14:21

– Jag ska bara rapportera en liten kort grej till. För att jag pratade i ett tidigare program här för några veckor sedan om den här GPS-baserade gräsklipparen. Kommer ni ihåg det?

Alfred – 14:32

– Ja, funkar den bra?

Anders – 14:33

– Jag har fått skitmånga mail faktiskt, lustigt nog. Det är ingenting som vi har pratat om i programmet som har gett så mycket mail som det här gjorde med frågor.

Alfred – 14:42

– Så gräsklippare är mer angeläget än Miljöpartiet?

Anders – 14:44

– Ja, det verkar så. Bilar och allt annat.

Fabian – 14:46

– Bilar med gräs.

Anders – 14:47

– Jag tänkte ge en liten uppdatering på det här. Det här är en helt splidans ny gräsklipparmodell från en startupbolag som heter MyMotion. Jag tror att det är ett startupbolag i alla fall. Det här är andra taken på den gräsklipparen som går utan slinga. Man lär in den en GPS-rutt och sen får den använda det som avgränsare. För att få till det här så har de, förutom själva basstationen, så finns det en referensstation. Det står att man ska skruva upp den på en vägg, men det följer inte med några väggfäste. Utan istället följer det med en ranglig pinne som man ska sticka ner i jorden. Du får inte flytta på den för då måste du göra om hela din. Så den här rangliga pinnen, den skulle blåsa omkull.

Fabian – 15:31

– Jag ser ju dig som, apropå pappa här nu, jag ser ju Homer Simpson framför mig här när han ska montera en fransk grill. Och det står Le Grill i instruktionen. What the hell does that mean?

Anders – 15:44

– Jag är faktiskt tekniskt hyfsat kunnig så jag har inga problem att koppla ihop de här grejerna.

Alfred – 15:49

– Men det måste ju finnas många robotgräsklipparpappor där ute som, likt jag, man har en helt ny nivå av frustration över barn som lämnar kubbspel och annat framme på gräsmattan.

Anders – 16:00

– Det som är coolt med den här är att den går på kameravy så att den kan undvika kubbspel och grejer som ligger i gräsmattan om det är temporärt där. Och det är ju en väldig skillnad på den här Husqvarna som jag har. Husqvarna är mer dum, den dunkar in i saker och sen så ändrar den riktning. Så det första rapporterar som är lite irriterande med det här, att det står i manualen att de rekommenderar ett väggfäste, men det följer inte med något väggfäste utan då får man beställa extra. Så det ska man se till att beställa med när man beställer den här om man har möjlighet att sätta upp den på en vägg. Sen skulle jag också säga så här att om ni tittar, jag har två bilder också, återigen mycket dålig radio, men det är två bilder på den. Ni kan själva googla upp den här, Mammotion Lubba 2.

Fabian – 16:39

– Ser det ut som en liten robot? Ser det ut som en liten formel 1-bil eller hur? Ja, precis, en radiostyrd bil med ett litet sånt där Nomi-ansikte på.

Anders – 16:48

– Ja, mina föräldrars sommarställare den här rullar på i ett gammalt torp med rödfärg, väldigt fint.

Fabian – 16:57

– Men där står den under någon form av bil, är det Fabian som kört fast där?

Anders – 17:00

– Nej, men det är nästa grej jag skulle prata om som ett problem, men den här ser inte särskilt bra ut tycker jag i det landskapet, utan den sticker ut på ett. Jag har stört mig på de här Husqvarna-robotarna för att jag tyckte att de är så fula, grönbruna, oformlig massa. Ja, men de syns ju inte i alla fall. Nej, precis, så nu inser jag att det är därför Husqvarna har gjort dem så, för att de har försökt hitta ett sätt att få den att smälta in så mycket som möjligt. Men du Anders, du förstår att du måste foliera den här? Ja, men absolut, och det går att köpa den med grön kåpa och lite sådana grejer, men den är fortfarande för hajpa, det ser inte bra ut på ett svenskt torp. Dessutom, ett annat problem är att den, som ni ser på bilden under där, att den kör in i bilar under bilen och knäcks den här kameran där uppe och så, så det är lite sådana små grejer som de har kvar.

Alfred – 17:45

– Går det inte kul att ta fram en kåpa till några robotgräsklippare som ser ut som de gamla klassiska Nissan Leaf?

Fabian – 17:51

– Jag har sett folk som har gjort dem till nyckelpigor, jag har sett polisbilslackerade gräsrobotar.

Alfred – 17:58

– Det skulle min treåring älska.

Fabian – 18:02

– Den här hade nog kunnat vara ganska bra som polisbil, att skriva polis på sidan och göra blå ränder på den.

Anders – 18:08

– Men den funkar i alla fall otroligt bra. De säger att man ska ha en träffsäkerhet på GPS på ner till 5 cm och det ser ut att stämma alldeles utmärkt.

Fabian – 18:15

– 95 cm?

Anders – 18:16

– 5 cm ja.

Fabian – 18:17

– 5 cm, okej.

Alfred – 18:19

– Ner till 5 cm?

Fabian – 18:21

– Millimeter eller centimeter?

Anders – 18:22

– 5 cm, en halv decimeter. Det är ju ganska mycket. När du drar en linje runt din trädgård, som mina föräldrar sommarställer, där är det 2 500 kvadrat trädgård och det är mycket väldigt branta backar och det är ängsmark och sådär och den tuggar runt alldeles utmärkt så här långt. Den klarar löjligt höga sluttningar som man inte kan föreställa sig.

Alfred – 18:46

– Första gången på flera år efter så mycket trädgårdsarbete, när jag tog fram gräsklipparen och pluggade in den, så bara, ja det lyser grönt, slingan är hel.

Anders – 18:55

– Det gjorde inte min när jag satte upp min, det blinkade blått och skit jag lagade.

Fabian – 18:59

– Det är en följetong i podden.

Alfred – 19:01

– Blinking blue light of doom.

Anders – 19:03

– Det är de här huskvarnarna. Alla andra som går på slinga egentligen har det här när slingan går av någonstans och särskilt under vintern när det har varit frost och så då expanderar ju vattnet i marken och då om du har lagningar så rycks de ur de lagningar och så är det massa skit.

Fabian – 19:18

– Jag fattar inte hur dåliga är de kablarna? Om du kan få el in i huset utan att de sladdarna går av årligen så måste väl. Jag fattar inte.

Anders – 19:24

– Problemet är väl inte att kablarna är dåliga utan du skarvar den där kabeln av olika anledningar för du sätter en spade i den vid något tillfälle och det är den skarven som skiter sig.

Alfred – 19:32

– Våra hade blivit uttänjda av att en 3,5 ton tung grävmaskin hade kört över dem så då började den läcka strömmet i marken och den var inte av så det gick inte att hitta brottet.

Fabian – 19:42

– Jag har ju en bergstomt så jag är lite ledsen över att jag inte kan ha någon, jag har en liten liten gräsplätt som jag skulle kunna köpa en sån här polisbil.

Anders – 19:48

– Eller så kan du få vara med och sponsra en sån här hos mig så att om du betalar mig kanske låt säga 15 000 så kan jag köpa.

Fabian – 19:55

– Jag hör dig väldigt dåligt nu Anders.

Alfred – 19:59

– Men är vi klara med gräsklippare eller?

Anders – 20:00

– Ja, jag tycker det. Jag kommer rapportera mer om hur väl det här funkar efterhand.

Fabian – 20:04

– Ja, ska vi rulla vidare till lyssnarbrev?

Speaker – 20:07

– Ja, allt fler så kallade vanliga människor vill ge sig ut i internetvärlden. Stand by to receive our transmission. You’ve got mail.

Fabian – 20:18

– Då skriver Filip Sundahl. Hej på er fina bilar med sladd. Tack för en bra podcast. Att lyssna på er podd ger bra information om elbilar, inte alls bara Tesla påpekar han. Teknik och annat angränsande och jag har lyssnat på er från avsnitt ett. Vad nice, men nu kommer det då. Då skriver han. När jag lyssnade på ert senaste avsnitt blev jag lite fundersam på om ni verkligen pratat med miljöpartister om frågan om grön omställning och tillväxt. När ni diskuterar får jag bilden av att miljöpartiet vill att vi ska gå bakåt i tiden och kanske flytta in i grottor. För mig som miljöpartist, ja, jag är partisk skriver han, och teknikentusiast är det väldigt ledsamt att höra. Jag har aldrig hört en miljöpartist säga att de vill att vi ska få det sämre. Partiet är dock radikalt skrivet med en glimt i ögat, sättaren har ingen parentes, genom att säga att vårt nuvarande sätt att leva inte är rimligt från ett planetärt perspektiv. Alltså precis det som forskarna säger. Vi ska inte backa oss in i framtiden, som vi uttryckte det i senaste avsnittet. Vi måste däremot ändra många saker och välja vilka saker vi ska satsa på. Jag kommer fortsätta lyssna och hoppas att ni kommer vara lite mer nyanserade om miljöpartiet framöver, skriver Filip.

Anders – 21:35

– Det var ju baserat på vår.

Fabian – 21:39

– Ja, baserar du det här på Anders nu då?

Anders – 21:41

– Vi har fått många brev med liknande innehåll här. Jag tycker han har en mycket bra poäng. Miljöpartiet spänner över ett ganska brett spektrum av olika typer av åsikter. Du har den väldigt liberala hållningen som är för tillväxt och sen har du den som jag upplever, som vi har kallat väldigt mörkgrön tidigare. Det är väl framförallt det vi pratar om, en grupp med människor som med förbud vill lösa klimatkriser, medan jag personligen är för morötter, för att sporra oss, att innovera oss ur klimatkrisen.

Alfred – 22:20

– Jag lyssnade ju på den förra gången och så kände jag att jag hade några saker som jag hade velat säga.

Fabian – 22:27

– Så är det alltid när man inte känner med.

Alfred – 22:28

– Ja, det är verkligen sådana man lyssnar på och det är bra. Det är ju superkul när man får den känslan för då längtar man tillbaka till podden. Men för jag har delat den bilden du har lite Anders om att man ser det som att, okej, precis som att typ Kristdemokraterna har en massa väljare som finns långt ute i frikyrkorörelsen och har massa tokiga idéer som skulle kunna få inflytande över det partiet. Så tänker jag att det finns verkligen tillväxtfientliga miljöpartistiska väljare som skulle kunna få inflytande i det partiet. Men jag gjorde faktiskt så att jag läste lite i Miljöpartiets partiprogram nu, för jag trodde att jag skulle kunna hitta.

Fabian – 23:04

– Alltid så påläst.

Alfred – 23:05

– Jag trodde att jag skulle kunna hitta det här som har förekommit i media nu om tillväxtkritiken och att de vill att vi ska bromsa tillväxten och så vidare. Och naturligtvis är partiprogrammet alldeles för långt för att läsa upp, men jag måste säga att jag var ändå lite positivt överraskad över att det är mindre av tillväxtkritik som i att vi ska få ner tillväxten och vi ska få det sämre. Och det handlar mer om att se på tillväxt som någonting långsiktigt. Jag läser en liten passage här. Jag gör det. Vi har i vårt land en tradition av att prioritera reformer som ger annan utveckling än den som kortsiktigt kan mätas i växande bruttonationalprodukt. Så som lagstadgad semester, arbetsskydd och föräldraledighet. Vi är övertygade om att ett hållbart samhälle, för både människor och miljö, även framöver kräver att vi har modet att fatta politiska beslut, även om värdet av dem inte enkelt kan räknas hem genom traditionell tillväxt. I grunden behöver vårt sätt att mäta ekonomin och värdera framsteg förändras. Vi behöver ändra mått på vad som är en god utveckling, utöver vad som är en bara traditionell BNP-tillväxt, som bara mäter hur mycket vi producerar och konsumerar. Det handlar om mått som istället fokuserar på hur människor och miljö mår, det är uppenbart att ett system inte är hållbart när det som är långsiktigt katastrofalt, för såväl samhälle som ekonomi, kan vara kortsiktigt lönsamt. Det var det mest tillväxtkritiska jag kunde hitta i partiprogrammet, där de tar upp BNP och bristerna i det som mått. Är det det du skjuter in dig på Anders, när du pratar om att de är tillväxtfientliga?

Anders – 24:37

– Jag har två käpphästar egentligen. Det ena är att om man tittar på den typen av politik som partiet driver, i alla fall pratar om, det som dyker upp i media, för det här är också ett problem, min bild är också färgad av vad som skrivs i media och media har ett intresse av att polarisera. Så att man får de mest extrema åsikterna, men jag tycker att jag genom åren när jag läser tidningen blir ganska feedad med politiska åsikter som handlar om att begränsa, stoppa, förbjuda bilism istället för att premiera rätt val, som leder oss framåt med stimulans.

Fabian – 25:23

– Är inte det här lite symptomatiskt för Miljöpartiet, och kanske en anledning till att de ligger kring 4 procent-strecket? Att de inte lyckas kommunicera det här riktigt i så fall. Jag måste säga att jag delar din bild en hel del, Anders, att det man hör i media är de här mer radikala förslagen. Jag hade gärna velat rösta på Miljöpartiet, men jag uppfattar dem som att de ligger till vänster om Socialdemokraterna. Och jag är nog kanske egentligen högersosse. Om man faktiskt skulle vara ett Miljöparti så kanske man inte ens behöver. Man kanske inte ens säger att man är vänster.

Anders – 26:07

– Det var väl deras idé också från början.

Alfred – 26:09

– De har ju fallit i någon form av fälla där de får skäll för allt som är jobbigt. När plastpåseskatten kom och alla blev supersura, så blev alla skitsura på Miljöpartiet. Det var Liberalerna som ville ha den.

Fabian – 26:20

– Och de här jädra korkarna!

Alfred – 26:21

– Jag tycker det är synd att vi har hamnat i den här fällan nu. Det här synsättet på tillväxt, det har blivit en höger-vänster-fråga. Där högern kan använda det som ett spöke att skrämmas med. Kolla, vänstern och miljörörelsen vill få det sämre. Vi vill ju ha det bättre, alltså kan man inte vara för det. Miljörörelsen och den politiska vänstern, vänstern har blivit som att det är det enda alternativet med tanke på hur det går för den här regeringens klimatpolitik nu. Regeringen har gjort sig beroende av Sverigedemokraterna som stödparti. Som jag törs sticka ut hakan och säga är direkt klimatförnekande nu i sin politik och hur de röstar i alla EU-omröstningar och så vidare. Hur ska man göra om man står till höger om mitten eller om man inte är lika långt vänsterut som Miljöpartiet och samtidigt värnar om klimat och miljö? Vem ska man rösta på då? Det tycker jag är så olyckligt.

Anders – 27:17

– Centern har ju profilerat sig som högerns miljöparti, men de har ju inte valt sida ännu. Men å andra sidan är det värt att poängtera att det är två år till nästa val, mer än två år och mycket kan hända innan det är dags att egentligen behöva ta det beslutet.

Alfred – 27:31

– Men vi har ju ett EU-val dessförinnan och EU-valet kan ju på många sätt vara det allra viktigaste valet nu ur miljösynpunkt just eftersom den svenska politiken har gått nu inrikesmässigt så är det ju mycket så att vi lutar oss mot vad EU-lagstiftningen blir. Och den har ju varit offensiv under senaste kommissionens mandatperiod, men beroende på hur det blir i det här valet så kan ju EU helt faktiskt ändra inriktning där. Så det är ju ett ganska viktigt val ur det perspektivet. Men jag vill komma med ett tips också faktiskt. Det finns tillväxtkritik som inte är vänster och som jag tycker är ganska viktig att läsa. Och när man läser och sätter sig in i det, då blir de här miljöpartistiska hållningarna mycket mer begripliga och förståeliga och inte alls att de känns så himla vänsterextrema i hur de är formulerade. Åtminstone inte som de är formulerade i partiprogrammet i Miljöpartiet, men som de framstår i media.

Fabian – 28:21

– Men det man säger i partiprogrammet är ju egentligen, BNP är inte det enda måttet man kan använda för att mäta framgången för ett land. Och det är ju inte heller en enda ekonom som bara tittar på BNP rimligen.

Alfred – 28:35

– Jo, det finns ju jättemånga ekonomer som gör det, som bara tittar på BNP.

Anders – 28:37

– Man har ju massa mätmetoder, Big Mac-index och grejer.

Fabian – 28:42

– Det har varit supertrendigt att mäta lycka till exempel, det har varit jättetrendigt de sista åren.

Alfred – 28:45

– Ja, absolut. Men det här förhärskande paradigmet inom nationalekonomin och hur politiken lutar sig mot nationalekonomin, det är väldigt inriktat på BNP. Jag vill tipsa om en bok som en redaktör på Financial Times har skrivit, som heter David Pilling, tror jag det ska uttalas. Det är en person som jag skulle tro är ganska höger på den svenska politiska skalan, även om han inte är politiker såklart, utan redaktör på Financial Times. Men han har skrivit en bok som heter The Growth Delusion, där han går igenom BNP, hur det funkar och så vidare. Jag tycker det är ganska intressant, för man brukar prata om om man är för eller emot tillväxt, eller hur viktigt ska det vara? Och då är det väldigt viktigt att förstå att det finns massa olika former av tillväxt. Den största anledningen till stor tillväxt under de senaste hundra åren har mycket att göra med befolkningstillväxt, att blir vi fler så blir ekonomin större, då växer ekonomin jättemycket. Sen har vi börjat jobba mycket mer av vår tid, vi har fått mindre arbetstid per person, men vi har en större andel av befolkningen som faktiskt arbetar, om man tänker tillbaka på hemmafru-samhället och så vidare. De är svåra att vara för eller emot, utan det är klart att vissa är för kortare arbetstid och så vidare, men jag tror att det är få som skulle argumentera nu att vi jobbar för lite i samhället idag, eller att vi har för lite att göra. Sen finns det jättebra typer av tillväxt som ingen är emot, varken till höger eller vänster. Ny innovation gör att vi kan göra saker smartare och bli mer produktiva, att varje person kan åstadkomma mer värde. Det är en tillväxt som ingen är emot, det är sällan en dålig idé. Ökad exploatering av naturresurser, det finns avigsidor av det, men så länge det är någon form av balans med förnyelsen av de resurserna, då är det ändå okej. Och så kan man ha en diskussion om, ska det vara gruvor här eller där och hur mycket skog ska man få hugga ner och så vidare. Och där kan det börja bli en politisk fråga där man kan välja inriktning. Men det är ganska tydligt också att överexploatering, om man ökar resursutnyttjandet så mycket att vi överexploaterar en naturresurs, så vi hugger ner skogen snabbare än den växer eller fiskar upp fiskarna snabbare än de föds. Då blir det bara en kortsiktig tillväxtökning, medan det långsiktigt får vi sämre tillväxt av det. Då krymper ju BNP långsiktigt om man överexploaterar en naturresurs. Så mycket av det som jag tycker finns i Miljöpartiprogrammen, som absolut inte kommer fram i mediediskursen kring det, det är att frågan är ju inte om vi ska ha högre eller lägre tillväxt, utan frågan är ju på vilken horisont man ska optimera när den här tillväxten ska ske. Om vi gör saker som kortsiktigt ökar vår tillväxt nu på bekostnad av den långsiktiga tillväxten, till exempel om vi tar bort alla miljöskatter nu så att alla företagen blir mer lönsamma och därför kan ni investera mer expansion, då får vi ju högre tillväxt nu på bekostnad av att alla de negativa konsekvenserna av det kommer leda till att vi får spendera jättemycket resurser på att klimatanpassa eller städa upp efter miljökatastrofer och så vidare. Och då kan ju den långsiktiga tillväxten gå ner.

Anders – 31:40

– Fast det paradoxala är ju att även om det handlar i framtiden om att städa upp, samla upp koldioxid till exempel, så leder ju det också till tillväxt. Det leder ju BNP-tillväxt eller hur producerar vi maskiner för koldioxidinfångning och sådär.

Fabian – 31:52

– Det här leder ju till, precis det du läste upp i partiprogrammet, det låter inte säkert radikalt egentligen, det låter ju som ett eko från mina SO-lektioner snarare, BNP är inte bara positivt och när det är krig så kan BNP öka fast vi inte gillar krig. För mig är det inte säkert radikalt, men man måste väl ändå också fundera lite på om partiprogrammet verkligen alltid är det bästa stället att gå till. Vi pratar om mediabilden, men ett sätt att mäta på är ju hur man röstar i EU eller i Sverige, hur man faktiskt utför sin realpolitik. Och det är ju något som ofta är underrapporterat, för det är nog lite krångligt tror jag för journalister att gå igenom det och dra slutsatser av det i regel. Så det är ju data vi ofta inte har.

Alfred – 32:34

– Ja, jag såg någon som hade gjort en sådan uppföljning inför EU-valet, om vi inte hinner göra någon egen mer djupare analys inför EU-valet så tror jag nästan vi ska åka lite snålskjuts på den. Jag tror att det var Naturskyddsföreningen, så man får väl se upp lite grann, för de är väl också lite politiskt färgade, så det finns en risk att inte alla håller med om deras analys. Men jag jobbar ju jättemycket med att bygga företag och tänker mycket på ekonomiska frågor, alltså företagsekonomi egentligen. Och det är så uppenbart att man behöver kolla på omsättning, men man behöver ju också kolla på lönsamhet och tillgångar och tänka på alla andra aspekter. Men om man ska jämföra BNP med företagsekonomi, då är ju BNP i princip omsättningen. Och det blir ganska tydligt att man kan ju göra massa dumma saker i ett företag, när man rear ut hela lagret eller tar ett jättestort lån och köper ett jättestort lager och säljer det till ett olönsamt pris, då får man ju upp omsättningen kortsiktigt. Men det är ju uppenbart att det är jättejättedumt för landet, eller för företaget.

Fabian – 33:31

– För företaget då i det fallet.

Alfred – 33:32

– Och så trubbigt är ju BNP. Om man bara tittar på det, då kan man fatta jättemycket dumma beslut som kortsiktigt höjer den, men långsiktigt bara eroderar allt. Och det är konstigt att vi inte har samma vedertagna mått för hur man ska se på de andra delarna i balansräkningen egentligen i nationalekonomin.

Anders – 33:49

– Ja, men det är en bra poäng. Och där pratar Miljöpartiet om ändliga naturresurser, någonting som de lyfter ofta. Och ett av de här breven vi fick handla just om, tycker inte ni att det är fel att man bygger BNP på ändliga naturresurser? Dels så tycker jag det är lite intressant det här med att man trycker så hårt på ändliga naturresurser, istället för att prata om fossilfrihet. För att i de flesta sammanhang så vill vi inte bygga vår tillväxt på olja och gas. Det är ju det primära just nu att sluta elda fossila bränslen och bygga tillväxt på det. Men när man gör det här bredare och pratar om ändliga naturresurser, då involverar man mycket mer än bara olja och gas. Man pratar om, i praktiken handlar det om gruvbrytning och massa sådant också, fast jag är ganska säker på att Miljöpartiet inte alls är emot gruvbrytning, utan jag tror att när man pratar om ändliga naturresurser så vill man inkludera Uran och kärnkraft. Det är därför man inte håller sig till fossilfrihet, utan vill få bort kärnkraften och då behöver man vara bredare. För jag kan inte se någonting annat som ryms inom ändliga naturresurser som Miljöpartiet skulle kunna tänkas göra sig av med.

Fabian – 35:00

– Alla resurser är väl ändliga? Det är bara att fråga var man drar gränsen.

Anders – 35:05

– Skog och djur och gräs och havre.

Alfred – 35:08

– De är ju oändliga om vi nyttjar dem hållbart, men miljöpartiets poäng är väl att vi inte utnyttjar dem hållbart, utan att vi överexploaterar dem och då blir de ju ändliga. Så jag tolkar nog deras prat om ändliga resurser snarare som det, men däremot så tycker jag du är helt rätt ute Anders. Där är det ju verkligen så att Miljöpartiet grundades ju någonstans ur motståndet mot kärnkraft.

Anders – 35:30

– Det var väl bara det de grundades ur. Det var väl kärnkraftsomröstningen.

Fabian – 35:33

– Nu är det många som sitter på tangenterna här redo.

Alfred – 35:37

– Det var sälungar som drabbades av miljögifter där under 80-talet också som gjorde att de kom in i riksdagen första gången tror jag. Eller om det var andra gången, jag kommer inte ihåg.

Anders – 35:45

– Det här spann ju ur miljö.

Alfred – 35:46

– Okej, skit samma. Men det är verkligen så att det är verkligen en darling för Miljöpartiet att ge upp kärnkraftmotstånd. Samtidigt så är det politiska läget i Sverige just nu, om de skulle vara beredda att offra kärnkraftsmotståndet på klimatfrågans altare, då skulle vi ju ha total politisk enighet och en snabb väg som inte var beroende av Sverigedemokraterna överhuvudtaget till hur vi skulle kunna få hela vårt energisystem helt fossilfritt. Om man bara prioriterar klimatfrågan, då skulle man ju verkligen vilja att Miljöpartiet bara släppte den käpphästen och kunde göra en pragmatisk kompromiss kring den frågan för att prioritera klimatfrågan framför kärnkraftsmotståndet. Det skulle vara intressant att försöka få hit en miljöpartist och grilla dem på lite frågor om det.

Anders – 36:36

– Ja, faktiskt. Vi hade faktiskt hela avsnitt 17 i säsong 2 av Bilar med sladd handlar om Miljöpartiet och då hade vi Janin Alm Eriksson som gäst och hon var ju nu aktuell för Språkrörsposten om ni fick med er det. Och vi har ju pratat mycket om Miljöpartiet genom åren så det är inte så att vi är helt nålställda och inte har pratat med Miljöpartiet. Ska jag outa det? Jag har lite trådar in till Amanda Lind faktiskt.

Fabian – 36:57

– Nej, är det sant?

Alfred – 36:58

– Jag har spelat Drakar och Demoner i hennes hus med hennes lillebror. Hon är från Luleå från början.

Anders – 37:02

– Det var långa trådar.

Alfred – 37:04

– Jag har inte pratat med henne sedan dess. Och hon var inte med och spelade Drakar och Demoner ska jag säga. Hon var upptagen med något elevrådsordförandeuppdrag tror jag.

Fabian – 37:11

– Det kan man tänka sig.

Anders – 37:13

– Det kan vara en svag koppling, men försök dra i den.

Fabian – 37:16

– Ja, alltså precis. Kära miljöpartister där ute, är vi skyldiga er en ursäkt tycker vi eller?

Alfred – 37:24

– Nej, nu tycker jag vi har nyanserat nog. Politiker måste få klä skott också.

Anders – 37:29

– Ja, men det tycker jag absolut. Jag känner inte att jag har lust att be om ursäkt i någon större grad. Det är ju den bild jag har. Då tycker jag att Miljöpartiet får bekänna färg lite grann.

Fabian – 37:40

– Gå ut och ändra den bilden.

Anders – 37:42

– Varför håller man på att tjata om de här ändliga naturresurserna? Vad exakt är det som är ändligt? Förutom fossila bränslen som de vill få stopp på. Jag vill gärna veta det.

Fabian – 37:53

– Det jag har problem med är att tillväxtfrågan inte alls har varit så nyanserad i debatten. Vad jag har hört från Miljöpartiet i alla fall. Eller vad jag har uppfattat i alla fall. Så friskriver jag mig lite grann. Och jag har alltid ett problem när man säger så här. Ja, nu ska vi spendera fem procent mer på sjukvård. Eller vi ska spendera en procent mer till sida för vårt bistånd. Man säger okej, men är inte det viktiga vad vi gör och inte hur mycket pengar vi lägger på det? Lite så kan jag känna med tillväxt. Är inte det viktiga vad vi gör med tillväxten snarare än att just tillväxten i sig är problemet? Men problemet är ju precis som vi har diskuterat här. Om tillväxten bygger på att vi förbrukar resurser som förstör naturen på ett eller annat sätt. Då har vi ett problem. Och det tror jag ingen i den här podden är för.

Anders – 38:47

– Alltså jag är ju för det. Det måste också nyanseras ytterligare. För jag är helt för att vi bryter litium och kobolt och det vi behöver för att bygga batterier för att investera oss i framtiden. Eller kisel för att bygga solpaneler.

Fabian – 38:59

– Alfred, vad är det du brukar.

Anders – 39:00

– Det förstör naturen.

Alfred – 39:00

– Det är ju ofrånkomligt. Jag brukar presentera min poddkompis Ola Söderholm i Stormens utveckling.

Fabian – 39:07

– Oj, oj, oj, vad vi name droppar i dagens podd. Ja, herregud.

Alfred – 39:12

– Vi är så många som kommer från Luleå. Vi tar över världen. Men han brukar säga att Miljöpartiet är för allt som är rätt. Och det är jättebra tills det som är rätt står emot varandra. Och det tycker jag är en ganska träffsäker beskrivning. Frågar man Miljöpartiet så tror jag de också är för att vi ska bygga nya gruvor för att bryta litium och så vidare. Ända tills man börjar fråga de lokala miljöpartisterna precis där gruvan ska byggas. Då kommer de kanske ha svårt att vara för gruvan just där. Och då kommer man tillbaka till den globala miljöfrågan versus den lokala miljöfrågan. Den brukar kunna bli knepig för ett parti som Miljöpartiet. Men frågar du någon nationell miljöpartist på ledande position då kommer de inte för sitt liv gå med på beskrivningen att de skulle vara emot att bryta mineraler för att bygga elbilar.

Fabian – 39:57

– Nej, precis. Den är knepig för dem. Vi tackar Filip där. Han är inte bara miljöpartist och elbilist utan han är också teknikentusiast och snart specialist i allmänmedicin. Då är han så välkommen att komma och jobba hos oss på Hälsa hemma.

Anders – 40:10

– Och vi tackar andra som skrev också. Det var väldigt fina och nyanserade brev. Trots kritiken. Vi får till oss och lovar bot och bättring.

Fabian – 40:18

– Det gör vi.

Alfred – 40:19

– Upplösningen i Easygate. Nya turer i Tesla-strejken och dags för den vi anar för den billiga budget-Teslan. Allt efter detta. Jag stoppar pressarna. Budget-Teslan är inte alls inställd. Det är precis tvärtom. Hur var det ni lät i förra programmet egentligen? När jag inte var med.

Anders – 40:40

– Vi baserar ju det här på nyhetsbyrån Reuters, vår analys av vad som var på gång.

Alfred – 40:46

– Ja, ni var i gott sällskap. Den här uppgiften om att det såg ut som att Tesla Model 2, som den ibland har kallats, det är ju inte ett officiellt namn, utan det är någon form av smeknamn på den här budget-Teslan. De kom ju från Reuters om att det var inställt. Det härstammar från att de hade källor som har jobbat inom fabriken i Austin, Texas, där den här nya produktionslinan med den nya produktionsprocessen skulle byggas. Där budget-Teslan var tänkt att bli första bilen ut.

Anders – 41:11

– Det fanns fler källor för övrigt. Jag läste in mig, förutom Reuters så var det dessutom flera inne i Tesla och deras underleverantörer som rapporterade att hela projektet med Model 2 hade satts på is. Det var oklart när det kommer återuppstå. Så stoppa allt utvecklingsarbete, var beskedet till underleverantörer.

Alfred – 41:29

– Ja, och uppgiften om den här unbox-processen och att det skulle ske i Austin, det visade sig vara sant. Det som inte visade sig vara sant var att Tesla hade lagt ner arbetet med en billigare budgetmodell. Utan extrapoleringen vad det skulle betyda och att det skulle bero på att de inte tordes ta lågpriskonkurrensen med kinesiska biltillverkare, det var helt uppåt väggarna. Det är lite intressant det här med Reuters, för det är ju en nyhetsbyrå med skyhögt renommé. När jag pluggade journalistik fick jag lära mig att det var Reuters och Associated Press som var de globala nyhetsbyråerna med högst tillförlitlighet. De kunde man i princip publicera rakt av utan att behöva källgranska för mycket, vilket är väldigt viktigt när det är högt tempo på en nyhetsredaktion. För de ska verkligen ha koll på sina grejer. Men det här är inte första gången som Reuters är ganska fel ute när det gäller Tesla. De gör ett gediget arbete för att få tag i någon information som visar sig vara sann och kommer inifrån, men sen har de extrapolerat fram fel slutsatser. Att de har kokat stopp på en spik.

Anders – 42:29

– Så sanningen är alltså att det kommer en liten småbil från Tesla, en liten Model 2?

Alfred – 42:32

– Ja, det som har hänt nu sedan förra avsnittet är att Tesla släppt sin kvartalsrapport och i det här efterföljande informationsmötet som de håller med aktieanalytiker och andra intresserade som lyssnar in, däribland bland mig, så har de pratat mycket mer om vad som händer här helt enkelt. Och innan det mötet så var det enda uttalandet som har kommit från Tesla och Elon Musk, det var att Reuters ljuger igen.

Fabian – 42:55

– Det sa vi till och med i showen.

Alfred – 42:57

– Exakt. Men det som har kommit ut nu då, det är att Tesla på intet sätt har ställt in planerna att bygga en billigare modell. Det som har hänt är att de har sett behovet av att lansera den tidigare än förut. Och att de ursprungliga planerna där man skulle bygga den här Model 2 med den här nya unboxed tillverkningsprocessen som de pratar om, där man alltså snarare än att bygga ihop kroppen och sen måla den och sen ta isär dörrar och allting igen och sen montera grejer för att slutligen återmontera de här dörrarna som en gång har suttit på chassit vid målningen och så vidare. Som en konventionell biltillverkningsprocess förut så skulle de bygga alla delarna var för sig och sen stoppa ihop det färdigmålet och klart bara en gång. Det skulle vara den här nya processen.

Fabian – 43:35

– Men får jag bara stoppa dig där, det är inte så att det här är en efterkonstruktion av Elon Musk nu då? Att han tyckte att aktiekursen föll och så var det nej, nej, det var inte så?

Alfred – 43:44

– Nej, det tror inte jag. Utan det som har hänt här är att de säljer för få Model 3 och Model Y nu. De har ett efterfrågeproblem och de har massa produktionskapacitet på de linorna outnyttjat. Så de måste, för att kunna få full beläggning i sina befintliga fabriker, så måste de ha en ny modell i sitt modellprogram. Och det som är nytt nu är att den här billigare Tesla ska inte byggas med den nya processen som de har presenterat, utan den ska byggas på samma linor som Model 3 och Model Y i de befintliga fabrikerna. Vilket gör att de kan komma live mycket snabbare. Så nu pratar de om att det ska börja säljas tidigt nästa år och när de precis hade sagt det så sa Elon Musk själv att det kan till och med bli slutet på 2024. Vilket vi får väl se, han är ju känd för sina lite väl optimistiska tidslinjer.

Anders – 44:27

– Har vi fått se den här bilen överhuvudtaget?

Alfred – 44:29

– Nej, vi har inte fått se någonting. Det de däremot har släppt ungefär samtidigt, eller det var ju till och med innan det här aktieägarmötet som de pratade om att de ska släppa sin RoboTaxi på ett event den 8 augusti, ska de presentera RoboTaxin som de på kvartalsrapportsmötet sedan presenterar att den ska heta CyberCab. Vilket ju för tankarna till Cybertruck och man kanske får lite förväntningar om hur en sån här CyberCab ska se ut. Det blir den första bilen ut på den här nya tillverkningsprocessen som förut var tänkt till Tesla Model 2.

Fabian – 44:59

– Får jag bara sätta en pin där och lägga en liten post-it emellan här i din fina dragning?

Alfred – 45:04

– Ja, långa rader.

Fabian – 45:06

– Det är alltid intressant. Men det är ju spännande tycker jag i sig att man väljer den här ganska udda konstruktionen som Cybertruck är på många sätt. Och visar sig naturligtvis trafikfarlig och folk har lagt korvar och morötter och allt möjligt när man stänger bakluckan. Det verkar inte bra. Men det tror jag faktiskt är ett ganska klokt beslut att använda den designen och det starka varumärket för sin RoboTaxi. För det är ju verkligen, andas ju framtid, en bil som kör sig själv och som ser ut som ingenting annat. Ja, det ser ut som Blade Runner.

Anders – 45:36

– Vi kommer faktiskt få höra lite mer om den. Jag ska ju faktiskt dit och titta på Cybertruck första gången den är i Sverige nu. Så att det kommer lite senare i programmet. Vi har ju inte sett och klämt och känt på den ännu. För det här kommer spelas in då efter det här.

Fabian – 45:49

– Det är sånt som proffsiga journalister inte pratar om. Nej, precis. Som att vi vet allt.

Alfred – 45:54

– Det får vi öppna med. Men om jag ska göra en Reuters nu då och sticka ut hakan och extrapolera på alldeles för lite information. Okej. Då tänker jag att så här, vi har ju pratat några gånger om Osborne-effekten. Om man presenterar för mycket information om bilen för långt innan den börjar säljas. Så som typ prislapp och utseende. Då kommer de ju att döda sin Model 3 och Model Y-försäljning ytterligare. Så jag tror att de är ganska försiktiga med att prata så mycket om Model 2 och visa så mycket detaljer om den.

Fabian – 46:20

– Men vad ska den ha kostat, tvåan då?

Alfred – 46:22

– De har ju tidigare kommunicerat att de har siktat på en 25 000 dollars prisnytt på den.

Fabian – 46:26

– Det är ändå så pass mycket lägre än instegsmodellen om Model 3 att det borde inte kannibalisera.

Alfred – 46:32

– Ja, det beror ju på vad den har för funktioner och så vidare. Och nu tror jag inte de kommer nå det. För det var ändå så att delar av den prissänkningen eller kostnadsbesparingen byggde ju på den här nya processen. Och nu kommer de inte kunna realisera den delen av kostnadsbesparingen eftersom de ska bygga på samma lina. Däremot så har de ju många andra delar, som att de har en ny typ av billigare motorer på gång. De pratar om att alla andra kostnadsbesparande effekter kommer att finnas med i det. Som gör att de får en jättefin ekonomi i det projektet också.

Anders – 46:59

– Och sen är det en mindre bil och då behöver den mindre batterier och batterier är dyrt så där sparar de ju också.

Fabian – 47:03

– Ja, också sant.

Alfred – 47:04

– Och de pratar också ganska mycket på det här samtalet. För de får ju frågor kring hur det går med rampen och sin egen batteritillverkning. Och då säger de att mycket av 4680-projektet och deras egen batteritillverkning, det var en hedge mot att priserna höll på att skena på batterier. Lite varstans för att alla höll på att bygga för mycket. Alla stora tillverkare höll på att köpa för mycket batterikapacitet för sina planerade elbilsprogram. Och nu har den trenden vänt i kölvattnet av vikande elbilsförsäljning. Så det verkar som att priserna på batterier har gått ner jättemycket. Vilket gör att det också innebär bättre unit economics på att bygga de här bilarna, även med tredjepartsbatterier. Men om man får göra en gissning så tror jag att det är inte helt osannolikt att vi kommer få veta lite mer om den här budget-Teslan på det eventet som de kommer bjuda in för att kommunicera om CyberCab. Det är en bra förevändning att ha alla på plats för att sen kunna lansera. Det är ingenting vi vet, det är bara ren spekulation. Men det verkar inte helt orimligt att det skulle kunna bli så. Men vad tror ni om det här nu? CyberCab, är de så nära med självkörning nu?

Fabian – 48:13

– Nej, det är de inte. Men Model 2 kan de säkert få ut.

Anders – 48:19

– Alltså självkörningen, om man tittar på de här videorna, vi har pratat om det lite i programmet, om du tittar på YouTube-videor från USA när de testar självkörning så är de ju väldigt nära med väl fungerande självkörning. Det är fortfarande en del. De flesta videorna visar ganska snälla situationer. De kör i förortsmiljö och det är någon vänstersväng och det är inte så mycket trafik och så. Men så fort de börjar köra när det är ganska mycket trafik och du behöver stanna i mitten av vägen för att svänga vänster och så vidare, då börjar det stöka ur.

Alfred – 48:48

– Jag följer ett par stycken som jag tycker är duktiga på att de väljer svårare och svårare vägar att köra. De hittar vart bilen får problem. Och sen när det kommer nästa version som börjar klara den rutten, då hittar de en ny rutt som ger problem. Det är tydligt att det är framåtrörelse, men det är fortfarande alldeles för anekdotiskt. Vi måste börja få systematisk data där man kan se disengagement och få jämförbara datapunkter så man kan se över tid hur det här blir mindre och mindre. För det är fortfarande så att nu börjar det vara så att många av körningarna som är helt normala körningar, de är helt intervention free, även i stadstrafik i San Francisco och så vidare.

Anders – 49:25

– Har du sett videos i centrala San Francisco?

Alfred – 49:28

– Ja, absolut. Det är den här Whole Mars Catalog, tror jag han heter, på YouTube som lägger ut dem.

Fabian – 49:35

– Det är Tesla Full Self-Driving, vad är det den heter? Full Self-Driving…

Alfred – 49:42

– Supervised.

Fabian – 49:43

– Supervised, ja exakt.

Alfred – 49:46

– Whole Mars Catalog, han upplever jag som en ganska okritisk Tesla-fanboy. Han skulle nog inte posta en video som går dåligt, så där får man lite intrycket. För alla hans videos går alltid jättebra. Det är någonting som är lite för bra för att vara sant med hans videos tycker jag. Men det är ju verkligen centrala San Francisco.

Anders – 50:03

– Mycket av det som jag har tittat på, det handlar om förorter, fina villagator och så där. Och så någon större väg och så med någon landsväg. Så väldigt, väldigt snälla situationer. Jag har fortfarande inte sett någon av de här bilarna köra i vansinnig.

Fabian – 50:15

– New York hade varit intressant.

Anders – 50:16

– Men även Stockholm med jättemycket människor som går och cyklar.

Alfred – 50:21

– Kolla in hans videos då. Där finns det verkligen, han kör rakt igenom downtown areas i San Francisco i rusningstrafik. Den är grym. Det går jättebra. Problemet är att man inte vet hur många videos det var han inte postade.

Fabian – 50:32

– Vi har ju självkörande fordon i San Francisco bland annat. Vi har ju Waymo’s program så det finns flera städer som kör självkörande. I vår grannpodd så diskuteras den här saken att vad då Tesla? Jag förstår inte varför Tesla är så långt framme när vi har ju Waymo. De kör ju liksom. Vad är problemet? Och här är det ju att det är helt olika approachar. Egentligen är det väl, om jag förstår saken rätt, Alfred, du får rätta mig om jag har fel. Men om jag förstår rätt så är det så att det Waymo och många andra program gör är att de har extremt mappade miljöer exakt var de här bilarna kan köra någonstans. Så att det nästan är lite grann som att åka tåg på räls fast digitalt så att du inte ser det. Medan det Tesla försöker göra är mer något generellt intelligens som ska funka överallt.

Alfred – 51:20

– Det tror jag inte är en rättvis beskrivning av Waymo. Men faktum är att vi vet inte lika mycket om hur Waymo funkar för de har varit mycket mer tight-lipped med sin lösning. Cruise, de är ju lite ute ur matchen nu kan man säga. De har ju verkligen fått pengar i butiken och så vidare. Där fanns det ju indikativt data på att de hade väldigt mycket manuella operatörer som hjälpte bilarna för att få det att funka någorlunda. Men det vet vi inte om Waymo, hur mycket det är. Det mesta tyder på att Waymo ligger mycket, mycket längre fram. Och folk som använder Waymo beskriver det som en väldigt, väldigt, alltså det känns väldigt mycket som en mänsklig förare, inte alls som ett tåg som kör och så vidare. Det som är en stor skillnad dock mellan Tesla och Waymo, det är ju liksom, okej om man nu har den här tekniken och det börjar funka och det är skalbart att kunna rulla ut det var som helst. Hur mycket kostar det att tillverka bilarna och hur snabbt kan man tillverka bilarna? För där Tesla är, de har ju en fungerande produktionslina, där de kan spotta ur sig miljontals sådana här bilar varje år och till en prislapp som de bjuder under. De kan sälja de här bilarna med hela utrustningen som krävs, billigare än vad andra biltillverkare som inte har det här i sina bilar kan sälja de bilarna. Så de har en tillverkningskostnad för självkörande bilar, som är lägre än helt konventionella bilar utan självkörning. Medan Waymo, de har ju ingen egen produktionskapacitet för att bygga så här många bilar, utan de eftermonterar ju utrustning som förvisso har kommit ner i pris men som fortfarande är någonting som ska monteras extra på bilar som andra tillverkar. Så det finns inte alls samma skalbarhet eller ens en plan från Waymos sida att sälja de här bilarna till privatkonsumenter. Så det betyder ju att om Tesla någonstans ändå lyckas med det här, vilket väl återstår att se, men de har tagit definitivt ett jättekliv och de verkar vara i en arkitektur nu där de kan träna med mycket data. Och det de ligger före Waymo på är att de har mycket mer data just för att flottan är mycket större nu. Då kan liksom, från punkten att det funkar och kan bli godkänt till att det finns i miljontals bilar på vägarna, är mycket kortare för Tesla än vad den kan vara för Waymo. Och Waymo har inte ens utforskat en affärsmodell där de skulle sälja sina bilar till slutkonsument, utan de har ju tänkt att det bara ska vara en egen taxiservice.

Anders – 53:26

– Sen är det bara för de lyssnare som inte känner till det här riktigt, Waymo har ju också en grupp med remote, alltså distansförare som sitter, taxichaufförer och lastbilschaufförer eller vad det nu är för någonting då, som kan gå in och fjärrstyra de här bilarna manuellt. Och det har ju inte Tesla, utan Tesla baserar sig på att 100% självkörning, maskinen ska alltid kunna köra i alla situationer.

Fabian – 53:48

– Men det kommer finnas en supportorganisation när de kör fast.

Alfred – 53:50

– Jag tror inte att det är en nackdel att Waymo har den arkitekturen, för de verkar ändå vara längre fram än vad Cruise var med hur ofta de förarna behöver ingripa. Och det är nästan svårt att se hur Tesla ska kunna rulla ut en robotaxiservice utan att de också har någon funktion.

Anders – 54:10

– Det har du rätt i, robotaxi. Jag pratade om eller tänkte på det som vi vanliga konsumenter har i våra bilar.

Alfred – 54:17

– Då får vi ta den rollen själva istället.

Fabian – 54:18

– Det är vi som är det. Vi måste ju sitta där vid ratten och så.

Alfred – 54:22

– Det som har hänt efter det här mötet, eller efter kvartalsrapporten, är att aktien har tagit ett glädjeskutt. Mycket på att den bara tog tillbaka förlorad mark, på att folk fattar att det kommer bli en Tesla Model 2 eller 2.5 som den börjar kallas nu när den ska byggas på Model 3 och Y-linan. Och därmed så finns det en väg till hur Tesla ska kunna växa i volym igen i folks ögon. Men det är också så att den har tagit ett glädjeskutt till. Den steg 15% på en dag när det blev känt att Tesla har säkrat, det är obekräftade uppgifter men det är ute ordentligt, att de tycks ha säkrat tillstånd för att rulla ut FSD i Kina. Efter ett Kinabesök så har de fått politikernas goda minne och slutat ett avtal med Baidu för att få kartinformation som kommer att behövas för att kunna rulla ut FSD i Kina. Och det gör att de ganska snart kan börja tjäna mycket mer pengar på bilarna, även i det här supervised-tillståndet. För om de kan börja få 99 dollar i månaden av en högre andel av sina kunder, då fattar man igen, om man börjar kolla på hur mycket marginaler som finns på de här bilarna, att det blir väldigt mycket bättre unit economics för Tesla att sälja sina bilar än vad det blir för alla tillverkare som inte har en sådan intäkt från bilarna. Snart kommer det kanske vara så att när man säljer en bil, då måste man typ, lite som med telefoner eller bläckstråleskrivare eller whatever, så måste man typ ge bort bilen gratis för tillverkningskostnaden och sen tjäna in pengarna på mjukvarutjänster.

Fabian – 55:41

– Software as a service, det är det alla vill. Det är abonnemang, det är därför ni åker på abonnemang, kära vänner där ute hela tiden. För att det anses ju bygga lite mer värde och sådär i bolaget, men att det blir ju rätt mycket pengar över många år. Men tror vi att det nu är godkänt i Kina? Kommer det påverka EU-situationen på något sätt tror vi? Vi pressar EU lite.

Alfred – 56:01

– Det känns ju som att, med tanke på vad ni tog upp om DCAS, som är det kommande UNEC-regelverket som kommer gälla i Europa, om det kommer igenom och att det inte tycks ha stöd för FSD ännu, så känns det som att Europa rycker och blir akterseglat här. Jag tycker att vi måste sluta chansa, för jag tror att det finns en möjlighet att medlemsländerna i EU skulle kunna gå före och fylla i de här delarna av DCAS som skulle ge möjlighet för FSD i Europa. Att de skulle kunna införa på nationell nivå de reglerna och att det därför inte blir låst av att UNEC-förslaget saknar dem, vilket ni rapporterade om i förra programmet. Men det är ingenting vi vet. Jag har faktiskt börjat jaga Transportstyrelsen och andra för att försöka få till en intervju med dem som är insatta i det här och förstå om det finns några sådana initiativ eller hur det ska gå till. För annars riskerar ju Europa verkligen att hamna efter här och det tror jag verkligen kommer vara skadligt för de europeiska biltillverkarna om vi inte ens har den ledande globala konkurrensen i trafik i våra hemmamarknader.

Anders – 56:57

– Det är väldigt märkligt att det här har squeezats in och det vi pratar om nu är att man då inte får låta den här bilen, man måste bekräfta varje beslut som den här bilen tar och ska den svänga så ska det bekräftas och så vidare.

Alfred – 57:08

– Det går ju liksom inte i praktiken i stadstrafik att fatta sådana beslut.

Fabian – 57:13

– Det är farligt i sig.

Alfred – 57:14

– Ja, med några tiondels sekunders mellanrum. Det är helt omöjligt i praktiken. Och Tesla har också på kvartalsrapporten avslöjat att de är i samtal med minst en ledande biltillverkare om att licensiera hela FSD-paketet.

Fabian – 57:30

– Vilka tror vi det är då?

Alfred – 57:31

– Ja, vilka är det?

Fabian – 57:32

– Det måste ju vara någon som inte har kommit så långt.

Alfred – 57:34

– Man börjar tänka på tyskar och amerikaner, men tänk om det är BYD.

Fabian – 57:39

– Jag har tänkt också på BYD.

Anders – 57:42

– Varför skulle de vilja göda sin största konkurrent?

Alfred – 57:45

– Därför att om de också fattar att bilar som inte har det här blir typ osäljbara, om det finns bilar som har det här, så är de som är early movers på att vara först ut på marknaden med det. De kommer att äta alla andras lunch.

Fabian – 58:01

– Men blir inte motargumentet bättre då? Att om de säljer det till tyskarna så finns det tyska intressen av att få igenom detta?

Alfred – 58:08

– Ja, vi har ju ingen aning om vem det är.

Fabian – 58:12

– Det är ändå också ett ganska tungt argument.

Anders – 58:14

– Här kommer en slamkrypare. Volvo. De var ju väldigt tidiga med att hoppa på Googles Google Automotive som har visat sig vara en lyckoträff. Volvo tror jag skulle vara väldigt öppna för det här. De har ju haft det tufft med sitt system också.

Fabian – 58:25

– En liten tillverkare som ändå Volvo ändå är i sammanhanget hade nog skadat mindre.

Alfred – 58:30

– Den som lever får se. Ja, ska vi rulla vidare? Det tycker jag.

Fabian – 58:33

– Nu ska vi prata om Easee-gate. För nu är det äntligen avgjort. Laddboxarna bryter mot reglerna. Hörni, det här är en riktig nyhetsföljetong. Vi har bevakat den länge och vi har tänkt att nu är det väl sista kapitlet sagt. Så jag vågar inte säga det nu. Men det börjar kanske närma sig ändå. Så det här ståhejet kring Sveriges mest sålda laddbox från den norska tillverkaren Easee. Det har vi rapporterat om ganska mycket.

Anders – 59:01

– Europas mest sålda till och med.

Fabian – 59:02

– Ja, men titta där. Och den fick ju säljstopp av vi rapporterat från. Eftersom Elsäkerhetsverket ansåg att den var osäker. Det här har Ease överklagat i domstol. Och i sin tur har det gjort att Ease har behövt att försöka bevisa att laddboxen som de har sålt på alla sätt är säker så som standarden kräver. Och även om de har en lite annorlunda teknisk lösning med en annan jordfelsbrytning i boxarna. Och när vi senast rapporterade om den här riktiga kabelhärvan. Då hade Elsäkerhetsverket beslutat att Easees förslag till åtgärdsplan. Vilket då var att klistra nya klistermärken på boxen. Att den var otillräcklig. Och då menar man då från Elsäkerhetsverkets sida att bolaget hade misslyckats att bevisa att boxen faktiskt levde upp till kraven. Och det här, det visade Elsäkerhetsverket på ett ganska ovanligt och pedagogiskt sätt.

Alfred – 59:57

– Den rapporten kändes ju som att den var gjord för oss journalister och förstås vår utanför. För det var verkligen så pedagogiskt. Jag förstår vad allt som hade gått fel på det här. Alltså ganska hög teknisk nivå annars att sätta sig in i det. Ja verkligen.

Fabian – 1:00:10

– Så i slutändan vad Easee riskerade är att helt enkelt få åtgärda ungefär 700 000 redan installerade boxar i Sverige och Europa. Och om Elsäkerhetsverket hade fått som de velat. Då hade då Easee behövt att se till att det blev installerat en separat jordfelsbrytare utan extra kostnad. För alla de här 700 000 redan installerade elboxkunderna i Sverige och i resten av Europa. Och med tanke på hur dyrt det skulle vara så siade vi om att det fanns en överhängande risk för att Easee skulle gå i konkurs.

Anders – 1:00:43

– Och därmed då dra med sig alla installatörer av de här boxarna så att det skulle bli ett pärlband av konkurser.

Fabian – 1:00:50

– Så nu då, nu är det här avgjort hörni. Så hur tror ni att det gick?

Anders – 1:00:54

– Jag tycker vi ska spela, vi har ju en Easee-jingel.

Fabian – 1:00:57

– Nej!

Anders – 1:00:57

– Kan vi inte köra den?

Fabian – 1:00:58

– Jag har hoppas att du redan har glömt det. Kan vi korta ner den? Så, nu har vi hört den. För svaret på frågan är att ja, det bide lite av en tumme här. Efter hela den här följetongen så får man ändå säga att upplösningen som nu är här, den blev lite av ett antiklimax. För det här sista kapitlet, kanske då, inleddes av att Easee sänkte svansen och erkände att Elsäkerhetsverkets beslut var korrekt. Med andra ord drog man tillbaka överklagandet och avslutade därmed hela den rättsliga processen som man hade med Elsäkerhetsverket. Och det var nog smart för hela dialogen med Elsäkerhetsverket, för myndighetens beslut blev nu nämligen helt överraskande generöst. Åtminstone mot somliga, kanske inte mot dig och mig. Myndighetens beslut var nämligen att försäljningsförbudet kvarstår. Det får inte säljas några nya av de här boxarna. Men Elsäkerhetsverket menar att säkerhetsproblemet är så begränsat att befintliga boxar får fortsätta användas utan åtgärd. Så du kan fortsätta använda dina boxar Anders. Har du några sådana Easee-boxar?

Anders – 1:02:33

– Jag har tre sådana boxar som jag nu får fortsätta använda utan att montera in en jordfelsbrytare.

Alfred – 1:02:38

– Sitter två hemma hos mig och jag har kontaktat Tibber flera gånger och bett att de ska skicka jordfelsbrytare och grejer. De bara vänta, vänta.

Fabian – 1:02:46

– Men det här i sin tur då riskerar ju då att det är vi konsumenter som får stå med, vad är det man brukar säga?

Alfred – 1:02:57

– Hundhudet va?

Fabian – 1:02:58

– Hundhudet.

Anders – 1:02:58

– Svarte Petter kan man säga också.

Fabian – 1:03:00

– Svarte Petter kan man säga. Mycket annat finns säkert att säga om detta. Därför att om det är så att ni behöver ändra på er installation på något sätt på grund av att man måste flytta boxen eller man kanske kommer fram till någon annan box och man vill sälja den på blocket så är det bara att glömma det.

Anders – 1:03:16

– Som jag gjorde, byta panel på garaget, då måste du plocka ner boxen, byta panel och sätta upp den igen. Får inte sätta upp den boxen igen.

Fabian – 1:03:23

– Nej, det får du inte göra för då är det en installation. Så du kan fortsätta använda den här boxen som den är men du får inte gixtra något mer.

Anders – 1:03:29

– Får inte ta ner dem, får inte sätta upp dem igen, får inte sälja dem begagnade. De får inte installeras de boxarna.

Alfred – 1:03:35

– Andrahandsvärdet för de här grejerna som kostar typ 6-7000 styck är numera noll och intet. De är helt värdelösa och det ska man bara klicka i sig som konsument. Jag läste lite i det där beslutet och de lutar sig mot proportionalitetsprincipen att myndighetsbeslut måste vara proportionerliga.

Fabian – 1:03:52

– Jag kan förstå det.

Alfred – 1:03:53

– Man får liksom inte vidta åtgärder som är oproportionerliga till skadan. Och det har väl varit Elsäkerhetsverkets poäng här, att tydligen har Easee kunnat skicka in data nu i slutet på den här processen efter att dialogen har öppnats upp för att de drog tillbaka överklagandet och den rättsliga processen blev avslutad. Då kunde de börja byta information på ett annat sätt och då tycker de att Easee har kommit in med information som styrker tesen att det är så litet säkerhetsproblem att det har hänt. De har maskat ut det i beslutet så det går inte att se hur många rapporterade fall Easee tycker att det är. Men slutsatsen från myndigheten är i alla fall att det har hänt i så liten utsträckning att det är helt oproportionerligt att kräva att alla de här installationerna ska åtgärdas. Men däremot måste Easee fortsätta och kontinuerligt rapportera in sådan data till myndigheten så att de kan ändra sig ifall det börjar vara så att de här boxarna krånglar efterhand som de åldras. För det är det som har varit Elsäkerhetsverkets poäng hela tiden, att den här konstruktionen kommer inte att åldras väl och de kommer att bli sämre och sämre och riskera att bli farliga med tiden.

Anders – 1:04:52

– Och just därför är det lite konstigt att de nu säger att det inte är så många boxar som det har varit problem med, för det var aldrig Elsäkerhetsverkets poäng från början.

Fabian – 1:04:59

– Det blir ju irrelevant då.

Anders – 1:05:01

– Och sen håller jag med dig Alfred också i analysen om att det är ju vi konsumenter som nu får dra hela den här, det hamnar på oss nu plötsligt. Vi får ta hela kostnaden. Jag tror ju att Elsäkerhetsverket gör så här för att, jag tror inte de brydde sig ett skit om Easee, jag tror att de tittade på alla de här små elektrikerfirmorna som installerade tusentals av de här boxarna, för de insåg att Easee skulle bums gå i konkurs. De var ju 350 personer eller någonting sånt i Easee och sparkade typ 340 av dem eller någonting. Så det är ju en pytteliten firma nu i Stavanger, de skulle inte klara.

Fabian – 1:05:36

– Så konsekvenserna blir ju, om man tittar på konsekvenserna för slutkund så blir ju det ändå att du står utan jordfelsbrytare ändå. Det är ju det som hade hänt förmodligen, men att massvis med små elfirmor och kanske också den som har sålt boxen går under dem. Så det blir ju konsekvensen.

Alfred – 1:05:54

– Så har det blivit av med molntjänsten också som är ganska viktig för att de här boxarna skulle funka bra. Men det skulle vara svårt att förstå hur vi skulle ha fått det molnet. Det kan ju hända att någon skulle ha köpt rättigheterna och erbjudit en molntjänst för alla Easee ägare. Men då skulle man ju behövt betala den aktören för det som är gratis.

Fabian – 1:06:10

– Tibber hade nog kanske gjort det i Sverige.

Alfred – 1:06:12

– Det är väl ändå ett pragmatiskt beslut. Jag tycker det är en viktig poäng för oss att ta med oss. Med facit i hand när vi har suttit och siat om att det kommer bli konkurs om de måste bära den här kostnaden. Då har vi inte tänkt på den här proportionalitetsaspekten av det. Självklart svårt att sia om den eftersom vi inte har tillgång till informationen om hur många som det har gått fel med. Men det är ändå så att om det verkar orimligt, då kommer det kanske inte bli så. För då blir det helt oproportionerligt. Det som leder till minst offer är att alla konsumenter får bara synd.

Fabian – 1:06:50

– Den effekten som Elsäkerhetsverket vill uppnå har ju delvis ändå uppnåtts här genom att de har krånglat och ställt till det så hårt för Easee här. Det finns ju inte någon annan tillverkare i Sverige efter den här historien som skulle våga chansa på de här sakerna igen rimligen. För det är ju det det handlar om någonstans. Vad är sannolikheten att det här händer igen?

Anders – 1:07:13

– De har statuerat exempel här kan man säga. Easee har blött så hårt av detta. De har säkert varit oerhört nära konkurs bara av att få säljstopp och sitta med lager av tusentals boxar som är helt osäljbara.

Alfred – 1:07:26

– De har ju bara satt på nya klistermärken på den och säljer den som Easee Charge Lite, men med en jordfelsbrytare. Japp. Så att ja.

Fabian – 1:07:36

– Alright hörni, där stänger vi den laddboxen för idag. Och rullar vidare för nu ska vi prata IF Metall och Tesla.

Anders – 1:07:47

– Ja, som om vi inte pratar tillräckligt om Tesla. Vi får ibland lite arga brev från våra lyssnare om att vi pratar för mycket om Tesla.

Fabian – 1:07:54

– Men inte från han som skrev brevet innan, han tycker inte vi pratar för mycket om Tesla. Han kanske har en Tesla själv.

Anders – 1:07:59

– I och med att det händer så mycket runt Tesla nu så blir det väldigt mycket Tesla. Men kära lyssnare, kom ihåg att vi har testat de flesta elbilarna på marknaden och vi pratar väldigt mycket om alla tänkbara andra elbilar också. Det kommer mycket, mycket mer av andra elbilar.

Fabian – 1:08:10

– Jag kommer säkert byta till en Porsche så småningom.

Anders – 1:08:13

– Det får vi se om du gör.

Fabian – 1:08:14

– Det får vi se om jag gör. Ja, det får vi se om jag gör. Jävlar vad du sa mycket i det.

Anders – 1:08:20

– IF Metall har haft en blockad av Tesla under ganska, ja sen vad var det, november de inledde det här va? För de som har missat det så drog man in massor med andra fackförbund för att få sympatistrejker som gör att man har blockerat massor med olika grejer. Framförallt det som har drabbat oss som äger Tesla är skadeverkstäderna som då har varit förhindrade att reparera skadade Teslor.

Alfred – 1:08:43

– Vi gjorde ett reportage här i början på året där vi mötte en ägare som hade fått sin bil låst och hade merkostnad på 10 000 i månaden för att han var tvungen att betala för en hyrbil samtidigt efter att försäkringen inte täckte det längre.

Anders – 1:08:54

– Det var förfärligt. Tesla har ju varit helt, de har inte gjort någonting åt det här utan folk har ringt runt och dribblat runt mellan försäkringsbolaget och Tesla och verkstaden utan att få sina Tesla reparerade. Vreden har många gånger vänts mot IF Metall som har orsakat de här problemen därför att det är konsumenterna som drabbas snarare än just en Tesla i så hög grad. Så att nu då så uttalar sig Veli-Pekka Säikkälä som är avtalssekreterare på IF Metall. Han har ju varit frontfigur för det här kriget. Han var ute i Dagens Arbete och så sa han häromdagen att det blir väldigt jobbigt att hålla igång en strejk om det inte finns någon som strejkar. Och det är ett problem som de har drabbats av, nämligen att många av de här serviceteknikerna har sagt upp sig från Tesla och sökt sig till andra jobb och då har de ju inte kvar folk som strejkar. Så det här stressar IF Metall att de blir av med de fackanslutna serviceteknikerna som deltar i den här strejken. Och det vill de inte vara med om. En annan grej nu då är ju de här konsumenterna som har drabbats så hårt av de här skadeverkstäderna som har satts i blockad och därför så ändrar man nu i den. Så att de här reparationerna då som ska ske av bilar som ägs av konsumenter, de får nu göras av de här skadeverkstäderna.

Alfred – 1:10:13

– Och det har ju varit en dispens, strax efter att vi rapporterade om den här frågan så blev det en dispens som skulle löpa ut nu sista april. Och den första maj, alltså samma dag som blockaden skulle ha återupptagits, då verkar det som att IF Metall tar bort hela den konfliktåtgärden.

Anders – 1:10:29

– Ja, inte hela, utan bilar som ägs av Tesla, alltså som Tesla har i sitt ägarskap på något sätt, de får fortfarande inte repareras.

Alfred – 1:10:37

– Så bilar de måste reparera innan leverans till kund och så vidare.

Fabian – 1:10:40

– Hur är det med poddvärdars bilar?

Alfred – 1:10:44

– Du har väl fått din reparerad redan under den här dispensperioden? Vi var ju lite förvånade över det att du fick det.

Fabian – 1:10:49

– Det ryktas ju att inte bara min bil blev reparerad utan även tidigare nämnd Peter Esses bil blev reparerad.

Anders – 1:10:56

– Han har köpt på en stolpe eller någonting sånt. Men det har ju varit väldigt många konsumenter som har drabbats av det här på ett sätt som nog inte har varit gynnsamt för IF Metall riktigt i och med att Tesla inte brytt sig om det.

Alfred – 1:11:08

– När de införde dispensen så lät det som att det bara var bilar som inte var körbara som skulle få bli reparerade. Men uppenbarligen är det ju många bilar som har varit körbara som har slunkit igenom ändå. Och rätta mig om jag har fel Anders, men nu är det så att den här konfliktåtgärden för oss, alltså våra egna bilar, även om det bara är en liten skada, någon skada på skärmen eller på Fabians dörr nu, den kommer man kunna få reparerad.

Anders – 1:11:30

– Ja, precis så är det. Och ett annat problem för IF Metall med den här blockaden av de kollektivanslutna serviceverkstäderna, det är att de som har gynnats av det här är de icke kollektivavtalsanslutna serviceverkstäderna som Tesla har hänvisat till. Så de har ju växt och det knakar. Så nu alla som inte har kollektivavtal har det gått hur bra som helst för, medan verkstad och de här stora serviceverkstäderna som har kollektivavtal.

Alfred – 1:11:52

– Skadeverkstäderna ska vi säga.

Anders – 1:11:53

– Ja, precis. Skadeverkstäderna har verkligen blött hårt. Och det här säger Veli-Pekka också i en intervju med Dagens Arbete att det här är en av anledningarna att de vill inte premiera och gynna skadeverkstäder som inte är kollektivavtalsanslutna, som de har gjort så här långt. En annan grej som ändras nu, det är att man häver blockaden mot Hydro Extrusions i Vetlanda, som vi har rapporterat tidigare om, som var utsatta för blockad. De levererar delar till Tesla och då säger IF Metall att anledningen till att de häver den här blockaden, det är att de har inte den här tillverkningen längre, utan Hydro flyttade iväg den från Sverige. Så nu finns den inte kvar, därför häver man den här blockaden. Så det slår ju mot svenska företag på ett sätt som är lite ogynnsamt, får man ändå säga.

Alfred – 1:12:38

– Ja, det är ju ingen fjäder i hatten för IF Metall direkt.

Fabian – 1:12:41

– Inte för Tesla heller.

Alfred – 1:12:43

– Nej, verkligen.

Anders – 1:12:43

– Nej, det är ju anställda i dotterbolag där, eller i Hydros dotterbolag, har jag minst rätt, som helt enkelt fått sparken för att man lägger ner tillverkningen i Sverige. Och det är ju kollektivavtalsanslutet företag som blir av med en kund där.

Fabian – 1:12:58

– Det är väl lite sent då kanske av IF Metall att ta bort den där blockaden då, när de redan har flyttat den?

Anders – 1:13:04

– Ja, det var ju syftet att man inte ville göda Tesla. Men det här är ju ett problem med de här sympatistrejkerna, att man slår hårt mot de som har signerat kollektivavtal, alltså de som man menar, man vill ska göra rätt. Det är de som får ta ut sina medlemmar i strejk och de som inte får serva de här bilarna. Det är de som blir av med sina kunder och sina intäkter och som måste sparka folk, men de som inte är kollektivavtalsanslutna växer och göds av det här.

Fabian – 1:13:31

– Visste du att de här sympatiåtgärderna från början utvecklades av arbetsgivarorganisationen?

Anders – 1:13:37

– Nej.

Fabian – 1:13:38

– Att det var de som har legat på om detta? Historiskt är det faktiskt det. Men jag håller med om att sympatiåtgärderna kan bli lite konstiga.

Alfred – 1:13:46

– De som är emot den svenska modellen och en stark fackföreningsrörelse och så vidare, de har ju verkligen fått vatten på sin kvarn i argumentationen om att det måste finnas proportionalitet när man ska ta ut sympatiåtgärder och så vidare. Vilket ju finns i en del andra länder som Tyskland och så vidare. Men en sådan här blockad som är en sympatiåtgärd som verkar ha fått ganska stor effekt, hur är det med den Anders? Det är ju de här elnätsbolagen, där det råder lokala monopol över i princip hela landet. Det finns bara ett elnätsbolag på varje ställe och de har extremt hög anslutningsgrad. Jag har tittat på ett exempel på något som inte är anslutet, så man skulle kunna tro att det är 100% anslutningsgrad bland alla de här nätbolagen. Och de är ju numera uttagna i blockad så att de inte får göra ny framdragning till nya Tesla Superladdare.

Fabian – 1:14:30

– Det här tycker jag är väldigt tråkigt.

Alfred – 1:14:32

– Nu finns det ju nya Superladdarstationer, åtminstone en som jag känner till som är färdigbyggd, men som inte kan tas live helt enkelt för att den inte får sin anslutning till elnätet.

Anders – 1:14:40

– Samtidigt var det en som precis anslöt sig i Sundsvall.

Fabian – 1:14:43

– Ja, men de hade redan gjort klart de delarna. De sista delarna gällde inte den blockaden.

Alfred – 1:14:49

– Där verkar det ju vara en sympatiåtgärd som verkligen får effekt och som naturligtvis är frustrerande för oss som gärna vill ha nya laddstationer. Såvitt jag kan förstå, så länge den här strejken pågår nu så kommer det inte kunna byggas helt nya snabbladdarstationer. De kan ju utvidga befintliga, men de kommer inte kunna bygga helt nya.

Fabian – 1:15:11

– Vi får se. De kan ju inte utvidga om de behöver mer nätkapacitet, rimligen.

Anders – 1:15:16

– Vi får se, Tesla har ju så här långt på massa olika kluriga sätt kunnat komma runt de här olika åtgärderna som IF Metall har gjort. Dels så har man ändrat hur man fraktar bilar numera, så man tar dem på lastbil och man har börjat bygga egen skadeverkstad och så där. Så man har verkligen gjort vad de kan väldigt kreativt för att ta sig runt det här.

Fabian – 1:15:39

– Men det är också, IF Metall har varit kreativa här, de måste ha haft ganska roligt också på sin sida. De måste ha kartlagt Tesla, alla leveranskedjor, vad kan vi göra? Jaha, okej, just det, de har laddare, ja, just det. Kanske inte de var experter på just det, hur kopplas de in, vem gör dem? Är det någon som är kopplad till oss?

Anders – 1:15:56

– En kreativ grej som de har gjort, de har precis fått med sig unionen, fackförbundet Unionen i strejken också och där har man fått med sig, eller de har ju då tvingat Dekra, som är den här besiktningsföretaget.

Alfred – 1:16:08

– Just det, de har vi haft ute i bostadsföreningen i Stockholm och besiktat hissar och grejer.

Anders – 1:16:12

– Ja, precis. Så man har fått med sig Dekra då, eller tvingat med, ska man säga, jag tror inte Dekra är så sugna på det, men Dekra får då inte lov att göra besiktning, så här lagkrav, det är ju besiktningar på fordonslyftar och sådana grejer som de måste ha. Det får de inte göra längre, men det känns som att där kommer Tesla bara gå till någon annan.

Alfred – 1:16:29

– Det borde gå att hitta någon som kan göra det som inte har kollektivavtal.

Fabian – 1:16:33

– Det jag tycker det varit lite bränt till lite grann måste jag säga, det är när det rörde posten och när det gör med elnätsanslutningarna, där det finns monopol. Där någonstans börjar det skålla, där blir det konstigt måste jag säga. För det är ju statliga regelverk som styr upp detta. Att det finns en nätägare och det finns en posten som ska leverera de här skyltarna. Och då blir det ju att samhället på något sätt teamar upp med IF Metall. Och det blir konstigt, tycker jag.

Alfred – 1:17:06

– Jag förväntade mig att det skulle bli en till rättsprocess när den här sympatistrejken med lokala elnätsbolagen togs ut. För de lyder ju under en lagstiftning kring vad de måste tillhandahålla för tjänster. De får inte ta betalt vad de vill och så vidare. Och de måste på ett icke diskriminerande sätt tillhandahålla en anslutning. Och så finns det en friskrivning i den där lagen, om det inte finns särskilda skäl, tror jag, om jag minns rätt, att det var utformat. Och där är det ju oprövad mark. Det har aldrig prövats rättsligt om en facklig sympatiåtgärd är det. Men att det inte har blivit en stämning från Teslas sida kring det, det är väl någon form av tecken på att inte ens Teslas egna jurister tror att den lagen kan gå över, den grundlagsfästa rätten till strejk.

Anders – 1:17:55

– Problemet här är ju, precis som du är inne på, att strejkrätten är fäst i regeringsformen som är en av våra grundlagar. Så att grundlagarna trumfar ju i alla andra lagar. Och det orsakar det här problemet. Jag tror inte riktigt man har tänkt på detta från lagstiftarnas sida.

Alfred – 1:18:13

– Nej, men så har man väl det. Det är ju en väldigt viktig rättighet om man kollar historiskt på vad den har skapat för nytta för samhället, så har ju strejkrätten varit väldigt viktig.

Anders – 1:18:21

– Absolut, men med sympatiåtgärderna och så som man kan lamslå hela samhället med alla som är kollektivavtalsanslutna, kan ju fackföreningarna godtyckligt egentligen ta ut i sympatistrejk.

Alfred – 1:18:35

– Så man kanske skickar IF Metall och gänget på någon kurs i proportionalitetsprincipen till Elsäkerhetsverket.

Anders – 1:18:40

– Ja, exakt. Men det här, jag kan inte tänka mig att man har tänkt på det här när man har suttit med de här lagarna, att nu plötsligt har man satt i fackföreningarnas händer möjlighet att låsa hela samhället tills man får som man vill. I praktiken.

Alfred – 1:18:54

– Det är ju några superladdare vi pratar om, är det hela samhället?

Anders – 1:18:57

– Nej, men de har den makten att blockera dem, så kan ju ta ut vem de vill i sympatistrejk, i och med att så många har signerat de här kollektivavtalen.

Fabian – 1:19:04

– Alltså vissa samhällsfunktioner behöver ju kunna fungera, det är ju precis som med sjukvård. Man kan ju argumentera, om de till exempel skulle säga så här, de ska stänga av strömmen för alla elbilsladdare, då har vi ju ett samhällsproblem. Det är ju som att säga att alla läkare ska gå ut i strejk, det kan de inte heller göra. Det går ju inte.

Alfred – 1:19:25

– Det är ju en viktig principiell fråga, att facket har ju sin egen, de har ju tolkningsföreträde, de får bestämma själva när de ska ta ut någon i åtgärd. Om de nu då effektivt har bevisat att de kan bestämma vem som får och inte får elnätsanslutningar, för att deras rätt till det är grundlagsfäst. Det är ju verkligen, skulle de missbruka den rättigheten, då är det ju självklart att den kommer att försvinna illa kvickt. Och det är det som är frågan här, har de missbrukat den rättigheten eller inte?

Anders – 1:19:52

– Jag menar att de har tangerat en gräns här. Jag reagerar exakt på samma sak som du Fabian, de här sakerna som är monopol på att de kan förbjuda myndigheter att skicka skyltar genom att blockera logistikföretagen och så.

Fabian – 1:20:08

– Du undrar om de kan blockera rättsapparaten så Tesla stämmer och sen så kan de gå i blockad så att alla domare och alla jurister får inte jobba med Tesla. Någonstans måste ju gränsen gå, eller?

Anders – 1:20:23

– Alltså myndigheterna, är de också kollektivavtals anslutna?

Fabian – 1:20:26

– Ja, det måste de ju vara.

Alfred – 1:20:27

– Det är de ju, alla som jobbar där. Vi kan komma ihåg att det gick ju inte för dem att beskära Transportstyrelsens uppdrag. De kunde inte få Transportstyrelsen att inte göra skyltarna.

Fabian – 1:20:38

– Hur slutade det egentligen? Jag minns inte hur det slutade.

Alfred – 1:20:40

– Det pågår fortfarande, det är inte avgjort. Men Transportstyrelsen var ju tvungna att skicka skyltarna. Frågan är om de ska vara tvungna att skicka på ett annat sätt och så vidare. Och det är ju inte slutgiltigt avgjort rättsligt ännu.

Fabian – 1:20:53

– Men att Tesla inte stämmer elnätsbolaget där, det behöver man inte tolka som att de inte har ett case. Det kan också vara så att de faktiskt har en dialog med IF just nu. Mycket har ju gått till Teslas fördelar med reparationerna till exempel. Det är inte omöjligt att de håller på att närma sig på något sätt.

Anders – 1:21:12

– Jag kan säga att det finns inget som tyder på det. I de här intervjuerna som jag har läst med Veli-Pekka, så handlar det snarare om att IF Metall håller på att åka på smäll efter smäll. Medan det de säger är att vi för samtal med Tesla genom medlingsinstitutet. De pratar i stort sett inte med Tesla själva, utan de har medlare som för de där samtalen. Och det är inte mycket som tyder på att det rör på sig åt rätt håll för IF Metalls del.

Alfred – 1:21:40

– Hörni, vill ni höra om andra nyskapande företag?

Fabian – 1:21:43

– Det vill vi.

Alfred – 1:21:45

– Vi ska nämligen prata lite om vad som händer i Trollhättan och de gamla Saab-fabriken. Kommer ni ihåg att Näves, som ju var de som köpte konkursboet efter Saab till slut och som skulle bygga stor elbilstillverkning, de sålde ju sina elbilsprojekt till det här kanadensiska elbilsföretaget EV Electra.

Anders – 1:22:02

– Det var vi kritiska mot redan när vi hörde om det här första gången.

Alfred – 1:22:06

– Ja, vi anade väl ugglor i mossen redan precis i december tror jag det var när den här affären presenterades. Det rör ju då framförallt den här modellen som var nästan tillverkningsklar, Emily GT. Det finns ju några få som har fått provköra prototyper av den och varit ganska lyriska över att det var en väldigt spännande elbil med en riktigt bra teknisk arkitektur.

Anders – 1:22:25

– Ja, och Anders, du var där. Jag har varit där faktiskt och just den här bilen fanns inte då i sitt slutgiltiga utförande när jag var där, men däremot så fanns väldigt många delar och det som är väldigt innovativt med den här Emily GT är att de har något som kallas navmotorer. Så det sitter en elmotor i varje hjul på den här bilen. Så att de får ju kraften precis där den ska användas.

Alfred – 1:22:45

– Ja, exakt. Den kan göra torque vectoring med extrem precision och folk har ju pratat om att den har helt fantastiska köregenskaper den här bilen. Så det är ju verkligen en sån här bil som man önskar hade kunnat komma ut på marknaden. Alltså den har ju varit färdigutvecklad rätt länge nu. Om den hade fått komma ut i marknaden när den var ny, då skulle den ju verkligen kunnat bli någonting. Men det körde ihop sig för NEVS när deras kinesiska finansiärer drogs med i fastighetskraschen i Kina. Och därmed så kunde inte de få igång tillverkningen och sen så var de ute och sökte efter en köpare till de här projekten. Och den 1 december som vi har rapporterat om tidigare så sålde de då till EV Electra. Med ganska stort pompa och ståt så var de ute och presenterade att en viktig del av den här affären var just att EV Electra hade lovat att de skulle tillverka den här bilen i Trollhättan i de gamla Saab-fabriken. Och att det skulle komma igång redan till sommaren nu här 2024.

Fabian – 1:23:31

– Och allt detta kan man faktiskt höra om i avsnittet från 25 mars 2018. Det är en bit bak. Anders, du var där och hälsade på. Avsnittet heter Saabs resa från fossil till elbil.

Alfred – 1:23:43

– Ja, och vill man lyssna på det så får man bli betalande prenumerant för att få tillgång till hela arkivet. Som vi rapporterade 1 december när den här affären slutfördes så verkade tidslinjen att få igång tillverkningen redan till sommaren väldigt optimistisk. Och ganska snart så började man också ana lite konstigheter kring EV Electra. Man kunde knappast säga att de var kanadensiska till exempel, vilket de ändå hade varit viktigt när de presenterade affären. Det har åtminstone aldrig byggts några bilar i Kanada. Huvudmannen bakom EV Electra visade att det var en libanesisk affärsman vid namn Jihad Mohammad som tycks ha en ganska tveksam vandel. Han har tjänat pengar på krypto och sådär.

Anders – 1:24:19

– Ja, det var nog.

Fabian – 1:24:20

– Jag älskar att du använder vandel-ordet här.

Alfred – 1:24:22

– Han var i utkanten av någon krypto-scam och de här två modellerna som EV Electra enligt egen utsaga hade tillverkat tidigare, det var ett modulbygge som vilken konsument som helst kan köpa från ett kroatiskt företag som de hade byggt ihop ett exemplar av och en annan som var en ursprungligen amerikansk prototyp på en elbil som de hade köpt av en norsk ägare.

Anders – 1:24:43

– Nej, en brittisk och så har de stulit den. De skulle köpa den av den norska ägaren men de betalar aldrig för den. De stal hela bilen helt enkelt. Så den satt i Österrike.

Alfred – 1:24:55

– Ja, det är inte bevisat och han är inte dömd men det är i alla fall den här norske säljaren hävdar att han inte fått betalt.

Fabian – 1:25:00

– Det här är det vi har ansvarig utgivare för, vill jag bara säga. För att kunna säga sådana här saker.

Alfred – 1:25:06

– Ja, nu börjar i alla fall den här soppan tydligen närma sig någon form av upplösning. För någon svensk tillverkning, det kommer det definitivt inte att bli. Det har till och med EV Electra själva gått ut och sagt. De säger att de snart ska komma med mycket mer detaljer, men att det kommer att bli tillverkning av den här bilen i Italien.

Anders – 1:25:21

– Får jag rätta dig Alfred? För att direkt efter den här nyheten kom när de sa att det skulle bli tillverkning i Italien och ingen tillverkning i Sverige, då konfronterade de Mohammad med det här. Han sa nej, nej, nej, så är det inte. Det är inte bestämt ännu, sa han. Så han har redan nyanserat det.

Alfred – 1:25:40

– Okej, så det är inte säkert att det ska bli ens i Italien då?

Anders – 1:25:42

– Nej, det är inte säkert att det blir. För det här är ju en bedragare, Alfred.

Fabian – 1:25:46

– Du kan ju inte tro på en sådan här kille, Alfred.

Alfred – 1:25:49

– Det är det jag gör. Det som är det största här, det är ju att Alrik Söderlind, som är chefredaktör på Auto Motor & Sport, han har lyckats få tillgång till källor inom NEVS som rapporterar att de har aldrig ens fått betalt för den här affären som presenterades. Så att affären har inte kunnat slutföras helt enkelt. Och det är helt enkelt så att EV Electra, de har inte betalt för de här modellerna som de ska äga tillverkningen för nu.

Fabian – 1:26:19

– Och var befinner sig bilarna?

Alfred – 1:26:23

– Prototyper vet jag inte var de är, om de har lyckats lägga vantarna på de prototyperna. Men framförallt så äger de ju inte rättigheterna förrän de har betalt. Och Jihad Mohammad själv har i sociala medier riktat jättehårda anklagelser mot Alrik och andra journalister för att vi då avsiktligt försöker skada bolaget genom att sprida sån här falsk information. Och pengar ska vara på väg från saudiska investerare som är knutna till kungafamiljen. Det kan man ju tycka vad man vill om, men det är väl åtminstone någon form av bekräftelse på att pengarna i så fall åtminstone inte hittills har kommit fram till NEVS. Vilket man skulle kunna tänka att de borde ha gjort vid det här laget om affären presenterades i december.

Anders – 1:26:58

– Ligger inte detta i linje med den här brittiska biltillverkaren som de också ingick, som de också skulle köpa och sen sluta med att stjäla den bilen?

Fabian – 1:27:07

– Det känns väldigt mycket som att det är det de gör nu. Så har de tagit säkert prototyperna och så kan de visa dem i någon annan ände för att ha en ny scam.

Alfred – 1:27:14

– Jag fattar inte vad man ska ha att vinna på det. Att göra en sån här högprofilerad presentation av alltihopa. De som framstår som duktigt naiva i sammanhanget är väl ändå NEVS. För det mesta av de här planerna hade man kunnat genomskåda redan från början. Det kan väl inte bli någon tillverkning till sommaren i Trollhättan? Det tog inte lång tid för internetdetektiverna att hitta vilka bilar det var i EV Electra egentligen hade byggt och så vidare. Så frågan är om det var så att NEVS trodde på det här när de sålde, vilket de ju gav sken av. För då är de i så fall duktigt naiva.

Anders – 1:27:51

– Jag skulle säga att de hade inga alternativ. De satt med ingenting på hand. De var tvungna att göra någonting.

Fabian – 1:28:01

– Det var ett långskott istället för att gå i konkurs.

Alfred – 1:28:03

– Ja men exakt, så då gick de ut med sista unset av trovärdighet och sa att nu har vi hittat en bra köpare och sen så har de inte ens fått betalt.

Fabian – 1:28:10

– De hade inte kanske behövt slå på riktigt den stora trumman. De hade kunnat undvika media. Det hade nog varit smartare för dem.

Anders – 1:28:17

– Men du ställde en historisk fråga Alfred om hur tänker EV Electra och Mohammad och de här jepparna som håller på att köpa bilföretag utan att betala för dem. Jag tror jag kan berätta exakt hur de planerat det här. Genom att göra en massa affärer, bygga upp ett bolag som på pappret ser väldigt fett ut så hoppas de kunna ta in pengar på det bolaget. Och med de pengar de får in så har de pengar för att genomföra de här köpen. Så klassiskt pyramidsspelssätt.

Fabian – 1:28:45

– Ja eller dra. Någonstans, det här med att göra affärer, vi vet ju alla, vi känner ju Elon Musk vid det här laget också. Det är mycket överlovande och pengarna kommer och funding secured. Någonstans är det ju en del av detta är ju fake it till you make it också. Gränsen mellan geni och galenskap är ju intressant i sammanhanget. Förstår ni hur jag tänker?

Alfred – 1:29:10

– Ja, Elon Musk, man kan väl vara besviken på tidslinjer och så vidare. Men om man drar ut det i ett längre perspektiv, hur mycket han har levererat över tid.

Fabian – 1:29:18

– Jo men skillnaden är ju att han har levererat. Men om du spolar tillbaka det hur det har sett ut i vissa punkter i tiden så har han ju garanterat också sett ut som en bedragare.

Anders – 1:29:28

– Nej, jag skulle inte säga det. Han kavlar upp armarna. Titta på dig och mig, Fabian som har byggt bolag. Jag satt och kodade dygnet runt i flera veckor. Och vi kom ju med någonting som vi tog in pengar på. Någonting riktigt. Det här är ju bara pyramidspel. De har massa avtal som de har tecknat. Han kan ju inte någonting. De har köpt någon byggsats och sådär. Det är bara tomt det här.

Alfred – 1:29:56

– Nu tycker jag du också gör en Reuters här. Du extrapolerar mycket. Men naturligtvis, det här verkar ju bara vara ett korthus som ser mer och mer ut att vara nära att implodera.

Anders – 1:30:09

– Vänta lite, gör inte du en Reuters nu? Vad var det för skillnad på det du precis sa och det jag sa?

Fabian – 1:30:13

– Det är ju taskigt att det här välrenommerade Reuters-varumärket dras i smutsen. Men det får de ju leva med. Jaha, det var. Reuters, de blir dragna i smutsen av bilar med sladd. Oj, de darrar nu.

Alfred – 1:30:26

– Men vi har en roligare nyhet att runda av med. Det har vi.

Anders – 1:30:32

– Och då är det Cybertruck. Och som jag sa tidigare, när vi spelar in det här programmet så har inte jag ännu besökt Comic con, där Cybertruck ställs ut. Så vi kommer att klippa in det här i efterhand.

Alfred – 1:30:43

– Det blir ju häftigt att få åka in i framtiden tillsammans med dig och titta på det där. Du har ju varit väldigt skeptisk till utseendet på den här bilen. Vad tänker du så här inför att du ska åka, Anders? Är du öppen för att få ett nytt intryck eller har du bestämt dig i förväg?

Anders – 1:30:55

– Jag skulle säga att jag är en man som alltid kan ompröva.

Fabian – 1:31:00

– Njaaaa…

Anders – 1:31:03

– Nej, det gick inte den gubben.

Fabian – 1:31:05

– Jag tänker att det viktigaste du ska ha med dig, förutom ett glatt humör, är en morot. Så att du kan kolla om bakluckan kan klippa av en morot eller inte.

Alfred – 1:31:14

– Jag tror inte han kommer få ta i bilen tyvärr. Jag tror att det du får rikta in dig på är att ta med dig mikrofonen. Samla mycket åsikter.

Anders – 1:31:22

– Ja, men det ska jag. Alltså, jag tycker inte den är fin den här bilen. Jag tycker den är konstig. Och jag kan inte riktigt förstå varför Tesla har bytt formspråk. Men det är många som har köpt den. Jag accepterar att min åsikt inte är.

Fabian – 1:31:42

– Alenarådande?

Anders – 1:31:43

– Nej, men inte helt i linje med resten av världen.

Alfred – 1:31:45

– Nej, uppenbarligen inte. Det känns som ett designbeslut som påminner lite om beslutet att ha de här falkdörrarna i Model X. Det är en superbra marketingstrategi att göra en produkt som sticker ut. Den har jag beskrivit som ikonisk redan innan. Den polariserar ju folk. Folk måste tycka någonting om den, vilket gör att den blir en snackis och därför sprider sig själv på ett sätt som en konventionell bil inte alls hade gjort.

Fabian – 1:32:09

– Jag trodde ju på allvar när de rullade in den att det här var ett skämt. Elon har ju gjort skämt förut. Ni vet när han presenterade den här roboten så gick det in en människa med en kostym, en jättekass robotkostym. Så jag tänkte, visa oss den riktiga bilen nu. Och det var många som reagerade så. Men någonstans har den ändå växt lite på mig. Och jag liksom, ja, det här är också design.

Anders – 1:32:32

– Även ful design är design.

Alfred – 1:32:34

– Jag tycker den har tacksamma vinklar.

Fabian – 1:32:36

– Den har något ja.

Alfred – 1:32:37

– Och sen så har den väldigt otacksamma vinklar, där den inte är dugg snygg fortfarande. Men jag måste säga att jag reagerade ganska likt dig Fabian när du presenterade den. Men det ska bli jättespännande att få följa med dig in i framtiden Anders och höra hur andra tar emot den. Då kör vi.

Anders – 1:32:52

– Och då låter slash lät det så här. Jag har tagit mig ut till Kistamässan norr om Stockholm för att titta på Teslas galna pickup, Tesla Cybertruck. Tesla har ofta undvikit traditionella bilmässor och har istället valt att ställa ut på Comic con, en mässa för serietidningsälskare. Och det är därför jag nu står i kö bland vättar, troll och gymnasieelever utklädda till seriehjältar. Fan vad tuff den här var då. Vad tycker du om den här bilen?

Barn – 1:33:35

– Den är cool.

Anders – 1:33:35

– Ja den är cool va? Skulle du vilja ha en sån?

Barn – 1:33:38

– Ja.

Anders – 1:33:40

– Det här är första gången som Tesla Cybertruck visas upp i Europa. I maj inleder ett Cybertruck sin Europa-turné och den här bilen ska skeppas vidare till land efter land. Jag har inte tyckt så mycket om den här tidigare men den växer på mig ska jag säga. Det var helt annorlunda att se den här i verkligheten jämfört med på bild.

Petter Marwig – 1:33:59

– Alltså just framifrån så är den väldigt mycket snyggare.

Anders – 1:34:03

– Mm, jag håller med om det. Darth Vader är på plats på mässan och Batman är där med sina två barn. Många ungdomar med blått och rosa hår kikar nyfiket runt bland utställare som säljer svärd av plast. Men runt Tesla Cybertruck är det inte så många, mest trötta pappor som nyfiket tittar på den här ovanliga bilen. Personligen har jag många gånger sagt att jag inte gillar utseendet på Tesla Cybertruck. Den är kantig och ser konstig ut i sina proportioner. Men när jag ser den i verkligheten börjar jag plötsligt ändra uppfattning. Det här är en enorm bil. Nästan sex meter lång och den väger tre ton utan last. I verkligheten är den stor och maffig men på bild upplever man inte riktigt hur pampig den är och det är faktiskt en helt annan upplevelse att se den här bilen i verkligheten. Den är gjord i rostfritt stål och ser ut som något hämtat från en framtidsfilm. Designen växer på mig där på mässan. Jag skulle fortfarande inte säga att den är snygg men den är definitivt mindre ful. Det rostfria stålet varvas med svarta plastdetaljer och den enorma främre vindrutan. En av alla de pappor som flockas runt Cybertruck heter Petter.

Petter Marwig – 1:35:16

– Jag har sett den här på bild länge och långt innan den producerades och har gillat den från början. Den är väldigt speciell i sitt utseende. Om man inte har sett den förut så är det en Lotus Esprit från James Bond som de har blåst upp och förstorat. Så att det har blivit en pickup. Det ser ut som ett fordon i Alien 2. Det är något jag gillar och uppskattar.

Anders – 1:35:49

– Cybertruck är en pickup med ett ordentligt flak där man kan lasta kanoten eller brädorna till altanbygget. Men den har också en stor kupé med plats för fem personer. Den här typen av bilar är omåttligt populära i USA där man inte alls har samma tradition runt personbilar med dragkrok och släpvagn som vi har i norra Europa. Så frågan är om den här bilen alls kommer säljas i Europa framöver. Tesla har inte givit något svar på den frågan och bilens vikt är ett stort dilemma för oss med europeiska körkort. Eftersom bilen utan last väger tre ton kommer bilens totalvikt att landa långt över tre och ett halvt ton här i Europa. Vilket är gränsen för vad vi får lov att köra på våra europeiska B-körkort. Det innebär därför att om Tesla inte får någon särskild dispens så kommer man behöva ett lastbils körkort för att få köra den här bilen. Tesla Cybertruck är inhägnad på mässan och man får inte peta på den. Det räcker med ett snabbt ögonkast på bilen för att förstå varför. Varje fingeravtryck lämnar en fettfläck på de rostfria dörrpanelerna och det vimlar av små fläckar på bilen. Den som gillar en ren bil kommer brottas med Tesla Cybertruck. Problemet är att bilen är inhägnad här så jag får inte lov att känna på den. Men vad tror du?

Petter Marwig – 1:36:59

– Nu tittar de bort. Passa på nu.

Anders – 1:37:01

– Då känner jag på den nu. Där har jag känt på en Cybertruck. Häftigt. Först i landet med att känna på den får man väl säga då. Kommer vi då få se den här galna bilen på våra svenska vägar framöver? Det är mycket oklart, men om du har möjlighet att åka och titta på den i verkligheten så rekommenderas det varmt.

Fabian – 1:37:19

– Med de orden från framtiden så är det dags att runda av Bilar med sladd för idag. Vad säger vi då Alfred?

Alfred – 1:37:33

– Jo, vi brukar säga att om du vill stödja podden så är det absolut bästa sättet att faktiskt börja prenumerera. Bli en betalande prenumerant för den här podden. Det är tack vare att ni är så många som gör det som vi har råd att hålla på med det här. Vi är tillgängliga på alla plattformar och poddspelare och för 29 kronor i månaden får man podden. Helt utan reklam, tillgång till hela arkivet tillbaks till 2016. Och så får man höra avsnitten lite tidigare. Hur gör man om man vill prenumerera Anders?

Anders – 1:37:53

– Jo, om du har en Apple telefon i Apple Podcaster så trycker du bara i toppen här där det står Bilar med sladd så kan man trycka på Bilar med sladd plus och prenumerera där uppe. Och har du Spotify så måste du söka upp Bilar med sladd plus med ett plustecken efteråt för att kunna hitta betalfeeden då. Och om du använder Acast så följer du länken som ligger i avsnittsbeskrivningen här uppe.

Fabian – 1:38:18

– Och vi har även en Facebooksida där man kan gå in och likea oss och klicka. Men besök gärna hemsidan. Den är ju rätt kass, bilarmesladd.se. Så hjälp oss gärna med hemsidan. Vi behöver någon som kan hjälpa till att rusta upp den och vi kan väl även lova en liten slant för det. Det kan vi väl lösa.

Anders – 1:38:37

– Det är ju en del jobb. Är du sjuk så ska du använda Hälsa hemma. Vårdcentralen som jag och Fabian har snickrat ihop där vi hjälper till via videobesök och digitalt via chatt. Och sen åker vi hem med elbilar när vi behöver hjälpa till med provtagning eller undersökning. Och jag håller på med ett skitcoolt projekt som jag ska berätta om längre fram. Jag håller på att montera in en centrifug. Man har ju det för blodprover. När man centrifugerar blodprover. För de klarar sig inte så länge utan att snurras runt i en centrifug.

Alfred – 1:39:06

– Jag trodde du skulle hålla på att anrika uran eller någonting.

Anders – 1:39:08

– Ja, exakt. Så jag håller på att montera in en centrifug i en av våra bilar så att man kan centrifugera när man kör. Det var ganska roligt när jag berättade det här för en av distriktssköterskorna. Så sa hon såhär. Va? Vadå, ska vi åka och tvätta kläder när vi kör? Hon kopplade inte centrifugen till blodprover.

Fabian – 1:39:22

– Frågan är om det kommer gå när man kör. För det blir ju krafterna lite konstiga. Det lämnar jag upp till er. Det kommer säkert gå bra. Annars får man stå stilla och centrifugera ett par sekunder. Hörni, Hälsa Hemma Rå finns i Göteborg, Stockholm och Malmö. Lista dig nu. Så många av er lyssnare har jag gjort. Jättekul.

Alfred – 1:39:38

– Tipsa gärna dina vänner och bekanta om podden. Vi är så himla dåliga på att sprida den själva. Det är tack vare er som vi blir fler och fler som lyssnar. Och det blir ni ju ändå. Det är vi väldigt glada för.

Anders – 1:39:49

– Om ni har tankar, synpunkter, idéer eller tips till oss så kontaktar ni oss på info@bilarmedsladd.se till alla tre eller så kan ni skicka individuellt till oss, Anders, Alfred eller Fabian @bilarmedsladd.se. Det är väldigt många som gör det. Så skriv och kommentera. Vi läser allt men vi hinner dessvärre inte svara på alla. En del av de här breven tar vi upp i premier också.

Alfred – 1:40:07

– Så är det. Och redigering, det stod Johan Chandorkar på Umami Produktion för. Tack för ett bra jobb.

Fabian – 1:40:13

– Och ansvarig utgivare, det är du Alfred. Alfred Rut. Och med det så är det dags att rulla ur show, som vi så fint säger. Vad brukar vi säga mer då?

Alfred – 1:40:21

– Sladda lugnt.

Anders – 1:40:21

– Kör elektriskt.

Fabian – 1:40:22

– Så hörs vi igen om två veckor. Kör försiktigt!