I veckans avsnitt av Bilar med sladd diskuterar vi allt från rymdturism till Audis nya elbil. Vi inleder med att dela lite vardagsbetraktelser om elbilslivets vedermödor, som till exempel vägbuller och strul med verkstadsbesök.
Rymdturism och hur vi erövrar rymden
Sen dyker vi ner i ett spännande ämne: rymdturism och dess potential att revolutionera vår framtid. Vi funderar kring hur billigare uppskjutningskostnader kan bana väg för hotell i omloppsbana och en helt ny försörjningskedja i rymden. Kommer vi i framtiden utvinna resurser från månen eller asteroidbältet? Vi spekulerar vilt och drar paralleller till glödlampans intåg – en enkel uppfinning som förändrade världen.
Nya regelverket för självkörning: DCAS
Tillbaka på jorden blir det bilprat igen. Vi går igenom de nya reglerna för självkörande bilar i Europa. Snart kommer det bli tillåtet med bilar med level 2-självkörning även här, men hur mycket nytta kommer det egentligen göra? Vi dissekerar regelverket och funderar kring hur det kommer påverka biltillverkare som Tesla.
Nästa kapitel om Easee-skandalen
Efter det ger vi en uppdatering om Easee-soppan. Laddboxtillverkaren har skickat in en ny åtgärdsplan till Elsäkerhetsverket, men den verkar inte innehålla några större överraskningar. Kommer Easee klara sig ur knipan eller slutar det med konkurs? Vi är inte säkra, men spännande är det.
Audi Q6 e-tron: Imponerande, men räcker det för att utmana Tesla?
Avslutningsvis blir det äntligen lite konkret elbilsnytt när vi pratar om Audis nya el-SUV, Q6 e-tron. Den här gången har Audi inte sparat på krutet utan byggt en supermodern elbil från grunden med 800-voltsarkitektur och imponerande prestanda. Vi är imponerade, men undrar samtidigt om det räcker för att utmana Tesla?
Regeringens energiplan och ett scoop om reduktionsplikten
Vi avslutar med en djupdykning i regeringens nya energiplan. Målet är att fördubbla Sveriges elproduktion till 2045, men hur ska det gå till? Regeringen sätter stort hopp till kärnkraften, men är det realistiskt att bygga tio nya reaktorer på tio år? Och hur rimligt är det egentligen att Sverigedemokraterna blockerar all utbyggnad av vindkraft? Vi är skeptiska, men hoppas samtidigt på en lösning som gynnar både klimatet och plånboken.
Ungefärliga tidskoder:
-
00:00-12:00: Inledande diskussion om elbilsliv, vägbuller och strul med verkstäder
-
12:00-24:00: Rymdturism och dess potential
-
24:00-30:00: Fasbalanserade laddboxar
-
30:00-39:00: Självkörande bilar i Europa
-
39:00-48:00: Uppdatering om Easee
-
48:00-57:00: Audis nya el-SUV, Q6 e-tron
-
57:00-1:15:00: Regeringens nya energiplan
-
1:15:00-1:23:00: Avslöjande om reduktionsplikten
-
1:23:00-1:25:30: Avslutning
Observera att tidskoderna är ungefärliga eftersom reklamen blir olika för alla lyssnare.
Transkribering av avsnittet
Fabian – 0:00
– Nej.
Alfred – 0:00
– Vänta, du får en belöning här.
Anders – 0:03
– Just det.
Fabian – 0:04
– Jag tar av mig lurarna här.
Anders – 0:25
– veckans avsnitt hör vi om nya Audi Q6. Vi pratar om fasbalanserade laddboxar, självkörande bilar i Europa och så får vi en uppdatering om Easee. Dessutom ska Sverige fördubbla sin energiproduktion till 2045 och allt ska komma från kärnkraft. Eller? Allt detta och mycket mer i Nordens största miljö och elbilspodcast, Bilar med sladd.
Fabian – 0:52
– Det låter lite grötigt på rösten idag Anders, är det en förkylning jag hör?
Anders – 0:56
– Ja, men lite småförkyld. Barn har varit sjuka och så, men det verkar inte bli feber av det i alla fall.
Fabian – 1:01
– Nej, min mamma brukar ju säga att du har den bästa radiorösten av oss tre, så idag kanske den är extra bra. Är det så? Blir den lite fetare då med förkylnings liksom? Lite basigare? Ja, men också lite täpptare. Alltså, okej. Hej, goddag till er alla. Alfred, hur är läget med dig? Är du förkyld?
Alfred – 1:17
– Ja, men härligt. Jag fick vara med. Ja,
Alfred – 1:20
– jo, jag är inte förkyld. Det var ju när jag gjorde något reportage där tidigare. Jo, men Tesla-strejken, då hade jag sån härlig. Det var liksom i sluttampen på förkylningen. Man får den här extrabathen bara av whiskyrösten. Kände sig lite mer som Bengt Magnusson.
Fabian – 1:35
– Just det, kommer ni ihåg honom? Unga lyssnare får nog googla det tror jag.
Fabian – 1:40
– Bengt Magnusson, det är han till fyra ankare. Nej, men absolut. Och jag har ju min röst tillbaka nu. Det var lite skakigt förra avsnittet, men nu är den tillbaka. Nu kan jag till och med sjunga igen och sådär. Så det är något jag saknar på en månad.
Alfred – 1:54
– Det märker man på en gång. Man får liksom anstränga sig för att få en syl i vädret här nu. Ordningen är återställd.
Fabian – 1:59
– Jag ska ju ta igen här nu för förlorad röst.
Alfred – 2:04
– Hur är läget med dig Fabian annars då? Förutom rösten?
Fabian – 2:08
– Det är full rulle. Just nu så är jag ganska mycket i Malmö och en hel del i Stockholm. Faktum är att jag kör rekordmycket bil just nu. Jag har aldrig kört så här mycket bil som nu. När jag köpte min första Tesla, innan dess körde jag ungefär 1000 mil per år eller kanske 1200. Sen var jag ganska snabbt uppe och det kan ju de flesta vittna om att man kommer upp snabbt i många tusen dagars mil när man köper elbil. För det är billigt och det är roligt att köra. Så snabbt var jag uppe över 2000 mil. Sen har det tickat på och nu är jag uppe i 4000 mil per år.
Fabian – 2:40
– Så att den rullar ordentligt den där Model 3. Men faktum är att den är så brusig. Ni har ju själva Model 3. Men i vinterdäck är den så brusig att jag är så trött på att det låter så mycket i den.
Alfred – 2:52
– Men kör inte du dubbfria vinterdäck? Jo då, de är dubbfria. Absolut. För då brukar väl nästan vinterdäcken vara tystare än sommardäcken?
Fabian – 2:58
– Det är inte på Göteborgs vägar i alla fall kan jag säga.
Anders – 3:01
– Men du har ju den gamla Model 3 också. Det har ju kommit en uppdatering där de har fixat bruset i fönster och sådär.
Alfred – 3:07
– Du har en väldigt ny, gammal Model 3.
Fabian – 3:09
– Jag ska faktiskt. Tack så hemskt mycket. Det är typ den sista som såldes innan det blev Highland. Den nya fina designen. Och bättre brusreducering. De hade tjockare rutor eller vad det är de har gjort. Jag har gett upp nu. Jag kör bil med AirPods med noise canceling. Jag orkar inte med vägbruset längre. Jag har slutat använda stereon. Jag kör bara mina AirPods nu med noise canceling.
Alfred – 3:31
– Jag gör faktiskt detsamma när jag ska åka långt och är själv. Och det går ju inte att slå. Det finns ju ingen bil som kan bli så tyst med noise canceling. Och ligger man på motorväg så spelar det inte någon roll.
Fabian – 3:42
– Nej, men precis. Men det är så pass ändå att om man sitter och jag och Erik har ju åkt en hel del upp till Stockholm till exempel. Det är ändå så pass att man måste höja rösten. Man hör ju inte varandra. Normalt hade jag kunnat haft mer möten då. Men när rösten var dålig har jag inte kunnat ha det i bilen. För jag måste skrika så högt för att den andra ska höra. Så det är verkligen ett problem det där. Jag hoppas att de har löst det i Highland. Jag tänkte att jag skulle provköra den i dagarna. Så får vi se om det är bättre.
Alfred – 4:05
– Ja, men den är ju tystare.
Alfred – 4:07
– Men jag tycker det är intressant hur referensramen förflyttar sig. Vår Model X från 2017, den är ju också på intet sätt den tystaste elbilen. Det är väl tyskarna som ligger längst fram där. Även om det verkar som att folk börjar tycka att Tesla är på väg att komma ikapp, så är det ju ändå tyskarna som är mästare på att bygga tysta bilar. Än så länge. Men ändå så är det så där när folk som kör förbränningsmotorbilar åker med i vår Model X. Då tycker de att den är supertyst.
Fabian – 4:37
– Inget motorljud och så.
Anders – 4:39
– I låga hastigheter är ju elbilarna tysta. Men när du börjar köra motorväg, då är det ju vägbruset och däckljuden som är så betydande.
Fabian – 4:48
– Ja, motorerna låter ju ingenting.
Alfred – 4:51
– Vi hade ju en sjusitsig bil även innan. Då körde vi en Ford S-Max. Etanol faktiskt. Och då var det så här, när folk satt längst bak, det gick inte att prata med dem från förra plats.
Alfred – 5:02
– I vår Model X är det absolut så att man får höja rösten lite eller påkalla uppmärksamhet för att kunna prata med dem längst bak. Men det är definitivt så att det går utan problem. Sen har vi inte Ford S-Max, någon bra referensbil kanske på tystaste bil.
Fabian – 5:14
– Sen är det ju en fråga om hur ljudet låter också. Det är ju inte bara decibelräknat detta. Det är ju också en fråga om det är högfrekvent. Så är det mycket svårare att prata än om det är lågfrekvent. Min känsla kring de tyska bilarna är att det är lite mer dovt buller som inte är riktigt så högfrekvent. Vilket gör det mycket bekvämare att åka i dem ändå.
Fabian – 5:33
– Så där måste man säga att Tesla är inte världsbäst på det. Jag tänkte att jag ska provköra Highland, Tesla Model 3s nya uppgraderade variant här i dagarna. Har ni hunnit köra den?
Alfred – 5:44
– Jag har kört Highland, bara en kort provkörning. Och då satte jag faktiskt dubbdäck på den. Så det var väl dumt i termer av att få veta hur tyst den kan vara. Dubbdäck och dåligt väglag.
Alfred – 5:58
– Men den gör ju ett gott intryck och jag är också sugen. Samtidigt som det känns onödigt, för vår Model 3 är ju ändå någon form av andra bil. Och är den nya av våra två. Så det känns som att det är Model X som ska bytas ut först.
Fabian – 6:12
– Verkligen.
Anders – 6:13
– Har det kommit någon vidare där i tankarna, Alfred?
Alfred – 6:16
– Ja, Tesla hör ju av sig hela tiden och vill sälja mig också. Men jag säger, hör av er. Ja, det gör de till mig. Nu har de haft kampanjer igen om att ta med sig full självkörning som jag har på den. Och gratis superladdning. Varför får inte jag någon? Det kanske hamnar i spammen då? Jag måste kolla. Ja, du får kolla. De har pingat mig titt som tätt och jag säger, hör av er när ni har en räntekampanj framtidigt. Exakt. Då slår jag till. Hör de av sig personligen till dig? Jag får ju reklammejl om det. Nej, de hör av sig. De ringer mig och de hör av sig. Så de har nog mig i någon form av kartotek där det står att jag är sugen på att köpa ny bil. Så håller de på och försöker bearbeta mig helt enkelt.
Fabian – 6:54
– Men då kanske man ska göra det då? För jag tänker ju att om jag kan få ett erbjudande att det är billigare att få byta bilen, då är det klart att jag hoppar på det. Det kommer jag göra.
Alfred – 7:02
– Ja, men det är svårt hur man ska mäta det där med billigare. Billigare i månaden är väl kanske inte samma sak.
Alfred – 7:10
– Det beror ju på, du ska ju lägga en ny handpenning då.
Fabian – 7:13
– Jag har noll i handpenning. Det kan man få.
Alfred – 7:17
– Jag har ju kört våra bilar som förmånsbilar på företaget först och sen köpt ut dem privat efter tre år. Det har varit min plan. Men nu när jag kollar på om jag vill köpa en ny Model X, det förmånsvärdet är så högt på dem nu. Det finns ingen vits med att hålla på med det. Nästa gång köper jag nog bara privat avbetalning direkt.
Fabian – 7:34
– Det är väl att du kan dra av lite annat? En och annan biltvätt kanske? Om det är försäkring och reparationer och sådär.
Alfred – 7:41
– Ja, reparationerna vågar jag göra. Biltvättarna har jag faktiskt inte tänkt att jag kan dra av eftersom jag kör så hög andel privat. Men ja.
Fabian – 7:50
– Det är lite gränslandat. Det här är mitt skatteverk, så ta mig inte på orden här. Men det är många som gör det. Så kan vi säga.
Alfred – 7:59
– Härligt. Hur mår du då Anders? Du var förkyld sa du?
Anders – 8:02
– Ja, men förkyld. Så kroppsligen inte tipp topp. Och själsligen inte tipp topp heller. Oj då.
Anders – 8:09
– Jag och Fabian driver den här vårdcentralen, Hälsa Hemma, som åker hem till våra patienter med elbilar. Och vi kör Renault Zoe-bilar. Elektriska då såklart. Jag har pratat mycket, pratat med Varm om de bilarna. För att de har varit så driftsäkra. Ja, ajdå. Famous last words eller? Ja, men precis. Vi har 11-12 sådana bilar tror jag. Zoe-bilar. Och nu för första gången har vi fått ett riktigt fel på en av bilarna. Så att det tändes varningslampor. Det har mest varit så här att vi har kört på refuger och totalkanter och behövt byta däck och fälgar och sånt som har gått sönder. Och någon påbackning och sådär. Men nu så har ombordladdaren på en av Zoe-bilarna gått sönder.
Anders – 8:46
– Och då är det ju Bilia då som hanterar de här ärendena, Renault verkstad. Och det har tagit oss tre veckor att få återkoppling från dem. Den har bara stått hos dem. Vi vet inte ens vad det har varit för fel. Vi vet inte om det har varit garantiärende ens en gång. Så det har varit ett väldigt pusslande. Jag och min fru har fått åka in på kvällarna och hyra bil och ställa där så att de ska ha bilarna när de kommer på morgonen nästa dag. Och så har vi varit där på kvällarna och helgerna och lämnat bilar och sådär. Och nu då tre veckor senare så säger Bilia att det är ett garantiärende. Vi hade fått hyrbil för hela perioden då om de hade kläckt ur sig det tidigare. Nej! Bilia, fan! Ja, helt kast. Så att nu får vi veta efter påsk så är tanken att den ska lagas.
Fabian – 9:30
– Men de fakturorna för hyrbilar, de samlar du ihop och ger till Bilia, tänker jag.
Anders – 9:34
– Ja, såklart. Det får de betala. Men efter påsk nu då så säger de att den ska vara reparerad. Och då kommer den ha stått hos Bilia i över fyra veckor. Med i stort sett obefintlig kommunikation från deras sida. Vi har ringt sju gånger på en dag för att få besked. De här bilarna används ju i verksamheten. Det är ju ett jäkla problem.
Alfred – 9:55
– Det är intressant det där, jag tror jag sagt det någon gång tidigare, mitt första jobb när jag gick ut gymnasiet, då jobbade jag på BMW.
Alfred – 10:02
– Det är inte världens vanligaste taximärke, men det hände ändå då och då att man fick in taxibilar på verkstaden.
Alfred – 10:09
– Den kundgruppen är ju speciell. Och det fattar man ju varför. Som privatperson får man ju någonstans räkna med att man kan vara av med bilen någon vecka, beroende på vart man har hänt. Men för en taxiåkare, det går ju inte att vara utan bilen.
Anders – 10:27
– Jag har kört Volkswagen tidigare och då har jag ändå varit ganska nöjd med servicen. Det här är den absolut sämsta serviceupplevelsen jag har haft någonsin hos Bilia. Ja, tänk om vi hade gjort så med våra patienter. De kommer in med ett akut ärende och så hör vi av oss tre veckor senare. Om att vi kanske kommer ta hand om det. Ja, exakt. Efter massa tjat. Det går på garanti.
Anders – 10:47
– Och det är inte så att de har hört av sig, utan vi har ringt och ringt och ringt och ringt och ringt. Och en kille har de som kan hantera det. Han har varit på semester och ingen annan vet.
Fabian – 10:56
– Vi vet ju att det är högt uppsatta människor bland oss som lyssnar på oss, Bilia. Ni kan höra av er och kolla vad det är som har hänt. Och så kanske ni får vara med i podden och förklara er.
Anders – 11:03
– Alltså jag kan säga, Teslas serviceorganisation som har fått mycket kritik är liksom sju gånger bättre än det här.
Fabian – 11:10
– De svarar på chatt och sådär, så det är ändå ganska bra.
Anders – 11:13
– Jag har aldrig varit med om något så här dåligt som detta.
Alfred – 11:15
– Jag tycker alltid det är svårt när man ska utvärdera hur nöjd man ska vara med en verkstad. Det är lite som att, hur nöjd är man med sin telefonoperatör? Och vem är det man ska byta till i protest när man är missnöjd? Exakt.
Anders – 11:25
– Men nu har jag ändå haft Tesla sedan 2015. Då blev det nio år. Det har haft mycket med deras serviceorganisation att göra. I början så var den riktigt dålig, jag har rapporterat om det i podden också tidigare. Men nu funkar det ganska bra.
Alfred – 11:36
– Jag tyckte att det funkat bra de få gånger jag haft kontakt med dem. Det måste jag säga, sen vet man ju aldrig om det är att de har en lista på namn som de hanterar extra bra. Man kan ju tänka sig det om man har en podd. Jag tycker inte det verkar som det. De fick ju så otroligt. De allra första upplevelserna jag hade med Tesla serviceorganisation så var det helt fantastiskt. Men då var det för att vi var en liten utvald kretsägare. Sen så blev det ju så stora problem när de var tvungna att skala supersnabbt samtidigt. För att det blev så mycket fler bilar. Och så var det som att de sa shit vi har inte tid att hålla på att svara i telefon hela tiden. Så då började de ju ta bort alla telefonnummer och att man skulle kommunicera med dem via appen innan appen var bra på det. Ja innan det gick i appen heller. Och då var det ju bara mörker, för då var det helt omöjligt. Men nu är ju appen tipp topp för det. Det går ju skitsmidigt när man har med dem att göra via appen tycker jag.
Anders – 12:27
– Jag kan också bara tipsa våra lyssnare om vi har några läkare som lyssnar. Så söker vi en specialist i allmänmedicin till vår klinik i Stockholm. Och så söker vi lite legitimerade läkare till Stockholm också. Så om vi har läkare som lyssnar på oss så hör av er till anders@bilarmedsladd.se Ja men gör det. För hälsa hemma växer.
Fabian – 12:45
– Och jag kan lägga till att du söker en BVC eller distriktssköterska till Göteborg också. Så vi växer så det knakar. Många glada patienter och kollegor som väntar dig om du vill jobba hos oss.
Anders – 12:55
– Ja, Alfred hur är det med dig då?
Alfred – 12:57
– Jo men jag är lite taggad faktiskt. När vi har spelat in här så ska jag hålla en föreläsning i den här gamla reaktorhallen faktiskt. KTH. Det är en av Sveriges allra första reaktorer som byggdes. För du har en sån här gigamättare på dig då? Ja, det känns som att det är ganska tryggt. Jag har varit där nere tidigare också på events. Det är liksom en eventlokal nu. Det är en strålande idé. Ja, eller hur? Ragadisch. Jag ska få hålla en föreläsning om att spana in i framtiden. Vilket jag gör både som investerare och som författare. De ville ha författaringången i det. Det är ganska kul. Jag tror jag har kört det någon gång i podden. Om man använder en gammal uppfinning och sätter sig i de skorna på de som levde under tiden när den precis var på väg att slå igenom. Hur svårt det var för dem att föreställa sig. Tänk elektricitet. Tänk Tesla och Edison. Vad föreställde de sig att vi skulle använda elektriciteten till? De hade nog inte förutspått brödrostar och tamagotchis och Segway. De såg glödlampan, den var rätt uppenbar.
Alfred – 14:03
– Elektriska lokomotiv tänkte de på och så vidare. Men sen ska jag använda samma sak för att göra en uppfinning som inte har slagit igenom på bred front ännu. Så jag har ägnat rätt mycket tid åt att spana om allt som kommer i kärlvattnet av billig uppskjutning till rymden. Att uppskjutningskostnaderna blir så billiga. Det blir rätt coolt.
Anders – 14:24
– För det här har du pratat om tidigare i podden, Alfred. Har du något sådant konkret du kan dela med dig av?
Alfred – 14:31
– Ja, hisspitchen. Okej, ni får en liten sneak peek då. Men om man tänker en affärsmodell, när det blir så mycket billigare att skjuta upp i rymden, då blir det nya tillämpningar som blir möjliga. Starlink är ju en. Det har inte varit ekonomiskt görbart att koppla upp folk på internet. Det låter upp en massa saker.
Anders – 14:45
– Starlink, ska vi bara berätta det för lyssnarna så de vet vad det är? Det är alltså ett enormt satellitnätverk.
Alfred – 14:49
– Internet överallt via satellit. Och att man kan erbjuda det på en prispunkt som inte är särskilt mycket dyrare än en helt vanlig uppkoppling, så att det blir ett rejält alternativ för många att välja. I synnerhet då där det är svårt att koppla upp på konventionellt sätt. Det är ju för att det blivit så billigt att skjuta upp som det är möjligt att göra. Men jag snöar in på ett annat tillämpningsområde som känns som en ganska lågt hängande frukt. Och det är att nu blir rymdturism på allvar möjligt när det blir billigt att skjuta upp. Och det är att det redan har kommit igång företag som kollar på att bygga hotell i omloppsbana. Egentligen rymdstationer som turister kan bo på. Och det som är intressant när man börjar fundera på vad hotell behöver i omloppsbana, de behöver ju bli försedda med resurser. De behöver syre, de behöver vatten, de behöver bränsle. Det är oklart om maten ska tillverkas där eller med de beståndsdelarna. Eller om man ska skicka upp maten också. Och folk behöver något att göra där uppe också. Det som är coolt, för nu vill jag komma till poängen i spaningen. Det som är coolt när man börjar kolla på det här, det är att om man sätter sig in i det här och förstår, jorden är en så himla djup gravitationsbrunn. Om man tittar på hur mycket energi som går åt till att skicka upp i rymden, så är det liksom för varje kilo vi skickar upp i rymden, så är tumregeln att det behövs 100 kilo bränsle. Så man kan tänka att det är ungefär 1% av bränslets energi som går åt till att lyfta upp det man vill ha upp i rymden. Och 99% av bränslets energi går till att lyfta upp bränslet som behövs för att skicka upp. Så jordens gravitationsbrunn är så djup att det bästa bränsle vi har för att skicka upp raketer, nätt och jämnt klarar av att lyfta lite mer än sin egen vikt. Hade jorden bara varit lite större, då hade det kemiska bränslet vi använder i raketer inte varit starkt nog att ta sig upp i omloppsbana. Det hade inte kunnat lyfta sig själv upp i omloppsbana. Fattar ni? Hänger ni med på poängen? Ja, absolut. Och då om man börjar räkna, ganska snart så fattar man att på jorden är vi vana vid att vi lägger energi på att accelerera, sen lägger vi energi på att upprätthålla hastighet, och sen är det gratis att stanna. Men i rymden så är det bara så att du lägger energi på att accelerera, sen kostar det ingenting att upprätthålla hastigheten. Och sen kostar det lika mycket energi som det kostade att accelerera, att bromsa igen. Så det betyder att avstånd är väldigt billigt. Det är inte så billigt tidsmässigt, men rent energimässigt så är det väldigt billigt. Och det gör att om man kollar på det billigaste sättet att förse ett rymdhotell i omloppsbana runt jorden med resurser, så bara shit, det är faktiskt billigare att ta resurserna från månen än från jorden. Och när man har tänkt den tanken så bara shit, det är faktiskt ännu billigare att göra det från asteroidbältet bortanför Mars. Rent energimässigt. Så då kan man börja se att det kommer komma på plats en försörjningskedja med tillverkning och resursutvinning i rymden. På månen och i asteroidbältet. Och när man ska flyga fram och tillbaka dit, då vill man inte använda raketmotorer, utan då vill man använda sådana här ion thrusters som vi har på satelliterna för att korrigera omloppsbana. För de är mycket effektivare. De har 10% massan som behövs jämfört med en konventionell raketmotor för att åstadkomma samma momentum. Men de accelererar för långsamt för att det ska gå att skjuta upp sig från jorden. Men om man väl är i rymden, då börjar vi bygga stora rymdskepp som aldrig kommer att landa, utan som bara går fram och tillbaka ute i rymden. Och då börjar man fatta att shit, vi kommer ha space ports, rymdhamnar i omloppsbana runt jorden som är omloppsbana. Våra raketer kommer vara som tåget till flygplatsen. Och sen kliver vi på våra long haul flights, som är de här stora rymdskeppen som aldrig landar. Det finns ingen anledning till att de behöver vara små.
Fabian – 18:19
– Du tycker att allt det här börjar med hoteller i omloppsbana?
Alfred – 18:22
– Ja, och det som är intressant med den här spaningen är att varje steg är logiskt och rationellt ekonomiskt. Och slutpunkten känns ju som science fiction, men starten är verklighet. Den håller på att hända nu. Vi har inte ens pratat om det, men Starship har precis skjutit upp den tredje. De börjar komma långt med den raketen som möjliggör hela den här uppbyggnaden. Men är inte det lite samma som glödlampsgrejen där? För det känns ju ganska banalt att tänka sig att rymdturism är ett första tillämpningsområde. Är det så innovativt? Ja, det är väl det som är grejen. Om man hade beskrivit hur verkligheten blev när elektricitet slog igenom, då skulle den historien ha känts för de som levde på 1880 och 1890-talet. Precis som den berättelsen jag precis berättade om rymden. De allra första stegen är uppenbara och reella. Och sen så någonstans längs med vägen börjar det låta som science fiction.
Anders – 19:11
– Men jag tänker att analogin då, det här med glödlampan, det är ju så att glödlampan ledde till att man uppfann strömbrytare och säkringsskåp och massa annat. Och reläer och datorer och robotar.
Alfred – 19:22
– Glödlampan var ju en sån killer app att det motiverade folk att bygga ett elnät för att få in el i hemmet så man fick belysning. Och sen så var det så här, ingen hade byggt ett elnät för att få en elektrisk brödrost. Men när elnätet redan fanns på plats i hemmet, då ville man ha en brödrost också.
Anders – 19:38
– Men okej, jag är inte lika övertygad som du Alfred om att rymdturism kommer bli grejen.
Fabian – 19:42
– Frågan är om det är den acceleratorn, eller hur? Det är frågan, kommer du åka Alfred?
Alfred – 19:46
– Det är väl egentligen skit samma. Det som är spaningen är ju att så fort, det är väl nästan alla tillämpningar vi kan komma på, så börjar det behövas ett försörjningsled i rymden för resurser. Som kommer skapa massa innovation.
Alfred – 20:00
– Och att strikt rena ekonomiska spelregler leder fram till att det behövs. Absolut. Medans för gemene man så tror jag det känns som att, vadå, varför ska vi ut till asteroiderna eller längre bort? Det är väl bara att skicka upp det vi ska ha från jorden. Jag köper helt in på allt det där. Det är bara frågan, vad är den katalysatorn? Är det verkligen rymdturism? Exakt. Det är någonting där det behövs människor i omloppsbana.
Anders – 20:22
– Du vet i USA om de har två veckors semester, stackarna där, har jobbat ett helt år och så åker ner till Florida på stranden. Så ska de istället åka upp och ligga i tyngdlöshet i mörker. Så kommer man tillbaka som en spaghetti med inga muskler kvar. Inte solbrännare, ingenting. Av sju miljarder människor på jorden så kanske det är några få miljoner som har råd på prispunkten som kommer vara från början. Säg att det är 20-30 miljoner då. Jag tror ändå att det kommer finnas hundratusentals av dem som kommer vilja testa det här. It’s a once in a lifetime experience. Man kanske inte blir en frequent traveler, men alla kommer vilja åka upp någon gång. Det är alldeles tillräckligt mycket människor som ska upp i omloppsbana för att det kommer behövas byggas försörjningssfält. Det finns många exotiska mål i Sverige också. Jag har till exempel tittat på om man skulle åka till Nordkorea på semester. Det är inte heller såhär fantastiskt avslappnande, men det är en kul upplevelse. Det är inte många som åker dit. Jag tror du kan jämföra ditt rymdhotell med Nordkorea.
Alfred – 21:20
– Ni åker till Tropical Island om och om igen, så jag tror inte du är representativ. Jag tänkte säga det. De andra av oss, vi vill testa nya saker. Ja, exakt.
Fabian – 21:28
– Det brukar jag vilja göra. Men du, nyckelfrågan. Alfred Ewer, skulle du själv åka? Ja, jag är sjukt sugen på att åka upp.
Alfred – 21:34
– Ja, det hade du också gjort. När jag pratar om månen med min treåring, så frågar han om jag vill åka dit. Så säger jag.
Fabian – 21:41
– Om man är nyfiken på att se en sån här verklighet som Alfred pratar om, då kan man faktiskt titta på en tv-serie på HBO som heter The Expanse. De krigar och sådär. Det är inte så bra stämning alltid, men den är extremt bra. Det som är nice är att de har fått till fysiken rätt. Med ett undantag, och det är att det finns ljud i rymden. Det vet ni ju alla att utan luft så finns det inget ljud. Men det blir en väldigt tråkig tv-serie.
Alfred – 22:05
– Ja, de unnar sig ju lite såhär. Det är en jättebra serie, jag gillar den också. Men de unnar sig ju lite såhär hypotetiska framtida motorer också. Men det finns en förankring i fysik, det gör det.
Fabian – 22:13
– Ja, men också just hur sårbara vi människor är i rymden, i de här små tin cansen, plåtburkarna som vi åker omkring i. Det tycker jag är väldigt tydligt hur farligt rymden är. Och hur tomt det är. Det är en bra serie.
Anders – 22:27
– Jag vill bara rätta dig där, Fabian. Det är inte så att ljud inte kan fortplantas om det inte är luft. Utan ljud kan ju fortplantas i annat också. Det måste ju inte vara luft för att ljudet ska fortplantas. Vatten och metall.
Fabian – 22:38
– Nej, det är sant. Men det kan inte vara vakuum som det är i rymden. Får jag be om ursäkt för en grej också? Kör hårt.
Alfred – 22:43
– Jag tycker, för dagens avsnitt, vi har mycket framför oss. Vi får inte plats, men vi borde bara nämna också. Har ni sett att det har varit brandattentat mot Töftarfabriken i Tyskland? Den har ju stått stilla i en vecka för att miljöaktivister eldade upp en starkströmsledning. Och allt det här är i kölvattnet av att Tesla håller på att bygga ut fabriken där för att öka tillverkningen. Så det är mycket protester runt om i Tyskland. De måste hugga ner träd när de ska expandera fabriken. Men det verkar som att Tesla vill fördubbla produktionen av bilar och de tänker också börja bygga sämre. Alltså, lastbilarna i Europa, i Tyskland. Det är det jag skulle vilja. Men de har jättestort problem att få med sig befolkningen i Tyskland runt det. Det är väldigt polariserat.
Anders – 23:27
– Vi rapporterade för ett tag sedan, Alfred, om att det var mycket miljöaktivister som kritiserade Tesla för att man inte vill ha bilar. Och då har gett sig på Tesla som någon sorts bilföreträdare. Är det det det handlar om?
Alfred – 23:40
– Ja, det blir ju allt mer polariserat. Jag tänkte bara be om ursäkt för att vi inte kommer att rapportera fullärdet om det, så jag har inte förberett mig för att prata om det nu heller. Vi kanske får återkomma till det, men jag tänkte att det var lite tjänstefel av oss att inte ens nämna det. Så vi borde nämna att det har hänt, så att folk inte tror att vi har missat det.
Alfred – 23:57
– Och så får vi kanske återkomma till det. Vi har fått jättemycket mail och tipsar om att det är nya turer i Tesla-strejken, att Tesla har börjat prata och sådär. Men det verkar inte vara så mycket nytt att det motiverar att vi ska ta ett nytt grepp på det igen. Vi har gjort det så mycket och det finns andra ämnen som vi vill gå på. Så ska vi göra just det? Gå på och lyssna på det? Ja, absolut.
Anders – 24:25
– har vi fått mail från Elias Sandgren som skriver Hej bilar med sladd. Tack för en bra podd. Sitter mycket i elbil och är som sällskap under mina resor i jobbet. Keep it up! I ett tidigare avsnitt var det en lyssnare som efterfrågade en fasbalanserande laddbox. Jag jobbar faktiskt med en svensk laddbox som heter Facebox som kan göra just det, det vill säga den använder de faser som har mest krut. När det blir fullt på en fas stänger den av den, men fortsätter att använda de andra eller bara en för att fortsätta ladda så mycket den kan. Jag vet att det är unikt med den möjligheten och kan förstå att alla inte känner till att det faktiskt går. Sen har den rätt i att en elbil inte kan ta olika mycket ampere på olika faser samtidigt och gå upp till biltillverkaren att lösa det om det ens är möjligt. Tack igen för en bra podd.
Fabian – 25:09
– Så den skalar ner den här boxen som han jobbar för. Det får vi säga också. Det var bra att den var helt öppen och ärlig. Så den skalar ner. Elbrännarna kan ju ta allt från noll till tre faser. Så det den gör är att den steker en fas om det håller på att bli överbelastat på ens nät där hemma.
Alfred – 25:27
– Just det, så istället för att stänga av alla tre faserna för att en blir överbelastad så kan man behålla de andra. Det var egentligen precis vad lyssnaren som då skrev efterfrågade. Jag tänkte faktiskt, just eftersom han jobbade för Facebox, vi har fått även från andra håll tips på lösningar på det här problemet. Det finns någon som till exempel har solceller i och för sig. Och då har de en produkt som heter EnergiHubben från Ferroamp, som också tror jag är ett svenskt bolag. Och den kan hålla på att balansera. Tydligen kan den också lösa så att den, åtminstone i kombination med att de har en laddbox från Citec, så kan de lösa så att den balanserar på inkommande faser och undvika överbelastning genom att den EnergiHubben gör ett jobb där helt enkelt.
Anders – 26:10
– Ferroamp är ju ganska unik i och med att den flyttar kapacitet från en fas till en annan. Så att du får helt jämn belastning i hushållet och då kan sänka intagssäkringen eller huvudsäkringen på huset. Men jag förstod inte, den här Facebox förstod inte som att den kan göra det, utan snarare att den stänger av en fas när den är full. Ja, men exakt.
Alfred – 26:28
– Jag antar att den Ferroamp-lösningen, då kan man, finns det plats någonstans, då kan man balansera dem jämnt på alla faserna så att en eventuell laddbox kan ladda med alla tre faserna så högt som det går. Så det blir väl närmre teoretiskt max då, medan Facebox-lösningen blir att om en blir överbelastad, då har man i alla fall de andra två kvar. Medan de som vi har med Easy och andra, då blir det liksom, om någon blir överbelastad, då stänger man av laddningen tills det slutar vara överbelastat.
Anders – 26:53
– Nej, min laddbox, Easy-laddbox, den sänker ju ampere styrkan på hela laddningen. Alla tre faserna. Ja, just det.
Alfred – 27:00
– Men om det blir överbelastat och har ramlat inne i huset så att det inte finns något utrymme för laddning alls. Ja, då stänger den av. Jag kan tycka lite grann att det här är så jäkla teoretiskt.
Fabian – 27:10
– Jag menar, ni hörde ju precis, jag kör 4000 mil ofta med tomt batteri när jag kommer hem och behöver ha fullt i princip när jag åker igen dagen därpå. Jag har bara 20 ampere säkring på villan och vi laddar två elbilar.
Fabian – 27:25
– Och det här går alldeles utmärkt. Man hinner ju alltid klart över natten ändå. Den hinner klart ändå. Så jag måste säga att det här är lite ingenjörens våta dröm att optimera saker, känner jag.
Anders – 27:36
– Jag har mycket problem. Jag skulle säga att varje dag så kommer det meddelanden från Tibber-appen att huvudsäkringen är överbelastad.
Fabian – 27:44
– Det händer ju för mig också, men man kan ju alltså pressa säkringarna ganska hårt innan de går. Och ganska länge. Det är ju lugnt att dra så här. Men Anders, har du problem med att hinna ladda klart? För det är väl det som är grejen. Om den måste stänga av för att du blir överbelastad. Hinner du ladda klart till morgonen eller inte?
Anders – 27:58
– Jag har faktiskt stängt av Tibbers lastbalansering. För att den är alldeles för konservativ. Så den drar ner så mycket att bilarna inte hinner ladda färdigt på morgonen. Så då står de och laddar den elen som är allra dyrast. Och vad har du för huvudsäkring då? 25 ampere. 25 ampere, ja just det. 70-talsvillan. Då laddar vi två bilar. Så det tar ju 16 ampere då. Så du har 9 ampere kvar till resten av huset.
Fabian – 28:22
– De som har problem med det här tror jag är framförallt de som sitter och har kvar direktverkande el. Och inte har värmepump och så. Då är det kanske där man ska börja faktiskt. Är det många som kör elbil som också har direktverkande el? De förekommer. Jag har nyligen fått min pappa att byta till värmepump. Jag har värmepump också. Men det drar ju rätt mycket när varmvattnet ska värmas. Och ventilationen ska snurra. Om den är rätt installerad så ska ju värmepumpen dra ner effekten istället. Då ska man ha en ny värmepump. Vi har en gammal Heddy värmepump. Den är superdum. I regel har alla, även äldre direktverkande el, effektvakter kopplade till sig. Och det är ju en lastbalansering. Men då är det ju så att man prioriterar att ladda bilen istället för att få varmt i huset. Det är ju det som händer. Så här får man välja lite grann.
Alfred – 29:07
– Jag framhärdar det som jag sa när vi svarade på den här frågan från början. Har man bara en sådan här effektmätare på plats, som finns från flera elbolag nu, då blir det ganska lätt att kartlägga hur snedbalansen är. Och vet man vilka förbrukare det är, vilket är lätt att ta reda på med den där mätaren, och vilka faser som är överbelastade. Det handlar ju om någon tusenlapp till en elektriker. Så har man stuvat om i huvudcentralen och sen så har man inte en snedbalans längre. Och det är väl så jag skulle lösa det här problemet.
Fabian – 29:36
– Jag pratade med min elektriker som var här senast om det. Och han sa att alla bara lägger, för det finns ju tre faser. Alla bara lägger på L1, den första fasen. L1, L1, L1, L1. Och sen går ju säkringarna på ettan. L1, L1, L1. Och sen så kommer någon direkt. Ja, det finns mycket, och nu ska jag lägga till en stor förbrukare, då lägger jag den på L3. Ja, exakt.
Anders – 29:53
– Det här är inte mitt problem faktiskt, utan mitt problem är att värmepumpen, den är på en fas bara, så den är inte på tre faser. Så den drar den ena fasen väldigt snett. Så det finns liksom inget. Alltså nattetid när bilarna laddas och varmvatten kokas, så är det inget annat. Ja, men då så.
Alfred – 30:10
– Varmvattenberedare brukar ju vara tvåfas. Då kan du lägga dem på tvåan och trean då. Eller så är det faktiskt så att du ska ha en sådan här fas. Det kanske är det som är usecaset. Om man har luftvärmepumpar, kanske framför allt som är enfasvärmepumpar. Ja, luftvärmepumpar är enfas.
Anders – 30:23
– Jag har luftvatten, men jag tror att, för att jag utgick från att den var trefas, och när de installerade den sen, en IVT var det, så sa de att den var enfas. Men det är ingen fara, säger de. Nej, och det är det ni ska lyssna på noga i den här podden.
Fabian – 30:38
– Se till om ni köper en värmepump, trefas är det som gäller. Se till att ni får effektvakt, för det här höll på att hända mig också. Men jag framhärdade att jag vill ha en effektvakt och då var de sura och satte dit den.
Alfred – 30:49
– Men det här är väl tillnärningsområdet då? Har man en enfasvärmepump, som är så modern att man inte vill byta ut den. Då kanske man har stor nytta av en sådan här fasbalanserande laddbox.
Fabian – 30:58
– Jag vill bara lägga till att jag har faktiskt tre värmepumpar. Två är luftvärmepumpar som är enfas och en är trefas. Och två är elbilar på 20 ampere. Det går utmärkt att köra på det. Tre enfasvärmepumpar, då kan man göra det till trefas tillsammans. Ja,
Fabian – 31:12
– så den ena är trefas och de andra är två enfas. Då skulle du ha köpt en till enfas så hade du varit hemma. Det är på gång, jag vill kunna kyla på sommaren. Det blir väldigt varmt på sommaren här.
Anders – 31:21
– Hörni, det blir mycket faser. Nya Audi Q6 e-tron, snart självkörande bilar i Europa och fördubblad elproduktion. Men hur mycket kärnkraft blir det egentligen? Allt efter detta. Och podden går nu in i en ny fas. Vi
Anders – 31:38
– är nu ett steg närmare förarlösa bilar i EU. Har ni hängt med på det här? Lite grann, men berätta. Vi har ju pratat om det tidigare i podden. Det är sjukt spännande. Det är som att nu ska äntligen mina Tesla FSD-bilar kunna få FSD. När händer det? Det var du Alfred som rapporterade om det här i höstas. Då var det planerat att det här skulle beslutas på ett möte i oktober vill jag minnas. Så kom de inte överens och så sköt de det till nästa år. Vilket är det här året nu. Det är så här att regelverket runt fordonstrafik, det är internationellt. Ni vet ju att det fungerar på ungefär samma sätt med rondeller och allting sånt runt om i världen. Det är för att man kommer överens globalt hur trafik ska fungera och regleras. USA går sin egen väg lite grann, men de harmoniserar säkert med det där regelverket. Så är det absolut. Engelsmännen som kör på fel sida av vägen. Men det här styrs av FN som samordnar detta och FN har en undergrupp som kallas FNs ekonomiska kommission för Europa. Eller det är FNs ekonomiska kommission för Europa, UNECE kallas det för. Och den här arbetsgruppen heter GRVA, vi har pratat om det tidigare. Och där samlas fordonsbranschen för att sätta olika regler, framför allt för Europa. De har nu beslutat att det här nya regelverket som heter DCAS, det har vi rapporterat om tidigare, det står för Driver Control Assistance Systems. Och det ska nu implementeras i Europa. Det vill säga att man har tagit beslut nu att vi ska kunna ha föreläsarbilar i Europa.
Anders – 33:12
– Och det här systemet då, det ersätter det gamla ADAS, det har vi pratat om tidigare, man nämner det ibland. Advanced Driver Assistance Systems. Ja, precis. Och det ska leva kvar. Tillverkare kan ju fortfarande, som inte har mer avancerade system, de kan fortfarande leverera bilar enligt ADAS-specifikationen. Men man kan alltså välja att leverera enligt DCAS-specifikationen när de här reglerna träder i kraft. Ja, faktum är att jag tror till och med att man behåller ADAS och DCAS är en undergrupp till ADAS. Men det är detaljer, det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att det nu kommer vara tillåtet med fullt självkörande bilar i Europa. Om det finns en förare som övervakar, eller hur? Så det är ju fortfarande level 2 enligt SAE-systemet för att beskriva självkörning. Exakt, det är lite haken då. För det måste sitta en förare där, föraren måste sitta i ratten, eller hålla i ratten och det ska finnas ett övervakningssystem som griper in om personen tittar bort i mer än fem sekunder så ska övervakningssystemet börja pipa och tjuta och sådär. Så att det inte är tal om att vi ska kunna ha några helt självkörande taxibilar till exempel. Men däremot, regelverket som gäller idag är ju ganska begränsat. Vi har pratat om det mycket, hur autopilotsystemen inte är så bra som de skulle kunna vara för att EU har reglerat. De får inte svänga för tvärt till exempel. Det blir för mycket G-krafter i sidleder det som begränsningen är. Och att köra i stadstrafik är inte att tänka på med ADAS-regelverket. Men nu så ska man kunna köra i stadstrafik med totalt full självkörning då, men med en förare som sitter på platsen. Och då är frågan, det är häftigt förstås, men hur mycket ytterligare värde skapar det jämfört med det som vi har idag när bilarna får köra själva på motorväg? Den här diskussionen har vi haft förut.
Alfred – 34:53
– Jag håller med dig om att det är framförallt på långresa som man har nytta av autopiloten. Om man ändå måste övervaka i stadskörning, hur mycket tid sparar man? Åtminstone för mig så är det så att jag tycker det här är en väldigt spännande utveckling. Jag vill vara med om den, jag vill uppleva den. Det man kan tänka är att om det här regelverket kommer på plats, att det får ske och vi sedan får mogna system som blir för bra så man märker att man aldrig behöver göra någonting. Då är det ju så vi kommer att få politiskt stöd för att lätta upp de övervakningsreglerna. Hur mycket förare måste vara inblandad? För att det blir svårt att gå direkt dit utan att ha det här mellansteget.
Anders – 35:29
– Jag håller med om det. När politikerna själva ser hur pålitliga de här systemen är när bilen kör helt perfekt i alla tänkbara miljöer, då kommer det inte vara några konstigheter att reglera att släppa bilarna och köra mer själv eller ta mer beslut. Det är massa detaljer i det här, det är en ganska tjock lunta i hela den här regleringen. Det handlar mycket om att den här föraren inte ska kunna göra andra saker. Du ska inte kunna köra för fort och om det börjar pipa och tjuta och systemet varnar, då kommer du bli avstängd så du inte får slå på dig mer under en viss tid framöver.
Alfred – 36:04
– Jag har ju också inte kunnat hålla mig, så jag har ju läst åtminstone de relevanta delarna av det här utkastet. Det finns ju några saker som är överraskande där som gör att till exempel Teslas FSD-system som det blir spontant så att jag tänker på, eftersom jag har rätt bra koll på hur det verkar fungera i USA, där det har tagits stora steg nu med FSD-beta 12 som är ute och hur bra det systemet börjar bli. Men om man kollar på hur det fungerar för förare där, så verkar det som att det kommer bli en del avgränsningar här för hur vi kommer att kunna få det i Europa. Till exempel då det här med makthastighet, att man ska inte få ha ett system som aktiveras på högre än hastighetsgränsen. Man ska kunna höja det ifall bilen har missuppfattat hastighetsgränsen, så kan man höja det över den rådande hastighetsgränsen, dock aldrig högre än den högsta tillåtna hastighetsgränsen i ett land. Så det betyder ju att om man kör med Tesla FSD, då kommer man aldrig kunna köra snabbare än 120 på motorväg. Om det nu finns någon som gör det, jag vet inte. Jag tittar lite på er. Det var den kommentaren du får. Det var den. Sen är det ju det här med att det verkar också som att det krävs visuell övervakning av föraren. Så att man har ett system som är förmöget att bedöma vart föraren har sin uppmärksamhet. Ja, men det står tydligt. Ja, men det har jag löst serru. Jag har löst det jättebra med ett kassakvitto. Ja, men det kan hända att den lösningen inte kommer fungera då. För om bilen inte kan övervaka det, då kommer den inte få göra det. Jag undrar lite vad som kommer hända med min gamla Model X då. För att den har ju allt som behövs för att kunna göra det här, utom då den här övervakningskameran inuti kupén. Så den har liksom inget sätt att övervaka mig visuellt. Och sätter upp en sån där Logitech webbkamera där under backspegeln med gaffatej. Det är ju intressant. Det är en intressant vinkel att ha med sig när man tänker på hur mycket Tesla försöker få mig att köpa en ny bil nu och ta med mig självkörning dit. Kommer det bli svårt att leverera självkörning till de här bilarna för att de faktiskt inte hade all hårdvarv? Just det, så kan det ju vara. Ja, men annars är det ju. När kommer det här vara på plats då, Anders?
Anders – 38:04
– Det är inte färdigt ännu riktigt, utan det är ett nytt möte i juni som är med World Forum for Harmonization of Vehicle Regulations. Och där ska det antas. Och i så fall, om det går vägen, vilket det troligtvis kommer göra nu när det är så välberett, då har vi det i Europa 2025.
Alfred – 38:20
– För den här arbetsgruppen som nu har fattat sitt beslut, de är väl typ kommittén som ska lägga fram sitt förslag till ett högre organ som brukar gå på arbetsgruppens rekommendationer. Och om arbetsgruppen är färdig med så här borde det vara, då finns det väldigt mycket som talar för att det kommer att klubbas i juni. Men det är då det formellt träder i kraft på UNSE-nivå. Och sen ska EUs medlemsländer också hinna implementera att systemet, att de uppdaterar sina nationella regelverk för att ta hänsyn till det här nya systemet. Eller sker det per automatik? Har du koll på det?
Anders – 38:53
– Det är oklart. För mig vet jag inte om det blir ett direktiv, alltså om man dirigerar EU-länderna och implementerar det här i en nationell lag eller om det blir en EU-lag. Jag vet faktiskt inte det. Det har jag inte sett.
Alfred – 39:03
– Vi vet ju tidigare att EU-kommissionen har varit och pressat på de här arbetsgrupperna för att komma i mål. Så det finns ju i alla fall, om det behövs ett EU-beslut, så finns det en politisk vilja från EU-kommissionens sida att få det här på plats snabbt. Vilket vi misstänker har att göra med de europeiska biltillverkarna. De som känner att det här behöver finnas för att de ska kunna komma ut med sina produkter och börja konkurrera med Tesla.
Anders – 39:22
– Jag tror inte att detta är ett direktiv faktiskt. Jag tror att allt det här styrs av lag. Men nu killar jag. Alright, ska vi lämna det där? Det tycker jag vi gör.
Fabian – 39:32
– Nu ska vi ge en liten uppdatering om Easee. Sa jag det rätt nu? Ja, nu sa du det rätt. Jag kan känna att det har varit så många turer i det här nu och jag behöver lite kraft att ta mig in i det här. Så jag tänkte att jag tar på mig Bengt Magnusson-rösten här. Och så kanske Umami Produktion kan lägga lite bakgrundsmusik. Jag tänker att det ska vara så här. Och så ska det vara i bakgrunden.
Fabian – 39:56
– Så, vi kör.
Fabian – 39:59
– Detta har hänt. Sveriges mest sålda laddbox förbjöds av Elsäkerhetsverket 2023. Totalt i EU har över 700 000 boxar sålts. I mitten av mars 2024 fick Elsäkerhetsverket en ny åtgärdsplan av Easee.
Fabian – 40:18
– Den kommer nu att granskas. Var det Bengt Magnusson-rösten? Ja, det var så bra det blev.
Fabian – 40:28
– Vi får se om det håller. Vad är nytt nu då, Fabian? Så det nya nu då, det är att den här planen inte är ny. Utan den verkar mer vara detsamma. Det vill säga att Easee framhärdar i att det ska räcka med att bara klistra de här små dekalerna. Som man har menat ska vara tillräckligt för att all hårdvara och allting ska vara korrekt enligt konstens alla regler. Och det är samma åtgärd som de föreslår som Easee redan tidigare har skickat in och Helsäkerhetsverket offentligt med en väldigt pedagogisk skrift har sågat vid fotknölarna. Ja, just det. För den var ju väldigt sådär, nästan skriven för oss poddare. Den hade journalisterna som målgrupp. Verkligen.
Fabian – 41:08
– Men faktum är ju att Easee har till och med satt ihop en hemsida där kunder kan gå in och beställa de här dekalerna. Och de tänker att nu är saken biff då. Men frågan är, skulle inte det här vara åtgärdat i mitten av mars? Och det verkar kanske inte som att det är det. Vad händer?
Alfred – 41:24
– Easee move verkar vara att de tänker att deras tolkning av beslutet och hur bra boxen är med sina tester som de har skickat in tidigare, men även i den nya åtgärdsplanen, det är ju att det ska räcka med dekalerna. Och eftersom de har satt ihop en hemsida där man kan beställa dekalerna så är boxen då åtgärdad från deras sida. Det är inte alla kunder som har hunnit få klistermärkena på plats, men de har erbjudit allt som behövs för att kunderna ska kunna åtgärda sin installation.
Fabian – 41:53
– Det är lite märkligt att de inte bara skickar ut dem. Att man själv måste stå för det. Det är ju en och annan som kommer missa det här, tänker jag. En och annan, det kommer ju alla göra. Ja, eller hur? Och då kan man tänka att det kanske ligger på slut. Alltså leverantörernas ansvar att se till att kunderna får de här dekalerna. Och att de ska göra det åt Easee. Men nedsäkerhetsverket har helt enkelt gått ut nu. De har ju bekräftat att de har fått in åtgärdsplanen. Den har gått att begära ut och det har gjort att man kan bekräfta att den innehåller inget nytt, den här åtgärdsplanen. Och de har sagt att de nu granskar den. Och så har de sagt att om de inte tycker att den är tillräcklig, då har Easee möjlighet att fatta beslut om föreläggande. Eller till och med beslut om vite. Eller att boxarna ska återkallas. Och det känns som att, som jag tolkar situationen, så börjar det parka åt det hållet. Det känns rätt troligt att Easee kommer fatta ett beslut. Det känns som att Easee förhalar här. Det luktar förhalning.
Anders – 42:49
– Elsäkerhetsverket har ju redan sågat de här klistermärkena och det vet Easee. Och att Easee skickar in det igen är ju bara för att de inte vill själva föreslå att de ska montera jordfelsbrytare på alla de där boxarna. Utan de vill ju vänta in att Elsäkerhetsverket tvingar dem. Exakt.
Alfred – 43:05
– Det kommer kosta skjortan att göra det. Så om de ska bli tvungna att göra det, de griper efter halmstrån känns det som. Att det får det här att inte hända. Sedan Elsäkerhetsverket har ju också nämnt att det pågår samtidigt juridiska prövningar kring det ursprungliga myndighetsbeslutet. Och den processen är ju inte avslutad ännu. Så eventuellt finns det en risk att Elsäkerhetsverket bestämmer sig för att avvakta med föreläggande, för att vänta ut dem.
Alfred – 43:32
– Att inte en domstol bestämmer att det har varit någonting som är felaktigt i Elsäkerhetsverkets hantering innan. Men det vet vi ingenting om.
Fabian – 43:39
– Vilken soppa hörrni. Det är nog ganska rörigt på ICIs kontor just nu, tror ni inte det? Lite dålig stämning. De få som är kvar, för de var ju flera hundra anställda och så sparkade i stort sett alla.
Alfred – 43:50
– När jag räknat lite på fingrarna så tippar jag att det är ett tiotal personer max kvar på det företaget. Jag testade faktiskt att höra av mig till Tiber där jag köpte mina boxar. Och sa att nu är deadline ute, nu får ni ta och skicka med jordfelsspritare. Då sa de just att ärendet, de sa fortfarande att ärendet är inte slutgiltigt avgjort, så vi kommer gå ut med information till alla kunder så fort det finns ett slutgiltigt besked. Vilket då antingen blir att det kommer ett föreläggande eller något beslut från Elsäkerhetsverket, eller att domstolen skulle komma fram till att det här bara ska dras tillbaka. Men det känns osannolikt tycker jag. Den här skriften som Elsäkerhetsverket, som jag rapporterade om tidigare, den kändes verkligen genomarbetad. När de förklarade så pedagogiskt, då fattade man att det är en dålig konstruktion. Men vad händer då? Om Easee, de fattar att de inte kommer, att inte Elsäkerhetsverket kommer köpa det här med dekalerna. Men Easee ser ju inte ut att göra något annat nu för att förbereda sig för att byta jordfelsbrytare eller montera jordfelsbrytare. Vad tror ni att Easee, vad händer då? Kommer Easee ha råd att göra det här? Jag tycker det är svårt att veta hur de här kostnaderna kommer fördelas. Det borde ju bli så att för slutkundernas del så är det den man har köpt boxen av som är skyldig att ersätta en. Och de i sin tur borde ha rätt att begära ersättning från Easee för det. Så det betyder att det finns konkursrisk i två led här. Å ena sidan då, Easee är väl de som sitter allra sämst till. Om de inte mäktar med det här enorma åtagandet som skulle bli att utan kostnad leverera 700 000 jordfelsbrytare. Om varje jordfelsbrytare kostar åtminstone en femhundring så fattar man att det blir enorma summor. Men det är ju montering dessutom. Det räcker ju inte att bara skicka jordfelsbrytaren. Ja, det beror väl lite på. Jag har ju till exempel köpt mina boxar och sen så har jag själv anlitat en annan elektriker för att sätta upp dem. Så det beror lite på hur det är köpt. Nej, jag tror inte det. Jag kan inte tänka mig. Det borde inte räcka att bara skicka en jordfelsbrytare. Den i sig löser ju inte Easee problem. Ja, vi får se. Jag har tänkt försöka göra det på det sättet. Jag ska få ersättning för installation också, men det är inte säkert att det duger. Det kan ju vara så att du har inte köpt installation av oss, så vi har ingen skyldighet att erbjuda dig det. Och elektrikern bara, jag har inte rekommenderat att sätta upp den här boxen. Alla kommer skylla på alla här. Det är du som har bett mig skruva upp den. Om du vill skruva upp något mer, då får du betala för att jag ska skruva upp det. Jag tror faktiskt att också montering kommer tvingas i så fall. Men vi får se. Om Easee skickar en jordfelsbrytare till mig, så är det ju så här, varför ska jag montera den?
Fabian – 46:23
– Men om du skickar tillbaka boxen, det kan du ju göra själv genom att lossa den från backplaten själv. Det tror jag inte du måste vara elektriker för att göra. Så tar du bort den och skickar till Easee och så får de byta innanmätare på de där. Och skickar tillbaka den så sätter du dit den själv. Nej, det räcker inte. Jo, det räcker ju.
Alfred – 46:38
– De har ju ingenting att stoppa i som lever upp till reglerna. Det bygger ju på att de får bygga det. Men konkurs, risken är två led. Definitivt. För de som har sålt väldigt många Easee-boxar. Om de inte kan få ersättning från Easee för att Easee går i konkurs, då står de kvar med ansvaret, men utan möjlighet att få ersättning. Och då finns det en risk att det finns installatörer där som helt enkelt inte heller kommer klara den ekonomiska smällen. Och då kan det ju vara så att även slutkunder hamnar i problem. Men jag tänker att det känns hög sannolikhet för att någon kommer råka illa ut. Minst ett företag kommer göra konkurs här. Hög sannolikhet för att det är Easee, men vi får väl se.
Fabian – 47:17
– Är inte det mest sannolika ändå att du går till din elektriker, din elektriker säger bara, nej sorry jag kan inte göra det här gratis åt dig. Det kan jag inte göra. Jag får inga pengar från Easee. Men jag kan göra det till en schysst rabatt. Betala 2 000 kronor så löser jag det här åt dig. Tror du inte att det är så det kommer låta på ganska många ställen? Att de kommer ändå försöka ta lite betalt? Har man plats i säkringsskåpet och så vidare, då är det inte en så stor operation att sätta dit en jordfelsbrytare. Så det är väl framför allt materialkostnaden tänker jag. På att få dit det. Sen kan det väl vara lite olika. Om man behöver lägga till kapsling och så vidare, då kan det bli en större operation. Men mitt stora problem är att jag inte har plats i säkringsskåpet för den här jordfelsbrytaren. Så det kommer bli problem för mig. Man kan lägga den utanför, men det är inte så snyggt. Jaha, men vi får se helt enkelt vart det barkar. Men nu börjar det definitivt dra ihop sig. Ja, verkligen.
Anders – 48:07
– Och då ska vi prata Audi Q6 e-tron. En ny SUV från Audi. Äntligen en bil i Bilpodden. Det var ett tag sedan.
Fabian – 48:16
– Rymdraketer och AI och allt möjligt.
Anders – 48:19
– Den här SUVen byggs på en helt ny plattform. Det här är väldigt intressant just för att Audi har nu släppt sin nya PPE-plattform, som den kallas då. Som är Pure Electric. Så det är en helelektrisk plattform med batteriet i botten. Alltså en supermodern elbilsplattform som de sannolikt kommer bygga alla sina bilar på framöver. Det är en 800 volts arkitektur. Vad innebär det Alfred?
Alfred – 48:41
– Det innebär att det är högre spänning än de tidigare elbilarna som haft 400 volt, vilket gör att man kan faktiskt få mer laddning, snabbare laddning med tunnare ledare. Eftersom man vet att effekten är en multiplikation av ampere och spänning. Så det gör att man kan dimensionera ner många andra komponenter i bilen, samtidigt som man såklart måste ta hänsyn till det. Fler och fler laddare blir 800 volts laddare nu. Laddar man med en 800 volts bil på en av de 400 volts laddare som finns, som är till exempel Teslas tidigare superladdare. Då går det långsamt. Då får man faktiskt inte snabbare laddningar, utan då går det tvärtom långsammare med en 800 volts bil. Men jag tycker ändå att 800 volt är tydligt framtiden. Även Tesla har ju satsat på det nu.
Anders – 49:21
– Ja, alla satsar på det nu. Anledningen till att man har kört så länge på 400 volts system är att alla biltillverkare och alla komponenter tillverkarna valde 400 volt. Och då var det väldigt dyrt att byta till ett 800 volts system, eftersom det inte fanns några komponenter att köpa. Man köper mycket från hyllan. Bosch tillverkar ju reläer och grejer, så man plockar ihop bilen från många underleverantörer. Så nu håller hela bilbranschen på att gå över till 800 volts system.
Anders – 49:45
– Men den här plattformen har man tagit fram ihop med Porsche. Och den här bilen är den första bilen som byggs på den här plattformen. Så det är en jättestor skillnad på den här bilen och den förra.
Alfred – 49:59
– Och de tidigare e-tron bilarna. Det finns ju en Q4 e-tron som är byggd på Volkswagen plattform och den första Audi e-tron, den var väl mer av ett skräddarsytt bygge av Audi där de plockade ihop på en mer konventionell gammal plattform.
Anders – 50:15
– Ja, men precis.
Anders – 50:17
– Q8 är ju en ännu större bil som liknar de Tesla Model X som vi har, Alfred i storlek. Men den är ju då också byggd på en väldigt gammal plattform. Ja, men det var ju den första e-tronen. Den hette bara e-tron från början och sen så har den bytt namn till Q8 e-tron. Ja, men precis. Så den är ju väldigt, väldigt gammal jämfört med den här nya eftersom det är en helt annorlunda arkitektur. Och de har dessutom gjort om hela formspråket invändigt och nya skärmar och allting sånt. Så den här Audi Q6 är helt annorlunda än tidigare Audi bilar. Och här har man tagit i så man spricker med batteri och sådär. Den sägs kunna få 62 mils räckvidd, vilket är väldigt imponerande för en så här stor SUV. Den har 95 kWh batteripaket netto. Jag tror den ligger en bit över 100 kWh, eller om det är exakt 100 kWh brutto. Och så får den då möjlighet att snabbladda med 270 kW, vilket är väldigt bra fart. Verkligen. Har ni sett, det är lite klipp på nätet som cirkulerar runt de här nya strålkastarna. Har ni sett det? Nej, det har jag inte sett. Det här är det de trycker mest på i Audis marknadsföringsmaterial. Det är att de här strålkastarna fram är en LED-matris. Så det är som en projektor egentligen med mängder med individuella små pixlar. Och det här gör man för att kunna styra ljuset så exakt så att man inte ska blända mötande bilister. Så du kan blända ner precis där fören har sina ögon.
Alfred – 51:40
– Men är inte det vad alla Matrix-headlights är? Vi har Tesla också. Tesla kan skriva Tesla på väggen framför i garaget om man vill.
Anders – 51:47
– Ja, men den är så detaljerad så att här kan du använda de här som en videoprojektor. I kommande bilar har man visat upp hur man kan spela tv-spel på den här för att det är så små pixlar. Så att du ska kunna ställa bilen framför en mur och så där blir det en videoprojektor som du kan spela spel på.
Alfred – 52:04
– Så det är hög upplösning på det, vilket gör att man kan släcka en mindre del av synfältet vid mörkerkörning. Men det kan ju inte vara färg på den projektorn rimligen? Nej, den är svart. Det blir Pong eller Tetris. Ja, det känner jag att man kan göra med bara några få pixlar också kanske.
Anders – 52:18
– Jag tror inte att den här videoprojektorn, alltså att kunna spela spel, tror jag inte kommer i den här. Utan det har de visat upp i olika konceptbilar och så. Men den kommer kunna projicera Audis logga på väggen framför sig när man startar bilen och sånt. Det är väl mest det som har cirkulerat. Förlåt, men är den snygg? Alltså, jag har klistrat in lite bilder. Det är en Audi, den ser bra ut. Jag tycker den ser lite bullig ut. Jag tycker den är snygg. Audi gör ju snygga bilar.
Alfred – 52:44
– Men det är ju tydligt en Audi. Ja, just det. Men det är verkligen inget.
Alfred – 52:49
– Det är skönt att det finns ingenting kvar av de instinkterna som tillverkare hade förr i tiden. Att det skulle se speciellt ut för att det var el. Utan det här är verkligen bara en modern, bästa Audien. Utstrålaren liksom. Kom och köp, det här är muskel-Audien du ska ha. Jag måste säga att jag är lite orolig för räckvidden ändå. Hur de ska klara de siffrorna med den fronten. Men tyskarna är bra på drag, så de kanske har löst det.
Anders – 53:12
– Ja, de säger att det ska vara 62 mils räckvidd. Och även om det inte skulle vara 62 mils räckvidd så är det så makalöst bra. Så dundrar du på i 140 på Autobahn så kommer du ändå komma tillräckligt långt på el-avtagen. Den här bilen kan beställas nu och då är det leverans till sommaren faktiskt. Och den som vill ut på husvagnssemester i Europa har inga problem med att göra det för den får dra 2,4 ton. Oj, det är ju supermycket. Ja, det är ju liksom en rejäl tung husvagn eller mer än så.
Anders – 53:44
– Och priset tycker jag är imponerande. Den startar på 885 000 kronor, vilket såklart är väldigt mycket. Men det är ju också ganska mycket bil man får för pengarna. Är det fullstora batterier som man får för det? Är det det fullstora batteriet man får för de pengarna eller är det ett mindre batteri då? Det tror jag är ett mindre batteri. Jag är osäker faktiskt. Det där är lurigt, det gör de ofta i marknadsföringsmaterialet. Ja, den är ju nedslimmad. Den startar ju där så att de här bilarna kommer bli mycket, mycket dyrare när du har späckat upp den. Och den finns dessutom i en sportvariant som de kallar SQ6 Etron och den startar på 1,1 miljoner. Det var inte så billigt längre då? Nej, inte så billigt. Och som jag nämnde innan här, det är en helt ny förarmiljö i den här bilen. De säger att det här liknar ingenting Audi tidigare har haft. De pratar om att förarmiljön är i 3D. Jag har inte suttit i den här bilen själv, men jag är tvivlar på att det är så där hejdundrande imponerande jämfört med andra bilar.
Alfred – 54:38
– Det känns som att det här är en bil som vi får se till att provköra. Vi har ju lite provkörning på gång. Du ska testa ID.7 också från Volkswagen, Anders?
Anders – 54:46
– Ja, det kommer lite mer bilar här längre fram. Men det som är intressant är att Q8 Etron som vi pratade om tidigare, den här gamla Etronen som är byggd på en gammal arkitektur. Det skiljer bara 16 900 kronor på Q8 och Q6. Där Q8 är 16 900 kronor dyrare, men är en mycket större bil. Men det är en väldigt gammal bil, gammal arkitektur, mindre batteri och jag skulle nog inte köpa en Q8. Betydligt lägre räckvidd på den också. Ja, absolut.
Fabian – 55:15
– Något som också är ganska kul är att när man tittar på den här bilen så känns det som att de har i stort sett kopierat Tesla på alla fronter. Både i konstruktionen med batteripaketet som de flesta nu förstås bygger sina bilar på det sättet. Skateboard designen, tänker du på att den ligger under? Precis, man kommer kunna ha ett helt platt golv. Det finns ingen kardantunnel, man får jättemycket extra lagring, så det är god lagringskapacitet. Jag tror 560 liter någonting sådant som är bara strax under en stor herrgårdsvagn Passat som ni kanske har som referenspunkt. Men här kommer man också kunna köpa grejer, mjukvaruuppdateringar. Så du kommer kunna förbättra ljudet genom att köpa mjukvaruuppdatering. Du kommer kunna köpa nya sådana här logos som den visar i lamporna fram och så i mjukvarubutiken.
Anders – 56:00
– Kan jag skriva Fabian där då? När jag tänder. Det kommer du kanske kunna göra. Det som verkar lite mystiskt i deras pressmaterial här är att de vill nog att man ska prenumerera på de här texterna som du ska kunna skriva i lamporna. Så du ska betala en prenumerationsavgift för att få din custom text projicerad. Kanske inte, det känner jag.
Alfred – 56:19
– Det är lite som alla som har köpt en Samsung The Frame TV som man ska betala så jäkla mycket för. För att få ha de där tavlorna på väggen. Men det går ju rätt bra faktiskt att köpa. Har ni koll på det? Man kan bara googla upp så finns det många som säljer bilder som passar för det. Som engångskostnad istället. Så kan man lägga in det manuellt. Det är spännande tycker jag när branschen håller på att ta ett steg. Det kommer finnas jättemycket dåliga idéer som inte kommer sätta sig och sen kommer det finnas några bra idéer som blir kvar sen.
Alfred – 56:48
– Men det är rätt coolt att kunna uppgradera ljudpaketet på plast. Det innebär ju att den egentliga hårdvaran sitter i alla bilar. Men om man inte betalar för paketet up front, då får man det inte aktivt. Men så kan man ångra sig med vägen då och uppgradera.
Fabian – 56:59
– Det har ju Tesla gjort liknande grejer med värme i sätena och sådär. Under perioder har de testat lite olika sådana varianter.
Anders – 57:04
– Jag köpte precis till värme i sätet på en Model 3. För när vi köpte den så var inte det med i det baspaketet. Så då kostade det några tusenlappar.
Fabian – 57:12
– Den är väldigt konstig den värmen i Model 3. Ibland är den inte på, ibland är den på och ibland bränner den upp den. Den är intressant. Model X är nästan på. Men Alfred, du har grävt ner dig i regeringens nya energiplan.
Alfred – 57:27
– Jajamän. Vi har ju inte pratat politik på ett tag. Det finns både en del att säga kring den här klimathandlingsplanen som kom innan jul och det som är alldeles nytt nu, nämligen att regeringen har presenterat en energiplan och pratat om hur elproduktionen ska se ut fram till 2045. Det är faktiskt en del av att de har lagt fram en proposition för riksdagen som handlar om just det. Att man ska slå fast den långsiktiga inriktningen så att det ska bli tydligt för hela marknaden, hela näringslivet och samhället vad som kommer att ske. Det är här man alla kollektivt önskar att det ska finnas en stor samstämmighet så att inte den där planen ändras för mycket om det blir maktskiften i val. Men nu har de i alla fall lagt ut den här energiplanen utan att tydligt ta med sig oppositionen, tyvärr. Det finns en del bråk i det här, men jag tänkte att vi skulle gå igenom vad det är som är på gång. Och det stora som man ska säga är att nu är det fastslaget det som har känts rätt uppenbart för oss ett tag, nämligen att Sverige måste fördubbla sin elproduktion. Fram till 2045 ska Sverige gå från dagens 170 terawattimmar i årlig elproduktion till 300. Och det är såklart för att möjliggöra hela den här gröna omställningen som vi pratar om i den tunga industrin och annat. Det är viktigt att trycka på just det att det här projektet HYBRIT till exempel, uppe i norra Norrland där man ska göra stål utan kol och använda vätgas istället, det är en väldigt stor energibrunn. Ja, det finns mycket av de här nya satsningarna i industrin där om man har eldat kol tidigare, alla kilowattimmar värmeenergi som har kommit därifrån måste ju komma någon annanstans ifrån och det är ju el som ska göra det grönt. Alltså jättemycket ny elförbrukning.
Alfred – 58:59
– Det som inte heller är en jättestor överraskning är att regeringen i den här planen ser kärnkraften som en viktig del av det här. Det har vi förstått sedan innan valet att det var så tidigare partierna skulle se på det här. Och det de har kommit med som är nytt nu det är att de för första gången faktiskt sätter någon form av deadline. Det är att fram till 2035 så ska det ha kommit på plats 2 500 megawatt i effekt av ny kärnkraftsproduktion. För att förstå ungefär hur mycket det är så ger regeringen ett exempel på att det motsvarar ungefär tio fullstora konventionella reaktorer. Men de vill inte sätta ner foten på att det är just tio nya klassiska kärnkraftverk som ska byggas, utan det skulle lika gärna kunna vara många fler sådana här SMR-reaktorer. Men tillsammans så är tanken att fram till 2035 så ska det ha tillkommit 2 500 megawatt i effekt från kärnkraft.
Anders – 59:45
– Men det låter väldigt konstigt. Alltså en reaktor ligger väl på cirka 1000 megawatt om jag inte minns fel? Hur kan det här bli tio? Det är ju två reaktorer det motsvarar bara. Definitivt inte tio konventionella kärnkraftverk.
Alfred – 59:59
– Tänker inte du på ett kärnkraftverk då? Är det verkligen per reaktor som du har 1000 megawatt? Det är i alla fall väldigt tydligt i regeringens plan att de skriver, siffrorna är inte mina, utan det är deras, 2 500 megawatt. Och det ska motsvara tio konventionella fullstora kärnkraftverk som de pratar om. Forsmark III har en nettoeffekt på 1170 megawatt. Ja, intressant. Det är ju ett intressant fynd. Men det är alltså regeringen själva som säger att det är 2 500 megawatt de vill ska komma från kärnkraft. Det är inga konstigheter, det motsvarar ju två reaktorer. Men det är ju det här påståendet att det skulle motsvara tio konventionella fullstora kärnkraftverk. Alltså hela kärnkraftverket som i sin tur innehåller flera reaktorer. Det verkar ju helt vansinnigt. Bra, vi kanske får få hit Romina och fråga henne vad hon menar egentligen. Frågar hon det efter allt spott och spe vi har gett henne? Det finns en del oklarheter, men det här är deras siffror. Det är inte jag som säger det, utan det är de som säger det. En annan fråga man kan ställa sig kring det här, det är ju att hur ska man då få de här på plats? För det är alltså lite drygt tio år fram tills den här kärnkraften ska finnas på plats. Och det har tagit betydligt längre tid än så för andra länder i vår omgivning att bygga kärnkraft. Men här vet vi egentligen inte alls. Det finns inga tillstånd på plats ännu. Spelreglerna som regeringen är tydliga med i den här kommunikationen också. Att det ska komma ett sätt att dela risken med industrin som ska bygga de här kärnkraftverken, vilket de har efterfrågat. Vi har ju lyssnat på Vattenfalls VD som har pratat om det tidigare, att det behövs statlig riskdelning här för att de ska kunna tycka att det är ekonomiskt försvarbart att bygga kärnkraft. Det ska också komma på plats, men det finns inte ännu. Och ändå är det alltså bara lite drygt tio år kvar innan det här ska finnas på plats. Vi vet inte regelverket, vi vet inte vilken typ av reaktorer som ska byggas och vi vet inte hur lång tillståndsprocessen blir för att till slut få byggstart okej. Hur ska man då hinna bygga de här på tio år? Det ger väl en aning om att det kommer vara ett otroligt pressat schema på de här. Men det är skönt att det äntligen finns ett datum så att det går att börja jobba bakåt. För då kan man jobba baklänges därifrån och förstå när måste de här sakerna börja komma på plats för att det ska finnas en chans att det händer. Vad säger ni?
Anders – 1:02:16
– Jag tror det är möjligt. Man pratar ofta om att det tar ungefär tio år att bygga ett kärnkraftverk. Och så tar det ytterligare fem år i fördröjning. Men i det här fallet så har vi flera kärnkraftverk på plats redan. Så det handlar ju bara om att bygga nya reaktorer där allting i övrigt finns. Elnät och allting är draget dit.
Alfred – 1:02:32
– Och då skulle det kunna gå snabbare för att hela elnätet finns på plats? Ja, men allt är där. Men om det ska vara ny effekt, kommer inte det behöva utvidgas?
Anders – 1:02:41
– All miljögranskning är gjord och kylning finns. Så det är klart att det är betydligt snabbare än att bygga ett nytt kärnkraftverk. Det känns inte orimligt att det skulle kunna gå på tio år.
Fabian – 1:02:51
– Men problemet är väl också att näten inte riktigt klarar av den här effektbelastningen vi har. Nätet måste byggas ut. Så mycket har ju pratats om de här SMR-erna, att man behöver lokal produktion. Då tappar man ju hela den här fördelen som du nämner. Med tanke på att infrastruktur och tillstånd inte finns på plats där man ställer dem.
Alfred – 1:03:10
– Men vi har ju avvecklat massa reaktorer. Den frågan är faktiskt regeringen också på. Det är en annan del av den här energiplanen, att de vill förändra regelverket kring hur man får tillstånd för att bygga nytt elnät och så vidare. Så att det ska ordentligt, avsevärt snabbas upp hur snabbt man kan komma från beslut att göra det till att elnätet är på plats. Vilket har tagit alldeles för lång tid fram tills nu. Så det kan väl vara så att de också kommer att accelerera hur snabbt man kan få på plats nya stamledningar som krävs. Oavsett om det är till samma plats som tidigare, men bara extra kapacitet för nya reaktorer där eller helt nya stamledningar till platser som inte haft kärnkraft förut.
Anders – 1:03:45
– Fast vi har ju avvecklat ett helt gäng reaktorer. Så att nummer ett är ju, det är ju redan byggt ledningskapacitet för att ha en viss mängd energi som produceras. Och nu är det ju mycket, mycket mindre mängd. Vad är det två reaktorer i Ringhall som har stängts av fyra?
Alfred – 1:04:01
– Eller kanske ytterligare någon på gång. Vågar de bygga nya reaktorer i Barsebäck igen? Danskarna var ju rätt sura på de där reaktorerna. Jag tror att tiderna ändå är lite annorlunda.
Fabian – 1:04:10
– Men just de här med SMR att placera dem på andra ställen än på befintlig infrastrukturmark. Det tror jag inte är smart. Alltså ur säkerhetsskäl och terrorrisk.
Fabian – 1:04:23
– Vill ni höra lite hur Romina lät? Jag har tagit ut med mig ett litet klipp här från när Sveriges Radio intervjuade henne.
Sveriges Radio – 1:04:29
– Ja, Sverige ska producera dubbelt så mycket el som idag till 2045. Tidöpartierna, regeringen och Sverigedemokraterna, la idag fram sin långsiktiga plan för svensk energiproduktion. Och en av dem som presenterade denna var Romina Pourmokhtari, klimat och miljöminister. Välkommen hit. Tack snälla. Dubbelt så mycket el alltså fram till 2045. Hur ska det gå till i korta drag? Det går allra främst till genom att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Vind, sol, kärnkraft och vattenkraft behöver tillsammans utgöra en helhet där vi får leveranssäkerhet och stabilitet i hela systemet. Och det är det allra viktigaste och den viktigaste skillnaden också. Och då sa ju din ministerkollega Elisabeth Svantesson idag att störst prioritet är på solkraft och vindkraft. Var ska de här anläggningarna byggas? Men de ska ju byggas där bolagen ser potential att bygga dem. Då söker de om att bygga där och då ska vi från statens sida hantera tillstånd snabbt och se till att saker och ting går smidigt. Och vi måste också se till att kommunerna ser fördelar med att ha olika energislag på sin mark. Alltså att man ser större vinster mer och inte ser det som ett problem framöver. Och det arbetar också regeringen hårt med. I valrörelsen så lovade ni ny kärnkraft. Idag gav ni besked om motsvarande tio storskaliga sådana som ska finnas på plats senast år 2035. Drygt tio år alltså. Hur realistiskt är det här målet? Fram till 2045 ser vi ett behov av att ha motsvarande tio nya konventionella. Och det kan ju också vara väldigt många små. Och vi ser också ett behov på 2500 megawatt fram till en viss period. Så vi har både en kortsiktig plan och en långsiktig plan. Allra viktigast är att vi definierar hur mycket vi också ser ett behov av. För det har man ju inte heller gjort tidigare. Vattenfall då, ett av företagen har sagt att det behövs både en riskdelning med staten och en politisk enighet för att det ska byggas någon kärnkraft. Finns det en sådan enighet på plats idag? Regeringen arbetar hårt med den här riskdelningsmodellen som vi vill ta fram. Men den här politiska enigheten, den saknas ju. Jag ser ju stora olika uttalanden från olika partier. Centerpartiet verkar ändra sig lite nu och vara mer vänligt inställda. Men Miljöpartiet bromsar hårt. Så här krävs det ju väldigt tydligare besked från oppositionen och allra främst från Socialdemokraternas sida om kärnkraften om vi faktiskt ska få till den. Så vad säger det då om möjligheten?
Alfred – 1:06:57
– Ja men som ni hör, jag funderar på om det som vi var förvirrade över Anders kan vara så att det helt enkelt är att 2500 megawatt ska komma på plats till 2035 och så här kanske ska bli mer effekt till 2045. Och det är då det ska vara tio fullstora kärnkraftverk. Det skulle kunna vara så det är. Hon sa att hon klipper 2500 megawatt till en viss period. Hon har nog glömt när det ska vara färdigt. Ja, men det är tydligt att det är 20. Hon snubblade på 2500 och sa 2300 först också. Men det som är tydligt i den skriftliga kommunikationen är att 2500 megawatt till 2035. Det motsvarar två nya reaktorer. Så det är två nya reaktorer till dess.
Anders – 1:07:28
– Och sen så säger de aldrig ordet reaktorer utan de säger konventionella och att vi ska bygga ut kärnkraft. Så det låter som att de säger kärnkraftverk, men det handlar om att bygga reaktorer och då handlar det om reaktorer mest sannolikt på existerande sajter.
Fabian – 1:07:41
– Ja, fast det framgick inte riktigt. De skulle bygga små saker och de skulle bygga stora saker. De små sakerna, som sagt, om de ska göra nytta i elnätet då behöver man ju placera ut dem på olika platser runt om i Sverige som inte är befintlig kärnkraftsmark.
Anders – 1:07:55
– Det är inte så de tidigare har kommunicerat utan de har sagt att de vill bygga SMR på existerande kärnkraftsajter. Vi har ju fyra stycken i Sverige då. Hur snabbt kan det gå undrar man ju? De där levereras ju nu. Det har gått ganska långt med de där. Det finns ett 30-tal sådana där runt om i världen och de som bygger dem menar att de fungerar bra.
Anders – 1:08:15
– Jag hör att du har sagt det tidigare Fabian. När jag har läst så har jag inte hittat några exempel där de finns och levererar ström i elnätet.
Fabian – 1:08:22
– Den här informationen kommer direkt från Eko Slödas intervju med en talesman för Westinghouse, det här franska bolaget som äger stora delar av kärnkraftsproduktion av nya verk och så runt om i Europa. Är de franska? Jag trodde inte de var franska. Jag har för mig att de är franska. Han bröt i alla fall kraftigt på franska. Det kan vara belgisk. Jag tror det är en fransman som jobbar i ett amerikanskt bolag. Så kan det vara. Det ska jag låta osagt. Men det kom därifrån i alla fall.
Fabian – 1:08:47
– Han menar att de har flera SMR i gång som fungerar bra. Jag tycker att det är mest lockande. Vi behöver ju el nu. Ett av de stora problemen är att de här projekten tenderar att bli väldigt stora och dyra. Vi människor är inte gjorda för stora och dyra projekt. Vi är gjorda för små projekt och då tror jag mer på att köpa in några SMR och ställa på befintlig mark om man ska satsa på kärnkraft i Sverige. Kanske kan vi få till inom fem år eller något sånt där. Och det kanske inte behöver ta 10 eller 15 år. För de stora kraftverken tenderar ju bli fördröjda också, som du vet. Finland är det närmsta exemplet på det.
Anders – 1:09:20
– Ja, men det har vi också pratat om tidigt att Finland dras upp hela tiden som ett dåligt exempel. Men det finns jättemycket fina exempel runt om i världen där kärnkraft byggs enligt tidsplan och kostnadsplan. Man behöver inte ta det absolut sämsta argumentet. Give me a break, jag håller på att svänga lite här. De är väl i gott sällskap. Det har inte gått fantastiskt i Storbritannien heller när de har byggt kärnkraft. Det är svårare att hitta exempel på när det har gått bra. Så du får lyfta fram dem då, Anders. Jag gillar det här med modulära tänket, att man borde ju kunna få upp prisvärdheten i små kraftverk i containrar.
Alfred – 1:09:54
– Jag bestämde mig i alla fall för att skrapa lite på ytan här. Jag tror att du kanske hjälpte mig att avslöja ett viktigt missförstånd här Anders. Om det är så att det bara är två reaktorer till 2035 och att de åtta andra ska komma senare. När jag började räkna på det, om de här 130 terawattimmarna som ska komma till och de pratar om 2500 megawatt kärnkraft, då insåg jag att det är bara lite drygt 15% av de 130 terawattimmarna som i så fall blir kärnkraft. Så hur mycket är det egentligen att bråka om resten av den kärnkraftsvänliga regeringen, om resten av deras plan också är sol och vind. Hur mycket är det egentligen att bråka om då? Om det som är striden här är kärnkraft eller inte. Och den ena sidan vill bygga 100% sol och vind och den andra vill bygga 85% sol och vind. Kan inte bara enas och hitta någon form av mellanväg? Eller kan inte vänstern bara acceptera 15% kärnkraft så att vi får en långsiktig uppgörelse och det blir tydliga spelregler? Någonstans där stod jag och tänkte. Men om det är så att det bara är de två första reaktorerna som ska ge 2500 megawatt till 2035 och det sen ska komma åtta till, då är det faktiskt så att regeringssidan förespråkar någonstans över 60% tror jag. Om jag gjorde lite snabbmatta här. Men mer än 60% ny kärnkraft. Så tolkar jag det. Att de vill snabbt få igång bygget så att två stycken kan vara på plats till 2035. Men att det samtidigt pågår åtta byggen runt om i landet. Så att till 2045 så är kärnkraften åter en väldigt stor producent av el i Sverige. För mig känns det i alla fall väldigt tydligt att det blir ingen ny kärnkraft innan 2035 i alla fall. Det kan man ju vara ganska trygg med när man hör att det är det här som regeringen som vill göra det siktar på 2035. Så att regeringens egen plan är ju att 100% av utbyggnaden fram till 2035, och som oppositionen kritiserar dem för, saknar delmål på ny effekt längs med vägen. Men i alla fall 100% av det som ska komma på plats innan dess, det blir ju sol och vind då. Vilket gör att även de är väldigt beroende av det som oppositionen med Miljöpartiet i spetsen förespråkar. Nämligen att det ska vara sol och vind som i kombination med batterilager gör att det blir planerbart på samma sätt som kärnkraft. Och det är ju regeringen också beroende av att det ska hända, eftersom de inte kan få något annat på plats innan 2035.
Alfred – 1:12:11
– Så vi är alla, oavsett politiskt läger, beroende av att den utvecklingen händer. Och då kan man ju verkligen fråga sig om det finns kraftslag som byggs nu utan subventioner. Det byggs redan nu batterilager på helt kommersiell grund. Vind och sol byggs på kommersiell grund. Och det såklart efter att priserna på de teknologierna har kommit ner så avsevärt under de senaste tio åren. Om man ska prisa in tio års ytterligare prissänkningar på de kraftslagen som alla förväntar sig, i synnerhet på batterilagersidan,
Alfred – 1:12:42
– och kärnkraften kommer att kräva statlig riskdelning, ergo subvention. Då kan man verkligen fråga sig vilka av de här kilowattimmarna som blir billigast. I slutändan. För min del så vill jag lägga det här bakom mig. Det viktigaste är att vi kan komma överens om hur vi ska få 300 terawattimmar nytt och hur det ska kunna vara fossilfritt. Det är viktigare för mig än precis vilket kraftslag det blir. Men jag tror verkligen att det kommer att bli dyrare.
Anders – 1:13:08
– Faktum är att jag har suttit och räknat på det här också, Alfred. Jag har förberett mig lite för ett kommande program för att diskutera just detta. Jag satt och räknade på att om man skulle bygga all den elen som vi behöver, bara med vindkraft, så kommer det vara i det närmsta omöjligt, för det är så mycket vindkraft som behöver byggas för att täcka hela det här behovet. Om vi ska klara det genom en rimlig tidsperiod, så kommer vi behöva göra både kärnkraft, vindkraft och solel. Och kanske till och med bygga ut vattenkraften. I och med att det är en sån otrolig mängd vi behöver. Det handlar om att dubblera Sveriges energiproduktion. Det är inte gjort i en handvändning och definitivt inte bara av vindkraft.
Alfred – 1:13:46
– Hur kommer du fram till att det är så orealistiskt? Om man skulle göra allting med sol och bara kolla på hur mycket markavvänjningar det blir, så är det fortfarande såhär. Det är inte så mycket mark som behövs för sol att kunna ta det jobbet.
Anders – 1:13:59
– Vi kan ta och titta på det i ett kommande avsnitt. Jag har räknat ganska länge på det. Siffror gör sig väldigt bra i radiohörningar faktiskt. Det handlar om hur lång tid det tar att bygga vindkraft och hur lång tid det tar att få tillstånd och så vidare. Hur mycket vindkraft som faktiskt skulle behövas.
Alfred – 1:14:13
– Men vindkraften är ju inte långsammare på tillstånd än vad kärnkraften är.
Anders – 1:14:20
– Kärnkraften är ju, har du ett tillstånd en gång så kan du bygga sen och så får du jättemycket energi vid samma tidpunkt.
Alfred – 1:14:27
– Jag ser fram emot det. Det där låter lite väl förenklat. Jag tycker om att om du baserar det på siffror, sen får det gärna komma en analys som går att diskutera. Jag vill vara tydlig med att jag tycker det är viktigt att vi bara kan komma överens. Att det kan bli en uppgörelse här. Jag tycker att vänstern ska acceptera kärnkraft. Att man ska ge sig i den frågan nu, för att vi ska kunna få en uppgörelse. Men det man kan se till att få på plats då, det är ju att regeringen får den pressen på sig som de behöver för att kunna backa med sig Sverigedemokraterna på att gå med på att det åtminstone behövs vindkraft också. Så att inte Sverigedemokraterna blockerar all vindkraft. För det är det enda vi kommer få fram till 2035. Det finns en risk nu att regeringen är lite tagen i gisslan av Sverigedemokraterna som bara blockerar all ny vind och sol. Med kärnkraft som enda lösning. Och då blir det ingenting förrän 2035. Och det är ett mycket värre scenario för mig, än att det blir några reaktorer. Sen tror jag kilowattimmarna kommer bli dyrare. Det får vi se om jag får rätt i. Men oavsett vilket så kommer de vara tillräckligt billiga, för vi kommer vara mycket mer ledsna om vi inte får de kilowattimmarna, än att de får kosta lite extra.
Alfred – 1:15:27
– Men jag roade mig med. Det har funnits ett avslöjande också som jag har känt att vi behöver ta upp här, som rör den här klimathandlingsplanen som kom precis innan jul. Som vi inte har hunnit med tidigare, men som jag tänker att vi hakar på här. Kommer ni ihåg den här klimathandlingsplanen? De presenterade hur de ska få ner utsläppen då, att vi ska nå netto noll.
Alfred – 1:15:48
– Passa in i EUs regelverk och så ska vi vara fem år snabbare än vad EU kräver av oss. Vi ska nå netto noll 2045. Och så har de visat en stor kurva där den initiala kurvan tyvärr går uppåt då, eftersom de precis i linje med vad de lovade innan valet tog bort reduktionsplikten. Eller inte tog bort den, men sänkte ambitionsnivån i den väldigt kraftigt till miniminivån som EU kräver då.
Alfred – 1:16:12
– Och då går utsläppen upp först, men sen så såg man i kurvan att deras handlingsplan är så fantastisk så att utsläppen går ner igen strax därefter. Och att den då tar oss hela vägen till netto noll vid 2045. DN har ju gjort något av ett scoop här när de har grottat i den, för de har helt enkelt försökt ta reda på vad är det för åtgärder som skapar de här utsläppsminskningarna sen då. Där har miljöministern bara pratat om att det är en bred palett av åtgärder som ska komma och det ska vara utsläppsrättshandelssystem som ska göra en del av jobbet. Det finns massa olika typer av åtgärder som ska vara med. Men eftersom de har kunnat plotta en graf på hur utsläppen ska minska, som är underbyggt av tjänstemän inom byråkratin som måste mata in någonting i de där Excel-kalkylerna, så är det uppenbarligen några antaganden som de har lagt i den beräkningen som får kurvan att se ut precis så som den gör. Och det de har gjort är att de helt enkelt lyckats ta reda på vad det är som ligger för antaganden i den grafen, eftersom det har varit svårt att få miljöministern och några av de andra regeringsföreträdarna att prata om vad det är för åtgärder rent konkret. Spännande!
Alfred – 1:17:13
– Och då har ni fått se grafer här, det är också bra radio att visa grafer för sina medpoddare. Men där ser man den här kurvan som visar där regeringen redovisade hur utsläppen har fallit fram tills nu och sen så ökar de här några år. När vi sänker reduktionsplikten så ökar utsläppen tillfälligt för att sen dramatiskt minska igen. Det vi också ser i det diagrammet är att de har redovisat vilken nivå reduktionsplikten ligger på. Det är staplar i det här diagrammet, man kan se att reduktionsplikten ökade kraftigt och sen så har den helt plötsligt gått ner till sex procent. Sen slutar de redovisa vad de antar att reduktionsplikten ska ligga på. Och det är det en har lyckats gräva fram, det är att vad som döljer sig där bakom, det är att om man skulle lägga till staplarna för hur reduktionsplikten ska se ut framåt, då visar det sig att det regeringen i den här klimathandlingsplanen har gjort, det är att de egentligen bara har tagit höjd för att reduktionsplikten ska vara på de här sex procenten som de har sänkt den till, fram till 2026. Sen ska de börja höja reduktionsplikten igen. Och så småningom ska den bli ännu högre än vad den var innan de började sänka den här nu. Vad händer 2026 undrar man? Är det ett val däremellan kanske? Ja, exakt. Kan det vara så? Det är så fult att regeringen, för att kunna visa att kurvan går mot noll 2045, då är de tvungna att beräkna med att de på sikt ska ha en högre reduktionsplikt än vad de har nu. Och det ligger bekvämt förlagt till att den ska börja höjas efter nästa val, det vill säga när den här regeringen inte längre är ansvarig för vad som genomförs. Man behöver ju inte vara Einstein för att lista ut att om Sverigedemokraterna är viktiga i det regeringsunderlaget som ska föra politik efter nästa val, då kommer inte de gå med på att höja reduktionsplikten. Och då håller inte den här planen mot netto noll 2045. Så det man har gjort är att skjuta problemet framför sig? Ja, man flyttar problemet till nästa regering.
Alfred – 1:18:52
– Så det tål att vetas om den här klimathandlingsplanen som regeringen har varit väldigt stolt över, och med Romina som galjonsfigur, där hon hela tiden pratar om att nu är det slut på signalpolitik och äntligen finns det en trovärdig väg mot 2045. Det de har sagt är att vi ska höja reduktionsplikten 2027, när någon annan är klimatminister. Då ska den klimatministern höja reduktionsplikten kraftfullt. Det kan inte jag göra just nu. Och på så sätt ska vi lösa det.
Fabian – 1:19:17
– Men om man ska spela djävulens advokat får man ändå säga att då kommer vi ha väldigt mycket mer elektrifierade fordon. Det kommer hända jättemycket då. Det kan ju hända att det kanske helt spelar ut sin roll överhuvudtaget. För att du tittar ju snabbt. Det har gått i Norge att ställa om bilflottan. Vad är det, Anders? Är det 30% av alla bilar som är elektriska?
Anders – 1:19:35
– Jag har inte koll längre, men det var ju. När jag sist kollade för flera år sedan så var det 55% av nybilsförsäljningen som var elbilar.
Alfred – 1:19:41
– Över 80% av nybilsförsäljningen nu. Precis. Naturligtvis är det så att ju färre det är som far illa av en höjd reduktionsplikt, desto lättare politiskt blir det att genomföra det. Men det man också kan konstatera är att försena eller skapa osäkerhet kring om de här biobränslena som ska utgöra reduktionsplikten, att det blir en stor marknad. Det man också gör är att man försenar industrins uppbyggnad av den kapaciteten. Vilket gör att de literna som ska blandas in då blir dyrare 2027 och 2028 än vad de skulle ha varit om det hade varit en högre reduktionsplikt redan nu. Jag tycker att det är en sådan grej man ska lägga till handlingarna och bara acceptera. Men jag tycker att det är viktigt att veta att det är ett ganska oärligt sätt de har lagt fram den här beräkningen på. Där de tydligt delegerar problemet till nästa regering. Ja, eller industrin. Om vi fortsätter att göra klimatpolitik så, att man alltid delegerar till nästa regering, tar de svåra åtgärderna, då går det inte att åstadkomma omställning.
Anders – 1:20:34
– Men industrin håller på med en omställning och fordonsflottan som vi pratade om, det är en massa grejer som sker av sig själv. Så länge det byggs ny miljövänlig elenergi så kommer det här lösa sig självt. Men det förutsätter att man har en högre reduktionsplikt som gör att det inte är attraktivt att köra på bensin. Därför att det försenar hela den omställningen.
Alfred – 1:20:56
– Jag tänker att det är så, omställningen är oundviklig. Den kommer att ske oavsett hur mycket politikerna antingen accelererar det eller saboterar det. Det politikerna kan göra är att de kan försenar det. Och det är tydligt att det är aktivt det de gör här. Nu försenar de det med fyra år. Och det är någonting som man behöver känna till om man ska kunna hålla dem ansvariga för att de gör det. Och om man tycker att det är viktigt, då bör det påverka hur man röstar. Jag tvivlar inte för en sekund att Romina skulle vilja ha mycket högre reduktionsplikt. Hon har varit ganska tydlig med det, att nu är det såhär folk har röstat. Hon är inte i en rolig situation. Hon är ju världens värsta mellanchefssituation, stackarn. Och vi har retat henne rejält här. Anders menar att hon mest säger hallå. Jag tycker att hon gör ett bra jobb. Hon klarar av att framstå som vettig när hon pratar om de här grejerna, trots att hon har ett helt omöjligt uppdrag. Hon har typ regeringens svåraste uppdrag efter statsministern. Det som har hänt är att hon är gisslan för Sverigedemokraterna och regeringen gör allt för att inte göra det så tydligt för väljarna hur mycket de sitter i knäet på Sverigedemokraterna i den politiken de måste föra. Och det är väldigt tydligt tycker jag, när man får syn på sånt här. Hur har det gått till då? Och varför låter Martin Kinnunen som han låter när de la fram den här handlingsplanen? Han biter sig i tungan och berättar inte att det kommer inte bli någon reduktionspliktshöjning sen heller. Utan han gör det han måste för att Romina ska kunna få behålla ansiktet när hon lägger fram planen och säga att det finns en 1-0-plan. Men så länge de är viktiga i regeringsuppdraget kommer inte det att gå.
Anders – 1:22:17
– Jag måste bara kommentera det du sa innan, att det försenas med fyra år. Det är det ju de facto inte så. Kandelar kommer ju inte sluta bygga elbåtar under fyra år och återuppta det sen.
Anders – 1:22:27
– Det här pågår hela tiden, industrins väg mot att vara fossilfri.
Alfred – 1:22:33
– Det kanske inte blir alla fyra år ändå så jämnt. Men det som händer är att det i praktiken kommer att säljas fler förbränningsmotorbilar under de här fyra åren än vad det hade gjort annars om de här priserna hade varit höga. Och de ska rulla i sina 20 år innan de skrotas. Så det är försenat.
Anders – 1:22:49
– Egentligen borde man ju, jag förstår inte att man får, vi har pratat om det många gånger, men att man alls får sälja förbränningsmotorbilar, nya. Den som absolut måste ha förbränningsmotorbil och påstår att de ska dra husvagn från Tyskland till norra Sverige, de kan ju köpa en begagnad förbränningsmotorbil.
Alfred – 1:23:05
– Det blir omöjligt att förbjuda som försäljning innan det dels finns ett tillräckligt stort utbud av elbilar för att kunna i så fall ta hela efterfrågan. Och också så att det faktiskt inte finns svenska jobb som är beroende av den installerade produktionskapaciteten på de här bilarna som måste gå att kunna sälja för att det inte ska bli kaos på arbetsmarknaden. Och allt det här gör när man ändrar på regelverk eller försenar sån omställning, det är ju att det längre kommer att hållas liv i sådana produktionslinjer och vara sysselsättning på de delar som vi vet måste bort.
Fabian – 1:23:35
– Med det då så är det väl kanske dags att rulla ur show, tänker jag. Vad är det vi brukar säga då, Anders?
Anders – 1:23:44
– Då brukar vi säga att om du vill stödja podden så ska du prenumerera. Det är Alfred expert på att berätta hur man gör. Ni kan inte lära er det där.
Alfred – 1:23:51
– Det är krångligt. Jo, men bästa sättet att prenumerera, förutom att man ska prenumerera på feeden även om man lyssnar gratis, så är det att bli betalande prenumerant. Vi är så glada för att det är många av er som gör det. Det gör faktiskt väsentlig skillnad för vår förmåga att göra den här podden. För 29 kronor i månaden så får man tillgång till podden helt utan reklam. Man får hela arkivet tillbaka till 2016 som man inte får annars. Man får avsittet lite tidigare. I Apple Podcaster, om du har den, då finns det en knapp att trycka på. Det är lätt att göra. I Spotify, då kan du söka upp bilar med sladd plus, alltså med ett plustecken på slutet för att hitta betalfilen. Och använder du någon annan poddspelare, då är det bara att klicka på e-kartlänken som finns i avsnittsbeskrivningen för att komma vidare.
Fabian – 1:24:28
– Så krångligt var det faktiskt inte. Det är ju ganska lätt egentligen. Jätteglad att be dig om ni prenumererar. Glöm inte att vårdcentralen Hälsa hemma finns där om du behöver hjälp och bor i Göteborg, Stockholm eller Malmö Lund. Då kommer vi hem till dig och så förstås kan vi hjälpa dig direkt via Hälsa hemma-appen. Och så har vi den här driven kring att man kan få en blodtrycksmanschett hemskickad om man listar sig hos oss också.
Anders – 1:24:51
– Vi har också en Facebook-sida där vi lägger ut lite information emellanåt och där kan ni också nå oss om ni har tankar eller synpunkter till oss. Vi har också en vanlig hemsida såklart, bilamersladd.se, där vi lägger ut våra avsnitt.
Alfred – 1:25:02
– Vill du ta kontakt med oss på något sätt, kanske skriva ett lyssnarbrev, då skriver du till oss på info@bilamersladd.se eller Alfred, Anders eller Fabian@bilamersladd.se om du vill rikta dig till någon särskild av oss.
Fabian – 1:25:12
– Tipsa gärna vänner och bekanta om podden.
Fabian – 1:25:15
– Och med det så är det dags att rulla ur show. Men innan dess så ska vi nämna att det är Umami Productions som fixar med redigeringen. Och du Alfred, Alfred Rut som är ansvarig utgivare.
Anders – 1:25:26
– Ja, och då säger vi kör elektriskt. Alfred, vad säger du? Sladda lugnt säger jag. Kör försiktigt. Ses vi igen om två veckor. Hej då.